1. No category

Kvalitetsredovisning
för
Förskoleområde Vislanda
2014/2015
”Dina kunskaper, erfarenheter och övertygelser
blir dina tankar.
Dina tankar blir dina ord.
Dina ord blir dina handlingar.
Dina handlingar blir din och barnens praktik”
Vislanda den 12 augusti 2015
Carina Ståhl
Förskolechef
1
Innehåll
Vår Visioner
sid. 3
Presentation av Förskole-område Vislanda ht 14 – vt 15
sid. 4
Utvecklingsområde Tankevända och Pedagogisk planeringsid
sid. 5
Utveckling, arbetsorganisation och beslutsgång
sid. 6
Förskole-området Vislandas systematiska kvalitetsarbete
sid. 7
Underlag för kvalitets seminarier VT 15 med
sammanfattning av framgångsfaktorer
sid 9
Förskolechefens avsikter för kommande läsårs utvecklingsarbete sid. 11
Förskolechefens ledningsstrategier
sid. 12
Gemensam Läroplansuppföljning för
Förskole-området Vislanda ht. 13-Vt.14
sid. 12
Uppföljning NBU:s mål, visioner och strategier
sid. 20
Uppföljning likabehandlingsplanen
sid. 21
Förskolechefens bedömning
sid. 20
2
Vår vision
Alla barn ska ges den ledningen, stimulans och
omvårdnad som de behöver i sitt lärande och sin
personliga utveckling för att de utifrån sina egna
förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som
möjligt enligt strävansmålen i rev. Lpfö98
Lärande
Utveckling
Omsorg
= Helhet
3
Presentation av Förskole-området Vislanda ht 14-vt 15
Förskoleområdet Vislanda består av två förskolor
Förskolan Tallbacken är en 5 år gammal förskola, beläggen i östra delen av
Vislanda. Förskolan består av fyra avdelningar och ett tillagningskök. Öppen mellan
kl. 6-18 mån-fre.
Lokaler är väl anpassade för modern förskoleverksamhet i läroplanen för förskolan
Lpfö´s anda. Innemiljön är helt ljuddämpad, golvvärme och har bland annat låga
fönster till barnens förtjusning.
Utemiljön består av en stor gård med lekutrustning som utmanar barn från 1-5 års
fantasi och motoriska utveckling. Men den bästa miljön för olika sorters lek är skogen
och den finns direkt på gården.
Tillagningsköket lagar även mat till den andra förskolan inom området Kvarngården.
Det lagas ungefär lunch 160 portioner om dagen av en välutbildad kock
(100% tjänst). Maten är lagad från grunden med de livsmedel som främjar barns ork
för utveckling och lärande. Köket är KRAV-certifierat
Varje avdelning har sitt eget kök med diskmaskin och kylskåp, där frukost och
mellanmål livsmedel förvaras. Avdelningen diskar sitt eget porslin efter varje måltid.
Lokalerna städas varje dag av duktig och erfaren lokalvårdare på 70%
Det är 70 barn inskrivna mellan 1-5 år fördelningen mellan könen är 37 flickor och 36
pojkar. Dessa barn är fördelade på 4 avdelning. Tjänsteunderlaget är 12 heltid tjänst
var av 7.0 förskollärare och 5,0 barnskötare. Genomsnittligt 5,8 barn per anställd.
4
Förskolan Kvarngården är en förskola byggd på 70-talet som har moderniserats
efterhand, så lokalerna är väl anpassade till förskolans läroplan Lpfö 98.
Förskolan består av fem avdelningar.
Köket är ett mottagningskök men frukost, mellanmål och tillbehör till lunchen ex.
potatis lagas på plats. För att det ska fungera väl finns det en 100% tjänst som
innehas av en erfaren ekonomibiträde. Köket är KRAV-certifierat
Lokalerna städas varje dag av duktig och erfaren lokalvårdare på 70%
Utemiljön består av en stor trädgård där yngre-barns avdelningarna har ”sina” egna
små tomter med härliga sandlåda, närhet till vattenlek och gungor.
De äldre barnen kan glädjas över en egen ”lill- skog” där kojbyggen och olika fantasilekar kan utspela sig. Det finns även cykelstig som barnen med skräckblandad
förtjusning kan utforska med cykel eller skoter.
Det är 85 barn inskrivna mellan 1-5 år fördelningen mellan könen är 45 flickor och 43
pojkar. Dessa barn är fördelade på 5 avdelning. Tjänsteunderlaget är 15 heltid tjänst
var av 8,50 förskollärare och 6,5 barnskötare. Genomsnittligt 5,6 barn per anställd.
Tankevända och Pedagogisk planering läsårets gemensamma
utvecklingsområde
Tankevändan innebär att målen i Lpfö anger inriktningen på förskolans arbete och
därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Barnens erfarenheter,
kunnande och intresse (frågeställningar) ligger till grund för innehåll, organisation,
arbetssätt och de pedagogiska processer som har använts.
Pedagogerna utvecklar verksamheten genom pedagogisk planering, så att barnens
lärande ska bli mångsidigt och sammanhängande och att flera olika målområden
samspelar för att gynna och befästa barnets förändrade kunnande.
Genom pedagogernas tankesätt och arbetsmetoder bedöms arbetet och
verksamheten enlighet med värdegrund, uppdrag och målen i läroplanen för
förskolan (lpfö). Detta för att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att
förbättra förutsättningarna för barns lärande, utveckling, trygghet och ha roligt i
förskolan.
Förskolechefstjänsten på förskole-området Vislanda är 100 %. Totalt är det 30,5
tjänster och 42 anställda på förskoleområdet Vislanda.
5
Utveckling, arbetsorganisation och beslutsgången
9-11 möte, i detta forum beslutas om enhetens övergripande frågor ex. budget,
arbetsorganisation, innehåll på personalmöte osv. Detta är en partsgemensam
grupp. Gruppen träffas ca 3-4 gånger per termin
Gemensamt personalmöte, forum där all personal möts för att föra en dialog och
fatta vissa beslut kring verksamhetens innehåll och dess utveckling. Detta forum
träffas 3 gånger per termin.
Pedagogiskt råd, är ett forum med personal från varje avdelning, dbv och rektor.
Rådet har regelbundna möten under läsåret då vi planerar för pedagogiska caféer,
nyfiken vän och nätverk. Medlemmarna i rådet fungerar som språkrör i och för sitt
arbetslag.
Nyfiken vän med återkoppling utifrån kvalitetsarbetet, genomförs under
vårterminen. Utgångsfrågorna är; Vad ser ni som de/det främsta
framgångsfaktorerna i de goda kvalitetsarbeten i ska-rapporten från nyfiken vän
avdelningen? Något ni vill skicka med att tänka på eller en undran om något? Är det
någon AHA-tanke ni tar med er till ert arbete till hösten?
Pedagogiska caféer, genomförs fyra gånger per termin där pedagoger från de olika
verksamheterna har ett erfarenhetsutbyte utifrån ett särskilt område Under läsåret
har vi fokuserat på den pedagogiska planering och plan för utveckling och lärande.
För att synliggöra för oss hur vi har tänkt när det gäller det pedagogiska rummen och
hur vi tänker forma rummen i framtiden har vi använt oss av IKT.
Pedagogisk planering, genomförs i arbetslaget inför varje projekt/tema och
diskuteras med förskolechefen.
Resursteam, är ett forum för samverkan mellan personal och förskolechef för barn
som behöver extra utvecklingsstöd. Enheten tar tillvara pedagogers olika
kompetenser som resurs och barnens olikheter som resurs.
Föräldrasamverkan, varje avdelning ansvarar för att föräldrarna blir delaktiga i
sitt/sina barns vardag. Detta sker genom veckobrev, föräldramöte, utvecklingssamtal
osv.
Utvecklingssamtal, sker en gång per år med all personal. Då diskuteras bland annat
den individuella kompetensutvecklingsplanen.
Lönesamtal, sker en gång per år med all personal. Underlag för samtalet är den
individuella utvecklingsplanen och kommun övergripande kriterierna som är
beslutade gemensamt mellan fack och arbetsgivare.
6
Förskolorna ´s specifika beslutorganisation
Husmöte, forum för information i vardagsdriften, Husmöte genomförs varje vecka på
respektive förskola.
Planering, i detta forum träffas den personal på den enskilda förskolan och dbvgruppen och lägger upp riktlinjer för den pedagogiska verksamheten. Hur ofta och
vilken tidpunkt under dagen planeringsmöte sker är individuellt för de enskilda
förskolorna.
Förskole-området Vislandas systematiska kvalitetsarbete
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp,
utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor
för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och
analyseras.
För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns
erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika
målområdena.
Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och
engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de
upplever verksamheten som meningsfull, rolig och intressant. (lpfö)
För att genomföra detta kvalitetsarbete har Jan Håkanssons bok; Systematiskt
kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem- strategier och metoder använts.
Mål
Målet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs.
verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje
barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.
Genomförande
Förskoleområdet Vislanda har under läsåret utvecklat tankevändan i det
pedagogiska arbetet och det systematiska kvalitetsarbetet. Ledordet var under
läsåret 14/15 hållbart lärande. För att befästa tankevändan har vi arbetat med
ORDET - begrepp som är centrala för vår verksamhet och hur dessa ligger till grund
för vårt arbete inom alla delar i Lpfö 98.
Den moderna forskningen menar att lärande som sker i sammanhang och gestaltas
på olika sätt blir ett lärande för livet. Därför är det av största betydelse att förskolan
använder flera olika arbetsprocesser, där tex omsorgslärandet är en viktig del i
arbete med de yngsta barnen.
Målen i Lpfö anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den
förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Barnens erfarenheter, kunnande och
intresse har legat till grund för vilket innehåll, organisation, arbetssätt och
pedagogiska processer som har använts.
7
Arbetsprocess /metoder för att, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med
målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra
förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan
arbetar Förskole -området Vislanda : Pedagogisk planering. Hur länge ett
tema/projekt på går är varierande.
Pedagogisk planering av tema/projekt












Förankra temat/projektet i Lpfö´s första del; Förskolans värdegrund och
uppdrag (varför)
Skapa ett nuläge – barnens början genom intervjuer med barnen,
observationer, plan för utveckling och lärande och andra metoder.
Förankra i Lpfö´s andra del Mål och riktlinjer vilka mål kommer att vara i fokus
inom detta tema/projekt
Innehåll (vad)
Arbetsformer (hur, när)
Mailas till förskolechef för feedback
Uppföljning, vid veckoplanering – reflektera över hur, vad och varför ifrån
gjorda observationer under veckan - Ta med barnens berättelser om vad de
har upplevt, lärt osv inom projektet/temat – Hur går vi vidare i temat/projektet
utifrån barnens frågor, reflektioner och förändrade kunnande?
Uppföljning vid sista planeringen i månaden – göra en kort sammanfattande
analys av vad ni befinner er och vad ni ska ta med er till den fortsatta
planeringen av temat/projektet – (använd gärna veckobreven och
planeringsunderlagen med resultat och analys)
Resultat inom de områden som är i fokus och barnens början
Analys – utifrån arbetsmetoder, närvarande och medforskande pedagoger,
miljö, tid, material, lokaler osv.
Vad tar vi med oss till nästa tema/projekt?
Mailas till förskolechef för feedback
Arbetsmetoder och Förhållningssätt
 Tar vara på barns intresse- frågeställningar
 Bygger fungerande relationer
 Använder demokratiskt arbetssätt- normbildande
 Respekterar barn och kollegor
 Är positivt nyfiken på hur barn och kollegor tänker och hur de lär (lärstilar)
 Är intresserad medforskare och utmanande både för barnen och oss själv
 Använder frågeställningar utifrån barnens erfarenheter, nyfikenhet, intresse
 Tar ställning till vilka erfarenheter, upplevelser, innehåll, kunnande och
aktiviteter som är väsentliga för barnen att ta del av och när det bör ske,
samtidigt som de tar tillfället i flykten
 Använder omsorgslärande (blöjbyte, påklädning, tröstning )
8












Fokuserar på vad det innebär att kunna något kontra att göra saker med
barnen
Arbetar tema/projekt inriktat där barnens lärande bli mångsidigt och
sammanhängande dvs. bildar en helhet
Alla barn kan utvecklas och vårt arbete är att få varje barn att utvecklas utefter
sina förutsättningar för att nå sin fulla potential
Har höga förväntningar på oss själva och barnen
Pedagogerna ser, på ett självkritiskt vis, på sitt arbetssätt och sin verksamhet
med utvecklings benägna ögon och använder konstruktivt utvärdering och
analys för att komma vidare i sin utveckling.
Vi pedagoger som på ett medvetet sätt utgår ifrån och observerar barnen för
att utveckla verksamheten
Läser adekvat litteratur, artiklar osv
Använder den lustfyllda och medvetna leken
Ge tid och har en väl avväg dagsrytm
Medveten anpassad innemiljö för lek och lärande
Medveten utnyttjande av utemiljön för lek och lärande
Väl avvägda motorikpass som utvecklar helakroppen och knoppen
Underlag för kvalitets seminarier VT 15 med sammanfattning av
framgångsfaktorer
Analys av utvecklingsmålen utifrån inflytande.
• Vilken förståelse har barnen haft för vad aktiviteterna på förskolan förväntas leda till
(lärande målen ), Hur har ni arbetat med det?

Barn är olika i många hänseenden och med detta perspektiv för ögonen
arbetar förskolan ur flera perspektiv. En del barn sker lärandet oftast HÄR och
NU, därför är det viktigt att också vi pedagoger är närvarande HÄR och NU
och lyfter och bekräftar lärandet i stunden. Varje dag är en dag av utveckling
då man lär sig något litet nytt om världen och om sig själv. En tydlig struktur
där olika moment återkommer är viktigt. Repetition är viktigt för de yngsta
barnen, de gillar att känna igen det de ser och hör – det är trygghet.

Vi utgår från läroplanen, barnens intresse/behov och utvecklingsplaner då vi
planerar vår verksamhet. Vi arbetar tema/projektinriktat, en kortare eller längre
tid, och lägger stor vikt vid att det vi vill förmedla blir sammanhängande och
tydligt för barnen.

Ett annat perspektiv har varit att arbetar utifrån var barnen befinner sig i sitt
kunnande och vad de vill lära sig mer om inom målområden som temaarbetet
fokuserar extra på. Pedagogerna är tydliga i vad de vill att temat ska ge
barnen. Kontinuerliga reflektionsstunder finns med i vardagen för att barn och
9
pedagoger ska se vart de befinner sig i tema arbetet och vilket lärande som
skett. Andra aktiviteter för att tydliggöra lärandet är projektvägg där temat
växer fram succesivt och veckobrev som fokuserar på de lärande och dess
syfte som föräldrar får varje vecka. Både projektvägg och veckobrev arbetas
fram under reflekterande former tillsammans med barnen.
Ett tredje perspektiv är arbetet med att få barn med annat modersmål att förstå
vad syftet med aktiviteter och lärande. Vi har använt oss av tredimensionellt
material ex bygg upp sagor, projektvägg, där barn har reflekterat tillsammans
bilder och översättningsprogram i dator för att kunna kommunicera med
föräldrar och barn. En av de främsta faktorerna anser vi är tolk stöd när barn
och familj börjar på förskolan och under de första utvecklingssamtalen.
• Vilket inflytande i undervisningen har barnen haft på ex. planering, arbetsformer,
innehåll, utvärdering inom de valda målområdena?

Barnens inflytande på undervisningen kan ses som en tavla; Pedagogerna
med sin profissonallitet utifrån styrdokumenten gör ”ramen” dvs inom temat
vill vi att barnen ska öka sin förståelse för… det är vill vi att barnen ska öka
sin kunskap i……Vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla…
Barnen formar innehållet, vilket kommer ifrån intervjuer; med
frågeställningar som vad vet du om, vad skulle du vilja veta/ lära osv.
observationer, lärportfolio, reflektioner i vardagen och nya frågeställningar.
Med denna bakgrund arbetar pedagoger och barn fram arbetsformer.
• På vilket sätt har ovanstående påverkat barns förändrade kunnande inom de valda
målområdena

Bland annat har barnen utvecklat ett expansivt språk, matematisk och
naturvetenskaps förståelse har ökat, kunskapen om människors olika
villkor har fördjupats.
Barnes självförtroende och identitet har stärkts genom olika skapande och
performers aktiviteter som de själva har valt inom temat.
Analys av utvecklingsmålen utifrån undervisningsklimat.
• I vad mån har barnen varit resurser för varandra i sitt lärande? Hur har de tränats i
det?

Barnen arbetar i mindre grupper för att allas idéer, tankar, teorier och frågor
ska komma fram och att det ska bli möjligt att lyssna och lära om hur
kompisarna tänker. Hur barngruppen delas kan se olika ut utifrån aktivitet, mål
och syfte. En delning som har varit framgångsrik är de kunskapshomogena
grupperna.
• Vad i undervisningsklimatet har försvårat barns utveckling och lärande inom de
valda målområdena? Vad har gjorts för att motverka det? Vad kan göras mera?
10

Pedagogerna har en god ambition att möta varje barn på sin nivå och dela i så
många grupper som möjligt. Tyvärr har vi kommit fram till att det är svårt att
genomföra på ett bra sätt. Dels är det resurskrävande, utrymmeskrävande och
barngruppen ändras från gång till gång. Vi har kanske för stora ambitioner
ibland vilket leder till frustration som tar bort lite av glädjen i arbetet vilket inte
gynna barnen i sista änden

Vi har på pedagogiska caféer, pedagogiska råd, avdelningsplanering och i
andra forum diskuterat arbetssätt, ex individanpassat lärande i helgrupp,
förhållningssätt, vågat prova på olika sätt att organisera undervisningen och
undervisningsmaterial. Vår egen roll, våra egna bias som vi bär med oss. Ett
20-tal pedagoger på förskole området har genomgått förskole lyftet inom
utbildningarna- Flerspråkighet och mångkulturallitet och naturvetenskap ur ett
förskole didaktiskt perspektiv. Vilket har bidragit till att undervisningsklimatet
har utvecklats och gynnar barnens inlärning.
• På vilket sätt har ovanstående påverkat barns förändrade kunnande inom de valda
målområdena?
 Med en kontinuerlig pedagogisk och didaktisk diskussion i olika forum
Utmynnar det till kunniga, engagerande, tänkande och närvarande
pedagoger, vilket gynnar barnens förändrade kunnande inom alla delar i
läroplanen.
Analys av utvecklingsmålen utifrån utmaning och aktiviteter.
• På vilket sätt har barnen utmanats och stimulerats inom de valda målområdena?
 Att stödja, utmana och stimulera barns kunnande och då särskilt barn med
annat modersmål, är det viktigt att varje dag ge dem nya ord och begrepp. Det
handlar inte bara om att kunna benämna saker och händelser utan också få
en djupare förståelse för ordens betydelse genom att förankra dem i en
personlig erfarenhet. Att det i verksamheten visar på struktur, tydlighet och
kontinuitet och erbjuds lustfyllda och lekfulla situationer, aktiviteter.
• Hur uppfattar barnen detta?
 Barnes uppfattning har varit mycket positiv. De är stolta över att kunna berätta
för andra om deras särskilda projektord, dvs de nyckel begrepp som är
bärande i temaarbetet. Ett sådant ord var mönster i ett matematiskt och
språkligt projekt. När pedagog introducerade ordet mönster, var det genast fler
barn som började reflektera; vad är mönster? efter en stund när de praktiskt
hade arbetat med att göra mönster, sa ett barn; Nu har jag lärt mig göra
mönster, stör mej inte nu- jag gör mönster.
• Hur har förskolans utmaningar och stimulans bidragit till barnens förändrade
kunnande?
 Innemiljön- anpassas och förändras hela tiden utifrån den barngrupp som är.
Naturliga arbetsstationer, där barnen själva efter introduktion av pedagog kan
leka, lära och arbeta med material som barnet upplever som lustfyllt och
intressant. Olika vrår som utmanar och stimulerar till expansiva rollekar
11









Utemiljö- reflekteras över utifrån barnens intresse och behov just nu- med vad
och hur leker barnen? Vad intresserar dem? Vilket kunnande vill vi att barnen
ska utveckla? Vilket material behövs? Hur använda det?
Arbetspass- Förmiddagen ägnas åt tema/projektarbete utifrån den
pedagogiska planeringen.
Leken- Barnen får gestalta och skapa lek och får möjlighet att bearbeta
upplevelser, känslor och erfarenheter men även utveckla
kommunikation/samspel och fantasi, både i den styrda och fria leken
Reflektionsmöte- i slutet av varje vecka utvärderars veckan som varit
tillsammans med barnen. Barnen får möjlighet att ge uttryck för sina åsikter
och tala om vad de tyckte om ex. aktiviteter som gjort. Barnen berättar gärna
om vad de lärt sig och vad de vill göra veckan där på. Samtalen berör även
barnens funderingar om vad som inte har varit bra och olika lösningar på de
som ej fungerat.
Motorik- varje vecka vid flera tillfällen ger vi varje barn möjlighet till att känna
rörelseglädje, balans och harmoni både grovt och finmotoriskt. Alla barn ska
ha möjlighet att kunna utveckla en god självkänsla och kroppskännedom.
Pedagogerna vill ge varje individ utmaningar för utveckling och lärande utifrån
sitt personliga behov.
Vilan-ger barnen möjlighet att en lungstund efter en aktiv förmiddag. Vilan är
utformad på olika sätt för att tillgodose barnens återhämtning. Vi erbjuder
sovvila, vila med massage, läsvila men även använda smartboarden för att se
Fem myror är fler än 4 elefanter.
Eftermiddagen-erbjuds barnen tid till lek. pedagogerna uppmuntras till egna
val men vi erbjuder även valmöjligheter och kommer med idéer vad barnen
kan göra, samt vad vi kan göra tillsammans med barnen ex. spela spel. Vi
erbjuder även tid till att fortsätta med förmiddagens aktiviteter, då går temaarbetet som en röd tråd under dagen.
Inskolning- Pedagogerna använder ”Föräldraaktiv inskolning”. Detta innebär
att inskolningen sker under en vecka och föräldrarna är närvarande hela tiden.
Syftet med inskolnings metoden är att föräldrarna ska bli delaktiga på ett annat
sätt. De får inblick i hur dagen ser ut på förskolan och förståelse för hur vi
arbetar. Pedagoger och föräldrar upplever att barnen blir trygga av att få
möjlighet att bekanta sig med pedagoger, övriga barn och miljön under en
längre och mer sammanhängande tid (fler timmar/dag) tillsammans med sina
föräldrar.
Föräldrasamverkan- en tillitsfullt samarbete mellan förskola och förälder , där
barnet upplever att förskola och förälder arbetar mot gemensamma mål, dvs
barns demokratiska fostran, utveckling och lärande skapas ett tryggt klimat för
barnen. De föräldramöten och utvecklingssamtal som erbjuds har till syfte att
föräldrarna känner delaktighet och inflytande i sitt/sina barns förskole vistelse.
• På vilket sätt har ovanstående påverkat barns förändrade kunnande inom de valda
målområdena?
 Med redovisade medvetna anpassade dagsrutiner med medvetna pedagoger
och delaktiga föräldrar kan vi bekräfta att barnens kunnande har förändrats.
För fler detaljer läs läroplans uppföljningen.
12
Förskolechefens avsikter för kommande läsårs utvecklingsarbete
Fortsätt med att befästa tankevändan och pedagogisk planering så att det
genomsyrar pedagogernas tankesätt, ORD, begrepp och arbetsmetoder för att kunna
bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som
behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig
trygga och ha roligt i förskolan. Tyngdpunkten kommer att ligga på analys och hur går
vi vidare utifrån resultaten av analysen i vårt arbete.
Pedagogerna utvecklar verksamheten så att barnens lärande ska bli mångsidigt,
sammanhängande och att flera olika målområden samspelar för att gynna och
befästa barnets förändrade kunnande.
En aha-tanke som kom fram vid seminariet vt.-15 var; Vilken förståelse har barnen
haft för vad aktiviteterna på avdelningen förväntas leda till (lärande målen ), Hur har
ni arbetat med det? Dessa båda frågor kommer att vara i fokus under läsåret.
Förskolechefens ledningsstrategier
Kompetensutveckling vid Vislanda förskoleområde läsåret 15-16
Syfte: Förskoleområdet har under 5 år arbetat med Tankevända och Pedagogisk
planering Tankevändan innebär att målen i Lpfö anger inriktningen på förskolans
arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Barnens
erfarenheter, kunnande och intresse (frågeställningar) ligger till grund för innehåll,
organisation, arbetssätt och de pedagogiska processer som har använts.
Pedagogerna utvecklar verksamheten genom pedagogisk planering, så att barnens
lärande ska bli mångsidigt och sammanhängande och att flera olika målområden
samspelar för att gynna och befästa barnets förändrade kunnande.
Genom pedagogernas tankesätt och arbetsmetoder bedöms arbetet och
verksamheten enlighet med värdegrund, uppdrag och målen i läroplanen för
förskolan (lpfö). Detta för att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att
förbättra förutsättningarna för barns lärande, utveckling, trygghet och ha roligt i
förskolan.
Därför anser jag att det är ett naturligt steg i vår fortsatta gemensamma strävan att bli
ett förskoleområde med mycket god kvalitet med barnens bästa för ögonen att
genomföra en forskarcirkel på arbetstid med utgångspunkt från litteraturen; Att
undervisa barn i förskolan av Elisabet Doverborg, Nicklas Pramling och Ingrid
Pramling Samuelsson , som belyser lärande ur ett tematiskt arbetssätt där målen i
Lpfö och pedagogerna gör ramen till tavlan och barnen är med och formar innehållet
utifrån sina förmågor och erfarenheter
Mål:



Att djupare kunskap utvecklas och förfinar den pedagogisk planering och
kvalitetsarbetet, då särskilt analysdelen. Med hjälp av befästande av kunskap
om didaktik och den didaktiska pyramiden och den förenklade triangeln
Att pedagogernas yrkesprofession blir än mer befäst och synlig gjord
Att all pedagogisk personal som arbetar på förskole-området Vislanda får en
gemensam förståelsebas att utgå ifrån vid pedagogiska diskussioner.
13
Genomförande:
Föreläsare och handledare vid Kristianstads Högskola: Universitetslektor (och
förskollärare)
Laila Gustavsson
Höstterminen Kl 09002015
1600
Fredagen
den 4 sep
Föreläsning (Utifrån artikeln The educational nature of
different ways teachers communicate with
children about natural phenomena Gustavsson &
Pramling, 2013 med koppling till en lärandeteori som
heter Variationsteorin som har starkt samband med
boken Att undervisa barn i förskolan Doverborg,
Pramling och Pramling Samuelsson,2013).
Frågeställningar utifrån föreläsningen ges till deltagarna
för efterföljande diskussion i grupp
Torsdagen
den 22
oktober
Kl 0900Handledning grupp 1
Till detta tillfälle har deltagarna
1030
läst de första 52 sidorna i
boken Att undervisa barn i
Kl 1100Handledning grupp 2
förskolan med penna i handen
1230
och noteringar i reflektionsbok
Kl 1300Handledning grupp 3
1430
Under tiden från oktober 2015 till februari 2016 gör deltagarna anteckningar i sin
reflektionsbok kring eget förhållningssätt men också funderingar kring arbetslaget
och verksamheten
Februari
Kl 0900Handledning grupp 1
Till detta tillfälle har deltagarna
2016
1030
läst de sista ca 50 sidorna i
boken Att undervisa barn i
förskolan med penna i handen
och noteringar i reflektionsbok.
Kl 1100Handledning grupp 2
Även funderingar utifrån övriga
1230
reflektioner kring
förhållningssätt och innehåll
diskuteras
Kl 1300Handledning grupp 3
1430
Början av
Deltagarna sänder in max tre
April 2016
A4-sidor med reflektioner kring
sin egen utveckling men också
kring arbetslagets utveckling
under
kompetensutvecklingsperioden
Slutet av
Kl 0900Föreläsning utifrån
april
1200
deltagarnas reflektioner
kopplade till den
litteratur som lästs
under perioden
14
Gemensam Läroplans uppföljning för Förskoleområdet Vislanda
2014/2015
Normer och världen
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att
hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman
och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Resultat
•
•
•
•
•
•
Barnen har utifrån ålder, erfarenhet medverkat till ett demokratiskt klimat. De
har även utvecklat ansvars och empatisk känsla.
Barnen har fått en första global empati med barn i andra länder, genom sitt
fortsatta engagemang vid katastrofen Filipinerna.
Barnens samspel och bearbetning av konflikter och deras kompromiss
kompeten har ökat.
Barnen har tagit del av etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, de har varit
situationsbundna och blivit uppmärksammade inom detta område.
Barnen har uppmärksammat att människor olika värderingar som styr deras
synpunkter och handlande.
Vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare samarbetar vi när det gäller
barnens fostran och diskutera regler och förhållningssätt i förskolan.
Analys
*Pedagogerna har tydliggjort för barnen både teoretiskt och praktiskt utifrån barnens
erfarenheter varför, hur och vad det menas med demokratiskt förhållningssätt
*Pedagogerna har observerat i vilka situationer det uppstår konflikter och reflekterat
över hur det kommer sig att konflikter uppstår just vid dessa tillfällen eller dessa
miljöer och funnit vilka åtgärdes som ska vitas.
*Pedagogerna har tagit barnens frågor angående världs- dilemman på allvar och
arbetat utifrån barnens frågeställningar
*Pedagogerna har tillsammans med barnen diskuterat sig fram till konfliktlösningar.
För de yngre barnen har pedagogerna visat och på detta sätt gett barnen redskap för
att lösa sina konflikter
Förskolechefens bedömning
Detta är ett ständigt pågående arbete och ett ständigt mål som genomsyrar alla
teman och projekt och det finns alltid förbättrings åtgärder.
15
Min bedömning är att enheten håller en mycket god kvalité.
Åtgärder för utveckling
Befästa de framgångsrika arbetsmetoder och förhållningssätt så det blir en naturlig
del i verksamheten.
Utveckling och lärande
Mål
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för
andra kulturer,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och
förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse
för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya
sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar
och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka
med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera
med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda
sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar
och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans
och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid
och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och
pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska
begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt
kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och
samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel
teknik fungerar,
16
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,
material och redskap, och
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin
förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Resultat
• Barnen har getts förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt
stimulerats att använda hela sin förmåga, i de temaarbeten med delprojekt
som har arbetats med i verksamheten
• Barnen har upplevt att det har varit roligt och meningsfullt att lära sig nya
saker, eftersom de har varit delaktiga med att utforma innehållet i
verksamheten.
• Barnen har ställts inför nya utmaningar som har stimulerat lusten att erövra
nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper, utmaningarna har utformats var
efter barnen har befunnit sig i sitt lärande och kunnande.
• Barnen har fått stöd och stimulans i sin sociala utveckling, såväl i planerade
aktiviteter som i vardagliga situationer
• Barnen har getts goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och
känna sig trygga i gruppen, i och med bra inskolnings och överinskolnings
rutiner påvisar barnen en trygghet i sitt sätt att vara.
• Barnen har stimulerats och utmanats i sin språk- och
kommunikationsutveckling, vilket har bidragit till ökat ordförråd,
begreppsförståelse och utvecklat förmågan att problematisera kring ex. olika
fenomen. Bokstäver är något som fasinerar både yngre och äldre barn.
• Barnen har på olika sätt stimulerats och utmanats i sin matematiska
utveckling, vilket har resulterat i barnen benämner former med de rätta
begreppen, stor förståelse för olika prepositioner, siffrors symbol värde är
inget främmande.
• Barnen har fått erfara och utmanats i sitt intresse för naturvetenskap och
teknik, de har i sin fria lek påvisat sitt kunnande i ex. konstruktions lek och de
fyra elementen.
• Barnen har fått stöd och stimulans och motoriska utveckling, med hjälp av
genomtänkta motorikbanor utifrån ålder och kunnande. Vi har använt oss av
vislandaskolans gymnastiksal och andra lämpliga lokaler. Barnen har visat
stort intresse och har förändrar sitt motoriska kunnande.
• Barnen har erbjudits en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm. Föräldrarna
har påpekat i utvecklingssamtal att barnen trivs, känner sig trygga och orkar
med en hel arbetsdag på förskolan.
• Barn med annat modersmål har inte fått stöd i modersmålundervisning, dock
har deras identitet och traditioner lyfts fram vid olika tillfällen förutom högtider.
Analys
*Arbetslagen har använt sig av ett tematiskt arbetssätt där de olika målområdena har
bildat en helhet, vilket har påverkat resultatet positivt.
*Arbetslagen har använt sig av olika sätt att introducera delprojekten och barnen har
hela tiden varit delaktiga på olika sätt med att konkretisera innehållet utifrån deras
erfarenheter, kunskaper och intressen.
*Pedagogernas olikheter har tagits tillvara i verksamheten.
17
*Pedagogerna har medvetet delat barngruppen utifrån syftet med aktiviteten.
*Pedagogerna har vid tillfällen arbetat med helgrupp men ändå individanpassat, då
särskilt med de yngsta barnen.
*Pedagogerna har kritiskt reflekterat över sig själva och sin verksamhet och funnit
lämpliga åtgärder.
*Barnen har fått vara delaktiga med att påverka tidsaspekten för tema/ delprojekten i
och med att dessa bygger på barnens frågeställningar, men även medvetna
pedagogers kunnande om vad barnen ska ha fått erfara.
*Medvetet arbete med projektord
* Några arbetslag har använt sig av olika figurer ex. Kråka, Pippi, Dumle osv för att
inspirera och öka barnens intresse för temat, projektet, vilket har varit framgångsrikt.
*Pedagogerna har medvetet reflekterar kring hur de har använt inne och utemiljön för
att stödja barnens utveckling och lärande.
*Pedagogerna har kontinuerligt planerat följt upp reflekterat, analyserat och kommit
fram till förbättrings åtgärder av sin verksamhet dvs. genomfört ett systematiskt
kvalitetsarbete med hjälp av pedagogisk planering.
*Pedagogerna nyttjar hela dagen för att utveckla barns lek och lärande med en väl
genomtänkt dagsrytm och där omsorgslärande är en naturlig del på yngre barnsavdelningarna.
*Pedagogerna har använt sig medvetet av leken som lärmetod.
Förskolechefens bedömning
Enheten har under två år arbetet utifrån tankevändan och pedagogisk planering..
Vilket har inneburit många intressanta pedagogiska frågeställningar som fortfarande
pågår både inom arbetslagen och hela enheten.
Min bedömning är en mycket god kvalité
Åtgärder för utveckling
• Få IKT som en naturligt verktyg i olika tema och projektarbeten
• Använda de nya kunskaper i mångkulturalitet och flerspråkighet i pedagogisk
planering, bemötande och förhållningssätt
• På olika sätt utveckla vår pedagogiska planering
• Fortsätta konkretisera målen och uppdraget i styrdokumenten och beskriva
vad de betyder för yngre och äldre barn
• Förbättra dokumentation för att kunna följa varje barns förändrade kunnande.
• Fortsätta arbeta med ORDET- begrepp
Barns inflytande
Mål
•
•
•
Utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få
möjlighet att påverka sin situation
Utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolansmiljö
Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer
genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande
Resultat
• Barnen har både i grupp och enskilt ex. genom metoden intervju kunnat
uttrycka sina tankar och påverkat arbetssätt och verksamhetens innehåll
18
•
•
•
•
•
Barnen har tagit större ansvar för sitt eget handlande eftersom inne och
utemiljön möjliggör för barnen att ta eget ansvar för ex. material och agerande
i rollek
Pedagogerna har gett barnen tid, Barnen har tagit egna initiativ, framfört egna
funderingar och provat på och försöka klara saker själva
Pedagogerna har använt demokratiska principer, där majoritetens beslutat har
genomförts
Analys
Resultaten påvisar att pedagogerna är medvetna om arbetsätt och bemötande
som krävs för att barnen ska få en första inblick i och förmåga att förstå vad
demokratiska principer innebär. Detta är ett ständigt pågående
utvecklingsområde, särskilt i ett relationellt synsätt på utveckling och lärande
Förskolechefens bedömning
Detta är ett ständigt pågående arbete och ett ständigt mål som genomsyrar alla
teman och projekt och det finns alltid förbättrings åtgärder.
Min bedömning är att enheten håller en god kvalité.
Åtgärder för utveckling
• Fortsätta utveckla arbetssätt för att utveckla förmågan för demokratiska
principer och att uttrycka sina åsikter, genom att anlysera vårt egna arbete,
hur har vi bemött barnen, hur arbetar vi i arbetslaget, vad är
framgångsfaktorerna
Förskola och hem
Mål
•
•
•
Varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i
förskolan/familjedaghem
Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med
och påverka verksamheten
Förskolan är tydlig i frågan om mål och innehåll är en förutsättning för att barn
och föräldrars möjlighet till inflytande
Resultat
• Föräldrar har i och med den föräldraaktiva inskolningen fått ta del av
förskolans/familjedaghemmets alla delar av verksamheten. Resultatet i
enkätundersökningen visar på att föräldrarna anser sig fått en god
introduktion, god inblick i de nationella målen och fått verktyg för att kunna
påverka förskolans/familjedaghemmets verksamhet
• Föräldrarna upplever att de har möjlighet att påverka förskolans verksamhet
Analys
19
•
•
•
•
Det är genom pedagogernas reflektion utifrån erfarenhet, riktlinjerna i lpfö och
ny kunskap om introduktion/inskolning som har påverkat resultatet.
Genom arbetet med lär -portfolio, medvetna utvecklingssamtal som utgår ifrån
strävansmålen i läroplanen och att plan för utveckling och lärande arbetas
fram tillsammans (förälder /pedagog), har föräldrar reella verktyg att påverka
sitt barns förskole- verksamhet.
Föräldrarna får kontinuerliga veckobrev där mål, innehåll och barnens görande
och lärande beskrivs. För de föräldrar som ej behärskar det svenskaspråket
använder vi bildspel på Ipaden för att förklara verksamheten.
Föräldrarna bjuds in till föräldramöte där verksamheten diskuteras.
Förskolechefens bedömning
Utifrån de utvecklingsarbete som har genomförts inom området förskola och hem är
min bedömning att kvalitén är mycket god
Åtgärder för utveckling
• Inga åtgärder föreslås inför nästa läsår
Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem
Mål
•
Att samverkan sker med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att
stödja barnens övergång till dessa verksamheter
Resultat
• Personal från berörda verksamheter har tillsammans arbetat fram en plan för
barnens över inskolning till förskoleklass.
• Personalen har arbetat fram ett samtalsunderlag utifrån verksamheternas
styrdokument, som även är känt och erkänt av berörda föräldrar. detta
underlag ligger tillgrund för utskolningssamtalet i förskolan och kunskaps och
erfarenhetsutbytet med personal i förskoleklass, skola och fritidshem
• För familjer med barn med behov av stöd och stimulans upprättas en enskild
överinskolningsplan tillsammana med föräldrar och ev. personal från pedagog
centralen.
• Gemensamma arbetsdagar som har resulterat i ökad förståelse för varandras
styrdokument och arbetssätt.
Analys
• Både skolans rektor och berörd personal tillsammans med förskolans personal
och förskolechef är medvetna av betydelsen för barns utveckling och lärande
av en bra överinskolning och anser denna som ytterst viktig för barnens
fortsatta skolgång.
• De båda verksamheterna är öppna och intresserade av varandras mål,
innehåll och metoder.
• Gemensammaträffar har underlättat för ökad förståelse
20
Förskolechefens bedömning
Med utgångspunkt av resultatet gentemot riktlinjerna i Lpfö 98 är min bedömning att
kvaliteten är mycket god.
Åtgärder för utveckling
• Fortsätta att utveckla samverkan genom uppföljning av årets överinskolning
och fortsatta gemensamma mötesplatser
Uppföljning, Utvärdering och Utveckling
Mål
•
•
•
•
•
•
Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt
dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att
utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i
enlighet med läroplanens mål och intentioner
Att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur
läroplanensmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet
Att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur,
innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och
utvärderas
Att dokumentation, uppföljning, analys omfattar hur barns förmågor och
kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de
förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med
Att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och
påverkar verksamhetens innehåll och arbettsätt samt barns möjlighet att
utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas
Att resultatet av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det
systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och
därmed barnens möjlighet till utveckling och lärande
Resultat
• Under läsåret har vi utvecklat vår gemensamma kvalitets plan, där det framgår
hur förskole området i Vislanda systematiskt dokumenterar och följer upp varje
barns utveckling och lärande
• För att få syn på hur läroplanens mål integreras har en analys lathund arbetats
fram
• För att få en mer vetenskaplig analys har vi använt oss av Jan Håkanssons
teorier och analys frågeställningar.
• Nyfiken vän och skriftlig reflektion på SKA-arbetet under våren har bidragit till
att ytterligare fördjupa kunskapen om den egna verksamheten.
• I de pedagogiska caféerna har pedagogisk planering och plan för utveckling
och lärande reflekterats och utvecklats. ITK har blivit ett mer naturligt verktyg i
kvalitetsarbetet och den pedagogiska planeringen.
• Förskole-området har vidare utvecklat förståelsen för samtalsunderlag och
plan för utveckling och lärande, vilka bygger på varandra, för att kunna följa
varje barns förändrade kunnande inom alla målområdena i läroplanen.
21
•
•
Vid varje planeringstillfälle utgår arbetaslagen från dokumentation och sin
pedagogiska planering för att förändra innehåll och arbetssätt för att ge bästa
möjligheten för barnens utveckling och lärande
Arbetslagens kvalitetsarbete ligger tillgrund för utvärderingen av förskolans
utvärdering och ger indikationer på vilka områden som ska åtgärdas för att öka
barnen möjlighet till utveckling och lärande
Analys
 Tankevändan innebär att målen i Lpfö anger inriktningen på förskolans arbete
och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Barnens
erfarenheter, kunnande och intresse (frågeställningar) ligger till grund för
innehåll, organisation, arbetssätt och de pedagogiska processer som har
använts. Arbetssättet med nyfiken vän och skriftlig reflektion på Ska-arbetet
har gjort att pedagogerna och förskolechefen har fått ytterligare ett perspektiv
på verksamheten att förhålla sig till.

Pedagogerna utvecklar verksamheten genom pedagogisk planering, så att
barnens lärande ska bli mångsidigt och sammanhängande och att flera olika
målområden samspelar för att gynna och befästa barnets förändrade
kunnande.

Genom pedagogernas tankesätt och arbetsmetoder bedöms arbetet och
verksamheten enlighet med värdegrund, uppdrag och målen i läroplanen för
förskolan (lpfö). Detta för att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för
att förbättra förutsättningarna för barns lärande, utveckling, trygghet och ha
roligt i förskolan.
Förskolechefens bedömning
Med utgångspunkt av resultatet gentemot riktlinjerna i rev. Lpfö 98 är min
bedömning att kvaliteten är mycket god.
Åtgärder för utveckling
• Fortsätta med att befästa tankevändan och pedagogiskplanering med hjälp av
olika aktiviteter.
Förskolechefens ansvar
Mål
•
•
•
•
Systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla
verksamheten
Det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av
förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens
vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet
Förskolans arbetsformer utvecklas så att barnen får tillgång till en bra miljö
och material för utveckling och lärande
Verksamheten utformas så att barnen får det särskilda stöd och den hjälp och
de utmaningar de behöver
22
•
•
•
•
Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för
att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande
behandling, såsommobbing och rasistiska beteenden bland barn och anställda
Formerna för samarbete mellan förskola och hemmen utvecklas och att
föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta
Samarbetsformer utvecklas med förskoleklass, skola och fritidshemmet och att
samverkan kommer tillstånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett
förtroendefullt samarbete
Personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de
professionellt ska kunna utföra sina uppgifter
Resultat
 Fsk-Vislanda har ett systematiskt och väl genomtänkt kvalitetsarbete, vilket
framgår av denna kvalitetsredovisning.
• Alla intressentar har varit delaktiga på olika sätt i det systematiska
kvalitetsarbetet. Metoder som har använts; enkäter, intervjuer, samtal,
dokumentation, medverkan på planeringar.
• Arbetet av kvalitetsplanen var och är barns inflytande en av grundspelarna
• Pedagogerna har i kvalitetsplanen dokumenterat deras syn på pedagogisk
planering och plan för utveckling och lärande, vilket sedan är kommunicerat
med arbetslagen
• Förskolechefen och resursteamet centralt och lokalt diskuterar hur och vad,
vilka resurser som ska användas för att tillgodo se barn med särskilt stöd
• Se uppföljning av likabehandlingsplanen
Inom förskole området finns dokumentation över vilka former av samarbete
som ska sker och sker mellan förskola, DBV och hemmen, vilka följs upp
årligen
• Rektor för Vislandakolan, förskolechef för förskole området Vislanda och
berörd personal har tillsammans arbetat fram en plan för samarbete och
samsyn, viken följs upp varje år
• Personalen får kontinuerligt kompetensutveckling, bland annat. via
föreläsningar, seminarier, pedagogiska caféer
Analys
• Utvecklat och befäst det utvecklingsarbete med kvalitetsarbetet som
påbörjades förra året tillsammans med Högskolan i Kristianstad har bidrag till
en fördjupad förståelse för det nya uppdraget för förskollärare och barnskötare
• Kompetensutvecklingen för mig som förskolechef bidrag till ny kunskap,
erfarenhet för det nya uppdraget
• Har tagit mig tid till att tänka igenom hur ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån
de nya riktlinjerna. Diskuterat idéerna med skolinspektionen, skolverket och
förvaltningen och till sist förankrat dem i personalgruppen
• Gav inga slutgiltiga svar utan personalens kunskaper och erfarenheter
formade sin avdelnings kvalitetsplan
• Använde mötestid för att diskutera och utveckla kvalitetsarbete tillsammans
med personalen
• Enheten har en genomtänkt och välkänd mötes och beslutsorganisation
• Tydligt kalendarium men med inbyggd delaktighet för personalen
23
Förskolechefens bedömning
Utifrån de resultat som är redovisade är kvaliteten god
Åtgärder för utveckling
Fortsätta arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet
Uppföljning NBU:s mål, visioner och strategier
Förskole-området Vislanda har på två personalmöten i tvärgrupper diskuterat och
konkretiserat begrepp som ex. Inom UN har vi höga förväntningar på varje individ i
kombination med tydliga mål och kunskapskrav och Inom UN:s verksamhetsområde
ska barn och elever utveckla förmågor enligt läroplanerna.
Därefter har mål, visioner och strategier vävts in i kvalitetsplanen där bland annat det
framgår hur vi som arbetar på Förskoleområdet Vislanda bemöter barn, kollegor,
föräldrar och andra som har intresse för förskoleverksamhet.
Resultat
I den pedagogiska dokumentationen för varje enskilt barn och i den pedagogiska
planeringen för hela barngruppen kan utläsas att:
Verksamheten är kommunikativ och samspel mellan vuxna och barn samt i
miljöaspekter, lärande aspekter interagerar med varandra.
Analys

Det fanns en organisation för mötestillfällen där pedagoger i tvärgrupper
kunde diskutera och konkritisera NBU:s mål, visioner och strategier och
införliva dem med läroplans arbetet.

Den enskilde pedagogen har varit tvungen att reflektera vad det betyder för
mig och hur bemöter jag andra.
Förskolechefens bedömning av verksamheten utifrån NBU:s mål, visioner och
strategier är mycket god.
Uppföljning likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen har upprättats på 9-11 mötet efter att varje arbetslag har
processat materialet.
All personal informeras och diskuterar likabehandlingsplanen vid första
personalmötet varje januari.
Föräldrar har informerats vid föräldramöte.
Planen har fungerat väl. Planen är en stående punkt på dagordningen på 9-11 möte.
Planen finns tillgänglig på www.alvesta.se
24
Förskolechefens bedömning
Bedömningsskala
1
2
3
EJ
GODTAGBAR GOD
GODTAGBAR
måluppfyllelse måluppfyllelse
måluppfyllelse
4
5
MYCKET
FÖREDÖMLIG
GOD
måluppfyllelse
måluppfyllelse
Måluppfyllelsen för förskole- området Vislanda är mycket god sammanfattar
förskolechefen.
Carina Ståhl
Förskolechef Förskole-området Vislanda
den 18 augusti 2015
25