Kvalitetsredovisning för Förskoleområde Vislanda
Kvalitetsredovisning för Förskoleområde Vislanda 2014/2015 ”Dina kunskaper, erfarenheter och övertygelser blir dina tankar. Dina tankar blir dina ord. Dina ord blir dina handlingar. Dina handlingar blir din och barnens praktik” Vislanda den 12 augusti 2015 Carina Ståhl Förskolechef 1 Innehåll Vår Visioner sid. 3 Presentation av Förskole-område Vislanda ht 14 – vt 15 sid. 4 Utvecklingsområde Tankevända och Pedagogisk planeringsid sid. 5 Utveckling, arbetsorganisation och beslutsgång sid. 6 Förskole-området Vislandas systematiska kvalitetsarbete sid. 7 Underlag för kvalitets seminarier VT 15 med sammanfattning av framgångsfaktorer sid 9 Förskolechefens avsikter för kommande läsårs utvecklingsarbete sid. 11 Förskolechefens ledningsstrategier sid. 12 Gemensam Läroplansuppföljning för Förskole-området Vislanda ht. 13-Vt.14 sid. 12 Uppföljning NBU:s mål, visioner och strategier sid. 20 Uppföljning likabehandlingsplanen sid. 21 Förskolechefens bedömning sid. 20 2 Vår vision Alla barn ska ges den ledningen, stimulans och omvårdnad som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt strävansmålen i rev. Lpfö98 Lärande Utveckling Omsorg = Helhet 3 Presentation av Förskole-området Vislanda ht 14-vt 15 Förskoleområdet Vislanda består av två förskolor Förskolan Tallbacken är en 5 år gammal förskola, beläggen i östra delen av Vislanda. Förskolan består av fyra avdelningar och ett tillagningskök. Öppen mellan kl. 6-18 mån-fre. Lokaler är väl anpassade för modern förskoleverksamhet i läroplanen för förskolan Lpfö´s anda. Innemiljön är helt ljuddämpad, golvvärme och har bland annat låga fönster till barnens förtjusning. Utemiljön består av en stor gård med lekutrustning som utmanar barn från 1-5 års fantasi och motoriska utveckling. Men den bästa miljön för olika sorters lek är skogen och den finns direkt på gården. Tillagningsköket lagar även mat till den andra förskolan inom området Kvarngården. Det lagas ungefär lunch 160 portioner om dagen av en välutbildad kock (100% tjänst). Maten är lagad från grunden med de livsmedel som främjar barns ork för utveckling och lärande. Köket är KRAV-certifierat Varje avdelning har sitt eget kök med diskmaskin och kylskåp, där frukost och mellanmål livsmedel förvaras. Avdelningen diskar sitt eget porslin efter varje måltid. Lokalerna städas varje dag av duktig och erfaren lokalvårdare på 70% Det är 70 barn inskrivna mellan 1-5 år fördelningen mellan könen är 37 flickor och 36 pojkar. Dessa barn är fördelade på 4 avdelning. Tjänsteunderlaget är 12 heltid tjänst var av 7.0 förskollärare och 5,0 barnskötare. Genomsnittligt 5,8 barn per anställd. 4 Förskolan Kvarngården är en förskola byggd på 70-talet som har moderniserats efterhand, så lokalerna är väl anpassade till förskolans läroplan Lpfö 98. Förskolan består av fem avdelningar. Köket är ett mottagningskök men frukost, mellanmål och tillbehör till lunchen ex. potatis lagas på plats. För att det ska fungera väl finns det en 100% tjänst som innehas av en erfaren ekonomibiträde. Köket är KRAV-certifierat Lokalerna städas varje dag av duktig och erfaren lokalvårdare på 70% Utemiljön består av en stor trädgård där yngre-barns avdelningarna har ”sina” egna små tomter med härliga sandlåda, närhet till vattenlek och gungor. De äldre barnen kan glädjas över en egen ”lill- skog” där kojbyggen och olika fantasilekar kan utspela sig. Det finns även cykelstig som barnen med skräckblandad förtjusning kan utforska med cykel eller skoter. Det är 85 barn inskrivna mellan 1-5 år fördelningen mellan könen är 45 flickor och 43 pojkar. Dessa barn är fördelade på 5 avdelning. Tjänsteunderlaget är 15 heltid tjänst var av 8,50 förskollärare och 6,5 barnskötare. Genomsnittligt 5,6 barn per anställd. Tankevända och Pedagogisk planering läsårets gemensamma utvecklingsområde Tankevändan innebär att målen i Lpfö anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Barnens erfarenheter, kunnande och intresse (frågeställningar) ligger till grund för innehåll, organisation, arbetssätt och de pedagogiska processer som har använts. Pedagogerna utvecklar verksamheten genom pedagogisk planering, så att barnens lärande ska bli mångsidigt och sammanhängande och att flera olika målområden samspelar för att gynna och befästa barnets förändrade kunnande. Genom pedagogernas tankesätt och arbetsmetoder bedöms arbetet och verksamheten enlighet med värdegrund, uppdrag och målen i läroplanen för förskolan (lpfö). Detta för att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barns lärande, utveckling, trygghet och ha roligt i förskolan. Förskolechefstjänsten på förskole-området Vislanda är 100 %. Totalt är det 30,5 tjänster och 42 anställda på förskoleområdet Vislanda. 5 Utveckling, arbetsorganisation och beslutsgången 9-11 möte, i detta forum beslutas om enhetens övergripande frågor ex. budget, arbetsorganisation, innehåll på personalmöte osv. Detta är en partsgemensam grupp. Gruppen träffas ca 3-4 gånger per termin Gemensamt personalmöte, forum där all personal möts för att föra en dialog och fatta vissa beslut kring verksamhetens innehåll och dess utveckling. Detta forum träffas 3 gånger per termin. Pedagogiskt råd, är ett forum med personal från varje avdelning, dbv och rektor. Rådet har regelbundna möten under läsåret då vi planerar för pedagogiska caféer, nyfiken vän och nätverk. Medlemmarna i rådet fungerar som språkrör i och för sitt arbetslag. Nyfiken vän med återkoppling utifrån kvalitetsarbetet, genomförs under vårterminen. Utgångsfrågorna är; Vad ser ni som de/det främsta framgångsfaktorerna i de goda kvalitetsarbeten i ska-rapporten från nyfiken vän avdelningen? Något ni vill skicka med att tänka på eller en undran om något? Är det någon AHA-tanke ni tar med er till ert arbete till hösten? Pedagogiska caféer, genomförs fyra gånger per termin där pedagoger från de olika verksamheterna har ett erfarenhetsutbyte utifrån ett särskilt område Under läsåret har vi fokuserat på den pedagogiska planering och plan för utveckling och lärande. För att synliggöra för oss hur vi har tänkt när det gäller det pedagogiska rummen och hur vi tänker forma rummen i framtiden har vi använt oss av IKT. Pedagogisk planering, genomförs i arbetslaget inför varje projekt/tema och diskuteras med förskolechefen. Resursteam, är ett forum för samverkan mellan personal och förskolechef för barn som behöver extra utvecklingsstöd. Enheten tar tillvara pedagogers olika kompetenser som resurs och barnens olikheter som resurs. Föräldrasamverkan, varje avdelning ansvarar för att föräldrarna blir delaktiga i sitt/sina barns vardag. Detta sker genom veckobrev, föräldramöte, utvecklingssamtal osv. Utvecklingssamtal, sker en gång per år med all personal. Då diskuteras bland annat den individuella kompetensutvecklingsplanen. Lönesamtal, sker en gång per år med all personal. Underlag för samtalet är den individuella utvecklingsplanen och kommun övergripande kriterierna som är beslutade gemensamt mellan fack och arbetsgivare. 6 Förskolorna ´s specifika beslutorganisation Husmöte, forum för information i vardagsdriften, Husmöte genomförs varje vecka på respektive förskola. Planering, i detta forum träffas den personal på den enskilda förskolan och dbvgruppen och lägger upp riktlinjer för den pedagogiska verksamheten. Hur ofta och vilken tidpunkt under dagen planeringsmöte sker är individuellt för de enskilda förskolorna. Förskole-området Vislandas systematiska kvalitetsarbete Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som meningsfull, rolig och intressant. (lpfö) För att genomföra detta kvalitetsarbete har Jan Håkanssons bok; Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem- strategier och metoder använts. Mål Målet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Genomförande Förskoleområdet Vislanda har under läsåret utvecklat tankevändan i det pedagogiska arbetet och det systematiska kvalitetsarbetet. Ledordet var under läsåret 14/15 hållbart lärande. För att befästa tankevändan har vi arbetat med ORDET - begrepp som är centrala för vår verksamhet och hur dessa ligger till grund för vårt arbete inom alla delar i Lpfö 98. Den moderna forskningen menar att lärande som sker i sammanhang och gestaltas på olika sätt blir ett lärande för livet. Därför är det av största betydelse att förskolan använder flera olika arbetsprocesser, där tex omsorgslärandet är en viktig del i arbete med de yngsta barnen. Målen i Lpfö anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Barnens erfarenheter, kunnande och intresse har legat till grund för vilket innehåll, organisation, arbetssätt och pedagogiska processer som har använts. 7 Arbetsprocess /metoder för att, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan arbetar Förskole -området Vislanda : Pedagogisk planering. Hur länge ett tema/projekt på går är varierande. Pedagogisk planering av tema/projekt Förankra temat/projektet i Lpfö´s första del; Förskolans värdegrund och uppdrag (varför) Skapa ett nuläge – barnens början genom intervjuer med barnen, observationer, plan för utveckling och lärande och andra metoder. Förankra i Lpfö´s andra del Mål och riktlinjer vilka mål kommer att vara i fokus inom detta tema/projekt Innehåll (vad) Arbetsformer (hur, när) Mailas till förskolechef för feedback Uppföljning, vid veckoplanering – reflektera över hur, vad och varför ifrån gjorda observationer under veckan - Ta med barnens berättelser om vad de har upplevt, lärt osv inom projektet/temat – Hur går vi vidare i temat/projektet utifrån barnens frågor, reflektioner och förändrade kunnande? Uppföljning vid sista planeringen i månaden – göra en kort sammanfattande analys av vad ni befinner er och vad ni ska ta med er till den fortsatta planeringen av temat/projektet – (använd gärna veckobreven och planeringsunderlagen med resultat och analys) Resultat inom de områden som är i fokus och barnens början Analys – utifrån arbetsmetoder, närvarande och medforskande pedagoger, miljö, tid, material, lokaler osv. Vad tar vi med oss till nästa tema/projekt? Mailas till förskolechef för feedback Arbetsmetoder och Förhållningssätt Tar vara på barns intresse- frågeställningar Bygger fungerande relationer Använder demokratiskt arbetssätt- normbildande Respekterar barn och kollegor Är positivt nyfiken på hur barn och kollegor tänker och hur de lär (lärstilar) Är intresserad medforskare och utmanande både för barnen och oss själv Använder frågeställningar utifrån barnens erfarenheter, nyfikenhet, intresse Tar ställning till vilka erfarenheter, upplevelser, innehåll, kunnande och aktiviteter som är väsentliga för barnen att ta del av och när det bör ske, samtidigt som de tar tillfället i flykten Använder omsorgslärande (blöjbyte, påklädning, tröstning ) 8 Fokuserar på vad det innebär att kunna något kontra att göra saker med barnen Arbetar tema/projekt inriktat där barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande dvs. bildar en helhet Alla barn kan utvecklas och vårt arbete är att få varje barn att utvecklas utefter sina förutsättningar för att nå sin fulla potential Har höga förväntningar på oss själva och barnen Pedagogerna ser, på ett självkritiskt vis, på sitt arbetssätt och sin verksamhet med utvecklings benägna ögon och använder konstruktivt utvärdering och analys för att komma vidare i sin utveckling. Vi pedagoger som på ett medvetet sätt utgår ifrån och observerar barnen för att utveckla verksamheten Läser adekvat litteratur, artiklar osv Använder den lustfyllda och medvetna leken Ge tid och har en väl avväg dagsrytm Medveten anpassad innemiljö för lek och lärande Medveten utnyttjande av utemiljön för lek och lärande Väl avvägda motorikpass som utvecklar helakroppen och knoppen Underlag för kvalitets seminarier VT 15 med sammanfattning av framgångsfaktorer Analys av utvecklingsmålen utifrån inflytande. • Vilken förståelse har barnen haft för vad aktiviteterna på förskolan förväntas leda till (lärande målen ), Hur har ni arbetat med det? Barn är olika i många hänseenden och med detta perspektiv för ögonen arbetar förskolan ur flera perspektiv. En del barn sker lärandet oftast HÄR och NU, därför är det viktigt att också vi pedagoger är närvarande HÄR och NU och lyfter och bekräftar lärandet i stunden. Varje dag är en dag av utveckling då man lär sig något litet nytt om världen och om sig själv. En tydlig struktur där olika moment återkommer är viktigt. Repetition är viktigt för de yngsta barnen, de gillar att känna igen det de ser och hör – det är trygghet. Vi utgår från läroplanen, barnens intresse/behov och utvecklingsplaner då vi planerar vår verksamhet. Vi arbetar tema/projektinriktat, en kortare eller längre tid, och lägger stor vikt vid att det vi vill förmedla blir sammanhängande och tydligt för barnen. Ett annat perspektiv har varit att arbetar utifrån var barnen befinner sig i sitt kunnande och vad de vill lära sig mer om inom målområden som temaarbetet fokuserar extra på. Pedagogerna är tydliga i vad de vill att temat ska ge barnen. Kontinuerliga reflektionsstunder finns med i vardagen för att barn och 9 pedagoger ska se vart de befinner sig i tema arbetet och vilket lärande som skett. Andra aktiviteter för att tydliggöra lärandet är projektvägg där temat växer fram succesivt och veckobrev som fokuserar på de lärande och dess syfte som föräldrar får varje vecka. Både projektvägg och veckobrev arbetas fram under reflekterande former tillsammans med barnen. Ett tredje perspektiv är arbetet med att få barn med annat modersmål att förstå vad syftet med aktiviteter och lärande. Vi har använt oss av tredimensionellt material ex bygg upp sagor, projektvägg, där barn har reflekterat tillsammans bilder och översättningsprogram i dator för att kunna kommunicera med föräldrar och barn. En av de främsta faktorerna anser vi är tolk stöd när barn och familj börjar på förskolan och under de första utvecklingssamtalen. • Vilket inflytande i undervisningen har barnen haft på ex. planering, arbetsformer, innehåll, utvärdering inom de valda målområdena? Barnens inflytande på undervisningen kan ses som en tavla; Pedagogerna med sin profissonallitet utifrån styrdokumenten gör ”ramen” dvs inom temat vill vi att barnen ska öka sin förståelse för… det är vill vi att barnen ska öka sin kunskap i……Vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla… Barnen formar innehållet, vilket kommer ifrån intervjuer; med frågeställningar som vad vet du om, vad skulle du vilja veta/ lära osv. observationer, lärportfolio, reflektioner i vardagen och nya frågeställningar. Med denna bakgrund arbetar pedagoger och barn fram arbetsformer. • På vilket sätt har ovanstående påverkat barns förändrade kunnande inom de valda målområdena Bland annat har barnen utvecklat ett expansivt språk, matematisk och naturvetenskaps förståelse har ökat, kunskapen om människors olika villkor har fördjupats. Barnes självförtroende och identitet har stärkts genom olika skapande och performers aktiviteter som de själva har valt inom temat. Analys av utvecklingsmålen utifrån undervisningsklimat. • I vad mån har barnen varit resurser för varandra i sitt lärande? Hur har de tränats i det? Barnen arbetar i mindre grupper för att allas idéer, tankar, teorier och frågor ska komma fram och att det ska bli möjligt att lyssna och lära om hur kompisarna tänker. Hur barngruppen delas kan se olika ut utifrån aktivitet, mål och syfte. En delning som har varit framgångsrik är de kunskapshomogena grupperna. • Vad i undervisningsklimatet har försvårat barns utveckling och lärande inom de valda målområdena? Vad har gjorts för att motverka det? Vad kan göras mera? 10 Pedagogerna har en god ambition att möta varje barn på sin nivå och dela i så många grupper som möjligt. Tyvärr har vi kommit fram till att det är svårt att genomföra på ett bra sätt. Dels är det resurskrävande, utrymmeskrävande och barngruppen ändras från gång till gång. Vi har kanske för stora ambitioner ibland vilket leder till frustration som tar bort lite av glädjen i arbetet vilket inte gynna barnen i sista änden Vi har på pedagogiska caféer, pedagogiska råd, avdelningsplanering och i andra forum diskuterat arbetssätt, ex individanpassat lärande i helgrupp, förhållningssätt, vågat prova på olika sätt att organisera undervisningen och undervisningsmaterial. Vår egen roll, våra egna bias som vi bär med oss. Ett 20-tal pedagoger på förskole området har genomgått förskole lyftet inom utbildningarna- Flerspråkighet och mångkulturallitet och naturvetenskap ur ett förskole didaktiskt perspektiv. Vilket har bidragit till att undervisningsklimatet har utvecklats och gynnar barnens inlärning. • På vilket sätt har ovanstående påverkat barns förändrade kunnande inom de valda målområdena? Med en kontinuerlig pedagogisk och didaktisk diskussion i olika forum Utmynnar det till kunniga, engagerande, tänkande och närvarande pedagoger, vilket gynnar barnens förändrade kunnande inom alla delar i läroplanen. Analys av utvecklingsmålen utifrån utmaning och aktiviteter. • På vilket sätt har barnen utmanats och stimulerats inom de valda målområdena? Att stödja, utmana och stimulera barns kunnande och då särskilt barn med annat modersmål, är det viktigt att varje dag ge dem nya ord och begrepp. Det handlar inte bara om att kunna benämna saker och händelser utan också få en djupare förståelse för ordens betydelse genom att förankra dem i en personlig erfarenhet. Att det i verksamheten visar på struktur, tydlighet och kontinuitet och erbjuds lustfyllda och lekfulla situationer, aktiviteter. • Hur uppfattar barnen detta? Barnes uppfattning har varit mycket positiv. De är stolta över att kunna berätta för andra om deras särskilda projektord, dvs de nyckel begrepp som är bärande i temaarbetet. Ett sådant ord var mönster i ett matematiskt och språkligt projekt. När pedagog introducerade ordet mönster, var det genast fler barn som började reflektera; vad är mönster? efter en stund när de praktiskt hade arbetat med att göra mönster, sa ett barn; Nu har jag lärt mig göra mönster, stör mej inte nu- jag gör mönster. • Hur har förskolans utmaningar och stimulans bidragit till barnens förändrade kunnande? Innemiljön- anpassas och förändras hela tiden utifrån den barngrupp som är. Naturliga arbetsstationer, där barnen själva efter introduktion av pedagog kan leka, lära och arbeta med material som barnet upplever som lustfyllt och intressant. Olika vrår som utmanar och stimulerar till expansiva rollekar 11 Utemiljö- reflekteras över utifrån barnens intresse och behov just nu- med vad och hur leker barnen? Vad intresserar dem? Vilket kunnande vill vi att barnen ska utveckla? Vilket material behövs? Hur använda det? Arbetspass- Förmiddagen ägnas åt tema/projektarbete utifrån den pedagogiska planeringen. Leken- Barnen får gestalta och skapa lek och får möjlighet att bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter men även utveckla kommunikation/samspel och fantasi, både i den styrda och fria leken Reflektionsmöte- i slutet av varje vecka utvärderars veckan som varit tillsammans med barnen. Barnen får möjlighet att ge uttryck för sina åsikter och tala om vad de tyckte om ex. aktiviteter som gjort. Barnen berättar gärna om vad de lärt sig och vad de vill göra veckan där på. Samtalen berör även barnens funderingar om vad som inte har varit bra och olika lösningar på de som ej fungerat. Motorik- varje vecka vid flera tillfällen ger vi varje barn möjlighet till att känna rörelseglädje, balans och harmoni både grovt och finmotoriskt. Alla barn ska ha möjlighet att kunna utveckla en god självkänsla och kroppskännedom. Pedagogerna vill ge varje individ utmaningar för utveckling och lärande utifrån sitt personliga behov. Vilan-ger barnen möjlighet att en lungstund efter en aktiv förmiddag. Vilan är utformad på olika sätt för att tillgodose barnens återhämtning. Vi erbjuder sovvila, vila med massage, läsvila men även använda smartboarden för att se Fem myror är fler än 4 elefanter. Eftermiddagen-erbjuds barnen tid till lek. pedagogerna uppmuntras till egna val men vi erbjuder även valmöjligheter och kommer med idéer vad barnen kan göra, samt vad vi kan göra tillsammans med barnen ex. spela spel. Vi erbjuder även tid till att fortsätta med förmiddagens aktiviteter, då går temaarbetet som en röd tråd under dagen. Inskolning- Pedagogerna använder ”Föräldraaktiv inskolning”. Detta innebär att inskolningen sker under en vecka och föräldrarna är närvarande hela tiden. Syftet med inskolnings metoden är att föräldrarna ska bli delaktiga på ett annat sätt. De får inblick i hur dagen ser ut på förskolan och förståelse för hur vi arbetar. Pedagoger och föräldrar upplever att barnen blir trygga av att få möjlighet att bekanta sig med pedagoger, övriga barn och miljön under en längre och mer sammanhängande tid (fler timmar/dag) tillsammans med sina föräldrar. Föräldrasamverkan- en tillitsfullt samarbete mellan förskola och förälder , där barnet upplever att förskola och förälder arbetar mot gemensamma mål, dvs barns demokratiska fostran, utveckling och lärande skapas ett tryggt klimat för barnen. De föräldramöten och utvecklingssamtal som erbjuds har till syfte att föräldrarna känner delaktighet och inflytande i sitt/sina barns förskole vistelse. • På vilket sätt har ovanstående påverkat barns förändrade kunnande inom de valda målområdena? Med redovisade medvetna anpassade dagsrutiner med medvetna pedagoger och delaktiga föräldrar kan vi bekräfta att barnens kunnande har förändrats. För fler detaljer läs läroplans uppföljningen. 12 Förskolechefens avsikter för kommande läsårs utvecklingsarbete Fortsätt med att befästa tankevändan och pedagogisk planering så att det genomsyrar pedagogernas tankesätt, ORD, begrepp och arbetsmetoder för att kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Tyngdpunkten kommer att ligga på analys och hur går vi vidare utifrån resultaten av analysen i vårt arbete. Pedagogerna utvecklar verksamheten så att barnens lärande ska bli mångsidigt, sammanhängande och att flera olika målområden samspelar för att gynna och befästa barnets förändrade kunnande. En aha-tanke som kom fram vid seminariet vt.-15 var; Vilken förståelse har barnen haft för vad aktiviteterna på avdelningen förväntas leda till (lärande målen ), Hur har ni arbetat med det? Dessa båda frågor kommer att vara i fokus under läsåret. Förskolechefens ledningsstrategier Kompetensutveckling vid Vislanda förskoleområde läsåret 15-16 Syfte: Förskoleområdet har under 5 år arbetat med Tankevända och Pedagogisk planering Tankevändan innebär att målen i Lpfö anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Barnens erfarenheter, kunnande och intresse (frågeställningar) ligger till grund för innehåll, organisation, arbetssätt och de pedagogiska processer som har använts. Pedagogerna utvecklar verksamheten genom pedagogisk planering, så att barnens lärande ska bli mångsidigt och sammanhängande och att flera olika målområden samspelar för att gynna och befästa barnets förändrade kunnande. Genom pedagogernas tankesätt och arbetsmetoder bedöms arbetet och verksamheten enlighet med värdegrund, uppdrag och målen i läroplanen för förskolan (lpfö). Detta för att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barns lärande, utveckling, trygghet och ha roligt i förskolan. Därför anser jag att det är ett naturligt steg i vår fortsatta gemensamma strävan att bli ett förskoleområde med mycket god kvalitet med barnens bästa för ögonen att genomföra en forskarcirkel på arbetstid med utgångspunkt från litteraturen; Att undervisa barn i förskolan av Elisabet Doverborg, Nicklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson , som belyser lärande ur ett tematiskt arbetssätt där målen i Lpfö och pedagogerna gör ramen till tavlan och barnen är med och formar innehållet utifrån sina förmågor och erfarenheter Mål: Att djupare kunskap utvecklas och förfinar den pedagogisk planering och kvalitetsarbetet, då särskilt analysdelen. Med hjälp av befästande av kunskap om didaktik och den didaktiska pyramiden och den förenklade triangeln Att pedagogernas yrkesprofession blir än mer befäst och synlig gjord Att all pedagogisk personal som arbetar på förskole-området Vislanda får en gemensam förståelsebas att utgå ifrån vid pedagogiska diskussioner. 13 Genomförande: Föreläsare och handledare vid Kristianstads Högskola: Universitetslektor (och förskollärare) Laila Gustavsson Höstterminen Kl 09002015 1600 Fredagen den 4 sep Föreläsning (Utifrån artikeln The educational nature of different ways teachers communicate with children about natural phenomena Gustavsson & Pramling, 2013 med koppling till en lärandeteori som heter Variationsteorin som har starkt samband med boken Att undervisa barn i förskolan Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson,2013). Frågeställningar utifrån föreläsningen ges till deltagarna för efterföljande diskussion i grupp Torsdagen den 22 oktober Kl 0900Handledning grupp 1 Till detta tillfälle har deltagarna 1030 läst de första 52 sidorna i boken Att undervisa barn i Kl 1100Handledning grupp 2 förskolan med penna i handen 1230 och noteringar i reflektionsbok Kl 1300Handledning grupp 3 1430 Under tiden från oktober 2015 till februari 2016 gör deltagarna anteckningar i sin reflektionsbok kring eget förhållningssätt men också funderingar kring arbetslaget och verksamheten Februari Kl 0900Handledning grupp 1 Till detta tillfälle har deltagarna 2016 1030 läst de sista ca 50 sidorna i boken Att undervisa barn i förskolan med penna i handen och noteringar i reflektionsbok. Kl 1100Handledning grupp 2 Även funderingar utifrån övriga 1230 reflektioner kring förhållningssätt och innehåll diskuteras Kl 1300Handledning grupp 3 1430 Början av Deltagarna sänder in max tre April 2016 A4-sidor med reflektioner kring sin egen utveckling men också kring arbetslagets utveckling under kompetensutvecklingsperioden Slutet av Kl 0900Föreläsning utifrån april 1200 deltagarnas reflektioner kopplade till den litteratur som lästs under perioden 14 Gemensam Läroplans uppföljning för Förskoleområdet Vislanda 2014/2015 Normer och världen Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, • sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, • förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och • respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Resultat • • • • • • Barnen har utifrån ålder, erfarenhet medverkat till ett demokratiskt klimat. De har även utvecklat ansvars och empatisk känsla. Barnen har fått en första global empati med barn i andra länder, genom sitt fortsatta engagemang vid katastrofen Filipinerna. Barnens samspel och bearbetning av konflikter och deras kompromiss kompeten har ökat. Barnen har tagit del av etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, de har varit situationsbundna och blivit uppmärksammade inom detta område. Barnen har uppmärksammat att människor olika värderingar som styr deras synpunkter och handlande. Vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare samarbetar vi när det gäller barnens fostran och diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. Analys *Pedagogerna har tydliggjort för barnen både teoretiskt och praktiskt utifrån barnens erfarenheter varför, hur och vad det menas med demokratiskt förhållningssätt *Pedagogerna har observerat i vilka situationer det uppstår konflikter och reflekterat över hur det kommer sig att konflikter uppstår just vid dessa tillfällen eller dessa miljöer och funnit vilka åtgärdes som ska vitas. *Pedagogerna har tagit barnens frågor angående världs- dilemman på allvar och arbetat utifrån barnens frågeställningar *Pedagogerna har tillsammans med barnen diskuterat sig fram till konfliktlösningar. För de yngre barnen har pedagogerna visat och på detta sätt gett barnen redskap för att lösa sina konflikter Förskolechefens bedömning Detta är ett ständigt pågående arbete och ett ständigt mål som genomsyrar alla teman och projekt och det finns alltid förbättrings åtgärder. 15 Min bedömning är att enheten håller en mycket god kvalité. Åtgärder för utveckling Befästa de framgångsrika arbetsmetoder och förhållningssätt så det blir en naturlig del i verksamheten. Utveckling och lärande Mål • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 16 • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och • som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Resultat • Barnen har getts förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimulerats att använda hela sin förmåga, i de temaarbeten med delprojekt som har arbetats med i verksamheten • Barnen har upplevt att det har varit roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, eftersom de har varit delaktiga med att utforma innehållet i verksamheten. • Barnen har ställts inför nya utmaningar som har stimulerat lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper, utmaningarna har utformats var efter barnen har befunnit sig i sitt lärande och kunnande. • Barnen har fått stöd och stimulans i sin sociala utveckling, såväl i planerade aktiviteter som i vardagliga situationer • Barnen har getts goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen, i och med bra inskolnings och överinskolnings rutiner påvisar barnen en trygghet i sitt sätt att vara. • Barnen har stimulerats och utmanats i sin språk- och kommunikationsutveckling, vilket har bidragit till ökat ordförråd, begreppsförståelse och utvecklat förmågan att problematisera kring ex. olika fenomen. Bokstäver är något som fasinerar både yngre och äldre barn. • Barnen har på olika sätt stimulerats och utmanats i sin matematiska utveckling, vilket har resulterat i barnen benämner former med de rätta begreppen, stor förståelse för olika prepositioner, siffrors symbol värde är inget främmande. • Barnen har fått erfara och utmanats i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, de har i sin fria lek påvisat sitt kunnande i ex. konstruktions lek och de fyra elementen. • Barnen har fått stöd och stimulans och motoriska utveckling, med hjälp av genomtänkta motorikbanor utifrån ålder och kunnande. Vi har använt oss av vislandaskolans gymnastiksal och andra lämpliga lokaler. Barnen har visat stort intresse och har förändrar sitt motoriska kunnande. • Barnen har erbjudits en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm. Föräldrarna har påpekat i utvecklingssamtal att barnen trivs, känner sig trygga och orkar med en hel arbetsdag på förskolan. • Barn med annat modersmål har inte fått stöd i modersmålundervisning, dock har deras identitet och traditioner lyfts fram vid olika tillfällen förutom högtider. Analys *Arbetslagen har använt sig av ett tematiskt arbetssätt där de olika målområdena har bildat en helhet, vilket har påverkat resultatet positivt. *Arbetslagen har använt sig av olika sätt att introducera delprojekten och barnen har hela tiden varit delaktiga på olika sätt med att konkretisera innehållet utifrån deras erfarenheter, kunskaper och intressen. *Pedagogernas olikheter har tagits tillvara i verksamheten. 17 *Pedagogerna har medvetet delat barngruppen utifrån syftet med aktiviteten. *Pedagogerna har vid tillfällen arbetat med helgrupp men ändå individanpassat, då särskilt med de yngsta barnen. *Pedagogerna har kritiskt reflekterat över sig själva och sin verksamhet och funnit lämpliga åtgärder. *Barnen har fått vara delaktiga med att påverka tidsaspekten för tema/ delprojekten i och med att dessa bygger på barnens frågeställningar, men även medvetna pedagogers kunnande om vad barnen ska ha fått erfara. *Medvetet arbete med projektord * Några arbetslag har använt sig av olika figurer ex. Kråka, Pippi, Dumle osv för att inspirera och öka barnens intresse för temat, projektet, vilket har varit framgångsrikt. *Pedagogerna har medvetet reflekterar kring hur de har använt inne och utemiljön för att stödja barnens utveckling och lärande. *Pedagogerna har kontinuerligt planerat följt upp reflekterat, analyserat och kommit fram till förbättrings åtgärder av sin verksamhet dvs. genomfört ett systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av pedagogisk planering. *Pedagogerna nyttjar hela dagen för att utveckla barns lek och lärande med en väl genomtänkt dagsrytm och där omsorgslärande är en naturlig del på yngre barnsavdelningarna. *Pedagogerna har använt sig medvetet av leken som lärmetod. Förskolechefens bedömning Enheten har under två år arbetet utifrån tankevändan och pedagogisk planering.. Vilket har inneburit många intressanta pedagogiska frågeställningar som fortfarande pågår både inom arbetslagen och hela enheten. Min bedömning är en mycket god kvalité Åtgärder för utveckling • Få IKT som en naturligt verktyg i olika tema och projektarbeten • Använda de nya kunskaper i mångkulturalitet och flerspråkighet i pedagogisk planering, bemötande och förhållningssätt • På olika sätt utveckla vår pedagogiska planering • Fortsätta konkretisera målen och uppdraget i styrdokumenten och beskriva vad de betyder för yngre och äldre barn • Förbättra dokumentation för att kunna följa varje barns förändrade kunnande. • Fortsätta arbeta med ORDET- begrepp Barns inflytande Mål • • • Utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolansmiljö Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Resultat • Barnen har både i grupp och enskilt ex. genom metoden intervju kunnat uttrycka sina tankar och påverkat arbetssätt och verksamhetens innehåll 18 • • • • • Barnen har tagit större ansvar för sitt eget handlande eftersom inne och utemiljön möjliggör för barnen att ta eget ansvar för ex. material och agerande i rollek Pedagogerna har gett barnen tid, Barnen har tagit egna initiativ, framfört egna funderingar och provat på och försöka klara saker själva Pedagogerna har använt demokratiska principer, där majoritetens beslutat har genomförts Analys Resultaten påvisar att pedagogerna är medvetna om arbetsätt och bemötande som krävs för att barnen ska få en första inblick i och förmåga att förstå vad demokratiska principer innebär. Detta är ett ständigt pågående utvecklingsområde, särskilt i ett relationellt synsätt på utveckling och lärande Förskolechefens bedömning Detta är ett ständigt pågående arbete och ett ständigt mål som genomsyrar alla teman och projekt och det finns alltid förbättrings åtgärder. Min bedömning är att enheten håller en god kvalité. Åtgärder för utveckling • Fortsätta utveckla arbetssätt för att utveckla förmågan för demokratiska principer och att uttrycka sina åsikter, genom att anlysera vårt egna arbete, hur har vi bemött barnen, hur arbetar vi i arbetslaget, vad är framgångsfaktorerna Förskola och hem Mål • • • Varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan/familjedaghem Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten Förskolan är tydlig i frågan om mål och innehåll är en förutsättning för att barn och föräldrars möjlighet till inflytande Resultat • Föräldrar har i och med den föräldraaktiva inskolningen fått ta del av förskolans/familjedaghemmets alla delar av verksamheten. Resultatet i enkätundersökningen visar på att föräldrarna anser sig fått en god introduktion, god inblick i de nationella målen och fått verktyg för att kunna påverka förskolans/familjedaghemmets verksamhet • Föräldrarna upplever att de har möjlighet att påverka förskolans verksamhet Analys 19 • • • • Det är genom pedagogernas reflektion utifrån erfarenhet, riktlinjerna i lpfö och ny kunskap om introduktion/inskolning som har påverkat resultatet. Genom arbetet med lär -portfolio, medvetna utvecklingssamtal som utgår ifrån strävansmålen i läroplanen och att plan för utveckling och lärande arbetas fram tillsammans (förälder /pedagog), har föräldrar reella verktyg att påverka sitt barns förskole- verksamhet. Föräldrarna får kontinuerliga veckobrev där mål, innehåll och barnens görande och lärande beskrivs. För de föräldrar som ej behärskar det svenskaspråket använder vi bildspel på Ipaden för att förklara verksamheten. Föräldrarna bjuds in till föräldramöte där verksamheten diskuteras. Förskolechefens bedömning Utifrån de utvecklingsarbete som har genomförts inom området förskola och hem är min bedömning att kvalitén är mycket god Åtgärder för utveckling • Inga åtgärder föreslås inför nästa läsår Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Mål • Att samverkan sker med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter Resultat • Personal från berörda verksamheter har tillsammans arbetat fram en plan för barnens över inskolning till förskoleklass. • Personalen har arbetat fram ett samtalsunderlag utifrån verksamheternas styrdokument, som även är känt och erkänt av berörda föräldrar. detta underlag ligger tillgrund för utskolningssamtalet i förskolan och kunskaps och erfarenhetsutbytet med personal i förskoleklass, skola och fritidshem • För familjer med barn med behov av stöd och stimulans upprättas en enskild överinskolningsplan tillsammana med föräldrar och ev. personal från pedagog centralen. • Gemensamma arbetsdagar som har resulterat i ökad förståelse för varandras styrdokument och arbetssätt. Analys • Både skolans rektor och berörd personal tillsammans med förskolans personal och förskolechef är medvetna av betydelsen för barns utveckling och lärande av en bra överinskolning och anser denna som ytterst viktig för barnens fortsatta skolgång. • De båda verksamheterna är öppna och intresserade av varandras mål, innehåll och metoder. • Gemensammaträffar har underlättat för ökad förståelse 20 Förskolechefens bedömning Med utgångspunkt av resultatet gentemot riktlinjerna i Lpfö 98 är min bedömning att kvaliteten är mycket god. Åtgärder för utveckling • Fortsätta att utveckla samverkan genom uppföljning av årets överinskolning och fortsatta gemensamma mötesplatser Uppföljning, Utvärdering och Utveckling Mål • • • • • • Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner Att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplanensmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet Att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas Att dokumentation, uppföljning, analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med Att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbettsätt samt barns möjlighet att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas Att resultatet av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjlighet till utveckling och lärande Resultat • Under läsåret har vi utvecklat vår gemensamma kvalitets plan, där det framgår hur förskole området i Vislanda systematiskt dokumenterar och följer upp varje barns utveckling och lärande • För att få syn på hur läroplanens mål integreras har en analys lathund arbetats fram • För att få en mer vetenskaplig analys har vi använt oss av Jan Håkanssons teorier och analys frågeställningar. • Nyfiken vän och skriftlig reflektion på SKA-arbetet under våren har bidragit till att ytterligare fördjupa kunskapen om den egna verksamheten. • I de pedagogiska caféerna har pedagogisk planering och plan för utveckling och lärande reflekterats och utvecklats. ITK har blivit ett mer naturligt verktyg i kvalitetsarbetet och den pedagogiska planeringen. • Förskole-området har vidare utvecklat förståelsen för samtalsunderlag och plan för utveckling och lärande, vilka bygger på varandra, för att kunna följa varje barns förändrade kunnande inom alla målområdena i läroplanen. 21 • • Vid varje planeringstillfälle utgår arbetaslagen från dokumentation och sin pedagogiska planering för att förändra innehåll och arbetssätt för att ge bästa möjligheten för barnens utveckling och lärande Arbetslagens kvalitetsarbete ligger tillgrund för utvärderingen av förskolans utvärdering och ger indikationer på vilka områden som ska åtgärdas för att öka barnen möjlighet till utveckling och lärande Analys Tankevändan innebär att målen i Lpfö anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Barnens erfarenheter, kunnande och intresse (frågeställningar) ligger till grund för innehåll, organisation, arbetssätt och de pedagogiska processer som har använts. Arbetssättet med nyfiken vän och skriftlig reflektion på Ska-arbetet har gjort att pedagogerna och förskolechefen har fått ytterligare ett perspektiv på verksamheten att förhålla sig till. Pedagogerna utvecklar verksamheten genom pedagogisk planering, så att barnens lärande ska bli mångsidigt och sammanhängande och att flera olika målområden samspelar för att gynna och befästa barnets förändrade kunnande. Genom pedagogernas tankesätt och arbetsmetoder bedöms arbetet och verksamheten enlighet med värdegrund, uppdrag och målen i läroplanen för förskolan (lpfö). Detta för att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barns lärande, utveckling, trygghet och ha roligt i förskolan. Förskolechefens bedömning Med utgångspunkt av resultatet gentemot riktlinjerna i rev. Lpfö 98 är min bedömning att kvaliteten är mycket god. Åtgärder för utveckling • Fortsätta med att befästa tankevändan och pedagogiskplanering med hjälp av olika aktiviteter. Förskolechefens ansvar Mål • • • • Systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet Förskolans arbetsformer utvecklas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande Verksamheten utformas så att barnen får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver 22 • • • • Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsommobbing och rasistiska beteenden bland barn och anställda Formerna för samarbete mellan förskola och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta Samarbetsformer utvecklas med förskoleklass, skola och fritidshemmet och att samverkan kommer tillstånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete Personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter Resultat Fsk-Vislanda har ett systematiskt och väl genomtänkt kvalitetsarbete, vilket framgår av denna kvalitetsredovisning. • Alla intressentar har varit delaktiga på olika sätt i det systematiska kvalitetsarbetet. Metoder som har använts; enkäter, intervjuer, samtal, dokumentation, medverkan på planeringar. • Arbetet av kvalitetsplanen var och är barns inflytande en av grundspelarna • Pedagogerna har i kvalitetsplanen dokumenterat deras syn på pedagogisk planering och plan för utveckling och lärande, vilket sedan är kommunicerat med arbetslagen • Förskolechefen och resursteamet centralt och lokalt diskuterar hur och vad, vilka resurser som ska användas för att tillgodo se barn med särskilt stöd • Se uppföljning av likabehandlingsplanen Inom förskole området finns dokumentation över vilka former av samarbete som ska sker och sker mellan förskola, DBV och hemmen, vilka följs upp årligen • Rektor för Vislandakolan, förskolechef för förskole området Vislanda och berörd personal har tillsammans arbetat fram en plan för samarbete och samsyn, viken följs upp varje år • Personalen får kontinuerligt kompetensutveckling, bland annat. via föreläsningar, seminarier, pedagogiska caféer Analys • Utvecklat och befäst det utvecklingsarbete med kvalitetsarbetet som påbörjades förra året tillsammans med Högskolan i Kristianstad har bidrag till en fördjupad förståelse för det nya uppdraget för förskollärare och barnskötare • Kompetensutvecklingen för mig som förskolechef bidrag till ny kunskap, erfarenhet för det nya uppdraget • Har tagit mig tid till att tänka igenom hur ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån de nya riktlinjerna. Diskuterat idéerna med skolinspektionen, skolverket och förvaltningen och till sist förankrat dem i personalgruppen • Gav inga slutgiltiga svar utan personalens kunskaper och erfarenheter formade sin avdelnings kvalitetsplan • Använde mötestid för att diskutera och utveckla kvalitetsarbete tillsammans med personalen • Enheten har en genomtänkt och välkänd mötes och beslutsorganisation • Tydligt kalendarium men med inbyggd delaktighet för personalen 23 Förskolechefens bedömning Utifrån de resultat som är redovisade är kvaliteten god Åtgärder för utveckling Fortsätta arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet Uppföljning NBU:s mål, visioner och strategier Förskole-området Vislanda har på två personalmöten i tvärgrupper diskuterat och konkretiserat begrepp som ex. Inom UN har vi höga förväntningar på varje individ i kombination med tydliga mål och kunskapskrav och Inom UN:s verksamhetsområde ska barn och elever utveckla förmågor enligt läroplanerna. Därefter har mål, visioner och strategier vävts in i kvalitetsplanen där bland annat det framgår hur vi som arbetar på Förskoleområdet Vislanda bemöter barn, kollegor, föräldrar och andra som har intresse för förskoleverksamhet. Resultat I den pedagogiska dokumentationen för varje enskilt barn och i den pedagogiska planeringen för hela barngruppen kan utläsas att: Verksamheten är kommunikativ och samspel mellan vuxna och barn samt i miljöaspekter, lärande aspekter interagerar med varandra. Analys Det fanns en organisation för mötestillfällen där pedagoger i tvärgrupper kunde diskutera och konkritisera NBU:s mål, visioner och strategier och införliva dem med läroplans arbetet. Den enskilde pedagogen har varit tvungen att reflektera vad det betyder för mig och hur bemöter jag andra. Förskolechefens bedömning av verksamheten utifrån NBU:s mål, visioner och strategier är mycket god. Uppföljning likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen har upprättats på 9-11 mötet efter att varje arbetslag har processat materialet. All personal informeras och diskuterar likabehandlingsplanen vid första personalmötet varje januari. Föräldrar har informerats vid föräldramöte. Planen har fungerat väl. Planen är en stående punkt på dagordningen på 9-11 möte. Planen finns tillgänglig på www.alvesta.se 24 Förskolechefens bedömning Bedömningsskala 1 2 3 EJ GODTAGBAR GOD GODTAGBAR måluppfyllelse måluppfyllelse måluppfyllelse 4 5 MYCKET FÖREDÖMLIG GOD måluppfyllelse måluppfyllelse Måluppfyllelsen för förskole- området Vislanda är mycket god sammanfattar förskolechefen. Carina Ståhl Förskolechef Förskole-området Vislanda den 18 augusti 2015 25
© Copyright 2024