Lärares reflektioner i och om sitt arbete med elever som växer upp

Examensarbete
Lärares reflektioner i och om sitt
arbete med elever som växer
upp med missbruk i familjen
Författare: Rebecca Nelsson
Felice Nybeck
Handledare: Marita Pekkanen
Termin:
Kurskod:
[
Myhrberg
VT15
2MB332-II
ABSTRAKT
Linnéuniversitetet
Institutionen för pedagogik
Pedagogik med inriktning mot ungdoms och missbruksvård, Examensarbete 15 hp
Titel
Lärares reflektioner i och om elever som växer upp
med missbruk i familjen.
Engelsk titel
Teachers' reflections about students who grow up with
alcohol- or/and drug abuse in the family.
Författare
Rebecca Nelsson & Felice Nybeck
Handledare
Marita Pekkanen Myhrberg
Datum
Mars 2015
Antal sidor
33
Nyckelord
Missbruk, familj, lärare, elever
Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lärares reflektioner kring sina
erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med föräldrar som
har ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk
utgångspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare. Resultatet visar att de
flesta lärare har erfarenheter av barn till föräldrar med ett alkohol- och/eller
drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svårighet med att hitta och
se denna problematik, eftersom barn är bra på att dölja det som pågår i hemmet.
Lärarna betonar betydelsen av att ha en relation till eleven, då det kan leda till att
de lättare kan upptäcka om något står fel till i elevens liv. I resultatet framgår det
att lärarna påverkas känslomässigt när en elev far illa och att de har svårt att veta
hur de ska hantera situationen. Lärare kan vara en vuxen förebild för dessa barn,
därför är det viktigt att de har en kunskap om området.
Innehållsförteckning
INTRODUKTION .......................................................................................................... 1
BAKGRUND ................................................................................................................... 1
Barnets perspektiv .................................................................................................... 1
Lärarens perspektiv .................................................................................................. 2
TIDIGARE FORSKNING .................................................................................................... 2
Barnets perspektiv .................................................................................................... 3
Den professionelles ansvar....................................................................................... 3
Bemötande ................................................................................................................ 4
Att möta barnet i skolan ........................................................................................... 5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................... 6
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER .................................................................................... 6
Den reflekterande praktikern ................................................................................... 7
Känsla av sammanhang ............................................................................................ 7
METOD ........................................................................................................................... 8
METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER ........................................................................... 8
Kvalitativ ansats ....................................................................................................... 8
Kvalitativ intervju som metod för datainsamling ..................................................... 9
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ........................................................................... 9
Informationskravet ................................................................................................. 10
Samtyckeskravet...................................................................................................... 10
Konfidentialitetskravet ........................................................................................... 10
Nyttjandekravet ....................................................................................................... 10
GENOMFÖRANDE ......................................................................................................... 11
Urval ....................................................................................................................... 11
Insamling av material ............................................................................................. 11
Bearbetning och analys av material ....................................................................... 12
KVALITETSKRITERIER .................................................................................................. 13
RESULTAT................................................................................................................... 14
SVÅR PROBLEMATIK FÖR LÄRARE ATT UPPTÄCKA ....................................................... 14
Döljer problemet .................................................................................................... 14
Strategier för att skydda familjen ........................................................................... 15
Samhällsklasser ...................................................................................................... 15
BARNETS SITUATION ENLIGT LÄRARNA ....................................................................... 15
Tecken hos barnet ................................................................................................... 16
Relationens betydelse ............................................................................................. 16
Konsekvenser hos barnet ........................................................................................ 17
LÄRARNAS ERFARENHET ............................................................................................. 17
LÄRARE PÅVERKAS KÄNSLOMÄSSIGT .......................................................................... 18
Emotionellt ............................................................................................................. 18
Gör det "lilla extra" ................................................................................................ 19
LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN ROLL ................................................................ 19
Bemötandet ............................................................................................................. 19
Lärarens betydelse för barnet ................................................................................ 20
Skolan som frizon ................................................................................................... 21
Stöd från skolan ...................................................................................................... 21
LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN HANTERING AV SITUATIONEN ........................... 21
Ett annorlunda agerande ........................................................................................ 22
Erfarenhet stärker .................................................................................................. 22
Mer kunskap om barn i missbruksfamiljer ............................................................. 23
SLUTSATS .................................................................................................................... 23
TEORETISK PROBLEMATISERING ..................................................................... 24
SVÅR PROBLEMATIK FÖR LÄRARE ATT UPPTÄCKA ....................................................... 24
BARNETS SITUATION ENLIGT LÄRARNA ....................................................................... 24
LÄRARES ERFARENHET ................................................................................................ 25
LÄRARE PÅVERKAS KÄNSLOMÄSSIGT .......................................................................... 25
LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN ROLL ................................................................ 25
LÄRARNAS REFLEKTIONER KRING SIN HANTERING AV SITUATIONEN ........................... 26
DISKUSSION ............................................................................................................... 27
METODDISKUSSION ..................................................................................................... 27
RESULTATDISKUSSION ................................................................................................. 28
Svårt att upptäcka ................................................................................................... 28
Tecken på barnet .................................................................................................... 29
Betydelsefull relation .............................................................................................. 29
Det goda bemötandet .............................................................................................. 30
Svårhanterligt för lärarna ...................................................................................... 30
Kunskap och erfarenhet är viktigt .......................................................................... 30
BEHANDLINGSPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ............................................................. 30
Vidare forskning ..................................................................................................... 31
REFERENSER ............................................................................................................. 32
INTERVJUGUIDE ......................................................................................................... I
MISSIV ......................................................................................................................... III
INTRODUKTION
”Tio år gammal har jag förlorat tilltron till människor.
Varför berätta sanningen för någon egentligen?
Eftersom många visste, men ingen gjorde något, så var det väl som det skulle.”
- Maria Tafvelin (1995, s.21)
Det här är Maria Tafvelin som berättar om sin uppväxt, som präglades av
alkoholiserande föräldrar och en våldsbenägen pappa. Hon berättar om den ständiga
rädslan och lögnerna som följer av att leva med två berusade föräldrar, att man aldrig
visste vad som väntade. Skam var en stark känsla som förekom under hela hennes
uppväxt, att ständigt behöva skämmas över sina föräldrar när dem vistades bland folk.
Maria blev väldigt ansvarsfull eftersom hon och hennes bröder fick sköta det mesta på
egen hand under uppväxten. Det var allt från de vanligaste vardagssysslorna, men det
kunde också vara att hjälpa sina föräldrar när de var berusade, med att gå på toaletten
eller att ställa fram en hink till dem. Det var heller inte ovanligt att de fick blanda sprit
åt föräldrarna (Tafvelin, 1995).
Enligt henne själv så är det inte lätt att berätta om det som försiggår hemma när man är
barn till föräldrar som har ett alkohol- och eller drogmissbruk. Detta på grund av att det
är skamfullt eller så har man också försökt berätta men det är inte någon som gjort
något åt det. Maria anser att det är viktigt att man får hjälp av någon som har kunskap
kring problematiken, då det inte är alla som har mod och styrka att ta emot det som
barnet berättar (Tafvelin, 1995).
Lärare spenderar mycket tid med deras elever och är de personer som kan se om en elev
mår dåligt på grund av ett alkohol- och/eller drogmissbruk hos föräldrarna. Deras
erfarenhet och kunskap kan vara avgörande faktorer för elevens hälsa. Vi vill därför
belysa detta genom att få ta del av lärares reflektioner kring området. Detta har ett
pedagogiskt intresse då det handlar om lärares lärande utifrån deras erfarenheter och
kunskaper, vilket kan ge mer kännedom om problematiken för andra professioner som
arbetar med barn i liknande situationer.
Bakgrund
Detta kapitel har som avsikt att ge läsaren en större förståelse för studiens
problemområde. Bakgrunden kommer belysa två perspektiv, vilka är barnets och
lärarens.
Barnets perspektiv
Många barn växer upp i en familj som har någon typ av missbruksproblematik. Ungefär
385 000 barn och ungdomar i Sverige kommer från en miljö där alkohol eller andra
droger varit ett problem hos ena eller båda föräldrarna (Statens folkhälsoinstitut, 2008).
Missbruk hos föräldrarna är en problematik som kan förekomma i alla miljöer och
samhällsklasser (Socialstyrelsen, 2009). Oftast vet man inte om att det förekommer ett
missbruk, barnen kan vara oerhört lojala mot sina föräldrar men även rädda för vad som
händer dem om förälderns missbruksproblem "avslöjas" (Johansson & Wirbing, 2005).
När det gäller upptäckten av problemen som finns i familjen så reagerar oftast
omgivningen för sent. (Christensen, 1993).
1
Alla barn i Sverige ska gå i skolan, vilket gör skolan till en plats där barnen tillbringar
mycket tid under sitt liv. Personal i skolan möter dessa barn varje dag och är viktiga
förebilder för dem. Det skapas alltid en relation mellan lärare och elev, vilken både kan
vara bra eller dålig. Den relation som skapas kan i bästa fall göra att barnet öppnar upp
sig och att problematiken kan upptäckas (Statens folkhälsoinstitut, 2008).
Skolan kan vara en skyddsfaktor för ett barn som har svårigheter i hemmet, i detta fall
missbruk hos föräldrarna. Oroligheterna som pågår i barnets hem kan göra att barnet
känner sig osäker och får svårt med att koncentrera sig i skolan. Det kan även göra det
svårt för barnet att knyta relationer till andra barn (Skolverket, 2013). Att ha en bra
relation till lärarna, att få stöd och att ha kompisar menar Skolverket (2013) kan vara en
stor hjälp för barn när situationen i hemmet inte fungerar så bra. De riskfaktorer som
finns i hemmet motverkas av de skyddsfaktorer som skolan utgör. Därför är det
angeläget att skolan kan se om det finns en problematik och är medvetna om situationen
för att på bästa sätt hjälpa eleven (Skolverket, 2013).
Lärarens perspektiv
Det kan vara påfrestande att behöva möta och se de barn som har det svårt och där det
finns en brist i föräldraskapet på grund av ett missbruk (Killén, 1996). Särskilt svårt kan
det vara för de personer som möter dessa barn dagligen, exempelvis lärare. Enligt Killén
(1996) kan det bildas motsägelsefulla känslor inom lärarna, vilket kan leda till att de
blundar för det de ser eftersom det är för smärtsamt att handskas med. När de blundar
för problematiken känns det bättre för lärarna men sanningen är att det inte hjälper de
barn och familjer som behöver deras hjälp, istället sviker man dessa personer. Idag ställs
det stora krav på de personer som är professionella yrkesutövare eftersom de även är
ansvariga vuxna till barnen. Även om man ser klart och tydligt att ett barn far illa kan
det vara svårt att både känslomässigt och yrkesmässigt handskas med problematiken.
Detta kan bero på att man inte vet hur omgivningen, föräldrar och kollegor ska reagera
på oron (Killén, 1996).
I en klass är det oftast de barn som syns och uttrycker sina önskemål och behov
tydligast som får hjälp. En del barn som har stora behov av uppmärksamhet och stöd
visar inte alltid det, utan har lärt sig att inte ställa till med besvär och sitter därför tyst i
klassrummet. Det är viktigt att man som professionell kan se dessa barn, även om det
kan vara svårt. Det kan vara de barn som behöver mest hjälp (Christensen, 1993).
Christensen (1993) avser med sin bok att kunna hjälpa de som arbetar inom skola,
barnomsorg och fritidsverksamhet att upptäcka och stödja de barn där det förekommer
alkohol- och/eller drogmissbruk hos ena eller båda föräldrarna. Det är viktigt när man
möter dessa barn att man lyssnar på dem och att man ger dem möjligheten att berätta
om det som besvärar dem. Man kan som professionell vara osäker på vad man ska säga
till barnet eller ha en rädsla för att skada barnet mer genom att lägga sig i. Christensen
(1993) menar att det är viktigt att stödja dessa barn och visa att man ser dem, även om
det bara är genom att sitta och lyssna på vad barnet har att berätta.
Tidigare forskning
Detta kapitel belyser tidigare forskning som är relevant för studiens problemområde.
Dessa studier täcker aspekter om barnet som lever i denna problematik, den
professionelle och bemötandet av dessa barn. De sökdatabaser vi har använt oss av för
2
att hitta tidigare forskning är: OneSearch, LIBRIS, ERIC, Academic Search Elite.
Exempel på söktermer som användes var: children of alcoholics, teacher student
relationship, teacher, school och teacher attitudes.
Handledare och en bibliotekarie, som arbetar på Linnéuniversitetets bibliotek i Växjö,
har bidragit till hjälp med litteratursökningen till studien.
Barnets perspektiv
En familj där ett missbruk förekommer är en osäker miljö att leva i som kan vara
våldsam och aggressiv. Det kan leda till en stor rädsla för vad som kommer att hända
härnäst (Lambie & Sias, 2005). Barn som växt upp under ett sådant förhållande kan ha
en ökad risk för att själv utveckla aggressionsproblem och koncentrationssvårigheter
(Obot & Anthony, 2004).
Osäkerheten och rädslan som barnet får uppleva i hemmet kan påverka deras sociala
förmåga till att knyta kontakter med andra personer (Lambie & Sias, 2005). Parker,
Asher och Rockhill skriver genom Hussong, Zucker, m.fl. (2005) att barn som har
vänner har en större chans att få en lyckad skolgång och mindre risk för att utveckla
aggressionsproblem samt att känna sig ensamma eller att bli deprimerade om man
jämför med barn som inte har det. Enligt Hussong, Zucker, m.fl. (2005) menar Ladd att
om ett barn visar tecken på ett avvikande socialt beteende är det viktigt att till exempel
skolan uppmärksammar det snarast möjligt och försöker åtgärda det eftersom det kan
leda till återstående problem med bland annat den sociala förmågan.
Det är vanligt att barn som växt upp med missbruk i familjen påverkas av det även
senare i sitt liv. Utifrån en kvantitativ studie som baseras på 535 000 barn som levt
under förhållanden där båda eller någon av föräldrarna haft ett missbruk kunde man dra
slutsatsen att det påverkar hälsan, sociala levnadsvillkor och utbildning i vuxen ålder
(Hjern, Arat & Vinnerljung, 2014).
Samma studie påvisar att det är en ökad förekomst av psykisk ohälsa och missbruk hos
dessa barn. Utifrån resultatet av studien kunde man dra slutsatsen att det var vanligare
med ett missbruk specifikt hos de barn som haft föräldrar med ett missbruk jämfört med
övrig befolkning i Sverige (Hjern, Arat & Vinnerljung, 2014).
Hjern, Arat och Vinnerljung (2014) menar att barn till föräldrar med missbruk är en
högriskgrupp för att drabbas av egna konsekvenser som psykisk ohälsa, kriminalitet och
missbruk. Det kan förekomma både i vuxen ålder och även i en relativt ung ålder.
Hjern, Arat och Vinnerljung (2014) påpekar själva utifrån deras studie att det är viktigt
med ett förstärkt inlärningsstöd i skolan till dessa barn som möjligtvis har svårt att få
stöd från deras hem. Det är viktigt eftersom det är bevisat att barn till missbrukande
föräldrar kan få svårigheter i skolan och för att det sedan kan ge konsekvenser
exempelvis för yrkeslivet i vuxen ålder (Hjern, Arat & Vinnerljung, 2014).
Den professionelles ansvar
Under efterkrigstiden växte välfärdssamhället och de olika yrkesgrupperna fram. Gill
Croona (2003) skriver i sin avhandling att ju mer etablerade dessa yrkesgrupper kom att
bli, desto större ansvar föll på de enskilda yrkesutövarna. Eftersom dessa ges möjlighet
att bestämma tillvägagångssättet i sitt arbete så menar författaren att ansvaret mest
gäller den etiska aspekten. De professionella bestämmer över vad som är normalt, vad
3
som behövs och vad som är bäst, därför kan de då få motta en del kritik från
omgivningen (Croona, 2003).
Croona (2003) menar att ett gemensamt drag för professioner är att de har ett krav på att
besitta en viss unik kunskap, som måste vara ett behov för samhället. Därför förblir den
professionellas status inte alltid densamma utan den förändras i takt med att samhället
förändras och ställer olika förväntningar och krav.
Ett kännetecken på professionalitet är att man sätter sin klients intressen före sina egna
och arbetar utifrån vad som kan vara bäst ur klientens perspektiv. Croona (2003)
refererar till Colnerud och Granström som hävdar att vetenskaplig och praktisk
kompetens i form av gemensamt språk och etisk medvetenhet bidrar mycket till den
professionella kompetensen.
Croona (2003) har i sin avhandling riktat in sig på studenter som läser
sjuksköterskeprogrammet och de exempel som tas upp är utifrån deras profession.
Dessa exempel kan även riktas till andra yrkesprofessioner, exempelvis lärare, som
också handskas med liknande situationer i sitt arbete med elever.
Bemötande
Croona (2003) menar att bemötande handlar om kommunikation mellan människor och
om att möta varandras förväntningar och krav. Hon hänvisar till Säljö och Sätterlund
Larsson: "om kommunikation och bemötande upplevs som tillfredsställande och adekvat
är till avgörande delar en fråga om hur parterna uppfyller varandras förväntningar
med avseende på hur mötet skall gestaltas i den situation man befinner sig i" (Croona,
2003, s. 3). Denna definition förklarar bemötande ur olika aspekter: relationellt,
komplext och kontextuellt samt visar på de pedagogiska möjligheternas dynamik och
utmaning (Croona, 2003).
Ett medvetet balanserat bemötande utifrån den uppfattade maktobalansen, mellan den
professionella och klienten, anses enligt Croona (2003) vara det optimala - men svårt att
förverkliga. Det som Croona (2003) menar kan vara en anledning till obalans i
relationen är att båda parter inte har samma rättigheter och förpliktelser. Det kan även
vara på grund av att relationen är professionell och inte kan bli en vänskapsrelation, då
man utan professionell erfarenhet kan ha svårigheter att veta hur man ska gå tillväga.
Martinsen (1990) menar att den professionelle har en kunskapsbas som innebär att hen
förstår mer, men också tror sig förstå det den andre förstår. Detta leder både till
förutfattade meningar och att inte vilja förstå den enskilda individen (Martinsen, 1990).
Det goda bemötandets övergripande syfte är att hantera de situationer där man anser att
en maktobalans förekommer. Detta kan ske genom att skapa goda relationer och ett gott
arbetsklimat som gagnar alla (Croona, 2003).
Genom att visa respekt för klienterna så värnar och bevarar man deras självkänsla och
självbestämmande. Croona (2003) menar att denna respekt visas genom närvaro,
lyhördhet och en viss försiktighet. Att vara närvarande handlar inte bara om att vara på
plats fysiskt utan det handlar också om en relationell karaktär, att visa ett uppriktigt
intresse och engagemang. När man hanterar en individ som befinner sig i en orolig
situation, beskriver Croona (2003) värme, förståelse och engagemang som viktiga delar
för att kunna utveckla en trygg och tillfredsställande relation.
4
Croona (2003) har i sin avhandling intervjuat studenter som genomgår
sjuksköterskeprogrammet. Deras erfarenheter av goda möten är att de är svåra att
förverkliga och kräver professionell kompetens. Goda möten påverkas av olikheter i
sättet att se sina medmänniskor med olika förutsättningar. Oavsett om studenterna ser
människorna som lika eller olika så är alla överens om att ingen ska behöva utsättas för
kränkande beteende utan alla ska bemötas som fullvärdiga människor. Deras
uppfattning om vad goda möten handlar om kan sammanfattas såhär






"Vara trevlig och artig
Visa respekt genom försiktighet
Vara tillmötesgående
Ge information
Samarbeta och skapa delaktighet
Visa omsorg och omhändertagande" (Croona, 2003, s.160)
Tidsbrist och stress är genomgående teman i beskrivningar av svårigheter att uppnå
goda möten. Croona (2003) menar att goda möten kräver längre tid, men att det ändå är
väl förvaltad tid och att det lönar sig ur alla synvinklar.
Att möta barnet i skolan
Piers Henriques (2011) menar att man som personal i skolan har en viktig roll i barnets
liv. Skolmiljön kan vara problematisk för en elev till föräldrar med alkohol- och/eller
drogmissbruk eftersom man där kan uppleva stress som kan ha en grund i de dåliga
hemförhållandena. Detta leder till en försämring av deras prestationsförmåga och de kan
ha svårt att göra sitt bästa (Henriques, 2011).
Henriques (2011) understryker att man som vuxen bör engagera sig och lyssna på vad
barnet har att säga. När det handlar om barn som lever eller antas leva i ett hem där det
förekommer alkohol- och/eller drogmissbruk så är man som vuxen extra viktig. Att bli
en aktiv lyssnare kan hjälpa dem att uttrycka sina känslor, och på det sättet kan barnet få
lättare att hantera sina rädslor och ambitioner. En negativ följd som många barn till
föräldrar som har alkohol- och/eller drogmissbruk upplever är nämligen att de inte har
någon att prata med (Henriques, 2011).
Utifrån en studie där man intervjuat ungdomar som har vuxit upp med alkohol i hemmet
kunde man se att det var många av de unga personerna som ville att någon skulle
upptäcka problematiken. De ville att någon skulle fråga om deras hemsituation så de
hade en möjlighet till att få berätta. De betonar att det kan vara en utav de viktigaste
sakerna en vuxen person kan göra, att fråga om hemsituationen, och speciellt om den
vuxna har en tanke på att det är något som inte står rätt till (Tinnfält, 2008). Man kan
även från Tinnfälts (2008) studie se att personerna i hennes undersökning kände att
läraren i vissa fall kunde vara den rätta personen att berätta för, men det var då även
viktigt att man kände att man kunde lita på läraren. Intervjupersonerna förklarar också
att det fanns ett behov hos dem av att få stöttning och hjälp av andra vuxna personer i
deras omgivning, exempelvis lärare som möter sina elever dagligen (Tinnfält, 2008).
Henriques (2011) anser också att det är viktigt att barnet förstår att hens känslor är
normala, att det är tillåtet att ibland vara förvirrad och arg kring det som händer hemma.
Det är okej att älska sina föräldrar samtidigt som man hatar beteendet de får som effekt
5
av alkohol och/eller drogerna. Henriques (2011) anser att man bör utforska barnets
känslor tillsammans med hen. Detta kan hjälpa personen att få en bättre förståelse för
sig själv som individ, och att få barnet att förstå att hens egna behov och känslor också
är viktiga (Henriques, 2011).
Utifrån lärares egna berättelser så anser de att det är viktigt att unga personer som har
problem behöver stöd. Det stödet kan vara att det finns vuxna personer runt om barnet,
för att barnet ska känna en trygghet och att de får känna att det är någon som lyssnar på
dem. Lärarna betonar också att det är viktigt för skolan att kunna upptäcka problemen så
tidigt som möjligt och att man ska försöka kartlägga vad problemen beror på
(Stigsdotter, Ekberg, 2010).
Ett dilemma som kan finnas hos yrkesgruppen lärare är att man både ska vara
medmänniska och samtidigt en myndighetsperson som har ett uppdrag, exempelvis
genom att lära ut kunskap. Man ska också ta hänsyn till elevernas sociala rättigheter,
respektera deras och familjens integritet, samtidigt som de även har en anmälningsplikt.
Det kan vara svårt att ha all den kompetens som lärare även om man har en utbildning
som ger behörighet till att praktisera yrket. Det kan finnas andra uppgifter man kan
ställas inför i praktiken där man inte har med sig någon teoretisk kunskap, exempelvis
barn till föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk. Hur man handskas med
situationer som dessa beror på tidigare erfarenheter och kunskaper hos läraren,
situationens förutsättningar och hur det ska hanteras (Agevall & Jenner, 2006; Fritzén &
Gerreval, 2001).
Syfte och frågeställningar
Med denna studie vill vi belysa lärares lärande i och om sina erfarenheter och
upplevelser av möten med barn som lever eller antas leva i familjer med alkoholoch/eller drogmissbruk.
Frågeställningarna är:

Vilka reflektioner har lärare kring sina erfarenheter av barn som lever eller antas
leva i familjer med alkohol- och/eller drogmissbruk i skolan?

Vad anser lärare att de fått med sig för kunskap från möten med barn som lever
eller antas leva i en familj med alkohol- och/eller drogmissbruk?
Teoretiska utgångspunkter
De teoretiska utgångspunkter som valts till studien är Schöns teori om den reflekterande
praktikern och Antonovskys teori om KASAM, känsla av sammanhang. Schöns (1987)
teori valdes då det är lärares reflektioner av deras handlingar som studeras och för att de
kan dra lärdom av dessa. Deras reflektioner kan ge dem en större kunskap i sitt lärande
av barn som växer upp med alkohol-/drogmissbruk i hemmet.
KASAM är intressant att ha som teoretisk utgångspunkt i denna studie av flera
anledningar. Vi studerar lärares lärande kring deras erfarenhet av barn som växt upp i
ett hem där ena eller båda föräldrarna har haft någon typ av missbruk. Vi undersöker
vad de vet om problemet, om det är begripligt för dem. Vi ställer frågor kring hur de har
hanterat problemet, vad det har lett till. Antonovsky (2005) menar att de individer som
verkligen är engagerade kommer förstå och finna resurser, men om inte resurserna finns
6
så försvinner meningsfullheten. Det är ännu en aspekt att undersöka utifrån lärares
reflektioner.
Den reflekterande praktikern
Schön (1987) definierar den reflekterande praktikern hur professionella blir medvetna
om sina underförstådda kunskaper och hur de lär från sina erfarenheter. Han
introducerade dessa begrepp.

Reflektion i handling. Det innebär att man reflekterar kring sitt beteende i
själva handlingen, för att kunna dra största möjliga fördel av den i den direkt
kommande handlingen.

Reflektion om handling. Detta innebär att man reflekterar efter en händelse har
skett. Man utvärderar och analyserar kring situationen för att få insikt kring vad
som behöver förbättras i kommande liknande situationer.
Schön (1987) ser att man som professionell kan använda reflektion som en kontinuerlig
process i sitt lärande. Han menar att man under sitt yrkesliv träffar många olika
människor och situationer, och att genom reflektion kan man förbättras som
professionell.
Känsla av sammanhang
I Hälsans mysterium beskriver Antonovsky (2005) det salutogena perspektivet. Inom
det synsättet fokuserar man på de faktorer som frambringar hälsa hos individen. Han
kom att utveckla begreppet stressorer/GMB (generell motståndsbrist) som beskriver de
påfrestningar av olika slag man utsätts för. En del individer klarar sig bra trots att de
utsätts för hög GMB-belastning. Hur detta påverkar en persons hälsa går inte att
förutsäga, utan det hanteras på olika sätt vilket kan vara avgörande för vilka
konsekvenser det får för hälsan.
Ett sätt som hjälper individen att klara av GMB är GMR, generella motståndsresurser,
dessa kan exempelvis vara jagstyrka, socialt stöd, kulturell stabilitet och pengar. Varje
gång man utsätts för GMB medverkar personens GMR till att göra påfrestningarna
begripliga. Om detta sker ofta utvecklas ett starkt KASAM (Antonovsky, 2005).
Ett starkt KASAM gör att människor har stora förutsättningar till att hantera svåra
situationer på ett bra sätt. Antonovsky (2005) poängterar att människor har olika
förutsättningar och faktorer, exempelvis fattigdom och svält, som kan ge stor inverkan
på hur det går för en individ. Men människor som utsätts för samma påfrestningar klarar
sig olika bra och det är det som har och göra med hur starkt eller svagt KASAM man
har.
KASAM består av dessa tre delar:
Begriplighet är den första delen i det som utgör grunden i KASAM. Det innebär i
vilken grad man uppfattar och förstår inre och yttre stimuli. Den information som
mottages blir sammanhängande och ordnad istället för oförklarlig och kaotisk. En
individ med hög känsla av begriplighet anser att de stimuli som denne kommer att möta
är förutsägbara eller kommer att kunna ordnas och förklaras (Antonovsky, 2005).
Hanterbarhet innebär i vilken utsträckning man upplever sig ha resurser till sitt
förfogande för att kunna hantera de händelser och krav man möter. De resurser som kan
7
vara tillgängliga kan både finnas i det inre och i det yttre. Det kan vara individer eller
företeelser man litar på och räknar med, exempelvis ens partner, vänner, kollegor eller
läkare. De individer som har en hög känsla av hanterbarhet kan hantera omständigheter
på ett bra sätt, de känner sig sällan orättvist behandlad eller som ett offer (Antonovsky,
2005).
Meningsfullhet utgör den tredje beståndsdelen i KASAM. Antonovsky (2005) betonar
här vikten av att vara delaktig och viktig i ett sammanhang och att livet har en
känslomässig innebörd då de prövningar man står inför är värda att investera energi i.
Antonovsky (2005) betraktar detta som KASAM:s motivationskomponent, då de som
ansågs ha höga värden av KASAM alltid pratade om viktiga områden i livet som de var
mycket engagerade i och som hade betydelse. Det som skedde här betraktades som
"utmaningar, värda känslomässig investering och engagemang" (Antonovsky, 2005, s.
46). Dessa individer drar sig inte för att konfronteras med olyckliga händelser, utan
ställer in sig på att söka en mening med det. Det visade sig även att de som hade lägst
KASAM hade svårt att se något i sitt liv som hade någon mening (Antonovsky, 2005).
Dessa tre komponenter är alla sammanflätade på ett eller annat sätt. Antonovsky (2005)
menar att den viktigaste komponenten är meningsfullhet, då människor, exempelvis
lärare, som engagerar sig alltid har möjlighet att vinna förståelse och finna resurser i de
situationer de möter. Därefter anser författaren att begriplighet är den näst viktigaste
komponenten, då hanterbarheten kräver att man har begripit situationen. Antonovsky
(2005) anser dock att om man inte har tillgång till olika resurser så avtar
meningsfullheten och lärarens strävan att hantera situationen minskar.
METOD
I detta kapitel redovisas de metodologiska utgångspunkter som använts till studien, där
ingår valet av vetenskapsteoretisk utgångspunkt och metodval i förhållande till studiens
syfte. Därefter beskrivs det hur genomförandet i praktiken gått till, vilket beskrivs i
avsnittet planering och genomförande.
Metodologiska utgångspunkter
I denna del beskrivs och motiveras studiens metodologiska utgångspunkt, som är
hermeneutisk. Vi beskriver även vårt val av kvalitativ ansats och intervju som metod.
Kvalitativ ansats
Studien utgick från en hermeneutisk utgångspunkt. Den passar bäst till studien eftersom
det innebär att man vill förstå helheten av individens handlingar utifrån dennes tankar,
känslor och upplevelser (Thurén, 2007) och i vår studie är det lärares reflektioner vi vill
fånga.
Forskningsfrågorna i den här studien besvarades utifrån en kvalitativ ansats. Kvalitativ
forskning var relevant för vårt undersökningsområde då det handlar om de erfarenheter,
tankar och upplevelser som förekommer hos våra intervjupersoner. Dessa kan man
enklast få svar på då man använder sig av en kvalitativ metod (Bryman, 2011).
Bryman (2011) hävdar även att man i kvalitativ forskning fokuserar på ord istället för
siffror. Siffror och statistik ligger i fokus i kvantitativ metod, medan det i en kvalitativ
metod är undersökningspersonens uppfattning som är i centrum.
8
Ett hermeneutisk tankesätt handlar om att göra egna tolkningar och detta menar Bryman
(2011) hör ihop med en kvalitativ metod. I kvalitativ metod är det forskaren själv som
väljer vad som ska observeras och tas med i insamlingen av materialet. Det innebär att
forskaren kommer välja det som hen anser vara mest intressant eller viktigast i sin
undersökningsfråga. Det gäller att ha en förståelse kring den sociala verkligheten som
ligger till grund för hur individer i en viss miljö tolkar denna verklighet om man som
forskare använder sig av en kvalitativ metod (Bryman, 2011).
Kvalitativ intervju som metod för datainsamling
Det finns flera olika metoder man kan använda sig av som forskare inom den kvalitativa
ansatsen. En metod man kan använda sig av är kvalitativa intervjuer, vilken är den
aktuella i studien. Enligt Kvale och Brinkman (2009) är kvalitativa intervjuer när man
försöker förstå intervjupersonernas synvinkel och att man försöker bilda en uppfattning
av det intervjupersonerna säger utifrån sina erfarenheter. Därför ansågs kvalitativ
intervju passa vår undersökning bäst, istället för en kvantitativ undersökningsmetod,
eftersom det är lärares reflektioner vi vill komma åt.
I kvalitativ forskning brukar tillvägagångssättet inte vara lika strukturerat som det är i
kvantitativ forskning, där man mer försöker få fram en exakt mätning av resultatet.
Kvalitativ intervju är mer ett öppet tillvägsgångssätt, eftersom det är intervjupersonens
egna ståndpunkter, uppfattningar och synpunkter som är intressanta. Därför är det
vanligt att låta intervjupersonen tala relativt fritt kring sina upplevelser. Det gör det
även flexibelt för forskaren att ställa följdfrågor på det som sägs, och samtalet behöver
inte vara bestämt sedan innan utan utvecklingen av intervjun beror på det som sägs efter
hand (Bryman, 2011).
Till den här studien valdes semi-strukturerade intervjuer. Det innebär att man som
forskare har en intervjuguide som innehåller olika teman som man vill ta upp under
intervjun. Under varje tema har man några enstaka frågor, som intervjupersonen har stor
frihet till att svara på som hen själv vill (Bryman, 2011). Bryman menar att det även gör
att frågor som inte finns med i intervjuguiden kan ställas eftersom det kan dyka upp
händelser/upplevelser i samtalet som är intressant att veta mer om. Semi-strukturerad
intervju ansågs vara det bästa alternativet för de intervjuer som genomfördes. Det gav
en frihet till lärarna att berätta öppet om de upplevelser de varit med om, enligt Bryman
(2011) var det därför det gav oss ett fylligare resultat, vilket är ett viktigt syfte när man
använder sig av kvalitativa intervjuer.
Forskningsetiska överväganden
När man forskar så har man ett etiskt ansvar gentemot undersökningspersonerna. Dessa
ska visas största möjliga respekt och inte lida någon skada av att delta. Inför varje
vetenskaplig undersökning ska forskare göra en vägning mellan värdet av den
förväntade kunskapen som kan tänkas tillkomma och möjliga risker som kan ge
negativa konsekvenser hos intervjupersonen. Vetenskapsrådet (2002) rekommenderar
att man bör beakta både kortsiktiga och långsiktiga följder.
Vetenskapsrådet (2002) har stiftat fyra etiska riktlinjer som bör följas när man sysslar
med forskning.
9
Informationskravet
Informationskravet innebär att forskare måste informera undersökningspersonerna om
vad projektet innebär och vad det innebär för de som deltar och vad de har för
rättigheter. Vetenskapsrådet (2002) betonar att det bör informeras om att deltagandet är
frivilligt och att de har som rättighet att avbryta sin medverkan. Det är viktigt att
forskaren informerar om alla delar i undersökningen, speciellt de delar som antas kan
bli en negativ konsekvens för de individer som kan komma att delta.
I den här undersökningen har vi varit tydliga med att informera om vad det är som
undersöks och vilka rättigheter deltagarna har. Information kring studien skickades ut
redan vid första kontakt med intervjupersonen. Detta anses vara viktigt eftersom det kan
vara grunden för om personerna är villiga att medverka eller inte.
Samtyckeskravet
Efter personerna fått information kring undersökningen och vad det innebär att delta
kommer samtyckeskravet in. Det innebär att undersökningspersonerna ska få bestämma
själva om de vill delta eller inte i undersökningen. De har även rätt till att själva
bestämma på vilka villkor de vill delta, och även om och hur länge medverkandet ska
pågå (Vetenskapsrådet, 2002).
Personerna har rätt att själva bestämma om eller när de vill avbryta sin medverkan.
Vetenskapsrådet (2002) menar dock att om personen skulle avbryta sin medverkan
behöver man inte förstöra tidigare information från personen. Om en person väljer att
avbryta sin medverkan är det viktigt att som forskare inte försöker påverka personerna
till att fortsätta ändå genom påtryckning. (Vetenskapsrådet, 2002).
För att förmedla informationen om detta skickade vi ut ett informationsbrev via mail till
lärarna som skulle delta, där de olika etiska riktlinjerna fanns med. Vi hade även med
oss en bilaga med riktlinjerna som vi bad dem läsa igenom innan vi påbörjade intervjun.
Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet innebär att all forskningspersonal har tystnadsplikt kring alla
uppgifter som kan avslöja och identifiera känsliga uppgifter kring de aktuella
individerna som medverkar. Vad som kan vara känsliga ämnen kan variera, men som
forskare bör man utgå från vad som kan tänkas uppfattas känsligt för de medverkande
och andra inblandade individer (Vetenskapsrådet, 2002).
Vetenskapsrådet (2002) menar att alla uppgifter i forskningsmaterialet som kan
identifieras bör bearbetas på ett sådant sätt att ingen utomstående kan misstänka vem det
handlar om. Detta ska speciellt beaktas när det handlar om etiskt känsliga områden.
Vi skrev inte ut namn och platser på de dokument som bearbetades, utan det var namn
som inte hade någon relation till undersökningen. För att tillgodose detta krav har vi inte
talat med andra personer om intervjuerna överlag. Vi har undvikit att avslöja
intervjupersonernas identitet och deras arbetsplats.
Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär enligt Vetenskapsrådet (2002) att den data som en forskare
samlar in endast bör användas till forskningsändamålet. Dessa får inte användas för
kommersiellt bruk eller andra syften som inte är vetenskapliga. Uppgifter som har
10
samlats in om en individ får inte användas till grund för beslut eller åtgärder för
individen, exempelvis tvångsintagning. Vetenskapsrådet (2002) menar att personen
måste i det fallet ge sitt eget medgivande. I vår undersökning använder vi inte och
kommer inte att använda resultaten till något annat än det som är syftet.
Genomförande
I detta kapitel beskrivs genomförandet, hur vi har gått tillväga i arbetet. Kapitlet delas in
i urval, insamling av material och bearbetning och analys av material.
Urval
De personer som intervjuades var lärare som undervisar på låg- och mellanstadieskolor.
I den här studien var lärare det största intresset eftersom det är de som möter barnen
varje dag, och vi utgick därför från att de har en god uppfattning om barnens
livssituation. Det valet gjordes för att förstå helheten av lärarnas handlingar, känslor,
tankar och upplevelser kring problematiken. Genom att intervjua lärare kunde vi få fram
deras reflektioner kring hur de kan upptäcka om det finns en problematik hos barnen
eller inte, och genom det se vad de som lärare har för kunskaper kring området.
Vi kontaktade först rektorn på utvald skola via telefon för att informera om
undersökningen. Därefter togs kontakt via mail med den lärare på skolan som var
intresserad av att delta i en intervju. Om de inte ville delta i undersökningen togs det ny
kontakt med andra skolor. I denna studie är det fem personer som har deltagit. Dessa
personer är utbildade grundskolelärare. Deras erfarenhet i yrket stäcker sig mellan 14
och 40 år.
Insamling av material
Insamlingen av materialet har genomförts genom semistrukturerade intervjuer.
Förberedelserna inför intervjuerna var att formulera frågor utifrån vårt syfte och
frågeställningar. En intervjuguide utvecklades (se bilaga 1), för att ha något att gå efter
under intervjutillfället. Det innebär att olika teman eller frågor färdigställs vilka berör
vårt problemområde som sedan ska belysas under intervjun (Bryman, 2011). Denna
färdigställde vi innan första intervjun.
Datum och tid för intervjun bestämdes mestadels utifrån när läraren kunde, men vi
föreslog även datum och tid när det skulle passa oss. Ansvar lämnades till läraren att
hitta en lämplig plats att kunna genomföra intervjun på, då Kvale och Brinkmann
(2009) poängterar att det bör ske på en plats där intervjupersonen känner sig trygg.
Innan intervjuerna hade vi skickat ut missiven (se bilaga 2) som innehöll information
om oss, studien och de etiska riktlinjerna. Intervjupersonerna möttes upp på deras
arbetsplats och intervjun hölls i ett avskilt rum. Innan intervjun informerades deltagarna
om hur intervjun skulle gå till: vem av oss som skulle hålla i intervjun och hur lång tid
den skulle ta. Vi informerade även kring de etiska riktlinjerna så att intervjupersonen
var medveten om vad de kunde rätta sig efter.
Intervjuerna valdes att spelas in, då Kvale och Brinkmann (2009) anser att det är ett
enklare alternativ och fokus kan ligga på samtalet. Det behövdes därför inte läggas tid
på att anteckna utan fokus låg på intervjupersonen. Även om vi informerade att
11
intervjun skulle spela in i missiven, så ställdes frågan ännu en gång innan intervjun om
det var tillåtet, vilket inte var några problem.
Under intervjuerna så utgick vi från vår intervjuguide som hade färdigställts med
godkännande av handledare. Den användes som grund, men alla frågor ställdes inte i
ordning utan de ställdes på det sätt som kändes naturligt i intervjun. Det ställde även
följdfrågor som inte stod med i intervjuguiden. Under första intervjun förekom även
frågor i intervjun som inte ingick i intervjuguiden. Vi bestämde därför att lägga till
några frågor i intervjuguiden som ansågs passa till studiens syfte.
Vi genomförde 5 intervjuer, där intervjuerna genomfördes med en intervjuperson åt
gången. Tiden för intervjuerna var mellan 24 och 45 minuter. Efter varje intervju
transkriberades materialet så fort som möjligt då man enligt Kvale och Brinkman (2009)
har det färskt i minnet.
Bearbetning och analys av material
När intervjuerna var genomförda valdes det att föra över inspelningen från
inspelningsinstrumentet till datorn. Vi valde att göra så då vi använde mobiltelefon som
inspelingsintrument och denna bär man med sig överallt. Därför är det säkrare att ha
materialet på datorn så inte obehöriga personer kan ta del av det. Efter intervjuerna
transkriberades samtalen. Transkribering är när man omvandlar det muntliga
intervjusamtalet till skriven text, som senare är tillgänglig för analys. Utskriften blir en
början till en analytisk process. Kvale och Brinkmann (2009) menar att man redan innan
intervjun bör ha en klar uppfattning om hur materialet kommer att hanteras efteråt. Den
analysmetod man har valt innan genomförandet av intervjun kommer att styra
sammansättningen av intervjuguiden, intervjuprocessen och utskriften av intervjuerna
(Kvale & Brinkmann, 2009).
Transkriberingen av intervjuerna delades upp mellan oss utifrån vem av oss som hade
hållt i samtalet under intervjun, den som höll intervjun transkriberade samma intervju.
Kvale och Brinkmann (2009) beskriver olika former av intervjuanalys. Denna studie
kommer vara inriktad på analys med fokus på meningen, närmare bestämt
meningskoncentrering. Detta val av metod kändes mest lämplig då vi på ett effektivt
sätt kunde få fram det mest relevanta i intervjuerna. Meningskoncentrering är en metod
man kan använda sig av när man analyserar en text. Det går ut på att man kortar ner
intervjupersonens uttalanden till en kort formulering. Huvudinnebörden av långa
uttalanden formuleras om i några få ord. Detta gör att man lättare kan analysera en
intervju genom att leta efter inneboende delar i meningen och framställa ett huvudtema.
Dessa teman blir sedan föremål för en grundläggande tolkning och analys (Kvale &
Brinkmann, 2009).
När man enligt Kvale och Brinkmann (2009) ska praktisera meningskoncentreringen så
omfattar det en analys av fem steg. Detta görs för att man oftast hanterar omfattande
och komplexa intervjuer och det blir då enklare att leta efter naturliga "meningsenheter"
och utveckla deras huvudteman.
1. För att få en helhetskänsla av intervjun så läser man först igenom den.
2. Därefter försöker man få fram de naturliga meningsenheterna av det som
uttrycks av intervjupersonen i texten.
12
3. Här formuleras ett tema av meningsenheterna som är så naturlig som möjligt,
och tematiserar uttalandena från intervjupersonernas synvinkel och på det sätt
som forskaren uppfattar de.
4. Detta steg går ut på att man ställer frågor till meningsenheterna utifrån
undersökningens frågeställningar och syfte.
5. Det femte steget innebär att forskaren sammanfogar hela intervjuns
huvudsakliga, icke överflödiga teman till en beskrivande utsaga (Kvale &
Brinkmann, 2009).
Analysen började genom att hela intervjuerna skrevs ner på datorn. Intervjupersonen
markerades som "IP", och våra namn markerades med "R" eller "F" beroende på vem av
oss som talade. Osammanhängande och upprepningar av ord togs bort för att få
transkriberingen så tydlig som möjligt. Det togs även bort ord som var obefogade då
intervjun var konfidentiell, om dessa inte hade tagits bort hade det avslöjat uppgifter
kring intervjupersonerna.
När transkriberingen av alla fem intervjuer var klara skrevs dessa ut för att lättare kunna
läsas och arbetas med. Transkriberingarna lästes igenom flera gånger. Citat som ansågs
aktuella för vårt syfte för studien ströks under så att man i texten lättare kunde se vad
som var viktigt och kunde komma till användning.
Därefter sammanställdes de citat som markerats. Citaten som användes formulerades
inte om utan de användes så som de hade transkriberats ner, för att få fram den unika
meningen i dem. Därefter jämfördes citaten med resterande intervjuer för att kunna se
likheter och skillnader. Citaten delades därefter in i olika teman, och för att inte blanda
ihop citaten gav vi intervjupersonerna olika namn. Genom att dela in citaten i olika
teman effektiviserade vi uppdelningen av resultatkapitlet, då det var utifrån dessa teman
som resultatkapitlet kom att utformas.
Kvalitetskriterier
Bryman (2011) har formulerat kvalitetskriterier för kvalitativ forskning, vilka är viktiga
för att få en så säker forskning som möjligt. Det kallas för tillförlitlighet och kan delas
upp i fyra områden; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka
och konfirmera.
Trovärdighet innebär inom kvalitativ forskning enligt Bryman (2011) att man i
resultatet har följt de regler som finns inom forskning och att man gått tillväga på rätt
sätt. Vi har i denna studie försökt följa de kvalitetskriterier som Bryman (2011) hänvisar
till och de etiska riktlinjer som Vetenskapsrådet (2002) stiftat, genom att vara
införstådda på vad de innebar innan studien påbörjades och även under arbetets gång.
Intervjupersonerna har erbjudits att ta del av den färdigställda studien.
Det andra kriteriet inom tillförlitlighet är förmågan av överförbarhet till en annan miljö
eller studie. Fokus ligger på att försöka få fram det unika och betydelsen av det man
studerar (Bryman, 2011). För att förstärka detta har vi i denna kvalitativa studie försökt
göra så fylliga beskrivningar som möjligt av de resultat som fåtts fram. Detta har vi
gjort genom att dela upp resultatet i olika teman för att få en så bred bild av resultatet
som möjligt. Det gör att den professionelle inom samma eller liknande områden kan
relatera till sin egen arbetsplats och dra nytta av den kunskap som framkommer i denna
studie.
13
Pålitlighet innebär att man ska redovisa sitt utförande så noga som möjligt, för att
utomstående ska kunna granska och lita på det som undersökts. Resultatet stärks enligt
Bryman (2011) om man har redovisat varje steg av sin forskning. Detta har vi gjort
genom att beskriva de olika faser som genomgåtts i forskningsprocessen så utförligt
som möjligt. Detta har även gjorts med hjälp av handledare, som har granskat och
kritiserat vårt arbete under tidens gång.
Att man har möjlighet till att styrka och konfirmera sin forskning innebär att man
som forskare kan påvisa att de egna värderingarna och åsikterna inte medvetet har
påverkat forskningen. Det är viktigt som forskare att innan man påbörjar sin forskning
att man har en kännedom om detta och även vilka värderingar och åsikter man har som
kan komma att påverka (Bryman, 2011). Innan arbetet med studien påbörjades
diskuterade vi om några av våra värderingar kunde komma att påverka vårt arbete.
Utifrån den diskussionen gjordes bedömningen att det inte fanns några värderingar hos
oss själva som märkbart skulle påverka studien.
RESULTAT
I detta kapitel presenteras resultatet av studien. Kapitlet är indelat i olika teman utifrån
det resultat vi fått fram. De olika teman som beskrivs är: svår problematik för lärare att
upptäcka, barnets situation enligt lärarna, lärarnas erfarenhet, lärare påverkas
känslomässigt, lärarnas reflektioner kring sin roll och lärarnas reflektioner kring sin
hantering av situationen. Vi har valt att kalla intervjupersonerna för Robin, Kim, Alex,
Charlie och Sam.
Svår problematik för lärare att upptäcka
Hur lärares kunskaper kring barn till föräldrar som har alkohol- och/eller drogmissbruk
varierar beroende på vilka erfarenheter de har inom området och även om de fått någon
utbildning om det.
Döljer problemet
En del av dem har kunskapen om alkohol- och/eller drogmissbruk hos föräldrarna som
inget barnen pratar om, eftersom det är tabubelagt. Det gör att det blir svårt att se och
hitta dessa barn eftersom de döljer det för att de tycker det är skamfullt men också för
att de är väldigt hänsynsfulla mot sina föräldrar.
Jag har haft elever som har haft den här problematiken. Jag vet ju att det är
inget som barn pratar om. Varken med vuxna eller med andra barn. Det är
skämmigt. Det tycker jag är det värsta. (Robin)
Det är väldigt svårt att hitta dem, det är inte så lätt som man tror, för barn kan
dölja. Barn är ju väldigt plikttrogna och väldigt hänsynsfulla mot sina föräldrar,
mitt i allt det jobbiga. Det är svårare än man tror att hitta dem, så kan jag
uppleva. (Alex)
14
Strategier för att skydda familjen
Kim pratar om att barnen vill skydda sin familj och därför försöker de dölja det så gott
de kan. Barnen lär sig olika strategier just för att ingen ska upptäcka vad som försiggår
och hen menar att det påverkar barnets sätt att vara, att kunna lita på andra, att känna en
trygghet och möjligheten till att kunna slappna av.
Alltså att leva med en missbruksfamilj måste vara helt fruktansvärt, för jag
menar du lär dig ju strategier, dels för att överleva själv och att dölja, och
skydda din familj. Och jag menar att det gör ju att du.. Det här med tilliten och
att kunna slappna av och vara sig själv. Det har ju en otroligt stor inflytande på
barns sätt att vara. (Kim)
Samhällsklasser
I några intervjuer har lärarna påpekat att det förekommer en skillnad mellan olika
samhällsklasser i hur familjen hanterar alkohol- och eller drogmissbruk hos föräldrarna.
De menar att i områden där många högutbildade bor så är inte problemet lika synligt
utåt, medan där det bor människor som har det sämre ekonomiskt ställt så är det mer
"öppet".
Det här är ju ett upptagningsområde där de är välutbildade, högutbildade, och
där tror jag man är väldigt mån om att hålla fasaden utåt. Om man då jämför
när jag jobbade på en annan skola, där det var ett helt annat
upptagningsområde med barn, och där soc också har mycket lägenheter. Och
där barnen var mycket mer öppna med att, ja, du vet, pappan söp hela helgen
och att han inte orkade gå till jobbet idag. Sådant kunde de ju berätta istället då.
[...] Så här tror jag man är mycket mer mån om, det är nog svårare att upptäcka
här, man ska hålla den där fasaden utåt. Sen förekommer det ju överallt, i alla
samhällsklasser, det vet man ju. Det är ju inte bara hos dem som har det tufft.
(Kim)
Sam gör också en jämförelse mellan den ort hen arbetar i nu och en annan ort hen
arbetade i tidigare, och ser liknande mönster som Kim. Båda är överens om att det
förekommer överallt men på olika sätt.
Det är inte samma upptagningsområde som här, här är de rätt så högutbildade,
inte för att inte det förekommer, men det kanske inte är lika synligt. Där hade vi
mer bekymmer, socialen har lägenheter och det kan även vara att man mår
dåligt på grund av att man kommer från ett annat land. Men vi hade mer av den
sortens bekymmer, barn som inte mådde så bra av olika anledningar. (Sam)
Barnets situation enligt lärarna
Detta avsnitt beskriver hur lärarna kan se olika tecken hos eleverna, hur viktigt
relationen är för att kunna upptäcka att något står fel till och vad lärarna anser att det
blir för konsekvenser för dessa elever.
15
Tecken hos barnet
Att upptäcka ett barn som lever i ett hem där ett alkohol- och/eller drogmissbruk
förekommer hos föräldrarma beskriver de flesta lärarna som svårt. Sam menar att det är
svårt att upptäcka, men om hen ser att ett barn mår dåligt eller förändrar sitt beteende så
försöker hen titta efter tecken och prata med barnet.
Sen om jag ser att ett barn mår dåligt eller det förändras i sitt uppförande på
något sätt, då börjar man fundera vad är det som har hänt. Och då tittar man
efter alla tecken och man pratar med dem. [..] Det kan säkert i vissa fall vara
svårt att upptäcka, barn är ofta väldigt lojala sina föräldrar. (Sam)
Charlie berättar om olika tecken hos barnet som kan göra att hen misstänker att det är
något som har hänt. Men det finns även vissa tecken som kan göra det svårt att veta om
det verkligen är något.
Det är beroende på hur de väljer, hur de gör för att visa att de mår dåligt. Ofta,
och särskilt tjejer, denna tjej jag berättade innan om, hon var ju utåt så det bara
sprakade, det var inte svårt att upptäcka att något var fel där. Men ofta blir man
tillbakadragen, tyst, kanske inte orkar vara med på gympan, kanske inte orkar
komma till skolan då och pallade inte göra läxorna eller bara försvinner i
mängden och knappt märks alls, då är det jättesvårt. De skickar olika signaler.
En del är verkligen inåt och en del är utåt, men det är svårt att upptäcka.
(Charlie)
Kim tycker, till skillnad från Sam och Charlie, att det är lätt att se varje barn i klassen.
Hen hälsar på dem varje dag och anser att när hen lärt känna dem kan hen se när något
inte står rätt till.
Jag har som rutin att alltid hälsa god morgon på allihop med att ta i hand, möta
varandras ögon. Vi har alltid samling på mattan, där varje barn säger
någonting på morgonen, och man ser rätt så snabbt på barn när man lärt känna
dem att det inte riktigt står rätt till. Och sen avslutar jag dagen likadant. (Kim).
Relationens betydelse
Många av intervjupersonerna understryker att det är viktigt att ha en relation till
eleverna. Om de inte har en relation till eleverna tror de att det är väldigt svårt att
upptäcka om det är något som står fel till hos barnet. Sam stämmer in i detta och
betonar lärarens roll. Hen menar att även om det svårt hemma så kan ens lärare ha den
inverkan att man kämpar på ändå.
En del vänder det inåt, en del agerar utåt. En del kanske blir mer tystlåtna och
inte alls pratar. Jag tror det handlar mycket om förtroende, hur man upptäcker
det eller om de vågar komma fram och prata.[...] Det kan väl också vara att de
känner att de har någon vuxen som de kan lita på, trots att de har de här
bekymren hemma så kanske de orkar eller att de har någon att prata med. Jag
tror att det handlar mycket om att känna tillit till någon vuxen, att man har
16
någon att känna förtroende för, om man känner att det inte fungerar riktigt
hemma med mamma eller pappa. (Sam)
Charlie tycker att en relation mellan elev och lärare är viktig för att eleven ska känna
trygghet och kunna öppna sig.
Jag tror att A och O i det här är att man har en relation, att man bygger en
relation. Man berättar ju inte sådana saker till någon man knappt känner.
(Charlie)
Konsekvenser hos barnet
Charlie anser att ett barn som lever i en familj där ena eller båda föräldrarna har ett
alkohol- och/eller drogmissbruk kan påverkas negativt av detta. Hen menar det genom
att det kan finnas en oro och ett ansvar hos barnet som gör att de inte kan koncentrera
sig i skolan.
Det måste påverka något enormt, med oro och inte kunna koncentrera sig i
skolan och jobba och göra rätt för sig här, när det kanske är kaos hemma. Man
är orolig för mamma eller pappa, om de ens är vaken när man kommer hem, vad
har hänt då? Det måste vara enormt jobbigt. Och ta så stort ansvar, man kanske
inte är så gammal och måste sköta så mycket själv. (Charlie)
Lärarnas erfarenhet
De flesta lärare har någon gång stött på en elev som har växt upp med ett alkoholoch/eller drogmissbruk hos föräldrarna. Robin berättar om en elev som levde i ett
hemförhållande där hans mamma drack.
Jag hade en elev där mamman drack. Ja, han hade det eländigt, han hade en
styvfar, mamma bodde ihop med en styvfar. Det gick bra till en början, men sen
började hon dricka igen, och så separerade dem. Och sen var hon ihop med
någon kille som var kriminell. Barnen for ju väldigt illa, så jag gjorde en
anmälan till socialen bland annat, då när han inte hade någon jacka och ingen
vinterjacka. Han gick och frös och det var jättemycket med det barnet. Han och
hans lillasyster blev omhändertagna, men då var han ju 13 år. Det var ju
alldeles för sent. Det var sorgligt tyckte jag. (Robin)
Alex berättar också om en situation hen varit med om när det gäller ett barn som lever i
ett hem där ena eller båda föräldrarna har ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Hen
berättar att det kan påverka barnet på olika sätt.
Han var den som verkligen också var väldigt omtänksam och hänsynsfull mot
sin mamma. Han lämnade inte ut henne och jag förstod ju till slut att det var
något som inte stämde. Han var alltid hungrig på morgonen när han kom och
han var jättehungrig vid lunch. Oftast smutsig, sen vissa dagar så kunde han
komma i jättefina kläder, ren och snygg, och sen nästa dag så var det likadant
igen. Tillslut sen då när vi förstod att det inte stämde hemma, eller vi kunde
17
liksom sätta mer ord på att det inte stämde hemma då ringde jag socialen och sa
mitt ärende. (Alex)
Lärare påverkas känslomässigt
Ett genomgående tema under intervjuerna har handlat om hur lärare upplever och tänker
kring barn som lever i eller antas leva i ett hem där någon av föräldrarna har någon typ
av missbruk. Dessa barn har inte gått obemärkta förbi de lärare vi intervjuat, utan det
har varit ett extra engagemang för dem.
Emotionellt
Många av lärarna beskriver att de har blivit illa berörda av att se hur barnen som
kommer från dessa familjer lever. Kim anser att barndomen ska vara en bekymmersfri
period och att det är svårt att föreställa sig vad de barnen till föräldrar med någon typ av
missbruk upplever.
Just den här känslan av att tänk att alla barn inte har det så bra som man
önskade, lite den förståelsen för att vissa barn har en fruktansvärd uppväxt, man
kan ens inte föreställa sig vad vissa barn går igenom under sin uppväxt. Man
tycker ju att barndomen ska vara det bekymmersfria och man ska inte behöva
tänka på, man ska gå till skolan och ha roligt och sen så ska fritiden liksom bara
trilla på sådär, och man ska ha kompisar att leka med. (Kim)
Alex beskriver situationen med sin elev som en vanmakt, att man som lärare inte är
kapabel att hjälpa dem på det sätt de behöver.
En vanmakt, tyckte jag att det var. Sen just den ilskan man hade mot
vuxenvärlden kände jag, att vuxenvärlden kan göra något barn illa, det tyckte
jag var jobbigt. (Alex)
Några av lärarna nämner att när de fått reda på att ett barn lever i ett hem där det
förekommer ett alkohol- och/eller drogmissbruk hos föräldrarna så har de svårare att
släppa taget om dessa. Charlie menar att hen tycker synd om de barn som lever under
dessa förhållanden och blir extra glad när de lyckas.
De (barnen) är ju med en hela tiden sen. Man tycker ju så oerhört synd om dem
och man vill verkligen att de ska lyckas. När man ser att de lyckas blir man lite
extra glad för just deras skull, än vad man blir för de vanliga eleverna eller vad
man ska säga. (Charlie)
Robin säger i sin intervju att mötena med dessa elever sitter kvar i hen, hen undrar hur
det gick för dem och vad som hände på den nya skolan.
Det blir mycket som sitter kvar i huvudet. Mycket som händer i skolan,
vardagssaker, de försvinner. Men de här barnen glömmer man ju aldrig. Vi
pratade just idag om den flickan som hade två psykiskt sjuka föräldrar, hur gick
det med henne sen? Vad blev det av på den nya skolan? Man undrar vad det blir
för liv för dem sen. Om de kan klara sig. (Robin)
18
Gör det "lilla extra"
Några av lärarna har blivit engagerade i eleverna, och gör det "lilla extra" för att se till
att de mår bra och inte hamnar utanför. Alex är en av de lärarna som engagerade sig lite
extra genom att hjälpa till och såg även till att finnas för honom som ett känslomässigt
stöd.
Honom gav jag frukost varje morgon, jag hade med mig då så han fick äta på
morgonen i alla fall. Ja, och att sen vara där för honom i hans ilska och hans
ensamhet också. (Alex).
När de på Charlies skola hade utflykter så såg hen till att de hade med sig extrakläder
och extra mat till de som kanske inte skulle ha med sig det. Efter sin arbetstid satt
Charlie och läste läxor med en elev som inte kunde göra det hemma på grund av att det
var för rörigt där.
Du vet när det är utflykt så kommer de utan fika, utan extrakläder, så har man
ändå sett till att det finns lite extrakläder. Jag köper en extra bulle när jag ändå
ska köpa till mig själv, så att de inte ska behöva känna sig helt utanför för att
mamma eller pappa inte fixat att stiga upp på morgonen och skickat med
gympapåsen. Eller om man ska på utflykt och åka pulka så har de ingenting med
sig. Att man försöker serva dem lite så att de ska få känna sig som alla andra
just den dagen i alla fall.[...] Och vet man då om att det är problem hemma så
måste man försöka lösa det, då måste man se till som den här tjejen: hon och jag
satt efter min arbetstid. På eftermiddagarna satt hon här och gjorde sina läxor
för att det inte gick att göra hemma för att det var ett sådant jäkla liv. Så hon
satt och gjorde de här, för att få dem gjorda överhuvudtaget. (Charlie)
Lärarnas reflektioner kring sin roll
I detta avsnitt beskrivs lärarnas lärande genom deras reflektioner kring bemötandet av
barn till föräldrar med ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Vi beskriver även vad lärare
anser sig själva ha för betydelse för barnet och att de tycker att skolan är en viktig plats
för dem. Avsnittet avslutas med vad lärarna anser sig fått för stöd från övriga skolan.
Bemötandet
Intervjupersonerna beskriver ett visst bemötande med eleverna i skolan. Robin beskriver
hur hen brukar bemöta de elever som är besvärliga och gärna provocerar, som hen
misstänker har det svårt hemma. Hen menar att när man visar respekt och ger dem
beröm så brukar de lugna sig.
Man har ju många oroliga och besvärliga barn som man anar att de har det
svårt hemma, men om man bemöter dem med respekt och skojar lite och är
hygglig, de lugnar sig och så brukar det vara bra. [..] Och de ska provocera och
hålla på sådär, då skojar man lite och så klappar man lite på dem och så
berömmer man dem, då lugnar det sig och så är det bra. (Robin)
19
Charlie menar att det är svårt att veta hur man ska hantera barnens problem, men att det
är viktigt att lyssna på vad eleven har att säga. Hen betonar också att man bör engagera
sig för eleven: våga visa att man som lärare bryr sig trots att det är obekvämt och att
hjälpa eleven att sätta ord på hur den känner.
Men när det kommer till detta så står man nästan helt handfallen, man får köra
på känsla och tro att man gör rätt. Och försöka visa att man kan lyssna, jag
kanske inte kan hjälpa dig så mycket, men jag kan lyssna.[..] Visar man att man
vågar, att man vågar ta det där obekväma och ta parti för barnet. Ställa upp för
dem och visa att det här inte är ditt fel, det är den vuxne som gör fel, även om du
beter dig lite märkligt just nu på grund av den vuxnes beteende, så är det inte
ditt problem. Att man vågar ta bort den skulden från deras axlar lite och
förklarar för dem varför de känner som de känner, för jag tror inte alltid de vet,
det är bara ett kaos i hela huvudet. Eller i hela deras liv egentligen. (Charlie).
Lärarens betydelse för barnet
Bland lärarnas reflektioner finns det en uppfattning av de flesta att de är en viktig
förebild för barnet, att de har en betydelse för barnet. De kan vara betydelsefulla
eftersom barnen kan ha någon vuxen person att prata med och lita på. Kim berättar att
hen tror läraren är betydelsefull för dessa barn eftersom de tillbringar så mycket tid
tillsammans. Kim anser också att tryggheten som oftast finns i skolan är viktig för
barnen att få känna av varje dag.
Jag tror att som lärare så är man oerhört viktig för barnen, du är ju den som
ger dem trygghet under dagen. Jag träffar ju faktiskt barnen mer än vad deras
föräldrar gör, de kanske bara träffar dem någon timme på kvällen, en del träffar
inte sina barn alls innan de går och lägger sig, jobbar långa dagar och sådär.
[…] så jag känner att läraren är oerhört viktig och just för det här att känna
tryggheten varje dag, jag vet vad som gäller och jag vet att läraren är här varje
dag, det dyker inte bara upp någon annan eller sådär. (Kim)
Robin anser också att läraren är väldigt betydelsefull eftersom det kan vara den enda
vuxna personen som är vettig och som bryr sig, som dessa barn träffar.
Jag tror den är väldigt betydelsefull. Det kanske är den enda vettiga vuxna de
träffar. Så brukar jag tänka med ungar som har det knepigt, oavsett vad det är.
Men att det kanske är den enda vettiga vuxna de träffar, man måste önska dem
en redig och vettig lärare, som inte är självupptagen. (Robin)
Sam tycker det är betydelsefullt för barnen att ha någon som de känner att de kan prata
med och även att de kan känna en tillit till en vuxen person som man kan lita på.
Det kan väl också vara att de känner att de har någon vuxen som de kan lita på,
trots att de har de här bekymren hemma så kanske de orkar eller att de har
någon att prata med. Jag tror att det handlar mycket om att känna tillit till
någon vuxen, att man har någon att känna förtroende för, om man känner att det
inte fungerar riktigt hemma med mamma eller pappa. (Sam)
20
Skolan som frizon
De flesta lärarna vill att skolan ska vara en plats där eleverna känner sig trygga och kan
släppa allt det jobbiga som kanske förekommer hemma. Kim berättar att hen har som
rutin att berätta för alla eleverna vad som kommer att ske under dagen, ibland
informerar hen kring vad som kommer ske nästa dag. Detta tycker hen är viktigt för att
eleverna ska känna sig trygga. Hen beskriver även skolan som en fristad som alltid ser
likadan ut där eleven kan andas ut och känna sig trygg.
Sen så är jag väl sån som tycker det är jätteviktigt med rutiner i skolan, så att
barnet inte behöver fundera på hur den här dagen ska se ut, utan varje dag
börjar och slutar på samma sätt. Och att man är väldigt tydlig med vad som ska
hända under dagen, inga överraskningar, ingenting som gör att barnet börjar
känna sig otrygg. Ibland till och med förvarningar dagen innan, imorgon vet ni
att det är det här som kommer hända och så. Och det tror jag de flesta barn mår
bra utav, inte bara dem som har det lite jobbigt. [...] Jag tror att skolan för
många barn är den där platsen som alltid ser likadan ut, tryggheten att få gå
iväg till skolan, man vet vad som gäller. Här kan man slappna av, man behöver
inte fundera på att mamma och pappa bråkar eller om det är någonting sådär,
utan här är det lika. Jag är här varje dag, barnen vet vilka klasskompisar som
de känner en trygghet med, så många gånger är det faktiskt fristaden när de
kommer hit. (Kim)
Robin tycker skolan ska vara en fristad där eleven känner sig lugn och kan koppla av
eftersom eleven spenderar många timmar där.
De är ju många timmar i skolan, och då måste man känna att skolan är en
fristad, där har man det bra. Att det är lugnt och man kan koppla av och inte
behöver tänka, det gör de ändå, men ändå. Det tycker jag är viktigt. (Robin)
Stöd från skolan
Att få stöd som lärare i en situation där man möter barn som har det svårt i hemmet kan
vara viktigt. Det kan vara genom att kunna prata med sina kollegor om situationen
enligt både Sam och Alex.
Ja, det gjorde jag. Jag kunde ju prata om detta. Sen är det ändå en själv som
måste göra resan. (Sam)
Ne, det kan jag inte säga. Däremot från dem kollegorna då, eftersom alla på den
skolan hade ju barn med problem, så alla visste ju vad det innebar. Så man fick
”haspla” ur sig ibland, och få ur sig sin ilska. För det var ju ilska gentemot
vuxenvärlden. (Alex)
Lärarnas reflektioner kring sin hantering av situationen
Här beskrivs lärarnas reflektioner kring deras agerande i situationer som inkluderat barn
till föräldrar med ett alkohol- och/eller drogmissbruk. De ser även tillbaka på dessa
21
händelser och ser det som en lärdom för liknande situationer. Många av lärarna känner
också att de skulle behöva och vilja ha mer kunskap kring denna problematik.
Ett annorlunda agerande
Det kan vara svårt som lärare att veta hur man ska hantera en situation där ett barn råkar
illa ut genom att det finns ett alkohol- och/eller drogmissbruk hos barnets föräldrar.
Därför är det intressant att se om det är något som lärarna skulle velat göra annorlunda
och som de lärt sig utifrån de erfarenheter de har. Alex berättar att om det skulle ske ett
liknande fall idag skulle hen vara tuffare mot socialen.
Ja, att vara tuffare mot socialen, att liksom kräva mer. Sen vet jag inte om det
hade räckt, om det hade hjälpt eller så men ändå. Den första pojken där så var
ju jag väldigt ung, det var min första riktiga klass, så jag hade ju inte gjort
mycket sådant här, jag visste inte så mycket om det. Det kan jag väl tycka att jag
har med mig sen det. Sen vet jag att om de barnen har märken så ska jag se till
så en läkare ser det, fotografera det. (Alex)
Charlie kände i vissa situationer att hen inte gjort tillräckligt för dessa elever. Hen
funderar i efterhand kring varför hen inte gjorde eller såg något. Men hen anser också
att det är ett svårt och känsligt ämne och ville därför inte lägga sig i för mycket.
Det är just de som har kommit fram senare. Att det verkligen har varit
bekymmer. Att man antingen kan tänka då att "herregud, varför såg jag inte
det?" eller "ja, men det var ju det jag misstänkte, men vi gjorde ju inte speciellt
mycket". Som man inte riktigt kunde ta på […], man bara misstänkte att det inte
var något som stämde riktigt. Att man kanske borde ha försökt hårdare på något
vis. Men det är också sådär svårt, man vill ju heller inte vara för plump eller gå
på eleverna, utan man vill ju ändå att de ska komma till en. Man vill ju inte ge
sig på dem och börja ifrågasätta massa heller utan det är ju svårt, känsligt är
det ju, väldigt känsligt. (Charlie)
Robin berättar också om erfarenheten av att hen skulle vara tuffare om det skulle ske
idag, men hen syftar mer på att ha en tuffhet gentemot föräldrarna.
Ja, jag skulle varit mycket tuffare om jag skulle gjort det idag. Skulle varit
mycket tuffare överhuvudtaget mot de föräldrarna. […] Där har jag blivit
mycket tuffare med åren. Att säga vad jag tycker och säga ifrån. Det är inte
alltid det är uppskattat, men det bryr jag mig inte om.(Robin)
Erfarenhet stärker
Några av lärarna betonar att det är erfarenheterna av dessa situationer som har gjort att
de idag vet hur de ska hantera problematiken. När de var nya i yrket så tror lärarna att
de inte hade hanterat det på samma sätt. Detta stärker Sam, hen menar att man som ny i
yrket är mer osäker och inte riktigt vet hur man ska gå tillväga.
Jag tror att det kan vara svårt, när man kanske kommer ut och är ny i yrket. Att
man känner en viss osäkerhet. [...] Ju mer erfarenhet du har desto starkare blir
22
du, och du vet att du gör rätt, det är inget snack om saken. Men du kanske är
ung och du ska möta dessa föräldrar som kanske är 15 år äldre. Man är osäker,
gör jag rätt och tänk om si eller så. Det är klart att, då har man inte lika mycket
kött på benen. Det tror jag kan vara tufft. (Sam)
Charlie beskriver svårigheten med att göra en orosanmälan när man är ny i yrket. Att
det inte är lätt att våga göra det själv, utan man får vara flera stycken som står bakom.
Det är inte helt lätt när man kommer ut som nyutexaminerad och ta det. Det tar
en stund att våga det faktiskt. Så det gäller att man är flera som kanske måste ta
beslutet, man får vara ett arbetslag som hjälper varandra så att man inte ska
behöva stå själv med det där, för det är inte så himla lätt. Man känner sig som
att man sätter en kniv i ryggen på någon hur man än gör. (Charlie)
Mer kunskap om barn i missbruksfamiljer
Det flesta lärarna har inte fått särskilt mycket utbildning om barn till föräldrar med ett
alkohol- och/eller drogmissbruk. De önskar att de hade fått det eller också att de vill ha
mer, för att få mer kunskap kring området. De önskar mer kunskap om hur man kan
upptäcka dessa barn och även hur man ska hantera det.
Ja, nu är det ju lite sent. Men jag skulle ju verkligen behövt det. Det borde
verkligen ingå i utbildningen. Precis som det här med barn som har psykiskt
sjuka föräldrar, som också är ett stort problem för de barnen. (Robin)
Ja, det skulle jag faktiskt vilja. Jag tänkte på det när ni skulle komma, att jag
tror att det är många fler än vad man tror, det är ett stort mörkertal som ändå
klarar av att hålla ihop sig i skolan. (Charlie)
Ja, absolut. Just att tyda dem där tecknen, för barn är ju väldigt, väldigt lojala
mot sina föräldrar. Det ska gå rätt så långt innan man avslöjar eller säger något
negativt om sina föräldrar, man skyddar sina föräldrar gör man. (Kim)
Slutsats
Vi anser att studiens syfte och frågeställningar har blivit besvarade.

Vilka reflektioner har lärare kring sina erfarenheter av barn som lever eller antas
lever i familjer med alkohol- och/eller drogmissbruk i skolan?
Intervjupersonerna uttrycker att det finns en svårighet med att se och upptäcka barn som
lever eller antas leva med föräldrar som har ett alkohol- och/eller drogmissbruk. De
hävdar att barn med den här problematiken är bra på att dölja den och är hänsynsfulla
mot sina föräldrar. Lärarna som intervjuats har en del erfarenheter av barn som lever
eller antas leva i en familj där alkohol- och/eller drogmissbruk förekommer. Utifrån
deras erfarenheter kan lärarna se att barn i den här problematiken far illa, då det finns en
brist i omsorgen av barnen hos deras föräldrar. Lärarna har som erfarenhet att relationen
mellan elev och lärare är betydelsefull, då de ibland har rollen som en vuxen förebild
23
för eleverna. Lärarna uttrycker att den erfarenhet de har är till hjälp för andra liknande
situationer.

Vad anser lärare att de fått med sig för kunskap från möten med barn som lever
eller antas leva i en familj med alkohol- och/eller drogmissbruk?
Det lärarna tar med sig från sina erfarenheter är att de idag skulle ha hanterat situationen
annorlunda. När man är ny i yrket kan man vara mer osäker på hur man ska hantera
situationen. I fortsättningen ska de ta sina misstankar på större allvar och vara tuffare
mot föräldrar och socialtjänst. Intervjupersonerna poängterar att bemötandet av dessa
elever är viktigt. Man bör lyssna, ta parti för barnet och engagera sig. Lärarna hävdar
utifrån deras erfarenheter att de behöver mer kunskap kring barn som lever eller antas
leva i en familj där föräldrarna har alkohol- och/eller drogmissbruk
TEORETISK PROBLEMATISERING
Resultatet av studien kommer här analyseras utifrån Schöns (1987) teori om den
reflekterande praktikern och Antonovskys (2005) teori om KASAM, känsla av
sammanhang, med de centrala begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Svår problematik för lärare att upptäcka
Lärarna reflekterar utifrån sina kunskaper om vilka tecken som kan ses hos ett barn som
lever eller antas leva i ett hem där föräldrarna har ett alkohol- och/eller drogmissbruk.
De uttrycker att barnen med denna problematik är svåra att upptäcka, på grund av att de
döljer det. Några av lärarna har upplevt att barnen använder olika strategier för att
skydda familjen från upptäckt. De har även en kunskap utifrån sina erfarenheter om att
det kan finnas en skillnad mellan olika samhällsklasser i frågan om hur tabubelagt
problemet kan vara. Antonovsky (2005) teori kring begriplighet beskriver i vilken grad
man uppfattar och förstår händelser och situationer. Utifrån resultatet kan man se att
lärarna har en kunskap som gör att de har en förståelse kring hur dessa barn lever.
Schöns (1987) teori om den reflekterande praktikern innebär att man kan använda
reflektion som en kontinuerlig process i sitt lärande. När lärarna reflekterar över dessa
barn får de tänka till och deras kunskap medvetandegörs hos dem. Detta sätter igång en
lärandeprocess för lärarna.
Barnets situation enligt lärarna
Lärarna beskriver att upptäckten av elever med denna problematik är svår. De
reflekterar kring olika tecken hos eleverna, vilket kan få dem att börja misstänka att
något inte står rätt till. Lärarna tror att det är ännu svårare att upptäcka problematiken
om man inte har en bra relation till eleven, en relation kan göra att eleven kan känna sig
trygg och vågar öppna sig. Genom Schöns (1987) teori om den reflekterande praktikern
och Antonovskys (2005) begrepp begriplighet kan man se att lärarna reflekterat över
sina erfarenheter och kunskaper och fått en förståelse för problematiken. Lärarna vet
genom detta att problematiken kan visa sig genom olika tecken hos barnet. De vet även
att en positiv relation till eleven kan göra att barnen kan öppna upp sig för läraren.
En av lärarna hävdar att en elev som lever eller antas leva i en familj där det
förekommer någon typ av missbruk kan påverkas negativt av detta i skolan. Läraren
anser att eleven kan oroa sig för sina föräldrar och att detta ger
24
koncentrationssvårigheter. Den information har läraren antagligen fått genom erfarenhet
och reflektion, vilket enligt Antonovsky (2005) och Schön (1987) leder till ett lärande
hos läraren, på det sättet att de har större förståelse för barnets situation och hur de kan
tänka i liknande situationer.
Lärares erfarenhet
De flesta lärarna har någon gång under sitt yrkesliv mött en elev där ena eller båda
föräldrarna har ett alkohol- och/eller drogmissbruk. I intervjuerna har lärarna fått
reflektera kring denna erfarenhet. Schön (1987) betonar att reflektion över sin erfarenhet
är viktig för att kunna utvecklas som professionell. Detta leder till en lärandeprocess hos
lärarna vilket ger större kunskap som de sedan kan ha nytta av i liknande situationer.
Detta kan man även knyta till Antonovskys (2005) begriplighet. Genom att de
reflekterat kring dessa erfarenheter leder det till att de förstår och begriper hur
problemet ser ut i verkligheten. Detta blir då inte bara en teoretisk kunskap utan också
en praktisk kunskap.
Lärare påverkas känslomässigt
I resultatet kan man finna att lärarna blir påverkade av den situation dessa elever lever i.
De blir ofta emotionellt berörda när de får reda på under vilka förhållanden barnen lever
och har svårt att förstå det. En del av lärarna känner en vanmakt gentemot eleverna, de
kan inte hjälpa dem på det sätt de skulle vilja. Detta gör att de ibland gör det "lilla extra"
för eleverna i denna situation.
På ett sätt känner lärarna sig hjälplösa mot de barn som lever i denna problematik. De
upplever att de inte har något konkret sätt att hjälpa dem på. Det kan man koppla till
Antonovskys (2005) teori om hanterbarhet, då lärarna känner att de inte har några
resurser för att hjälpa barnen. Man kan även knyta det till Antonovskys (2005) teori
kring generella motståndsbrister (GMB). GMB är påfrestningar av olika slag som man
utsätts för, och kan i detta fall vara att lärarna blir påverkade emotionellt men känner att
de inte kan påverka situationen på något sätt.
Däremot gör vissa lärare som sagt det ”lilla extra” genom att exempelvis ge dem frukost
på morgonen. Detta kan man ändå se som en slags hanterbarhet från lärarens sida,
eftersom de gör det som är möjligt i situationen för att hjälpa och stötta barnet. Man kan
även knyta Antonovskys (2005) begrepp meningsfullhet till det ”lilla extra” som lärarna
gör. Den handlingen gör att de känner att de hjälper barnet, vilket enligt dem kan ses
som en betydelsefull handling. Generella motståndsresurser beskriver Antonovsky
(2005) som någon typ av resurs som gör att man kan hantera situationen. Genom att
lärarna gör det "lilla extra" kan den påfrestande situationen kännas begriplig och
hanterbar.
Lärarnas reflektioner kring sin roll
Lärarna har genom att reflektera över sina erfarenheter insett att det är svårt att veta hur
man ska bemöta elever till föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk. De hävdar
dock att det är viktigt att man lyssnar på eleven och att man visar att man som lärare
bryr sig. De tycker också att det är viktigt att man som lärare vågar engagera sig trots att
det är en obekväm situation. Antonovskys (2005) begrepp generella motståndsresurser
25
innebär bland annat att man kan ha inre resurser som avgör om och hur man kan hantera
en situation. Dessa resurser kan vara avgörande för om lärarna vågar gå in i en obekväm
situation och möta den problematik som förekommer hos barnet. De inre resurserna kan
även vara avgörande för på vilket sätt lärarna kommer att hantera situationen. Lärarna
säger att det är viktigt att man lyssnar på eleven och visar att man bryr sig, vilket Schön
(1987) anser kan bottna i att de har reflekterat kring deras handlingar från tidigare
situationer.
Schöns (1987) teori om den reflekterande praktikern innebär att man som professionell
bör reflektera över de händelser som sker runt omkring en. I resultatet har lärarna
reflekterat över sin roll som lärare. Det hävdar att de tycker att de är en förebild för
barnet. Lärarna tycker att relationen mellan elev och lärare kan vara betydelsefull
eftersom läraren kan vara den enda vettiga och vuxna personen eleven träffar. Lärarna
vill att skolan ska vara en trygg zon för eleven där eleven inte ska behöva tänka på det
jobbiga som kan förekomma i hemmet. Lärarna poängterar också att skolan bör vara en
fristad med rutiner som gör att eleven känner sig trygg.
Att lärarna känner sig som förebilder för eleverna gör att lärarna kan vara betydelsefulla
för eleven, och därför kan lärarna, enligt Antonovskys begrepp meningsfullhet (2005),
känna en mening med sin roll som lärare. Utifrån Antonovskys (2005) uppfattning kring
begriplighet, märker man att lärarna även har en förståelse kring att rutiner och trygghet
i skolan är viktigt för att eleverna ska känna sig trygga.
Lärarna hävdar att när det framkom att en elev levde i ett hem där det förekom alkoholoch/eller drogmissbruk, så kunde de få stöd bland sina kollegor. De kunde prata med
sina kollegor och få uttrycka sina känslor. På det sättet har lärarna tagit del av yttre
resurser, som enligt Antonovskys (2005) teori kring hanterbarhet, kan användas i svåra
situationer.
Lärarnas reflektioner kring sin hantering av situationen
Några av lärarna reflekterar kring hur de skulle agerat idag. De anser att det kan vara
svårt att hantera en situation där ett barn råkar illa ut på grund av att det finns ett
alkohol- och/eller drogmissbruk hos barnets föräldrar. De skulle ha velat vara tuffare
både mot föräldrarna och mot socialtjänsten på det sättet att de skulle krävt mer av dem.
Men tack vare att de har upplevt denna problematik så har de lärt sig hur de idag ska
agera på ett bättre sätt. De poängterar att man som ny i yrket känner en viss osäkerhet
till hur man ska gå tillväga med hanteringen av dessa barn. Men ju mer erfarenhet du
har desto starkare blir du anser en av intervjupersonerna.
Detta resonemang kan knyta an till Schöns (1987) resonemang om den reflekterande
praktikern. Intervjupersonerna har reflekterat kring sina händelser i efterhand, som
Schön (1987) menar behövs för att kunna förbättras till kommande liknande situationer.
Han anser att man som professionell kan använda sig av reflektion som en kontinuerlig
process i sitt lärande. Under sitt yrkesliv möter lärarna många elever, och genom att de
reflekterar kring sitt agerande så kan de hela tiden förbättras. Vi anser att lärarna i
intervjusituationen reflekterade kring hur de agerade och hur de skulle gått tillväga idag.
Många av lärarna hävdar också att de behöver mer utbildning kring barn med föräldrar
som har alkohol- och/eller drogmissbruk. Det är både om alkohol och droger men också
om hur man bemöter dessa barn och föräldrar. På detta sätt kan man enligt Antonovsky
26
(2005) se att lärarna har en begriplighet om att de vill och behöver ha mer kunskap
kring detta. De vet att den kunskapen de har idag inte är tillräcklig för att de ska veta
hur de ska hantera situationen. Antonovsky (2005) hävdar att om man inte har en
förståelse och kunskap om ett område så kan det bli svårt att veta hur man ska hantera
det.
En betydande aspekt att diskutera kring är den intervjusituation som vi hade
tillsammans med lärarna. Intervjusituationen i sig gav lärarna ytterligare ett tillfälle att
reflektera över sina kunskaper och erfarenheter. Detta kan man knyta till Schöns (1987)
begrepp kring reflektion om handling. Intervjusituationen leder till att deras lärande
kring barn som lever eller antas leva med föräldrar med alkohol- och/eller drogmissbruk
utvecklas. Genom detta reflekterande får de även en bättre begriplighet, hanterbarhet
och meningsfullhet för problematiken (Antonovsky, 2005).
DISKUSSION
I detta avsnitt diskuteras metoden, där tas det upp brister och svårigheter som har
förekommit i detta arbete. I resultatdiskussionen reflekteras det kring olika delar vi fått
fram ur resultatet och knyter dem till tidigare forskning. Avsnittet avslutas med en
reflektion av vad man kan dra för slutsatser av arbetet och en diskussion kring arbetets
behandlingspedagogiska implikationer.
Metoddiskussion
Till denna studie valde vi en kvalitativ metod eftersom det var lärares erfarenheter,
tankar och upplevelser kring barn som lever eller antas leva i ett hem där det
förekommer alkohol- och/eller drogmissbruk som vi ville finna. Vi anser att var rätt
metod då vi bedömer att vi genom de semi-strukturerade intervjuerna fick fram lärarnas
reflektioner.
Vi anser att det hade varit bättre om vi hade fått kontakt med lärare tidigare, och därmed
kunnat ha intervjuerna tidigare. Detta berodde på att vi var osäkra på hur vi skulle gå
tillväga med intervjun och behövde hjälp från handledare. Det var även svårt att få tag i
intervjupersoner. Det var inte många som ville ställa upp, bland annat på grund av att
rektorerna ansåg att lärarna redan hade tillräckligt med arbete att göra. Men det var även
de som inte hörde av sig, vilket vi tror kan bero på att de har mycket arbete. Däremot
om vi hade varit mer aktiva med kontakten skulle det kunnat leda till att vi kunde
genomföra intervjuerna tidigare.
Innan intervjuerna skickade vi ut ett missiv. Vi upplevde att det var bra eftersom
intervjupersonerna kunde förbereda sig och verkade införstådda i studien.
Intervjuerna tycker vi fungerade bra. Även om någon av oss höll i en intervju själv så
kände båda ändå stöd från den andre eftersom den personen också kunde flika in med
frågor ibland. Vi känner att intervjupersonerna förstod våra intervjufrågor relativt
korrekt utifrån vår synvinkel och att vi fick fylliga svar. Det bör has i åtanke att man
kan tolka vissa frågor på olika sätt då det var öppna frågor. En del frågor kan vi nu i
efterhand se som ledande, och som kunde omformuleras. Om dessa frågor inte skulle
varit ledande kunde vi möjligtvis få ett annorlunda svar och resultat.
Vi är i stort sett nöjda med hur transkriberingen av intervjuerna har gått. Det vi upplevt
varit ett hinder med transkriberingen är att ljudet från inspelningarna av intervjuerna i
27
vissa fall varit svåra att avlyssna. Det ses däremot inte som ett stort problem då det
enbart var några gånger och när det förekommit var det bara enstaka ord som föll bort.
Vi tror att det kan bero på att inspelningsinstrumenten ibland låg för långt bort från
intervjupersonen.
Vi kan nu i efterhand se att det skulle varit bättre om vi hade transkriberat varandras
intervjuer, att inte transkribera den intervjun som man själv höll i. Det hade varit en
fördel att göra på det sättet eftersom vi båda kunde fått en bättre insyn i alla
intervjuerna.
Att hitta forskning kring detta ämne anser vi har varit svårt. Det har funnits svårigheter
med att hitta litteratur som undersöker både alkohol- och/eller drogmissbruk hos
föräldrarna, barnets situation och lärarens eller skolans syn på detta. Samtidigt har
ambitionen varit att få in den pedagogiska utgångspunkten i arbetet, vilket har varit
svårt. Detta har gjort att vi har haft svårt att finna aktuell forskning, utan vi har fått gå
längre bak i tiden för att hitta relevanta studier.
Den här studiens kvalitetskriterier bedömer vi att dessa har tillgodosetts. Det som
kanske kan vara problematiskt är att vår förkunskap omedvetet kan ha påverkat
resultatet.
Resultatdiskussion
Syftet med den här studien var att lyfta fram lärares reflektioner om sina erfarenheter
och upplevelser av möten med barn som lever eller antas leva i familjer med alkoholoch/ eller drogmissbruk. Vi ville även få fram hur lärare tänker kring dessa barn och vad
de har tagit med sig för kunskap från möten med dem.
Svårt att upptäcka
De flesta av våra intervjupersoner betonar att denna problematik är väldigt svår att
upptäcka hos eleven. De anser att eleverna är bra på att dölja det, på grund av att det är
skamfullt och att de vill vara hänsynsfulla mot sina föräldrar. Eleven lär sig olika
strategier för att skydda sin familj mot ett avslöjande. Johansson och Wirbing (2005)
menar att man många gånger inte vet om att det förekommer ett missbruk i familjen,
barnen är oerhört lojala mot sina föräldrar och de är rädda för vad som kommer hända
om det upptäcks. Tafvelin (1995) som själv varit ett barn som växt upp med denna
problematik berättar att det är svårt att berätta för någon eftersom det finns en skam
över det, precis som intervjupersonerna i den här studien också anser.
En del av lärarna har erfarenheter av att ha arbetat i olika samhällsklasser och de kan
därmed se en skillnad mellan dessa. De påpekar att det är svårare att upptäcka en sådan
här problematik inom ett samhälle där det förekommer en högre ekonomisk status. En
lärare beskriver att de är väldigt måna om att hålla en fasad utåt i ett sådant samhälle.
Samtidigt är de medvetna om att den här problematiken kan förekomma i alla olika
slags samhällsklasser. Det hävdar även Socialstyrelsen (2009), som menar att missbruk
hos föräldrarna är en problematik som kan förekomma i alla miljöer och
samhällsklasser.
28
Tecken på barnet
I resultatet fick vi fram att det kan finnas en stor oro hos barnet. Den oron kan utspela
sig genom att man är högljudd eller tystlåten. De menar att en del av barnen vänder
problemet inåt medan vissa av barnen i den här problematiken istället vänder det utåt.
Det gör att vissa blir väldigt högljudda och utåtagerande medan andra är mer tystlåtna
och sitter för sig själva. Christensen (1993) menar att det oftast är de barn som syns och
hörs mest som får mest hjälp. Alla barn får därför inte hjälp eftersom vissa är mer
tystlåtna, vilka också är i stort behov av uppmärksamhet och stöd. Hon menar därför att
det är viktigt som lärare att kunna se alla barn, även om det kan vara svårt.
Intervjupersonerna i den här studien anser att de oftast ser på ett barn om något
förändras eller om det är något som inte står rätt till, vilket de kan se genom olika
tecken eller ageranden hos barnen. En lärare hade som rutin att hälsa med att ta i hand
med barnen varje morgon och menar att det därför är ganska lätt att upptäcka om det
inte står rätt till. De flesta reflekterar över olika beteenden och tecken hos barnen som
går att upptäcka och som kan göra att lärarna misstänker att något inte står rätt till.
Koncentrationssvårigheter och aggressivitet är två tecken som kan göra att de
misstänker något. Skolverket (2013) menar också att de oroligheterna som pågår i
hemmet kan göra att barnet känner sig osäker och kan få svårt med att koncentrera sig i
skolan. Det påpekar även Obot och Anthony (2004), och menar att barn som växer upp
under ett sådant förhållande i hemmet kan utveckla aggressionsproblem och
koncentrationssvårigheter. Hussong, Zucker, m.fl. (2005) menar att om lärare märker ett
avvikande beteende hos en elev är det viktigt att man från skolans sida uppmärksammar
det så snart som möjligt. Det är viktigt eftersom barnet kan få återstående problem om
hen inte får hjälp (Hussong, Zucker, m.fl, 2005). Det påpekar även Hjern, Arat och
Vinnerljung (2014), som visar i sin studie att det kan ge konsekvenser för barnet i vuxen
ålder.
Betydelsefull relation
Några av intervjupersonerna uttrycker att det ibland krävs att man har en bra relation till
barnet för att kunna upptäcka om något inte står rätt till. De anser att man inte berättar
detta för någon man inte känner och därför är det viktigt att man skapar en relation för
att barnet ska kunna öppna sig. Statens folkhälsoinstitut (2008) menar att det alltid
skapas en relation mellan lärare och elev. Denna behöver inte alltid vara positiv utan
kan också vara negativ. Statens folkhälsoinstitut (2008) menar att om man har en positiv
relation mellan eleven och läraren kan det göra att barnet vågar öppna upp sig, vilket i
sig kan leda till att problematiken upptäcks.
I resultatet reflekterar lärarna om hur viktig de hävdar att deras roll som lärare är för
barn som lever med den här problematiken. De flesta av dem ser sig själva som en
förebild och att de som vuxen också har en viktig roll eftersom de här barnen kanske
inte har någon annan vuxen som lyssnar på dem. Peirs Henriques (2011) påpekar att
man som lärare har en viktig roll i barnets liv. Han menar också att det är viktigt att man
som vuxen engagerar sig och lyssnar på barnet eftersom man är en viktig person för
dessa barn. Detta påvisar att man som lärare är viktig för barnet i skolan. Utifrån
Stigsdotter Ekbergs (2010) studie berättade även de lärarna att det kunde vara viktigt för
barnen att ha många vuxna runt sig för att känna en trygghet, vilket även Tinnfält
(2008) fått fram i sin studie.
29
Det goda bemötandet
I resultatet lyftes lärares bemötande av eleven fram. Intervjupersonerna beskriver att om
de pratar med eleverna och tar tid att lyssna på vad de har att säga så kan de känna att de
har någon som bryr sig. Att de visar respekt, skojar och berömmer eleven brukar ha en
lugnande effekt på eleven om denne är orolig. Det betonas även i resultatet att man som
lärare bör visa att man tar parti för eleven och engagerar sig för att få eleven att förstå
sina känslor. Croona (2003) beskriver i sin avhandling att kommunikation är viktigt för
ett gott bemötande. Hon beskriver vidare att man bevarar elevens självbestämmande
och självkänsla genom att visa respekt. Croona (2003) menar att denna respekt visas
genom närvaro, lyhördhet och en viss försiktighet. Att vara närvarande handlar inte bara
om att vara på plats fysiskt utan det handlar också om en relationell karaktär, att visa ett
uppriktigt intresse och engagemang. Henriques (2011) betonar att man som lärare bör
engagera sig och lyssna på vad eleven har att säga. Han nämner också att man bör
förklara för eleven att det är okej att ha förvirrade känslor som är svåra att förstå, och att
man som vuxen tillsammans med eleven ska utforska dessa känslor.
Svårhanterligt för lärarna
Det är svårt att hantera barn som lever eller antas leva med föräldrar som har någon typ
av missbruk hävdar lärarna. Det är både svårt att veta hur man ska hantera det och det
påverkar även lärarna emotionellt. En av lärarna anser att det kändes som en vanmakt
när man möter barn som lever eller antas leva med alkohol-och/eller drogmissbruk i
hemmet. En vanmakt eftersom man inte vet vad man ska göra, och för att man inte alltid
kan göra det man önskar. En del av lärarna betonar också att det i vissa fall finns en
ilska mot vuxenvärlden, att man inte förstår att någon kan göra så mot ett barn. Killén
(1996) betonar också att det kan vara en jobbig situation att behöva ställas inför och
speciellt för lärare som möter sina elever nästan varje dag. Han menar också att om man
tycker det är en jobbig situation att handskas med kan det bildas motsägelsefulla känslor
inom oss vilket kan göra att vi blundar för problematiken istället för att försöka hjälpa
barnet (Killén. 1996).
Kunskap och erfarenhet är viktigt
De flesta lärarna känner att de skulle behövt eller behöver mer kunskap kring
problematiken då det är en svår situation att ställas inför. En del av dem har erfarenheter
av att det var extra svårt att möta barn med en problematik när de var nyexaminerade
lärare. Men de känner idag att de erfarenheter de har varit med om har gett dem en
större kunskap om området, och om hur de ska hantera det. Hur man hanterar en
situation eller händelse som denna beror oftast på tidigare erfarenheter hos läraren.
Dessa erfarenheter kan senare hjälpa läraren att hantera liknande situationer. Det kan
även vara en svår situation att veta hur man ska hantera eftersom det kan saknas
kunskap om hur man ska göra (Agevall & Jenner, 2006; Fritzén & Gerreval, 2001).
Behandlingspedagogiska implikationer
Studien handlar om lärares lärande utifrån deras egna upplevelser och tankar om barn
som lever eller antas leva i en familj där alkohol- och/eller drogmissbruk kan
förekomma. Det är utifrån deras reflektioner av erfarenheterna vi kan få ta del av vad de
anser sig ha för kunskap om den här problematiken.
30
Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är det viktigt att man som professionell
engagerar sig för och stöttar barnet för att kunna skapa en relation. En relation är viktigt
för att eleven ska känna sig trygg och för att de ska kunna prata med en person de litar
på. Detta tror vi är viktigt i många andra situationer när man arbetar med barn: att bygga
upp ett förtroende som vuxen när alla andra vuxna i barnets omgivning svikit. När man
arbetar med barn bör man som vuxen tänka på hur man bemöter barnet med denna
problematik.
Resultatet av studien kan vara till nytta för alla som arbetar med barn, till exempel inom
skolan, fritidsgrupper eller socialtjänsten. Det är viktigt att ha kunskap om barn som
lever eller antas leva med ett alkohol- och/eller drogmissbruk hos ena eller båda
föräldrarna eftersom det är bevisat att det kan ge konsekvenser för barnet. I den här
studien har man även funnit att det är betydelsefullt med lärares reflektioner i och om
sitt handlande, eftersom det kan ge dem en större kunskap om barn som lever i
missbruksfamiljer. Den kunskap som lärare har om dessa barn och hur man kan
upptäcka dem är viktigt. Det är lärarna som spenderar mest tid med barnen och deras
erfarenheter och kunskaper om dessa barn kan vara betydelsefulla för andra
yrkesgrupper.
Vidare forskning
På ett sätt hoppas vi att denna studie kan ge mer kunskap till denna profession, genom
större kunskap och djupare förstålse. Det behövs däremot mer forskning och mer
undevisning kring detta i lärarutbildningen.
När studien genomfördes märkte vi att det förekommer en stor brist av aktuell forskning
som undersöker skolans syn på barn som växer upp med föräldrar som har ett alkoholoch/eller drogmissbruk. Det finns ett stort behov av ny forskning kring denna
problematik, då den alltid är aktuell.
I denna studie kan man se att lärare vill ha mer kunskap om barn som lever eller antas
leva i en familj där ett alkohol- och/eller drogmissbruk förekommer. Därför anser vi att
det borde förekomma mer undervisning om detta i lärarutbildningen, då lärare träffar
dessa barn varje dag. Det är även av intresse att det upprättas en handlingsplan för lärare
som i skolan möter barn som lever med ett missbruk i hemmet. Eftersom det
framkommer i denna studie att lärare tycker det är svårt att veta hur de ska hantera dessa
situationer, anser vi att en handlingsplan kan göra att det lättare för läraren att veta hur
de kan gå tillväga.
31
REFERENSER
Agevall, L. & Jenner, H. (red.) (2006). Bilder av polisarbete: samhällsuppdrag,
dilemman och kunskapskrav. Växjö: Växjö University Press.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Christensen, R. (1993). Missbrukarnas barn: på daghem och fritidshem, i skolan och
vården. Stockholm: Prisma.
Croona, G. (2003). Etik och utmaning: om lärande av bemötande i
professionsutbildning. Diss. Växjö: Univ., 2003. Växjö.
Ekberg, M.S. (2010). Dom kallar oss värstingar: om ungas lärande i mötet med skola,
socialtjänst och polis. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet, 2010. Växjö.
Henriques, P. (2011). Supporting children affected by parental alcoholism. British
Journal Of School Nursing, 6(10), 502-504.
Hjern, A., Arat, A., & Vinnerljung, B. (2014). Att växa upp med föräldrar som har
missbruksproblem eller psykisk sjukdom – hur ser livet ut i ung vuxen
ålder? NKA Barn som anhöriga 2014:4.
Hussong, A. M., Zucker, R. A., Wong, M. M., Fitzgerald, H. E., & Puttler, L. I. (2005).
Social Competence in Children of Alcoholic Parents Over Time.
Developmental Psychology, 41(5), 747-759. doi:10.1037/00121649.41.5.747
Johansson, K. & Wirbing, P. (2005). Riskbruk och missbruk: alkohol, läkemedel,
narkotika: uppmärksamma, motivera och behandla inom primärvård,
socialtjänst och psykiatri. (2., [utök.] utg.) Stockholm: Natur och Kultur.
Killén, K. (1996). Svikna barn: om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta
barnen. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lambie, G. W., & Sias, S. M. (2005). Children of Alcoholics: Implications for
Professional School Counseling. Professional School Counseling, 8(3),
266-273.
Martinsen, K. (1990) Omsorg i sygepleien – en moralsk utfordring. Ingår i K. Jensen
(red.), Moderna omsorgsbilder. Oslo: Gyldendal.
Obot, I. S., & Anthony, J. C. (2004). Mental health problems in adolescent children of
alcohol dependent parents: Epidemiologic research with a nationally
representative sample. Journal Of Child & Adolescent Substance Abuse,
13(4), 83-96. doi:10.1300/J029v13n04_06
Schön, D.A. (2003[1995]). The reflective practitioner: how professionals think in
action. (Repr.[= New ed.]). Aldershot: Arena.
32
Skolverket, (2013). Utsatthet i hemmet. http://skolverket.se/skolutveckling/miljo-ochhalsa/elevhalsan/samverkan-kring-barn-som-far-illa/utsatthet-i-hemmet1.205300 . 2014-12-11.
Socialstyrelsen, (2009). Barn och unga i familjer med missbruk – vägledning för
socialtjänsten och andra aktörer. Edita Västra Aros,Västerås.
Statens folkhälsoinstitut (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem Omfattning och analys. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Tafvelin, M. (1995). Ska jag våga berätta. Skellefteå: Artemis.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Tinnfält, A. (2008). Adolescents' perspective: on mental health, being at risk, and
promoting initiatives. Örebro Universitet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
33
Bilaga 1
INTERVJUGUIDE
Bakgrund
Vilken utbildning har du?
Hur många års erfarenhet har du inom yrket?
Lärarens kunskap
Har du någon utbildning om barn i familjer med missbruk?
- Om ja: vad för någon?
- Känner du att du behöver mer kunskap kring området?
- Om nej: Känner du att du skulle behöva ha kunskap kring området?
Vad har du för kunskap om barn som lever i en familj där ett alkohol- och/eller drogmissbruk
förekommer?
- Kan du ge exempel?
- Hur tror du det kan påverka barnets hälsa? Kan du ge exempel?
Vad har du för erfarenhet av barn som lever eller antas leva i en familj där ett missbruk
förekommer?
- Vill du berätta mer om det?
- Hur tänkte du då?
- Vet du någon annan gång där det varit något liknande fall?
- Någon gång där det inte varit uttalat, kanske misstänkt?
Hantering och resurser
Hur anser du om möjligheten till att upptäcka ett barn med denna problematik?
- Hur tänker du då?
Vad gjorde du efter du upptäckt detta?
Anser du att det fanns tillräckligt med tid och resurser för att kunna hjälpa barnet?
- Kan du utveckla?
Hur var hjälp/stöd från resten av skolan?
- Fanns det riktlinjer att använda sig av?
Meningsfullhet
Hur ser du tillbaka på dessa händelser?
Är det något du skulle velat göra annorlunda?
- Kan du berätta mer om vad det skulle kunna vara?
Hur hade du agerat idag?
Hur betydelsefull tror du att din roll som lärare är i en situation som denna?
- På vilket sätt? Utveckla..
Vad har du burit med dig från de möten av barn du mött som levt i en missbruksmiljö?
II
Bilaga 2
MISSIV
Hej!
Vi är två studenter som läser vårt sista år inom programmet ”Pedagogik med inriktning mot
ungdoms- och missbruksvård” 120 hp, vid Linneuniversitetet, Växjö. Vi gör nu vårt
examensarbete. Vi sänder detta brev för att förtydliga våra önskemål efter telefonkontakten vi
hade.
Undersökningen vi gör handlar om att lyfta fram lärares reflektioner utifrån sina kunskaper
om och erfarenheter av elever i vars familjer det (kanske) förekommer alkohol- eller
drogmissbruk. Vi önskar intervjua lärare med minst 5 år i yrket och som idag arbetar i årskurs
1-5.
Vi kommer att genomföra enskilda intervjuer som beräknas ta cirka en timme. Vi kommer
spela in intervjun, för att kunna fokusera mer på det som sägs. Materialet vi får fram kommer
att hanteras konfidentiellt.
I vårt uppsatsarbete har vi handledning av en lärare med stor erfarenhet av uppsatsarbete och
som har lägst magisterexamen. Kursansvarig som har yttersta ansvaret har doktorsexamen,
vilket också examinator har. Detta kan ses som en kvalitetsgaranti, både vad gäller uppsatsen
innehåll och etiska aspekter.
Inom all samhällsvetenskaplig forskning finns det etiska riktlinjer. De vi använder oss av är
de som presenterats av Vetenskapsrådet. För att göra allt vi kan för att ditt deltagande i vår
studie ska vara etiskt riktigt vill vi visa dig dessa riktlinjer och hur vi ser på dem.
Informationskravet – innebär att du som deltagare ska vara fullt införstådd med studiens
syfte och tekniken för datainsamling. Det innebär också att du ska veta vilka vi är, vilken
utbildning vi tillhör och var du kan nå oss. Dessutom innebär det att du ska veta att ditt
deltagande är helt frivilligt och att du när som helst kan bestämma dig för att inte delta längre.
Samtyckeskravet – innebär att allt ditt deltagande bygger på ditt samtycke. Är det något du
inte gillar så diskuterar vi det och finner nya alternativ. Eller så kan du avsluta ditt deltagande
i studien.
Konfidentialitetskravet – innebär att vi gör allt vi kan för att ingen, förutom vi, kommer att
kunna förstå att det är just du som deltagit i studien och delgett oss dina erfarenheter.
Nyttjandekravet – innebär att du ska vara helt införstådd i vad studien / uppsatsen kommer
att användas till. Dessutom har du rätt att läsa det färdiga resultatet innan det publiceras.
Den information vi får fram genom vår undersökning kommer ställas samman till en rapport,
vilken ni gärna får ta del av. Vi hoppas att du med detta känner dig lugn och är motiverad att
delta i vår studie. För oss är det särskilt viktigt att du vill dela med dig av dina erfarenheter till
oss - då det är just dem vi intresserar oss för.
Vi kommer att genomföra intervjuerna under veckorna 7-9, men på tider som passar
intervjupersonerna. Är ni intresserade av att delta i vår undersökning får ni gärna meddela oss
det så fort ni kan, så bestämmer vi tid och rum för intervjun då.
Med vänlig hälsning
III
_________________
Rebecca Nelsson
[email protected]
0708-374930
________________
Felice Nybeck
[email protected]
0709-505067
Växjö xxxxxx
Handledare: Marita Pekkanen Myhrberg
[email protected]
Examinator: Mats Anderberg, Mikael Dahlberg & Margareta Stigsdotter Ekberg
Kursansvarig: Mats Anderberg, Mikael Dahlberg & Margareta Stigsdotter Ekberg
IV