Svensklärares uppfattningar om
Lärarutbildningen Kultur – Språk – Medier Examensarbete 15 högskolepoäng grundnivå Svensklärares uppfattningar om lärarprofessionalism Karen Mendoza The Swedish Teacher´s Opinion on Teacher Professionalism Lärarexamen 300 hp Examinator: Jonas Aspelin Svenska i ett mångkulturellt samhälle Handledare: Cecilia Olsson-Jers 2011-06-12 2 Sammandrag Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare tänker kring lärarprofessionalism och en professionalisering av läraryrket. Metoden för undersökningen består av kvalitativa intervjuer som gjordes på fem verksamma svensklärare. Undersökningen ger framförallt en bild av hur svensklärare ser på sitt yrke som profession. Det framkommer även meningsskiljaktigheter bland lärarna vad gäller en professionalisering av läraryrket. Professionaliseringen som görs i form av en lärarlegitimation, jämförs med decentraliseringen av skolan på 90-talet. I undersökningen utkristalliseras att det finns ett starkt statustänkande bland lärarna. De visar att de strävar efter att höja sin status och stärka sin lärarprofessionalism. En professionalisering av läraryrket kan vara ett sätt att göra det. Sökord: lärarlegitimation, lärarprofessionalism, professionalisering, läraryrkets status 3 Innehållsförteckning 1. Inledning……………………………………………………………………………...7 2. Syfte och frågeställning………………………………………...……………………9 3. Tidigare forskning.....................................................................................................10 3.1 Profession och professionalisering……………………………….…………..10 3.2 Professionella yrken…………………………………………...……………..11 3.3 Läraryrket som profession……………………………………..……………..13 4. Metod……………………………………………………………………..…………15 4.1 Val av metod……………………………………………………………..…..15 4.2 Genomförandet ………………………………………………………............16 4.3 Informanterna………………………………………………………...…........17 4.4 Bearbetning av data……………………………………………………......…18 5. Resultat.......................................................................................................................19 5.1 Läraryrkets status……………………………………………………….........19 5.2 Lärarnas yrkesspråk och yrkesetik……………………………………...........20 5.3 En gemensam vetenskaplig grund………………………………………...….22 5.4 Lärarnas autonomi……………………………………………………..……..23 5.5 En legitimering av läraryrket………………………………………………...24 6.6 Sammanfattning……………………………………………………………...25 6. Analys och diskussion………………………………………………………………27 6.1 Hur tänker svensklärare kring en professionalisering av läraryrket?..............................................................................................................27 6.2 Hur tror svensklärare att en professionalisering kommer att påverka lärarprofessionalismen?..........................................................................................29 4 6.3 Hur ser svensklärare på sitt yrke som profession?.............................................................................................................30 7. Slutsats……..……………………………………………………………………….32 8. Referenser……………………………...…………………………………………....34 Bilaga 1 Bilaga 2 5 6 1. Inledning Under de senaste decennierna har både skolan och läraryrket genomgått omfattande förändringar, inte minst lärarutbildningen och lärarens yrkesroll. På 1990-talet skedde en av de stora förändringarna; kommunaliseringen av skolan. Denna innebar, enligt Lena Sjöbergs artikel Den styrda läraren i Pedagogiska magasinet (2011), att Sveriges skolor gick från att vara världens mest reglerade till världens mest avreglerade. I praktiken medförde decentraliseringen att ansvaret för skolan förflyttades från staten till rektorer och lärare, som i sin tur fick dela ansvaret för verksamheten med kommunpolitiker. Kommunaliseringen av skolan förde även med sig en splittring i lärarkåren då lärarna blev uppdelade på mer än 400 arbetsgivare (Colnerud & Granström 1993). Skolorna blev enskilda institutioner som kom att styras av de nya betygs- och läroplanssystemen. Det nya systemet kom att ge lärarna synbarligen en större frihet i sitt arbete. Samtidigt fick de en övergripande styrning av den nya myndigheten, Statens skolverk och Skolinspektionen som ersatte den dåvarande Skolöverstyrelsen. Den nya styrningen var i form av lokala pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen samt internationella utvärderingsprogram som Timss (Trends in International Mathematics and Science Study) och Pisa (Program for International Student Assessment). Därtill kom valfrihetsreformen och skolpengen att bidra till en marknadisering av skolan som medverkade till stora ekonomiska krav på de enskilda skolorna på grund av konkurrensen om eleverna. På 1990-talet fanns en enighet bland lärarförbunden och staten om att införa denna omstrukturering av skolan med syfte att höja lärarens status. Och den första juli 2011 inleds ännu en omstrukturering av skolan med en ny lärarutbildning och en legitimering av läraryrket. Anledningen till förordningen är att höja lärarnas status och att kvalitetssäkra undervisningen, enlig Jan Björklund (TT 2010) 7 Den 18 oktober 2010 föreslog regeringen en legitimation för lärare. I den nya förordningen om legitimation för lärare och förskolelärare, som träder i kraft den 1 juli 2010 framkommer det att från och med den 1 juli 2012 ska lärare och förskolelärare ha legitimation för att bedriva undervisning, betygsätta eleven och för att få arbeta som lärare utan tidsbegränsning. För att få en legitimation krävs en lärarexamen eller motsvarande utbildning. Dessutom ska läraren ha tjänstgjort som lärare minst ett år innan ansökan. För de nyutexaminerade lärare som tagit examen efter att förordningen träder i kraft, följer ett års vägledning av en mentor. Denna period kallas även för introduktionsåret och kommer att innebära att läraren, med hjälp av en erfaren lärare, ska introduceras i undervisningen och i de arbetsuppgifter som hör till (Proposition 2010/11:20). Eftersom jag är verksam gymnasielärare finner jag ämnet intressant och aktuellt för den praktik jag befinner mig i. Införandet av en legitimation är ett angeläget ämne i skolan som väcker många frågor bland lärare om vad denna professionaliseringsprocess kommer att betyda för läraryrket som profession. 8 1. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma svensklärares tänker kring lärarprofessionalism och en professionalisering av läraryrket. Eftersom läraryrket befinner sig i en professionaliseringsprocess i form av en lärarlegitimation, faller det sig naturligt att behandla legitimationen som en del av en större helhet. Frågan om lärarlegitimation används med andra ord som ett belysande exempel på professionaliseringsprocessen. - Hur tänker svensklärare kring en professionalisering av läraryrket? - Hur tror svensklärare att en professionalisering kommer att påverka lärarprofessionalismen? - Hur ser svensklärarna på sitt yrke som profession? 9 3. Tidigare forskning I detta kapitel har jag valt att reda ut vissa begrepp som kommer att användas i detta examensarbete. Det kommer även att ges inblickar i professionsforskning som senare används för att diskutera undersökningens resultat. 3.1 Profession och professionalisering Vad gäller ordet professionell, kan man konstatera att begreppet används i flera sammanhang i dagligt bruk och kan ha olika betydelse beroende på kontexten. Enligt Svenska akademins ordbok hör begreppet professionell samman med någons yrke och kan exemplifieras med en jurist. Således är betydelsen vag och därför kommer jag att använda mig av Colnerud & Granströms (1993) definition av begreppet, eftersom de gör en distinktion mellan detta och andra begrepp som ligger nära i betydelsen. Författarnas första definition är i likhet med Svenska Akademins ordbok, att profession används generellt för att klassificera olika yrken. Läraryrket, till exempel ses som en profession bland många andra. Det andra begreppet som definieras är professionella yrken vilket innebär att somliga yrken uppfattas som mer specialiserade än andra. De kräver mer kunskap och dessutom en speciell utbildning. Till dessa yrken räknas läkare, präster och advokater. De har uppnått en professionell status eftersom de fått förtroende av samhället och därtill förmåner såsom höga löner och bra arbetsvillkor. Yrkesutövarna har även en hög grad av aktning och respekt. Dessutom tillmäts dessa grupper stor tilltro vid offentliga uttalanden till skillnad från andra yrkesgrupper. 10 Professionalisering, som är det tredje begreppet, tolkas som en process där ett yrke strävar efter samma professionella status som de professionella yrkena redan besitter. Det sista begreppet som nämns i sammanhanget är deprofessionalisering, vilket innebär de krafter som motarbetar en professionaliseringsprocess. Det kan vara andra yrkesgrupper, arbetsgivare eller den egna gruppen som inte vill att yrket ska uppnå en professionell status. Beträffande lärarna, finns motkrafter som inte tillåter att läraryrket blir för autonomt, då det kan medföra en mindre grad insyn i och påverkan på yrkets innehåll. Vidare menar Colnerud & Granström (1993) att en monopolställning av yrkesgruppen, som exempelvis en legitimering, kan bli problematisk. I synnerhet om yrket endast får utövas av legitimerade lärare, eftersom det skulle uppstå lärarbrist inom vissa områden och vid sjukdom. Det kan även finnas risk för krav på orimligt höga löner samt anställningsvillkor (Colnerud & Granström 1993). I Strömbergs (1994) rapport Läraryrket – en profession? framkommer en annan tolkning av begreppet professionalisering. Definitionen handlar om en stängningsstrategi som utesluter alla andra grupper från att utöva yrket. Sedan är det svårt att förutse om yrkesgruppen når en monopolställning, understryker författaren. Det som blir avgörande är gruppens kollektiva handlande, alltså deras makt. Strömberg hänvisar till Selander (1989) som också anlägger ”ett stängningsperspektiv i sin definition av professionalisering när han beskriver det som en strävan hos en yrkesgrupp att få samhälliga fördelar och tolkningsföreträde inom sitt område” (1994:26). 3.2 Professionella yrken Inom den sociologiska forskningen särskiljer man de professionella yrkena från de yrken som ännu inte nått en professionalism. I Colnerud & Granströms (1993) bok väljer författarna att presentera en förenklad modell som sammanfattar kriterierna för de professionella yrkena. Även i Sonia Bentlings (1992) avhandling I idéernas värld: en analys av omvårdnad som vetenskap och grund för en professionell utbildning, används 11 samma kriterier. Det första kriteriet som nämns är att det ska finnas gemensamma vetenskapliga teorier som styr praktiken. Denna vetenskapliga kunskapsbas ska ligga till grund för yrkesutövandet. Ett bra exempel på ett sådant yrke är läkarna som med hjälp av sina vetenskapliga teorier om medicin och biologi, kan utföra kirurgi samt medicinera människor. Inom detta kriterium ingår även att yrkesutövarna har tillägnat sig ett yrkesspråk som kan kopplas till de vetenskapliga teorierna och kan beskriva professionens innehåll och dess praktik. Det andra kriteriet är att professionella yrken karakteriseras av en auktorisation som är i form av en legitimation som samhället låtit denna grupp få. Denna legitimation tillåter endast de legitimerade att utöva yrket. På så sätt kan man även utestänga andra från att vara verksamma inom yrket och därmed få en monopolställning som kan innefatta högre status men även kontroll av utbildning, nya medlemmar osv. Denna, enligt författarna, stängningsstrategi är en beprövad metod för att omvandla ett yrke till ett professionellt yrke. Ett annat kriterium som kännetecknar det professionella yrket är det finns en viss autonomi, vilket innebär att den som utövar yrket har en frihet i användandet av metoder och arbetssätt. Ett exempel är att en sjukhusdirektör inte kan bestämma vilka ingrepp en läkare ska göra, utan detta bestämmer yrkesutövaren själv. Colnerud & Granström (1993) menar att lärarna har till viss del autonomi. De kan själva bestämma vilken undervisning de vill bedriva, men är däremot styrda av kursplaner, timplaner samt diagnostiska prov och betygskriterier. Att det finns en egenkontrollerad yrkesetik är det sista kriteriet som tas upp och det betyder att yrket ska ha uttalade etiska regler som alla inom yrket ska känna till. Det ska vara gemensamma värderingar som styr individens handlingar i yrkesutövandet och dessa värderingar eller etiska koder ska kontrolleras av ett etiskt råd eller en nämnd. Hit kan yrkesutövarna vända sig för att få rådgivning, men även klienter eller kollegor kan göra anmälningar om de upplevt att de etiska reglerna inte efterföljts. För denna sorts ärende ska det finnas ett system som sanktionerar yrkesutövarna vid regelbrott (Colnerud & Granström 1993). I Läraryrket – en profession? presenterar Strömberg (1994) andra utmärkande drag för en profession, som inte skiljer sig helt från Colnerud & Granström (1993). Författaren skriver att de professionella ska besitta en generell expertkunskap som inte 12 kan nås av andra grupper. Denna kunskap ska de ha tillägnat sig genom en lång akademisk utbildning, som endast är tillgänglig för en minoritet i samhället. Den långa utbildningen ska leda till starka lojalitetsband till yrkesgruppens normer och värden, så att det bildas en egen kultur inom gruppen. Inom kulturen finns ett eget fackspråk, speciella normer och värderingar. Efter examen garanteras gruppen av staten att ingen annan får utöva detta yrke. Då brukar professionen även tilldelas en legitimation för att markera yrkets exklusivitet. Strömberg (1994) lyfter också fram att samhället har ett förtroende för denna grupp och att yrket värderas högt. Här inryms en hög lön som är kopplat till en hög status. Vidare uttrycker Strömberg (1994) att professioner har makt och inflytande samt en stor möjlighet att bestämma och påverka. 3.3 Läraryrket som profession Med avseende på de ovannämnda kriterierna för ett professionellt yrke, menar Colnerud och Granström (1993) att läraryrke inte är en profession i sociologisk mening. Yrket uppfyller inte de fyra kriterierna eftersom den teoretiska grunden är otydlig. Lärarna behöver stärka sitt yrkesspråk som kan beskriva och utveckla praktiken. Vidare kan man tala om en stark autonomi vad gäller arbetet i klassrummet men inte beträffande den professionella autonomin. Lärarna kontrolleras av staten och läromedelsförlagen, och dessa sätter ramar i form av kurs- och timplaner, läromedel, nationella prov osv. (Colnerud & Granström 1993). Angående de två andra kriterierna, kommer de att införlivas i samband med införandet av lärarlegitimationen och Lärarnas ansvarsnämnd i år. I artikeln Vem ska ha makten att beskriva läraryrket i Pedagogisk Magasinet (2011), hävdar Riddersporre att den professionaliseringsprocess som läraryrket genomgår för tillfället är motsträvig eftersom en auktorisation brukar införas som en bekräftelse på en redan tillägnad status och ett samhälligt förtroende. I detta fall kommer en lärarlegitimation att införas utan belägg för att samhället har ett förtroende för yrkesutövarna. Tvärtom, menar Riddersporre, finns det ett misstroende mot allt som har 13 med skolan att göra. Skolan och lärarnas arbete svartmålas och istället för att ge lärarna större autonomi får de en ökad styrning av undervisningen (Pedagogiska magasinet 2011). Även Strömberg (1994) lägger fram olika kritiska ståndpunkter gällande professionsforskningen inom läraryrket. En syn som baseras på en dansk undersökning, är att professionalism är ett ideal som yrkesgrupper eller individer vill nå på grund av den status och de privilegier som detta innebär. I strävandet av professionalism bortser lärare i från sin verkliga situation, vilket innebär lite makt i samhället och låg rang bland akademiker med högre utbildning. Strömberg (1994) menar att lärarnas verklighet innebär brist på inflytande samt ett lågt förtroende från samhället. I Strömbergs (1994) rapport presenteras en professionsforskning som beskriver lärarprofessionalism och lärareprofessionalisering som en professionaliseringsprocess, som i sin tur är en effekt av förändrade politiska mål i samhället. Enligt denna forskning, är det företeelser som har varit nödvändiga och växt fram i takt med det ökade teknologiska samhället. Forskningen visar att etiska värden såsom medborgareinflytande får ge vika för en ekonomisk marknadisering av skolan, vilket bidrar till en förstärkning av professionaliseringsprocessen. Därmed kan den ses som en konsekvens av den kritik som skolan får ta emot för sina motgångar, att inte lyckas fullt ut. Ett annat perspektiv är att professionaliseringen är ett sätt att höja lärarnas status. Denna forskning tyder på att det är en allmän tendens som finns i västvärlden att sätta allt högre värde på den intellektuella kunskapen. 14 4. Metod För att angripa problemställningens frågor har jag valt den kvalitativa intervjun och i detta kapitel kommer en presentation av metodval, genomförandet, informanterna och bearbetning av data. 4.1 Val av metod Eftersom undersökningens syfte grundar sig på hur svensklärare tänker kring lärarprofessionalism och en legitimering av läraryrket, fann jag att en kvalitativ intervjumetod var det mest adekvata. Denna metod kan synliggöra informanternas tankar och åsikter om läraryrket som profession och samtidigt ge en djupare förståelse för syftets frågor (Repstad 2007). Även Trost (2005) betonar att denna metod kan ge mervärde till resultatet eftersom informanterna och intervjupersonerna interagerar på ett sådant sätt att intervjun blir levande och går att styra. Dessutom är det en effektiv metod som inte är tidskrävande om man jämför med exempelvis observationer (Repstad 2007). Andra fördelar med den kvalitativa intervjun är att intervjuaren kan få fram människors nyanserade erfarenheter eftersom samtalet ger möjlighet till att fördjupa deras tankar och svar. Således är metoden flexibel och justerbar så att samtalet kan anpassas till de olika informanterna. Repstad (2007) menar att informanterna har olika förutsättningar för att delge information och då är det viktigt att kunna förändra intervjun, men även kommande intervjuer för att exempelvis utsortera de frågor som sedan kan bli irrelevanta. 15 4.2 Genomförande Undersökningen baseras intervjuer på tre olika skolor i tre olika kommuner. Den ena bedriver undervisning för vuxna, den andra för grundskolans senare år och den tredje på en gymnasieskola. Genomförandet gjordes i enlighet med de forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet som innebär att informanterna blev informerade om uppsatsens syfte, informationskravet. De fick också veta att deras medverkan var frivillig samt att de fick avbryta intervjun när som helst, samtyckekravet. Till sist upplystes de om konfidentialiteten som innebär att informanterna anonymiseras och att all data endast får användas för examensarbetets syfte, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2006). Intervjuerna utgick från en intervjuguide (Bilaga 2) som lämnades ut i förväg tillsammans med ett informationsblad (Biliga 1) som bland annat innehöll principen om konfidentialiteten och att enbart inblandade personer skulle ta del av det empiriska materialet. Tanken med att ge ut intervjufrågorna i förväg, var att informanterna skulle bekanta sig med frågorna samt förbereda sig på temat. Eftersom lärarlegitimationen är en ny förordning, ville jag försäkra mig om att informanterna skulle veta något om temat innan intervjun. Dessutom var frågorna svåra för någon som inte är bekant med professionsforskning sedan tidigare. Förutom detta finns det risk för att förstärka effekten av forskningen med detta tillvägagångssätt men det var viktigare att undanröja risken än att få uteblivna svar. Intervjuguiden fungerade som ett underlag för samtalen och följdes inte till punkt och pricka eftersom det då finns risk för att informanterna pacificeras, enligt Repstad (2007). Istället fick de fritt berätta hur de såg på de olika aspekterna som karakteriserar ett professionellt yrke. Detta gjordes genom att jag styrde upp samtalet så att vi berörde de olika aspekterna som fanns med i intervjuguiden. Intervjuerna utfördes i lärarnas klassrum och varade 30-40 minuter vardera. Sammanlagt tog intervjuerna cirka en vecka att utföra och spelades in på diktafon för att sedan transkriberas. 16 4.3 Informanterna Intervjupersonerna, som bestod av svensklärare, var sex till antalet. Urvalet grundades på Repstads (2007) urvalsprincip för kvalitativa intervjuer, som innebär att informanterna ska vara så olika varandra som möjligt. Därför valdes sex svensklärare som undervisar dels på olika skolor, dels olika åldersspår, men även inom olika kommuner. På så sätt kunde de tillsammans ge en bredare bild av undersökningsområdet. Härmed kommer jag att ge en kort presentation av de olika svensklärarna och jag har valt att kalla dem för fingerade namn. Jenny är en kvinna i 30-årsåldern som undervisar på grundskolans senare år i en mindre kommun och har varit verksam som lärare i tre år. Jenny tog jag kontakt med genom en vän. Mårten är en manlig lärare i 40-årsåldern som undervisar på gymnasiet i en större kommun som jag kom i kontakt med i samband med den verksamhetsförlagda tiden. Mårten har jobbat fem år som lärare. Lina är en kvinnlig lärare i 35-årsåldern som undervisar i grundskolans senare år och med vuxenutbildning i en mindre kommun. Lina har varit verksam som lärare i sex år. Hon arbetar i samma kommun som jag men har sitt arbetsrum på en annan skola. Några dagar i veckan är hon på samma arbetsplats som jag men vi känner inte varandra sedan tidigare. Elsa och Inga har arbetat som lärare sedan 70-talet och undervisar nu vuxna, varav den ena arbetar med svenska som andraspråk och den andra med särvux. Dessa lärare arbetar i en mindre kommun och på samma arbetsplats som jag, men bara den ena sitter i samma arbetsrum som jag. I Närhet och distans (2007) varnar Repstad för att okritiskt undersöka miljöer där man har kolleger eftersom faktorer såsom lojalitetsband och konkurrens kan påverka objektiviteten i studien. Däremot bedömer samma författare att han inte kunde se skillnad på intervjuer med okända och kända informanter. I detta examensarbete är två av de intervjuade svensklärarna kollegor, varav den ena är direkt kollega medan den andra indirekt. Dock arbetar vi på samma skola. Problemet med detta torde vara att jag som undersökare kan påverkas av vår relation, vilket kan vara sannolikt. Däremot hade jag endast arbetat en månad på denna skola när jag genomförde undersökningen så att 17 några starka band mellan oss fanns inte. Jag valde dessa lärare för att de dels hade mycket erfarenhet och kunde delge relevant information i synnerhet om decentraliseringen av skolan, dels för att öka olikheten bland informanterna som Repstad (2007) också förespråkar för. Dessa aspekter var viktiga och övervägde vid urvalet. 4.4 Bearbetning av data Efter intervjuerna, som spelats in på diktafon, överfördes det inspelade materialet till min privata dator för att transkriberas. Transkriberingen tog några dagar och svaren kategoriserades utifrån den tidigare forskningen som presenterades i förra kapitlet. Eftersom lärarna hade fått frågorna på förhand kunde de också svara enligt frågornas ordning som i sin tur var efter Colnerud & Granströms (1993) definition av det professionella yrket. Efter transkriberingen kategoriserades svaren noga efter de olika kriterierna som författarna nämner: yrkesetik, yrkesspråk, en teoretisk grund, autonomi och en legitimering. Då flera av svaren var irrelevanta för denna undersökning, gallrades de bort så att enbart de svaren med anknytning till undersökningen bearbetades. bearbetades datan konfidentiellt enligt (Vetenskapsrådet 2006). 18 Vetenskapsrådets I analysfasen rekommendationer 5. Resultat I detta kapitel kommer jag att redogöra för undersökningens empiriska material som kommer att presenteras under följande underrubriker: läraryrkets status, lärarnas yrkesspråk och yrkesetik, en gemensam vetenskaplig grund, läraryrkets autonomi och en legitimation. Dessa rubriker delar upp empirin i enlighet med professionsforskningen från tidigare kapitel. I det här kapitlet kommer informanterna att kallas för de tidigare nämnda namnen. Avslutningsvis följer en sammanfattning av resultatet. 5.1 Läraryrkets status När det gäller läraryrkets status, är alla svensklärarna överens om att den inte är hög och flera av dem menar att statusen speglar sig i lönen ”De yrken som hamnar högst på statuslistan är också kopplade till högre löner”(Jenny, 2011-04-21). Även Inga är inne på samma spår och berättar att på 70-talet var statusen hög eftersom lönen hela tiden gick upp per automatik, därefter nådde man ett tak och det var då de individuella lönerna började. Då såg arbetsgivaren till att hålla tillbaka lönerna eftersom lärarna var många, ”[…]det blir väldigt dyrt men det här skulle man tänkt på tidigare. Ska man renovera det som gått fel så kostar det ännu mer och ska man höja statusen ska man ha en bra lön och en bra chans till utveckling” (Inga, 2011-04-20). Flera av svensklärarna jämför även yrkesgruppens status med hur det var förr. Att decentralisera skolan fick konsekvenser för statusen och i synnerhet för lönen. Innan 19 decentraliseringen hade lärarna samma löner som riksdagspolitikerna och därmed också samma status. Läraryrket har fruktansvärt låg status och jag har varit med på den tiden då vi hade en viss status. Den statusen har jag bara sett gå som ett sluttande plan neråt år efter år. Bedrövligt! Lönen har följt med där. På nittiotalet hade vi en ganska stor reform och man lastade över på kommunerna istället men lärarna var kvar på samma båt: i skolan. På ett sätt kan det ha med detta att göra, eftersom staten satte givningsregler för undervisningen. Det var 16 elever i en sal. Nu kan man spänna ut klasserna lite till och lite till, för att det inte finns givna regler. Nu måste man kämpa och motivera för varför jag vill ha mindre klasser (Elsa, 2011-04-19). Två av svensklärarna nämner media som en av orsakerna till läraryrkets låga status. Mårten menar att enligt media har lärarna ingen status men när lärarna pratar med andra eller sinsemellan har de en viss status. De andra svensklärarna berättar liknande historier om att det exempelvis kan uppfattas positivt av omgivningen att vara svensklärare. Att vara språklärare och på gymnasiet har till och med högre status än andra lärare, framförallt om man har svenska och engelska, hävdar Lina. 5.2 Lärarnas yrkesspråk och yrkesetik Vad gäller yrkesspråk är lärarna samstämmiga. De menar att det är klart att lärarna har ett yrkesspråk, men det som utmärker deras yrkesspråk är framförallt att det finns ett specifikt språk för varje ämne – ett ämnesspråk. De anser att det finns ett gemensamt yrkesspråk för alla lärare och att det sedan finns ett för varje ämne. De ord som används i svenskämnet skulle aldrig användas i geografi. Vidare menar Lina att yrkesspråket inte är uttalat, utan oskrivet. Flera av lärarna betonar vikten vid att yrkesspråket endast ska användas lärarna emellan. Vi har ett yrkesspråk men det är inte uttalat men visst har vi den. Det är det som ger oss en stark yrkesroll också. Samtidigt är det bra att det inte är starkt för att vi kan ändå inte använda det med våra elever eller föräldrar. Ett yrkesspråk mellan lärare, men utåt måste vi 20 ha ett språk som eleverna förstår, och mellan oss lärare ja! Vi vet vad vi pratar om. Det är som om vi skulle gå till läkaren och han förklarar med latinska termer – kan du säga det på svenska? (Inga, 2011-04-20). Hälften av svensklärarna jämför yrkesspråket med läkarnas och påpekar att lärarnas yrkesspråk inte är i likhet med läkarnas terminologi men att det finns. Att prata om textbedömningar i svenskan är ett exempel på yrkesspråk som flera av lärarna nämner. När jag samtalar med svensklärarna om en yrkesetik, svarar alla att det finns en yrkesetik men att även den är oskriven. Att inte kränka en elev är en av de etiska reglerna som finns. Detta vet alla lärare, menar Jenny. En av de saker som även nämns är att lärarna måste tänka på vad de säger och att det är viktigt att lärarna inte säger olika saker till eleverna. De får inte heller visa sin politiska färg eller berätta vad de röstar på. Flera av svensklärarna pratar om en etik som finns i lärarnas förhållningssätt gentemot eleverna. Med detta menar de att lärarna ska vara ett föredöme för barn och ungdomar och att genom sitt beteende spegla samhällets värdegrund. En lärare kan inte vara ficktjuv och samtidigt vara en bra lärare, anser Inga. Det betyder inte att lärarna måste vara fläckfria som människor men att man lever som man lär. I förhållningssättet ska läraren vara rättvis och ärlig, eftersom eleven förväntar sig det. Eleverna förväntar sig även att läraren gör sitt arbete och i denna förväntan finns en etik och ett förtroende från elever och föräldrar, hävdar Jenny. Flera lärare kopplar etiken till bedömningen av eleven, att man är objektiv och rättvis vid betygsättning. […] detta är viktigt för eleverna, att det blir rättvisa betyg eftersom de ska söka vidare med dem. Detta ingår i yrkesetiken. Det är ett ansvar, som en myndighetsutövning som bestämmer och att betygen inte är någonting man trollar fram. Jag måste ha en grund till varför jag sätter betyg – detta är också etik. Jag har ansvaret för betyget. Detta är ett stort ansvar. Jag har också ett ansvar för mottagande lärare och elev (Elsa, 2011-04-19). En annan aspekt som kommer fram är att yrkesetiken lär sig lärarna på lärarutbildningen och den handlar framförallt om hur läraren ska möta eleven och elevers olika behov. Denna etik finns hos dem som har läst på lärarutbildningen, inte hos dem som bara har ämnesstudierna. Enligt Jenny, har lärarna utan den pedagogiska 21 utbildningen inte samma förståelse för yrkesetiken. Inte heller för gruppens yrkesutövande generellt. 5.3 En gemensam vetenskaplig grund I frågan om det finns en gemensam vetenskaplig grund för yrkesutövandet är lärarna oeniga. Två av svensklärarna tycker inte att vetenskapliga teorier är viktiga för undervisningen och att dessa inte heller ska vara en stämpel på hur undervisningen ska se ut. Svensklärarna poängterar att teorier finns och att de ligger till grund för många arbetsätt men de tror inte på att de ska styra deras val av undervisning, ”Det tror jag inte på. Undervisning är ett komplicerat spel mellan lärare och elev. Att centralt kodifiera mer än mål kommer inte ha någon effekt” (Mårten, 2011-04-18). Däremot menar Elsa att teorier är jätteviktiga. Alla utbildade lärare har sina teorier med sig från utbildningen och det är detta som skiljer utbildade och outbildade åt. Teorierna handlar om allt som har med yrkesutövande att göra exempelvis, metodik, pedagogik och lärande. Att kunna applicera utvecklingspsykologin intuitivt är det som kännetecknar utbildade lärare. Även Jenny påpekar att alla lärare har samma grund eftersom alla läser psykologi. En annan åsikt är att teorier ändras hela tiden genom åren och att det är svårt att hitta en pedagogik som baseras på en teori som är idealisk för alla elever. Vissa teorier och arbetssätt utelämnar vissa elever, i synnerhet svaga och osäkra elever, framhåller Inga. Lina är osäker på vad teorier egentligen innebär och ifrågasätter den teoretiska aspekten. Hon tycker att när man pratar om en teoretisk grund för undervisningen framkommer det inte vad man syftar på, om det är för pedagogiken eller ämnesteorier. Jag kan känna att komma med teorier till en elev med en neuropsykiatrisk diagnos – det hör inte riktigt dit. Jag vet inte. Vad menar de? Till exempel inom historia finns det mängder med teorier om hur man ska förhålla sig till historien och inom pedagogiken pratar man om Piaget och Vygotskij. Och där kan jag mycket väl tänka mig det som grund för till exempel bedömning och underlag för undervisningen (Lina, 2011-04-22). 22 5.4 Läraryrkets autonomi Alla svensklärare är överens om att de inte känner sig styrda i sitt läraruppdrag och uttrycker att de har en stor frihet vad gäller undervisningen. De givna ramar som finns i form av styrdokument är mångtydiga så att de ger utrymme för tolkning och därmed kan lärarna bestämma över både sin planering och innehåll. Inga ser att det finns positiva aspekter med styrningen såsom betygssystem. Styrningen som finns i förordningar, kursplaner och läroplaner är inte lika snäv som den lokala styrningen som visar sig i form av timmar, salar, schema och lärartäthet, berättar flera svensklärare. Ett exempel som Jenny ger, är att det finns tid för planeringen och genomförandet men inte för utvärderingen. Tiden räcker inte till. Tidsramarna kan även spegla sig i betygen eftersom lärarna kan bli tvungna att sätta betyg på elever som ibland inte når målen på grund av att de skulle behövt mer tid att lära sig. Ett annat exempel som nämns är att det idag saknas reglering för hur många timmar en lärare ska undervisa och då kan arbetsgivaren ålägga läraren nästa hur många timmar som helst. Under intervjun med svensklärarna kommer det även fram en annan bild av autonomin. Svensklärarna betonar att de känner sig styrda av kommunens politik. De menar att skolan inte borde styras av politik och att styrdokumenten inte ska utformas utifrån den styrande regeringen. Skolan borde vara politiskt oberoende och det ligger ett stort ansvar hos kommunerna att få skolorna att fungera utan att ta resurser från dem för andra ändamål inom kommunen. Under samtalet om kommunpolitiken är det flera som kopplar detta till decentraliseringen. En av svensklärarna hävdar att efter decentraliseringen har lärarna börjat arbeta mer och många är dessutom utbrända, ett fenomen som inte fanns tidigare. Splittringen av lärarkåren vid kommunaliseringen har inte gagnat statusen, yrket och professionen. Politiker har ett stort ansvar att driva skolorna. Jag har jobbat under många rektorer och innan hade inte rektorerna sådan närhet till makten. De var fria och oberoende, men nu är de anställda av kommunen och de är beroende av budgeten. Rektorerna har sjunkit ner i ett beroendeförhållande till kommunpolitikerna. Tidigare var rektorerna anställda av staten och de var inte nära makten som de är idag, sonens grannes pappa som 23 satt som ordförande i kommunstyrelsen. Dessutom är det skillnad på från kommun till kommun på hur mycket man satsar på skolan (Elsa, 2011-04-19). 5.5 Legitimering av läraryrket Det finns delade meningar bland svensklärarna angående en legitimering av läraryrket. Några av svensklärarna tror inte att en legitimation kommer att påverka läraryrket, medan de andra tror på en positiv inverkan på yrkets status. Detta framförallt för att det kommer att kräva en pedagogisk utbildning av yrkesutövarna och inte bara ämneskunskaper, vilket betyder att det kan leda till en brist på lärare i längden eftersom skolor idag tar in obehöriga lärare i skolan som är billiga. Men det är viktigt att obehöriga lärare får chans att vidareutbilda sig så att inte skolan mister duktiga lärare, poängterar Jenny. Mårten tänker att det kan innebära högre söktryck på lärarutbildningar och därmed fler studenter att välja bland. Vidare menar han att det är bra att kräva en legitimation av de lärare som ska tillsvidareanställas men detta borde inte förutsätta en legitimation. En annan tanke som framförs av en lärare är att det borde räcka med ett examensbevis och att endast lärare med ett examensbevis kan arbeta som lärare. Flera av svensklärarna är tveksamma till att en legitimation kan höja lärarnas status, däremot framkommer att det är viktigt för kvaliteten, att lärarna enbart får undervisa i de ämnen som de är behöriga i, ”på vissa skolor får man som lärare hoppa in och undervisa i vad som helst bara för att man är lärare men vad signalerar detta till eleverna? Att en lärare inte kan någonting. Detta späder på det negativa”(Inga, 2011-04-21). Dessutom kan en legitimation tas ifrån en lärare om man missköter sig, vilket kan vara bra för att tydliggöra lärarnas ansvar. Både Elsa och Inga ser positivt på en legitimation och menar att det kommer att höja lärarnas status. Inte minst för att det kommer att markera att endast lärare kommer att kunna sätta betyg, men även för att det kommer att utestänga andra från att utöva yrket. Detta kan stärka lärarprofessionen, tycker de. Det här kommer att höja lärarnas status för att innan har vem som helst slunkit in i skolan och kunnat kallas sig lärare. Det som också är bra är att kommunerna inte längre kan ge en lokal 24 behörighet som man sysslade med tidigare, som jag ständigt varit emot. Det har jag aldrig förstått. Det är höjden av orättvisa. Man har skaffat sig utbildning i flera år och sedan kan någon slinka in från sidan och helt plötsligt vara lärare och dessutom behöriga lärare i en viss kommun (Elsa, 2011-04-19) Fyra av sex svensklärare gör jämförelser med andra yrken som läkare, sjuksköterska och advokat, och ett exempel som framkommer i sammanhanget är att en lärare skulle inte kunna jobba som sjuksköterska. Inte ens som vikarie, till skillnad från en sjuksköterska som utan problem skulle kunna arbeta som lärare. 5.6 Sammanfattning De intervjuade svensklärarna är överens om att läraryrkets status är låg. Anledningen till detta är yrkesgruppens låga löner samt lönernas låga utveckling och flera utav svensklärarna hävdar att lönen speglar status. De yrkesgrupper som har hög status har även höga löner. Nästa alla svensklärarna exemplifierar med yrkesgrupper med hög status såsom läkaryrket. En annan anledning till läraryrkets låga status är enligt informanterna decentraliseringen av skolan på 90-talet, när lärarkåren övergick från att vara statligt anställda till kommunanställda. Då började lönerna sjunka eftersom kommunerna satte stopp för lärarnas löneutveckling. Däremot nämns att språklärarna på gymnasiet har en högre status än andra lärare. Vad gäller ett yrkesspråk, är svensklärarna överens. Det är ingen tvekan om att det finns i olika former. Det finns dels ett yrkesspråk som är gemensamt för hela lärarkåren och ett som kan knytas an till ett ämne. Yrkesspråket används lärarna emellan och ger en stark yrkesroll, men det ska inte användas med elever och föräldrar, anser de. Även om yrkesetiken är svensklärarna överens och menar att den finns i form av oskrivna regler. Några exempel som ges är lärarnas förhållningssätt gentemot eleven vid bemötande och att läraren måste tänka på vad hon/han säger till eleven, samt att man genom sitt beteende förmedlar samhällets värdegrund. Etiken kan också vara 25 bedömningen av eleven. Att göra en rättvis och objektiv bedömning innebär ett stort ansvar. En svensklärare framhåller att etiken lär sig läraren under sin lärarutbildning. Det finns en viss oenighet om yrkesgruppens teoretiska aspekt, där en svensklärare anser att det inte bör ligga till grund för undervisningen. Andra menar att de vetenskapliga teorierna får alla under sin lärarutbildning. De är dessutom viktiga för pedagogiken och metodiken, men de förändras genom tiderna. Under samtalet framkommer det även en skillnad mellan teorier inom pedagogiken och för de enskilda ämnena. När vi samtalar om läraryrkets autonomi berättar svensklärarna att de inte upplever en styrning utifrån styrdokumenten, eftersom de planerar och bestämmer innehåll för sin undervisning själva. Det finns till och med en positiv inställning till styrningen av Lpf94 (Lärarförbundet 2005). Däremot anser de sig vara styrda av sin arbetsgivares ekonomi, kommunerna. Framförallt gällande schemaläggning och antal timmar. Sammantaget pratar flera lärare om decentraliseringen av skolan och hävdar att det skett en splittring bland lärarkåren i synnerhet mellan rektorerna och lärarna. Idag är rektorerna i ett beroendeförhållande till kommunpolitikerna och därmed också styrda av kommunens budget. Angående en legitimering av läraryrket framhåller lärarna olika åsikter. Positiva effekter kan vara att kvaliteten på undervisningen kan stärkas eftersom legitimationen innebär att lärarna endast får undervisa i de ämnena som de är behöriga i. Liknande resonemang förs när det gäller professionen. En legitimation kan stärka lärarprofessionen på grund av att den utesluter andra från att utöva yrket. Det blir även tydligare att endast lärare kan betygsätta eleverna. Två svensklärare tror att en legitimation kan leda till att det blir brist på lärare och på så sätt öka söktrycket på lärarutbildningen. 26 6. Analys och diskussion I följande kapitel presenteras en diskussion och en analys av resultatet. I diskussionen appliceras den tidigare forskningen som vävs in i resultatet. Kapitlet delas upp i tre underrubriker som består av samma frågor som presenteras i frågeställningen. Här kommer informanterna att kallas för ”lärarna”. 6.1 Hur tänker svensklärare kring en professionalisering av läraryrket? Beträffande Colnerud & Granströms (1993) definition av professionalisering, handlar denna process om en strävan att nå samma status som professionella yrke. Med lärarnas utsagor i åtanken kan denna definition stämma in på de intervjuade lärarna. Vid flera tillfällen under samtalet jämför sig lärarna med professionella grupper, framförallt med läkaryrket som är en profession med hög status och höga löner. Dock blir det problematiskt att hävda att lärarna vill uppnå en högre status med en legitimering, då de själva inte efterfrågat den, utan det införs på regeringens initiativ. Ännu tydligare blir det när två av lärarna uttrycker att det borde räcka med examensbeviset för att undervisa samt betygsätta eleverna. I Strömbergs rapport (1994) understryks en annan definition gällande professionaliseringen av läraryrket – en stängningsstrategi. En metod som ska utestänga andra grupper från att utöva yrket så att lärarna kan åstadkomma en ställning som ger dem makt och tolkningsföreträde. Lärarna anger hopp om att metoden kan återupprätta 27 den status som de en gång hade. Däremot kan en stängningsstrategi ha föga effekt på en monopolställning som är strategins syfte, i synnerhet om yrkesgruppens maktposition är låg. I lärarnas utsagor utkristalliseras maktställningen när de berättar om hur styrda de känner sig av framförallt kommunens ekonomi. De bestämmer varken tid eller hur mycket resurser de har till att förfoga. Dessutom är skolans rektor i ett beroendeförhållande till politikerna så att även skolans ledning är styrd av kommunens budget. Det betyder att lärarna har lite att säga till om och därmed en låg maktställning i relation till andra yrken. En intressant aspekt är att svensklärarna verka tycka att de har högre status än andra ämneslärare. Den statusställning som de anser sig ha i samhället avspeglar sig sedan i en makthierarki i skolan, där de själva skattar sig högst på statustrappan. Enlig Riddersporre (2011) är en professionalisering av läraryrket inte befogat med tanke på yrkesgruppens låga status och samhällets avsaknad av förtroende. Riddersporre menar att professionalisering tillägnas ett yrke som bekräftelse på att samhället har förtroende för yrkesutövarna, vilket i detta fall läraryrket inte har. Detta torde stämma med stöd av lärarnas utsagor. De själva anser att de har svag status i samhället, då lönen är låg och decentraliseringen av skolan medförde en ökad ekonomisk styrning. Beträffande samhällets förtroende för läraryrket kan det göras olika tolkningar, dels berättar en av lärarna hur de som grupp framställs som otillräckliga i media. Dels framgår att de kan få en positiv upplevelse när de berättar för andra personer att de är svensklärare. Denna positiva upplevelse kan betyda att samhällets bild inte alltid stämmer överens med medias bild. Om det sedan är ett förtroende eller artighetsrespons är svårt att avgöra. Vidare kan man fundera på om samma positiva respons även gäller andra ämneslärare. Även Strömberg (1994) tar upp en aspekt som kan kopplas till lärarnas redogörelser, att i strävandet efter professionalism kan lärarna glömma sin reella situation – kritiken mot skolan, lärarnas brist på inflytande och låg statusställning. Å ena sidan är några lärare väldigt positiva till legitimeringen. Å andra sidan berättar samma lärare hur yrkets status och lön bara sjunkit efter decentraliseringen av skolan. Huruvida resonemanget stämmer med Strömbergs (1994) diskussion om strävan efter professionalism kommer att kunna bekräftas efter läraryrkets legitimering. 28 I intervjuerna hittas spår av Colnerud & Granströms (1993) förståelse av deprofessionalisering som syftar på motkrafter i en professionaliseringsprocess - de krafter som inte vill tillåta en autonomi i yrkesgruppen. Lärarna själva anser att kommunernas ekonomi begränsar deras autonomi, det vill säga den lokala styrningen gällande resurser och timplaner. En annan kraft som skulle kunna motarbeta en professionalisering är lärarnas syn på sitt yrkesspråk. Flera påpekar att det är viktigt att yrkesspråket inte är starkt, med argument för att det kan utesluta elever och föräldrar. Yrkesspråkets ställning bekräftas när lärarna jämför med läkarnas yrkesspråk för att markera skillnaden mellan de olika yrkesgruppernas användning av yrkesspråket. Det betyder att både yttre faktorer såsom kommunernas politik, och lärarna själva kan ses som krafter som motverkar en professionalisering av läraryrket. 6.2 Hur tror svensklärare att en professionalisering kommer att påverka lärarprofessionalismen? Det finns olika åsikter kring införandet av lärarlegitimationen. En legitimation, som en del av professionalisering, tycker lärarna är en positiv faktor som framförallt kan höja yrkets status. I enlighet med studien som presenteras i Strömbergs (1994) rapport, kan lärarnas tankar om en legitimering av yrket kopplas till den professionaliseringsprocess som legitimeringen innebär. Att sträva efter att höja lärarnas status i ett samhälle med förändrade politiska mål är en strömning som karakteriserar västvärlden med utgångspunkt att ge den intellektuella kunskapen ett större värde. Lärarna hoppas på en högre status som kan kompensera för den politiska styrning som råder – en styrning som tillsammans med valfrihetsreformen, bidrar till en marknadisering av skolan. Att lärarna vill höja sin status i samband med politiska förändringar, är inte helt främmande med tanke på de nya förordningar som införs samtidigt som en legitimering. Lärarna tror att legitimeringen kommer att påverka läraryrket genom att det ställs högre krav på lärare. Innebörden av detta kan vara att yrkets kvalitet stärks med tanken 29 på att endast utbildade och legitimerade lärare kommer att förutsättas för bedömning och undervisning. Även detta resonemang leder till studien som presenteras i Strömbergs (1994) rapport, om strävan efter att ge en intellektuell kunskap ett större värde. I samband med det kan lärarnas ansvar tydligöras i synnerhet om det införs en nämnd som kontrollerar att reglerna för yrkesutövandet efterföljs, där även yrkesgruppens etik kan framhävas. Att undervisa endast i de ämnena som lärarna har kompetens för är också en aspekt som lärarna tycker är positiv och som kan stärka kvaliteten i skolan. Tidigare har lärarna undervisat i stort sett vilket ämne som helst bara för att de varit lärare och när legitimationen införs kommer detta begränsas. Lärarna kommer att kunna motsätta sig undervisning i ett ämne som de inte är behöriga i, med argument för att det kan äventyra lärarnas legitimation. Emellertid kan det också bidra till att stärka yrkets autonomi. I längden kan denna professionalisering leda till brist på lärare eftersom endast behöriga kommer att kunna tillsvidareanställas, tänker lärarna. Deras resonemang kan ledas till den monopolställning som både Strömberg (1994) och Colnerud & Granström (1993) tar upp, att privilegiera läraryrket kan leda till brist på yrkesutövare samt ställa krav på höga löner. Däremot menar Strömberg (1994) att det inte alltid leder till en monopolställning. Det krävs en enighet i yrkesgruppen och en maktställning i samhället vilket i detta fall lärarna, enligt dem själva, inte har. 6.3 Hur ser svensklärarna på sitt yrke som profession? I analogi med Colnerud & Granströms (1993) förståelse av professionella yrken framkommer det att de kännetecknas av specialkunskaper, professionell status och ett förtroende av samhället som lett till höga löner, bra arbetsvillkor och respekt. Författarna utgår även från en modell som fungerar som kriterier för det professionella yrket. Modellen tar upp faktorer som hög grad av autonomi, ett starkt yrkesspråk, en yrkesetik, en legitimering samt en gemensam vetenskaplig grund. Enligt lärarnas 30 utsagor som kategoriserats efter denna modell, är läraryrket en profession fastän det saknar den professionella statusen och de höga lönerna. Enligt lärarna själva, har de en viss autonomi i synnerhet i sin undervisning och sin planering, men inte gällande timmarna som verkar vara en viktig faktor för att fullfölja sitt uppdrag. Sammantaget känner lärarna en stark styrning i sitt arbete av den lokala ekonomin vilket kan betyda en låg grad av autonomi. Beträffande yrkesspråket finns en klar bild av hur lärarna resonerar kring det och de hävdar bestämt att ett yrkesspråk finns i två former: ett generellt och ett ämnesrelaterat. Däremot vill de inte stärka språket med argumentet att det riskerar att utesluta elever och föräldrar, vilket stämmer med Colnerud & Granströms (1993) resonemang om lärarnas svaga yrkesspråk. Liknande tankar finns kring yrkesetiken, då lärarna är överens om hur den etiken ser ut, men de saknar en nämnd som dels kan explicitgöra etiska regler dels kontrollera dem. Det som kan vara förvånansvärt är att lärarna inte är medvetna om att det finns en gemensam uttalad yrkesetik som har arbetats fram av lärarförbunden, yrkesetiska principer (Lärarförbundet 2010). Huruvida en gemensam vetenskaplig grund ska styra undervisningen visar svensklärarna en viss osäkerhet kring. Om det kan bero på att de upplever den teoretiska aspekten som en styrning och därmed en minskad autonomi är svårt att veta, men det är uppenbart att det finns en oenighet i frågan. Det är endast två lärare som visar ett positivt förhållningssätt. Här bekräftas Colnerud & Granströms (1993) idé om att lärarnas vetenskapliga grund är otydlig. Samma inställning finns i frågan om legitimering av yrket, där lärarna framhåller olika åsikter som är både positiva och andra är mer likgiltiga. Eftersom en legitimation brukar ges i samband med en redan tillägnad status och ett förtroende av samhället enligt Strömberg (1994) och Riddersporre (2011), kan lärarnas delade meningar bero på detta. Lärarna själva tycker att de framställts negativt i media vilket kan betyda att de tvivlar på samhällets förtroende. 31 7. Slutsats För att återgå till det övergripande syftet, hur tänker lärarna kring lärarprofessionalism och en professionalisering av läraryrket, vill jag återknyta till den inledande diskussionen om den ökade styrningen i enlighet med Sjöberg (2011). På 90-talet utsattes skolan för en del reformer som förändrade skolan till det sämre, enligt de intervjuade svensklärarna, och 2011 införs ännu en reform: en lärarlegitimation. Även denna gång på samma grunder, att stärka kvaliteten i skolan samt höja lärarnas status enligt Jan Björklund (TT 2010). Problemet som framkommer i diskussionen är att detta görs i ett stadium då läraryrkets status nått en låg grad. Dessutom visar media och internationella utvärderingsprogram att lärarna inte lyckas med sitt uppdrag, vilket också kan återspeglas i lärarnas låga löneutveckling. Och även om flera undersökningar som presenterats i detta examensarbete tyder på att läraryrket inte har samma ställning som professionella yrken och inte kan uppnå den monopolställning som dessa yrken, har regeringen tillsammans med lärarförbunden ändå valt att genomföra professionaliseringen. Huruvida denna reform kommer att påverka de olika aspekter inom lärarprofessionalismen kan enbart utvärderas i efterhand, men svensklärarna anger hopp om att professionaliseringen som görs i form av en legitimation, kan återupprätta den status som de en gång haft. I deras utsagor finns en strävan efter att stärka lärarprofessionen och kvaliteten i skolan. Främst vill de göra detta genom att höja professionens status. Att jämföra sig med statusyrken som läkare och att dessutom tänka 32 i hierarkier är ett tecken på att det finns ett starkt statustänkande inom läraryrket. Oavsett om en professionalisering leder till högre status eller inte, är det ett försök att stärka lärarnas profession i samma riktning som de professionella yrkena. Frågan är om lärarna kommer att bli nöjda. 33 8. Referenser Bentling, S. (1992) I idéernas värld – en analys av omvårdnad som vetenskap och grund för en professionell utbildning. Uppsala: Uppsala universitet Colnerud, G. & Granström, K. (1993) Respekt för lärare. Stockholm: HLS Förlag Repstad, P. (2007) Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur Riddersporre, B. (2011) Vem ska ha makten att beskriva läraryrket? Pedagogiska magasinet nr 1, 1401-3320, 46 Lärarförbundet (2005) Lärarens handbok. Stockholm: Lärförbundet Lärarnas riksförbund (2010) Yrkesetiska principer. Tillgänglig på Internet: http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/00377D31?OpenDocument [Hämtad 11.06.12] Sjöberg, L. (2011) Den styrda läraren. Pedagogiska magasinet nr 1, 1401-3320, 28 Skolverket (2011) Lärarlegitimation. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/sb/d/4283 [Hämtad 11-04-19] Strömberg, B. (1994) Läraryrket – En profession? Institution för vårdlärarutbildning: Göteborgs universitet Svenska Akademin (2010) Svenska Akademins ordbok. Tillgänglig på Internet: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/[Hämtad 11.04.20] Svenska språknämnden (1991) Svenska skrivregler. Stockholm: Almqvist & Wiksell Trost, J. (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur TT. (2010) Förslag om lärarlegitimation klart. Dagens nyheter. Tillgänglig på Internet: http://www.dn.se/nyheter/politik/forslag-om-lararlegitimation-klart [Hämtad 11.04.15] Proposition 2010/11:20. Legitimation Utbildningsdepartementet 34 för lärare och förskollärare. Vetenskapsrådet (2006). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Muntliga källor Elsa 2011-04-19 Inga 2011-04-20 Jenny 2011-04-21 Lina 2011-04-22 Mårten 2011-04-18 35 Bilaga 1 Malmö Högskola Lärarutbildningen KSM Vt 2011 SvM Gs/Gy Bäste xxx! Med anledning av införandet av legitimation för lärare och förskolelärare den första juli 2011, finns ett intresse av att undersöka just detta område. Studien Du kommer att delta i har syftet att undersöka hur införandet av legitimationen kan komma att påverka en svensklärares arbete. Din skolledare har medgivit att jag kan kontakta dig angående en intervju för denna undersökning. Undersökningen ingår i en del av ett examensarbete för lärare inom grundskolans senare år och gymnasieutbildning med svenska och svenska som andraspråk som huvudämne. Denna utbildning tillhör Malmö högskola. Intervjun kommer att ta 30 minuter och dina svar kommer att behandlas konfidentiellt så att de inte kommer att kunna spåras till vare sig dig eller någon av undersökningspersonerna. Även de inblandade personerna, såsom lärare och examinator, har tystnadsplikt och Du kan närsomhelst avbryta intervjun. Tack för din medverkan! Karen Mendoza Kontakta gärna mig om Du har frågor eller synpunkter om undersökningen [email protected] Tel 0737576508 36 Bilaga 2 Intervjuguide Bakgrundsfrågor Hur länge har du tjänstgjort som lärare? Vad har du för examen och när tog du det? Hur ser din arbetssituation idag med ämne och ålderspår? Vad har du för tjänst? Hur länge har du jobbat på denna skola? Lärarelegitimationen Hur ser du på en lärarlegitimering? Hur tror du att en lärarlegitimation kan stärka kvaliteten inom läraryrket? Hur uppfattar du yrkesansvaret idag? Hur tror du att lärarlegitimationen kommer att påverka yrkesansvaret? Tror du att legitimationen kommer att höja din yrkesstatus? Motivera. Hur ser du på läraryrket i förhållande till andra yrken? Hur tänker du kring regler för yrkesutövande? Hur ser du på lärarens yrkesetik? Finns någon gemensam yrkesetik? Hur tror du att införandet av legitimationen kommer att påverka ditt arbete i skolan? Hur mycket kan du påverka ditt yrkesutövande? Hur ser du på din status som lärare? Tycker du att lärare har ett yrkesspråk och i så fall hur används den? Hur tänker du kring din yrkesmässiga autonomi? Hur ser du på en styrning av lärarna som yrkesgrupp? Hur tror du att lärarlegitimationen kan komma att påverka styrningen av yrkesgruppen? Hur tror du att din yrkesmässiga autonomi kommer att påverkas av legitimeringen? 37 Vad tror du om en gemensam teoretisk grund för läraryrket? 38
© Copyright 2024