rapport från lärarnas riksförbund Sverige behöver högre lärarlöner! Hela listan: Så här mycket satsar din kommun på skolans viktigaste resurs Sverige behöver högre lärarlöner! Hela listan: Så här mycket satsar din kommun på skolans viktigast resurs Rapport från Lärarnas Riksförbund, 2014 Innehåll 2 Sammanfattning och slutsatser 5 Bakgrund 8 Svenska lärarlöner låga ur ett internationellt perspektiv 10 Lärare i Sverige — ett underbetalt yrke med sjunkande attraktionskraft 14 Brist på lärare i flera ämnen i framtiden 15 Lärare — en livsgärning som inte lönar sig 17 Kommunerna som kunde ha satsat på lärarna men valde att avstå 19 De 50 kommuner som satsat minst på lärarna 2012 och 2013 22 Referenser 24 Bilaga 1 25 Förord För snart två år sedan slöt lärarorganisationerna det innevarande löneavtalet med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ambitionen gick inte att ta miste på – nu äntligen var det tid att uppvärdera lärar nas löner. Pressen att få till stånd ett avtal som skulle göra skillnad var stor från såväl staten och de undervisande lärarna som från den allmänna opinionen. Till detta ska läggas det faktum att empiriska studier talar sitt tydliga språk när det gäller lärarlönernas betydelse för skolresultat. Höga lärarlöner är en av de viktigaste förutsättningarna för bra elevpresta tioner, då detta skickar signaler om yrkets attraktivitet. OECD fram håller att en satsning på lärarlöner spelar en betydligt större roll för elevernas resultatutveckling än en satsning på mindre klasser. För framtidens skola handlar det om att få rätt personer att välja och stanna kvar i läraryrket. Konsultfirman McKinsey & Company rekommenderar ingångslöner som får studenter att välja lärarutbildningen framför akademiskt likvärdiga utbildningar som till civilingenjör, civilekonom eller läkare. Det avtal som parterna slutit bidrar med rätta till höga förväntningar på samtliga kommunala arbetsgivare. De måste leverera en löneupp värdering som visar att det är skolan som har Sveriges framtid i sina händer, och att det är lärarna som är skolans viktigaste resurs. De två sista åren i det fyraåriga avtalet är sifferlösa. Det är nu skolans kommunala huvudmän kan visa att de menar allvar med avtalets inten tioner. Det är nu chansen finns, ta den! Bo Jansson Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund 3 4 Sammanfattning och slutsatser I denna rapport visas att Sveriges lärarlöner ligger lågt ur ett interna tionellt perspektiv, inom EU, OECD och de nordiska länderna. Detta gäller för fullt jämförbara länder men även länder med sämre ekono miska förutsättningar. Svenska lärare har dessutom små möjligheter att göra lönekarriär utan att lämna undervisningen, i jämförelse med övriga OECD-länder. I princip samtliga OECD-länder erbjuder lärare bättre möjligheter till lönekarriär än Sverige. I Sverige är lärarlönerna så låga att det är en förlustaffär att utbilda sig till lärare, vilket påverkar studenters vilja att bli lärare negativt. Om en svensk gymnasielärare med 15 år i yrket tjänade lika mycket som en dansk kollega med lika lång tid i yrket, skulle en svensk gymnasielärare tjäna 16 000 kronor mer i månaden i genomsnitt. Det råder redan brist på behöriga lärare, och det kommer fortsatt att råda brist på lärare inom vissa ämnen. I dag går det 62 sökande till lärare i engelska på en sökande till lärare i tyska. Statistik visar dessutom att det för lärarens lön spelar dubbelt så stor roll vilken kommun läraren arbetar i, jämfört med år 2000. Detta visar att vissa kommuner har, eller kommer att ha, ännu svårare än andra att kunna rekrytera och behålla de få lärare som kommer att finnas. Därutöver påvisas att det finns en oerhört hög variation i kommuner nas satsningar på lärarlöner, trots att SKL uppmanat kommunerna att satsa på lärarna. Många kommuner visar låga ambitioner för upp värderingen av läraryrket. Ett stort antal kommuner har trots goda ekonomiska förutsättningar inte tagit sitt ansvar för lönebildningen. 5 Avtalet med SKL visar att det finns en ansats till att uppvärdera lärar yrket. Denna rapport visar också att det trots en bra början återstår väldigt mycket arbete och satsningar för att uppvärdera lärarlönen till en nivå i samklang med samhällsvärde, ansvar och utbildning. Lärarnas Riksförbund kräver en tydlig uppvärdering av lärarnas löner. Detta måste ske på flera olika sätt. • Höjda ingångslöner Läraryrket måste ha en konkurrenskraftig ingångslön om minst 30 000 kronor i månaden för att lyfta yrkets status och attraktions kraft. Det välrenommerade konsultbolaget McKinsey & Company säger sig ha empirisk grund för att höga ingångslöner är nödvändi ga för ett lands möjligheter att förflytta sin position från ”good” till ”great” på McKinsey & Companys skala för kvaliteten i utbildnings systemet. För att Sveriges ambitioner ska lyckas måste huvudmän nen visa detta. Ingångslönerna måste ligga på minst 30 000 kronor i månaden! • Högre lönenivå för lärarkollektivet Lärares lönenivåer måste lyftas generellt – i alldeles för många år har Sveriges lärare släpat efter i lön jämfört med andra och därför måste den generella nivån höjas. Huvudmännen har ett direkt ansvar för att anta löneutmaningen. • Skolsystemet behöver minst 35 000 statliga karriärtjänster Sveriges lärare måste ha möjligheten att utvecklas och göra löne karriär i sitt yrke utan att lämna undervisningen. De statliga karriär tjänsterna är ett steg i rätt riktning, men dessa måste utvecklas ytterligare och det är rimligt att var fjärde lärare inom grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen blir föremål för en karriär tjänst. Det innebär att staten bör fördubbla antalet karriärtjänster. Vid sidan om det statliga initiativet måste kommunerna ta sitt ansvar! 6 • Inför riktade statsbidrag för att höja lärarlönerna För att hela Sverige ska kunna leva och alla landets medborgare ska kunna erbjudas en likvärdig utbildning måste tillgången på lärare överallt garanteras. Det är därför nödvändigt att staten med stats bidrag finansierar lärarlönerna. De nationella politikernas retorik måste omsättas till verklighet. Det är minst lika viktigt att invånare i kommuner med stark utflyttning och svag skattekraft har råd att ha kvalificerade lärare! 7 Bakgrund Lärarnas Riksförbund avser genom denna rapport att beskriva och analysera hur de första två åren av det fyraåriga avtalet Huvudöver enskommelse 12 (HÖK 12) som Sveriges lärare genom Lärarnas Riks förbund och Lärarförbundet slutit med SKL, har fallit ut. Det välrenommerade konsultbolaget McKinsey & Company har visat i två omfattande rapporter om skolsystem i olika länder att två av de tre faktorer som de bästa skolsystemen har gemensamt bottnar i höga lärar löner. Den ena faktorn är att man måste attrahera de bästa studenterna till läraryrket och den andra faktorn är att se till att dessa blir bästa tänkbara undervisare. Dessa faktorer möjliggörs genom goda lönenivåer och god löneutveck ling. Det är mot denna bakgrund viktigt att läraryrket uppvärderas. Statistik visar att lärare i Sverige släpar efter i en rad relevanta jämförel ser, både jämfört med lärare i andra länder och andra akademiker. Svenska lärare har dessutom förhållandevis små möjligheter att göra lönekarriär och stanna kvar i klassrummet. Införandet av karriär tjänster för lärare är ett första steg för att förstärka dessa möjligheter. Lärarnas Riksförbund kräver att skolans huvudmän tar sitt ansvar och inrättar så många karriärtjänster som möjligt – både genom de statliga bidragen och egna satsningar. Genom avtalet om bland annat lön som förhandlades 2012, träffades en överenskommelse om att lärarna skulle tilldelas minst 4,2 procent under 2012 samt lägst ”märket” för arbetsmarknaden under 2013 (vilket blev 2,0 procent). Märket för 2012 var 2,6 procent, vilket inne bar att avtalet för 2012 års del skulle inleda en relativ uppvärdering i relation till den normerande exportindustrin. Detta är en lovande start, men långt ifrån tillräckligt för den som på lång sikt menar allvar med att satsa på lärarna. Utöver avtalets lägstanivåer fanns en parts 8 gemensam avsikt om en uppvärdering av läraryrket. Ingela Gardner Sundström, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation, skriver i ett brev till samtliga kommuner: ”Från SKL:s sida har vi med detta avtal tydligt klargjort att vi är beredda att satsa på lärarna. Det är nödvändigt om vi ska klara framtidens utmaningar. Lärarnas relativlöner har successivt försämrats ända sedan 1970-talet. Lönerna började halka efter redan under statligt huvudmannaskap och eftersläpningen har sedan fortsatt, trots upprepade försök att råda bot på det. Det här avtalet ger oss goda förutsättningar att ändra på den saken. Men det förpliktigar. Det är upp till oss kommunpolitiker att omsätta avtalet i praktisk handling.” Ingela Gardner Sundström, SKL, Läraravtalet klart 2012-10-05, dnr 11/0552 Nu har halva avtalstiden gått och två sifferlösa avtalsår kvarstår. Lärarnas Riksförbund förutsätter att kommunerna håller vad deras centrala avtalspart tecknat avtal för och att det slutna avtalet efterlevs: Att uppvärdera läraryrket. Ett litet land som Sverige behöver stora kunskaper. Vi har inte råd att avstå från att satsa på utbildning. För att klara av den långsiktiga ekonomiska utvecklingen måste vi satsa på en undervisning av hög kvalitet och det gör vi genom att höja lärarnas löner. 9 Svenska lärarlöner låga ur ett internationellt perspektiv Ur ett internationellt perspektiv är Sveriges lärarlöner förhållandevis låga, vilket illustreras tydligt genom följande diagram över lön efter 15 år i yrket i ett urval OECD-länder. Figur 1: Lön för gymnasielärare efter 15 år i yrket för flera länder samt OECD- och EU21-genomsnitt 2011 (årslöner i köpkraftsjusterade amerikanska dollar, källa: OECD, Education at a Glance, 2013) 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 10 Italien Frankrike Sverige Norge Portugal Nya Zeeland OECD-genomsnitt EU21-genomsnitt Finland England Japan Spanien Österrike Sydkorea Skottland USA Australien Irland Kanada Belgien (Fr.) Danmark Holland Belgien (Fl.) Tyskland Luxenburg 20 000 Diagrammet visar att svenska gymnasielärarlöner låg på en internatio nellt sett låg nivå 2011. De svenska gymnasielärarna tjänar sämre än genomsnittet för EU21 och OECD-länderna. Flera länder med sämre ekonomiska förutsättningar än Sverige har även de högre löner för gymnasielärare än Sverige. Om vi gör ett urval av ett antal länder i vårt närområde ser bilden ut som i figur 2 nedan. Figur 2: Lön för gymnasielärare efter 15 år i yrket för Sverige och länder i närområdet 2011 (årslöner i köpkraftsjusterade amerikanska dollar, källa: OECD, Education at a Glance, 2013) 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 Tyskland Danmark Finland Norge Sverige Som diagrammet visar är svenska lärarlöner låga även i denna jämfö relse. Sverige har en bra bit kvar till övriga länder i diagrammet. Detta har självklart stor inverkan på läraryrkets status och attraktionskraft, men tjänstgör också som indikator på hur lågt lärarna värderas i Sverige. Utifrån dessa data kan man konstatera att en gymnasielärare i Danmark med 15 års yrkeserfarenhet har 55 procent högre årslön än sin svenska kollega. Detta innebär att om en svensk lön för en gymnasielärare med ungefär lika lång erfarenhet skulle motsvara en dansk lön så skulle den svenska läraren tjäna drygt 16 000 kronor till per månad. 11 OECD lyfter i samma rapport perspektivet lönespridning inom lärar yrket. Lönespridningen visar om man kan göra karriär inom ett yrke och definieras som den procentuella reallöneökningen under ett yrkesliv. Man delar den genomsnittliga slutlönen på den genomsnitt liga ingångslönen för att ta fram denna siffra. Figur 3: Lönespridning (%) för gymnasielärare 2011 (Källa: OECD, Education at a Glance, 2013) 170 150 130 110 90 70 50 30 Sydkorea Japan Israel Österrike Ungern Chile Frankrike Irland Belgien (Fl.) Belgien (Fr.) Luxenburg Polen Holland Portugal Argentina OECD-genomsnitt Skottland Kanada EU21-genomsnitt Italien Schweiz Nya Zeeland Grekland USA England Estland Australien Indonesien Spanien Tjeckien Tyskland Slovakien Finland Sverige Danmark Slovenien Island Norge Turkiet 10 12 En hög siffra innebär att den genomsnittlige läraren höjer sin lön mycket under sin karriär, och en låg siffra innebär att läraren i genom snitt har små möjligheter att höja sin lön genom hårt arbete och goda prestationer. I figuren visas tydligt att det är lägre lönespridning i Sverige än i en stor majoritet av OECD-länderna. Den visar också att lönespridningen är väsenligt lägre än den genomsnittliga lönespridningen för OECD som är ungefär dubbelt så hög som den svenska. Detta innebär att en lärare under ett yrkesliv i Sverige höjer sin lön väsentligt mindre än vad som är fallet i övriga OECD-länder. Samtidigt som lärarnas genom snittslöner är lägre i Sverige än i jämförbara länder så är även möjlig heterna att bli belönad för goda prestationer lägre för de svenska lärarna i jämförelse med sina kollegor inom OECD. Med ringa möjlig heter och dåliga utsikter att kunna belönas för hårt arbete och goda prestationer lockas väldigt få till läraryrket. Den internationella statistiken på området talar ett tydligt språk: Lärare i Sverige tjänar alldeles för lite i relation till sin utbildning, sitt ansvar, sitt samhällsvärde och sina kollegor i andra länder. 13 Lärare i Sverige – ett underbetalt yrke med sjunkande attraktionskraft Då en granskning av internationella data visar att svenska lärares löner är mycket låga blir det intressant att granska utvecklingen på nationell nivå. I Sverige har lärare sedan en lång tid tillbaka tappat i lön gentemot jämförbara grupper och mot övriga kommunalt anställda.1 Dessutom har skillnaderna mellan kommuner ökat kraftigt sedan år 2000, vilket illustreras i figur 4 här nedan. Figur 4: Förklaringsgrad (%) på kommunnivå för lärarlönen 11 Kommunskillnader (%) 10,35 10 9 8 7 6 5 4,42 4 3 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1) SOU 2014:5, s. 171 14 2012 Som grafen visar har andelen av lärarens lön som kan förklaras av vilken kommun denne arbetar i mer än dubblats sedan millennieskiftet. Av grafen kan flera slutsatser dras: Vissa kommuner har blivit mindre attraktiva arbetsgivare än andra – dessa kommuner kommer svårligen att kunna attrahera kompetenta, behöriga lärare. Detta gäller i synner het de ämnen där det råder brist på behöriga lärare. Vidare minskar möjligheterna för vissa kommuner att bedriva undervisning av hög kvalitet. Som en följd av för låga lärarlöner kommer vissa kommuner inte att kunna erbjuda sina elever duktiga och behöriga lärare i samt liga ämnen. Dessa kommuner är i störst behov av att satsa mer på lärarna än andra kommuner. Brist på lärare i flera ämnen i framtiden I figur 5 redovisas hur stort antal sökande det var till de olika lärar utbildningarna föregående år. För detta har sökfunktionen hos Universitets- och högskolerådets antagningsstatistik använts och filtre rats i syfte att ta fram de olika ämnen som förekommer i grundskolans årskurser 7–9 samt de ämnen som ingår bland de programgemensamma kurserna på de studieförberedande gymnasieprogrammen. 15 Figur 5: Antal förstahandssökande till ämneslärarutbildning hösten 2013, fördelat på ämne (Källa: egna bearbetningar av Universitets- och högskolerådets databas över antagningsstatistik) Engelska Historia Svenska Samhällskunskap Idrott och hälsa Matematik Religion Musik Bild Svenska som andraspråk Geografi Spanska Slöjd Biologi Fysik Filosofi Hem- och konsumentkunskap Franska Teknik Naturkunskap Tyska Kemi Psykologi Företagsekonomi Juridik 0 200 400 600 800 1000 1200 Diagrammet ger en indikation på hur lärarförsörjningen kommer att se ut på ett par års sikt. Vissa ämnen är mindre populära än andra, exempelvis gick det 62 som sökte engelska för varje student som sökte tyska. Statens nyligen utlovade examenspremie för ett antal natur vetenskapliga ämnen är otillräcklig för att uppmuntra lärarstudenter att ta examen inom samtliga bristämnen. 16 Statistiken tyder på att det kommer att råda stor brist på lärare. Detta framgår bland annat av Statistiska Centralbyråns (SCB) publika tion Arbetskraftsbarometern ’13 som syftar till att beskriva utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. SCB har tillfrågat ett urval arbets givare hur de bedömer tillgången på sökande med en viss utbildning samt bedömt antal anställda på ett respektive tre års sikt. För lärarnas del kommer vissa yrken att vara extra berörda av bristande utbud, vilket ställer högre krav på en skyndsam uppvärdering av läraryrket. Lärare – en livsgärning som inte lönar sig För att ha en god tillgång till lärare i framtiden måste det löna sig att arbeta som lärare. Enligt Sacos rapport om livslön, vilket är ett mått som visar hur mycket man tjänar under ett yrkesliv, tjänar svenska lärare aldrig igen sina utbildningskostnader. Livslönen för flera lärar yrken, andra jämförbara akademiker samt dem som endast gått teore tiskt gymnasium redovisas i figur 6. Anledningen till att lärare tjänar mindre under ett yrkesliv än de som endast gått teoretiskt gymnasium är att lärare ägnar fler år åt att utbilda sig, vilket medför studieskulder med ränta, förlorad arbetsinkomst under studieperioden och även förlorad löneutveckling under studierna. 17 Figur 6: Livslön för flera yrkesgrupper i SCB:s och Medlingsinstitutets lönestrukturstatistik (Saco 2013) 24 000 000 22 000 000 20 000 000 18 000 000 16 000 000 14 000 000 Låg- och mellanstadielärare Lärare praktiska-estetiska ämnen Ämneslärare Yrkeslärare Samhällsvetenskapligt gymnasium Teoretiskt gymnasium Naturvetenskapligt gymnasium Akademiker, samtliga Datavetare Jurist Ekonom Civilingenjör 10 000 000 Läkare 12 000 000 Detta innebär att man tjänar mer pengar under ett yrkesliv om man nöjer sig med en gymnasieutbildning och avstår från att bli lärare, vilket är en förlust för eleverna, skolan och samhället i stort. En liten, kunskapsberoende ekonomi som den svenska, måste ha en hög utbildningsnivå för att klara den globala konkurrensen. Därför krävs en kontinuerlig och stark uppvärdering av läraryrket. 18 Kommunerna som kunde ha satsat på lärarna men valde att avstå I detta avsnitt redovisas löneutfallet efter första halvan av avtalsperioden på kommunnivå. Avsnittet sammanfattas med utfallet på sammanvägd nationell nivå och ett kort sammanfattande omdöme. I tabell 1 (se nästa sida) listas de kommuner som hade bättre ekono miska förutsättningar än medianen och lärarlöneutveckling för 2012 och 2013 under medianen. Ekonomiska förutsättningar definieras som medelvärdet för kommunkoncernens resultat före extraordinära poster, kronor per invånare under 2011 och 2012.2 Denna definition visar tydligt vilka kommuner som gjort ett överskott under den analyse rade tidsperioden. Medianen för lärarnas löneutveckling under 2012 och 2013 var 7,21 procent och medianen för ekonomiska förutsätt ningar var 1 281 kronor per invånare. Lägsta möjliga lärarlöneutveck ling för 2012 och 2013 var 6,28 procent. 2) Hämtat från Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se 19 Tabell 1. De 61 kommuner som haft råd att satsa på lärarlönerna men valt att avstå (listade efter löneutveckling, där Tibro är sämst) Kommun Resultat före extraordinära poster, kronor per invånare Lärarnas löneutveckling (%) 2012 och 2013 Tibro 2042 6,32 Vara 2166 6,36 Salem 1503 6,44 Mullsjö 1421 6,44 Ljusdal 2996 6,44 Ystad 1958 6,46 Ale 1563 6,51 Söderköping 1776 6,55 Håbo 1607 6,56 Övertorneå 1953 6,60 2649 6,61 Sundbyberg 6120 6,62 Färgelanda 2015 6,63 Tyresö Tranås 1924 6,67 Vingåker 1666 6,70 Jönköping 1558 6,73 Skövde 1738 6,75 Sala 1782 6,76 2365 6,77 Mariestad 1586 6,80 Krokom 2029 6,81 Ragunda Uppvidinge 2386 6,83 Härnösand 1320 6,87 Lysekil 1994 6,88 Dals-Ed 1598 6,91 Vansbro 1492 6,91 Hällefors 1698 6,91 Staffanstorp 2036 6,91 Täby 1966 6,92 Oxelösund 1491 6,93 Nykvarn 4877 6,93 Sotenäs 2086 6,94 Hjo 1946 6,95 Skinnskatteberg 2445 6,95 1324 6,95 Laholm 20 Kommun Resultat före extraordinära poster, kronor per invånare Lärarnas löneutveckling (%) 2012 och 2013 Mönsterås 3288 6,96 Olofström 2843 6,98 1427 6,98 Ulricehamn 2116 6,99 Åre 1516 7,00 2082 7,00 2715 7,01 Eslöv Tanum Strömsund Södertälje 1619 7,01 4336 7,03 Huddinge 2802 7,03 Botkyrka 2996 7,03 Trosa Vadstena 1688 7,05 Sigtuna 8238 7,06 Söderhamn 1328 7,07 Lidingö 2121 7,08 Trollhättan 1293 7,09 Upplands Väsby 2006 7,09 Mölndal 2043 7,11 1651 7,11 Ödeshög 1859 7,12 Härjedalen 3434 7,12 Trelleborg 2286 7,13 3179 7,13 Landskrona Alvesta Orust 1282 7,17 Falun 1866 7,17 Sollentuna 4802 7,18 Dessa kommuner har relativt låga lärarlönehöjningar, men har gått relativt bra ekonomiskt under de aktuella åren. Lärarnas Riksförbund menar att det är anmärkningsvärt att kommu nerna i tabellen inte satsat på lärarlönerna med tanke på att de haft ekonomiska förutsättningar att investera i höjda lärarlöner. 21 De 50 kommuner som satsat minst på lärarna 2012 och 2013 Här nedan listas de 50 kommuner som satsat minst på lärarna under första halvan av avtalet. Tabell 2. De 50 kommuner som satsat minst på lärarna 2012 och 2013 (av 271 inrapporterade kommuner) Kommun Sollefteå 22 Löneutveckling 2012 Löneutveckling 2013 4,17 Löneutv. 2012–2013 2,00 6,26 Arjeplog 4,20 2,00 6,28 Degerfors 4,20 2,00 6,28 Hagfors 4,20 2,00 6,28 Munkfors 4,20 2,00 6,28 Tomelilla 4,20 2,00 6,28 Tibro 4,24 2,00 6,32 Vara 4,27 2,00 6,36 Vallentuna 4,22 2,05 6,36 Skurup 4,20 2,13 6,42 Sorsele 4,20 2,13 6,42 Salem 4,27 2,08 6,44 Mullsjö 4,25 2,10 6,44 Ljusdal 4,33 2,03 6,44 Ystad 4,28 2,09 6,46 Gnesta 4,20 2,20 6,49 Vellinge 4,29 2,12 6,50 Herrljunga 4,20 2,21 6,50 Strängnäs 4,33 2,09 6,51 Ale 4,26 2,16 6,51 Upplands-Bro 4,37 2,06 6,52 Nacka 4,23 2,20 6,52 Solna 4,26 2,20 6,55 Lerum 4,20 2,26 6,55 Söderköping 4,20 2,26 6,55 Kommun Löneutveckling 2012 Löneutveckling 2013 Håbo 4,20 2,26 Löneutv. 2012–2013 6,56 Orsa 4,40 2,10 6,59 Övertorneå 4,20 2,30 6,60 Tyresö 4,20 2,31 6,61 Sundbyberg 4,21 2,31 6,62 Grästorp 4,20 2,32 6,62 Färgelanda 4,38 2,16 6,63 Tranås 4,20 2,37 6,67 Nora 4,40 2,20 6,70 Vingåker 4,40 2,20 6,70 Arvidsjaur 4,22 2,38 6,70 Jönköping 4,45 2,18 6,73 Timrå 4,25 2,39 6,74 Skövde 4,35 2,30 6,75 Sala 4,20 2,46 6,76 Uppvidinge 4,27 2,40 6,77 Vänersborg 4,17 2,50 6,77 Storfors 4,27 2,41 6,78 Åmål 4,20 2,48 6,78 Haparanda 4,37 2,32 6,79 Askersund 4,50 2,20 6,80 Mariestad 4,20 2,50 6,80 Finspång 4,19 2,52 6,81 Krokom 4,40 2,31 6,81 Lilla Edet 4,22 2,49 6,82 23 Referenser SOU 2014:5, Kommunaliseringsutredningen. Staten får inte abdikera. Stockholm: Fritzes OECD (2013), Education at a Glance 2013. [www.oecd.org] Senast besökt: 20140312 24 Bilaga 1 Tabell 3. Löneutveckling för Lärarnas Riksförbunds medlemmar under första halvan av HÖK12, samtliga 290 kommuner (Källa: Lärarnas Riksförbunds egen insamling) Kommun Utveckling 2012 Utveckling 2013 Löneutveckling 2012-2013 4,26 2,16 6,51 Alingsås 4,20 3,00 7,33 Alvesta 4,50 2,52 7,13 Aneby 4,20 2,60 6,91 Arboga 4,31 2,89 7,32 Arjeplog 4,20 2,00 6,28 Arvidsjaur 4,22 2,38 6,70 Arvika 4,30 3,88 8,35 Askersund 4,50 2,20 6,80 Avesta 4,21 2,60 6,92 Bengtsfors 4,21 2,71 7,03 Berg 4,42 4,59 9,21 Bjurholm 4,20 3,50 7,85 Bjuv 4,20 2,60 6,91 Boden 4,51 2,68 7,31 Bollebygd 4,65 3,29 8,09 Bollnäs 4,34 2,82 7,28 Ale Borgholm 4,22 3,01 7,36 Borlänge 4,20 2,61 6,92 Borås 4,26 4,49 8,94 Botkyrka 4,18 2,74 7,03 Boxholm 4,20 3,00 7,33 Bromölla 4,36 2,80 7,28 Bräcke 4,20 3,27 7,61 Burlöv 4,21 3,25 7,60 Båstad 4,32 3,05 7,50 Dals-Ed 4,30 2,50 6,91 Danderyd 4,20 2,75 7,07 Degerfors 4,20 2,00 6,28 Dorotea 4,20 3,00 7,33 Eda 4,50 3,40 8,05 25 Kommun Utveckling 2012 Utveckling 2013 Löneutveckling 2012-2013 4,54 3,00 7,68 Ekerö Eksjö 4,21 3,51 7,87 Emmaboda 4,29 3,26 7,69 Enköping 4,22 2,57 6,90 Eskilstuna 4,44 2,77 7,33 Eslöv 4,20 2,67 6,98 Essunga 4,21 3,29 7,64 Fagersta 2,96 Falkenberg 3,89 4,40 Falköping 2,79 Falun 4,25 2,80 7,17 Filipstad 4,40 3,00 7,53 Finspång 4,19 2,52 6,81 Flen 4,33 2,57 7,01 Forshaga 4,23 2,95 7,30 Färgelanda 4,38 2,16 6,63 Gagnef 4,20 2,60 6,91 Gislaved 4,34 2,54 6,99 Gnesta 4,20 2,20 6,49 Gnosjö 4,30 2,89 7,31 Gotland 4,38 2,50 6,99 Grums 4,20 3,27 7,61 Grästorp 4,20 2,32 6,62 Gullspång 4,20 2,89 7,21 Gällivare 4,20 2,64 6,95 Gävle 4,40 3,02 7,55 Göteborg 4,29 3,13 7,55 Götene 3,90 Habo 4,22 2,62 Hagfors 4,20 2,00 6,28 Hallsberg 4,21 2,52 6,84 Hallstahammar 4,23 3,00 7,36 Halmstad 4,38 4,12 8,68 6,95 Hammarö 3,16 Haninge 3,13 7,50 4,24 Haparanda 4,37 2,32 6,79 Heby 4,20 2,60 6,91 Hedemora 4,20 2,91 7,23 Helsingborg 26 8,46 2,75 Kommun Utveckling 2012 Utveckling 2013 Löneutveckling 2012-2013 4,20 2,21 6,50 Hjo 4,36 2,48 6,95 Hofors 4,20 2,60 6,91 Huddinge 4,29 2,63 7,03 Hudiksvall 4,30 3,67 8,13 Herrljunga Hultsfred 4,40 Hylte 4,20 2,76 7,08 Håbo 4,20 2,26 6,56 Hällefors 4,20 2,60 6,91 Härjedalen 4,20 2,80 7,12 Härnösand 4,20 2,56 6,87 Härryda 4,50 3,04 7,68 Hässleholm 4,29 2,81 7,22 Höganäs 4,24 4,09 8,50 Högsby 4,38 2,73 7,23 Hörby 4,42 2,75 7,29 Höör 4,20 3,32 7,66 Jokkmokk 4,20 2,60 6,91 Järfälla 4,31 2,69 7,12 Jönköping 4,45 2,18 6,73 Kalix 4,30 4,21 8,69 Kalmar 4,38 4,18 8,74 Karlsborg 2,20 Karlshamn 4,60 3,30 8,05 Karlskoga 4,26 4,58 9,04 Karlskrona 4,57 3,20 7,92 Karlstad 4,27 3,23 7,64 Katrineholm 4,75 2,50 7,37 Kil 4,30 3,02 7,45 Kinda 4,47 3,22 7,83 Kiruna 4,20 3,21 7,54 Klippan 2,60 Knivsta 4,20 2,61 6,92 Kramfors 4,33 2,52 6,96 Kristianstad 4,77 2,90 7,81 Kristinehamn 4,20 4,00 8,37 Krokom 4,40 2,31 6,81 Kumla 4,20 2,90 7,22 Kungsbacka 4,31 2,98 7,42 27 28 Kommun Utveckling 2012 Utveckling 2013 Löneutveckling 2012-2013 Kungsör 4,23 2,67 7,01 Kungälv 4,34 3,00 7,47 Kävlinge 4,21 3,60 7,96 Köping 2,92 Laholm 4,21 2,63 6,95 Landskrona 4,40 2,60 7,11 Laxå 4,20 2,60 6,91 Lekeberg 9,47 4,00 13,85 Leksand 4,21 2,70 7,02 Lerum 4,20 2,26 6,55 Lessebo 4,26 3,32 7,72 Lidingö 4,30 2,67 7,08 Lidköping 4,25 2,71 7,08 Lilla Edet 4,22 2,49 6,82 Lindesberg 4,30 3,48 7,93 Linköping 4,28 3,55 7,98 Ljungby 4,33 3,53 8,01 Ljusdal 4,33 2,03 6,44 Ljusnarsberg 2,00 Lomma 4,50 3,30 7,95 Ludvika 4,22 3,30 7,66 Luleå 4,82 3,50 8,49 Lund 4,53 3,03 7,70 Lycksele 4,33 2,59 7,03 Lysekil 4,39 2,39 6,88 Malmö 4,23 3,49 7,87 Malung-Sälen 4,20 3,00 7,33 Malå 4,88 3,01 8,04 Mariestad 4,20 2,50 6,80 Mark 4,23 3,00 7,36 Markaryd 4,21 3,22 7,57 Mellerud 2,60 Mjölby 4,22 3,61 Mora 4,55 3,01 7,70 Motala 4,21 2,99 7,32 7,98 Mullsjö 4,25 2,10 6,44 Munkedal 5,06 2,81 8,01 Munkfors 4,20 2,00 6,28 Mölndal 4,44 2,56 7,11 Kommun Utveckling 2012 Utveckling 2013 Löneutveckling 2012-2013 Mönsterås 4,25 2,60 6,96 Mörbylånga 4,20 2,98 7,31 Nacka 4,23 2,20 6,52 Nora 4,40 2,20 6,70 Norberg 4,32 2,48 6,91 Nordanstig 4,36 2,50 6,97 Nordmaling 4,27 3,00 7,40 Norrköping 4,20 3,26 7,60 Norrtälje 4,46 2,83 7,42 Norsjö 4,11 Nybro 5,20 3,10 Nykvarn 4,22 2,60 6,93 Nyköping 4,22 3,96 8,35 8,46 Nynäshamn 4,24 3,00 7,37 Nässjö 4,46 4,31 8,96 Ockelbo 4,20 3,21 7,54 Olofström 4,27 2,60 6,98 Orsa 4,40 2,10 6,59 Orust 4,36 2,69 7,17 Osby 4,30 3,75 8,21 Oskarshamn 4,20 3,03 7,36 Ovanåker 4,47 3,40 8,02 Oxelösund 4,22 2,60 6,93 Pajala 4,20 2,60 6,91 Partille 2,60 Perstorp 3,48 Piteå 4,22 3,39 7,75 Ragunda 4,22 2,50 6,83 Robertsfors 4,27 3,20 7,61 Ronneby 4,44 2,80 7,36 Rättvik 4,21 2,60 6,92 Sala 4,20 2,46 6,76 Salem 4,27 2,08 6,44 Sandviken 4,29 2,99 7,41 Sigtuna 4,20 2,74 7,06 Simrishamn 4,40 2,39 6,90 Sjöbo 4,20 4,40 8,78 Skara 4,32 2,89 7,33 Skellefteå 4,43 3,13 7,70 29 Kommun 30 Utveckling 2012 Utveckling 2013 Löneutveckling 2012-2013 2,60 6,95 4,20 2,13 6,42 4,35 2,30 6,75 Skinnskatteberg 4,24 Skurup Skövde Smedjebacken 2,50 Sollefteå 4,17 2,00 Sollentuna 4,25 2,81 7,18 Solna 4,26 2,20 6,55 6,26 Sorsele 4,20 2,13 6,42 Sotenäs 4,64 2,20 6,94 Staffanstorp 4,20 2,60 6,91 Stenungsund 4,31 3,70 8,17 Stockholm 4,22 3,10 7,45 Storfors 4,27 2,41 6,78 Storuman 4,21 2,73 7,05 Strängnäs 4,33 2,09 6,51 Strömstad 5,27 2,00 7,38 Strömsund 4,60 2,30 7,01 Sundbyberg 4,21 2,31 6,62 Sundsvall 6,05 2,63 8,84 Sunne 4,23 2,68 7,02 Surahammar 4,42 3,04 7,59 Svalöv 4,71 2,66 7,50 Svedala 5,00 3,60 8,78 Svenljunga 4,30 2,65 7,06 Säffle 4,30 3,10 7,53 Säter 4,24 3,04 7,41 Sävsjö 4,20 3,04 7,37 Söderhamn 4,23 2,72 7,07 Söderköping 4,20 2,26 6,55 Södertälje 4,33 2,57 7,01 Sölvesborg 5,46 3,83 9,50 Tanum 4,20 2,69 7,00 Tibro 4,24 2,00 6,32 Tidaholm 4,41 3,04 7,58 Tierp 4,20 2,60 6,91 Timrå 4,25 2,39 6,74 Tingsryd 4,25 2,61 6,97 Tjörn 5,02 2,74 7,90 Tomelilla 4,20 2,00 6,28 Kommun Utveckling 2012 Utveckling 2013 Löneutveckling 2012-2013 Torsby 4,20 2,71 7,02 Torsås 4,24 2,98 7,35 Tranemo 4,23 3,75 8,14 Tranås 4,20 2,37 6,67 Trelleborg 4,21 2,80 7,13 Trollhättan 4,27 2,70 7,09 Trosa 4,31 2,61 7,03 Tyresö 4,20 2,31 6,61 Täby 4,24 2,57 6,92 Töreboda 4,20 2,69 7,00 Uddevalla 4,22 3,02 7,37 Ulricehamn 4,25 2,63 6,99 Umeå 4,29 3,57 8,01 Upplands Väsby 4,28 2,70 7,09 Upplands-Bro 4,37 2,06 6,52 Uppsala 4,24 3,00 7,37 Uppvidinge 4,27 2,40 6,77 Vadstena 4,35 2,59 7,05 Vaggeryd 4,56 3,80 8,53 Valdemarsvik 4,76 2,44 7,32 Vallentuna 4,22 2,05 6,36 Vansbro 4,20 2,60 6,91 Vara 4,27 2,00 6,36 Varberg 4,73 4,00 8,92 Vaxholm 4,48 3,24 7,87 Vellinge 4,29 2,12 6,50 Vetlanda 2,75 Vilhelmina 4,22 2,60 6,93 Vimmerby 4,75 3,01 7,90 Vindeln 4,24 3,08 7,45 Vingåker 4,40 2,20 6,70 Vårgårda 4,29 2,77 7,18 Vänersborg 4,17 2,50 6,77 Vännäs 4,28 3,51 7,94 Värmdö 4,38 2,76 7,26 Värnamo 4,25 2,94 7,32 Västervik 4,20 3,06 7,39 Västerås 6,05 3,80 10,08 Växjö 4,83 2,34 7,28 31 Kommun Ydre Utveckling 2012 Utveckling 2013 Löneutveckling 2012-2013 4,20 2,60 6,91 Ystad 4,28 2,09 6,46 Åmål 4,20 2,48 6,78 Ånge 2,55 Åre 2,49 4,40 Årjäng 4,28 3,00 7,41 Åsele 4,64 4,00 8,83 Åstorp 4,50 2,60 7,22 Åtvidaberg 4,20 2,66 6,97 Älmhult 4,48 3,10 7,72 Älvdalen 4,24 3,13 7,50 Älvkarleby 4,34 2,70 7,16 Älvsbyn 4,30 3,16 7,60 Ängelholm 2,84 Öckerö 4,21 3,20 Ödeshög 4,20 2,80 7,12 Örebro 4,60 2,80 7,53 Örkelljunga 4,38 3,24 7,76 Örnsköldsvik 4,41 3,21 7,76 Östersund 4,20 4,20 8,58 Österåker 4,20 6,36 10,83 Östhammar 4,21 2,63 6,95 Östra Göinge 32 7,00 7,55 2,60 Överkalix 4,88 3,01 8,04 Övertorneå 4,20 2,30 6,60 Lärarnas Riksförbund Sveavägen 50 • Box 3529 • SE-103 69 Stockholm • Telefon 08-613 27 00 • [email protected] • www.lr.se 2 0 1 4 - 0 3 R E V I D E R A D E TA B E L L E R 2 0 1 4 - 0 4 Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.
© Copyright 2024