1. No category

Enhälligt LR-yttrande om grundskolan
•
LR:s
högsta
oktober
beslutande
och fastställde
skolberednings
organ,
deputerade,
enhälligt
betänkande.
förbundets
Här följer
sammanträdde
yttrande
den 29
över 1957 års
en sammanfattning
av remiss-
yttrandet.
Skolans mål och upp ifter
tigt målsätt och b e d r i v e n
utan
Läroverkslärarnas riksförbund instämmer i
verka
förslaget t i l l målsättning för s k o l a n så som
väcka
det
självständigt arbete och tänkande, b i b r i n g a
uttrycks
skollag
i allmänna
och
formuleringar
skolstadga.
Åtskilliga
i
andra
till
elevens h a r m o n i s k a
och
honom
stimulera
väsentliga
hans
kunskaper
och
fysisk aktivitet,
en h a r m o n i s k
utveckling av
i n d i v i d e n icke är möjlig.
utveckling,
intresse
vilken
I
för
denna
tryckta
en
färdig-
och
på andra
målsättning
bestämd
sätt allmänt
kunskaps-
och
färdighetsstan-
allmänna uttalanden om skolans mål och
heter och i n l e m m a h o n o m i samhällsgemen-
dard, avsedd att uppnås av eleverna
uppgifter som görs av skolberedningen finns
skapen.» L R v i l l u n d e r s t r y k a v i k t e n av att
de lämnar skolan.
det heller inget att invända mot. Förbun-
hänsyn
verkslärarnas
det finner det r i k t i g t , att skolan s k a l l »med-
behov av och oavvisliga rätt t i l l en r i k -
tas t i l l
den växande
ungdomens
ut-
finns dock inte fixerad
innan
Detta framstår för Läro-
riksförbund
brist och förbundet
som en
allvarlig
anser, att s tu d i em å-
LR-förslag om åtgärder för nya skolans mål
Med
hänsyn
den nioåriga
föras
•
Genom
vetenskaplig
undersökning
och prövning v i d statliga försöksskolor
och
i
ett
begränsat
antal
kommuner
•
till de
mål som
skolan
anser LR,
oavsett högstadiets
uppställts
G a r a n t i e r för att gymnasiet
får b e -
den 3-åriga, i a v v a k t a n på att k l a r h e t
v u n n i t s beträffande
faktorer påverkar elevernas
grundskolans
möj-
studievägs-
ligheter att förbereda eleverna för g y m -
v a l och därigenom få f r a m m a t e r i a l som
nasiestudier på ett sådant sätt att g y m -
ger ett k l a r t stöd för en enhetligare u t -
nasiets slutmål — förberedelse för v i -
formning
dare högre studier — inte äventyras.
av högstadiet som är rättvis
i förhållande t i l l elever från o l i k a sociala
miljöer.
och
Genom
denna
genom intensifierad
verksamhet
metodikforsk-
•
U t b y g g n a d av fackskolorna så att de
täcker hela landet.
vilka
be-
investeringar än det som s k o l b e r e d n i n g -
B e t y d l i g t större u t r y m m e för skolans
redningen uppställda målen bäst främ-
en beräknat. D e n n y a skolan får inte
jas. A l l a de p r o b l e m som det n y a elev-
tvingas att starta m e d en period av l o -
materialet
kalprovisorier.
och
de n y a k u r s e r n a
ställer måste systematiskt och
upp-
konsek-
vent undersökas t i l l fromma för skolans
utveckling.
•
let
att klasser
och
undervisnings-
grupper understiger 30 genom införande
av m a x i m i t a l .
G a r a n t i e r för att stat och
kommun
genomför den u p p r u s t n i n g av u n d e r v i s ningsmaterielen som bedöms nödvändig
med hänsyn t i l l de förändrade förutsättningarna
för
undervisningen.
Denna
u p p r u s t n i n g s k a l l i varje k o m m u n vara
genomförd
v i d den t i d p u n k t då
nisationen
förändras
ens förslag.
1202
enligt
orga-
beredning-
•
O r d e n t l i g t stöd åt fortbildningsverk-
samheten.
•
Sänkt undervisningsskyldighet för lä-
r a r n a på grundskolans högstadium.
K o n k r e t a metodiska anvisningar ut-
färdade i så god t i d att skolledare och
lärare h i n n e r tillgodogöra sig dem och
de
omsätta dem i undervisningen, när
n y a läroplanerna
skall
börja
till-
lämpas.
I n n a n riksdagen fattar beslut om organisationen
och om tidsplan för dess
genom
inrättande
för kvalificerade
av
medhjäl-
v a r a tillfredsställande k l a r l a g t , dels att
ovanstående
fyllas,
förutsättningar
dels
att deras
kan
upp-
uppfyllande kan
pare för rektorerna samt genom g a r a n -
ske i den takt som är nödvändig med
tier
hänsyn t i l l grundskolans införande.
för
erforderliga
anslag
till
biträ-
deshjälp från k o m m u n e r n a s
sida.
•
kommuner-
Föreskrifter beträffande
nas
•
främst
genom-
genomförande, bör det genom utredning
E n k r a f t i g förstärkning av s k o l l e d -
befattningar
G a r a n t i e r för sänkning av elevantaså
•
ningen,
bör
Förstärkt lärarutbildning.
kan
•
de av
åtgärder
•
•
n i n g måste m a n snarast klarlägga genom
undervisningsmetoder
att följande
för
organisation.
hålla en 4-årig studiegång v i d sidan av
måste m a n b l . a. klarlägga h u r o l i k a
av skolberedningen
skyldighet
att inrätta
Sedan
kuratorsbe-
fattningar i förhållande t i l l skolväsendets
storlek.
•
Förstärkning
studierådgivning
och effektivisering
och
av
föräldrainforma-
tion.
•
Yrkesvalslärarfrågan måste lösas s n a -
grundskolan
som n o r m a l skolform
börjat
tillämpas
bör åt skolöver-
styrelsen anförtros att kontinuerligt, i n samla och bearbeta
erfarenhetsmaterial
från skolorna, som gör det möjligt att
tillsammans
med
materialet
från
den
ovan föreslagna verksamheten med vetenskaplig
undersökning
och
prövning
bedöma utfallet av den n y a organisationen och v i l k a p r o b l e m
den aktuali-
rast enligt de r i k t l i n j e r som framläggs
serar i undervisning, elevvård, skolled-
pä annan plats i detta yttrande.
n i n g o. s. v.
Ti. SL 31 1961
I e n bör klart fastställas samt att
resultaten
bör
kontrolleras
sätt, att garantier
Stockholms
skoldirektions
sessionssal utgjorde
en elegant miljö för LR:s
extra
deputerademöte.
Bland deltagarna ses på främsta bänfcenÉfr. v. rektor Nils
Eriksson,
Umeå, lektorernas ordförande rektor Gösta Stenvinkel och RR-ordföranden
rektor
Erik Sandberg, Falun. På andra raden återfinnes fr. v. lektor Ove
Nordstrandh,
Göteborg, adjunkt Erik Forsström, Uddevalla,
ombudsman Karl-Erik
Skog,
SYLordföranden
fil. dr Ruth Sävhagen, Stockholm;
bakom henne fil. lic. Gunnar
Löfdahl,
Göteborg.
kunskaps-
på ett
sådant
ges för en enhetlig
be-
dömning.
Skolberedningen
ännu
h a r angett studiemålen
vagare än 1946 års
skolkommission.
Detta ger L R anledning att ytterligare skärpa
sina k r a v på en högre värdering av de
fasta k u n s k a p e r n a och deras r o l l i e l e v e r nas
allmänna fostran.
Läroplanen för grundskolan
LR
att
instämmer
i
beredningens
inläras utan också bör innehålla r i k t l i n j e r
för skolans inre arbete och allmänna a n för
undervisningen.
formad läroplan är helt enkelt
om
E n så u t nödvändig
m a n genomför e n skola, där inte bara
klassituationen b l i r starkt förändrad genom
att
klasserna
sammanhålls
ända
upp
på
högstadiet utan också kursinnehållet i många f a l l undergått stora förändringar.
Förbundet finner
att beredningen
roplan
det då
anmärkningsvärt,
icke själv presterat
i den angivna meningen.
saknas det inte metodiska
tänkandet
anvisningar
träffliga.
Men de är ej infogade
utformad
dyker
brist
förslag
en
är, att man endast ger
till
i en
undervisningsplan
upp här och var. En lika
studieplaner,
inte
lä-
Visserligen
och många av dem är högst
matiskt
i beförsysteutan
påfallande
dispositionsutarbetade
exempel pa sådana.
Då den n y a målsättningen väsentligt a v viker
frän
skolans
nuvarande
lärarutbildningsanstalternas
vägar ovanpå den nioåriga skolan snabbt
föreslår för att öka k o n t a k t e n
uppgifter.
Förbundet
föreslår,
att
och
från
målsättning
måste n y a hjälpmedel ställas t i l l skolornas
förfogande
och detaljerade metodiska a n -
visningar
utfärdas.
Lärarfortbildningen
måste ordnas så att den motsvarar n y a k r a v .
Skolan, hemmet och eleverna
byggs ut, så att den svenska skolan
inte
m a k t e r n a snarast v i d t a r åtgärder för att ge
k o m m e r att släpa efter i detta avseende i
skolan,
jämförelse m e d andra länder.
skolledarna
och
lärarna
att
genomföra
resurser
t i d och
detta
program.
LR
pas
Förbundet
anser, att för vissa elever bör tillämrelativt generösa bestämmelser för a v -
gång före
Skolplikten
skolpliktstidens slut. För
skol-
trötta elever k a n det många gånger
finner
det
naturligt
att
den
nioåriga s k o l p l i k t e n n u b l i r regel. Det är
vara
m e r a meningsfullt att övergå t i l l ett p r a k tiskt arbete.
Differentieringen på högstadiet
var som bekant
före-
mål för ett beslut i V i s b y sommaren
Differentieringsfrågan
1960.
Genom
de fyra
ett
detta avgörande
demokratiska
partierna
par av de många
arbetsmarknaden
bundits
av
per
— långt
situationen
förhandsuppgörelse
i respektive
före
riksdagsbeslutet
—
direktiv
kärnpunkten
för
endast
på
beträffande
det
betecknats
principiella
över-
tillval
bör sålunda läggas
t i l l g r u n d för studiegången genom g r u n d -
med
sig skyldighet för k o m m u n e r n a att på
och
ett
som
v e r k l i g e n får den u t b i l d n i n g de valt.
som
eller annat sätt sörja för att eleverna
Det
fria
kunna
ferentieringsfrågan haft följande:
med
tillvalet
fungera
måste
vidare
för
att
på rätt sätt kompletteras
en k r a f t i g förstärkning av studieråd-
g i v n i n g e n och
föräldrainformationen.
Förbättrad allmänbildning är en n a t u r l i g
målsättning för en skolreform. Det är o c k -
Elevernas f r i a t i l l v a l
så önskvärt att den för a l l a
Förbättrad allmänbildning
av elevernas sociala
utveckling
av
Elevernas fria
för
differentieringsfrågan.
skolans högstadium. E n konsekvent tillämp-
S k o l b e r e d n i n g e n h a r som utgångspunkter
Tillgodoseende
utgångspunkt
n i n g av det f r i a valets p r i n c i p måste föra
i dess arbete.
främjande
som
väganden rörande
med
för sina p r i n c i p i e l l a överväganden o m d i f -
Skolans
dessa o l i k a moment är väl ägnade att ta
tyvärr
riksdagsgrup-
remissbehandlingen
i
beredningens
och
organisationerna
har
en
återförsäkringar
av företrädare
landsbygdens u t b i l d -
ningsbehov
uppväxande
ungdomar gemensamma referensramen v i d gas.
B e r e d n i n g e n anser att detta mål nås
genom ett uppskjutande av specialiseringen.
Beredningen tar tydligen sikte på att lärostoffet s k a l l vara gemensamt i så stor u t -
Utjämning i skillnader i värderingen av
olika yrken
sträckning som möjligt. M e n därtill anser
den
Läroverkslärarnas riksförbund instämmer i
Skapande av en effektiv skola.
syftet med de åtgärder som s k o l b e r e d n i n g -
Läroverkslärarnas
TfSL 31 1961
stats-
utgöra
endast en förteckning över f a k t a som s k a l l
visningar
också angeläget att systemet av u t b i l d n i n g s -
en
materiella
uttalande
grundskolans läroplan inte får
mellan
skola och h e m . Detta är m y c k e t angelägna
riksförbund
att själva inhämtandet av k u n s k a p e r n a
ur detta gemensamma lärostoff också måste
anser att
ske
gemensamt. V a r k e n det förra eller det
1203
senare är enligt L R nödvändigt för att f ö r -
Om
m a n beaktar d e n n a senare uppgift
nisation m e d sammanhållna klasser g e n o m -
bättra allmänbildningen. H u v u d s a k e n är att
för
den
för alla gemensamma kärnan av stoff
hållna klasserna i första h a n d medlet att
konstaterar
är så stor som möjligt. Det är omfattningen
nå det uppställda målet. D e m o m e n t som
stadium
av detta gemensamma stoff som ger grän-
ligger i det vidare begreppet social fostran
u n d e r l a g som försöksskolans.
serna för referensramen. Därutöver måste
främjas
skolnämnder
det
v a r a tillåtet m e d variationer uppåt för
därför lämpliga elever.
LR
anser vidare, att inlärningen a v det
effektivare,
om
klasserna är homogena m e d hänsyn t i l l i n förutsättningar
genom
mindre
klasser, goda lokaler, n y a hjälpmedel och
lättnad i den totala arbetsbördan.
Främjande
av
elevernas
sociala
social
fostran, skapande av en demokratisk s k o l miljö, reella
chanser t i l l relevant
n i n g för elever från h e m utan
dition
samt stimulerande
utbild-
studietra-
skolmiljö.
i n n e b u r i t fost-
r a n t i l l hänsyn, gemenskap, samarbete. L R
vill
i begreppet social
lägga
fostran
till
fostran
objektivitet
själv-
ständighet, k r i t i s k hållning och motståndskraft
mot tendentiös påverkan, v a n a
och
förmåga att väga argument mot v a r a n d r a
och
därefter ta ställning.
Beredningens
begreppet social
begränsade
fostran
innebörd
tar främst
av
sikte
på i n d i v i d e n som m e d l e m av ett k o l l e k t i v .
Det
vidare begrepp social fostran som L R
v i l l framhäva tar därjämte sikte på i n d i vidernas behov av att självständigt
klara
en uppgift, på egen h a n d ta ställning utan
stöd av eller hänsyn t i l l ett k o l l e k t i v . L R
anser
det
nödvändigt
att
i
den
fostran också beakta denna r o l l för
samman-
av vissa inslag
Förutsättningar
i
skolans
sociala
indi-
viderna.
lika
har
i
Beredningen
att dess
stort
sina
hög-
befolknings( F l e r a läns-
remissyttranden
lärarna får tillgång t i l l n y metodik, n y a
ringsfaktor — nämligen b e f o l k n i n g s u n d e r -
hjälpmedel, bättre t i d att v e r k l i g e n
sig
ägna
åt eleverna i n d i v i d u e l l t .
Man
med
får
heller
inte
social
fostran
som
syn
och
att
av
även
begreppet
b e r e d n i n g e n uppställt
samarbete också ske genom
en
träning i att anpassa sig t i l l n y a k a m r a t e r
och
av
n y a miljöer.
begreppet
B e r e d n i n g e n s innebörd
social
laget — är alltså d e n s a m m a för
fostran
leder
alltså
inte nödvändigt t i l l sammanhållna klasser.
let av l o k a l i s e r i n g e n genom de båda a n d r a
viktiga
faktorerna,
ändras givetvis inte a v beredningens f ö r slag. Det mest troliga är därför att m e d
oförändrade l o k a l i s e r i n g s p r i n c i p e r b l i r t i l l gången t i l l högstadieskolor på l a n d s b y g d e n
bestämd
genom
genomföras
skolberedningens högstadium
landet
R e e l l a chanser s k a l l enligt L R : s m e n i n g
ges åt elever från h e m u t a n studiemedvetande och studietradition. S k o l b e r e d n i n g e n
antagit
att
detta
mål
bäst
företagna
V i d a r e bör det också observeras, att även
medlet sammanhållna klasser ännu
relevant.
den n u r e d a n
preliminära s k o l p l a n e r i n g e n för h e l a landet.
om
mindre
nämligen b e f o l k n i n g s -
täthet och restider. Dessa båda faktorer f ö r -
innebörd L R v i l l ge åt detta begrepp gör
har
försöks-
s k o l a n och g r u n d s k o l a n . Då bestäms u t f a l -
förbise,
den snävare innebörd
får
som
obligatorium
m a n inte
skulle
över
likvärdighet
hela
mellan
l a n d s b y g d och tätort. D e små högstadierna
på l a n d s b y g d e n får sämre
förutsättningar
än de större i städer och tätorter.
En
främjas
skola avser enligt b e r e d n i n g -
effektiv
genom att e l e v e r n a är organisatoriskt s a m -
en
manhållna
meningen att den tar t i l l v a r a begåvningar-
ett
antal
veckotimmar i
års-
e n s k o l a som också är effektiv i den
k u r s e r n a 7 och 8. S o m stöd för detta a n -
na
tagande h a r beredningen åberopat dels ett
är fallet v i d ett stort antal sammanhållna
m y c k e t gammalt m a t e r i a l , nämligen r e k r y -
högstadier framgår
teringen
som
av
studentårgångarna
1910—1943,
från o l i k a sociala miljöer. A t t så inte
av den
undersökning,
L R gjort och som refererats tidigare.
dels ett m a t e r i a l från intagningen t i l l f e m -
Beredningen
årig realskola i S t o c k h o l m v i d m i t t e n av
också att skolans organisation — homogen
1950-talet.
I
båda
rekryteringen
till
fallen
h a r m a n ställt
vissa teoretiska
studier
Beredningen
har emellertid
inte
eller
säger
i
heterogen klass
detta
sammanhang
— inte
h a r någon
större betydelse för elevernas k u n s k a p s r e sultat.
i r e l a t i o n t i l l socialgruppsindelningen.
redo-
E n undersökning som L R gjort v i d f ö r -
visat något m a t e r i a l som visar h u r denna
söksgymnasierna
r e l a t i o n t e r s i g v i d en jämförelse
flyttningsfrekvensen för elever från enhets-
mellan
m y c k e t låg jämförd m e d f l y t t n i n g s f r e k v e n -
sammanhållet
vad
gymnasieinriktade studier
än
som är fallet v i d högstadier, där ele-
verna
grupperas efter
sitt
fria
val
av
tillvalsämnen fr. o. m . årskurs 7?
och
över
2.000 elever h a r visat,
högstadierna
var
för elever från r e a l s k o l a n . E n h e t s s k o -
lans elever måste alltså sitta k v a r i m y c k e t
större utsträckning än realskolans för att
k l a r a gymnasiets studiegång.
Detta för enhetsskolan ogynnsamma r e sultat nåddes trots att det v a r frågan om
E n LR-undersökning på över 20 högstadier
sammanhållna
sen
försöksgymnasier
att
skolan
G e r t. ex.
dessa
emellertid,
o l i k a organisationsformer av enhetsskolans
frågan.
vid
visade
högstadium. D e t t a är j u den v e r k l i g t r e -
chanser t i l l
de
skapsbetygen v i d sammanhållna högstadier
mycket
b l i r enligt en LR-undersökning sämre än
att
var
elever från differentierat högstadium. K u n -
ogynnsamma för elever från socialgrupp 3.
vid
De
för a l l a sammanhållna högstadier k a r a k t e -
f i c k det svårare att k o m m a f r a m
till
de differentierade. O m detta är något
v i d dessa hög-
ristiskt k a n m a n befara, att ett obligato-
stadier än v i d tillvalsgrupperade. Däremot
r i s k t genomförande över hela landet av det
gynnades socialgrupperna 1 och 2 a v
sammanhållna
gymnasieinriktade studier
sammanhållna
högstadierna.
Detta
de
stora
gymnasiets
högstadiet,
studiemål
samtidigt
förblir
som
oförändrat,
m a t e r i a l ger alltså inget som helst stöd för
k o m m e r att leda t i l l hög kvarsittningsfre-
skolberedningens påstående, att det
kvens för de u n g d o m a r som s k a l l avlägga
manhållna
högstadiet
skulle
vara
samgynn-
samt för begåvningarna från socialgrupp 3.
Tvärtom missgynnas just dessa elever v i d
de sammanhållna högstadierna. D e
gynnas
däremot v i d de tillvalsgrupperade högsta-
1204
kräver
själv,
t. o. m . hävdat att det förra k o m m e r att
levanta
Sjölin och
under
ett
sålunda
kräva större underlag.) E n v i k t i g l o k a l i s e -
fostran bör
högstadium elever från socialgrupp 3 bättre
Gymnastikdirektörerna
Karl-Erik
Tora Amylong
i koncentration
vägande inlägg.
förs. Det är inte så enkelt.
för en så-
också i n och
de
Målsättningen social fostran m e d den vidare
Social fostran h a r i s i n t u r för b e r e d ningen i detta sammanhang
inte
i detta sammanhang måste fostran t i l l hänutveck-
h a r för beredningen i n n e b u r i t
ling
främst
blir
alltså skapas genom att
tresse och s t u d i e i n r i k t n i n g samt om lärarna
bättre
fostran
arbetsmetodik.
dan
gemensamma stoffet sker
ges
social
dier
som
skolberedningen v i l l
Landsbygdens
utbildningsbehov
förbjuda!
främjas
enligt beredningen bäst genom att dess o r g a -
studentexamen.
Skolberedningen
medger
att
k u n n a t ta hänsyn t i l l lärarnas
så som dessa k o m m i t t i l l
den
inte
synpunkter
uttryck i opi-
nionsyttringar. B e r e d n i n g e n anser emellertid,
a t t det inte k o m m e r att b l i särskilt
svåra uppgifter för lärarna på det n y a högstadiet.
TfSL
31/1961
Innehåll
och utformning
LR
t i l l s t y r k e r att undervisningen i engels-
ka
påbörjas r e d a n i årskurs 4. Förbundet
t i l l s t y r k e r också att t y s k a och franska a l ternativt
blir
andra
främmande
språk
årskurserna 7 och 8. V i d a r e föreslår
bundet
att möjlighet erbjuds
i
för-
eleverna att
i förslagsvis 9g och 9h läsa tre främmande
språk.
LR
t i l l s t y r k e r att 9g som regel s k a l l v a r a
förlagt
till
vikten
av att ett g y m n a s i u m
högstadiet
samt
understryker
är
förenat
m e d ett högstadium av grundskolan.
Ifråga o m högstadieplanens p r a k t i s k a t i l l lämpning
har L R funnit,
ningens förslag k o m m e r
att
skolbered-
att medföra stora
schematekniska svårigheter.
Högstadiets och
läroplanens u t f o r m n i n g leder v i d a r e t i l l en
sådan organisation a v l o k a l e r n a , att m a n
får något som närmast påminner o m ett
ämnesrumssystem. E l e v e r n a på
högstadiet
k o m m e r i m y c k e t l i t e n utsträckning att få
egna
k l a s s r u m — undervisningen
i
eget
k l a s s r u m för h e l a klassen b l i r 5 t i m m a r i
O m b u d s m a n Nils Hultquist
(i mitten) i finaltagen.
— I det extra deputerademötet
den 29
oktober kulminerade
det utomordentligt
omfattande arbetet med och kring LR:s
remissyttrande över skolberedningens
betänkande.
Till höger direktör H. Bertil Lidgard
och
förbundsordföranden,
adjunkt Sven J:son Lundquist;
till vänster sekreterare
Jan
Hjorth
och mötesordföranden,
rektor Bo V:son
Lundqvist.
LR
k a n inte t a l i k a lätt på lärarproble-
men. I den dagliga k o n t a k t e n m e d
l e m m a r i o l i k a skolformer
manhållna
högstadier
med-
•
LR
Ifråga
om
organisationen
— b l . a. s a m -
klasser i årskurserna 7 och 8 inte är ett
differentierade
nödvändigt medel för att m a n s k a l l nå de
och
högstadier — h a r förbundets förtroendemän
uppställda målen, dvs. förbättrad
och
bildning,
funktionärer
har
f u n n i t att förslaget o m sammanhållna
fått d e l av
erfarenhets-
främjande
av
allmän-
elevernas
sociala
mässigt underbyggda synpunkter, som k l a r t
u t v e c k l i n g , likvärdig u t b i l d n i n g för l a n d s -
visar,
bygden,
att
frågan
om
lärarnas
ställning,
skapandet
av
en
uppgifter och arbetsbörda i den n y a g r u n d -
De
s k o l a n måste tas betydligt a l l v a r l i g a r e än
pedagogiska
skolberedningen
av några för organisationen
gjort. V i s s a undersökning-
ar som förbundet gjort pekar i samma r i k t ning
l i k s o m resultatet
av förbundets
nomgång av skolberedningens
Lärarnas
undervisningssituation
att kompliceras
lan
ge-
betänkande.
och försvåras i
kommer
grundsko-
och lärarnas arbetsbörda k o m m e r
att
ökas.
Förbundet
skapar
kräver
garantier
därför
för
att
att de
riksdagen
pedagogiska
klara
nackdelar som inte vägs u p p
specifika
för-
delar. Det förtjänar påpekas, att denna a v v i k a n d e m e n i n g inte grundas på att andra
mål än beredningens
uppställts utan helt
på ett konstaterande
av brister i det av
beredningen förda p r i n c i p i e l l a resonemanget rörande
medlen
och
i det
att m a n genom centralt utfärdade bestämframtvingar
en
så
oprövad
och
organisation av klasserna
ligga
n i n g e n föreslagna. D e t k a n inte v a r a r i k tigt att låta denna
Förbundet kräver också att arbetsbördan
för
lärarna
på
grundskolans
lättas genom e n r e d u k t i o n
högstadium
av
undervis-
ningsskyldigheten oberoende av v i l k e n o r ganisationsform m a n väljer.
Sammanfattningsvis
kan
de högstadiets u t f o r m n i n g
LR
beträffan-
konstatera
föl-
reservationer
kan
jande:
•
regelmässigt
gruppering
läroplanen
TfSL
tillstyrkas.
31/1961
enda
efter
gruppering
bered-
v a r a den
tillåtna. Snarare
tillval
—
som
borde
erfaren-
hetsmässigt hittills är den mest kända och
prövade
—
vara
det
normala.
denna
grupperingsprincip.
förutsättningar
övervägankonsekvenser
detta k o m m e r att få för eleverna i en o b ligatorisk skola på detta åldersstadium är
tyvärr inte utrett av beredningen.
kommer
Vidare
eleverna att tillhöra många o l i k a
grupper, v a n l i g e n 8—9 i årskurserna 7 och
8. Beredningens högstadiekonstruktion s k a par inte
de nödvändiga
förutsättningarna
för en god skolanpassning och försvårar i
hög grad den i n d i v i d u e l l a fostran
bered-
n i n g e n säger sig v i l j a slå v a k t om.
Därtill k o m m e r att det b l i r svårt att på
ett tillfredsställande
ståndarfrågan
i
sätt ordna
ett
modell
skolberedningen
innebär
risk
för
sammanhållande
klassföre-
högstadium
av
föreslår.
att ett av
momenten
de
den
Detta
verkligt
i klassens l i v
försvagas.
föreslår en förstärkning av s k o l l e d a r -
organisationen dels genom att kvalificerade
a d m i n i s t r a t i v a tjänstemän anställs på r e k torsexpeditionerna,
dels genom att g a r a n -
tier skapas för anslag för e n effektiv b i trädeshjälp. R e k t o r e r n a
måste
få
t i d för
sin v i k t i g a uppgift som pedagogiska
ledare.
Deras r o l l som kontorister måste övertas av
därför avsedd personal.
Det k a n
dock finnas lägen, då m a n måste gå ifrån
Under
sådana
måste m a n ta hänsyn
till
l o k a l a förhållanden.
Yrkesorientering
Yrkesorienteringen
uppfattning
är
enligt
ett synnerligen
förbundets
viktigt
ämne
på högstadiet. D e n n a betydelsefulla r o l l bör
Organisationen av klass 9 t i l l s t y r k s , l i -
ta sig u t t r y c k i två p r i n c i p e r för o r g a n i s a -
kaså organisationen m e d fackskolor, v i l k e n
tionen av u n d e r v i s n i n g e n : 1) Y r k e s o r i e n t e -
behandlas utförligare nedan.
r i n g bör b l i ett självständigt ämne i års-
•
M e d vissa v i k t i g a
Vilka
Skolledarorganisationen
i årskurserna 7 och 8 som den a v
grundskolans
lektioner.
LR
storlek och undervisningslokaler s k a l l föreden n y a
antalet
redovisade
M o t denna b a k g r u n d a v s t y r k e r L R
melser
i takt m e d
de
•
svagt m o t i v e r a d
genomförande.
i n o m skolan under det absolut
sakliga underlaget.
medel,
klassavdelningarnas
skola.
sammanhållna klasserna medför
förutsättningarna ifråga om metodik, hjälpfortbildning,
effektiv
årskurs 7 och 9 i årskurs 8. I stället tvingas
eleverna att a m b u l e r a m e l l a n o l i k a l o k a l e r
1205
Förlängd akademisk studietid
följd av nya skolan?
skolornas
möjlighet t i l l
effektivisering
undervisningen
blott
av den
att standarden
där då b l e v e högre
än i
glesbygderna. Det torde f. ö. ej v a r a o g ö r l i g t att g e n o m stipendiering bereda
bygdernas
A l l t talar för att universitet och högskolor
stå som en egendomlig konsekvens av vårt
tvingas mottaga
utbildningsväsendes
ett sämre förutbildat s t u -
dentmaterial än tidigare, s k r i v e r det större
akademiska
konsistoriet
missyttrande
till
i Göteborg
i re-
universitetskanslern över
skolberedningens
betänkande.
Man
kan
Konsistoriet
allmänna
framhåller
upprustning.
i
"Skrivelse
sin
det anmärkningsvärda i att ett avgörande
i differentieringsfrågan träffats av de p o l i tiska
instanserna
redan
före
remissför-
söka bemästra problemet på o l i k a sätt, t.ex.
farandet.
genom k r a v på viss betygsnivå för att v i n -
stanserna genom detta förhandsbeslut s a k -
na
nar
tillträde
till
högre
utbildning,
vilket
Konsistoriet
anser
att r e m i s s i n -
möjlighet att genom sina
synpunkter
a l l a helst v i l i u n d v i k a , genom inträdesprov,
påverka det kommande
genom
beslutet i betänkandets »kärnfråga». Likväl
tidsödande
propedeutiska
kurser,
genom s. k. collegeår, v i l k e t fördröjer
studerandes
de
inträde i förvärvsarbetet, eller
anser
sig konsistoriet
formella riksdagsböra
framhålla att
det framstår som* e n väsentlig brist i b e -
genom e n k o m b i n a t i o n av o l i k a alternativ.
redningens
Vidtages inga åtgärder av denna art, måste
studiebegåvning i den föreslagna n y a s k o -
undervisningen
lan
v i d universitet
och
hög-
förslag
kommer
att elever
med
bättre
i ett sämre läge än tidigare.
f e k t i v u n d e r v i s n i n g i gallrade
annan ort. Vårt
taga
vidmakthålla
I annat f a l l h a r v i i n g e n u t s i k t att i längden hävda oss vare sig k u l t u r e l l t eller m a teriellt i den a l l t m e r skärpta k o n k u r r e n s e n
m e d utlandet.
För differentiering på ett tidigt stadium,
lämpligen fr. o. m . klass 7, talar lärarerfarenheten. Det finns ej skäl att b e t v i v l a , att
en
omfattande
försöksverksamhet
ge ytterligare stöd åt denna
Reservationer
eftersträvas överallt
där
t i l l förfång såväl för den enskilde som för
lärjungeunderlaget är tillräckligt stort, även
samhället, såvida m a n icke är beredd
om
i motsvarande
att
grad sänka f o r d r i n g a r n a för
de o l i k a examina, något som måste f r a m -
den
därvid
åstundade
skulle
välbetänkt
sociala
uniformiteten
äventyras. D e t synes
att avsiktligt beskära
föga
tätorts-
konsistoriemajoritetens
serverar s i g professorerna
organisationen
d e f u l l faktor i vårt lands skolväsen.
lificerade för uppgiften.
Förbundet
b l i en utomordentligt
lägger f r a m förslag
omarbetning av fackskolornas
Sålunda föreslås den humanistiska
LR
få e n utvidgad
åtgärder från
hällets sida för utbyggnad
av
sam-
skolpsyko-
logorganisationen — både d e n regionala och
den l o k a l a — samt för inrättande av s k o l kuratorstjänster ute i k o m m u n e r n a .
Skol-
k u r a t o r e r n a k o m m e r att få v i k t i g a uppgifter i den n y a grundskolans högstadium.
linje,
m i t a l som för klasser och
grupper
på
högstadiet
undervisnings-
ligger
under
30
elever.
av
socialekonomiska
fackskolan
slås överförda dels t i l l den sociala l i n j e n
i
den h u m a n i s t i s k a skolan, dels
merkantila
na
att n y a
Vissa
före-
Förbundet h a r f u n n i t de föreslagna r e g l e r och kräver
sociallinje.
före-
en
oklart utformade
och
språklig
uppgifterna för den av beredningen
uppgifter
regler utarbetas som otvetydigt ger m a x i -
skolan
linjeorganisation:
reallinje
viss
slagna
Antal elever i klasser och grupper
na
till
uppläggning.
Skolpsykologer och skolkuratorer
förordar effektiva
vär-
fackskolan.
skapas
För
till
återstående
enligt förbundets
socialekonomisk
den
förslag
fackskola m e d
inrikt-
n i n g mot de två stora konsumtionsområdel i v s m e d e l resp. kläder
och
heminred-
ning. Förbundet lägger i sitt yttrande f r a m
skiss t i l l t i m p l a n för en sådan
ekonomisk
fackskola.
konsumtions-
Likaså
lägger
för-
bundet f r a m förslag t i l l läroplaner för den
utvidgade h u m a n i s t i s k a skolan.
eget yttrande där h a n b l . a. beklagar att det
den psykologisk-pedagogiska
expertisen v i d
av sitt yttrande
över
skol-
förslag.
Skolledarförbundet
om skolreformen
Den
av skolberedningen
a n g i v n a målsätt-
n i n g e n för den n y a skolan k a n helt accepteras
av
skolledarförbundet,
som
under
försöksverksamheten haft nära k o n t a k t med
problemets
både organisatoriska och peda-
gogiska sida. Det är väsentligt att fostraraspekten
ställs
aspekten
på
i
paritet
med
undervisningen
kunskapså
samtliga
stadier i g r u n d s k o l a n .
Beredningens
p r i n c i p i e l l a u t f o r m n i n g av-
högstadiet m e d e n sammanhållen u n d e r v i s n i n g i de centrala ämnena i årskurserna
7 och 8, a l t e r n a t i v k u r s e r och ett t i l l v a l efter
elevens eget intresse, är i l i n j e m e d den
önskade
målsättningen
undervisning,
Ifråga o m d e n t e k n i s k a fackskolan före-
framhåller
för
grundskolans
Sveriges
darförbund i yttrande över
skolle-
skolberedning-
Fackskolor
slås att p r a k t i k k r a v e t skärs n e d så m y c k e t
ens betänkande. Förbundet v i l l
att
u n d e r s t r y k a , att f r a m t i d a erfarenheter
Förbundet u n d e r s t r y k e r m y c k e t starkt be-
a n s l u t n i n g t i l l g r u n d s k o l a n b l i r möjlig.
redningens
allmänna m o t i v e r i n g för
upp-
rättande av en fackskoleorganisation
med
i
v i k t i g a avseenden
samma
f u n k t i o n som
de hittillsvarande f l i c k s k o l o r n a och p r a k tiska realskolorna. F a c k s k o l o r n a
en
obruten
studiegång
i
omedelbar
För
regionskolor.
d e m bör
då
emellertid
k u n n a ge underlag för förändringar
Förbundet framhåller att f a c k s k o l o r n a bör
bli
också
re-
större akademiska konsistoriet helt förbigår
beredningens
s k a l l handhas av lärare, som är väl k v a -
yttrande
Lönnroth, W e s -
terståhl och E l m g r e n . D e n senare avger ett
utformningen
k u r s e r n a 7, 8 och 9. 21 Y r k e s o r i e n t e r i n g e n
skulle
uppfattning,
hävdar konsistoriet.
Mot
sistoriets m e n i n g
utbildningsstandarden
även hos eliten, heter det b l . a. i yttrandet.
tagen t i l l elevens standard bör enligt k o n -
att förlängas
på
varje möjlighet att höja e l l e r åtmin-
stone
den nuvarande
demiska studietiden k o m m e r
ef-
klasser
l a n d måste noga t i l l v a r a -
U p p d e l n i n g i klassavdelningar m e d hänsyn
Den aka-
gles-
begåvade elever tillfälle t i l l
skolor inledas v i d en nivå som ligger under
studentexamens.
av
anledningen,
bör
även
på detta område.
De framförda farhågorna för att under-
fastställas elevområden på samma sätt som
visningen i sammanhållna klasser
för
att e r b j u d a vissa svårigheter k a n inte helt
gymnasierna.
Dessa
elevområden
bör
kommer
motsvarar
l i k s o m en effektiv fackskoleplanering k o m -
negligeras. D e t är därför synnerligen ange-
ett k l a r t behov från samhällets sida av k v a -
m a t i l l stånd utan tidsutdräkt. E n lämplig
läget att a l l a åtgärder vidtas för att hjälpa
lificerad personal på ett m e l l a n p l a n . S a m -
utväg för att förbereda de n y a f a c k s k o l o r -
lärarna och skolledarna i deras arbete. E n
tidigt k a n fackskolorna
na pedagogiskt
sänkning av elevantalet i klasserna, r i k l i g
väntas kanalisera
och organisatoriskt vore att
den ökade efterfrågan på s k o l u t b i l d n i n g u t -
så
över grundskolan. M e d lämplig anpassning
fackskolor k n u t n a t i l l p r a k t i s k a realskolor
v i d g a d lärarfortbildning samt inte minst en
i enskildheter allt efter u t v e c k l i n g e n i n o m
och
kraftig
yrkes-
skola också finns.
1206
och
kulturliv
bör
den
föreslagna
snart
som möjligt
starta försök
flickskolor i kommuner
där
med
försöks-
tillgång
på
undervisningshjälpmedel,
förstärkning
av
rektorernas
ligheter att fullgöra sina pedagogiska,
TfSL
en
möjle-
31/1961
dande uppgifter genom att t i d samt e x p e r tis och biträdespersonal av o l i k a slag ställs
till förfogande,
är k r a v
som måste
till-
godoses om beredningens förslag s k a l l leda
till ett l y c k l i g t resultat. Dessa k r a v måste
genomföras senast i samband m e d övergången t i l l g r u n d s k o l a n .
Dessutom
förutsätter
skolledarförbundet,
att man v i d fastställandet
av gymnasiets
framtida k o n s t r u k t i o n t a r hänsyn t i l l högstadiets u t f o r m n i n g .
Elevantalet i klasserna
Beträffande elevantalet i klasserna påpekar
skolledarförbundet
att det är
glädjande
konstatera att beredningen kraftigt
Aktuell information i ett aktuellt ämne
fram-
håller betydelsen a v en sänkning av e l e v antalet. N y a klasser s k a l l enligt b e r e d n i n g en få upprättas i årskurserna 1—3 för v a r je påbörjat 25-tal elever, o c h i årskurs 4—8
NORDISK YRKESVÄGLEDNING
Tidskrift i yrkesvägledningsfrågor för:
för varje påbörjat 30-tal elever.
På
grundval
av
denna
beredningens
lärare i yrkesvägledning och samhällskunskap, skolledare,
klassföreståndare och hihliotek.
skrivning borde det v a r a k l a r t att antalet
elever i klasserna i g r u n d s k o l a n inte s k a l l
överstiga 25 respektive 30, anser s k o l l e d a r förbundet som dock u n d e r s t r y k e r att s k o l -
T I D S K R I F T E N INNEHÅLLER:
stadgan k l a r t måste precisera det område
vars elevantal s k a l l
delas, dels
huruvida
•
delningen s k a l l ske för respektive årskurs
eller för helt stadium. Begrepp som skola
och
m e d anknytning
till yrkesvalsproblemen
skolenhet bör få en k l a r t o l k n i n g .
Ett m i n i m i k r a v är att d e n av s k o l b e r e d ningen föreslagna överskottsmetoden
artiklar i pedagogiska o c h psykologiska frågor
•
kom-
bineras m e d bestämmelser, att beräkning-
•
arna som regel bör grundas på varje årskurs o c h varje rektorsområde för sig, m e n
artiklar o m ungdomens arbetsmarknad o c h praklikplaceringen
praktiska råd o c h anvisningar för den yrkesorienterande undervisningen
även detta k o m m e r att ge olikheter m e l l a n
skilda k o m m u n e r . D e t vore enligt förbun-
•
dets m e n i n g bättre o m m a n m e d utgångspunkt
från
de klassmedeltal
ningen föreslagit
samt
nyheter på yrkesvägledningens
område
från skilda länder
som bered-
s o m lämpliga
litteraturöversikter
i stadgan
intoge tabeller u r v i l k a m a n d i r e k t k u n d e
avläsa antalet klasser v i d vissa
elevantal.
NORDISK
T a b e l l e r n a k a n konstrueras så att d e ger
YRKESVÄGLEDNING
de m e d e l t a l beredningen eftersträvat. D e t
av
beredningen
föreslagna
ser
maximitalet
skulle då heller a l d r i g behöva överskridas,
med
blir
detsamma
i kommuner
Tidskriften utges av yrkesvägledarnas organisationer i de nordiska
o l i k a storleksordning.
länderna. För varje land finns en redaktionskommitté, s o m samarbetar
Namnfrågan
Beredningens
»grundskola»
täcker
väl d e n nioåriga skolans f u n k t i o n .
Under
den
förslag
diskussion,
ett f o r u m för problemdebatt och
orientering i alla spörsmål som har med yrkesvägledning att göra.
varav e n annan fördel följer, nämligen att
elevantalet
s o m sin uppgift att vara
som förts
m e d redaktören,
l:e
byråsekreteraren
Nils
Karlman,
Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm.
angående b e -
nämningen på d e n n y a skolan, h a r e m e l lertid
inom
förbundet
starka
TIDSKRIFTEN
argument
UTKOMMER
framförts för att behålla d e n gamla o b l i gatoriska
den
sentligt
mot
skolans
namn
med
»folkskolan». Då
nytt,
k a n någon
bärande
kritik
genom att sätta in prenumerationsavgiften, 8 : — , på postgiro 758,
beredningens förslag dock ej anföras,
skriver
skolledarförbundet.
folkskollärare
bör dock
uttrycket
mellanskollärare
olämpligt
o c h även
Almqvist
Beteckningen
kvarstå
är
språkligt
fyra nummer per år.
Prenumerera nu
n y a skolan delvis innebär något v ä -
emedan
vad
& W i k s e l l , B o x 159, Stockholm 1. A nge på kupongen
beställningen avser samt adressen dit tidskriften skall skickas.
praktiskt
otympligt.
Skolledarförbundet v i l l m e d skärpa
fram-
ALMQVIST & W I K S E L L
hålla att d e n hävdvunna beteckningen på
Box
klasslärare på mellanstadiet bör bibehållas.
G.Biogatan 15-17.Stockholm.Tel.010 229960 ö.Hamngatan 16. Göteborg. Tel. 031 11 Tus".
TjSL
31/1961
159 -
Stockholm 1 — Postgiro 758 — Utställningar A W E S K O L B O K S C E N T R U M