Föredragningslista 2015-03-25 digital
Kallelse Kommunfullmäktige Tid: Onsdagen den 25 mars 2015 kl. 19.00. Plats: Stora salongen, Folkets Hus, Lilla Edet Ärenden Föredraganden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Valärende - Avsägelser - Fyllnadsval Dnr 2014/KS0232 5. Avsägelse från Göran Andreasson (SD) från uppdraget som ersättare i kommunstyrelsen Dnr 2014/KS0232 6. Borgensförbindelse Kommuninvest Dnr 2014/KS0255 7. Årsredovisning 2014 för Lilla Edets kommun Dnr 2015/KS0174 Peter Jimmefors, ekonomichef 8. Revisionsberättelse Dnr 2015/KS0174 Jan-Erik Ambjörnsson, revisionen Fredrik Karlsson, PWC - Revisionsrapport - Beviljande av ansvarsfrihet 9. Återrapportering 2014 enligt finanspolicyn Dnr 2015/KS0147 10. Borgen avseende Soltak AB Dnr 2015/KS0139 11. Fördjupat samarbete mellan Tjörns, Stenungsunds och Lilla Edets kommun gällande räddningstjänsten Dnr 2014/KS0148 Kallelse Kommunfullmäktige 12. Arvode till ordförande och vice ordförande i överförmyndarnämnden Dnr 2014/KS0258 13. Delgivningar Bert Åkesson (S) Ordförande Annika Mändlo Från: Skickat: Till: Ämne: Maria Olegård den 11 mars 2015 07:17 Annika Mändlo VB: Avsättning Kommunstyrelsen 2015 ~03- 1 1 c~ ~i ~S cZ 3~ -~ ~ Till nästa KF Med vänliga hälsningar Maria Olegård Kommunsekreterare Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Postadress: Lilla Edets kommun,463 80 Lilla Edet Telefon: 0520- 65 95 00, direkt: 0520-65 95 12 [email protected] www.lillaedet.se -----Ursprungligt meddelande----Från: Göran Andreasson [mailto:[email protected] Skickat: den 11 mars 2015 02:31 Till: Maria Olegård Ämne: Avsättning Härmed avsäger jag Göran Andreasson 691110-5572 min plats som ersättare för Anders Johansson i kommunstyrelsen. Mvh Göran Andreasson [email protected] mob +46761047078 Oljecentralen AB Bäckvägen 24 463 33 Lilla edet [email protected] tel +4652016500 fax +4652016508 1 .,_ .~. W W DILLA EDETS -- -- , KOMMUN \~_~'_:!~ ~~ P7' T7 111~1~~~ Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 §21 Borgensförbindelse Kommuninvest Dnr 2014/KS0255 Sammanfattning Lilla Edets kommun är sedan 2006 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening, i syfte att ha möjlighet att upphandla kapital till ett mycket konkurrensmässigt pris. Kommuninvest ekonomisk förening äger i sin tur Kommuninvest i Sverige AB,som är deri.part som agerar på marknaden och är den som ger kommunerna krediter, En föz~utsättning för medlemskap är att det finns en borgensförbindelse från delägarna, där man solidariskt borgar för Kommuninvests skaldero I princip samtliga landets landstings och primärkommuner är idag medlemmar i Kommuninvest, Av det upphandlade kapital som Lilla Edets kommun idag har ligger 225 mkr av totalt 245 mkr has Komrnuninvesto Utöver att kommunen kan erhålla krediter hos Kommuninvest så är medlemskapet även en förutsättning för att kommunala bolag ska kunna upphandla sina krediter där. Leifab har idag en stor andel av sina krediter hos Kommuninvest. Vid K~rnsnuninvests upptagande av lån på,lånemarknaden presenteras borgens förbindelserna för långivaren, vilket är ett starkt instrument för att få goda värderingar som kreditinstitut. Iden praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i samband med Kommurunvests upplåning företräder således Kommuninvest medlemmarna gentemot Iångivaxna~ Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio ~r från den dag då åtagandet ingicks. Giltighetstiden. för Lilla Edets kommuns borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut~ Med hänsyn till att borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den vikt bargensförbin.delserna har för Kommuninvests verksamhet är det ~v mycket stor vikt att Lilla. Edets kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut fattar ett. beslut i kommunfullmäktige, p~ det sätt som anges nedan, som bekr~fta.r att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan bekräftelse av borgensförbindelsen. När detta har skett har borgensåtagandet förlänbts ytterligare en tioårsperiod. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protoko112015-02-25 § 8 Kommunfullmäktiges beslut 2005-12-14 om medlemskap, dru° 2005KS0629~7 Kommuninvests begäran om förnyad borgen, dnr 2014/KS0255-1 Denna skrivelse, dnr 2014/KS0255-2 ~~13 .~_ _~, `'" LILLA EDETS Q "~' ~I ~~ --~-... ~`~_ Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 Finansiering Ingen särskild finansiering krävs för att ingå ett borgensåtagande, men. det är alltid en risk att ingå. ett sådant, Risken bedöms som mycket litene Vid årsbokslutet 2013 var Lilla Edets andel av Kommuninvests sillgångar och skulder 448,8 mkr respektive 445,3 mkr. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Komrr~unfullmäktige beslutar att Lilla Edets kommun bekräftar att ingångeai borgensförbindelse av den 1 mars 2006 ('°Borgensförbindelsen°'), vari Lilla Edets kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom %r egen skuld för Kommuninvest ~ Sverige AB:s(publ)("Kommuninvest")förpliktelser, alltjämt gäller samt att I~ommuninvest äger företräda Lilla Edets kommun genom att företa saantliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen. enligt Borgensförbindelsen iförhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer° 20 Kommunfullmäktige utser Ingemar Ottosson och Peter J~mt~efors att för kommuners räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. ~~~ j ia ~j __ TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2014-12-08 2014/KS0255-2 000 Borgensförbindelse Kommuninvest Dnr 2014/KS0255 Ärendet Lilla Edets kommun är sedan 2006 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening, i syfte att ha möjlighet att upphandla kapital till ett mycket konkurrensmässigt pris. Kommuninvest ekonomisk förening äger i sin tur Kommuninvest i Sverige AB, som är den part som agerar på marknaden och är den som ger kommunerna krediter. En förutsättning för medlemskap är att det finns en borgensförbindelse från delägarna, där man solidariskt borgar för Kommuninvests skulder. I princip samtliga landets landstings- och primärkommuner är idag medlemmar i Kommuninvest. Av det upphandlade kapital som Lilla Edets kommun idag har ligger 225 mkr av totalt 245 mkr hos Kommuninvest. Utöver att kommunen kan erhålla krediter hos Kommuninvest så är medlemskapet även en förutsättning för att kommunala bolag ska kunna upphandla sina krediter där. Leifab har idag en stor andel av sina krediter hos Kommuninvest. Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren, vilket är ett starkt instrument för att få goda värderingar som kreditinstitut. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvest medlemmarna gentemot långivarna. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks. Giltighetstiden för Lilla Edets kommuns borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut. Med hänsyn till att borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den vikt borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är det av mycket stor vikt att Lilla Edets kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut fattar ett beslut i kommunfullmäktige, på det sätt som anges nedan, som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan bekräftelse av borgensförbindelsen. När detta har skett har borgensåtagandet förlängts ytterligare en tioårsperiod. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut 2005-12-14 om medlemskap, dnr 2005KS0629-7 Kommuninvests begäran om förnyad borgen, dnr 2014/KS0255-1 Denna skrivelse, dnr 2014/KS0255-2 sid- 2 - Finansiering Ingen särkskild finansiering krävs för att ingå ett borgensåtagande, men det är alltid en risk att ingå ett sådant. Risken bedöms som mycket liten. Vid årsbokslutet 2013 var Lilla Edets andel av Kommuninvests tillgångar och skulder 448,8 mkr respektive 445,3 mkr. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att Lilla Edets kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 1 mars 2006 ("Borgensförbindelsen"), vari Lilla Edets kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ("Kommuninvest") förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Lilla Edets kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. Kommunfullmäktige utser Ingemar Ottosson och Peter Jimmefors att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Peter Jimmefors ekonomichef [email protected] 0520-65 95 75 Beslutet expedieras till Ekonomichefen sid 2/2 LILLA ED~T~ KOMMUN KOMMUNINVEST Kommunstyrelsen Svenska kommuner och landsting i samverkan 2014 -10- 0 3 2014-09-30 Diarieni. ;~ ~r1~1 ~S C7Z'S5 — Lilla Edets koimnun Att: Ekonomichef Peter Jimmefors [email protected] Angående borgensförbindelse Vi skriver till Dig som kontaktperson för Lilla Edets kommun som är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening("Föreningen"). Föreningens upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB (publ) ("Kommuninvest"). För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Lilla Edets kommun utfärdade sin borgensförbindelse den 1 mars 2006. Samtliga kommunala borgensförbindelser förvaras hos Kommuninvest. Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgensförbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvest medlemmarna gentemot långivarna. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltigt i tio år från den dag då åtagandet ingicks. Giltighetstiden för Lilla Edets kommuns borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut. Med hänsyn till att borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i Föreningen och den vikt borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet är det av mycket stor vikt att Lilla Edets kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut fattar ett beslut i kommunfullmäktige, på det sätt som anges nedan, som bekräftar att borgensförbindelsen alltjämt är gällande, samt därefter undertecknar en separat sådan bekräftelse av borgensförbindelsen("Bekräftelsen"). När detta har skett har borgensåtagandet förlängts ytterligare en tioårsperiod. En checklista har upprättats över åtgärder som ska vidtas vid tecknandet av Bekräftelsen. För att enhetlighet i dokumentationen för samtliga medlemmar (i dagsläget ca 280 st) ska uppnås är det viktigt att samtliga medlemmar följer checklistan. Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr: 556281-4409. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: 716453-2074. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: 556464-5629. Styrelsens säte: Örebro Postadress: Box 124, 701 42 Örebro •Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Tel: 019-16 78 00 • Fax: 019-12 11 98 • E-post: fö[email protected] •Internett www.kommuninvest.se 1 KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan Lilla Edets kommun ska vidta följande åtgärder. 1. Kommunfullmäktige ska fatta ett beslut med följande lydelse: Kommunfullmäktige beslutar Att Lilla Edets kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 1 mars 2006("Borgensförbindelsen"), vari Lilla Edets kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ)("Kommuninvest") förpliktelser, alltjämt gäller samt att Kommuninvest äger företräda Lilla Edets kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. att utse [NN] och [NN] att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. 2. Protokoll från fullmäktiges möte (innehållande beslutet om att bekräfta ingången borgensförbindelse) ska anslås på kommunens anslagstavla i enlighet med reglerna i kommunallagen. Observera att vad gäller anslagsbevis måste justeringen av protokollet ha anslagits tre veckor från uppsättandet, dvs. 3 veckor + 1 dag räknat med dagen då det sattes upp. Som tumregel gäller att om protokollet anslås en måndag ska det tas ned en tisdag. Observera dock att förlängning av denna tid måste ske då sista dagen i fristen infaller på en lördag, en allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Kontakta gärna Advokatfirman Lindahl (kontaktuppgifter nedan) om ni har några frågor med anledning av detta. 3. När anslagstiden löpt ut ska lagakraftsbevis begäras från förvaltningsrätten i Göteborg. 4. När kommunfullmäktiges beslut vumlit laga kraft ska slutligen Bekräftelsen undertecknas av de två företrädare för Lilla Edets kommun som konununfullmäktige bemyndigat i sitt beslut. 5. Lilla Edets kommun ska därefter till Advokatfirman Lindahl översända följande: A) Lagakraftvunnet protokoll Kopia av lagakraftvunnet protokoll med fullmäktiges beslut enligt punkten 1 ovan (inklusive anslagsbevis och lagakraftbevis). B) Bekräftelsen i original 1 KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan Koinmuninvest önskar att undertecknad Bekräftelse tillställs Advokatfirman Lindahl senast den 15 januari 2016. Vi har uppdragit åt Advokatfirman Lindahl att biträda oss i arbetet rörande borgensbekräftelserna och vid frågor rörande dessa ber vi er därför att kontakta Anna Lönnberg på Advokatfirman Lindahl via telefon 019-20 89 00 eller via e-post [email protected]. Handlingar skickas till: Advokatfirman Lindahl Box 143 701 42 Örebro Med vänlig hälsning Fredrika Norman Ko~tnvirrvEST r SvExIGE AB(PVBL) 1 KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsting i samverkan Bekräftelse av borgensförbindelse borgensförbindelse och fullmakt att kommunicera Härmed bekräftas att ingången borgensförbindelse av den 1 mars 2006 ("Borgensförbindelsen"), vari Lilla Edets kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ)("Kommuninvest") förpliktelser, alltjämt gäller. Härmed bekräftas att Kommuninvest äger företräda Lilla Edets kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests borgenärer och blivande borgenärer. Ort Datum För Lilla Edets kommun 7 Kommunstyrelsens ordförande Företrädare för kommunen Namnförtydligande Namnförtydligande .A .I. W LILLA EDETS R ~~ W^/. T \~~~~~/ KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 § 23 Årsredovisning 2014 för Lilla Edets kommun Dnr 2015/KS0174 Sammanfattning Lilla Edets kommun följer upp verksamhet samt ekonomi och redovisar dessa för kc~mmunfullmäktzge efter varje tertial., Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari sill juni,juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet i en årsredovisning, vilken denna skrivning omfattar° Nämnderna har gjort en bedömning över sin. förmåga att uppfylla sina grunduppdrag. I det stora hela så klaxa nämnderna av det, men utbildningsnämnden avviker i och med att det inom grundskolan fortfarande kvarstår brister avseende elevernas måluppfyllelse. Kommunfullmäktige har beslutat om 11 iririktningsmål, som slutreciovisas i år, samt 20 prioriterade mål. Av inriktningsmålen nås sex stycken, två är på god väg att nås medan tre har en längre väg kvar, 13 av de 20 prioriterade målen är uppfyllda, 4 har kommit en bit å väg men inte riktigt ända fram, medan 3 stycken inte utvecklats som förväntats. Av de två finansiella inriktningsmålen samt de ivå prioriterade finansiella yr ålen så uppfylls inget. Årets resultat visar på ett underskott om 8,6 mkr.- I och med detta så måste kommunen redovisa ett totalt överskott om 8,6 mkr under de tre nästkommande åren° Åtgärdsplanen för detta är en förstärkt bemanning Uch kontroll i syfte att minska kostsamma placeringar på institution. Det budgeterade resultatet var 1,5 mkr, vilket innebär att utfallet är lägre än budet med 10,1 Ynkro De största negativa avvikelserna återfinns hos individnämnden (~9,9 mkr), främst orsa~Cat av ett ökat antal placeringar, hos utbildningsnämnden(-1,7 mkr), främst orsakat av stort stödbehov och en organisation som är svår att driva effektivt, samt hos finans 198 mkr,främst orsakat av ett positivt finansnetto, men hägre pensionskostnader och nedskrivning av fordansgasanläggningen. Kostnader ingår med. 2,0 mkr avseende kommunens del i. skredriskutredningar(40 % av upparbetade utgifter), Volymen avseende investering ligger på 35,1 mkr, vilket är 9,9 znkr lägre än budget° Orsak till detta är att ett flertal investeringar förskjutits i tid. När det gäller exploateringsutgifterna så har dessa främst skett i Lödöse. Kommunfullmäktige budgeterade inkomster med 4,3 mkr och utgifter på maximalt S,S mkr under året. Utfallet visar på 2,7 mkr respektive 3,2 mkr. I budgeten förutsattes att den fördjupade översiktsplanen skulle varit klar tidigare än vad som blev fallet, och därigenom sker tidsförskjutningar i de arbeten som är beroende av -den. ~_ ~ '`_. ~ 1~ .,_ _~_ `'"`'~' ,Q..~~?I \-;~:1 LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 Med ett resultat som efter balanskravsutredning är negativt med 8,6 mkr9 där inget av de två finansiella målen nås samt att 13 av de 20 prioriterade målen uppnås så uppfyller kommunen inte kravet på en ekonomi i balans och en god ekonomisk hushållning. Ett negativt balanskravsresultat måste återhämtas inom tre år och det kommer att göras genom förstärkt bemanning och kontroll av i första hand individ- och familjeomsorgen men även äldre och funktionshinderomsorgen, isyfte att kraftigt minska köpta placeringar inoro dessa verksamheter. beslutsunderlag Ekonomichefens skrivelse, dnr 2015/KS0174-1 Årsredovisning Lilla Edets kommun 20].4, dnr 2015KS0174-2. Yrkande Ingemar Ottosson(S)lämnar följande yrkande: Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för Lilla Edets kommun,som redovisar ett negativt resultat om 8,6 mkr, och återhämtningen av underskottet ska ske genom förstärkt bemanning och kontroll, främst i syfte att kraftigt rxiinska behovet av köpta placeringar, Julia Färjhage(C)lämnar följande yrkande: a) Att sammanställningen av måluppfyllelsen. för inriktningsmålen görs om till att dels presentera vilka prioriterade mål som funnits till respektive mål under mandatperioden, hur det gått med dern och att det utifrån det och målets formulering görs en bedömning av om målet är uppnått, om ovanstående faller: b) att indikatorerna till inriktningsmålen tas bort då det inte finns några indikatorer definierade till inriktningsmålen i Måle och resursplanen. c) att mål B anses som icke uppnått d) att ,uppföljningen av mål D revideras till att beröra sådant som faktiskt skett under° aktuell mål-period samt att målet anses som delvis uppnått, om prioriterade mål e) att prioriterat mål "Arbeta i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi" bedöms som icke uppfyllt. fl att uppföljningen av mål "Fortsätt arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås ti112020 utifrån antagen handlingsplan" revideras så att den utgår från indikatorn samt att målet bedöms som delvis uppfyllt. g) att uppföljningen av mål "Meritvärdet ska öka i kommunens skolor" utvecklas så att det går att förstå var%r målet bedöms som delvis uppfyllt. h) atk indikatorn till mål "Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan'° uppdateras så att den överensstämmer med indikatorn iMål- och resursplanen. Camilla Olofsson(M)tillstyrker Julia Färjhages yrkande, ,; is .,. _~, `'" `~' LILLA EDETS Q~ ~~ KOMMUN \'_~:/ Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 Propositionsordning Ordföranden frågar kommunstyrelsen om de bifaller eller avslår vart och ett av Julia Färjhages yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller yrkande e och avslår övriga yrkande Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för Lilla Edets kommun,som redovisar ett negativt resultat om 8~6 mkr, c~ch återhämtningen av underskottet ska ske genom förstärkt bemanning och kontroll9 främst i syfte att kraftigt minska behovet av köpta placeringar, i enlighet med. 2~ Kommunfullmäktige beslutar att det prioriterade målet kommunens jämställdheisstrategi5' ska bedömas som icke uppfyllt. 99Arbeta Reservation Julia ~"ärjhage (C)9 Jörgen Andersson (C), Lars Ivarsbo (C), Camilla Olofsson(M)och Emma Samuelsson(MP)reser°verax sid mot beslutet till förmån för Julia Färjhages yrkande. 19 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-03-05 2015/KS0174-1 000 Årsredovisning 2014, Lilla Edets kommun Dnr 2015/KS0174 Sammanfattning Lilla Edets kommun följer upp verksamhet samt ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet i en årsredovisning, vilken denna skrivning omfattar. Nämnderna har gjort en bedömning över sin förmåga att uppfylla sina grunduppdrag. I det stora hela så klara nämnderna av det, men utbildningsnämnden avviker i och med att det inom grundskolan fortfarande kvarstår brister avseende elevernas måluppfyllelse. Kommunfullmäktige har beslutat om 11 inriktningsmål, som slutredovisas i år, samt 20 prioriterade mål. Av inriktningsmålen nås sex stycken, två är på god väg att nås medan tre har en längre väg kvar. 13 av de 20 prioriterade målen är uppfyllda, 4 har kommit en bit å väg men inte riktigt ända fram, medan 3 stycken inte utvecklats som förväntats. Av de två finansiella inriktningsmålen samt de två prioriterade finansiella målen så uppfylls inget. Årets resultat visar på ett underskott om 8,6 mkr. I och med detta så måste kommunen redovisa ett totalt överskott om 8,6 mkr under de tre nästkommande åren. Åtgärdsplanen för detta är en förstärkt bemanning och kontroll i syfte att minska kostsamma placeringar på institution. Det budgeterade resultatet var 1,5 mkr, vilket innebär att utfallet är lägre än budget med 10,1 mkr. De största negativa avvikelserna återfinns hos individnämnden (-9,9 mkr), främst orsakat av ett ökat antal placeringar, hos utbildningsnämnden (-1,7 mkr), främst orsakat av stort stödbehov och en organisation som är svår att driva effektivt, samt hos finans -1,8 mkr, främst orsakat av ett positivt finansnetto, men högre pensionskostnader och nedskrivning av fordonsgasanläggningen. Kostnader ingår med 2,0 mkr avseende kommunens del i skredriskutredningar (40 % av upparbetade utgifter). Volymen avseende investering ligger på 35,1 mkr, vilket är 9,9 mkr lägre än budget. Orsak till detta är att ett flertal investeringar förskjutits i tid. När det gäller exploateringsutgifterna så har dessa främst skett i Lödöse. Kommunfullmäktige budgeterade inkomster med 4,3 mkr och utgifter på maximalt 5,5 mkr under året. Utfallet visar på 2,7 mkr respektive 3,2 mkr. I budgeten förutsattes att sid- 2 - den fördjupade översiktsplanen skulle varit klar tidigare än vad som blev fallet, och därigenom sker tidsförskjutningar i de arbeten som är beroende av den. Med ett resultat som efter balanskravsutredning är negativt med 8,6 mkr, där inget av de två finansiella målen nås samt att 13 av de 20 prioriterade målen uppnås så uppfyller kommunen inte kravet på en ekonomi i balans och en god ekonomisk hushållning. Ett negativt balanskravsresultat måste återhämtas inom tre år och det kommer att göras genom förstärkt bemanning och kontroll av i första hand individ- och familjeomsorgen men även äldre och funktionshinderomsorgen, i syfte att kraftigt minska köpta placeringar inom dessa verksamheter. Beslutsunderlag Ekonomichefens skrivelse, dnr 2015/KS0174-1 Årsredovisning Lilla Edets kommun 2014, dnr 2015KS0174-2. Finansiering Ej aktuellt Förslag till beslut Årsredovisningen för Lilla Edets kommun, som redovisar ett negativt resultat om 8,6 mkr, godkänns och återhämtningen av underskottet ska ske genom förstärkt bemanning och kontroll, främst i syfte att kraftigt minska behovet av köpta placeringar. Peter Jimmefors ekonomichef [email protected] 0520-65 95 75 Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen sid 2/2 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 LILLA EDETS KOMMUN INLEDNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Ansvarig utgivare: Lilla Edets kommun Grafisk form: Kommunikationsteamet, Lilla Edets kommun Papper: Omslag 150 gr Munken print white, inlaga 130 gr Amber graphic Tryck: Mediatryck, Trollhättan. Mars 2015. Upplaga: 250 exemplar Foto: Per Pixel, Mikael Asplund, Ulf Celander, Kjell Holmner. 2 » lillaedet.se ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Kommunstyrelsens ordförande...................................4 Kommunens organisation och politisk styrning..........5 Sammanfattning och femårsöversikt.........................6 Vision...........................................................................7 Härifrån kom pengarna...............................................7 Så här användes pengarna.........................................7 Omvärlden...................................................................8 Framtiden....................................................................9 Styrmodell.................................................................10 Måluppfyllelse...........................................................11 ---Inriktningsmål.......................................................11 ---Prioriterade mål......................................................12 Befolkning och boende..............................................14 Sysselsättning...........................................................15 Personalredovisning..................................................16 INLEDNING Innehållsförteckning Näringsliv och turism.................................................50 Välfärdsredovisning...................................................52 Miljöredovisning.......................................................54 Revisionsberättelse................................................56 Koncernen Lilla Edets kommun.................................58 Bolag i koncernen......................................................60 ---LEIFAB...................................................................60 ---LEFAB....................................................................61 Sammanställd redovisning........................................62 ---Resultaträkning.....................................................62 ---Kassaflödesanalys................................................62 ---Balansräkning.......................................................63 Jämförelser med andra kommuner...........................64 Begreppsförklaringar.................................................66 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.....18 Resultat - Kapacitet....................................................19 Risk - Kontroll..............................................................20 God ekonomisk hushållning......................................22 Mål och resultat ........................................................23 Resultaträkning......................................................24 Kassaflödesanalys..................................................24 Balansräkning.........................................................25 Noter.......................................................................26 Nyckeltal................................................................29 Investeringsredovisning............................................30 Exploateringsredovisning..........................................31 VA och renhållning....................................................32 Driftsredovisning.......................................................33 Kommunstyrelsen.....................................................34 Överförmyndarnämnden...........................................36 Utbildningsnämnden................................................38 Kultur- och fritidsnämnden........................................40 Samhällsbyggnadsnämnden....................................42 Miljö- och byggnämnden..........................................44 Omsorgsnämnden.....................................................46 Individnämnden........................................................48 » lillaedet.se 3 ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande Lilla Edets kommun fortsätter att växa. Under 2014 blev vi 202 invånare fler i kommunen och är åter över 13 000 invånare. Vi kan konstatera att kommunen är en attraktiv plats att bo på. Det visar tydligt den positiva befolkningsutvecklingen som skett under året. Vi är nu en tillväxtkommun. En kommun som växer genom positiv inflyttning ställer också krav på bostadsbyggandet, vilket visar att byggnationen av lägenheter och enskilda fastigheter är rätta satsningar. Målen vi styr Lilla Edets kommun efter, är att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle för alla. Det ska göras på ett öppet, effektivt och delaktigt sätt, med barnen i särskilt fokus. De beslut vi fattar ska säkerställa social trygghet, ekologisk hållbarhet och samtidigt främja näringsliv och tillväxt i samhället. Trots det tuffa året med begränsat ekonomiskt utrymme har vi aldrig tvivlat i vår uppfattning att skolan är den viktigaste hörnstenen för ett samhälles utveckling och ett bibehållet välstånd. Vår strävan har därför alltid varit, och är, att göra skolan ännu bättre. Vi har arbetat målmedvetet med att kunna erbjuda alla som önskar en förskoleplats till sitt barn i den kommundel som önskats. Under året uppnåddes full behovstäckning i förskolan och bland annat startades det upp tre avdelningar i nyrenoverade lokaler på Fuxerna förskola. Under året har kommunfullmäktige fattat beslut och godkänt den Fördjupade översiktsplanen för Lödöse samt godkänt arbetat fram Bostadsförsörjningsprogram 2015-2020 för att skapa det moderna samhälle som bygger på en infrastruktur för en långsiktig hållbar och växande kommun. Närhet och goda kommunikationer innebär att kommuninvånarna har tillgång till en stor och betydande arbetsmarknadsregion. Lilla Edet växer näst mest i hela Västra Götalandsregionen och 26:e mest i hela landet 2014. Vi är nu 13 031 invånare. I framtiden kommer vi att se en förtätning av bebyggelsen i tätorterna. Det har visat sig vara en framgångsfaktor för växande kommuner och ett i alla bemärkelser bra koncept för ett levande centrum. 4 » lillaedet.se För att lyckas med vårt uppdrag från våra medborgare och brukare och för att klara de politiskt uppsatta målen måste vår organisation präglas av att vi tillsammans arbetar för en hållbar utveckling, samt arbetar gränsöverskridande mot gemensamma mål. Allt fler blir äldre och andelen äldre av befolkningen ökar. För att klara kommande behov av bostäder till denna grupp har en projektering för fler särskilda boenden skett under året med planerad byggstart under 2015. Jag vill tacka alla medarbetare som har gjort ett fantastiskt arbete inom alla våra områden. Jag är stolt över er insats. Ni är ryggraden i de verksamheter som vi vill göra bättre för varje år. Kommunstyrelsens ordförande Ingemar Ottosson ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 INLEDNING Kommunens organisation och politisk styrning Kommunfullmäktige Överförmyndarnämnd LEIFAB 100% Valnämnd LEFAB 50% Revisorer SOLTAK AB 14% Kommunstyrelse Individnämnd Kommunledningsförvaltning Omsorgsnämnd UtbildningsKultur- & nämnd fritidsnämnd Socialförvaltning Bildningsförvaltning POLITISK LEDNING 2014 Kommunfullmäktige består av 31 ledamöter och 20 ersättare. Mandatfördelningen i fullmäktige för året har varit följande: Parti Mandat Samhällsbyggnadsnämnd Miljö- & byggnämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Liksom föregående år har majoriteten under 2014 bestått av tre samverkande partier. Dessa är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Folkpartiet Liberalerna. KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUM 2014 Ordförande Bert Åkesson (S) 1:e vice ordförande Marie-Louise Nielsen (KD) 2:e vice ordförande Linda Holmer Nordlund (V) Centerpartiet 5 Folkpartiet Liberalerna 1 Kristdemokraterna 1 Miljöpartiet de gröna 1 KOMMUNSTYRELSENS PRESIDIUM 2014 Moderaterna 5 Ordförande Ingemar Ottosson (S) Vice ordförande Peder Engdahl (M) Socialdemokraterna 12 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 3 » lillaedet.se 5 INLEDNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2013 Sammanfattning och femårsöversikt Det ekonomiska resultatet visar på ett underskott om 8,6 mkr, vilket är 9,2 mkr lägre än föregående år samt 10,1 mkr lägre än budgeterat. Av detta resultat är 6,9 mkr av engångskaraktär. Balanskravsresultatet visar på -8,6 mkr, inget tidigare underskott finns att återhämta. Återhämtningen kommer att göras genom förstärkt bemanning och kontroll av i första hand individ- och familjeomsorgen men även äldre- och funktionshinderomsorgen, i syfte att kraftigt minska köpta placeringar inom dessa verksamheter. Totalt finns det 787 personer tillsvidareanställda i kommunen vilket är sju fler än föregående år. Under 2014 hade kommunens månadsavlönade personal 5,9 % sjukfrånvaro, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. Koncernens samlade resultat för året är negativt med 4,4 mkr. Ohälsotalet ligger på 36,7 dagar, vilket är en förbättring med 0,2 dagar sedan föregående år och med 3,6 dagar sedan 2010. Jämfört med riket så ligger ohälsotalet cirka tio dagar högre och jämfört med VGR ligger det cirka åtta dagar högre. Det egna kapitalet förändras med årets resultat och slutar därmed på 113 mkr. Ser vi till de senaste fem åren så uppvisas en kapitalpåfyllnad med totalt 6 mkr. Soliditeten sänks till knappa 22 % (-29 % inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner intjänade före 1998). Uppföljningen av de 20 prioriterade målen visar att 13 är uppfyllda, fyra är på god väg men inte ända framme och tre är inte uppfyllda. Inget av de två finansiella målen uppnås. Femårsöversikt Arbetslösheten, arbetslösa samt deltagare i program, är 7,8 % i kommunen vid utgången av året. Lilla Edet ligger på en nivå som är lägre än och riket, men högre än VGR. När det gäller ungdomsarbetslösheten. 2014 2013 2012 2011 2010 Bruttoomsättning 797 mkr 740 mkr 724 mkr 704 mkr 694 mkr Verksamhetens nettokostnad 652 mkr 596 mkr 581 mkr 573 mkr 575 mkr Vht nettokostnadsförändring 9,3% 2,7% 1,2% -0,2% 2,8% Årets resultat -8,6 mkr 0,7 mkr 2,1 mkr 6,6 mkr 5,0 mkr Utdebitering skatt 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr 22,80 kr 22,80 kr Balansomslutning 523 mkr 518 mkr 514 mkr 459 mkr 402 mkr Eget kapital 113 mkr 122 mkr 121 mkr 119 mkr 112 mkr 22% 23% 24% 26% 28% Investeringsvolym 35 mkr 31 mkr 37 mkr 36 mkr 14 mkr Invånarantal 13 031 12 829 12 580 12 540 12 578 266 mkr 277 mkr 259 mkr 257 mkr 234 mkr Soliditet Pensionsförpliktelser 6 Antalet invånare ökar med 202 personer eller 1,6 %, vilket är Västra Götalandsregionens, VGR, näst största procentuella ökning, och kommunen landar därmed på 13 031 invånare per den sista december. » lillaedet.se INLEDNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2013 Vision 2020 Kommunfullmäktiges vision är att kommunen år 2020 ska präglas av de fyra tillstånden Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet. För att komma till dessa tillstånd har sex strategiska områden som bildar hävstänger identifierats. Dessa områden är: Medborgarkraft, Samarbete över gränserna, Attraktiv livsmiljö – goda boenden, Goda kommunikationer, Rätt kommunal service och Högre utbildningsnivå. VISION 2020 Växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet Medborgarkraft får vi genom att: • uppmuntra medborgarnas initiativkraft • skapa utrymme för medborgarnas inflytande • skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv • öka integrationen och ta till vara dess möjligheter Samarbete över gränserna får vi genom att: • skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen • hitta fasta samarbetspartners Attraktiv livsmiljö – goda boenden får vi genom: • ett aktivt miljöarbete • att återskapa utsikterna • att kombinera boende med intressen Goda kommunikationer får vi genom att: • identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses • påverka Västtrafik, Vägverket och Banverket Så här användes pengarna 65 kr Skatteintäkter Så här användes 100 kronor som betalades i skatt till Lilla Edets kommun under 2014. 13 kr 31 kr Äldreomsorg och funktionshinder 30 kr 4 kr Förskola och fritidshem Grundskola, gymnasium och vuxenutbildning Gata, park och teknisk planering 10 kr Individ- och familjeomsorg 4 kr Kultur och fritid 4 kr Övrigt 2 kr 1 kr Arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagande Räddningstjänst 1 kr Politisk verksamhet 16 kr Kommunalekonomisk utjämning Rätt kommunal service får vi genom att: • erbjuda kommunal service som inte kostar mer än det smakar • skapa ordning och reda • aktivt arbeta med omvärldsbevakning Högre utbildningsnivå får vi genom att: • väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning • locka nya kommuninvånare genom att erbjuda attraktivt boende 6 kr 7 kr Statsbidrag 3 kr Taxor och avgifter Försäljning av varor och tjänster 1 kr Finansiella 2 kr intäkter Hyresintäkter Härifrån kom pengarna Härifrån kom varje hundralapp som Lilla Edets kommun disponerade under 2014. » lillaedet.se 7 ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 INLEDNING Omvärlden INTERNATIONELL EKONOMI Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga, och bedömningen är att de kommer att vara låga även under 2015. Den ekonomiska BNP-tillväxten i världen ligger på ca 3,5 procent. Både USA och Storbritannien landar på ca 3 procent medan det har varit ytterligare ett år med svag tillväxt i euroländerna. Arbetslösheten har backat till mer normala nivåer i Storbritannien och Tyskland, medan den ligger fortsatt högt i många andra länder. Den amerikanska tillväxten går åt rätt håll och den åtstramande finanspolitiken bedöms upphöra under 2016. Våra nordiska grannländer har haft en tyngre utveckling. Norge har en sänkt tillväxttakt, men fortfarande relativt god, medan Danmark växer marginellt och i Finland backade BNP. Samtliga förväntas dock få en något bättre tillväxt under 2015. SVENSK EKONOMI Sverige är ett exportberoende land och är därmed beroende av att tillväxten är god i omvärlden, så att efterfrågan på de varor och tjänster som produceras i Sverige är hög. Tillväxten i landet har legat under 2 procent men ändå ökar både sysselsättningen och antalet arbetade timmar. Exportinkomsterna har inte utvecklats något särskilt under året och den fortsatt relativt svaga tillväxten internationellt gör att återhämtningen i svensk ekonomi blir mera utdragen. Skatteunderlaget har klarat sig bra, med reala ökningar runt 2 procent både i år och nästa år, främst tack vare ökningen av antalet arbetade timmar. Riksbanken har sänkt reporäntan till 0 procent, vilket har gjort det mindre kostsamt att låna upp kapital. Ränteläget förväntas vara fortsatt lågt under kommande år. KOMMUNSEKTORN Sveriges kommuner och landsting, SKL, bedömer att kommunsektorns sammanlagda resultat försämras med 10 miljarder jämfört med 2013, vilket till största delen beror på återbetalningen 2013 från AFA med ca 8 8 » lillaedet.se miljarder. Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren. Exempel på detta är de anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioriteringar mellan verksamheter. Verksamheter som förväntas dra iväg kostnadsmässigt 2015 är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. Baserat på statsbudgeten 2015 och ett förväntat resultat om 1 procent gör SKL även bedömningen att kommunalskatten behöver höjas med 86 öre fram till 2018, jämfört med idag. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN Antalet invånare i Sverige har ökat med 1,1 procent till totalt 9 747 355 personer. Utvecklingen i Västra Götaland har en uppåtgående trend och landar på 1,0 procent till totalt 1 632 012 invånare. I Göteborgsregionen bor det 941 872 personer, vilket är en ökning med 1,3 procent. Lilla Edets kommun har haft en ökningstakt på 1,6 procent, vilket är 26:e största i landet och näst största i Västra Götalandsregionen, och vid årets slut var vi 13 031 Lilla Edetbor. ARBETSMARKNADEN Arbetslösheten i riket har sjunkit och ligger vid årsskiftet på 8,1 procent (8,7 % föregående år). SKL bedömer att utvecklingen de närmsta åren går neråt och att antalet arbetade timmar ökar. Även i Västra Götalandsregionen har arbetslösheten sjunkit, och hamnar där på 7,6 procent (8,3 % föregående år), liksom i Lilla Edet där arbetslösheten slutar på 7,8 procent (8,6 % föregående år). ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Kommunen befinner sig i en stark utveckling. Under 2014 har vi växt och blivit 202 invånare fler i kommunen. Vi är nu över 13 000 invånare. Vårt mål att växa med en procent har även i år klarats av med råge. Vi ökar procentuellt näst mest av alla kommuner i Västra Götalandsregionen och ligger på 26:e plats i hela landet. sätt och på tider som passar dem. Vi behöver därför utveckla servicen i kommunen för att öka nöjdheten hos våra invånare. Det finns goda förutsättningar för en fortsatt befolkningsutveckling genom den grund som delvis är lagd via långsiktig planering och infrastrukturell utveckling. Detta i sin tur har gett möjlighet till tillväxt med nya verksamhetsområden och nyproduktion av bostäder. Vi ska ge ett gott bemötande till alla de som kontaktar oss. Dessutom förväntas det av oss att vi ytterligare förbättrar kvalitén i våra välfärdstjänster och ökar effektiviteten. Detta förväntas av oss utan att vi kan räkna med mer pengar till den kommunala verksamheten. Slutsatsen av detta blir att vi måste samarbeta och samverka både inom den kommunala verksamheten men även över kommungränsen. Redan nu samverkar vi på olika sätt till exempel inom räddningstjänsten och överförmyndarverksamheten samt olika samverkansformer inom SOLTAK:s kommunerna. Ett nytt bostadsförsörjningsprogram har arbetats fram under 2014 som är ett av flera instrument att använda i den fortsatta utvecklingen av kommunen. Genom tillväxten har vi också goda förutsättningar att öka antalet arbetstillfällen för kommunens invånare, dels genom fler företagsetableringar och dels genom de nya pendlingsmöjligheterna till en större arbetsmarknad. När kommunen växer måste de kommunala välfärdstjänsterna utvecklas och anpassas till de nya förutsättningar som uppstår. Men det är inte bara tillväxten som gör att kommunens arbete måste anpassas. Våra medborgare ställer krav på de tjänster kommunen producerar. Invånare och företagare förväntar sig att de tjänster som kommunen erbjuder ska kunna levereras på ett enklare INLEDNING Framtiden Vi ska vara mer tillgängliga, arbeta mer öppet och vara en kommun som stödjer innovation och delaktighet. Lilla Edet utvecklas och omvärlden förändras och bedömningen för framtiden är att kommunens sätt att arbeta och organisera sig kommer att förändras i snabb takt. Vi som arbetar i kommunen står inför ett spännande förändringsarbete som vi ska göra tillsammans. Lena Palm Kommunchef Ingemar Ottosson (S) Kommunstyrelsens ordförande Det känns fantastiskt att vi nu är drygt 13 000 invånare i kommunen, en siffra som vi inte varit över på mer än 10 år. » lillaedet.se 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Styrmodell Det är grundläggande för en välfungerande målstyrning att man via samstämmiga mål på alla nivåer kan följa hur den politiska viljeyttringen tas om hand för verkställighet genom hela organisationen. Lilla Edets kommun använder sig av målstyrning för att: • dra nytta av medarbetarnas kunskap. • skapa engagemang och kreativitet vilket leder till utveckling. • få en ökad kunskap om sambanden mellan nytta för brukaren och resursförbrukning i verksamheten. • säkerställa att alla arbetar åt samma håll. Nämndens egna mål 10 » lillaedet.se Verksamhetsplan Vision 2020 Strategiska områden Inriktningsmål Prioriterade mål MoR-plan I korthet innebär detta att kommunfullmäktige beslutar om: • Vision (ett önskat tillstånd i en framtid). • Strategiska områden (vägledning för att uppnå visionen). • Inriktningsmål (mål som ska uppnås under mandatperioden). • Prioriterade mål (mål som ska uppnås under verksamhetsåret). • Ekonomiska resurser per nämnd. Nämnderna beslutar därefter om konkretisering av kommunfullmäktiges prioriterade mål, i form av uppföljningsbara mål, samt övergripande hur genomförandet ska finansieras, fördelning av resurser mellan nämndens verksamheter samt eventuella nämndspecifika mål och uppdrag till förvaltningen. Respektive förvaltning arbetar därefter fram en detaljbudget och varje arbetsplats/enhet ska göra en arbetsplan, där både kommunfullmäktiges prioriterade mål, nämndens konkretiseringar av dessa samt nämndspecifika mål framgår. Målen ska i arbetsplanen konkretiseras i aktiviteter som ska utföras under året. Därmed har samtliga medarbetare i organisationen fått en konkret uppgift att göra utifrån ett politiskt fattat beslut. Uppföljningen av måluppfyllelse och ekonomi sker tertialvis till kommunfullmäktige. KF/KS Nämnd Förvaltning Uppföljning och analys Verksamhet Detaljbudget Enhet Arbetsplan De vi är till för FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Måluppfyllelse INRIKTNINGSMÅL Enligt styrmodellen anger kommunfullmäktige i Mål- och Resursplanen inriktningsmål, som ska uppfyllas under mandatperioden, och prioriterade mål, som ska uppfyllas under verksamhetsåret. Inriktningsmålen är kopplade till visionens strategiska områden och de prioriterade målen har en koppling till inriktningsmålen. Varje inriktningsmål anges med en bokstavsmarkering som sedan återfinns tillsammans med de prioriterade målens numrering, och på så sätt går det att härleda hur de prioriterade målen hänger ihop med inriktningsmålen. Här redovisas de inriktningsmål som vairt aktuella under mandatperioden. Då detta är sista året i mandatperioden så är detta slutredovisning av inriktningsmålen. På efterföljande sidor redovisas även årets prioriterade mål. = mål uppfyllt = mål delvis uppfyllt Inriktningsmål = mål ej uppfyllt Indikator Uppföljning Uppfyllt Nå medel i KKIK-mätning Mått 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Medel nås inte utan Lilla Edets kommun har 41 poäng, medel ligger på 53, trots att de flesta åtgärder som ortsutvecklingsmöten med mera är genomförda. Jämställdhetsberedningen har under 2014 arbetat fram jämställdhetsstrategin vilken inte blev klar för antagande under året. Medborgarkraft A) Utveckla de demokratiska processerna – arbetsformer, samspel nämnd/förvaltning och mötesplatser. B) Jämställdhetsarbetet ska den innevarande mandatperioden vara ett prioriterat område, därför har en jämställdhetsberedning tillsatts. Samarbete över gränserna C) Samverka över kommungränserna. Samverkan inom SOLTAK avseende gemensam organisation för ekonomi, löner och IT har inte genomförts men riktlinjerna för samarbetet är framtagna. På turismområdet har ett nytt samarbete skapats med företag inom turismbranschen i Ale, Göta Älv Turism. Arbete sker bland annat genom tvärsektoriellt samarbete mellan skolan och individ- och familjeomsorgen. En familjecentral finns och ett flertal föreningar engagerar många barn och ungdomar. E) De nationella miljömålen ska vara en ledstjärna i miljöarbetet i Lilla Edets kommun. Några av de åtgärder som preciserats i ”Handlingsplan för miljömålen” har uppnåtts men flertalet kvarstår. F) Antalet invånare i kommunen ska öka. Antalet invånare vid årsskiftet var 13031 stycken vilket är 202 personer fler jämfört med föregående år och 480 fler än vid ingången av mandatperioden. D) Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga. Attraktiv livsmiljö - goda boenden G) Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Äldreomsorgen ska förbättra sig i förhållande till föregående mätning i SKLs ”Öppna jämförelser”. Mått 25 i KKIK. Lilla Edets kommun har förbättrat sig med 8 enheter och ligger nu på 93 vilket innebär topp tre i Sverige. När antalet påstigande på Lödöse södra och antalet bussresenärer ökar jämfört med föregående år. Antalet påstigande på Lödöse södra har minskat under året. Ingen statistik finns på bussresenärerna. Goda kommunikationer H) Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. I) Verka för en utvecklad datakommunikation och bandbredd i kommunen. En IT-infrastrukturplan är antagen och kommunen ger stöd i arbetet med att starta upp fiberföreningar. Tre fiberföreningar har bildats men ännu har ingen av dem kommit igång med att gräva ner fiber inom sitt område. Ett flertal åtgärder har genomförts. Till exempel så har företagslotsar utbildats, kommunikationen gentemot företag har förstärkts och kundnöjdhetsundersökningar genomförs. Samtliga förvaltningar ska ha dokumenterat och infört arbetssätt enligt någon kvalitetsstyrningsmodell. Bildningsförvaltningen har tagit fram en modell för systematiskt kvalitetsarbete och socialförvaltningen har gjort eller håller på att göra processkartläggningar. Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet. Andel som är behöriga till gymnasiet. Mått 19 KKIK. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet har minskat sedan 2013, och ligger nu på 82 %. Sedan 2012 är det då en minskning med 9 procentenheter. Rätt kommunal service J) Förbättra kommunens myndighetsutövning gentemot företag. K) Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter. Högre utbildningsnivå L) Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasiet. » lillaedet.se 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Måluppfyllelse PRIORITERADE MÅL Nämnder och kommunstyrelse har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2014. Nedan redovisas uppföljningen av dessa. 13 av de 20 målen är uppfyllda, fyra har kommit en bit å väg men inte riktigt ända fram, medan tre stycken inte utvecklats som förväntats. = mål uppfyllt Inr. mål = mål delvis uppfyllt = mål ej uppfyllt Prioriterade mål Indikator Uppföljning A Skapa mötesplatser för ungdomar När en eller flera mötesplatser skapats i samarbete med kulturproducenter och i samråd med ungdomar i kommunen. En person har anställts för att jobba fokuserat med frågan. Ett flertal mötesplatser för unga har skapats dock inte så många som planerat. Fler förvaltningar än de närmast berörda jobbar med frågan. A Möjliggöra för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Nå medel i mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKIK). Mått 14 ”Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling?”. Under året har kommunen lanserat en Facebooksida, och vi finns på Linkedin. Protokoll och kallelser från vissa nämndsmöten publiceras på kommunens hemsida. Ortsutvecklingsmöten har genomförts i sju tätorter och kundnöjdheten av bemötande i vissa verksamheter har följts upp. Trots att Lilla Edets kommun ökat till 41 poäng så har även medelvärdet ökat, och ligger på 53. När åtgärderna genomförts i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi och med CEMR-deklarationen som ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i nämnder och verksamheter. På grund av att jämställdhetsstrategin inte antogs under 2014 har arbetet inte kunnat komma igång. Däremot har vissa nämnder ändå jobbat med jämställdhetsfrågan. Uppfyllt Medborgarkraft B Arbeta i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi. Samarbete över gränserna C Samverkan inom SOLTAK När samverkan avseende gemensamma projekt/tjänster ökat jämfört med föregående år. Ett flertal olika inofficiella nätverk är i gång och arbetet med att samordna både IT-, löne- och ekonomifunktionerna är i en mycket aktiv fas. C Fortsätta samverkan inom turismområdet för att skapa bestående nätverk inom turismnäringen. Mäts genom att samverkan fortsätter inom turismområdet. Leader Göta älv har avslutats men ersatts av Göta älv turism som det nya nätverket efter Leader kallas. D Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga. Antalet externa placeringar ska minska jämfört med föregående år. Även om alternativ till externa placeringar alltid övervägs så har kostnaderna ökat under perioden på grund av bland annat omfattande vårdbehov. Attraktiv livsmiljö - goda boenden 12 E Fortsätt arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås till 2020 utifrån antagen handlingsplan. När nämnderna redovisar att de genomfört ytterligare åtgärder i enlighet med handlingsplanen jämfört med föregående år. Ekologisk mat serveras i allt högre grad både inom äldreomsorgen och skolan. Webbinarier, webbmöten och telefonmöten ersätter många resor. Av de resor som görs sker dessutom merparten med buss eller cykel. F Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år. Avläsning per 31/12 som visar på en procents ökning. Antalet invånare har ökat med 202 personer vilket innebär en ökning med ca 1,6 procent. F Det offentliga rummet ska vara snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Följa upprättade instruktioner avseende att hålla rent och snyggt i det offentliga rummet. Tillsynen av ovårdade fastigheter har varit låg under året. Kring och i skolorna har Leifab skött underhållet bra. Likaså har Leifab haft uppdraget att besiktiga cykelvägarna och där är det mesta klart. Däremot har gräset bara klippts enstaka gånger under sommarhalvåret. Ett stort upprustningsbehov finns på fritidsfastigheterna och underhåll har påbörjats. » lillaedet.se F Gator ska asfalteras enligt den beläggningsplanering som genomförs utifrån budgeterade medel för 2014. När gator asfalterats i enlighet med beläggningsplanering för 2014. Asfalteringsarbetet har genomförts nästan helt enligt plan. G Brukarna ska vara nöjda med sitt särskilda boende. Nöjdheten ska vara bättre än föregående mätning i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 25 – Andelen brukare som är ganska/ mycket nöjda med sitt särskilda boende. Vid senaste mätningen uppnåddes resultatet 93, vilket är 8 enheter bättre än föregående mätning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Goda kommunikationer H I Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. Verka för att utveckla fibernät i kommunens olika delar. Genom att antalet resande ökat i Västtrafiks mätningar jämfört med föregående år. Genom bättre skyltning av pendelparkeringar ges bättre möjlighet att resa kollektivt. En realtidstavla har satts upp vid Lilla Edets busstation. Ombytestiden mellan buss och tåg på Lödöse södra har varit 15 minuter vilket är för lång tid. Antalet påstigande vid Lödöse södra har minskat sedan föregående år. Fortsätta att ge stöd till enskilda hushåll och föreningar som vill komma igång med utbyggnad av fiber. Sker i form av påverkan av inriktning och utformning samt information och samordning. En person finns anställd för att jobba med denna fråga. Tre fiberföreningar är bildade och ytterligare en är på gång. Däremot har ingen utbyggnad kommit igång ännu. Rätt kommunal service J Förbättra kommunernas myndighetsutövning gentemot företag. Arbeta med förbättringsåtgärder med utgångspunkt från Insiktsmätningen 2013 samt projektet ”Förenkla helt enkelt”. Företagslotsar har utbildats och dessa kommer att ta hand om de företagare som söker hjälp. K Påbörja arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter. Minst en förvaltning ska genomföra arbete med kvalitetsstyrning under 2014. Bildningsförvaltningen har tagit fram en modell för systematiskt kvalitetsarbete och socialförvaltningen har gjort eller håller på att göra processkartläggningar. L Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet. Resultatet mäts i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 19 – Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Färre än tidigare år är behöriga till gymnasiet. Samarbetet mellan skola och kultur- och fritid har ändå utvecklats med flera aktiviteter. L Meritvärdet ska öka i kommunens skolor. När meritvärdet ökat med 5 procent i kommunens skolor i förhållande till föregående års resultat. Målet är inte fullt ut uppföljningsbart men har delvis uppnåtts. L Alla elever i årskurs F-3 ska ha tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel. När alla elever i årskurs F-3 får tillgång till ett IT-verktyg (PC/Ipad eller liknande). Alla elever i årskurs F-3 har tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel. L Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. När personaltätheten på förskolorna har ökat till 6,1 barn per personal. Personaltätheten är 6,1 barn per personal. L Öka möjligheterna att anordna arbetsmarknadsanpassad vuxenutbildning. När antalet beviljade utbildningsplatser har ökat i jämförelse med föregående år. Undersköterskeutbildning för 10 studerande har erbjudits från AMA under våren 2014. Högre utbildningsnivå » lillaedet.se 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Befolkning och boende Befolkningen i Lilla Edets kommun var vid årets slut 13 031, vilket är en ökning med 202 personer jämfört med föregående år och motsvarar en ökning med 1,57%. Ökningstakten är den 26:e största i landet och den näst största i Västra Götalandsregionen. Från 2005 fram till 2012 minskade befolkningen i kommunen med 349 personer. Trenden med en minskande befolkning bröts 2012 och förstärktes rejält under 2013 och 2014, då ökningen dessa två år var 451 personer. I kommunen föddes det 37 personer fler än det dog under året. Inflyttningen var 1 011 personer, medan utflyttningen var 846 personer. Totalen visar att det flyttade in 165 fler personer än vad det flyttade ut under 2014. Både inflyttningen och utflyttningen är större 2014 än 2013. Mellan kommunerna i Göteborgsregionen finns en överenskommelse om att gemensamt ansvara för att den regionala strukturen är lånsiktigt hållbar. Lilla Edets kommun ligger vid ett av huvudstråken som tillsammans med kärnan ska utgöra ryggraden i Göteborgsregionen. Lilla Edets kommun har goda förutsättningar att bidra till att öka antalet invånare i regionen. Tack vara utbyggnaden av dubbelspårig järnväg med pendel-/regiontågsstationen Lödöse södra är restiden till och från Göteborg bara 26 minuter. Utbyggnaden av väg E45 har bidragit till att bilister har en säkrare bilväg och kan korta sin restid. Satsningen på kollektivtrafiken för en gemensam region gör att det till och från Lilla Edets kommun blir kortare restider och det ökar tillgängligheten till arbetsmarknader och utbildning. Antal invånare i Lilla Edets kommun de senaste 10 åren. 13 100 13 000 12 900 12 800 12 700 12 600 12 500 12 400 12 300 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 De befolkningsförändringar som påverkar den kommunala servicen är störst i de åldersgrupper som är i behov av förskola, skola och äldreomsorg. För samtliga dessa grupper har det skett en ökning, där den är störst i de allra yngsta åldrarna. En ökad bostads- och verksamhetsutveckling i Lilla Edets kommun överensstämmer med regionala visioner och mål. För att uppnå målet om ett hållbart samhälle och en region med kortare avstånd och samspel är det viktigt att prioritera bostäder och verksamheter vid lägen med bra kollektivtrafik och samtidigt stärka kommunens tätorter. Kommunens förutsättningar att erbjuda bra bostäder i attraktiva miljöer är goda. En attraktiv livsmiljö fås genom att nyttja älvens möjligheter, att driva ett aktivt miljöarbete och att kombinera boende med intressen. Kön Ålder Totalt Kvinnor Män 0-6 år 7-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80+ år Dec 2014 13 031 6 284 6 747 1 100 1 538 1 118 3 002 3 681 2 002 590 Dec 2013 12 829 6 184 6 645 1 027 1 535 1 100 2 956 3 688 1 954 569 202 100 102 73 3 18 46 -7 48 21 Förändring Flyttningsnetto Därav mot Folkmängd Förändring Födda Döda Födelse överskott/ underskott Inflyttade Utflyttade Totalt Länet Sverige Utlandet Dec 2014 13 031 202 165 128 37 1 011 846 165 100 7 58 Dec 2013 12 829 249 125 122 3 944 699 245 178 2 69 202 -47 40 6 34 67 147 -80 -78 5 -11 Förändring 14 » lillaedet.se FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Sysselsättning Den öppna arbetslösheten är något lägre i Lilla Edet jämfört med Västra Götalands län och riket när det gäller 16-64 år, totalt rör det sig om 237 personer i Lilla Edet. Öppna arbetslösheten för ungdomar 18-24 år, 39 personer, är också lägre än i Västra Götalands län, men högre än i riket. Andelen arbetslösa i program med aktivitetsstöd ligger högre än länet och riket i båda grupperna (16-64 år, 250 st, och 18-24 år, 86 st). Vid jämförelse med riket beträffande öppet arbetslösa och i program i åldersgruppen 16-64 år ligger Lilla Edet något lägre, men högre än Västra Götalands län, vilket också var fallet 2013. Jämfört med riket och länet ligger Lilla Edets andel högre beträffande öppet arbetslösa och i program för ungdomar 18-24 år. Lilla Edet VG Län Riket Öppet arbetslösa 16-64 år 3,8 % 4,1 % 4,3 % Deltar i program med aktivitetsstöd 16-64 år 4,0 % 3,5 % 3,8 % Öppet arbetslösa och i program 16-64 år 7,8 % 7,6 % 8,1 % 5,3 % 5,4 % 5,7 % Deltar i program med aktivitetsstöd 18-24 år Öppet arbetslösa 18-24 år 11,7 % 7,6 % 9,1 % Öppet arbetslösa och i program 18-24 år 17,0 % 13,0 % 14,8 % Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik, andel av registerbaserade arbetskraften totalt 2014-12. » lillaedet.se 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Personalredovisning Lilla Edets kommun följer de riktlinjer som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderar för redovisning av personalnyckeltal. Mättidpunkten är den 1 november alternativt på helårsbasis. Behovet av ett strategiskt arbete med personalförsörjning påverkas även av personalrörligheten, det vill säga andelen tillsvidareanställda personer som påbörjar respektive avslutar sin anställning i kommunen. PERSONALSTRUKTUR Personalrörlighet anger andelen tillsvidareanställda personer som påbörjar respektive avslutar sin anställning i kommunen. År 2014 fördelades personalrörligheten med 13 % som påbörjade en anställning och 11 % som avslutade en anställning. Detta betyder att personalrörligheten har ökat från tidigare år. I kommunen finns 787 tillsvidareanställningar den 1 november 2014, vilket är en ökning med sju anställningar jämfört med 2013. Utöver detta finns 194 tidsbegränsade anställningar(>40% sysselsättningsgrad i minst tre månader) vilket resulterar i totalt 981 månadsanställningar. De tidsbegränsade anställningarna har även i år ökat kraftigt medan tillsvidareanställningarna legat på en relativt konstant nivå de senaste åren. Åldersfördelning för tillsvidareanställningar uppdelat per förvaltning. Även kommunövergripande andel i % per den 1 november 2011-2014 Förvaltning Under hösten 2014 har kommunens medarbetare medverkat i en medarbetarundersökning. Detta är den första kommungemensamma medarbetarundersökningen som någonsin gjorts och den ska fortsättningsvis genomföras vartannat år. Det totala resultatet för kommunen visar att medarbetarna är stolta över sitt arbete och att det känns meningsfullt. De främsta utmaningarna är bristen på individuell utveckling och den höga arbetsbelastningen. <29 år 30-49 år Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen ÅLDERSFÖRDELNING OCH PENSIONSAVGÅNGAR Medelåldern bland kommunens medarbetare är 48 år. Kvinnornas medelålder är 48 år och männens 49 år. Tidigare år har kommunens medarbetare tenderat att bli några tiondelar äldre i snitt per år, men i år har medelåldern inte ökat sedan föregående år. Dock är inflödet av yngre medarbetare fortfarande litet, vilket innebär att effekterna av de förestående pensionsavgångarna blir alltmer påtagliga. 2 >50 år Totalt 15 35 18 2 18 23 43 Socialförvaltningen 40 167 184 391 Bildningsförvaltningen 14 126 175 315 Totalt 58 329 397 784 Andel i % 7 42 51 100 Andel i % 1/11 2013 7 42 51 100 Andel i % 1/11 2012 8 42 50 100 Andel i % 1/11 2011 6 43 51 100 KÖNSFÖRDELNING Könsfördelningen har blivit ojämnare under 2014, det vill säga att det har blivit fler kvinnor och färre män i kommunen. Av de anställda är 87 % kvinnor och 13 % män i kommunen. Socialförvaltningen har fortfarande den största procentuella andelen kvinnor med 92 % och bildningsförvaltningen kommer därefter med 90 % kvinnor. Flest antal män finns i samhällsbyggnadsförvaltningen, där 74 % av anställningarna innehas av män. Jämn könsfördelning, definierat som 40 % män/kvinnor, 60 % kvinnor/män, finns inte i någon förvaltning. Under förutsättning att alla går i pension vid 65 års ålder går 276 personer i ålderspension under de kommande tio åren. De motsvarar 35 % av den totala personalstyrkan. De fem kommande åren går 166 personer i pension. Storleken på beräknade pensionsavgångar ökar kraftigt mot tidigare år och det kommer att krävas krafttag för att möta rekryteringsbehovet framöver. Inom de flesta personalkategorier arbetar nästan uteslutande kvinnor. Dit räknas i synnerhet förskola och skola samt vård och omsorg. Den personalkategori som kommer närmast jämn könsfördelning är ”Teknik” med 63% Sysselsättningsgradernas fördelning mellan könen per den 1 november 2011-2014 2014 16 2013 2012 2011 Sysselsättningsgrad Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Deltid 44 2 44 2 41 2 41 1 Heltid 42 12 43 11 45 12 45 13 Totalt 85,9 14,1 87 13 86 14 86 14 » lillaedet.se kvinnor och 37 % män. Poängteras bör att i ”Teknik” ingår, förutom tekniker, brandpersonal och hantverkare, även köks-/måltidsarbete och lokalvård. I de två sistnämnda personalkategorierna arbetar i stort sett endast kvinnor. 42 % av kvinnorna och 12 % av männen har heltidstjänster i kommunen. Detta betyder att kvinnors heltidstjänster har minskat och mäns heltidstjänster har ökat något jämfört med föregående år. Av kommunens samtliga 41 chefer är 71 % kvinnor och 29 % män. Andelen kvinnor i chefsbefattningar har ökat med några procentenheter mot tidigare år och könsfördelningen har blivit än mer ojämn. SJUKFRÅNVARON Orsakerna till sjukfrånvaron är komplexa. Hela livsstilen påverkar en medarbetares hälsa. Sjukfrånvaron kan till exempel bero på förhållanden som inte har med arbetet att göra. Även Försäkringskassans tillämpning av reglerna i sjukförsäkringssystemet samt attityder till sjukskrivning i samhället kan ge utslag i kommunens sjukfrånvarostatistik. Sjuktalen ökar nu såväl hos oss som i vår omvärld och det är viktigt att uppmärksamma dessa då effekten ökade sjuktal medför högre kostnader i kommunen. Sjukskrivning kan på sikt även leda till en högre personalomsättning, vilket ger ytterligare kostnader för kommunen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Andelen tillsvidareanställda med ”hög korttidsfrånvaro” uppgår till 4,8 %, samma som föregående år. Till skillnad från långtidssjukfrånvaron som där medarbetare över 50 år står för en stor del av fallen, visar det sig att gruppen ”ofta sjuka” består av oproportionerligt många under 35 år med tanke på åldersfördelningen i kommunen. Även sjukfrånvarodagarna per årsarbetare stiger. Sjukdagarna redovisas som kalenderdagar, oavsett om personen varit sjuk på hel- eller deltid. I år ligger antalet på 27 dagar per årsarbetare vilket betyder att antalet har stigit med fem dagar jämfört 2011, som var det år då antalet dagar var som lägst. Personalens sjukfrånvaro åren 2011-2014. Frånvaron redovisas i procent i förhållande till ordinarie arbetstid. 2014 2013 2012 2011 Sjukfrånvaro > 60 dagar/total sjukfrånvarotid 46 % 39,8 % 33,4 % 25,2 % Sjukfrånvaro kvinnor/ordinarie arbetstid kvinnor 6,4 % 6,6 % 6,1 % 5,8 % Sjukfrånvaro män/ordinarie arbetstid män 3,3 % 4,0 % 3,0 % 2,0 % Sjukfrånvaro ålder < 29 år/ ordinarie arbetstid för < 29 år 7,5 % 5,1 % 5,6 % 4,8 % Sjukfrånvaro ålder 30-49 år/ ordinarie arbetstid för 30-49 år 4,5 % 4,9 % 4,9 % 4,2 % Sjukfrånvaro > 50 år/ordinarie arbetstid för > 50 år 6,8 % 7,9 % 6,3 % 6,0 % Total sjukfrånvarotid/ordinariearbetstid 5,9 % 6,2 % 5,6 % 5,2 % År 2014 hade kommunens månadsavlönade personal 5,9 % sjukfrånvaro, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. Långtidssjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år och utgör nu 46 % av total sjukfrånvarotid. En analys visar att den kategorin över 50 år har en sjukfrånvaro i kommunen på 6,8 %. Särskilt är det långtidssjukfrånvaron som utgör en stor del av sjukfrånvaron i gruppen 50 år och äldre. Viktigt är dock att uppmärksamma att medarbetare under 29 år är den grupp som har högst sjukfrånvaro i kommunen, 7,5 %. Lika viktigt som att följa upp långtidssjukfrånvaron, är det att vara uppmärksam på de medarbetare som är sjuka ofta med korta tidsperioder. Upprepad sjukfrånvaro kan vara en varningssignal avseende hälsoläget. Att vara ”ofta sjuk” kan vara inledningen till en period av längre sjukskrivning, så insatser som stöttar en återgång till arbetet ska komma igång så tidigt som möjligt även vid ”hög korttidsfrånvaro”. » lillaedet.se 17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Kommunen följer i all väsentlighet Lagen om kommunal redovisning samt de rekommendationer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning. Avvikelser från dessa avser en i balansräkningen redovisad avsättning i form av en ”socialfond”. Ingen förändring av redovisningsprinciper har skett sedan föregående år. Redovisning av intäkter sker normalt enligt följande: • Omsorgsavgifter I samband med faktureringen, vilken för förskoleverksamheten innebär intäkt samma månad som brukandet av tjänsten, medan det för övrig omsorgsverksamhet innebär intäkt månaden efter att tjänsten levererats. • Renhållnings- och VA-avgifter Periodisering för varje aktuell brukarperiod. • Anläggnings-/anslutningsavgifter 20% av beloppet intäktsbokförs omgående och 80% skuldförs för att intäktsföras i takt med avskrivning av investeringsobjektet. • Försäljning av fastigheter Om det är en anläggningstillgång avförs det bokförda värdet och skillnaden gentemot försäljningspris påverkar resultatet. Om det avser en exploateringsfastighet balansförs inbetalningen och i samband med slutredovisning av området sker en avräkning mot tillgången och mellanskillnaden påverkar resultatet. • Specialdestinerade statsbidrag och övriga bidrag Inkomster som kräver motprestation redovisas som en skuld fram till dess att motsvarande kostnad uppstått, och först då sker intäktsföring. • Skatteintäkter, bidrag ur utjämningssystemen och kommunal fastighetsavgift Periodiseras enligt de uppgifter som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redovisar för avsedd period. Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig. Inga kostnader för upptagande av lån belastar anskaffningskostnaderna av anläggningstillgångar. Leasingkontrakt klassas som finansiella då löptiden överstiger tre år, värdet av kontraktet är av betydande karaktär och ägandet bedöms övergå till kommunen efter att dess löptid avslutats. Övriga leasingkontrakt anses som operationella, då värdet bedöms som ringa 18 » lillaedet.se eller löptiden inte överstiger tre år, och redovisas som en rörelsekostnad. Samtliga hyresavtal avseende byggnader och fastigheter klassificeras som operationella, då inget ägarförhållande föreligger efter hyrestidens slut. Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna, längden utgörs av en beräknad livslängd, påbörjas den månad som tillgången tas i bruk. Materiella anläggningstillgångar tillämpar främst följande avskrivningsperioder; Maskiner och inventarier 3, 5 eller 10 år, Fastigheter, mark och anläggningar 25, 33 eller 50 år. För att tas upp som en anläggningstillgång krävs en livslängd över tre år samt en utgift överstigande ett prisbasbelopp. Finansiella tillgångar och skulder hanteras enligt fastställd finanspolicy, vilken kortfattat innebär att placering kan ske hos svenska staten, svenska kommuner, svenska banker/hypoteksinstitut och hos emittent med mycket hög kreditvärdering. Max 20% av det placerade kapitalet får ligga hos den sistnämnda kategorin. Upplåning kan ske i svensk valuta med en struktur där 50% av portföljen inte bör förfalla inom det närmaste året och minst tre långivare eftersträvas. Det mesta kapitalet upplånas via Kommuninvest. Genomsnittlig räntebindning bör ligga mellan 1-6 år och derivatinstrument används. Kommunens finansiella ställning analyseras med hjälp av den så kallade RK-modellen. Den bygger på de fyra aspekterna finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden och kontroll över den finansiella utvecklingen. Med hjälp av dessa fyra aspekter kan finansiella problem identifieras och klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att anskaffningsvärdet av aktier i dotterföretag har avräknats mot det matematiska värdet vid förvärvstidpunkten, med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast den ägda andelen av företaget konsolideras, alltså ingår, förutom kommunen, bolaget Leifab med 100% och bolaget Lefab med 50%. Affärstransaktioner mellan bolagen och kommunen har eliminerats i samband med upprättandet av balans- och resultaträkning. Någon värdering av tillgångar och avskrivningsprinciper sker inte i och med upprättandet av den sammanställda redovisningen utan den baseras på respektive bolags egna principer. Pensioner redovisas enligt beräkning gjord av KPA enligt Rips07. Avvikelser finns avseende tre politiker, som är beräknade enligt SKLs normalregler för politiker, samt en tjänsteman, som är beräknad enligt R-SAP. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Finansiell analys av kommunen Lilla Edets kommun uppvisar ett resultat på -8,6 mkr för år 2014. I detta resultat ingår jämförelsestörande poster med -6,9 mkr avseende nedskrivning av en biogasanläggning för framställande av fordonsgas, en fastighet samt skredförebyggande åtgärder. Kommunen har under ett flertal år brottats med en ansträngd ekonomi, men de senaste åren har detta räddats genom tillfälliga intäkter avseende återbetalning från AFA, men i år förekommer inga sådana. Kommunens kostnadsläge är för högt i förhållande till de intäkter som flyter in, och det förhållandet ser ut att fortsätta ytterligare några år framöver. Den ekonomiska styrkan är försvagad och har så blivit under ganska lång tid. Nedan följer en finansiell analys och som analysmetod används den så kallade RK-modellen. Den utgår från fyra viktiga finansiella aspekter; det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, risker och kontrollen över den finansiella utvecklingen. Vilken balans har kommunen över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? RESULTAT KAPACITET Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? RISK KONTROLL Vilken kontroll har kommunen över den ekonmiska utvecklingen? RESULTAT - KAPACITET Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Förändring i procent 2014 2013 2012 Verksamhetens nettokostnad 9,3% 2,7% 1,2% Intäkter från skatter och utjämning 7,6% 2,2% 0,4% Utvecklingen av verksamhetens nettokostnad har ökat radikalt det senaste året, men det har även intäkterna från främst utjämningssystemen. Lilla Edets kommun var en stor vinnare i översynen av det kommunala utjämningssystemet som genomfördes till år 2014. Som en förklaring till nettokostnadsutveckligen kan befolkningsökningen ses som en parameter, men behov av insatser har ökat rejält, främst inom äldreomsorgen samt inom individ- och familjeomsorgen. Utvecklingen de senaste åren har även hållits nere på grund av återbetalningarna från AFA, ca 1,5 %, både 2012 och 2013. Om vi ser tillbaka under en femårsperiod så har det varit kraftiga variationer i både nettokostnadsutvecklingen och intäkterna via skatter och utjämningssystem. Intäkterna har som lägst varit 0,3 % 2011 och som högst 7,6 % 2014, medan nettokostnaderna under samma period varit -0,2 % som lägst 2011 och 9,3 % som högst 2014. Årets resultat och jämförelsestörande poster 2014 2013 2012 -8,6 mkr 0,7 mkr 2,1 mkr Jämförelsestörande engångsposter 6,9 mkr -9,4 mkr -11,9 mkr Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster -1,7 mkr -8,7 mkr -9,8 mkr Årets resultat i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning -1,3% 0,1% 0,4% Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning -0,3 % -1,4% -1,7% Årets resultat Lilla Edets kommun redovisar ett resultat på -8,6 mkr, vilket är 9,3 mkr lägre än föregående år. Om hänsyn tas till jämförelsestörande poster (vilka 2012 består av intäkter från AFA 9,6 mkr och reavinster vid försäljning 2,3 mkr respektive år 2013 intäkter från AFA 9,3 mkr, reavinst vid försäljning 0,3 mkr, vitesersättning 0,7 mkr samt kostnader för förändrad diskonteringsränta på pensionsförpliktelser 0,9 mkr samt 2014 nedskrivning av anläggning för fordonsgastillverkning 3,4 mkr, nedskrivning av en fastighet 1,5 mkr och skredförebyggande åtgärder 2,0 mkr) är resultatet istället -1,7 mkr jämfört med -8,7 mkr föregående år. Ur det perspektivet så har resultatet förbättrats, men det är fortfarande svagt och avviker från det budgeterade positiva resultatet på 1,5 mkr. Det redovisade resultatet är dalande och har nu landat i en negativ relation av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. För att ha en god ekonomisk hushållning borde den relationen vara kring 2 %, eftersom det ger en större handlingsberedskap vid tillfälliga svängningar i ekonomin samt att investeringarna kan finansieras till större del utan att uppta lån. Intäkterna, förutom skatter och utjämningssystem, landar på drygt 137 mkr, vilket är en ökning med 1,9 %, trots att det i år inte finns några AFA-intäkter. Den taxehöjning som genomförts inom ett flertal verksamheter slår igenom, likväl som statsbidrag för skredförebyggande åtgärder. Störst volym på intäkterna återfinns inom verksamheten äldre- och funktionshinderomsorg med 51 mkr, varav 28 mkr är ersättningar från staten. Affärsverksamheten har knappt 34 mkr i intäkter, vilket är en minskning sedan föregående år med två miljoner. » lillaedet.se 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Finansiell analys av kommunen Driftskostnadsandel Driftskostnadsandel Verksamhetens intäkter och kostnader netto Avskrivningar Driftskostnadsandel inkl. jämförelsestörande poster och finansnetto Finansnetto Driftskostnadsandel efter finansnetto Jämförelsestörande poster netto Driftskostnadsandel exkl. jämförelsestörande poster och finansnetto 2014 2013 2012 98,6 % 97,5% 97,0% 2,2 % 1,7% 1,8% 100,9 % 99,2% 98,8% 0,5 % 0,6% 0,8% 101,3% 99,9% 99,6% -1,1% 1,6% 2,0% 100,3 % 101,5% 101,7% Årets investeringar 2014 2013 2012 35,1 mkr 30,5 mkr 36,9 mkr Investeringsvolym/bruttokostnader 4,4 % 4,1 % 5,1 % Investeringar/avskrivningar 245 % 293 % 342 % 17 % 36 % 35 % Självfinansieringsgrad Investeringsnivån stiger till 35,1 mkr. Detta innebär att hela budgeten på 45 mkr inte används, vilket beror på att några investeringsprojekt har blivit förskjutna i tid. Beaktas bör också att kommunen inte har något större fastighetsbestånd, då dessa i princip ligger i det kommunala bolaget Leifab. Investeringsvolymen i förhållande till bruttokostnaderna har ökat med några tiondels procentenheter jämfört med föregående år, vilket då beror på större förseningar i planerade åtgärder 2013 som färdigställts 2014. Självfinansieringsgraden visar hur stor andel av investeringsvolymen som kommunen kan finansieras via skatteintäkter. Målsättningen var under året att 30 % skulle vara självfinansierat, men trots föresenade 20 » lillaedet.se RISK - KONTROLL Likviditet 2014 2013 2012 78% 116% 96% Kassalikviditet Ett mått för att se på utvecklingen mellan intäkter och kostnader är att jämföra hur driftskostnadsandelen, som visar hur samtliga löpande intäkter och kostnader förhåller sig till skatteintäkterna, förändras över tid. För att det ska anses råda god balans, och därigenom en god ekonomisk hushållning, bör driftskostnadsandelen inte överstiga 98 %. Verksamhetens intäkter och kostnader tar 98,6 % av skatteintäkterna i anspråk, och den ökande trenden eskalerar. Avskrivningarna ökar i år, främst på grund av en nedskrivning som påverkar med 0,5 %, medan finansnettot minskar i andel. Det sistnämnda orsakas bland annat av att ränteläget varit gynnsamt. Rensas siffrorna från de jämförelsestörande posterna, som varierat över tid på grund av återbetalning från AFA, försäljning av fastigheter, skredförebyggande åtgärder samt nedskrivning så framgår det klart att Lilla Edets kommun inte har balans mellan löpande intäkter och kostnader. Investeringsvolym investeringsprojekt så uppnås inte detta då årets resultat är för lågt. Kassalikviditeten visar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap förändras. När likviditeten är 100 % innebär det att de kortfristiga tillgångarna är lika stora som de kortfristiga skulderna. I år är likviditeten 78 %, vilket då innebär att skulderna överstiger tillgångarna. I de kortfristiga skulderna ingår semesterlöneskulden, 19 % av totalen, som normalt inte påverkar likviditeten i någon större utsträckning. Detta innebär att då kassalikviditeten är större än 81 % (100-19) anses den kortsiktiga betalningsberedskapen vara god. Den största förändringen under året är att leverantörsskulderna ökat. Likviditeten har också påverkats genom att kommunen under året minskat upplåningen med 20 mkr. Sedan 2007 har det upplånade kapitalet ökat från 50 mkr till 245 mkr. Soliditet 2014 2013 2012 Soliditet enl. balansräkningen 22% 23% 24% Soliditet inkl. ansvarsförbindelse avseende pensioner -29% -30% -27% Soliditeten visar kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Det viktigaste att se på när det gäller detta nyckeltal är dess utveckling, vilken inte ska vara negativ under en längre period. De senaste åren har soliditeten minskat med 2 procentenheter och ser vi tillbaka de senaste tio åren så har soliditeten minskat från 40 % till dagens 22 %. Detta är en utveckling som är mycket oroväckande. I kommunsverige låg snittet på soliditetsmåttet kring 51 % föregående år. Om skulden som finns i ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen räknas in så är soliditeten negativ. Däremot så rör den sig i rätt riktning, genom att de totala tillgångana ökar samtidigt som ansvarsförbindelsen minskar. Detta soliditetsmått hade föregående år en genomsnittsnivå bland svenska kommuner på cirka 15 %. Finansiella nettotillgångar Finansiella nettotillgångar 2014 2013 2012 -177 mkr -147 mkr -144 mkr Detta mått speglar den finansiella handlingsberedskapen som ligger mellan det kortfristiga likviditetsmåttet och den långsiktiga soliditeten. Här ingår samtliga finansiella tillgångar och skulder som finns i balansräkningen och som beräknas omsättas på 10-20 års sikt, alltså finansiella anläggningstillgångar, omsättningstillgångar samt lång- och kortfristiga skulder. De finansiella nettotillgångarna har försämrats under året. De långfristiga skulderna minskar, de kortfristiga ökar, omsättningstillgångarna minskar likväl som de finansiella anläggningstillgångarna. De sistnämnda orsakas av att utgifter inom exploateringsområden omklassificerats till materiell anläggningstillgång. Kommunen har gått i borgen för vissa lån som tagits upp av andra än kommunen själv. Det innebär att kommunen åtar sig att betala till långivaren om låntagaren inte själv klarar av att göra det. Det totala åtagandet har minskat med 11 mkr. Samtliga kategorier har minskat sina krediter med kommunal borgen och kommunens exponering har utifrån det minskat. Däremot så bedöms en större volym som hög risk, då borgenstagandet gentemot en förening omklassats från medelrisk till hög risk. Totalt är de bedömda högriskåtagandena 6,6 mkr. Inga borgensåtaganden är infriade under året. Pensionsåtagande Utöver detta så är kommunen medlem i Kommuninvest ekonomiska förening, och därmed ansvarig för de tillgångar och skulder som Kommuninvest innehar. Detta innebär att kommunen har ett åtagande för 477 mkr av tillgångarna och 473 mkr av skulderna. 2014 2013 2012 14 mkr 13 mkr 11 mkr Ansvarsförbindelse tidigare pensionssystem (före 1998) 214 mkr 226 mkr 208 mkr Pensionsåtagande 228 mkr 240 mkr 219 mkr Särskild löneskatt 55 mkr 58 mkr 53 mkr 283 mkr 298 mkr 272 mkr 100% 100% 100% Långfristig pensionsavsättning Pensionsåtagande och löneskatt Summa återlånade medel Det totala åtagandet som Lilla Edets kommun har för pensioner är 283 mkr, inklusive löneskatt. Den allra största delen avser åtaganden som är intjänat före 1998, då sättet att redovisa pensioner förändrades. Dessa återfinns inte i balansräkningen som en skuld utan endast som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Årets kostnader för pension uppgår till 33 mkr inklusive den särskilda löneskatten, fördelat på årets intjänande 21 mkr och utbetalning från ansvarsförbindelsen med 12 mkr. Kommunalskatt Den primärkommunala skattesatsen i Lilla Edets kommun är 22,37 procent. Eftersom landstingsskatten till Västra Götalandsregionen är 11,13 procent så blir den totala kommunalskatten 33,50 procent av den beskattningsbara inkomsten. Det är oförändrat jämfört med föregående år. Vid en jämförelse med andra primärkommuner i Västra Götalandsregionen framgår det att av de 49 kommuner som ingår i regionen så är det åtta kommuner som har högre skattesats än vad Lilla Edets kommun har och spannet sträcker sig mellan 19,96 procent i Partille och 23,21 procent i Dals Ed. Kommunens borgensåtagande för lån 2014 2013 2012 534 mkr 554 mkr 515 mkr Egna hem 1 mkr 1 mkr 1 mkr Föreningar 6 mkr 7 mkr 7 mkr 541 mkr 552 mkr 523 mkr Kommunala bolag Totalt borgensåtagande FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Låneskuld Den totala låneskulden är vid bokslutstillfället 245 mkr, vilket är en minskning med 20 mkr under året. Lånevolymen beror främst på att investerings- och exploateringsverksamheten är större än vad kommunen klarar att bära i sig själv. Det förekommer även förtida utlägg till Trafikverket avseende vägprojekt, men dessa ska återbetalas framöver. Både investerings- och exploateringsverksamheten kommer att vara i behov av upplånat kapital under ett flertal år framöver. Då kapitalskulden ökar inkräktar det på det ekonomiska utrymmet i form av räntekostnader. För att räntesäkra delar av det upplånade kapitalet så används räntederivat. Snitträntan landar på 3,22 % och den genomsnittliga räntebindningen är vid bokslutstillfället 7,21 år, medan kapitalbindningen är 0,9 år. Skredförebyggande åtgärder Regeringen gav ett särskilt uppdrag till Statens Geotekniska Institut att utföra en kartering av riskerna för skred längs Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Utredningen har utförts under åren 2009- 2011 och visade att det inom Göta älvdalen finns områden med hög skredrisk för dagens förhållanden och att riskerna kommer att öka i ett förändrat klimat. Göta älvutredningen (GÄU) är en översiktlig utredning där det är relativt glest mellan undersökningspunkterna. För att kartlägga stabiliteten och ta fram underlag för förslag på stabilitetshöjande åtgärder krävs fördjupade utredningar. Fördjupade utredningar har initierats av kommunen för områden som i GÄU har markerats som hög- respektive medelriskklassade områden. Därtill har bostadsområden med åretruntboende högre priorietet än åkermark och fritidshusområden. » lillaedet.se 21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Finansiell analys av kommunen Enligt gällande lagstiftning har fastighetsägaren ett ansvar att skydda sin egendom och att inte orsaka olyckor. Det innebär att fastighetsägaren har ett ansvar att vidta och bekosta åtgärder i syfte att förhindra olyckor och begränsa skador till följd där av. Kommunen kan, å fastighetsägarnas vägnar, söka bidrag för stabilitetshöjande åtgärder hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) samt ansöka om bidrag för de genomförda fördjupade stabilitetsutredningarna som utförts på uppdrag av kommunen. Vid godkänd ansökan står MSB för 60 % av de bidragsberättigade utgifterna som uppkommer för åtgärdsarbetet, medan 40 % av kostnaderna är fastighetsägarnas ansvar. Lilla Edets kommuns åtagande är bland annat att ansvara för tillståndsprövningar, kontakta, informera och samordna med kommuninvånare och myndigheter, arbeta för att statliga medel ska bekosta de stabilitetshöjande åtgärderna samt ansöka om statsbidrag hos MSB. Kommunen har beslutat att kostnadsföra 40 % av de upparbetade utgifterna, medan 60 % fordringsförs gentemot MSB, eftersom kommunen kan vara fastighetsägare och det inte alltid går att träffa avtal med andra berörda fastighetsägare. Under året har 2,0 mkr kostnadsförts och 3,1 mkr fordringsförts. Ackumulerad fordran gentemot MSB är på balansdagen 2,8 mkr. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Årets budgeterade resultat är +1,5 mkr och utfallet landar på -8,6 mkr, alltså en budgetavvikelse med 10,1 mkr. I utfallet återfinns ju då jämförelsestörande poster med -6,9 mkr så bortser vi från dem så är utfallet -1,7 mkr och då blir budgetavvikelsen 3,2 mkr. Både i tertialrapport ett och två redovisades ett prognostiserat underskott, vilket resulterade i att kommunstyrelsen fick uppdraget att först noggrant följa den av tjänstemannaorganisationen inledda översynen och sedan göra en total översyn av verksamheten för att hitta en långsiktigt hållbar ambitionsnivå. På helårsbasis redovisar nämnderna ett underskott gentemot budget på 8,3 mkr och finans ett underskott med 1,8 mkr. Att finans redovisar ett underskott beror framför allt på att nedskrivning av fordonsgasanläggningen ligger här med -3,4 mkr samt att kostnaderna för pensioner översteg det budgeterade med 3,4 mkr samtidigt som finansnettot var betydligt bättre. Årets prognoser har avvikit mindre än 1 procent när det gäller nämnders och styrelse totala nettokostnader likväl som när det gäller finans. En avvikelse under 1 procent brukar anses som god prognossäkerhet. 22 » lillaedet.se GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Årets resultat är -8,6 mkr, och efter balanskravsutredningen visar det fortfarande på det. Vid en balanskravsutredning ska hänsyn tas till bland annat uppkomna realisationsvinster och synnerliga skäl, men några sådana finns inte i år. Om en kommun redovisar ett negativt resultat ett år så ska detta återställas senast tredje året efter det uppkomna resultatet, enligt kommunallagen kap 8 5a §. Lilla Edets kommun har inget ingående negativt balanskravsresultat, men det utgående är -8,6 mkr. Återhämtningen kommer att göras genom förstärkt bemanning och kontroll av i första hand individ- och familjeomsorgen men även äldre- och funktionshinderomsorgen, i syfte att kraftigt minska köpta placeringar inom dessa verksamheter. Dessutom innehåller resultatet nedskrivningar av engångskaraktär med 4,9 mkr. Balanskravsutredning Årets resultat -8,6 mkr Årets balanskravsresultat -8,6 mkr Ingen avsättning till resultatutjämningsfond, RUR, finns. Med hänsyn tagen till balanskravsresultatet och att inget av de två prioriterade målen uppfylls så bedöms det som att kommunen i år inte upprätthåller en god ekonomisk hushållning. Under mandatperioden har utvecklingen inte heller gått i den riktning som inriktningsmålen ämnade och långsiktigt så är utvecklingen inte särskilt god och en finansiell återhämtning måste prioriteras. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 MÅL OCH RESULTAT Kommunfullmäktige har beslutat om två finansiella inriktningsmål, som ska vara uppnådda till mandatperiodens slut 2014, samt två prioriterade finansiella mål för året. = mål uppfyllt = mål delvis uppfyllt Inriktningsmål = mål ej uppfyllt Uppföljning Uppfyllt Attraktiv livsmiljö - goda boenden Driftkostnadsandelen, inkl. finansnetto, ska inte överstiga 98% av skatteintäkter samt generella stats- och utjämningsbidrag. 2011 var driftkostnadsandelen 98,9% och sedan dess har den försämrats till dagens 101,3%. Investeringar ska självfinansieras fullt ut. Självfinansieringsgraden var år 2011 46% och år 2014 är den 16%. Prioriterade mål Uppföljning Uppfyllt Attraktiv livsmiljö - goda boenden Driftkostnadsandelen, inkl. finansnetto, ska inte överstiga 99,5% av skatteintäkter samt generella stats- och utjämningsbidrag. Om de jämförelsestörande posterna bortses från så är driftskostnadsandelen 101,3% i annat fall så är den 100,3%. Investeringar ska självfinansieras till 30%. Självfinansieringsgraden är 17%. » lillaedet.se 23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Finansiell analys av kommunen RESULTATRÄKNING Belopp i mkr Not Utfall 2014 Budget 2014* Utfall 2013 Verksamhetens intäkter 1 137,4 115,0 134,8 Verksamhetens kostnader 2 -774,6 -740,8 -720,5 Avskrivningar 3 -14,4 -10,6 -10,4 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter -651,6 -636,4 -596,1 4 515,6 546,2 506,9 Generella statsbidrag och utjämning 5 130,5 99,9 93,7 Finansiella intäkter 6 4,9 3,9 5,0 Finansiella kostnader 7 -8,0 -12,1 -8,8 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -8,6 1,5 0,7 Årets resultat -8,6 1,5 0,7 *Reviderad budget efter besult under 2014 KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten Not Årets resultat Justering för av- och nedskrivning Justering för gjorda avsättningar 15 Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar 14 2014 2013 -8,6 0,7 14,4 10,4 -0,9 2,4 4,9 13,5 3,3 0,2 Ökning(-)/minskning(-) av förråd, lager & exploateringsfastigheter 13 -2,9 -21,2 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder 17 34,4 -19,0 39,7 -26,5 -16,0 Kassaflöden från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 8,9,10 -35,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar, omklassificering 8,9,10 0,3 -0,1 Minskning/Investering i finansiella anläggningstillgångar 11 4,3 24,9 Minskning/Förvärv av infrastruktur 12 0,5 0,5 -30,3 9,3 70,0 20,0 Kassaflöden från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av lån -90,0 Kassaflöden från finansieringsverksamheten -20,0 20,0 44,7 41,9 34,1 44,7 -10,6 2,8 Årets kassaflöde Likvida medel från årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel 24 » lillaedet.se FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR (belopp i mkr) Tillgångar Not 2014 2013 8 209,6 210,7 Maskiner och inventarier 9 17,3 17,5 Pågående investeringar 10 34,8 12,8 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Finansiella anläggningstillgångar 11 55,5 59,8 317,2 300,8 12 4,2 4,7 Exploateringsfastigheter och lager 13 91,2 88,3 Fordringar 14 76,6 79,9 34,1 44,7 Summa omsättningstillgångar 201,9 212,9 SUMMA TILLGÅNGAR 523,3 518,4 2014 2013 121,8 121,1 -8,6 0,7 113,2 121,8 17,0 16,7 5,5 6,7 15 22,5 23,4 Långfristiga skulder 16 245,0 265,0 Kortfristiga skulder 17 Summa anläggningstillgångar Bidrag till Statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Kassa och bank EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER (belopp i mkr) Eget kapital Not Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar till pensioner inkl. löneskatt Avsättningar övriga Summa avsättningar Skulder 142,6 108,2 Summa skulder 387,6 373,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 523,3 518,4 Ansvarsförbindelser Borgens- och ansvarförbindelser 18 541,2 551,6 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar 19 265,8 277,4 Derivatsinstrument, marknadsvärde 20 -28,9 -2,9 » lillaedet.se 25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Finansiell analys av kommunen NOTER Not 1 2014 2013 Verksamhetens intäkter Försäljning Not 5 2014 2013 111,5 101,0 24,6 24,3 Kostnadsutjämning -8,8 -38,3 Bidrag för LSS-utjämning -1,1 1,0 Generella statsbidrag och utjämning 0,8 1,9 Försäljning verksamhet och konsulttjänster 17,4 11,9 Taxor och avgifter 49,1 46,5 Realisationsvinst 0,3 Hyror 11,6 10,7 Bidrag 58,5 63,5 Inkomstutjämning Kommunal fastighetsavgift Regleringsbidrag/avgift 4,3 5,7 Summa 130,5 93,7 Not 6 2014 2013 Ränteintäkter 0,9 1,3 Varav jämförelsestörande AFA återbetalning av premie Summa Not 2 9,3 137,4 134,8 2014 2013 -172,1 -156,3 Verksamhetens kostnader Entreprenader, köpt verksamhet Bidrag -32,4 -31,9 -410,4 -382,5 -77,7 -73,4 Fastighet och anläggningskostnader -7,3 -4,1 Bränsle, energi, vatten och hyra/leasing - 8,9 -9,1 Personalkostnader Lokalhyror Förbrukningsmaterial, livsmedel -15,8 -17,1 Material, tele, transportmedel -11,2 -8,2 Transporter, främmande tjänster Summa -38,8 -37,9 -774,6 -720,5 Finansiella intäkter Borgensavgift dotterbolag 3,8 3,6 Övrigt 0,2 0,1 Summa 4,9 5,0 2014 2013 Räntekostnader -7,7 -7,4 Not 7 Finansiella kostnader Ränta på pensionsavsättning -0,2 -1,3 Övrigt -0,1 -0,1 Summa -8,0 -8,8 2014 2013 Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 3 2014 2013 Avskrivningar Avskrivningarna är planenliga och beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Mark, byggnader och tekniska anläggningar 7,3 6,8 Maskiner och inventarier 3,7 3,6 Nedskrivning av anläggningstillgång 3,4 0,8 14,4 11,2 Summa Anskaffningsvärde 358,0 353,4 Ackumulerade avskrivningar -148,4 -142,7 Bokfört värde 209,6 210,7 Ingående bokfört värde 210,7 170,4 Investeringar 9,9 47,1 Försäljning -0,3 Avskrivningar -7,3 Nedskrivningar Not 4 2014 2013 516,9 509,6 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Slutavräkning föregående år -1,4 0,3 Preliminär avräkning innevarande år 0,1 -3,0 515,6 506,9 Summa 26 » lillaedet.se Bokfört värde -6,8 -3,4 209,6 210,7 Not 9 2014 2013 Maskiner och inventarier Not 13 74,7 71,2 Ingående värde Ackumulerade avskrivningar -57,4 -53,7 Årets anskaffning Bokfört värde 17,3 17,5 Omklassificering 17,5 88,3 67,1 2,9 6,2 - 15,0 Utgående balans 91,2 88,3 Not 14 2014 2013 18,0 Investeringar 3,5 3,1 Avskrivningar -3,7 -3,6 Bokfört värde 17,3 17,5 Not 10 2013 Exploateringsfastigheter Anskaffningsvärde Ingående bokfört värde 2014 Fordringar Kundfordringar 14,5 6,7 Fordringar mot staten 20,5 25,6 2,8 2,5 26,2 25,5 3,8 12,2 Skredrelaterat 2014 2013 Ingående balans 12,8 47,0 Upplupna intäkter Färdigställda investeringar -13,4 -50,2 Momsfordran 8,8 7,4 Årets investeringar 35,4 16,0 Utgående balans 76,6 79,9 Utgående balans 34,8 12,8 Not 15 2014 2013 Not 11 2014 2013 Förutbetalda kostnader Pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Lilla Edets Fjärrvärme AB (Ägarandel 50%) Summa andelar i koncernföretag Avsättningar till pensioner och liknande Se redovisningsprinciper. Andelar i koncernföretag: Lilla Edets Industri & Fastighets AB (Ägarandel 100%) 45,0 45,0 1,0 1,0 Ingående balans inkl löneskatt 16,7 13,6 Årets avsättning 1,2 4,0 Årets ianspråkstagande -0,9 -1,2 - 0,3 17,0 16,7 2,1 1,8 Årets övriga förändringar 46,0 46,0 Andelar i övriga företag: Utgående balans inkl. löneskatt Varav förtroendevalda Kommuninvest 1,0 1,0 Summa andelar i övriga företag: 1,0 1,0 Trafikverket 5,8 10,1 Förlagsbevis Kommuninvest 2,7 2,7 Långfristig utlåning Avslutning Högstorpsdeponin Sluttäckning beräknas vara slutförd 2016 och efterkontroll mm t.o.m 2032. Ingående balans 4,1 4,4 -0,5 -0,3 3,6 4,1 Ingående balans 2,6 3,0 Årets ianspråktagande -0,7 -0,4 Utgående balans 1,9 2,6 Utgående balans 22,5 23,4 Not 16 2014 2013 8,5 12,8 Årets ianspråktagande Utgående balans 55,5 59,8 Utgående balans Not 12 2014 2013 Summa långfristig utlåning Bidrag till statlig infrastruktur Avser av-/påfart mot väg E45 i Lödöse, upplösning sker 2009-2023. Ursprungligt värde FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 7,0 7,0 Bidrag till statlig infrastruktur -2,3 -1,9 Årets bidrag till statlig infrastruktur -0,5 -0,4 Utgående balans 4,2 4,7 Socialfond Uttag beräknas t.o.m 2016. » lillaedet.se 27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Finansiell analys av kommunen NOTER (FORTS.) Långfristiga skulder Ingående balans banklån Not 20 265,0 245,0 Nyupptagna lån 70,0 20,0 Amortering av lån -90,0 0,0 Utgående balans 245,0 265,0 Not 17 2014 2013 13,3 12,1 Kortfristiga skulder Avgiftsbestämd ålderspension Löneskatt avgiftsbestämd ålderspension 3,2 2,9 Summa 16,5 15,0 Leverantörsskulder 39,8 15,2 Upplupna kostnader o förutbet intäkter 39,0 36,9 Semesterlöneskuld 26,6 25,0 Personalens källskatt 5,9 5,5 Statsbidrag, skol-, social- och miljöprojekt 4,5 4,5 Momsskuld 3,5 1,4 Trafikplats Alvhem 0,4 0,5 Förutbetalda skatteintäkter 4,5 3,1 Avräkningkonto avfall och VA 1,9 1,1 Utgående balans 142,6 108,2 Not 18 2014 2013 533,9 544,0 Borgen för utomstående 6,6 6,7 Borgen för egnahem 0,7 0,9 Summa 541,2 551,6 Not 19 2014 2013 213,9 223,2 Borgens- och ansvarförbindelser Lilla Edets kommun har gått i borgen för Kommuninvest på samma vis som alla övriga kommuner som är medlemmar. Se även Kassaflödesanalys/Finansiella risker. Borgen för dotterbolag Pensionsförpliktelser (som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar) Beräkningen sker enligt RKR. Inga särskilda pensionsavtal finns för tjänstemän. Pensionsförpliktelser Varav 2 st förtroendevalda Särskild löneskatt Varav 2 st förtroendevalda Summa 28 » lillaedet.se 1,4 1,4 51,9 54,2 0,3 0,3 265,8 277,4 2014 2013 Derivatsinstrument, marknadsvärde Ränteswapar -28,9 -2,9 Summa -28,9 -2,9 Derivatinstrument används för att minimera risken för oförutsett högre räntekostnader orsakade av ränteförändringar, vilket genererar en lägre risk genom en minskad volatilitet i räntan för kommunen. Skuldportföljen har räntesäkrats med derivat. Räntekostnaden med derivaten har under året varit 7 875 tkr och utan 4 898 tkr. Genomsnittlig ränta inklusive derivat är 3,22 % och exklusive derivat 1,16%. Genomsnittlig räntebindningstid för skuldportföljen med derivat är 7,2 år och exklusive derivat 0,2 år. Enligt finanspolicyn bör den genomsnittliga räntebindningstiden inte understiga två år. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 NYCKELTAL 2014 2013 2012 2011 2010 98,6% 97,5% 97,0% 96,3% 96,9% Planenliga avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag 2,2% 1,7% 1,8% 1,7% 1,6% Finansnettos andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 0,5% 0,6% 0,8% 0,9% 0,7% 101,3% 99,9% 99,6% 98,9% 99,1% Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag -1,3% 0,1% 0,4% 1,1% 0,9% Årets resultat/eget kapital -7,6% 0,6% 1,7% 5,5% 4,4% 16% 36% 35% 46% 106% Investeringsvolym/nettokostnader 5% 5% 6% 6% 2% Avskrivningar/nettoinvesteringar 41% 34% 29% 28% 68% Soliditet 22% 23% 24% 26% 28% Förändring av eget kapital -7% 1% 2% 6% 5% Soliditet inkl. hela ansvarsförbindelsen avs. pension -29% -30% -27% -30% -30% Total skuld- och avsättningsgrad 78% 77% 76% 74% 72% RESULTAT - KAPACITET Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och generella statsbidrag Kostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 4% 5% 4% 5% 5% varav kortfristig skuldsättningsgrad varav avsättningsgrad 27% 21% 25% 24% 30% varav långfristig skuldsättningsgrad 47% 51% 48% 46% 37% 33,50 kr 33,50 kr 33,25 kr 33,25 kr 33,25 kr varav primärkommunal, Lilla Edets kommun 22,37 kr 22,37 kr 22,37 kr 22,80 kr 22,80 kr varav landstingskommunal, Västra Götalandsregionen 11,13 kr 11,13 kr 10,88 kr 10,45 kr 10,45 kr Kassalikviditet 78% 115% 96% 107% 92% Balanslikviditet 142% 197% 149% 146% 116% 70% 71% 73% 71% 73% 59,3 mkr 104,7 mkr 61,9 mkr 49,6 mkr 19,6 mkr -177,2 mkr -147,4 mkr -144,4 mkr -147,5 mkr -91,4 mkr Skattesats RISK - KONTROLL Borgensåtaganden/verksamhetens kostnader Rörelsekapital Finansiella nettotillgångar » lillaedet.se 29 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Investeringsredovisning Här redovisas vilka investeringsutgifter kommunen haft under året och vad de har gått till. Av tabellen intill framgår att det budgeterade utrymmet inte tagits i anspråk och ett överskott om 9,9 mkr redovisats, mestadels inom samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområden. Investeringarna på 0,2 mkr inom omsorgsnämnden avser inköp av matvagnar till gemensam kostproduktion. Inom individnämnden har det inom arbetsmarknadsavdelningen investerats i ett växthus på drygt 0,5 mkr. Investeringen kommer delvis att finansieras via medel från Socialstyrelsen. Av årets utfall inom kultur- och fritidsnämnden har handikapprampen i Prässebo delvis färdigställts. Infasningen till Bibliotek i Väst, bibliotekssamarbetet inom ramen för kommunerna inom SOLTAK, har under året påbörjats. Färdigställda investeringsprojekt under året är reningsverket på Billerödsvallen, omdragning av Sollumsån samt en djupborrad brunn vid Bertilsgården. Årets investeringar inom utbildningsnämnden har använts till flytten av Prästkragen/Fuxerna förskola till Fuxerna, inköp av möbler och inventarier på grund av flytt av slöjd- och musiksal samt kostnader som avsett den nystartade avdelningen Blåsippan på Klosterängens förskola. Inom samhällsbyggnadsnämnden kan de största utgifterna härledas till projektet väg 1996 Lödöse-Nygård. Det har under året lagts ner dagvattenledningar för 2,2 mkr, VA-ledningar för 7,3 mkr och GC-väg för 2,5 mkr. Projektet har pågått sen 2008 och har färdigställts under året. Kostnaden för GC-väg genom Nygård har delats lika mellan Trafikverket och Lilla Edets kommun. Under året har det färdigställts ny- och omläggningsarbeten med VA- och dagvattenledningar på Bystigen 0,8 mkr och Kullåsgatan 2,2 mkr, Det har även påbörjats arbeten på Bryggaregatan 1,6 mkr och Norra Ledningsgatan/ Gärdhemsgatan 1,3 mkr. Projekten kommer att färdigställas under 2015. Inom vatten- och avloppsverk har det gjorts ett flertal investeringar för att säkerställa styr- och driftövervakningen samt öka kommunikationen mellan pumpstationer och avloppsverk samt tryckstegringsstationer och vattenverk. Investeringar per nämnd (tkr) Nämnd Kommunstyrelsen För att öka tillgängligheten och säkerheten mellan Ekeberg och stationsområdet har det nyanlagts en GCväg. Utgiften på drygt 2,6 mkr har fördelats lika mellan Trafikverket och Lilla Edets kommun. I samband med arbetet lades det även ner VA-ledningar (0,8 mkr) för att möjliggöra för en VA-anslutning för kommande etablering av skola. 30 » lillaedet.se Budget Avvikelse 552 700 148 Omsorgsnämnden 200 800 600 Individnämnden 461 200 -261 Utbildningsnämnden 567 600 33 Kultur & fritidsnämnden 1 691 1700 9 Samhällsbyggnadsnämnden skattefinansierad 9 841 15 200 5 359 Samhällsbyggnadsnämnden avgiftsfinansierad 21 471 25 600 4 129 Miljö- & byggnämnden Summa Objektstyp Inventarier, IT-utrustning Vatten- och avloppsledningar 335 200 -135 35 118 45 000 9 882 Belopp 1 795 24 639 Gator och vägar 5 017 Fritidsanläggningar 1 689 Vatten- och avloppsverk 1 517 Mark och fastigheter Överföringsledning VA (6,4 mkr) mellan Lilla Edet och Ström har under året i stora drag färdigställts. Projektet har samordnats med VA Skansenvägen. Projektet hade ett överskott mot budget vilket berodde på att anbudet var lägre än beräknat. Syftet med överföringsledningen är att öka leveranssäkerheten av dricksvatten mot hushållen på Ström. Utfall Summa 461 35 118 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Exploateringsredovisning Utfall (Belopp i tkr) Budget Avvikelse Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Netto 1 802 -811 991 4 300 0 4 300 -3 309 FÖP, Lödöse 0 -973 -973 0 -3 000 -3 000 2 027 Genomförandeplan, Lödöse Södra 0 0 0 0 -1 400 -1 400 1 400 Ekeberg Detaljplan Skaven 6:5 0 -522 -522 0 -600 -600 78 Projekt Göta E45 0 -293 -293 0 0 0 -293 311 -585 -274 0 0 0 -274 Inköp Råmark, Lödöse Övriga områden SUMMA 588 -2 586 0 0 0 586 2 701 -3 186 -485 4 300 -5 000 -700 215 Ekebergsområdet i södra delen av Lödöse omfattar fem stycken delområden där genomförandetiden som återstår är fem år. Delområde ett avser villatomter om totalt 16 stycken varav nio stycken är bebyggda och två stycken har under året undertecknat köpeavtal. Delområde två avser totalt elva villatomter. I den södra delen har Snickar Carlsson AB köpt sex tomter varav fyra fastigheter har byggts under året. I den norra delen har det under året byggts ett bostadshus samt ett köpeavtal undertecknats. Vid delområde tre som omfattar 19 tomter har Snickar Carlsson AB under året undertecknat köpeavtal för två större skiften samt två mindre tomter som har slagits samman. I norra delen har EREIM AB undertecknat köpeavtal för 15 bostadsrätter på Dansbanevägen. Området omfattar också sedan tidigare tre bebyggda fastigheter. Delområde fyra innefattar en större tomt på åsen där det under året undertecknats köpeavtal med EREIM AB avseende 15 bostadsrätter på Dansbanevägen. Den fördjupade översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige under november. Översiktsplanen ligger nu till grund för den framtida utvecklingen samt bevarandet av Lödöse. Genomförandeplan Lödöse Södra är försenad då den fördjupade översiktsplanen, FÖP, antogs under senare delen av året. Genomförandeplanen ska bland annat innefatta plankostnadskalkyl, detaljplan, infrastruktur, gestaltning och markanvisningsregler för Gossagården. Planen kunde inte påbörjas då FÖP Lödöse belyser vilken markanvändning som ska råda inom området. Samhällsbyggnadsnämnden har under året stoppat detaljplan Skaven 6:5, dock fanns önskemål från nämnden att planen ska återupptas. Kostnaden avser flyttning av hus inom vägområdet 1996 och kommer inte att belasta detaljplanen. Inom övriga områden har det på Stallgärdet, Ström, byggts ett hus och två köpeavtal har undertecknats samt att det vid Ryrsboholmsvägen, Göta, har byggt ett bostadshus och ett köpeavtal har undertecknats. Slutligen inom delområde fem som avser 22 villatomter samt en större ostyckad tomt finns optionsavtal med Myresjöhus Mark AB och Smålandsvillan. Fem tomter är bebyggda och under året har det skrivits köpeavtal för 22 bostadsrätter på Rådjursvägen. Vid Gossagårdsområdet har det under året byggts ut VA utmed Kyrkvägen till befintliga fastigheter inom området. Det har även köpts in råmark, fastighet Tingberg 12:1, avtalet är från 2013 men köpet gick först igenom under 2014 då lantmäteriförrättningen avslutades. Det har även försålts ett skogsskifte inom Tingberg 14:1. » lillaedet.se 31 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 VA & avfall Nedan återfinns den särskilda redovisning som avser vatten- och avloppsverksamheten (VA) i kommunen. Redovisningen styrs av lagen om allmänna vattentjänster och har till syfte att säkerställa att avgiftskollektivet inte subventionerar skattekollektivets verksamhet. För komplett redovisning hänvisas till lillaedet.se. 2014 2014 2013 Verksamhetens intäkter 24 403 21 496 Verksamhetens kostnader -15 610 -17 393 Avskrivningar -4 317 -3 336 Internränta -2 822 -2 122 Verksamhetens nettokostnader 1 654 -1 355 VA-verksamheten redovisar överskott på drygt 1,65 mkr fördelat på vattenproduktion +2,1 mkr, rörnät -1mkr och avloppsverksamhet +0,5 mkr. Utfallet för VA-kollektivet 2013 landade på ett underskott på drygt 1,35 mkr. Då årets utfall genererade ett överskott på 1,65 mkr kommer årets resultat innebära en positivt ackumulerat balanserat resultat för VA-kollektivet på drygt 0,3 mkr som ska regleras inom tre år. Överskottet inom vattenproduktion kan främst förklaras med att VA-brukningstaxan gett mer intäkter än budget. Vid övertagandet av kundtjänst för VA och avfall till egen regi har det gjorts en genomlysning av befintliga abonnemang och upptäckt felaktigheter som har justerats under 2014. Årets underskott inom rörnät kan härledas till kostnader för självrisk samt regresser vid översvämningar i kommunen. Orsak till överskott inom avloppsverksverksamhet är ökade intäkter för tippning av slam från enskilda avlopp samt lägre driftskostnader. 2013 Verksamhetens intäkter 10 222 9 777 Verksamhetens kostnader -10 613 -8 480 -129 -178 -5 -9 525 1 110 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Resultaträkning (tkr) » lillaedet.se Resultaträkning (tkr) Internränta VA 32 AVFALLSVERKSAMHETEN Avfallsverksamheten visar ett överskott för året på 0,5 mkr vilket fördelas på omhändertagande +0,6 mkr och övrig avfallsverksamhet -0,1 mkr. Insamling, slam, enskilda avlopp, ÅVC och deponier redovisar nollresultat. Utfallet för avfallsverksamhet 2013 blev ett överskott på drygt 1,1 mkr. Årets överskott på drygt 0,5 mkr ger avfallsverksamheten ett positiv ackumulerad balans på drygt 1,6 mkr vilket ska regleras inom tre år. Inom avfallsverksamhet har det, då kundtjänst för VA/ avfall återgått till egen regi, gjorts en genomlysning av befintliga abonnemang och upptäckt felaktigheter som har justerats under året. Genomlysningen har resulterat i ökade intäkter mot budget. Inom övrig renhållning är förklaringen till underskottet att verksamheten har haft ökade uppstartskostnader för återtagandet av avfallsverksamhet i egen regi. Det har bland annat köpts in ett nytt verksamhetssystem samt rekryterats ny personal. VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Driftsredovisning Utfall Budget Intäkter Kostnader Netto Netto Avvikelse Fullmäktige/revision 0,0 -1,2 -1,2 -1,3 0,1 Kommunstyrelsen 3,7 -50,6 -46,9 -48,4 1,5 Överförmyndarnämnden 0,0 -1,0 -1,0 -1,0 0,0 Individnämnden 19,4 -103,5 -84,1 -74,2 -9,9 Omsorgsnämnden 45,5 -231,5 -186,0 -184,8 -1,2 Utbildningsnämnden 26,5 -287,2 -260,7 -259,0 -1,7 Kultur- och fritidsnämnden 1,1 -21,8 -20,7 -21,9 1,2 Samhällsbyggnadsnämnden 41,7 -65,5 -23,8 -23,9 0,1 Miljö- och byggnämnden Summa nämnder 4,5 -18,3 -13,8 -15,4 1,6 142,4 -780,6 -638,2 -629,9 -8,3 Finans 656,0 -26,4 629,6 631,4 -1,8 Summa kommunen 798,4 -807,0 -8,6 1,5 -10,1 Den totala avvikelsen från budget orsakas främst av individnämndens underskott, som ligger närmare 10 mkr. Även omsorgsnämnden och utbildningsnämnden redovisar underskott. Redan i tertialrapport 1, per april, prognostiserades ett underskott inom individnämnden, omsorgsnämnden, utbildningsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Genom ett beslut i kommunfullmäktige om att flytta kostnaderna för nedskrivning av biogasanläggningen från samhällsbyggnadsnämnden till finans så rättades resultatet för samhällsbyggnadsnämnden upp. I tertialrapport 2, per augusti, hade prognosen avseende individnämnden och utbildningsnämnden försämrats något, medan övriga nämnder visade oförändrad eller förbättrad prognos. Till det tredje tertialet, denna årsredovisning, så försämrades individnämndens resultat ytterligare, medan flera andra nämnder förbättrades något. På efterföljande sidor redovisas respektive nämnds verksamhet och ekonomi ytterligare. I finans ingår kommunens finansiella verksamhet i form av skatter, det kommunala utjämningssystemet, pensioner, räntor och utdelningar samt realisationsvinster vid försäljning av fastigheter. Detta år ingår även nedskrivning av biogasanläggningen. Avvikelser jämfört med budget består i princip av följande poster: • Nedskrivning av biogasanläggning med 3,4 mkr. • Semesterlöneskuldsförändringen är 0,5 mkr högre än vad som avsatts. Orsaken härleds till avsättningen avsedd för lönerevision på den ingående balansen. • Kostnaderna för pensioner är 2,9 mkr högre än vad som budgeterats. Detta beror dels på utfallet för pensioner intjänade före 1998, men även på intjänandet under året. Vad det sistnämnda beror på måste analyseras ytterligare, men till viss del lär det orsakas av att lönekostnaderna stigit mer än vad som var budgeterat och då påverkas även pensionskostnaderna. • Intäkterna från likvida medel och andra finansiella placeringar överstiger budget med 0,8 mkr. Detta orsakas av utdelning från Lefab, god likviditet och borgensavgifter. • Kostnaderna för upplånat kapital är 4,2 mkr lägre än budgeterat, främst beroende på att den upplånade volymen är lägre än planerat, men även på ett gott ränteläge. På efterföljande sidor redovisas respektive nämnds verksamhet och ekonomi. » lillaedet.se 33 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Kommunstyrelsen Ordförande: Kommunchef: (mkr) GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI Ingemar Ottosson (S) Lena Palm 2014 2013 2012 3,7 7,7 5,1 Kostnader -50,6 -46,6 -42,8 Nettokostnader -46,9 -38,9 -37,7 20,6% 3,2% -8,3% Intäkter Nettokostnadsutveckling Budgetavvikelse Personalkostnader * 1,5 0,2 1,8 22,7 22,3 18,5 *Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda. Kommunstyrelsen (KS) leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamheter samt ansvarar för samordningen inom den kommunala koncernen. Styrelsen är även organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Vid extraordinär händelse övertar KS andra nämnders beslutanderätt i de frågor som rör den extraordinära händelsen. 34 » lillaedet.se Kommunstyrelsen bedöms fullfölja sitt grunduppdrag. Detta sker bland annat genom att styrelsen leder och samordnar arbetet med det kommande årets planer för verksamhet och ekonomi. Uppföljning av kommunens verksamheter sker på ett flertal sätt, exempelvis genom kontinuerliga dialoger med styrelser och nämndernas presidier, genom tertialrapporter och internkontroll. Samordning och styrning av arbetsgivarfrågor sker bland annat via personalutskottet. Årets resultat är positivt med 1,5 mkr. Större underskott återfinns inom omstruktureringslokaler och stabilitetshöjande åtgärder (skred). Dessa motverkas genom restriktivitet, vakanshållning och beviljade tjänstledigheter samt av att implementeringen av verksamhetsövergång till Soltak AB inte har kommit igång i den takt som tidigare bedömts. VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Måluppfyllelse KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I stort sett samtliga mål uppfylls. Exempelvis är ortsutvecklingsmöten genomförda i alla kommundelar och kommunen syns mer i sociala medier. Göta älv-turism arbetar med att förstärka regionens turistutveckling och genom IT-stöd är det nu möjligt att genomföra möten på distans, och därigenom spara både tid och miljö i och med färre resor. Ett av de ej uppnådda målen kunde inte genomföras då vintern inte var tillräckligt kall under en längre period. Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-19. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%. Mål Uppfyllt 1 Inom ramen för folkhälsoarbetet bidra och stödja andra förvaltningars arbete. 100% 2 Genomföra ortsutvecklingsmöten. 100% 3 Skapa fler möjligheter för medborgarna att kommunicera med förtroendevalda på kommunens webbplats. 100% 4 Öka kommunens synlighet i sociala medier. 100% 5 Ge barn och unga större möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. 100% 6 Genomföra minst en av de aktiviteter som framgår av det strategidokument som framtas för jämställdhet. 100% 7 Stödja nämnder/förvaltningars arbete med jämställdhet i enlighet med strategidokumentet. 100% 8 Medverka i nya projekt/tjänster inom SOLTAK. 100% 9 Ge möjlighet för Ale & Lilla Edets turistorganisation att fortsätta utvecklas till en organisation som bidrar till nytta 100% för sina medlemmar. 10 Resor ersätts i större utsträckning än tidigare med webbmöten/videokonferenser/telefonmöten samt även efterfråga detta hos mottagaren. 100% 11 De resor som görs ska i ökad grad följa resepolicyn; korta resor med cykel/elcykel och mot Trollhättan eller Göteborg i första hand med kollektiva färdmedel. 100% 12 Energivandring görs i samarbete mellan verksamhet och kommunens energianalytiker för att kunna upptäcka energitjuvar. 0% 13 Antalet nytillkomna byggrätter för bostäder. 0% 14 Marknadsföringsinsatser genomförs som omfattar hela kommunen. 100% 15 Tjänsteresor mot Trollhättan eller Göteborg görs i första hand med kollektiva färdmedel. 100% 16 Information ges till allmänhet och brukare om de möjligheter som finns att resa kollektivt. 100% 17 Ge stöd till medborgarna i arbetet med att starta fiberföreningar i kommunen. 100% 18 Genomföra minst hälften av de förslag som togs fram i utbildningen ”Förenkla helt enkelt”. 50% 19 Medverka till att ett kvalitetsstyrningssystem görs tillgängligt för förvaltningarna samt ge stöd för påbörjande av arbetet med kvalitetsstyrning. 100% » lillaedet.se 35 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Överförmyndarnämnden Ordförande: (mkr) GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI Anette Fransson (S) 2014 2013 2012 Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -1,0 -0,9 -0,8 Nettokostnader -1,0 -0,9 -0,8 11,1% 12,5% -11,1% Budgetavvikelse 0,0 0,1 0,2 Personalkostnader * 0,0 0,1 0,1 Nettokostnadsutveckling *Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda. Överförmyndarnämnden ska fullgöra de uppgifter som, enligt gällande författningar ankommer på nämnden. Vidare ska nämnden samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berör överförmyndarnämndens verksamhetsområde samt lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde. 36 » lillaedet.se Nämndens grunduppdrag uppfylls genom samverkan med Stenungsund, Orust och Tjörns kommuner. Lilla Edets kommun köper de administrativa tjänsterna från överförmyndarverksamheten i Stenungsunds kommun. Från och med 2015 kommer denna verksamhet att skötas via en gemensam nämnd för de samverkande kommunerna. Årets resultat är visar på 0,0 mkr, där kostnaden för de köpta tjänsterna är något högre än planerat, men det motverkas av att arvodena är något lägre. KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Nämnden har inte konkretiserat något av kommunfullmäktiges mål. VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 » lillaedet.se 39 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Utbildningsnämnden Ordförande: Leif Håkansson (S) Förvaltningschef: Maria Andersson 1/1-10/8 Martin Barkstedt 11/8-31/12 (mkr) enskilda förskolor inklusive pedagogisk omsorg och en fristående grundskola inklusive fritidshem i kommunen. Nämnden har tillsynsansvar i de enskilda förskolorna och insyn i grundskolan. 2014 2013 2012 26,5 24,0 21,3 Kostnader -287,2 -273,2 -268,1 Nettokostnader -260,7 -249,2 -246,8 4,6% 1,0% -2,1% -1,7 -2,9 -1,7 137,3 128,9 125,7 Intäkter Nettokostnadsutveckling Budgetavvikelse Personalkostnader * *Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda. Nämndens grunduppdrag är att erbjuda en kvalitativt god barnomsorg och skola. Med barnomsorg avses förskola 1-5 år, familjedaghem och fritidshem. Kommunen erbjuder förskoleklass samt grundskola år 1-9 inklusive särskola, gymnasiestudier inom introduktionsprogrammet och lärlingsgymnasium. Nämnden ansvarar också för gymnasiestudier till kommunens ungdomar samt har kommunens uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år. Förskolans personal har genomgått en serie av kompetensutvecklingsdagar för att stärka förskolans pedagogiska uppdrag. Fokus är pedagogisk dokumentation i enlighet med förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10. I arbetet med att dokumentera, utvärdera och planera den pedagogiska verksamheten pågår arbete för att utveckla personalens IT-kompetens. Samtliga barn erbjuds förskoleplats inom garantitiden – 4 månader. 84 % av de barn som placerades 2014 fick plats i enlighet med vårdnadshavarnas förstahandsval. Personaltätheten 6,0 barn/årsarbetare (15 okt, 2014) är låg jämfört med rikssnittet 5,3 barn/årsarbetare (Skolverkets kommunblad 2013). GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI Arbetet med att skapa systematiska och hållbara rutiner för en attraktiv skola med goda resultat är i full gång. Grundskolorna är mitt inne i en tvåårig kompetensutvecklingssatsning för alla lärare inom bedömning för lärande, BFL. Arbetet syftar till att utveckla lärares förmåga att involvera eleverna i sitt eget lärande, likvärdig bedömning och betygsättning och förhållningssätt till elever och lärande. Utvecklingen av undervisningen i åk 4-9 med iPads som lärverktyg fortskrider. Nämnden ansvarade för drift av elva förskolor, pedagogisk omsorg, sju grundskolor inklusive grundsärskola och fritidshem samt ett gymnasium. Utöver det finns två Skolledarna arbetar intensivt för att leda utvecklingen tillsammans och skapa likvärdighet. Utfall 2014 Utfall 2013 Förändring 12 månader Utveckling i procent Barnomsorg 1-5 år Antal barn i förskolan (egen vht) 560 526 34 6% Antal barn i förskolan (annan vht) 127 124 3 2% Antal barn i pedagogisk omsorg 11 24 -13 -54% Antal barn per årsanställd i förskola (egen vht) 6,1 6,4 0 5% Antal barn fritidshem (egen vht) 401 366 35 10% Antal barn fritidshem(annan vht) 76 61 15 25% Antal elever i förskoleklass (egen vht) 122 125 -3 -2% Antal elever i förskoleklass (annan vht) 20 16 4 25% 1 023 1 030 -8 -1% 223 217 6 3% 11 14 -3 -21% Skola F-9 elevantal Antal elever i grundskolan (egen vht) Antal elever i grundskolan (annan vht) Antal elever i grundsärskolan Gymnasieutbildning Antal elever gymnasieskola (annan huvudman) 38 465 449 16 3% Antal elever Elfhem 35 39 -5 -12% Antal elever i gymnasiesärskola 13 12 1 4% » lillaedet.se Kommunens gymnasium erbjuder lärlings- och introduktionsprogram. Övriga platser köps av externa utbildningsanordnare i kranskommunerna. Genomförda utvecklingsinsatser har upplevts mycket positiva i verksamheten. Trots det intensiva utvecklingsarbete som pågår kan konstateras att utbildningsnämnden, med hänvisning till elevernas låga resultat, inte uppfyller sitt uppdrag. VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Utbildningsnämnden redovisar ett underskott på -1,7 mkr. Delvis beror detta på ett ökat behov av stödinsatser inom grundskolans verksamhet men även på grund av en utmaning för förvaltningen att matcha rätt befattning mot det behov som finns i den gällande skolorganisationen. Ytterligare en orsak är att omsättning av personal som uppstått under året medfört högre löner på grund av arbetsmarknadsläget. Till viss del balanseras detta dock av högre intäkter inom grundskola och gymnasieverksamheten samt lägre kostnader för skolskjutsar. Måluppfyllelse KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL En fjärdedel av målen är uppnådda. Exempel på detta är ett ökat meritvärde både i årskurs 8 och 9 samt att personaltätheten inom förskolan har ökat. Ungefär en tredjedel av målen har kommit en bit på väg, men har ännu inte nått ända fram till det uppsatta målet. Att inte riktigt alla nya barn i förskolan fick det förstahandsval av placering som önskades är ett exempel på detta, men över 80 % klarades ändå av att ges förstahandsvalet. Här kan även nämnas att det pågår insatser för 21 elever inom KLARA-verksamheten, som syftar till att ge ungdomarna bättre förutsättningar att slutföra sin skolgång på ett bra sätt, men det fanns vid årsskiftet ändå en elev i kö. Av de mål som inte uppfylldes kan meritvärdet lyftas fram, alltså att flickor fortfarande har ett högre meritvärde än pojkar. Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-21. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%. Mål Uppfyllt 1 Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta elevråden minst 1 gång/termin. 0% 2 Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta föräldraråden minst 1 gång/termin. 50% 3 I samband med valet 2014 ska skolval genomföras. 50% 4 Pojkar och flickor ska ha lika möjligheter att nå goda resultat. Pojkars meritvärde ska vara i paritet med flickornas. 75% 5 Förvaltningen ska inom relevanta arbetsområden samverka inom SOLTAK. 0% 6 Samtliga elever i behov av KLARAs verksamheter ska fortsätta få sina behov tillgodosedda. 75% 7 Arbetet med ett inkluderande arbetssätt ska fortsätta. Antalet externt placerade elever ska minska. 0% 8 Måltidernas svinn ska minska. 0% 9 Andelen ekologiska råvaror ska öka. 100% 10 Förstahandsvalet av förskola ska erbjudas inom 1 år. 50% 11 Elevernas nöjdhet ska öka. 0% 12 Elever ska trivas och vara trygga i skolan. 0% 13 Skolans lokaler ska vara trivsamma. 50% 14 Nämnden ska följa det kommungemensamma implementeringsarbetet. 0% 15 Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet. Delmål: Andelen elever som lämnar grundskolan och är behöriga till gymnasiet ska öka. 0% 16 Meritvärdet i årskurs 9 ska öka. 100% 17 Meritvärdet i årskurs 8 ska öka. 100% 18 Resultatet på nationella proven år 6 ska öka. 0% 19 Resultatet på nationella proven år 3 ska öka (Måttet borttaget av Skolverket). 20 Alla elever i årskurs F-3 ska ha tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel. 100% 21 Personaltätheten i förskolan ska öka. 100% » lillaedet.se 39 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Kjell Johansson (S) Maria Andersson 1/1-10/8 Lena Palm 11/6-31/12 (mkr) • • 2014 2013 2012 1,1 1,1 1,1 Kostnader -21,8 -20,6 -20,8 Nettokostnader -20,7 -19,5 -19,7 Nettokostnadsutveckling 6,4 % -1,0% 28,8% Budgetavvikelse 1,1 0,5 -0,1 Personalkostnader * 7,1 6,5 6,3 Intäkter *Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personal- • • • • • • • Skött och underhållit kommunens idrotts- och fritidsanläggningar Stöttat föreningar med kostnaderna för lokaler, drift och i förekommande fall bidrag till ungdomsverksamhet för att skapa goda förutsättningar för att bedriva kultur- och fritidsaktiviteter. Genomfört musikevenemang på Ljudaborg Stöttat hembygdsföreningar Samarbetat med Lödöse Museum Stöttat Leaderprojektet Flytten från Lödöse Arbetat med Leaderprojektet Destination Lödöse Arbetat med projektet Mötesplats Unga Arbetat med projekt inom Skapande skola omkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda. Kultur- och fritidsnämnden ska ge alla kommuninvånare möjlighet att uppleva ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv, präglat av mångfald och hög kvalitet. Kommuninvånarna ska ges möjlighet att berika sin livssituation genom att stödja och bedriva kultur- och fritidsaktiviteter. GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI Kultur och fritid har under 2014 bland annat: • • 40 Bedrivit biblioteksverksamhet Bedrivit musikskola » lillaedet.se Baserat på ovanstående görs bedömningen att nämnden uppfyllt sitt grunduppdrag under perioden. Nämndens resultat är positivt med 1,1 mkr, vilket främst orsakas av lägre ansökningar om stöd till fritidsverksamhet, vakanser och återhållsamhet inom fritidsanläggningarna. Samtidigt så har kulturverksamheten kostat mer än vad som varit planerat, det sistnämnda främst kopplat till ett leaderfinansierat projekt, Turistdestination Lödöse, där det är osäkert om kommunens insatser kommer att ersättas fullt ut. VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2013 Måluppfyllelse KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Nästan samtliga mål är uppnådda. Energiförbrukningen vid de kommunala anläggningarna har minskat med 15 % och ett kvalitativt arbete mellan kultur, förskola och skola har utvecklats. Bland annat genomfördes en scenkonstföreställning, bokprat och musikaktiviteter tillsammans med de yngre skoleleverna. Ett av de beslutade målen var inte mätbart. Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-10. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%. Mål Uppfyllt 1 I samråd med ungdomarna erbjuda attraktiva aktiviteter. 50% 2 Erbjuda ungdomsaktiviteter i flera av kommunens delar. 100% 3 Öka antalet föreningsaktiva (ej mätbart). 4 Biblioteket ska ingå i nätverket Bibliotek i Väst inom ramen för SOLTAK samarbetet. 100% 5 Utarbeta en utvecklingsplan för Lödöse i samarbete med turistföreningen, Lödöse museum, ideella föreningar, studieförbund och näringsliv. 100% 6 Minska energiförbrukningen på kommunens fritidsanläggningar. 100% 7 Erbjuda attraktiva kulturarrangemang tillsammans med kommunens kulturaktörer. 100% 8 Fritidsanläggningarna ska vara välskötta och säkra. 100% 9 Tillgänglighetsanpassa kommunens anläggningar. 100% 10 Utveckla kvalitativt samarbetet mellan kultur, förskola och skola. 100% » lillaedet.se 2014-11-05 LAN lockade ungdomarna Natten mellan fredag och lördag gick kommunens höstlovs-LAN av stapeln. Evenemanget var fullbokat till sista plats. 30 förväntansfulla och ivriga ungdomar mellan 13 och 18 år intog Folkets Hus klockan 12 på fredagen med datorer, skärmar, luftmadrass och täcke. Ett LAN, eller LAN-party, innebär att en grupp människor träffas och kopplar ihop sina datorer i ett nätverk för att spela spel, utbyta erfarenheter och umgås. LAN av olika storlekar har länge varit populärt i Sverige och e-sport har de senaste åren exploderat i popularitet. Lilla Edets kommun arrangerade sitt första LAN under februarilovet och ville gärna ge möjligheten igen vilket uppskattades av deltagarna. – Det är kul att vi får ett sådant härligt gensvar på evenemanget. Det peppar oss att fortsätta med LAN och andra e-sportsevenemang. Vår förhoppning är att kunna erbjuda olika sorters e-sportsevenemang vid olika tidpunkter under året till exempel jul-, sport-, påsk-, sommar- och höstlov, säger Annica Skog, kommunens kultur- och fritidschef. » lillaedet.se 41 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: (mkr) Ulrik Brodd (FP) Maud Wik blir dyrare om förfallet fortgår. Därför kommer underhållet att öka under 2015. 2014 2013 2012 Intäkter 41,7 38,0 37,4 Kostnader -65,5 -61,7 -64,7 Nettokostnader -23,8 -23,7 -27,3 Nettokostnadsutveckling 0,4% -13,2% 23,5% 0,1 -1,1 0,1 11,9 8,9 9,1 Budgetavvikelse Personalkostnader* *Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda. Lilla Edets kommun ska nå en god och långsiktigt hållbar samhällsstruktur med trivsamma och säkra offentliga miljöer. Nämnden verkar också för att teknisk försörjning ska vara trygg och säker. Nämnden ansvarar även för långsiktig fysisk planering och genomförande av detaljplanering, kart- och mätverksamhet, vissa trafikfrågor samt lägenhets- och byggnadsregister. GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI Nämnden uppfyller grunduppdraget. En fördjupad översiktsplan för Lödöse har arbetats fram och antagits under året. Inventering av kommunens gällande detaljplaner är påbörjad, vilken ska leda till identifiering av exploaterbara byggrätter och sätta status på planerna. Detta arbete ska ligga till grund för den långsiktliga planeringen för planverksamheten. Standarden på kommunens gator är delvis undermålig, vilket orsaktas av eftersatt underhåll. Utebliven vägbeläggning orsakar sämre offentlig miljö, risk för trafikfara för cyklister, större risk för fordonsskador, försvårar snöröjning samt att beläggningsåtgärderna 42 » lillaedet.se Vattenproduktionen har fungerat tillfredsställande och investeringar i förstärkt leveranssäkerhet till västra sidan av Göta älv är genomförd. Arbete har genomförts för att minska dagvattnets påverkan i avloppssystemen, och därigenom minska risken för översvämning i reningsprocessen. Arbetet med att inrätta ett vattenskyddsområde längs med Göta älv har fortgått under året, och konsekvenserna är inte helt klarlagda ännu. Under året har avfallsverksamheten tagits över i egen regi, tidigare entreprenad, och organisationen kring det har haft ett stort fokus. Verksamheten löper på bra och den upplevs som tillfredsställande. Länsstyrelsen godkänner inte sluttäckningen av Högstorpdeponin. De anser att skydds- och växtetableringsskiktet är otillräckligt i tjocklek, lätteroderat och inte optimalt för etablering av stabiliserande växtlighet. Länsstyrelsen begär att kommunen inkommer med en reviderad avslutningsplan i början av 2015. Lilla Edets kommun har med Göta Älvutredningen som utgångspunkt gått vidare i de områden där sannolikheten för skred är påtagliga och konsekvenserna katastrofala. Kommunen har tillsammans med Trollhättan Energi under flera år satsat på att producera biogas och förädla den till fordons gas. Samarbetsavtalet med Trollhättan Energi är brutet och anläggningen avseende fordonsgastillverkning och distribution är tagen ur bruk. Nämnden visar på ett mindre överskott inom den skattefinansierade sektorn, medan avfallsverksamheten balanserar ett överskott om 0,5 mkr och VA-verksamheten 1,6 mkr. VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Måluppfyllelse KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Hälften av alla mål är uppfyllda, såsom anläggandet av en GC-väg till stationen Lödöse Södra, att upphandling skett med Miljöstyrningsrådets basnivå som lägsta riktmärke samt att snö- och halkbekämpning fungerat enligt uppsatta mål. Av de ej uppnådda målen så har ett flertal bäring på att det inte finns detaljplaner på plats, vilket i sin tur bland annat orsakas av att den fördjupade översiktsplanen antogs senare på året än vad som tidigare var tänkt. Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-15. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%. Mål Uppfyllt 1 Deltaga vid samtliga ortsutvecklingsmöten. 100% 2 Undersöka kundnöjdhet via enkät. 0% 3 All upphandling ska följa miljöstyrningsrådets basnivå. 100% 4 Tillskapade byggrätter för bostäder. 0% 5 Antal tillskapade arbetstillfällen. 0% 6 Tillskapade byggrätter för verksamheter. 0% 7 Sålda byggrätter för antal bostäder. 25% 8 Markanvisnings-/exploateringsavtal för antal bostäder. 50% 9 Gräsklippningsytor ska klippas så att gräset inte vid något tillfälle är högre än 8 cm. 25% 10 Inventera GC-vägar och påbörja upprensning. 100% 11 Förnyelsetakten av de asfalterade ytorna ska vara 33 år, vilket motsvarar 1/33 av ytan. 75% 12 Snöröjning sker enligt plan. 100% 13 Halkbekämpning sker enligt plan. 100% 14 Skylta upp pendelplatsparkeringar. 100% 15 Genomför GC-väg till stationsområdet. 100% » lillaedet.se 2014-11-11 Lyckat öppet hus på återvinningscentralen Över 100 personer besökte återvinningscentralen i lördags. Många var där för att lämna sitt avfall, andra för att besöka öppet hus och ställa frågor om den tekniska verksamheten. För att informera om att kommunen har tagit över avfallsverksamheten i egen regi anordnades ett öppet hus på återvinningscentralen. De som arbetar med avfall i kommunen fanns på plats och bjöd på kaffe med bulle. – Det var många som passade på att provsitta våra nya sopbilar och prata med chaufförerna, berättar Linda Holmer Nordlund, som arbetar i den nya kundtjänsten tillsammans med Marita Lövberg. » lillaedet.se 43 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Miljö- och byggnämnden Ordförande: Förvaltningschef: (mkr) Carlos Rebelo Da Silva (S) Maud Wik 2014 2013 2012 4,5 4,9 5,9 Kostnader -18,3 -18,5 -20,9 Nettokostnader -13,8 -13,6 -15,0 Nettokostnadsutveckling 1,5% -9,3% 8,7% Intäkter Budgetavvikelse Personalkostnader* 1,6 0,3 0,0 12,5 12,6 13,9 *Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda. I miljö- och byggnämndens verksamhet ingår kommunens åtaganden inom områdena miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll, plan och bygg, räddningstjänst och energirådgivning. Verksamheten är till mycket stor del lagreglerad och händelsestyrd samt omfattar både prövning och tillsyn. GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI Nämnden uppfyller grunduppdraget. Myndighetsutövningen för miljö- och hälsoskydd är till stor del händelsestyrd, men all handläggning påbörjas skyndsamt. Inventering av enskilda avlopp sker enligt upprättad tillsynsplan, liksom livsmedelskontrollerna. Bygglovsärenden handläggs i regel inom tio veckor, medan ärenden avseende ovårdade fastigheter har däremot i regel längre handläggningstid. 44 » lillaedet.se Under hösten 2014 påbörjades ett samarbete angående gemensam energi- och klimatrådgivning med Tjörn, Orust och Stenungsunds kommuner, och numera utgår rådgivningen från Stenungsund. För att motverka försurningens effekter på växt- och djurliv kalkas sjöar och våtmarker inom Lilla Edets kommun. Räddningstjänsten fullgör sitt uppdrag enligt gällande lagstiftning, men i och med att en ny inriktning, samverkan med Stenungsund och Tjörns kommuner, beslutats så har det kontinuerliga utvecklingsarbetet fått vila lite. Ett samarbetsavtal mellan våra tre kommuner har tecknats under året. Problemet med att få deltidspersonal att ha beredskap på dagtid kvarstår. I dagsläget finns ingen lösning på problemet då det finns få arbetsplatser på orten som tillåter att medarbetarna har beredskap inom räddningstjänsten och som kan åka på larm dagtid. Årets resultat på +1,6 mkr orsakas av ett flertal vakanser inom miljö och bygg, ökade intäkter för utförd tillsyn samt mindre köpt tillsyn inom räddningstjänstens område, där kompetensutveckling medfört att tillsyn kan utföras mer i egen regi. VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Måluppfyllelse KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Merparten av målen är uppfylls. Samarbetet med övriga kommuner inom SOLTAK har intensifierats och åtgärder för att kommunicera mer med medborgarna har genomförts. En inventering av ovårdade fastigheter längs större farleder och i tätorterna ska genomföras och ligga till grund för att åtgärda dessa så att de blir vårdade. Detta är vid årsskifte ännu inte färdigställt. Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-10. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%. Mål Uppfyllt 1 Lägga ut information på webbplatsen. 100% 2 Enkät på miljödagen. 100% 3 Minst två tjänstemän ska få utbildning inom jämnställdhet. 0% 4 Miljö- och bygglovschefen ska medverka vid nätverksmöten inom SOLTAK. 100% 5 Livsmedelsinspektören ska medverka vid nätverksmöten inom SOLTAK. 100% 6 Uppnå en behovstäckning inom miljöavdelningen som behovsutredningen visar. 100% 7 Ovårdade fastigheter längs med de större vägarna/farlederna och inne i tätorterna ska bli vårdade fastigheter. 0% 8 Framställa en enkel/kärnfull enkät som skickas ut vid myndighetsutövning inom miljö-och bygglovsavdelningen. 100% 9 Utskick till alla vid myndighetsutövning (har gjorts i 10% av fallen). 25% 10 Redovisa en plan för dokumentering. 0% » lillaedet.se 2014-05-09 Årets miljöpristagare utsedd Årets miljöpristagare är banbrytande inom ekologisk odling. Lantbrukare Bengt Sjöberg tilldelas Lilla Edets kommuns miljöpris 2014. Bengt Sjöberg började redan på sjuttiotalet att driva ekologisk spannmålsodling. Bengt Sjöberg har genom åren varit en förebild och inspirationskälla för andra lantbrukare i kommunen som ställt om till ekologisk odling. Bengt Sjöbergs arbete gynnar en hållbar utveckling, genom att bidra till bland annat minskad övergödning, giftfri miljö samt ett rikt odlingslandskap. Ett ovärderligt arbete för att vi ska lyckas uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle. Idag är 28% av kommunens åkerareal ekologiskt odlad. Miljöpriset är instiftat av miljö- och byggnämnden i Lilla Edets kommun. Miljöpriset går till en enskild person, ett företag eller en organisation som gjort en värdefull insats för miljön i Lilla Edets kommun. Pristagaren tilldelas ett pris om 10 000 kr och ett diplom. Prisutdelningen sker 6 juni under Miljö- och familjedagen i Ströms slottspark. » lillaedet.se 45 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Omsorgsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Kim Pedersen (V) Sven Bergelind (mkr) 2014 2013 2012 45,5 44,8 39,9 -231,5 -218,6 -207,1 Nettokostnader -186 -173,8 -167,2 Nettokostnadsutveckling 7,0% 3,9% 4,2% Intäkter Kostnader Budgetavvikelse Personalkostnader* -1,2 1,4 -0,7 161,1 147,1 138,0 *Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda. Omsorgsnämnden ska erbjuda den enskilde stöd- och serviceinsatser i sådan omfattning och på ett sådant sätt att lagstiftningens krav avseende tillämpningen av SOL, LSS, HSL, Färdtjänstlagen, Lag om bostadsanpassningsbidrag och övrig lagstiftning säkerställs. Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, integritet, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI Grunduppdraget uppfylls, men med viss svårighet och inte inom de tillgängliga resurserna. Förfrågan på både permanenta och provisoriska äldreboendeplatser har ökat, och i de allra flesta fall har det lösts, bland annat genom överbeläggningar. Vissa personalkategorier har varit svåra att bemanna, framför allt under sommaren. Vissa beslut om bostad med särskild service har fått verkställas genom extern utförare. Omsorgsnämndens resultat för perioden visar ett underskott om -1,2 mkr, vilket huvudsakligen beror på att behovet av hemtjänst har varit betydligt större än beräknat. Vidare har ett provisoriskt ofinansierat korttidsboende om sju platser inrättats vid Pilgårdens gruppboende. Det ökade omsorgsbehovet bland kommuninvånarna återspeglas av en ökning av hemtjänstinsatserna. Den beviljade tiden för perioden har ökat med 13 % jämfört med föregående år. Volymökningen kan härledas till målgruppen med beviljade timmar i nivå 6, det vill säga över 120 timmar/mån. Insatserna till denna grupp har genererat 12 000 timmar, vilket är en fördubbling gentemot föregående år. Målgruppen för hemtjänst har även vidgats och förändrats. Cirka 8 % är under 65 år och omfattar även vård av mycket svårt sjuka personer. Det ökade omsorgsbehovet innebär att antalet arbetade timmar ökat med 27 % mer än beräknat, vilket tvingat verksamheten till ett överskridande av personalkostnaderna med motsvarande tolv årsarbetare. I syfte att förbättra styrning och kontroll samt förbättra personalens arbetsmiljö har en organisationsöversyn genomförts. Åtgärder har vidtagits som innebär minskade ansvarsområden för enhetschefer, förbättrad arbetssituationen för personalen och ökad personalkontinuitet för brukarna. Som en konsekvens av att allt fler väljer att vårdas hemma även vid svåra sjukdomstillstånd, ökar antalet inskrivna personer i hemsjukvården. Gentemot föregående år är ökningen 6 %. Verksamheten brottas med allt större svårigheter att rekrytera sjuksköterskor vid sjukfrånvaro och till vakanta tjänster. Detta blev mycket påtagligt under sommaren då all tillgänglig personal och chefer fick träda in för att klara patientsäkerheteten. Utfall 2014 Utfall 2013 Förändring 12 månader Utveckling i procent Antal färdtjänstresor (enkelresor) inkl. arbetsresor 3973 4902 -929 -19% Beläggning Säbo+Korttid 100% 99% 1% 1% Antal inskrivna personer i hemsjukvården Antal beviljade hemtjänsttimmar Antal personer i daglig verksamhet 46 Sammantaget ger äldreomsorgen ett underskott om -7,1 mkr. Underskottet reduceras av ett överskott om 4,3 mkr inom funktionshinderverksamheten, beroende på lägre personalkostnader inom egna verksamheter och inom personlig assistans, samt färdtjänst och övrig verksamhet. » lillaedet.se 255 240 15 6% 64 667 56 977 7 690 13% 36 34 2 6% VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Måluppfyllelse KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Av de uppsatta målen är knappt hälften uppfyllda. Samarbete med kommunerna inom SOLTAK pågår och KKIKmätningen inom särskilt boende visar att brukarna är mycket nöjda med verksamheten. Arbetet med att upprätta ett kvalitetsledningssystem pågår, men det är ännu inte färdigställt. Andelen ekologiska livsmedel har ökat, men målet är inte riktigt fullt uppnått. Målet med att utöka antalet heltidstjänster har inte uppnåtts, då kostnaderna varit för stora. Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-8. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%. Mål Uppfyllt 1 Antalet heltidstjänster ska öka. 75% 2 Arbetstidsschema med delade turer inom vård och omsorg ska minska. 0% 3 Baspersonal ska erhålla utbildning i förflyttningsteknik med 6 tim per år. 0% 4 Vid utbildningsinsatser initiera samarbete med SOLTAK:s kommunerna. 100% 5 Förvaltningen ska starta användandet av videokonferens vid vårdplanering. 25% 6 Livsmedel ska vara ekologisk rättvisemärkt. 75% 7 Inrätta brukarråd där så är möjligt. 100% 8 Nöjdheten ska vara bättre än föregående mätning i KKIK, SÄBO. 100% » lillaedet.se 2015-02-13 Högt rankad äldreomsorg 2014 Lilla Edets kommuns satsning på äldreomsorgen har slagit väl ut. Det visar SKL:s öppna jämförelse 2014 av äldreomsorgen i landets kommuner. Hemtjänsten i sin helhet rankas 3:a i riket med en nöjdhetsfaktor på 98% och särskilt boende rankas 11 i riket med en nöjdhetsfaktor på 93%. Det är framför allt medvetna satsningar på bemötande, inomhusmiljön, maten och sociala aktiviter som får stort genomslag i årets ranking. Inom mat och måltidsmiljö placerar sig Lilla Edets kommun bland landets 20 bästa kommuner. Detta är ett område där kommunen flera år medvetet arbetat för att skapa en bra måltidsmiljö med god och nyttig kost för våra äldre. – Den stora framgångsfaktorn är att kost- och omvårdnadspersonalen använder måltiden till flera ändamål: näringsintag, del av en aktivitetet och ett tillfälle att dela erfarenheter och minnen, säger Yvonne Gunnarsson Nord, verksamhetschef inom vård och omsorg. Mycket glädjande är också att personalens arbete med värdegrundsgaranti om social tid, det vill säga egen tid för dem som bor på äldreboenden, har fått stort genomslag - och gäller för både för utomhus- och inomhusaktiviteter. » lillaedet.se 47 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Individnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Peter Spjuth (V) Sven Bergelind (mkr) Intäkter Kostnader Nettokostnader Nettokostnadsutveckling 2014 2013 2012 19,4 15,4 17,5 -103,5 -87,5 -88,6 -84,1 -72,1 -71,1 16,6% 1,4% 10,7% Budgetavvikelse -9,9 -3,2 -3,6 Personalkostnader* 39,6 36,0 34,8 *Samtliga personalkostnader i form av löner, ersättningar och personalomkostnadspålägg, exklusive arvoden till förtroendevalda. Individnämnden ska arbeta förebyggande så missförhållanden och sociala problem motverkas. Den enskilde ska vid verkställighet av bistånd tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Som ett led i detta ska nämnden även erbjuda kompetensutveckling i form av vuxenutbildning, sfi samt språk- och arbetspraktik. GRUNDUPPDRAG OCH EKONOMI Individnämnden har i huvudsak uppfyllt sitt grunduppdrag, men inte klarat detta med tilldelade resurser. Lagstiftningens rättsäkerhetkrav har inte helt kunnat uppfyllas. Omfattande och kvalificerade behov av stöd till barn som far illa har inte kunnat tillgodoses inom öppenvården med dess lägre skyddsnivå. Likaså har behovet av sluten missbruksvård varit stort. För att så långt möjligt undvika placeringar och separationer mellan barn och föräldrar samt förbättra rättssäkerheten Under året har 27 vuxna flyktingar med 24 barn kommit till kommunen. En betydande ökning av flyktingar beräknas komma till regionen 2015. Det råder stor brist på bostäder för ett mottagande i Lilla Edets kommun. Vad gäller ensamkommande asylsökande har kommunen tagit emot 15 barn. Vid årsskiftet var 12 barn placerade. Migrationsverket miniriktmärke för antal platser för ensamkommande asylsökande barn har höjts från sex platser 2014 till tolv platser 2015 för kommunen. Inom Lärcentrums verksamhet har 196 elever studerat grundläggande och gymnasiala kurser, vilket kan jämföras med 2013, då 162 elever studerade på Lärcentrum. Detta är en ökning med drygt 21 %. Individnämndens resultat är -9,9 mkr. Verksamheten individ- och familjeomsorg ger ett underskott om 10,6 mkr, som till viss del vägs upp av ett överskott inom arbetsmarknadsavdelningen, AMA. Nämnden har 2014, liksom under 2013, haft betydligt högre kostnader för insatser till barn och unga än förväntat och budgeterat. Orsaken är fler och i många fall långvariga placeringar, varav flera inleddes redan under 2013. Under året har några särskilt kostnadskrävande placeringar skett. Utfall 2014 Utfall 2013 Förändring 12 månader Utveckling i procent Antal vårddagar barn och unga (HVB). 3 746 2 814 932 33% Antal placeringsdygn i familjehem. 7 387 5 964 1 423 24% Antal vårddagar (HVB). 2 591 1 418 1 173 83% 403 392 11 3% 1 993 1 974 19 1% Antal hushåll med ekonomiskt bistånd. Antal köpta vårddagar för personer med psykiskt funktionshinder 48 för berörda kommuninvånare har nämnden under 2014 vidtagit personalförstärkningar. Personalomsättning i kombination med ökat inflöde av anmälningar inom främst verksamheten barn- och unga har lett till stress och arbetsmiljöproblem bland personalen. Arbetsmiljöverket har vid inspektion utfärdat ett vitesföreläggande som gått vidare till förvaltningsrätten. Dom har ännu inte avkunnats. » lillaedet.se VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Måluppfyllelse KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL En fjärdedel av målen är uppnådda, såsom antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildningen och att öppenvårdsförslag alltid tagits i beaktande i samband med beslut om placering av personer med stödbehov. Trots detta så har antalet institutionsplaceringar ökat och kostnaderna med dem, vilket gör att ett flertal mål inte uppnås. Arbetet med KLARA-verksamheten pågår men det uppsatta målet går inte att mäta längre då förutsättningarna för det har förändrats. Arbetet med kvalitetsledningssystem pågår, men det är inte slutfört. Kommunfullmäktiges mål har konkretiserats av nämnden enligt 1-8. Tabellen nedan redogör för hur nämnden har uppfyllt målen under året. Måluppfyllelsen för respektive mål har värderats till mellan 0 och 100%. Mål Uppfyllt 1 Ett öppenvårdsförslag ska alltid övervägas och presenteras för arbetsutskottet som alternativ till placering. 100% 2 Kostnaderna för placeringar ska minska i relation till sammanlagda kostnader för vuxna missbrukare. 0% 3 Kostnaderna för placeringar ska minska i relation till sammanlagda kostnader för barn och unga. 0% 4 Resor till Göteborg i samband med utbildning och konferens skall ske med kollektivtrafik. 50% 5 Ett kvalitetsledningssystem ska införas inom Socialförvaltningens verksamheter i enlighet med SOFS 2011:9. 25% 6 Elever som fullföljer KLARA ska bli gymnasiebehöriga (ej mätbart). 7 Projektet Klara II med inriktning mot yngre barn ska medföra att eleverna når kunskapsmålen i åk 3 och kan bo kvar hemma. 50% 8 AMA, lärcentrum ska under 2014 bevilja undersköterskeutbildning för 10 studerande. 100% » lillaedet.se 2014-04-29 Familjecentralen firade fem år I onsdags firade Familjecentralen Eken fem år med Öppet Hus. Det bjöds på musikunderhållning av musikskolans elever, sagostund, ansiktsmålning, pyssel och fika. Ett 80-tal besökare firade dagen tillsammans. Familjecentralen Eken finns på Ekaråsvägen 6 i Lilla Edet. Här finns barnmorskemottagningen Närhälsan, barnavårdscentralen Medpro Clinic och Öppen förskola i kommunens regi samlokaliserade sedan 2009 och är en träffpunkt för blivande föräldrar och deras barn mellan 0-6 år. – Här får föräldrar stöd, vägled ning och kvalificerad rådgivning om saker de undrar över kring sitt barn eller sitt föräldraskap, berättar Ulla Olofsson som är samordnare för familjecentralen och fortsätter. – Personalen jobbar förebyggande och är lösningsfokuserade. Det är så inspirerande att se arbetslaget jobba tillsammans. » lillaedet.se 49 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Näringsliv och turism Lilla Edet är en av 13 medlemskommuner som ingår i Business Region Göteborg. Gemensam målsättning är att verka för en stark tillväxt, hög sysselsättning samt ett mångsidigt näringsliv i regionen. Lilla Edet Företagscentrum ekonomisk förening har uppdraget att ansvara för kommunens näringslivsfrågor. I uppdraget ingår även närturismen. Styrelsen i Företagscentrum består av nio ledamöter varav tre är politiskt tillsatta genom beslut i kommunfullmäktige. Övriga sex ledamöter är näringsidkare i kommunen. Näringslivsutvecklarens roll är att realisera föreningens planer och beslut. Vid december månads utgång 2014 fanns det 1 200 företag registrerade i Lilla Edets kommun. 2013 var motsvarande siffra 1167 företag. Tre av fem företag är enskilda näringsidkare. Byggverksamhet samt Jordbruk, skogsbruk, fiske är de två dominerande branscherna som tillsammans utgör två femtedelar av alla registrerade företag i kommunen. Därefter är handelverksamhet tredje största branschen med 147 företag. Ungefär 7 av 10 företag saknar anställda. Företag inom tillverkning, handeln och byggbranschen har flest antal anställda. Under 2014 har 86 nya företag registrerats inom Lilla Edets kommun. Vilket är fler än 2013 då 65 företag startades. De dominerande branscherna är jordbruk, skogbruk och fiske (20 st), bygg (17 st) och handel (12 st). Områden inom undersökningen där vår kommun gjort positiva framsteg är: Tillgång till kompetens, vägnät, tåg och flyg, tele- och IT-nät, politikers attityder till företagende, tjänstemännens attityder till företagande och medias attityder till företagande. Områden i undersökningen där Lilla Edets kommun gått bakåt är: Service till företagen, tillämpning av lagar och regler, konkurrens med företag och skolans attityder till företagande. Genom olika projekt har många möten mellan företagare, fastighetsägare, kommunpolitiker och tjänstemän skett. Kommunledningen har under året gemensamt genomför 17 företagsbesök under organiserade former. Besöken har varit givande och informativa vad det gäller företagens villkor och hur det fungerar för dem i vardagslag. Företagsbesöken märks också i Svenskt Näringslivs Företagsklimatundersökning där företagarna uppger att de träffat kommunpolitiker i högre utsträckning än i andra kommuner. Mycket kan göras bättre och kommunen jobbar långsiktigt och strategiskt vidare med näringslivsfrågorna. Vi tar lärdom av rankningar och undersökningar och arbetar vidare med att öka informationen och kommunikationen med våra företag och interna arbetet med bemötande. HANDELSUTVECKLING Arbetet med handelsutveckling som startade under 2009 har fortsatt under 2014. Fokus har legat på samverkan mellan handelsföretagen och fastighetsägarna. Inga företag har gått i konkurs under 2014. FÖRETAGSKLIMATET I LILLA EDET I maj 2014 presenterades Svensk Näringslivs ranking som genomförs varje år. Rankingen grundar sig på statistik och enkätfrågor till företagare i kommunen. 2014 backade Lilla Edet 25 platser i rankingen till plats 255. Under de sista fem åren har Lilla Edets ranking gått upp och ner. Som sämst plats 267 och som bäst 216. Handelsrapporten från 2010 gör en översyn av befintlig och framtida handel i Lilla Edets kommun och visar på stora möjligheter för ökad handel. Idag sker ett stort utflöde av handeln till kringliggande kommuner men med genomtänkt och fungerande handelsutvecklingsarbete finns goda förutsättningar att vända detta och att lyckas. Det kräver att alla parter engagerar sig i utvecklingsprocessen, såväl politiker, tjänstemän och fastighetsägare som näringsidkare. Bra kommunikation och dialog mellan kommunen och företagarna är mycket viktigt för en positiv näringslivsutveckling. 50 » lillaedet.se Under 2014 har fokus varit att bilda en handelsorganisation som ska arbeta med handelsaktiviteter, marknadsföring, utvecklingsfrågor och det offentliga rummet. I december 2014 rekryterades en handelsutvecklare som börjar sin anställning i februari 2015. Detta finansieras gemensamt av fastighetsägare, verksamheter och Lilla Edets kommun. TURISMUTVECKLING Göta Älv Turism, har cirka 60 medlemmar. Föreningen bildades för att driva ett Leaderprojekt mellan åren 2012-2013. Projektets syfte var att marknadsföra, samverka, utbilda och nätverka. Projektets mål var att VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 skapa ett bestående nätverk mellan kommunerna och turismnäringen och att marknadsföra området gentemot potentiella besökare. Under hösten 2013 fick föreningen beviljat ett projekt till, som gjorde det möjligt att driva verksamheten vidare under 2014. Under 2014 har Leaderprojektet Destination Lödöse genomförts. Syftet var att skapa en bättre grund att vidare bygga turismutveckling på. I handlingsplanen föreslås tre strategiska mål: tillgängliggöra och nyttja älven, innovativt förmedla historien och samverka med strategiska samarbetspartners. » lillaedet.se 2014-04-10 Hur kan Lödöse utvecklas som besöksmål? Det är en fråga som kommunens nya projektledare Erik Larsson snart kan svara på. Under året ska han undersöka kommunens potential att utvecklas som turistdestination. Fokus kommer att ligga på Lödöse. När Erik är klar kommer han att lämna förslag på hur en utveckling kan se ut. Erik har en gedigen bakgrund inom turismområdet. Han har pluggat turistvetenskap och företagsekonomi på Mittuniversitetet och arbetat med turism på många olika sätt. Till exempel har han varit turismansvarig i Oxelösund, varit med och skapat det som idag är Visit Roslagen AB och arbetat med Västra Götalands turistwebbplats. Han valde att söka sig till Lilla Edets kommun på grund av inspirerande arbetsuppgifter och närhet till hemmet. - I Lödöse finns det en jättehäftig attraktion i form av museet, men i övrigt finns det inte så mycket ur ett turistperspektiv. Det blir en ny utmaning för mig att titta på hur Lödöse ska bli det naturliga besöksmålet för personer i närområdet, Sverige och internationellt, säger Erik. Att Lödöse har potential ser han ingen tvekan i. Det finns en betydelsefull historia, där Lödöse var en av Sveriges viktigaste knutpunkter. - Lödöse har fått nya förutsättningar i och med pendelstationen och nya E45:an. Det är positivt! Det ger Lödöse möjlighet att hänga på den tillväxt som sker i Göteborgsområdet. » lillaedet.se 51 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Välfärdsredovisning En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för samhällsekonomin. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälsooch sjukvård. De påverkas också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor. EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för god hälsa på lika villkor. Det finns ett positivt samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Likväl som det finns starka samband mellan ekonomisk stress, social otrygghet, låg inkomst, arbetslöshet etc. och ohälsa, som leder till ökad ojämlikhet hälsomässigt. Med tanke på att det finns starka samband mellan hög inkomst (ekonomisk och social trygghet och bättre hälsa) och hög utbildningsnivå, blir utbildningsnivån en viktig indikator på folkhälsa. Andelen personer med eftergymnasial utbildning har ökat, speciellt bland kvinnor. Edets kommun är det 21,8 % som har eftergymnasial utbildning jämfört med att det i regionen är det 38 % och i riket 38 %. Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i Lilla Edet. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De viktigaste faktorerna för barns och ungas hälsa är familj, skola och fritid. Genom insatser som påverkar familje- och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Utbildning och erfarenhet är tillgångar när levnadsvillkoren förändras. Utbildningsnivå i befolkningen, andel (%) 25-74 år Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata Lilla Edet VGR Riket 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Försörjningsstöd 2011 2012 2013 2014 10% Antal hushåll under året 428 416 392 403 0% Antal barn>16år i hushåll med försörjningsstöd 190 198 202 216 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i Lilla Edets Kommun har ökat från 2013 till 2014. Antal hushåll med barn under 16 år har ökat från 2011 till 2014. En låg utbildningsnivå innebär en ökad risk för hög arbetslöshet och en hög andel hushåll med ekonomiskt bistånd. Volymen av ekonomiskt bistånd är en indikator på hälsoläget i kommunen. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i kommunen har ökat från 2013 till 2014. Antal hushåll med barn under 16 år har ökat från 2011 till 2014. Ovanstående indikerar alltså en ökad risk till sämre folkhälsa i Lilla Edet än regionen och riket i övrigt. Utbildningsnivån i Lilla Edets kommun är fortfarande lägre jämfört med såväl riket som Västra Götalandsregionen. Kommunen har en proportionellt större andel av befolkningen som endast har förgymnasial utbildning. Det är 22,6 % av befolkningen 25-74 år jämfört med 16 % i riket och 16,8 % i regionen. Den proportionella andelen av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning är betydligt lägre. I Lilla 52 » lillaedet.se Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eergymnasial utbildning Uppgi om utbildningsnivå saknas HÄLSA I ARBETSLIVET Ett hälsosamt vuxen- och arbetsliv har många olika bestämningsfaktorer och det finns ett samband mellan hälsa i arbetslivet och ekonomisk tillväxt. En viktig indikator på hälsan i arbetslivet är antalet ohälsodagar per person och år. Arbete ger förutom inkomst även social identitet och socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet berör stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna påverkar häl¬san i arbetslivet, men också möjligheten till balans mellan arbete och fritid. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur. Graden av deltagande och inflytande i samhället påverkar vuxna människors hälsa och sociala förhållanden. Därför bör en hög delaktighet bland alla grupper av befolkningen eftersträvas i ett jämlikt samhälle. Antalet ohälsodagar per person och år Källa: Försäkringskassan Lilla Edet VGR VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 område. Arbetet med trygghet och säkerhet sker såväl inom kommunens verksamheter som i samver¬kan med andra aktörer i och omkring kommunens område. Lilla Edets kommun har tillsammans med Polisen och kommuninvånare bildat fler grannsamverkansföreningar för att öka trivsel och trygghet i närområdet och motverka brottslighet. Riket 45 40 35 30 25 Under det senaste året har totala skadegörelsebrotten minskat något i Lilla Edet. Antalet anmälda klotter ligger kvar på samma nivå från under 2013 och ligger på en låg nivå med få anmälda fall. I riket ökar både skadegörelse och klotter. 20 15 10 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 Ohälsotalet i Lilla Edets kommun var år 2014 36,7 dagar jämfört med år 2010 då det var 40,3 dagar. Sett till ohälsotal ligger Lilla Edet bland de högsta i regionen. Ser man till kön har kvinnor betydligt högre ohälsotal än män. Både män och kvinnor i Lilla Edets kommun har ett högre ohälsotal än resten av landet. En del av minskningen kan förklaras i vad som räknas som ohälsodagar och inte, och står troligen därför inte enbart för att befolkningen blivit friskare och kunnat återgå till arbetet. Orsaken till minskningen är sannolikt en kombination av förändringar i arbets- samt sjukförsäkringssystemen och de insatser som kommunerna och regionen gör inom folkhälsoområdet. TRYGGHET Trygghet och säkerhet är centrala värden för vår livskvalitet. Alla invånare ska kunna känna sig trygga för sin personliga säkerhet och sin egendom i sina hem, på offentliga platser och i olika institutioner. Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. En hög brottslighet är ett hot mot tryggheten och vittnar om ett samhälle där alltför många lever i ett utanförskap. Antalet anmälda brott i kommunen är ungefär samma som förra året. I Lilla Edets kommun är det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet ett prioriterat verksamhets2011Kriminalstatistik 2012 2013 Antal anmälda brott i Lilla Edet. Källa: BRÅ, 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Skadegörelsebro totalt 180 160 140 120 100 80 180 160 Skadegörelse motorfordon 140 120 100 80 60 180 160 140 Kloer 120 100 80 60 40 Andelen våldsbrott totalt har minskat något. De flesta våldsbrotten är ofta kopplade till alkoholkonsumtion. Nationellt sett har villainbrotten ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med perioden innan. I Lilla Edet har villainbrotten visat på en liten ökning men ändå inget som är alarmerande enligt polismyndigheten. Statistiken visar en viss ökning av våld mot barn och en orsak till detta kan vara att personal inom kommunen tidigt uppmärksammar barn i riskzon. Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem, och är ett allvarligt hot mot kvinnors trygghet och hälsa. Lilla Edets kommun arbetar utifrån den handlingsplan mot våld i nära relationer som är antagen av kommunfullmäktige. Handlingsplanen fokuserar på utbildning, samverkan och information. Socialtjänsten – i samverkan med polis och kvinnojourer – arbetar med att stödja kvinnor, barn och män som är i behov av stöd och hjälp. Lilla Edets kommun har ett avtal med kriscentrum för kvinnor i Trollhättan. Sedan starten 1983 har man sett ett ökat behov av stöd och skydd för kvinnor som lever i en destruktiv miljö uppmärksammats. Det senaste årets satsningar på utbildning och information till såväl personal som allmänhet kan ha ökat anmälningsbenägenheten för denna typ av brott. För att nå en nollvision som kommunen strävar efter gällande våld i nära relation behöver också män få ökade möjligheter till stöd. 2014 2011 2012 2013 180 2011 160 2011 2012 140 120Våldsbro totalt Misshandel utomhus 100 80 60 40 20 2011 2012 2013 2014 2012 2013 2014 » lillaedet.se 2013 2014 53 VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Miljöredovisning Under 2014 har mycket av miljöarbetet handlat om att effektivisera, både tid men även energi. Att energieffektivisera är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med kommunens miljömässiga hållbarhet. Kommunens Energiplan 2009-2014 har i och med årsskiftet spelat ut sin roll och många av de mål som satts upp har uppnåtts. • • • • 100% förnybar el i kommunens egna verksamheter (mål 50%) 50% av alla kommunala tjänsteresor i kollektivtrafikstråk görs med kollektivtrafik dvs buss och tåg (mål 30%) 740 m ny cykelväg har i snitt byggts per år (mål 500 m) All gatubelysning längs med det kommunala vägnätet har bytts ut mot högeffektiv kvicksilverbelysning eller LED vilket har gett en energibesparingen på mellan 60-80%. Det som kvarstår att arbeta med är främst de övergripande målen om att hela organisationen ska arbeta för att sprida kunskapen vidare till allmänheten. 2014 var det sista året med Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt och arbetet med de kommunägda föreningslokalerna mynnade ut i en checklista att följa då något ska bytas. Leifab fortsätter sitt arbete för att minska energianvändningen och miljöpåverkan från sina fastigheter. Genom andelar i vindkraftverk, solvärme och nu även solel är den energi som används till mycket stor del förnybar. Fortfarande kvarstår dock en hel del arbete för att ytterligare minska energianvändningen. EKOLOGISKA LIVSMEDEL För att få igång samverkan och tydlighet i arbetet med ekologiska livsmedel inom de kommunala verksamheterna startades under slutet av året ett projekt där både politiker, måltidspersonal och tjänstemän var med och diskuterade förutsättningarna för att öka andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter. Den ökning som skett under både 2013 och 2014 gör att kommunen med 20 % ekologiskt numera ligger på snittet för Sveriges kommuner. Det nationella målet från 2012 om 25 % ekologiskt i offentlig sektor kan Lilla Edet nå under 2015 om ökningstakten från föregående år kvarstår. Äldreomsorgen står för större delen av den ökning som gjorts under 2014 och har ökat med 10 % sen föregående år, utöver detta är nu delar av den frukt som köps in till kommunhuset ekologisk. 54 » lillaedet.se Tallrikssvinnet mättes en gång på vår- respektive hösttermin i skolan och svinnet pendlar mellan 4,5-5 % vilket får anses som litet. Skolan har en köttfri dag per vecka och köttfärs blandas numera alltid med bönmassa som har betydligt mindre påverkan på växthuseffekten. Andel % (%) ekologiska livsmedel av kommunens totala livsmedelskostnader 25 20 15 10 5 0 ENERGIFÖRBRUKNING Projektet ”Energieffektivisering i kommunala vattenpumpssystem” ENVA, avslutades under 2014 och för Lilla Edets del har det varit en framgångssaga med stora energieffektiviseringar. Tre pumpstationer har åtgärdats och i dessa har energianvändningen minskat med mellan 45 – 67 % vilket minskar kostnaden med ca 100 tkr/år. Förutom de byten som gjorts finns nu en standard framtagen som säkerställer att framtida pumpar dimensioneras rätt utifrån de förutsättningar som faktiskt gäller. Genom Västra Götalandsregionens process Smart Energi har kommunen och Leifab deltagit i projektet Sol i Väst, kommunen har även varit med i projektet Resfria möten. Syftet med Sol i Väst har varit att öka andelen el producerad med solcelleri regionen. För Lilla Edets del har det medfört att Leifab har satts upp 200 kvadratmeter, totalt 27 kW, solceller på taket till Lindkullens äldreboende. För att minska resbehovet för främst den administrativa personalen har projektet Resfria möten genomförts under två år. Sedan slutet av 2014 går det nu att ha webbmöten via Lync även utanför den egna organisationen och tack vare detta har flera kunnat få effektivare arbetsdagar med mindre resor och mer arbete på plats. Energieffektiviseringen av kommunens lokaler har fortsatt genom en mängd olika åtgärder. Direktverkande el har ersatts med pellets genom att Klosterängens förskola kopplats på Solängs system, effektivare ventilationsaggregat har installerats och flera torkskåp har bytts till mer energieffektiva. LED-armaturer med närvarosensorer har installerats på Fuxernaskolan och styrning av värme och ventilation görs nu, förutom i de stora skolorna även i många flerbostadshus. TRANSPORTER Andelen fordon med förnybara bränslen i form av biogas har inom den kommunala organisationen minskat till förmån för diesel och utgjorde under året knappt 20 % av personbilarna. Leifab har dock köpt in två elbilar vilket gör att man nu har totalt tre elbilar. Eftersom endast miljöfordon köps in och krav ställs på energieffektivitet även för lätta lastbilar och minibussar har ändå energianvändningen i fordonsparken minskat. Endast 10 % av det bränsle som används i kommunens fordon när även de tunga fordonen är inräknade, utgörs av förnybara bränslen. Målet för både Sverige och EU gällande förnybart inom transportsektorn är 10 % till år 2020 och det målet uppnådde Sverige 2013, Lilla Edets kommun har gått i motsatt riktning och minskar från över 30 % förnybara bränslen förra året. Den totala körsträckan för kommunens personbilar; poolbilar, bilar för hemtjänst, hemsjukvård och övriga har minskat något under 2014. Till skillnad mot 2013 har resorna med poolbilarna blivit fler till antalet men resorna görs mer inom närregionen varför den totala sträckan har minskat med 3 000 mil. Den 10-åriga trenden med allt lägre användning av egen bil i tjänsten har brutits och körsträckan har ökat med ca 2 000 mil vilket fås ses som negativt då arbetsmiljön riskerar att försämras eftersom kommunen inte ställer krav på de anställdas egna bilar gällande säkerhet och miljö. Ökningen står främst bildningsförvaltningens avdelningar städ och skolhälsovård samt kommunledningsförvaltningens avdelningar kansli och IT för. Detta kan bero på nya grupperingar och förändringar i arbetsuppgifter. VERKSAMHETSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Resorna med cykel fortsätter att öka och har på fem år fördubblats vilket är positivt ur både hälso- och miljöperspektiv då de korta resorna är de som ger upphov till störst utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Diagrammet visar på en liten minskning (40 färre) av resorna med kollektiva färdmedel vilket kan hänga samman med att fler resor gjordes till orter dit kollektivtrafiken inte är väl utbyggd. Andel resor med olika transportslag. Kollekvt Cykel Bilpool 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 » lillaedet.se 2014-10-16 Kommunen byter till förnybar el Sedan september i år köper Lilla Edets kommun 100 % förnybar el. Med vind- och vattenkraft samt bioenergi driver nu kommunen sina anläggningar. Utsläppen minskas med 1 690 ton koldioxid per år, det är lika mycket koldioxid som 750 bilar släpper ut om året. — Detta stärker kommunens miljöprofil och går helt i linje med kommunens energimål, säger Björn Svensson, kommunens energi- och fastighetsingenjör. » lillaedet.se 55 REVISIONSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Revisionsberättelse 2014 Revisionsberättelse för 2014 kommer senare. 56 » lillaedet.se REVISIONSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Revisionsberättelse för 2014 kommer senare. » lillaedet.se 57 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Koncernen Lilla Edets kommun Koncernen Lilla Edets kommun uppvisar ett resultat på -4,4 mkr för år 2014, vilket är en försämring med 4,8 mkr sedan föregående år. Koncernen Lilla Edets kommun omfattar förutom kommunen de två företagen Lilla Edets Industri och Fastighets AB, Leifab, och Lilla Edets fjärrvärme AB, Lefab. Kommunens ägarandel i Leifab är 100 % och i Lefab 50 %. Kommunen äger även 14 % av bolaget Soltak AB, men detta omfattas inte av denna redovisning. Nedan följer en kort finansiell analys av koncernen och den sammanställda redovisningen. SOLIDITET Koncernen 2014 2013 2012 13% 13% 14% varav kommun 22% 23% 24% varav bolag 12% 12% 14% Koncernens soliditet har en vikande trend, där bolagen har stabiliserats medan kommunen försvagas. Ser vi till respektive bolag så stärker Lefab sin något och Leifab försvagar sin något. 2014 2013 2012 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och generella statsbidrag 90,5% 89,8% 89,4% Planenliga avskrivningar/ skatteintäkter och generella statsbidrag 6,5% 5,5% 6,1% Finansnetto/skatteintäkter och generella statsbidrag -3,8% -4,6% -4,2% Nettokostnadsandel 93,2% 90,7% 91,3% RESULTAT - KAPACITET Nettoomsättning och resultat (tkr) Nettoomsättning koncern (eliminerad) 2014 2013 2012 827,7 762,9 750,0 varav kommun 788,4 740,4 726,1 varav bolag 119,0 115,3 113,7 Resultat koncern (eliminerat) -4,4 0,4 2,0 varav kommun -8,6 0,7 2,1 varav bolag 0,7 -1,0 0,7 Nettoomsättningen (intäkterna) har ökat stadigt varje år, och det är framför allt inom kommunen som den reella ökningen varit. Leifab har ökat sina intäkter, medan Lefab har minskat något. Koncernens resultat har sjunkit till -4,4 mkr. Kommunen redovisar ett underskott medan bolagen har mindre överskott. 2014 2013 2012 68,0 84,0 104,2 varav kommun 35,1 30,5 36,7 varav bolag 34,4 55,1 71,4 Investeringsnivån ligger på en lägre nivå än föregående år. Det är främst Leifab som har haft en lägre nivå än föregående år, då byggnationen av bland annat LSS-boende genomfördes. Under 2014 har investeringar gjort i både bostäder, förskola och fritidsanläggning. Kommunen har en högre nivå, och det beror främst på förseningar i två större projekt 2013 som färdigställdes under året. 58 » lillaedet.se -3,0% 0,3% 1,3% 64 mkr 44 mkr 103 mkr Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 60% 79% 35% Soliditet 13% 13% 14% Kassalikviditet 84% 106% 93% Balanslikviditet 139% 165% 138% Årets investeringar RISK - KONTROLL Rörelsekapital Investeringar i materiella anläggningstillgångar (tkr) Koncernen Årets resultat/eget kapital Finansiella nettotillgångar 65,5 mkr 97,3 mkr 57,0 mkr -729,2 mkr -699,8 mkr -666,0 mkr SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 » lillaedet.se 59 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Bolag i koncernen LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Ordförande: Bert Åkesson (S) VD: Lars Wijkmark Lilla Edets industri och Fastighets AB, Leifab, förvaltar bostäder, industrilokaler och lokaler för kommunal verksamhet. Bolaget ägs i sin helhet av Lilla Edets kommun. VERKSAMHET OCH EKONOMI Insatser som avslutats under perioden är ombyggnad av Torgbacken 19, Tegelslaren, G-Huset Fuxernaskolan samt anlagt konstgräsplan på Strömsvallen. Torgbacken 19 byggdes om från kontor till 19 stycken bostäder där inflyttning skedde 1/5 2014 då samtliga lägenheter var uthyrda. Tegelslagaren 11 byggdes om från en förskola till ett LSS-boende för fem brukare. Inflyttning skedde under maj månad 2014. Hyresgäst är Solhaga by som i sin tur hyr ut bostäderna i andra hand. G-huset på Fuxernaskolan byggdes om från skola till förskola. Inflyttning skedde i mitten på oktober. Konstgräsplanen blev försenad men togs i bruk av fotbollsklubbarna under våren. Bolaget var också behjälpligt i grundarbetet för att få inhyrd paviljong på vid Klosterängens förskola i Lödöse på plats. Flera mindre åtgärder har avslutats under året. Nämnas kan grundförstärkningar på Rexels lagerbyggnad, solceller på Lindkullens äldreboende, ny ventilation på LSS-boendet i Nygård, Klosterängens förskola anslöts till Solängs värmesystem, Byte av fönster och dörrar på Skövdevägen samt färdigställde frisersalong i centrumhuset. Ishallen i Lödöse hålls stängd säsongen 2014-2015 i väntan på ombyggnad. Det har visat sig att det befintliga kylsystemet har varit sämre än vad man tidigare trodde. Bolaget har under året arbetat för att optimera bolagets finansiering. Räntenivåerna har sjunkit och bolagets genomsnittsränta är i dag 2,9 %. Bolaget har tecknat ytterligare räntederivat om 50 miljoner för att möta framtida räntehöjningar. 60 » lillaedet.se Resultaträkning (tkr) 2014 2013 Rörelsens intäkter 111 312 107 113 Rörelsens kostnader -57 317 -60 254 Avskrivningar -27 314 -24 858 Rörelseresultat 26 681 22 001 Finansiella poster och bokslutsdispositioner -26 638 -23 950 43 -1 949 Resultat Balansräkning (tkr) Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Obeskattade reserver och avsättningar 2014 2013 657 771 650 708 36 108 35 523 693 879 686 231 83 609 82 733 20 148 15 773 Långfristiga skulder 559 310 545 689 Kortfristiga skulder 30 812 42 036 693 879 686 231 Summa eget kapital och skulder LILLA EDETS FJÄRRVÄRME AB Ordförande: VD: Harry Berglund (S) Einar Bjarne Lilla Edets Fjärrvärme AB, Lefab, producerar och distribuerar fjärrvärme till fastigheter i Lilla Edet. Bolaget ägs av Lilla Edets kommun och Vattenfall med hälften vardera. VERKSAMHET OCH EKONOMI Ordförandeskapet växlar mellan de båda ägarna och den här perioden tillsätts den av Lilla Edets kommun. Företaget producerar och distribuerar fjärrvärme till 39 kunder, både privatpersoner och företag, inom centralorten Lilla Edet. Vattenfall ansvarar för drift och skötsel av anläggningen. Fjärrvärmen kommer främst från SCA:s pannanläggning som eldas med fiberrester från papperstillverkningen. Det gamla kraftverket vid Spånkajen används som reservalternativ vid sidan av nuvarande värmeleverantör. Inga nya abonnenter har anslutits under året, men fler kan anslutas till fjärrvärmenätet och rymmas inom befintlig produktionskapacitet. Resultaträkning (tkr) 2014 2013 Rörelsens intäkter 7 709 8 155 Rörelsens kostnader -5 918 -6 816 Avskrivningar -576 -719 Rörelseresultat 1 215 620 Finansiella poster och bokslutsdispositioner -519 -156 Resultat 696 464 2014 2013 Anläggningstillgångar 7 641 8 195 Omsättningstillgångar 3 572 2 854 11 213 11 049 Eget kapital 3 943 3 647 Obeskattade reserver och avsättningar 5 592 5 282 Balansräkning (tkr) Summa tillgångar Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 1 678 2 120 11 213 11 049 Summa eget kapital och skulder Ett positivt resultat om 0,7 mkr redovisas, vilket är en något lägre nivå än föregående år. Under året har endast små investeringar i form av mätarbyten genomförts. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Lilla Edets kommun äger Lefab till 50 % och siffrorna ovan avser 100 % av bolaget. » lillaedet.se 61 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 Sammanställd redovisning RESULTATRÄKNING Belopp i mkr Koncernen Kommunen 2014 2013 2014 2013 Verksamhetens intäkter 180,6 160,8 137,4 134,8 Verksamhetens kostnader -765,0 -700,3 -774,6 -720,5 -41,8 -33,0 -14,4 -10,4 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader -626,2 -572,5 -651,6 -596,1 Skatteintäkter 515,6 506,9 515,6 506,9 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 130,5 93,7 130,5 93,7 Finansiella intäkter Finansiella kostnader 1,0 1,5 4,9 5,0 -25,3 -29,2 -8,0 -8,8 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto -4,4 0,4 -8,6 0,7 Årets resultat -4,4 0,4 -8,6 0,7 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i mkr Koncernen Kommunen 2014 2013 2014 2013 Årets resultat -4,4 0,4 -8,6 0,7 Justering för av- och nedskrivning 41,8 33,0 14,4 10,4 Justering för gjorda avsättningar 0,7 1,9 -0,9 2,4 Medel från verksamhet före förändring av rörelsekapital 38,1 35,3 4,9 13,5 Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar 11,0 -2,4 3,3 0,2 Ökning(-)/minskning(+) av förråd och lager -2,8 -21,0 -2,9 -21,2 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder 16,4 0,2 34,4 -19,0 Medel från den löpande verksamheten 62,7 12,1 39,7 -26,5 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 -16,0 Den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -68,0 -69,5 -35,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,3 -0,1 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 4,2 25,0 4,3 24,9 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Förvärv av infrastruktur 0,5 0,4 0,5 0,5 -63,3 -44,1 -30,3 9,3 Nyupptagna lån 0,0 50,1 70,0 90,0 Amortering av skuld -6,6 -1,0 -90,0 -70,0 Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Minskning av långfristig fordran 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten -6,6 49,1 -20,0 20,0 Likvida medel från årets början 67,9 50,8 44,7 41,9 Likvida medel vid årets slut 60,7 67,9 34,1 44,7 Förändring av likvida medel -7,2 17,1 -10,6 2,8 Årets kassaflöde 62 » lillaedet.se SAMMANSTÄLLD REDOVISNING ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR (Belopp i mkr) Tillgångar Koncernen Kommunen 2014 2013 2014 2013 780,7 797,0 209,6 210,7 Maskiner och inventarier 79,7 43,3 17,3 17,5 Pågående nyanläggningar 38,0 31,9 34,8 12,8 9,6 13,8 55,5 59,8 Summa anläggningstillgångar 908,0 886,0 317,2 300,8 Bidrag till statlig infrastruktur 4,2 4,7 4,2 4,7 0,6 0,7 0,0 0,0 Exploateringsfastigheter 91,2 88,3 91,2 88,3 Fordringar 79,8 90,8 76,6 79,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga placeringar Kassa och bank 60,7 67,9 34,1 44,7 232,3 247,7 201,9 212,9 1 144,5 1 138,4 523,3 518,4 151,8 151,6 121,8 121,1 Ej registrerat aktiekapital 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -4,4 0,4 -8,6 0,7 147,4 152,0 113,2 121,8 Avsättningar till pensioner och liknande 26,0 25,1 22,5 23,4 Summa avsättningar 26,0 25,1 22,5 23,4 Långfristiga skulder 804,3 810,9 245,0 265,0 Kortfristiga skulder 166,8 150,4 142,6 108,2 Summa skulder 971,1 961,3 387,6 373,2 1 144,5 1 138,4 523,3 518,4 25,1 1,9 0,0 0,0 7,3 7,8 541,2 551,6 265,8 277,4 265,8 277,4 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda panter Fastighetsinteckningar Ansvarsförbindelser Borgen- och ansvarförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar » lillaedet.se 63 ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 ÖVRIGT Jämförelser med andra kommuner En jämförelse med andra kommuner kan vara ett sätt att bli effektivare. Vid en enkel granskning av nyckeltal kan det innebära en viss risk att dra långtgående slutsatser eftersom det kan finnas många bakomliggande orsaker till utfallet av nyckeltalen. Nyckeltal som kan vara intressanta att jämföra och följa är: - Verksamhetens nettokostnader per invånare. - Verksamhetens resultat per invånare i kronor. En jämförelse av nyckeltalen, avseende år 2014, har gjorts med kommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), undantagna är Alingsås kommun och Göteborgs stad. Underlaget till nyckeltalen har rapporterats av respektive kommun. Siffrorna är preliminära då rapporteringen har gjorts före revision. Verksamhetens nettokostnader per invånare. 52 000 50 000 48 000 46 000 44 000 42 000 Verksamhetens nettokostnad, det som ska finansieras via intäkter från skatter och utjämningssystem, är relativt hög för Lilla Edet. Jämfört med 2013 har samtliga grannkommuner, förutom Lerum, en högre nettokostnadsnivå 2014. Det finns orsaker till att nettokostnaden är olika i kommunerna, till exempel befolkningssammansättningen som kostnadsutjämningssystemet tar hänsyn till. Det är ändå intressant att göra en jämförelse ur ett omvärldsbevakningsperspektiv för att följa utvecklingen. Verksamhetens resultat per invånare i kronor. 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 -500 -1 000 64 3. » lillaedet.se Ett resultat som visar på cirka 800-1 000 kronor per invånare brukar betraktas som ett riktvärde för god ekonomisk hushållning. Av diagrammet framgår att Härryda, Kungsbacka, Lerum och Stenungsund ligger över 2 000 kronor per invånare. Ale, Kungälv och Mölndal har ett resultat på över 1000 kronor per invånare. Lilla Edet, Partille och Öckerö är de kommuner som har ett sämre resultat än 800 kronor per invånare. Jämfört med 2013 är det fem kommuner som har ökat resultatet per 2. invånare och fem kommuner har minskat. Alingsås och Kungälv ingår inte i jämförelsen. REDOVISAD AVVIKELSE MED HÄNSYN TAGEN TILL UTJÄMNINGSSYSTEMET Syftet med det kommunalekonomiska utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet för att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig offentlig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. De kostnader som systemet ska utjämna för, är skillnader på grund av strukturellt betingade behov eller andra förutsättningar, utifrån ett enhetligt definierat behov till enhetlig kostnad. Serie1 En jämförelse mellan kommunerna i SOLTAK, Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö har genomförts för åren 2011-2013 med hänsyn tagen till det kommunalekonomiska utjämningssystemet utifrån avvikelse mellan redovisad kostnad och stukturårsjusterad standardkostnad. 52 000 50 000 Tabellerna presenterar en indikation på om kommunerna 000 lägre kostnader än de som motiveras av har högre48eller den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska 46 000 kostnadsutjämningssystemet. En positiv avvikelse inne44 000 bär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det 42 000 omvända. Avvikelserna kan bero på att kommunerna bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. FÖRSKOLA OCH BARNOMSORG Standardkostnadsavvikelsen för förskola och skolbarnomsorg har under åren 2011-2013 minskat för Lilla Edets kommun. 2013 förändrades utjämningsmodellen vilket fick till följd att standardkostnaden för Lilla Edets kommun höjdes kraftigt. Modellen bygger på en Serie1 åldersersättning som baseras på den redovisade nettokostnaden per barn för åldersgrupperna 1-5 och 6-12 år, kostnadsskillnader som följer av olika vistelsetider i förskolan och skillnader i behov av fritidshem och pedagogisk omsorg för 6–12 åringar. Serie 2012 2013 modellen. Avvikelse redovisad kostnad strukturårsjusterad standardkost2011 och 2012 2013 nad förskola och skolbarnsomsorg, andel (%). Källa: Kolada 35 30 25 25 20 15 20 15 15 10 10 105 550 -5 0 -10 -50 -15 -10 -5 -15 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2011 2011 2012 2012 2013 2013 -20 -10 25 20 GRUNDSKOLA 160 15 140 2011 2012 2013 Standardkostnadsavvikelsen för grundskola har inte 10 120 ändrats markant under åren. Utjämningsmodellen bygger 35 5 100 30 0 åldersbaserad ersättning och kostnader för moders80 på 25 -5 60 20 målsundervisning och svenska som andraspråk samt -10 40 15 kostnader för små skolor och skolskjutsar. Under åren -15 20 10 -20 50 elevantalet i Lilla Edets kommun sjunkit och lokalhar 0 volymen har varit intakt. -5 -10 -15 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad grundskola, andel (%). Källa: Kolada 35 15 30 25 10 20 15 160 105 140 5 120 00 100 -5 80 -5 -10 60 -15 -10 40 20 0 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2011 2012 2013 ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 2011 2012 2013 2011 2012 2013 35 160 30 25 140 familjeomsorgen under en treårsperiod (2007–2009) i 20 120 15 100 respektive kommun skattas med variablerna; andelen 10 80 arbetslösa utan ersättning, andelen lågutbildade svenskar 5 60 0 20–40 år, roten ur tätortsbefolkningen i kommunen år 40 -5 2011i flerfamiljshus 2012 2013byggda 1965–1975 20 andelen boende 2005, -10 2011 2012 2013 0 -15 25 andelen av befolkningen med ekonomiskt bistånd och 25 20 20 som 15 varar längre än sex månader. 15 10 10 5 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkost5 0 0 individ- och familjeomsorg, andel (%). Källa: Kolada nad -5 -5 2011 2012 2013 -10 2011 2012 2013 -10 -15 160 -15 15 -20 140 -20 120 10 100 80 5 60 0 40 20 -50 2011 2012 2013 2011 2012 2013 35 -10 35 30 30 25 25 20 20 15 15 10 ÄLDREOMSORG 10 5 Utjämningsmodellen bygger2012 på skillnader i andelen gifta 2011 2013 05 0 -5 respektive ej gifta i åldersgrupperna 65–79, 80–89 samt -5 15 -10 -10 90 år och äldre. Modellen ska även utjämna för skillna-15 -15 10 ÖVRIGT 2011 25 20 15 2011 2012 2013 10 160 5 140 0 120 -5 100 -10 80 -15 60 För -20 Lilla Edets kommun ökade antalet barn i skol40 barnomsorgen stadigt under åren och personaltätheten 20 0 minskade. Den största påverkan för 2013 är utjämnings- -100 -15 -5 -20 -10 -15 der i hälsa och behov med hjälp av en dödlighetskorri5 gering, samt kostnadsskillnader på grund av geografiska förhållanden beaktas. Det gäller både merkostnader för 0 hemtjänst i glesbygd och ett större behov av institutions-5 boende. Ålder, civilstånd, skillnader i dödlig2011 etnicitet, 2012 2013 2011 2012 2013 -10 och bebyggelsestruktur het är relevanta faktorer för att 160 160 fånga strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan 140 140 120 kommunerna beträffande äldreomsorgen. 120 100 100 80 80 Trots 60 att beläggningen på särskilda boenden ökade 2013 60 40 jämfört med 2012, då tomställda platser togs i bruk igen 40 20 20 samtidigt som behovet av stöd i ordinärt boende samt 0 0 antalet betalade dygn för utskrivningsklara patienter ökade, så minskade standardkostnadsavvikelsen. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 2011 2012 2013 Behovet av insatser inom individ- och familjeomsorgen 160 påverkas kontinuerligt av olika samhällsförändringar. I 140 en liten kommun kan 2011enskilda 2012 insatser 2013 vara orsak till att 120 100 kostnaderna varierar kraftigt mellan åren. 15 80 60 10 2013 40 ändrades utjämningsmodellen och individ- och 5 20 familjeomsorgen blev en integrerad verksamhet, vilket 0 ledde till en något högre standardkostnad för Lilla Edets 0 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, andel (%). Källa: Kolada 15 15 2011 2011 2012 2012 2013 2013 10 10 5 5 0 0 -5 -5 -10 -10 kommun. Modellen bygger på en regressionsanalys där -5 den genomsnittliga nettokostnaden för hela individ- och -10 2011 15 10 2012 2013 » lillaedet.se 65 ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 ÖVRIGT Begreppsförklaringar ANLÄGGNINGSTILLGÅNG är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det kan till exempel vara aktier i kommunala bolag, fastigheter, anläggningar eller inventarier. Värdet på en anläggningstillgång justeras årligen med storleken på dess avskrivning. Räntekostnader som uppstår under anskaffningstiden aktiveras inte. ANSTÄLLD avser en person. Är personen tjänstledig räknas denne ändå som anställd. Samma person kan ha flera anställningar inom kommunen. Det kan förekomma att en person är tjänstledig från en befattning för att arbeta på en annan. I detta fall räknas personen endast en gång. ANSTÄLLNING avser befattning. Det är de anställningsavtal som ingås mellan arbetsgivare och arbetstagare som räknas. Eftersom en anställd kan ha flera anställningar kan antalet anställningar vara högre än antalet anställda. ANSVARSFÖRBINDELSE bokförs inte i balansräkningen men är en förpliktelse att ikläda sig ansvaret för uppkomna kostnader som är säkra till sin förekomst men som är obestämda ifråga om belopp eller tidpunkt då de skall infrias. AVSKRIVNING är en kalkylmässig kostnad som syftar till att i bokföringen redovisa kostnaden för anläggningstillgångars värdeminskning och att därmed uppta tillgångar till sitt verkliga värde. Grundregeln är att avskrivningar sker under tillgångens ekonomiska livslängd med årliga belopp som motsvarar den ungefärliga värdeminskningen, på grund av ålder och förslitning. AVSÄTTNING bokförs i balansräkningen och är en förpliktelse som är sannolik eller säker beträffande sin förekomst men som är obestämda ifråga om belopp eller tidpunkt då de skall infrias. BALANSKRAV är ett lagstadgat krav att en kommun ska ha högre intäkter än kostnader. Om ett underskott uppstår ett enskilt år måste det återhämtas inom tre år. BALANSRÄKNING är en uppställning av tillgångar och skulder vid ett visst givet tillfälle. Balansräkningen 66 » lillaedet.se brukar ställas upp i två kolumner, med tillgångar på ena sidan samt skulder och eget kapital (det vill säga hur tillgångarna finansierats) på den andra. De två sidorna är definitionsmässigt lika, eftersom eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Balansräkningen ger en ögonblicksbild av en kommunens/koncernens ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt (balansdagen). Ur balansräkningen kan man bland annat avgöra organisationens likviditet och soliditet. BEFATTNING innebär den tilldelade tjänst som en anställning omfattar. Som regel innebär befattningen att innehavaren har specifika uppgifter och ansvar. BORGENSÅTAGANDE innebär att kommunen har garanterat att betala en skuld för någon annan organisation om denna inte själv kan fullgöra sina förpliktelser mot långivaren. Vanligt är att kommunen har någon säkerhet i t.ex. den fastighet som ligger som grund för borgensåtagandet. DRIFTSREDOVISNING är en uppställning av intäkter och kostnader för den löpande verksamheten under året. Här specificeras alltså ekonomin enligt kommunens inre organisation ytterligare. EGET KAPITAL är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Det består alltså av organisationens samlade resultat över tid. I ett bolag ingår även eventuella tillskott av aktiekapital. EXPLOATERINGSFASTIGHET är en fastighet, oftast mark som iordningställs med till exempel vatten och avloppsangöringar, i syfte att säljas. GR, Göteborgsregionens kommunalförbund, är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige - tillsammans har dessa kommuner 960 000 invånare. GR’s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. De kommuner som ingår i GR är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. INVESTERINGSREDOVISNING är ett sätt att visa hur stora utgifterna har varit för olika typer av investeringar under året. Alltså är det en specifikation av årets anskaffning av anläggningstillgångar. KKIK – KOMMUNENS KVALITET I KORTHET. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör årligen undersökningar av kommunens kvalitet ur fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. KKiK visar hur kommunen lyckas med sin verksamhet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse med andra kommuner. RK-MODELLEN är en modell för finansiell analys. Den bygger på de fyra aspekterna resultat – kapacitet och risk – kontroll. SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN av årets investeringar visar hur stor andel av årets nettoinvesteringar som kan finansieras med internt tillförda medel. En hög självfinansieringsgrad innebär en liten eller ingen ökning av låneskulden, vilket förbättrar eller bibehåller det finansiella handlingsutrymmet. SKULD är en förbindelse att återbetala ett belopp inom KASSAFLÖDESANALYS (FINANSIERINGSANALYS) ett visst datum och som är känt till storlek. Begreppet kan uppdelas på kortfristig, vilken förfaller inom ett år, och långfristig, vilken har en förfallotid som är längre fram än ett år. är ett sätt att visa hur investeringar och löpande verksamhet har finansierats och hur den finansiella ställningen har påverkats. SOLIDITET är en relation av eget kapital i förhållande NETTOKOSTNADSANDEL visar hur stor andel av till totala tillgångar. Den visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med egna medel. Betalningsstyrkan på lång sikt bedöms ofta utifrån detta begrepp. kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag som verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto tar i anspråk. Om nettokostnadsandelen överstiger 100 % överstiger kostnaderna intäkterna. MÅNADSANSTÄLLNING innehar en person som är anställd med månadslön, oavsett om anställningen är tillsvidare eller på visstid. OMSÄTTNINGSTILLGÅNG omfattar likvida medel, lager, exploateringsfastighet samt fordring som förfaller inom ett år. PENSIONSSKULD avser de åtaganden kommunen har för anställdas intjänade pension. Pensioner intjänade efter 1997 återfinns som en skuld i balansräkningen medan det som intjänats dessförinnan återfinns som en ansvarsförbindelse. RESULTATRÄKNING visar periodens resultat och hur ÖVRIGT ÅRSREDOVISNING LILLA EDETS KOMMUN 2014 SOLTAK är benämningen av det samarbete som kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö har i olika frågor för att få en bättre verksamhet som är mindre sårbar till samma eller lägre kostnad än om varje kommun gör verksamheten själv. TILLGÅNGAR är summan av värdet på hela förmögenheten, vilken kan bestå av egendom, immateriella rättigheter, banktillgodohavanden eller andra fordringar. Begreppet kan delas upp i omsättningstillgång och anläggningstillgång. TILLSVIDAREANSTÄLLD är en person som har en ”fast anställning”, alltså ingen fastställd till och med datum när anställningen upphör. ÅRSARBETARE definieras som det totala antalet heloch deltidsbefattningar, omräknat till heltidsbefattningar. det har uppkommit. Periodens intäkter minus dess kostnader, inklusive avskrivningar, utgör årets resultat, vilket tillika är förändringen av eget kapital. » lillaedet.se 67 » lillaedet.se/arsredovisning2014 LILLA EIS 'T~ I~ lVI iTl~ Revisorerna I~ommunfullmäktig~ Ulla Edets kornmun Vårt u~pdra~ Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den -verksamhet soin bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i de kommunala bolagen, Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för atf verksamheten bedrivs i enlighet med gillande rriål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som ~ä.11er för verksarnheter~, De ansvarar också för att det finns ~a~ tillräcklig zntern kontroll samt att det sker en återredovisning till fullmäktige° l~evisorea.s ansvar är att granska. ver~sarnhet9 kontroll och redovisning och pröva am verks~rrah:eten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Under året har vå gra~.sl~at l~omn~unens delårsr~p~ort och årsredovisning i enlikhet nled god revisionssid i kommunal verksamhet° Grar~skningarr~a har_ ~enorr~förts med den irrriktning och omfattning som. behövs för a~ ~e rimlig grund för bedömning av delårsrapport och årsredovisning. Uröver detta. har vi fortlöpande tagit del av nämndemas protokoll samt träffat nämndenias presidier under hösten. Vi har även granskat kommunens strategiska styrning a,v ITmverksamheten och lämnat rekommendationer för framlida utveckling. Lekmannarevisorerna har upprättat separata gransl~ningsrapporter avseende Lilla Edets Industri och Fastighets l-~B och Lilla Edets ~järrvärrrie AB,De sakkunnigas rapport avseende granskningen av årsredovisningen 2014 redovisas ~ bilaga. till der~a revisionsberättelsen Vår bedömning Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och beredningar i Lilla Edets kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonorriisk synpur~t tillfredsställande sätt. Räi~enskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande med undantag för redovisad avsättning avseende social fond 1,9 mnkre Denna avsättning är inte förenlig med god redovisningssed. 1 • T` • Lilla Edets kornmun avdikar i några fall från god redovisningssed avseende värderingsfrågor och tilläggsupplysningaro Avvikelser fnns bland annat gällande redovisning av byres- och l~asingavtal (t ex kanstgräspian och kommunhus)samt gällande exploateringsr~dov~sningeno Atgärder avseende ägarförhållanden gällande konsigräsplan~n bör vidtas. I~orriponentavsl~rivning tillämpas inte. ~i förordar även att förvaltningsbe~°ättelsen kompletteras rased information kring finansiella och affårsmässiga risker ~ de korrimunala bolaken enligt gällande redov~sningsrekomrnendation~ro Eventuella risker. kopplade till den kommunala deponin bör beskrivas tydligare° Under året har en gång och. cykelväg genorre Dygård bekostats med 2,5 mnkr av Lilla Edets kommun° Enligt uppgift från fö~raltningen är ägarförhållandena oklara och detta ska utredas tillsammans med T'rafikverk~t under 2015 D Detta kan föranleda att nedskrivning av tillgången kan 1{om~a ~tt ske (redfinansiering av statlig infrastruktur)° I~ommuner~ lever inte upp iill kommunaldagens krav på en ekonomi i bal~~se Resultatet för 2014 blev minas ~,6 i1,ilkre I likhel med föregående ar vill vi lyfia frami akt då I,~IIa Edets l~orrimun står inför omfattande investeringsutgifter och dit är osäkert hur mycket sk~°~dförebyggande åtgärder som blir en kostnad för kommunen, Vidare är såväl fastighets- sc~m vägunderhåll eftersatt, -varför v~ vill poär~~iera nädvändigheten av atp ekonomin är å bala~se l~esuliatet är i~t~ förenligt med de f~~a~ns~elia ~å~en om god el~onomisk hushållning som fullmäl~tibe beslutat. Varken en driftskostnadsandel om 99,5 °/a eller 30 %~i~ självfinans~eringsgrad av investeringarna uppnås. 13 aw 24 riox°it~ra e v~~°l~s~ e#simål kopplade till bad ekonomisk hushållning p sylis. Fyra inål uppges som ci~l~is ~p fg~lld~ och tre rasål bedöms ej ~ppfyll~e I~aritn~ngså~e som ska vara uppfyllda under m.an.datperioden är tolv stycken, Sju är uppfyllda ach ivå är delvis uppfyllda medan tri inte ä~ uppfyllda, l~Ioterbart är att Utbildningsnämnden ånyo inte anser sig ha klarat sitt grunduppdrag beroende på elevernas låga resultat. Detta trots ett underskott ona 1;7 n~nkr. Vi förordar att en sydlig handlingsplan upprättas i syfte att säkerställa att Utbildningsnämnden klarar sitt uppdrag° Individnämnden anger akt de i huvudsak har uppfyllt sitt grunduppdrag, men inte 1clarat det inom tilldelade resurser. Underskottet uppgår ti119,9 mnkr~ämfört med budget. Lagstiftningens rättsäkerhetskrav har inte kunnat uppfyllas, Närmare konsekvenser anges inte. Omsorgsnämnden uppger att grunduppdraget uppfylls, men med viss svårighet och inte inom befintliga resurser (underskott 1,2 mnkr). ~~ ~ 2 LII,I,A EETS I~ Revisorerna li~IUl~ .. ~;. .~. ~ ~►• ~ a ~~ Lilla Edet den 11 rriars 201S ~►~" I~ g ~, Jan~Erik Ambjöm~son Jörgen Hellinan Yf{ ~ ~ J rasson ,r e '~ , _ 1Vlarianne 1l~Iunther ~ ~~ J an-Fredrik Grönvall r www.pwc.se Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Fredrik Carlsson Certifierad kommunal revisor Mikael Waller Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Lilla Edets kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund ................................................................................................. 3 2.2. Revisionsfråga och metod......................................................................... 3 2.3. Revisionskriterier ..................................................................................... 5 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning .................... 6 3.1 .1. Förvaltningsberättelse ................................................................................. 6 3.1 .1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten ................................................... 6 3.1 .1.2. Investeringsredovisning ............................................................................... 8 3.1 .1.3. Driftredovisning ......................................................................................... 8 3.1 .1.4. Bokslutsprognoser och utfall......................................................................... 9 3.1 .2. Balanskrav ................................................................................................. 9 3.1 .3. God ekonomisk hushållning ....................................................................... 1 0 3.1 .3.1. Finansiella mål ......................................................................................... 1 0 3.1 .3.2. Mål för verksamheten ................................................................................. 1 1 3.1 .4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag.......................................................1 2 3.2. Rättvisande räkenskaper .........................................................................12 3.2.1. Resultaträkning .........................................................................................1 2 3.2.2. Balansräkning ...........................................................................................1 2 3.2.3. Kassaflödesanalys ......................................................................................1 3 3.2.4. Sammanställd redovisning ..........................................................................1 3 3.2.5. Tilläggsupplysningar ..................................................................................1 4 Pw C 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed med undantag för redovisning av avsättningar för ”social fond” om 1,9 mnkr. Vår bedömning är att denna avvikelse inte är så stor att årsredovisningen behöver ändras innan den fastställs av fullmäktige. Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Resultatet för 2014 blev minus 8,6 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet skall inga realisationsvinster exkluderas, varför resultat gentemot avstämning av balanskrav uppgår minus 8,6 mnkr. Kommunen har inget tidigare negativt resultat att återställa. Utvärdering av kommunens ekonomiska ställning (enligt KRL 4:5) kan vidareutvecklas bland annat med uppgifter om likviditet, koncernen och önskvärd ställning. Resultatet är inte förenligt med de finansiella målen om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat. Varken en driftskostnadsandel om 99,5 % eller 30 %-ig självfinansieringsgrad av investeringarna. 13 av 20 prioriterade verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning uppfylls. Fyra mål uppges som delvis uppfyllda och tre mål bedöms ej uppfyllda. Inriktningsmålen som ska vara uppfyllda under mandatperioden är tolv stycken. Sju är uppfyllda och två är delvis uppfyllda medan tre inte är uppfyllda. Med ledning av vad som framkommer i årsredovisningen har vi ingen avvikande uppfattning gällande Kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen. Lilla Edets kommun avviker i några fall från god redovisningssed avseende värderingsfrågor och tilläggsupplysningar. Vi vill framhålla följande avvikelser i samband med granskning av bokslutet. RKR 10.2 avseende redovisning av avsättningar. Avsättning för ”social fond” om 1,9 mnkr är inte förenlig med god redovisningssed. Avvikelser finns även vad gäller tilläggsupplysningar och information i not till avsättningarna. 1 av 15 Pw C Fullständig information enligt RKR 8.2 sammanställd redovisning lämnas inte, exempelvis saknas noter. Vidare bör en sammanhållen förvaltningsberättelse utvecklas. RKR 11.4 avseende redovisning av materiella anläggningstillgångar. Materiella tillgångar som har uppförts i samband med exploatering redovisas inte som anläggningstillgång i kommunens balansräkning. Samtliga inkomster och utgifter hänförliga till exploateringsverksamheten balanseras. Avräkning gentemot kommunens resultaträkning – inklusive värdering av balanserade poster – har inte skett. Komponentmetoden gällande avskrivningar tillämpas inte, vilket är ett krav från 2014 enligt RKR 11.4. Nettoredovisning sker av inkomster och utgifter för ett exploateringsområde vilket inte är förenligt med god redovisningssed. RKR:s vägledning för redovisning av kommunal markexploatering följs inte heller. RKR:s rekommendation nummer 13.2 avseende redovisning av leasing och hyresavtal. Samlad bild av kommunens leasing- och hyresavtal saknas. Hyreskontrakt av finansiell karaktär skall redovisas som en tillgång i kommunens balansräkning, medan förpliktelsens avseende framtida hyresbetatalningar skall redovisas som en skuld i balansräkningen. 2 av 15 Pw C 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inklusive drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning 3 av 15 Pw C sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten omfattas inte av denna granskning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunledningskontoret. Granskningen har delvis utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast ”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting”. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktats i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2015-03-02 och 2015-03-05. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2015-03-11. Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef. 4 av 15 Pw C 2.3. Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 § KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed – rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning 5 av 15 Pw C 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att uppgifterna i årsredovisningen till övervägande del överensstämmer med kraven i KRL. 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Vi bedömer dock att den ekonomiska översikten ger en god bild av Lilla Edets kommuns finansiella ställning, resultat och utveckling. Olika nyckeltal och ekonomiska begrepp redovisas på ett informativ t och lättillgängligt sätt. Redovisningen utgår ifrån den s k RK-modellen (resultat – kapacitet och risk – kontroll) och redovisas över en treårsperiod, vilket ger en bra bild av utvecklingen. I en tabell benämnd ”Analys av bokslut” redovisas dessutom ett antal nyckeltal över en femårsperiod. Vi vill lyfta fram några väsentliga nyckeltal. Soliditeten, exklusive pensionsåtaganden intjänade före 1998 uppgår till 21,6 %. Det är en försämring om 1,9 %-enheter gentemot föregående bokslut. Inkluderas pensionsåtagande intjänade före 1998 (upptagna som ansvarsförbindelse) är soliditeten nere i minus 29,2 %. En förbättring med närmare 1 %-enhet sedan föregående bokslut. Nettokostnaderna har ökat med 9,3 %. Noterbart är att kommunen under 2013 erhöll återbetalning från AFA med 9,3 mnkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 7,6 %. Förändringar i det nya skatteutjämningssystemet har fått till följd att Lilla Edet har cirka 30 mnkr lägre avgift till kostnadsutjämningssystemet. Motsvarande siffror i 2013 års bokslut var en ökning med 2,7 respektive 2,2 %. I likhet med föregående år vill vi lyfta fram att då Lilla Edet står inför omfattande investeringsutgifter och det är osäkert hur mycket skredförebyggande åtgärder som blir en kostnad för kommunen. Vidare är såväl fastighets- som vägunderhåll eftersatt, varför vi vill poängtera nödvändigheten av att ekonomin är i balans. Utvärdering av ekonomisk ställning Utvärdering av kommunens ekonomiska ställning (enligt KRL 4:5) kan vidareutvecklas bland annat med uppgifter om likviditet, koncernen och önskvärd ställning. Händelser av väsentlig betydelse Av årsredovisningen framgår i viss omfattning väsentliga händelser under året. 6 av 15 Pw C Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. När det gäller skredförebyggande åtgärder så är kommunen skyldig att genomföra utredningar i syfte att undersöka vilka åtgärder som krävs. Staten ska stå för 60 % och fastighetsägaren för 40 % av kostnaderna. Skredförebyggande åtgärder kräver alltmer resurser och det är, trots ovanstående beslut, oklart i vad mån kommunen kommer att belastas för kostnaderna. Vidare skall uppmärksammas att i en del fall är det kommunen som är fastighetsägare. Under såväl 2013 som 2014 har budgeten överskridit med cirka 2 mnkr årligen. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har minskat med 0,3 %-enheter sedan föregående år och uppgår nu till 5,9 %. Noterbart är att medarbetare under 29 år har högst sjukfrånvaro 7,5 %. Andelen långtida sjukfrånvaro ökar jämfört med tidigare år. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen uppgifter om ålder- och könsfördelning, pensionsavgångar och personalrörlighet. Avsnittet kan lämpligen kompletteras med uppgift om inom vilka områden det kommer att finnas personalbehov framöver och hur detta säkerställs. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen saknar en beskrivning av den samlade kommunala verk samhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Information om ekonomi och verksamhet per bolag lämnas dock. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen upplyses om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten I förvaltningsberättelsen beskrivs kommunens styrmodell. 7 av 15 Pw C 3.1.1.2. Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsredovisningen innehåller på respektive nämnd uppgift om utfall, budget samt avvikelse. Redovisning av utfall finns även på objektstyp. Investeringsredovisningen är kommenterad. Det budgeterade utrymmet för investeringar år 201 4 uppgår till 45 mnkr. Utfallet slutar på 35,1 mnkr. Samhällsbyggnadsnämnden svarar för merparten av investeringarna, drygt 31 mnkr gentemot budgeterade 40 mnkr. Under året har två GC-vägar byggts i samarbete med Trafikverket. GC-vägen genom Lödöse ägs av Lilla Edets kommun och erhållit investeringsbidrag från Trafikverket om 2,6 mnkr kommer att periodiseras framöver (tillgången ej ännu aktiverad). GCvägen genom Nygård har bekostats med 2,5 mnkr av Lilla Edets kommun. Enligt uppgift från förvaltningen är ägarförhållandena oklara och detta ska utredas tillsammans med Trafikverket under 2015. Detta kan föranleda att nedskrivning av tillgången kan komma att ske (medfinansiering av statlig infrastruktur). Kommunens investeringsredovisning avviker något från kraven i förarbetena till KRL (4 kap § 2) då det gäller totalkalkyl för fleråriga projekt samt en prognos avseende färdigställande. Vi rekommenderar att investeringsredovisningen kompletteras med dessa uppgifter. Årets investeringsutgifter (35,1 mnkr) ger en självfinansieringsgrad om 17 % att jämföra med målet 30 %. 3.1.1.3. Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. 8 av 15 Pw C 3.1.1.4. Bokslutsprognoser och utfall Lilla Edets kommun har redovisat två bokslutsprognoser baserade på april respektive augusti (delårsrapport) månads redovisning Bedömning och iakttagelser I tabellen nedan visas nämndernas budget, utfall, avvikelse samt prognostiserad avvikelse vid de olika prognostillfällena. Nämnd belopp i mnkr Kommunfullmäktige, revision Kommunstyrelsen Överförmyndaren Individnämnden Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och byggnämnden Summan nämnderna ReviBudget- Budgetderad avvikelse avvikelse budget Bokslut Avvikelse april aug 1,3 1,3 0,0 0,0 -0,1 48,4 46,9 1,5 0,0 0,7 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 74,2 84,1 -9,9 -4,4 -7,7 184,8 186 -1,2 -3,2 -1,7 259,0 260,7 -1,7 -2,4 -3,0 21,9 20,7 1,2 0,0 0,0 23,9 23,8 0,1 -3,4 0,2 15,4 13,8 1,6 0,5 1,1 629,9 638,3 -8,4 -12,9 -10,5 I samband med behandling av tertialuppföljning 1 beslutade Kommunfullmäktige (§ 40 18 juni 2014) att Kommunstyrelsen fick i uppdrag att noggrant följa den fördjupade översynen av de enheter som redovisar ekonomiska underskott. I delårsrapporten angavs att i de direktiv och anvisningar som gäller för tertialrapporterna ska nämnderna tillse att verksamheten inte bedrivs så att det ekonomiska utrymmet överskrids. I de fall underskott prognostiseras ska förvaltningarna presentera förslag till nämnderna avseende anpassningsåtgärder. Majoriteten av nämnderna har minskat sina kostnader gentemot vad som prognostiserades i delåret. Ett undantag är dock Individnämnden som i bokslutet visar på ett budgetunderskott om 9,9 mnkr, vilket innebär ett överskridande om 14 %. Individnämnden visade underskott även såväl 2012 som 2013. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att få nämndens ekonomi i balans. 3.1.2. Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet inte har uppfyllts. Resultatet för 2014 blev minus 8,6 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet skall inga realisationsvinster exkluderas. Kommunen har inget tidigare negativt resultat att återställa. Enligt kommunallagen ska ett negativt resultat täckas inom en treårsperiod. I årsredovisningen sidan 24 anges att ”Återhämtningen kommer att göras genom 9 av 15 Pw C förstärkt bemanning och kontroll av i första hand individ- och familjeomsorgen men även äldre- och funktionshinderomsorgen, i syfte att kraftigt minska köpta placeringar inom dessa verksamheter.” Vi noterar att de budgeterade resultaten de kommande tre åren (2015 – 2017) sammantaget uppgår till 11,2 mnkr vilket överstiger årets underskott enligt balanskravets bestämmelser. Marginalen är emellertid begränsad och förutsätter att nämndernas budgetramar kan hållas, vilket de historiskt sett inte har gjort. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige beslutade 2006 om vision för kommunens framtida tillstånd ”Vision 2020”. Visionen innehåller sex olika strategiska områden som i sin tur är nedbrutna i inriktningsmål och därefter årsspecifika prioriterade mål. Målen ses som grunden i god ekonomisk hushållning. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2014: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2014 Utfall i årsredovisning 2014 Inriktningsmål är att driftkostnadsandelen, inkl finansnetto, ska inte överstiga 98 % av skatteintäkter samt generella stats- och utjämningsbidrag. Resultatet uppgår till -8,6 Inriktningsmålet uppfylls mnkr vilket motsvarar en inte. nettokostnadsandel om 100,8 %. Målsättningen är reviderad till 99,4 % för år 2014 i det prioriterade målet. Se ovan. Inriktningsmål är att investeringarna Årets resultat uppgår till självfinansieras fullt ut. -8,6 mnkr och avskrivningarna uppgår till 14,4 mnkr (inklusive nedskrivning av biogas om 3,4 mnkr) således ett utrymme om 5,8 mnkr. Att jämföra med investeringsutgifter om 35 mnkr, vilket ger en finansieringsgrad om 17 %. Måluppfyllelse Kommunstyrelsens bedömning Det reviderade målet uppfylls inte. Inriktningsmålet uppfylls inte. 10 av 15 Pw C Målsättningen är reviderad till 30 % för år 2014 i det prioriterade målet. Se ovan. Det reviderade målet uppfylls inte år 2014. Bedömning och iakttagelser Enligt gällande styrmodell gäller inriktningsmålen under mandatperioden (år 2011 till 2014). År 2011 uppgick nettokostnadsandelen till 98,0 % av skatteintäkter och generella stadsbidrag. 2012 till 99,6 %, för 2013 99,9 % och 2014 till 100,8 %. Ovanstående får till följd att kommunen inte når sitt långsiktiga inriktningsmål om en nettokostnadsandel om 98 %. Detta till trots återbetalning av AFA -medel om 9,6 mnkr 2012 och 9,3 mnkr 2013 samt minskade avgifter om 30 mnkr i kostnadsutjämningssystemet 2014. Självfinansieringsgraden för investeringar uppgick 2011 till 46 %, 2012 till 35 %, 2013 till 36 % och var 2014 nere i 17 %. Ovanstående får till följd att kommunen inte heller når sitt långsiktiga inriktningsmål om en 100-ig självfinansieringsgrad avseende investeringar. Bristen på måluppfyllse för tiden 2011 – 2014 visar att kraftiga åtgärder måste vidtas för att svara upp mot fullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning. I Mål- och resursplan 2015 samt flerårsplan för 2016-2017 anges ett inriktningsmål om ett resultat om lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad. Prioriterat mål för 2015 är ett resultat om lägst 0,75 % av verksamhetens nettokostnad, vilket är i överensstämmelse med det budgeterade resultatet om 5 mnkr. Noterbart är att det för åren 2016 och 2017 endast är ett resultat om 0,59 respektive 0,29 %. 3.1.3.2. Mål för verksamheten Bedömning och iakttagelser Årsredovisningen innehåller en redovisning av kommunens inriktningsmål för mandatperioden 2011 – 2014, nedbrutet till prioriterade mål 2014. Sammantaget rör det sig om 20 olika prioriterade mål, varav 13 mål bedöms som uppnådda under året. Fyra mål delvis uppfyllda och tre mål bedöms som ej uppnådda. När det gäller inriktningsmålen – som ska vara uppfyllda senast vid mandatperiodens slut 2014 – anges att av de totalt tolv olika inriktningsmålen anges sju som uppfyllda, två delvis och tre stycken ej uppfyllda. Med ledning av vad som anges i årsredovisningen har vi ingen avvikande uppfattning avseende måluppfyllse. 11 av 15 Pw C Vi har gjort en avstämning gentemot vad som förutspåddes i aprilprognosen samt i delårsrapporten och kan konstatera att det råder tämligen god samstämmighet. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Bedömning och iakttagelser Noterbart är att Utbildningsnämnden ånyo inte anser sig ha klarat sitt grunduppdrag beroende på elevernas låga resultat. Detta trots ett underskott om 1,7 mnkr. Vi förordar att en tydlig handlingsplan upprättas i syfte att säkerställa att Utbildningsnämnden klarar sitt uppdrag. Individnämnden anger att de i huvudsak har uppfyllt sitt grunduppdrag, men inte klarat det inom tilldelade resurser. Lagstiftningens rättsäkerhetskrav har inte kunnat uppfyllas. Närmare konsekvenser anges inte. Omsorgsnämnden uppger grunduppdraget uppfylls, men med viss svårighet och inte inom befintliga resurser. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed med undantag för redovisad avsättning benämnd ”social fond” om 1,9 mnkr. Denna avsättning är inte förenlig med god redovisningssed och bör återföras som en intäkt i årets bokslut. Vid periodiseringskontroll har vi noterat en faktura om 0,2 mnkr som felaktigt intäktsförts på 2015 istället för 2014. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. 3.2.2. Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Bland nedanstående iakttagelser framgår några poster som avviker. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar till viss del tillräckligt med noter. Bilagor och specifikationer kan utvecklas när det gäller möjlighet att styrka med externa underlag. Nedan återfinns några iakttagelser från vår granskning av balansräkningen. I balansräkningen finns en avsättning om 1,9 mnkr (”Social fond”) sedan år 2010 vilket inte är förenligt med rådet för kommunal redovisningslag och 12 av 15 Pw C gällande rekommendationer. Under 2014 har 0,7 mnkr disponerats och resterande medel beräknas vara förbrukade 2016 (ett års framflyttning). I balansräkningen redovisas även avsättning för återställande av deponi. Av Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse finns risk för betydande merkostnader för återställningen till följd av nya myndighetskrav och brister i nuvarande anläggning. Dessa risker bör kommenteras mer utförligt i anslutning till avsättningen. Kommunen betalar drift- och kapitalkostnader för konstgräsplan. Kapitalkostnaden erläggs till LEIFAB som stått för byggnationen. Det rör sig om finansiell leasing enligt RKR 13.2 Vi rekommenderar att kommunen köper planen av LEIFAB, alternativt redovisar transaktionen enligt gällande rekommendationer. Skredförebyggande åtgärder kräver alltmer resurser och det är oklart i vad mån kommunen kommer att belastas för kostnaderna. Det är angeläget att kommunen har bra rutiner för att följa upp riskerna med i vad mån kommunen kommer att kunna få ersättning för nedlagda kostnader. Kommunens exploateringsverksamhet är fortsatt alltmer omfattande och vi vill även här påtala att kommunen måste utveckla bra rutiner för att följa upp verksamheten och eftersträva en redovisning i enlighet med RKR:s vägledning. Arbete med detta pågår. 3.2.3. Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning. 3.2.4. Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt. Olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter och dess resultateffekter har inte beskrivits. Notförteckning till de finansiella rapporterna saknas. Sammanhållen förvaltningsberättelse i enlighet med RKR 8.2 upprättas inte. En finansiell analys på koncernnivå görs dock. 13 av 15 Pw C 3.2.5. Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Under rubriken ”Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar” anges att Lilla Edets kommun i allt väsentligt följer Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Avvikelser är främst en i balansräkningen upptagen avsättning ”social fond”. Kommunen avviker även från RKR:s rekommendationer 8.2, 1 2.1 och 13.2. Vi bedömer att Lilla Edets kommun avviker från god redovisningssed avseende tilläggsupplysningar i viss omfattning. I de fall avvikelse anges skall orsak och – om möjligt – även eventuell resultatpåverkan anges. Följande rekommendationer har kommunen inte följt fullt ut: RKR 8.2 Sammanställd redovisning Delv is Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om kommunala entreprenader samt information om den samlade v erksamhetens utveckling, personalförhållanden och förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning. RKR 1 0.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser Delv is Social fond uppfyller inte kriterierna för avsättning. Avsättning deponi bör kompletteras med uppgift om beräknat utflöde av resurser. RKR 1 1 .4 Delv is Komponentavskrivningar tillämpas inte. Tillgångar hänförliga till ex ploateringsverksamheten redovisas inte på korrekt sätt i balansräkningen. RKR 1 2.1 Immateriella tillgångar Inte Immateriella tillgångar redovisas bland kommuners inventarier. RKR 1 3.2 Redovisning av hyres/leasingavtal Inte Samlad bild av kommunens leasingoch hyresavtal saknas. Hy resavtal där kommunen har den huvudsakliga risken skall redovisas såsom finansiell leasing. RKR 1 8 Redovisning av intäkter från av gifter, bidrag och försäljning Delv is Materiella tillgångar som har uppförts i samband med exploatering redovisas inte som anläggningstillgång i kommunens balansräkning. Samtliga inkomster och utgifter hänförliga till ex ploateringsverksamheten balanseras. Av räkning gentemot kommunens resultaträkning – inklusive värdering av balanserade poster – har inte skett. 14 av 15 Pw C Nettoredovisning sker av inkomster och utgifter (gäller Stallgärdet) för ett ex ploateringsområde vilket inte är förenligt med god redovisningssed. RKR: s v ägledning för redovisning av kommunal markexploatering följs inte heller. 2015-03-09 Inger Andersson Projektledare Fredrik Carlsson Uppdragsledare 15 av 15 Pw C Kommunstyrelsen Till årsstämman i Lilla Edets Fjärrvärme AB organisationsnummer 556217-8086 2015 -03~ 1 1 I~~'i~s/~.~ a~~y - 5 Granskningsrapport förår 2014 Vi, av fullmäktige i Lila Edets kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Lilla Edets Fjärrvärme AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Bedömning Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Trollhättan 2015-03-16 _ f ~ Jörgen Hellman i! ~ Jan-Erik Ambjörnsson ~ Till årsstämman i Lilla Edets Industri och Fastighets AB organisationsnummer 556206-2777 L~LL~G EDETS~ KOMI Kommunstyre~sen ~20i5 ~03~ 1 7 i~s o~~~t -~, Granskningsrapport förår 2014 Vi, av fullmäktige i Lila Edets kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Lilla Edets Industri och Fastighets AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, god revisionssed- i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Bedömning Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer därtill att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Trollhättan 2015-03-16 ~ Jörgen Hellman ~~_._ Jan-Erik Ambjörnsson .,. .~. `'"'~' LILLA EDETS ~~ _.._ \"""/ KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll 2015-0~-11 § 24 Återrapportering 2014 enligt finanspolicyn Dnr 2015/KS0147 Ärendet Den av kommunfullmäktige fastställda finanspolicyn fastslår hur likvida medel får ~~laceras samt hur upptagna lån ska. hanteras. Kommunstyrelsen ska. erhålla en redovisning i samband. med årsbokslutet. Bilagt återfinns redovisningar på placerat kapital, utlämnade lån, upplånat kapital samt ingångna borgensåtaganden. Det upplånade kapitalet är vid årets slut totalt 245 mkr (minskning med 2Q mkr under året) och borgensåtaganden finns på 541 mkr (minskning med 11 mkr), varav merparten avser Leifabe Risken för att kommunen tvingas lösa in borgen är låg förutom med 6,7 mkr(minskning med 0,1 mkr)där risken bedöms som hög Förutom de likvida medlen. så finns en placering i form. av ett förlagslån hos Kommuninvest med 2,7 mkr. Kommunen har också lånat ut/förskotterat kapital till. Trafikverket för väg 1996, E45 samt stationsområdet i Lödöse med totalt 5,6 mkr (minskning med 4,8 mkr), Vid bokslutstillfället är den genomsnittliga kapitalbindningstiden 0,90 år (0,90 år f~ år)G och 92% av lånen förfaller till betalning inom ett år (bör enlib policyn vara mindre än 50 %). Orsaken till det är att i princip all upplåning sker rörligt utan kapitalbindning och räntesäkringar sker genom derivatinstrument, Risken med att inte säkra kapitalet är att den utlånande farten kan säga upp krediten med kort varsel, men ska kapitalet bindas så kostar det ett antal rärit~punkter. Då nästan all nyupplåning sker via Korrununinvest så har bedömningen gjorts att kapitalet kommer att finnas tillgängligt, Den. genomsnittliga räntebindningen ligger på 7,21 år (5,67 år fg år), då räntederivat används för atp sprida ränteriskers och andelen ränteförfall inom ett år är 0%(lå % fg år), Vid bokslutstillfället är snitträntan 3,22 %(2,8$ % fg år) och att den har ökat beror på att så kallady erh.ållarswaparlear_ löpt ut och därmed höjt snitträntan Utöver de i bilaga redovisade uppställningarna så har Lilla Edets kommun, via. medlemskap i Kommuninvest, ett solidariskt borgensansvar avseende Kommuninvests skulder. Vi har inte fått uppdaterade siffror från Kommuninvest ännu, men vid halvårsskiftet var kommunens andel av Kommur~nvests totala förpliktelser 474 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick ti11477 mkr. Dessutom återfinns borgensåtagande gentemot tre så kallade sociala baenden. ~~~~ Zo .~, .~. ~' `~' LILLA EDETS Q~ \.~~! KOMMUN ~Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 Beslutsunderlag Arbetsutskottets protoko112015-02-25 § 11 Ekonomichefens skrivelse, dnr 2015/KS0147-1 Finansiering Ingen särskild finansiering krävs, Yrkande Jörgen Andersson(C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag samt lämnar följande tilläggsyrkande KoYnmunfullmäktige uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att revidera finanspolicyn. Propositionsordning. Ordföranden frågar kommunstyrelsen om de bifaller eller avslår Jörgen Anderssons tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller yrkandet. Därefter konstaterar ordföranden att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner redovisningen över hanteringen av placerat kapital, utlämnade lån, upplåning och räntehantering samt ingångna borgensåtaganden. 2~ Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att revidera finanspolicyn, ~ ~ 21 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2015-02-12 2015/KS0147-1 Dpl Återrapportering 2014 enligt finanspolicyn Dnr 2015/KS0147 Ärendet Den av kommunfullmäktige fastställda finanspolicyn fastslår hur likvida medel får placeras samt hur upptagna lån ska hanteras. Kommunstyrelsen ska erhålla en redovisning i samband med årsbokslutet. Bilagt återfinns redovisningar på placerat kapital, utlämnade lån, upplånat kapital samt ingångna borgensåtaganden. Det upplånade kapitalet är vid årets slut totalt 245 mkr (minskning med 20 mkr under året) och borgensåtaganden finns på 541 mkr (minskning med 11 mkr), varav merparten avser Leifab. Risken för att kommunen tvingas lösa in borgen är låg förutom med 6,7 mkr (minskning med 0,1 mkr) där risken bedöms som hög. Förutom de likvida medlen så finns en placering i form av ett förlagslån hos Kommuninvest med 2,7 mkr. Kommunen har också lånat ut/förskotterat kapital till Trafikverket för väg 1996, E45 samt stationsområdet i Lödöse med totalt 5,6 mkr (minskning med 4,8 mkr). Vid bokslutstillfället är den genomsnittliga kapitalbindningstiden 0,90 år (0,90 år fg år), och 92 % av lånen förfaller till betalning inom ett år (bör enligt policyn vara mindre än 50 %). Orsaken till det är att i princip all upplåning sker rörligt utan kapitalbindning och räntesäkringar sker genom derivatinstrument. Risken med att inte säkra kapitalet är att den utlånande parten kan säga upp krediten med kort varsel, men ska kapitalet bindas så kostar det ett antal räntepunkter. Då nästan all nyupplåning sker via Kommuninvest så har bedömningen gjorts att kapitalet kommer att finnas tillgängligt. Den genomsnittliga räntebindningen ligger på 7,21 år (5,67 år fg år), då räntederivat används för att sprida ränterisker, och andelen ränteförfall inom ett år är 0 % (13 % fg år). Vid bokslutstillfället är snitträntan 3,22 % (2,88 % fg år) och att den har ökat beror på att så kallade erhållarswapar har löpt ut och därmed höjt snitträntan. Utöver de i bilaga redovisade uppställningarna så har Lilla Edets kommun, via medlemskap i Kommuninvest, ett solidariskt borgensansvar avseende Kommuninvests skulder. Vi har inte fått uppdaterade siffror från Kommuninvest ännu, men vid halvårsskiftet var kommunens andel av Kommuninvests totala förpliktelser 474 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 477 mkr. Dessutom återfinns borgensåtagande gentemot tre så kallade sociala boenden. Peter Jimmefors kommunledningsförvaltningen Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Internet: www.lillaedet.se sid 1/5 Tel: 0520-65 95 75 Fax: 0520-65 74 20 [email protected] [email protected] Beslutsunderlag Ekonomichefens skrivelse, dnr 2015/KS0147-1 Finansiering Ingen särskild finansiering krävs. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen över hanteringen av placerat kapital, utlämnade lån, upplåning och räntehantering samt ingångna borgensåtaganden. Peter Jimmefors Ekonomichef Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen Bilaga Sammanställning av placeringar, lån, derivat och borgensåtaganden Sammanställning av placeringar, lån, derivat och borgensåtagande Placering av kapital per 2014-12-31 Motpart Swedbank - likvida medel Plusgiro - likvida medel 32,9 mkr 1,2 mkr Kommuninvest - förlagslån Summa placering 2,7 mkr 36,8 mkr Placerat kapital Räntesats 0,45 % 0,00 % 1,93 % Förfallodatum 2040-11-30 Påverkan 1 % Notering 329 tkr 12 tkr 27 tkr 368 tkr Lånenummer 45957. Rta Stibor +1,660 %. KF 2010-03-03 § 10 Utlämnade lån per 2014-12-31 Motpart Trafikverket Summa utlämnade lån Placerat kapital Räntesats 5 571 tkr 5 571 tkr 0,00% Förfallodatum Notering KF § 30 2007 - Förskottering väg 1996. Inlösen och intrång väg E45. P-plats stationsområde lödöse Upplånat kapital per 2014-12-31 Motpart Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Kommuninvest Swedbank Summa upplånat kapital Kreditnummer 43026 53078 55406 57096 62194 62430 67774 67775 70176 70177 2850899739 Räntesäkringar per 2014-12-31 Säkringsinstrument Avtal Räntederivat 1032132 Räntederivat 1032135 Räntederivat 1032136 Räntederivat 1126438 Räntederivat 1126447 Räntederivat 1207982 Räntederivat 1239303 Räntederivat 1331711 Räntederivat 10095136 Räntederivat 1331706 3 månaders STIBOR 30/12 20,0 mkr 20,0 mkr 20,0 mkr 15,0 mkr 20,0 mkr 20,0 mkr 20,0 mkr 20,0 mkr 35,0 mkr 35,0 mkr 20,0 mkr 245 mkr Belopp 50,0 mkr 25,0 mkr 25,0 mkr 15,0 mkr 15,0 mkr 40,0 mkr 20,0 mkr 30,0 mkr 30,0 mkr 30,0 mkr Ränta Upplånat kapital Ränta 30/12 Fast/rörlig 3,06% Fast 1,19% Rörligt 0,99% Rörligt 0,97% Rörligt 0,84% Rörligt 2,10% Fast 1,22% Rörligt 1,22% Rörligt 1,03% Rörligt 1,03% Rörligt 1,55% Rörligt Betalar 3,09% 2,96% 3,09% 2,18% 2,37% 2,66% 2,86% -0,98% 2,35% 2,60% 0,26% Erhåller Stibor 3 M Stibor 3 M Stibor 3 M Stibor 3 M Stibor 3 M Stibor 3 M Stibor 3 M Stibor 3 M Stibor 3 M Stibor 3 M Förfallodatum Notering 2015-03-02 2016-04-27 Förfallodag 2021-08-16 2019-10-15 2020-10-15 2019-06-20 2020-10-15 2020-10-15 2023-06-30 2015-03-13 2022-03-14 2023-09-15 Notering Påverkan 1 % 200 tkr 200 tkr 200 tkr 150 tkr 200 tkr 200 tkr 200 tkr 200 tkr 350 tkr 350 tkr 200 tkr 2 450 tkr sid- 5 - Borgensåtagande per 2014-12-31 Motpart Leifab Leifab Leifab Folkets hus i Lilla Edet Folkets hus i Lilla Edet Belopp 122 162 tkr 352 366 tkr 59 392 tkr 200 tkr 1 117 tkr Risk Låg Låg Låg Hög Hög Kategori Koncernbolag Koncernbolag Koncernbolag Utomstående Utomstående Lilla Edets Tennisklubb 5 291 tkr Hög Utomstående Kommunalt förlustansvar i egna hem Kommunalt förlustansvar i egna hem Summa borgensåtagande 540 tkr 182 tkr 541 250 tkr Låg Låg Summa borgen för koncernbolag Summa borgen för utomstående Summa borgen för egnahem Summa per kategori 533 920 tkr 6 608 tkr 722 tkr 541 250 tkr Hög risk Medelrisk Låg risk S:a per risk Egna hem Egna hem Beslut i KF Långivare Notering Säkerhet § 5 2014-02-12 Swedbank Generell borgen 600 mkr § 5 2014-02-12 Kommuninvest Generell borgen 600 mkr § 5 2014-02-12 Kommuninvest Generell borgen 600 mkr § 115 1990 Swedbank Generell säkerhet §115 1990 Swedbank Hypotek Kreditnr 2557481229 1992 samt § 15 2008-02-27 Stadshypotek AB Edet 2:22 SBAB 40 % av låneskuld 1 351 tkr Boverket 40 % av låneskuld 454 tkr 6 608 tkr 0 tkr 534 642 tkr 541 250 tkr sid 5/5 .,_ .~, `'"'~' Q~ LILLA EDETS ~~ \:_~_:~ K O M M U N ~r ~~ e~__/ Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 § 25 Borgen avseende Soltak AB Dnr 2015/KS0139 Sammanfattning Lilla Edets kommun är en av sju delägare i bolaget Soltak AB. Bolaget är under Lappbyggnad för att ge verksamheterna IT-drift, ekonomi och löneadministration förutsättningar att samlokaliseras. För att kunna bygga upp verksamheten. och bl.a. upphandla de IT-system som är aktuella så måste bolaget investera och för det krävs likviditet, Om bolagets ägare går i borgen för krediter som bolaget upphandlar på marknaden ges goda förutsättningar för att dels få goda räntevillkor, men också för att erhålla krediter över huvud taget° Erhåller bolaget inga krediter, eller genom andra sätt erhåller likviditet, kan det inte bedriva de tänkta verksamheterna. Om Lilla Edets kommun går i borgen innebär det att kommunen är skyldig att betala dei~ som lämnat kredit till Soltak ABS om Soltak AB inte klarar att fullgöra sina plikter° Volymen på borgensåtagandet är det maximala belopp som kommunen kan bli skyldig att ikläda sig ansvar för när det gäller själva krediten. Till detta kan det uppstå kostnader för ränta och t.ex. handläggning av ärendet. Investeringsbudgeten, avseende verksamhetsområdena ITs lön och ekonomi, för Soltak AB avseende åren 2015-2016 är beräknad till 25 000 tkr, Enligt fastställd finansieringsmodell ska verksamhetsrelaterade fasta kostnader fördelas mellan de .kommuner som samverkar inom avsedda verksamhetsområden, utifrån invånarantalet i respektive kommun. För Lilla Edets de iml~bär det i det här fallet att 13,6 % av de totalt 25 000 tkr sorti bargen begärs för landar på. kommunen, alltså 3 400 tkr, Om bolaget sköter sina åtaganden behöver Lilla Edets kommun inte skjuta till några pengaro Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2015-0225 § 12 Begäran om borgen från Soltak AB,dnr 2015/KS0139-3 Ekonomichefens tjänsteskrivelse, dnr 2015/KS0139-4 Finansiering Då ingen disekt finansiering krävs föreslås ingen sådan° Däremot finns en risk akt detta kommer att krävas z framtiden, om krav på utlösen av borgen kommer° _,~' 2a .r_ a. Q ~ LILLA EDETS ~~ _.._ \'"~"'~ _. KOMMUN ._ Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 Peter Spjuth(V)och Kim Pedersen(V)meddelar att de inte deltar i beslutet. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för SOLTAK AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 400 KSEK,jämte därpå löpande ränta och kostnader, 23 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-02-23 2015/KS0139-4 000 Borgen avseende Soltak AB Dnr 2015/KS0139 Sammanfattning Lilla Edets kommun är en av sju delägare i bolaget Soltak AB. Bolaget är under uppbyggnad för att ge verksamheterna IT-drift, ekonomi- och löneadministration förutsättningar att samlokaliseras. För att kunna bygga upp verksamheten och bl.a. upphandla de IT-system som är aktuella så måste bolaget investera och för det krävs likviditet. Om bolagets ägare går i borgen för krediter som bolaget upphandlar på marknaden ges goda förutsättningar för att dels få goda räntevillkor, men också för att erhålla krediter över huvud taget. Erhåller bolaget inga krediter, eller genom andra sätt erhåller likviditet, kan det inte bedriva de tänkta verksamheterna. Om Lilla Edets kommun går i borgen innebär det att kommunen är skyldig att betala den som lämnat kredit till Soltak AB, om Soltak AB inte klarar att fullgöra sina plikter. Volymen på borgensåtagandet är det maximala belopp som kommunen kan bli skyldig att ikläda sig ansvar för när det gäller själva krediten. Till detta kan det uppstå kostnader för ränta och t.ex. handläggning av ärendet. Investeringsbudgeten, avseende verksamhetsområdena IT, lön och ekonomi, för Soltak AB avseende åren 2015-2016 är beräknad till 25 000 tkr. Enligt fastställd finansieringsmodell ska verksamhetsrelaterade fasta kostnader fördelas mellan de kommuner som samverkar inom avsedda verksamhetsområden, utifrån invånarantalet i respektive kommun. För Lilla Edets de innebär det i det här fallet att 13,6 % av de totalt 25 000 tkr som borgen begärs för landar på kommunen, alltså 3 400 tkr. Om bolaget sköter sina åtaganden behöver Lilla Edets kommun inte skjuta till några pengar. Beslutsunderlag Begäran om borgen från Soltak AB, dnr 2015/KS0139-3 Ekonomichefens tjänsteskrivelse, dnr 2015/KS0139-4 Finansiering Då ingen direkt finansiering krävs föreslås ingen sådan. Däremot finns en risk att detta kommer att krävas i framtiden, om krav på utlösen av borgen kommer. sid- 2 - Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för SOLTAK AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 400 KSEK, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Peter Jimmefors Ekonomichef [email protected] 0520-65 95 75 Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen sid 2/2 Dokumentnamn Version Borgensbegäran 1_1 Datum 2015-02-16 Sida 1 Sammanfattning Styrelsen för SOLTAK AB har godkänt en investeringsbudget för 2015 på 18,2 MSEK. För att kunna genomföra budgeterade investeringar behöver bolaget låna upp motsvarande belopp hos Kommuninvest. Ägarkommunerna föreslås borga för upplåningen utifrån invånarantal, till ett sammantaget belopp av 25 MSEK. Bakgrund SOLTAK AB genomför de investeringar som krävs för att upphandla och driftsätta sätta nya ekonomi- och lönesystem i drift 2016-01-01, med personal från de samverkande kommunerna. SOLTAK AB kommer också att svara för IT-drift och –support, i ett första skede på kommunernas befintliga IT-plattformar och SOLTAK:s egen IT-plattform. Det långsiktiga målet är att migrera samtliga samverkande kommuner till SOLTAK:s gemensamma plattform. Investeringsbudgeten för 2015 är fördelad enligt nedan. Investeringsobjekt TKR 2015 2016 Kommentar Möbler 400 200 12 000:‐/arbetsplats Datorer 500 100 Teknisk IT‐plattform 500 IT‐plattform totalt 8 mkr, varav 2,5 mkr är bolagets 0 plattform, fördelas på samtliga. 5,5 fördelas på de kommunerna som går över med IT Backbone + ev oförutsedd kostnad under uppstart 2015‐2016. Styrelsefråga om större oförutsedd 500 investeringar krävs. 7 700 Uppskattad kostnad. Beroende på kundbehov, antal 3 300 integrationer, moduler kan kostnaden öka 1 000 1 100 För lön och ekonomi i fas 1 och 2. 8 000 Övrig hårdvara IT Ekonomi‐, skanning‐, personalsystem Utvecklingsarbete av väsentligt värde för uppbyggnad av servicecenter Summa Nyanskaffning: 7000:‐ inkl grundprogramvara. 18 100 Investering 2017 kan krävas om utvidgad 5 200 verksamhet I protokoll från styrelsesammanträde med SOLTAK 2014-12-19 framgår följande: ”Styrelsen beslutar att hos samtliga medlemskommuner begära kommunal borgen för SOLTAK AB:s budgeterade investeringar 2015, fördelat per kommun enligt specifikation i PM Beslutsformuleringar, datum 2014-12-19.” Postadress: SOLTAK AB, c/o Kungälvs kommun UPU 442 81 KUNGÄLV Besöksadress: Ytterbyvägen 2, Kungälv Telefon: 0303-23 94 61 Org.nr: 556939-1187 Dokumentnamn Version Borgensbegäran 1_1 Datum 2015-02-16 Sida 2 Enligt bolagets finansieringsmodell skall verksamhetsrelaterade fasta kostnader debiteras ägarkommunerna enligt följande fördelning: Folkmängd 30 juni 2014 enl SCB Kommun Stenungsund Lilla Edet Tjörn Kungälv Summa Antal invånare 25 165 12 968 15 052 42 257 95 442 %‐fördelning 26,3% 13,6% 15,8% 44,3% 100% Bedömning Eftersom det finns osäkerheter i delar av investeringsunderlaget vad gäller exakta nivåer och fördelningen av investeringarna mellan 2015 och 2016 begär bolaget en total borgen om 25 MSEK. För Lilla Edets kommun blir då den begärda borgenssumman 3 400 KSEK. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut om att ingå borgen upp till ett högsta lånebelopp för SOLTAK AB:s räkning. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för SOLTAK AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 3 400 KSEK, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Postadress: SOLTAK AB, c/o Kungälvs kommun UPU 442 81 KUNGÄLV Besöksadress: Ytterbyvägen 2, Kungälv Telefon: 0303-23 94 61 Org.nr: 556939-1187 .t. .r. W W ~"~ T7 ~~ \.-~-/ DILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 § 32 Fördjupat samarbete mellan Tjörns, Stenungsunds och Lilla Edets kommun gällande räddningstjänsten Dnr 2014/KS0148 Sammanfattning magen om Skydd mot Olyckor möjliggör att kommunen kan organisera samhällsskyddet atifrån sina egna önskemål, Lagen uppmanar dessutom kommunei°na att samverka för <:.tt få en bättre beredskap mot stora räddningsinsatser° Idag är det vanligt i Sverige att kommunerna samverkar genom kommunalförbund för sitt räddningstjänstansvar. Nya förbund bildas och befintliga utökas. Det är fler kommuner som valt denna lösning än de som har kvar räddningstjänsten som en egen förvaltning. Skälen ti11 att bilda kommunalförbund är ofta ekonomiska och rationella. Samhällsutvecklingen medför en ökad komplexitet och det gäller även riskutveckling. Riskerna möts bl a genom samverkan i räddningstjänstförbund för ökad kompetens, ökad slagkraft och bra tillsynsverksamhet. Genom att utnyttja samordningsvinster uppnår znan en mer kostnadseffektiv verksamhet. Sårbarheten minskar dessutom i en större arganisation. Tjörns och Stenungsunds kommuner sarr~verkar sedan en tid i räddningstjänstfrågor genom civilrättligt avtal där Stenungsunds kommun köper räddningschefstjänsten av Tjörns kommun. Idag delar även kommunerna på funktionerna Räddningschef i beredskap och Insatsledare. Det pågår etk arbete mellan räddninastjänsiera för att identifiera fler områden för samverkan. L:~lla Edets kommun har sedan 1 september 2014 kamrnit med i denna samverkan. Lilla Edet köper räddningschefstjänsten och räddningschef i beredskap från Tjörn. Under våren 2014 genomfördes en förstudie om fördjupat samarbete inom räddningstjänsten. Studien har lämnat följande rekommendationer • Fördjupa samverkan ~ förutsättningarna är mycket goda, det är mer som förenar än skiljer kommunerna och viljan till samverkan finns i alla tre kommunerna • Den. gemensamma arganisationen bör in~tialt inte omfatta områden utanför SOLTAK, d.v,s. samverkan inom det geografiska område där det sker annan samverkan och där det finns många kontaktytor både på. politisk och. tjänstemannanivå • Samverka gärna med andra utanför den fördjupade samverkan vad det gäller första insats, ledningsstöd, specialresurser och kompetens mm då det även fortsättningsvis finns behov av samverkan med angränsande räddningstjänster • Skapa en gemensam arganisation med en gemensam uppdragsgivare • Beskriv det gemensamma uppdraget och tillåt olika tilläggsuppdrag • Ställ tydliga krav på lokal närvaro ~ ~ ~ ~ 34 .e, .r. W W Q~ LILLA EDETS ~~ .~:,~_:~ KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 Ställ tydliga krav på räddningstjänsten att bli en naturlig och självklar del av det kommunala arbetet i samverkan med övriga i kommunen Tillse att det sker en aktiv styrning från kommunerna över tid Sträva efter samma anställningsvillkor Dessutom identifierades ett antal krav på ett fördjupat samarbete: Kommunal närhet till kommuninvånarna och vara delaktig i den kommunala gemenskapen ~ En uppdragsgivare En organisation • God möjlighet till styrning från kommunerna * 1Vlöjlighet till tilläggsuppdrag r Stenungsunds samarbete med industrin en förutsättning F'örstu.dien bedömning är att kommunalförbund är den samverkansform som M~.st lever upp till ställda förväntningar. Ett kommunalförbund är en specialkommun som medlemskommunerna överlämnar delar av sitt kommunala ansvar till. Varje medlemkommun fortsätter dock att styra och ta ansvar för räddningstjänsten men tillsammans med de övriga medlemmarna. Jämfört rased andra samverkansformer kan kommunalförbund ge större inflytande och bättre uppfylla krav på demokrati och möjlighet till löpande politisk styrning. Fördelar • Tydlig p~lit~sk ledning, egen juridisk person • Långsiktigt engagemang • Skalfördelar i ledning och admänistration Nackdelar Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten • Kommun avhänder sig möjligheten att självständigt styra räddningstjänsten • Kan upplevas som byråkratisk och svårstyrd • Tydliga ekonomiska spelregler • Förvaltningsledning har en tydlig uppdragivare • En gemensam organisation ,!~ ~ 35 .r, .i. W W LILLA EDETS \~~-,'_,~'.~~~ K E M M U N _.~ ~"t T7 i Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 Beslut 1a 2e Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunchefen att ta fram beslutsunderlag avseende bildande av kommunalförbund omfattande räddningstjänsten med Tjörns, Stenungsunds och Lilla Edets kommuner som medlemmar och med utgångspunkt att kommunalförbundet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2017, Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsens och miljö-och byggnämndens presidier till styrgrupp i arbetet med framtagande av beslutsunderlag. Beslutet expedieras till Kommunchefen Kommunstyrelsens presidium Miljö- och byggnämndens presidium ~~~1 36 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2015/KS0152 2014-02-16 Fördjupat samarbete mellan Tjörns, Stenungsunds och Lilla Edets kommun gällande räddningstjänsten Sammanfattning Lagen om Skydd mot Olyckor möjliggör att kommunen kan organisera samhällsskyddet utifrån sina egna önskemål. Lagen uppmanar dessutom kommunerna att samverka för att få en bättre beredskap mot stora räddningsinsatser. Idag är det vanligt i Sverige att kommunerna samverkar genom kommunalförbund för sitt räddningstjänstansvar. Nya förbund bildas och befintliga utökas. Det är fler kommuner som valt denna lösning än de som har kvar räddningstjänsten som en egen förvaltning. Skälen till att bilda kommunalförbund är ofta ekonomiska och rationella. Samhällsutvecklingen medför en ökad komplexitet och det gäller även riskutveckling. Riskerna möts bl a genom samverkan i räddningstjänstförbund för ökad kompetens, ökad slagkraft och bra tillsynsverksamhet. Genom att utnyttja samordningsvinster uppnår man en mer kostnadseffektiv verksamhet. Sårbarheten minskar dessutom i en större organisation. Tjörns och Stenungsunds kommuner samverkar sedan en tid i räddningstjänstfrågor genom civilrättligt avtal där Stenungsunds kommun köper räddningschefstjänsten av Tjörns kommun. Idag delar även kommunerna på funktionerna Räddningschef i beredskap och Insatsledare. Det pågår ett arbete mellan räddningstjänstera för att identifiera fler områden för samverkan. Lilla Edets kommun har sedan 1 september 2014 kommit med i denna samverkan. Lilla Edet köper räddningschefstjänsten och räddningschef i beredskap från Tjörn. Under våren 2014 genomfördes en förstudie om fördjupat samarbete inom räddningstjänsten. Studien har lämnat följande rekommendationer: Fördjupa samverkan - förutsättningarna är mycket goda, det är mer som förenar än skiljer kommunerna och viljan till samverkan finns i alla tre kommunerna Den gemensamma organisationen bör initialt inte omfatta områden utanför SOLTAK, d.v.s. samverkan inom det geografiska område där det sker annan samverkan och där det finns många kontaktytor både på politisk och tjänstemannanivå Samverka gärna med andra utanför den fördjupade samverkan vad det gäller första insats, ledningsstöd, specialresurser och kompetens mm då det även fortsättningsvis finns behov av samverkan med angränsande räddningstjänster Skapa en gemensam organisation med en gemensam uppdragsgivare Beskriv det gemensamma uppdraget och tillåt olika tilläggsuppdrag Ställ tydliga krav på lokal närvaro Ställ tydliga krav på räddningstjänsten att bli en naturlig och självklar del av det kommunala arbetet i samverkan med övriga i kommunen sid- 2 - Tillse att det sker en aktiv styrning från kommunerna över tid Sträva efter samma anställningsvillkor Dessutom identifierades ett antal krav på ett fördjupat samarbete: Kommunal närhet till kommuninvånarna och vara delaktig i den kommunala gemenskapen En uppdragsgivare En organisation God möjlighet till styrning från kommunerna Möjlighet till tilläggsuppdrag Stenungsunds samarbete med industrin en förutsättning Förstudien bedömning är att kommunalförbund är den samverkansform som bäst lever upp till ställda förväntningar. Ett kommunalförbund är en specialkommun som medlemskommunerna överlämnar delar av sitt kommunala ansvar till. Varje medlemkommun fortsätter dock att styra och ta ansvar för räddningstjänsten men tillsammans med de övriga medlemmarna. Jämfört med andra samverkansformer kan kommunalförbund ge större inflytande och bättre uppfylla krav på demokrati och möjlighet till löpande politisk styrning. Fördelar Tydlig politisk ledning, egen juridisk person Nackdelar Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten Långsiktigt engagemang Skalfördelar i ledning och administrat- ion Tydliga ekonomiska spelregler Förvaltningsledning har en tydlig uppdragivare En gemensam organisation Kommun avhänder sig möjligheten att självständigt styra räddningstjänsten Kan upplevas som byråkratisk och svårstyrd Ärendet Historisk utveckling Svensk räddningstjänst har styrts av lagstiftning sedan1944 års brandlag där krigets risker präglade innehållet och brandchefen var myndighet. 1962 kom en förändrad brandlag, statens brandinspektion inrättades för en tydligare nationell styrning. Begreppet räddningstjänst infördes först i och med 1974 års brandlag och ansvarsområdet breddades. Från 1986 fick lagen namnet räddningstjänstlag och Statens Räddningsverk inrättades. Stor vikt lades på utbildning och utveckling både nationellt och internationellt. Under samma tid har benämningen på den kommunala verksamheten gått från brandkår till brandförsvar och sedermera räddningstjänst. sid 2/7 sid- 3 - Från 2004 har den styrande lagen blivit Lagen om Skydd mot Olyckor och den statliga myndigheten har bytt namn till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap för att nå en större samordning av skyddet för samhällsriskerna. En tydlig förändring är att det förebyggande arbetet har fått en allt större roll. Ansvaret för säkerhetsskapande åtgärder har förflyttats mot den lokalt kommunala nivån med den egna riskbilden som förutsättning. För att uppnå kvalitet till ett förebyggande arbete så räcker det inte med att arbeta med synbara symtom utan man bör även titta på det som är orsaken. Då vidgas arbetsområdet och hamnar i vanligtvis i samhällets sociala faktorer, med utanförskap som betydande orsak. Lagen om Skydd mot Olyckor möjliggör att kommunen kan organisera samhällsskyddet utifrån sina egna önskemål för utveckling. Lagen uppmanar dessutom kommunerna att samverka för att få en bättre beredskap mot stora räddningsinsatser. Nationell utveckling Idag är det vanligt i Sverige att kommunerna samverkar vad det gäller sitt räddningstjänstansvar. De sker genom civilrättsliga avtal, gemensam nämnd eller kommunalförbund. Kommunalförbund är den mest förekommande lösningen. Trenden är att nya förbund bildas och befintliga utökas. Det är fler kommuner idag som valt denna lösning än de som har kvar räddningstjänsten som en egen förvaltning. Skälen till att bilda kommunalförbund är ofta ekonomiska och rationella. Samhällsutvecklingen medför en ökad komplexitet och det gäller även riskutveckling. Riskerna möts bl a genom samverkan i räddningstjänstförbund för ökad kompetens, ökad slagkraft och bra tillsynsverksamhet. Genom att utnyttja samordningsvinster uppnår man en mer kostnadseffektiv verksamhet. Sårbarheten minskar dessutom i en större organisation. Lokal utveckling Tjörns och Stenungsunds kommuner samverkar sedan en tid i räddningstjänstfrågor genom civilrättligt avtal där Stenungsunds kommun köper räddningschefstjänsten av Tjörns kommun. Idag delar även kommunerna på funktionerna Räddningschef i beredskap och Insatsledare. Det pågår ett arbete mellan räddningstjänstera för att identifiera fler områden för samverkan. Lilla Edets kommun har sedan 1 september 2014 kommit med i denna samverkan. Lilla Edet köper räddningschefstjänsten och räddningschef i beredskap från Tjörn. Förstudie Under våren 2014 genomfördes en förstudie om fördjupad samverkan inom räddningstjänsten (rapporten ”Förstudie rörande fördjupat samarbete mellan Tjörn, Stenungsund och Lilla Edets kommuners räddningstjänster” finns att tillgå på kommunkansliet). Studien har lämnat följande rekommendationer: Fördjupa samverkan - förutsättningarna är mycket goda, det är mer som förenar än skiljer och viljan till samverkan finns i alla tre kommunerna Den gemensamma organisationen bör initialt inte omfatta områden utanför SOLTAK, d.v.s. samverkan inom det geografiska område där det sker annan samverkan och där det finns många kontaktytor både på politisk och tjänstemannanivå sid 3/7 sid- 4 - Samverka gärna med andra utanför den fördjupade samverkan vad det gäller första insats, ledningsstöd, specialresurser och kompetens mm. det kommer även fortsättningsvis finnas behov av samverkan med angränsande räddningstjänster Skapa en gemensam organisation med en uppdragsgivare Beskriv det gemensamma uppdraget och tillåt olika tilläggsuppdrag Ställ tydliga krav på lokal närvaro Ställ tydliga krav på räddningstjänsten att bli en naturlig och självklar del av det kommunala arbetet i samverkan med övriga i kommunen Tillse att det sker en aktiv styrning från kommunerna över tid Sträva efter samma anställningsvillkor Dessutom identifierades ett antal krav på ett fördjupat samarbete: Kommunal närhet både till kommuninvånarna och vara delaktig i den kommunala gemenskapen En uppdraggivare En organisation God möjlighet till styrning från kommunerna Möjlighet till tilläggsuppdrag Stenungsunds samarbete med industrin en förutsättning Organisationsform Förstudien bedömning är att kommunalförbund är den samverkansform som bäst lever upp till ställda förväntningar. Ett kommunalförbund är en specialkommun som medlemskommunerna överlämnar delar av sitt kommunala ansvar till. Varje medlemkommun fortsätter dock att styra och ta ansvar för räddningstjänsten men tillsammans med de övriga medlemmarna. Jämfört med andra samverkansformer kan kommunalförbund ge större inflytande och bättre uppfylla krav på demokrati och möjlighet till löpande politisk styrning. Kommunalförbundet blir anställningsmyndiget och övertar anläggningstillgångarna. Inför bildandet behöver ekonomierna jämställas då kommunerna ibland har olika redovisningsprinciper för vad som redovisas på förvaltningsnivå respektive kommuncentralt. Det finns en risk att ett kommunalförbund fjärmar sig från den övriga kommunala verksamheten. Men räddningstjänsten måste betraktas som en del av den kommunala verksamheten. Det måste skapas förutsättning för en god samverkan mellan förbundet och alla medlemskommuner. Detta är en styrningsfråga och fullt möjligt att uppnå med en aktiv styrning. I förbundsordningen bör detta förhållningsättet skrivas in. Vid utformningen av räddningstjänstorganisationen måste hänsyn tas till att organisationen möjliggör en god lokal samverkan. Kommunerna måste betrakta räddningstjänsten som sin räddningstjänst och räddningstjänsten att man är alla kommuners räddningstjänst. sid 4/7 sid- 5 - Fördelar Tydlig politisk ledning, egen juridisk person Nackdelar Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten Långsiktigt engagemang Skalfördelar i ledning och administrat- ion Tydliga ekonomiska spelregler Förvaltningsledning har en tydlig uppdragivare En gemensam organisation Kommun avhänder sig möjligheten att självständigt styra räddningstjänsten Kan upplevas som byråkratisk och svårstyrd Jämförelse med samverkan genom civilrättsliga avtal och gemensam nämnd Kommunallagen medger ytterligare två samverkansformer och det är samverkan genom civilrättsliga avtal och gemensam nämnd. Civilrättsligt avtal Med civilrättsliga avtal väljs graden av samverkan. Friheten är stor mellan avtalsparterna att välja samverkanslösningar. Bl a kan man genom civilrättsligt avtal överlåta politisk ledning och förvaltning till en annan kommun. Det krävs konsensus från alla inblandade beslutande organ får att uppnå samverkan vilket kan vara begränsande. Fördelar Stor flexibilitet vad det gäller samverkansområden Enkel administrativ form för samverkan Stort lokalt inflytande Nackdelar Politisk ledning genom att komma överens i varje fråga Resultatet helt beroende på att komma överens, alla steg kräver konsensus Lätt att bryta Svårt för verksamhetsledningen med tre uppdragsgivare Samtliga förändringar kräver avtalsförhandling Svårt att forma en organisation, riskerar att det blir tre som samarbetar Gemensam nämnd Gemensam nämnd är ett alternativ som har funnits i kommunallagen sedan 1997. Till grund för den gemensamma nämnden ska det finnas ett samverkansavtal och ett nämndreglemente. Dessa dokument är obligatoriska och ska godkännas av varje kommunfullmäktige. sid 5/7 sid- 6 - Den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation och nämnden sorterar under värdkommunens fullmäktige. Det innebär i praktiken att värdkommunen blir anställningsmyndighet och övertar alla anläggningstillgångar d.v.s. såsom det vore en förvaltning men omfattar flera kommuner. Nämnden är således ingen egen juridisk person men myndighet och ska betraktas som vilken nämnd som helst i värdkommunen. Detta betyder bland annat att budgeten fastställs av värdkommunens fullmäktige. Värdkommunen ska upprätta budgeten i samråd med övriga kommuner. Den gemensamma nämnden består av ledamöter från respektive medlemskommun. Fördelar Möjliggör samverkan över kommungräns där varje part behåller huvudmannaskapet Administrativt enkel att bilda och driva, vanlig nämnd Nackdelar Värdkommunens Kommunfullmäktige har beslutsmandatet Ej på samma villkor Värdkommunen övertar anställningsansvaret, anläggningstillgångar mm. Samma process som ett kommunalförbund. Skalfördelar i ledning och administrat- ion Tydliga ekonomiska spelregler Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten Verksamhetsledning har en tydlig uppdragivare Passar när den är ett fåtal kommuner med stort förtroende för varandra Kommunen avhänder sig möjligheten att självständigt styra räddningstjänsten. Sammanfattning organisation Kommunalförbund är den samverkansform som bäst lever upp till ställda förväntningar. Det är dessutom den vanligaste lösningen i Sverige för räddningstjänstsaverkan med många goda exempel. Trenden är att nya förbund bildas och befintliga utökas. Det är fler kommuner som valt denna lösning än de som har kvar räddningstjänsten som en egen förvaltning. Förutom ovan angivna för- och nackdelar har ett flertalet intervjuade i förstudien påtalat att ett kommunalförbund upplevs som samverkan på lika villkor. Fortsatt utredningsarbete med förslag till utredningsorganisation För att lägga grunden till ett förtroendefullt samarbete mellan förbundet och dess medlemskommuner föreslås att i det fortsatta arbetet ska även kommunerna engageras i olika arbetsgruppen med dess räddningstjänster. Med detta arbetsätt säkerställs att alla kommunerna har full insyn i förbundets förutsättningar och ett noggrant förarbete förebygger framtida problem. Till beslutsunderlaget ska det tas fram förslag till förbundsordning, reglemente för den politiska organisationen och reglemente för revisionen. I förbundsordningen regleras bl a uppdrag till förbundet, politisk organisation och ekonomisk fördelning. sid 6/7 sid- 7 - Grov tidplan Erfarenheter från bildande av kommunalförbund är att det behövs ca 2 års utredningsoch förberedelsearbete innan ett kommunalförbund kan starta sin verksamhet. För att starta verksamheten den 1 januari 2017 är det önskvärt med ställningstagande i kommunfullmäktige senast juni 2016. Hösten 2016 kommer att behövas till förberedelsearbete och anpassning av administrativa system. För att arbeta fram alla beslutsunderlag och andra anpassning är det önskvärt att arbetet kan starta senast i slutet av första kvartalet 2015. Kommunikationsplan Att bli medlem i ett kommunalförbund uppfattas ofta som en stor förändring. Den politiska styrningen ändras och alla anställda får ny arbetsgivare. Information, kommunikation och samverkan ska ske enligt ordinarie kanaler. Information om utredningsarbetet behöver dock få hög prioritet. Med fördel kan ordinarie informationsmöte komplettaras med möten med deltagare från alla tre kommunerna. Vid start av ett utredningsarbete bör en detaljerad kommunikationsplan arbetas fram tillsamman med förvaltningsledningen som utgår från det ordinarie kommunikationsarbetet. Förslag till beslut -Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram beslutsunderlag avseende bildande av kommunalförbund omfattande räddningstjänsten med Tjörns, Stenungsunds och Lilla Edets kommuner som medlemmar och med utgångspunkt att kommunalförbundet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2017. - Kommunstyrelsens och miljö-och byggnämndens presidier utses till styrgrupp i arbetet med framtagande av beslutsunderlag. Lena Palm kommunchef sid 7/7 .~. _~. W^ W^.,. R T ~V \_~_:/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 § 34 Arvode till ordförande och vice ordförande i överförmyndarnäm nden Dnr 2014/KS0258 S~~nnmanfattnin~ K immunfullmäktige fastställde 2014-1119 § 59 bestämmelser om arvoden och er::ättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun från och med 201.5. Sämarbetsavtalet för gemensam organisation och överförmyndarnämnd för överförmyndarverksamhet iLilla fidet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner anger att arvoden, utbildningar, försäkringar och andra. ekonomiska förmåner och inköp till ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden beslutas och utbetalas av den kommun som valt dem enligt respektive kommuns bestämmelser för förtroendevalda. Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande i överförmyndarnämnden. Stenungsunds kommun har innevarande mandatperiod valt Lilla Edets kommuns ledamot till vice ordförande. Kommunfullmäktige behöver därför fastställa ett fast arvode till vice ordförande i den gemensamma överförmyndarnämnden. För att inte behöva ta upp ärendet en gång till om Lilla Edets kommuns ledamot kommande mandatperioder väljs till ordförande fastställs även arvode för ordförandeuppdraget. Liksom övriga. fasta arvoden i kommunen föreslås att en procentsats av riksdagsledamöterna arvode fastställs. Riksdagsledamöternas arvode för 2U 1 S är 61000 kronor. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2015-02-25 § 25 Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad 2015-02-11 Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer arvodet, från och. med 2015-O1-Ol, ti11 ordföranden i överförmyndarnärnnden till 5,5% av riksdagsledamöternas arvode och vice ordförande till 3,6%e C~~✓ 38 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-02-11 2014/KS0258-6 000 Arvode till ordförande och vice ordförande i överförmyndarnämnden Dnr 2014/KS0258 Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-11-19 § 59 bestämmelser om arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lilla Edets kommun från och med 2015. Samarbetsavtalet för gemensam organisation och överförmyndarnämnd för överförmyndarverksamhet i Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner anger att arvoden, utbildningar, försäkringar och andra ekonomiska förmåner och inköp till ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden beslutas och utbetalas av den kommun som valt dem enligt respektive kommuns bestämmelser för förtroendevalda. Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande i överförmyndarnämnden. Stenungsunds kommun har innevarande mandatperiod valt Lilla Edets kommuns ledamot till vice ordförande. Kommunfullmäktige behöver därför fastställa ett fast arvode till vice ordförande i den gemensamma överförmyndarnämnden. För att inte behöva ta upp ärendet en gång till om Lilla Edets kommuns ledamot kommande mandatperioder väljs till ordförande fastställs även arvode för ordförandeuppdraget. Liksom övriga fasta arvoden i kommunen föreslås att en procentsats av riksdagsledamöterna arvode fastställs. Riksdagsledamöternas arvode för 2015 är 61000 kronor. Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer arvodet, från och med 2015-01-01, till ordföranden i överförmyndarnämnden till 5,5% av riksdagsledamöternas arvode och vice ordförande till 3,6%. Maria Olegård Kommunsekreterare [email protected] 0520-65 95 12 Beslutet expedieras till Majbritt Ericsson, personalchef Överförmyndarverksamheten .e. .e. `~' LILLA EDETS Q `~ ~A ~~ -- -KOMMUN \:~-:/ Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 § 27 Redovisning av uppsiktsplikten över det kommunala företaget Lilla Edets Industri och Fastighets AB (Leifab) Dnr 2015/KS0149 Sammanfattning Regler om uppsikt över de kommunala företagen finns i 6 kapitlet 1 § 2 st i kommunallagen. Lagtexten har inte givit närmare vägledning om hur uppsikten ska ske. En ny bestämmelse har införts med innebörden att kommunstyrelsen Tårliga beslut dels ska bedöma verksaixiheten i förhållande till det ändamål fullmäktige har fastställt, dels verksamheten i förhållande till de kommunala befogenheterna° Uppsiktsplikten skall leda fram ti11 ett beslut som kan överklagas i enlighet med 1 U kap kommunallagen. Beslutet slca delges kommunfullmäktige snarast. En lämplig tidpunkt är samtidigt som styrelsen överlämnar årsredovisningen. Um kommunstyrelsen finner att bolagets verksamhet inte uppfyller kraven i 3 kap 17 och 18 §§ skall kommunstyrelsen föreslå fullmäktige konkreta åtgärder för att rätta till felaktigheterna, exempelvis ändrad bolagsordning eller kompletterande direktiv. Ändamålet med L,eifabs verksamhet framgår av § 4 i bolagsordningen ~lndamålet med bolagets verksamhet är att främja bostadsförsörjning, lokalförsörjning för offentliga anläggningar samt lokalförsörjning för verksamhetsändamål. Bolaget ska följa de kommunalrättsliga principerzla i 2 kap och 8 kap 3 c kommunallagen, innebärande att -verksamheten ska vara förenlig med den kommunala kompetensen och lokaliseringsprincipen, att kommunmedlemmar ska behandlas lika, förbud att lämna stöd åt enskild och förbud att ta högre avgift än som svarar mot kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls, såvida inte lag eller rättspraxis för viss verksamhet eller åtgärd medber undantag. Lilla Edets kommun följer upp Leifabs verksamhet på. flera olika. sätt under åretä I tertialbokslut I dialogmöten mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och Leifabs presidium samt VD I regelbundna uppföljnings/avstämningsmöten med kommunchef9 ekonomichef och VD för Leifab där förvaltningschefer adjungeras om förvaltningens verksamhet är direkt berörd. Beslut Kommunstyrelsen finner att bolagets verksamhet uppfyller kraven i 3 kap 17 och 18 §§ kommunallagen. '17~~ '=t ` 26 .r. .~, `'~"~' LILLA EDETS Q~ ~~ _.._ KEMMUN \° "°1 ~Kommunstyrelsens protokoll 2015-03-11 Beslutet delges kommunfullmäktige isamband med behandlingen av kommunens årsredovisning. a~ ~`
© Copyright 2024