Introduktion till PBL Datorhistoria Dator = räknehjälpmedel

Datorhistoria
Introduktion till PBL
Erfarenheter
Inlärningsmål
Ämne: Datorhistorik
!
Första datorn?
!
Eniac 1946?
!
Definiera dator!
!
Internationellt?
Svenskt?
LiU
Introduktion till PBL
LiU
Eva L. Ragnemalm
Introduktion till PBL
Dator = räknehjälpmedel?
!
!
Eva L. Ragnemalm
Mer räknehjälpmedel
Abacus
(kulram)
c:a 3000
fkr
!
!
Räknesticka
c:a 1620
England
http://gwydir.demon.co.uk/jo/
numbers/machine/slide.htm
http://
gwydir.demon.co.uk/jo/
numbers/machine/
abacus.htm
LiU
Introduktion till PBL
LiU
Eva L. Ragnemalm
Introduktion till PBL
Dator = automatisk
räknemaskin?
Dator = Elektromekanisk
räknare?
!
Blaise Pascals
räknemaskin 1642
kugghjulsbaserad, kunde +-*/
Decimalt talsystem (0-9)
!
!
!
www.computermuseum.li/Testpage/Pascaline-Calculator-1642.htm
Holleriths
hålkortsräknare.
USA 1893.
Använd vid
folkräkning.
Baserad på hålkort
från vävstolar
(Jaquard, tidigt
1800-tal)
http://www-03.ibm.com/
ibm/history/exhibits/vintage/
vintage_4506VV2139.html
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
Eva L. Ragnemalm
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
Dator = generellt
programmerbar maskin
Dator = Programmerbar maskin
Jaquards
vävmaskiner 1804.
Hålkorten styrde
mönstret.
Mekanisk.
Instruktioner
(programmet) finns
i en serie hålkort
som matas in i
maskinen.
!
!
http://
www.computerhistory.org/babbage/engines/
http://
www.computersciencelab.com/ComputerHistory/
HistoryPt2.htm
Introduktion till PBL
LiU
LiU
Eva L. Ragnemalm
Introduktion till PBL
Lady Ada Augusta Lovelace,
skrev program för maskinen
1843. Hon kallas därför världens
första programmerare.
!
http://www.computerhistory.org/babbage/adalovelace/
!
Eva L. Ragnemalm
Dator = elektisk, generellt
programmerbar maskin?
Analytical Engine forts
!
Babbage 1832 ritade
en “Analytical
engine” . Mekanisk,
lagrar tal i internminne (kugghjul),
programmeras med
hålkort. Blev dock
inte byggd (då).
1843 byggdes
Differential Engine
av två svenskar
1938 Konrad Zuse,
Tyskland, Z1.
Programmerbar
(hålremsa), binära
tal, lagrar tal internt
i metallbleck och
stavar.
http://www.epemag.com/zuse/part3a.htm
http://www.computerhistory.org/babbage/
georgedvardscheutz/
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
forts elektrisk, generellt
programmerbar maskin
!
Eva L. Ragnemalm
forts elektrisk generellt
programmerbar maskin
1944 Howard Aiken, USA, ASCC/Mark 1,
liknade Z3 men med decimala tal. Användes
för att beräkna projektilbanor till amerikanska
flottan.
http://www.computerhistory.org/timeline/?year=1944
!
LiU
Introduktion till PBL
Grace Hopper var en av dem som använde
den och myntade begreppet “bug” som
beteckning för fel då en insekt fastnat i ett
relä som därför inte fick kontakt.
!
Eniac 1946. Använde rör (transistorer i form
av glasrör) istf reläer. Räknade decimalt.
Programmerades med sladdar.
!
Kunde alltså INTE lagra programmet i sitt
eget minne.
http://www.library.upenn.edu/exhibits/rbm/mauchly/jwm8b.html
http://www.history.navy.mil/photos/images/h96000/h96566k.jpg
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
... som kan lagra program i
minnet?
Edvac
!
Teorin fanns 1945, John von Neumann
beskrev hur en sådan borde vara byggd
(arkikekturen, kallas ännu idag von Neumann
arkitektur)
!
1948 Eniac fick primitivt programmerbart
minne (read-only).
!
1951 Edvac lagrade programmet i minne.
!
Lagrade
programmet i
minne.
!
Kördes första
gången 1951.
Ej särskillt
pålitlig (då).
http://computer-history.info/Page4.dir/pages/Univac.dir/index.html
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
... med kiseltransistorer
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
... med microprocessor
!
1954 TraDic (AT&T, kunde dock inte lagra
program)
!
1958 kom integrerade kretsar, dvs flera
transistorer på samma lilla kiselplatta
!
1956 TX-0 från MIT.
!
1971 kom första mikroprocessorn, computeron-a-chip, som möjliggör inbyggda datorer
och persondatorer (datorer som får plats på
ett skrivbord).
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
Svensk
datorhistoria
!
!
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
forts Svensk
Datorhistoria
1950 BARK,
Matematikmaskinnämnden,
Stockholm.
Reläer,
!
http://www.treinno.se/pers/okq/
bark.htm
1953 BESK,
Matematikmaskinnämnden,
rör-dator
med externt
minne
(trumminne).
http://www.treinno.se/pers/okq/
,
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
besk.htm http://www.idg.se/
2.1085/1.72494
Introduktion till PBL
LiU
Eva L. Ragnemalm
Linköpings datorhistoria
!
forts svensk datorhistoria
1956 SARA,
Saab i Linköping.
Används för
flygplanskonstruktion och
även bilar. Första
icke-statliga
datorn i Sverige.
!
1957 Facit EDB, Facit i Åtvidaberg.
Tillverkades i 9 exemplar
!
1960 D2, en “minidator” - vägde “bara” 150kg
och fick plats på ett skrivbord (tillverkad för
användning ombord på flygplan, projektet
benämndes SANK - Saabs Automatiska
Navigerings Kalkylator).
http://www.datasaab.se/Bildarkiv/SARA/
sara.htm
!
Finns att beskåda på museet.
http://www.datasaab.se/Bildarkiv/SANK_D2/sank.htm
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
Historisk kuriosa
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
forts kuriosa
!
1969 Arpanet, föregångaren till Internet,
sammankopplade 5 datorer (USA)
!
1969 UNIX operativsystem tas i bruk
(utvecklat på Bell)
!
1972 Elektronisk post på ARPANET
!
1973 ARPANET blir internationellt tack vare
atlantkabel till England och Norge.
!
1973 Xerox Parc presenterar
skrivbordsmetaforen och det grafiska
gränssnittet på datorn Xerox Alto, utrustad
med mus (dock ganska svårhanterlig).
Såldes ej kommersiellt.
!
1975 den första persondatorn (som
byggsats) finns att köpa från USA, Altair.
Kopplas till TV.
!
1976 Apple producerar Apple I och Apple II
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
forts kuriosa
!
LiU
Introduktion till PBL
forts kuriosa
1981 Xerox Star, kommersiell variant av
Xerox Alto. Skrivbordsmetafor
!
1981 lanseras IBM pc (MS-DOS)
!
1982 kommunikationsprotokollet TCP/IP
skapas och ger oss Internet.
!
1982 Apple lanserar Lisa, föregångaren till
Macintosh med skrivbordsmetafor (GUI) som
såldes kommersiellt. Dock med begränsad
framgång pga långsamhet och högt pris.
!
1984 Macintosh med MacWrite (första
WYSIWYG-ordbehandlaren), MacDraw,
MacPaint (föregångare till Office) Stor
kommersiell succé.
!
1985 Windows för PC (dock med begränsad
funktionalitet, ansågs ej användbart förrän i
version 3 som kom 1990)
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
Eva L. Ragnemalm
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
forts Kuriosa
!
!
!
Länkar
1989 World Wide Web - iden att länka ihop
dokument på olika datorer över hela Internet,
samt den första peka-klicka-nätläsaren, med
samma namn, som dock endast fanns för
NeXt-datorer. (textbaserade nätläsare fanns
dock för Unix)
1993 Nätläsaren Mosaic för Unix, Mac och
PC. Internet blir allmänt tillgängligt.
!
http://www.cs.uakron.edu/~margush/465/01_intro.html
!
http://www.computersciencelab.com/ComputerHistory/
History.htm
!
http://www.computerhistory.org/timeline/?category=cmptr
!
http://www.computerhistory.org/babbage/
!
http://www.epemag.com/zuse/
!
http://www.idg.se/2.1085/1.72495
1993 Hand-datorn Newton lanseras.
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
Vad är en dator?
!
Programmerbar?
!
Måste den ha tangentbord och bildskärm?
!
Von Neumann-arkitektur:
Kontrollenhet, programräknare, ackumulator,
in och ut-enheter samt minne där både data
och program lagras.
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm
LiU
Introduktion till PBL
Eva L. Ragnemalm