1. No category

 Verksamhetsberättelse Kullaviks Montessoriskola Förskolan 2014 / 2015 Uppgiftslämnare och kontaktperson Mia Åberg Förskolechef 031­748 91 56 [email protected] 1 Förutsättningar för måluppfyllelse Barnomsorgens organisation och omfattning Barn och lokaler Verksamheten har omfattat 95 barn, 18 st 1­åringar, 18 st 2­åringar, 18 st 3­åringar, 18 st 4­åringar och 23 st 5­åringar. Verksamheten är fördelade på två enheter, en med 1­3­åringar som heter Lilla Bärbacken och en med 3­5­åringar, Stora Bärbacken. Till verksamhetens förfogande har vi en idrottshall, där alla grupperna på Stora B har sin egen tid varje vecka och de yngre barnen har haft en tid tillsammans i veckan. Personal Personalgruppen har bestått av 15,4 heltidstjänster fördelade på 17 personer enligt följande; 4 montessoriförskollärare, 1 förskollärare, 2 blivande förskollärare, 5 montessoripedagoger, 2 barnskötare och 3 medhjälpare. Vilket innebär 4,5 barn/personal på 1­3­årsenheten och 6,8 barn/personal på 3­5­årsenheten. Ledning Förskolechefen arbetar 50% som förskollärare i barngrupp och 50% som förskolechef och ingår i skolans ledningsgrupp. Båda förskoleenheterna har varsin samordnare som tillsammans med förskolechefen ansvarar för förskolans inre arbete. Ledningsgruppen för hela skolan träffas varje vecka liksom ledningen för förskolan. Förskolechefen har det övergripande ansvaret för verksamheten och ansvarar för ledningen av förskolans inre arbete. Varje vecka har de gruppansvariga pedagogerna utvecklingskonferenser och de varvar elevvård/pedagog/husmötes/utvecklingskonferenser och var tredje vecka möts hela kollegiet. Tillgänglighet Barnomsorgen har varit öppen 7­17 alla vardagar med undantag av 4 studiedagar under läsåret, barnomsorg har då erbjudits vilket flera familjer haft behov av. Cirka 40 dagar har förskolan, efter föräldrarnas behov, öppnat tidigare eller stängt senare. Förskolan har stängt 4 veckor under sommaren. Vi har ej haft önskemål om barnomsorg under semesterstängningen. 2 Prioriterade utvecklingsområden från föregående verksamhetsår och hur vi har arbetat med dem Utvecklingsområden under verksamhetsåret 2014/2015 Hela Förskolan Bärbacken Utveckla barns inflytande och eget ansvar Barns inflytande handlar om pedagogernas förhållningssätt. I arbetet med de yngsta barnen (1­3 år) gäller det att kunna se vad barnen vill. Alla pedagoger har medvetet arbetat med att se och förstå barnens intressen och intuitioner. Vi har utmanat oss själva och presenterat olika aktiviteter för barnen utan att ha en färdig planering och vi har även arbetat vidare i våra tvärgrupper där barnen kan välja på olika aktiviteter beroende på intressen. I varje tvärgrupp har det varit viktigt att det är varje pedagogs ansvar att följa barnen. Vi vuxna står för ramen, barnen innehållet! På den stora enheten (3­5 år) ville vi under året utveckla och utvidga barnens inflytande, vilket utformades tillsammans med barnen inom de områden som intresserade dem mest. Där fick barnen möjlighet att utveckla sitt personliga ansvar, både för sig själv och för sin miljö. Vi pedagoger var väl förberedda och strukturen gjordes tydlig för barnen. Vi var mer lyhörda för barnens intressen och plockade upp det enskilda barnets behov för att skapa en gynnsam inlärningsmiljö både enskilt och i grupp. Det deliberativa samtalet (​
att väga saker mot varandra​
) ​
är en viktig del i vår verksamhet och pedagogerna uppmuntrar alla barn att uttrycka sina och ta in kompisarnas åsikter. Utveckla ett nytt koncept för våra föräldrakurser Under året har vi inte haft någon föräldrakurs, tiden har inte räckt till, Det blir ett utvecklingsområde nästa verksamhetsår. I augusti kommer vi bestämma vilka två pedagoger som ska bli utvecklingsledare för detta. Vidareutveckla olika verktyg för att nå dokumentationen och måluppfyllelse Tack vare både nya medarbetare och ny organisation har vi de senaste tre åren haft en unik möjlighet att se över allt det “gamla”, för att finna det som främjar utveckling och kasta bort det som hindrar och begränsar i vår framtida förskola. Det har också skapat svårigheter att finna det enkla och smarta sättet att få struktur och ordning och finna systematiken i vår dokumentation. Strävan är att dokumentationen ska bli en hjälp i utvecklings­ och kvalitetsarbetet. Under detta år har vi fortsatt att utveckla detta arbete, det har blivit allt tydligare. Några har kommit lite längre och hjälper nu sina kollegor att finna strukturerna. I det systematiska kvalitetshjulets utvärderings/analysfas upptäckte nästan samtliga att den dokumentation som gjorts under året underlättade det arbetet. Nu är vi verkligen på god väg och fortsätter detta utvecklingsarbete även nästa år, så att den blir lika 3 tydlig för alla medarbetare. Vi har under året tagit fram nya befattnings/ansvarsbeskrivningar för alla medarbetare på förskolan och vi har också upprättat nya rutiner för det mesta på förskolan vad gäller det systematiska arbetet med ansvarsområden, säkerhetsrutiner och dagliga rutiner. Lilla Bärbacken 1­3­åringar Utveckla utemiljön och uteverksamheten Utifrån rådande omständigheter har vi utvecklat vår utemiljö och uteverksamhet, för att skapa trygghet, respekt och samarbete mellan barnen och ge möjligheter till ett bra lekflöde för alla åldersgrupper. Vi har anpassat vår utemiljö utifrån olika åldersgruppers säkerhetsperspektiv, bland annat genom att ta bort rutschkanan som varit föremål för flera möjliga incidenter med de yngsta om inte personal ingripit och vi har även tagit bort ett staket för att få en bättre överblick av gården. Ett bord och en “buss”har anpassats i sandlådan till barnens höjd, vilket resulterat i en mötesplats för lek och samarbete. Sandlådan på framsidan används av en mindre grupp barn vid behov. Vi har målat linjer på asfalten som utvecklat leken med cyklarna. Dessa förändringar minskade konflikterna mellan barnen då miljön utmanade dem mer och det minskade även pedagogernas stress när säkerheten på gården blev bättre bl a genom att de kan se hela gården och inte behöver “springa” iväg så ofta. Många gånger sitter det pedagoger på ett och samma ställe vilket ger ett lugn till barnen och skapar en trygg barngrupp. Utveckla den förberedda miljön med mer material och fler aktivitetsstationer Under året har enheten utvecklat den förberedda miljön, så att den blivit tydligare, mer lättillgänglig, strukturerad och inspirerande för barnens lek och lärande. Detta har skapat självständigare barn och ett ganska naturligt och jämnt flöde av barn mellan avdelningarna då aktivitetsstationerna spritts ut mellan dessa, som medfört en flexibilitet och rörelse hos barnen. Stora Bärbacken 3­5­åringar Tilltro till det kompetenta barnet Tilltron till det kompetenta barnet har vi utvecklat genom exempelvis hallsituationen där barnen i möjligaste mån har blivit mer självständiga i påklädning, hjälpa varandra, kläder efter väder, ta ansvar för sin plats osv. Den äldsta gruppen tar eget ansvar och kan gå ut och sätta sig på bänken utanför dörren tills en pedagog kommer. Vi kan se detta genom att barnen är noga med att fråga en pedagog om de får gå vidare ut på gården, att de tar ansvar för sin nyfunna frihet. Vi har fler ensambord vid lunch och mellanmål och de ansvarar för när de vill äta sin frukt, 4 iordningsställandet både före och efter fruktstund, etc Lunchsysslorna fungerar bättre då barnen diskuterat fram hur vi skall göra, de hjälper varandra, hämtar det som är slut på bordet, gör sina sysslor eller byter med någon om man inte har lust denna dag och frågar en kompis istället för en vuxen. I våra olika ämnesområden ansvarar barnen för att ta fram och plocka bort vid färdigställande. Det fungerar oftast, men vi ser också att den förberedda miljön behöver vara mer strukturerad och tydlig för att hjälpa barnen att bli än mer självständiga. Öka medvetenhet och kunskap kring barns sexualitet och samlevnad Under året har prioriteringen på detta område varit lågt, och därför skett mer spontant när barnen själva visat intresse, men det har inte skett någon medveten satsning. Vi har under året snuddat vid detta ämne i skolans gemensamma utvecklingsområde; mångfald och jämställdhet. Genom föreläsningar, artiklar, och diskussioner har vi ökat medvetenheten hos pedagogerna, framförallt känt på vad vi själva tycker och tänker och blivit medvetna om vad vårt förhållningssätt uttrycker i olika situationer. Idrotten ­ utveckla en gemensam dokumentation som skapar en genomtänkt och likvärdig verksamhet. Alla tre grupper har löpande dokumenterat vad de gjort och hur de tänker med progression i idrotten utifrån sin grupps specifika behov, intressen och möjligheter. Under nästa år ska en grupp arbeta med att göra en idrottstrappa utifrån behov, möjligheter och färdigheter, för att skapa en så likvärdig grund som möjligt inom ämnet idrott och hälsa på förskolan. Utveckla den förberedda miljön Under året har vi fortsatt utveckla den förberedda miljön inomhus för att den ska bli så tydlig, lättillgänglig, strukturerad som möjligt och för att barnen ska kunna hjälpa sig själva i största möjligaste mån. Barnen har blivit mer självständiga genom att de hanterar sin miljö, går och hämtar det de behöver, gör det mesta själva utan att fråga oss vuxna om hjälp. Däremot upplever vi att de har svårt att välja! Vi funderar på om det kan bero på alla dessa olika val barn behöver hantera idag och/eller är det vår miljö som behöver bli ännu tydligare och mer strukturerad? Vi undersöker detta vidare nästa läsår. Under året har den förberedda utemiljön ute inte varit helt okej, då rester av grus, högar o dyl har varit kvar sedan ombyggnaden. Det finns en skolutvecklingsgrupp, med representanter från alla enheter, som planerar och synkar utemiljön för hela KMS utifrån allas olika behov och perspektiv. Parallellt har föräldraföreningens fastighetsutskott och styrelse under året förhandlat med vår 5 fastighetsägare för att få till en så bra utemiljö som möjligt, funktionell och kreativ, men också ekonomiskt hållbar för alla parter. Under tiden har vi tillsammans med barnengjort det bästa möjliga av gården. Vi har fått det staket vi önskade vid Gläntan, vilket skapat ett lugn hos både pedagoger och barn då säkerheten mot parkeringen har blivit betryggad. För övrigt så har vi målade gränser på marken och träden. Detta tillsammans med våra gränsvandringar i respektive barngrupp gör att det egna ansvaret för sig själv och sina kompisar aktiveras i allra högsta grad. Barnen har blivit suveräna på att veta var de får lov att vara, de hjälper varandra att komma ihåg detta och hör av sig om någon mot förmodan glömt sig. Underlag för kartläggning, utvärdering och analys Protokoll/minnesanteckningar ​
­ Under läsåret har vi haft en stående punkt på alla ledningsgruppsmöten och arbetsenhetskonferenser som handlar om enheternas arbete med valda utvecklingsområden. Samtliga möten protokollförs och årets arbete dokumenteras löpande Under våren har följande kartläggning gjorts; Föräldraenkät ​
som vi i år gjorde en egen och var inte delaktiga i kommunens årliga undersökning. Föräldrarna har bl.a fått uttala sig om trygghet, pedagogisk verksamhet, information och delaktighet, kost och miljö. Barnutvärdering​
där pedagogerna ställt frågor relevanta för enhetens arbete, utifrån de verksamhetsmål vi haft där barnen är involverade. Personalutvärdering​
via enkäter, medarbetarsamtal och via våra studiedagar i slutet av vårterminen där fokus varit utvärdering, resultat och analys av årets verksamhets­ och utvecklingsarbete. Utifrån den analys har vi sedan satt upp prioriterade utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Systematiskt kvalitetsarbete. Vi följer skolans plan för systematiskt kvalitetsarbete. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Utvärderingarna visade tydligt att en majoritet i huvudsak är mycket nöjda med hur KMS barnsomsorgs resultat är och hur verksamheten fungerar. Utifrån vår analys av hela kartläggningen har vi funnit några prioriterade utvecklingsområden. NORMEN OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. ​
(Lpfö 98, rev.2010) 6 Så har vi arbetat under läsåret Vår förskola värnar om varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö. I vår vardag arbetar vi hela tiden med alla människors lika värde, individens frihet och integritet, jämställdhet, inte bara utifrån olika könsmönster utan också individers olikheter, behov av bekräftelse, utrymme och utveckling. Pedagogerna tydliggör löpande sina värderingar och synliggör dem i förhållande till förskolans grundläggande värden, via diskussioner och speglingar av sig själva. De för en demokratisk verksamhet där barnen får utöva inflytande och lära sig den demokratiska processen i syfte att utveckla ett växande intresse och ansvar. Detta sker via samlingar, rutiner, temaarbete, konflikthantering, etc. Vi arbetar dagligen med att utveckla och stärka barnens förmåga till inlevelse och deras medkänsla för människor de möter, genom bl a sagor, berättelser, reflektion, diskussion och aktion via drama. Vi har utvecklat en atmosfär där barnen känner att det är okej att både misslyckas och lyckas, vilket är en fantastisk del i vårt växande, att bygga vår självkänsla, där vi alla lära känna oss själva och andra lite mer för varje gång. Vi arbetar med att förstå, känna och uttrycka känslor i olika sammanhang i en respektfull och tillåtande atmosfär. Drama, massage, övningar, sagor, berättelser, lekar, etc. Vi arbetar också med respekt för skilda uppfattningar och uppmuntran att de förs fram. Viktigt för oss är varje barns tankar, funderingar, erfarenheter och förutsättningar och att de utifrån detta får göra sina egna val och att de respekterar andras val och blir respekterade för sina! Personalen är noga med att hävda förskolans grundläggande värden och tar avstånd vid avvikelser från detta. Vi för öppna och utvecklande diskussioner vid olika dilemman. Vi har högt i tak och vågar ”röja” oss själva när vi känner att vi är i gränslandet. Hjärtat i vår verksamhet ligger i omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande. Detta sker via flexibilitet och analyser av vår miljö, vårt förhållningssätt, bemötande och agerande för att hänsyn ska kunna tas till varje barns olika förutsättningar, behov och utveckling. Under året har vi också arbetat med möjligheterna till mångfald på olika områden. Vår miljö gagnar att pojkar och flickor erbjuds samma möjligheter, men vi behövde arbeta mer med att medvetandegöra hur vi bemöter de olika könen i val av ord, tonläge, förväntningar och möjlighet till olika arbeten och lekar.​
​
Byggrummet på den stora enheten, Hallonsidan, var mer “pojkarnas rum”, därför flyttades legobordet ut i det stora rummet och då blev det mer blandat och framförallt mest tjejer i början. På Smultronsidan finns inget “byggrum” utan lådor som man hämtar och sätter sig på en ledig matta och där blandas det friskt mellan tjejer och killar. Vad gäller jämställdhet utifrån mångfaldhetsperspektivet så har vi bl a sett att barnen vid några tillfällen har uteslutit kompisar ur gemenskapen, pga annan hårfärg, hudfärg, eller annorlunda klädsel, men dock inte kategoriskt utan utifrån ett “jag känner inte dig ­ perspektiv”. Detta är något vi behöver arbeta väldigt aktivt med på vår förskola, då mångfald i form av människor från 7 olika kulturer är väldigt ovanligt hos oss. På stora enheten vill vi under hela nästa år arbeta med temat Olika ­ Lika. Mångfald ur många olika perspektiv; människor, länder, djur, natur, saker, intressen, yrken, kläder, etc. På vår skola finns det en arbetsgrupp av pedagoger F­9 som träffas regelbundet och ansvarar för att driva, utveckla och följa upp skolans värdegrundsarbete i ett stadieövergripande perspektiv, förskola ­ år9. Likabehandlingsplanen och ordningsregler bearbetas vid terminsstart och utvärderas varje läsår. Handlingsplaner på organisations, grupp och individnivå upprättas om problem upptäcks inom området. Vi har också BO­möten (BarnOmsorg) där representanter från förskolan möter representanter från skolbarnomsorgen, där diverse frågor som rör vår gemensamma miljö till likabehandling avhandlas. Elevvårdande ärenden och likabehandling tas upp på konferenser varje vecka och på AE­konferenser (där all personal ingår) ca en gång i månaden. Strävan har varit att ha ett avstämningsmöte per dag och enhet, där en personal från varje avdelning möts och ett möte i veckan där elevvård och dagens förutsättningar är i centrum. Till och från har avstämningsmötet fungerat och vi har konstaterat i vår analys att de gånger vi har mötet fungerar verksamheten smidigare och utvecklande både för barn och pedagoger. Nästa år ligger dessa möten i prioritet! Den stora enheten har haft elevvårdsmöten vid behov, men minst varannan vecka. Den lilla enheten har i princip varje vecka haft ett handledningsmöte med specialpedagogen, med en representant från varje avdelning. Till nästa år vill vi ha en kombination på båda enheterna, ett möte, med elevvård, handledning och diskussioner kring olika situationer och förhållningssätt tillsammans med specialpedagogen och rullande schema på all personal. Syftet är att medvetandegöra vårt eget förhållningssätt, nå kollegialt lärande och relevant forskning för att öka den pedagogiska förståelsen och skapa ny. Via utflykter och utedagar lämnar vi skolans område och beger oss ut i naturen där vi lär oss om och av naturen och dess invånare, vilket i sin tur skapar respekt och vördnad för densamma. De äldre grupperna beger sig även till staden på olika evenemang, teatrar, museer, konserter och andra miljöer, där vi möter olika kulturer, människor och sammanhang. Vi lär oss mycket av varje möte med andra och tar även upp det i det fortsatta arbetet på förskolan. Vi​
​
har under året även besökt vårt lokala bibliotek, vetenskapsfestivalen och byggen. I arbetet med sociala kompetenser, samvaro i grupp och mångfald är det viktigt att pedagogerna skapar medvetenhet och insikt om sitt eget förhållningssätt, vågar lyfta och spegla detta i vardagen och i diskussioner, så att det leder till att alla barnen fritt kan utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov. Viktigt är att våga utmana sig själv och i det arbetet kan man både lyckas och misslyckas och det är okej, om man gör barnen delaktiga. 8 På 1­3­årsenheten h​
ar de under året arbetat vidare med aktiviteter som bygger självkänsla, empati och vi­känsla; morgonyoga, kompismassage, rytmik och dans. Alla aktiviteter är frivilliga! Detta är mycket uppskattat av barnen! Resultatet är fantastiskt med tryggare barn, som ser och hjälper varandra och tack vare detta vågar de finna och utveckla strategier vid konflikter. De har fortsatt utveckla sin utemiljö och uteverksamhet, trots nästintill obefintliga resurser, för att skapa trygghet, respekt och samarbete mellan barnen och ge möjligheter till ett bra lekflöde för alla åldersgrupper. Ett bord och en “buss”har anpassats i sandlådan till barnens höjd, vilket resulterat i en mötesplats för lek och samarbete. Sandlådan på framsidan används av en mindre grupp barn vid behov. De har också målat linjer på asfalten som utvecklat leken med cyklarna och fördelat barngruppen på större yta. Dessa förändringar minskade konflikterna mellan barnen då valfriheten blev större och gården mer utmanande och det minskade även pedagogernas stress när säkerheten på gården blev bättre. Ofta sitter en pedagog på ett och samma ställe vilket ger ett lugn till barnen och skapar en trygg barngrupp. Borden i sandlådan samt närvarande pedagoger ger barnen möjlighet till samspel och lek under längre stunder. Vi behöver dock arbeta vidare med vår utemiljö för att göra den än mer kreativ. Föräldraenkäten visade också tydligt att vår utegård ska vara ett utvecklingsområde nästa verksamhetsår. Tillsammans med föräldrarna har vi utmaningen att utveckla den så att den blir mer kreativ och lärande för barnen, till en så liten kostnad som möjligt . Pedagogerna på ​
3­5 årsenheten ​
hade under detta år valt att lyfta tilltron till “det kompetenta barnet”. Vår grund är att alltid utgå från det kompetenta barnet, “hjälp mig att hjälpa mig själv”, vilket sker varje dag vid på­ och avklädning, alla måltider, hämtning­ och lämning, utevistelse, lek, konflikter, etc. Pedagogerna finns där och stöttar vid behov och hjälper barnen komma vidare i sin utveckling genom intresse, engagemang och ställa vad och hur­frågor; hur de tänkte, vad de vill, hur det ska bli ­ målet, etc. I en förlängning av detta så utvecklas viljan att hjälpa andra, effekter vi ser varje dag! I de olika aktivitetsområdena ansvarar barnen för att ta fram och plocka bort vid färdigställande, det fungerar oftast, men vi ser också att den förberedda miljön på vissa ställen behöver vara än mer strukturerad och tydlig för att hjälpa dem att vara mer självständiga. Pedagogernas medvetenhet kring sitt förhållningssätt och sina förväntningar har varit oerhört viktigt i detta arbete för barnens möjligheter att utveckla självständighet och personligt och socialt ansvar. Om vi inte visar tillit och tilltro till det kompetenta barnet, får inte barnen heller möjlighet att utmanas och utvecklas utifrån sina specifika möjligheter. Därför har personalen arbetat mycket med reflektioner, feedback, speglingar av varandra, etc under det dagliga arbetet och på konferenser, analyserat, utvecklat och återkopplat till barngruppen. 9 De har ett långsiktigt mål att skapa en verktygslåda för EQ­arbetet (Emotionell intelligens). Den ska innehålla verktyg för olika situationer, förutsättningar och möjligheter som förebygger kränkningar, diskriminering, utanförskap, etc, och som hanterar/utvecklar, konflikter och samvaro, och som utvecklar trygghet, empati, respekt, acceptans och likvärdighet. “Verktygslådan” fylls på hela tiden och ska bli en outsinlig källa i EQ­arbetet. Under året har vi tillsammans med barnen på samlingar och i enskilda smågrupper kommit fram till hur vi vill vara på vår förskola för att alla ska känna sig trygga och trivas. Frågor som vi bl a lyft är, hur utvecklar vi detta arbetet med stora respektive små barn? För att barnen ska förstå demokrati behöver demokrati genomlevas, hur arbetar vi med detta? Arbetet har skett på olika nivåer, men medvetenheten hos pedagogerna har varit det viktigaste verktyget. Att hela tiden ha med barnen i diskussioner och beslut hur och vad vi ska göra och att tydliggöra den demokratiska processen genom att allas åsikter är lika viktiga, hur vi går vidare till beslut och vad beslutet innebär. Varje åldersgrupp på den stora enheten har under året tagit fram så kallade “Må­Bra­regler” kan liknas vid skolans trygghetsregler. Dessa ska hjälpa alla på förskolan att förhålla sig, bemöta och handla så att varje individ blir respekterad, accepterad, bekräftad och kan känna trygghet på sin förskola. Den äldsta gruppen har haft ansvar att sammanföra alla regler och skriva ner och sätta upp dem på de olika ställen där barnen vill bli påminda om vad de kommit överens om, både inne och ute. Varje höststart enligt årshjulet ska vi arbeta med gruppstärkande aktiviteter i varje åldersgrupp. Vi ska revidera våra “Må bra­regler” genom att diskutera och reflektera, med barnen i små grupper. Det kan handla om våra rättigheter, skyldigheter, rutiner, värdskapet, demokrati, över hur viktigt det är att ha tilltro till sig själv, till varandras förmågor, t ex vid konflikt eller när någon gör sig illa, att kunna trösta en kompis, etc. Humlorna, våra 5­åringar ​
har under året haft “barnmöten”, där 4­5 barn från båda avdelningarna har träffats, reflekterat och diskuterat över aktuella frågor; utveckla vår utegård, vad är bra och dåligt på förskolan, vad önskar de i form av saker och aktiviteter, etc. De har varit på studiebesök på den stora skolan, det som snart ska bli deras skola. Dock har vi inte varit så aktiva i detta arbete under året så det behöver lyftas under nästa år och diskutera formerna för det. Utvecklingsområden ● På lilla Bärbacken vill man fortsätta utveckla sin utemiljö och uteverksamhet, för att skapa trygghet, respekt och samarbete mellan barnen och ge möjligheter till ett bra lekflöde för alla åldersgrupper. ● Stora Bärbacken fortsätter utveckla sin utemiljö tillsammans med föräldrarna. ● Stora Bärbacken; Barnen är alltid intresserade av likheter och olikheter och funderar mycket över det ur olika perspektiv, därför har vi valt det som ett övergripande tema nästa år. Mångfald ur många olika perspektiv; människor, länder, djur, natur, saker, intressen, yrken, kläder, etc. 10 UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. ​
(Lpfö 98, rev.2010) Så har vi arbetat under läsåret Vår skolas ​
vision​
är ”att ge varje barn/elev rötter och vingar för framtiden” och missionen är att ”KMS ska ge varje barn möjlighet att i en trygg och stimulerande miljö utvecklas till en kreativ, självständig och tänkande människa som finner glädje i att utveckla kunskap, kompetens och förmågor”. Detta sker dels genom att erbjuda en pedagogisk verksamhet utifrån montessoripedagogikens metoder kring individualisering, den förberedda lärmiljön, det konkreta materialet för lärande, att arbeta med helhetsbilder och det ”förlängda klassrummet” som arenor för lärande, och där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet genom bl a samarbete med hemmen för att främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Leken​
har en central roll där det lustfyllda lärandet stimulerar fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande, samarbete och problemlösning. I leken finns också möjligheter för barnen att bearbeta olika känslor, upplevelser och erfarenheter. Vi har ständigt en levande diskussion kring innebörden av begreppen kunskap och lärande, vilket är naturligt inom Montessoripedagogiken för att utveckla arbetet där. Vi utgår från individen och individens intresse, miljön ska gagna alla och alla slags lekar. Därför har vi medvetet byggt upp pedagogiska miljöer och allt utifrån barnens intressen. Material som gagnar barnens utveckling som exempelvis vardagliga sysslor är anpassade utifrån barnens förutsättningar i form av storlek, svårighetsgrad, etc. Vi har vårt gula rum där olika lekar och aktiviteter utspelas utifrån individer och intressen. Genom våra aktivitetslådor (med flexibelt innehåll utifrån intressen och behov) kan alla tänkbara fantasi­ och vardagslekar få sitt utlopp. Det främjar den sociala utvecklingen, rolleken och att barnen möts över åldrarna. Under året har det periodvis blivit en del konflikter i det gula rummet och vi behöver lyfta detta tillsammans med barnen, både på samlingar, barnmöten och i 11 personalgruppen. Vad kan vi göra? Gula rummet är en viktig arena för att träna det sociala samspelet, att få använda och skapa med sin fantasi och kreativitet. Det är också viktigt med rolleken, turordningen, få vara med, bjuda in, etc. Kunskapens​
fyra hörnstenar, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet framhålls naturligt i vår verksamhet via Montessoripedagogiken. Genom detta utgår vi från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskap. Barnen söker och erövrar kunskap via lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Våra olika ämnesområden, språk, matte, omvärld (med historia, geografi, biologi, zoologi och science), skapa, praktiska livet och de sinnestränande materielen ger barnen alla de möjligheter de önskar, att utveckla deras olika behov, intressen och tillfredsställa deras nyfikenhet. 3­5 årsgruppen har i omvärldsämnet ett “säsongsbord” där man byter ut materiel, böcker mm efter årstid. Under sina skogsutflykter och efteråt på förskolan har man aktivt arbetat med naturen och följt den genom årstidernas olika utvecklingsfaser. De har planterat och sått och följt växternas utveckling. Barnen har arbetat med jordgloben och dess världsdelar och en del av de länder som finns där, utifrån barnens resor och intressen. Djurens värld fascinerar alltid, vilka bor på bondgården, i skogen, i djungeln och vilka levde för länge, länge sedan. Som vi sagt tidigare så ligger hjärtat i vår verksamhet i omsorgen kring det enskilda barnet, att ge dem möjlighet att utveckla tillit, självkänsla och självförtroende. Detta sker genom att låta dem få känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själv, uttrycka sig, handla, röra och lära sig, och att bekräfta varje barns behov av att bli accepterad och respekterad för den unika individ de är. Vår uppgift som vuxna är att stimulera och vägleda, ligga steget före och lita till det kompetenta barnet, under dagens arbete och lek. Barnen är dagligen delaktiga i arbetet med våra rutiner, i vår miljö som att hålla i ordning och städa, vattna blommor, tillreda sin frukt, duka, etc. Utemiljön håller vi i ordning tillsammans med skolbarnomsorgen, där vi några gånger per termin plockar skräp och skannar av vår stora gård efter bortglömda saker. Språkutvecklingen är en central del i barns lärande och erfarenhetsbyggande. Via bild, sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse lyfts detta fram för att ge barnen en bred språklig bas. Sedan flera år tillbaka arbetar vi med barnens språkutveckling via bl a Bornholmsmodellen.​
​
Via sagor och berättelser får de vara både passiva genom lyssnandet och aktiva genom återberättande och hitta på egna sagor via skrift, måleri eller drama på olika sätt. Vi har också årliga återkommande aktiviteter som jul­ och sommarfester, FN­dagen och Valborgsmässofirande, där enskilda barn får möjlighet att framföra text i tal, sång eller drama. Den lilla enheten har fortsatt sitt framgångsrika arbete med språkutvecklingen hos de yngsta 12 barnen genom tecken som stöd. Sånger, ramsor, teckenbilder och film med tecken som stöd. Teckenbilder finns uppsatta på väggarna eller på borden och byts kontinuerligt ut. Vår utomhusvistelse ger våra barn en fantastisk möjlighet till varierad lek, samspel, och motorisk utveckling. Förutom det enskilda arbetet som sker i varje ämnes­, skapa­ och lekområde så har varje åldersgrupp haft olika teman under året. Se ett urval nedan: Våra femåringar, Humlorna Humlornas år har genomsyrats av värdegrundsarbete med fokus på det sociala samspelet. Vi startade upp hösterminen med att börja gå igenom våra “ Bry sig om regler” för att alla barn skulle få en “omstart” och påminnas om hur vi bör vara med varandra.. Utifrån dessa “ Bry sig om regler” arbetade vi gemensamt med barnen fram “Må bra regler” som skrevs ner och sattes upp i omvärldsrummet. Några barn reflekterade över hur vi kunde implementera dessa regler i idrotten och ville att vi skulle ha samma samlingsplatser i idrotten som på förskolan för att det skulle bli mer “lugn”. Denna insats gjorde att samlingen på idrotten blev lugnare! I övrigt på idrotten har vi arbetat mycket med samarbetsövningar för att förstärka och förtydliga vårt gemensamma förhållningsssätt. Parallellt med vårt värdegrundsarbete reflekterade vi mycket över FNs barnkonvention och knöt ihop det med våra egna “må bra regler”. På FN dagen gjorde humlorna ett framträdande där de i grupp presenterade dem. Vi upplever att detta arbete har fått barnen att reflektera mer och givit dem en större medvetenhet. Både barnen och vi pedagoger kan återkoppla till detta när det uppstår prekära situationer. Vi har fått fem nya barn i gruppen och i och med det har vårt värdegrundsarbete reviderats efterhand och på så sätt utvecklats till det bättre. Utifrån “må bra reglerna” har vi i gruppen använt oss av sociala berättelser där barnen ritat upp händelser på papper och utifrån det förklarat hur de upplevt dessa och hur de inblandade reagerat i de olika situationerna. Det har lett till många intressanta och ibland mycket känslomässiga reflektioner och diskussioner kring händelserna. Under året har vi även arbetat med Räddningstjänsten (polis och brandkår) och fått besök av polis med polisutrustning och piketbil. Inför detta besök fick barnen fundera ut frågor och sedan ställa dem till poliserna. Vi gjorde ett uppskattat besök på en byggarbetsplats där barnen fick se olika byggfordon och få berättat för sig hur man bygger hus ( i stort). Periodvis har vi arbetat med Bornholmsmodellen utifrån de givna uppgifterna i boken och även arbetat med olika språkövningar såsom mungymnastik, artikulering och tränat olika ljud utifrån de ljudsvårigheter som vi upptäckt finns i gruppen. 13 Våffeldagen blev en stor upplevelse då humlorna skötte alla förberedelser med tillredning, pyntning och sedan satt i kassan med stor inlevelse och glädje. Inför detta tränade barnen mycket på att hantera pengar i olika valörer, växla och ge tillbaka. Detta arbete kan dock inför kommande år starta tidigare och på så sätt kan barnen bli ännu mer förberedda för uppgiften. Under det här året har barnen så smått skolats in och tränat sig i att framträda och presentera olika aktiviteter. Den dagliga presentationen av lunchen, framträdande på FN dagen, diktläsning på julfesten, sångframträdande på Valborg och slutligen sommaravslutningen har gjort att vi upplever att barnen har vuxit och vågar ta större plats i olika sammanhang. Den äldsta gruppen har haft morgonsamling vilket skapat ett positivt utrymme för de andra grupperna att i lugn och ro hitta aktiviteter. De har även haft “rast” innan lunch, utifrån sitt stora behov av rörelse. Våra fyraåringar, Sländorna​
har under hösten arbetat med matematik i olika former, bla statistik, stapeldiagram, tidsuppfattning, klockan, lätt addition, etc. Under hela året har de arbetat med “veckans bokvärd”, där de utifrån egen vilja valt att ta med sig en bok som de vill visa och berätta om och som vi sedan läst. Detta projekt har varit viktigt för barnen och en utveckling i att vara i centrum, att känna sig betydelesefull och att ha något intressant att berätta för sina kompisar. De har pratat om och ritat något från böckerna. De har också arbetat med språkglädje och Bornholmsmodellen och då främst fastnat för rim och ramsor. Många utav sländorna har haft ett stort intresse för bokstäver och dess ljud, att skapa spännande saker utav returmaterial och rita, måla och pärla fantastiska mönster. Våra 3­åringar, Fjärilarna har främst arbetat med trygghet, lära känna miljön och rutinerna på den nya förskolan, samverkan och dynamiken i gruppen. Pedagogernas fokus har varit att följa barnens behov och intressen och det har utmynnat i arbete med främst språket. Barnen har varit väldigt intresserade av ord, sagor och sång, och några av barnen har haft behov av hjälp att utveckla sitt språk. Även matte och då har siffror, symbol och mängd, varit i fokus. För övrigt är det arbetet med materialen i praktiska livet och rollekarna som fångat deras uppmärksamhet och intresse. Pedagogernas medvetna förhållningssätt att lita till det kompetenta barnet, har resulterat i att de yngsta barnen nästintill klarar sig helt själva vid vardagliga rutinerna. Om de inte hanterar det själva, så hjälper de varandra och även sina större kompisar! Tillsammans har alla grupper, 3­5­åringar, haft ett ​
Jultema​
med olika stationer i form av julbak, julpyssel av olika slag och sagoläsning av tomtemor ute i vår Tomtelekstuga med halm och lyktor. Idrottshallen är en fantastisk tillgång, där alla 3 grupper har en egen idrottstid varje vecka. I år 14 har barnen varit med och planerat idrotten, haft idéer och tankar, utvärderat och analyserat och pedagogerna har dokumenterat allt. Nästa år är tanken att de ska göra en “progressionstrappa” i ämnet idrott och hälsa för att våra barn ska få en så likvärdig grund som möjligt. Under året har den ​
Lilla enheten​
utvecklat den förberedda miljön, så att den blivit tydligare, mer lättillgänglig, strukturerad och inspirerande för barnens lek och lärande. Detta har skapat självständigare barn och ett ganska naturligt och jämnt flöde av barn mellan avdelningarna då aktivitetsstationerna spritts ut mellan dessa, vilket skapat en flexibilitet och rörelse hos barnen. De har arbetat utifrån områdena trygghet, lärande, utveckling och lust. Tvärgrupperna de startade upp för två år sedan förändrades under detta år eftersom de upplevde att en otrygghet visade sig bland de yngsta barnen. Den gruppen fick i år stanna kvar inne och göra olika saker i sin vanda trygga miljö, då blev de tryggare och vågade ta mer kontakter med fler vuxna. Vidare kunde de äldre barnen utmanas genom att göra lite längre utflykter såsom skogen eller till idrottshallen. Vi såg också att en del av dem ibland ville vara på förskolan och behövde lite mer tid på sig att våga gå med på utflykt, så därför fick de lov att välja om de ville följa med eller stanna kvar. Vagnvilan är också en insats som har skapat trygghet för de yngsta barnen. Många är vana vid att sova i vagn hemifrån så skillnaden blev inte så stor när de började i förskolan. Organisationsmässigt fick vi placera alla barn som sov inne på ett ställe och alla ”uppevilabarn” fick samlas på Nyponet. För att kunna lära och utvecklas handlar det först om att vara trygg på förskolan vilket alltid sätts i första rummet. Inskolningen har förändrats under året på olika sätt, bland annat så är den mer föräldraaktiv, med fokus på barn och föräldrars individuella behov, alltså inget färdigt koncept. Vi har fokuserat på senaste forskningen för att finna/skapa trygghet och lugn i inskolningsupplägget. Vi har också infört informationsmöte för de nya föräldrarna innan barnen börjar, där vi informerar hur en inskolning kan gå till hos oss. Här får föräldrarna möjlighet att träffa oss och de andra föräldrarna innan, samt ställa eventuella frågor. Detta skapar trygghet hos föräldrarna med inskolningssituationen och därmed blir det tryggare för barnen. Med barn i åldrarna 1­3 år handlar det mycket om att fånga deras intressen samt att erbjuda många olika aktiviteter som kan locka. Just på grund av detta blev tvärgrupperna till. Barn lär på olika sätt därför behöver vi presentera många olika sätt att lära, vanligt för de yngsta är att de lär med hela sin kropp. Skogen/naturen skapar då möjlighet att träna motorik, matematik och språk, även sinnen som lukt och hörsel blir utmanade. Skapa är också en stående aktivitet för barnen, med fokus på sinnliga upplevelser får barnen lära känna olika material, slime, playdoo, vattenfärg, vatten, fingerfärg….. 15 Språkglädje är ytterligare en aktivitet som finns med, här är det sagor som läses på olika sätt bland annat som en vanlig bok men även som flanosaga eller sagopåse. Rim och ramsor blir det också, samt sånger som fångar barnen. Eftersom de yngsta barnen inte alltid har det verbala språket så har vi introducerat “tecken som stöd”. Detta är något som vi ser alla barn har nytta av. Vi har förmånen av ha tillgång till idrottshallen varje vecka, en fantastisk möjlighet till rörelse. Här kan barnen få springa och röra sig till musik, hoppa i tjocka mattor, krypa, hänga, använda bollar och rockringar. Gemensamt för alla aktiviteter är att barnen bara är med om de vill. Vi har haft vårt förhållningssätt, vår barnsyn och kunskapssyn i fokus vilket vi diskuterat vid olika tillfällen under året. I alla tvärgrupper dokumenterar vi barnen samt skriver någon form av loggbok, vilket givit oss möjlighet att reflektera. Yoga/massage är en stående aktivitet för oss på Lilla bärbacken. Här har vi sett att många barn vill vara med och att de själva kan be om att få utöva yoga eller massage. Vi har fått mycket feedback från föräldrar som ofta får frågan om massage eller att delta på ett yogapass. I och med att vi sätter upp dokumentationen synlig för barn och föräldrar ökar föräldrarnas inflytande i verksamheten. Barnen kan med bilderna visa vad de är intresserade av samt vad vi gör på förskolan. Genom att vi skapar flera olika aktiviteter så finns det möjlighet för barnen att hitta något som de tycker är roligt och har lust till. Rolig blir verksamheten om barnen hittar något som intresserar dem. I Lpfö står det att det är viktigt att personalen har förmåga att förstå och samspela med barnen, vistelsen på förskolan ska vara positiv. För oss på småbarnenheten handlar det bl a om att barnen får sjunga och dansa så det spritter i kroppen. Vårt förhållningssätt blir att säga ja mycket mer än nej.​
​
Vi är ständigt delaktiga i barnens lek, därför kan vi förstå vad de har för intentioner med sitt agerande. Vi är medvetna att vi pedagoger speglar verksamheten så vi ska vara, som vi vill att barnen ska vara. Vi har sett till att pedagogerna också kan välja aktivitet utifrån sina intressen vilket engagerar och smittar av sig på barnen. För att kunna se mångfalden i lärandet så observerar vi, dokumenterar, samt är delaktiga i barnens lärande. Eftersom vi regelbundet hänger upp dokumentationen så blir föräldrarna medvetna om vad vi gör på förskolan. Barnen som inte alltid har det verbala språket kan genom dokumentationen göra sig förstådda och få ett samtal med sina föräldrar. Nästa läsår vill vi fortsätta öka mångfalden i barnens lärande och fokusera på vårt förhållningssätt när det gäller hur vi pratar med barnen. Vi vill lyfta hur vi ställer frågor till barnen, är de slutna eller är de öppna? Vi har tänkt att hela arbetslaget ska läsa boken “Att förstå barns tankar” av Pramling/Doverborg. 16 Under året har tvärgrupperna blivit lidande på grund av att vi haft många inskolningstillfällen, så därför kommer vi att göra en organisationsförändring i form av en inskolningsavdelning och två syskonavdelningar. De yngsta barnen kommer inte vara med i tvärgrupperna utan får istället en anpassad miljö på sin avdelning, där lugn och trygghet står i fokus. Barnen som är mellan 2­3 år kommer få en väl förberedd miljö, med exempelvis olika rum för våra sinnena, matte och bygg, skapa, språk, sagor och sång. Vi kommer att ha ett flexibelt arbetssätt, det vill säga att ibland är de indelade i smågrupper och ibland i en större, beroende på vilka aktiviteter som erbjuds. Utvecklingsområden ● Lilla Bärbacken gör en organisationförändring 2015/2016, med en inskolningsavdelning och två syskonavdelningar. Detta ska noggrant dokumenteras! Syftet är att skapa en lugn och trygg miljö för de allra yngsta och en kreativ, lärande och utvecklande miljö för de två äldsta grupperna. ● Stora Bärbacken ska utveckla idrottsdokumentationen till en progressionstrappa BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98, rev.2010) Så har vi arbetat under läsåret Vår förskola erbjuder en trygg miljö som utmanar och lockar till lek och aktivitet, och inspirerar till att utforska omvärlden. Vår vardag erbjuder möjligheter att iaktta och reflektera, via lärande genom lek, våra ämnesområden, eget arbete, forskningsarbete, samlingar, temaarbete, uteaktiviteter, promenader i närmiljö, skogsutflykter, idrott och hälsa, matstunder, pyssel, uppvisningar, etc. Genom detta och mycket mer blir det en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och efter förmåga ta ansvar för sin egna behov, det sociala sammanhanget och miljön, vilket utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Genom att aktivt ta med barnen i så många beslut vi har möjlighet till, så utvecklas barnens intressen, nyfikenhet, företagsamhet, inflytande och därmed växande. Grunden är att vi alltid ska utgå från det kompetenta barnet att hen har en tanke och goda avsikter med sitt handlande, att vi exempelvis väntar in barnet och ser vad som är på gång. Barnen har alltid rätt att få uttrycka sina tankar och funderingar och att bli lyssnade på. Det är viktigt att barnen får möjlighet att lära sig olika demokratiska former, vid vissa tillfällen kan barnen själva bestämma, vid andra är det pedagogen som bestämmer, men det sker hela tiden 17 en dialog kring detta. Vi tycker att det deliberativa samtalet är betydelesefullt, vilket innebär att skilda synsätt ställs mot varandra. Barns inflytande handlar om vad pedagoger har för förhållningssätt. I arbetet med de yngsta barnen (1­3 år) gäller det att kunna se vad barnen vill. Under året har alla pedagoger medvetet arbetat med att se och försöka förstå barnens intuitioner och se vad de verkligen vill. De har utmanat sig själva genom att bl a presenterat olika aktiviteter för barnen utan att ha en färdig planering, genom att de skapat smågrupper med olika aktiviteter utifrån barnens önskemål. Barnen rör sig mellan dessa aktiviteter utifrån lust och intresse, det kan exempelvis vara att några barn önskar gå ut, några vill måla, några klä ut sig, leka rollekar, läsa, etc. Pedagogerna försöker följa detta under dagen så att barnen i möjligaste mån kan påverka sin vardag De har även arbetat vidare med sina tvärgrupper där barnen kan välja på olika aktiviteter beroende på intressen. I varje tvärgrupp har det varit viktigt att det är varje pedagogs ansvar att följa barnen. De vuxna står för ramen, barnen innehållet! Frukostbuffén har också varit en del i deras arbete med barnens inflytande. Varje dag serveras frukost på avdelningen Lingonet där möjlighet att välja mellan olika frukostar finns samt att barnet kan äta när de ”vill”, dock inom ramen av vad vi anser möjligt ca 7­8.30. Vi vill fortsätta arbetet med att öka barnens inflytande och möjlighet att få ta eget ansvar utifrån mognad, kunskap och vilja. Vår ambition är att alla barn ska känna sig trygga i att ta egna beslut. Det är viktigt att vi pedagoger lyssnar på barnen och stärker deras självkänsla. På den stora enheten (3­5 år) ville vi under året utveckla och utvidga barnens inflytande, vilket utformades tillsammans med barnen inom de områden som intresserade dem mest. Där fick barnen möjlighet att utveckla sitt personliga ansvar, både för sig själv och för sin miljö. Pedagogerna var väl förberedda och strukturen gjordes tydlig för barnen. Vi var mer lyhörda för barnens intressen och plockade upp det enskilda barnets behov för att skapa en gynnsam inlärningsmiljö både enskilt och i grupp. Det deliberativa samtalet (​
att väga saker mot varandra​
) ​
är en viktig del i vår verksamhet och pedagogerna uppmuntrar alla barn att uttrycka sina och ta in kompisarnas åsikter. Både innan, under och efter idrotten har barnen varit delaktiga i planering och innehåll. De har diskuterat, önskat, provat och kommit fram till olika saker att göra. Utifrån löpande utvärdering har de kommit fram till att det är viktigt att variera övningarna för att, dels passa alla barn och dels för att träna kroppens och knoppens olika delar. Detta har skapat ett större engagemang hos barnen och framförallt de barn som inte var så aktiva innan. Barnen är delaktiga i det vardagliga arbetet på förskolan och utifrån intresse, lust, önskemål och behov. De dukar, presenterar maten, städar skohyllan, hjälper kompisen med dragkedjan, kommer med idéer till skapa, håller samling, “läser” bok för kompisarna, etc. Sommarfesten var barnen med och bestämde vad vi skulle sjunga, men det var lite för stort för dem att förstå och ta in helheten, så därför ska vi göra det annorlunda under nästa år och arbeta med ett projekt över hela året och därifrån tillsammans med barnen välja de låtar som ska sjungas på sommarfesten. Vi hade också bestämt oss för att utveckla barnutvärderingarna och de äldsta barnen, Humlorna, gjorde barnintervjuer, med ca 10 frågor, via Lärplattan inför utvecklingssamtalen. 18 Barnen var själva med på samtalen och tillsammans tittade man på de filmade intervjuerna, reflekterade och kommenterade. Detta utvecklade både barn och föräldrars tankar och kunskap kring dagen och verksamheten på förskolan utifrån lärande och intresse. Under nästa år ska vi även arbeta med intervjuer i de två yngsta grupperna. Utvecklingsområden ● Vi vill fortsätta arbetet med att öka barnens inflytande och möjlighet att få ta eget ansvar utifrån mognad, kunskap och vilja. Vår ambition är att alla barn ska känna sig trygga i att ta egna beslut. Det är viktigt att vi pedagoger lyssnar på barnen och stärker deras självkänsla. ● Vi vill fortsätta utveckla barnintervjuer/utvärderingar och nu pröva intervjuer med de två yngre grupperna på stora enheten. ● Diskutera och lära oss mer kring förskolebarns delaktighet eller inte i utvecklingssamtalen med föräldrarna. FÖRSKOLA OCH HEM Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa de bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i form av mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.​
(Lpfö 98, rev.2010) Så har vi arbetat under läsåret Vår uppgift är att vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande, och att verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Vi lägger stor vikt vid personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och föräldrarna och få deras förtroende, så att alla barn ska få erfara den lycka det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och uppleva att man är respekterad och en tillgång i gruppen. Vi har arbetat med att förtydliga för föräldrarna vad vår läroplan säger via veckobrev och skolans månadsblad. Däremot har vi inte lyft detta på våra föräldramöten i år, vilket syntes i vår föräldraenkät. En del av våra föräldrar (vi antar att det är de nya) vet inte hur vi tillämpar läroplanen på vår skola och därmed inte heller förstått hur viktig deras medverkan är för att vi tillsammans ska nå strävansmålen i läroplanen. Via våra föräldramöten varje termin får föräldrarna möjligheter att aktivt medverka och lära sig om vår verksamhet. Innehållet i våra föräldramöten har olika mål, höstens föräldrarmöte har mer behov av praktisk info och att lära känna barn, föräldrar och pedagoger och förstå hur verksamheten fungerar. Vårens föräldramöte behandlar mer vårt uppdrag med styrdokument och nationella mål. 19 I och med att vi är en föräldradriven skola så är alla våra föräldrar aktiva i skolan på ett eller annat sätt under året. Detta bidrar i allra högsta grad till att de känner sig mer delaktiga och bekväma med vår verksamhet. Vissa kvällar har vi olika aktiviteter samtidigt och ibland tillsammans. Det skapar en vi­känsla och gör kommunikationen och förståelsen mellan förskola och hem lättare i vardagen. På ​
Lilla enheten​
synliggör och kommunicerar de sin verksamhet i hallarna med hjälp av både bilder och text i form av bl a loggbok. De kommunicerar med föräldrarna två gånger per dag där de medvetet arbetar med att se deras och barnens behov. Föräldraenkäten visade att föräldrar både behöver och vill ha mer information kring deras eget barns dag på förskolan. Till nästa läsår behöver de ett “nyhetsbrev” ca en gång i månaden och som kan innehålla både praktisk och pedagogisk information. De hade i år informationsmöte för nya föräldrar där de kommunicerar om och hur inskolningen går till. De har en föräldraaktiv inskolning vilket innebär att föräldrarna är med under minst tre dagar eller efter behov. De individanpassar varje inskolning i möjligaste mån så att det ska passa familjen/barnet bra. De har också sett över sina utvecklingssamtal tillsammans och har nu en gemensam struktur på hur de ska fungera. För att ge föräldrarna ytterligare förståelse för hur lärande, trygghet och förhålllningssätt kan se ut på en småbarnsavdelning, så har de påbörjat dokument som ska finnas synligt i deras hallar. Samverkan med föräldrarna kring sov/vilastunden fungerar tillfredsställande och har utmynnat i tre varianter; en innevila, en utevila i vagn och en uppevila. Tack vare den löpande utvärderingen under året, så såg man att “uppevilabarnen” blev åsodosatta för de dagliga rutinerna, vilket ledde till att den nu blivit mer planerad t ex i form av avslappning, massage och/eller saga. På ​
stora enheten​
(3­5 år) var det i april månad ett informationsmöte för de föräldrar vars 3­åringar ska börja där i augusti och januari. Syftet med detta möte var att informera hur inskolningen och hur en dag på den stora enheten ser ut, vilka som kommer bli gruppansvariga och vilken avdelning deras barn ska börja på. Det var i princip full uppslutning med väldigt positiva och mycket nöjda föräldrar med den information som gavs. Däremot uttrycktes en viss oro kring det nya och den mycket större verksamheten på 3­5­årsenheten och den betydligt större utemiljön blandat med även skolbarn. På stora enheten sker den dagliga kommunikationen vid hämtning och lämning. Vi har en bok i respektive kök där vi för ner viktig info från föräldrarna och som förmedlas mellan medarbetarna. Vi uppmanar våra föräldrar till besök i verksamheten och detta har många föräldrar anammat i år, vilket har varit väldigt positivt och roligt. Det har skapat både en förståelse och en kunskap kring barnens vardag på förskolan. Utvecklingsområde ● Till nästa läsår, där vi tänker ta ett nytt grepp om våra föräldrakurser vill vi både förändra innehållet och framförandet. De senaste åren har föräldrargruppen förändrats i både sitt tänk och förhållningssätt som föräldrar, vilket är en mycket spännande utveckling som vi tänker fånga upp. 20 Vi vill utveckla våra föräldrakurser utifrån vår nya reviderade läroplan ihop med dagens forskning kopplat till Montessoripedagogiken. Två utvecklingsledare ska leda detta arbete. SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET. Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. ​
(Lpfö 98, rev.2010) Så har vi arbetat under läsåret Kompetensutveckling, studiedagar, APT träffar och skolutveckling sker med pedagoger från alla arbetsenheter. Handlingsplan för rutiner vid stadieövergångar finns formulerad. Representanter för skolbarnsomsorgen och förskolan har under året haft möten ca en gång i månaden, sk BO­möten (BarnOmsorg). Där de kontinuerligt samverkat kring olika dilemman och möjligheter för att få vårt samarbete att fungera på bästa möjliga vis. Vi samverkar kring vår gemensamma utemiljö och gör emellanåt aktiviteter tillsammans. Syftet har också varit att synka våra omsorgsenheter för att göra det så enkelt som möjligt för våra föräldrar som ofta har barn i båda verksamheterna. Skolgemensamma aktiviteter genomförs vid ett flertal tillfällen varje läsår. Samarbetet med Förskoleklassen och F2 är väl inarbetat sedan många år och vi har hittat ett vinnande koncept som varje år ses över och revideras utifrån årets förutsättningar både vad gäller fysisk miljö, pedagoger och barngrupp. Under i princip hela vårterminen har vi inskolning till F­2 och i maj, juni till fritidsverksamheten. Vi har dessutom ett faddersystem som ska trygga barnens övergång till skolan. Alla blivande förskoleklassbarn och faddrar ingår i en “faddergrupp”. Vilket fungerar alldeles suveränt då fadderskapet inte blir så skört ur flera synvinklar, som vid sjukdom och ledigheter och vilka man fungerar bra ihop med. Vi har en överlämnandekonferens från Förskola till Förskoleklassen (där förskoleföräldrarna givit sitt skriftliga samtycke), där även fritidspersonalen deltar, vid höststarten. Under våren anordnar hela skolan en föräldrakväll för alla grupper på skolan som byter stadie, där man informerar om det kommande året, samt presenterar barnens blivande pedagoger i 21 Förskoleklass och på Fritids. Övergången mellan Lilla B och Stora B sker i två steg, då halva gruppen börjar på höstterminen och andra halvan på vårterminen. De blivande gruppansvariga pedagogerna från stora B kommer på besök till Lilla B för att träffa barnen i deras vanliga miljö först, sedan har vi inskolningsbesök under maj och november månad där en pedagog tar med sig 3­4 barn till den avdelning där barnen ska börja. Överlämnandekonferens ska ske i september eller februari på en Ae­konferens, så att hela arbetslaget kan vara med. Detta upplägg med att skola in 3­åringarna i två omgångar har varit oerhört positivt. Det har blivit lugnt och tryggt och alla har fått sina behov tillgodosedda utifrån utvecklingsfas. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfaren heter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika mål områdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksam hetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av ut värdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98, rev.2010) Så här har vi arbetat under läsåret Vi har följt de rutiner som finns i dokumentet “Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete”. Pedagogerna har under året på sin utvecklingstid och olika konferenser dokumenterat utifrån de utvecklingsområden och mål vi satte i höstas. Dokumentationsarbetet blir allt tydligare! Vi har oftast bildspel på hela verksamheten, barnintervjuer via lärplattor och i samtalen har vi verksamhetsmålen som ram och utifrån den tittar vi på gruppens och individens behov, lärande och förmågor just nu. Reflektioner och diskussioner pågår ständigt och dokumenteras nu oftare. Vi har på båda 22 enheterna en fotodokumentation som används både för att kontinuerligt visa våra föräldrar vårt vardagliga arbete på förskolan och som en grund i utvecklingssamtalen. Dock finns önskan om en tydligare reflektionstid och gärna tillsammans med en eller flera kollegor. Utvecklingsområde ● Hela förskolan; skapa möjlighet till PUT (Pedagogisk UtvecklingsTid) på schemat för reflektion och djupa pedagogiska diskussioner. ● Lilla Bärbacken; Den pedagogiska dokumentationen är ett arbetsredskap som vi kommer att arbeta aktivt med i den dagliga verksamhetan. Vi vill också systematisera den vidare. Vårt mål blir att kunna reflektera regelbundet varje vecka i arbetslaget. ● Stora Bärbacken ­ utveckla dokumentationen inom olika områden ○ Utveckla en “progressionstrappa” i ämnet idrott och hälsa, utifrån den samlade dokumentation som gjordes under 2014/2015, för att våra barn ska få en så likvärdig grund som möjligt. ○ Utveckla dokumentationen kring barnens lärande. ■ i våra olika ämnesområden ■ i de olika åldersgrupperna ○ Utveckla en “progressionstrappa” Barns inflytande och eget ansvar. Prioriterade utvecklingsområden för barnsomsorgen på KMS 2015­2016 Hela Förskolan Bärbacken ● Utveckla barns inflytande och eget ansvar ● Utveckla ett nytt koncept för våra föräldrakurser ● Vidareutveckla dokumentationen inom olika områden Lilla Bärbacken 1­3­åringar ● Organisationsförändring 2015/2016: en inskolningsavd och två syskonavdelningar. Hela detta förändringsarbete ska dokumenteras tydligt i både bild och skrift. ● Kompetensutveckling genom handling och litteratur för att stödja projekt inskolningsavdelning och utveckla pedagogernas förhållningssätt. Stora Bärbacken 3­5­åringar ● Olika ­ Lika ­ projekt; utifrån mångfald, värdegrund ­ både barn och vuxna ● Kompetensutveckling genom handling och litteratur för att stödja Olika ­ Lika ­ 23 projektet och utveckla pedagogernas förhållningssätt 24