1. No category

Examensarbete
Vårterminen 2001
MALMÖ HÖGSKOLA
Gymnasielärarutbildningen
Författare: Martin Andersson
Handledare: Lars Jakobsson
Grafräknaren i matematiken
-en undersökning av användande och attityder
Sammanfattning:
Arbetets syfte var att undersöka hur mycket och till vad grafräknare användes av lärare och elever i
matematikundervisningen i gymnasieskolorna. Ett annat syfte var att titta på om lärarens attityd till
grafräknaren påverkar elevernas kunnande och egna attityder till grafräknaren. Två
enkätundersökningar, en för elever och en för lärare, från fem gymnasieskolor ligger till grund för
resultaten i arbetet. Det visade sig att grafräknaren används flitigt under matematiklektionerna både
av läraren och av eleverna vid problemlösning i matematiken. Undersökningen visade även på att
lärarens attityd påverkar elevernas inställning till grafräknaren. Man kan finna att en positivt inställd
lärare får elever att behärska grafräknaren bättre och uppfattar den som roligare än elever som har
en lärare som har en negativ inställning.
Sökord: Matematik, gymnasieskola, grafräknare, undersökning, attityder
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sidan
1. Inledning
3
2. Tidigare undersökningar
3
3. Syfte och frågeställning
4
4. Metod
4.1 Bakgrund
4.2 Innehåll
4.3 Genomförande
4.4 Undersökningsgruppen
4
4
4
5
5
5. Resultat
5.1 Elevenkät
5.2 Lärarenkät
5.3 Övriga
6
6
16
22
6. Diskussion
6.1 Elevenkät
6.2 Lärarenkät
6.3 Övriga
23
23
25
26
7. Slutsats
26
8. Slutord
27
9. Referenser
28
10. Bilagor
Bilaga 1 Presentation av undersökta skolor
Bilaga 2 Elevenkät
Bilaga 3 Lärarenkät
2
1. INLEDNING
Tekniska hjälpmedel har gjort sitt intåg i gymnasieskolan. Miniräknarna från 70- och 80-talen har
ersatts med grafräknare och snart kommer kanske de symbolhanterande räknarna. Användningen av
dessa hjälpmedel är föreskriven i kursplanen för matematik. För matematik A står det t.ex. att eleven
skall ”kunna använda dator och grafritande räknare..” [SkolFs:2000:5] och i kursplanen för
matematik D står det att eleven skall ”kunna använda grafisk, numerisk eller symbolhanterande
programvara…” [SkolFs:2000:5] (1). Detta medför att det inte är ett fritt val för matemtiklärarna att
tillåta hjälpmedel eller ej. Det är beslutat att det ska ingå i undervisningen.
Många menar på att matematikkunskaperna blir sämre när eleverna får mer hjälp av teknik i
matematiken men en hel del internationella undersökningar visar på det motsatta. Det är möjligt att
huvudräkningen blir sämre hos elever som använder sin räknare mycket men deras förmåga att lösa
svåra problem ökar.
Att jag valde just detta ämne som examensarbete berodde på min nyfikenhet på vad eleverna tycker
om sina grafräknare och vad de använder den till. Eftersom jag själv aldrig varit i kontakt med
grafräknaren under mina tidigare studier såg jag också en möjlighet till att lära mig mera om hur den
fungerar och hur den bör användas i undervisningen för att den ska förbättra elevernas
matematikkunskaper.
2. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR
Det har gjorts en del forskning på området med teknik inom matematiken och alla pekar åt samma
håll, att tekniken är bra för lärandet inom matematiken. Hembree och Dessart (2) presenterade 1992
en undersökning där de hade gjort 88 undersökningar med räknaren använd i matematiken och
endast en visade på ett negativt resultat. Hembrees och Dessarts undersökning gjordes i klasser som
hade lärt sig räkna med penna och papper innan eller under tiden de använde räknaren. De kunde
även konstatera att räknaren hade positiva effekter både på elevernas förmåga at lösa problem men
även på elevernas attityd till matematik.
Även Third International Mathematics and Science Study(TIMSS 1998) (3) konstaterar att den elev
som använder sina räknare i sina dagliga studier presterar bättre än de som inte använder räknaren
och undersökningen visar tydligt att matematikkunskaperna inte blir sämre av att räknaren används.
3
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med arbetet är att se vad elever och lärare har för inställning till användandet av grafräknaren
inom matematiken. Det har även som syfte att kartlägga hur mycket och till vad den används i dagens
gymnasieskola.
Frågeställningarna är:
•
Hur mycket används grafräknaren av lärare och elever i gymnasiet?
• Vad har lärarens inställning till grafräknaren för betydelse för elevernas användande och
kunnande
av grafräknaren?
• Varför används/används inte grafräknaren av gymnasielärarna i undervisningen?
4. METOD
4.1 Bakgrund
Två enkätundersökningar gjordes, den ena för elever på våra praktikskolor och den andra för lärare
på samma skolor. Enkäterna delades ut på fyra olika gymnasieskolor, Polhemskolan i Lund,
Gullstrandskolan i Landskrona, Katedralskolan i Lund, Pauliskolan i Malmö samt till en basårsklass
på lärarhögskolan i Malmö. De tillfrågade eleverna gick på naturvetarprogrammet eller på
teknikprogrammet i de tre olika årskurserna. Basårseleverna räknades in bland treorna när vi tittade
på årskursfördelningen medan de fick en egen kategori när vi undersökte skillnader mellan skolorna.
Lärarna som svarade på våra enkäter undervisade i fysik, kemi eller/och matematik. Mer information
om skolorna finner du i Bilaga 1.
4.2 Innehåll
Elevenkäten består av en sida med frågor som endast berör grafräknaren, hur mycket den används i
de olika naturvetenskapliga ämnena och huruvida deras lärare är positivt inställda till den eller inte.
Den andra sidan av enkäten fortsätter med att undersöka hur eleverna behärskar sin grafräknare och
hur de lärt sig att behärska den. De sista frågorna på enkäten berör CBL(Calculator based
laboratory) och CBR(Calculator based ranger) vilka var speciellt utformade för att passa in på två
examensarbetena i kemi och fysik. Att ange namn och klass var en frivillig uppgift. Lärarenkäten
börjar med frågor om vilka ämnen som lärarna undervisar i och vilka IT-hjälpmedel de använder i
4
dessa ämnen. Enkäten fortsätter med frågor om hur mycket de använder hjälpmedlen i sina olika
ämnen. På den andra sidan av enkäten frågas lärarna om de har tillräckliga kunskaper om
grafräknaren och huruvida de tycker att de behöver mer utbildning. De tillfrågas även om argumenten
för att använda dessa hjälpmedel i undervisningen samt om de tycker att eleverna har god förmåga
att lära sig hantera grafräknare. Enkäterna finns i sin helhet i Bilaga 2.
4.3 Genomförande
Enkäterna delades ut till eleverna och lärarna under vår praktikperiod. Denna inföll mellan veckorna
10 och 17 på vårterminen 2001. Elevenkäterna delades ut till ansvariga lärare på skolorna som
sedan distribuerade dessa till sina klasser. Eleverna fick så mycket tid de behövde, mellan 5 och 10
minuter, för att fylla i enkäten under lektionstid. Längst upp på enkäten stod syftet med
undersökningen och därför kunde lärarna själva dela ut dem utan att någon ansvarig för enkäten var
närvarande. Lärarenkäten delades ut till naturvetarlärare som sedan lämnade den ifylld i vår
handledares fack. För att undersökningen skulle bli så omfattande och för att vi skulle kunna dra så
trovärdiga slutsatser som möjligt så samarbetade jag med fyra andra studenter som gjorde liknande
examensarbeten om grafräknaren i fysik och kemi.
4.4 Undersökningsgrupp
Skol- och årskursfördelning bland de undersökta eleverna
300
250
Antal elever
200
Årskurs 3
150
Årskurs 2
100
Årskurs 1
50
0
Gullstrandskolan
Katedralskolan
Pauliskolan
Polhemskolan
Lärarhögskolan
Diagram 1. Fördelningen av eleverna i undersökningen
Elevenkäten besvarades av 627 elever varav 51% var från årskurs 1, 21% från årskurs 2 och
28% var från årskurs 3. Lärarhögskolans basårselever räknades in som årskurs 3 elever genom
hela undersökningen. Fördelningen på skolorna var att 42% av svaren kommer från
Polhemskolan, 30% från Katedralskolan, 12% från Pauliskolan, 12% från Gullstrandskolan och
3% från Lärarhögskolan. Eftersom det var så få elever på Lärarhögskolan som besvarade
enkäten så bör man ta resultat därifrån med viss skepsis. Diagram 1 visar fördelningen.
5
5. RESULTAT
5.1 Elevenkäter
1. Hur mycket använder du din grafräknare i matematiken?
80
90
73
75
74
75
80
70
60
Procent(%)
Aldrig
50
Ibland
Ofta
Nästan alltid
40
24
19
18
20
22
26
30
26
32
Ej svar
11
20
6
1
1
0
0
0
1
5
4
0
0
0
0
0
1
4
10
0
Totalt
Gullstrand
Katedral
Lärarhögskolan
Diagram 2. Användandet av grafräknare i matematik fördelat på skolor
6
Pauli
Polhem
1. Hur mycket använder du din grafräknare?
81
90
73
75
75
80
70
Procent(%)
60
Aldrig
Ibland
Ofta
Nästan alltid
50
40
Ej svar
17
20
19
20
22
30
Totalt
Årskurs 2
0
1
4
Årskurs 1
0
0
0
0
0
0
1
2
4
5
10
Årskurs 3
Diagram 3. Användandet av grafräknare i matematik fördelat på årskurser
Det är ingen större skillnad i användandet av grafräknaren vare sig mellan årskurser eller mellan
skolorna. Det är ungefär 95% som använder grafräknaren nästan alltid eller ofta under
matematiklektonerna oavsett årskurs eller skola. Det är bara lärarhögskolan som har lite lägre siffror
än övriga men här känns resultatet osäkrare beroende på att det är så få elever som ingår i
undersökningen på denna skola.
7
2. Hur mycket använder du din grafräknare till att rita grafer i matematiken?
70
60
60
50
46
45
43
Procent(%)
42
40
ALDRIG
38
38
IBLAND
36
35
OFTA
32
30
NÄSTAN ALLTID
26
26
EJ SVAR
23
19
20
17
16
16
12
11
10
5
2
3
2
0
3
2
1
0
2
0
0
TOT
Gullstrand
Katedral
Lärarhögskolan
Pauli
Polhem
Diagram 4. Användarfrekvens fördelat på skolor.
2. Hur mycket använder du din grafräknare till att rita grafer?
50
45
43
42
40
41
42
41
38
35
35
35
Procent(%)
30
ALDRIG
IBLAND
25
OFTA
20
NÄSTAN ALLTID
20
16
EJ SVAR
15
14
15
10
6
5
2
2
3
1
2
1
1
0
TOT
Årskurs1
Årskurs 2
Årskurs 3
Diagram 5. Användarfrekvens fördelat på årskurser.
Det är ingen större skillnad mellan årskurserna i användandet av grafräknaren till att rita grafer i
matematiken. Men om man tittar på skolorna ser man Gullstrandskolan sticker ut en hel del, där
använder nästan åtta av tio elever räknare ofta eller nästan alltid som grafritare i matematiken att
jämföra med femför dom andra skolorna utom Polhem som har sex av tio.
8
3.Använder din lärare grafräknaren med OH-platta/TV-kamera i undervisningen?
49
53
52
53
60
54
59
70
Aldrig
37
40
30
Emellanåt
27
30
31
33
Någon enstaka gång
27
Procent(%)
50
Ofta
Ej svar
11
12
15
16
17
20
Totalt
Gullstrand
Katedral
1
0
0
0
1
0
1
1
2
3
3
3
4
5
10
Lärarhögskolan
Pauli
Polhem
Diagram 6. Lärarens användande av grafräknaren med OH-platta eller TV-kamera fördelat på skolor
3. Använder din lärare grafräknaren med OH-platta/TV-kamera i Undervisningen?
70
50
50
50
52
58
60
Aldrig
Emellanåt
28
11
17
20
Ej svar
18
20
26
28
Ofta
30
27
Procent(%)
Någon enstaka gång
40
1
3
1
2
1
3
1
3
10
0
Totalt
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
Diagram 7 Lärarens användande av grafräknaren med OH-platta eller TV-kamera fördelat på årskurser.
96% av Gullstrands elever tycker att deras lärare använder grafräknaren med OH-platta eller TVkamera emellanåt eller ofta. På Polhem och Katedralskolan är dessa siffror omkring 70%. Lägsta
siffror har Pauliskolan där lite mindre än hälften tycker att deras lärare använder dessa hjälpmedel
emellanåt eller ofta. Ingen större skillnad om man ser till årskursvis.
9
4. Är läraren positiv till att använda grafräknaren?
100
90
90
80
75
70
63
62
61
Procent(%)
60
Nej
Så där
Rätt så
Jajjamensan
Ej svar
54
50
40
34
30
34
29
30
25
20
12
10
10
6
5 5
0
0
0 0
0
1
0
4
0
0
0
0
0
0
0
Totalt
Gullstrand
Katedral
Lärarhögskolan
Pauli
Polhem
Diagram 8. Vad eleverna tycker att deras lärare har för inställning till grafräknaren fördelat på skolor.
4. Är läraren positivt inställd till att använda grafräknaren?
70
66
63
61
60
55
Procent(%)
50
Nej
40
Så där
34
Rätt så
32
30
Jajjamensan
Ej svar
29
30
20
12
10
6
5
4
0
0
0
0
0
0
1
0
0
Totalt
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
Diagram 9. Vad eleverna tycker att deras lärare har för inställning till grafräknaren fördelat på årskurser.
Minst nio av tio elever på skolorna tycker att deras lärare är positivt eller rätt så positivt inställd till
grafräknaren, på Gullstrand tyckte samtliga elever att deras lärare var positivt eller rätt så positivt
inställda. Det är en liten fallande tendens i svarsfrekvens på ”jajamensan” om man tittar på de olika
årskurserna.
10
5. Är det roligt/intressant att använda grafräknaren?
50
47
45
40
37
34
35
34
37
36
35
34
33
32
32
30
Procent(%)
30
27
25
25
26
25
24
20
Nej
Så där
Rätt så
Jajjamensan
18
15
13
13
11
10
7
5
5
5
0
Totalt
Gullstrand
Katedral
Pauli
Polhem
Lärarhögskolan
Diagram 10. Om det är roligt/intressant att använda grafräknaren fördelat på skolor.
5. Är det roligt/intressant at använda grafräknaren?
40
35
34
35
33
30
32
30
30
36
30
28
27
25
Procent(%)
25
20
15
15
Nej
Så där
Rätt så
Jajjamensan
13
11
11
9
10
5
0
Totalt
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
Diagram 11. Om det är roligt/intressant att använda grafräknaren fördelat på årskurser.
På frågan huruvida det är roligt eller intressant med grafräknaren så har över hälften av eleverna på
de olika skolorna positiva, rätt så eller jajamensan, svar. Det är Pauli och Polhems eleverna som är
mest positiva, där svarar sju av tio rätt så eller jajamensan på frågan om de tycker att det är roligt
eller intressant med grafräknaren. Även här kan man se en markant attitydförändring i tredje årskurs,
”jajamensan”-svar minskas rejält om man jämför med de första två åren i gymnasiet.
11
Åk1
6.Varför tycker/tycker inte du att det är roligt att använda grafräknaren?
30,0
andel av givna kommentarer
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
dy
rt
Lä
rar
en
oty
dlig
ve
rkl
igt
då
lig
ha
nd
bo
k
sla
pp
are
krå
ng
lig
lär
sig
he
la
tid
en
inte
ku
l
eg
na
pro
gra
m
fas
cin
era
d
an
vä
nd
ba
r
un
de
rlät
ar
kul
0,0
givna kommentarer
Diagram 12. Givna kommentarer av årskurs 1 eleverna om varför de tycker/tycker inte att det är
roligt/intressant att använda grafräknaren.
Åk2
6. Varför tycker/tycker inte du att det är roligt att använda grafräknaren?
25,0
andel av givna kommentarer
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
underlättar
kul
användbarhet lär hela tiden göra program
spel
behövs i alla
fall
inte kul
komplicerad
givna kommentarer
Diagram 13. Givna kommentarer av årskurs 2 eleverna om varför de tycker/tycker inte att det är
roligt/intressant att använda grafräknare.
12
slappare
6. Varför tycker/tycker inte du att det är roligt att använda grafräknaren?
40,0
35,0
andel av givna kommentarer
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
underlättar
förståelsen
roligt
inte roligt
intressant
komplicerad
användbarhet
kontrollera
spel
givna kommentarer
Diagram 14. Givna kommentarer av årskurs 3 eleverna om varför de tycker/tycker inte att det är
roligt/intressant att använda grafräknare.
Underlättar, roligt och kul är ofta återkommande ord från de elever, oavsett årskurs, som gillar
grafräknaren. De elever som inte tycker grafräknaren är rolig eller intressant använder ord som
komplicerad och krånglig.
7. Tycker du att du behärskar din grafräknare?
80
74
70
65
63
64
60
54
53
Procent(%)
50
Mycket dåligt
Dåligt
Bra
Mycket bra
Ej svar
40
29
30
21
19
20
21
19
17
16
14
11
15
12
8
10
2
2
4
3
5
4
0
0
0
0
2
2
0
Totalt
Gullstrand
Katedral
Lärarhögskolan
Pauli
Polhem
Diagram 15. Huruvida eleverna tycker att de behärskar sina grafräknare fördelat på skolor.
13
7. Tycker du att du behärskar din grafräknare
70
66
64
63
60
53
50
40
Procent(%)
Mycket dåligt
Dåligt
Bra
Mycket bra
Ej svar
30
21
21
19
20
17
17
15
14
13
10
5
2
2
2
2
3
1
0
0
Totalt
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
Diagram 16. Huruvida eleverna tycker att de behärskar sina grafräknare fördelat på årskurser.
Drygt åtta av tio elever tycker att de behärskar grafräknaren bra eller mycket bra på
Gullstrandskolan, Pauliskolan och Polhemskolan medan det bara är 60% som tycker att de
behärskar den bra eller mycket bra på Lärarhögskolan och Katedralskolan. Ungefär var femte elev
tycker att de behärskar den dåligt eller mycket dåligt undersökta skolorna undantaget Katedral där
cirka var tredje elev tycker de behärskar den dåligt eller mycket dåligt. Sjunkande siffror för elever i
tredje årskurs som tycker att de behärskar den bra och dessutom fler som inte tycker att de
behärskar grafräknaren i trean.
14
8. Uppmuntrar/underlättar kurslitteraturen till att använda grafräknare som grafritare?
60
54
51
50
49
50
42
42
40
39
Procent(%)
40
Nej
Lite
Ganska mycket
Mycket
Ej svar
34
30
30
23
21
20
21
18
16
16
11
10
9
8
8
6
4
1
4
1
0
1
0
1
0
0
Totalt
Gullstrand
Katedral
Lärarhögskolan
Pauli
Polhem
Diagram 17. Huruvida kurslitteraturen underlättar arbetet med grafräknaren fördelat på skolor.
8. Uppmuntrar/underlättar kurslitteraturen till att använda grafräknaren som grafritare?
70
58
60
50
46
Procent(%)
42
41
40
Nej
Lite
Ganska mycket
Mycket
Ej svar
39
40
34
30
23
20
12
10
9
8
12
7
11
7
3
1
1
1
1
0
Totalt
Åskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
Diagram 18. Huruvida kurslitteraturen underlättar arbetet med grafräknaren fördelat på årskurser.
Polhem och Gullstrand har höga siffror, drygt 60%, när det gäller elever som tycker att
kurslitteraturen har hjälpt dem mycket eller ganska mycket i arbetet med grafräknaren. Det skiljer sig
inte mycket åt vad de olika eleverna säger beroende på årskurser men det är rätt så stor spridning
mellan skolorna vilket kan bero på att de har olika kurslitteratur.
15
5.2 Lärarenkäten
Fördelningen av matematiklärare som svarat på enkäten
12
11
10
10
8
Antal
7
6
5
4
2
1
0
Gullstrand
Katedral
Lärarhögskolan
Pauli
Polhem
Diagram 19. Fördelningen av matematiklärare som svarat på enkäten.
Över hälften av lärarnas svar kommer från lundaskolorna Katedral och Polhem. Lärarhögskolan har
bara en representant i undersökningen och resultaten från denna skola bör därför behandlas varsamt.
91
100
100
100
100
90
100
100
2. Vilka IT-baserade läromedel använder du i din matematikundervisning?
90
80
70
Procent(%)
60
60
Grafräknare
60
CBL
CBR
50
Datorprog./Internet
40
Gullstrand
18
Katedral
Lärarhögskolan
0
0
0
0
0
0
0
0
0
10
0
Pauli
Diagram 20. Vilka It-hjälpmedel som används i matematikundervisningen.
16
9
9
20
20
30
29
30
Inget
0
Polhem
Grafräknaren används av nästan alla matematiklärarna på de olika skolorna. På Gullstrandskolan har
även CBL och CBR slagit igenom på matematiklektionerna till skillnad från nästan alla de andra
skolorna. Datoranvändandet har slått igenom mest på Katedral och Polhem där ungefär var tredje
lärare använder detta hjälpmedel.
3. I vilka sammanhang använder du dessa i din matematikundervisning?
100
100
100 100 100
100
100
90
90
80
82
80
82
80
Procent(%)
70
60
57
Genomgång
Räkneövning
50
Laboration
Projektarbete
40
40
28
30
18
20
14
10
10
9
10
0
0
Gullstrand
Katedral
Lärarhögskolan
Pauli
Polhem
Diagram 21. Hur IT-läromedlen används i undervisningen av matematiklärarna.
IT-läromedlen används mest av matematiklärarna i lektionsgenomgångar och vid räkneövningar, på
Gullstrand och Lärarhögskolan används de även flitigt till laborationer.
17
5. Varför använder/använder inte du detta/dessa IT-hjälpmedel?
9
8
7
antal svar
6
5
4
3
2
1
iku
rse
n
ny
tta
"to
mu
ch
"
lät
an
vä
nd
a
stim
ule
ele
ran
ve
de
rk
an
ko
ntr
ole
ra
sv
ar
ele
ve
rk
an
lät
tar
eu
tvä
rde
ra
ok
un
nig
da
tain
sa
ml
ing
va
ria
tio
n
sn
Un
ab
bt
de
rlä
tta
r fö
rst
åe
lse
n
0
svar
Diagram 22. Varför matematiklärare använder/använder inte dessa olika IT-hjälpmedel.
Många matematiklärare använder grafräknaren i undervisningen beroende på att de tycker att det är
ett snabbt hjälpmedel. Ungefär var sjunde anger argument som variation i undervisngen och att
grafräknaren ökar förståelsen hos eleverna. Det är några som känner att de är okunniga och troligen
använder de grafräknaren sparsamt beroende på det.
6. Hur mycket använder, du som lärare, grafräknaren?
100
100
100
100
90
80
80
Procent(%)
70
67
60
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
50
40
30
22
20
20
11
10
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Gullstrand
Katedral
Lärarhögskolan
Pauli
Polhem
Diagram 23 Läraranvändandet av grafräknaren fördelat på skolor.
Grafräknaren används ofta av lärarna själva också, det är bara på Polhem och Katedral som den
används något mindre.
18
7. Tycker du att du har tillräckliga kunskaper för att använda grafräknaren i undervisningen?
100
100
100
100
89
90
86
80
70
Procent(%)
60
Ja
50
Nej
40
30
20
14
11
10
0
0
0
0
Gullstrand
Katedral
Lärarhögskolan
Pauli
Polhem
Diagram 24. Om lärarna känner att de har tillräckliga kunskaper om grafräknaren för att använda den i sin
undervisning fördelat på skolor.
På Gullstrand, Lärarhögskolan och Pauli tycker alla lärarna att de har tillräckliga kunskaper om
grafräknaren för att använda den i undervisningen. På Polhem och Katedral är det ungefär var tionde
matematiklärare som känner att de inte behärskar grafräknaren så bra de skulle vilja föra att använda
den på lektionerna.
8. I vilka områden har du inte tillräckliga kunskaper?
Matematiklärare
7
6
antal svar
5
4
3
2
1
0
programmering av mätprogram
CBL/CBR
symbolhantering
svar
Diagram 25. Vad matematiklärarna känner att de behöver utbildning på när det gäller grafräknaren.
19
När det gäller matematiken så är det mest symbolhanterande räknare som lärarna känner att de
skulle vilja ha mer utbildning på. Programmering av mätprogram, CBL och CBR är mest riktade till
kemin och fysiken.
9. Skulle du vilja ha/behöva utbildning?
100
100
90
86
80
80
70
64
60
Procent(%)
60
Ja
Nej
Ej svar
50
40
40
30
20
18
20
18
14
10
0
0
0
0
0
0
Gullstrand
Katedral
Lärarhögskolan
Pauli
Polhem
Diagram 26. Utbildningsbehovet på grafräknaren för lärarna.
Det är mellan 60 och 80% av matematiklärarna som skulle vilja ha eller behöver mer utbildning på
grafräknaren på de olika skolorna. Bortsett från Lärarhögskolan har Katedralskolan högst siffror när
det gäller antal lärare som känner att de inte behöver mer utbildning på grafräknaren.
20
10. Hur upplever du elevernas förmåga att lära sig att använda grafräknare och CBR/CBL?
100
100
90
82
80
80
72
70
60
Procent(%)
60
Mkt begr.
Begr.
God
Mkt. God
Ej svar
50
40
40
28
30
20
20
9
10
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
9
0
0
Gullstrand
Katedral
Lärarhögskolan
Pauli
Polhem
Diagram 27. Lärarnas uppfattning om elevernas förmåga at lära sig använda grafräknaren.
De flesta matematiklärare anser att eleverna har god förmåga att lära sig behärska grafräknaren.
Ungefär var femte lärare på Katedral och Pauli och nästan hälften på Gullstrand tycker att de har
mycket god förmåga att lära sig använda grafräknaren.
Vilka är dina argument för att använda grafräknare, CBL, CBR?
Matematiklärare
12
10
antal svar
8
6
4
2
Diagram 28. Argument för att använda grafräknaren, CBL eller CBR.
21
blir
m
öjli
gt
om
öjli
gt
ro
lig
t!
ak
tiv
lär
op
lan
en
sk
rav
kla
ss
en
lik
a
f/p
svar
fär
dig
he
tsfä
lan
utv
ärd
/di
sk
.
va
ria
tio
n
+v
id
ele
va
ttit
yd
ruti
ne
r
för
en
kla
r
ele
vs
am
ve
rka
n
vis
ua
lise
ve
rin
rkl
g
igh
ets
an
kn
ytn
ing
ele
vin
tre
ss
e
sp
ar
as
tid
+in
lär
nin
g/f
örs
tåe
lse
0
5.3 Övriga resultat
Elevernas omdöme om grafräknaren jämfört med vad deras lärare har för
inställning till grafräknaren
160
152
140
120
Antal elevsvar
104
104
100
Inte roligt
Så där roligt
80
Rätt så roligt
64
56
60
Roligt
36
40
28
20
27
32
9
0
0
0
1
2
0
0
Läraren ej positiv
Läraren så där positiv
Läraren rätt så positiv
Läraren positiv
Diagram 29. Vad eleverna tycker om deras grafräknare när deras lärare har en viss inställning till den.
Man kan se att andelen som svarar att de tycker det är roligt eller rätt så roligt är högre för de elever
som har en lärare som har en positiv inställning i jämförelse med elever som har en lärare som bara är
rätt så positiv till grafräknaren. Det är cirka 65% av eleverna som har en positiv lärare som tycket att
grafräknaren är rolig eller rätt så rolig vilket ska jämföras med 50% för gruppen som bara har en rätt
så positiv lärare. Andelen som inte tycker grafräknaren är rolig eller som bara tycker den är så där
rolig ökar då läraren bara är rätt så positivt inställd jämfört med elever som har en positivt inställd
lärare.
22
Elevernas kunnande av grafräknaren jämfört med deras lärares inställning till den
300
264
250
Antal elevsvar
200
Mycket dåligt
Dåligt
Bra
Mycket bra
150
110
100
68
60
46
50
26
9
0
0
1
0
0
23
4
4
8
0
Läraren ej positiv
Läraren så där positiv
Läraren rätt så positiv
Läraren positiv
Diagram 30. Hur eleverna behärskar sin grafräknare när deras lärare har en viss inställning till den.
Elever som har en positivt inställd lärare hanterar sin grafräknare bra eller mycket bra i större
omfattning än elever som har en lärare som bara är rätt så positivt inställd. Det är drygt 80% av
eleverna som har en positivt inställd lärare som svarar att de behärskar grafräknaren bra eller mycket
bra mot cirka 60% för elever som har en lärare som är rätt så positivt inställd. De två grupperna med
läraren som inte är positiv och med de som är så där positiva är för små för att man skall kunna se
några vettiga tendenser hos elevernas svar.
23
6. DISKUSSION
6.1 Elevenkäten
Vi kan se att grafräknaren används flitigt och nästan tre av fyra använder grafräknaren ”nästan alltid”
under matematiklektionerna. Det är ingen större skillnad mellan vare sig årskurser eller skolor, det är
bara lärarhögskolan som har lite lägre siffror men det kan ha att göra med att urvalet ifrån denna
skolan endast är 19 elever och att varje svar ger stort utslag i resultatet. (diagram 2-3)
När man tittar på hur mycket grafräknaren används som grafritare sjunker användandet lite och man
kan säga att omkring 60% svarar att de använder den ofta eller nästan alltid. Det är likartat på alla
skolor utom Gullstrandskolan som skiljer sig från de andra skolorna eftersom 87% av eleverna som
svarar att de använder den ofta eller nästan alltid som grafritare i matematikundervisningen. Mellan
årskurserna syns ingen större skillnad, här ligger ”ibland” och ”ofta” på omkring 35-40% och nästan
alltid på omkring 15% för alla årskurserna.(diagram 4-5)
Ungefär hälften av eleverna tycker att läraren använder OH-platta eller TV-kamera ”emellanåt”
under lektionerna, inte heller här finns några större variationer mellan årskurser och skola. Var femte
lärare använder, enligt eleverna, OH-platta eller TV-kamera ”ofta” i sin undervisning.(diagram 6-7)
Över 90% av eleverna tycker att deras lärare är positivt eller rätt så positivt inställda till att använda
grafräknaren. På Gullstrandskolan är det tre av fyra som tycker att lärarna är positiva och i den lilla
undersökningsgruppen på Lärarhögskolan är det hela nio av tio som tycker att deras lärare ar
positivt inställd till att använda grafräknaren. Det är en liten fallande tendens i svarsfrekvens på
”jajamensan” om man jämför de olika årskurserna, men de ligger ändå så pass högt som att det är
sex av tio som tycker att deras lärare är positivt inställda. (Diagram 8-9)
Sex av tio elever tycker att grafräknaren är rolig eller rätt så rolig på alla skolor utan Polhem och
Pauliskolan där det stiger till 70%. Katedralskolan har högst värde, nästa hälften, som tycker att
grafräknare inte är rolig eller bara så där rolig. Man bör uppmärksamma den drastiska sänkningen av
”jajamensan”-svar i tredje årskurs jämfört med årskurs ett och två. Denna tendens kan bero på att
nyhetens behag har lagt sig i tredje årskursen jämfört med de två första åren på gymnasieskolan.
(diagram 10-11)
Underlättar är ett ofta förekommande svar bland eleverna på den öppna frågan, om varför det är
roligt/intressant eller inte. Drygt tre av tio i trean svarar med detta ord medan det minskar lite i de
andra årskurserna. Var fjärde elev tycker att det är kul med grafräknaren i ettan och tvåan medan
endast var tionde elev tycker det i tredje årskursen. Cirka var tionde elev, oavsett årskurs, tycker
att grafräknaren är allmänt användbar medan drygt var tjugonde elev har en negativ inställning och
tycker att grafräknaren är krånglig eller komplicerad. Det är en hel del, nästan var tionde, som svarat
”egna program” och då var det många som förtydligade detta svar med att de menade att de kunde
programmera egna spel på grafräknare, andelen spelande elever sjunker för varje årskurs, vilket kan
ses som mognad. (Diagram 12-14)
24
Drygt åtta av tio elever tycker att de behärskar grafräknaren bra eller mycket bra på Pauliskolan och
Polhemskolan och nästan 90% på Gullstrand. På Katedral och Lärarhögskolan är det ungefär 60%
av eleverna som tycker att de behärskar grafräknaren bra eller mycket bra. Ungefär var femte elev
tycker att de behärskar den dåligt eller mycket dåligt på de undersökta skolorna. Om man tittar på
årskurs ett och två så tycker cirka 80% att de behärskar grafräknare bra eller mycket bra, denna
siffra sjunker drastiskt i trean till knappt 60%. Stort bortfall av svar från treorna är en följd av det
stora bortfallet från basårseleverna på Lärarhögskolan. (Diagram 15-16)
Om huruvida kurslitteraturen uppmuntrar eller underlättar användandet av grafräknaren så varierar
det enormt mellan skolorna. På Gullstrand och Polhem så tycker ungefär sex av tio elever att
kurslitteraturen underlättar eller uppmuntrar mycket eller ganska mycket till användandet av
grafräknaren, medan denna siffra på de andra skolorna endast är 30-40%. På de skolor med lägre
värden på ”ganska mycket” så har nära hälften av eleverna kryssat i ”lite”. Man ser en klar tendens i
uppmuntrandet i kurslitteraturen, i årskurs ett så har nästan 60% svarat att den uppmuntrar mycket
eller ganska mycket medan det i tredje årskurs, efter att ha fallit i tvåan också, är nere på 25%. Den
stora variationen på denna fråga beror förmodligen på att de olika skolorna har olika
kurslitteratur.(diagram 17-18)
6.2 Lärarenkät
Polhemskolan och Katedralskolan är mest representerade av de undersökta matematiklärarna med
11 respektive 10 stycken. Lärarhögskolan har bara en representant i undersökningen och resultaten
från denna skola bör därför behandlas varsamt. (diagram 19)
Det är nästan 100%-igt användande av grafräknaren i undervisningen på alla skolor och på
Gullstrand, som nästan ensam skola, används även CBL och CBR i matematikundervisningen en hel
del. På Gullstrand, Katedral och Pauliskolan så använder ungefär 20-30% av lärarna datorprogram
eller internet i sin matematikundervisning. Lärarhögskolans höga siffror är svåra att ta ställning till när
det endast är en lärare som uttalat sig. (diagram 20)
IT-läromedlen som togs upp i föregående fråga används nästan uteslutande i genomgångar på
lektioner eller på räkneövningar. På Pauliskolan och Gullstrandskolan så använder ungefär var femte
lärare dessa läromedel i matematiklaborationer medan denna siffra är cirka 10% på Polhem och
Katedralskolan. (diagram 21)
Var fjärde lärare använder argumentet ”snabbt” om varför de använder de olika IT-läromedlen och
var sjunde svarar att de tycker att de ”underlättar förståelsen”. Lika många ungefär svarar att de
använder det som ett variationsmoment i undervisningen. Det argument som flest lärare har skrivit om
varför IT-läromedlen inte används i undervisningen är att de känner sig okunniga. (diagram 22)
Nästan alla lärarna på de olika skolorna använder själva grafräknaren ofta. Det är bara
Polhemskolan och Katedralskolan som skiljer sig lite från de övriga, där använder var femte lärare
den bara ibland. (diagram 23)
25
Lärarna är nästan samstämmiga över att de har tillräckliga kunskaper om grafräknaren för att bedriva
undervisning med den. Det är endast på Katedralskolan och Polhemskolan där 10% av lärarna(i vår
undersökning motsvarar det en lärare från vardera skola) som inte tycker att de har tillräckliga
kunskaper. (diagram 24)
När lärarna själva fick skriva vad de kände att de inte hade tillräckliga kunskaper om var det, när det
gäller matematiken, att de saknade kunskaper om symbolhanteranderäknare. (diagram 25)
Det är endast mellan 20 och 40% av lärarna som inte skulle vilja eller anser sig behöva utbildning på
IT-läromedlen som finns i dagens gymnasieskola. Katedralskolan har högst siffror, 40% av lärarna,
som känner att de inte behöver mer utbildning inom detta område. (diagram 26)
På Gullstrandskolan, Katedralskolan och Pauliskolan så tycker mellan 60-80% av matematiklärarna
att eleverna har god förmåga att lära sig använda grafräknaren, omkring var tredje-fjärde lärare på
dessa skolor tycker t.o.m. att eleverna har mycket god förmåga att lära sig använda grafräknaren.
Stort bortfall av svar från Polhemskolan på denna fråga. (diagram 27)
Nästan var tredje matematiklärare i undersökningen trycker på att grafräknaranvändandet ökar
inlärningen och förståelsen i deras ämne. Tidssparare, ökat elevintresse och visualisering kommer
även högt upp på listan över frekventa svar i argumenten för användandet av grafräknaren i
undervisningen. (diagram 28)
6.3 Övriga
Man kan se att i elevgruppen för positiva lärare så ökar andelen som tycker det är roligt och rätt så
roligt med grafräknare jämfört med gruppen för lärare som är rätt så positivt inställda. I siffror är det
cirka 65% av eleverna som har en positiv lärare som tycket att grafräknaren är rolig eller rätt så rolig
vilket ska jämföras med 50% för gruppen som bara har en rätt så positiv lärare. Andelen elever som
tycker det är så där och inte roligt med grafräknaren minskar också i den gruppen som har en
positivt inställd lärare. De första två grupperna, där eleverna tycker att deras lärare inte är positiva
eller så där positiva, är relativt små, 1 respektive 39 elever, så det är det svårt att uttala sig något om
dem.
De som har en positivt inställd lärare tycker att de behärskar sin grafräknare bättre än de som inte
har en sådan lärare. Andelen som tycker att de behärskar sin grafräknare bra eller mycket bra ökar i
den undersökningsgrupp som har en positivt inställd lärare jämfört med dom andra grupperna. Det är
drygt 80% av eleverna som har en positivt inställd lärare som svarar att de behärskar grafräknaren
bra eller mycket bra mot cirka 60% för elever som har en lärare som är rätt så positivt inställd,
andelen som tycker att de behärskar grafräknaren dåligt minskar även i denna grupp. Även här är
grupperna med elever som har lärare med så där eller inte positiv inställning för små för att man ska
kunna dra någon vettig slutsats.
26
7. SLUTSATS
Av undersökningen kan man se att grafräknaren används flitigt på matematiklektionerna både som en
vanlig miniräknare men även som grafritare. Att närmare tre av fyra säger sig använda den nästan
alltid på matematiklektionerna är väl inte enbart positivt. Min erfarenhet, efter att ha varit ute på
matematiklektioner under vårterminen 2001, är att de flesta ger upp huvudräkningen helt och slår in
alla uträkningar i grafräknaren hur enkla beräkningarna än må vara. Det är klart att detta inte är bra
och kan i längden sätta ner huvudräkningen en hel del men om grafräknaren, som många elever
skriver i undersökningen, underlättar grafritandet och arbetet på matematiklektionerna så kan väl det
vara två tunga argument för grafräknarens vara inom matematiken.
Även lärarna verkar själva använda grafräknaren mycket och flitigt användande är väl en
förutsättning för att man skall lära sig behärska sitt arbetsredskap på ett bra sätt. När lärarna känner
att de behärskar grafräknaren riktigt bra så kan den användas mer i undervisningen och deras redan
positiva inställning till grafräknaren kan ökas och detta gör i sin tur, som undersökningen visar, att
eleverna lär sig hantera den bättre och mera på matematiklektionerna.
Eftersom jag själv inte hade tillgång till grafräknaren under min gymnasietid har jag haft en svagt
negativ inställning till den. Men allt eftersom jag läst lärarkommentarerna till varför de använder den
så har jag insett dess styrka i undervisningen. Att det underlättar förståelsen för eleverna och att man
kan variera undervisningen mycket med grafräknarens hjälp är två argument som har etsat sig fast
hos mig och gjort att jag vridit mig mer mot den positiva sidan.
Efter att ha gjort denna undersökning kan man konstatera att det krävs fler och större
undersökningar inom detta område i Sverige och speciellt nu när nästa generation grafräknare, den
symbolhanterande grafräknaren, gör sitt intåg i gymnasieskolan.
8. SLUTORD
Först av allt skulle jag vilja tacka alla lärare och elever som har ställt upp och svarat på våra enkäter,
utan dem hade inte detta examensarbete blivit något. Sedan skulle jag vilja passa på att tacka mina
fyra klasskamrater, Charlotta Johansson, Peter Bengtsson, Erik Ulfsson och Örjan Rask, som jag
samarbetat med, framförallt med enkätutformning och behandling av svaren, under detta
examensaberbete. Slutligen vill jag naturligtvis också tacka Lars Jakobsson och Gunilla Jakobsson
på Lärarhögskolan, Malmö som har handlett oss under arbetet med detta examensjobb på ett
perfekt sätt.
27
9. REFERENSER
(1) Kursplan för matematik, SKOLFS:2000:5
(2) Hembree, Ray och Donald j. Dessart, ”Research on calculators in mathematics education” ,
1992
(3) Third International Mathematics and Science Study(TIMSS) ”International study finds the
Netherlands and Sweden best in mathematics and science literacy”, 1998
28
10. BILAGOR
Bilaga 1. Presentation av undersökta skolor
Gullstrandskolan , Landskrona
Gullstrandskolan, som är uppkallad efter Nobelpristagaren Allvar Gullstrand, ligger i Landskronas
norra delar och tar årligen emot omkring 1100 elever. Skolan erbjuder idag 8 olika program vilka är
följande: Naturvetarprogrammet, Samhällsvetarprogrammet, Handels- och
administrationsprogrammet, Idrottsprogrammet, Elprogrammet, Byggprogrammet,
Industriprogrammet och Teknikprogrammet.
Polhemskolan, Lund
En gymnasieskolan som ligger i västra Lund och har omkring 2000 elever. Där finns sju olika
program att välja mellan vilka är Naturvetarprogrammet, Samhällsprogrammet, Idrottsprogrammet,
Hantverksprogrammet, Estetiska programmet, Energiprogrammet, Teknikprogrammet. Sedan finns
även ett special program, Polhemskolan i Lund erbjuder en 4-årig gymnasieutbildning inom nationella
program för ungdomar med intellektuella svårigheter eller lätt begåvningshandikapp.
På Polhemskolan finns två olika nationella program inom gymnasiesärskolan, Handels- och
administrationsprogrammet och ett Specialutformat program
Katedralskolan, Lund
Katedralskolan är den mest centrala gymnasieskolan i Lund och har omkring 1300 elever på sina
fyra olika program. Programmen som Katedralskolan erbjuder är Naturvetarprogrammet,
Samhällsvetarprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet och det nystartade
programmet(beräknad start höstterminen 2001) International Baccalaureate.
Lärarhögskolan, Malmö
Lärarhögskolan i Malmö är en underavdelning till Malmö högskola och ligger i anslutning till
Heleneholmskolan. Här utbildas allt från förskollärare till gymnasielärare.
Pauliskolan, Malmö
Pauliskolan är Sveriges första tekniska läroverk – en skola med stolta traditioner, men också en
modern skola i takt med tiden och med öppna dörrar mot omvärlden och framtiden.
Skolan är belägen i centrala Malmö, och har ca 1000 elever fördelade på ekonomiska och
naturvetenskapliga/tekniska utbildningar.
Pauliskolan har profilerat sig som en IT-skola med modern datautrustning och bedriver olika
utvecklingsprojekt inom dataområdet bl.a. tillsammans med Stiftelsen för Kunskaps- och
Kunskapsutveckling. Sedan höstterminen 2000 har samarbete påbörjats med SIGMA, ett offensivt
och starkt företag inom IT-branschen, där en naturvetarklass profilerats mot IT genom att företaget
bl.a. står för en del av den specifika inriktningens undervisning
29
Bilaga 2.
Enkät till Elever
(FRIVILLIG UPPGIFT!
Namn:………………………………….Klass:………….Skola:………………………………)
Denna enkät är framtagen för att ge ett material till examensarbeten inom fysik, kemi och matematik på PPUutbildningen vt 2001 vid Malmö högskola. Den är tänkt att undersöka attityder hos lärare och elever till att
använda teknisk utrustning såsom grafiska räknare, calculator based laboratory, CBL, CBR och datorbaserade IT
läromedel. Målsättningen är att studera inställningen till dessa hjälpmedel. Svaren kommer att behandlas
konfidentiellt och anonymt, dvs kommer inte knytas till individer. Materialet kommer inte användas till något
annat än examensarbetet utan att tillstånd inhämtas.
Fy
1)
Hur mycket använder du din grafräknare och
i vilka ämnen?
2)
Hur mycket använder du din grafräknare till
Att rita grafer?
3)
Använder din lärare grafräknaren med OHPlatta/TV-kamera i undervisningen?
Ma
Ke
Aldrig
Ibland
Ofta
Nästan alltid
Aldrig
Ibland
Ofta
Nästan alltid
Aldrig
Någon enstaka gång
Emellanåt
Ofta
4)
Är läraren positiv till att använda
grafräknaren?
Nej
Så där
Rätt så
Jajjamensan
5)
Är det roligt/intressant att använda
grafräknaren?
Nej
Så där
Rätt så
Jajjamensan
6)
I så fall varför?
………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………
7)
Hur tycker du att du behärskar du din
grafräknare?
Mycket dåligt
Dåligt
Bra
30
Mycket bra
8) Uppmuntrar/underlättar kurslitteraturen till att
använda grafräknaren som grafritare?
Nej
Lite
Ganska mycket
Mycket
9) Har ni använt CBL/CBR på lektion/laboration
under läsåret?
Nej
En gång
Ett par gånger
Många gånger (>5 ggr)
Om du svarat nej på fråga 9, hoppa till fråga 14!
10) Tycker du att det är enklare att göra ett
experiment med CBL/CBR?
Ja
Nej
11) Tycker du att det är roligare att göra ett
experiment med CBL/CBR?
Ja
Nej
12) När du utvärderar ett experiment, har du
då nytta av att ha använt CBL/CBR?
Mycket stor
13) Om du har använt CBL/CBR flera gånger, hur
din attityd gentemot dessa förändrats?
Stor
Liten
Ingen alls
Positivt
Negativt
14) Varför tycker du/varför tycker du inte att man skall använda grafräknare, CBL eller CBR
i undervisningen?
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………
Stort tack för din medverkan och lycka till i dina fortsatta studier, med en förhoppningsvis större nytta av
grafräknaren! Examensarbetarna på Malmö Lärarhögskola, PPU vt 2001
Erik, Lotta, Martin, Peter och Örjan
31
Bilaga 3.
Enkät till Lärare
Denna enkät är framtagen för att ge ett material till examansarbeten inom fysik, kemi och matematik på PPUutbildningen vt 2001 vid Malmö högskola. Den är tänkt att undersöka attityder hos lärare och elever till att
använda teknisk utrustning såsom grafiska räknare, calculator based laboratory, CBL, CBR och datorbaserade IT
läromedel. Målsättningen är att studera användning och inställning till dessa hjälpmedel. Svaren kommer att
behandlas konfidentiellt och anonymt, dvs kommer inte knytas till individer. Materialet kommer inte användas till
något annat än examensarbetet utan att tillstånd inhämtas.
1)
I vilket/vilka ämnen undervisar du?
2)
Vilka IT-baserade läromedel an-
Ma
Ke
Fy
Ma Fy Ke
vänder du, och i vilket ämne?
Grafräknare
CBL
CBR
Datorprogram/Internet
Inget
Om du svarat inget på ovanstående fråga hoppa till fråga 5!
Ma Fy Ke
3)
I vilka sammanhang gör du detta,
vilket ämne?
4)
Har skolan mätutrustning till CBL?
Genomgångar på lektion och i
Räkneövning
Laboration
Projektarbete
Ja
Nej
Vet ej
5)
Varför använder/använder inte du detta/dessa IT-hjälpmedel?
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………………………
…..…………………………………………………….
6) Hur mycket använder du, som lärare, grafräknaren?
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Grafräkn. CBL
har tillräckliga kunskaper
för att använda grafräknaren, CBL resp CBR
i undervisningen?
Ja
Nej
32
CBR 7)Tycker du att du
8)
I vilka områden har du inte tillräckliga kunskaper?
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………….
9)
Skulle du vilja ha/behöver du en utbildning?
Ja
Nej
10) Hur upplever du elevernas förmåga att lära sig att
använda grafräknaren och CBL/CBR?
Mycket begränsad
Begränsad
God
Mycket god
11) Vilka är dina argument för att använda grafräknare, CBL, CBR i undervisningen?
(elevattityder, elevintresse, inlärningen, elevsamverkan, verklighetsanknytning, elevinställning flickor-pojkar
etc, etc)
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………….
Vi tackar för din medverkan och hjälp till oss att få ett bra underlag till vårt exjobb!
Erik Ulfsson, Lotta Johansson, Martin Andersson, Peter Bengtsson, Örjan Rask
33
34