1. No category

Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Innovative health and social care services that support frail older persons in
their everyday life – a participatory research project from home to institutione
Projektledare:
Asaba, Eric
Medarbetare: Mandana Fallapour, Karin Johansson,
Louise Nygård, Staffan Josephsson
Projektstart:
Höst 2013
Beräknat avslut:
Höst 2014
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Riksföreningen för
åldrandeforskning
Intäkter
6 mån
År
2013/14
Projektets syfte:
This project has two overarching aims; first to study how cultural
diversity influences the use of national guidelines in dementia care, and
secondly to explore how the culturally diverse staff and clients can
achieve better face-to-face communication (clinical encounter) in daily
care and rehabilitation.
Projektbeskrivning: Supporting non-pharmacological care such as clinical encounters for persons
with dementia, has been namnd as one of the highest priorities by the Swedish
ministry of health and welfare. Yet research suggests that clinical encounters
are too few in dementia care, which is relevant because every instance of care
in nursing home settings begins with a clinical encounter. Moreover, both
healthcare providers and recipients are increasingly culturally diverse today,
which is likely to impact upon understandings of primarily western constructs
of care. However, little is known about how cultural diversity in nursing home
settings impacts upon patient care. This project intends to fill this knowledge
gap by exploring cultural and institutional factors that impact upon the clinical
encounter in order to generate outcomes through ethnographic and
participatory research approaches. Anticipated outcomes include: 1)
understanding of the clinical encounter as situated within an institutional and
cultural context, 2) the development of a training program based on active
participation by caregiver and client to accomplish positive clinical
encounters, and 3) improvements in adherence to national guidelines in
dementia care. These outcomes are important to prevent healthcare disparities,
and because the clinical encounter and the work of caring depends on a
capacity for reflection rather than deconstructive reifications of cultural
stereotypes.
Projektet okt 2014:
Projektmedel har beviljats i form av stipendium för 6 månader heltid, start
under våren 2013
Etiktillstånd
2013/1369-31/5
Flödesschema över projekt: Innovative health and social care services
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Daglig fysisk funktionsträning kombinerat med proteinrikt kosttillägg – effekter på mobilitet och oberoende – En randomiserad placebo-kontrollerad studie
på personer på äldreboende
Projektledare:
Boström, Anne-Marie
Medarbetare: Erika Franzén, Åke Seiger, Gerd
Faxén Irving, Sofia Vikström, Tommy
Cederholm, Helena Grönstedt
Projektstart:
2015
Beräknat avslut:
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Intäkter
Ansökt hos KI, Gamla
Tjänarinnor och Promobilia
Projektets syfte:
Att studera effekten av att kombinera en enkel daglig aktivitet, ”sit-to-stand”
med ett proteinrikt kosttillägg för att förbättra muskelfunktion, mobilitet och
ADL hos äldre personer på äldreboenden. Vår hypotes är att ett proteintillskott
kan förstärka effekten av aktiviteten.
2019
År
Besked december 2014
Projektbeskrivning: Vårdenheter vid två kommuners äldreboenden kommer att randomiseras till
tre grupper: en grupp där de äldre personerna deltar i sit-to-stand aktiviteten,
en grupp där personerna deltar i aktiviteten och erbjuds ett proteinrikt
kosttillägg, och en tredje grupp där personerna ges sedvanlig vård (ingen
träning eller kosttillägg). Personer >75 år som kan klara av att utföra
aktiviteten "sit-to-stand" inkluderas. Aktiviteten innebär att den äldre reser sig
från sittande till stående under en kortare tidsperiod vid minst fyra tillfällen
per dag, exempelvis två tillfällen på förmiddagen och två tillfällen på
eftermiddagen. Vid aktiviteten finns personalen till hands för att stödja den
äldre, och övningen kan genomföras med en karmstol som stöd. Ett sätt att
utvärdera effekten av övningen över tid är att man räknar hur många gånger en
person kan resa sig från sittande till stående under 30 sekunder.
Interventionstiden är 16 veckor och alla deltagare genomgår tester och
blodprovstagningar vid start och efter 16 veckor. Aktivitetens effekter på fall,
trycksår och kontinens kommer också att utvärderas. Personal som stödjer de
äldre kommer att intervjuas om deras erfarenheter av aktiviteten.
Projektet okt 2014:
Etiktillstånd
2013/1659-31/2
Forskningsprocessen: Daglig fysisk funktionsträning kombinerat med proteinrikt kosttillägg – effekter
på mobilitet och oberoende – En randomiserad placebo-kontrollerad studie på personer på äldreboende
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Massage vid smärta en interventionsstudie bland äldre multisjuka personer på
vård- och omsorgsboende
Projektledare:
Cronfalk Seiger, Berit Medarbetare: R Shanai, SSH, J Zarmén, Sthlm stad,
M Kardell, Bräcke Diakoni, C Berg, Bräcke Diakoni,
L Andersson ESH, A Henriksson, K Årested, Palliativt forskningscentrum, Ersta Diakoni och ESH
Projektstart:
2014-04-15
Beräknat avslut:
2014-09-30
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Intäkter
År
RÅF
PFC, ESH
Arbetsförmedlingen
Ekhaga stiftelsen
144.000:20.000:51.000:534.000:-
2014
Projektets syfte:
2015
Syftet är att undersöka korttidseffekter av mjuk massage med fokus på autonoma
funktioner (blodtryck och puls), smärta, ångest, oror och sömn samt välbefinnande
hos äldre personer med multisjukdom på vård och omsorgsboende
Projektbeskrivning: Bakgrund; hos många äldre är smärta vanligt förekommande, omfattande, handikap-
pande och svårdiagnostiserat. Den fysiologiska förklaringen är att äldre personer ofta
har förändrad smärtupplevelse. Uttryck för smärta kan vara motorisk oro eller förvirringstillstånd. Forskning inom palliativ vård visar att beröring som mjuk massage har
fler positiva effekter vid ångest, smärta och illamående. Studier med neurofysiologiskt fokus har identifierat särskilda nervfibrer som aktiveras vid lätt hudberöring sk
C-taktila (CT) nerver. De specifika nervtrådarna som återfinns i hårig hud förbinder
sig direkt med den del av hjärnan som styr känslor. Beröring som ges med långsamma och återkommande strykningar på huden stimulerar CT- nerverna och leder till att
det upplevs behaglig. Mjukmassage inkluderar mjuka men fasta strykningar, lätta
tryck- och cirkelrörelser av hudens ytliga strukturer. Metod; cross-over design med
kvantitativ som kvalitativ ansats. Totalt inkluderas 50 informanter till två grupper;
intervention (grupp G1) och kontroll (grupp G 2). Powerberäkning har genomförts för
att fastställa urvalsstorleken till 25 informanter i vardera grupp. Beräkningen baseras
på en 5% signifikansnivå samt power på 90% (1-β). Power har beräknats till 40 studiedeltagare för en 90% statistisk signifikansnivå på P<0.05. För att säkerställa eventuellt bortfall kommer dock 50 informanter att inkluderas. Informanterna i (G1) ges
hand- eller fotmassage tre gånger per vecka i tre veckor (ca 20 minuter), i G2 får informanterna besök motsvarande 20 minuter. Studien genomförs på tre vård- och omsorgsboenden i Sverige. Inklusion; (1) personer på vård och omsorgsboende över 80
år, (2) två eller fler diagnoser, (3) uppger smärta, (4) eget medgivande att delta i studien, (5) förstår till tal och skrift det svenska språket. Förväntat resultat; stimulering
av CT fiber genom mjuk beröring och massage kan ha normaliserande effekter på
puls och blodtryck samt bidra till smärtlindring, förbättrad sömn och ökat välbefinnande jämfört med kontrollgruppen. Studiens signifikans; Mjuk massage är ett vanligt
komplement inom vård- och omsorg av äldre personer. Studien kan bidra med kunskap om mjuk massagens effekter på smärta och välbefinnande hos målgruppen för
studien. Vid positivt resultat skulle evidensen kring mjuk massage som komplement i
omvårdnaden av äldre personer med multisjukdom och smärt-problematik stärkas.
Projektet okt 2014
Etiktillstånd
2014/593-31/2
Flödesschema över projektet: Massage vid smärta
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Förbättrad balans och fysisk aktivitet hos äldre - effekt och implementering
av ett utmanande och progressivt träningsprogram.
Projektledare:
Franzén, Erika
Medarbetare: A Ståhle, M Hagströmer, J
Lökk, C Paquette, D Conradsson, N Löfgren,
H Nero, L Rennie, N Andersson med flera
Projektstart:
2011
Beräknat avslut:
Projektekonomi:
Anslagsgivare
VR, Vårdal, Parkinsonfonden,
Neurofonden, Forskarskolan i
vårdvetenskap, KID-medel
etc.
Intäkter
År
Ca 20 miljoner (medlen ligger 2011-2017
på KI). Har fått 3 miljoner
från Vårdalstiftelsen till implementeringsdelen.
Projektets syfte:
Det långsiktiga målet med detta projekt är att minska risken för att falla hos äldre,
etablera effektiva rehabiliteringsprogram för balans- och gångförmåga samt utveckla
och implementera dessa metoder i klinisk praxis.
Syftet med projektet är att med en ny utmanande och progressiv balansträningsmodell, i kombination med fysisk aktivitet på recept, förbättra balans, gångförmåga,
livskvalitet och fysisk aktivitet, minska fallrädslan hos äldre med Parkinsons sjukdom samt utveckla och implementera dessa metoder i klinisk praxis.
Projektbeskrivning:
Hela projektet omfattar 4 faser: 1) metodutveckling (pågående), 2) en rando-miserad
kontrollerad effektstudie (pågående), 3) prediktorer av balans, gång-förmåga och fall
(pågående), och 4) implementering i klinik (under planering).
Träningen är mycket utmanande och progressiv med avseende på funktionella gångoch balansuppgifter och innehåller delar som behövs i dagliga livets aktiviteter, som
att göra flera saker samtidigt. För att ytterligare förstärka resul-tatet av balansträningen skrivs fysisk aktivitet på recept ut till träningsgruppen efter avslutad träningsperiod. För att utvärdera effekten av träningen kommer vi att använda såväl
objektiva test som frågeformulär för att bedöma balans- och gångfunktion, fysisk
aktivitet, fallrädsla och livskvalitet.
Projektet okt 2014:
En pilotstudie genomfördes under hösten 2011. Under 2012 och 2013 har vi rekryterat och tränat 100 äldre med Parkinsons sjukdom där 50 har rando-miserats till en
träningsgrupp och utfört 10 veckors träning, 3 ggr/vecka och 50 till en kontrollgrupp.
Korttidsresultat visar att balans- och gångförmågan för-bättras samt fysisk aktiviteten ökar i träningsgruppen. Nu pågår analys av långtidsuppföljningen, metodstudier
och planering av fas 4 har påbörjats. I fas 4 planeras träningsprogrammet att implementeras på Stockholms sjukhem och Bromma geriatriken samt inom andra primärvårds verksamheter i Sverige. Två sjukgymnaster på Stockholms sjukhem kommer
att göra sina magisterarbeten inom denna studie. Ytterligare en har just skrivit sin
magisteruppsats i studien.
Etiktillstånd
2012/1829-32
Flödesschema över projektet: Träning vid Parkinsons sjukdom
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer: 200051
Titel:
Prediktorer för försämring av beta-cellsfunktion och uppkomst av
senkomplikationer i en populationsbaserad grupp patienter med diabetes typ 2.
Projektledare:
Kärvestedt, Lars
Medarbetare: Prof Kerstin Brismar, Prof Valdemar
Grill, Prof Anders Hamsten,
Projektstart:
1997
Beräknat avslut: Prospektiv
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Intäkter
Diabetes center KS SSH - proj.ledartid. Övriga kostnader:
HjärtLung fonden
Diabetes Center
Stiftelsen Solstickan
Sthlms Sjukhem
Projektets syfte:
Att följa en population patienter med diabetes typ 2 och utvecklingen av
senkomplikationer i populationen i avsikt att studera sambanden mellan kända
riskfaktorer och för att identifiera nya riskfaktorer/prediktorer.
År
Projektbeskrivning: I en geografiskt definierad population identifierades patienter med diabetes typ
2, ålder 40-70 år och med diagnosen diabetes ställd efter 35 års ålder. 180
personer tackade ja till att delta, ca 70%, och av den totala
diabetespopulationen inkluderades drygt 50% i studien.Vid
baslinjeundersökning genomgick samtliga deltagare omfattande provtagningar
och undersökningar avseende diabetes tillståndet. Även journaler granskades
och tidigare gjorda undersökningar, tex ögonundersök-ningar, eftergranskades.
Deltagarna svarade också på enkäter om livskvalitet mm. Ej inkluderade
patienter jämfördes utifrån tillgängliga data för att säkerställa
representativiteten i studiepopula-tionen. 5 och 10 år senare följdes
populationen upp med samma program.
Projektet okt 2014:
Ett antal artiklar har publicerats från projektet genom åren. Senast publicerad
artikel är Evaluation of IGFBP-7 DNA methylation changes and serum protein
variation in Swedish subjects with and without type 2 diabetes. Clin
Epigenetics. 2013 Nov 4;5(1):20.
15 års uppföljning inleds 2016. Samarbeten rörande betydelsen av APC
resistens, Oxidativ stress och AGE-RAGE systemet för diabetes
komplikationer fortsätter.
Resultat från studien har presenterats under året på internationella kongresser
Ställningstagande till att eventuellt följa upp patienterna efter 15 år ska tas..
Etiktillstånd
2010/134-31/3
Flödesschema över projektet: Prediktorer för sämring av beta-cellsfunktion och uppkomst av senkomplikationer i en populationsbaserad grupp patienter med diabetes typ 2.
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Omständigheter vid fallhändelser som leder till höftfraktur
Projektledare:
Leavy, Breiffni
Medarbetare: Huvudhandledare: Liisa Byberg
Bihandledare: Anna Cristina Åberg, Karl Michaëlsson,
Håkan Melhus
Projektstart:
Juni 2009
Beräknat avslut:
Maj 2015
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Uppsala Universitet
Geriatriska fonden
Intäkter
Doktorandlön
150 000kr
År
2012-2015
Projektets syfte:
Det långsiktiga målet med detta projekt är att öka kunskapen om
höftfrakturhändelser, vilket i sin tur förväntas ge en god bas för utformning av
nya specifika och mer effektiva fall- och frakturförebyggande råd och
åtgärder. Projektet har flera delsyften; i) Att kartlägga när och var
fallrelaterade höftfrakturhändelser sker ii) Att beskriva eventuella mönster
kring fallomständigheterna, samt hälso- och funktionskarakteristiker hos de
personer som föll iii) Att beräkna de relativa och absoluta riskerna av en rad
vanligt förekommande kroniska sjukdomar och läkemedel för höftfraktur.
Projektbeskrivning: En höftfraktur kan orsaka mycket lidande och få allvarliga konsekvenser för
en äldre persons funktionsförmåga och livskvalitet och i många fall en
oförmåga att fortsätta att leva självständigt i sitt eget hem. Sverige har en av
de högsta höftfrakturincidenserna i världen, trots detta finns det ont om
populationsstudier som beskriver omständigheterna kring när, var och hur
fallrelaterade höftfrakturhändelser sker.Projektet omfattar 3 faser och
använder sig av kvalitativa, kvantitativa och mixed methods-ansatser. Data
samlades in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer samt sjukhusjournaler
för alla patienter med höftfraktur (n=484) som skrevs in på Akademiska
sjukhuset i Uppsala under ett kalenderår 2009–2010. Information gällande
prevalensen av kroniska sjukdomar och läkemedelsanvändning, bland både
höftfrakturkohorten och bakrundspopulationen (n=116 715) boende i Uppsala
län under samma tidsperiod, hämtades ifrån patient- och läkemedelsregistret.
Resultaten förväntas öka kunskapen som förklarar varför vissa fallhändelser
sker och underlätta vid utformning av fall- och frakturförebyggande råd och
riktlinjer till personer med förhöjd fallrisk.
Projektet okt 2014:
Dataanalys gällande prevalenta kroniska sjukdomar och läkemedel på
populationsdata avslutas under höst/vinter 2014. Disputationen är planerad till
7 maj 2015 i Uppsala.
Etiktillstånd
Dnr 2001/108
Flödesschema över projektet: Omständigheter vid fallhändelser som leder till höftfraktur
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Bättre vård i livets slutskede genom mentorsbaserat lärande.
Projektledare:
Lundström, Staffan
Medarbetare: 3 projektgruppsmedlemmar
2-3 handledare
Projektstart:
2011
Beräknat avslut:
2014
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Pick Up SLL
Pick Up SLL
Intäkter
300 000:500 000:-
År
2010
2012
Projektets syfte:
Att genom mentorsbaserat lärande permanenta ett arbetssätt som leder till en
förbättrad vård i livets slutskede på kirurgkliniken S:t Görans sjukhus samt ta
fram en modell för kunskapsöverföring.
Projektbeskrivning: Ett mentorsteam bestående av läkare och sjuksköterskor skapas på kirurgkliniken S:t Görans sjukhus. Detta sker under ledning av projektteamet samt kliniska handledare från Stockholms Sjukhem. Teamet får utbildning i mentorsbaserat lärande och medverkar under 2013 i återkommande fokusgruppsdiskussioner samt fallseminarier. Dessa utgår från aktuella fall i vården samt kliniska
situationer och baseras på den palliativa vårdens hörnstenar – kommunikation,
symtomkontroll, teamarbete och närståendestöd. Deltagarna utmanas till reflektion. Det lokala mentorsteamet stöttar i sin tur sina kollegor i det dagliga
arbetet huvudsakligen genom bedside-undervisning. Genom registrering i
Svenska Palliativregistret och fokusgruppsdiskussioner mäts om insatserna
leder till en förbättrad vårdkvalitet. Parallellt med projektet pågår ett konsultarbete som riktar sig till samtliga tre vårdavdelningar vid kirurgkliniken. Samtliga vårdavdelningar kommer att registrera i Svenska Palliativregistret.
Projektet okt 2014:
Projektet är avslutat på kliniken och redovisat. Analys av fokusgruppsintervjuer ska påbörjas och artikel till svensk tidskrift planeras.
Etiktillstånd
2011/689-31/5
Flödesschema över projektet: Mentorbaserat lärande
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Ger tillägg av lågdos Metadon till annan opioid en bättre smärtlindring?
Projektledare:
Lundström, Staffan
Strang, Peter
Medarbetare: Per Fürst
Projektstart:
2012
Beräknat avslut:
2015
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Intäkter
År
Projektets syfte:
Att undersöka om tilläggsbehandling med lågdos Metadon till en redan etablerad opioidbehandling hos patienter med svårbehandlad cancerrelaterad smärta
leder till en förbättrad smärtlindring.
Projektbeskrivning: Vid palliativa sektionen Stockholms Sjukhem har vi sedan början av 2000talet behandlat patienter med svår cancerrelaterad smärta med låga doser Metadon i tillägg till en redan pågående opioidbehandling. Detta grundar sig på
vetskapen att Metadon kan lugna ner ett stressat smärtsystem genom att blockera en specifik receptor i ryggmärgens bakhorn, den så kallade NMDAreceptorn. Behandlingen finns inte beskriven i litteraturen och inga studier har
genomförts. Vi har genom åren behandlat åtskilliga patienter med goda resultat och vill nu beskriva detta genom att göra en retrospektiv journalstudie på
samtliga patienter på SSH som har fått denna kombinationsbehandling. Resultatet ska sedan publiceras.
Projektet okt 2014:
Projektet ingår som första delarbete i dr Per Fürsts påbörjade avhandlingsarbete. Uppdatering av den retrospektiva journalstudien pågår, patientantalet har
utökats betydligt.
Etiktillstånd
2013/1814-31/2
Flödesschema över projektet: Smärtlindring med Metadon
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
BRB eller utvecklingen av ett riskbedömningsinstrument för att hitta de med
störst risk för återinläggning inom 30 dagar.
Projektledare:
Metzner, Carina
Medarbetare: Åke Seiger
Projektstart:
Maj 2013
Beräknat avslut:
Dec 2014
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Intäkter
År
Projektets syfte:
Att på ett enkelt och effektivt sätt hitta de patienter med störst risk för att
återinläggas inom 30 dagar efter utskrivning ifrån Brommageriatriken.
Projektbeskrivning: Arbetet inleddes med att ta fram ett riskbedömningsinstrument specifikt för att
hitta de patienter som löper störst risk för återinläggning inom 30 dagar. Instrumentet skulle vara lätt att arbeta med och samtidigt förmå sortera ut rätt
patienter. En arbetsgrupp tillsattes som studerade de olika bedömningsinstrument som redan fanns, läste in sig på aktuell forskning om frailty samt gjorde
journalgranskningar. Till slut kom man fram till en modell med 9 frågor som
går snabbt att fylla i för ansvarig läkare. Detta bedömningsinstrument kallades
för BRB, (Brommageriatrikens riskbedömningsinstrument). I samband med att
patientvägledare anställdes inleddes även en pilot där alla patienter som skrevs
ut skulle ha en ifylld BRB. De som fick över en viss poäng på denna bedömdes
som riskpatient och remiss skickades internt till patientvägledaren för uppföljning i 30 dagar efter utskrivning. Från årsskiftet 2013/2014 har alla patienter
som vårdats på Brommageriatriken bedömts enligt BRB. Således under 2014
>3000 patienter. Initialt skedde all uppföljning per telefon. Mycket handlade
om att koordinera kommunala insatser och primärvårdsinsateser samt informera patienten och finnas där som stöd vid oro eller försämrad hälsa. Om patienten blev sämre i hemmet kunde primärvården snabbt larmas eller så kunde patienten direktinläggas på Brommageriatriken utan att behöva passera akutmottagningen. Vid omsorgssvikt kontaktades kommunen för insättande av akuta
åtgärder. Efter sommaren 2014 anställdes ytterligare en distriktssjuksköterska
samt en specialistläkare på kliniken för att ingå i det så kallade bedömningsteamet. Detta bedömningsteam träffar ofta först patienten på avdelningen innan
utskrivningen och gör därefter ett uppföljande hembesök 1-2 dagar efter utskrivning för de patienter som bedömts som riskpatienter via BRB eller där
läkaren på avdelningen haft önskemål om uppföljning av ett specifikt problem.
Patienten följs därefter via TTS teamet (patientvägledare och bedömningsteam)
i 30 dagar efter utskrivning från slutenvård. Under dessa 30 dagar informeras
primärvården successivt om de insatser som teamet gör så att överlämningen
till primärvården blir tydligare och mjukare för samtliga inblandade.
Projektet okt 2014:
Sammanställning pågår
Etiktillstånd:
Ännu inte etikprövad
Flödesschema över projektet: BRB eller Utvecklingen av ett riskbedömningsinstrument för att hitta de
med störst risk för återinläggning inom 30 dagar.
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer: S-2333, D-vitamin
Titel:
D-vitaminbrist - en förklaring till förhöjd diabetesförekomst hos invandrade
svenskar av utomeuropeiskt ursprung?
Projektledare:
Morawski Ugarph,
Anna
Medarbetare:
Projektstart:
2013
Beräknat avslut:
Projektekonomi:
Anslagsgivare
PPG och SSH
Intäkter
Projektets syfte:
Att studera ett möjligt samband mellan D-vitaminbrist och nydiagnostiserad
diabetes hos personer av utomeuropeiskt ursprung samt kopplingen till perifer
osteopeni
Prof Kerstin Brismar
Prof Per Wändell
Dr Lars Kärvestedt
Dr Kristin Hjörleifsdottir-Steiner
År
2014
Projektbeskrivning: Vi avser att lägga upp studien som en fall-kontroll-studie, där vi utgår från
personer med nydiagnostiserad typ II diabetes och identifierar matchade
kontrollpersoner. Personer med nydiagnostiserad typ II diabetes och matchade
kontroller med ursprung från utomeuropeiska länder kommer identifieras vid
vårdcentraler i invandrartäta områden, dvs Flemmingsberg, Jakobsberg, Fittja och
Hallunda. Dessa personer kommer att besvara en enkät om livsstilsfaktorer,
socioekonomisk status och utbildningsnivå. De kommer att erbjudas utvidgad
provtagning utöver sedvanliga diabetesprover (f-insulin, högsensitivt CRP,
25(OH)D-vitamin, PTH, ALP, albumin, calcium, fosfat, IGF-1, IGFBP-1 samt
analys av vitamin D-receptorn). I senare skede kommer en benmineralmätning
(DEXA)av hälen att göras för screening avseende perifer osteopeni.
Diabetesförekomsten i vissa grupper av utomeuropeiska invandrare i Sverige är
kraftigt förhöjd. Upptäckten av ett eventuellt samband mellan vitamin D-brist och
typ II diabetes skulle vara av betydelse för folkhälsan.
Projektet okt 2014:
Patientrekrytering pågår
Etiktillstånd:
2013/738-31/4
Flödesschema över projektet: D-vitaminbrist - en förklaring till förhöjd diabetesförekomst hos
invandrade svenskar av utomeuropeiskt ursprung?
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
A single-arm open-label, multicentre, non-randomized, study to assess the
effect and tolerability of standardized laxative therapy (SLT) for the reversal
of opioid-induced constipation (OIC) in subjects suffering from malignant of
non-malignant pain that requires around-the-clock opioid-therapy
Projektledare:
Nordström, Marie
Medarbetare: Marie-Louise Ekeström
Projektstart:
2013-11-01
Beräknat avslut:
Avser 2014
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Intäkter
År
Projektets syfte:
Klinisk studie, opioidinducerad obstipation. Att utvärdera behandling av opioidinducerad förstoppning
Projektbeskrivning: Att behandla och utvärdera behandling av opioid-inducerad förstoppning på
ett systematiskt sätt där man jämför behandlingen i olika länder. Detta sker
genom notering i dagböcker förda av patienten.
Projektet okt 2014:
Etiktillstånd
2013/266 Uppsala
Flödesschema över projektet: A single-arm open-label, multicentre, non-randomized, study to assess
the effect and tolerability of standardized laxative therapy (SLT) for the reversal of opioid-induced constipation (OIC) in subjects suffering from malignant of non-malignant pain that requires around-theclock opioid-therapy
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Utvärdering av stödgrupp för unga vuxna i sorg
Projektledare:
Olsson, Mariann
Medarbetare: Carl Johan Furst, Tina Lundberg
Ulla Forinder, Joakim Öhlen, Solveig Hultkvist, Rosanna Alex, Maria Kullberg
Projektstart:
2010
Beräknat avslut:
2018
Projektekonomi:
Anslagsgivare
SSH (MO)
Oskar Hirsch Minne
Celsingsstiftelsen
Groschinsky
SLL/KI
Intäkter
Lönemedel
50 000
40 000
100 000
lönemedel, forskarskola
lön, delt doktorand
År
2010-2014
2010
2011
2012
2010-11;2013
Ersta PFC
Projektets syfte:
2012-
Målsättningen med projektet är att skapa kunskap om psykologiska, sociala
och hälsomässiga konsekvenser av förlust i ungdomsåren av en förälder, kunskap om effekten av en stödgrupp och förståelse för betydelsen av sådan grupp
för den unges välbefinnande.
Projektbeskrivning: Unga vuxna har identifierats som en sårbar grupp med risk för psykiskt ohälsa
och sociala problem i samband med förlust av förälder. Stödgrupper för unga
vuxna som förlorat en förälder i cancer har utvecklats vid Stockholms sjukhem. En effektstudie pågår till vilken unga vuxna (16-28 år) rekryteras från
SSH (Kungsholmen och Bromma) , från Ersta samt från och med hösten 2013
från Göteborg till stödgrupper (interventionsgrupp). En jämförelsegrupp
kommer att rekryteras med hjälp av palliativregistret. De två grupperna följs
med enkäter (psykisk hälsa, självkänsla, livstillfredsställelse, social utveckling) vid tre tillfällen fram till 14 månader efter dödsfallet. Gruppdeltagare
tillfrågas om egenupplevd nytta. Ett urval kommer att djupintervjuas. Gruppprocessen dokumenteras och analyseras. Ett i projektet översatt engelskt sorgeinstrument testas genom think-aloud-intervjuer.
Projektet okt 2014:
Stödgrupperna såväl i Stockholm som i Göteborg liksom utvärderingsstudien
finansieras av externa medel. Flera ansökningar om externa medel har gjorts
under året. Besked väntas. Datainsamling pågår och omfattar i oktober 2014
deltagare och dokumentation från elva stödgrupper. Fullständiga dataset finns
för knappt 40 unga vuxna. Första databearbetning samt arbete med publikationer pågår. Datainsamlingen pågår t o m 2015 innan power nås. Under doktorandens planerade föräldraledighet finns projektassistent för datainsamlingen.
Etiktillstånd
2011/419-31/5
Flödesschema över projektet: Utvärdering av stödgrupp för unga vuxna i sorg
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer: 210102
Titel:
Att ge stöd till patienter och närstående under en existentiell kris. Fortbildning
för personal i palliativ cancervård.
Projektledare:
Sand, Lisa
Medarbetare: Mariann Olsson, Peter Strang,
Annica Charoub
Projektstart:
2012
Beräknat avslut:
2014
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Cancerfonden
Intäkter
400.000:200.000:-.
År
2012
2013
Projektets syfte:
Pröva en utbildningsmodell som har till syfte att göra personal i palliativ vård
väl förberedda och därmed trygga i mötet med patienter och närstående som
befinner sig i en existentiell kris som väckts av en cancersjukdom.
Projektbeskrivning: Utbildningsmodellen som är uppbyggd i seminarieform har prövats i fasta,
flerprofessionellt sammansatta grupper som träffats vid sju tillfällen 2 timmar
varje gång.
Projektet okt 2014:
Utvärderingen av de seminarieserier med personal från Stockholms Sjukhem,
Kungsholmen och Bromma, ASIH Nordväst och ASIH Södertälje som genomförts under hösten 2012, har avslutats. Resultaten bearbetas, sammanställs
och presenteras i en slutrapport till Cancerfonden och i en vetenskaplig artikel.
Delar av resultaten kommer att presenteras i form av en magisteruppsats.
Etiktillstånd
2012/841-31/5
Flödesschema över projektet: Att ge stöd till patienter och närstående under en existentiell kris. Fortbildning för
personal i palliativ cancervård.
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården
Projektledare:
Strang, Peter SSH,
Törnkvist, Lena
CeFAM
Medarbetare: Erika Berggren, Ann Ödlund Olin, Ylva
Orrevall
Projektstart:
2011
Beräknat avslut:
2017
Projektekonomi:
Anslagsgivare
ALF /SLL
Intäkter
300 000
År
2015
Projektets syfte:
Att utvärdera effekten av en interprofessionell fortbildningsintervention
utformad utifrån primärvårdens förutsättningar.
Projektbeskrivning: För att svårt sjuka patienter skall kunna vårdas i sitt hem behöver de ha god
symtom-kontroll och en känsla av trygghet i vården. Detta gäller inte minst
nutritions-problem som är vanligt bland kroniskt sjuka patienter i palliativt
skede. Trots vikten av symtomkontroll har det visat sig att undernäring ofta är
ouppmärk-sammat inom hemsjukvården. Sådana brister kan få konsekvenser
och leda till onödigt lidande för patienter och anhöriga. Kompetens hos
omvårdnads-ansvariga distriktssköterskor och medicinskt ansvariga
distriktsläkare för att uppmärksamma, utreda och åtgärda nutritionsproblem,
samt följa upp och utvärdera nutritions-insatser är därför av stor betydelse. För
detta krävs effektiva fortbildnings-program anpassade för primärvården, något
som idag är en utmaning och som det saknas studier om. Detta trots att denna
vårdform funnits under lång tid och att allt fler svårt sjuka patienter vårdas här.
Kunskapsbristen gör det svårt att få en bild av vilka förbättringsinsatser som
behövs för god nutritionsvård av patienter i palliativt skede.
Projektet okt 2014:
Halvtidskontroll för doktoranden Erika Berggren gjord vt 14.
Pågår: datasammanställning, utvärdering samt manusskrivande. Nya ALF medel beviljade för 2015.
Etiktillstånd
2011/1198-31/2
Flödesschema över projekt: Nutritionsvård till patienter i palliativt skede i den basala hemsjukvården
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Att avsluta verkningslös palliativ cytostatikabehandling: onkologläkares och
palliativa läkares perspektiv.
Projektledare:
Strang, Peter
Medarbetare: Lisa Sand, Margareta Randén, Jonas
Hallgren
Projektstart:
2009
Beräknat avslut:
2015
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Intäkter
År
Projektets syfte:
Att studera svårigheterna att avsluta 3e och 4e linjens cytostatikakurer, trots
att patienten är i livets slutskede
Projektbeskrivning: Bakgrund: I takt med behandlingsframgångarna behandlas cancerpatienter allt
längre med cytostatika, även i livets slutskede. Detta har ifrågasatts av den
palliativa vården, medan onkologerna ser fördelar. Studier som jämfört
palliativ cytostatika med ”best supportive care” har visat fördel för cytostatika,
även i sena fall.
Datainsamling: perioden 2009-2010 för djupintervjuer, 2012-2013 för
journalstudier och kvantitativa enkäter.
Material: Läkare på onkologiska kliniker och palliativa kliniker.
Metod: Delstudie 1 utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.
Delstudie 2 handlar om journalgranskning på Radiumhemmet och delstudie 3
handlar om kvantitativa enkäter till onkologer (n=700) och palliativa läkare
(n=350). Frågeställningarna handlar om varför det är svårt att avsluta
behandlingar, vilka situationer som gör det särskilt svårt och vilken nytta man
tror att fortsatta behandlingar trots allt har- för att kontrollera sjukdomen eller
för att bibehålla hoppet.
Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Journalgranskning och deskriptiv
statistik samt enkäter och sedvanlig statistisk bearbetning.
Resultat:
Projektet okt 2014:
Samtliga djupintervjuer med 30 onkologer + 30 palliativa läkare utförda och
transkriberade. Manusskrivande pågår.
I journalstudien har två manus publicerats hittills.
I delstudien med enkäter är datainsamlingen klar. Analys och manusskrivande
pågår.
Etiktillstånd
2012/1504-32
Flödesschema över projekt: Avsluta cytostatikabehandling
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Palliativ vård vid syrgaskrävande respiratorisk insufficiens
Projektledare:
Ekström, Magnus
(Karlskrona)
Medarbetare:
Peter Strang
Christer Janson
Projektstart:
2013
Beräknat avslut:
2016
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Intäkter
År
Projektets syfte:
Förbättra förståelsen för patienter med hemsyrgas på grund av svår lungsjukdom gällande: sjukdomsförloppet, behandlingen, livsvillkor, besvär och begränsningar, saker som är positiva och meningsskapande, tankar och oro inför
framtiden; tankar och behov i livets slutskede; möjliga förbättringar av omhändertagande och behandling gällande hemsyrgas och i livets slutskede.
Projektbeskrivning: A. Registerstudie där patienter med syrgas (inreg i SWEDEVOX) samkörs
med data från Palliativregistret för att se om patienter med respiratorisk insufficiens pga lungsjukdom får samma palliativa omhändertagande som cancerpatienter.
B.Intervjustudie för att undersöka hur patienter med syrgasbehandling i hemmet upplever sin situation både praktiskt och existentiellt.de
Projektet okt 2014:
Planeringen är på gång. Tillstånd finns nu för samkörning av register. Första
data är nu klara, manusskrivande pågår. Planeringen för de kvalitativa intervjuerna pågår, de första pilotintervjuerna är utförda.
Etiktillstånd
2013/379
Flödesschema över projekt: Palliativ vård vid syrgaskrävande respiratorisk insufficiens
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer: 204001
Titel:
Livskvalitet vid sköldkörtelcancer
Projektledare:
Strang, Peter
Medarbetare:
Christel Hedman
Projektstart:
2012
Beräknat avslut:
2016
Projektekonomi:
Anslagsgivare
RaHs forskningsfonder
Intäkter
200 000 kr/år
År
2013-2014
Projektets syfte:
Trots att sköldkörtelcancer har en god prognos, handlar det om en cancerdiagnos. En mindre andel av patienterna kommer trots allt att få återfall och får
spridning av sin sjukdom. Majoriteten av patienterna överlever, men kan ha
besvärande biverkningar av behandlingen under lång tid.
Projektbeskrivning: Flera delstudier inom ramen för onkologläkare Christel Hedmans doktorsavhandling. Målet är bl.a. att studera symtombild, biverkningsprofil och livskvalitet 15 år efter given behandling (delstudie 1). Datainsamling pågår.
I en annan delstudie sker en prospektiv registrering av patienters symtom under och efter behandling.
I en tredje delstudie planeras djupintervjuer för att beskriva upplevelsen av att
ha en cancerdiagnos som för de flesta innebär bot, men där inga garantier
finns.
Projektet okt 2014:
Manusskrivande pågår för delarbete 1. Datainsamling pågår för delarbete 2
och 3.
Etiktillstånd
2014/1736-32
Flödesschema över projekt: Livskvalitet vid sköldkörtelcancer
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer: 200023
Titel:
Medicinsk beslutskompetens och deltagande i behandlingsförsök vid tidig
demens
Projektledare:
Sundström, Erik
Medarbetare: Ing-Mari Tallberg, Ove Almkvist, Maria
Eriksdotter, Sara Stormoen, Fredrik Dunér
Projektstart:
2009
Beräknat avslut:
2016
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Intäkter
År
Swedish Brain Power
270000
2014
Projektets syfte:
Att fastställa hur möjligheten att fatta beslut om deltagande i medicinsk forskning
påverkas av begynnande demens. Undersöka attityd till risk, nytta, ställföreträdande
samtycke och medverkan i forskning hos vårdpersonal och i befolkningen
Projektbeskrivning: Patienters beslut om deltagande i forskning är komplext och bygger på bedömning av
risk och nytta, som tillsammans med föreställningar och attityder till försökssituationen utmynnar i beslut om deltagande. Är beslutsförmåga nedsatt t ex pga demens kan
anhöriga fatta ställföreträdande beslut. Vi använder vignetter, texter som beskriver
hypotetiska sjukdomssituationer där patienten tillfrågas om att delta i en hypotetisk
klinisk läkemedelsstudie. Försökspersoner med Alzheimers sjukdom och mild kognitiv svikt (MCI), make/maka och åldersmatchade kontroller intervjuas om hur de uppfattar risk och nytta, och om de skulle valt att delta samt synen på att andra fattar beslutet. Ett omfattande batteri med tester används för att bedöma kognitivt status.
Samma vignetter, plus en cancer-vignette används i studier av sjukvårdspersonal och
övrig befolkning för att undersöka attityder till risk-nytta, och inställning till läkemedelsstudierna rörande eget deltagande, nära anhörigs, samt acceptans för att annan
fattar beslutet i händelse av nedsatt beslutskompetens. En central del är hur upplevd
risk och nytta påverkar inställningen till ställföreträdande samtycke.
Att vara svårt sjuk är en utsatt situation som kan påverka inställning till och beslut om
deltagande i kliniska läkemedelsstudier. Så kallade fas 1-studier är inte ofarliga, och
positivt behandlingsresultat i sådana tidiga studier inom onkologi ses mycket mer
sällan (≈5%) än vad patienter i allmänhet tror. Det är därför från etisk synpunkt
mycket viktigt att undersöka hur egen sjukdom påverkar bedömning av risk och nytta,
samt inställning till medverkan i sådana studier. Patienterkategorierna 1) progredierande njursvikt under dialys, 2) måttligt svår stabil inflammatorisk hudsjukdom, 3)
stabil okomplicerad hypertoni, 4) cancer lunga/mediastinum studeras med vignetterna
för att jämföras med normalbefolkning.
Projektet okt 2014:
En första artikel om validering av metoden publicerades under 2013. En artikel om
hur olika kognitiva funktioner förklarar huvuddelen av variansen i instrumentets totala score har skickats in och revision efter sakkunnigbedömning pågår.
I befolknings- och vårdpersonalsstudien pågår databearbetning, med komplettering av
kontrollpersoner utanför vården. För studierna av olika patientkategorier är 25 dialysoch 20 dermatologi-patienter klara, power-analys på dessa visar att det behövs 35
patienter/grupp, kompletterande datainsamling pågår.
Etiktillstånd
2009-1764-32
Forskningsprocessen: Medicinsk beslutskompetens
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Effekt av förebyggande hemtandvård för äldre personer i särskilda boenden.
En randomiserad och kontrollerad pilotstudie.
Projektledare:
Wårdh, Inger ötdl
docent inst. för
gerodonti KI
Medarbetare: Renata Nova tandläkare Nova Smile
Dental, Lena Cederholm tandhygienist Oral Care AB
Kliniken för medicinsk tandvård vid ACT/SSH
Projektstart:
HT 2014
Beräknat avslut:
VT 2015
Projektekonomi:
Anslagsgivare
SOF
Intäkter
150 000
År
2014
Projektets syfte:
Den övergripande hypotesen är att munhälsan hos omsorgsberoende äldre i
särskilda boenden förbättras vid ökad frekvens av förebyggande mun- och
tandvårdsbehandlingar och, i förlängningen, även den allmänna hälsan. Det
avses att sekundärt studera förekomsten av luftvägsinfektioner och
antibiotikaförskrivning under interventionstiden.
Projektbeskrivning: Multisjuka äldre i särskilda boenden är en stor utmaning både för den geriatriska medicinen och tandvården. Prognoser pekar på att vårdresurserna inte
räcker till för att möta vårdbehovet. En dålig munhälsa kan under vissa omständigheter vara livshotande för en skör äldre individ. Forskningspersonerna
väljs från särskilda boenden och studien kommer att utföras på boendena. Det
är en randomiserad och kontrollerad pilotstudie med 3 parallella studiearmar.
Totalt kommer 90 personer att inkluderas i pilotstudien, 30 personer i vardera
gruppen A, B och kontrollgruppen C. Grupp A får tandrengöring av tandhygienist 1 gång/månad, grupp B får besök av tandhygienist med instruktion/information i munhygien 1 gång/månad och till grupp C, kontrollgruppen,
ges ingen intervention av tandvårdspersonal. Vid baseline görs en allmän
munhälsoundersökning av samtliga personer. Frågor relaterade till tuggförmåga och munhälsorelaterad livskvalitet kommer att ställas vid baseline och vid
slutregistrering liksom frågor i syfte att få svar på hur hemtandvård uppfattas
av deltagarna. Vid studietidens slut, d v s efter 3 månader, upprepas den undersökning och rengöring av tänderna som gjordes vid studiestart. Uppföljande studier planeras som bygger på pilotstudien.
Projektet okt 2014:
Uppstart
Etiktillstånd:
2014/672-31/4
Flödesschema över projektet: Effekt av förebyggande hemtandvård för äldre personer i särskilda boenden. En randomiserad och kontrollerad pilotstudie.
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Objektiv och subjektiv tuggförmåga hos äldre individer, relaterat till val av
protetisk terapi
Projektledare:
Wårdh, Inger
Per Stjernfeldt
Elgestad tandläkare
Medarbetare:
Huvudhandledare: Inger Wårdh ötdl docent
Bihandledare: Ann-Marie Boström, docent, Mats
Trulsson, professor
Projektstart:
Höst 2014
Beräknat avslut:
2018 - ett doktorandprojekt
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Ej klart
Intäkter
År
Projektets syfte:
Det övergripande syftet med detta avhandlingsarbete är att få en förståelse för
vilka faktorer som avgör en individs tuggförmåga. Detta för att kunna avgöra
vilka åtgärder som bör prioriteras för att bevara eller förbättra tuggförmågan.
Projektbeskrivning: Kunskaper om den upplevda tuggförmågan är önskvärt att inhämta för att
underlätta förståelsen för åldrande tandvårdskonsumenter. Att vidare utreda
hur korrelationen mellan upplevd och förmodad tuggförmåga förhåller sig kan
ge kunskaper som kan tillämpas vid planering av olika tandbehandlingar.
Exempelvis vid frågeställningar rörande behov och typ av tandersättningar. Vi
vet idag mycket lite om vilken typ av tandvård som bäst gagnar de äldre
patienterna och som bevarar eller återställer en tillfredsställande tuggfunktion.
Samtidigt vet vi att just tuggförmågan - mer än antalet tänder - har ett positivt
samband med bevarade kognitiva funktioner.
Projektet är ett doktorandprojekt med flera delstudier. I första hand görs en
systematisk litteraturöversikt över ämnesområdet, följt av en intervjustudie
rörande upplevd tuggförmåga och i ett senare skede en studie där objektiv och
subjektiv tuggförmåga jämförs vid en klinisk undersökning.
Projektet okt 2014:
Planering, litteraturgenomgång
Etiktillstånd:
Ännu inte etikprövad
Flödesschema över projektet: Objektiv och subjektiv tuggförmåga hos äldre individer, relaterat till val
av protetisk terapi
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Överensstämmelse mellan koncentrationen av biomarkörerna MMp-8 och
CDF-15 i saliv och serum - en metodstudie
Projektledare:
Wårdh, Inger
Ghazaleh Sadian
Golestani
Medarbetare: Handledare Inger Wårdh Ötdl Docent
avd gerodonti odont. inst. KI, Prof Anders Gustafsson,
avd parod, KI
Projektstart:
hösten 2014
Beräknat avslut:
hösten 2015
Projektekonomi:
Anslagsgivare
SOF
Intäkter
150 000
År
2014
Projektets syfte:
Hur överensstämmer koncentrationerna av biomarkörerna MMP-8 och GDF15 i serum med koncentrationerna i stimulerad och ostimulerad saliv?
Projektbeskrivning: I ungefär 20 år har man kunnat diagnosticera och undersöka orala sjukdomar
som parodontit och karies med hjälp av saliven. På senare år har man upptäckt
att man med hjälp av vissa markörer som finns i saliven även kan upptäcka
och diagnosticera systemiska sjukdomar som till exempel cancersjukdomar
och hjärtkärlsjukdomar. Två tänkbara biomarkörer är MMP-8 som påvisar
inflammation och GDF-15 som bl a påvisar malignitet men mer forskning
behövs. Att använda saliv istället för blod eller urin för att diagnosticera sjukdomar och/eller bristtillstånd är både mer kostnadseffektivt och innebär mindre lidande för patienterna. Tyvärr saknas en metodologisk studie där man verifierar att koncentrationen av biomarkörer överensstämmer i saliv och serum.
Hypotesen är att koncenterationerna av MMP-8 och GDF-15 i saliv överensstämmer med koncentrationerna i serum. Det övergripande syftet är att kunna
använda saliv istället för blodprov som diagnostisk metod i framtiden.Vi
kommer att genomföra studien på 30 patienter som är minst 75 år, då sannolikheten för att påvisa de aktuella biomarkörerna ökar med åldern. Alla patienter genomgår en ordinarie rutinundersökning med tillägg av salivmätning och
blodprov. Saliven och blodet (serum) kommer att analyseras avseende koncentration av MMP-8 och GDF-15.En subgrupp på 10 personer tillfrågas om
att lämna dagliga salivprov i 4 dagar kompletterat med salivprov 4 ggr under
en dag.
Projektet okt 2014:
Uppstart, planering
Etiktillstånd:
Dnr: 2014/1614-31/1
Flödesschema över projektet: Överenstämmelse mellan koncentrationen av biomarkörerna MMp-8
och CDF-15 i saliv och serum – en metodstudie
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
EKORAL - ett biokompatibelt hjälpmedel för förbättrad munhygien?
Projektledare:
Inger Wårdh
Medarbetare: Arne Olsson tandhygienist FolktandÖvertdl Docent avd. vården ACT/SSH, George Grabecz tandläkarstud
för gerodonti Odont. Josef Georgis tandläkarstud Odont. inst KI
inst. KI
Projektstart:
2014 - 09 - 01
Beräknat avslut:
2015-12-31
Projektekonomi:
Anslagsgivare
ExThera AB
Intäkter
50 000 + material
År
2014
Projektets syfte:
Undersöka om EKORAL leder till minskad eller förhindrad gingivit och/eller
plackbildning.
Projektbeskrivning: En del människor har svårt att upprätthålla en god munhygien av olika
orsaker. De behöver hjälp utöver den rengöring som de kan åstadkomma med
tandborste och tandkräm. Det finns därför behov av stödprodukter som kan
bidra till en minskad eller förhindrad bakterieansamling i munhålan. 80
personer, 20 – 60 år, med måttlig gingival inflammation (minst 50 %),
rekryteras slumpvis till en försöks- och en kontrollgrupp med 40 deltagare i
vardera gruppen. Inklusionskriterier är bl.a. minst 20 tänder och endast fasta
tandersättningar. Studien är dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad
med parallella behandlingsgrupper och konsekutiv rekrytering av patienter på
en klinik. Inkluderade patienter kommer randomiseras till en av de två
behandlingsgrupperna för att få antingen EKORAL eller placebo.Innan
studiestart tas ett baseline-status och därefter görs en professionell rengöring
av tänderna. Utvärderingen kommer att fokusera primärt på gingivit och
sekundärt plackbildning i munhålan. Under studietiden genomförs ordinarie
munhygienrutiner med manuella hjälpmedel. Efter munhygienrutinen används
lösningen i 3 veckor morgon och kväll med hjälp av munhåletork som svabbas
runt i munnen under 30 sekunder. Efter 3 veckor görs en effektmätning med
samma variabler som vid baseline. Randomiseringen genomförs så att de
första 40 patienterna består av 20 på aktiv behandling och 20 på placebo. När
resultaten av dessa 40 patienter är tillgängliga ska en blind utvärdering av
resultaten göras för att säkerställa att en fortsättning med ytterligare 40
patienter är motiverad.
Projektet okt 2014:
Baseline och effektmätning
Etiktillstånd:
Dnr: 2014/498-31/3
Flödesschema över projektet: EKORAL - ett biokompatibelt hjälpmedel för förbättrad munhygien?
EKORAL - ett biokompatibelt hjälpmedel för förbättrad munhygien?
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
En prospektiv 1 årig kohortstudie av personer med ryggmärgsskada i Stockholms län - Incidens, etiologi och mortalitet.
Projektledare:
Åkesson, Elisabet/
Björling Eriksson,
Jonas på SSH
Medarbetare: Åke Seiger, Kerstin Wahman, Conran
Joseph, Lena Nilsson Wikmar mfl
Projektstart:
2014-05-01
Beräknat avslut:
2016
Projektekonomi:
Anslagsgivare
Erasmus
Intäkter
doktorandstipendium
År
2014-2015
Projektets syfte:
Syftet är att följa alla ryggmärgsskadade personer som ger sitt medgivande i Stockholmsregionen avseende de nu internationellt etablerade ”ISCoS core data set” för att
få en säker överblick avseende incidens, etiologi och mortalitet. Denna studie i
Stockholm kommer att jämföras med motsvarande studieupplägg i Kapstaden, Sydafrika
Projektbeskrivning: Incidensen av traumatiska ryggmärgsskador varierar stort mellan 15-30 skadade
personer/miljoner invånare/år. I Sverige drabbas ca 150 per år av så kallad traumatisk
skada ofta pga trafikolycka, fall, dykning och ungefär lika många av
sjukdomsorsakad ryggmärgsskada t ex spinal stenos pga tumör eller kotförändring. Vi
har ingen botande behandling idag utan den ryggmärgsskadade personen får ofta
bestående förlamning, känselnedsättning och autonom dysfunktion. Efter en
ryggmärgsskada och akut sluten-vård omfattar vården ofta minst 3 mån rehabilitering
i slutenvård inom vårdkedjan i Stockholm: Rehabstation Stockholm, REMEO eller
Rehabcentrum, Stockholms Sjukhem. Därefter följer initialt mottagningsbesök 13ggr/vecka under 3 månader och sedan livslång årlig uppföljning i öppenvård via
Spinaliskliniken, Stockholm. Då överblicken över ryggsmärgskada internationellt
varit bristfällig och utfall av forskningsstudier inte gått att jämföra pga det bristande
underlaget har International Spinal Cord Society, ISCoS, enats kring ett minimum av
parametrar att följa i kvalitetsregister som ska ligga till grund för forskning och
vårdutveckling. Då vi idag inte kan följa patienter längs med tidsaxeln med det
befintliga svenska kvalitetsregistret Webrehab, utförs denna studie längs med
vårdkedjan genom inhämtande av dessa data direkt in i patientjournal. ISCoS core
data set parametrar (Födelseår och dag, kön, skadedatum, skadeomfattning/nivå,
ASIA, sensorisk och motorisk nivå, etiologi/skadeorsak, ev kotskada (fraktur eller
dislokation), ev kirurgiskt ingrepp, ev andningshjälpmedel, ev associerad skadan,
inskrivnings och utskrivningsdatum vid slutenvård och slutligen utskrivning till typ
av boende/vård) inhämtas och jämförs med motsvarande data i Kapstaden, Sydafrika.
Studien ingår som del i en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet. Samarbetet
längs med vårdkedjan är nu ytterligare intensifierat genom etablering av
Kompetenscentrum för ryggmärgsskada.
Projektet okt 2014:
Projektet är anslags beviljat och datainsamling är igång inom hela regionala vårdkedjan för ryggmärgsskada med Rehabcentrum, Stockholms Sjukhem som en av vårdgivarna.
Etiktillstånd:
2014/137-31/1
Flödesschema över projektet: En prospektiv 1 årig kohortstudie av personer med ryggmärgsskada i
Stockholms län - Incidens, etiologi och mortalitet.
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC
Projektspecifikation FoUU
Projektnummer:
Titel:
Mjuk massagebehandling efter stroke hos äldre
Projektledare:
Åkesson, Elisabet
Medarbetare: Berit Cronfalk, Mia von Euler och Ellinore Richardsson, Mats Brådman
Projektstart:
2015-01-01
Beräknat avslut: 2018
Projektekonomi:
Anslagsgivare
PPG medel,
Stockholms läns
landsting
Intäkter
200.000:-
Projektets syfte:
Syftet är att ta reda på om mjuk massage kan ge mätbara fysiologiska och eller
psykologiska effekter hos stroke patienter över 65 år. Om positiva effekter
uppnås kan massage komma att bli ett tillägg i strokerehabiliteringsbehandling.
År
2015
Projektbeskrivning: I Sverige drabbas ca 30 000 personer av stroke/år, de flesta är över 65 år.
Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna. Några
vanliga symtom som försvårar rehabilitering efter stroke är trötthet, depression, stress, neglect (omedvetenhet om den drabbade kroppsdelen) och smärta.
Mjuk massage har resulterat i goda effekter på sömn, smärta och ångest på
andra patientgrupper varför vår hypotes är att den kan erbjuda välbefinnande,
minskad stress, förbättrad sömn och rehabiliteringspotential hos äldre patienter
med stroke.
Vi undersöker om mjuk massagebehandling ger mätbara fysiologiska och psykologiska effekter på symtom och funktion efter stroke hos personer över 65
år. Studien genomförs på 2 vårdavdelningar under rehabiliteringsfas. Vi undersöker blodtryck, puls, grad av smärta, sömn, oro, funktionsförmåga, känsel
och motorik och förekomst av neglect före och upptill 12 mån efter behandling
och jämför mellan massage- och två kontrollgrupper. Dessutom utförs intervjuer med kvalitativ analys och test av ett par biologiska markörer.
Om massagebehandling erbjuder positiva effekter kan användningen av
sömnmedicin, ångestdämpande och smärtstillande läkemedel minska och förutsättningen för rehabilitering förbättras. Då antalet vårddygn och funktionshinder hos strokepatienter är omfattande, kan stora vinster för den enskilde
och hälso-och sjukvården göras. Våra resultat är sannolikt generaliserbara för
vård av strokedrabbade i olika ålder och resten av världen.
Projektet okt 2014:
Projektet är i startfas och har i veckan beviljats medel från SLL för året 2015.
Etiktillstånd
Kommer att ansökan
Flödesschema över projekt: Mjuk massagebehandling efter stroke hos äldre
Idémässigt
1.
Ekonomi
Projektplanering/bemanning
Anslagsansökan
Vårdproblem/kunskapslucka
2.
3.
Verksamhet
Samplanering med vården
4.
5.
Bevillning
Info till vården
6.
Projektstart
Rekvirering
Datainsamling
7.
Ev anslagsansökan x flera
8.
Datasammanställning
9.
Delrapporter
Delrapporter till finansiär
Och/eller rekvirering
10.
Info till vården
11.
Slutsammanställning
12.
Rapportskrivning/publicering/
Konferensrapport
13.
Slutredovisning
14.
Återkoppling
15.
Ställningstagande
till vårdpåverkan
16.
EBC