En kartläggning av förberedelsemetoder inför

Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Enheten klinisk medicin
Program: Röntgensjuksköterskeprogrammet
Kurs: Medicin C, Examensarbete, MC1706
2015-05-05
En kartläggning av förberedelsemetoder inför
magnetresonanstomografiundersökning av barn på
Sveriges universitetssjukhus
- en enkätstudie
Författare: Anna Pettersson,
Christine Andersson
Handledare: Christer Ström
Titel: Fil.mag.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: På röntgenkliniker där många magnetresonanstomografi (MRT) undersökningar av
barn i olika åldersgrupper utförs, bör undersökningsrummet inredas på ett barnvänligt sätt för att
lugna patienterna så att de kan genomgå undersökningen. Även information och förberedelser är
viktiga inför en MRT undersökning för att barnet och föräldrarna ska få en bra upplevelse.
Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga olika förberedelsemetoder vilka används för att
underlätta en MRT undersökning på barn.
Metod: En enkätstudie med ett urval av universitetssjukhusen i Sverige vars röntgenkliniker har
en MRT avdelning som undersöker barn valdes. Totalt åtta MRT avdelningar tillfrågades att delta
varav sex stycken valde att ingå i studien.
Resultat: De förberedelsemetoderna som används i samband med en MRT undersökning på barn
i olika åldersgrupper av MRT avdelningarna i denna studie är sockerlösning,
modersmjölksnarkos, sedering, narkos, studiebesök, lekterapi och musik eller ljudbok.
Konklusion: Det är viktigt att röntgensjuksköterskan har kunskaper om vilka olika
förberedelsemetoder som finns att tillgå vid förberedelse av barn inför en MRT undersökning.
Det är röntgensjuksköterskans uppgift att underlätta påfrestande undersökningar för patienterna.
Dessa förberedelsemetoder kan med fördel även användas vid andra radiologiska undersökningar.
På grund av detta borde denna del ingå i röntgensjuksköterskans utbildning vilket det i dagens
läge inte gör.
Nyckelord: Barn, förberedelsemetoder, MRT, åldersgrupper
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ................................................................................................................................ 1
2. BAKGRUND ............................................................................................................................... 1
2.1 Tidigare forskning .................................................................................................................. 1
2.2 Röntgensjuksköterskans roll ................................................................................................. 2
2.2.1 Kommunikation ............................................................................................................... 3
2.3 Barn ........................................................................................................................................ 3
2.3.1 Åldersindelning ............................................................................................................... 3
2.4 Olika förberedelsemetoder ..................................................................................................... 5
2.4.1 Modersmjölksnarkos ....................................................................................................... 6
2.4.2 Sockerlösning .................................................................................................................. 6
2.4.3 Studiebesök ..................................................................................................................... 6
2.4.4 Musik eller ljudbok ......................................................................................................... 7
2.4.5 Lekterapi .......................................................................................................................... 7
2.4.6 Simulerings MRT ............................................................................................................ 7
2.4.7 Bildsystem ....................................................................................................................... 7
2.4.8 Webbsidor ....................................................................................................................... 7
2.4.9 Narkos och sedering ........................................................................................................ 8
3. PROBLEMFORMULERING ...................................................................................................... 8
4. SYFTE .......................................................................................................................................... 8
5. METOD ....................................................................................................................................... 9
5.1 Design..................................................................................................................................... 9
5.2 Urval och bortfall ................................................................................................................... 9
5.3 Enkät..................................................................................................................................... 10
5.4 Datainsamling...................................................................................................................... 10
5.5 Tillvägagångssätt .................................................................................................................. 10
5.6 Forskningsetiska överväganden ........................................................................................... 10
5.7 Bearbetning och analys ........................................................................................................ 11
6. RESULTAT ............................................................................................................................... 11
6.1 Vilka olika förberedelsemetoder använder MRT avdelningarna? ....................................... 11
6.2 Annat som förberedelsemetod .............................................................................................. 12
6.3 Förberedelsemetoder som används oftast ............................................................................ 12
6.4 Svar på de övriga frågorna ................................................................................................... 13
7. DISKUSSION ............................................................................................................................ 14
7.1 Metoddiskussion................................................................................................................... 14
7.2 Resultatdiskussion ................................................................................................................ 15
8. SLUTSATS ................................................................................................................................ 18
REFERENSLISTA
Bilaga 1
Bilaga 2
1. INLEDNING
Intresset för barn som patienter på röntgenavdelningen uppkom under vår verksamhetsförlagda
utbildning (VFU) på Västmanlands sjukhus i Västerås respektive Mora lasarett. Det är en fördel
att bemöta barn på ett annat sätt än vuxna för att få dem att samarbeta, detta gäller även barn i
olika åldersgrupper. Detta intresse ledde även till en veckas VFU på röntgenavdelningen vid
Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Magnetresonanstomografi (MRT) är en undersökning som kan vara väldigt påfrestande, såväl
fysiskt som psykiskt. Detta på grund av att undersökningen tar lång tid, patienten måste ligga
stilla och det är dessutom höga ljud. På röntgenkliniker där många MRT undersökningar av barn i
olika åldersgrupper utförs, bör undersökningsrummet inredas på ett barnvänligt sätt för att lugna
patienterna så att de kan genomgå undersökningen. Även information och förberedelser är viktiga
inför en MRT undersökning för att barnet och föräldrarna ska få en bra upplevelse [1].
En studie gjord på barn i åldern fem till 12 år visade på att 24 av 54 barn uppfattade MRT
undersökningen som obehaglig. Det de upplevde som obehag var en kombination av
venkateterinläggning och själva MRT undersökningen [2]. Barn som behöver diagnostiseras med
hjälp av MRT undersökning har ofta någon neurologisksjukdom, kärlmissbildning eller
onkologisktumörtillväxt [3]. Enligt en annan studie gjord i Lund 2010 kunde en ökning av MRT
undersökningar ses av barn i åldern noll till 16 år. Ökningen var från 45,7 % det första året till
57,9 % det femte året jämfört med en datortomografi (CT) undersökning. För barn yngre än 18
månader fanns det också en signifikant linjär trend mot en ökning med MRT undersökningar från
45,4 % till 71,2 % [4].
Då MRT undersökningar av barn ökar ansåg vi denna studie vara aktuell att genomföra.
2. BAKGRUND
2.1 Tidigare forskning
Tidigare studier har gjorts om hur olika förberedelsemetoder för barn inför en MRT undersökning
påverkar att undersökningen kan utföras. En studie som gjorts i Sverige 2014 beskriver hur barn
(ålder sex till tio år) och föräldrar fick en känsla av trygghet när de inför MRT undersökning fått
information, medan otillräcklig information skapade ångest [5].
1
Antalet barn som genomgår MRT undersökningar har ökat exponentiellt under åren 2004 och
2009. För barn kan detta vara en stressande upplevelse, särskilt hos barn som aldrig har
genomgått liknande undersökning innan. Det är nödvändigt att undersöka stressen och
ångestnivåer hos barn medan de väntar på en MRT undersökning. Det är även viktigt att skapa
åldersanpassade pedagogiska verktyg för att optimera upplevelsen för barn, föräldrar och
vårdgivare [6].
Vårdpersonal som arbetar med barn vilka genomgår en MRT undersökning kan använda olika
förberedelsemetoder för att öka patientkomforten och minska ångest. Dessa beskrivs och
förklaras ytterligare senare i texten. För barn som genomgår undersökningen i en öppen MRT,
har en studie visat att 27 % krävde sedering jämfört med 47 % i den slutna MRT. Det fanns ingen
signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller sedering i en subanalys av barn äldre än 10 år.
Hos barn yngre än 10 år fanns en än starkare skillnad mellan de två grupperna i sedering, 29 % i
den öppna MRT jämfört med 61% i slutna MR. I denna studie kunde konstateras att det är
enklare att övervaka barn som givits lugnande preparat i öppen MRT och att allmän anestesi inte
längre behövs med det nya systemet. Slutsatsen var att en öppen MRT design är av påtaglig
fördel vad gäller avbildning av pediatriska patienter. Simulerings MRT minskar
sederingsfrekvensen och kan vara mest effektiv hos barn upp till 10 års ålder. Resultat pekade
även på att simulering kan hjälpa vid skanning av barn med tvångssyndrom [7]. En simulerings
MRT med ett träningsprotokoll kan vara användbart för att förbereda barn för en diagnostisk
MRT undersökning. Det kan minska behovet av sedering hos unga barn som genomgår en MRT
undersökning [8]. Audiovisuella System (AV-system), ljudsystem, visade på en minskning av
sedering hos barn äldre än tre år. Emellertid kan effektens storlek ses beroende på AV-systemet
och det är troligt att ett AV-system till stor del leder till positiva resultat för barn som genomgår
MRT undersökning. Kognitiva strategier, även guidat bildspråk, andningsövningar, och kognitiva
beteende terapier är andra förberedelsemetoder som användes på barn. Hälften av dessa
förberedelsemetoder visade på en viss positiv effekt på åtminstone ett utfall [7].
2.2 Röntgensjuksköterskans roll
Radiografi är röntgensjuksköterskans största ansvarsområde. Detta är ett tvärvetenskapligt
kunskapsområde som innefattar kunskaper om omvårdnad, bild- och funktionsmedicin,
strålningsfysik samt medicin. Utbildningen inom radiografi ska ge de kunskaper som krävs inom
2
olika metoder för att genomföra undersökningar och behandlingar i diagnostiskt och behandlande
syfte. I sin yrkesroll möter röntgensjuksköterskan människor i alla åldrar och med olika
vårdbehov. Undersökningar och behandlingar ska alltid ske i samverkan med vårdtagare och
närstående utifrån vårdtagarens behov och förutsättningar. Enligt kompetensbeskrivningen för
legitimerad röntgensjuksköterska ska röntgensjuksköterskan ha förmåga att med omdöme,
kunskap och noggrannhet ge adekvat information till vårdtagaren. Samt kunna uppmuntra och
stödja vårdtagaren att genomföra undersökningen/behandlingen [9].
2.2.1 Kommunikation
Barn utvecklas i olika takt. Barn i samma ålder kan variera vad gäller mognad. Därför är det
viktigt för en röntgensjuksköterska att individuellt bedöma barn för att på så sätt kunna anpassa
kommunikationen och informationen så att barnet förstår. Att ge ett barn möjligheten att vara
involverad i det som sker ger barnet känslan av kontroll, vilket kan leda till ett bättre tekniskt
resultat. Kommunikation med barn i olika åldrar innebär att vägleda och stötta barnet i det som
ska ske. Röntgensjuksköterskan bör vara flexibel, lyhörd och uppmärksam på barnets
förutsättningar och förmågor. Det är även viktigt att skapa en bra och förtroendeingivande
relation till barnets vårdnadshavare så att denne kan hjälpa till att skapa trygghet för barnet. Att
ge anpassad, enkel och ärlig information, vilken under undersökningens gång upprepas, gör att
barnet bättre förstår och känner sig trygg [10].
2.3 Barn
Ett enkelt sätt att definiera barn är att ange en viss åldersgräns, till exempel alla under 18 år. Ett
annat sätt att avgöra skillnaden mellan barn och vuxna är att bedöma individens utveckling och
mognad. Enligt svensk lagstiftning finns ingen generell definition av barn, däremot finns enstaka
lagar med bestämmelser för vad som avser barn i den lagen. I Sverige är myndighetsåldern 18 år
vilket ger skäl att se en person som barn upp till 18 års ålder [11].
2.3.1 Åldersindelning
Det finns flera teorier om barns utveckling, bland annat hur olika åldrar har olika behov. Vår
studie har utgått från en sammanfattning av tre olika teorier, Jean Piagets, Erik Homburger
Eriksons samt John Bowlbys.
3
Jean Piagets teori handlar om barns utveckling där alla genomgår samma stadier oavsett kultur
och miljö. Det sensomotoriska stadiet är det första och pågår under barnets första två år. Under
detta stadie lär sig barnet genom sina sinnen och motoriska rörelser. Genom kontakt och
omvårdnad stimuleras barnet medan det bygger sina upplevelser på vad det ser, hör, tar på och
smakar. Under denna period lär sig barnet att det är en egen individ skild från omgivningen. Det
andra stadiet kallas det preoperationella stadiet och inträffar när barnet är mellan två år till sex år.
Under detta stadie lär sig barnet att tänka logiskt genom till exempel låtsaslek där nallebjörnen får
liv och kan göra illa sig. Barnet sätter sig själv i centrum men saknar begrepp om tid och mängd.
Det tredje stadiet kallas för de konkreta operationernas stadium och pågår i åldern mellan sex och
tolv år. I detta stadie blir barnet mindre egocentriskt och lär sig att urskilja viktig information.
Det sista stadiet kallas det formella operationernas stadie eller det abstrakta operationernas stadie.
I detta stadie är tonåringen självkritisk och sårbar för kommentarer riktade mot denne som
person. Här utvecklas även förmågan till abstrakt tänkande [12].
Erik Homburger Erikson teori påpekar den sociala miljöns betydelse för utveckling och delar in
barnets utveckling i fem stadier. Det första är den orala fasen vilken pågår i åldern noll till 18
månader. Om inte barnet får mat och stimulans via munnen utgör detta en grogrund för bristande
tillit mot omgivningen. Nästa stadie är autonomifasen, även kallad trotsåldern som pågår i åldern
18 månader till tre år. Här börjar barnet utforska sin omgivning och människor runt omkring, när
barnet klarar av saker själv skapas självförtroende. I denna fas behöver många barn tydliga regler.
Initiativfasen är tredje stadiet i åldern tre till sex år. Här behöver barnet tydliga gränser för att
känna trygghet medan det fortsätter att utforska sin omgivning. I åldern sex år och fram till
puberteten pågår färdighetsfasen. Här frigör sig barnet allt mer från sina föräldrar. För barnet är
det är viktigt att socialisera med jämnåriga och känna gemenskap i den gruppen. Det femte och
sista stadiet utgörs av puberteten och här genomgår kroppen stora hormonella förändringar vilka
påverkar barnet [1].
4
John Bowlbys teori handlar om hur viktiga föräldrarna är för barnets utveckling. Teorin kretsar
även kring riskerna vid separation från föräldrarna, speciellt för barn under tre år. Det som är
grundläggande för barns psykologiska utveckling är deras känslomässiga anknytning till
vårdnadshavare, denna teori menar att separation i tidig ålder kan leda till konsekvenser i ett
senare skede, som svårigheter med tillit [13].
Sammanfattning av de tre teorierna:
Noll till sex månader: I detta skede är barnet ofta trött och nöjt efter att ha fått mat. Kan inte ta
emot information och lägger inte större vikt vid vem som tar hand om honom/henne.
Sex månader till tre år: Vill gärna ha närhet till vårdnadshavare och reagerar på förändringar av
fasta rutiner. Är rädda för smärta men kan avledas med till exempel lek.
Tre till fem år: Viktigt att barnet får känna sig delaktig och får beröm, kan följa enklare
instruktioner och avledas med småprat.
Fem till 18 år, skolåldern: Viktigt att ge barnet information om vad som ska ske och vara
observant på barnets personlighet till exempel om barnet känner obehag när han/hon behöver klä
av sig. Småprata för att avleda och ge beröm, anpassa informationen till individen [1,12, 13].
2.4 Olika förberedelsemetoder
Att förbereda barnet och vårdnadshavarna på vad som ska hända vid MRT undersökningen är
viktigt. Förberedelser sänker stressnivån och stärker bemästringsförmågan hos barnet. Vidare ger
information vårdnadshavarna bättre förutsättningar att motivera och hjälpa barnet vid
undersökningen. Skriftlig information som på ett korrekt och realistiskt sätt beskriver
undersökningen och förberedelserna inför undersökningen bör skickas ut i god tid. När barnet
kommer till undersökningen måste det finnas tid för att berätta om vad som ska ske samt för att
besvara frågor. Om patienten får information före undersökningen skapar det trygghet. Det är
även nödvändigt att kontinuerligt informera under undersökningen. Barn som är inneliggande på
sjukhus kan med fördel förberedas på vårdavdelningen. Olika förberedelsemetoder kan vara
effektiva för att få barn att känna sig trygga och på så sätt kunna genomföra en MRT
undersökning. Det allra viktigaste är dock att få barnet att lita på sig själv, att det klarar av att
genomföra undersökningen. På många röntgenavdelningar ser rummet där MRTn finns kalt och
främmande ut och det är fullt med utrustning. Miljön i undersökningsrummet kan även vara
skrämmande för barn. Detta eftersom det ofta saknas färger och dekorationer. Det är således
5
viktigt att sjukhus där många MRT undersökningar på barn utförs, bör undersökningsrummet
inredas så att det blir mer barnvänligt [1]. Vid en MRT undersökning placeras patienten på en
brits. En specialbyggd spole placeras på den del av patienten som ska undersökas. Britsen som
patienten ligger på förs sedan in i en tunnel i MRT. Patienten förses med hörlurar, genom vilka
personalen kan prata med patienten. Det finns även en knapp som patienten kan trycka på för att
påkalla personalens uppmärksamhet. Det är viktigt att patienten ligger still för att bilderna ska bli
tydliga. En MRT undersökning tar vanligtvis 30 till 45 minuter [14]. Vid vissa undersökningar
kan diagnostiseringen förbättras genom att använda intravenös kontrast [15]. För att minska
barnets oro är det viktigt att sätta den perifiera venkatetern före undersökningen [1]. Barn
upplever ofta att det trånga utrymmet, det höga ljudet från gradienterna, att ligga stilla och
insättandet av perifier venkaterer som det som gör MRT undersökningen obehaglig [16].
2.4.1 Modersmjölksnarkos
Modersmjölksnarkos används främst på barn som är sex månader eller yngre, som ett försök att
genomföra MRT undersökningen utan narkos och lugnande medel. Detta är en gammal och
erkänd metod, vilken används i flera kulturer för att lugna barn. För att lyckas med
modersmjölksnarkos är det viktigt att barnet är både hungrigt och trött när det kommer till
röntgenavdelningen. Barnet får äta sig mätt efter ankomst. För att barnet ska ligga still används
en metod där barnet lindas med elastiska bandage. Det är viktigt att det finns en vuxen i
undersökningsrummet med barnet, då det finns risk för att barnet rapar och kan då eventuellt
aspirera vätska i lungorna [1].
2.4.2 Sockerlösning
Söta lösningar är utmärkt att använda till de allra minsta barnen. De har en smärtstillande effekt
på spädbarn och används vid måttligt smärtsamma procedurer, till exempel inläggning av perifer
venkateter som är nödvändig för att administrera kontrast. Ett par milliliter ges per oralt, genom
spruta eller nappflaska. Detta har en omedelbar effekt. Dessutom avleds barnet från smärtan
genom att suga på något [1].
2.4.3 Studiebesök
Att få besöka undersökningsrummet och att få se MRTn i förväg samt att få träffa personalen kan
bidra till en bättre upplevelse [1]. Genom att barnet får åka hem igen och bearbeta sina intryck i
en välbekant miljö kan undersökningen bli mindre skrämmande [17].
6
2.4.4 Musik eller ljudbok
Att barnet får ha med sig egen ljudbok eller musik bidrar ofta till att upplevelsen av MRT
undersökningen blir bättre. Detta är särskilt viktigt om barnet talar ett annat språk [1].
2.4.5 Lekterapi
Många sjukhus har en lekterapiavdelning med anställda lekterapeuter. Dessa har bland annat till
uppgift att tillvarata barnets behov av lek och kan förbereda barnet genom att leka sig igenom
undersökningsprocessen. Lekterapeuten har kunskap om vad leken betyder för barn och
ungdomar, om olika åldersgruppers behov av lek och leksaker samt hur leken kan användas i
samband med sjukdom, vård och behandling. Att förbereda och informera barnet om det som
händer inom hälso- och sjukvården, till exempel obehagliga undersökningar och behandlingar, är
viktigt för att minska barnets stress och lidande [1,18]. Lek kan användas för att förbereda barnet
inför obehagliga upplevelser. Leken ska då ta utgångspunkt från den situation barnet ska
genomgå. Leken bör vara både strukturerad och målinriktad [17].
2.4.6 Simulerings MRT
Sjukhus kan använda sig av en simulerings MRT, en så kallad Mock-scanner. Mock-scannern är
till för barnen att leka med. Den är en kopia av en riktig MRT och kan således användas för att
genom lek visa barn hur undersökningen går till. När barn ges möjlighet att utforska och leka
med Mock-scannern har den senare riktiga undersökningen goda chanser att upplevas som
tryggare av barnet [1].
2.4.7 Bildsystem
Det finns olika typer av system som gör det möjligt för barnen att titta på film under MRT
undersökningen. Projektorn visar filmen på väggen eller på en skärm. Genom en spegel på
huvudspolen eller prismaglasögon kan barnet se filmen på skärmen/väggen utanför tunneln [1].
2.4.8 Webbsidor
På internet finns ett flertal hemsidor som vänder sig till barn som ska göra en MRT undersökning
så som dunder och 1177. På dessa sidor kan barnet få se vad som ska hända under
undersökningen och höra ljudet från modaliteten. Dessa sidor kan röntgenklinikerna hänvisa sina
patienter till för att de ska kunna förbereda sig [19, 20].
7
2.4.9 Narkos och sedering
Barn vilka inte klarar av att samarbeta så att en MRT undersökning kan utföras, kan behöva
sederas eller få någon form av anestesi [1]. Målet med sedering och anestesi vid en MRT
undersökning är att barnets rörelser kan kontrolleras och den psykiska påfrestningen och stressen
minskas [21]. Anestesi till barn kan i princip tillföras på två sätt, med intravenösa anestesimedel
eller genom inhalation av anestesigas [22]. Vid generell anestesi är patienten medvetslös, smärtfri
och utan förmågan att minnas vad som sker under anestesin [23]. Patienten har delvis eller total
förlust av skyddsreflexer, ofta kan patienten inte upprätthålla fria luftvägar [22]. Vid sedering är
patienten vaken eller sover ytligt. Patienten går att väcka men intensiteten i ångestnivå och
sinnesuttryck är sänkt [24]. Sedering kan delas in i två olika grader; vaken- respektive djup
sedering. Vaken sedering innebär innebär svag sänkning av medvetande nivån med intakta
skyddsreflexer. Patienten upprätthåller själv fria luftvägar och svarar på verbal- och fysisk
stimulering. Djup sedering innebär sänkt medvetandenivå med delvis förlust av skyddsreflexer.
Ofta kan inte patienten upprätthålla fria luftvägar hela tiden. Patienten kan svara på verbal- eller
fysisk stimulering. Vid sedering och anestesi är det viktigt att övervaka ventilation och luftvägar.
Steget från en vaken till en djupt sederad patient, med blockerade luftvägar, dålig andning och
reducerade reflexer kan vara kort [22].
3. PROBLEMFORMULERING
Under VFU-perioder uppmärksammade vi att det kan vara krävande att utföra en MRT
undersökning på barn. På många röntgenavdelningar saknas färger och dekorationer i
undersökningsrummet vilket kan få miljön att verka skrämmande för barnet som dessutom ska
undersökas i en MRT som väsnas. Olika förberedelsemetoder finns för att underlätta för barn att
klara av undersökningen. Barn i olika åldersgrupper kräver olika information och förberedelser.
4. SYFTE
Syftet med denna studie var att kartlägga olika förberedelsemetoder som röntgenklinikernas MRT
avdelning på universitetssjukhusen i Sverige använder. Förberedelsemetoder som används för att
förbereda ett barn, med uppdelning i åldrarna noll till sex månader, sex månader till tre år, tre till
fem år och fem till 18 år, för en MRT undersökning.
8
5. METOD
5.1 Design
Detta är en vetenskaplig empirisk enkätstudie med systematiskt inhämtad kunskap. Studien är
icke-experimentell då det är en kartläggning av olika förberedelsemetoder som används och
ingen specifik åtgärd eller intervention har utförts [25]. En kvantitativ och kvalitativ design har
använts vid utformande av enkäten då både mätningar i siffror och verbala formuleringar gjorts
[26].
5.2 Urval och bortfall
Universitetssjukhusen i Sverige vars röntgenkliniker har en MRT avdelning som undersöker barn
valdes ut till att ingå i studien. Röntgenklinikerna söktes fram via internetsidan inetmedia.nu med
länkar till respektives sjukhus hemsida. Därefter kontaktades röntgenklinikerna genom telefon för
att få kontaktuppgifter till den som var bäst lämpad på MRT avdelningen att besvara enkäten. På
Karolinska och Sahlgrenska universitetssjukhusen genomgår barn MRT undersökningen på en
barnspecialiserad avdelning vilken enkäten sändes direkt till. Skånes universitetssjukhus utför
undersökningar på barn men de flesta utförs på Lunds barnsjukhus varför båda är inkluderade i
studien. Enkäten med en informationstext (bilaga 1) skickades genom mail till kontaktpersonen
på respektive MRT avdelning Totalt skickades enkäten till åtta MRT avdelningar.
Sex MRT avdelningar besvarade samtliga flervalsfrågor. Två MRT avdelningar besvarade enbart
frågan om att ta del av den färdiga studien. Enbart de MRT avdelningar vilka besvarat samtliga
flervalsfrågor inkluderas i resultatet. Enbart en av MRT avdelningarna bifogade sin
informationstext varför denna informationstext valdes att bortses från i resultatet. Även de två
följande enkätfrågorna i respektive åldersgrupp valdes att bortses i resultatet.
-
Vilket preparat använder ni oftast vid sedering?
-
Hur ofta använder ni narkos som förberedelsemetod per vecka?
Dessa enkätfrågor valdes bort då författarna under arbetets gång valde att fokusera studien utifrån
en röntgensjuksköterskas perspektiv.
9
5.3 Enkät
Enkäten bestod av frågor om olika förberedelsemetoder av barn inför en MRT undersökning.
Enkäten var uppdelad i fyra olika ålderskategorier. Det var fem frågor till varje ålderskategori
samt sex övriga frågor. En fråga per ålderskategori var utformad som flervalsfråga övriga fyra
frågor var öppna frågor. Tre av de övriga frågorna hade två svarsalternativ, och de övriga tre var
öppna frågor. Frågorna i enkäten baserades på studiens syfte och upplägget utformades med stöd
av metodlitteratur [26, 27]. Ålderskategorierna baserades på en sammanfattning av flera olika
teorier om barns utvecklingsstadier [1, 12, 13].
5.4 Datainsamling
Studien gjordes i enkätform då datainsamlingen skulle ske över ett stort geografiskt område.
Enkäten utformades och skickades genom ett internetbaserat verktyg då detta skulle underlätta
insamlingen av besvarade enkäter. Användes även för att förenkla besvarandet och förkorta
tidsåtgången för deltagarna [28].
5.5 Tillvägagångssätt
Innan utskick granskade handledaren av examensarbetet enkäten med tillhörande
informationstext (bilaga 1). Enkäten var internetbaserad och öppnades via en länk i mailet, efter
att enkäten var ifylld och avslutad kunde resultatet avläsas av författarna i enkätprogrammet [28].
Enkäten skickades ut den 2 mars 2015 och sista svarsdag var den 11 mars 2015. En påminnelse
skickades ut dagen efter sista svarsdag (se bilaga 2) vilket resulterade i ett ytterligare ett
inkommit svar.
5.6 Forskningsetiska överväganden
Informationsbrevet utformades efter metodlitteratur [25]. Brevet innehöll syftet med studien,
frivillighet att deltaga och att resultatet inte skulle visa varje enskilds MRT avdelnings enkätsvar
utan vara en anonym sammanställning. Utskicket gjordes till den kontaktperson som uppgivits
vid telefonsamtal till respektive MRT avdelning.
10
5.7 Bearbetning och analys
Datainsamlingen skedde via internetverktyget webbenkäter [28]. Resultatet från de deltagare som
besvarat alla flervalsfrågor i enkäten presenteras i flytande text och med tabell utformad i
Microsoft Office Word.
6. RESULTAT
Resultatet baseras på de sex MRT avdelningar på röntgenkliniker som hör till universitetssjukhus
i Sverige som har besvarat alla flervalsfrågor på den utskickade enkäten. Inklusionskriterierna var
att sjukhuset skulle vara ett universitetssjukhus med en MRT avdelning som undersökte barn.
6.1 Vilka olika förberedelsemetoder använder MRT avdelningarna?
Svaren visar att förberedelsemetoder som de deltagande MRT avdelningarna använder är
sockerlösning, modersmjölksnarkos, sedering, narkos, studiebesök, lekterapi och musik eller
ljudbok. Olika förberedelsemetoder används inom olika åldersgrupper. Hur spridningen i
åldersgrupperna och användandet av förberedelsemetoderna var kan ses i tabell 1.
Tabell 1: Visar vilka förberedelsemetoder som används i samband med en
magnetresonanstomografi (MRT) undersökning på barn i de olika åldersgrupperna. Baseras på
svar från de sex MRT avdelningar på röntgenkliniker som hör till Universitetssjukhus i Sverige
som deltagit i denna studie.
Förberedelsemetoder Noll till sex
Sex månader
Tre till
Fem till 18
till tre år
fem år
år
Studiebesök
3
4
Lekterapi
2
3
månader
Sockerlösning
2
Modersmjölksnarkos
5
11
Sedering
5
5
4
4
Narkos
2
5
4
4
2
3
1
3
Musik eller ljudbok
Annat
2
6.2 Annat som förberedelsemetod
Som kan ses i tabell 1 har totalt sex MRT avdelningar svarat annat som förberedelsemetod i de
olika åldersgrupperna. De MRT avdelningar som besvarade denna fråga uppgav följande direkta
citat i de olika åldersgrupperna som visas nedan.
Åldersgruppen noll till sex månader:
”kombination av nymatad + glukos alt. nymatad + Kloralhydrat.”
Åldersgruppen tre till fem år:
”webbaserad information.”
Åldersgruppen fem till 18 år:
”1177.se samt informationsbroshyr”
”Filmvisning vid undersökning”
”Webbaserad information.”
6.3 Förberedelsemetoder som används oftast
Svaren från deltagande MRT avdelningarna (direkta citat) på den öppna enkätfrågan, vilken
förberedelsemetod som används oftast, kan ses uppdelat i de olika ålderskategorierna nedan.
Åldersgrupp noll till sex månader
”Olika beroende på undersökning om det krävs t.ex. apné samt ålder på barnet, det är stor
skillnad på 1 mån och 6 mån.”
”Vällingnarkos”
”Nymatad (ev. i kombination med annat)”
”Neonatal avd sköter matning och ibland tillägg av sedering”
12
”att de skall vara trötta och nymatade och att de får dexdor nasalt.”
Åldersgrupp sex månader till tre år
”Sedering”
”6-10 mån. intubation. 10mån-3år propofol-infusion”
”Sedering ”
Åldersgrupp tre till fem år
”Sedering”
”Sedering”
”Sedering med propofol-infusion på barn under 4-5 år”
”Sedering”
”Dessa barn kommer hit och får göra ett sk provåk. Testa att ligga i maskinen och ibland få
lyssna på hur kameran låter.”
Åldersgrupp fem till 18 år
”Sedering”
”Lekterapi barn 5-11 år”
”Information+ ev studiebesök”
”Musik eller ljudbok ”
”Dessa barn kommer hit och får göra ett sk provåk. Testa att ligga i maskinen och ibland få
lyssna på hur kameran låter.”
6.4 Svar på de övriga frågorna
Av de sex MRT avdelningarna som besvarade enkäten uppgav två att de har speciella
utsmyckningar i undersökningsrummet som är anpassat till barn. Utsmyckningen de hade var en
fondtapet med fåglar och djur, ljussättning i olika färger samt en ljud och ljusanläggning inne i
rummet som heter ambient experience.
Alla utom en av MRT avdelningarna hänvisar sina patienter till någon av följande
informationssidor på internet, 1177, 1177 vårdguiden, Barnwebben akademiska sjukhuset, dunder
samt SU/Sahlgrenskas externa hemsida och 1177.se/barnavdelningen.
13
En av de deltagande MRT avdelningarna hade ett speciellt anpassat program vilket är designat
för att underlätta en MRT undersökning för barn i undersökningsrummet eller i ett
förberedelserum som hette Philips Ambient Experince. Programmet består både av en
simulerings MRT och ett bildsystem.
7. DISKUSSION
7.1 Metoddiskussion
I enkäten i denna studie ingick öppna frågor vilka kan vara en svaghet då enbart en liten del av
respondenterna besvarar dessa. Detta kan skapa problem med att kvantifiera svaren samtidigt som
fler teman kan framkomma om respondenterna besvarar de öppna frågorna [27]. I denna studie
blandades öppna frågor med flervalsalternativ vilket författarna ansåg minskade svagheten med
de öppna frågorna. Genom att använda både flervalsfrågor och öppna frågor anser författarna att
det ökade svarens tillförlitlighet då respondenterna fick kommentera med egna ord. Författarna
valde att inte göra enkätens frågor obligatoriska vilket kan vara orsaken till att sex av åtta
besvarade alla flervalsfrågorna i enkäten medans två enbart besvarade första frågan. Enkäten
valdes att göras anonym vilket ledde till att påminnelsen fick skickas till alla även de som
besvarat enkäten. Om identitet på enkäten används kunde författarna vetat vilka som besvarat
enkäten. Enkäten var utformad och skickades via ett internetbaserat verktyg då författarna ansåg
att detta underlättade insamling och besvarande av enkäten jämfört med om enkäten skulle ha
skickats via brev. Författarna ansåg även att detta skulle förkorta tidsåtgången för deltagarna
vilken skulle öka deras motivation att besvara enkäten. Ett alternativ till enkätstudie är en
intervjustudie. Vid en intervjustudie hade både författarna och deltagarna kunnat ställa
följdfrågor för att tydliggöra frågornas syfte [25]. Författarna valde bort detta alternativ då
studien gjordes över ett stort geografiskt område.
MRTn är den modalitet där radiologerna söker mest specialist hjälp för att ge sedering. Sedering
utförs av personal från anestesiavdelningen [29].
En utbildad sjuksköterska bedömer lämpligheten för sedering enligt fastställda kriterier och
administrerar läkemedlet. Sjuksköterskan ansvarar sedan för övervakningen av patienten under
hela undersökningen tills patienten återhämtat sig. Generell anestesi är ett alternativ till sedering.
Det kostar dock i bemanning, utrustning, läkemedel och återhämtningstid. Det finns vissa
14
svårigheter med att övervaka sederade patienter vid MRT undersökning. Vid en MRT
undersökning ligger patienten över en meter in i MRTns tunnel vilket begränsar tillgången till
patientens huvud och luftvägar. Patienten måste ligga stilla i fem minuter åt gången, vilket är den
tid det tar för varje sekvens. Rörelse i en pågående sekvens kan leda till att hela sekvensen måste
tas om. Övervakningsutrustningen måste vara MRT kompatibel [30].
Enligt en studie av Schulte et al. (2010) är den uppenbara fördelen med generell anestesi vid
MRT undersökning att den inte är beroende av ett barns förmåga att samarbeta. Hela processen
med förberedelse och undersökningstid blir mer förutsägbar [3]. Då röntgensjuksköterskan inte
ansvara för dessa delar valde författarna att bortse från de specifika frågorna rörande narkos och
sedering i enkäten. På grund av detta redovisas dessa enkätsvar inte i resultatet.
7.2 Resultatdiskussion
För att få en lyckad MRT undersökning kan ett helt team av personal behövas.
Röntgensjuksköterska, sjuksköterska, lekterapeut, radiolog och narkosläkare. Varje teammedlem
har ett direkt ansvarsområde som till exempel omvårdnad av patienten. Röntgensjuksköterskan
har oftast med hjälp av radiologen huvudansvaret för att prioritera och planera arbetsfördelningen
vid undersökningen [31]. Vår studie visar på de olika förberedelsemetoder som används av
personal inför en MRT undersökning av barn.
Resultatet visar på att fyra av röntgenklinikerna använder modersmjölksnarkos till barn i åldern
noll till sex månader. Enligt en studie av Sury et al. (2005) kan upptill 75 % av spädbarnen under
tre månader undersökas i upp till 45 minuter med ett lyckat resultat med hjälp av
modersmjölksnarkos. Om modersmjölksnarkosen misslyckas och barnet vaknar, måste sedering
eller narkos vänta i sex timmar på grund av risken för aspiration i lungorna [31]. I en studie av
Schulte et al. (2010) uppges att modersmjölksnarkos är en enkel och säker metod, men att en
nackdel med metoden är att induktionstiden är svår att förutse [3].
I resultatet ses också att två MRT avdelningar använder sockerlösning till spädbarn. Enligt
Bernadette et al. (2008) kan sockerlösning vara till stor hjälp vid MRT undersökning av
spädbarn. Sockerlösning används som ett alternativ till sedering vid MRT undersökning av
15
spädbarn. En fördel med sockerlösning är att om det inte lugnar barnet tillräckligt mycket för att
genomföra MRT undersökningen, kan barnet genast sederas utan fördröjning [32].
Resultatet i vår studie visar att tre MRT avdelningar erbjuder barnen i åldersgrupperna tre till fem
år att komma på besök innan MRT undersökningen och fyra MRT avdelningar erbjuder samma
till åldersgruppen fem till 18 år. I en studie av Gårdling et al. (2014) fann dem att de deltagande
barnen och föräldrarna upplevde att de fick en ökad känsla av trygghet när de fick besöka MRTn
innan undersökningen. Studien menar att barnen önskade att de fick en chans att komma in i
undersökningsrummet, se vad som finns bakom MRTn och att de fick lyssna på ljudet från
MRTn som de hört skulle vara obehagligt. Även föräldrarna fann besöket givande [5].
Redan 1997 gjordes en studie om lekterapi inför en MRT kan underlätta för barn. De kom fram
till att lekterapi ger barnet en chans att bilda sig en uppfattning om vad som ska hända vid MRT
undersökningen. På detta sätt så blev de mindre rädda vid undersöknings tillfället. I studien fick
169 barn i åldern fyra till åtta år genomgå lekterapi inför MRT undersökningen. Av dessa var det
endast ett barn som behövde generell anestesi vid undersöknings tillfället [33]. Resultatet i vår
studie visar att på det inte är så vanligt med lekterapi som förberedelsemetod. Det var inte heller
så vanligt med simulerings MRT. Enligt vårt resultat är det endast en av de deltagande MRT
avdelningarna använde någon typ av simulerings MRT. Det system som användes var Philips
Ambient Experince. En lyckad MRT undersökning med bra diagnostisk kvalité bör ha så lite
rörelseartefakter som möjligt. I en studie av Hallowell et al. (2008) undersöktes hur effektiv
simulerings MRT är för att hjälpa barn att genomföra MRT undersökning utan generell anestesi
eller sedering. Barnen fick tillsammans med en lekterapeut tillfälle att träna på MRT
undersökningen i en fullstor tränings MRT före det riktiga undersökningstillfället. De kunde ligga
i den position som de skulle ligga vid den riktiga undersökningen och åka in i apparaten, samt
höra hur apparaten låter. Av de 291 barnen i åldern tre till 17 år som ingick i studien klarade 74,9
% undersökningen utan generell anestesi eller sedering efter att ha fått träna i en simulerings
MRT. Barnen delades upp i tre åldersgrupper. Noll till sex år, sju till tolv år och tretton år och
äldre. I åldersgrupperna noll till sex år och sju till tolv år fanns ingen signifikant skillnad i hur
många som klarade en diagnostiskt godkänd MRT undersökning. Åldersgruppen tretton år och
16
äldre visade ett icke diagnostiskt värde på 18,2 %, vilket ansågs inte vara en sann siffra för denna
åldersgrupp då endast elva barn deltog i denna åldersgrupp [34].
Resultatet i vår studie visar att två MRT avdelningar använder musik eller ljudbok som
förberedelsemetod för barnen i åldersgrupperna tre till fem år innan MRT undersökningen och tre
MRT avdelningar erbjuder samma till åldersgruppen fem till 18 år. Gårdling et al. (2014) pekar
på att flera av barnen upplevde känslan av trygghet när de märkte att tunneln på MRT var upplyst
under hela undersökningen. Vidare upplevde de att undersökningen kändes lättare om de fick
lyssna på musik eller en saga [5].
Det var vanligt förekommande att MRT avdelningar hänvisar till en webbsida. I resultatet
framkom att fem av sex MRT avdelningar hänvisar till en webbsida för information till barn och
vårdnadshavare inför MRT undersökningen. I en artikel av Sury et al (2005) framgår att en
internet webbsida med instruktioner och ett virtuellt besök i MRTn kan förbereda barn och
föräldrar och besvara de vanliga frågorna om MRT undersökningen [31].
En tysk litteratur studie gjord 2010 försöker att besvara om anestesi eller sedering är bäst för
MRT undersökningar hos barn. Narkos bör föredras hos prematura eller små barn eftersom
säkerheten är förutsägbar. För att garantera maximal patientsäkerhet krävs att MRT-enheten har
utbildad personal och att samtliga processer är väl planerade. Enligt resultatet av denna studie ska
beslutet fattas från fall till fall, med hänsyn till alla egenskaper hos det enskilda barnet. En fullt
utrustad anestesi arbetsstation krävs för både sedering och anestesi. Andningsövervakning och
återupplivningsutrustning måste vara förberedda och direkt tillgängliga. Adekvat utbildning i
pediatrisk luftväg och krisberedskap i denna miljö med en begränsad syn på och tillgång till
patienten är viktigt för narkosläkare eller pediatrisk ICU läkare. Hos barn äldre än tre år eller med
en kroppsvikt mer än 10 kg kan sedering vara ett säkrare alternativ jämfört med anestesi om inga
specifika luftvägsavvikelser eller andra sjukdomar påverkar beslutet. Sedering kan även vara ett
säkrare alternativ till narkos hos spädbarn yngre än tre år eller vid förekomsten av stora
sjukdomstillstånd som avgör att anestesi utanför operationssalen är en stor risk [3].
En annan studie gjord i London pekar på att en lyckad sedering beror på tre olika faktorer.
Bortval av barn hos vilka sedering är osäkert att fungera eller sannolika att misslyckas,
17
användning av lämpliga droger i begränsade doser och utbildning av erfarna sjuksköterskor [35].
Resultatet i vår studie visar att fem MRT avdelningar använder sedering till barnen i
åldersgrupperna noll till sex månader, fem MRT avdelningar till åldersgruppen sex månader till
tre år. I åldersgrupperna tre till fem år och fem till 18 år använder fem MRT avdelningar sedering
i samband med MRT undersökning. När det gäller narkos visar resultatet i vår studie följande, två
MRT avdelningar använder sig av narkos i åldersgruppen noll till sex månader, fem MRT
avdelningar i åldersgruppen sex månader till tre år och fyra MRT avdelningar i de två äldsta
åldersgrupperna.
Vidare forskning om hur MRT undersökningar kan underlättas för barn anser författarna bör
utföras. Det finns nya tekniker som simulerings MRT och bildsystem som anses underlätta för
barn att genomföra MRT undersökning utan sedering och anestesi. Anestesi och sedering är
resurskrävande åtgärder, i form av tid, anestesipersonal och eftervård. Framtida studier där de
ekonomiska aspekterna för anestesi och sedering gentemot andra metoder där barn inte behöver
anestesi eller sedering skulle vara intressant.
8. SLUTSATS
Det är viktigt att röntgensjuksköterskan har kunskaper om vilka olika förberedelsemetoder som
finns att tillgå vid förberedelse av barn inför en MRT undersökning. Det är
röntgensjuksköterskans uppgift att underlätta påfrestande undersökningar för patienterna.
De förberedelsemetoderna som används i samband med en MRT undersökning på barn i olika
åldersgrupper av MRT avdelningarna i denna studie är sockerlösning, modersmjölksnarkos,
sedering, narkos, studiebesök, lekterapi och musik eller ljudbok.
Andra förberedelsemetoder som MRT avdelningarna uppger användas är en kombination av två
förberedelsemetoder så som nymatad och glykos/kloralhydrat till spädbarn upp till sex månader. I
de äldre åldersgrupperna användes förberedelsemetoder så som webbaserad information eller
filmvisning. Dessa förberedelsemetoder kan med fördel även användas vid andra radiologiska
undersökningar. På grund av detta borde denna del ingå i röntgensjuksköterskans utbildning
vilket det i dagens läge inte gör.
18
REFERENSLISTA
1. TjØnneland R.M, Lagesen B. Barnradiografi, en praktisk handledning. Upplaga 1. Malmö:
Gleerups utbildning AB, 2014
2. Westra E. A, Zegers P. A. M, Sukhai N. R, Kaptein A.A, Holscher C. H, Ballieuc B. P. E. B,
van Zwet W. E, Wit M.J. Discomfort in children undergoing unsedaded MRI. European Journal
of Pediatrics. [cited April 16, 2015].
3. Schulte-Uentrop L, Goepfert M. Anaesthesia or sedation for MRI in children. Current Opinion
In Anesthesiology. 2010, [cited March 1, 2015]
4. Törnqvist E. Going through magnetic resonance imaging, patients’ experiences and the value
of information and preparation for adults and children. Department of Health Sciences, Faculty
of Medicine, Lund University, Sweden, 2010. [cited April 16, 2015]. Tillgänglig från
http://handikappforbunden.se/PageFiles/2357/erna_kappa.pdf
5. Gårdling J, Månsson M. Children's and Parent's Perceptions of a Magnetic Resonance Imaging
Examination. Journal of Radiology Nursing. 2014, [cited March 1, 2015]
6. Hartman J, Bena J, McIntyre S, Albert N. Does a photo diary decrease stress and anxiety in
children undergoing magnetic resonance imaging? A randomized, controlled study. Journal Of
Radiology Nursing. 2009, [cited March 1, 2015]
7. Munn Z, Jordan Z. Interventions to Reduce Anxiety, Distress, and the Need for Sedation in
Pediatric Patients Undergoing Magnetic Resonance Imaging: A Systematic Review. Journal Of
Radiology Nursing. 2013, [cited March 1, 2015]
8. M. A. de Bie H ,Boersma M, P. Wattjes M, Adriaanse S, Vermeulen RJ, J. Oostrom
K, Huisman J, J. Veltman D, A. Delemarre-Van de Waal H. Preparing children with a mock
scanner training protocol results in high quality structural and functional MRI scans. European
Journal of Pediatrics. 2010, [cited March 1, 2015]
9. Örnberg, G. Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska. Svensk förening för
röntgensjuksköterskor; 2012
10. Söderbäck M. Kommunikation med barn och unga i vården. Upplaga 1. Stockholm: Liber
AB; 2014
11. Svensson G. Barns rätt i hälso- och sjukvård. Upplaga 1:1. Lund: Studentlitteratur; 2007
12. Piaget J. Barnets själsliga utveckling. Upplaga 2. Stockholm: Norstedts akademiska förlag;
2008
13. Bowlby J. En trygg bas, kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. Upplaga 2. Stockholm:
Natur & kultur; 2010
14. Berglund E, Jönsson B-A, editors. Medicinsk fysik. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur; 2007
15. Ståhlberg F, Wirestam. Magnetresonanstomografi. I: Aspelin P, Pettersson H. Radiologi.
Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur; 2008
16. Marshall S, Smith M, Weinberger E. Perceived anxiety of pediatric patients to magnetic
resonance. Clinical Pediatrics; 1995
17. Tveiten S. Omvårdnad i barnsjukvården. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur; 2000.
18. Friberg F, Öhlen J. Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt. Upplaga 2.
Lund: Studentlitteratur; 2014.
19. 1177 Vårdguiden [internet]. Stockholm: 1177 Vårdguiden; [cited March 31, 2015].
Tillgänglig från: http://www.1177.se/barnavdelningen/co/
20. Västra götalandsregionen [internet]. Västra Götalandsregionen: Dunder; [Cited March 31,
2015]. Tillgänglig från:
http://epi.vgregion.se/sv/Dunder/Mottagningar/Rontgen/Magnetkameran/#content
21. Westbrook C. Handbook of MRI tecknique. Upplaga 3. Chichester: Wiley-Blackwell; 2008
22. Hovind I L.Anestesiologisk omvårdnad. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur; 2011.
23. Simonsen T, Aarbakke J, Hasselström J. Illustrerad farmakologi 2 - sjukdomar och
behandling. Upplaga 1. Stockholm: Natur och kultur; 2002.
24. Bodelsson M, Lundberg D, Roth B, Werner M. Anestesiologi. Upplaga 3. Lund:
Studentlitteratur; 2011.
25. Hansagi H, Allebeck P. Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård, handbok för forskning
och utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur AB; 1994
26. Backman J. Rapporter och uppsatser. Upplaga 2:7. Lund: Studentlitteratur; 2008
27. Ejlertsson G. Enkäten i praktiken, en handbok i enkätmetodik. Upplaga 3:1. Lund:
Studentlitteratur; 2014
28. Webbenkäter [internet]. Zürich: Web & graphic development; [Cited March 2, 2015].
Tillgänglig från:
https://www.webbenkater.com/students
29. Manson K P. Sedation trends in the 21st century: the transition to dexmedetomidine for
radiological imaging studies. Pediatric Anesthesia; 2010 [Cited April 4, 2015]
30. Kitsa P, Andronikou S, Cardoso J F. Sedation of children undergoing MRI - a risky business.
SAMJ Forum; 2004 [Cited April 04, 2015]
31. Sury M R J, Harker H, Begent W K, Chong C. The management of infants and children for
painless imaging. Clinical Radiology; 2005
32. Bernadette L K. Avoiding sedation in pediatric rediology. Pediatric Radiology; 2008
33. Pressdee D, May L, Eastman E, Grier D. The use of play therapy in the preparation of
children undergoing MR imaging. Clinical Radiology; 1997 [Cited March 26, 2015]
34. Hallowell L M, Stewart S E, de Amorim e Silva C T, Ditchfield M R. Reviewing the process
of preparing children for MRI. Pediatric Radiology; 2008 [Cited April 1, 2015]
35. Woodthorpe C, Trigg A, Gurney A, Sury M. Nurse led sedation for paediatric MRI: progress
and issues. Paediatric Nursing; 2007, March, [cited March 1, 2015]
Bilaga 1
Hej vi heter Anna Pettersson och Christine Andersson, vi går siste terminen på
Röntgensjuksköterskeprogrammet vid Örebro Universitet. Vi ska göra vårt examensarbete om
olika förberedelsemetoder för barn i olika åldrar inför en MR undersökning. Syftet med denna
studie är att sammanställa olika förberedelsemetoder som används för att underlätta en
magnetresonans kamera (MR) undersökning på barn. Studien ska även undersöka vilket det
vanligaste sederingspreparatet är och hur ofta narkos används för barn i olika åldersgrupper som
ska genomföra en MR undersökning.
Studien ska kunna användas som ett hjälpmedel av röntgensjuksköterskor.
Studien är en enkätstudie och därför skulle vi vilja ha er hjälp med att fylla i bifogad enkät via
länken i detta mail. Enkäten skickas ut till utvalda sjukhus i Sverige och dessa kommer inte att
namnges i studien, deltagandet är frivilligt. Självklart kan vi skicka examensarbetet till er när det
är klart om ni vill. Enkäten tar max 15 minuter att fylla i och den behöver vara besvarad till den
11/3 2015.
Vi skulle väldigt gärna vilja att ni mailar ert informationsbrev som ni skickar ut inför en
undersökning till oss.
Hör gärna av er om ni undrar över något.
Tack på förhand Anna & Christine
Anna Pettersson och Christine Andersson
Röntgensjuksköterskeprogrammet 2015 e-mail: [email protected] och
[email protected]
Telefon: Anna 0730-40 03 13 och Christine 0703-21 15 30
Kontaktuppgifter till vår handledare:
Christer Ström
0733568438
Lindesbergs lasarett röntgenavdelning
Barnradiologi – förberedelser inför en MR undersökning
Enkäten är indelad i olika kategorier så som åldersindelning, vid byte av kategori anges
detta innan frågorna.
Tack för ditt deltagande.
Vill ni ta del av det färdiga examensarbetet?
ja
nej
Följande frågor gäller för åldersgruppen 0-6 månader.
Hur förbereder ni barn i denna åldersgrupp inför en MR undersökning? Välj ett eller flera
alternativ.
Sockerlösning
Modersmjölksnarkos
Sedering
Narkos
Annat
Om annat valts i föregående fråga vad används då för förberedelsemetod?
Vilken förberedelsemetod används oftast?
Vilket preparat använder ni oftast vid sedering?
Hur ofta använder ni narkos som förberedelsemetod per vecka?
Följande frågor gäller för åldern 6 månader till 3 år.
Hur förbereder ni barn i denna åldersgrupp inför en MR undersökning? Välj ett eller flera
alternativ.
Studiebesök
Lekterapi
Musik eller ljudbok
Sedering
Narkos
Annat
Om annat valts i föregående fråga vad används då för förberedelsemetod?
Vilken förberedelsemetod används oftast?
Vilket preparat använder ni oftast vid sedering?
Hur ofta använder ni narkos som förberedelsemetod per vecka?
Följande frågor gäller för åldern 3-5 år.
Hur förbereder ni barn i denna åldersgrupp inför en MR undersökning? Välj ett eller flera
alternativ.
Studiebesök
Lekterapi
Musik eller ljudbok
Sedering
Narkos
Annat
Om annat valts i föregående fråga vad används då för förberedelsemetod?
Vilken förberedelsemetod används oftast?
Vilket preparat använder ni oftast vid sedering?
Hur ofta använder ni narkos som förberedelsemetod per vecka?
Följande frågor gäller för åldern 5-18 år.
Hur förbereder ni barn i denna åldersgrupp inför en MR undersökning? Välj ett eller flera
alternativ.
Studiebesök
Lekterapi
Musik eller ljudbok
Sedering
Narkos
Annat
Om annat valts i föregående fråga vad används då för förberedelsemetod?
Vilken förberedelsemetod används oftast?
Vilket preparat använder ni oftast vid sedering?
Hur ofta använder ni narkos som förberedelsemetod per vecka?
Övriga frågor
Har ni några speciella utsmyckningar/dekorationer i undersökningsrummet anpassat till
barn? Så som väggmålning eller liknande.
ja
nej
Om ni svarat ja på föregående fråga vad för utsmyckningar/dekorationer har ni?
Hänvisar ni patienter till någon informationssida på internet?
ja
nej
Om ja på föregående fråga vilken internetsida hänvisar ni till?
Har ni några speciella program anpassade till barn i undersökningsrummet eller i ett
förberedelserum? Så som till exempel Philips Ambient Experience se mer information via
länk http://www8.healthcare.philips.com/ae/solutions/mri.html
ja
nej
Om ja på föregående fråga, vilket program har ni?
Bilaga 2
Hej vi heter Anna Pettersson och Christine Andersson, vi går sista terminen på
Röntgensjuksköterskeprogrammet vid Örebro Universitet som vi tidigare berättat.
Vi skulle vilja påminna er om att besvara hela enkäten via länken. Om ni har besvarat hela
enkäten kan ni bortse från denna påminnelse.
Vi skulle också väldigt gärna vilja att ni mailar ert informationsbrev som ni skickar till patienten
inför en undersökning. Om ni inte har något informationsbrev så får ni gärna meddela oss detta.
Länk till enkät: https://www.webbenkater.com/s/29328c6
Tack på förhand Anna & Christine
Anna Pettersson och Christine Andersson
Röntgensjuksköterskeprogrammet 2015
e-mail: [email protected] och [email protected]
Telefon: Anna 0730-40 03 13 och Christine 0703-21 15 30
Kontaktuppgifter till vår handledare:
Christer Ström
0733568438
Lindesbergs lasarett röntgenavdelning