5/2014 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens personaltidning ORVAR JÖNSSON ”Orvar var min idol” sa en kvinna till artikelskribenten inför intervjuandet: ”Han trodde att jag kunde och det hade ingen annan gjort”. > 200 000 invånare har fått ett nytt hem på Värnhemsskolan > LärVux - en ny satsning i Malmö > Vilken är Malmös viktigaste valfråga? I detta nummer: / direktör Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö är ju också en stad som satsar mycket på evenemang, inte minst just på sommaren. Vi står värdar för hästtävlingar, för segeltävlingar, för triathlon och vi använder hela staden för sommarscener. Här har också lite äldre ungdomar möjlighet att göra en insats vid evenemangen och jag är helt övertygad om att många just genom denna chans får inspiration och incitament att ta viktiga avgöranden för sin framtid. Välkommen tillbaka! S ommaren börjar gå mot sitt slut för denna gång och jag hoppas att du har fått möjlighet att njuta av både välförtjänt ledighet och av solen. Den har ju varit generös mot oss i år. För min egen del betyder ”sommar” bland annat mer tid till att läsa böckerna jag har på vänt. Och så lyssnar jag på P1:s Sommarprogram. Jag tillhör dem som kastar mig över listan av sommarpratare, när den presenteras. Inför den här sommaren blev jag lite besviken, jag tyckte inte att det var så många intressanta namn på listan. Men skam fick jag, jag har sällan blivit så trollbunden av sommarpratarnas berättelser och reflektioner, som just i år. Och det är som det ofta är, man har en bild och en förväntan på en person, men öppnar man sinnet och verkligen lyssnar till en människa, så blir bilden en annan. Så är det med sommarpratarna och så är det också i vardagen med människor vi möter. Det är viktigt att stanna upp i möten och verkligen lyssna med öppet sinne. Det berikar oss på många sätt. Allting stänger såklart inte ner, bara för att det är sommar. En verksamhet som har som mest att göra just på sommaren är ”Ung i sommar”. Tusentals unga flickor och pojkar får här chansen att göra sitt första inträde och bekantskap med arbetslivet. För att det ska bli en positiv erfarenhet som ger framtidstro, krävs ett stort pusslande och inte minst ett stort engagemang från kollegorna som arbetar med detta. Det är ett imponerande arbete som betyder mycket för våra ungdomar. I slutet av juni tog vår nämnd beslutet om en ny ledningsorganisation för vår förvaltning. Därför kommer höstens arbete också att ha ett stort fokus på genomförandet av den nya organisationen för hela vårt uppdrag. Tillsammans har vi, i mitt tycke, ett hedersuppdrag. Ett uppdrag som famnar utbildning för unga, utbildning för vuxna och insatser för att ta plats på arbetsmarknaden, är verkligen ett uppdrag som kan göra skillnad, för individer, men också för staden. När vi nu formerar oss, gör vi det just för att skapa ett sammanhang, där vi kan ta tillvara all den kraft som finns i de olika delarna. All den kunskap och erfarenhet som finns, men som kanske inte alltid får det genomslag den förtjänar. Jag är helt övertygad om att vi har mycket att lära av varandra och att det finns många goda exempel på arbetssätt och förhållningssätt i delar av vår stora verksamhet, som skulle kunna berika andra delar. Om vi helt enkelt hjälper varandra att bli framgångsrika i vårt uppdrag. Jag behöver också dina reflektioner, tankar och frågor i arbetet med att bygga den nya organisationen. Därför kommer vi att skapa forum där vi kan kommunicera och du kommer också att kunna ta del av vad som händer och varför på våra förändringssidor på KomIn. Läs mer om detta längre fram i Edico. Jag ser fram emot höstens arbete, jag hoppas du känner det samma. Så än en gång, välkommen tillbaka! Ledaren: 2 Hallå där – Alexander Bl ümke3 Bisatsning 4-5 Sommarvux 6-7 LärVux8 Praktik vid events 9 Koll på läget? 10 Nya komvuxavtalet 11 Nya ledningsorganisationen 12 Skiftesföreläsning13 Orvar Jönsson 14-17 Kubenprojektet 18 Malmö Lärlingscenter 19 Framtidsjobb 20-21 Kick-off 22 Nya lektorer 23 Krönikan: Likvärdighet och rättvisa 24 Viktigaste valfrågan 25 Valet26-27 Kryss28 EDICO Ges ut av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning och utkommer med 8 nr per år EDICO BETYDER PÅ LATIN Jag säger rent ut, jag yttrar ANSVARIG UTGIVARE Eva Ahlgren CHEFREDAKTÖR Pia Oredsson, informationschef REDAKTÖR Sanne Cederstam, kommunikationsavdelningen GRAFISK FORM Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kommunikationsavdelning BILDER Bylinelösa bilder och texter är producerade av kommunikationsavdelningen FÖR TIPS OCH SYNPUNKTER [email protected] BREVLÅDA PÅ INTRANÄTET Komin > gymnasie- och vuxenutbildningsforvaltningen medarbetare Camilo Pozo, Gymnasiesärskolan Valdemarsro, Jonas Nilsson, Pauliskolan, Pia Jagrelius, S:t Petri skola, Gabriella Millo-Tranmark, Värnhemsskolan, Hanne Sandberg, JobbMalmö OMSLAGSBILD Gustaf Johansson TRYCK TMG öresund, MultiArt Silk, 2500 ex Hallå där! Hallå där – Alexander Blümke Vilken skillnad är det för JobbMalmö som organisation när JobbMalmö tillhör Gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen och inte Serviceförvaltningen? Jag tycker att arbetsmarknadsfrågor och utbildningsfrågor hör ihop, trots det har arbetsmarknadsinsatser och utbildningsinsatser i staden hittills till stora delar levt sina egna liv. Jag hoppas att vi tillsammans i förvaltningen nu kan identifiera möjligheter till bra samarbeten som innebär nya möjligheter för de Malmöbor som står utanför arbetsmarknaden. iskor som trots stora insatser inte lyckas konkurrera på arbetsmarknaden. Vad brinner du för? Jag brinner för att människor ska ha makt över sina egna liv och själva kunna förverkliga sina mål. Jag ogillar skarpt de stora skillnader i människors förutsättningar som vi ser i Malmö idag. Foto: Hanne Sandberg Vilka utmaningar står de arbetsmarknadspolitiska insatserna inför? Vi ser idag att utbildningssystem och arbetsmarknadsinsatser inte förmår att lösa uppdraget att hjälpa alla människor att bli anställningsbara på dagens arbetsmarknad, detta är en jätteutmaning som kräver bättre samverkan mellan olika aktörer, bra metoder men även mer resurser. Som utvecklingssamordnare på JobbMalmö deltar han i ledningsgruppens löpande arbete och har mycket varierande arbetsuppgifter. Han arbetar med utvecklingsfrågor internt och i samverkan med andra organisationer, utreder och tar fram beslutsunderlag och mycket annat. Framöver kommer han också att samordna planeringssekreterargruppens arbete inom JobbMalmö. Jag tror också att vi måste vara realistiska med vad vi kan uppnå. Därför tycker jag att det är dags att gå från ord till handling när det gäller att skapa en större alternativ arbetsmarknad för de männ- 25 år i kommunen Har du varit anställd i kommunen i 25 år? Kontakta i så fall chefsstödet på din enhet omgående. Ovisst för Byggymnasiet Måleriutbildningen har åter startats på Byggymnasiet i Malmö efter att ha varit förlagd i Lund under fem år. Antalet behöriga elever som sökt sig till skolan har också ökat för första gången på flera år. Skolans rektor Christer Månsson tror att det beror på flera saker. Dels att de spridit mycket information till grundskolorna och dels att fler elever från introduktionsprogrammen blivit behöriga. Fortfarande är dock Byggymnasiets framtid oviss både vad det gäller inriktningar och lokaler. Tillsvidare kommer man att fortsätta bedriva undervisning både i U-båtshallen och på Mölledalskolan. 3 Raskortet bild: Colourbox bild: Colourbox Fakta Alexander Blümke Alexander Blümke arbetar som utvecklingssamordnare och sitter med i JobbMalmös ledningsgrupp. Alexander bor i radhus i Lund med sin fru och 4 söner som är mellan 8-16 år gamla. Han är socionom och började sin yrkesbana som socialsekreterare. 1999 började han jobba som arbetsmarknadssekreterare i Rosengård sedan dess har han arbetat med stadens arbetsmarknadsinsatser. SVT:s dokumentär Raskortet är den mest delade dokumentären i SVT Play i år. Filmaren Osmond Karim låter människor dela med sig av sin verklighet; av erfarenheter och historier om hur är det att vara svart i Sverige – landet med en självbild som världens mest toleranta och fördomsfria? Den 10 oktober kommer Antirasistiskt nätverk i samarbete med Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa att erbjuda en halvdagsutbildning/ workshop kring filmen på Swedbank Stadion. Denna halvdagsutbildning är en del av ett större program med syfte att uppmärksamma och minnas Sveriges avskaffande av slaveriet den 9 oktober 1847. Sveriges roll i den transatlantiska slavhandeln har suddats bort och konsekvensen av denna historia har osynliggjorts trots den ökande afrofobin i det svenska samhället. Är du inte med i Antirasistiskt nätverk? Kontakta Gustavo Nazar på CPI. Bisatsning Bin har flyttat in på Värnhemsskolans tak 200 000 invånare har fått ett nytt hem på Värnhemsskolans tak. Sedan midsommar har skolan begåvats med två bisamhällen. Bakom idén står restaurangkökslärarna Olle Bredin och Cecilia Nibér som hoppas att satsningen ska ge eleverna en praktisk förståelse för hur honung blir till. Om några veckor går det också att köpa ljuv lind- och lavendelhonung i butiken på skolan. text: Gabriella Millo-Tranmark Foto: Camilo Pozo –Vi fiskar fram det teoretiska på ett praktiskt sätt. Tanken är att få in råvarutänket, ekologi och hållbarhet i undervisningen, berättar Olle Bredin. Det råder full aktivitet i bikupan när Edico kommer på besök. Bina av sorten Bucfast, har kört skytteltrafik hela sommaren mellan lindallén på Kungsgatan och bisamhällena på skolans tak. Bin flyger generellt inte mer än en radie på två kilometer och de hatar att flyga över vatten. Så placeringen av de två samhällena är optimal. Det är det gemensamma intresset för biodling och pedagogik i praktiken som gjort att kollegerna Olle och Cecilia initierat biprojektet. Cecilia bor på landet och har tre bisamhällen och Olle bor på Sofielund, där det sedan (flera)något år redan finns ett ekologiskt tänk . I skattlådorna förvaras honungen. Allra längst ner i kupan bor drottningen. Värnhemsskolan har fått nya gäster i sommar. 200 000 bin har flyttat in i två bisamhällen på skolans tak. – Tanken är att satsningen ska ge eleverna en praktisk förståelse för hur honung blir till, berättar restaurangköksläraren Olle Bredin. kalt och globalt. Dessutom får de en guidad tur på kanalerna i Malmö där man går igenom stadens förvandling från industristad till kunskapsstad och åka med sillabåtar som finns i kommunens ägo, förklarar Olle. Bisamhällena är ett led i att lära eleverna att tänka kretslopp, ekologi och hållbarhet. Tanken är att eleverna ska vara med och slunga honungen och då gås livsmedelslagen igenom på ett naturligt sätt. Bisamhällena kommer även att användas i naturkunskapsundervisningen. –Det gäller för oss pedagoger att börja i det praktiskt för att sedan på ett naturligt sätt väva in det teoretiska, understryker Cecilia. Väva in teori i praktiken Lavendelhonung –Det ena gav det andra och när en kollega, som är pedagog i Trelleborg, hade överblivna bisamhällen som han behövde placera så tyckte vi att det var en bra idé att de hamnade på skolan, säger Olle, som menar att det är ett väldigt bra sätt att väva in praktiken i teorin. I årskurs ett får exempelvis eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet åka iväg för att lära sig mer om fiske. –Det är ett samarbete vi har med muséet i Malmö, där eleverna t ex får filea och dissekera sill och lära sig om hållbart fiske både lo- Skolan har köpt in skyddskläder, som är ett måste för att kunna hantera bisamhällena. Hanteringen av bikuporna kommer att skötas av lärarna medan eleverna kommer att vara med vid själva honungstillverkningen. –kolan har allt som behövs för att göra honung som sedan kommer att säljas vidare i skolans butik. Jag är nyfiken på hur lavendelhonungen kommer att smaka. Kanske blir det en kombination av lind och lavendel. Vi räknar med att det blir cirka 40 kilo honung, som kommer att ge ett 50-tal burkar, säger Olle. 4 Men hur kommer bina att överleva vintern? Olle och Cecilia lugnar med att berätta att bina kommer att stödmatas då får de en stödmatta med sockerlösning som de kommer att kalasa på under hela höst-och vinterperioden. Drottningen kommer att vara kvar i samhället och vinterbina kommer att bilda ett skydd i form av ett klot runt omkring drottningen. Om några veckor är det dags att slunga honungen. Bina äter sig mätta och hela stjärten fylls med honung. När bin är mätta sticks de inte, förklarar Olle. Bisatsning 5 Sommarvux Premiär för sommarkurser på Komvux Enligt den nya skollagen måste vuxenutbildning numera ges ”under hela året”. Av denna anledning har Komvux Södervärn och Komvux Pauli för första gången erbjudit kurser under sommaren. TEXT & BILD: Jonas Nilsson Ida Sjöstedt Mot bakgrund av detta gick alla Komvuxlärare anställda inom Malmö stad över från ferietjänst till semestertjänst i augusti. Redan i juni drog man dock igång sommarundervisning. Denna gång med lärare – från Pauli, Rönnen och Södervärn – som jobbade på frivillig basis och kompletterade med nyanställda eller tillfälligt anställda. I många fall delade två lärare på en kurs. Man bytte alltså lärare halvvägs för att ge möjlighet till semester. 9 veckor istället för 20 Verksamheten koncentrerades till Pauliskolan och kurser gavs på såväl grundläggande, som på gymnasienivå i svenska som andraspråk, matematik och engelska. De flesta kurserna varade i nio veckor, mot normala 20. Eleverna läste en eller två kurser och var i skolan 08.00 till 12.00 måndag till fredag med början den 9 juni. Majoriteten av kurserna avslutades den 8 augusti. Tufft första jobb Innan verksamheten drog igång fanns det en hel del farhågor bland lärarna. Var det verk- ligen rimligt att elever skulle kunna lära sig någonting på så kort tid? Skulle det inte bli mycket frånvaro om det blev fint väder? Vi frågade några av dem som var med hur det gick. Ida Sjöstedt avslutade sin utbildning tre dagar innan hon kastades rakt in i verksamheten med ansvar för kurserna Svenska som andraspråk 1 och 2 på gymnasienivå. Ida berättar att den första tiden var omskakande. På sitt första jobb ställdes hon inför nya kurser, många elever och bristande rutiner kring hela verksamheten. Den personal som kom ”utifrån” hade till en början varken datorer eller inloggningar till de olika IT-systemen. Högt studietempo Ida berättar att ungefär 25 elever i varje grupp påbörjade studierna, och de flesta av dem som gick klart kursen uppnådde minst betyget E. Några insåg dock på ett tidigt stadium att de inte skulle klara av kursen och hoppade av. – Sen var det någon som jobbade samtidigt och som insåg att det inte gick att kombinera med jobb. 6 Hon berättar också att vissa elever tyckte att studietempot var alltför högt med lektioner måndag till fredag varje vecka och väldigt lite utrymme för att slappna av eller vara borta. Detta var också något som Ida själv upplevde. Hon var den enda läraren i sina kurser och någon plan för vad som skulle hända om hon skulle tvingas vara borta fanns inte. – Jag kände att det hade varit katastrof om jag hade blivit sjuk. ”Rätt” förkunskaper viktigt Korta och intensiva kurser passar bra för elever med goda förkunskaper, även om tempot, som sagt, blev väldigt högt. – Nu när jag har samma kurser på dubbelt så många veckor så förstår jag nästan inte hur vi kunde hinna med alla moment, men det gick. Ida är dock noga med att påpeka att hon inte anser att alla kurser borde ges på såhär kort tid. – Många skulle inte klara det, och det är mycket stor risk att man inte klarar det om man är borta en kort tid, exempelvis på Sommarvux grund av sjuka barn. Dessutom upplevde hon – och eleverna – att det ibland blev för få övningstillfällen. – Emellanåt var det elever som tyckte att de borde ha fått träna mera innan de testades på ett visst moment. Det kändes som om att det till stor del gick ut på att testa kunskaper. Eleverna borde ha fått träna mera på de olika momenten, men det fanns inte tid för det. Tufft första jobb Som ny i yrket kände Ida en stark press att bevisa för sig själv, eleverna och arbetsgivaren att hon kunde göra ett bra jobb. Hon berättar att hon under sommaren jobbade säkert 60 timmar i veckan. – Jag satte mycket press på mig själv inför eleverna och jag ville framstå som lika kompetent och påläst som någon som jobbat länge. Det är inte så himla lätt när man själv går vilse i byggnaderna, och inte kan svara på elevernas praktiska frågor. Jag har tänkt många gånger att ’jag fixar inte det här, jag bryter ihop’. Men på något sätt så gick det ändå. Semester i september Till skillnad från de flesta andra lärarna på sommarskolan så delade inte Ida sina kurser; hon jobbade alltså 9 mycket intensiva veckor och gick därefter direkt på den vanliga intensiva terminsstarten. – Visst känner jag att jag hade behövt en längre ledighet, men eftersom jag är ny och aldrig haft sommarlov så saknar jag ju inte det. Ida får trösta sig med att hon är ledig en vecka i september och ytterligare en vecka i november. – Jag skulle kunna plocka ut tre veckor, men jag väljer att spara en vecka till våren. Fördelar med intensiva kurser Till skillnad från Ida så är Bengt Johansson en erfaren Komvuxlärare. Han har undervisat i matematik och fysik i 17 år och var ansvarig för Matematik 1 och 2 under första halvan av sommaren. Hans erfarenheter liknar Idas på många vis. – Det gick hyfsat för elever som höll ut hela distansen, men tempot blir väldigt högt, så är man inte redo att jobba stenhårt från början så blir det svårt att jobba ikapp, summerar han. Bengt ser även en del fördelar med korta och intensiva kurser. Främst att eleverna får koncentrera sig på färre saker samtidigt. Å andra sidan oroar han sig för att kunskaperna blir mera ytliga med mindre möjlighet till innötning. Han är dock medveten om att lärare ofta är ganska konservativa. – När vi för några år sedan började med Fysik B på en termin istället för två så sa vi lärare att det aldrig skulle gå, men vi märkte att det gjorde det visst! Han poängterar samtidigt att det faktum hans grupper, delvis på grund av avhopp, var små påverkade både elevernas resultat och hans upplevelse av sommarundervisningen på ett positivt sätt. Vikarier saknades En klar brist som Bengt ser det var att ingen verkar ha tänkt på att lärare ibland kan bli sjuka. Något han själv blev varse när han blev sjuk under några dagar, med inställda lektioner som följd. – Att det inte fanns någon beredskap för vikarier var en brist. Det är en sådan sak som man måste lösa till nästa år. Det är ju arbetsgivarens uppgift att se till att bemanningen fungerar, konstaterar Bengt. Lokalerna inte anpassade till klimatet En annan brist var lokalerna. – De lokaler vi har är inte anpassade för verksamhet under sommarhalvåret. Tydligen fick man i alla fall igång ventilationen under de sista veckorna, berättar Bengt. Men på det stora hela är han, liksom Ida, ändå ganska nöjd med hur det fungerat. Speciellt med tanke på att det var första gången. – Dessutom var det ju skönt att cykla till skolan när det var varmt och skönt och inte kallt och blåsigt! Åsikten delas av engelskläraren Paola Rivera Tirado, som också verkar nöjd med sin sommar trots att hon ”bara” haft ledigt i tre veckor. – Det bästa sommarjobb jag haft, säger hon glatt. Oklart om nästa sommar Efter att ha talat med flera av sommarskolans lärare får jag intrycket att man är ense om att upplägget fungerat väl för elever med goda förkunskaper och god disciplin, men inte lika väl för andra. Det är också tydligt att det finns en hel del lärdomar att dra från hur årets verksamhet organiserats. I skrivande stund vet ingen hur upplägget ska se ut nästa sommar; om man ska ge flera kurser, var verksamheten ska bedrivas, vilka som ska undervisa. Ett är dock säkert: sommarskolan är här för att stanna. Bengt Johansson Paola Rivera Tirado (mitten) + eleverna Olga Orishchyna och Mahdieh Forouzan 7 LärVux LärVux Malmö – Lärande vuxenutbildning i Malmö LärVux är en ny satsning inom vuxenutbildningen i Malmö och kommer att fungera som ett övergripande resurscentrum för vuxna i behov av särskilt stöd, oavsett skolform. –Specialpedagogiska skolmyndigheten har beviljat oss medel för att utveckla ett Lärvux samt utveckla Särskild utbildning för vuxna, tidigare Särvux, säger Lena Oxelgren, rektor för Särskild utbildning för vuxna samt projektledare för LärVux Malmö sedan april i år. Text & foto: Susan Englund Personalen på LärVux Malmö i arbete på Heleneholmsskolan. Längst till höger: Lena Oxelgren. Lärvux skall möjliggöra för alla vuxna att få tillgång till vuxenutbildning. Det skall vara möjligt att studera inom olika skolformer samtidigt. –Vi vill att vuxenutbildningen ska vara tillgänglig för alla Malmöbor. Eftersom Lärvux inrymmer Särskild utbildning för vuxna får vi en bredare tillgång till specialpedagoger samt en större möjlighet till individuell anpassning. Många möjligheter för elever att hitta rätt På Lärvux kommer det att finnas möjligheter till vägledning, kartläggning och validering och möjlighet att gå orienteringskurser för att hitta rätt. Varje elev kommer att ha en egen individuell studieplan som upprättas tillsammans med studie- och yrkesvägledare. –Utöver rektor och lärare har Lärvux även studie- och yrkesvägledare, specialpedagog och projektsekreterare. Vi samverkar med flera aktörer såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, arbetsgivare, daglig verksamhet och gymnasiesärskolan bland andra, säger Lena Vill sätta sin egen prägel på Lärvux i Malmö Lärvux startade i Stockholm men finns nu i kommuner över hela landet. Tillsammans med lärarna på Särskild utbildning för vuxna ska Lärvux komma igång i Malmö till hösten. –Det är verkligen kul att starta detta! Vi vill sätta vår prägel på Lärvux i Malmö och är nu i en inventeringsfas där vi besöker Vägledningscentrum, JobbMalmö och Komvux Pauli för att få stöd och tillvarata deras erfarenheter. Självklart ser vi den redan befintliga verksamheten inom Särskild utbildning för vuxna som den främsta resursen för projektet, men vi behöver ta del av Malmö Stads alla möjligheter, ta tillvara den inre kompetensen! Det finns ju redan fantastiskt bra samverkan i Malmö som kan gagna vårt Lärvux, säger Lena. Särskild utbildning för vuxna som skolform Under arbetet med att starta Lärvux i Malmö ska de samtidigt utveckla Sär8 skild utbildning för vuxna, säger Lena. – Med nya styrdokument för Särskild utbildning för vuxna riktat mot arbetsmarknaden vill vi bredda kursutbudet och bland annat undersöka fler möjligheter till lärlingsutbildningar och orienteringskurser. Vi vill även utöka möjligheterna att som vuxen kunna studera på gymnasiesärskolenivå. Detta har fungerat mycket bra i Stockholm. Vi kommer också att ha en uppsökande verksamhet genom att informera i gymnasiesärskolorna och hos andra utbildningsanordnare. Mötesplats Lärvux Lärvux inklusive Särskild utbildning för vuxna flyttar sin verksamhet till Heleneholmsskolan under tiden Södervärnsskolan renoveras. Där kommer de att ha Mötesplats Lärvux en gång i veckan för personal och elever från bland annat gymnasiesärskolan. –Där får de möjlighet att möta lärare, studie-och yrkesvägledare, rektor och specialpedagog för att få information om Lärvux, säger Lena. Praktik vid Events Dörröppnaren som ger Malmöungdomar en rättvis chans Under ett år har Praktik vid Events gett Malmöungdomar en rättvis chans att få betald praktik, nya erfarenheter och kontakter genom goda samarbeten med arrangörer. Text: Emelie Paradis | foto: hanne sandberg Trots att projektet enbart har funnits ett år har mycket hänt sedan starten i juni 2013. För att bara nämna några exempel har Praktik vid Events haft praktikanter på juniorhockey-VM, Eurovision Song Contest och EM i fälttävlan. Konkret är Praktik vid Events ett tydligt koncept där arrangören får hjälp på sina evenemang samtidigt som de gör något bra för Malmös unga. – Konceptet handlar om att vi lägger ut praktikplatser på vår app och ger unga möjligheter att söka praktikplatser som de är intresserade av, säger Bengt-Ivar Thomasson, projektledare på Praktik vid Events. En av arrangörerna som tagit emot praktikanter under året är Folkets Park som anordnade Folkets Parad. – Samarbetet har fungerat väldigt bra. Från det att vi bestämde oss för att anlita praktikanter till själva genomförandet har det varit en väldigt smidig process. Klara, tydliga instruktioner om tillvägagångsätt från organisationen till ett väldigt informativt intromöte med de anlitade ungdomarna, berättar Jenny Lindh projektledare på Folkets Park. Med ett lyckat samarbete bakom sig ser Jenny fram emot att samarbeta igen och tvekar inte att rekommendera Praktik vid Events till andra arrangörer. Under våren har även ett samarbete med Malmö Turism inletts. – Det är positivt att evenemangsägarna får träffa nya hungriga ungdomar samtidigt som ungdomarna får prova på en ny spännande bransch. Vidare tycker jag att ungdomarna bidrar med hjärta och värme i sitt deltagande. Se bara på Eurovision Song Contest och JVM, två evenemang där ungdomarna var delaktiga och gjorde skillnad, säger Johan Hermansson, Turistdirektör. Praktik vid Events är ett projekt som finns året ut och vad som händer 2015 är ovisst, men målet är att fortsätta och kunna ge fler ungdomar möjligheten att praktisera på evenemang i Malmö. Medarbetarna på Praktik vid Events kontor. F.V Emelie Paradis, Elin Skarin, Bengt-Ivar Thomasson och Jaklina Herceg. Kortfakta om Praktik vid Events Praktik vid Events lanserade sin app den 19 juni 2013 och har sedan dess lottat ut runt 783 praktikplatser till 41 events. Det är ett kommunalt projekt i Malmö Stad som ger ungdomar födda mellan 1995-1998 som är folkbokförda i Malmö chansen att få erfarenheter och kontakter i arbetslivet genom betald praktik vid events. Med nya kunskaper, erfarenheter och en möjlighet att ta ansvar får ungdomarna starkare självförtroende inför kommande utmaningar. Praktik vid Events fungerar som en dörröppnare för Malmöungdomarna och genom en rättvis chans tar många ungdomar sina första steg ut på arbetsmarknaden. Alla praktikplatser lottas ut bland dem som sökt praktikplats och det krävs inga förkunskaper för att få ansöka eller få en plats. Mer information: www.malmo.se/praktik www.facebook.com/PraktikVidEvents 9 Koll på läget? Koll på läget? text: Sanne Cederstam | foto: pelle jernryd, Björn holmberg & colourbox Pauliskolan är den skola som både har flest legitimerade lärare och flest lärare som uppdaterat sin kompetens och behörighet i HRutan. Håkan Wegestål är rektor för Komvux på Pauli skolan och den som får svara på frågan varför han tror att det är så. –Vad det gäller lärarlegitimationen så har vi inga lärare som är undantagna från regeln om lärarlegitimation t.ex. yrkeslärare. Därför har i princip alla legitimation. Det måste man ju ha! Vad det gäller registrering i HRutan har vi jobbat på det. Trummat för att det ska göras. Och så har vi haft väldigt duktiga skolsekreterare som kan sitt HRutan och som varit behjälpliga. HR-avdelningen har gett oss bra stöd och dessutom har vår satsning på IKT (informations- och kommunikationsteknik) kanske bidragit till att sänka tröskeln för lärarna. Jag är stolt över personal som gjort ett bra jobb, avslutar Håkan. Helena Walker Lidén jobbar på Värnhemsskolan som arbetslagsledare för Introduktionsprogram och som lärare i Historia men har även behörighet att undervisa i Svenska. Hon var en av de första i Malmö Stad som sökte och fick lärarlegitimation. På hennes nyckelband sitter en knapp med texten ”Jag gillar lärarlegitimation”. –Läraryrket är i högsta grad ett kvalificerat yrke som har haft rykte om sig att inte vara särskilt kvalificerat. Legitimationen legitimerar yrket, menar Helena och jämför med läkare. Hon tror dock att det kommer att ta flera år att ändra folks åsikt om skolan. –Så som skolan och läraryrket framställs i medierna idag förstår jag inte att någon vill bli lärare över huvud taget, säger Helena. Därför är det viktigt med legitimation och att den registreras i HRutan För att kunna tillsvidareanställas, ha fullt ansvar för undervisningen, självständigt sätta betyg, vara mentor för nyexaminerade och få delta i Lärarlyftet II måste man från den 1 december 2013 ha lärarlegitimation. Den som är anställd före den 1 juli 2011 får under tiden för anställningen ansvara för undervisning och betygssättning även utan legitimation fram till den 30 juni 2015. Vissa undantag finns dock. Nytt: Från 1 juli 2014 är det inte längre ett krav på att genomgå en godkänd introduktionsperiod för att kunna ansöka om legitimation utan läraren kan göra det direkt när hen har en behörighetsgivande examen. Registrera kompetens i Hrutan Du som är månadsavlönad pedagog behöver se över dina uppgifter i Kompetens i HRutan så att dessa är kompletta och korrekta. I självservicemenyn på HRutan finns rubriken Kompetens. Här ska du lägga in din utbildning och lärarbehörighet. Du samlar uppgifterna på ett ställe och de blir ett bra underlag för planering av kompetensutveckling m m tillsammans med din chef. Du som nyanställd ska lägga in dina uppgifter under din första anställningsmånad. Uppgifterna behöver du uppdatera i samband med läsårsstart och t ex när du får din legitimation eller avslutar en ny utbildning. Meddela alltid din chef när du gjort en uppdatering. Om du tycker att det är svårt finns en e-learning som förklarar hur du ska göra. 10 Nya komvuxavtalet Nya komvuxavtalet Efter många och långa förhandlingar tecknades den 9:e april ett nytt anställningsavtal för Malmö stads Komvuxlärare. Det nya avtalet innebär att lärarna på Komvux övergår från ferietjänst till semestertjänst med vissa tillägg. Nu när avtalet äntligen är klart har oron hos berörda lärare lättat betydligt och fackens representanter är relativt nöjda. text: sanne cederstam Grundavtalet för en semestertjänst innebär att man har 25, 31 eller 32 dagars betald semester per kalenderår beroende på hur gammal man är och förutsatt att man arbetar heltid (40 timmar/vecka). Man har rätt till 4 veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti om man så önskar. Det antal dagar som överstiger 20 har man rätt att spara i upp till 5 år. Dock får man inte spara mer än 40 dagar. En anställd med ferietjänst kan inte spara några semesterdagar alls. Tillägg Komvuxlärarnas semestertjänstavtal har vissa tillägg till grundavtalet. Den reglerade arbetstiden är i genomsnitt 35 timmar/ vecka (38 för förstelärare) och förutom det har man en förtroendetid upp till 42,5 timmar/vecka. Förtroendetiden gör att man får 10 extra dagars ledighet. Dessa dagar kan inte sparas utan måste tas ut under det intjänade året. Dessutom har alla lärare juluppehåll mellan 23 december och 1 januari. De lärare som övergår från ferietjänst till semestertjänst får också ett lönetillägg på 1200 kronor/månad. Viss försämring Jens Croneman är Lärarnas riksförbunds lokalombud på Pauliskolan. Han är relativt nöjd med avtalet även om han menar att det innebär en viss försämring jämfört med att vara anställd med ferietjänst. I HJÄRTAT AV MALMÖ är en seriebok som bygger på Malmöungdomars egna berättelser. Boken skickas ut till alla gymnasieskolor under v 37 och vi hoppas att du som lärare kan dela ut den till din klass. I HJÄRTAT AV MALMÖ är en del av projektet Malmö The True Story, som förutom boken består av pjäsen Vilja väl som spelas på Hipp, workshops med dramapedagoger från Malmö stadsteater, och skådepelarsamtal. Alla gymnasieklasser i Malmö är välkomna att kostnadsfritt ta del av projektet. ANMÄLAN GÖRS PÅ boka.thetruestory.nu 11 -Men för att vara ett semestertjänstavtal är det bra, säger han. Fackets viktigaste fråga i förhandlingarna handlade om arbetsbelastningen och att den inte ska öka enligt avtalet. En annan viktig fråga var förtroendetiden. -Läraryrket är kreativt och därför är förtroendetiden och den frihet den innebär viktig. Som lärare måste man ha utrymme att vara kreativ och det har man inte om man bara sitter inne och undervisar, menar Jens. Det nya avtalet kommer för de allra flesta att börja gälla då feriedagarna är slut den 8 augusti. För de som arbetar med sommarskolan börjar avtalet gälla i juni. Nya ledningsorganisationen NU STARTAR IMPLEMENTERINGEN AV DEN NYA LEDNINGSORGANISATIONEN På en mötesplats den 27 augusti samlades alla ledare i förvaltningen för att diskutera och få veta mer om implementeringsprocessen för den nya ledningsorganisationen. text & bild: pia oredsson Den 27 juni fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut att genomföra förslaget till ny ledningsorganisation i sin helhet. Den nya organisationen träder i kraft den 1 januari 2015. Implementeringsprocessen sker kontinuerligt och skyndsamt under höstterminen för att fullt ut vara i drift den 1 januari 2015. Tjänsteskrivelsen som var nämndens beslutsunderlag, angav ett antal kvarvarande frågeställningar och områden som måste utredas ytterligare under hösten. Eva Ahlgren berättade om processen och vädjade till ledarna om att engagera sig och ge input i förändringsprocessen, både de kritiska frågeställningarna och de bortglömda perspektiven. –Jag förväntar mig att alla frågor och synpunkter kommer upp nu och inte sen. Dessa kommer att hjälpa mig att navigera och se till så att förändringen blir så bra som möjligt, sa Eva Ahlgren. Efter en initial rundabordsdiskussion framkom det att det som är viktigt just nu är att mycket skyndsamt få en ny delegationsordning på plats samt att definiera uppdraget för de administrativa cheferna samt att klargöra uppdrag och gränsdragningar för den nya organisationens olika delar och nivåer. Den administrativa funktionen måste effektiviseras så att det blir en avlastning för alla de som arbetar med kärnuppdraget. Det blir en bland flera förutsättningar för att öka måluppfyllelsen. Den frågestund som sedan genomfördes hade först ett fokus på ekonomin, hur och var ska pengarna fördelas, vem lägger budgeten, kommer den ”heliga” skolpengen att vara kvar, hur ska de små enheterna klara sin ekonomi? –Tanken är att det är områdena som får pengarna och gör fördelningen. Principerna för det är ett beslut för området. De små enheterna får det inte svårare att klara sig än de har idag. Det är en fördel att vara en del av ett större områdes stordrift svarade Ann Andersson ekonomichef. –Vi kommer att förtydliga principerna för hur vi tänker runt resursfördelningen, sa Eva Ahlgren. Det väcktes också en fråga om den nya staben för vuxenutbildning och arbetsmarknad – vilka arbetsuppgifter kommer den att ha och vilket förhållande ska den ha till Näringslivskontorets arbetsmarknadsenhet? –Uppdraget är formulerat men behöver både fördjupas och förtydligas så att vi blir klara över var gränssnittet går. Men en viktig funktion den kommer att ha är att serva nämnden. Ansvaret för detta arbete ligger på Lars Silverberg, svarade Eva Ahlgren. –Vi behöver få tydliga målbilder för vårt arbete och veta vad nämnden förväntar sig av oss nu när vi ska leverera ett bättre resultat, sa Rebecca Bichis på Jobb Malmö. På mötesplatsen kunde alla ledare anmäla sitt intresse för att engagera sig i några återstående utredningsområden: Administrativt stöd, Delegationsordning, Lärande organisa- tion, Samverkan vux och arbetsmarknad samt Samarbete inom hela Malmös skolområde. En styrgrupp för implementeringsprocessen är tillsatt och består av kansliets avdelningschefer, Eva Daun – rektor S:t Petri skola samt biträdande förvaltningschef och förvaltningschefen. Ledningsgruppen kommer fortsatt att vara en viktig funktion. Styrgruppen kommer att rapportera till denna. Ledningsgruppen har kvar sitt beslutsmandat och ansvar fram till den 31 december All information om implementeringen av den nya ledningsorganisationen finns på Komin – gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen – organisationsförändringar – ny ledningsorganisation. Där finns även ett forum i vilket man kan skicka in synpunkter eller diskutera viktiga frågor med andra i förvaltningen. En tidplan kommer att tas fram och publiceras på Komin allteftersom arbetet framskrider. Översiktlig bild av ledningsorganisationen 12 Skiftesföreläsning Skiftesföreläsning om avhoppen från gymnasiet Anders Lovén, Annette Lawesson, Jonas Möller samt Malmö högskolas moderator Lars Mogensen. Nästan en tredjedel av de ungdomar som börjar gymnasiet hoppar av. Vissa av dem utbildar sig senare, men en stor grupp gör det inte och riskerar därmed att hamna i arbetslöshet, fattigdom och utanförskap. Varför misslyckas skolan med så många elever? text: sanne cederstam | bild: björn holmberg Anders Lovén, fil dr i pedagogik och forskare vid Malmö högskola ingår i ett forskningsprojekt där man söker svar på frågorna om varför ungdomarna ger upp och hur skolan och samhället skulle kunna agera för att förhindra avhoppen. På Malmö Högskolas Skiftesföreläsning nr 139 ger Anders Lovén tillsammans med Bellevuegymnasiets rektor Annette Lawesson och Malmö Borgarskolas studievägledare Jonas Möller en bild av forskningsresultat och erfarenheter. -Många av de ungdomar som hoppat av skolan beskriver en harmonisk tid på lågstadiet men när de når högstadiet blir det kaos. De känner sig inte längre sedda och i backspegeln önskar de att vuxenvärlden hade ställt lite krav på dem, säger Anders Lovén. Mobbare i antimobbinggrupper Ungefär hälften av de ungdomar som ingått i Anders Lovéns studie har varit utsatta för mobbing. Andra vanliga skäl till att man hoppar av skolan är jobbiga hemförhållanden, missbruk eller någon funktionsnedsättning. Nedslående är att många som utsatts för mobbing vittnar om att de värsta mobbarna ofta hittas i skolornas antimobbinggrupper. -För att kunna möta ungdomarna måste vi se berättelserna bakom och inte bara deras beteende. Det gäller att hitta lösningar som leder till förändring och för vissa är det en framgång bara det att de kommer till skolan på morgonen, säger Annette Lawesson. Är problemen en klassfråga? Det är det, menar Anders Lovén. Dessutom hoppar fler pojkar än flickor av och fler utlandsfödda. Tidigare vägledning Medan Bellevuegymnasiets samtliga elever har individuella studieplaner är Malmö Borgarskolas elevers problem ofta av en annan karaktär. Där har de så bra betyg att de fritt kan välja bland utbildningar och det gör att många hoppar runt och byter program flera gånger. Jonas Möller förespråkar fler studie-och yrkesvägledare från tidig ålder. -När de väljer tar de bara något utan att riktigt fundera. De blir inte nöjda utan hoppar runt bland olika utbildningar eller går inte till skolan alls. En rimlig valfrihet måste presenteras för eleverna i ett tidigare skede. Många tänker bara på att bli känd eller rik och känner inte till den mängd av 13 yrken som faktiskt finns, säger Jonas. Enligt Anders Lovén är Sverige ett lapptäcke av olika metoder och projekt för att fånga upp ungdomar som riskerar att stå utan gymnasieutbildning. I de små kommunerna har man ofta bättre koll på avhopparna. Där finns personer som orkar följa upp och det är lättare att få grepp om situationen. I stora kommuner trillar många genom nätet, menar han. Det var inget revolutionerande som framkom på föreläsningen, men alla var överens om att det viktigaste man kan göra som vuxen i skolan är att ge varje individ uppmärksamhet. Att bli sedd är att finnas till. Fakta Skiftesföreläsningar Skiftesföreläsningarna är en serie samtal och föreläsningar vid Malmö högskola om skiften och förändringar i tiden. Som regel äger de rum en gång i månaden under terminstid. De är alltid gratis och öppna för allmänheten. Skiften direktsänds via länk som nås på Malmö högskolas webb på startsidan http://www.mah.se/. Du kan alltid se de tidigare skiftesföreläsningarna i arkivet på http://mah.se/tidigareskiften orvar jönsson ”– Jag håller en viss distans till mina elever, jag är ju läraren. Men jag försöker tala till dem som människor och inte som barn och jag, precis som de, vill ha ordning och reda.” AV: pia jagrelius | FOTO: gustaf johansson Börja här börja här börja här 14 Orvar Jönsson Orvar Jönsson siktar på att bli den idrottslärare i Malmö som jobbat längst 45,5 år om han som planerat håller tiden ut till 67. Och hittills har han haft runt 20 500 elever. – Jag tycker fortfarande att det är roligt att gå till jobbet. Eleverna är fantastiska här. Mannen är tveklöst en profil på S:t Petri skola. Gift med skolsköterskan Kristina har paret Jönsson kopplat ett helhetsgrepp om elevhälsan på sitt gymnasium. Orvar har bara 637 vänner på facebook men han kommer ihåg långt fler av de 20 500, både kända och okända människor. sina uniformer med förgyllda ”revben”. Ett stenkast bort låg ju kasernerna. Och på väggen hänger foton och urklipp från tidigare idrottslärare. Orvar hävdar att han är den fjärde fast anställde gymnastikdirektören i skolans drygt 100-åriga historia. Herr Jönsson är en riktig Malmöpåg och med långa utflykter har han ändå kommit tillbaka till vissa kvarter. Född på Malmö BB och en gång elev på Västra Skolan och så småningom student vid Petriskolans favoritkonkurrent Malmö Borgarskola (”Gud förbjude” suckar Orvar) sprang han som barn mellan mammas frisersalong på Erik Dahlbergsgatan och pappa, konstapel i ten och eldat på. Med lite assistans blev det dock ordning på rökutvecklingen. Francesco Gargano hade enligt Orvar varit Mussolinis private fäktlärare (en halvtimmes träning varje morgon för diktatorn) och sedan kommit till Stockholm och slutligen Malmö. – Det var roligt med fäktningen och det började gå bra ganska tidigt, förklarar Orvar sitt livslånga intresse. ”Orvar var min idol” – Jag håller en viss distans till mina elever, jag är ju läraren. Men jag försöker tala till dem som människor och inte som barn och jag, precis som de, vill ha ordning och reda. Han har lyckats som idrottslärare när eleven vill fortsätta med idrottande på sin fritid: – Jag är nöjd när jag känner att de höjt sitt intresse och sin egen insats. Han kan berätta om kända idrottare han varit med och tränat men för enskilda elever kan också små framgångar ändra deras motionsvanor och framtida hälsa. ”Orvar var min idol” sa en kvinna till artikelskribenten inför intervjuandet: ”Han trodde att jag kunde och det hade ingen annan gjort”. Och en annan elev berättade att Orvar brukade ringa och kontrollera att hon kom upp i tid så att hon inte missade idrotten. – Nej, jag ringer ju absolut inte till alla elever. Men det har hänt – om jag vet att de har svårt att komma igång och komma hit. Polisen väckte intresset för fäktning När vi ses i hans lilla halvröriga tjänsterum en fredag eftermiddag visar han mig boken ”Minnesblad ur Kronprinsens husarregementes historia” och låter mig beundra bilderna på underofficierskåren årgång 1892 i gamla polishuset på Davidshallstorg. Och redan som liten påg såg han där hur en spenslig sicilianare tränade konstaplarna i sabel. – Polisen bar faktiskt sabel till 1959, ända till 1961 i Stockholm, berättar Orvar. Och då ville det ju till att de kunde hantera den också… Orvar blev förtjust och fick lov att börja träna fäktning just i husarregementets lokaler. Lille Orvar tog trappan i två steg för på första våningen låg Hultbergs senap som luktade ruskigt illa och på andra våningen hade fäktmästare Gargano inte lärt sig sköta spjället när han köpt för fem öre varmvat- Vår meste olympier Orvar Jönsson Ålder: snart 64 år Gör just nu: Idrottslärare på S:t Petri, gymnastikledare och fäktmästare Motto: Plikten framför allt Född: 1950 i S:t Petri församling i Malmö Bor: Hus på Videdal Familj: Fru, vuxna barn och ett första barnbarn Intressen: Idrott, jazz, historia 15 Gargano blev som en andra far säger Orvar men också den förste fadern, gammal kavallerist, uppmuntrade sin son och hoppades att han skulle bli en framgångsrik femkampare. Orvar kan klara sig bra på hästryggen men femkampare blev han inte. Däremot är han den ende som tagit smguld i alla de tre värjsslagen – florett, värja och sabel. Du är väl vår meste olympier – hur många olympiader har du deltagit i egentligen? – Du Pia, en liten detalj bara: olympiad är perioden mellan två olympiska spel. Jag har deltagit i olympiska spel som aktiv 1972 och som ledare -76, 80, 84, 92, 96 och 2 000, säger Orvar med ett leende. Orvar Jönsson Fäktarna har fortfarande sina grenar i florett, värja och sabel och givetvis modern femkamp men antalet deltagare har begränsats under senare år när nya sporter har krävt utrymme. Orvar hoppas dock att de duktiga svenska damerna ska kvalificera sig för Rio 2016. I morse var han uppe med tuppen som vanligt och klockan 07.08 hälsade han sina adepter i Gymnastikklubben motion ”God morgon gymnaster!” Och de svarade: ” God morgon generalkapten!”. Sedan vidtog koncentrerad aktivitet och kl 07.40 var det slut. Samma gymnastikprogram sedan 1991, två gånger i veckan i gympasalen, ingen jämra musik, inga kvinnor, fasta positioner i salen och fina blanketter att fylla i om man har synpunkter på övningarna. Vänligen kryssa i och skriv under och lämna till styrelsen. Beror din önskan att avstå från övningen på: ”Har ont i kroppsdel som används i övningen”? Eller är det snarare ”Vill bara inte” som ska kryssas i? Sedan kommer de vanliga Petrieleverna och planering och möten och så på eftermiddagen, fyra dagar i veckan, är det Malmö Fäktklubb av 1919 som gäller. Där är han entusiastisk fäktmästare sedan snart 40 år. Rekommenderar läraryrket – Jag tänkte att jag skulle bli yrkesmilitär, jurist eller idrottslärare en gång i tiden. Och då fick jag chansen på GIH i Stockholm och kunde samtidigt bli fäktmästare. Jag blev också reservofficier och gick majors kursen. På den tiden fick man behålla 70 procent av lärarlönen och så betalning som reservare… Orvar Jönsson brukade också hjälpa fäktarna i Köpenhamn men nu har Malmö Fäktklubb fått en konkurrent i stan och då behövs resurserna på hemmaplan. Inte heller golfen hinner Orvar riktigt med som han borde. – Det är inte så lätt för mig som gammal tävlingsmänniska när handikappet är 13,5. Jag har ju legat på 4 i handikapp. Men det ska väl bli nya tag så småningom. Skulle du rekommendera lärarbanan idag? –Jo, det skulle jag. Om de tycker om unga människor. Det är roligt att gå till arbetet och jag har ingen tendens att stressa. Som militär tränades man till resultat, man fick lära sig att prioritera och behålla lugnet. Det har man glädje av i det här jobbet. 16 Orvar Jönsson 17 Kubenprojektet Mänskliga rättigheter i kubik text: sanne cederstam | foto: anna w. gustafson & pia sarnevang I svarta plåtkuber på 9 kubikmeter, har 30 skolor i Sverige gestaltat varsin mänsklig rättighet. Projektet heter ”Varje människa kan göra skillnad” och drivs av Raoul Wallenberg Academy och Friends. Syftet är att genom kunskap och inspiration ingjuta hopp och mod i ungdomar så att de vågar ta ställning för medmänsklighet. Tre gymnasieskolor i Malmö har deltagit i projektet och under våren arbetat med att gestalta sin rättighet. Kuberna transporterades till Stockholm under sommaren och ställdes ut under Raoul Wallenbergdagen den 27 augusti. Malmö Borgarskola har arbetat med rättighet nr 15: Rätten till en nationalitet. Flaggan är landet Evajenias. 13 -14 novembe Agnesfrids gymnasium har gestaltat rättighet nr 4: Rätten att inte förslavas. En skyltdocka fick representera det moderna slaveriet; trafficking. Rättighet nr 13: Rätten att fritt förflytta sig gestaltades av Värnhemsskolan med bland annat nyanlända ungdomars egna berättelser. r i Malmö En del av InnoCa VARFÖR 14 rnival Skåne 20 - och hur påverkar skolan ungas drivkrafter och kreativitet? - fasar vi över besprutade tomater, när vi i framtiden kanske äter genmodifierad mat? - har vi höga miljökrav när vi producerar varor i Sverige, samtidigt som vi importerar från länder med lägre krav? HÄNG MED TILL MALMÖMÄSSAN... ...den 13-14 november. Här möter expertis unga med nya perspektiv och sätt att se på en hållbar framtid. Det handlar om lärande, miljö, ekonomi och social hållbarhet. Konferensen är en del av InnoCarnival och deltagarna är med under invigningen den 14/11. Kostnad: 2700:- exkl. moms (begränsat antal platser) www.innocarnival2014.se/innoconference i samarbete med: 18 Malmö Lärlingscenter Anna Andersson och Tomas Bratt Malmö stad samlar alla gymnasielärlingar Sverige vill satsa mer på lärlingsutbildningar och som ett led i satsningen är man generös med anslag till kommuner som vill utveckla konceptet och få fler att välja lärlingsutbildning i gymnasiet. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har fått 2,35 miljoner kronor för att utveckla lärlingsutbildningen under ett år. Tomas Bratt och Anna Andersson är de som ska arbeta med uppdraget. text: sanne cederstam | Foto: björn holmberg Just nu sitter de tillsammans med avdelningen för Fysisk miljö på Västra Kanalgatan 4, men om Tomas och Anna får önska fritt hade de gärna haft egna lokaler för lärlingsutbildningar inför skolstarten 2015. Då vill de kunna starta med två klasser i årskurs ett och också ta med sig de nuvarande lärlingarna som är utspridda på olika skolor i Malmö. En av tankarna med den nya lärlings- skolan är att eleverna ska känna att de ingår i ett sammanhang och tillhör en klass. Oavsett vilket yrke man utbildar sig till ska man läsa gymnasiegemensamma ämnen och yrkesteoretiska ämnen tillsammans med sin klass på bestämda dagar. Tomas och Annas mål är att lärlingsutbildningen om tre ska ha 180 elever. För att nå dit ska de börja med att implementera medvetenheten om den nya lärlingsskolan 19 hos SYV, föräldrar, elever och branscher. Till hjälp har de anlitat en kommunikationsbyrå. De ska också besöka företag och föreningar och genomföra en handledarutbildning. Arbetsnamnet för skolan är Malmö Lärlingscenter. Varför ska man välja lärlingsutbildning? Som lärling blir man en del inom en yrkesgrupp och får en yrkesidentitet. Man får dessutom tillgång till en realistisk arbetsmiljö med moderna maskiner och teknisk utrustning. En maskinpark som skolan inte har möjlighet att uppdatera. Utbildningen orienteras mot områden på arbetsmarknaden där det finns en efterfrågan på arbetskraft, vilket ger goda chanser att få anställning. Varför ska arbetsgivare ta emot en lärling? Lärlingsutbildningen förbättrar kontakten mellan skolan och arbetslivet. För företagen handlar det om att stödja ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Ett annat motiv till att ta emot lärlingar är att arbeta för att säkra kompetensförsörjningen i det egna företaget och i branschen. Framtidsjobb HÄR FINNS FRAMTIDENS JOBB Två gånger om året gör Arbetsförmedlingen en prognos för arbetsmarknadens utveckling. Ambitionen är att prognoserna ska informera och påverka externa aktörer, bland annat skolor, universitet, studie- och yrkesvägledare och personer som står inför ett studie- eller yrkesval. text: sanne cederstam | Bild: colourbox Josef Lannemyr är analytiker på Arbetsförmedlingen och har koll på det här med framtidsyrken. Han understryker att prognoserna inte är en exakt vetenskap, det går inte att i detalj förutsäga hur det kommer att se ut i olika branscher vid en viss tidpunkt. Men en hel del går det ändå att sia om. Som att bristen på högskoleutbildade personer inom vård och omsorg med stor sannolikhet kommer att fortsätta öka, och förmodligen förvärras, under det närmaste decenniet. –Det påverkas bland annat av att den stora gruppen 40-talister blir äldre och får ett större vårdbehov. Det handlar om läkare, tandläkare och sjuksköterskor och särskilt stor är bristen på de med en specialistinriktning. I förlängningen kommer de ökade behoven leda till underskott även på undersköterskor, särskilt med inriktning mot äldrevård. Brist på ingengörer Inom den grupp av yrken som Arbetsförmedlingen benämner data- och teknikyrken blir det framförallt stor brist på ingenjörer. På både fem och tio års sikt kommer konkurrensen om jobben att vara liten. Yrken och grupper med störst brist eller överskott på sökande på fem och tio års sikt. Störst brist Brist på sökande inom bl.a. tandvårdsyrken »» Teknikyrken »» IT-yrken »» Läkare »» Specialistutbildade sjuksköterskor »» Undersköterskor »» Receptarier »» Tandvårdsyrken »» Flera läraryrken »» Kvalificerade yrkesarbetare »» Flertalet byggyrken Störst överskott För många söker till veterinäryrket »» Yrken inom kultur och media »» Vissa försäljningsyrken »» Köks- och restaurangbiträden »» Montörsyrken »» Maskinoperatörsyrken »» Vissa administrativa yrken »» Matroser »» Veterinärer »» Personaltjänstemän Källa: Arbetsförmedlingen 20 –Det kommer också att saknas dataspecialister, en följd av IT-krisen i början av 2000-talet, och det trots att man både rekryterar från utlandet och från andra utbildningsinriktningar, säger Josef Lannemyr. Branschen rör hela tiden på sig och det kan vara svårt att säga exakt vilka yrkestitlar som gäller om 10 år. Exempelvis så fanns inte det för dagen heta yrket app-utvecklare innan iPhone slog igenom 2007. Det vi kan vara säkra på är att det kommer finnas en efterfrågan på specialister inom teknik och data eftersom dessa kompetenser efterfrågas inom allt fler branscher. Nu på senare tiden exempelvis inom sjukvården där e-sjukvård har blivit ett nytt begrepp. Inom byggbranschen finns det förstås öppningar för ingenjörer, men också för en lång rad andra yrkeskategorier. Ökad bostadsproduktion, upprustning av miljonprogrammen och planer på ökade investeringar i landets infrastruktur gör att det kommer att saknas bland annat kranförare och betongarbetare vilket hänger ihop med bristande intresse bland unga för yrkena. Det förväntas också bli brist på golvläggare, plattsättare och VVS-montörer. –De enda tydliga undantagen är träarbetare där det inte ser ut att bli någon brist på folk då många unga utbildar sig till yrket. Även inom industrin finns det många möjligheter för ingenjörer. I takt med att de enkla industrijobben flyttar utomlands eller automatiseras blir ingenjörerna i produktionen fler. Men det behövs Framtidsjobb visa brist på arbetskraft respektive yrken med överskott på arbetssökande, det vill säga där konkurrensen om de lediga jobben är liten respektive hård. För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att de ställer högre krav på utbildning, och då nästan alltid på eftergymnasial nivå. Det är dock viktigt att understryka att en lång utbildning inte är någon garanti för att snabbt få ett jobb. Däremot medför en längre utbildning generellt sett större möjligheter till ett arbete. På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken av att de istället endast förutsätter utbildningar på högst gymnasienivå, många gånger utan yrkesspecifik inriktning. Inom byggbranschen finns det förstås öppningar för ingenjörer, men också för en lång rad andra yrkeskategorier. Ökad bostadsproduktion, upprustning av miljonprogrammen och planer på ökade investeringar i landets infrastruktur. ytterligare kompetenser. –Trots att vi går mot ett tjänstesamhälle, finns det en strukturell brist på arbetskraft inom industrin. Idag är intresset för att utbilda sig inom det här området väldigt litet bland unga. Det gör att det ofta kommer att saknas erfarna och kvalificerade svetsare, grovplåtslagare och CNC-operatörer. Förmodligen kommer flera av de här yrkena att kräva mer matematik- och datakunskaper i framtiden, i och med att arbetsuppgifterna blir mer tekniskt avancerade, säger Josef Lannemyr. Barnkullarna styr Inom utbildningsområdet styrs behovet av hur stora barnkullarna är. Om fem till tio år räknar man med att se en brist på såväl fritidspedagoger som förskollärare. Dessutom finns det en generell brist på yrkeslärare. Det är svårt att hitta lärare som både har fackkunskapen och den pedagogiska bakgrunden. Även NO- och mattelärare kommer att efterlysas, liksom specialpedagoger där pensionsavgångarna är många och det låga intresset för lärarutbildningen medför att nytillskottet av lärare är litet. PÅ MALMÖMÄSSAN 6–8 NOV 2014 Tänk på att planera in tid för era treor att besöka TODO – Jobb & utbildningsdelen. Vi kommer att skicka ut ett TODO-nyhetsbrev till alla studie- och yrkesvägledare samt rektorer och intresserade lärare. Se till att du är med på mejllistan. Meddela din mejladress till: [email protected] Josef Lannemyr nämner också företagsförsäljare som ett framtidsyrke. –Har du säljkompetensen, det rätta intresset och den rätta fackkunskapen finns här en ganska stor arbetsmarknad med goda chanser att avancera. Höga krav på utbildning Det finns flera gemensamma nämnare för de yrken som Arbetsförmedlingen bedömer upp21 Kick-off Förstelärarna har vuxit ur Moriskan För ett år sedan hade de första 114 förstelärarna inom både grund- och gymnasieskolan i Malmö kick-off på Moriskan. Till årets uppstartsträff hade man fått hyra Amiralen istället eftersom ytterligare drygt 200 förstelärartjänster och 3 lektorstjänster nu tillsatt inom satsningen på karriärtjänster för lärare. Tre nya lektorer Text: & bild sanne cederstam Text & bild: sanne cederstam Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens direktör Eva Ahlgren och grundskoledirektör Anders Malmquist hälsade välkomna. –Vi har påbörjat en spännande resa tillsammans som fortfarande innebär en del sökande, sa Eva Ahlgren. Försteläraruppdraget ser lite olika ut beroende på vilken enhet man arbetar på, men i fokus står kollegialt lärande, nätverkande, samarbete och att arbeta efter forskningsbaserade pedagogiska metoder. –Förstelärare är en viktig resurs för att nå likvärdighet i Malmös skolor, sa Anders Malmquist. Skolor i socialt utsatta områden och skolor med låg måluppfyllelse har generellt sett fått en högre tilldelning av förstelärare än andra skolor. Att höja läraryrkets status var också ett syfte med karriärtjänsterna och redan ser man resultat med fler sökande till lärarutbildningarna. Tips Fil. Dr i pedagogik John Steinberg var kick-offens höjdpunkt. Han lyckades under en timme förmedla många konkreta tips och pedagogiska aha upplevelser. John Steinbergs nylanserade sida för pedagogisk inspiration: www.kvartssamtal.se 22 Jens Ideland Jens har i många år pendlat till Ystad och Helsingborg där han undervisat på det estetiska programmets musikinriktning i bland annat gehörs- och musiklära samt ensemblespel. Han har även jobbat på musikhögskolan i Malmö där han bland annat handlett lärarstudenter i självständiga arbeten på olika nivåer. Just nu arbetar han med ett avhandlingsprojekt i tillämpad informationsteknologi med utbildningsvetenskaplig inriktning som bygger på hans licentiatuppsats i musikpedagogik. Jens uppdrag går ut på att stötta och utveckla samarbetet mellan lärarutbildningen vid Malmö högskola och, i första hand, de gymnasieskolor som kommer att delta i försöksverksamheten med övningsskolor. Han har sin bas på Malmö latinskola, men kommer att samarbeta med Nya lektorer handledare, koordinatorer, förstelärare, ämneslag och arbetslag på övningsskolorna. Syftet är bland annat att fånga upp de frågeställningar och intresseområden som finns i verksamheten och förmedla dessa till lärarutbildningen och de lärarstudenter som ska skriva examensarbeten. På vilket sätt kommer ditt arbete att bidra till en ökad måluppfyllelse i skolan? Tanken är att genom satsningen på övningsskolor erbjuda lärarstudenterna en bredd av erfarenheter som stöttar dem i sin utbildning och bidrar till att de ännu tydligare blir en tillgång för gymnasieskolorna. Verksamheten är tänkt att också stärka kopplingen mellan gymnasieskolorna och lärarutbildningen och bidra till en tydligare forskningsanknytning. Agnesfrids gymnasium, Borgarskolan, Pauliskolan och S:t Petri skola har ansökt om att få bli övningsskolor. En viktig utmaning blir att få med även de andra gymnasieskolorna i samarbetet så att alla skolor kan få del av de stödfunktioner, erfarenheter, forskningsinsatser och samarbeten med lärarutbildningen som utvecklas inom övningsskolorna. Eva Bringeus Eva Bringéus är lärare i svenska och media, och arbetar som lektor i svenska på Malmö latinskola. 2011 försvarade hon sin licentiatavhandling som handlar om litteraturläsning i det mångkulturella Annons F okusområden är språkinlärning, matematik och att utveckla övningsskolornas samarbete med lärarhögskolan. klassrummet. Hon började som gymnasielärare i Malmö 2001 och har sedan 2007, parallellt med läraruppdraget, arbetat med forskning och kompetensutveckling inom området språkutveckling på FoU-Malmö utbildning. Tjänstens inriktning är språkutveckling på gymnasieskolorna och Komvux. Evas arbetsplats är på Malmö latinskola, men hon hoppas att det blir många besök ute på skolorna också. Det första hon kommer att skapa är nätverk med lärare i olika ämnen, speciallärare/pedagoger och modersmålslärare. Likaså blir det nätverk med språkutvecklare som ansvarar för att samordna det språkutvecklande arbetet på respektive skola. Så småningom kommer hon att erbjuda kollegial handledarutbildning och studiecirklar inriktade på läs- och skrivstrategier i olika ämnen. Jonas Dahl Jonas är lärare i matematik, filosofi och theory of knowlege på Malmö Borgarskolas IBprogram men har alla kommunala gymnasieskolor som arbetsfält. Tidigare har han arbetat på Katedralskolan i Lund och de två senaste åren har han studerat vid forskarskolan DME (Developing Mathematics Education) på Malmö högskola och är färdig med sin licentiatexamen nu den 10 september. I Jonas uppdrag ingår att initiera fortbildning, kollegialt lärande, utvärderingar och analys inom matematik och naturvetenskapliga ämnen. Hans bidrag är ett vetenskapligt synsätt på dessa områden. Han brinner för en mer jämlik skola där bakgrund ska ha mindre betydelse för hur det går i skolan jämfört med idag. Den forskning han bedrivit pekar på att klyftorna riskerar att öka med den nya kursplanen (Gy11). På vilket sätt kommer ditt arbete att bidra till en ökad måluppfyllelse i skolan? På vilket sätt kommer ditt arbete att bidra till en ökad måluppfyllelse i skolan? Mitt bidrag är framförallt att ge stöd till att systematisera den kunskap som redan finns i skolorna, men också att säkerställa att undervisningen bygger på vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. Alla skolor och alla ämnen ska vara med. Kan vi skapa en gemensam språkpolicy på förvaltningsnivå samt tydliga kunskaps- och språkmål i undervisningen som följs upp och utvärderas ökar också måluppfyllelsen. Förutom att bidra till kollegialt lärande tror jag på att lärare måste bli (mer) medvetna om de ovan nämnda riskerna. Att se läroplan, vad som händer i klassrummet och hur man bedömer hänger ihop och måste ses och diskuteras som en helhet. Forskning pekar på att det även är viktigt att detta blir synligt för eleverna, särskilt de som presterar sämre. Att stärka de som presterar sämst ser jag som det viktigaste för ökad måluppfyllelse. Samlingsutställning 2014 Rådhushallen, Klostergatan 2. Öppet 16–24 den 27 sep, samt 12–17 den 28 sep. Glas, måleri, grafik, keramik, metall, skulptur.s Konstnärer: Stefan Måås Persson, Bo Cronqvist, Hans Johnfors, Stig Espe Olsson, Aino Gate, Astrid Gate, Bob Matson, Bernhard Lipsoe, Ilona Popermajer, Harry Oxenblå, Alexandra Bunde, Jorge Guila, Jon Leifsson, Agneta Sofiadotter, Hans TB Hansson, Jens Boje Hansen, Kent Wisti, Linda Jarlskog, Lotta Albertsson, Jaques Zadig, Bente Polano, Jens Bremmer, Helle Malling Beck, Annika Rehn 23 Krönikan! Likvärdighet och rättvisa Lycka är... ALLA människors lika värde är en grundsats som numera ofta upprepas som ett slags mantra. Orden har förvisso influtit i vår sentida regeringsform och ingår, påstås det, i vår gemensamma ”värdegrund”, så och ytterst passande för Malmö stads verksamheter. För skolan betyder detta att ett omfattande batteri av stödåtgärder sätts in till förmån för svagpresterande, underpriviligierade elever, så att också de flesta av dem skall klara av att nå målen, hoppas man. Grundläggande frågor om likabehandling och rättvisa aktualiseras. En traditionellt borgerlig utgångspunkt kan se ut så här: den allmänna skolan erbjuder ”kostnadsfri” utbildning. Du får som elev egentligen bara en chans, grip och förvalta den väl och dina möjligheter i livet förbättras väsentligt. Många är exemplen på underpriviligierade som tagit vara på denna chans och gjort en veritabel klassresa, gått studievägen som burit dem ända till högskolan och toppositioner i samhället. Ett visst mått av samlade, differentierade stödåtgärder måste även den borgerliga kritikern acceptera, men utöver en viss smärtpunkt blir det inte längre rimligt, det hela betalar sig helt enkelt inte längre, skolan blir för mycket av ett socialt experimentfält, grundläggande rättviseföreställningar träds för nära etc. Häremot står den socialistiska, vänsterns modell: ungefär ”åt var och en efter dennes behov, från var och en efter dennes förmåga”. Rawls har förfinat detta med sitt resonemang om okunnighetsslöjan: om vi vore ovetande om vilken position vi kommer att uppnå och inte heller har någon kunskap om de olika förutsättningar som här kan vara avgörande för oss, såsom kön, utbildning, etnicitet och bakgrund, skulle detta, menar han, få oss att acceptera en samhällelig ordning där alltför besvärande olikheter i chanser på olika sätt utjämnades. Man ser dock här hur lätt alla möjliga sociala problem tas in under synfältet, representerade av fullfjädrade eller blott samhällets olycksbarn i vardande, såsom tiggare, papperslösa flyktingar, socialfall, kriminella. Beställningen blir strax ganska omfattande. Kanske är det dags att börja ställa hårdare krav på att i ökad utsträckning ta eget ansvar för livets utgestaltning och det från början. Annars revolterar till slut de skötsamma, vi får skatterevolt, missnöjespartier, politisk polarisering, populism. Den sociala freden utsätts för allt hårdare påfrestningar. Två perspektiv bryter sig här mot varandra: å ena sidan den sorglöst interventionistiska, spendersamma likvärdighetslinjen, vilkens apologeter menar att det hela visst ändå till sist betalar sig – det blir färre socialfall och kriminaliteten motverkas om så många som möjliget inkluderas, ju tidigare i livet desto bättre; och mot denna den klassiska rättviselinjen å den andra, som varnar för att experimentet ändå leder till frihetens förlust, fattigdom för folkhushållet, fördumning. Det är Hayek som med sin till svenska översatta bok från andra världskrigets slutskede och senare också avslöjat det fagra talet Lycka är… att få rätt lön. Gå in i HRutan under ”min lön” och kontrollera att dina löneuppgifter stämmer. Stämmer de inte så kontakta din chef eller HR-support. Lycka är… när Edico kommer i brevlådan. Om du flyttar, kom ihåg att ändra din adress i HRutan. 24 om social rättvisa som låtit stormklockan ljuda. Är det för sent att byta spår? Våra styresmän har grötat ihop problematiken, de stå[r] där och, med Heidenstams ord: ”knacka med klubban och hjässorna klå / och hosta och titta i taket, det grå, / för de få släppa till pungen!” (rimmar på ”kungen”, ur Soldatsång, ing. i Ett folk) Och den innehåller, kan det til�läggas, allas våra surt förvärvade penningar. Litt.: John Rawls, A Theory of Justice, Belknap 1971 och senare editioner; F. A. Hayek, The Road to Serfdom, Routledge/University of Chicago Press 1944 (utg. i sv. övers. på Norstedts förl. s. å., nyövers. på Timbro 1996); Law, Legislation and Liberty, Vol. 2, University of Chicago Press 1978 Roland Schött, Jur. dr, är administratör på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kansli. Tidigare museipedagog på Malmö skolmuseum. Viktigaste valfrågan Gör om, gör rätt Vilken är Malmös viktigaste valfråga? I Edico nr. 4 skrev jag en artikel om gymnasiesärskolans utställning Öppna sinnen, men den blev inte helt korrekt. Text & bild: hanne sandberg, pia jagrelius, sanne cederstam, Björn Holmberg Narcis Spa hovic, sek tionschef Ungdomsarbetslösheten i Malmö måste minska, unga ska ha jobb! Text & Foto: sanne cederstam Utdrag ur originalartikel Det var när Karin Jönsson, resursperson på gymnasiesärskolan, stötte ihop med Katrinetorps intendent Josef Frank som samarbetet tog fart igen. –Ni hade så fantastisk konst. Kan ni inte komma tillbaka? sa han, berättar Karin. Så här ska det vara När Karin Jönsson-Lundström, resursperson på gymnasiesärskolan, besökte Katrinetorps gård för att titta på Josef Franks verk stötte hon ihop med Katrinetorps intendent Mats Bohman och samarbetet tog fart igen. –Ni hade så fantastisk konst. Kan ni inte komma tillbaka? sa han, berättar Karin. Mejl från Karin Hej Sanne! Tack för ditt inslag i Edico om gymnasiesärskolans utställning på Katrinertorp. Men....Josef Frank (1885 - 1967)är inte intendent på Katrinetorp och jag har definitivt inte träffat honom. Däremot var jag på en utställning på Katrinetorp i höstas som visade Josef Franks verk och hans samarbete med Svenskt Tenn. I samband med den utställningen träffade jag Mats Bohman, intendent på Katrinetorp. Så var det... ...och jag heter Karin Jönsson-Lundström …och jag heter Sanne Cederstam och ibland blir det lite fel. 25 Erika Bengtsson, lärare på S:t Petri –Jag har precis flyttat hit från Uppsala och känner inte igen mig i den mörka bilden av Malmö. Tvärtom är jag imponerad. Bland annat av de genomtänkta cykelvägarna det är härligt att cykla här. Och det finns så många inbjudande mötesplatser för människor. Malmö har en stark gemenskap - kanske som ett svar på allt som hänt. –Viktigaste valfrågan måste bli att vi lärare ska få realistiska förutsättningar att klara vårt jobb och inte bara administrera och testa. Mats Lo man, resurs lärare Värnhems skolan Den offentliga ekonomin, vilken är un- derfinansierad. Vi behöver en moralisk och ekonomisk upprustning. Folk gör ett väldigt bra jobb utifrån de förutsättningar som finns, men många går på knäna. Vi behöver bli fler och vi behöver få ett långsiktigt syfte med de verksamheter vi jobbar inom. Vi måste få utrymme att testa, att experimentera och utvecklas. Man borde prioritera om i den offentliga budgeten. Valet Så ska skolan bli bättre och jobben fler Enligt opinionsmätningsföretaget Ipsos tycker drygt 60 % av väljarna att skol- och utbildningsfrågor samt arbetsmarknadsfrågor är de viktigaste valfrågorna inför höstens val. Edico har kollat hur de olika riksdagspartierna vill lösa de problem som finns gällande skola, utbildning och arbetsmarknad. Uppgifterna är hämtade från partiernas officiella hemsidor. text: Sanne Cederstam | bild: colorbox Vänsterpartiet ”Inte till salu” Vänsterpartiet presenterar inga tydliga strategier varken för skola och utbildning eller för arbetsmarknad. I stället har de en mer generell hållning med fokus på att vara ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Man vill ta bort klas�skillnader och andra orättvisor både i skolan och på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet tycker att ökad sysselsättning ska vara målet för den ekonomiska politiken. Partiets profilfråga är att stoppa privata företags vinster i framförallt skolan och äldreomsorgen. Socialdemokraterna ”Ett bättre Sverige. För alla” Skola och utbildning • • • • • • • Mindre klasser Investera i lärarna. Läraryrket ska utvecklas genom kompetensutveckling och ökade karriärmöjligheter. Kvaliteten på lärarutbildningen ska höjas Resurser till skolor ska fördelas efter elevernas behov Läxhjälp ska ges till alla Utbilda och anställa 1000 speciallärare och specialpedagoger Stoppa vinstjakten i skolan Investera i ett kunskapslyft genom fler • • utbildningsplatser inom vuxenutbildning, yrkeshögskola, högskola och universitet och samtidigt investera mer i kvaliteten i utbildningen. Högskolor och universitet i hela landet Göra gymnasieskolan obligatorisk Arbetsmarknad • • • • Investera i kollektivtrafik, moderna bostäder och förnybar energi Minska regelkrånglet för företagen Småföretagen ska kunna anställa billigare Satsa på gröna innovationer och modernisera industrin Arbetsmarknad • • • • Starta en aktiv näringspolitik med investeringar i framtidsbranscher så att företag växer och anställer fler Villkoren för små- och medelstora företag ska förbättras med regionala företagarförmedlingar. Företagens kostnader ska minskas genom att staten tar över den andra sjuklöneveckan Utforma bristyrkesutbildningar tillsammans med arbetsgivare 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar Miljöpartiet Skola och utbildning • • • • ”Trygghet och tradition” Skola och utbildning • • • • • Återförstatligande av skolan Tioårig grundskola Betyg från årskurs 4 Fler vuxna i skolan Ökade anslag med 500 miljoner per år för att öka platserna inom yrkeshögskolan med 8000 platser • • Ett femte jobbskatteavdrag Socialavgiftsavdrag för små och medelstora företag Sjuklöneavdrag för upp till 10 anställda Lärlingsjobb som ny anställningsform med helt avskaffad arbetsgivaravgift Höjt tak i A-kassan till 900 kronor per dygn och återställ sjukpenningen till den nivå som gällde tidigare Stoppad arbetskraftsinvandring till låglöneyrken Starta-eget-bidrag från 20 år Tillfälliga uppehållstillstånd för gästarbetare Slopade instegsjobb Arbetsmarknad ”Politiken måste bli varmare. Inte klimatet” • Sverigedemokraterna Ge lärarna bättre arbetsvillkor och högre lön Satsa på varje elevs möjligheter att klara skolan Mindre administration och fler medarbetare i skolan Ordinationsrätt för lärare. Lärare ska kunna bestämma om en elev ska få extra hjälp Eventuell vinst ska stanna i skolan 26 • • • • • • • Valet • • Kristdemokraterna ”Familjens röst” Skola och utbildning • • Kristdemokraterna har mer än 30 förslag för skolan. Här presenteras de som skiljer sig mest från övriga partiers förslag. • • • • • • • • • • • • Inrätta en klassikerlista med böcker, filmer, pjäser och musik som alla svenska elever ska ha tagit del av när de lämnar skolan Fler vuxna i skolan, ex skolmormor eller skolmorfar Inrätta en funktion med ansvar för att utvärdera undervisningsmetoder och stimulera akademisk forskning kring pedagogiska metoder Ett speciallärarlyft för lärare som vill vidareutbilda sig till speciallärare Skolor ska ha ett ökat inslag av fysisk aktivitet för eleverna under skolveckan Skolor som uppfyller de uppställda kraven vad gäller pedagogisk kvalitet ska ha rätt att starta verksamhet Ideellt engagemang ska kunna visas som bilaga till betyget Det ska vara möjligt att överklaga avgångsbetyg Arbetsmarknad • • • • Främja företagsamheten genom fortsatt regelförenkling, ökad tillgång till riskkapital och sänkta arbetsgivaravgifter för främst mindre företag Skapa nya jobb genom satsningar på nya företag och att få befintliga företag att växa Satsa mer på lärlingsutbildningar Stärka kopplingen mellan skolan och näringslivet Tioårig grundskola med tidigare skolstart Mindre klasser, fler lärare och speciallärare i lågstadiet Obligatorisk läxläsning i skolan för dem som behöver Sommarskola för dem som inte nått målen i högstadiet Minska lärarnas administrationsbörda Central rättning av de nationella proven Arbetsmarknad • Fler lärlingsjobb och lägre ingångslöner Turordningsreglerna i LAS ska baseras på kompetens, inte anställningstid Höja taket i a-kassan Centerpartiet ”Närodlad politik” Skola och utbildning • • • • • • • Tioårig grundskola Förbättra insatserna riktade till elever som inte når kunskapsmålen De som har lätt för sig ska få utmaningar och stöd för att fortsätta utvecklas Fjärrundervisning ska tillåtas inom skolans samtliga ämnen och kurser Införa en studentexamen med examensprov Att möjlighet till ungt företagande ska finnas på alla skolor Konkurrens mellan skolor ökar kvaliteten Arbetsmarknad • • • • Göra det enklare att starta och driva företag Lägre ingångslöner Låta fler förmedla de lediga jobben Göra om LAS så att kompetensen och inte anställningstid blir det viktiga ”Välstånd byggs med jobb. Inte bidrag” ”Feminism utan socialism” Skola och utbildning Skola och utbildning • • • • • Uppvärdera läraryrket Krafttag mot mobbning, våld och skolk Förstatliga skolan Betyg från åk 4 Stadieindela grundskolans timplan • • • • • • Lärare måste få vara lärare och ägna sig åt undervisning, skolans huvuduppdrag Förbättra kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad Skolan måste bli mer modern och relevant för eleven både vad gäller ämnen, innehåll och arbetssätt 27 Kraftfulla åtgärder mot mobbning och tydliga regler som främjar studiero ska prägla skolans utvecklingsarbete Varje elev ska få rätt stöd i tid Mer lärarledd undervisningstid Stärka läraryrkets status genom högre lön och högre antagningskrav till lärarutbildningen Arbetsmarknad • • • • • Moderaterna Folkpartiet • Över 5 miljoner sysselsatta till 2020 Alla behövs – det finns inga fina eller fula jobb Jobbskatteavdraget gör att fler jobb skapas och fler kan leva på en egen lön När fler jobbar finns det mer pengar till vården, skolan och omsorgen Genom att sänka trösklarna för anställning tror vi att fler vågar och kan ta steget att anställa fler Returadress: Malmö stad Gymnasie- och vuxenUtbildningsförvaltningen 205 80 Malmö Kryss BEGRIPA OLAGLIGT KOMMER MAN ALLTID? ÖGONSJUKDOM VILLE RINGA HEM SNÖSÖRJA ÄTS MED KÖTTBULLAR PENNSPETS LILLLÖRDAG VRIDER OM NYCKEL DÄR VÄGER RIGA TUNGT TÄNDA BRASA KÖRS JAKOBS TVILLINGBROR H.C. MED SAGOR FÖLL IHOP DEKORERAS 500 SPÅR NJUTS GRÖNGRUPP EUROSAK SOM FRAM- AV VERSMED PAVÄG RADER ÄR RÖD NUBBE TIDEN GÅR PÅ TORRA LAND? ETTAN I KORTLEK MODERN TEKNIK KVINNOHUS EFTERLYSTHASSE KLOCKA AVLOPPSLEDNIN G LEKMAN SVINHANE TA KNARK SOM DOM RYNKADE PÅ NÄSAN ÅT TVÄTTÄKTA DJUR? FLEMING OCH THORPE SLUMPSPEL VILL INLÅST STOR SKOLSAL KILO GROVT GRUS SYRE NATIONALPARK I LAPPLAND BANKTRÄD LEMURKRYSS Konstruktör: Lena Holmlund / Foto: www.fotoakuten.se Lösningen på krysset hittar du i nästa nummer av Edico.
© Copyright 2024