1. No category

Byggnadsstyrelsens informationer
T: 139
1992-02
Säkerhet i statliga byggnader
Grundskydd
Dokumentetsutgivare
Dokumentnamnoch dokumentbeteckning
Byggnadsstyrelsens informationer T: 139
tu»
Dokumentets datum
SBYGGNADSSTYRELSEN
1992-02
Projektnamn(ev förkortat)
Säkerhet i statliga byggnader. Grundskydd
Projektledare, upphovsman (mån), konsult(er), etc
Uppdragsgivare
Ola Selin,Th
Byggnadsstyrelsen
Göran Berg, konsult, TEAM TSP Konsult AB
Håkan Berg, Rikspolisstyrelsen
Dokumentetstitel
Säkerheti statliga byggnader
Grundskydd
Denna publikation ger information om grundskydd i statliga byggnader. Informationen behandlar
byggnadersomslutningsytaupp till 4 m över ståplan.
Under vissa rubriker har byggnadstekniska åtgärder redovisats som syftar till att t ex enbart lås och glas
behöver bytas ut vid framtida förstärkning av grundskyddet.
Nyckelord
Dörrenhet, glas, golv, grundskydd, kanalisation, lås, omslutningsyta, tak, utrymningsväg, vägg.
ISSN
Försäljningsställen
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
Omfång
Svensk byggtjänst Stockholm
Göteborg
Malmö
Umeå
08
031
040
090
-
734 50 00
81 00 85
709 55
12 59 10
24 sidor
Red
Ref
Marieanne Adsjö
Ola Selin
©Byggnadsstyrelsen 1992
Denna skrift är utgiven av Byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens
medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö relsens(SFS 1976:383) regler om kopiorav myndighetsexpeditioner.
Innehållet i denna skrift får inte återges utan Byggnadsstyrelsens
samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen(SFS 1960:799).
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-78310 00
104 46 build S
08-7831180
BYGGNADSSTYRELSENSINFORMATIONER T:139
SÄKERHET 1 STATLIGA BYGGNADER
INNEHÅLL
sid
1
1.1
Inledning
Grundskydd
3
3
1.2
1.3
Hotbild
Inbrottsvägar
3
3
1.4
1.5
Vegetationochytterbelysning
Geografi
3
4
1.6
1.7
Förstärktgrundskydd
Rådgivning
4
4
2
Omslutningsyta
4
2.1
Vägg
4
2.2
Golv
5
2.3
Tak
5
2.4
2.5
Dörrenhet(port och lucka)
Glasadeytor i omslutningsyta
5
6
2.6
Inkrypningsskydd
6
3
Låsoch beslag
3.1
Låsoch beslag,dörrar
3.2
Låsochbeslag,fönster
7
7
7
3.3
Bakkantsäkring
7
4
Brandskydd
och nödutrymning
7
5
Handikappanpassning
7
6
6.1
Kanalisation
Entredörr
8
8
6.2
6.3
Övriga dörrar
Väggar
8
8
7
Passerkontrollsystem
9
7.1
Elslutbleck
och motorlås
9
8
Larmsystem
9
Förteckning
överåberopadlitteratur
10
SvenskStandard
Återgivnamedvederbörligt
tillstånd.Officiellt
gällandeär endast senast av SISpublicerad utgåva.
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
SS3522 Byggnadsbeslag
- LåsförfastmonteringKlassindelning
11
ss 22 44 25 Byggnadsglas
- Säkerhetsrutor
Klassindelning
15
ss 81 73 45 Dörrar - Inbrottsskydd- Klassindelning,
krav och provning
19
2
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
Inledning
1
Denna information
behandlar ett minimikrav på
grundskydd för ny- och ombyggnader av statliga
byggnader. Lägre grundskydd än den som redovisas
i denna information rekommenderas inte.
Åberopad Svensk Standard bifogas denna information.
1.1
oa
Grundskydd
Grundskyddetavser att skyddamot obehörigasom
användersig av enklainbrottsmetoder
och som nyttjar enklaverktyg(exempelvis25-30 cm långtbräck-
0
000
0
000
järn)
.
Grundskyddetomfattarbyggnadensomslulningsyta upp till 4 m över ståplan. Skärmtak eller dylikt
inom 4 m över ståplan höjer ståplanet ytterligare4 m.
Se fig 1.
Med omslutningsytaavses väggar, golv, tak,dörrar,portar, luckor, glasade ytor i omslutningsyta samt
Fig 1 Omslutningsyta 4 m
ventilationsöppningar
med inkrypningsskydd.
Inbrottsvä gar
1.2 Hotbild
1.3
Inbrotti statliga byggnader ärvanliga , särskilti universitet och högskolor. Generellt ökarden svenska brottsligheten relativt stabilt från år till år. Sedan 1950 har
De vanligasteinbrottsvägamaär genom dörraroch
fönster.
Förattskapaett brainbrottsskydd
ärdetviktigtatt
byggnadenharså få entreersom möjligt.
antaletpolisanmälda inbrottökat mer än sju gånger,
från 21000 till över 154 000 år 1990 . Se fig 2.
De vanligaste stölderna år tillgrepp av kapitalva-
1.4
mr, handkassor,medicin och sprutor. Ofta leder inbrottentill betydandeskadegörelsepå byggnadoch
inredning.
Vegetation och
ytterbelysning
Inbrottkräver ostördarbetsmiljö.
Tillse attträdoch tätvegetationinteplanerasi direkt anslutningtill byggnaden. Ytterbelysningbör
anordnasså attmörkaprångundviks.
Fig 2 Antal anmälda inbrott 1950-1990 (BRÅBrottsutveckling 1989 och statistik från SCB)
1950 1955 1960 1965 1910 1975 1990 1985 1990
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
3
1.5
Geografi
Byggnadensläge i sig kanmotiveraen förstärkning
av
grundskyddet.
Om byggnadenärensligtbelägenkan
enförstärkning avskyddetvarabefogadoavseuhyresgäst.
1.6
Förstärktgrundskydd
En förs " ' g av grundskyddetkan kommaifråga
närkännedomom vilkenhyresgästsom skadisponera
byggnadenföreligger.
Det ärdessahyresgästers(myndigheters
) aktuella
hotbildsomavgörvilkenfö ' ' gav grundskyddet
som behöverutföras.
Förföljandelokalersomkankommaattinrymmas
i statligabyggnaderharspeciellaKravochRådutarbetats:
fil
+
t2
=60
Fig 4
2.13 Murverk- enkelt.Betongmurblock
, betongmursten,kalksandsteneller tegel (t). Se fig 5.
- Polislokaleri centralvaktområde
, häfte Cl.
- Tingsrättslokaler
, häfte C2.
- Slutnalokalanstalter
, häfte C3.
- Polislokaleri lokalvaktområde
, häfte C6.
1.7
2.12
Betongelement (sandwichelement). Armerad betong (t1+t2). Elementen förbundna med kramlor. Se fig 4.
Rådgivnin g
Säkerhetsfrågorkan i tillämpliga delar där så krävs
behandlasi enlighetmed bestämmelseri FA SAK.
Vid utformningav gnuidskyddrådfrågasvid behov Byggnadsstyrelsenstekniskaenhet.
2
Oms iutnin gsyta
t=200
Fig 5
Denna information beskriver byggnadens omslutningsytai tak, golv och fasader.Föreliggerkännedom
om vilka hyresgäster som ska inrymmas i byggnaden,
2.14
kan kraven enligt denna information gälla avgränsande ytor mellan olika hyresgäster.
2.1
Murverk- dubbelt,Betongmurblock,
be-
tongmursten,kalksandsteneller tegel (tl +t2). Se fig 6.
Vägg
Följandematerialoch konstruktionmotsvararminst
skyddsklass2, enligtRUS 200.
2 .11 Platsgjutenbetong eller enkelt betongelement. Armeradeller oarmerad(t). Se fig 3.
Fig 6
0
2.15
Murverk eller vägg av autoklaverad lättbetong, lättklinkerbetong. Autoklaverade lättbetongblock, lättklinkerbetongblock eller autoklaverade
lättbetongelement
, lättidinkerbetongelement (t).
Se fig 7.
t=100
Fig 3
4
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
'Jv
0
t
=120
t=250
Fig 7
Fig 1 D
2.19
Regelvägg- stålplåt.Regelkonstiuktionmed
dubblabyggskivorpåbådasidor.
Mellanbyggskivoma
2.1 b Kombinationav 2.13 och 2.15 med mellan-på enaaltemativtbådasidoma- stålplåtsomskarvas
liggandeisolering.Murverkav betongblock,betongöveroch fästsi reglama.Sammanlagdplåttjocklek
(t).
mursten, kalksandsten eller tegel (ti). Murverk av
autoklaverade
lättbetongblock
,lättklinkerbetongblock Se fig 11.
eller vägg av autoklaverade lättbetongelement, lätt-
klinkerbetongelement
(t2). Se fig 8.
00
00 0
0
00
0
00
00
f.
+
t2
stålplåt t=1
=120
Fig 11
Fig 8
2.2
2.17
Murverk enligt nr 2.13 i kombination med
plank- eller brädstomme
. Murverk (fl). Massivtträ
Golv
GOLVBJÄLKLAG som är del av omslutningsyta.
(t2).Sefig 9.
Likvärdigt utförande som för vägg enligt 2.1.
2.3
Tak
TAKBJÄLKLAG somar del av omslutningsyta. Lik-
värdigt utförandesom för vägg enligt2.1.
2.4
Dörrenhet (port och lucka)
Med dörrenhetavses både dörrblad(dörr)och dörrkarm (karm).
t1
Fig 9
, ,t2
Vad som nedansägs om dörrgäller i tillämpliga
t1=120
t2=25
delar för port och lucka.
Dörr utförs enligt Svensk Standard SS 8173 45
2.18
Murverkenligt nr 2.13 i kombinationmed
enkelregelstommeav träför inbrädning ellerskivbe-
klass 2.
Hållfasthetoch infästningarförkarmarutförssåatt
de ger minst sammamotståndmot uppbrytning
som
fordrasförgenombrytningav aktuelldörrklassenligt
klädnad. Murverk (ti). Regelkonstruktion inklusive
Svensk StandardSS 8173 45.
värmeisoleringoch invändigbekl" ad(t2).Se fig 10.
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
Förattförsvårauppbändningfårdörrspringor
me!-
5
Samtligabågarutfonnasså attkompletteringmed
säkerhetsglas,klass B 1 kan göras.När fönsterkompletterasmed säkerhetsglasbör dettai regelplaceras
innanförden eller de befintligarutorna.
Säkerhetsglasäravsevärtdyrare
än vanligtglasoch
bör därför skyddasmot åverkan.I de fall då larm
installerasi sambandmed säkerhetsglasetminskas
riskenför falskalann om rutansitterpå insidanav
befintligaglasel I utsattalägen (t ex centra) och där
storarutoranvändskan det varalämpligtattplacera
lankarmoch dörraldrigöverstiga3 mm. Dörrspringa
i framkanttäckspå utsidanmed överfals.
Glasad entredörr förses med horisontell mittförstyvningförattlåsenhetenkräverdetellerförattge
dörren tillräcklig styrka mot bändning. Se fig 12.
s" erhetsglaset ytterst I sådanafall minskar risken för
skärskador vid incidenter i anslutning till fönstren.
Dessutomväljs i regel tjockarerutorsom är mindre
känsligaför falskalann närstörrefönstermonteras.
Beträffandelås och beslaghänvisastill respektive
rubrik.
2.51
Glas i entredörr
Glas i entr&dörroch i förekommande fall även an-
gränsandeglaspartiskauppfyllakravenenligtSvensk
Standard
lägstklassBl. Glasningutförsmedlistersom
inte kan demonteras utifrån.
Med angränsandeglaspartiavses glasytasom när
denkrossasmedförattvred,öppningstryckknapp
mm
kommer inom räckhåll.
Fig 12
Hög brythållfasthet med spröjs som är
uppstyvad i linje med låset
2.6
lnkrypningsskydd
Brandventilatorska
varastängdoch regladmedendast
från insidan åtkomlig mekanisk reglingsanorning.
Infästning i byggnadsstomme ska vara av samma
styrkasom dörrkonst
r uktion.
Annanöppningän ovan angivenventilatorsom är
störreän 100 x 300 mm, ska ha inkrypningsskydd.
Dörrbladetska vara så utformatatt det medger
Inkrypningsskyddet ska ej vara demonterbartfrån
utrymme för modullås enligt Svensk Standard.
Beträffandelås och beslag, glas,handikappanpassningoch kanalisationhänvisastill respektiverubrik.
Förslagtillutformningaventreriandraavseenden
än säkerhetframgårav Byggnadsstyrelsensrapport
166 "Entreer".
oskyddadsida.
Inkrypningsskyddet
kan utgörasav pressattrådgaller0 10 med en maskviddav 100 x 300 mm.
Se fig 13
2,41 Specialdörr
Skjutdörrar
och karuselldörrar
måste frånsäkerhetssynpunktspecialstuderas
, frånfalltill fall,dåutförandetvarieraroch någon standardännuej finnsupprättad.
2.5
Glasade ytori
omslutnin
gsyt
a
Glasska uppfyllakravenligtSvenskStandardSS 22
44 25, lägst klass Al. Beträffandedörrarse separat
rubrik.
Hållfasthetoch infästningarför karmaroch bågarutförs så att de ger minst sammamotståndmot
uppbrytningsom fordrasför genombrytningav aktuell glasklass enligt Svensk StandardSS 22 44 25.
Glaslistfårej varademonterbar
frånutsidan.
Fig 13
6
Ventilationsgaller
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
Lås oc h bes la g
3
3.3
Beträffande brandskydd och nödutrymning hänvisas
till särskild rubrik.
3.1
Lås och beslag , dörrar
4
Dörr ska förses med lås lägst klass 2 (dagläs) enligt
SvenskStandard35 22 medförreglingsfunktion.
Idörr
ska dessutomfinnas utrymmeför modullåsklass 3
(nattlås)som kompletteringslås.Där cylinderlåsanvänds ska låset ha eget låssystem. Någrakravpå så
kalladehögsäkerhetscylindrar
s " s intei dennahandling.
Såvällaglåsning som nattlåsningkanvaramöjlig.
Nattlåsetbetraktassom dörrenshuvudlåsfrånsäker-
Brands kydd oc h
nödutrymning
Förebyggandeav brandsuppkomstoch tryggandeav
utrymningsvägar "r alltidvara vägledandeoavsett
verksamheten i byggnaden.
Fönsteri nedreplanenkan i vissa fall varaavsett
somnödutrymningsväg.
Låskravenmåstei sådanafall
anpassastill detta.
Dörrarför nödutrymning "r endastanvändasvid
hetssynpunkt och ska vara placerat på dörrens starkaste plats.
Nattlås "r helst vara manuellt men där krav på
automatisk låsning förekommer , kan ett fjärr-
utrymning samt vara öppningsbara med n" utrymningsbehör fråninsidan. I vissa lokalermedförkrav på
tillträdesskyddattdörrarför nödutrymningmåstelå-
manövreratlåsmed
signalkontaktanvändas
.Denspärrande kolvens utlåsning ska vara minst 20 mm.
Utrymningslåsskavamutförtenligtmodulstandard
och försett med nödtrycke istället för nödvred.
Utrymningslås ska vara försett med signalkontakt/
indikering.
3.2
Bakkantsäkrin
g
Utåtgåendedörrar, luckoroch fönsterska vara förseddamedbakkantsbeslag,meden utskjutande
längd
av minst20 mm.
sas under natten när människor inte vistas i lokalerna.
Utrymningsvägamas upplåsning måste då säkerstäl-
las på något sätt. Föreskrifterhäromges i Nybyggnadsregler(NR1)avsnitt1:332. Aven detkommunala
brandförsvaret
kanstila kravpåhurnödutrymningen
skaordnas.
Dörr i utrymningsväg ska öppnas i utrymningsriktningen. Inåtgående dörr godtas i speciella fall
enligt Nybyggnadsregler (NR 1),1:332.
Utformningen av säkerhetsinstallationer i brandavskiljande byggnadsdelar till exempel dörrenheter
Låsoch beslag, fönster
Öppningsbarafönsteri omslutningsytaska ur s" erhetssynpunktvaraförbereddamed av försäkringsbolagen godkända fönsterlås (s" erhetsspanjolett med
låsbarthandtag), för atti efterhandkunnakompletteras
med cylinder.
fårinte försämrabrandskyddet.
Reglersom styrdetta
finns i Nybyggnadsregler, avsnitt 8:4 och Boverkets
godkännandelista
A förbranddörrar
. Installerad
mate-
öppningsbarafönsteri omslutningsyta "rur sä-
riel måste vara godkänd från brandskyddssynpunkt.
kerhetssynpunktundvikas där så kan ske utan olägenhet. Fönster som öppnas för ventilation ska vara för-
seddamed ventilationsbeslagsom inte lämnarstörre
öppningån 100 mm. Se fig 14.
5
Han dika ppan passnin g
I nybyggnadsregler
(NR1)harbetr" ande dörrarangivits följande.
Dörr med eller utan dörrstängare ska som regel
10 Lm
öppnasmed en dragkraftsom inte överstiger25N (ca
2,5 kg), vilketoftamedförattdörröppningsautomatik
erfordras.
"rrsängare/dörröppningsautomatik
ska förses
med stängningsfördröjning
för att inte försvårapassage med bland annat rullstol. (Dörren bör hållas
öppen minst 20 sekunderför att en rullstolsburen
person eller person med gångsvårigheter ska hinna
igenom dörreninnanden stängs.)
"rröppnare
ska ha inställd fördröjningså att det
dröjer 5 sekunderinnandörrenöppnas(förattundvika
okynnesanvändning
av dörröppningsautomatiken).
Kan det i något fall anses vara ett problemfrån
säkerhetssynpunkt
attdörrenhållsöppenrelativtlänge
Fig 14
når en handikappad person ska passera måste detta
Stoppbom
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
lösas på annat sätt. Exempelvis kan en port7
telefonapparatplacerasutanförentrenpå sådantsättatt
en handikappad person kan kalla på en vakt som
6.2
hjälper till.
Kana lisation
6
Ovriga dörrar
Dörroch/ellerkarmbörvaraförseddmedkanalisation
och dragtrådför lann (magnet-och låskolvskontakt).
Se fig 16.
6.3
Väggar
I anslutning till entidörrbörkanalisation
6.1
och
för passerkontmllsystemoch porttelefondras fram till
byggnadens kanalisationssystem.Se fig 15:1.
Entredörr
Dörr och/ellerkam börvara försedd med kanalisation
och dragtråd för elslutbleck, motordrivet lås, indikeringfrånu
' slås,motordtivnadörröppna
tsamt
larm (magnet- och låskolvskontakt, lammkretsi glasskikt). Se fig 15:1 och 2.
3 1501503
INSIDA
UTSIDA
å
r--------
III
--
1
4
Lfl
a
m
0
0
0
0
0
0
16
17
å
8
Fig 15:2 Entredörr försedd med kanalisation
Fig 15:1 Entredörr förssedd med kanalisation
4 Porttelefon
3 Magnetkontakt
8 Elslutbleck/motorslutbleck
®Passerkontrollsystem
O
9 Lysdiod
Lysdiod
o Tryckknapp
15 Karmöverpöring
16 Motorlås
7 Låsindikering mekaniskt lås
8
Byggnadsstyrelsens
informationer• T:139
3 150 150 3
ALTERNA
TIV 1
UTSIDA
ALTERNATIV
2
0
0
•1,
IT'
N
15
2
\ a
0
0
0
0
Fig 16
Övriga dörrar
®
7
Låskolvskontakt
3 Magnetkontakt
15 Karmöverföring
Passerkontrol
lsystem
Entremed behov av passerkontrollblir fiirses med
passerkontrollsystem
.
7.1
Elsiutbieckoch motorlås
ModullåsenligtSvenskStandardochmed tillhörande
elslutbleck kan användas för daglåsning.
Kannutförandetska medge attelslutbleck med djup av
minst50 mm kan inrymmas.
Hållfasthetskraven
påmotorlås/motorslutbleck
ska
uppfyllaSvensk Standard35 22, klass 3.
8
2
Larmsystem
Som extraskyddav ovannämndomslumingsytakan
en inbrouslarmanläggning
installeras.
Ettkompletterandeskalskyddkan exempelvisutförasmedmagnet- ochlåskolvskontakter
i dörrar,och
med inbyggdlarmslingai glasrutor.
Lann frånanläggningenkan antingenindikerasi
lokalreceptionoch/elleröverföras
tillpolis/vaktbolag.
Byggnadsstyrelsens
informationer• T:139
9
Förteckningöver
åberopad litteratur
Byggnadsstyrelsens Krav och Råd
Polislokaleri centralvaktomr
åde, häfte Cl , 1985-05
Tingsrättslokaler
, häfte 02,1979-07
Slutnalokalanstalter
, häfte C3, 1985-08
Polislokaleri lokalvaktområde
, häfte C6, 1986-06
1.6 Förstärkt grundskydd
Byggnadsstyrelsens Rapporter
Entrer, 1988-01
2.4 Dörrenhet (port och lucka)
FA SÄK
Föreskrifter, anvisningar och allmänna råd om till-
ämpningenavsäkerskyddsförordningen
1982årsupplaga.
Försäkringsbranschens
Serviceaktiebolag (ESAB)
RUS 200
Regler för mekaniskt inbrottsskydd, Stockholm 1985
2.1 Vägg
Nybyggnadsregler
Boverkets nybyggnadsregler (Föreskiifter och allmännaråd) BFS 1988:18
4
Brandskydd och nödutrymning
S
Handikappanpassning
Boverket
Boverketsg
4
'
delista A 1991:1.
Brandskydd och nödutrymning
Brottsförebyggande
rådet(brå)
Brottsutvecklingen
1989
Fig 2. Antal
"
inbrott 1950/1990
10
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
SIS - Standardiseringskommissionen
Standarden
utarbetad
SMS SVERIGES
SIS
SVENSK
STANDARD
SS3522
i Sverige
av
FASTSTÄLLER
OCH
MEKANSTANDARDISERING
UTGER
SVENSK
STANDARD
SAMT
SÄLJER
Första giltighetsdag
Utgåva
Sida
Registrering
1986-06-25
1
1 (3)
SMS reg 522.102
NATIONELLA
OCH
INTERNATIONELLA
STANDARDPUBLIKATIONER
©
Byggnadsbeslag - Lås för fast montering - Klassindelning
Door and window fittings - Fixed mounted locks - Classification
Orientering
1
1 denna standard sammanställs
erats i flera andra standarder.
egenskaper
hos låskomponenter
som individuellt
Omfattning och tillämpning
1 standarden anges de krav som ställs på låsenheter och förstärkningsbehör
fylla olika nivåer av inbrottsskydd.
2
Referenser
1 standarden
komplement.
hänvisas
till följande
standarder.
De som markerats
SMS 2218 (SMS reg 522.013), Lås för fast montering
ss 3078 (SMS reg 522.193), Byggnadsbeslag
* SS 3079 (SMS reg 522.133),
Fordringar
Byggnadsbeslag
ss 3556 (SMS reg 522.195), Byggnadsbeslag
* SS 3557 (SMS reg 522.153), Byggnadsbeslag
3
har defini-
Definition
i dörrar
som skall upp-
med * är nödvändiga
- Nomenklatur
- Lås för fast montering
- Provning
- Lås för fast montering
- Inbrottsskydd
- Slutbleck - Inbrottsskydd
- Provning
- Slutbleck-
Inbrottsskydd
- Fordringar
ss 3558 (SMS reg 522.197),
montering - Provning
Byggnadsbeslag
- Dörrförstärkningsbehör
till lås för fast
* SS 3559 (SMS reg 522.173),
montering - Fordringar
Byggnadsbeslag
- Dörrförstärkningsbehör
till lås för fast
Med låsenhet avses låshus inklusive spärrande kolv och tillhörande spärranordning (t ex cylinder eller tillhållarpaket)
och för låsets funktion erforderliga behör jämte till låshuset
hörande slutbleck.
Utöver de behör som är nödvändiga för låsenhetens funktion finns i vissa fall krav uppställda på s k fdrstärkningsbehör , avsedda att ge ett extra skydd mot inbrott.
UDK 683.33
Beteckningen
SS för svensk
-
standard
infördes
1978. Svensk
Byggnadsstyrelsens
informationer• T:139
standard
med
beteckning
11
SEN.
SIS eller SMS
får beteckningen
SS vid revidering.
Byggnadsbeslag - Lås för fast montering -
SVENSK STANDARD
Klassindelning
Utgåva 1
4
Klassindelning
Låsenheterna är uppdelade
heternas inbrottsskyddande
Sida 2
i fem klasser med avseende på de kompletta
funktion:
för användning
där inga krav på inbrottsskydd
SS 3522
och monterade
en-
Klass l
Låsenhet
Klass 2
Låsenhet för användning där kraven på inbrottsskydd
ordnas kravet på snabb utrymning
i vissa delar måste under-
Klass 3
Låsenhet för användning
på snabb utrymning
är väsentligare
Klass 4
Låsenhet för samma användningsområde
som klass 3 men med borrskydd
låshuset och med kraftigare dörrförstärkning
Klass 5
Låsenhet
där kraven på inbrottsskydd
för användning där kraven på inbrottsskydd
finns uppställda
än kraven
för
är extra höga
De krav som gäller för låsenhetens olika komponenter
i olika klasser anges i
separata standarder och i tabell på vidstående sida. Sambandet mellan denna
standard och övriga standarder beskrivs i nedanstående schema.
1 ett och samma nyckelsystem får ingå låsenheter av olika klasser. För varje enskild låsenhet gäller dock att den skall uppfylla samtliga krav som gäller för den
aktuella klassen.
SS 3522
Lås
Slutbleck
Förstärkningsbehär
Fordringar
Fordringar
Fordringar
SS 3079
SS 3557
SS 3559
Provning
Provning
Provning
SS 3078
SS 3556
SS 3558
Terminologi
SMS 2218
12
Byggnadsstyrelsens
informationer• T:139
Byggnadsbeslag - Lås för fast montering Klassindelning
Klass
Låshus, spärranordning,
1
2
SVENSK STANDARD
Utgåva 1
behör
Slutbleck
Förstärkningsbehör
Lås utan krav på inbrottsskydd
Inga krav
Inga krav
Enligt SS 3079 med följande undantag :
Enligt SS 3557
Inga krav
- 3.2 tillämpas inte
låset skall i stället kunna öppnas från insidan med vred
eller motsvarande
- Lägre dyrkmotstånd
(sista meningen i 3.8 utgår)
- Borrskydd krävs ej (avsnitt 7 utgår)
- Provning krävs inte mot angrepp med lätta handverktyg
(avsnitt 6 utgår)
3
Enligt SS 3079
Enligt SS 3557
Enligt SS 3559,
låsklass 3
4
Enligt SS 3079 med tillägg av följande:
Enligt SS 3557
Enligt SS 3559,
låsklass 4
Enligt SS 3557
Enligt SS 3559,
- Angrepp får vid provning enligt avsnitt 7 även ske mot ej synliga
delar och fortsättas in i låshuset
- Efter provning enligt 7.2 - 7.4
skall borrprovning utföras mot spärrande kolvs förregling,
varefter kolven skall ha en utlåsning av minst 6 mm
5
Samma som klass 4 men med följande ändringar:
3.3 Nyckelvariationstal
men med följan- låsklass 5
Gäller med minst 10 000 varianter
de hållfast-
oberoende av låstyp
hetsvärden
5 Låshusets hållfasthet
4 Hållfasthet
F2=12kN
F1=12kN
F3=12kN
F2=12kN
F4=12kN
F3=12kN
6 Angrepp med lätta handverktyg
Angreppstiden förlängs till 600 sekunder och tillåtet antal stötar,
vridningar och dragningar fördubblas
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
13
SS 3522
Sida 3
4
i
1
14
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
SIS - Standardiseringskommissionen
SVENSK STANDARDSS2244 25
i Sverige
Standarden utarbetad av
Första giltighetsdag
Utgåva
Sida
BST, BYGGSTANDARDISERINGEN
1986 - 01 -01
1
1 (3)
SIS
FASTSTALLER
OCH
UTGER
SVENSK
STANDARD
SAMT
SÅLJER
NATIONELLA
OCH
INTERNATIONELLA
STANDARDPUBLIKATIONER
©
Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - Klassindelning
Building glass - Safety glazing - Classification
0
Orientering
Denna standard överensstämmer med norsk standard NS 3217.
Klassindelningen för motstånd mot tung stöt F1, F2 och F3 överensstämmer med
klasserna C, B respektive A i den brittiska standarden BS 6206.
Klassindelningen och klassbeteckningarna för motstånd mot hård och skarp stöt och motstånd mot projektiler överensstämmer med den tyska standarden DIN 52 290.
1
Omfattning och tillämpning
Standarden fastlägger krav på säkerhetsrutor i sammanlagt 19 klasser men anger inte användningsområden för de olika klasserna. Kraven gäller även för säkerhetsrutor av annat
material än glas.
2
Referenser
SS 22 44 26, Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - Provning av motstånd mot tung stöt
SS 22 44 27, Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - Provning av motstånd mot hård stöt
SS 22 44 28, Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - Provning av motstånd mot skarp stöt
SS 22 44 29, Byggnadsglas - Säkerhetsrutor - Provning av motstånd mot projektiler
3
Klassindelning
Rutor kan anses tillhöra samma klass som den provade ruttypen även om de har andra
färger i enskilda skikt.
Rutor av samma typ tillhör samma klass oberoende av leveransformat.
3.1
Motstånd mot hård stöt
Motståndet mot hård stöt bestäms enligt SS 22 44 27.
Ruta hänförs till den klass enligt tabell 1 som svarar mot fallhöjden vid provningen. För
godkänt prov får rutan inte ha fallit igenom någon av provkropparna.
Tabell 1. Klasser för motstånd mot hård stöt
U D K 666.185:691.6
Sf b Ro
Klass
Fallhöjd, mm
Al
3 500
141
A2
A3
6 500
9 500
262
383
Energi, J
BSAB 07
Beteckningen SS för svensk standard infördes 1978. Svensk standard med beteckning SEN, S/S eller SMS får beteckningen SS vid revidering.
Byggnadsstyrelsens
informationer• T:139
15
Byggnadsglas- Säkerhetsrutor Klassindelning
3.2
SVENSK STANDARD SS 22 44 25
Utgåva1
Sida2
Motståndmot skarp stöt Motstånd mot skarp stöt bestäms enligt SS 22 44 28.
Ruta hänförs till den klass enligt tabell 2 som svarar mot minsta antalet hugg på någon av
de tre provkropparna.
Tabell 2. Klasser för motstånd mot skarp stöt
3.3
Klass
Antal hugg
Bl
30 till 50
B2
B3
51 till 70
mer än 70
Motståndmot projektiler Motstånd mot projektiler bestäms enligt SS 22 44 29.
Ruta hänförs till den klass enligt tabell 3 som svarar mot projektiltyp vid provningen. För
godkänt prov krävs att
- ingen del av projektilen får tränga igenom provkroppens bakre yta (om projektilen fastnar
i provkroppen)
- projektilen får inte åstadkomma ett genomgående hål (om projektilen inte fastnar i provkroppen)
- inget splitter får finnas i splitterfångaren för rutor i SF-klasserna.
Samtliga provkroppar skall klara ovanstående krav för aktuell klass. Dessutom skall de klara
kraven för lägre klasser, dvs klasser högre upp i tabellen.
Tabell 3. Klasser för motstånd mot
projektiler
3.4
Klass
Projektiltyp
C1-SA
C1-SF
C2-SA
C2-SF
C3-SA
C3-SF
C4-SA
C4-SF
C5-SA
C5-SF
1
1
2
2
3
3
4
4
5
5
nr
Motståndmot tung stöt Motstånd mot tung stöt bestäms enligt SS 22 44 26.
Ruta hänförs till den klass enligt tabell 4 som svarar mot fallhöjden vid provningen. För
godkänt prov får ingen av provkropparna uppvisa brott men får ha ofarliga brott. Provkropp som inte fått brott tillåts för godkänt prov att falla ur ramen efter stöten.
Asymmetriska rutor klassificeras efter provning mot den sämsta sidan.
Tabell 4. Klasser för motstånd mot tung stöt
Klass
Fallhöjd, mm
Energi, J
Fl
F2
F3
305
457
1 219
135
202
538
16
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
Byggnadsglas
- Säkerhetsrutor Klassindelning
4
Beteckning
SVENSK STANDARD SS 22 44 25
Utgåva 1
Sida 3
Säkerhetsrutor enligt denna standard betecknas med följande uppgifter i nämnd ordning
- säkerhetsruta
- denna standards nummer
- motståndsklass
Exempel : Säkerhetsruta SS 22 44 25-C2-SF
5
Märkning
F3
Säkerhetsrutor enligt denna standard skall vara märkta med aktuella klassbeteckningar.
Märkningen skall vara varaktig och placeras på avståndet mellan 25 mm och 75 mm från
ena kanten.
Ruta som skall monteras vänd på ett särskilt sätt skall märkas så att märkningen blir rättvänd när den läses från angreppssidan.
6
SIS-märkning
Säkerhetsrutor enligt denna standard far efter tillstånd av SIS förses med märket i
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
17
.
18
Byggnadsstyrelsensinformationer • T:139
SIS - Standardiseringskommissioneni Sverige
Handliggande
organ
SVENSK STANDARD
Faststilld
BST, BYGGSTANDARDISERINGEN
SIS
FASTSTÄLLER
OCH
UTGER
SVENSK
STANDARD
1989-10-18
SAMT
SÄLJER
NATIONELLA
OCH
INTERNATIONELLA
SS 8173
45
Utgåva
Sida
1
1 151
STANDARDPUBLIKATIONER
©
Dörrar - Inbrottsskydd - Klassindelning, krav och provning
Doors and doorsets - Burglar resistance - Classification, requirements and test
1
Omfattning
I denna standard anges fyra klasser för inbrottsskyddande dörrar, oberoende av material
och konstruktion, avsedda för bostäder och lokaler där krav på inbrottsskydd ställs. Med
dörrar avses kombinationen karm och dörrblad.
Standarden ersätter SS 8173 15 och skiljer sig från denna genom att kraven omfattar
påverkan av både statisk och dynamisk belastning samt inbrottsförsök med handverktyg.
Belastningsprovningarna ger en uppfattning om dörrens stabilitet och styrka medan inbrottsförsöken visar motståndsförmågan mot vissa preciserade verktyg.
2
3
3.1
Referenser
SS 3522
Byggnadsbeslag - Lås för fast montering
SS 3587
Byggnadsbeslag - Inbrottsskyddande
Fordringar och klassindelning
SS-ISO 8269
Dörrar - Provning med statisk belastning
SS-ISO 8270
Dörrar - Provning med stöt av mjukt tungt föremål
SS 8173 26
Dörrar och fönster - Inbrottsskydd - Karminfästning - Provning
SS 8173 27
Dörrar - Inbrottsskydd - Karminfästning - Fordringar
beslag för gångjärnssidan -
Klassindelning
Krav vid statisk och dynamisk belastning
Vid provning enligt SS-ISO 8269 skall krafterna i ordningsföljden Fln, F2ö, F3, F4, Fl och
FS enligt tabell 1 uppnås samtidigt som deformationerna (8) inte överstiga värdena enligt
tabell 1 vid respektive kraft.
Efter provning med tung stöt enligt SS-ISO 8270 med fallhöjd enligt tabell 1 skall dörren gå
att öppna och stänga.
Krafternas angreppspunkter och deformationernas innebörd anges i bilaga till standarden.
Vid provning av dörrar med fler än ett lås skall alla kolvar som kan förreglas med nyckel
eller motsvarande vara i ingrepp vid provning. Kraften F4 skall ansättas mot det av
tillverkaren angivna huvudlåset.
UDK 69.028
Standarderkan beställashosSIS somäven lämnarallmännaupplysningarom svenskoch utländskstandard.
Postadress: SIS, Box3295 ,103 66 STOCKHOLM
Telefon: 08 - 23 04 00. Telefax: 08.11 70 35
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
Upplysningar om sakinnehålleti standardenlämnas av BST.
Telefon: 08 - 23 72 50. Telefax: 08.20 89 93
Prisgrupp H
19
Tryckt i december1989
Dörrar - Inbrottsskydd -- Klassindelning,
krav och provning
Tabell 1 - Sammanställning
Klass
1
2
3
4
1)
3.2
SVENSK STANDARD SS 81 7345
Utgåva 1
av provningskrafter
Sida 2
(F) och högsta tillåtna deformationer
(ö)
Krafter och deformationer
F1
kN
ö1
mm
F2n
kN
6
10
15
20
3
3
3
3
2
3
4
6
Tung stöt
fallhöjd
ö2n
mm
F2ö
kN
ötö
mm
F3
kN
ö3
mm
F4
kN
ö4
mm
F5
kN
ö5
mm
mm
30
30
30
30
2
2
2
2
30
30
30
30
6"
10
15
20
30
30
30
30
6
10
15
20
30
30
30
30
6
10
15
20
3
3
3
3
800
1200
1600
2000
4,5 kN vid dörrar med tre eller flera gångjärn
Krav vid angrepp med handverktyg
Vid provning enligt avsnitt 4 skall dörrar ha sådan motståndsförmåga att de inte forceras
vid angrepp med ändamålsenliga handverktyg under tider som anges i tabell 2. Tiderna
avser varje delprov (angreppsställe). Delproven kan göras på dörrar vid följande angreppsställen: lås, slutbleck, gångjärn inklusive eventuellt inbrottsskyddande
beslag på
gångjärnssidan, spanjolett/kantreglar, samt på andra valfria angreppsställen på dörrblad
och karm. Brytning mellan karm och dörrblad kan utelämnas då denna påverkan simulerats
med statisk belastning.
Dörrar skall anses forcerade då ett hål så stort att någon av tolkarna med följande mått i
samma plan som dörrbladets kan föras genom hålet. Tolkarnas mått skall vara
300 mm x 400 mm, 350 mm x 350 mm och 0 400 mm, med toleransen ± 2 mm för samtliga
mått. Kravet gäller inte glasytor i dörrar klass 1 enligt tabell 2, om dessa är utförda med
isolerrutor monterade med fogmassa.
Lås som uppfyller kraven i SS 3522 klass 3 skall vid provning av dörrar i klasserna 1 och 2
enligt tabell 2 anses vara forcerade då ett hål upptagits i dörrbladet med en storlek
motsvarande halva låshusets projicerade yta mot dörrbladet, se figur 1, eller då låskolvens
ändyta frilagts så att angrepp med handverktyg direkt mot denna yta kan göras. Tid för
forcering av låset skall antas vara 30 sekunder och adderas till angreppstiden för att erhålla
den i tabell 2 angivna tiden.
Låshus
:o
r
0,5 (a x b) valfritt
placerad inom
zonen a x b
u)
U
x
N
L
L
'Co
0
begränsningslinje
för an grepp mot
dörrlåset
V
fl
CO
i
d = låshusets djup
b=
1,5xd
Figur 1 - Angreppszon för lås i dörr
20
Byggnadsstyrelsensinformationer • T:139
Dörrar - Inbrottsskydd - Klassindelning,
SVENSK STANDARD SS 81 7345
krav och provning
Utgåva 1
Sida 3
Tabell 2 - Verktyg och angreppstider
Klass Verktyg, typ och dimension
Lägsta
angreppstid, s
Slag/brytverktyg
-
Hammare , M = 0,7 kg, 1 = 0,3 m
Huggmejsel 2 st, skruvmejsel, bräckjärn,
stämjärn 2 st och kniv, l = 0,3 m
Sågverktyg
1
-
Sticksåg och bågfil med snabbstålsblad
180
och blad för sågningi trä
Gripverktyg
- Rörtångoch skiftnyckel, l = 0,3 m
Klippverktyg
- Plåtsax och hovtång, l = 0,3 m
2
3
Lika klass 1
600
Lika klass 1 men med följande tillägg
Slag/brytverktyg
- Handslägga, M = 1,6 kg
- Kofot, l = 0,6 m
Klippverktyg
- Bultsax, l = 0,6 m
Eldrivna verktyg
- Borrmaskin, nätansluten ca 500 W
600
med borrar av snabbstål <_10 mm
-
Vinkelkapskiva, nätansluten ca 625 W
med slipskiva 0 115 mm av corund
Gripverktyg
- Rörtång och skiftnyckel, l = 0,6 m
4
4
Lika klass 3
1200
Provning med handverktyg
Vid provningen skall dörren monteras enligt tillverkarens anvisningar i en fixtur på samma
sätt som den avses bli monterad vid normalt bruk.
Operatören skall före provningens början ha studerat ritningar på dörren eller på annat sätt
gjort sig förtrogen med denna. Under provningen skall operatören ha tillgång till erforderliga verktyg för respektive klass. Om något verktyg går sönder under provningen skall detta
ersättas med ett likadant. Tiden för eventuellt byte av verktyg skall inräknas i angreppstiden
med högst följande värden; 10 sek för borr, 20 sek för bågfilsblad och 30 sek för vinkelkapskiva. Faktisk tid för byte av andra verktyg inräknas i angreppstiden.
Delprovens ordningsföljd får fritt väljas av operatören. Vid varje delprov får endast en
operatör utföra provningen. Inget avbrott för vila eller liknande får ske under ett delprov.
Operatören skall vara utvilad före varje delprov, och skall under provningen arbeta med
normal intensitet.
Angreppstiden för varje delprov räknas från det operatören ansätter verktyg mot dörren
tills dörren forcerats eller tills låset frilagts för direkt angrepp mot låskistan eller låskolven.
Om dörren inte forcerats eller låshuset frilagts inom angiven angreppstid avbryts provningen.
Lås som uppfyller kraven i SS 3522 klass 3 skall inte angripas med sådana verktyg som
använts vid provning av själva låset.
Vid provning av dörrar med fler än ettlås skall samtliga kolvar som kan förreglas med nyckel
eller motsvarande vara i ingrepp vid provningen.
Gångjärn som uppfyller kraven i SS 3487 klass 2 eller 3 skall angripas endast vid infästningen
i dörrbladet.
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
21
Dörrar - Inbrottsskydd - Klassindelning,
krav och provning
SVENSK STANDARD SS 81 7345
Utgåva 1
Sida 4
5
Godkännande
För att dörrar skall uppfylla kraven i denna standard skall samtliga delkrav vara uppfyllda.
Provning med statisk och dynamisk belastning kan ske på annan provkropp än angreppen
med handverktyg. Vid underkänt delprov får en omprovning av detta delprov göras på
annan provkropp.
6
Beteckning
Dörrar som klassats enligt denna standard betecknas:
Inbrottsskyddande dörr klass 1(2-4) enligt SS 817345
Dörren
kan efter tillstånd av Sveriges Standardiseringskommission,
SIS, förses med
märket0.
7
Rapport
Provningsrapport skall innehålla minst följande uppgifter
-
uppgifter om dörrens tillverkare, typ, dimension, konstruktion, material, beslagning,
monteringsanvisningar och ytbehandling
-
datum för dörrens tillverkning
-
alla mätresultat samt uppgift om dörren klarat alla krav för viss klass
-
datum för provning
22
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
Dörrar - Inbrottsskydd - Klassindelning,
krav och provning
SVENSK STANDARD SS 81 7345
Utgåva 1
Sida 5
BILAGA
Dennabilagaär inte en del av standarden.
F3 e
F2ö
Krafterna F1 - F4 refererar till SS-ISO
8269. Krafterna F1 - F4 skall ansättas i
dörrens öppningsriktning.
Kraften F5 ansätts i karmfalsen.
F3 8
F1
F4
F1
F2n
F3
F3
Slutbleck
e
® F3 F4
e F3
a
F2ö
B
Karmsidstycke
F3
e
F3
F3
a = avstånd mellan upplagen enligt SS 81 73 27
8 F3 F4 8 2n
8
eller enligt tillverkarens anvisningar
Figur 1 - Illustration av krafterna F1 - F5:s angreppspunkter. Krafterna F2 - F4 skall ansättas i dörrens öppningsriktning.
Deformationerna
b1
b2
(S) vid största krafter (F) avser följande
avser deformation, lägesförändringen,i dörrbladets plan vid låsets läge
avser deformation, utböjning, vinkelrätt mot dörrbladets plan vid låssidans övre
respektive nedre hörn
b3
84
avser deformation, förskjutning, vinkelrätt mot dörrbladet vid läget för gångjärnen
avser deformation, förskjutning, av respektive spanjolett/kantregel vinkelrätt mot
dörr-bladet vid läget för låset (låsen)
b5
avser deformation, lägesförändring, av karmen i dörrbladets plan vid läget för låset
(låsen)
Tabell 3 - Exempel på användningsområden
Dörrar
Klass enl
Lås
Klass enl
Exempel på användningsområde
SS 81 73 45
SS 3522
1
3
Entreer till bostäder och lokaler
2
3+2
Lika klass 1 men med högre skyddsvärde
3
3 + 3')
31)
3+
Lika klass 1 men med stor säkerhet mot inbrott
4
1)
För skydd av lokaler där inbrott med mer kvalificerade
verktyg och längre inbrottstider kan antas
låsen måste integreras i konstruktionen
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
23
24
Byggnadsstyrelsens informationer • T:139
á
T: 139
Byggnadsstyrelsensinformationer
1992-02
SSTYRELSEN
Säkerhet i stadigabyggnader
. Grundskydd
, är framtagenvid Bygg-
Upplysningar
omByggnadsstyrelsens
publikationer
lämnas
nadsstyrelsenstekniskaenhet och ingåri skriftserien"Byggnadsstyrelsenspublikationer.
av informationssektionens
biblioteks- och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71.
Redigeringoch layout: Informationssektionen
, Byggnadsstyrelsen.
Upplaga: 2 500 ex.
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från
kontorsservice/publikationsförrådet,
tel 08-783 1153.
Tryckeri: Gamisonstryckeriet
, Stockholm, febnuari 1992.
Adress: Byggnadsstyrelsen
, 106 43 Stockholm.