1. No category

 Kvalitetsredovisning 2014-2015 Rytmus Malmö
Foto: Mats Linde Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.3.1 Intern och/eller extern granskning 5.3.2 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde Undervisning och studiero 7.5 Utvecklingsområde Ange 8 Analys 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Nya utvecklingsområden 10.1
Utvecklingsområde 1 10.2
Utvecklingsområde 2 1. Information om huvudmannen Rytmus startades i Stockholm 1993 som en av Sveriges första friskolor och finns i dag även i Göteborg, Malmö, Norrköping och Örebro. På Rytmus läser du estetiska programmet och väljer mellan inriktning musik och inriktning media. Rytmus ägs av AcadeMedia. På Rytmus möts eleven av en inbjudande, kreativ och utvecklande miljö där hen enkelt får kontakt med sin omgivning och respekteras för den hen är. Lärarna är kunniga, kompetenta och engagerade och många av dem är aktiva inom musik-­‐ och mediebranschen. På Rytmus har elever för vana att stanna kvar efter lektionstid då vi har stort förtroende för våra elever och erbjuder därför både generösa öppettider och tillgång till lokaler och utrustning. Kort sagt: hos oss har varje elev möjlighet att förverkliga sina idéer när de faller på. På Rytmus genomförs ofta så kallade Clinics, vilket är gästspel och föreläsningar med artister, musiker, musikproducenter eller andra verksamma inom branschen. På så sätt får eleven lära sig om branschen, av branschen. Eftersom utbildningen bygger på samverkan av karaktärsämnen och gymnasiegemensamma ämnen kommer eleven ha utvecklat sina talanger och samtidigt vara högskoleförberedd. Med Rytmus behöver eleven helt enkelt inte välja mellan en gymnasieutbildning och möjligheten att hålla på med musik och media. 2. Information om vår skola Rytmus Malmö startades 2008. Två år senare flyttade skolan in i dagens lokaler. På tidningen Arbetets gamla redaktionslokaler på Barkgatan 8 i Malmö totalrenoverades insidan för att passa skolans behov. Sedan dess har skolan bedrivit sin verksamhet mitt i kulturkvarteren kring Möllevångstorget. Skolan har under året inlett samarbete med många av de kulturaktörer som finns i grannskapet, exempelvis stadsarkivet, Kulturhuset Mazetti, Studio Möllan, kulturbiografen Panora samt den anrika rockklubben Kulturbolaget. Den geografiska placeringen mitt i Malmös kulturkvarter passar därför skolans kulturprofil perfekt. För mig som rektor har ett av mina stora mål varit att öka antalet samarbetspartners i närområdet och ovan nämnda samarbetspartners är exempel på detta. Under kommande läsår kommer vi att fördjupa samarbete med Kulturskolan Mazetti och även inleda flera nya spännande samarbeten. På Rytmus Malmö startar alla elever i åk 3 företag genom Ung Företagsamhet (UF). På två år har Rytmus Malmö blivit en förebild för många andra skolor som vill att eleverna får med sig entreprenöriella verktyg inom kulturområdet. De lärare som arbetat med UF är inbjudna att hålla föreläsningar på UFs rikskonferens för UF-­‐lärare. Många av elevernas företagsidéer är idéburna och kontrasterar till de företag som startas på andra UF-­‐skolor. Inte sällan skapar eleverna kontakter med aktörer som skolan sedan fortsätter att samarbeta med. Exempel på detta är t.e.x när elever vid en välgörenhetsgala ivolverade Behrang Miri och barn från en grannskola, Möllevångsskolan. Under året kommer Möllevångsskolan ha ett samarbete med Rytmus som en direkt följd av UF-­‐företagets engagemang. Ett annat exempel är när ett företag spelade in singer/songwritern Kristian Anttila, som sedan som en en följd av elevernas initiativ höll en clinic för hela skolan. Skolans arbete med UF symboliserar de verktyg vi vill att våra elever ska ha med sig från Rytmus. Oavsett vilken väg de väljer vill vi att de ska ha med sig modet att våga, lusten att skapa och kunskapen att genomföra. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Skolans personal har under läsåret bestått av 12.5 lärartjänster fördelade på 17 personer. Merparten av lärarna har sysselsättningsgrad på mellan 70 -­‐ 100 %. Förutom lärare har skolan haft tre studiecoacher anställda. Studiecoachernas huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med specifika elever i behov av särskilt stöd. Skolan består även av administratör 80 %, rektor 100 %, kurator 20 %, specialpedagog 20 %. Skolpsykolog, sjuksköterska samt skolläkare hyrs in i varierande omfattning. Under läsåret har en musiklärare, Mattias Forsvall och en kärnämneslärare, Lena Bergström innehaft försteläraruppdrag. De har tillsammans drivit en satsning på kollegialt lärande med metoden cocoaching som verktyg. Lena Bergström har dessutom drivit och ansvarat för skolans mentorskap. Mattias Forsvall har haft ansvar för att driva utvecklingsfrågor inom IKT. Lärarkårens behörighet är mycket hög. En vikarierande musiklärare saknade legitimation, i övrigt är alla skolans lärare legitimerade. Omsättningen på lärare har varit mycket låg. De senaste fyra åren har endast två lärare lämnat och ersatts av nya. Detta ger goda förutsättningar för att arbeta med kontinuitet i kvalitetsarbetet. Under året hade skolan ett helt nytt elevhälsoteam (EHT), bestående av vikarierande kurator, vikarierande specialpedagog och i övrigt nyanställd personal på skolan. Det faktum att alla var nya tillsammans med låg tjänstgöringsgrad gjorde att EHT fick lägga en hel del av sin tid på att formera sig som grupp. Under året gjordes också bedömningen att EHT behövde mer tid och inför nästa läsår är anställningsgraden högre. Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 12,5 96,0 10,0 Rytmus totalt 105,0 77,6 10,7 (Siffror hämtade från SIRIS.) 3.2 Elever Alla elever på Rytmus Malmö läser det estetiska programmet med inriktning musik. Eleverna kan välja tre studievägar, av skolan kallat grenar, Musikproduktion, instrument/sång och singer/songwriter. Beroende på vilken gren eleverna väljer skiljer sig sammansättningen i programfördjupningen något. Ungefär hälften av skolans elever kommer från Malmö Stad och hälften pendlar in från övriga Skåne. Skolan har även haft en utbytesstudent från USA under året. Skolan har 60 studieplatser per årskurs, men pga det demografiska läget med små elevkullar har inte alla studieplatser fyllts. Detta innebär i sin tur att det är stor skillnad i intagningspoäng mellan den med högst meritvärde och den med lägst. Detta ger utmaningar i form av att anpassa undervisningen så att alla elever finner den utmanande. Program Åk1 Åk2 Åk3 Estetiska programmet 38 43 44 Skolan totalt 38 43 44 4. Viktiga händelser under året Ny rektor I samband med läsårsstart fick skolan en ny rektor. Efter sex år som rektor tackade Lena Gartmark för sig och lämnade över till Martin Thuvesson som tidigare varit musiklärare och ämneslagsledare på skolan. Ämnesintegrerade projekt Skolan har under året periodvis lämnat den traditionella schemastrukturen och arbetat helt ämnesöverskridande under samlade skoldagar. Syftet har varit att låta eleverna få en mindre splittrad skoldag, både när det gäller schemastruktur och ämnesinnehåll. Alla årskurser hade ett längre projekt med flera kurser som innehåll. Rytmus gungar Första skolveckan för terminen inleddes med ett årskursintegrerat projekt där skolan delades in i 15 ensembler. På en vecka repade de nya ettorna ihop med tvåor och treor, diskuterade hur en inkluderande skola är, skillnaden på kunskap och information samt lärde känna skolan och dess omgivningar. Veckan avslutades med en stor konsert där alla skolans elever vid något tillfälle stod på scen. IKT -­‐ en till en Året som gick innebar en storsatsning på IT inom skolan. Merparten av eleverna (åk 1 och åk 2) har kvitterat ut en dator och personalen introducerades i såväl nytt skoladministrativt system (Schoolsoft) och nya pedagogiska verktyg såsom Google Apps for Education (GAfE) m.fl. Tidigt under skolåret höll Eric Näsström en heldagsworkshop med personalen om GAfE. En implementeringsplan på när lärarna skulle börja använda de nya verktygen och i vilken takt sjösattes med frihet för de lärare som ville pröva sig fram i snabbare takt. Kollegialt lärande -­‐ Cocoaching Skolans två förstelärare har som en del av sitt uppdrag ansvarat för en satsning på kollegialt lärande. Metoden som använts har varit direkt inspirerad av John Steinbergs Cocoaching. Förstelärare samt rektor träffade tidigt under året Steinberg med syftet att införa ett formaliserat forum för kollegialt lärande på skolan. Hela lärarkåren har deltagit och haft veckovisa auskultationer av varandras lektioner samt avsatt mötestid för cocoaching d.v.s. ömsesidig coaching efter en viss mall. Lärare har lottats i par och i stor utsträckning fullföljt sina auskultationer och samtal. Fokus på Extra anpassningar Varannan vecka träffas alla lärare och rektor på skolan för att diskutera extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såväl på individ-­‐ som gruppnivå. Syftet har varit att lärare delar med sig av goda exempel samt att sprida kunskapen inom kollegiet. Mötena har letts av förstelärare. Mobilfria lektioner I samråd med elever fick lärarna mandatet att begära helt mobilfria lektioner, mobilparkering infördes samt en enkel rutin för hur en lärare beslagtar mobiltelefoner. Verklighetsförankring Under året har skolan haft ett stort antal s.k. Clinics med flera representanter från musikbranschen. En clinic är en gästföreläsning med stora möjligheter för publiken att bryta in med frågor och vara med att påverka innehållet. Några exempel på gästföreläsare under året är Robert Wells, Anders Bagge, Frank Ådahl, Babian, Solala m.fl. Som ett annat exempel på att skolan vill skapa verkliga mål för eleverna kan nämnas avgångselevernas musikaliska avslutning, Live Night på KB. Live Night är elevernas stora avslutningskonsert och ingick i det ämnesövergripande projektet “Redo för Branschen” där slutmålet var att presentera sig själv som artist på den anrika rockscenen KB samt i ett rockmagasin kallat Live Night Magazine. Live Night på KB blev en stor succé med över 400 besökare. Samarbete med Lunds Universitet Skolan har även haft ett samarbete med Musikhögskolan i Malmös lärarutbildning, Lunds Universitet där lärarstudenterna läste en del av sin kurs Utvärdering på Rytmus. Studenterna fick ta del av ett axplock av Rytmus Malmös elevenkätsvar. Enkätsvaren kompletterades med kvalitativa intervjuer av skolans personal och elever. Efter djupanalyser och intervjuer fick studenterna föreslå fiktiva utvecklingsprojekt för skolan. Nominerat till Årets UF-­‐skola i Skåne För andra året läste skolans alla elever i åk 3 kurserna Gymnasiearbete och Entreprenörskap genom att starta ett företag med hjälp av Ung Företagsamhet. Ung Företagsamhet använder ofta eleverna på Rytmus Malmö som ett föredöme när det gäller att skapa alternativa företagsidéer med kreativiteten i centrum. Som ett kvitto på detta nominerades Rytmus Malmö, i konkurrens med 63 andra skolor, som en av tre skolor till Årets UF-­‐
skola i Skåne. Bra blir Bäst Under slutet av det gångna året har skolan inlett ett omfattande utvecklingsarbete kallat Bra blir Bäst (BBB). Det är ett projekt som syftar till att vi på skolan utvecklar och inför arbetssätt och rutiner för att höja kvaliteten. Arbetet utgår från medarbetarnas kompetens och lösningar i arbetet. Målet är att öka måluppfyllelsen, att stärka det kollegiala lärandet och att erbjuda en delaktighet för alla medarbetare i skolans utvecklingsarbete. Under slutet av det gångna verksamhetsåret har en omfattande självskattning med hjälp av ett värderingsverktyg för framgångsrika skolor mynnat ut i utvecklingsområden för läsåret 15/16. Live Night på KB 26 maj 2015. Foto Mats Linde 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 § skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 § ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 § framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 § framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: ❖
Funktionell kvalitet – i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? ❖
Upplevd kvalitet – hur nöjda är våra kunder med verksamheten? ❖
Ändamålsenlig kvalitet – hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Skolans kvalitetsarbete bedrivs genom såväl ständiga förbättringar som kan genomföras från vecka till vecka samt ett långsiktigt kvalitetsarbete som bedrivs på längre sikt. Skolan har utformat en struktur för såväl det kortsiktiga förbättringsarbetet som det långsiktiga. När det gäller det kortsiktiga finns främst två forum för kollegialt lärande som driver utvecklingen. Varannan vecka träffas hela kollegiet för att diskutera extra anpassningar och dess effekt på såväl individ-­‐ som gruppnivå. Åtgärderna följs upp på nästkommande möte och åtgärdernas effekt mäts och utvärderas. En annan metod som används för kollegial utveckling är veckovisa cocoachingträffar där lärarna en gång i veckan auskulterar och blir auskulterad i en undervisningssituation. Mötestid avsätts för kollegial reflektion kring auskultationslektionerna. Det långsiktiga kvalitetsarbetet bedrivs genom att skolledning tillsammans med personal går igenom NKI, NMI och formella resultat. Kollegiet väljer ut ett antal resultat som sedan lyfts med elever. Även djupintervjuer genomförs med vissa elever för att ta reda på deras reflektioner kring resultaten. I slutet av varje läsår fastställs nya prioriterade utvecklingsområden utifrån de analyser som är gjorda. Under året användes dessutom ett ramverk för analys inom ramen för BBB för att fastställa utvecklingsområden. Analysen byggde på självskattning av verksamheten av varje medarbetare samt medarbetare i grupp. Det resultat som grupperna kom fram till jämfördes med skolans andra resultat och nya utvecklingsområden inför nästa läsår togs fram. 5.3.1 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans – lärare, rektor, huvudman – träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under läsåret har skolan haft en uppföljning på en interngranskning som genomfördes föregående läsår där huvudman samt kvalitetsansvariga från AcadeMedia under två dagar var på skolan där dessa gick igenom dokumentation, rutiner samt genomförde omfattande intervjuer med elever, rektor, lärare och elevhälsoteamet. Interngranskningen kom fram till att skolan måste stärka sina rutiner kring dokumentation i elevhälsan samt att skolans lokaler behöver luftkylning sommartid. Kylning av lokaler finns med i en planerad ombyggnation av skolans lokaler planerad till slutet av läsåret 15/16. 5.3.2 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Rektors tillgänglighet är mycket god. Arbetsrummet ligger i direkt anslutning till elevernas gemensamma utrymme. Rektorn vistas även ute bland eleverna för att aktivt ta del av deras synpunkter på skolan. Eleverna har också möjlighet att framföra klagomål via sin mentor och det vilar i de fallen på mentorns ansvar att informera rektor om klagomålen. Praktiskt går det oftast till så att elever eller föräldrar pratar direkt med rektorn, men även genom skolans samråd och länk på hemsidan ges möjlighet till klagomål. 6. Vårt värdegrundsarbete 6.1 Vision och värdegrund: På Rytmus erbjuder vi en kreativ gemenskap som utvecklas utifrån ett gemensamt intresse för musiken. Detta intresse utgör grunden för ett lustfyllt lärande och är en viktig ingrediens i målet att alla elever ska klara sin utbildning. Rytmus ska vara det naturliga valet för den som vill studera musik på gymnasiet. Utbildning sker i samklang med hur svenskt och internationellt yrkesliv utvecklas. Vi vill att våra elever under sina tre år skaffar sig mod och självinsikt, så att de under och efter utbildningen blir alltmer självgående, initiativtagande och kreativt skapande individer. Rytmus Malmö satsar på ämnesöverskridande och skapande projekt där eleverna själva har en drivande roll medan lärarna på skolan driver på och vägleder. På Rytmus sker mycket av lärandet i samspel med partners såväl i som utanför skolan. Detta för att öka elevernas förmåga att tillägna sig andra verksamheters och kulturers uttryckssätt och värderingar. Vidare vill vi att man som elev på Rytmus vågar ta vara på sig själv, att acceptans för och nyfikenhet på olikheter präglar det dagliga umgänget på skolan. Vi vill dessutom att eleven under sin tid på Rytmus Malmö utvecklar sin förmåga till skapande verksamhet. Det ger dem verktyg för personlig utveckling och självförverkligande liksom modet att våga, lusten att skapa och kunskapen att genomföra. 6.2 Skolans värdegrundsarbete På Rytmus Malmö hänger värdegrund och kunskapssyn tätt samman. Varje läsår tar avstamp i värdegrundsarbete genom att alla elever arbetar och upplever tillsammans i årskursblandade grupper. Musiken och skapandet är i centrum liksom workshops och engagerade diskussioner kring likabehandling och värdegrund. Med de demokratiska grundvärderingarna om allas lika värde som självklar grund samtalar vi kring bemötande, respekt, hjälpsamhet och nyfikenhet. Äldre elever och lärare är aktiva förebilder för de yngre eleverna och en nyfikenhet på olikheter och nya perspektiv präglar sedan det dagliga umgänget på skolan. Denna grundsyn präglar många av de aktiviteter vi gör under läsåret i samarbete med aktörer som Amnesty, Sverige 3.0 med Navid Modiri, clinics av olika slag och inte minst projekt där ämnen som samhällskunskap, historia, svenska och engelska går in i musiken och musikens och konstens roll för samhällsutvecklingen är ett återkommande tema. Denna ämnesöverskridande kunskapssyn har vuxit sig starkare för varje år tack vara gemensamma projekt, samarbete inom mentorskapet, kollegialt lärande och att lärarna känner varandra väl och arbetar tätt ihop med täta möten, såväl formella som de informella möten som ständigt uppstår i ett gemensamt arbetsrum. Undervisningen präglas av en kunskapssyn, som bygger på förståelse för sammanhang, förklaringsmodeller, analys, källhantering och perspektiv, snarare än faktainlärning och traditionell strikt uppdelning i varje ämne för sig. Den trygga skolmiljön diskuteras ständigt med elever med avstamp i introveckan. Skolmiljön och kulturen som skapar den präglas av elever och lärare som ser varandra, hälsar på varandra, hjälper varandra, uppmärksammar när någon är ensam, ledsen eller frånvarande. Detta blir inte minst tydligt under våra många konserter då klimatet är generöst, tillåtande och stöttande. Under året görs även regelbundna genomgångar av den fysiska miljön av skolans skyddsombud och såväl elevers som lärares idéer kring utvecklande av skolmiljön hörsammas och idéer förverkligas. Konkreta exempel är utformningen av avskilda hörnor för samarbete i mindre grupper, ett välkomnande bibliotek och fika/frukt-­‐stunder i samband med större konserter eller workshops. Även arbetet kring vår plan mot diskriminering och kränkande behandling präglas av de goda relationer som finns mellan personalen och eleverna. Denna plan tas fram i diskussioner i klassrum, möten, samrådet och inte minst samtal i korridorerna osv. Samrådet består av tre förtroendevalda elever från varje årskurs, skolledning och lärarrepresentanter. Samrådsmötena präglas av ett mycket öppet klimat och eleverna tar sitt uppdrag på stort allvar, eftersom de blir lyssnade på och känner att de är med och skapar sin skola. Samrådet sammanträder ca tre gånger per termin. Vi vill vara överens om målen och de åtgärder som vidtas för att nå målen ska vara konkreta och handla om det vi gör i undervisning, projekt och clinics. Vi arbetar för en helhetssyn i allt vi gör. Undervisning, clinics, elevhälsoarbete och mentorskap hänger ihop. Planen skrivs med utgångspunkt i det vi gör under året och de mål vi tar fram tillsammans med eleverna. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Andel elever med examen inom tre år Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* Estetiska programmet 71,4 78,0 13,7 14,0 15,3 15,4 60,0 Skolan totalt 71,4 78,0 13,7 14,0 15,3 15,4 60,0 Rytmus totalt 86,3 89,4 15,1 15,5 15,9 16,3 71,3 Riket 88,5 -­‐ 14,0 -­‐ 14,5 -­‐ 71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Genomströmning på tre år Population Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Resultat som redovisas Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Endast andel med examen inom tre år Finns det någon grupp elever som inte ingår? Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Nej Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-­‐) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl Observera att data även kan saknas av andra skäl. Överensstämmelse nationella prov-­‐betyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG05 24 4,2% 79,2% 16,7% ENGENG06 31 16,1% 35,5% 48,4% MATMAT01b 50 0% 72,0% 28,0% MATMAT02b 4 0% 50,0% 50,0% MATMAT03b 1 0% 100% 0% SVESVE01 28 10,7% 28,6% 60,7% SVESVE03 16 6,3% 50,0% 43,8% SVASVA01 5 0% 40,0% 60,0% Tabellen ovan anger alla de elever som skrivit nationella prov och fått ett betyg i kursen. Det innebär att de elever som inte skrivit ett komplett nationellt prov inte finns med i statistiken. B, Värdegrundsresultat Skola Rytmus totalt AcadeMedia Gymnasium Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 83% 86% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 92% 89% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 96% 96% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 69% 64% 61% Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan 85% 80% 71% 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. Tabellen ovan anger NKI (nöjd kundindex), rekommendationsgrad, studiemiljö samt undervisning. Siffrorna baseras på den stora elevenkät som genomförs varje år. NKI baseras på frågor som rör elevens upplevelse av skolan i förhållande till förväntningar och i förhållande till en ideal skola. Siffrorna ovan visar att Rytmus Malmö ligger en bra bit över rikssnittet för Academedias gymnasieskolor samt i paritet eller bättre än snittet för Rytmus Sverige. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. 0 % = För få resultat. Tabellen ovan visar elevernas syn på sin utbildning två år efter avslutade studier. Svarsfrekvensen är relativt låg vilket också genererat två tomma staplar med för få svar. Noterbart är också att siffrorna speglar de elever som gick ut år 2012 och baserar sig således på upplevelser av skolan år 2009-­‐2012. Siffrorna visar att skolan ligger en bit över rikssnittet för Academedias gymnasieskolor, och något under snittet för Rytmus gymnasieskolor i Sverige. 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och Studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat -­‐ undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Undervisningskvalitet Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan 72% Rytmus Sverige 59% Academedia totalt 62% Studiero Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan 69% åk 1 94% åk 2 59% åk 3 55% Inför årets arbete med studiero som både var ett centralt fokusområde och ett lokalt prioriterat fokusområde sattes målet upp att 80% skulle uppleva att de fick arbetsro i skolan. Som siffrorna anger ovan är detta mål endast uppnått i en årskurs. 69 procent är en ökning jämfört med de 60 % som upplevde att de kunde få arbetsro i skolan året dessförinnan. Det är också bättre än Rytmus nationellt som har ett snitt på 61 %. 7.5 Utvecklingsområde 2, Verklighetsbaserat lärande Med tesen att ju mer motiverade elever vi har desto bättre presterar de i sin skolsituation valde vi inför läsåret att fokusera på att skapa verkliga situationer som motiverar elever till högre närvaro och högre måluppfyllelse. Föregående år var andel gymnasieexamen 71 %. Det övergripande målet har varit att höja andel elever som tar gymnasieexamen. När vi summerar året ser vi att 78 % nått gymnasieexamen. I lokala arbetsplanen anges att måluppfyllelsen förväntas öka på lång sikt och att årets resultat bör betraktas som ett mått på om de förändringar i arbetssätt för eleverna som genomförts är rätt väg att gå. 8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat Andel elever med gymnasieexamen ökar från 71 % till 78 % mot föregående läsår. Genomsnittligt betygspoäng ökar även det jämfört med föregående år från 15.1 till 15.4. Resultatet pekar på att de åtgärder vi har satt in under året är i rätt riktning. Vi ser att både andelen elever som tar gymnasieexamen samt snittet för dem som tar examen ökar. Detta måste tolkas som att alla elever, oavsett prestationsnivå, når ett högre resultat. Under året har flera satsningar på ökad måluppfyllelse genomförts. Bland annat har skolan fokuserat mer på att låta personalen dela med sig av extra anpassningar genom kontinuerliga möten där anpassningar och deras effekt följts upp. Detta kollegiala utbyte har bidragit till en ökad medvetenhet kring lämpliga anpassningar. Det har också ökat medvetenheten om att elever som inte lyckas i ett ämne mycket väl kan lyckas i ett annat likande ämne. Det är då lättare att utvärdera metod och vad som fött framgång och applicera metoden på jämförbart ämne. Skolan har även infört striktare och tydligare riktlinjer för vad som gäller när man prövar en kurs respektive hanterar rester inom ramen för en kurs. Den elev som saknar enstaka kunskapskrav i en kurs har numera som regel två veckor på sig i anslutning till avslutad kurs att hantera dessa, annars sätts F på hela kursen och hela kursen måste då prövas. Tidigare har en generös hållning till hur länge man kan komplettera enstaka kunskapskrav lett till en kultur där man gärna skjuter upp uppgifter för länge. Den nya rutinen har lett till en markant positiv skillnad i hur många som avslutar sina kurser i tid. Som en del av den nya rutinen har även rutiner för prövningar förändrats då eleven inte längre på eget initiativ behöver ansöka om prövning utan skolan förväntar sig att alla ska klara sin studiegång och eleverna erbjuds en prövning i kurser de ej klarat. Andel gymnasieexamen är ju av givna skäl bara resultat som representerar en årskurs och med tanke på skolans litenhet (och därmed ett ganska litet urval elever) bör vi vara försiktiga med att dra allt för långtgående slutsatser. Dock är det en stark övertygelse om att ovanstående bidragit till den positiva utvecklingen. När vi blickar framåt ser vi att vi har stora utmaningar inför nästa år. Vi noterar att vi mycket sällan lyckas vända en elevs studieresultat som har med sig för många F in i åk 3 och ser därför vikten av att fånga upp eleverna i tid. Vi ser även vikten av att stötta de elever i åk 3 som av olika anledningar inte är mogna för det mer självständiga arbete som kurserna i åk 3 ofta innebär. Inför nästa läsår ser vi därför ett stort behov av att lyckas vända trenden för elever som börjar åk 3 för att ytterligare höja måluppfyllelsen. Vi behöver också arbeta med att stärka elevernas självbild när de upplever att de har misslyckats. Det faktum att skolans måluppfyllelse fortfarande ligger en bra bit under rikssnittet samt den självklara målsättningen att alla elever ska nå målen gör att vi fortsatt behöver fokusera på att höja andel elever som upplever att de kan få studiero/arbetsro i skolan då vi i stor utsträckning ser att denna siffra korrelerar med studieresultaten. En annan faktor som är avgörande för att vi inte lyckas få de resultat vi vill ha är för låg närvaro hos vissa elever. Vi har en del av eleverna som har svårt att motivera sig till att gå till skolan och detta är givetvis en grundförutsättning för att lyckas i skolan. B, Värdegrundsresultat Som tabellen visar ligger skolan mycket högt när det gäller värdegrundsresultat. 96% känner sig trygga. 85% upplever att de har möjlighet att utöva inflytande över deras utbildning. 92% upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. Bilden stämmer väl överens med det intryck man får när man pratar med elever och lärare. Lärarna är mycket måna om att alla elever ska ha det bra och att alla ska synas. Skolan arbetar aktivt med att alla elever ska stå på scen, inte bara vissa utvalda. Skolans arbete med ett aktivt mentorskap är också en bidragande orsak. En siffra sticker ut något och det är den upplevda arbetsron. 69% upplever att de får studiero/arbetsro och även om siffran är högre än Academedias rikssnitt och Rytmus totalt så är det där vi måste sätta in åtgärder. Siffran korrelerar starkt med andel gymnasieexamen som ligger under rikssnittet. Ett vidare resonemang kring arbetsro kommer under punkt 8.4. För att bibehålla de höga resultaten behöver skolan fortsätta arbeta med ett aktivt mentorskap, ett aktivt samråd och i varje kurs låta eleverna vara delaktiga i utformandet av kursernas planering. En brist som inte framgår i något resultat är att det stora antal gästföreläsningar som genomfördes under året dominerades av män med svensk bakgrund. Detta påpekades av de studenter som genomförde kursen utvärdering under året. Att föreläsningarna dominerats av män är helt omedvetet, men skolan behöver inför kommande år medvetet arbeta med att få en bättre mångfald bland föreläsarna, både när det gäller kön och etnicitet. 8.2 Upplevd kvalitet Elevenkätens resultat pekar på att våra elever är mycket nöjda med sin skola. NKI (Nöjd kundindex) har ökat från 73 till 78 och jämfört med AcadeMedias rikssnitt på 66 bör det betraktas som ett mått på mycket hög nöjdhet. Att skolan höjt sitt resultat beror till stor del på att vår nya åk 1 är väldigt nöjda med sin start på utbildningen. Detta syns när man delar upp resultaten per klass. Årskurs 1 har NKI på 85 jämfört med årskurs 2 som har 72. Detta är en stor skillnad med tanke på att eleverna går på samma skola och till stor del har samma lärare. Efter djupintervjuer med elever från årskurs 1 nämner de årets nyhet “Rytmus gungar” som en anledning till varför de kom bra in i sin studietid. Lärare vittnar om att normen i klassen har blivit att man studerar i skolan. De åtgärder som sattes in tidigt för att öka studieron/arbetsron i skolans lärmiljöer har varit extra effektiva för en grupp som vid tillfället för åtgärderna inte hittat sin identitet än. Åtgärderna visade vid enkättillfället marginell effekt på övriga årskurser har haft stor effekt på den grupp elever som inte redan hade en gemensam studiekultur. Upplevelsen är dock att åtgärderna gett effekt på även årskurs 2 och 3, men att förändring tog något längre tid. En annan mer slumpartad åtgärd som visat sig ha positiv effekt på åk 1 var att klassen blev “för liten” för att dela på två, men väl stor för att vara en grupp. För att möta det speciella behov som uppstod så anställdes en elevassistent som, tillsammans med undervisande lärare, har följt klassen i all teoretisk undervisning. När eleverna har arbetat självständigt har assistenten följt med en del av klassen och den undervisande läraren varit med de övriga. Att det alltid varit två vuxna i klassrummet vid helklassaktiviteter har varit en starkt bidragande faktor till det positiva klimatet. Dessa erfarenheter är viktiga för oss och vi har med dem in i planeringen av kommande år. Ovanstående har varit bidragande till att den nya klassen trivs bra och gett höga värden i elevenkäten. Även när det gäller rekommendationsgrad och trivsel är det skillnader mellan årskurserna. Här är dock skillnaderna mindre och kan delvis förklaras med att motivationen går upp och ner och årskurs två upplevs som en tid med hög arbetsbelastning och sviktande motivation av många. De möten som uteslutande handlar om extra anpassningar har som högsta syfte att ge en likvärdig utbildning där alla elever ges samma möjligheter. All personal deltar på möten och såväl rent pedagogiska utmaningar som sociala utmaningar lyfts på mötet. Mötet resulterar inte bara i att åtgärder genomförs på grupp-­‐ och individnivå utan bidrar även till att det allmänna förhållningssättet är att vi i alla lägen arbetar för en inkluderande skola. En annan starkt bidragande orsak till att eleverna i stort trivs så bra som de gör på Rytmus år efter år är det aktiva mentorskap som skolan arbetat med. Det består av tydliga målsättningar för varje årskurs och innefattar tydliga riktlinjer för utvecklingssamtal, mentorstiders innehåll samt hur man förhåller sig till mentorskapet. Tack vare mycket låg personalomsättning och en ihärdig tro på mentorskapets kraft förfinas arbetet år efter år. I samtal med elever vittnar de även om att de känner sig sedda av lärarna på skolan. De elever som uttrycker det allra starkast är de elever som byter till Rytmus Malmö från andra skolor. Framöver behöver skolan fortsätta fokusera på att den upplevda studieron och trivselgraden även är hög bland skolans nya elever. Av ovanstående analys kommer vi arbeta efter tesen att grupper är som mest påverkbara när de är nya och vi kommer därför lägga mycket energi på att ha höga förväntningar på eleverna redan från dag 1. 8.3 Ändamålsenlig kvalité Ändamålsenlig kvalité mäts genom intervjuer med elever som gick ut två år innan intervjutillfället. Det innebär att de siffror som presenteras gäller de elever som gick ut från skolan 2012. Tyvärr är underlaget för Rytmus Malmö på denna enkät mycket lågt. Färre än tio personer har svarat vilket innebär att resultatet inte är fullt tillförlitligt Vissa frågor har för få svar för att generera ett resultat över huvud taget. Generellt kan man genom dessa siffror se att Rytmus Malmö ligger i paritet med Rytmus totalt och något över rikssnittet. 8.4 Undervisningskvalitet och studiero Undervisningskvalitet I den lokala arbetsplanen angavs att målsättningen var att höja andelen elever som upplever att lärarna informerar dem hur det går i skolarbetet från 75% till 80%. Istället noterar vi en liten nedgång till 72%. Fortfarande ligger Rytmus Malmö både en bra bit över både Rytmus totalt och AcadeMedia totalt. Våra förväntningar var att elevernas upplevelse av att de informerades om hur det går i skolan skulle öka tack vare att vi fick nya verktyg att använda oss av. Under året har en stor satsning på att löpande föra in matrisbedömningar i det webbaserade skoladministrationssystemet Schoolsoft genomförts. Nedgången förvånar något, men får oss att reflektera över om vi lägger fokus på ett verktyg som inte passar eleverna. En annan reflektion är att tillfället för elevenkätens genomförande var när systemet fortfarande var relativt nytt, både för elever och lärare. Eftersom Rytmus Malmö tidigare satsat mycket på att eleverna ska veta var de ligger i förhållande till målen kan det också vara frågan inte prioriterats i samma utsträckning som våra lokalt prioriterade mål. Sammantaget görs slutsatsen att det är något tidigt att utvärdera huruvida satsningen gett effekt eller inte, men vi bör bevaka så att siffran inte fortsätter att sjunka framöver. Studiero/arbetsro Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan 69% åk 1 94% åk 2 59% åk 3 55% Ökad studiero var inte bara ett centralt prioriterat utvecklingsområde utan även ett av skolans lokalt prioriterade fokusområden då vi såg stor korrelation mellan studiero och formella resultat. Redan föregående år hade skolan hög trivsel, rekommendationsgrad och NKI. Dock stack upplevelsen av Studiero tillsammans med de formella resultaten ut som markant sämre. Totalt ser vi att eleverna i allt större utsträckning upplever att de får arbetsro på skolan. Även de elever som svarat att de inte alls får arbetsro har blivit markant färre. Skillnaden är mycket stor mellan årskurserna där nästan alla i åk 1 upplever att de får arbetsro, men bara drygt hälften i åk 2 och 3. Direkt i samband med läsårsstart togs en diskussion kring mobiltelefoners användning under lektionstid. Denna diskussion med lärare och elevrepresentanter resulterade i att läraren fick mandat att samla in synliga mobiltelefoner när som helst. I djupintervjuer med elever upplevs detta som positivt för arbetsron i klassrummet. Mobiltelefoners närvaro på lektioner har successivt under året blivit en icke-­‐fråga då alla har klart för sig vad som gäller. Tidigt under läsåret har även personaltätheten på lektioner förstärkts markant. Under föregående år satsades mycket resurser på frivilliga studieverkstäder som inte blev särskilt välbesökta. Slutsatsen drogs att personalen bör vara närvarande där eleverna är och bidra till att lektionerna blir så effektiva som möjligt. Detta har resulterat att det oftast är två ur personalen i klassrummet under teoretisk undervisning. Detta har som ovan nämnts gett störst effekt i åk 1. Omedelbart när resultaten från elevenkäten kom sattes åtgärder in för att stärka närvaro och vikten av att komma i tid, då det ansågs som en av de största anledningar till avsaknaden av studiero. Diskussioner i klassen kring upplevelser av att bli störd och respekt för varandra initierades av lärare och rektor. Samtidigt inleddes en ny närvaropolicy där grundtesen var att det ska märkas när du är borta. Elever och lärare uppmanades att höra av sig till klasskamrater och sina elever om de inte var i skolan. Oavsett om de var sjuka eller borta av annan anledningen skulle de veta att de var saknade. Även föräldrar informerades om skolans oro för ökad frånvaro och en funktion med omedelbara sms till vårdnadshavare vid frånvaro aktiverades i Schoolsoft. En månad efter nya närvaropolicyn infördes hade den totala närvaron ökat med ca 10 procent. Satsningen gav alltså effekt och givetvis även bättre förutsättningar för elever och lärare att arbeta mot en högre måluppfyllelse. Närvaro kommer att vara ett fortsatt fokus för skolans utveckling framöver. En specifik satsning på den gruppen som inte upplever att den får studiero kommer också att genomföras. 8.5 Utvecklingsområde 2, Verklighetsbaserat lärande Med tesen att ju mer motiverade elever vi har desto bättre presterar de i sin skolsituation valde vi inför läsåret att fokusera på att skapa verkliga situationer som motiverar elever till högre närvaro och högre måluppfyllelse. Föregående år var andel gymnasieexamen 71 %. Det övergripande målet har varit att höja andel elever som tar gymnasieexamen. När vi summerar året ser vi att 78 % nått gymnasieexamen. I lokala arbetsplanen anges att måluppfyllelsen förväntas öka på lång sikt och att årets resultat bör betraktas som ett mått på om de förändringar i arbetssätt för eleverna som genomförts är rätt väg att gå. Ett antal projekt med för eleverna relevanta mål är genomförda. Som kulturstärkande åtgärd har dessa varit lyckade. Framförallt Live Night på KB som blev en stor succé. Flertalet av eleverna i åk 3 höjde sig till en musikalisk nivå som vi inte sett tidigare. I vissa fall ledde detta också till att deras betyg i musikkurser blev högre. Under LIve Night förskjöts alla elevers skoldag till kvällen, vilket ger den långsiktiga effekten att elever från åk 1 och 2 har sin musikaliska målbild klar inför åk 3. När det gäller motivation är den här typen av målbilder helt avgörande. Förutom Live Night har ett antal andra projekt genomförts med verkliga mål. Projekten är genomförda, men effekten är givetvis svår att mäta på kort sikt. Skolan kommer att fortsätta på den inslagna vägen att skapa projekt som känns meningsfulla för eleverna då det är vår absoluta övertygelse att det ger mer motiverade elever. Effekten i form av höjd måluppfyllelse och ökad delaktighet förväntas öka över tid. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Skolan står inför utmaningar kommande läsår. Vi ser att upplevd studiero/arbetsro, närvaro och formella resultat skiljer sig åt mellan de olika årskurserna. Skillnaden mellan blivande åk 2 och åk3 är markanta. Vi drar slutsatsen att de åtgärder som sattes in för ökad studiero/arbetsro och närvaro gav störst effekt på dåvarande åk 1 eftersom de inte hade ett arv av en sämre skolkultur med sig från tidigare årskurs. Vi drar då slutsatsen att grupper är mest påverkbara innan de fått en identitet. Vi behöver därför arbeta aktivt med skolkulturen både bland nya och befintliga elever. Då skolan tar in en större årskurs än vi gjort tidigare och nästan hälften av eleverna på skolan går i åk 1 kommer arbetet med dessa nya elever vara helt avgörande för vilken studiekultur som blir rådande på skolan framöver. Blivande åk 3 kommer behöva extraordinära insatser för att höja sina studieresultat, i synnerhet då erfarenheten säger att det är svårt att vända sviktande studieresultat in i åk 3. Detta kommer generera ett eget utvecklingsområde. Utökad EHT För att möta de utmaningar vi står inför samt förskjuta elevhälsans arbete från åtgärdande till hälsofrämjande och förebyggande har elevhälsan utökats. Kuratorsresursen ökas från 20 % till 50 % varav en del av tiden kommer att användas till att leda elevhälsan mot tydligare rutiner samt ökad delaktighet i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Skolan har sedan starten haft mycket höga resultat på värdegrundsmålen. Eleverna känner sig trygga, sedda och delaktiga. Vi behöver bibehålla det arbete som görs och bevaka att vi även framöver har elever som känner sig trygga och delaktiga. Arbetet med extra anpassningar som en naturlig del av varje lärares planering och undervisning behöver fortsätta. De möten som äger rum varannan vecka och enkom fokuserar på extra anpassningar kommer fortsätta. Under dessa möten kommer vi behöva bli bättre på att fokusera på om anpassningarna gav effekt eller inte. Skolan kommer under året ha en lärare som innehar försteläraruppdrag. Läraren fortsätter att ansvara för det kollegiala lärandet med inriktning på frågor inom IKT. Han kommer bl.a. jobba med att skolans personal använder de digitala verktygen på ett sådant sätt att eleverna kan känna igen sig från ämne till ämne. Ett av forumen för detta arbeta är att leda den grupp inom BBB som arbetar med Formativ bedömning genom kollegialt lärande som nämns nedan. Sammanfattningsvis är eleverna mycket nöjda med sin skola. Fortfarande ligger Rytmus under rikssnittet både när det gäller andel gymnasieexamen och upplevd studiero. Det är därför givet att utvecklingsområden framöver kommer att ligga på åtgärder som gynnar studiekulturen och studieresultaten. Utvecklingsprojektet BBB (Bra blir Bäst) kommer att fortsätta under året. Det utvärderingsverktyg som användes för en självskattning av verksamheten under slutet av verksamhetsåret 13/14 mynnade ut i tre förbättringsområden. Arbetsgrupper kommer att tillsättas inom dessa områden och ta fram utvecklingsförslag. Områdena som fastställts är: 1. Studiekultur Den ambitiöse esteten Verka för tydligt arbetsfokus och arbetsro i klassrum och musikrum med tydliga
rutiner för /formalisering av täta uppföljningar, synliggörande av elevens
kunskapande/görande/process.
2. Formativ bedömning genom kollegialt lärande I det kollegiala lärandet arbeta för fördjupad ämnessamverkan och bra digitala
verktyg för formativ bedömning.
3. Informationsflöden Tydligare kalenderrutiner och bättre framförhållning, se till att alla nås av korrekt
information i god tid. 10. Nya utvecklingsområden De arbetsgrupper som formeras inom ramen för BBB kommer att arbeta mot skolans övergripande prioriterade mål. Vilka grupper som arbetar mot vilka mål är beskrivet i arbetssätt nedan. 9.1 Utvecklingsområde 1, Ökad studiero/arbetsro Målet att minst 80 procent av eleverna ska uppleva att de får studiero/arbetsro i skolan uppnåddes endast i åk 1 under 14/15. Grundförutsättningen för god inlärning är att eleverna upplever att de kan få arbetsro i skolan. Därför kvarstår målet att minst 80% av eleverna ska uppleva att de får arbetsro i skolan (jämfört med dagens 69%). 9.1.1 Arbetssätt Skolan kommer att, tillsammans med elever, lyfta frågan om en god arbetsmiljö. Vi kommer att fortsätta att ha hög personalnärvaro lektionstid samt arbeta för en tydlig gemensam hållning kring ordning på lektioner. BBB-­‐gruppen som arbetar med “den ambitiöse esteten” kommer att arbeta mot bl.a. denna målsättning. 9.2 Utvecklingsområde 2, Ökad närvaro Under läsåret 15/16 var den totala närvaron 78 %. Det är en liten del elever som står för stora delar av frånvaron. Det finns förstås ett givet samband mellan hög frånvaro och låga studieresultat. Som ett led i att höja måluppfyllelsen kommer skolan där för att arbeta för att höja den totala närvaron från 78 till 90 procent. Det överordnade målet är att höja måluppfyllelsen. 9.2.1 Arbetssätt Genom att aktivt och tidigt höra av sig till de elever som är hemma vill vi förskjuta normen till att det är självklart att man är i skolan. Genom ett aktivt samarbete med EHT främja närvaro och förebygga hemmasittarproblematik. 9.3 Utvecklingsområde 3, Fokus Måluppfyllelse åk 3 Vi har tidigare misslyckats med att vända elevers kunskapsresultat om de har haft för många F med sig in i åk 3. 20 % av eleverna i åk 3 har redan för många underkända betyg med sig in i åk 3 för att kunna tillgodoräkna sig en gymnasieexamen. Lägg därtill ca 20% till som klarat åk 1 och 2 med knapp marginal. Vår målsättning är att alla som inte redan läser reducerat program (90%) ska klara gymnasieexamen och för att det ska ske krävs extraordinära insatser. 9.3.1 Arbetssätt För varje elev som riskerar att inte nå gymnasieexamen kommer en individuell planering upprättas. Ett fåtal lärare arbetar med klassen och gemensamma studiepass läggs in i schemat. Mentorslaget i åk 3 arbetar tillsammans med studie-­‐ yrkesvägledare för att tidigt göra eleverna fullt medvetna om vad som krävs för gymnasieexamen. Arbetsgruppen som arbetar med “formativ bedömning genom kollegialt lärande” kommer att verka för att måluppfyllelsen höjs genom täta återkopplingar till eleverna.