Årsredovisning 2014 (PDF, ca 3 MB, nytt fönster)
Innehållsförteckning Politisk organisation .......................................................................... 3 Förvaltningsorganisation ................................................................... 4 Kommunstyrelsens ordförande summerar året .................................. 5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys ................................................................................. 6 Måluppfyllelse ................................................................................. 11 Styrkort, redovisning av utfall ......................................................... 16 Sammanfattande finansiell analys ................................................... 20 Verksamhetsredovisning ................................................................. 21 Driftredovisning .............................................................................. 29 Investeringsredovisning ................................................................... 30 Väsentliga personalförhållanden ..................................................... 31 Viktiga förhållanden ........................................................................ 35 Framtidsbedömning ......................................................................... 36 Ekonomi Till vad användes skattepengarna? .................................................. 37 Fem år i sammandrag ...................................................................... 38 Finansiell analys och framtidsbedömning ....................................... 39 Ekonomiska sammandrag av verksamheterna ................................. 46 Redovisningsprinciper ..................................................................... 50 Resultaträkning, kassaflödesanalys ................................................. 52 Balansräkning .................................................................................. 53 Noter ................................................................................................ 54 Särredovisning Va-verksamheten .................................................... 63 Bilagor Bilaga 1 Nämndsrapport Trepartens Renhållningsnämnd Bilaga 2 Revisionsberättelse Politisk organisation 3 Förvaltningsorganisation 4 Kommunstyrelsens ordförande summerar året Hej! Inledningsvis vill jag tacka för att vi Socialdemokrater får fortsatt förtroende att leda Norsjö kommun med egen majoritet under kommande fyra år. Vi kommer att driva de frågor som är relevanta för Norsjö kommuns välmående och utveckling. Än en gång, tack för fortsatt förtroende! Organisationen Under 2014 har både den politiska och tjänstemannaorganisationen setts över. Resultatet av utvärderingen blev att nuvarande övergripande politisk organisation behålls men minskar med ett utskott. Tjänstemannaorganisationen kommer att anpassas till den politiska organisationen men även justeras utifrån övergången av personal till Norsjölägenheter AB, som från årsskiftet 2015 har egen anställd personal och ombesörjer all fastighetsskötsel och underhåll åt Norsjö kommun. Under 2014 har vi anpassat verksamhetens omfattning utifrån förändringar i demografin. En glädjande förändring var behovet av att tillskapa en ny förskoleavdelning, utifrån det ökade antal barn som föddes 2013. Vidare har antalet äldreboendeplatser minskats på grund av en långvarig trend av överskott på särskilda boendeplatser. För att genomföra ovanstående förändringar flyttades dagcenters lokaler till en avdelning på Vinkelbo och förskolan kunde inrymmas i dagcenters gamla lokaler. En annan strukturell förändring som har genomförts är flytt av Athena, boende för ensamkommande flyktingbarn, från lokaler i Bastuträsk till en nyrenoverad byggnad i Norsjös centrum. Vi har i hela organisationen intensifierat det tidigare påbörjade arbetet med organisationskultur och värdegrundsfrågor. Alla Norsjö kommuns medarbetare har under 2014 arbetat med värdegrundsfrågor och deltagit i gemensamma värdegrundsdagar. Ekonomi och investeringar Ekonomiska utfallet för 2014 visar ett resultat på 3 580 tkr. Investeringsutgiften landade på 23,1 Mkr vilket är 6,7 Mkr lägre än budgeterat. Detta beror främst på att alla planerade investeringar inte är klara eller påbörjade. Bastuträskterminalen har fortsatt god utveckling med ökat antal transporter. Terminalen är nu landets största omlastningsterminal för timmer. För att möta fortsatt transportefterfrågan planeras arbetet med utbyggnad av ytterligare ett spår under 2015. Hotellfastigheten har sålts till Norsjölägenheter AB som under 2014 påbörjat arbetet med att omvandla delar av fastigheten till lägenheter och vandrarhemsboende. Utveckling av Norsjö kommun Mycket glädjande är att kommunens befolkning under 2014 ökade med 5 personer. 2013 var ökningen 3 personer. En ökning av befolkningen två år i rad har inte skett i Norsjö kommun sedan 1990. För en fortsatt positiv trend behöver vi fortsätta arbetet med att utveckla Norsjö kommun ur flera olika aspekter. Under 2014 har Norsjö kommun arbetat fram vår lokala utvecklingsstrategi (LUS) som kommer att vara vägledande för vilka åtgärder och processer som ska drivas under perioden 2014 till 2020. Inför 2015 Under fyra år har vi arbetat med indikatorer och mål vilket har gett oss bra kunskap om vad vi gör bra och vad vi behöver bli bättre på. Vi kommer än mer att fokusera på att göra vårt arbete resultatfokuserat med konkret koppling mellan indikatorer och övergripande mål. Vidare kommer arbete med Kommunkompassen (ett utvärderingsverktyg som Sveriges kommuner och landsting tillhandahåller) ge oss svar på vad vi behöver utveckla. Under 2015 har vi även ambitionen att bygga upp ett nytt resecentrum som kommer att vara mer anpassat till dagens resebehov och vara ett attraktivt inslag i vår samhällsbild. Norsjö kommun är och vill fortsätta vara en attraktiv och företagsam kommun där kropp och själ hinner med! Mikael Lindfors Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Norsjö kommun. Påverkande faktorer är bland annat demografiska förändringar, utvecklingen av arbetsmarknaden, reformer beslutade av riksdagen, andra statliga beslut samt löne- och inflationsutveckling. Sveriges bruttonationalprodukt, BNP 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1,3% 1,9% 2,9% 3,2% 2,3% 1,9% Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den förväntas successivt minska ned till omkring 6,6 procent 2016. Den samhällsekonomiska utvecklingen Källa: Ekonomirapporten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) oktober 2014, Budgetförutsättningar SKL december 2014. Öppen arbetslöshet Ekonomier går i otakt Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka 2015. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Året inleddes med en kvartalstillväxt av BNP på 0,5 procent, medan de två följande kvartalen endast växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 8,0% 7,9% 7,4% 6,6% 6,5% 6,5% Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Sysselsättningen ökade 2014 med hela 2,4 procent. SKL räknar med att sysselsättningsökningen kommer att dämpas något framöver. Sysselsättning, timmar procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0,4% 2,1% 1,5% 1,1% 0,7% 0,4% Den långvariga lågkonjunkturen har satt tydliga avtryck på lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 procent både 2013 och 2014. Löneökningarna utöver avtalen har också blivit ovanligt låga. Tillsammans innebar det timlöneökningar på i genomsnitt 2,8 procent under 2014 enligt konjunkturlönestatistiken. För 2015 räknar SKL med löneökningar på 3,0 procent. Arbetsgivaravgiften har under året legat på 38,46 procent, vilket är oförändrat även för 2015. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Det är inte troligt att den amerikanska centralbanken kommer att höja styrräntan förrän vid mitten av 2015. För den europeiska centralbankens del pekar det mesta mot att en räntehöjning får vänta till efter 2016. Den låga svenska inflationen under 2014 fick Riksbanken att sänka styrräntan till -0,1 procent i februari 2015. Samtidigt reviderades räntebanan mycket kraftigt. Det innebär troligen att det dröjer till 2016 innan penningpolitiken börjar stramas åt. Styrräntan förväntas nå 2,5 procent först vid slutet av 2018. Arbetskraftskostnader procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2,5% 2,8% 3,0% 3,2% 3,4% 3,5% De lägre ränteprognoserna och den svagare underliggande prisutvecklingen har inneburit att KPIprognosen har sänkts. På kort sikt håller bland annat mycket låga oljepriser tillbaka inflationen. På lite längre sikt kommer importpriserna i stället att ge ett positivt bidrag till prisutvecklingen bland annat till följd av en fortsatt svag krona. Inflationen mätt som KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent. Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi under 2014 utvecklas förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. 2014 beräknas svensk BNP växa med 1,9 procent. 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. 6 Förvaltningsberättelse Konsumentprisindex, KPIX 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0,5% 0,1% 0,9% 1,8% 1,9% 1,9% Förutsättningarna för en snabb tillväxt i inhemsk efterfrågan är tämligen goda. Hushållens, företagens och den offentliga sektorns finansiella ställning är i utgångsläget stark. Överskottet i bytesbalansen motsvarade ifjol 6,6 procent av BNP, vilket få andra jämförbara länder når i närheten av. Fortsatt mycket låga räntor och en allt starkare framtidstro bidrar tillsammans med ett i utgångsläget högt finansiellt sparande till att hushållens konsumtionsutgifter och företagens investeringar kan fortsätta att öka i snabb takt 2016 och 2017. Priset på övrig förbrukning i kommunal verksamhet är en sammanvägning av prognosen för KPIX, det vill säga konsumentprisindex exklusive hushållens räntekostnader och en uppskattad löneandel. Från 2014 och framåt förväntas priserna öka i snabbare takt än de gjort de senaste åren. Prisindex övrig förbrukning för kommunal verksamhet 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1,1% 1,4% 1,9% 2,4% 2,5% 2,6% Kommunernas ekonomi Kommunsektorns balanskrav innebär att kommunerna ska upprätta en budget för nästa kalenderår där intäkterna överstiger kostnaderna. Om underskott ändå uppstår ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. Ökad sysselsättning, sänkta skatter, låg räntenivå och låg inflation bidrar till att hushållens reala inkomst stiger i ganska snabb takt. I reala termer, efter avdrag för pris- och löneökningar, klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, men även på grund av den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas förväntas det reala skatteunderlaget växa relativt snabbt, med 2,4 procent 2015 och omkring 1,8 procent året därefter. Sammantaget resultat Det blev ett starkt sammantaget resultat för kommunerna 2013, men halva överskottet beror på återbetalade premier från AFA försäkring. Exklusive dessa återbetalningar motsvarar resultaten 2010–2013 2,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket är något bättre än tumregeln på 2 procent för god ekonomisk hushållning. Realt skatteunderlag Kommunernas resultat 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1,5% 1,6% 2,4% 1,8% 1,5% 1,2% Procent av skatter och generella statsbidrag Hushållens inkomster har utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000-talet. Mellan 2005 och 2013 har hushållens reala disponibla inkomster vuxit med 3,2 procent i genomsnitt per år. Under samma period har hushållens konsumtionsutgifter ökat med endast 1,9 procent i genomsnitt per år. Hushållens sparande har därmed stigit mycket kraftigt. Åren 2012 och 2013 nådde hushållens nettosparkvot den högsta nivån i modern tid. Miljarder kronor Hushållens konsumtion och sparande Procent av disponibel inkomst respektive procentuell förändring Källa: Statistiska centralbyrån och SKL Som en följd av ökade behov och uteblivna tillfälliga tillskott minskar resultaten kraftigt i kommunerna 2014. Från ett resultat som motsvarade 3,4 procent av skatter och bidrag 2013 minskar resultatet till 1,1 procent, eller 5,3 miljarder kronor 2014. Försämringen beror till störst del på återbetalningen från AFA 2013 på cirka 8 miljarder Källa: Statistiska centralbyrån och SKL 7 Förvaltningsberättelse Verksamheter som kostnadsmässigt förväntas dra iväg 2015 är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. Ekonomiska framtidsbedömningar är förstås alltid förknippade med osäkerhet som följer av den ekonomiska utvecklingen i stort. Dessutom tillkommer osäkerheter som hänger samman med den politiska situationen. I skrivande stund bereder riksdagens utskott detaljerna i statsbudgeten. För kommunerna finns i dagsläget en hel del oklarheter när det gäller statliga specialinriktade satsningar. Det ställer också långtgående krav på en nära samverkan mellan aktörerna. Regeringens samordnare för flyktingmottagandet pekar på flera områden där regeringen och de statliga myndigheterna måste förbättra förutsättningarna för kommunerna. Asyl- och flyktingmottagandet är i grunden ett statligt ansvar och kommunernas åtaganden ska därför finansieras av statliga ersättningar. I vissa fall saknar insatserna motsvarande ersättning. I andra fall, där ersättningar finns, ersätts inte merkostnader. De kan exempelvis uppstå på grund av målgruppens specifika behov, som modersmålsundervisning inom skolan. Ytterligare fall är kostnader som bara ersätts så länge det statliga anslaget räcker. Schablonen för flyktingmottagandet ska ersätta en rad insatser, till exempel SFI, samhällsorientering och försörjningsstöd, men räcker bara till en del. Statlig fastighetsskatt på bostäder avskaffades 2008 och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Från år 2009 har den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförts kommunerna. Årets intäkt av fastighetsavgift uppgick för Norsjö kommun till 5 961 tkr, vilket är 17 tkr lägre än 2013. Demografiska förändringar Kommunerna har stora anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. De demografiska förändringarna innebär både fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och tryck på omprioritering mellan verksamheter. När kommunerna har ett större mottagande har luckorna i ersättningssystemet blivit tydligare. Dessa gäller inte bara nivåer och omfattning utan även brist på ersättningarnas förutsägbarhet och krångliga administration. Asyl- och flyktingmottagandet är ojämnt fördelat över landet och otillräckliga ersättningar påverkar således vissa kommuner mer än andra. När ersättningarna är för låga uppstår brister i mottagandet, rättigheter kan inte tillgodoses och nyanländas resurser kan inte tas tillvara. Sammantaget för kommunerna har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov med ungefär 0,5 procent per år under de senaste tio åren. Under åren 2013–2014 har dessa växlats upp och förväntas de kommande fem åren uppgå till 1,2–1,3 procent per år. Det är inom skolans område som ökningarna förväntas vara störst. Svårt med riktade satsningar En fråga som ter sig alltmer svårhanterlig för kommunerna är det stora antalet statliga reformer och de försämrade planeringsförutsättningarna som följer av dessa. Den största statsbidragsfloran finns inom utbildningsområdet där de allra flesta specialdestinerade bidragen går direkt till utförarna av skolverksamheten. Detta gäller till exempel för karriärtjänster, karriärtjänster i utanförskapsområden, elevhälsan, lovskolan, lågstadielyft och lönetillägg för förstelärare i utanförskapsområden. Listan kan göras lång. Riksrevisionen har under hösten kritiserat de specialdestinerade statsbidragen på skolområdet. SKL framhåller också att det bästa är i stället om statens bidrag till ekonomiska förstärkningar kommer i de generella statsbidragen till kommunerna. Men de riktade statsbidragen har tvärtom blivit fler och fler de senaste åren, i synnerhet på skolans område. Det finns runt 40 olika bidrag att söka från Skolverket. Volymförändringar inom olika verksamheter Index 2013 = 100 Källa: SKL Integrationsarbete – framtida investering Den demografiska förändringen innefattar även ett ökat antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. Fler än 80 000 personer har under 2014 sökt asyl i Sverige. Detta har riktat ljuset på hur det svenska mottagningssystemet fungerar och samspelar. Ett framgångsrikt och sammanhållet integrationsarbete är en angelägenhet för både kommuner och statliga myndigheter, såväl som näringsliv och det civila samhället. När det gäller karriärtjänsterna är det osäkert hur länge satsningen ska pågå och vad som händer om satsningen upphör. Även om regeringens ambition varit att fullt ut finansiera lärarsatsningen räcker de föreslagna ersättningarna inte till för att täcka kostnaderna. En satsning på att höja lönen för de särskilt duktiga lärarna får även konsekvenser på 8 Förvaltningsberättelse Bruttoinvesteringar kommunens pensionskostnader. Många lärare kommer i och med lönelyftet över taket där det allmänna pensionssystemet inte lämnar någon pensionsrättighet och den kommunala tjänstepensionen istället träder in. Ytterligare en faktor som gör att reformen blir underfinansierad är att ersättningen urholkas av framtida löneökningar. Miljarder kronor Ett annat exempel på ett riktat statsbidrag är maxtaxan i barnomsorgen. Den infördes år 2002 och har inte ändrats sedan 2004. Förutsättningen för statsbidraget är dock att kommunen förbinder sig att följa de avgifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som föreskrivs i förordningen om maxtaxa. Nu införs en inkomstindexering av inkomstaket vilket leder till att avgiften blir högre. Samtidigt med indexeringen drar regeringen in medel från det riktade statsbidraget motsvarande intäktsökningen och gör nya riktade satsningar av indragningen. Regeringen förutsätter att kommunerna höjer avgifterna i motsvarande mån. Källa: Kommuninvest 2014: Den kommunala låneskulden 2014 Framtidsprognos Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren. Från kommunernas sammanlagda resultat 2013 motsvarande 15,3 miljarder kronor, eller 3,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, till 5,3 miljarder mosvarande 1,1 procent 2014 bedömer SKL att resultatet dämpas ytterligare 2015. Särskilt boende Enligt kommunallagen ska kommunerna upprätthålla god ekonomisk hushållning, vilket i korthet innebär positiva resultat. En tumregel som utvecklats innebär att resultatet ska motsvara 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Med tanke på det rådande ekonomiska läget räknar SKL med att kommunerna får det svårt att leva upp till tumregeln på 2 procent under kalkylperioden 20152018. För perioden räknar SKL med att kommunernas sammanvägda resultat kommer att motsvara 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. I november 2014 remitterade Socialstyrelsen nya föreskrifter gällande särskilt boende för äldre. Om föreskrifterna införs kommer de medföra ökade kostnader för äldreomsorgen, bland annat på grund av krav på nattbemanning och ökad administration. Föreskrifterna är svårtolkade och Socialstyrelsens konsekvensutredning ger inte någon vägledning i hur stor kostnadsökningen kommer att bli. Om dessa föreskrifter skulle införas utgår SKL från att finansieringsprincipen tillämpas fullt ut. För att nå ett resultat på 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag kalkylerar SKL med att kommunsektorn anpassar sitt skatteuttag åren 2016–2018, vilket resulterar i en höjd medelutdebitering på sammanlagt 69 öre utöver de 14 ören som redan är beslutade för 2015. Ytterligare en förutsättning är att staten tillskjuter pengar i enlighet med trendmässig framskrivning. Resultatutjämningsreserv Från 2013 får kommunerna enligt kommunallagen avsätta medel till en resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheten för kommuner och landsting att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Förutsättningen är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. När avsättning får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Norsjö kommun har till och med år 2013 avsatt 6 931 tkr till RUR. Kommunernas resultat i förhållande till tumregeln Miljarder kronor Investeringar Investeringarna i kommunkoncernerna fortsätter att öka, även om ökningstakten avtog 2013. Under 2013 ökade investeringarna med 2,1 procent till 92,4 miljarder kronor. Under perioden 2007–2013 har investeringarna ökat med i genomsnitt 2,8 procent per år. Ökningstakten har varit något större i kommunerna än i de kommunala bolagen. Källa: Statistiska centralbyrån och SKL 9 Förvaltningsberättelse När det gäller åren 2016–2018 finns det både orostecken och ljusglimtar. Trots att den internationella konjunkturen inte tagit fart ökar det reala skatteunderlaget i förhållandevis god takt. Det finns ett kostnadstryck inom ett flertal områden. Demografiska förändringar innebär tilltagande kostnadstryck på flera verksamheter, men även behov av omvandling mellan olika verksamheter. Fakta om befolkningen 2014.12.31 2013.12.31 Medelålder 44,4 år 44,8 år Andel kvinnor 48,20% 48,50% Andel män 51,80% 51,50% 0 – 5 år 6 – 15 år 16 – 18 år 19 – 64 år 65 – 84 år ≥ 85 år Skatteunderlaget förväntas öka med 3,3 procent 2014. Låga prisökningar medför att den reala intäktsökningen blir relativt stark. År 2015 väntas det underliggande skatteunderlaget öka ännu kraftigare, med hela 4,8 procent. Dock tillkommer inga generella statliga tillskott vilket innebär att intäktsförstärkningen från skatteintäkter och generella statsbidrag totalt sett dämpas. De specialdestinerade statsbidragen beräknas däremot öka rejält under 2015. 6,30% 10,90% 3,90% 53,40% 22,30% 3,30% 6,40% 10,70% 4,10% 53,30% 22,50% 3,00% Befolkningstabellen nedan visar ökat antal barn mellan 6-15 år samt invånare i åldersgruppen 19-64 år. Även den äldsta delen av befolkningen har ökat i antal. Antalet barn mellan 0-5 år, åldersgruppen gymnasieungdomar samt invånare mellan 65-84 år har minskat i antal. Vid nyårsskiftet 2014-2015 var 4 180 personer folkbokförda i kommunen. Inhemsk efterfrågan stärks av att den kommunala konsumtionen växer snabbt. Kostnaderna i kommunsektorn förutsätts åren 2016 och 2017 utvecklas i enlighet med demografin plus ett påslag på 0,8 procent. Det är liktydigt med en konsumtionstillväxt på nästan 2 procent per år 2016 till 2018. Befolkningsutveckling I likhet med de flesta norrländska inlandskommuner har Norsjö kommun haft en negativ befolkningsutveckling. 2008-2010 dämpades befolkningsminskningen, vilket delvis kan förklaras med att kommunen startade flyktingmottagningen 2008. Under 2013 och 2014 redovisas dock ett trendbrott där kommunen årligen haft befolkningsökning med tre respektive fem personer. Senast kommunen redovisade positiv befolkningsutveckling två år i rad var åren 1989 och 1990. Vid årsskiftet 2014/2015 var 2 164 personer invånare män och 2 016 kvinnor. Andelen mellan män och kvinnor skiljer sig markant i ålderskategorin 16-64 år där invånarna totalt sett består av 173 fler män än kvinnor. Däremot är det 44 fler kvinnor än män som är 65 år och äldre. Barn i grundskoleåldern har en ganska jämn könsfördelning medan 54,34 procent av invånarna i förskoleåldern består av killar. Antal innevånare per den 1 januari Fördelning kvinnor och män Mellan 2013 och 2014 är den procentuella skillnaden i olika ålderskategorier inte speciellt stor. Värt att notera är dock sänkt medelålder. 10 Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse Indikatorer Indikatorer sammanställs årsvis. Utfallet av indikatorerna syftar till att kunna fastställa graden av måluppfyllelse. Några av indikatorerna har identifierats som mer betydelsefulla för måluppfyllelsen och benämns som Fokusindikatorer. Här följer en kort beskrivning av hur kommunens styrmodell är uppbyggd samt måluppfyllelse, både av verksamhetsmål och ekonomiska mål. Under 2015 kommer Norsjö kommuns övergripande struktur för mål och indikatorer att förändras för att börja gälla från och med 2016. Under 2015 fortätter mål- och resultatarbete enligt gällande modell. Strategier Mål har tagits fram för både verksamhet och ekonomi. Målen mäts utifrån indikatorernas utfall. För att aktivt arbeta med indikatorerna och därmed nå övergripande måluppfyllelse har strategier formulerats. Styrmodell Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK Kommunen anmälde sig under hösten 2010 till Sveriges kommuner och landstings (SKL) arbete Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), som ger kommunerna möjligheter att jämföra sig med varandra. Norsjö kommun har valt att följa 63 mått, eller frågor, som Norsjö kommun och cirka 225 andra kommuner besvarar. Med dessa mått beskrivs kommunerna ur följande aspekter: Handlingsplan/aktiviteter Handlingsplanen ska omfatta aktiviteter, konkreta åtgärder, som visar hur vi ska bli bättre än vad vi är idag. Den ska ange hur arbetet ska ske mot de uppsatta målen och vara ett levande redskap i utvecklings- och förändringsarbetet. - trygghetsaspekter i kommunen - medborgarnas delaktighet - kommunens tillgänglighet Tjänstegarantier/serviceförklaringar Tjänstegarantier håller på att arbetas om och nya ska gälla från 2015. De ska innehålla en tydlig information om vad brukaren har rätt att förvänta sig ska ingå i en tjänst som kommunen utför. Om inte tjänsten uppfyller garanterad nivå utgår fastställd rättelse/kompensation. - information och effektivitet - kommunen som samhällsbyggare Informationen i databasen www.kolada.se är offentlig och ska fungera som underlag för politikerna i styrningen av kommunen och utvecklingen av kvaliteten i verksamheterna, men även som en objektiv beskrivning av förhållandena i den egna kommunen. Det är viktigt att resultaten kommer medborgarna till del och att politiken gör det möjligt att skapa dialog kring informationen med invånarna. Rapportering av måluppfyllelse Rapportering av kommunens måluppfyllelse sker genom tertialrapporter och årsredovisning där kommentarer och redovisning av mätresultat för målen presenteras. En ny modell för bedömning av måluppfyllelse har fastställs av kommunfullmäktige och presenteras nedan. Vision I det kommunala målsättningsarbetet är det viktigt att det finns en övergripande vision, ett mål att sträva mot. Visionen, med tidsperspektivet 10-15 år, ska vara en gemensam ledstjärna för alla i kommunen. Norsjö kommuns vision: Norsjö - En attraktiv och företagsam kommun där kropp och själ hinner med. Övergripande mål Målen ska ge en tydlig inriktning av hela den kommunala verksamheten. Medborgarna/kunderna, som verksamheten är till för, sätts i centrum. Måluppfyllelsen mäts genom mätbara indikatorer. 11 Förvaltningsberättelse Styrkortets struktur Måluppfyllelse och förväntad utveckling av övergripande mål Kommunfullmäktige beslutade 2013-12-09 §117, om omstrukturering av övergripande mål och tillhörande indikatorer. Nedan presenteras övergripande måluppfyllelse för kommunens verksamhets- och ansvarsområden och pågående arbete utifrån prioriterade indikatorer, Fokusindikatorer. Detaljerad redovisning av övriga indikatorer finns i styrkorten på sidorna 16-19. Styrkortet är utformat på så vis att de 63 indikatorerna är sorterade utifrån den verksamhet som äger ansvaret för processen. Tabellen nedan anger måluppfyllese för respektive område och måluppfyllelse för övergripande mål. På styrkortet anges också Verksamhetsansvarig, Processägare och Fokus. Verksamhetsansvarig och Processägare innebär en tydligare ansvarsidentifiering medan Fokus innebär att prioriterade indikatorer synliggörs. Processägare är angivna i verksamhetsplanen och är ansvariga för att genomföra planerade aktiviteter som syftar till att förbättra måluppfyllelsen. Område Antal gula eller gröna Totalt antal Andel gula eller gröna Gemensamma indikatorer 12 16 75% För och grundskola 5 16 31% Samhälls- Omsorg nytta Utveckling och tillväxt 7 11 64% 2 3 67% Teknik och fritid 1 4 25% Ekonomi 2 4 50% Personal Personal Total måluppfyllelse 5 7 71% 71% 34 61 56% 56% Övergripande mål Från och med 2013 har åtta nya indikatorer lagts till och en indikator tagits bort. Bedömningsmodell för gradering av indikatorernas utfall: - Röd innebär att utfallet är sämre än både kommunalt mål och nationellt medeltal. - Gul innebär att utfallet är sämre än kommunalt mål men bättre än nationellt medeltal. - Grön innebär att utfallet är bättre eller lika med kommunalt mål och bättre än nationellt medeltal. Saknas nationellt medeltal för en indikator gäller kommunalt mål. Gul används om avvikelsen från kommunalt mål är 10 procent eller lägre. 11 indikatorer har identifierats som mer betydelsefulla för måluppfyllelsen och benämns som Fokusindikatorer. Bedömningen av måluppfyllelse i tertialrapporter och årsredovisning görs på följande sätt: Måluppfyllelse per målområde 54% Måluppfyllelse för indikatorer som är gemensamma för alla verksamheter Av 16 rapporterade indikatorer är 12 gula eller gröna, vilket ger ett utfall på 75 procent och innebär att området når måluppfyllelse. Två fokusindikatorer finns inom verksamhetsgemensamma indikatorer. Strategier för att fortsätta jobba mot måluppfyllelse för dessa är följande: Når måluppfyllelse om 100 procent av indikatorerna inom ett verksamhetsområde eller ansvarsområde (eller totalt för styrkortet när årsredovisningen ska sammanställas) är gula eller gröna. På god väg att uppnå måluppfyllelse om minst 75 procent av indikatorerna inom ett verksamhetsområde eller ansvarsområde (eller totalt för styrkortet när årsredovisningen ska sammanställas) är gula eller gröna. Företagsklimat: Utfall 3,46, mål 3,65. Strategi för fortsatt arbete: - Företagsträffar och besök för att främja dialog. Når inte måluppfyllelse om färre än 75 procent av indikatorerna inom ett verksamhetsområde eller ansvarsområde (eller totalt för styrkortet vid årsredovisningen) är gula eller gröna. - Fortsätta arbetet med den Lokala Utvecklingsstrategin (LUS). - Fortsätta arbetet med att möjliggöra för lokala företag att vara med i upphandlingar. Befolkningsutveckling: Utfall 4 164 invånare, mål 4 200. Strategi för fortsatt arbete: - Utskick till utlånade Norsjöbor. 12 Förvaltningsberättelse - Samordning av ”events” (nya och etablerade) som vänder sig till utlånade Norsjöbor samt besökare i kommunen. Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende: Utfall 811 tkr/år, mål 625 tkr/år. Strategi för fortsatt arbete: - Uppstart av arbete med platsvarumärket ”Norsjö kommun”. - Anpassa bemanning till behov av insatser. - Samarbete med resurser och kompetens mellan enheterna. - Arbeta med att fastställa och genomföra insatser identifierade i integrationsstrategin. - Månatlig uppföljning av ekonomisk ställning i samarbete med ekonomienheten. Måluppfyllelse för indikatorer tillhörande verksamhetsområde För- och grundskola Av 16 rapporterade indikatorer var 5 gula eller gröna, vilket ger ett utfall på 31 procent. Detta innebär att verksamhetsområdet För- och grundskola inte når måluppfyllelse. Fyra indikatorer är markerade som fokusindikatorer inom verksamhetsområdet För- och grundskola. Strategier för att fortsätta jobba mot måluppfyllelse för dessa är följande: Brukare som är nöjda med sitt särskilda boende: Utfall 93 indexpoäng, mål 100 indexpoäng. Strategier för fortsatt arbete: - Kvalitetssäkra uppföljningar samt göra en handlingsplan på varje boende som visar förbättringsområden. - Göra möjligheten att lämna synpunkter och klagomål mera känt för våra kunder genom att skicka ut information med beslut samt anslå information på enheterna. Resultat i nationella prov för elever i årskurs 6: Utfall 83 procent, mål 100 procent. Strategi för fortsatt arbete: Kostnad per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen: Utfall 291 tkr/år, mål 180 tkr/år. Strategier för fortsatt arbete: - Handlingsplan för verksamhetsområdet samt för enheten 6-9. - Kvalitetssäkra hela kedjan från ansökan till insats. - Ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete (SKA) på huvudmanna- och enhetsnivå. - Påbörja dialog kring frågan med Äldres Behov i Centrum (ÄBiC) och Vuxnas Behov i Centrum (VBiC) samt införa datastöd för låssystem och närvaromarkering i hemtjänsten. Resultat i nationella prov för elever i årskurs 3: Utfall 66 procent, mål 100 procent. Strategi för fortsatt arbete: - Handlingsplan för verksamhetsområdet samt för enheten F-5 Norsjö och Bastuträsk. - Se över hemtjänstorganisationen. Fortsätta följa upp ekonomisk ställning varje månad i samarbete med ekonomienheten. Andel utan betyg i ett eller flera ämnen. Utfall 24,5 procent, mål 0 procent. Strategi för fortsatt arbete: Måluppfyllelse för indikatorer tillhörande verksamhetsområdet Utveckling och tillväxt Av 3 rapporterade indikatorer var 2 gula, vilket ger ett utfall på 67 procent. Detta innebär att verksamhetsområdet Utveckling och tillväxt inte når måluppfyllelse. Inga fokusindikatorer fanns i verksamhetsområdet. - Handlingsplan vid enheten 6-9 för högre måluppfyllelse och förbättring av resultaten av nationella prov. Kommunens effektivitet inom grundskolor: Utfall 397 kr/betygspoäng, mål 353. Strategi för fortsatt arbete: - Regelbunden översyn utifrån effektivitetsperspektiv. Måluppfyllelse för indikatorer tillhörande verksamhetsområde Teknik och fritid Av 4 rapporterade indikatorer var 1 grön, vilket ger ett utfall på 25 procent. Detta innebär att verksamhetsområdet Teknik och fritid inte når måluppfyllelse. Inga fokusindikatorer fanns i verksamhetsområdet. Måluppfyllelse för indikatorer tillhörande verksamhetsområdet Omsorg Av 11 rapporterade indikatorer var 7 gula eller gröna, vilket ger utfallet 64 procent. Detta innebär att verksamhetsområdet Omsorg inte når måluppfyllelse. Tre indikatorer är markerade som fokusindikatorer. Strategier för att fortsätta jobba mot måluppfyllelse för dessa är följande: 13 Förvaltningsberättelse Sammanfattning av övergripande måluppfyllelse Måluppfyllelse samhällsnytta 2014 I kommunfullmäktiges styrkort har utfall registrerats i 61 av 63 indikatorer. Två resultat saknas eftersom SKL:s elevundersökning inte genomfördes under 2014. Den totala måluppfyllelsen i styrkortet är 56 procent, vilket är 5 procent bättre än föregående år, men innebär fortfarande att måluppfyllelse inte nås. Styrkortet innehåller 11 fokusindikatorer inom samtliga verksamhetsområden. 3 fokusindikatorer visar tendens till förbättring, 1 är oförändrad och 7 visar tendens till försämring. Övergripande målet Medarbetare Strategier som formulerats för det övergripande målet Medarbetare är följande: Måluppfyllese 2014 Våra medarbetare trivs, kan utvecklas och känna delaktighet i verksamhetens utveckling samt känna sig stolta över att ge en god service. 3 av 7 indikatorer inom Medarbetare mäts genom kommunens medarbetarenkät. Enkätundersökningen genomförs vartannat år. Undersökningen 2014 visade små förändringar mot tidigare undersökning. Resultatet för indikatorerna är dock oförändrade. En indikator har godkänt resultat. Trots ökade sjuktal är kommunens sjukfrånvaro inom godkänd nivå. För det övergripande målet Medarbetare är 71 procent av indikatorerna gula eller gröna, vilket ger totalbedömningen att övergripande måluppfyllelse inte nås. Övergripande målet Samhällsnytta Strategier som har formulerats för det övergripande målet Samhällsnytta är följande: Måluppfyllelse medarbetare 2014 Genom respektfullt och positivt bemötande är vi en kommun där öppenhet och delaktighet, nu och i framtiden, gör invånare och besökare synliga och hörda. För att få en positiv befolkningsutveckling ska vi vara en kommun i framkant när det gäller uppmuntrande av företagsamhet och nya idéer. Kommunen för ett effektivt arbete, har en helhetssyn och en långsiktigt god ekonomi. 54 procent av indikatorerna för det övergripande målet Samhällsnytta är gula eller gröna, vilket innebär att måluppfyllelse inte uppnås. 14 Förvaltningsberättelse Internkontroll Under 2014 har internkontrollprocessen utvecklas. Internkontrollen innebär att alla beslut som fattas av respektive utskott samt kommunstyrelse sammanställs och kan utvärderas med avseende på om de är verkställda eller inte. Nedanstående tabell anger antalet tagna beslut samt utfallet gällande verkställighet. Antal beslut 7 4 3 0 0% Skol- och omsorgsutskottet 10 3 6 1 10% §63 Teknikoch fritidsutskottet 5 4 0 1 20% §39 13% §78, §176, §199 Kommunstyrelsen Andel ej verkställda Norsjö Malå Sorsele Totalt § som anger ej verkställda ärenden Verkställda beslut Beslutsorgan Allmänna utskottet Framflyttade Ej verkärenden ställda Antal invånare 2013-12-31 2014-12-31 4 175 3 155 2 595 9 925 4 180 3 115 2 565 9 860 Förändring Förändring antal procent 5 -40 -30 -65 0,12% -1,27% -1,16% -0,65% Hushållsavfall (ton) Norsjö Malå Sorsele Totalt 2013 Förändring Förändring antal procent 2014 1 043 791 508 2 342 1 012 774 560 2 346 -31 -17 52 4 -2,94% -2,18% 10,16% 0,15% Mängd avfall per invånare (kg) 23 16 4 3 Norsjö Malå Sorsele Styrelsens resultat och måluppfyllelse 2013 2014 250 251 196 242 248 218 Förändring Förändring kg/inv procent -8 -2 22 -3,06% -0,93% 11,45% Totalt Trepartens gemensamma renhållningsnämnd Ekonomiska sammandrag för anslags- och verksamhetsredovisning presenteras på sidorna 44-47. Redovisning av ekonomi, måluppfyllelse, viktiga händelser och framtidsprognos för de olika verksamhetsområdena inom kommunstyrelsens ansvar återfinns på sidorna 21-25. 2013 Total kostnad Mängd avfall/inv. Kostnad per kg Kostnad/inv. Trepartens renhållningsnämnd Verksamhetsrapporten för Trepartens renhållningsnämnd redovisas i bilaga 1. Rapporten har ännu inte behandlats av nämnden. Av redovisningen framgår att hushållen i Norsjö kommun minskat hushållsavfallet med 2,94 procent trots att befolkningen ökat med 5 personer. Detta motsvarar en sänkning med 8 kilo per invånare. Trots detta och trots att mängden hushållsavfall har stigit med 22 kilo per invånare i Sorsele kommun har invånarna i Norsjö kastat i snitt 24 kilo mer hushållssopor per invånare än invånarna i Sorsele. Den totala bruttokostnaden för Treparten har ökat med 106 tkr mellan 2013 och 2014. Eftersom både Malå och Sorsele kommun kraftigt minskat antalet invånare medför det ökad snittkostnad per invånare inom Treparten med 4 öre per kilo hushållsavfall, eller 12,48 kronor per invånare. 15 2014 Förändring 2 578 207 kr 2 684 415 kr 106 208 kr 236 kg 1,10 kr 259,77 kr 238 kg 1,14 kr 272,25 kr 2 kg 0,04 kr 12,48 kr Avvi pro ## ## ## ## Kommunfullmäktiges styrkort 2010-2014 16 17 18 19 Sammanfattande finansiell analys Resultatutjämningsreserv, RUR Kommunallagen stadgar att kommuner och landsting kan bygga upp en resultatutjämningsreserv, RUR. Reserven gör det möjligt att avsätta en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår på grund av svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan det balansmässiga resultatet utjämnas mellan olika år. Syftet är att kunna möta konjunkturvariationer för att nå jämnare villkor för de verksamheter kommunen bedriver. Kommunfullmäktige beslutar om inrättande av RUR och fastställer riktlinjer för hanteringen av densamma. Kommunfullmäktige beslutar också om avsättning till och användande av medel ur RUR. Den finansiella analysen som redovisas här ska ses som en sammanfattning av den finansiella utvecklingen i kommunen. Årets resultat Norsjö kommun redovisar ett positivt resultat på 3 580 tkr, vilket är en resultatförbättring med 4 015 tkr jämfört mot budget. I resultatet ingår försäkringsersättning på 4 374 tkr för återuppbyggnation av industrihuset som delvis brann ner i maj 2013. Verksamheternas samlade resultat uppgår till 6 378 tkr. Budgetavvikelser för 2014 års verksamhet: Kommunfullmäktige Kommunstyrelse 24 tkr 6 342 tkr varav: Kommunledning, stab, gem service 2 338 Utvecklig och tillväxt 186 För- och grundskola 548 Omsorg -713 Teknik och fritid 3 983 * varav försäkringsersättning 4 374 tkr Gemensamma nämnder varav: Miljö- och bygg inkl räddn.tjänst Totalt tkr tkr tkr tkr tkr* Avsättning och användande av medel ur RUR sker i en balanskravsutredning vid sidan om resultaträkningen. I balansräkningen ska RUR synliggöras som en delpost till det egna kapitalet, men posten är inte resultatpåverkande. 12 tkr Under 2013 fanns det möjlighet att retroaktivt reservera överskott upparbetade under perioden 20102012. Varje år betraktades var för sig. Vid uträkning av avsättningen utgör balanskravsresultatet grund för beräkningen. Kommunfullmäktige beslutade under 2013 att avsätta 4 300 tkr retroaktivt för ovan nämnda period. Från 2013 års resultat avsattes ytterligare 2 631 tkr. Därmed uppgår de ackumulerade avsättningarna till 6 931 tkr. Årets balanskravsresultat ger utrymme att för 2014 avsätta ytterligare maximalt 913 tkr till RUR. 6 tkr 6 378 tkr God ekonomisk hushållning Generellt brukar ett resultat på 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag betraktas som god ekonomisk hushållning eftersom ett sådant resultat ger utrymme att över tid klara normal investeringsvolym. 2014 innebär 2 procent ett årsresultat för Norsjö kommun motsvarande 5 151 tkr. Nettobudget för 2014 var -435 tkr medan utfallet blev 3 580 tkr. Differensen mellan budget och utfall kan i sin helhet härledas till försäkringsersättningen. Resultatet motsvarar 1,39 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta innebär att varken budget eller utfall uppfyller rekommendationen om god ekonomisk hushållning. Soliditeten ökar något Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten ligger fortsatt på en hög nivå och ökar från 69 till 70 procent. Investeringsverksamhet Investeringsverksamheten har varit intensiv även under 2014. Årets investeringsbudget är fördelad på 53 olika projekt och uppgår till 29,8 Mkr inklusive ombudgeteringar från föregående år. Balanskravet uppfyllt Det statliga balanskravet infördes den 1 januari 2000 och innebär att enskilda kommuner inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Norsjö kommun har uppfyllt balanskravet från införandet och samtliga år därefter. Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till 3 489 tkr. Balanskravsresultatet är uträknat med att reducera årets resultat med 91 tkr i realisationsvinster. Det positiva resultatet innebär att kommunen uppfyller balanskravet även 2014. Årets bruttoutgift för investeringar uppgår till 27,3 Mkr. Investeringsbidrag har erhållits med 4,2 Mkr. Resterande 23,1 Mkr har finansierats med egna medel. Investeringsbidraget avser projektet Terminal Bastuträsk samt upprustning av Mensträskvägen. Nettoutgiften för de fyra enskilt största investeringsprojekten under 2014 uppgick sammanlagt till 17,0 Mkr. 20 Förvaltningsberättelse Årets nettoutgift för de största projekten, Mkr Ombyggnad kök 7,2 Återuppbyggnad industrihus 7,0 Gatljus, byte armaturer till LED/högnatrium 1,6 Terminalen Bastuträsk 1,3 Ärendet har under 2014 återremitterats till Teknik och fritid på grund av osäkerhet om den totala utgiften. I mars 2015 kommer kommunfullmäktige att ta beslut om tillägganslag till projektet ombyggnad kök. Övriga projekt Anläggningar och fastigheter Inventarier och fordon Verksamhetsredovisning 3,9 2,1 Verksamheterna redovisar nedan kortfattat om bland annat ekonomi, måluppfyllelse, viktiga händelser och framtidsprognos. Ombyggnad kök är en flerårig investering som har blivit betydligt dyrare än vad som ursprungligen budgeterats. Detta beror bland annat på att det har krävts mer omfattande åtgärder i lokalerna än vad som var känt från början. Köksinvesteringens utgift uppgår sammanlagt till 17,5 Mkr. Projektet slutförs i början av 2015. Kommunledning, stab, gemensam service Utfallet för gemensam service uppgår till ett överskott på 2 338 tkr. Nästan hälften av överskottet, 1 083 tillskrivs gemensam kommunadministration. Näringslivsfrämjande åtgärder samt kommersiell verksamhet redovisar vardera drygt 400 tkr i överskott. Återuppbyggnad av industrihuset är en stor investering som beslutades efter branden försommaren 2013. Kommunen har erhållit försäkringsersättning med sammanlagt 5,9 Mkr fördelat över två år. Ersättningen har resultatförts i enlighet med gällande rekommendation. Projektet är i princip klart och slutregleras i början av år 2015. Övergången och anpassningen av tjänstemannaorganisationen, utifrån två utskott och övergången av personal till Norsjölägenheter AB (NLAB), har varit resurskrävande för många delar av gemensam service. Även ersättningsreglemente och delegeringsordning har förändrats och anpassats till ny politisk och tjänstemannaorganisation. Under hösten 2014 har medarbetarenkäten genomförts. Undersökningen genomförs vartannat år. Resultatet blev ett genomsnittligt utfall på Nöjd medarbetarindex (NMI) 4,5 för 2014 jämfört med 4,6 för 2012 för hela kommunen. Lönerevisonsarbete för kommunens anställda gav ett utfall på totalt 2,65 procent. Värdegrundsdagar genomfördes under maj månad med lansering av kommunens värdeord positivitet, engagemang, respekt och professionalitet. På värdegrundsdagarna var alla Norsjö kommuns medarbetare inbjudna. Värdegrundsarbetet kommer att fortsätta 2015. Vid årets slut återstår 6,7 Mkr av beviljade investeringsmedel som inte nyttjats under året. De under året färdigställda projekten blev totalt 2,2 Mkr billigare än budgeterat. Den enskilt största investeringen där utfall understeg budget är brand- och utrymningslarm Vinkelbo som blev 1 Mkr billigare än budget. Detta tack vare att upphandlingen gav stor spridning på anbuden. Av den ej nyttjade budgeten avser 3,1 Mkr projekt som inte påbörjats under året. Vikariehanteringssystemet Time Care Pool har införts i slutet av 2014. Initialt riktas systemet till omsorgens personal, men med plan på utökning till andra verksamhetsområden. I slutet av maj månad brann byggnaden där bland annat Frasses och busstationen inrymdes ner till grunden. Arbete med att fastställa läge för den nya busstationen har pågått sedan branden inträffade. Under hösten genomfördes förhandling med ägaren av fastigheten som slutade med att kommunen köpte fastigheten och samtidigt fick överta försäkringsersättningen för att upprätta en ny byggnad. Köpet genomförs i början av januari 2015. Intentionen är att en ny busstationsfastighet ska vara uppbyggt under 2015. Av kvarstående budgetmedel kommer preliminärt 8,8 Mkr att ombudgeteras till år 2015. I beloppet återfinns projektet Terminal Bastuträsk med 4,4 Mkr, men enligt prognos blir nettoutgiften betydligt lägre än så tack vare att resterande investeringsbidrag för år 2014 kommer att erhållas under 2015. Att ombudgeteringen är större än budgetöverskottet för 2014 års investeringar beror på att projektet ombyggnad kök har fortgått under 2014 trots att ytterligare budget ännu inte tillförts projektet. 21 Förvaltningsberättelse Septembervalet 2014 genomfördes smidigt och utan problematik. Valdeltagandet i kommunalvalet ökade till 81 procent, vilket var i enlighet med det uppsatta målet för 2014 och en ökning med 1,4 procent sedan valet 2010. Dock var även 2014 års valdeltagande lägre än det genomsnittliga deltagandet i riket. Yrkesvux bedrevs med två grupper för vård och omsorg under hösten 2014. En behandlingsassistentutbildning bedrevs också i egen regi. Ett budgetöverskott på cirka 400 tkr har genererats genom fler utbildningsinsatser lokalt och därmed mindre köp av utbildning utifrån. Knut´n visar ett mindre överskott tack vare ökad försäljning samt bidrag från placerande myndighet. När någon indragning av svenska för invandrare (SFI) i Bastuträsk inte kunde göras kompenserades detta inte i budget. Trots detta har verksamheten lyckats omfördela resurserna och klara budgeten. Flyktingverksamheten har belastats av återställningen av Athenas tidigare lokaler i Bastuträsk som kostade 411 tkr. Personalstyrkan på Pallas, boende för ensamkommande flyktingbarn, har utökats med 0,5 tjänst enligt beslut av kommunstyrelsen. Flyktingboendena har haft vissa extraordinära händelser som har påverkat ekonomin negativt under våren och sommaren. Flyktingverksamheten visar totalt sett ett underskott med 2 935 tkr för år 2014. Underskottet har täckts med balanserade medel från tidigare års överskott i verksamheten. Bastuträskterminalen, som har varit i bruk i drygt två år, har utvecklats till Sveriges största virkesomlastningsterminal. Under 2015 ska ett nytt avtal upprättas med terminalens arrendator. Måluppfyllelse Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) utifrån skollagen är genomförd på gymnasie- och vuxenutbildningsdelen. Upphandling och implementering av Dexter, ett webbaserat administrativt IT-stöd för skolan, har genomförts. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att 90 procent av hushållen ska ha bredband med dataöverföringshastighet på 100 megabit innan år 2020. Fiberanslutning bedöms som enda lösningen. Projektet förväntas starta så snart som möjligt, men monetära resurser är ännu inte identifierade. Inom kulturområdet har kulturhuvudstadsåret 2014 prioriterats med kulturbidrag och projektet Norsjöbygden läser. I augusti arrangerades ”Skellefteå älvdal sjunger och berättar” i Fromheden. Norrlandsoperan finansierade arrangemanget Arrangemang har även genomförts för skolkulturen; ”Flickan och havssköldpaddan”, ”Välviljans pris”, ”XXX- om sex och sånt”. Under 2014 har arbete med att ta fram en app för Norsjö kommun pågått. Appen förväntas vara i bruk i början av 2015. Utveckling och tillväxt Verksamhetsområdet redovisar ett överskott med 186 tkr, vilket är en betydlig förbättring jämfört med augustiprognosen. Kostnadsreduceringar har vidtagits inför hösten 2014. Därtill har mycket tuff restriktivitet avseende inköp aviserats och följsamheten för detta har varit god. Kulturens bidragshantering är förändrad. Driftsbidrag samlingslokaler och bidrag till föreningsdrivna kulturbyggnader har flyttats till verksamhetsområdet Teknik och fritid. Ett nytt kulturarrangörsbidrag har inrättats och handläggs av biblioteks- och kulturassistenten. Kommunstyrelsen har tagit ett beslut att ett kultur- och fritidspolitiskt program ska tas för Norsjö kommun. Åtgärder som har vidtagits är bland annat minskat antal lärartjänster med 3,08 på nationella programmen på gymnasieenheten från och med höstterminen 2014. Projektmedel PLUG-IN har erhålls under 2014 för att täcka del av kostnaderna för studiehandledning på modersmål. Folkhälsan och fritidsgården har uppnått målen. Flertalet aktiviteter är genomförda som till exempel kärleksveckan, poängjakten och insatser inom hälsofrämjande skola. Knut´ns personal har jobbat med det prioriterade målområdet psykisk ohälsa. De verksamheter som levererat större budgetöverskott är biblioteket med 187 tkr, fritidsgården 171 tkr och folkhälsa 136 tkr. Läromedelskostnader på gymnasiet var 324 tkr lägre än budgeterat. Även fortbildningskostnader lämnade ett budgetöverskott motsvarande 181 tkr. Knut´n har under året uppnått målet avseende platser för placering utifrån LSS, SOL-beslut samt placeringar från Arbetsförmedlingen och intern språkpraktik. 22 Förvaltningsberättelse Flyktingboendena har uppdaterat sin del av hemsidan, men även jobbat med att utveckla rutiner samt säkerhets- och arbetsmiljöarbete. Exkluderas resultaten för våra nyanlända elever skulle meritvärdet varit 236. Detta visar att vi måste bli bättre på att hjälpa de nyanlända att nå fler och högre mål. Händelser av väsentlig betydelse Antagningen till Norsjö gymnasium stoppades av kommunstyrelsen i april 2014. Beslut att avveckla de nationella programmen fattades också. När avgångsklasserna i årskurs 3 går ut i juni 2015 återstår bara språkintroduktionsprogrammet. De nationella proven visar också goda resultat för årskurs 9. I ämnet svenska toppade Norsjö Sveriges totala resultat. I matematik och engelska hamnade kommunens årskurs 9 på 12:e respektive 13:e plats i rankingen mellan Sveriges alla kommuner. I februari 2014 flyttade flyktingboendet Athena från Bastuträsk till Pallas tidigare lokaler i Norsjö. Pallas flyttade samtidigt in i de nya lokalerna vid Storgatan. Flytten krävde både extra personalresurser och andra resurser, som hyra av lastbil. Av de som gjorde alla delproven i de olika ämnena var följande godkända: Svenska Engelska Matematik NO (Biologi) SO (Geografi) Framtid Verksamhetsområdet Utveckling och tillväxt avvecklas inför år 2015. Gymnasium och vuxenutbildning flyttas till det nya verksamhetsområdet Utbildning. Flyktingverksamheten kommer att tillhöra verksamhetsområdet Omsorg medan bibliotek, kultur och fritid samt Knut´n placeras i det nya verksamhetsområdet Kommunal utveckling. 100% 100% 97,8% 97,8% 97,4% I de nationella proven för årskurs 6 är resultaten något lägre. Utfallen blev enligt följande: Svenska Engelska Matematik NO SO De nationella programmen avslutas i Norsjö under våren 2015. Området Vux och SFI har ett stort utvecklingsbehov. En större efterfrågan av dessa verksamheter förväntas komma under 2015. Ett kultur- och fritidsprogram är under arbete. 90% 81% 75% 92,5% 92% Resultaten av de nationella proven för årskurs 3 har förbättrats sedan förra året. 76 procent av eleverna i årskurs 3 har godkänt i matematik. Dock har endast 53 procent godkänt i svenska. För- och grundskola Verksamhetsområdet redovisar ett budgetöverskott på 548 tkr. Förskolan, pedagogisk omsorg samt fritidshemmen redovisar mindre underskott. Behovet av barnomsorg på kvällar, nätter och helger ökar. Statsbidraget motsvarande 42 tkr täcker långt ifrån de faktiska kostnaderna. De övriga verksamheterna inom verksamhetsområdet gör mindre överskott. Störst överskott, 452 tkr, redovisar kostnadsställen som är gemensamma för hela föroch grundskolan. Inom verksamhetsområdet arbetas det med att förbättra informationen på kommunens hemsida. Händelser av väsentlig betydelse En besparing motsvarande 25 procent fritidspedagogtjänst är genomförd inom grundsärskolan. Under höstterminen har även besparing av talpedagog motsvarande 40 procents tjänst genomförts. Från höstterminen 2014 kommer fyra förstelärare att arbeta inom grundskolan. Uppdraget påbörjas så snart arbetsgivare och arbetstagare är överens om anställningsform och arbetstid för berörda. Måluppfyllelse Faktiskt antal närvarande barn per personal i förskolan uppmättes till 3,3 under vecka 42 och 43 via KKIK. Kommunen har ett mål på 4,0 barn per personal. Denna mätning är bara genomförd en gång under året. Den nya förskoleavdelningen Spelevinken har inte startas upp fullt ut. Det beror på att tillgång till permanenta lokaler saknats. Det finns barn som står i kö för att få komma in på den nya förskoleavdelningen. Under januari 2015 beräknas de nya lokalerna vara klara. Andel av dem som erbjudits plats inom förskoleverksamheten och fått plats på önskat placeringsdatum är 87 procent, vilket är något sämre än 2013. En anledning till detta är det höga födelsetalet 2013, vilket medfört ökat tryck på barnomsorgen. Väntetiden har varit som längst 13 dagar för de som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum. Skollagen ställer krav på att undervisning i de olika ämnena sker genom behöriga lärare. Ett stort arbete har påbörjats för att kartlägga alla behörigheter och säkerställa att vi följer lagstiftningen. Verksamhetsområdet har god måluppfyllelse i årskurs 9. Snittmeritvärdet för alla elever var 198. 23 Förvaltningsberättelse torerna som är gula eller gröna. Hemtjänsten når inte målluppfyllelse eftersom 50 procent av indikatorerna är röda. Läkemedelsgenomgångar är på väg att nå måluppfyllelsen med 75 procent. Handikappomsorgen når inte måluppfyllelse. Framtid I grundsärskolan finns väldigt få elever. Verksamheten bör ses över för framtiden. Genomförda förskoleråd, föräldramöten och utvecklingssamtal ökar medborgarnas möjlighet till inflytande och deltagande i kommunens utveckling. Ämnen som har tagits upp i förskoleråden är bland annat förväntansdokument, plan mot diskriminering och kränkande behandling samt krishanteringsplan. Händelser av väsentlig betydelse Det har inte inkommit några Lex Mariaanmälningar alls. Däremot har fem Lex Sarahanmälningar registrerats. Tre av dessa berör boende för ensamkommande flyktingbarn och två berör äldreomsorgen. Två av anmälningarna är överlämnade till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Inkomna anmälningar från IVO är två till äldreomsorgen och en till IFO. Ombyggnationer utifrån fritidshemsutredningen har påbörjats och fortlöper. Elevantalet i årskurs F-5 i Norsjö är högt och lokalerna är begränsade. För att säkerställa en kvalitativ verksamhet, där alla elever ges möjligheten att nå så långt som möjligt i sitt lärande, behövs eventuellt mer personalresurser. För att kunna ge våra nyanlända elever en god start, kan ytterligare resurser bli nödvändiga. IFO redovisar 63 procents ökning av orosanmälningar barn och unga. Genomsnittet är 3,8 anmälningar per vecka. Besluten har ökat med 42 procent för socialsekreterarna. Missbruksvården och efterfrågan på öppna insatser har ökat. Det är alltmer komplicerade ärenden. IFO deltar i projekt i samordningsförbundet regi ”långvarigt behov av försörjningsstöd”. Omsorg Omsorgen redovisar ett budgetunderskott med 713 tkr. Individ- och familjeomsorgens (IFO) underskott är 984 tkr. Kostnaderna för missbruksvård överstiger budgeterade medel med drygt 1 Mkr. Även barn- och ungdomsvården blev mer kostsam, 143 tkr, än avsatta budgeterade medel. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har ökat med drygt 200 tkr jämfört med 2013 och uppgick till 1 146 tkr 2014, vilket är 110 tkr med än budget. En ny ledningsorganisation för äldre- och handikappomsorgen har utarbetats. Sjukfrånvaron har minskat från 5,66 till 4,72 procent. Ett nytt system Timecare pool för bokning av vikarier har införts. Omsorgen har haft svårigheter att rekrytera socionomer, enhetschefer, sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Äldreomsorgens redovisade budgetunderskott är 408 tkr. Utskrivningsklara redovisar underskott med 150 tkr och hemsjukvården med 624 tkr, på grund av avancerad hemsjukvård samt materialkostnader. Även färdtjänsten har negativ budgetavvikelse med 264 tkr. Solbackas kostnader överstiger budget med 903 tkr på grund av ökad vårdtyngd. Vinkelbos avdelning 3 stängdes ner under september månad, vilket medfört att Vinkelbo har en positiv budgetavvikelse på 967 tkr. Vissa lägre överskott återfinns på flera andra kostnadsställen. Antalet förordnanden har ökat på överförmyndarverksamheten. Det är bland annat en ökning av äldre personer med demenssjukdomar och mer komplicerade ärenden. Norsjö, Sorsele och Malå kommun har gemensam genomfört utbildning till gode män för ensamkommande flyktingbarn. Familjehemmen har genomgått en längre familjehemsutbildning genom familjehemssekreterarna. Prestationsmedel har erhållits för psykisk ohälsa, kvalitetsregister och Vuxnas behov i centrum (VBIC) och Äldres behov i centrum (ÄBIC). Personal från omsorgen medverkar även i e-hälsaprojekt ”Health Care” Handikappomsorgen redovisar ett överskott på 131 tkr mot budget. Enhetschefstjänsten har varit vakant en längre period, vilket förklarar överskottet. Överförmyndarverksamhetens underskott är 58 tkr. Av underskottet är 45 tkr direkt hänförbara till för högt beräknade intäkter från migrationsverket Vinkelbo avd. 3 med 12 platser stängdes ner under september månad. Med det följde förflyttning av boende och omorganisation av personal. Antalet särskilda boendeplatser är nu 60 st. Två särskilda demensenheter är inrättade på Solbacka. Behov av korttidsboende har ökat. Budgetöverskottet för ledning, utbildning och rehabilitering är 605 tkr då tilldelade kvalitetsmedel inte nyttjats samt att externt erhållna prestationsmedel använts till utbildning. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är inte uppnådd utifrån upprättad verksamhetsplan. Individ- och familjeomsorg når målen. 100 procent av indikatorerna är gula eller gröna. Äldreomsorgen och särskilt boende är på väg att uppnå måluppfyllelse med 75 procent av indika- Krokens gruppbostad har utökats med en satellitboende. Dagverksamheten har under oktober flyttat sina lokaler till tidigare avdelning 3 på Vinkelbo. 24 Förvaltningsberättelse Målet är 25 timmar/vecka och är därmed inte uppfyllt. 95 procent av eleverna är simkunniga i årkurs fem och uppåt. Framtid E-tjänster förväntas öka inom omsorgens verksamhetsområde. Överförmyndarverksamheten beräknar att det blir mer komplicerade ärenden och svårare att rekrytera uppdragstagare. Under året har andelen ekologiska livsmedel som köpts in motsvarat 13,4 procent, vilket inte uppnår målet för 2014 på 15 procent. Betydande lagändringar och nya metoder kommer medföra revideringar av riktlinjer och rutiner inom individ- och familjeomsorgen. Samverkan internt och externt kommer att öka. Fortsatt ökade behov av insatser för barn, unga och vuxna. Återvinningscentralen har varit öppen 6 timmar utöver ordinarie tider, vilket inte uppfyller kommunens mål på 12 timmar. Årets energiförbrukning var 9,49 GWh, vilket klarade det utsatta målet på en förbrukning under 9,5 GWh. Inom handikappomsorgen väntas ökning av antal assistansärende, brukare till daglig verksamhet samt ökad vårdtyngd på särskilda boenden. Händelser av väsentlig betydelse All personal med fastighetanknytning, verkstad och städ går över till NLAB vid årsskiftet 2014/2015. Eftersom alla dessa personalkategorier finns inom verksamhetsområdet har det under året inneburit stora förberedelser inför förändringarna. Mer avancerad omvårdnad, sjukvård och palliativ vård i ordinärt boende förväntas inom äldreomsorgen. Satsning mot de mest sjuka äldre fortsätter. En utmaning blir att se hur långt ett lägre antal boendeplatser räcker. Förrådet har avvecklats i samband med att förändringen av organisationen. Från och med 2015-01-01 ombesörjer verksamheterna själva inköp av varor från upphandlade leverantörer. Teknik och fritid Verksamhetsområdet visar ett överskott på 3 983 tkr, varav 4 374 tkr är ersättning från försäkringsbolaget för branden på industrihuset. Simhallen har under året krävt stora resurser i form av reparations- och underhållsåtgärder. Enligt uppdragsrapport som genomfördes av CBI Betonginstitutet AB i september 2013 bedöms simhallen hålla i minst 10 år till om rätt felavhjälpande underhåll görs. Teknisk administration och gemensam verksamhet ger ett överskott på 1 031 tkr och har främst personalrelaterade orsaker. Vd:n i NLAB har belastat kommunen med 25 istället för 50 procents lönekostnader under stora delar av året. Även kostnaden för verksamhetschef var lägre än budgeterat. Framtid Teknik och fritid avvecklas. Återstående delar inom verksamhetsområdet överflyttas till det nya verksamhetsområdet Kommunal utveckling vid årsskiftet 2014/2015. Fastigheter visar 5 263 tkr i överskott, vilket förutom försäkringsersättningen främst beror på att kostnaderna för el och fjärrvärme var 1 217 tkr lägre än budgeterat. Fritidsdelen inryms i den nya avdelningen Kultur och fritid. En struktur för optimalt resursnyttjande och verksamhetsinnehåll behöver byggas upp. En långsiktig plan med en flerdimensionell analys av ändamål och behov för simhallen behöver påbörjas för eventuell nybyggnation. För detta kommer medel att behöva avsättas under flera år och därför är det nödvändigt att skyndsamt planera för detta. Vatten och avlopp redovisar ett underskott på 845 tkr. Verksamheten har under året haft flera vattenläckor. En av dessa var i Norsjövallen, vilket krävde stora grävningsresurser då det var svårt att lokalisera läckaget. Kostnaderna för denna vattenläcka uppgick till nästan 400 tkr. Renhållningen redovisar ett negativt resultat motsvarande 169 tkr. Väderförhållandena har orsakat merkostnader för sandning och hyvling av kommunens gator och vägar. Denna verksamhet resulterar i ett budgetunderskott motsvarande 480 tkr. Från 2015 sköts driften av Norsjö kommuns fastigheter av NLAB. Målsättningen är att tillsammans med bolagets personal fortsätta arbetet med energioptimering i fastigheterna för att fortsätta reducera kostnaderna för el och fjärrvärme. Under året har sammanslagning av samtliga kök i Norsjö samhälle skett. Måltidsverksamheten visar 1 224 tkr. Personalkostnaderna har varit dyrare än budget. Verksamheten har även betydligt lägre intäkter än budgeterade intäkter. För VA bedöms drift- och underhållskostnader öka framöver beroende på gamla anläggningar. Måltidsverksamhetens kostnader och arbetssätt behöver anpassas till de minskande intäkterna (volymerna). Måluppfyllelse Under året har Teknik och fritid arbetat med några specifika mål för verksamhetsområdet. Simhallens öppettider är oförändrade och ligger på samma nivå som 2013, vilket är 20 timmar/vecka. 25 Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning När det gäller koncernens intäkter är de procentuella förändringarna mellan åren störst inom hyror och arrenden samt övriga intäkter. Begreppet sammanställd redovisning tillkom med den kommunala redovisningslagen och är närmast synonymt med koncernredovisning. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av kommunens och de kommunala företagens verksamhet och ekonomiska ställning. I den sammanställda redovisningen visas kommunen och de kommunägda företagen sammantaget. God ekonomisk hushållning i koncernen Koncernresultatet uppgår till 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Bolaget bidrar därmed med att försämra måltalet om god ekonomisk hushållning med 0,1 procent eftersom kommunens enskilda resultat uppgår till 1,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Koncernen I kommunkoncernen ingår det av kommunen helägda fastighetsbolaget Norsjölägenheter AB. I koncernsammanställningen är kommunkoncerna mellanhavanden exkluderade. All personal är under 2014 anställd i kommunen, vilket innebär att bolaget köpt tjänster av kommunen. Ytterligare upplysningar om det kommunägda bolaget framgår i avsnittet Norsjölägenheter AB. Koncernens balansomslutning Med balansomslutning menas summan av tillgångssidan i balansräkningen. Koncernens balansomslutning uppgår vid utgången av 2014 till 398 Mkr. Detta är 2 Mkr lägre jämfört mot 2013. Koncernens materiella anläggningstillgångar, det vill säga mark, byggnader, tekniska anläggningar och inventarier, uppgår till 277 Mkr, vilket är en ökning med 15 Mkr under året. De materiella anläggningstillgångarna har ökat med 16 Mkr i kommunen medan de har sjunkit med 1 Mkr i bolaget. Årets koncernresultat Årets resultat för koncernen visar ett överskott om 3,4 Mkr. Det är en försämring jämfört med 2013 med 4,2 Mkr. I årets resultat ingår både jämförelsestörande intäkter och jämförelsestörande kostnader. Intäkterna uppgår till 4 374 tkr och avser försäkringsersättning för branden i industrihuset våren 2013. De jämförelsestörande kostnaderna uppgår till 400 tkr och är kostnader som upparbetats under året avseende branden. Alla jämförelsestörande poster återfinns i kommunen. Koncernens nettokostnader Koncernens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, har under året ökat med 5 670 tkr (2,4 procent) jämfört mot 2013. Koncernens kostnader har ökat med 11 770 tkr (3,6 procent) och intäkterna har ökat med 6 100 tkr (7,2 procent). Koncernens långfristiga skulder Koncernens långfristiga skulder minskade under 2014 med nästan 1 Mkr till totalt 115 Mkr. Skulderna består dels av lånekrediter och dels av skuld för investeringsbidrag och anslutningsavgifter. I bolaget minskade de långfristiga skulderna med nästan 4,6 Mkr under 2014. Detta beror på amortering av skulder. Den långfristiga låneskulden uppgick vid bokslutet till 85,8 Mkr, vilket kan jämföras med bokslutet 2013 då skulden var drygt 90 Mkr. Kommunen har inga tecknade lån. Däremot finns en skuld för investeringsbidrag på 29,1 Mkr och en mindre skuld på 110 tkr för anslutningsavgifter. Skulden för investeringsbidrag har under 2014 ökat med 3,6 Mkr och avser bidrag till godsterminalen i Bastuträsk. Enligt Rådet för kommunal redovisning, RKR, ska bidragen initialt bokföras som en skuld i balansräkningen. Upplösning av skulden sker därefter i takt med att anläggningen avskrivs. Av koncernens kostnader är det främst övriga rörelsekostnader som dragit iväg kostnadsmässigt. Kostnaderna för bidrag och transfereringar har däremot sjunkit rejält mellan 2013 och 2014. 26 Förvaltningsberättelse Koncernens likviditet Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. Koncernens likvida medel uppgick vid utgången av 2014 till knappt 88 Mkr, vilket är en minskning med nästan 19 Mkr jämfört med 2013. Av de likvida medlen svarar kommunen för 82,6 Mkr. Minskningen av de likvida medlen återfinns främst i kommunen som har 18,2 Mkr mindre i likvida medel än vid förra bokslutet. Norsjölägenheter AB Norsjölägenheter AB har under 2014 inte haft egen anställd personal. All personal är istället anställd i kommunen, vilket innebär att bolaget köper tjänster av kommunen. Bolaget har upprättat årsbokslut för kalenderåret. Norsjölägenheter AB, som är det största bostadsföretaget i kommunen, ägs helt av Norsjö kommun. Under 2014 har en nyemission skett. Ägaren Norsjö kommun utökade sitt aktieinnehav från 1 107 till 4 428 aktier. Aktievärdet är 1 000 kronor per aktie. Balanslikviditet visar om det finns tillräckligt med likvida omsättningstillgångar för att klara av att betala tillbaka kortfristiga skulder inom kort tid. Tumregeln är att balanslikviditeten ska vara högre än 2. Koncernens balanslikviditet har sjunkit rejält de senaste två åren. Eftersom balanslikviditeten vid utgången av 2014 endast uppgår till 1,90 understiger nyckeltalet tumregeln. Mellanhavanden mellan bolaget och kommunen är till exempel uthyrning av lokaler till kommunen och köp av olika varor och tjänster från kommunen. Mellanhavanden mellan bolaget och kommunen (tkr) Försäljning till Norsjö kommun Köp från Norsjö kommun Finansiell kostnad från kommunen Kortfristig fordran på balansdagen Kortfristig skuld på balansdagen Långfristig skuld på balansdagen 2014 2013 7 900 6 400 300 600 2 000 0 8 100 5 400 300 900 2 400 0 Huvuduppgifter Bolagets uppgift är att bygga samt förvalta bostäder och lokaler med tillhörande kollektiva anordningar. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Koncernens soliditet Måttet soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och om det finns någon buffert för framtida eventuella negativa årsresultat. Mellan 2011-2013 sjönk soliditeten med 6 procentenheter i koncernen. Detta beror på att koncernens tillgångar ökat i förhållande till det egna kapitalet. Mellan 2013 och 2014 har koncernens soliditet ökat med en procent. Under 2014 har kommunens soliditet ökat från 69 till 70 procent. Bolagets soliditet har ökat från 6 till 9 procent. Ändamålet med verksamheten är att i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Norsjö kommun. Bolaget ska erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Norsjölägenheters målgrupp är Norsjö kommuns invånare, företag och organisationer. Norsjölägenheter AB äger 330 lägenheter och 8 lokaler per den 31 december 2014. Den totala ytan uppgår till 26 875 kvm. Norsjölägenheter AB förvaltar på uppdrag av ägaren även Storgatan 80. Norsjö kommun blockförhyr äldreboendena Solbacka och Bäckgården, totalt 50 lägenheter. Företaget har haft väldigt bra uthyrning under året med få vakanser. Efterfrågan på ettor, tvåor och fyror är stor medan det är betydligt lägre efterfrågan på treor. Diskussioner förs om att bygga ett nytt hyreshus med tolv lägenheter 2016-2017. Bostadskön till seniorboenden är lång. 2009 byggdes Klockarbo på med en våning. Möjlighet till ytterligare påbyggnad finns. Hyresförhandlingen för 2013 renderade i ett tvåårsavtal. Den 1 augusti höjdes hyran med 1,75 procent. Ny förhandling kommer att ske 2015. 27 Förvaltningsberättelse Underhåll och byggnationer Underhållskostnaderna för lägenheterna uppgick till 1 793 tkr, för lokaler 957 tkr samt gemensamt underhåll 459 tkr. Underhåll av fastigheter har under 2014 kostat 124,11 kr/kvm vilket är i samma nivå som föregående år. Bolaget fortsätter med sin satsning på energibesparingar, bland annat utbyte av all utebelysning till LED-belysning. Resultaträkning (tkr) Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Fasadrenovering, fönsterbyten och byten av garageportar har tillsammans genererat reparationskostnader motsvarande 1 027 tkr. Investeringar Under året har Norsjölägenheter AB köpt hotellfastigheten Hällan 8 inklusive inventarier av Norsjö kommun. Investering gällande tilläggsisolering på Åkargatan 15 och 17 har också skett. Eftersom bolaget börjat förbereda sig för att driva bolaget i egen regi har investering även gjorts i fordon och administrativa system. Total investeringsutgift uppgår till 1 792 tkr. 2014 21 580 -16 862 -2 747 1 971 31 -2 281 326 0 47 2013 21 490 -13 804 -2 623 5 063 24 -2 418 -326 -523 1 820 Balansräkning (tkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Tillgångar 2014 2013 94 215 6 896 101 111 95 195 7 440 102 635 Eget kapital och skulder Eget kapital Obeskattad reserv Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Eget kapital och skulder 8 924 0 85 765 6 422 101 111 5 556 326 90 351 6 402 102 635 Framtid 2015 blir ett spännande år för bolaget. Under 2014 har inte bolaget haft egna anställda, vilket kommer att ändras 2015 eftersom kommunfullmäktige beslutat att Norsjölägenheter AB ska bedrivas i egen regi. Beslutet har grundats på att koncernen ska följa Lagen om offentlig upphandling, LOU. Moderbolaget får enligt lagen köpa tjänster av dotterbolaget men inte tvärt om. Alla anställda i kommunen med fastighetsanknytning, till exempel fastighetsskötare, vaktmästare och parkarbetare samt personal inom städ och verkstad har erbjudits anställning i bolaget där övergången ska ske via så kallad verksamhetsövergång. Årets resultat och verksamhet Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt är ett underskott med 279 tkr. Bolaget har återfört en tidigare balanserad ersättningsfond som uppgick till 326 tkr. Detta medför att resultatet efter skatt är positivt och uppgår till 47 tkr, vilket är 1 773 tkr lägre än föregående år. Årets resultat före och efter skatt (tkr) 2014 2013 Resultat före bokslutsdisp. -279 2 669 Bokslutsdisposition 326 -326 Resultat före skatt 47 2 343 Skattekostnad 0 -523 Resultat efter skatt 47 1 820 När det gäller bostäder förväntas inte efterfrågan att minska. Ombyggnationen av hotellfastigheten Hällan 8 kommer att påbörjas under våren. Fastigheten kommer att byggas om till bostäder, kontor och vandrarhem. Ändring av detaljplanen har dragit ut på tiden och färdigställande och inflyttning planeras till årsskiftet 2015/2016. Det kraftigt försämrade resultatet jämfört med föregående år beror på kostnadsökningar. Under 2014 har bolagets intäkter ökat med 90 tkr. Driftkostnaderna har ökat med 3 182 tkr. Räntekostnaderna har minskat med 140 tkr, vilket kan tillskrivas att bolaget amorterat 4 269 tkr av låneskulden samt att räntenivåerna är fortsatt låga. Bolaget har även haft hög uthyrningsgrad under året. Hyresbortfallet på grund av outhyrda bostäder och lokaler uppgår 2014 till 3,7 procent av beräknade hyresintäkter, vilket är 0,2 procentenheter lägre än 2013. Sannolikt kommer inte räntan att stiga under 2015, vilket är gynnsamt för bolaget eftersom den totala låneskulden vid bokslutet uppgick till 87 351 tkr. Arbetet med budget för 2015 färdigställdes under hösten. Norsjölägenheter AB budgeterar med ett överskott motsvarande 485 tkr. Resultat- och balansräkning I sammanställningen återfinns Norsjölägenheters resultat- och balansräkning. Mellanhavanden mellan bolaget och kommunen är inte eliminerade i sammanställningen. 2014 har varit ett utmanande år på grund av arbetet med förberedelserna för att driva bolaget i egen regi. 2015 förväntas bli än mer utmanande då de 25 nyanställda ska finna sina roller i den nya organisationen. 28 Förvaltningsberättelse Driftredovisning (tkr) 2014 Avvikelse: + = överskott . - = underskott Budget Netto Utfall Netto Budget Netto Utfall Kostnad Utfall Intäkt Utfall Utfall Netto Avvikelse 2013 2013 2014 2014 2014 2014 2014 Redovisning per verksamhetsblock Politisk verksamhet -3 949 -3 471 -4 028 -5 055 984 -4 071 -43 Infrastruktur, skydd m m -15 150 -14 823 -15 229 -21 060 5 845 -15 215 14 Fritid och kultur -14 356 -13 783 -14 294 -14 727 1 306 -13 421 873 Pedagogisk verksamhet -96 586 -97 423 -95 253 -105 701 10 775 -94 926 327 Vård och omsorg -95 170 -96 979 -101 452 Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Gemensamma verksamheter Summa verksamhet -2 428 -2 136 -124 312 20 708 -103 604 -2 152 -2 367 -32 866 30 844 -2 022 345 -4 899 -5 769 -5 841 -28 386 25 939 -2 447 3 394 -22 897 -19 829 -21 786 -63 460 45 294 -18 166 3 620 -255 435 -254 213 -260 250 -395 567 141 695 -253 872 6 378 Redovisning per nämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Gemensam nämnd Summa verksamhet -1 205 -1 368 187 -1 181 24 -248 230 -247 222 -252 965 -1 175 -385 362 138 739 -246 623 6 342 -6 030 -1 139 -6 080 -8 837 2 769 -6 068 12 -255 435 -254 213 -260 250 -5 852 -395 567 141 695 -253 872 6 378 Finansiering Skatter och bidrag Finansiella intäkter/kostnader Övriga intäkter/kostnader Årets resultat 254 221 253 177 256 530 0 257 552 257 552 1 022 5 498 5 542 5 343 -155 4 715 4 560 -783 -3 294 994 -2 058 -4 660 0 -4 660 -2 602 990 5 500 -435 -400 382 403 962 3 580 4 015 Av resultaträkningens finansiella kostnader ingår 21 tkr i verksamheternas kostnader. Av årets resultat (överskott 3 580 tkr) har preliminärt 671 tkr ombudgeterats till 2015 år driftbudget. 29 Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning (tkr) 2014 Avvikelse: + = överskott . - = underskott Budget Netto Utfall Netto Budget Netto Utfall Varav Avvikelse Netto pågående Netto 2013 2013 2014 2014 Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Gemensamma verksamheter 0 12 959 270 710 1 090 0 8 566 24 736 0 6 579 20 416 285 0 5 823 17 090 0 9 079 480 1 560 590 0 9 498 8 614 0 4 052 82 567 242 0 7 479 10 725 0 1 944 2 176 100 0 7 334 17 834 0 5 027 398 993 348 0 2 019 -2 111 Totalt 48 331 30 213 29 821 23 147 27 390 6 674 Kommunstyrelsen Gemensamma nämnder 48 281 50 30 163 50 29 611 210 22 985 162 27 390 0 6 626 48 Totalt 48 331 30 213 29 821 23 147 27 390 6 674 Varav färdigställda fleråriga Total budget Redovisning per verksamhetsblock Redovisning per styrelse/nämnd investeringar 2014 Asfaltering Sävenäsväg, Bsk Projektering flyktingboende Nsö Ombyggnad Norsjövallens skola Norsjö hotell (Hällan 8) Mensträsk vägarbete 1 400 94 4 500 450 300 Varav pågående fleråriga investeringar 2014.12.31 Total budget Terminal Bastuträsk Åtgärder energibesiktningar Köp, ombyggnad, fd Missionskyrkan Heden Ombyggnad kök Långsiktig fritidshemplanering Utbyte Hg-lampor fritidsanläggningar Trygghetslarm Bäckgården Återuppbyggnad industrihus Gatljus, byte armaturer Fönsterbyte Bastuträsk skola TimeCare datasystem Inventarier ny förskola 20 000 1 192 6 406 1 250 11 450 2 321 525 185 7 860 3 000 550 500 275 * * * * * * Redovisat Redovisat Redovisat tidigare 2014 totalt år 1 038 219 1 257 94 0 94 4 646 84 4 730 450 0 450 22 252 274 Avvikelse mot plan Redovisat Redovisat Redovisat tidigare 2014 totalt år 14 349 1 251 15 600 442 333 775 5 535 759 6 294 137 377 514 10 083 7 187 17 270 0 898 898 0 2 2 0 100 100 0 7 018 7 018 0 1 584 1 584 0 16 16 0 310 310 0 176 176 Prognos Avvikelse totalt mot plan *) I kolumnen total budget ingår även nytt budgetanslag för år 2015 Preliminärt kommer 8,8 Mkr av att ombudgeteras till år 2015. 30 143 0 -230 0 26 16 555 1 192 6 400 1 250 17 443 2 321 525 185 7 424 3 000 550 500 275 3 445 0 6 0 -5 993 0 0 0 436 0 0 0 0 Förvaltningsberättelse Väsentliga personalförhållanden Som centralt politiskt organ har kommunstyrelsen det samlade arbetsgivaransvaret i kommunen. Det övergripande målet med kommunens personalpolitik är att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som på kort och lång sikt klarar personalförsörjningen. sms blir bokade på pass. Vikarien får en inloggning till systemet och lägger upp sitt schema när man är tillgänglig för att bokas. Ett 80-tal timavlönade medarbetare är i dagsläget knutna till Vik Pool. Kommunen som arbetsgivare arbetar aktivt för att stödja och utveckla cheferna. En viktig mötesplats för våra chefer är träffarna i Chefsforum. Dessa har genomförts fem gånger under året. Frukostmöten med olika teman har genomförts fyra gånger under året. Teman har varit rekrytering, delegationsordning, LAS och medarbetarsamtal. Chefer har också under året kunnat använda ”I Know” som är en webbaserad portal för undervisande föreläsningar. Viktiga arbetsområden är bland annat att utarbeta och omsätta strategiska personalpolitiska beslut, förhandlingar med fackliga organisationer, jämställdhet, arbetsmiljö, friskvård, löneadministration, verksamhetsövergripande utbildningar och pensionsadministration. Året som gått Lönerevison 2014 genomfördes med ett samlat utfall på 2,65 procent. Under hela året har ett omfattande förändringsarbete pågått inför inrättande av ny tjänstemannaorganisation 2015. En orsak till förändringen har varit Norsjölägenheter AB:s omorganisation. En förändring som medfört att personal som arbetar med fastighetsunderhåll och städning från årsskiftet går över till NLAB. Förändringen har genomförts som verksamhetsövergång där samtliga berördas anställningsavtal automatiskt övergår till förvärvaren enligt 6 b § LAS. Tjugotvå tillsvidareanställda medarbetare övergår med sin anställning till NLAB. Under 2014 har friskvårdsgruppen fortsatt sitt långsiktiga friskvårdsarbete. Antalet aktivt motionerande inom kommunen har under 2014 varit cirka 22 procent, vilket är lägre än under 2013 då 38 procent motionerade aktivt. Friskvårdsgruppens målsättning är att 60 procent av kommunens medarbetare ska delta i någon form av de friskvårdsaktiviteter som erbjuds och/eller motionera på egen hand. Under 2014 har friskvårdssatsningens riktlinjer uppdaterats och nya riktlinjer har tagits fram vilka gäller från och med 2015-01-01. Förhoppningen är att de nya riktlinjerna ska öka motionerandet inom kommunen. Friskvårdsaktiviteter som passar alla kommer att anordnas inom kommunen. Den kvarvarande organisationen har genomgått en omfattande genomlysning och översyn. Målsättning i förändringsarbetet har varit att skapa en ny tjänstemannaorganisation som är effektiv och ändamålsenlig. Antal anställda och personalkostnader Innan beslut om en organisationsförändring är arbetsgivaren skyldig att informera och förhandla enligt MBL. Under hösten 2014 har därför ett flertal fackliga förhandlingar genomförts. Organisationsförändringen skapar arbetsbrist bland chefer inom verksamhetschefsled och för chefer inom verksamhetsområdet Teknik och fritid. Även inom gemensam service uppstår arbetsbrist då resurser flyttas över till NLAB. För att undvika uppsägningar genomförs omflyttningar av vissa chefer inom organisationen samt att vissa chefsroller förändras. Den 1 november 2014 hade Norsjö kommun 436 tillsvidareanställda och 68 visstidsanställda, vilket är en minskning med 16 anställda jämfört med 2013. Minskning av personal är också föranledd av intagsstopp inom gymnasiets nationella program. Antal anställda per 1 november Under året har en avdelning på äldreboendet Vinkelbo lagts ner. Även här har övertalighet uppstått, men den har kunnat hanteras genom att berörd personal har omplacerats och förflyttats till annan arbetsplats inom organisationen. Tillsvidareanställda Visstidsanställda 2014 436 2013 452 68 71 504 522 Personalkostnaderna 2014 uppgår till 217,2 Mkr, vilket utgör 65,1 procent av kommunens totala driftskostnader vid exkludering av jämförelsestörande kostnader. Norsjö kommun har inga pensionsutfästelser, så kallade fallskärmar, till någon anställd utöver de avtalsreglerade pensionerna. Under hösten 2014 har det varit ett intensivt arbete med att verkställa införandet av en central vikariehanteringsfunktion. Vik Pools som ska tillhöra personalenheten ska hantera all korttidsfrånvaro där vikarie måste tillsättas. Bemanningsverktyget Time Care Pool möjliggör att timavlönade vikarier via 31 Förvaltningsberättelse För kommunens hel- och deltidsarvoderade är pensionsbestämmelserna reglerade i enligt bestämmelser i OPF – KL. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som valts för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Förtroendevalda som tidigare omfattats av PBF eller PRF fortsätter att regleras enligt dessa bestämmelser. Kalkylerade pensionsavgångar per verksamhetsområde Personal inom För- och grundskola Dagbarnvårdare Barnskötare Förskollärare Fritidspedagoger Lärare grundskola Övrig skolpersonal grundskola Inom 5 år Inom 10 år 0 2 9 0 8 1 20 4 5 11 1 14 3 38 Inom 5 år Inom 10 år 26 2 28 49 4 53 Kön- och åldersfördelning Personal inom Omsorg Av Norsjö kommuns 436 tillsvidareanställda är 369 stycken kvinnor. De flesta av dessa arbetar inom vård och omsorg samt inom skola och barnomsorg. Vård- och omsorgspersonal Sjuksköterskor Personal inom Utveckling och tillväxt Lärare gymnasium/vuxenutb. Övrig skolpersonal Handledare flyktingverksamhet Inom 5 år Inom 10 år 1 0 4 5 1 0 4 5 Inom 5 år Inom 10 år 2 3 7 12 6 6 9 21 Inom 5 år Inom 10 år 2 2 4 1 9 9 5 3 9 26 74 143 Personal inom Teknik och fritid Köksverksamhet Lokalvård Teknik- och servicepersonal Medelåldern bland kommunens tillsvidareanställda kvinnor är 47,3 år. För männen är medelåldern 47,8 år. Medelåldern för kommunens samtliga tillsvidareanställda uppgår till 47,4 år. Personal inom administration Chefer Handläggare Administrativa assistenter Övriga Totalt antal Arbetsmiljö Enligt kommunens systematiska arbetsmiljöhandbok ska redovisning ske på årsbasis för anmälda arbetsskador och tillbud samt beviljade icke tidsbegränsade sjukersättningar. Kalkylerade pensionsavgångar Antalet tillsvidareanställda som blir 65 år inom en tioårsperiod uppgår till 143 personer, vilket utgör 32,6 procent av kommunens totala antal tillsvidareanställda. Inom 5 år är det 74 tillsvidareanställda som fyller 65 år, vilket motsvarar 16,9 procent. Antal anmälda arbetsskador Stab och gemensam service Skola och omsorg Utveckling och tillväxt Teknik och fritid Totalt antal 32 2014 4 11 2 4 19 2013 2 3 1 1 7 Förvaltningsberättelse Anmälda arbetsskador fördelar sig på följande orsaker: Fallskada Skada av fallande/flygande föremål Skada av hanterat föremål Skada vid maskinarbete Stickskada, spruta Fysisk överbelastning Psykosocial överbelastning Skadad av person 2014 7 0 1 0 3 0 1 7 År 2005 var sjukfrånvaron 6,2 procent. 2012 uppgick sjukfrånvaron till 3,1 procent, vilket är den lägsta siffran sedan sjukfrånvarostatistiken började redovisas på ett likartat sätt. Sjukfrånvaron ökade under 2014 till 4,7 procent. 2013 2 0 1 1 2 1 0 0 Frånvaroorsaken föräldraledighet låg under perioden 2005-2009 mellan 4,5–4,8 procent. Högsta uttag av föräldraledighet under de senaste tio åren var 2010 med 4,9 procent. 2013 var siffran på 2,1 procent. 2014 var samma siffra rekordlåg med 1,2 procent, vilket innebär nästan en halvering av uttag föräldraledighet. Anmälda tillbud Det har inte anmälts några tillbud under vare sig 2013 eller 2014. Icke tidsbegränsad sjukersättning Inga personer har erhållit icke tidsbegränsad sjukersättning under 2014. Frånvaro Övriga former av tjänstledighet låg i inledningen av den tioårsperioden runt 5 procent. Lägst notering var 2009 då endast 2 procent av frånvaroorsaken var övrig tjänstledighet. För 2014 uppgick uttaget av övrig tjänstledighet till 3,3 procent. Av den totala arbetstiden under 2014 utgör 20,2 procent frånvaro. De vanligaste frånvaroorsakerna är semester och sjukdom. Uttag av semester har under året legat relativt konstant. Frånvarons andel av total arbetad tid har minskat under den senaste tioårsperioden. 2005 var den arbetade tiden 72,2 procent av total arbetstid. 2014 var motsvarande andel 79,8 procent. Förklaringen är främst en rejält minskad sjukfrånvaro. Detta innebär att kommunens medarbetare producerar mer arbetad tid. Siffrorna gäller total arbetad tid inom kommunen, d.v.s. timvikarier såväl som fast tillsvidareanställd personal. Siffrorna bygger på perioden 2014-01-01--2014-12-31. 33 Förvaltningsberättelse Redovisning av sjukfrånvaro Redovisning av sjukfrånvaro enligt följande sju indikatorer (nyckeltal): Indikator (nyckeltal) 1 Total sjukfrånvaro I förhållande till Sammanlagd ordinarie arbetstid 2 Sjukfrånvaro med långtidssjukfrånvaro, d.v.s. sjuktillfällen med ≥ 60 dagar 3 Sjukfrånvaro kvinnor Total sjukfrånvaro 4 Sjukfrånvaro män 5 Sjukfrånvaro åldersgruppen ≤ 29 år 6 Sjukfrånvaro åldersgruppen 30-49 år 7 Sjukfrånvaro åldersgruppen ≥ 50 år 2014 4,7 % 2013 4,2 % 39,9 % 29,3% Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 5,0 % 4,6 % Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 3,8 % 2,3 % Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen ≤ 29 år Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30-49 år Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen ≥ 50 år 3.1 % 2,4 % 4,8 % 4,6 % 5.1 % 4,2 % Sjukfrånvaro per personalkategori enligt ovanstående indikatorer Förskola Skola Omsorg Fritid/Kultur Teknik Adm Övriga 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 1 6,2 % 4,7 % 4,5 % 2,1 % 4,9 % 4,9 % 7,2 % 1,7 % 5,0 % 3,8 % 4,9 % 4,3 % 5,1 % 6,9 % 2 38,2% 29,9% 38,9 % 6,3 % 40,0% 29,6% 44,3 % 0,0 % 42,5% 24,1% 38,1% 33,5% 47,1% 47,6% 3 6,3 % 4,7 % 7,6 % 2,5 % 4,9 % 5,2 % 8,9 % 1,9 % 3,8 % 2,8 % 5,5 % 5,5 % 6,2 % 10,3% 4 0,0 % 0,0 % 0,7 % 0,8 % 5,3 % 2,5 % 0,2 % 1,1 % 7,1 % 5,4 % 3,5 % 1,3 % 3,7 % 1,6 % 5 4,6 % 3,0 % 0,0 % 2,8 % 3,4 % 1,6 % 0,3 % 0,2 % 1,9 % 1,8 % 5,2 % 5,2 % 3,8 % 2,7 % 6 5,6 % 2,8 % 3,2 % 2,5 % 5,9 % 6,1 % 14,0 % 2,7 % 3,3 % 3,6 % 4,8 % 7,0 % 3,6 % 4,7 % 7 7,4 % 7,1 % 6,1 % 5,0 % 4,6 % 5,0 % 3,0 % 1,1 % 6,6 % 4,0 % 4,8 % 2,6 % 7,3 % 11,0% 34 Förvaltningsberättelse Viktiga förhållanden Här redovisas viktiga förhållanden för bedömning av utveckling och tillstånd. Allmänt Under 2014 har kommunkoncernen arbetat med en stor förändring av organisationen då kommunens helägda koncernbolag Norsjölägenheter AB går över i egen regi den 1 januari 2015. Samtidigt flyttas förvaltningen av koncernens samtliga fastigheter över till bolaget. Personal som arbetar med fastighetsskötsel, vaktmästeri, verkstad, städ och park anställs i bolaget. I samband med denna förändring av organisationen avvecklas även Norsjös kommunförråd vid årsskiftet 2014/2015. Lagervolymen har minskats under hösten 2014 till utgående lagervärde 812 tkr. I bokslutet är lagret värderat till inventerat värde minus inkuransavdrag. Det mesta av fastighetsrelaterade artiklar kommer att säljas till Norsjölägenheter AB. Kvarvarande lager ska nyttjas till kommunens verksamheter men det kan uppstå en mindre utrangeringskostnad. Fastighet Det har under några år varit problem med lokalerna på Humlans förskola i Gumboda. Möss under golven och fuktproblem i de kallställda delarna av byggnaden ger problem i förskolans lokal. Nu är problemen akuta och en tillfällig flytt av förskolan planeras i mars 2015. Tre alternativa förslag på kortsiktiga lösningar har tagits fram. Kommunstyrelsen kommer att behandla dessa i mitten av mars 2015. Förslagen innebär uppskattade extra kostnader mellan 100-600 tkr beroende på vilket alternativ som väljs. De kortsiktiga lösningarna ger tidsutrymme för att sedan lösa problemet på lång sikt. Våren 2014 brann busstationsbyggnaden i Norsjö ner till grunden. Under hösten genomfördes förhandling med ägaren som slutade med att kommunen köper fastigheten i januari 2015 för att uppföra en ny byggnad. Kommunen kommer även att överta försäkringsersättningen och avser att nyttja den som investeringsbidrag för den nya byggnaden. Norsjö gymnasium Norsjö gymnasium har de senaste åren haft så få sökande elever till de nationella programmen att kommunstyrelsen beslutat att avveckla de nationella programmen. Vårterminen 2015 finns bara avgångsklassen i årskurs 3 kvar samt elever i introduktionsprogrammet språkintroduktion. Omsorg Socialstyrelsen skickade i november 2014 ut ett förslag på remiss som gäller bemanning på särskilda boenden. De bindande reglerna förtydligar socialnämndens ansvar genom krav på tydliga beslut om vilken service och omvårdnad varje person som flyttar till äldreboende ska få. Utifrån det ska boendet ta fram en plan för hur och när insatserna ska genomföras, och anpassa bemanningen efter det. Socialnämnden måste sedan regelbundet följa upp att den äldre får den omsorg hon eller han har rätt till. Föreskriften planeras träda i kraft 31 mars 2015. Detta kommer troligen att innebära en högre arbetsbelastning för biståndsbedömmaren och högre nattbemanning men någon djupanalys har inte gjorts ännu i Norsjö kommun. Flyktingverksamhet Flyktingverksamheten visar totalt sett ett underskott med 2 935 tkr för år 2014. Underskottet har täckts med balanserade medel från tidigare års överskott i flyktingverksamheten. Kvarstående balanserade överskott uppgår efter årets uttag till 3 289 tkr. Kostnaden för försörjningsstöd uppgick till 1 146 tkr för 2014. Det är en ökning med 214 tkr jämfört med föregående år. Kostnaden för försörjningsstöd väntas fortsätta öka även framöver. Diagrammet visar utvecklingen under de tio senaste åren. 35 Förvaltningsberättelse Framtidsbedömning Budgetförutsättningarna för 2016 kommer att föranleda ett gediget prioriteringsarbete under 2015 för att få budgeten i balans. Samtliga verksamheter kommer att behöva göra avvägningar gällande vad som ska prioriteras och vad som kan utföras med samma kvalité men till lägre kostnad. Även möjligheter till investeringar kommer att minska på grund av den höga investeringstakt som Norsjö kommun har haft de senaste åren. Gällande investeringar finns även ambitionen om att påbörja ett planeringsarbete för en ny sim- och sporthall i slutet av mandatperioden. Under 2015 startar även en ny programperiod och Norsjö kommun avser att starta upp flera projekt som utgår från den lokala utvecklingsstrategin. Dessa kommer bland annat att innefatta olika samarbetsprojekt samt arbetsmarknads- och näringslivssatsningar för att utveckla nya arbetssätt och digitala tjänster till kommuninvånare. Norsjö kommuns rekryteringsbehov av personal, kommer att öka från 2015 och framåt. För att säkerställa rätt komptens, behövs både utbildningsinsatser lokalt men även målmedvetet rekryteringsarbete för att hitta nya talanger. Från och med 2015 sköts förvaltning och städning av Norsjö kommuns fastigheter av Norsjölägenheter AB. Förvaltningsavtalet kommer att följas och utvärderas i slutet av året. För befintliga och nya medarbetare fortsätter Norsjö kommun med det tidigare påbörjade värdegrundsarbetet. Nya värdegrundsdagar för alla medarbetare planeras i oktober 2015 och arbetet på varje arbetsplats kring värdegrund och organisationskultur kommer att pågå under hela 2015. Norsjö kommuns mål och indikatorer kommer att omarbetas under 2015 med syftet att bli mer tydligt kopplade till visionen men även till den lokala utvecklingsstrategin och resultat. För att möta de kommande ekonomiska utmaningarna och behålla god kvalitet är det av vikt att ha ett genomarbetat resultatstyrningssystem som säkerställer att resurser fördelas efter behov. Mikael Lindfors Katarzyna Wikström Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef 36 Ekonomi Till vad användes skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens intäkter Finansnetto 2013 2014 49,4% 25,1% 24,8% 0,7% 49,1% 25,0% 25,5% 0,4% Fördelning per 100 kr Nettokostnad per invånare 2013 2014 2013 2014 0,45 kr 0,78 kr 7,23 kr 0,22 kr 0,50 kr 0,34 kr 2,29 kr 10,86 kr 1,16 kr 0,14 kr 1,03 kr 0,69 kr 0,30 kr 8,01 kr 17,17 kr 0,28 kr 0,03 kr 7,34 kr 27,54 kr 2,68 kr -0,03 kr -0,36 kr 1,91 kr 2,58 kr 0,19 kr 2,95 kr 1,50 kr 0,46 kr 0,88 kr 6,80 kr 0,24 kr 0,61 kr 0,14 kr 2,07 kr 10,66 kr 1,25 kr 0,06 kr 0,94 kr 0,64 kr 0,34 kr 8,09 kr 16,96 kr 0,30 kr 0,14 kr 6,73 kr 27,52 kr 3,26 kr 0,07 kr 0,33 kr 1,98 kr 2,52 kr 0,21 kr 3,35 kr 1,17 kr 273 kr 473 kr 4 356 kr 131 kr 305 kr 204 kr 1 393 kr 6 603 kr 708 kr 87 kr 627 kr 417 kr 184 kr 4 869 kr 10 445 kr 173 kr 13 kr 4 461 kr 16 749 kr 1 628 kr -17 kr -217 kr 1 163 kr 1 567 kr 115 kr 1 794 kr 911 kr 283 kr 546 kr 4 163 kr 151 kr 380 kr 89 kr 1 278 kr 6 589 kr 775 kr 40 kr 580 kr 395 kr 210 kr 5 003 kr 10 487 kr 187 kr 80 kr 4 158 kr 17 014 kr 2 014 kr 40 kr 202 kr 1 225 kr 1 559 kr 132 kr 2 073 kr 721 kr Räddningstjänst 1,43 kr 1,55 kr 872 kr 961 kr Miljö- och bygg 0,80 kr 0,72 kr 484 kr 444 kr Kommunfullmäktige Kommunstyrelse politisk verksamhet Kommunledningskontor Arbetsmarknadsåtgärder Näringsliv Turism Trafik och kommersiell service Gymnasium och vuxenutbildning Bibliotek Kultur Föreningsstöd Fritidsgård Arbetsmarknad Förskola, pedagogisk omsorg Grundskola, fritidshem Musikskola Överförmyndare Handikappomsorg Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Avfallshantering VA-hantering Gator och vägar Park och fritid Kommunal service Måltidsverksamhet Gemensamt Teknik och fritid 37 Ekonomi Fem år i sammandrag År 2010 2011 2012 2013 2014 Folkmängd 31/12 4 304 4 237 4 172 4 175 4 180 6,5 0,7 3,3 5,5 3,6 Soliditet (eget kapital i procent av totala tillgångar) 76% 77% 71% 69% 70% Balanslikviditet (omsättningstillgångar/kortfristiga skulder) 2,18 2,09 2,05 2,05 1,95 Skuldsättningsgrad (skulder och avsättningar/eget kapital) 31% 30% 41% 45% 44% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 98% 101% 100% 99% 99% 198,5 199,2 202,5 208,0 211,6 46 117 47 024 48 547 49 829 50 626 0 0 0 0 0 2,8 17,7 10,0 30,2 23,3 Ansvarsförbindelser (Mkr) 87,8 86,9 86,4 101,3 99,9 Medelskattekraft i förhållande till riket i procent 86% 88% 87% 89% 89% Kommunalskatt 23,15 23,15 23,15 23,35 23,35 Landstingsskatt 10,50 10,50 10,50 10,30 10,80 Total skattesats (kr) 33,65 33,65 33,65 33,65 34,15 Årets resultat (Mkr) Eget kapital (Mkr) Eget kapital/invånare (kr) Låneskuld (Mkr) Nettoinvesteringar (Mkr) Skattesats: Begravningsavgift f.n 0,45 kr och kyrkoavgift f.n. 1,00 kr redovisas inte i total skattesats. År 2013 skedde en skatteväxling på 0,20 kr mellan kommunen och landstinget för hemsjukvården. 38 Ekonomi Finansiell analys och framtidsbedömning tkr och gemensamma nämnder redovisar ett budgetöverskott på 12 tkr. I kommunstyrelsen anslagsbindning ingår Gemensam service, Utveckling och tillväxt, För- och grundskola, Omsorg samt Teknik och fritid. Årets resultat Resultatbudgeten för året var ursprungligen ett överskott med 500 tkr, men efter justeringar under året blev budgeten negativ med 435 tkr. Förändringarna består av ombudgeteringar från föregående år, omdisponering till investering samt tilläggsanslag. Det största tilläggsanslaget var 958 tkr drift av ny förskola. Totalt inom Gemensam service lämnas ett budgetöverskott på 2 338 tkr. Det är till största delen kommunledningskontoret som redovisar ett överskott som uppgår till 1 857 tkr. Vid en mer djuplodande analys på utfallet för varje kostnadssälle inom verksamheten framgår det att överskottet är tämligen jämnt fördelat mellan kostnadsställena. Kostnaderna för IT-system sticker ut med ett budgetöverskott på drygt 400 tkr. Överskottet för det interna IT-nätet uppgår till 192 tkr samtidigt som kostnaderna för det externa nätet lämnar ett överskott med 269 tkr. Det senaste beror på att kommunen kunnat sälja överkapacitet av svartfiber till externa parter. Kostnaderna för länstrafiken blev 189 tkr billigare än väntat. När det gäller medel för utvecklingsprojekt återstår 307 tkr av budgeterade medel, vilket beror på att väldigt få projekt startade under 2014. Driften av Bastuträskterminalen hade budgeterat för kostnader motsvarande 200 tkr. Eftersom terminalens flöde är bättre än förväntat har intäkterna varit högre än budgeterade intäkter, vilket medfört att nettokostnaden stannar på 37 tkr. De kostnadsställen som sticker ut i budgetöverdrag är den centrala administrationen som kostat 330 tkr mer än budget samt central facklig verksamhet som överskrider budget med 114 tkr. Det senaste beror på att många extra fackliga träffar genomförts under året med anledning av arbetet med omorganisationen för att Norsjölägenheter AB ska övergå i egen regi vid årsskiftet 2014/2015 samt den efterföljande omorganisationen i kommunen för att anpassa organisationen så ändamålsenlig som möjligt efter de nya förutsättningarna. För 2014 redovisar Norsjö kommun ett resultat på 3 580 tkr. Eftersom budgeterat resultat är negativt med 435 tkr är resultatet en förbättring med 4 015 tkr mot budget. Resultatet har dock åstadkommits med hjälp av den försäkringsersättning som utbetalats för att bygga upp det under 2013 nedbrunna industrihuset. Exklusive försäkringsersättningen skulle kommunen redovisat ett negativt resultat motsvarande 794 tkr. I resultatet ingår även jämförelsestörande kostnader som uppkommit på grund av branden. Dessa kostnader uppgår till 400 tkr. Resultatet har även påverkats av att det ur tidigare balanserat överskott inom flyktingverksamheten lyfts 2 935 tkr för att täcka uppkommet underskott. Kommunen hade förhoppningar om att den sista återbetalningen av AFA-försäkringen skulle utbetalas under 2014. Detta har inte skett. Det har ännu inte beslutats om den sista återbetalningen ska ske, men om den återbetalas kommer den att motsvara cirka 1,7 Mkr. Oavsett om ersättningen ur AFAförsäkringen kommer att utbetalas kan inte kommunen att kunna förlita sig på extra medel framöver. Det av därför av yttersta vikt att kommunen anpassar verksamheterna för att klara de finansiella målen framöver. Resultatutvecklingen för kommunen under 2000talet framgår i nedanstående tabell. Resultaten inkluderar jämförelsestörande poster eftersom dessa är resultatpåverkande. Totalt inom verksamhetsområdet Utveckling och tillväxt lämnas ett budgetöverskott på 186 tkr. Vid jämförelse på anslagsbindningsnivå har verksamheterna ganska god följdsamhet mot budget. Gymnasiet och vuxenutbildningen visar ett underskott motsvarande 149 tkr. Även det som klassificeras som övrigt inom verksamhetsområdet redovisar ett underskott och uppgår till 185 tkr. Dessa täcks upp av biblioteket som varit 187 tkr billigare än budget, fritidsgården 171 tkr och kulturen 85 tkr billigare än förväntat enligt budgeterade medel. Även kostnaden för arbetsmarknad har en positiv budgetavvikelse. Denna uppgår till 77 tkr. Värt att notera är att föreningsbidragen under 2014 övergått till verksamhetsområdet Teknik och fritid. 2013 utbetalade kultur 1 891 tkr i föreningsbidrag medan det 2014 endast utbetalades 325 tkr. Båda åren är överensstämmande med budgeterade medel. Dock blir Verksamheternas utfall Verksamheternas nettokostnader har sammantagit understigit budgetanslagen med 6 378 tkr. Kommunfullmäktige redovisar ett budgetöverskott på 24 tkr, kommunstyrelsens överskott uppgår till 6 342 39 Ekonomi kulturens nettokostnader på grund av överflytten till Teknik och fritid inte jämförbara mellan åren. också större underskott med 159 respektive 140 tkr. Kommunhuset har haft stora underhållskostnader medan överdraget i Gumboda till stora delar kan hänföras till mindre reparationer och underhåll. 12 av de 26 kommunala fastigheterna redovisar budgetöverskott mellan 100-305 tkr. Industrihusets överskott uppgår på grund av försäkringsersättningen till 3 827 tkr. Exklusive försäkringsersättningen har industrihuset ett underskott som motsvarar 547 tkr. Teknisk administration och gemensam verksamhet redovisar ett överskott på 1 031 tkr, vilket främst beror på personalrelaterade faktorer. Vatten och avlopp redovisar ett underskott på 845 tkr och beror till stora delar på ett flertal vattenläckor under året. Det sammanlagda resultatet för VAverksamheten är under den senaste treårsperioden negativt med 435 tkr, vilket innebär att det inte är aktuellt att återföra intäkter till abonnenterna. Även renhållningen redovisar nettokostnader som överstiger budget med 169 tkr. Det förhållandevis milda vädret har orsakat merkostnader för sandning och hyvling av kommunens gator och vägar, vilket medfört ett budgetunderskott på 480 tkr. Samtliga kök i Norsjö samhälle har slagits samman under året. Underskottet för måltidsverksamheten visar 1 224 tkr. Personalkostnaderna överstiger budgeterade medel med 591 tkr. Verksamheten redovisar även 423 tkr lägre intäkter än budgeterade intäkter, vilket motsvarar -9,7 procent. Verksamhetsområdet För- och grundskola redovisar ett budgetöverskott på 548 tkr. Här är det främst de verksamhetsgemensamma nettokostnaderna som lämnar överskott. Dessa uppgår till 45 tkr. Musikskolan har 96 tkr lägre nettokostnader än förväntat. Detta beror främst på att 86 tkr mer har erhållits som bidrag för arbetsmarknadsåtgärder än budgeterade bidrag. Förskola och pedagogisk omsorg har 63 tkr i budgetunderskott. Detta täcks i sin helhet av grundskola och fritidshem som har samma netto i överskott. Det enda verksamhetsområdet som inte klarat budgetmålen är Omsorgen som redovisar ett budgetöverdrag med 713 tkr. Störst negativ budgetavvikelse, med 984 tkr, återfinns inom individ- och familjeomsorgen. Vård för vuxna med missbruksproblem överskrider budget med 1 057 tkr. Kostnaden för barn- och ungdomsvård har också överskridit budgeterade medel. Underskottet är 143 tkr. Ekonomiskt bistånd redovisar ett underskott på 110 tkr och uppgår 2014 till 1 146 tkr. Kostnaderna för dessa insatser har ökat med 78,5 procent mellan 2010-2014. Äldreomsorgen redovisar 408 tkr i underskott. Överförmyndarverksamhetens underskott uppgår till 58 tkr, vilket kan hänföras till att ersättningen från Migrationsverket varit 45 tkr lägre än budgeterat. Handikappomsorgen lämnar ett överskott med 131 tkr. Detta beror främst på att enhetschefstjänsten inom handikappomsorgen varit vakant under delar av året. Verksamhetsgemensamma nettokostnader kostade 605 tkr mindre än budget. En bidragande anledning till det sistnämnda överskottet är att politiskt tilldelade kvalitetsmedel inte nyttjats samt att externt erhållna prestationsmedel använts till utbildning. God ekonomisk hushållning och balanskrav Norsjö kommuns redovisade årsresultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 1,4 procent. Det innebär att kommunen inte klarar målet om god ekonomisk hushållning. Sedan balanskravet infördes år 2000 har kommunen årligen visat positivt balanskravsresultat. 2014 är inget undantag eftersom årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till 3 489 tkr. Balanskravsresultatet är årets resultat reducerat med 91 tkr avseende realisationsvinster. Målsättningen inför de kommande tre åren är att med anpassningar av verksamheterna klara både målet om god ekonomisk hushållning och balanskravet. Verksamhetsområdet Teknik och fritid redovisar ett budgetöverskott motsvarande 3 983 tkr. I överskottet ingår försäkringsersättning med 4 374 tkr för upprättande av den delen av industrihuset som brann ner till grunden i maj 2013 samt kostnader på 400 tkr som upparbetats under 2014 på grund av branden. Den ordinarie verksamheten redovisar därmed ett överskott motsvarande 9 tkr. Med anledning av försäkringsersättningen redovisas det största överskottet, 5 263 tkr, inom fastigheterna. Förutom försäkringsersättningen har el och fjärrvärme lägre kostnader än budgeterade. Elkostnaderna är 770 tkr och fjärrvärme 447 tkr billigare än budgeterat. Detta beror både på totalt sett gynnsamma väderförhållanden samt att kommunen satsat på mer energieffektiva lösningar. Kostnaderna för mindre reparationer och underhåll har däremot överskridit budget med drygt 2 Mkr. Fastigheten Sport- och simhall har ett utfall som motsvarar 314 tkr dyrare än vad som budgeterats. Detta beror främst på stora reparationskostnader för barnpoolen. Kommunhuset och Gumboda skola visar Resultatutjämningsreserv, RUR Under 2013 beslutade kommunfullmäktige att kommunen skulle införa en resultatutjämningsreserv, RUR. Avsättning och användande av medel ur RUR sker i en balanskravsutredning vid sidan om resultaträkningen. I balansräkningen ska RUR synliggöras som en delpost till det egna kapitalet, men posten är inte resultatpåverkande. Kommunfullmäktige beslutade under 2013 även att retroaktivt reservera maximal tillåten avsättning för åren 2010-2012 till RUR, vilket motsvarade 4 300 tkr. 40 Ekonomi Av 2013 års resultat avsattess ytterligare 2 631 tkr, vilket innebär att totalt är 6 931 tkr avsatta till RUR. Av 2014 års balanskravsutredning framgår att årets maximala avsättning till RUR uppgår till 913 tkr. bygdeavgiftsmedel. Under 2014 har en nyemission skett. Ägaren Norsjö kommun utökade sitt aktieinnehav i Norsjölägenheter AB från 1 107 till 4 428 aktier. Eftersom aktievärdet uppgår till 1 000 kronor per aktie påverkade detta kommunens likviditet negativt med 3 321 tkr. Eget kapital Eget kapital beskriver skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eget kapital är därmed det kapital som kan sägas utgöra egna medel. Ett positivt resultat leder till att det egna kapitalet ökar. Utvecklingen av det egna kapitalet under perioden 2010-2014 framgår av följande diagram och visar att kommunens egna kapital ökat med 7,1 procent under perioden. Finansnetto Kommunens finansiella intäkter reducerat med finansiella kostnader kallas finansnetto. För 2014 redovisas ett positivt finansnetto på 1 358 tkr, vilket är 542 tkr sämre än budget och drygt 1 Mkr sämre än föregående år. De finansiella intäkterna uppgår till 1 539 tkr och avser avkastning på likvida medel. De finansiella kostnaderna uppgår till 181 tkr och består främst av ränta på pensionsförpliktelser samt bankkostnader. Den låga inflationen bidrar till att styrräntor är fortsatt mycket låga. Riksbanken har reviderat ner räntebanan. Räntorna förväntas inte stiga nämnvärt det kommande året. Låga räntor innebär låga ränteintäkter för kommunens placerade likvida medel. Nettokostnadernas andel Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkter och bidrag som använts till den löpande verksamheten. 2014 ökade nettokostnaderna med 2,11 procent medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 1,73 procent. Kvoten mellan nettokostnader samt skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 99 procent. Detta innebär att 99 procent av årets intäkter i form av skatteintäkter och generella statsbidrag har använts till kommunens nettokostnader. Diagrammet visar utvecklingen 2010-2014. Soliditet Soliditeten visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Kommunens soliditet har 2014 ökat från 69 till 70 procent trots att investeringsnivån varit hög. Detta beror på att omsättningstillgångarna rejält minskat under året samtidigt som det egna kapitalet ökat. Tar man hänsyn till de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelser minskar soliditeten till drygt 23 procent, vilket är 2,5 procentenheter högre än föregående år. Soliditetsutvecklingen framgår av nedanstående diagram. Exkluderas de jämförelsestörande posterna är nettokostnadernas andel 101 procent under 2014, vilket innebär att intäkterna från skatter och generella statsbidrag inte räcker till nettokostnaderna. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag visar överskott mot prognos med 1 022 tkr. Knappt hälften tillskrivs högre skatteintäkter än beräknat och resterande är högre generella statsbidrag. Totalt har skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med 4 374 tkr eller 1,73 procent mellan 2013 och 2014. Likviditet Likviditeten har under året minskat med 18,2 Mkr till 82,6 Mkr. Av beloppet utgör 1,3 Mkr förvaltade 41 Ekonomi Budgetavvikelse skatter och statsbidrag (tkr) Kommunalskatt inkl avräkning Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Kostnaden för pensioner beräknas enbart vid kommunens bokslut. Detta har medfört att den ökade kostnaden för Norsjö kommun inte synliggjorts förrän vid bokslutsarbetet 2014. Budgeterad kostnad för pensionskostnader 2014 uppgår till 4,4 Mkr medan utfallet visar drygt 6,8 Mkr. I budget 2015 är avsättningen 4,6 Mkr. Ökad hänsyn måste tas till ökade pensionskostnader. 492 286 17 85 -31 149 24 1 022 Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Riksrevisionen och SKL har kritiserat de specialdesignade bidragen. De anser att det är bättre om statens bidrag till ekonomiska förstärkningar istället kommer i de generella statsbidragen till kommunerna. De riktade statsbidragen har däremot blivit fler och fler de senaste åren. Specialdesignade bidrag blir mer svårhanterliga samtidigt som planeringsförutsättningarna försämras radikalt. Nedan följer en samlad bild av kommunens pensionsförpliktelser och pensionsmedel. Som en följd av blandmodellen redovisar kommuner sina pensionsförpliktelser dels som avsättning i balansräkningen och dels som ansvarsförbindelse. Kommunens åtagande för pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Skattesats Avsättningar och ansvarsförbindelser (tkr) 2014 2013 Avsättningar inkl löneskatt för pensioner och liknande förpliktelser 4 150 3 917 Ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser inkl. löneskatt som inte upptagits bland avsättningar 140 886 145 142 Den totala skattesatsen är oförändrad under 2014. Någon förändring sker inte heller 2015. Att medelskattesatsen varit oförändrad de senaste åren betyder att kommunens styrande politiker inte använt skattesatsen för att reglera intäktsökningar via skatteintäkter. Kommunerna står inför stora utmaningar de kommande åren. SKL beräknar att kommunernas sammanlagda resultat inte kommer att nå upp till tumregeln om 2 procent av skatter och generella statsbidrag under planperioden fram till 2018. För att kommunsektorn ska klara resultatnivåer på 1 procent av skatter och generella statsbidrag behöver kommunerna enligt SKL anpassa sina skatteuttag åren 2016–2018, vilket resulterar i en höjd medelutdebitering på sammanlagt 69 öre. Frågan hur politikerna inom Norsjö kommun ställer sig till detta är ännu inte klarlagt. Eftersom kommunen har en pensionslösning via KPA kostnadsförs delar av pensionsavsättningarna direkt i resultaträkningen. Detta medför att avsättningarna inte framgår av avsättningarna i balansräkningen. Balansräkningens avsättningar specificeras i nedanstående tabell. Avsättning pensioner och liknande förpliktelser (tkr) Avsättning pensioner och liknande förpliktelser Avsättning pensioner till förtroendevalda Avsättning särskild avtalspension, visstidspension o.d. Avsättning löneskatt på pensioner Pensionsåtaganden Medel för ansvarsförbindelser och pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningarna är inte placerade på särskilt konto utan finns dels tillgängliga i kommunens likvida medel och dels återlånade i verksamheten. RIPS-räntan används vid beräkning av kommunens framtida pensionsåtaganden. Enligt RIPS07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. En ändring av diskonteringsräntan har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Med det låga ränteläget som bakgrund har SKL sänkt diskonteringsräntan i beräkningen av pensionsskulden med 0,75 procentenheter från 1 januari 2014. Detta leder till ökade kostnader för pensionsavsättningar. Borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser Förutom pensionsförpliktelser har kommunen borgensåtaganden. Dessa uppgår vid årsskiftet till 99,9 Mkr. Under året har inga infrianden av borgensåtaganden skett. Åtagandena mot kommunens eget bostadsbolag har minskat från 91,6 Mkr 2013 42 777 3 138 38 198 4 150 Ekonomi till 87,4 Mkr 2014 beroende på att bolaget sänkt sina lånekrediter med nästan 4 269 tkr under året. Åtagandet betraktas för närvarande inte som någon risk. Till medborgarhus- och folketshusföreningar har kommunen åtaganden som uppgår till 8,8 Mkr. verksamhet under vårterminen 2015 och till förskoleklass, samt eventuellt till fritidshemmen, under höstterminen samma år. Analysen visar att det potentiellt finns 39 nya barn inom barnomsorgen under 2015. Samtidigt övergår 48 barn till förskoleklass höstterminen 2015. Antalet barn som är mellan 1-5 år är oförändrat mellan 2014 och 2015, men 9 färre jämfört med år 2010. Eftersom en ny förskoleavdelning har tillskapats under året kan följden bli att den pedagogiska barnomsorgen behöver ses över för att fylla platserna inom förskolorna. Befolkning Under 2014 ökade Norsjö kommuns befolkning med 5 personer. Det innebär att kommunen ökat invånarantalet två år i rad vilket inte skett sedan 1989-1990. Positiv befolkningsutveckling är även positivt för finansiella intäkter, möjligheten att bibehålla servicenivå och allmän framåtanda. I gruppen 6-9 år ökar antalet barn från 190 till 200 elever mellan 2014-2015. Gruppen har ökat med 33,3 procent mellan 2011-2015. Beroende på om förhållandet inom åldersgruppen och mellan olika år har ett statiskt förhållande kan detta eventuellt innebära att trycket på fritidshem fortsätter öka. Antalet födda under 2014 uppgick vid årsskiftet 39 barn, vilket är 14 färre nyfödda mot för 2013. Under 2014 har antalet barn mellan 1-5 år minskat med 2 personer jämfört med 2013. Den senaste femårsperioden har denna grupp ökat med 2 barn. Antalet barn 1-5 år per sista december 2011 2012 2013 2014 2015 1 år 37 38 38 53 39 2 år 49 36 39 39 57 3 år 47 48 36 40 40 4 år 49 48 48 38 43 5 år 44 50 50 47 38 226 220 211 217 217 Antalet barn 6-8 år per sista december 2011 2012 2013 2014 2015 6 år 37 45 50 50 48 7 år 41 39 47 52 52 8 år 31 41 38 49 52 9 år 41 34 43 39 48 150 159 178 190 200 Antalet barn i åldersgruppen 6-9 år ökar med 9 personer mellan 2013 och 2014. De senaste fem åren har denna grupp ökat med 37 barn. Detta innebär att det är främst grundskolan och fritidshemsverksamheten som känner av ökat tryck i form av större elevkullar. När det gäller ungdomar mellan 16-18 år har denna grupp minskat med 9 personer från 2013 till 2014. Under våren 2014 beslutade kommunfullmäktige att gymnasieskolans nationella program skulle läggas ner. Eftersom Norsjö gymnasium inte gjorde några nya elevintag till läsåret 2014/2015 återstår bara elever i årskurs 3. För helåret 2014 och under vårterminen 2015 innebär detta en fördyring för Norsjö kommun. Kommunen har ökade interkommunala kostnader för elever som läser vid någon annan gymnasieskola samtidigt som kostnader kvarstår för att driva gymnasieverksamhet för den sista utgångsklassen. Nedanstående tabeller visar antalet barn per ålderkategori. Antalet barn 2015 baseras på antalet barn som var ett år yngre 2014. Barn mellan 1-5 år placeras in i förskoleverksamheten medan barn mellan 6-9 år återfinns inom grundskolan och i viss mån även fritidshemsverksamheten. Årskullen med 6-åringar per 31 december 2015 hör till förskolans Kommunens äldsta invånare, åldergruppen 85 år och äldre, ökade med 12 personer under 2014. De senaste åren har i genomsnitt mellan 14-21 procent av kommunens boendeplatser varit obebodda. En översyn av antalet boendeplatser gjordes under 2014, vilket medförde en nedläggning av avdelning 43 Ekonomi 3 på Vinkelbo. De boende flyttades till Solbacka. Antalet boendeplatser reducerades med 12 platser och uppgår nu till 60. Då den äldsta åldersgruppen i kommunen kraftigt ökat i antal återstår det att följa upp ifall återstående antal boendeplatser kommer att motsvara framtida behov. Förändringen ska leda till lägre kostnader inom Omsorgen. busstationshuset. Vid sammanträdet förväntas ombudgeteringar från 2014 till 2015 godkännas, vilket motsvarar ytterligare 8,8 Mkr. Detta innebär att investeringsnivån för 2015 också kommer att vara extremt hög och motsvara nästan 28 Mkr. Därtill kommer troligen åtgärderna i Gumboda förskola. Investeringsnivå 2015 (tkr) Godkända investeringsbeslut inför 2015 Ombyggnad kök samt busstation (minst) Ombudgeteringar från 2014 till 2015 Koncernen Koncernen består av Norsjö kommun och det helägda fastighetsbolaget Norsjölägenheter AB (NLAB). Koncernens årsresultat uppgår till 3,4 Mkr, vilket kan jämföras med föregående års resultat 7,6 Mkr. Balansomslutningen har sjunkit med 2 Mkr under året och uppgår till 398 Mkr. Likviditeten har sjunkit från 100,8 till 82,6 Mkr. Koncernen har fortsatt bra betalningsförmåga även om betalningsberedskapen sjunkit från 113 till 90 dagar. Soliditeten i koncern har ökat från 53 till 54 procent. NLAB har vid utgången av 2014 en total låneskuld som uppgår till drygt 87 Mkr. Kommunen har en borgensförbindelse till dessa. Kommunen har inga egna krediter. Bedömningen är att likviditeten i koncernen är stabil även om likviditeten sjunkit oroväckande snabbt under året. 8 100 11 000 8 828 27 928 Norsjö kommuns genomsnittligt höga investeringsnivå under många års tid har gett utslag på kostnaden för avskrivningar. Under de senaste tio åren har nettokostaden för avskrivningar stigit från 7 259 tkr till 9 760 tkr. Detta motsvarar en nettoökning för avskrivningskostnader med 2 501 tkr, vilket motsvarar 34 procent. Ökade avskrivningskostnader påverkar de totala kostnaderna i verksamheternas anslagsfördelning. Detta innebär att ökat utrymme för andra aktiviteter behövs reduceras för att nå de ekonomiska målen. Sedan år 2012 bruttoredovisas erhållna investeringsbidrag. Bidraget intäktförs i samma takt som avskrivningen. I jämförelen har därför bruttokostnaden för avskrivningarna reducerats med intäkten. Även jämförelsestörande poster har uteslutits. Investeringar Kommunstyrelsen antog under 2014 en utökad investeringsprocess som bland annat innebär att investeringsäskanden ska kompletteras med beräkning för framtida avskrivningstider och kapitalkostnader. Detta för att kommunfullmäktige ska kunna besluta om den ekonomiska effekten av varje enskilt investeringsbeslut. Det klargjordes även definitionen av investering och driftkostnad. Kommunfullmäktige har i de övergripande målen antagit en investeringsnivå som innebär att ”nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till högst sju procent under en treårsperiod”. Detta innebär en investeringsnivå motsvarande drygt 18 Mkr i snitt per år. De tre senaste åren har investeringarna genomsnittligt utgjort 9,52 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket har påverkat likviditeten kraftigt. För att klara både investerings- och likviditetsmål krävs en betydligt försiktigare investeringstakt de närmaste åren. Framtiden SKL förutspår att de kommande åren kommer att bli tuffa ur ekonomisk synvinkel. Det är av största vikt att kommunen kan behålla eller utöka antalet invånare. Det är även viktigt att inte verksamheternas kostnader tillåts skena iväg utan anpassas till kommunens intäkter. Utrymme för ökade resursbehov kommer inte att finnas om kommunen även i fortsättningen ska kunna redovisa positiva årsresultat och uppfylla det statliga balanskravet. I budgetarbetet inför 2015 års investeringsbudget antog kommunfullmäktige en lägre investeringsnivå än tidigare år för att börja avsätta medel till den politiska intentionen att på sikt bygga en ny simoch sporthall. Den initiala investeringssatsningen uppgår till 8,1 Mkr. Däremot kommer kommunfullmäktige i mars 2015 att ta ställning till ytterligare minst 11 Mkr för det tidigare framskjutna ärendet ombyggnation kök samt byggnation av Utvecklingen av skatter och generella statsbidrag är i första hand beroende av befolkningsutveckling och konjunktur. Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. För 2014 och 2015 är skattesatsen 23,35 vilket innebär att för 44 Ekonomi varje intjänad hundralapp betalar kommuninvånaren 23,35 kronor i skatt till kommunen. Skatt betalas under innevarande år till den kommun där individen var folkbokförd den 1 november året innan. Befolkningen ökade med 4 personer mellan 1 november 2013 och samma datum 2014. Detta innebär att kommunens skatteintäkter och statsbidrag beräknas på 4 personer fler år 2015 än 2014. Nytt inför budget 2016 är att kommunfullmäktige fastställer driftbudgetens anslag i juni 2015 istället för under hösten som tidigare. Även investeringsbudgeten för 2016 kommer att behandlas under kommunfullmäktiges sammanträde i juni 2015. Stora organisationsförändringar implementeras 1 januari 2015, vilket är en påföljd av att koncernbolaget Norsjölägenheter AB övergår i egen regi. Under 2014 har förändringarna inneburit en hel del merarbete för väldigt många olika verksamheter inom kommunen. Nytt förvaltningsavtal har upprättats mellan kommunen och bolaget. Nedanstående känslighetsanalys visar hur en förändring av olika faktorer ekonomiskt påverkar Norsjö kommun. Till exempel skulle en ökning av skattesatsen med 25 öre medföra ökad skatteintäkt motsvarande drygt 1,8 Mkr. Avvecklingen av kommunförrådet förväntas medföra en besparing motsvarande 420 tkr för 2015. Återstående lager vid bokslutet 2014 kommer att säljas till både interna parter och till NLAB. Vissa delar av lagerbehållningen kan komma att behöva utrangeras. Dock förväntas sådana eventuella kostnader vara av ringa värde. Känslighetsanalys Ränta ± 1 % Löneökningar 1 % Bruttokostnader ± 1 % Statsbidrag ± 1 % Skattesats ± 25 öre Befolkning ± 10 pers. ± 0,8 Mkr + 2,2 Mkr ± 3,3 Mkr ± 0,9 Mkr ± 1,8 Mkr ± 0,5 Mkr Ekonomichef 45 Ekonomi Ekonomiskt sammandrag Anslagsredovisning, tkr Utfall Budget Avvikelse Utfall 2013 2013 2013 2014 2014 2014 Kommunfullmäktige 1 139 Kommunstyrelse 247 222 varav: Kommunstyrelse politisk verks. 1 974 Kommunförvaltning 245 248 1 175 248 230 2 188 246 042 36 1 008 214 794 1 181 246 623 2 282 244 341 1 205 252 965 2 240 250 725 24 6 342 -42 6 384 26 673 26 920 247 25 335 27 715 2 380 18 186 548 1 274 851 5 814 19 144 760 1 673 439 4 904 958 212 399 -412 -910 17 401 630 1 587 374 5 343 19 258 675 1 903 374 5 505 1 857 45 316 0 162 35 466 35 382 -84 34 277 34 463 186 -29 25 650 2 751 2 230 -56 24 354 3 152 2 309 -27 -1 296 401 79 0 25 729 3 028 480 0 25 580 3 214 565 0 -149 187 85 Spec kommunförvaltning Gemensam service (exkl KS politisk verks) varav: Kommunledningskontor Arbetsmarknadsåtgärder Näringsliv Turism Trafik och kommersiell service Utveckling och tillväxt varav: Flyktingverksamhet Gymnasium och vuxenutbildning Bibliotek Kultur varav: föreningsstöd Fritidsgård Arbetsmarknad Övrigt inom utveckling och tillväxt För- och grundskola varav: Förskola, pedagogisk omsorg Grundskola, fritidshem Musikskola Gemensamt för- och grundskola Omsorg varav: Överförmyndarverksamhet Handikappomsorg Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Gemensamt omsorg Teknik och fritid varav: Kommunal teknik varav: avfallshantering va-hantering gator och vägar Fastigheter varav: bruttokostnad Park och fritid varav: föreningsstöd Kommunal service varav: måltidsverksamhet Gemensamt Teknik och fritid Trepartens renhållningsnämnd Drift personalsystem Miljö- o byggnämnd varav: Räddningstjänst Överförmyndarnämnd Totalsumma anslagsredovisning Budget Avvikelse 1 891 1 901 10 325 325 0 1 622 735 2 507 1 690 825 3 108 68 90 601 1 543 818 2 680 1 714 895 2 495 171 77 -185 64 656 65 828 1 172 65 529 66 076 548 17 462 37 460 620 9 114 17 386 36 903 709 10 830 -76 -557 89 1 716 17 849 37 413 668 9 599 17 786 37 476 764 10 051 -63 63 96 452 95 404 93 624 -1 780 97 378 96 665 -713 55 18 367 68 956 6 704 1 322 281 15 013 69 039 7 346 1 945 226 -3 354 83 642 623 331 17 126 70 078 8 418 1 425 273 17 256 69 670 7 435 2 030 -58 131 -408 -984 605 23 048 24 287 1 239 21 823 25 806 3 983 3 880 4 905 1 025 6 132 4 639 -1 494 -71 -904 4 855 31 98 4 776 102 1 002 -79 169 845 5 119 0 0 4 639 -169 -845 -480 306 971 665 -4 999 264 5 263 28 463 27 645 -818 27 407 28 834 1 427 7 087 7 213 126 8 458 8 743 285 546 514 -32 1 941 2 059 118 7 971 7 161 -810 9 216 8 114 -1 101 7 490 6 680 -810 8 665 7 441 -1 224 3 805 4 037 232 3 015 4 046 1 031 0 171 5 661 0 165 5 840 0 -6 179 0 175 5 874 0 175 5 880 0 0 6 3 642 3 642 0 4 017 3 657 -360 20 25 5 19 25 6 254 213 255 435 1 222 253 872 260 250 6 378 46 Ekonomi Verksamhetsredovisning, tkr Kommunfullmäktige Utfall Budget Avvikelse 2013 2013 2013 Utfall Budget Avvikelse 2014 2014 2014 Nämnd- och styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Revision Allmänna val 358 375 397 9 1 139 414 375 370 22 1 181 Kommunstyrelsen gemensam service Utfall Budget Avvikelse 2013 2013 2013 Utfall Budget Avvikelse 2014 2014 2014 Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig verksamhet Näringslivsfrämjande åtgärder Turistverksamhet Totalförsvar och samhällsskydd Allmän fritidsverksamhet (bidrag t. föreningar) Högskoleutbildning Insatser personer med funktionsnedsättning Arbetsmarknadsåtgärder Kommersiell verksamhet Buss-, bil- och spårbunden trafik Gemensam kommunadministration Gemensamma personalvårdskostnader 1 974 282 1 683 852 -49 2 188 280 1 990 474 91 214 -2 307 -378 140 2 282 258 2 042 379 48 2 240 285 2 444 408 48 -42 27 402 29 0 9 82 19 868 13 5 762 16 417 734 28 647 11 90 17 1 121 141 4 804 16 796 1 106 29 109 2 8 -2 253 128 -958 379 372 462 7 78 0 1 001 -259 5 221 15 521 1 039 27 617 11 90 17 1 035 197 5 410 16 604 1 166 29 955 4 12 17 34 456 189 1 083 127 2 338 Kommunstyrelsen Utveckling och tillväxt Konsument- och energirådgivning Miljö, hälsa och hållbar utveckling Driftbidrag samlingslokaler Stöd till studieorganisationer Allmän kulturverksamhet, övrigt Bibliotek Fritidsgårdar Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Gemensamt grundskola, gymnasium och vux Insatser till personer med funktionsnedsättning Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Gemensamt för Utveckling och Tillväxt 370 375 425 5 1 175 12 0 28 -4 36 Utfall Budget Avvikelse 2013 2013 2013 405 375 424 0 1 204 -9 0 55 -22 24 Utfall Budget Avvikelse 2014 2014 2014 30 291 1 581 310 339 2 751 1 622 20 912 1 623 1 076 1 494 546 35 320 1 581 320 408 3 152 1 690 20 414 1 693 1 063 707 476 5 29 0 10 69 401 68 -498 70 -13 -787 -70 30 285 0 325 155 3 028 1 543 22 520 1 035 1 122 550 499 35 421 0 325 240 3 214 1 714 21 903 1 076 1 329 785 486 5 136 0 0 85 186 171 -617 41 207 235 -13 735 -29 615 1 570 35 466 825 -55 700 2 053 35 382 90 -26 85 483 -84 817 0 441 1 926 34 277 895 0 450 1 589 34 463 78 0 9 -337 186 47 Ekonomi Kommunstyrelsen För- och grundskola Musikskola, kulturskola Förskolor Pedagogisk omsorg Fritidshem Grundskola, förskoleklass, integrerat fritidshem Grundsärskola Gemensamt för För- och grundskola Utfall Budget Avvikelse 2013 2013 2013 620 13 949 3 514 2 685 33 351 1 424 9 113 64 656 Kommunstyrelsen Omsorg Överförmyndarverksamhet Alkoholtillstånd m.m. Äldreomsorg, och insatser till funktionshindrade Insatser enligt LSS, SFB m m Färdtjänst/Riksfärdtjänst Vård för vuxna med missbruksproblem Barn- och ungdomsvård Övriga insatser till vuxna Ekonomiskt bistånd Familjerätt/Familjerådgivning Flyktingmottagande Gemensam kommunadministration Gemensamt för omsorg 709 13 985 3 401 2 564 32 864 1 475 10 830 65 828 89 36 -113 -121 -487 51 1 717 1 172 Utfall Budget Avvikelse 2013 2013 2013 56 -10 68 311 18 367 645 610 989 80 932 70 603 57 4 694 95 404 281 -35 68 539 15 013 500 181 1 610 190 800 135 439 63 5 908 93 624 225 -25 228 -3 354 -145 -429 621 110 -132 65 -164 6 1 214 -1 780 Utfall Budget Avvikelse 2014 2014 2014 668 14 352 3 497 2 855 33 184 1 374 9 599 65 529 764 14 320 3 466 2 737 33 278 1 460 10 051 66 076 96 -32 -31 -118 95 86 452 548 Utfall Budget Avvikelse 2014 2014 2014 331 -17 69 314 17 126 764 1 237 1 517 76 1 146 131 0 1 5 753 97 378 273 -20 69 170 17 257 500 180 1 374 210 1 036 135 405 23 6 123 96 665 -58 -3 -144 131 -264 -1 057 -143 134 -110 4 405 22 370 -713 Kommunstyrelsen Teknik och fritid Utfall Budget Avvikelse 2013 2013 2013 Utfall Budget Avvikelse 2014 2014 2014 Fysisk- och teknisk planering Kommunala gator Enskilda vägar Belysning Trafiksäkerhetsåtgärder Parkeringsytor och allmänna ytor Parker och lekplatser Allmän fritidsverksamhet 13 3 302 375 904 20 276 836 828 32 3 288 580 1 047 0 242 806 2 168 varav föreningsstöd Idrotts- och fritidsanläggningar Bostadsanpassning Arbetsområden och lokaler Kommersiell verksamhet Bostadsverksamhet Vattenförsörjning och avloppshantering Avfallshantering Måltidsverksamhet Gemensamma servicefunktioner Verksamhetsfastigheter Förråd 75 2 977 545 880 0 373 802 802 62 -325 170 -24 -20 97 -34 -26 68 3 015 356 880 0 388 830 2 317 36 -273 -224 -167 0 146 24 149 546 514 -32 1 941 2 059 118 5 722 839 699 397 103 -904 -71 7 490 2 229 -675 666 23 048 5 682 750 0 93 0 98 31 6 680 3 442 677 380 24 287 -40 -89 -699 -304 -103 1 002 102 -810 1 213 1 352 -286 1 239 5 527 553 -4 069 524 17 845 169 8 665 2 231 -1 436 634 21 823 5 709 750 -100 334 0 0 0 7 441 3 146 0 672 25 806 182 197 3 969 -190 -17 -845 -169 -1 224 915 1 436 38 3 983 48 Gemensamma nämnder Utfall Budget Avvikelse 2013 2013 2013 Utfall Budget Avvikelse 2014 2014 2014 Överförmyndarverksamhet Räddningstjänst Miljö- och byggverksamhet Avfallshantering Gemensam kommunadministration 20 3 642 2 019 0 171 5 852 25 3 642 2 198 0 165 6 030 5 0 179 0 -6 178 19 4 017 1 857 0 175 6 068 25 3 657 2 223 0 175 6 080 6 -360 366 0 0 12 254 213 255 435 1 222 253 872 260 250 6 378 Totalsumma verksamhetsredovisning 49 Ekonomi Redovisningsprinciper ring är gjord utifrån inköpspris med inkuransavdrag motsvarande tre procent. Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Modellen består av resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. På motsvarande sätt delas skulderna upp i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år. De övriga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar innefattar kommunens upplupna pensioner, inklusive pensioner till förtroendevalda, intjänade från år 1998 samt särskild löneskatt på dessa. En avsättning är definitionsmässigt en skuld som man inte vet exakt hur stor den är eller när den skall betalas. Resultaträkning Resultaträkningen är en sammanfattning av årets redovisade kostnader och intäkter. Överstiger intäkterna periodens kostnader innebär det att det egna kapitalet ökar och kommunens finansiella styrka förbättras. Resultaträkningen delas upp i tre olika resultatnivåer. Det första resultat som används är verksamhetens nettokostnader. Det består av intäkter genererade i verksamheten som dragits av mot verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningar. Nettokostnaden beskriver det som återstår att skattefinansiera. Underskottet på nettokostnadsnivån reduceras sedan med skatteintäkter och generella statsbidrag. Finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella kostnader minskar resultatet. Det resultat som då erhålls kallas resultat före extraordinära poster. Det resultat som genereras här skall finansiera årets investeringar och helst ett framtida sparande. Efter detta resultat kommer extraordinära intäkter och kostnader, poster som inte har något direkt samband med den ordinarie verksamheten och blir mer och mer ovanliga i kommunerna. Det resultat som nu framkommit visar årets resultat för kommunen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen ger upplysning om hur medel har tillförts och hur dessa har använts. Till skillnad från resultaträkningen, som redovisar kostnader och intäkter, utgår kassaflödesanalysen från gjorda inbetalningar eller utbetalningar. Tillämpade redovisningsprinciper Kommunen följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer Rådet för kommunal redovisning lämnat. Kommunalskatten har enligt rekommendation periodiserats, innebärande att i bokslutet för 2014 har den definitiva slutavräkningen för 2013 bokförts liksom en preliminär slutavräkning för 2014. Slutavräkningen för 2013 års skatter uppgår till -353 kr per invånare, vilket är en försämring med 109 kr per invånare mot prognosen i bokslutet 2013. Detta har försämrat bokslutet 2014 med 455 tkr. Den preliminära slutavräkningen för 2014 års skatter uppgår till +7 kronor per invånare, vilket innebär +29 tkr och har förbättrat årets resultat. Balansräkning Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället och utgör en förbindelselänk mellan de olika åren. Den visar det bokförda värdet av kommunens tillgångar och hur dessa finansierats. Tillgångarna delas upp i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Anläggningstillgångarna har bruttoredovisats sedan 2011 enligt rekommendation från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Kommunens pensionsskuld uppgår till 124,7 Mkr. Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Fördelning av kommunens totala pensionsskuld framgår i nedanstående tabell (Mkr). En anläggningstillgång är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav och ska skrivas av systematiskt över den nyttjandeperioden. Avskrivningen ska enligt RKR spegla hur tillgångens värde och/eller servicepotential successivt förbrukas. Inventarier eller anläggningstillgångar kan innehålla komponenter med olika nyttjandeperiod. Om komponenterna utgör ett väsentligt värde ska dessa redovisas och avskrivas som separata enheter. Vid aktivering av investeringar under 2014 har hänsyn tagits till komponentavskrivning. Avsättning garantipension mm 4,2 Upplupen kostnad, individuell del 7,1 Pensionsförpliktelser intjänad före 1998 113,4 Total pensionsskuld 124,7 Semesterlöneskuld och okompenserad övertid med beräknad upplupen arbetsgivaravgift redovisas som kortfristig skuld. Beloppsgränsen för att skilja mellan driftskostnader och investeringsutgifter är ett halvt prisbasbelopp, ca 22 tkr. Förrådet inventeras vid årsskiftet. Värde- 50 Ekonomi Redovisningsprinciper för koncernen I koncernredovisningen ingår Norsjölägenheter AB med 100 procent kommunalt ägande av aktiekapitalet. Principer för koncernen Personal All personal som medverkar i helägda kommunala bolaget Norsjölägenheter AB har haft anställningen i Norsjö kommun. Kommunen har tecknat avtal med Norsjölägenheter AB om försäljning och köp av tjänster. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, med vilket menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i koncernredovisningen. Ekonomi Bolaget har samtliga lån hos externa kreditgivare. Kommunen står som borgenär för bolagets samtliga lån. Kravet på affärsmässighet innebär bland annat att en kommun som går i borgen för bostadsbolagens lån ska ta ut en marknadsmässig avgift för att kompensera den ekonomiska fördel detta innebär för bolaget. Bolaget ska kunna likställas med privata aktörers lånevillkor. För detta borgensåtagande betalar bolaget en borgensavgift till kommunen som under 2014 uppgick till 0,3 procentenheter. Borgensavgiften beslutas årligen av kommunfullmäktige. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. I koncernens eget kapital ingår härmed förutom kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Obeskattade reserver, efter avsättning för uppskjuten skatt, har hänförts till eget kapital. Då koncernredovisningen endast ska visa koncernens relationer mot omvärlden har kostnader och intäkter mellan koncernföretagen eliminerats. Kommunens långfristiga lån till och från koncernföretagen har eliminerats liksom att koncerninterna fordringar och skulder har eliminerats. Fastigheter Alla bostäder med något enstaka undantag ägs och administreras av Norsjölägenheter AB. Övriga allmänna lokaler ägs och administreras av Norsjö kommun. I kommunens och dotterbolagets egna resultat- och balansräkningar är mellanhavandena inte eliminerade. 51 Ekonomi Resultaträkning (tkr) Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 1 2, 3 4 88 429 -333 436 -10 317 -255 324 84 102 -325 033 -9 114 -250 045 95 703 -335 992 -13 064 -253 353 92 062 -325 308 -11 736 -244 982 5 6 7 8 170 543 87 008 1 539 -186 3 580 167 886 85 291 2 591 -223 5 500 170 543 87 008 1 297 -2 194 3 301 167 886 85 291 2 267 -2 293 8 169 9 0 0 0 3 580 0 0 0 5 500 72 0 0 3 373 -595 0 0 7 574 Not Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 3 580 10 317 -52 -838 481 -5 618 7 870 5 500 9 114 886 1 713 -158 3 085 20 140 3 373 13 064 -83 -1 606 481 -5 331 9 898 7 574 11 736 958 2 163 -158 4 592 26 865 -80 -27 236 4 169 385 -3 334 -26 096 0 -36 890 6 677 378 -50 -29 885 -276 -28 832 4 169 385 -28 -24 582 0 -41 782 6 677 378 -53 -34 780 0 0 0 0 0 0 0 0 17 622 17 622 0 -4 586 317 0 -4 269 14 156 0 525 0 14 681 -18 226 100 840 82 614 7 877 92 963 100 840 -18 953 106 944 87 991 6 766 100 178 106 944 Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Skattekostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Kassaflödesanalys (tkr) Den löpande verksamheten Årets resultat Justering avskrivningar Justering ej likviditetspåverkande poster Förändring kortfristiga fordringar Förändring förrådslager Förändring kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv immateriella anläggningstillgångar Förvärv materiella anläggningstillgångar Erhållna investeringsbidrag Försäljning materiella anläggningstillgångar Förvärv finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av kortfristiga skulder Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 4 10 14 11 12 13 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 52 Ekonomi Balansräkning (tkr) Not Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 Tillgångar Immateriella anl.tillgångar Immateriella anl.tillgångar 14 449 692 638 692 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekn. anläggningar Maskiner och inventarier 15 16 168 240 15 035 151 897 14 796 261 573 15 596 246 751 15 021 Finansiella anläggningstillgångar 17 5 575 2 241 1 279 1 250 189 299 169 626 279 086 263 714 812 31 268 33 000 49 614 114 694 1 293 30 430 80 000 20 840 132 563 812 30 099 33 000 54 991 118 902 1 293 28 494 80 000 26 944 136 731 Summa tillgångar 303 993 302 189 397 988 400 445 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital, ingående värde Årets resultat Summa eget kapital 20 208 037 3 580 211 617 202 537 5 500 208 037 212 740 3 373 216 113 205 166 7 574 212 740 Avsättningar Avsättning pensioner, löneskatt o.d. 21 4 150 3 917 4 150 3 989 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 22 23 29 280 58 946 25 672 64 563 115 045 62 680 116 023 67 693 92 376 94 152 181 875 187 705 303 993 302 189 397 988 400 445 113 380 27 506 99 907 240 793 116 805 28 337 101 336 246 478 113 380 27 506 9 604 150 490 116 805 28 337 9 716 154 858 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 18 19 Summa skulder och avsättningar Summa eget kapital, avsättningar o skulder Panter och ansvarsförbindelser Kommunstyrelsens ordförande har enligt PBF avgångsersättning i 1 år med 80 % av lönen. Samordnas med förvärvsinkomster. Pensionsförpliktelser som inte tagits upp i balansräkningen Upplupen löneskatt på pensionsförpliktelser Borgens- och övriga ansvarsförbindelser Summa ansvarsförbindelser 24 53 Ekonomi Noter (tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Kommun Intäkter enligt driftredovisning Interna intäkter enligt driftredovisning Kommunkoncerna intäkter Återbetalning försäkringspremier AFA Verksamhetens intäkter varav jämförelsestörande poster: Återbetalning försäkringspremier AFA Försäkringsersättning för brand industrihus Fördelat enligt nedanstående: Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Övriga intäkter varav intäkter i projektverksamhet Koncern 2014 2013 2014 2013 141 695 -53 266 0 0 88 429 130 040 -51 285 0 5 347 84 102 163 275 -53 266 -14 306 0 95 703 151 528 -51 283 -13 530 5 347 92 062 0 4 374 5 347 1 486 0 4 374 5 347 1 486 17 727 7 975 46 581 16 146 88 429 4 055 17 274 6 907 45 546 14 375 84 102 4 753 16 032 21 610 46 581 11 480 95 703 4 055 15 621 19 938 45 546 10 957 92 062 4 753 Not 2 Verksamhetens kostnader Kommun Kostnader enligt driftredovisning Interna kostnader lokaler och städ Interna räntekostnader Övriga interna kostnader Kommunkoncerna kostnader Diff. mellan kalkylerade och faktiska kostnader för pensioner, PO m.m. Diverse kostnader (bankkostnader m.m.) Avskrivningar Verksamhetens kostnader varav jämförelsestörande poster: Försäkringskostnad för brand industrihus Fördelat enligt nedanstående: Bidrag och transfereringar Entreprenader och köp av verksamhet Personalkostnader Lokal- och markhyror, fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Övriga rörelsekostnader varav kostnader i projektverksamhet 54 Koncern 2014 2013 2014 2013 395 566 -24 072 -3 187 -29 194 0 384 253 -23 228 -3 152 -28 057 0 415 175 -24 072 -3 187 -29 194 -14 306 400 678 -23 228 -3 152 -28 055 -13 530 4 661 -21 -10 317 333 436 4 353 -22 -9 114 325 033 4 661 -21 -13 064 335 992 4 353 -22 -11 736 325 308 400 1 486 400 1 486 16 899 27 145 217 226 9 580 7 733 54 853 333 436 4 795 19 359 26 329 215 589 9 817 8 019 45 920 325 033 5 818 16 899 30 332 217 317 1 686 12 072 57 686 335 992 4 795 19 359 28 446 215 643 1 740 12 339 47 781 325 308 5 818 Ekonomi Noter (tkr) Not 3 Redovisning leasingavtal Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 Operationella leasingavtal Transportmedel Totala minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1-5 år 670 402 268 1 078 599 479 670 402 268 1 078 599 479 Bokföringsårets kostnader 786 708 786 708 Inventarier Totala minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1-5 år 555 198 357 341 181 160 555 198 357 341 181 160 Bokföringsårets kostnader 319 275 319 275 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 240 7 668 2 409 10 317 230 6 608 2 276 9 114 247 10 355 2 462 13 064 230 9 230 2 276 11 736 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 170 968 29 -454 170 543 168 801 102 -1 017 167 886 170 968 29 -454 170 543 168 801 102 -1 017 167 886 Not 4 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar Fastigheter, anläggningar Maskiner och inventarier Avskrivningar Avskrivningar sker linjärt, d.v.s. med lika stora belopp varje år. Nya investeringar avskrivs från den tidpunkt de tas i bruk och beräknas utifrån anskaffningsvärdet minskat med eventuella statsbidrag. Not 5 Skatteintäkter Kommunalskatt innevarande år Slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år Skatteintäkter 55 Ekonomi Noter (tkr) Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Strukturbidrag Regleringsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Statsbidrag LSS Kommunal fastighetsavgift Generella statsbidrag och utjämning Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 42 865 6 119 965 26 666 4 432 5 961 87 008 42 326 5 702 1 899 23 778 5 607 5 979 85 291 42 865 6 119 965 26 666 4 432 5 961 87 008 42 326 5 702 1 899 23 778 5 607 5 979 85 291 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 273 1 266 1 539 348 2 243 2 591 0 1 297 1 297 0 2 267 2 267 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 10 176 186 80 143 223 10 2 184 2 194 80 2 213 2 293 Kommun 2014 2013 3 580 -91 3 489 -913 2 576 0 2 576 5 500 -337 5 163 -2 631 2 532 0 2 532 Not 7 Finansiella intäkter Ränteintäkter för utlämnade lån m.m. Ränteintäkter för likvida medel m.m. Finansiella intäkter Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnad för pensionsskuld Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader Not 9 Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat Avgår realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering till resultatutjämningsreserv, RUR Årets balanskravsresultat Balankravsunderskott från tidigare år Summa Årets finansiella resultat 3,6 Mkr (år 2013; 5,5 Mkr) avviker budget från budget med +4,0 Mkr Den föreslagna reserveringen till resultatutjämningsreserv är maximalt belopp som kan reserveras. 56 Ekonomi Noter (tkr) Not 10 Justering av ej likviditetspåverkande poster Förändring löneskatt pensionsavsättning Förändring pensionsavsättning Förändring pensionsavsättning för förtroendevalda inkl. löneskatt Ränta pensionsavsättning Realisationsvinst/-förlust Finansiell realisationsförlust Uppskjuten skatt i obeskattad reserv Upplösning av skuld för investeringsbidrag och anläggnings-/anslutningsavgifter Justering av ej likviditetspåverkande poster Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 -24 -118 38 101 -24 -118 38 101 365 10 276 0 0 752 80 116 0 0 365 10 317 0 -72 752 80 116 0 72 -561 -52 -201 886 -561 -83 -201 958 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 0 0 8 77 75 225 385 350 10 18 0 0 0 378 0 0 8 77 75 225 385 350 10 18 0 0 0 378 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 0 13 0 3 321 3 334 0 0 50 0 50 15 13 0 0 28 3 0 50 0 53 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 0 0 -17 622 -17 622 0 0 0 0 Not 11 Försäljningspris materiella anläggningstillgångar Traktor Lundberg Maskiner Mark Valmet 305 Traktor Inventarier Hotellet Hotellet Försäljningspris materiella anl.tillgångar Not 12 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar HBV förening Västerbottens skogsägareförening Kreditgivarföreningen Norsjölägenheter AB Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Not 13 Minskning av långfristiga fordringar Norsjölägenheter AB Amortering revers Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 57 Ekonomi Noter (tkr) Not 14 Immateriella anläggningstillgångar Ingående ack. anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Försäljning/utrangering Utgående ack. anskaffningsvärde Ingående ack. avskrivningar Årets avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangering Utgående ack. avskrivningar Utgående bokfört värde Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 1 148 80 -200 1 028 1 148 0 0 1 148 1 148 276 -200 1 224 1 148 0 0 1 148 -456 -240 117 -579 -226 -230 0 -456 -456 -247 117 -586 -226 -230 449 692 638 692 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 296 458 24 519 -775 320 202 263 511 34 640 -1 693 296 458 425 573 25 726 -836 450 463 387 959 39 307 -1 693 425 573 -144 561 -7 668 267 -151 962 -139 219 -6 608 1 266 -144 561 -178 822 -10 355 287 -188 890 -170 858 -9 230 1 266 -178 822 168 240 151 897 261 573 246 751 26 804 1 942 64 658 55 897 12 370 6 569 168 240 29 155 1 942 62 084 45 977 10 472 2 267 151 897 26 804 1 942 64 658 55 897 12 370 99 902 261 573 29 155 1 942 62 084 45 977 10 472 97 121 246 751 -456 Not 15 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående ack. anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Försäljning/utrangering Utgående ack. anskaffningsvärde Ingående ack. avskrivningar Årets avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangering Utgående ack. avskrivningar Utgående bokfört värde Fördelat enligt nedanstående: Pågående investering Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet 58 Ekonomi Noter (tkr) Not 16 Maskiner, inventarier och transportmedel Ingående ack. anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Försäljning/utrangering Utgående ack. anskaffningsvärde Ingående ack. avskrivningar Årets avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangering Utgående ack. avskrivningar Utgående bokfört värde Fördelat enligt nedanstående: Pågående investering Maskiner Inventarier Bilar och andra transportmedel Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 32 434 2 716 -5 531 29 619 30 731 2 250 -547 32 434 32 659 3 105 -5 531 30 233 30 731 2 475 -547 32 659 -17 638 -2 409 5 463 -14 584 -15 842 -2 276 480 -17 638 -17 638 -2 462 5 463 -14 637 -15 842 -2 276 480 -17 638 15 035 14 796 15 596 15 021 586 3 726 6 516 4 207 15 035 0 3 580 6 491 4 725 14 796 586 3 726 6 786 4 498 15 596 0 3 580 6 716 4 725 15 021 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 1 50 50 66 980 0 1 50 50 53 980 0 1 50 50 66 980 132 1 50 50 53 980 116 4 428 5 575 1 107 2 241 0 1 279 0 1 250 Not 17 Finansiella anläggningstillgångar Kommunaktiebolaget, IUC Kreditgivarföreningen Norsjö medborgarhusförening Västerbottens skogsägareförening Kommuninvest andelskapital HBV förening Koncernföretag: Norsjölägenheter AB (aktier) Finansiella anläggningstillgångar 59 Ekonomi Noter (tkr) Not 18 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Statsbidragsfordringar Övriga kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 7 064 10 142 10 418 3 644 31 268 5 753 14 106 4 822 5 749 30 430 6 150 9 598 10 418 3 933 30 099 4 810 13 081 4 822 5 781 28 494 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 0 33 000 33 000 0 80 000 80 000 0 33 000 33 000 0 80 000 80 000 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 208 037 3 580 211 617 202 537 5 500 208 037 212 740 3 373 216 113 205 166 7 574 212 740 3 580 6 931 201 106 211 617 913 5 500 4 300 198 237 208 037 2 631 Not 19 Kortfristiga placeringar Statsskuldväxlar, kommun- och bankcertifikat Fasträntekonto Kortfristiga placeringar Not 20 Eget kapital Eget kapital, ingående värde Årets resultat Eget kapital Fördelat enligt nedanstående: Årets resultat Resultatutjämningsreserv, reserverat tidigare år Övrigt eget kapital Maximal avsättning av årets resultat till RUR 60 Ekonomi Noter (tkr) Not 21 Avsättningar Avsättning för pensioner, blandad modell Avsättning för förtroendevaldas pensioner inkl löneskatt Avsättning för garanti- och visstidspensioner Avsättning för särskild löneskatt Avsättning för skatt i obeskattad reserv Avsättningar Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 777 854 777 854 3 137 38 198 0 4 150 2 772 67 224 0 3 917 3 137 38 198 0 4 150 2 772 67 224 72 3 989 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 0 110 29 170 29 280 0 115 25 557 25 672 85 765 110 29 170 115 045 90 351 115 25 557 116 023 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 13 028 27 759 3 279 14 880 58 946 18 549 27 910 3 232 14 872 64 563 13 684 30 836 3 280 14 880 62 680 18 591 30 997 3 233 14 872 67 693 Kommun 2014 2013 Koncern 2014 2013 589 101 8 500 276 138 90 303 99 907 650 116 8 500 305 145 91 620 101 336 589 101 8 500 276 138 0 9 604 650 116 8 500 305 145 0 9 716 Not 22 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skuld för anläggnings- och anslutningsavgifter Skuld investeringsbidrag Långfristiga skulder Not 23 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Anställdas skatter Semesterlöneskuld och övertidsskuld inkl PO Kortfristiga skulder Not 24 Borgens- och övriga ansvarsförbindelser Förlustansvar egnahem (SBAB) Förlustansvar egnahem (Balken) Norsjö medborgarhusförening (Swedbank) Bastuträsk Folkets hus (Swedbank) Ansvarsförbindelse (Boverket) Norsjölägenheter AB (Kommuninvest) Borgens- och övriga ansvarsförbindelser 61 Ekonomi Särredovisning VA-Verksamhet 2014 Ingår i kommunens resultat- och balansräkning Not Kommun 2014 2013 129 6 951 0 0 0 0 0 587 7 667 341 6 925 0 0 0 0 0 608 7 874 -4 767 -2 647 -1 098 -8 512 -3 314 -2 566 -1 090 -6 970 -845 845 0 0 0 904 -904 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa intäkter Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Periodisering av årets anläggningsavgifter Periodisering av tidigare års anläggningsavgifter Förändring av investeringsfond Förändring av kortfristig skuld till abonnentkollektivet Interna intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens externa kostnader Interna kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster 1 2 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 2013 års positiva resultat på 906 tkr behöver inte återföras till abonnenterna eftersom det sammanlagda resultatet inom ramen för den senaste treårsperioden är negativt, -435 tkr. Se särredovisningens not 1. 62 Ekonomi Särredovisning VA-Verksamhet 2014 Ingår i kommunens resultat- och balansräkning Not Kommun 2014 2013 3 35 53 4 5 12 194 57 12 286 12 771 79 12 903 0 1 128 116 1 244 0 1 179 168 1 347 13 530 14 250 0 0 12 986 13 640 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder 418 126 13 530 498 112 14 250 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 13 530 14 250 Balansräkning (tkr) Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn. anläggn. Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar kommunen Kundfordringar externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Skulder Långfristiga skulder Skuld kommunen Investeringsfond Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter 63 Ekonomi Noter Särredovisning VA-verksamhet (tkr) Not 1 Resultatreglering Sammalagt resultat senaste treårsperioden Redovisat resultat år 2011: -1 283 Redovisat resultat år 2012: -494 Redovisat resultat år 2013: +904 Redovisat resultat år 2014: -845 Kommun 2014 2013 -435 -873 Kommun 2014 2013 0 845 845 98 -1 002 -904 Kommun 2014 2013 53 0 -18 35 71 0 -18 53 Kommun 2014 2013 12 771 504 0 0 -1 081 12 194 13 095 727 0 0 -1 051 12 771 Kommun 2014 2013 79 0 0 -22 57 101 0 0 -22 79 Not 2 Skatteintäkter Budgeterade skatteintäkter Skatteintäkter över/under budget Skatteintäkter över (+), under (-) Not 3 Immateriella tillgångar Ingående bokfört restvärde Omklassificeringar Avskrivningar Utgående bokfört restvärde Not 4 Mark byggnader och tekniska anläggningar Ingående bokfört restvärde Årets nyanskaffningar Omklassificeringar Försäljning/utrangering Avskrivningar Utgående bokfört restvärde Not 5 Maskiner och inventarier Ingående bokfört restvärde Årets nyanskaffningar Försäljning/utrangering Avskrivningar Utgående bokfört restvärde 64 TREPARTENS RENHÅLLNINGSNÄMND Verksamhetsrapport januari– december 2014 Bilaga 1 Personalkostnader har ökat Indikatorer, strategier och/eller perspektiv som verksamheten arbetar med. Snabba svar på frågor från kunder. Minskade intäkter Bra bemötande mot kunder och arbetskamrater Medarbetarsamtal och information. Effektivisering av samtliga körrutter inom kommunerna. Förhållanden viktiga för bedömning av ekonomin: Händelser av väsentlig betydelse: Nytt avtal med Umeå om förbränning av avfall. Upphandling om farligt avfall är klart. Umeå kommun samordnar det för länets kommuner. Skellefteå kommun medverkade inte. Förväntad utveckling: Utökat tekniksamarbete. Kommentarer till måluppfyllelse: Nöjda kunder och brukare. Aktivitetsplaner – sammanfattning av pågående arbete. Annonsering på hemsidan om eventuella ändringar i turer. Inga inställda körturer Tjänstemannamöten Större avvikelser mot budget–per verksamhet med större avvikelse mot budget, avvikelse med 10 % eller minst 100 tkr Verksamhet (summera per kontogrupp) Intäkter Kostnad/utgifter Löner Övriga verksamhetskostnader Totalt Nettobudget 2014 Verklig nettoavvikelse Utfall 2 660 0 1 392 713 2 469 0 1 496 601 -191 0 -214 112 0 0 -0 TREPARTENS RENHÅLLNINGSNÄMND Nämndsrapport januari– december 2014 Bilaga 1 Antal invånare 2013-12-31 2014-12-31 Norsjö Malå Sorsele Totalt 4 175 3 155 2 595 9 925 4 180 3 115 2 565 9 860 Förändring Förändring antal procent 5 0,12% -40 -1,27% -30 -1,16% -65 -0,65% Hushållsavfall (ton) Förändring Förändring antal ton procent 2013 2014 1 042,93 1 012,22 -30,71 -2,94% Malå 791,30 774,02 -17,28 -2,18% Sorsele 508,11 559,72 51,61 2 342,34 2 345,96 3,62 10,16% 0,15% Norsjö Totalt Mängd avfall per invånare (kg) Förändring Förändring kg/inv procent 2013 2014 Norsjö 250 242 -8 -3,06% Malå 251 248 -2 -0,93% Sorsele 196 218 22 11,45% Totalt för Trepartens gemensamma renhållningsnämnd 2013 Total kostnad Mängd avfall per invånare Kostnad per kg Kostnad per invånare 2 578 207 kr 236 kg 1,10 kr 259,77 kr 2014 Förändring 2 684 415 kr 238 kg 1,14 kr 272,25 kr 106 208 kr 2 kg 0,04 kr 12,48 kr Förändring procent 4,12% 0,85% 3,96% 4,81% Den totala bruttokostnaden för Treparten landade på 2 684 415 kr under 2014. Underskottet på 24 415 kr fördelas procentuellt mellan kommunerna. I den totala kostnaden ingår lönekostnad för renhållningsingenjör. Personalkostnader för Malå och Sorsele kommun ingår inte i den totala kostnaden. Lastning/transport och förbränningskostnad för respektive kommun ingår inte heller i den totala kostnaden för Treparten. TREPARTENS RENHÅLLNINGSNÄMND Nämndsrapport januari– december 2014 Bilaga 1
© Copyright 2024