1. No category

15-06-13
EFFEKTER AV KLARSPRÅKSARBETE –
PRESENTATION AV ETT PROJEKT
FORUM FÖR TEXTFORSKNING, UMEÅ UNIVERSITET, 9–10 JUNI 2015
LENA LIND PALICKI, SPRÅKRÅDET, INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN
ANDREAS NORD, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Upplägg
•  Projektpresentation – ”Effekter av klarspråksarbete”
•  Några iakttagelser på väg mot de första resultaten
1
15-06-13
Medverkande
Forskare:
•  Andreas Nord, Institutionen för svenska språket,
Göteborgs universitet
•  Lena Lind Palicki, Språkrådet, Institutet
för språk och folkminnen
•  Markus Forsberg, Språkbanken, Institutionen för
svenska språket, Göteborgs universitet
Student:
•  Lina Granberg, Språkkonsultprogrammet,
Göteborgs universitet
Bakgrund
•  I Sverige har arbetet med klarspråk pågått i närmare fyrtio år
•  Fortfarande vet vi väldigt lite om vilka effekter olika insatser får
•  Förändrar skribenter som genomgått en klarspråksutbildning sitt
sätt att skriva? I så fall, på vilket sätt?
•  Förändras attityderna till språk och skrivande och i så fall hur?
•  Går det att se förändringar i de rutiner som omgärdar skrivandet
på arbetsplatsen?
2
15-06-13
Syfte
•  Syftet med projektet är att öka kunskaperna om vilka effekter
olika typer av klarspråksinsatser faktiskt ger
•  Ett bisyfte är att bidra till utvecklingen av resurserna för
textjämförelse i Korp
•  Projektet bidrar med ny kunskap om följande:
–  klarspråksinsatsers effekt (eller avsaknad av effekt) på texter
–  klarspråksinsatsers effekt på skribenters attityder till språk, skrivande och
klarspråk
–  klarspråksinsatsers effekt på rutiner för skrivande på arbetsplatser
–  hur jämförelser av stora textmaterial kan utföras med språkteknologiska
verktyg (vilket dessutom implementeras inom Korp).
Forskningsbakgrund
•  Forskning som belyser arbetsformerna och idealen inom klarspråksarbete
(Bendegard 2014, 2015, Nord 2011, 2013, Lind Palicki & Nord 2015)
•  Generella beskrivningar av förändringar i det svenska myndighetsspråket
över tid (Statskontoret 2001/Nyström Höög 2012, Mertzlufft 2009)
•  Forskningen om konkreta effekter av konkreta insatser? Begränsad både
för klarspråksinsatser specifikt som för skrivundervisning på arbetsplatser
generellt
•  Värdefullt undantag: Anne Kjærgaards (2010, 2012) avhandling
–  Kartläggning av större klarspråksinsatser på en kommun respektive domstol
–  Organisationsanalys av insatsernas förutsättningar kombinerad med en effektmätning i
form av analys av texter före och efter insatserna
–  Huvudresultat: bristande förankring på lokal nivå gör att klarspråksprojekten ger mycket
begränsade effekter på texterna som skrivs
3
15-06-13
Projektdesign
•  Fokus: effekterna av tio insatser
•  I samtliga: undersökning av texterna som skrivs före och efter
insatsen
•  I fem: dessutom en djupgående kartläggning av skribenternas
attityder och insatsens eventuella effekter på skrivarbetet genom
intervjuer och enkäter
Delstudier
•  Delstudie 1: Fokus är klarspråksinsatsers direkta effekter på
texter.
•  Delstudie 2: Fokus är klarspråksinsatser effekter på
förutsättningarna för skrivandet: deras effekter på skribenters
attityder till språk, skrivande och klarspråk och deras effekter på
arbetsformer och rutiner för skrivande på arbetsplatserna.
4
15-06-13
Korpusstudie genom Korp/Språkbanken
•  Syfte: synliggöra även mindre skillnader i texter före och efter,
t.ex. ökad närhet till allmänspråket, mindre nominalitet etc.
•  Bisyfte: utveckla jämförelsefunktionen i Korp
5
15-06-13
6
15-06-13
Korpusstudie genom Korp/Språkbanken
•  Arbete via Korp möjliggör
–  systematisk jämförelse mellan före- och efterkorpusar utifrån ofta
uppmärksammade områden inom klarspråksarbetet, exempelvis
nominalitet, satsstruktur (bisatsers andel, placering i satsen), andelen
passiva verb
–  konkordanser för enskilda ord, t.ex. ord och uttryck från Svarta listan, och
särskilda konstruktioner
–  mer förutsättningslös karakteristik av vad som sticker ut syntaktiskt eller
lexikalt i materialet
–  jämförelser av värden för materialet med normalvärden för svensk text,
som kan härledas ur jämförelser med övriga korpusar i Korp.
7
15-06-13
Korpusetablering
•  Insamling för varje studerad insats:
–  minst tjugo texter skrivna före klarspråksinsatsen (minst 20 000 ord)
–  lika många texter av samma slag skrivna efter insatsen (minst 20 000 ord).
•  Målsättning:
–  i första hand samma skribenter
–  maskinläsbara format
•  Uppmärkning utifrån
– 
– 
– 
– 
– 
– 
vilken insamling
före- eller eftertext
genretillhörighet
datering (tillkomsttid eller diarieföringstidpunkt)
skribentidentitet (anonymiserat)
eventuellt även demografiska data för skribenterna (ålder, kön).
•  Totalt: minst 400 000 ord (= 200 000 före + 200 000 efter)
Djupstudier om attityder och skrivande
•  Ska belysa mer specifika orsakssamband mellan det som
händer i en klarspråksinsats och de effekter som syns i texter.
•  Ska fånga andra typer av effekter än vad som syns i texterna.
•  Huvudsaklig metod: att samla in data direkt från deltagarna
genom egenrapportering i inter-vjuer och enkäter
•  Men också: intervjuer av ansvariga, dokumentation av t.ex.
föreläsningar och seminarier, eventuellt deltagande observation
•  Ska kartlägga om arbetsrutiner och organisation kring skrivandet
har förändrats efter klarspråksinsatsen.
8
15-06-13
Pilotstudie/uppsats: Lina Granberg
•  Handlar om skrivande av tjänsteutlåtanden på
Rättighetskommitténs kansli inom Västra Götalandsregionen
(VGR)
•  Regionen genomförde 2012–2013 en prisbelönt satsning på
klarspråk i förvaltningen: projektet ”Lättlästa handlingar”
•  Intervjuer med 3–4 handläggare (våren 2014, uppföljning våren
2015): belyser arbetssätt, syn på klarspråk och skrivande,
upplevda förändringar i eget och andras skrivande
•  Analys av insamlade tjänsteutlåtanden före och efter
klarspråksutbildningen (med fokus på områden som
uppmärksammats under utbildningen på förvaltningen)
9
15-06-13
Projektet ”Lättlästa handlingar” (VGR)
Juryns motivering för Klarspråkskristallen 2015:
”Omfattande och krångliga handlingar försvårar det demokratiska
arbetet. Som en del av det kontinuerliga klarspråksarbetet har
Västra Götalandsregionen därför satsat särskilt på att göra
underlagen för politiska beslut kortare och begripligare. Arbetet
har förankrats hos de olika inblandade parterna, problemet är väl
avgränsat och fem tydliga och mätbara mål har satts upp.
Chefernas ansvar för det fortsatta arbetet preciseras och
konkretiseras i en långsiktig handlingsplan. Västra
Götalandsregionen visar hur den demokratiska processen och
rättssäkerheten kan stärkas med hjälp av klarspråksarbete.”
Projektet ”Lättlästa handlingar” (VGR)
Ur slutrapport för projektet (20 augusti 2014):
Effektmål 3
”Textanalyser visar att språket är enkelt, begripligt och korrekt.”
Uppföljning
Språkkonsulten har textgranskat handlingarna till regionstyrelsen, hälso- och
sjukvårdsutskottet samt rättighetskommittén. Den första granskningen
genomfördes i mars/april 2013 och uppföljningen skedde ett år senare.
Ytterligare en uppföljning är inplanerad till oktober/november 2014 för att
säkra att arbetet går åt rätt håll.
10
15-06-13
Övergripande kommentar till textanalysen 2013
Språkkonsulten konstaterar att texterna förmodligen speglar att hälso- och
sjukvårdsutskottet har många främmande uttryck och termer. Kommittén för
rättighetsfrågor har ett ganska abstrakt språk med speciella ”rättighetsord” och
regionstyrelsen hanterar många olika slags ärenden utan den riktigt djupa och
specifika faktakunskapen.
Övergripande kommentar till textanalysen 2014
Språkkonsulten konstaterar att den tidigare iakttagelsen om texternas olika
inriktningar och målgrupper kvarstår – fortfarande kräver hälso- och sjukvårdsutskottet mer bakgrundskunskap än regionstyrelsen och fortfarande har de
olika instanserna egna uttryck, men detta ligger i sakens natur.
Den nya mallen gör att läsaren vet vad som står var och slipper fundera på
var hen ska leta efter viss information. Denna konsekvens i formen gör att
innehållet känns tydligare, även om det inte enkelt låter sig mätas i siffror. Det
finns mer att göra när det gäller substantiveringar och passiviseringar i
texterna, till exempel Det bedöms behövas… där man istället kan skriva
Hälso- och sjukvårdsutskottet bedömer att patienterna behöver… .
Analysen tyder på att texternas läsbarhet (mätt i genomsnittlig meningslängd
och ordlängd) blivit mer likartad, oavsett om texterna kommer från den mer
övergripande regionstyrelsen eller de mer specialiserade kommittén för
rättighetsfrågor respektive hälso- och sjukvårdsutskottet. Det är bra, eftersom
konsekvens är viktigt när politikerna ska ta till sig många texter på relativt
11
15-06-13
begränsad tid. Vid förra mätningen varierade läsbarhetsindex mellan 52 och
61 – nu har texterna ett läsbarhetsindex på 55-57. Ett läsbarhetsindex på
50-60 betraktas som ett normalt värde för officiella texter och över 60 är
mycket svår text, byråkratsvenska.
Mer finns dock att göra för att öka läsbarheten, det vill säga minska värdet,
generellt sett:
•  Välj aktiva verb. Passiva fraser och substantiveringar döljer vem som gör
vad. Jämför:
–  Regionkansliet utvärderar projektet 2015. (Tydligt vem som utvärderar +
aktiva verb)
–  Projektet utvärderas 2015. (Otydligt vem som utvärderar + passiva verb)
–  Utvärdering av projektet sker 2015. (Otydligt vem som utvärderar +
substantivering)
•  Förklara fackuttryck och förkortningar om du måste använda dem.
•  Dela upp texten i stycken och skriv informativa underrubriker.
•  Variera meningslängden. Bara korta eller bara långa meningar försvårar
läsningen.
•  Använd gärna punktuppställningar vid uppräkning.
Klarspråksprojekt i Enköpings kommun
Ur projektrapport (15 november 2011):
Nylägesanalys
För att kunna avgöra om projektgruppens arbete har gett något resultat
upprepade TNS-Sifo undersökningen som projektgruppen lät genomföra vid
projektstarten. Vid denna undersökning gick intervjupersonerna igenom
beslutsdokument och informationsmaterial. Dessa var skrivna i kommunens
nya strukturmallar och enligt kommunens riktlinjer för klarspråk.
Resultatet var mycket positivt. En kort sammanfattning är att Enköpings
kommun är på rätt väg. Samtliga intervjupersoner hittade och förstod
besluten. De uppskattade att vi tagit bort § och istället skrivit ut ordet
”paragraf”. Majoriteten av respondenterna uppskattade den trevliga tonen och
tydligheten i dokumenten. De tyckte också att nu kändes det som om vi skrev
”från människa till människa, och inte som tidigare från myndighet till
människa”.
12
15-06-13
Nästa steg
•  Pilotstudier – utveckling av angreppssätt
•  Uppstart av samarbetet med Språkbanken
•  Projekthemsida:
http://svenska.gu.se/forskning/forskningsprojekt/
effekter-av-klarspraksarbete
Referenser
Bendegard, S. (2014). Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets
förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen.
Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
Lind Palicki, L. & Nord, A. (2015). Från demokratisk rättighet till tips
och småknep i skrivandet. Några nedslag i det svenska
klarspråksarbetet. Sakprosa, 7(2), art. 5.
Bendegard, S. (2015). Klarspråksarbetets villkor i samband med
EU:s rättsaktsöversättning. Sakprosa, 7(2), art. 3.
Mertzlufft, C. (2009). Nähe und Distanz im Kontrast. Deutsche und
schwedische Behördentexte von 1950 bis heute. Freiburg.
Kjærgaard, A. (2010). Sådan skriver vi – eller gør vi? En
undersøgelse af de tekstlige effekter af to sprogpolitiske projekter i
Danmarks Domstole og Københavns Kommune og af årsagerne til
projekternes gennemslagskraft. København: Københavns
Universitet.
Nord, A. (2011). Att göra någon annans text tydlig. En studie av
språkbearbetningen av en myndighetstext. (TeFa 48.) Uppsala:
Uppsala universitet.
Kjærgaard, A. (2012). Fra lidenskab til ligegyldighed. En
caseanalyse fra Danmarks Domstole af et sprogpolitisk projekts
(manglende) gennemslagskraft. Sakprosa, 4(1), art. 1.
Lind Palicki, L. (2014). Klarspråk – demokratiprojekt,
kvalitetsmätning eller ”småtips” i arbetet? I M. Andersson, E.
Sommardahl & A. Piehl (Red.), Myndighetstexter ur
medborgarperspektiv. Rapport från Nordisk klarspråkskonferens i
Helsingfors 21–22.11.2013 (s. 11–16). Helsingfors: Institutet för de
inhemska språken.
Lind Palicki, L. & Nord, A. (2013). ”Ni ska skriva enkelt – det står i
lagen”. Legitimeringar av klarspråk i en utbildning för
myndighetsskribenter. I C. Rosén, P. Simfors & A.-K. Sundberg
(red.), Språk i undervisning. Rapport från ASLA:s vårsymposium
Linköping, 11–12 maj, 2012 (s. 37–47). Linköping/Växjö: ASLA.
Nord, A. (2013). ”De e du som e experten”. Roller, normer och
perspektiv i ett textsamtal mellan en språkvårdare och en skribent i
myndighetsmiljö. I B. Bihl et al. (Red.), Svenskans beskrivning 32
(s. 222–233). Karlstad: Karlstads universitet.
Nord, A. (2014). Högtidstal men ingen debatt? Det svenska
klarspråksarbetet som samtida språkpolitiskt projekt. I J. Lindström
et al. (Red.), Svenskans beskrivning 33. Förhandlingar vid
Trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning.
Helsingfors den 15–17 maj 2013 (s. 333–342). Helsingfors:
Helsingfors universitet.
Nyström Höög, C. (2012). Beslut och informerande texter 2001 och
2011. I C. Nyström Höög, H. Söderlundh & M. Sörlin (Red.),
Myndigheterna har ordet. Om kommunikation i skrift (s. 72–104).
Stockholm: Norstedts.
13