Kvalitet och Måluppfyllelse Förskolan 2014-2015

Kvalitet och måluppfyllelse
läsåret 2014/2015
Stiftelsen Umeå Waldorfskola
Förskola
Dokumenttyp
Redovisning
Dokumentnamn
Kvalitetssammanställning
Fastställd/Upprättad
2015-09-01
Version
1
Dokumentägare
Stift. Umeå Waldorfskola
Dokumentansvarig
Madeleine Öigaard
Reviderad
--
Giltighetstid
--
Dokumentinformation
Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete
1
Inledning
Denna kvalitetsredovisning vänder sig till Stiftelsen Umeå Waldorfskolas styrelse, ledning,
pedagoger, föräldrar samt till kommunens politiska ledning och dess tjänstemän.
Redovisningen grundar sig dels på pedagogiska diskussioner och dokumentationer samt
utvärderingar vid förskolans kollegier och arbetslag, dels på medarbetarsamtal, synpunkter från föräldra- och föräldrarådsmöten, kommunens enkät samt egna medarbetarenkäter.
Redovisningen är upprättad av biträdande förskolechef Marie Sjöström samt rektor/förskolechef Madeleine Öigaard.
Förskolan har under läsåret arbetat med: normer och värden, inflytande och jämställdhet,
barns utveckling och lärande, systematiskt kvalitetsarbete och hållbar utveckling.
Umeå Waldorfskolas förskola arbetar efter läroplanen Lpfö98 samt använder den Waldorfpedagogiska kursplanen som vägledning för lärarnas pedagogiska planering.
Förskolan har i snitt haft 80 barn under läsåret 14/15. Verksamheten har varit öppen mellan 06.30 och 17.00 varje dag. Stängningen har ibland förskjutits utifrån föräldrars behov.
Förskolan har haft 4 barn med 15 timmars placering, samt två barn som har haft utökad
tid under vårdnadshavarnas föräldraledighet.
Fördelningen av ålder och kön läsåret 14/15
Ålder
-13
-12
-11
-10
-09
-08
Flickor
5
7
8
14
8
-
Pojkar
7
8
9
3
11
2
Förutsättningar
Umeå waldorfskolas förskola startade 1974 som en liten byalekskola i byn Kassjö. Förskolan har under åren vuxit successivt och är idag en stor förskola med 10 avdelningar
som alla ligger utspridda på fyra olika enheter inom Backenområdet. Totalt 82 barn och ca
20 medarbetare arbetar i verksamheten varav tre medarbetare i det egna köket, vilket
tillagar vegetarisk och så långt det är möjligt ekologisk, biodynamisk och närproducerad
mat. Förskolan har under året inte haft möjlighet att ge plats åt alla barn som står i kö.
Inom- och utomhusmiljön är varierande mellan de olika enheterna och växlar mellan väldigt goda till lokaler som är i behov av omfattande verksamhetsanpassningar. Rummens
utformning har ändrats under årens lopp utifrån verksamhetens och barnens behov. Skogen finns nära för alla enheter och används av alla grupper varje vecka vilket ger rika
möjligheter till pedagogiskt arbete.
Huvudman är stiftelsens styrelse vars huvuduppgift är att ansvara för att skollagens krav
på att huvudmannaskap verkställs och uppföljs samt att föreskrifterna i stiftelseförordningen efterföljs. Styrelsen har utsett rektor/förskolechef som leder och samordnar det
pedagogiska arbetet på förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium.
Styrelsen har under året bestått av följande ledamöter:
Elisabeth Zachrisson, ordf., Mikael Retsler, Annika Sandström, Karin Olofsson, Andreas
Bergelin.
2
Ledningen
Madeleine Öigaard, rektor/ förskolechef, har till biträdande förskolechef utsett Marie Sjöström. I ledningen har också ingått biträdande rektor för F-9 Linda Zachrisson och ordförande för gymnasiet Maria Ahlenhed.
Marie Sjöström har under läsåret haft en samverkansgrupp som har träffats varje vecka
bestående av en representant från varje enhet. I samverkansgruppen har pedagogiska
frågor diskuterats och beretts innan de tagits upp och implementerats i kollegiet.
Personal 2014-2015
3 Kockar fördelat på 180 % (2 män, 1 kvinna)
9 Waldorfförskolärare/lärare (kvinnor)
7 Behöriga förskollärare (6 kvinnor)
4 Obehöriga förskollärare (3 kvinnor och 1 man)
2 Barnskötare (1 kvinna 1 man)
2 Assistenter till barn med särskilda behov (1kvinna 1 man)
1 Vikarieansvarig 25% (kvinna)
1 Biträdande förskolechef (kvinna)
Personalfrånvaron har under året varit tämligen hög, den har varit känd men opåverkbar.
Tillgång till vikarier har alltid funnits.
Kompetensutveckling
Fyra förskolepedagoger har deltagit i kursen ”Pedagogisk dokumentation” som ges av
Ideán. Samtliga pedagoger har deltagit i en studiedag med Anna-Rosa Perris (leg. läkare,
specialist inom barn och ungdomspsykiatri) om ”barn som utmanar”. Biträdandeförskolechef har deltagit i vintermötet med antroposofiska sällskapet som avhandlade ”helhetsantroposofi med barnet i centrum”. Biträdandeförskolechef har även deltagit i Umeå kommuns utbildning i ”interkulturellt ledarskap”, även RWS seminariemöte för Waldorfförskolechefer, och tillsammans med en förskolepedagog RWS vårmöte med fokus på ”Barn som
utmanar oss, hur förstår vi den nya tidens barn och deras behov?” En förskolepedagog har
varit på kurs i ”Original Play” med O. Fred Donaldson, Ph. D. Alla enheter har fått utbildning i livsmedelshantering anpassat för förskolor och egenkontroll. Utöver det har förskolan haft en studiedag med inriktning på resultatanalyser av kommunenkäten, samt utvärdering och framåtblickande av verksamheten. det är denna termin vi kommer att ha
HLR med Lena
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Barnens arbetsmiljö
Förskolan har ambitionen att hålla nere antal barn i barngrupperna för att därigenom
också kunna öka möjligheterna till att anpassa verksamheten efter alla barns behov, intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå. Storbarnsgrupperna har detta år haft
mellan 12-14 barn och småbarnsgrupperna 4-8. Den pedagogiska miljön är utformad i
vackra lugna och harmoniska färger, möbler och leksaker är tillverkade av naturmaterial.
För att främja och stimulera barnens kreativitet och fantasi har förskolan relativt få ”färdiga lekmaterial”. Istället erbjuds material såsom bivax, sidentyger i många färger, klossar
kaplastavar och mycket mera. Genom att utgå från barnens egna önskemål och intressen
kan en avdelning helt förändra sin lekmiljö från en stund till en annan. I en Waldorfförskola prioriteras den fria leken under tryggt överinseende av pedagoger som också ser till
barnets bästa förutsättningar och behov. Pedagogerna arbetar nära barnen och stöttar vid
behov de konflikter som uppstår och hjälper barnen att hitta verktyg för lösningar. Att
uppmärksamma barnens goda handlingar leder till positivt klimat i gruppen, och stor vikt
har lagts vid att ge barnen positiv förstärkning. Pedagogerna ser varje barn som unikt och
uppmuntrar olikheter. Varje barn har olika behov och vår strävan har varit att alla behandlas utifrån dessa.
3
Under året har vi diskuterat hur vi arbetar med barns inflytande och delaktighet. På kollegiet och i arbetslagen har pedagogerna arbetat med att synliggöra den egna verksamhetens barninflytande. Resultatet har visat att ett stort inflytande stimuleras genom miljön,
pedagogernas förhållningssätt till lärande och den barn- och kunskapssyn som pedagogerna har visat. Via pedagogisk dokumentation har processer kunnat åskådliggöras.
Vi fortsätter att utveckla och synliggöra processer via pedagogisk dokumentation.
Föräldraenkäten 2012 tydde på att barnen i alla situationer inte kände lugn och ro. För att
komma tillrätta med det har vi anpassat gruppsammansättningen vid måltider och läsvila.
Vi har samverkat mellan avdelningarna där det varit möjligt och därigenom anpassat verksamheten till att ge lugn och ro. Vi ser också att föräldraenkäten 2015 gav ett väldigt bra
resultat gällande trygghet och trivsel samt lugn och ro.
Bedömning av utvecklingsmöjligheter som påverkar barnens arbetsmiljö
Ett större arbete gällande planen mot diskriminering och kränkande behandling gjordes
under uppstartsveckan i augusti då pedagogerna fick arbeta, diskutera och reflektera utifrån skolverkets arbetsmaterial med ”husmodellen”. Kollegiet diskuterade även fram en
gemensam modell för föräldramöten, för att tydliggöra och ge en samsyn kring kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Det fortsatta arbetet med pedagogisk
dokumentation förstärktes ytterligare under året då fyra av medarbetarna fick extern utbildning i pedagogisk dokumentation. Medarbetarna delgav och inspirerade kollegiet genom att redovisa de uppgifter de arbetat med. Kursen var mycket uppskattad och kommande läsår planeras för att ytterligare ett antal pedagoger kan erhålla samma utbildning.
Pedagogernas planeringstid skall strukturerats och förbättrats ytterligare så att den är
schemalagd. Detta för att säkerställa att tid finns till att systematiskt följa barnens utveckling och lärande.
Barnens lärande
I waldorfpedagogiken ser pedagogen att barnets lärande stimuleras och sker genom den
pedagogiska miljön som skapas i barnets lek med de olika materialen, de dagliga återkommande sysslorna, den yttre miljön. Barnen skapar med stolar, skärmar och bord olika
skapelser och övar teknisk färdighet i leken då de lär sig vad som håller och inte. I leken
övas språk, samarbete och kommunikationen men också matematik. Efter lek skapas ordning där varje sak har sin plats, en fostran att vårda och bevara såväl som att skapa självständighet. För barnet som vill vara i mer enskildhet finns utrymme för lugnare aktiviteter. Böcker är en del av verksamheten som barnen har tillgång till. Förskolan har också ett
gott samarbete med närliggande bibliotek. I skogen som är en naturlig del i den pedagogiska miljön skapas möjligheter till ett ekologiskt förhållningssätt och barnet får där möjlighet att utveckla sin förmåga att förstå naturvetenskap. Tanken om hållbar utveckling
genomsyrar förskolan i allt från mat till material samt rutiner och rytm för barnen.
Genom observationer och på arbetslagstiden har arbete skett med att förändra och anpassa verksamheten för att möjliggöra ett ökat individuellt stöd bland annat genom förändringar i den pedagogiska miljön, inköp av nya material, nya aktiviteter, samverkan
med andra barngrupper eller schemaförändringar. På kollegietid har dokumentationer diskuterats och förskolan har blivit bättre på att synliggöra arbetet med barnen för vårdnadshavare och barn.
Bedömning av utvecklingsmöjligheter som påverkar barnets lärande.
Trots att förskolan har gjort förbättringar gällande information ut till vårdnadshavarna ser
vi i kommunenkäten att vårdnadshavarna upplever brister i informationsflödet och hur vi
arbetar med matematik, talspråk samt kommunikation och argumentation. Vid en analys
med samverkansgruppen av resultaten på enkäten samt i diskussion med hela kollegiet är
vi överens om att använda oss av veckobrev på ett bättre och mer informativt sätt. Att i
veckobreven också förklara hur vi arbetar med dessa olika delar i våra olika aktiviteter
under dagen/veckan och månaden. Att även använda delar av föräldramöten till detta, att
berätta hur vi arbetar och varför. Detta arbete inleddes direkt resultat och analys av
4
kommunenkäten var klar. Resultatet på kommunenkäten presenterades på föräldramöten
på de flesta avdelningar. Det visade sig också då att många vårdnadshavare inte hade en
förståelse för hur vi arbetar. Detta ser förskolan som ett fortsatt utvecklingsområde. Under
året bjöds även föräldraråd in till samverkansmöte där biträdandeförskolechef och en representant från varje avdelning sitter med för att skapa bättre föräldrasamverkan samt
inhämta synpunkter från vårdnadshavarna, men också ge ut information om verksamheten. Tyvärr deltog aldrig föräldraråden på något av dessa möten, biträdandeförskolechef
deltog på två föräldrarådsmöten. Ett utvecklingsområde är att se över föräldrasamverkan
och information mellan förskola och vårdnadshavare.
En hög frekvens av vikarier som inte är utbildade i waldorfpedagogik har inneburit en
svaghet i den pedagogiska kontinuiteten och tryggheten för barnen. Det individuella stödet
blir också lidande. En översyn av organisationen av pedagogisk samordning vid vikariebehov samt tjänstledighetsvillkor har gjorts under året och vi ser en kvalitetssäkring i och
med att vi har en vikariesamordnare som är väl förtrogen med alla avdelningar och dess
behov, i och med det försöker vikariesamordnare så långt det är möjligt matcha rätt vikare
till rätt avdelning. Förskolan kommer fortsatt att arbeta med de höga sjukskrivningstalen
och arbeta för att skapa en stabil arbetsplats med låg personalomsättning.
Barnens personliga och sociala utveckling
På Umeå Waldorfförskola arbetas aktivt både med hållbar utveckling och miljöarbete. Våra
leksaker inomhus är uteslutande av naturmaterial och barnen får i den mån de kan hjälpa
till att laga det som gått sönder. Barnen vistas ute två ggr per dag och många övriga aktiviteter förläggs utomhus som till exempel lucia, skördefest och skolavslutning Maten tillagas i eget kök och är vegetarisk och till största del ekologisk och eller biodynamisk.
Förskolans motto är: ”Vi bryr oss om varandra” vilket alltid relateras till i arbetet med
barnen. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra och att prova själva och
ger barnen stöd i att utveckla ett gott självförtroende och samarbete. Barnen uppmuntras
också till att lyssna på och att respektera varandra. Pedagogen arbetar med att ge barn
samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen och att ta ansvar för
sina relationer och för sin miljö oavsett kön och etnicitet. Barnen blir lyssnad på och får
säga sin mening, de har också ett reellt inflytande i den fria leken. Samverkan mellan husets samtliga enheter och medarbetare bidrar också till känslan av samhörighet och de
vuxnas samarbete skapar trygghet.
Bedömning av utvecklingsmöjligheter som påverkar barnens personliga och sociala utveckling.
Ett kontinuerligt och aktivt arbete kring värdegrundsfrågor och våra olikheter skall fortgå.
Genom att aktivt förebygga men också stärka det som fungerar bra kommer att ge ett
fortsatt gott klimat i förskolan, vilket alltid också kan förbättras. Ett utökat samarbete med
biblioteket har skett under året och kommer att fortsätta. Fokus kring arbetet med kulturell mångfald för att ge stöd till barn med utländsk bakgrund och ett annat modersmål än
svenska skall omfatta alla avdelningar. Ett påbörjat arbete med att i större utsträckning
dela in barnen gruppvis efter ålder för att möta och utmana behov på ett åldersadekvat
sätt kommer att fortsätta.
Förskola och hem
Förskolan har ett fungerande system vad gäller veckobrevs utskick via mail. Vårdnadshavare kan påverka verksamheten via föräldraråd, samrådsmöten, föräldramöten, utvecklingssamtal och via de samtal som sker dagligen. Utifrån föräldraenkäten 2015 där ett antal ”vet ej” indikerar att vi bör förtydliga föräldrars möjlighet till inflytande/delaktighet och
information. Att genom veckobrev, föräldramöten och dagliga samtal berätta om vår verksamhet.
5
Slutord
Förskolans resultat har detta år varit mycket positivt. Barnen känner stor trygghet och
trivsel och föräldrarna är nöjda med sina pedagoger. Det pågående arbetet med kontinuerlig dokumentation är en långsiktig process men man kan se en markant utveckling av
pedagogernas utveckling inom området. Bland annat genom utbildning och schemaläggning har medarbetarna givits nya förutsättningar och resultat kan påvisas. Den psykosociala arbetsmiljön kan under kommande år kartläggas inom ett större område. Förskoleenkäten har visat att föräldrar inte är insatta i hur man i waldorfpedagogiken arbetar med
måluppfyllelse, bland annat vad gäller barnens inflytande, matematiskt tänkande och talspråk. Utvecklingsområden för kommande läsår är att formulera informationen till föräldrar på ett sätt så att dessa förstår sammanhangen mellan den waldorfpedagogiska metoden och de statliga målen vad beträffar uppbyggnaden av barnets förmågor i enlighet med
uppdraget. Organisatoriskt skall en översyn av det allmänna informationsflödet mellan
föräldrar och pedagoger ses över. Förskolan har sammanfattningsvis en mycket hög
måluppfyllelse i den väsentliga delen kring barnens dagliga verksamhet. Ett målinriktat
fortsatt arbete med att tillförsäkra alla barns rätt till sin kulturella identitet kommer att
betonas kommande läsår. Det systematiska kvalitetsarbetet är en del i detta arbete för att
därigenom nå en sammantagen hög måluppfyllelse inom förskolans samtliga resultatområden.
.
Umeå den 1 september 2015
Marie Sjöström
Madeleine Öigaard
6
Bilaga 1
Förskolans kvalitet och måluppfyllelse
BEDÖMNINGSSCHEMA lå 20142015 Mätvärden på indikatorer som
belyser kvalitet och måluppfyllelse
anges där det är möjligt.
STYRKOR =
MCK TILLFREDSSTÄLLANDE
GOD KVALITET =
TILLFREDSSTÄLLANDE
Ej påverkbara
SVAGHETER =
EJ TILLFREDSSTÄLLANDE
x tillgång till vikarier
FÖRUTSÄTTNINGAR
Påverkbara...
x öka
föräldrasamverkan
på kort sikt (1 år)
på längre sikt
X fasta husvikarier
Barnens arbetsmiljö
Fysisk miljö
x fokus på
utemiljön
Trygghet, trivsel och
likabehandling
x Fokus
värdegrunden
Inflytande och delaktighet
x
ARBETSPROCESSER
Lugn och ro
x
Beröm /uppmuntran
x
Barnens lärande
Pedagogisk verksamhet
x
Utvecklingssamtal
Individuellt stöd
x
x
Personlig och social utveckling
Föräldrars skattning
x
Hälsa och livsstil
x
7