BHV nytt program SHV idag

Barnhälsovården
Region Jämtland Härjedalen
Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015
GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA
ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE
VAD VI GÖR OCH HUR
FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN
Kompetenscentrum för barn- och
mödrahälsovård
VAD VI GÖR OCH HUR
Mål
 Föräldra- och barnhälsan (FBH) är landstingets samlade enhet
med medicinsk, psykologisk, social och
omvårdnadskompetens gällande mödra-barnhälsovårdsfrågor.
 Målgruppen är personal inom mödra- barnhälsovård, blivande
föräldrar, barn 0-6 år och deras familjer.
VAD VI GÖR OCH HUR
Föräldra- och barnhälsan
Sekr
P S grupp
Socionomer
Psykologer
Berg/Härjedalen
Åre/Krokom
Bräcke/Ragunda
Strömsund
Östersund
VAD VI GÖR OCH HUR
Vi tänkte prata om:
 Ny ”Vägledningen för BHV”, socialstyrelsen
 Rikshandboken
 Nytt BHV-program
Vad har ändrats?
3-årsbesöket
Lite statistik
 Hälsoenkät vid 4-år , BMI
VAD VI GÖR OCH HUR
Borttagna styrande dokument
från Socialstyrelsen
VAD VI GÖR OCH HUR
Kartläggning visar förändring
av svensk barnhälsovård
 Kornfält R. Survey of the pre-school child health surveillance programme in
Sweden. Acta Paediatr Suppl. 2000;89(434):2-7. (Nationell kartläggning
2000 fann små variationer i BHV’s utbud)
 Magnusson, M., Lindfors, A., Tell, J. (2011). Stora skillnader i svensk
barnhälsovård. Läkartidningen 2011-08-30, nr 35
 Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som
determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC.
Doktorsavhandling. Uppsala universitet.
Regeringen regleringsbrev till SoS
2010 - Vägledning
VAD VI GÖR OCH HUR
• Bidra till utvecklingen av likvärdig
barnhälsovård
• Ge kunskap och handledningsstöd för
professionella och beslutsfattare
• Bidra till att stärka evidensbaserad
praktik
VAD VI GÖR OCH HUR
Vägledningen belyser barnhälsovårdens
olika arbetssätt
Utan inbördes prioritering
•
•
•
•
•
•
•
•
Hälsoövervakning
Vaccinationer
Hälsofrämjande samtal
Föräldrastödjande samtal
Hembesök
Föräldrastöd i grupp
Teamarbete
Samverkan
VAD VI GÖR OCH HUR
All planering och alla
åtgärder ska ha ett
barnperspektiv där barnets
bästa kommer i främsta
rummet
Vem har gjort vad?
Professionen - Evelina:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Medicinska basprogrammet
Barns utveckling
Hälsovägledning
Föräldrastöd
Psykisk hälsa
Barn som far illa
Kvalitet
Organisation och struktur
Familjecentral
Socialstyrelsen:
•
•
2009
RAMEN
Vägledning för BHV
Kunskapsöversikter
VAD VI GÖR OCH HUR
Rikshandboken:
–gemensam metodbok:
•
•
•
•
Omfattar hela BHVprogrammet
Fördjupningssidor
Länkar till
kunskapsöversikter,
myndigheter, lokala
överenskommelser
(regionalisering) etc.
Uppdatering årligen
PRAKTIKEN
Barnhälsovården i Sverige
Mål:
• Främja barns hälsa och
utveckling
• Förebygga ohälsa hos barn
bidra till bästa
möjliga fysiska,
psykiska och
sociala hälsa för
barn – oavsett
bostadsort
VAD VI GÖR OCH HUR
• Tidigt identifiera och initiera
åtgärder vid problem i barns
hälsa, utveckling och
uppväxtmiljö
För att nå målen
behöver BHV erbjuda:
• Universella insatser med
hälsoövervakning av alla barn
• Riktade förstärkta insatser till grupper
av barn och föräldrar med ytterligare
behov
• Individuellt utformad hjälp till barn
som löper högre risk att drabbas av
ohälsa eller som redan indikerar att
hälsan är nedsatt
• Uppmärksamhet på förhållanden i
barnets och familjens närmiljö
VAD VI GÖR OCH HUR
http://www.rikshandboken-bhv.se/
VAD VI GÖR OCH HUR
Barnhälsovårdens
föränderliga verksamhet
”BHV ska utveckla och anpassa sitt arbetssätt till
förändringar i samhällsutvecklingen för att möta
aktuella och framtida uppgifter inom
folkhälsoområdet.”
• Från sjukdomsförebyggande till mer psykosocial och
•
•
•
hälsofrämjande verksamhet
Från läkarcentrerade insatser till teamarbete
Sjuksköterska som nyckelperson
Ökad kunskap om hälsans bestämningsfaktorer
kräver hög barnkompetens,
socialmedicinsk kunskap och samverkan
VAD VI GÖR OCH HUR
För att nå målen
behöver BHV erbjuda:
• Universella insatser med
hälsoövervakning av alla barn
• Riktade förstärkta insatser till grupper
av barn och föräldrar med ytterligare
behov
• Individuellt utformad hjälp till barn
som löper högre risk att drabbas av
ohälsa eller som redan indikerar att
hälsan är nedsatt
• Uppmärksamhet på förhållanden i
barnets och familjens närmiljö
VAD VI GÖR OCH HUR
BUM
Hälsooch
sjukvård
ÖNH
Förskola
Skola
Polis
HC
Kir
Socialtjänsten
Sport
Uppmärksamhet på förhållanden i barnets och
familjens närmiljö
AF
FK
Barnet och familjen behöver stöd och hjälp utifrån den
samlade problembilden
Kultur
Teaminsats
BVC
Kollektiv intelligens ”4 ögon
ser bättre än 2”
Familj
VAD VI GÖR OCH HUR
Från 1:a januari 2015 - BHV-PROGRAMMET
VAD VI GÖR OCH HUR
Hälsoövervakningsprogram Jämtlands län
1-3v
4v
6-8v
3m
4m
5-6m
8m
10m
12m
18m
3 år
4 år
5 år
H
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
S
L+S
Team
S
S
S
L+S
Team
S
S
L+S
Team
S
L+S
Team
S
S
Läk.us
Utv.
bed.
Språk
BMI
Utv.
bed
Syn
BMI
Hälsoenkät
Utv.
Bed.
Epikris
Vid varje besök :
Familjesituation, Tillväxt, Hälsosamtal, Åtgärd
Läk.us
Utv.
bed.
EPDS
Utv.
bed.
Läk.us
Utv.
bed.
Vacc
VAD VI GÖR OCH HUR
Vacc
Utv.
bed.
Läk.us
Vacc
Utv.
bed.
Vacc
3 år
 Tidigare inget rutinbesök mellan 18 mån och 5 år
 De avvikelser vi finner vid 5 års ålder har vi svårt att hinna
utreda eller ge stöd och hjälp kring innan skolstart
 Teaminsats - Kollektiv intelligens ”4 ögon ser bättre än 2”
VAD VI GÖR OCH HUR
 Språkscreening
ESSENCE – tidig upptäckt och stöd
-utvecklingsstörning 1%
- grav språkstörning 1-2%
 Tillväxt - övervikt
 ADL Mat – toalettvanor – sömn
 Hälsa och livsvillkor - Familjesituation
VAD VI GÖR OCH HUR
Språklig utveckling
 Variationen stor men följer vanligen ett utvecklingsmönster
 En central del av ett barns utveckling med nära relation till andra
aspekter av barnets utveckling som dess kognitiva, sociala och
motoriska utveckling
• 62 % av alla barn med positiv screening vid 2 ½ åå hade en
neuropsykiatrisk diagnos (oftast ASD eller AD/HD) och ytterligare
10% bedömdes ha svag begåvningsnivå vid 7-8 åå
(Miniscalco C, 2007)
• Resultatet indikerar att en språkstörning sällan är specifik.
VAD VI GÖR OCH HUR
Syfte
 Samordna insatserna för barn med tidiga språkavvikelser.
 Öka möjligheterna till tidiga snabba insatser.
 Ge varje barn möjlighet till så god utveckling som möjligt.
- Tidigt och rätt stöd -
VAD VI GÖR OCH HUR
Metod
 Språkscreening: Westerlund (A)
– Föräldrafrågor
(bil 1)
– Direktobservation
(bil 2a)
– Språkförståelse
– Språkanvändning, hört 3-ordsmening
– Subjektivt intryck, steglös skala
Observationsfrågor: (O)

1.
Reagerar barnet på sitt namn?
2.
Söker barnet ögonkontakt med dig?
3.
Kan barnet följa med blicken när du pekar på något längre bort i rummet?
4.
Använder barnet sitt eget pekfinger för att peka på något (t ex i en bok)?
5.
Kan barnet samverka/låtsasleka tillsammans med dig eller förälder?
VAD VI GÖR OCH HUR
5 år
SJUKSKÖTERSKEBESÖK




Föräldraformulär
Utvecklingsbedömning
Tillväxt
Vaccination
 Frikostig med läkarbesök ffa. Barn födda 2010-2011.
VAD VI GÖR OCH HUR
Årsrapport för 2014
 Antal nyfödda JLL
 Antal övervakade
VAD VI GÖR OCH HUR
1345
- f 2014
1341 – 99,7%
- totalt
7668 – 93%
Orosanmälningar från BVC
2014
BVC Jämtlands län - 35 anmäln + 10 samverkan
P/S FBH
- 5 anmäln
4,8‰
Jmfr 2013
VAD VI GÖR OCH HUR
1,8‰
(40/8249)
Orsak till anmälan/samverkan:
18 omsorgsvikt
9 annat
6 våld i familjen
5 barnmisshandel
3 missbruk
3 psykisk sjukdom hos förälder
3 sexuella övergrepp,
1 samverkan kring vilket stöd familjen har
Annat har handlat om:
Minderårig mamma
Trött ensamstående mamma som inte vill ha sitt barn
Familj med flera barn där ett barn har ADHD och frestar på familjen
Ensamstående mor som behöver mycket avlastning
Ett barn där det skrivits flertal orosanmälningar
VAD VI GÖR OCH HUR