2015-08-13
Särredovisa de offentligfinansiella effekterna åren 2016-2019 av att:
1) helt avskaffa värnskatten,
2) sänka den statliga skatten i det första steget a) från 20 till 15 procent, b) från
20 till 10 procent,
3) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 2000 kronor
4) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 5000 kronor
5) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 2000 kronor samt sänka den
statliga skatten i det första steget till 15 procent,
6) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 2000 kronor samt sänka den
statliga skatten i det första steget till 10 procent.
7) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 5000 kronor samt sänka den
statliga skatten i det första steget till 15 procent
8) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 5000 kronor samt sänka
den statliga skatten i det första steget till 10 procent.
Redovisa i kronor och andel av disponibel inkomst hur reformerna påverkar
inkomstfördelningen mellan män och kvinnor.
Den nedre och övre skiktgränsen avser gränserna för uttag av statlig inkomstskatt. Vid beskattningsbara inkomster högre än den nedre skiktgränsen
(430 200 kronor, 2015) utgår statlig skatt med 20 procent. Överstiger den
beskattningsbara inkomsten den övre skiktgränsen (616 100 kronor) utgår
statlig skatt med 25 procent.1
1
Skatteverket (2015), Skiktgränser, webbplatsen besökt 2015-03-17.
Dnr 2015:1209
Beskattningsbar inkomst är fastställd förvärvsinkomst minskat med grundavdrag
(och sjöinkomstavdrag i förekommande fall).
I inkomstskattelagen anges skiktgränsernas belopp för ett visst beskattningsår
(basår). De följande beskattningsåren bestäms skiktgränserna genom en
omräkning som baserar sig på förändringen av det allmänna prisläget plus två
procentenheter. Beloppet avrundas nedåt till närmaste jämna hundratal kronor.
I tabell 1 redovisas de skiktgränserna för perioden 2015 – 2019 i
mikrosimuleringsmodellen FASIT.
Tabell 1: Skiktgränser år 2015 – 2019 i mikrosimuleringsmodellen FASIT v3,
kronor.
Nedre skiktgräns
Övre skiktgräns
2015
430 200
616 100
2016
437 300
626 300
2017
451 800
647 100
2018
471 100
674 800
2019
495 600
709 800
Källa: SCB.
Brytpunkter
För att få motsvarande gräns i termer av fastställd förvärvsinkomst, måste
hänsyn tas till grundavdrag (och i förekommande fall sjöinkomstavdrag).
För 2015 uppgår den nedre brytpunkten till 443 300 kronor och den övre
brytpunkten till 629 200 kronor.
I tabell 2-9 redovisas den offentligfinansiella effekten av att sänka den statliga
inkomstskatten enligt uppdragsgivarens förslag.
Beräkningen av de offentligfinansiella effekterna är gjord med hjälp av
Statistiska Centralbyråns (SCB) mikrosimuleringsmodell FASIT. Modellen är
statisk och tar inte hänsyn till eventuella beteendeförändringar som ändrad
beskattning kan medföra, t ex i form av förändrat arbetsutbud och ökad
konsumtion: det är sannolikt att större förändringar skulle ha en relativt
omfattande inverkan på detta.
Beräkningarna bygger på SCB:s registerbaserade urval STAR för 2013,
framskrivet till respektive år med avseende på befolkning, ekonomi och gällande
regler.
Tabell 2: Offentligfinansiell kostnad för att helt ta bort värnskatten (förslag 1),
2016-2019, miljarder kronor.
2016
2017
2018
2019
Staten
-5,6
-5,9
-6,0
-6,0
varav statlig inkomstskatt
-5,6
-5,9
-6,0
-6,0
över andra skiktgränsen
-5,6
-5,9
-6,0
-6,0
Kommuner
0,0
0,0
0,0
0,0
Ålderspensionssystemet
0,0
0,0
0,0
0,0
-5,6
-5,9
-6,0
-6,0
Totalt
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 3a: Offentligfinansiell kostnad för att sänka den statliga inkomstskatten
över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 2a), 2016-2019,
miljarder kronor.
2016
2017
2018
2019
Staten
-12,1
-12,6
-12,9
-12,9
varav statlig inkomstskatt
-12,1
-12,6
-12,9
-12,9
över första skiktgränsen
-12,1
-12,6
-12,9
-12,9
Kommuner
0,0
0,0
0,0
0,0
Ålderspensionssystemet
0,0
0,0
0,0
0,0
-12,1
-12,6
-12,9
-12,9
Totalt
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 3b: Offentligfinansiell kostnad för att sänka den statliga inkomstskatten
över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 2b), 2016-2019,
miljarder kronor.
2016
2017
2018
2019
Staten
-24,2
-25,2
-25,7
-25,9
varav statlig inkomstskatt
-24,2
-25,2
-25,7
-25,9
över första skiktgränsen
-24,2
-25,2
-25,7
-25,9
Kommuner
0,0
0,0
0,0
0,0
Ålderspensionssystemet
0,0
0,0
0,0
0,0
-24,2
-25,2
-25,7
-25,9
Totalt
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 4: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med
2 000 kronor (förslag 3), 2016-2019, miljarder kronor.
2016
2017
2018
2019
Staten
-0,5
-0,5
-0,5
-0,4
varav statlig inkomstskatt
-0,5
-0,5
-0,5
-0,4
över första skiktgränsen
-0,5
-0,5
-0,5
-0,4
Kommuner
0,0
0,0
0,0
0,0
Ålderspensionssystemet
0,0
0,0
0,0
0,0
-0,5
-0,5
-0,5
-0,4
Totalt
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 5: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med
5 000 kronor (förslag 4), 2016-2019, miljarder kronor.
2016
2017
2018
2019
Staten
-1,2
-1,2
-1,1
-1,1
varav statlig inkomstskatt
-1,2
-1,2
-1,1
-1,1
över första skiktgränsen
-1,2
-1,2
-1,1
-1,1
Kommuner
0,0
0,0
0,0
0,0
Ålderspensionssystemet
0,0
0,0
0,0
0,0
-1,2
-1,2
-1,1
-1,1
Totalt
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 6: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med
2 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första
skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 5), 2016-2019, miljarder kronor.
2016
2017
2018
2019
Staten
-12,4
-12,9
-13,2
-13,3
varav statlig inkomstskatt
-12,4
-12,9
-13,2
-13,3
över första skiktgränsen
-12,4
-12,9
-13,2
-13,3
Kommuner
0,0
0,0
0,0
0,0
Ålderspensionssystemet
0,0
0,0
0,0
0,0
-12,4
-12,9
-13,2
-13,3
Totalt
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 7: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med
2 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första
skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 6), 2016-2019, miljarder kronor.
Staten
varav statlig inkomstskatt
2016
-24,4
-24,4
2017
-25,4
-25,4
2018
-25,9
-25,9
2019
-26,1
-26,1
över första skiktgränsen
-24,4
-25,4
-25,9
-26,1
Kommuner
Ålderspensionssystemet
Totalt
0,0
0,0
-24,4
0,0
0,0
-25,4
0,0
0,0
-25,9
0,0
0,0
-26,1
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 8: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med
5 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första
skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 7), 2016-2019, miljarder kronor.
2016
2017
2018
2019
Staten
-12,9
-13,5
-13,7
-13,8
varav statlig inkomstskatt
-12,9
-13,5
-13,7
-13,8
över första skiktgränsen
-12,9
-13,5
-13,7
-13,8
Kommuner
0,0
0,0
0,0
0,0
Ålderspensionssystemet
0,0
0,0
0,0
0,0
-12,9
-13,5
-13,7
-13,8
Totalt
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 9: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med
5 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första
skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 8), 2016-2019, miljarder kronor.
2016
2017
2018
2019
Staten
-24,7
-25,7
-26,3
-26,4
varav statlig inkomstskatt
-24,7
-25,7
-26,3
-26,4
över första skiktgränsen
-24,7
-25,7
-26,3
-26,4
Kommuner
0,0
0,0
0,0
0,0
Ålderspensionssystemet
0,0
0,0
0,0
0,0
-24,7
-25,7
-26,3
-26,4
Totalt
Källa: SCB, FASIT.
I tabell 10-17 redovisas hur förslagen påverkar kvinnor och mäns disponibla
inkomst.
Indelningen omfattar endast personer 20 år eller äldre, som har vistats i Sverige
under hela året, och har en bruttoinkomst som överstiger noll kronor.
Även beräkningarna i denna del är utförda i SCB:s FASIT-modell, på STARurvalet.
I tabellerna redovisas nettoeffekterna av föreslagna ändringar. Förändring i
nettoinkomst avser här effekter efter skatter, avgifter samt transfereringar. Ett
negativt tecken innebär att nettoinkomsterna minskar medan det motsatta gäller
vid ett positivt tecken.
I tabellen framgår även hur stor andel av kvinnor och män som påverkas, samt en
genomsnittlig ökning i kronor. Observera att denna genomsnittliga ökning gäller
endast de personer i gruppen som påverkas av höjningen.
Tabell 10: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att helt ta bort
värnskatten (förslag 1), år 2016.
Förändring i
förhållande till
nettoinkomst
Andel av antalet
individer per kön
som påverkas
Genomsnittlig ökning
för de som påverkas
(kr)
Kvinnor
1,9 %
2,4 %
12 050
Män
2,1 %
7,8 %
15 700
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 11a: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att sänka den statliga
inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 2a),
år 2016.
Förändring i
förhållande till
nettoinkomst
Andel av antalet
individer per kön
som påverkas
Genomsnittlig
ökning för de som
påverkas (kr)
Kvinnor
1,7 %
9,4 %
8 130
Män
2,1 %
22,7 %
11 050
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 11b: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att sänka den statliga
inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 2b),
år 2016.
Förändring i
förhållande till
nettoinkomst
Andel av antalet
individer per kön
som påverkas
Genomsnittlig
ökning för de som
påverkas (kr)
Kvinnor
3,4 %
9,4 %
16 250
Män
4,1 %
22,7 %
22 110
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 12: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första
skiktgränsen med 2 000 kronor (förslag 3), år 2016.
Förändring i
förhållande till
nettoinkomst
Andel av antalet
individer per kön
som påverkas
Genomsnittlig
ökning för de som
påverkas (kr)
Kvinnor
0,1 %
9,4 %
400
Män
0,1 %
22,7 %
400
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 13: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första
skiktgränsen med 5 000 kronor (förslag 4), år 2016.
Förändring i
förhållande till
nettoinkomst
Andel av antalet
individer per kön
som påverkas
Genomsnittlig
ökning för de som
påverkas (kr)
Kvinnor
0,2%
9,4%
980
Män
0,2%
22,7%
980
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 14: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första
skiktgränsen med 2 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över
den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 5), år 2016.
Förändring i
förhållande till
nettoinkomst
Andel av antalet
individer per kön
som påverkas
Genomsnittlig
ökning för de som
påverkas (kr)
Kvinnor
1,8 %
9,4 %
8 420
Män
2,1 %
22,7 %
11 350
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 15: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första
skiktgränsen med 2 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över
den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 6), år 2016.
Förändring i
förhållande till
nettoinkomst
Andel av antalet
individer per kön
som påverkas
Genomsnittlig ökning
för de som påverkas
(kr)
Kvinnor
3,5 %
9,4 %
16 450
Män
4,2 %
22,7 %
22 310
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 16: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första
skiktgränsen med 5 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över
den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 7), år 2016.
Förändring i
förhållande till
nettoinkomst
Andel av antalet
individer per kön
som påverkas
Genomsnittlig ökning
för de som påverkas
(kr)
Kvinnor
1,9 %
9,4 %
8 860
Män
2,2 %
22,7 %
11 790
Källa: SCB, FASIT.
Tabell 17: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första
skiktgränsen med 5 000 kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över
den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 8), år 2016.
Förändring i
förhållande till
nettoinkomst
Andel av antalet
individer per kön
som påverkas
Genomsnittlig
ökning för de som
påverkas (kr)
Kvinnor
3,5 %
9,4 %
16 740
Män
4,2 %
22,7 %
22 600
Källa: SCB, FASIT.
Om de ovan redovisade effekterna ska användas i en budgetmotion som
sammanställs i ”Riksbudget” kan nedanstående tabell fungera som ett stöd.
I tabellen redovisas effekterna från förslag 1 (tabell 2 ovan) summerade på de
excelblad och de poster i ”Riksbudget” som påverkas av förändringen. För de
olika alternativen 2-8 förs motsvarande uppgift/belopp in på respektive rad.
Tabell 18: Förslagens effekter i tabell 3 summerade på poster i ”Riksbudget”,
miljoner kronor
2016
2017
2018
2019
Blad Utg.
Utgiftsområden och anslag
Blad Ink.
Inkomsttitlar
1111 Statlig inkomstskatt
Blad Tak-saldo-sparande
-5 800
-5 900
-6 000
-6 000