Grupppsykologi

15-­‐09-­‐14 Denna presentation handlar om
samspel i grupp (gruppsykologi)
Samspel i grupp, Björn Nilsson, Studentlitteratur (2005)
Samspel i grupp
Desperation eller inspiration
Att med gruppsykologi som ledare och medlem i större
eller mindre utsträckning kan påverka gruppstruktur
och grupprocesser så att vi närmar oss inspiration
med hjälp av kunskaper och reflekterande
erfarenheter.
1 15-­‐09-­‐14 Väsentligt som introduktion!
”Det finns inga färdiga eller säkra svar på
frågor om hur man ska bära sig åt för att få
en grupp att fungera bra. Svaren beror på
deltagare, ledare, situationen, uppgift och vad
som tidigare har hänt i gruppen.”
Vad behövs för att skapa en effektiv grupp?
ü  Tydliga mål
ü  Tydliga normer
ü  Genomtänkt ledarskap
ü  Passande arbetsuppgifter
ü  Stöd från omgivande organisation
ü  Social kompetens
ü  Öppen kommunikation
ü  Konstruktiv feedback
2 15-­‐09-­‐14 Presentationens upplägg
①  Ge systematiska och hållbara kunskaper
om vad en grupp är och och vad som
brukar ske i grupper.
②  Med detta som grund kunna fungera
bättre i dem, både som deltagare och
ledare.
Vad gruppklimatet påverkas av
Struktur
Process
Individer
Kommunikation
Mål, behov och
identitet
Samarbete
Normer & regler
Konflikthantering
Roller & relationer
Beslut
Makt, status &
inflytande
Problem
Klimat
Gruppens
förändring
över tid
3 15-­‐09-­‐14 Vi går därför igenom enligt följande:
1  Inledning om grupper
2  Gruppstrukturer
3  Ledarskap
4  Gruppfaser
5  Grupprocesser
Kapitel 1
Individiden (och gruppen)
4 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
1 – Individen (och gruppen)
Behov av att tillhöra en grupp
o  Socialt samspel
o  Social identitet
o  Socialt utbyte
o  Sociala jämförelser
Gruppsykologi
1 – Individen (och gruppen)
Behov av att tillhöra en grupp
Socialt samspel (varför apor inte ler)
Den sociala och personliga utvecklingen sker genom
ett samspel med andra. Vi får bekräftelse genom
kommunikation - > relation --> vilket påverkar vår
identitet:
-  Självbild
-  Självkänsla
-  Självförtroende
-  Självtillit
5 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
1 – Individen (och gruppen)
Behov av att tillhöra en grupp
Social identitet (Jag är Djurgårdare)
Vi föredrar att tillhöra och vara med i grupper som gör
att vi känner oss bra, får status och tycker vi är viktiga
det stärker den personliga identiteten. Det vi dras till
och identifierar oss med är gruppen som sådan och inte
specifika individer i gruppen.
Gruppsykologi
1 – Individen (och gruppen)
Behov av att tillhöra en grupp
Socialt utbyte (människor maximerar vinsten)
Två grundantagande när det gäller hur människor
samspelar med varandra i grupper: det första är att vi
är ömsesidigt beroende av varandra för att uppfylla
personliga behov och mål, och det andra är att
människor vill stanna kvar i relationer som resulterar i
positiva resultat.
6 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
1 – Individen (och gruppen)
Behov av att tillhöra en grupp
Sociala jämförelser (går min åsikt an?)
För att fatta beslut eller tolka en situation är det inte
bara att rationellt utnyttja den information som finns.
Vi måste med hjälp av jämförelser också sätta den
informationen och situationen i ett sammanhang för att
avgöra hur vi bör bete oss i en situation; på så sätt kan
vi t.ex. fatta snabbare beslut.
Gruppsykologi
1 – Individen (och gruppen)
Hur jag uppfattar andra?
Hur jag uppfattar andra är till stor del en fråga hur jag
uppfattar mig själv.
o  Hur vi ser på oss själva fungerar som ett filter eller lins
varigenom vi betraktar andra människor.
o  En bild förmedlad av våra sinnen och färgad av tidigare
erfarenheter och värderingar.
o  Utifrån yttre drag sluter vi oss till inre egenskaper.
o  Vi agerar som om uppfattningen vore sann!
7 15-­‐09-­‐14 Kapitel 2
Gruppen (och individen)
Gruppsykologi
2 – Gruppen (och individen)
Gruppen!
Helheten är mer än delarna – det räcker inte med
individnivå för att förklara det som sker i grupper.
Jämför med bakning!
Ingredienserna var
för sig smakar inte.
Tillsammans blir det
något helt annat.
8 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
2 – Gruppen (och individen)
Vad är en grupp?
Finns ingen enhetlig beskrivning som alla är överens om!
Dock kan vi finna följande synpunkter:
o  Socialt system
o  Individer med relationer som tillsammans blir en enhet.
o  I en grupp ska medlemmarna kunna samspela med varandra.
o  i en grupp skapas det en ömsesidig påverkan mellan
medlemmarna.
o  I psykologisk mening: ett antal människor som samspelar med
varandra, är medvetna om varandra och som har ett eller flera
gemensamma mål och utifrån detta utforma samspel.
Gruppsykologi
2 – Gruppen (och individen)
Olika slags grupper
o  Formella grupper
Tydlig koppling till mål, mindre betoning på social samvaro.
Formellt ledarskap. o  Informella grupper
Mer av relationsbehov och individuella mål, mer spontana,
regleras av underförstådda normer, informellt ledarskap.
o  Primärgrupper
Ungefär detsamma som informell grupp. o  Sekundärgrupper
En grupp man vill tillhöra, en grupp man ser upp till och
identifierar sig med. 9 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
2 – Gruppen (och individen)
Vad påverkar gruppklimatet?
Effekten av struktur och process i gruppen är det klimat som
påverkas till höger i figuren och det som påverkar till vänster.
-  Ledarskapets utformning
och kvalitet
-  Gruppstorlek
-  Organisationskultur
-  Mål och uppgifter
-  Gruppens historia
-  Medlemmarnas
gruppkompetens
Klimat - 
- 
- 
- 
- 
Öppenhet
Effektivitet
Trivsel
Kvalitet
Närvaro
Gruppklimatets orsaker och konsekvenser
Kapitel 3
Mål och motivation
10 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
3 – Mål och motivation
”Behov och mål förenar människor”
Behov grundar sig på sociala och psykologiska behov
samt även primära behov (föda och skydd) som kräver
samarbete. Vi är i behov andra människor.
För att gruppen inte ska upplösas behövs en anledning
att fortsätta vara en grupp och träffas à mål. Gruppsykologi
3 – Mål och motivation
Mål
Ett mål är ett slags ideal, en
inre uppfattning om ett
framtida och önskat
tillstånd.
”Om man inte vet vart man ska, kan man heller inte gå vilse”
11 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
3 – Mål och motivation
Vem äger målet?
Mål fungerar som en referenspunkt
för gruppmedlemmarna och varifrån
handlingar styrs.
Eftersom gruppen är ett mönster i
medlemmarnas sätt att tänka och
handla är det i grund och botten bara
individer som kan vara bärare av
målen.
Gruppsykologi
3 – Mål och motivation
Mål för en effektiv grupp
Målen behöver överlappas tillräckligt mycket för att
gruppen ska fungera effektivt.
Individmål
Gruppmål
Organisationsmål
Relevanta mål ger
grund för ett bra
samarbete och i
samma grad de är
olikartade uppstår
risker för konflikter.
12 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
3 – Mål och motivation
Tydliga och konkreta mål – varför då?
o 
o 
o 
o 
o 
Individen behöver en konkret bild vad målen innebär och
kräver. Detta för att veta vilka handlingar som leder mot
målet och vilka som leder bort från det.
Målen måste därför vara tydliga för att kunna observeras
eller vara på väg i rätt riktning.
Innebär realistiska förväntningar på vad och problem som
uppstår blir lättare att hantera för att undvika konflikter.
Oklarheter leder till förvirring.
Med oklara mål skapas gärna en privat dagordning vilket är
grunden för split och oenighet.
Allmänna och abstrakta mål behöver kunna brytas ned i
delmål som ska vara konkreta.
Grunda utvärderingen för det man borde göra i stället för det man gör.
Gruppsykologi
3 – Mål och motivation
Typer av mål
Uttalade
Outtalade
Medvetna
Omedvetna
Gemensamma
Individuella
Kortsiktiga
Långsiktiga
Förenliga
Oförenliga
Latenta
Manifesta
Formella
Informella
Strategiska
Operativa Grupp
Organisation
13 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
3 – Mål och motivation
Vad är motivation?
Order motiv kommer från latinska order motor och
betyder ungefär drivkraft.
Motivation är det bränsle som behövs för att driva
individen/gruppen mot målet.
Att motivera människor innebär att man släpper loss
inre krafter hos dem.
Motiv är också inre reaktioner på behov
Gruppsykologi
3 – Mål och motivation
Motivation – faktorer som driver oss i arbetet
För grundläggande motivation
Lön- och löneförmåner, status och arbetsrelationer.
Inte särskild motiverande men missnöjd om de inte är
det.
För att hög motivation ska kunna uppstå
Ansvar, bekräftelse och självförverkligande. Ofta kräver
man förändring av de grundläggande och inte det som
egentligen är viktigt,
För att få till stånd en stark inre motivation måste båda
typerna av faktorerna vara uppfyllda.
14 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
3 – Mål och motivation
Samarbete och konkurrens
”Konkurrens” ursprunglig betydelse ”springa tillsammans”,
medtävlare samarbetar om vissa regler för att nå ett mål.
I grupper finns inriktningen både samarbete och
konkurrens – arbeta proaktivt för negativa konsekvenser
av konkurrens.
Samarbete befrämjar stöd, tillit, sammanhållning och
en effektiv kommunikation i gruppen – väsentligt för
att individen och gruppen ska nå sina mål.
Det finns även negativa effekter om en för stark
sammanhållning i gruppen – svag självkritik, nya
medlemmar etc.
Gruppsykologi
3 – Mål och motivation
För ett fungerande samarbete i en grupp behövs:
o 
o 
o 
o 
o 
o 
o 
o 
o 
o 
o 
o 
Gemensamma mål
Medvetna mål
Ansvar
Trygghet
Delaktighet
Förtroende
Tillit
Lojalitet
Konsekvent ledarskap
Öppen kommunikation
Fungerande arbetsfördelning
Problem i gruppen hanteras proaktivt
15 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
4 – Normer och konformitet
Varje grupp utvecklar normer eller en standard för
hur man ska bete sig och vad som är tillåtet att göra
och hur länge man ska arbeta med något.
Vad styr detta?
- Uppsättning normer och regler som styr vad de
säger och gör – utvecklas succesivt från första
gången gruppen träffas. à Trygghet
Ordet ”norm” betyder ”vinkelhake” dvs. ett verktyg med vars
hjälp man får något ”att passa in på rätt sätt”,
Kapitel 4
Normer och konformitet
16 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
4 – Normer och konformitet
Normer är oskrivna och halvt omedvetna regler för
hur en grupp fungerar, dvs, vad som är tillåtet och
förbjudet att göra i gruppen.
Normer fyller fyra funktioner:
-  Uttrycker vad gruppen anser viktigt
-  Skapar en gruppidentitet
-  Bidrar till samordning av medlemmarnas
handlingar
-  Beskriver vad som är passande
Ordet ”norm” betyder ”vinkelhake” dvs. ett verktyg med vars
hjälp man får något ”att passa in på rätt sätt”,
Gruppsykologi
4 – Normer och konformitet
Sanktioner då regler inte efterlevs
Ju mer överens man är om regler och normer i
gruppen desto större grad av sammanhållning.
Trots att många normer är omedvetna så aktiveras
de då någon bryter mot dem.
Sanktioner kan innebära från att dra in belöningar
till utstötning, hot och förlöjligande.
Även beroende på status i gruppen kan
sanktioneringar tillämpas i olika grad.
17 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
4 – Normer och konformitet
Konformitet (likformighet, överensstämmelse)
Normer som har med grupptryck att göra har med
konformitet, dvs beteenden stöps i samma form.
Behovet av förutsägbarhet och effektivitet i samspel
brukar skapa ett tryck på konformitet – vilket gör det
lättare att arbeta tillsammans om man har samma
syn på saker och likande tolkningar av den sociala
verkligheten.
Gruppsykologi
4 – Normer och konformitet
Klassiska experiment
Sherif-normbildning
Ju större oklarheten är, desto större tryck kan gruppen utöva
på individen.
Individer i ett mörkt rum och titta på en ljuspunkt som rörde
sig. Individens bedömning av rörelsen beskrevs.
Försökspersonerna sattes i en grupp och skulle återigen avgöra
hur punkten rörde sig – enades om en gruppstandard.
När individerna åter igen skulle avgöra punktens rörelsen höll
de sig vanligtvis till den gruppnorm som utvecklats.
18 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
4 – Normer och konformitet
Klassiska experiment
Asch-grupptryck och konformitet
Experimentet gick ut på att man i en grupp skulle avgöra vilken
av tre linjer som var lika lång som utgångslinjen.
I maskopi med försöksledaren i uppgift att välja fel linje. 1/3 höll fast vid egen uppfattning
1/3 höll med de andra
1/3 trodde att de hade fel
Gruppsykologi
4 – Normer och konformitet
Klassiska experiment
Milgram-lydnad
Kan man skada någon med fysisk skada på uppmaning eller på
order.
Respektive försöksperson skulle ge en annan person en
elektrisk stöt varje gång den inte kunde svara på en viss fråga.
Ju mer felaktigt desto högre stöt. Eleverna reagerade med med
smärta, skrik och bad dem sluta etc. Försökspersonerna vill flera gånger sluta, men försöksledaren i
vit rock med auktoritet och neutralt minspel – sade att
experimentet krävde att de fortsatte. Spänningarna fortsatte
och kunde även vara livshotande. En minoritet vägrade helt.
Det var inga riktiga stötar utan de var i maskopi med
experimentet.
19 15-­‐09-­‐14 Kapitel 5
Roller och relationer
Gruppsykologi
5 – Roller och relationer
Roller
Roller handlar om relationer som är tillräckligt
strukturerade för att få ett namn och ett beteende som
anses höra till dessa roller.
o  Rollerna skapar struktur och en arbetsfördelning
o  Rollerna ger förutsägbarhet (därmed trygghet)
o  Rollerna bidrar till gruppidentiteten medlemmen får.
20 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
5 – Roller och relationer
Roller
Roller handlar om relationer som är tillräckligt
strukturerade för att få ett namn och ett beteende som
anses höra till dessa roller.
o  Rollerna skapar struktur och en arbetsfördelning
o  Rollerna ger förutsägbarhet (därmed trygghet)
o  Rollerna bidrar till gruppidentiteten medlemmen får.
Ordet ”roll” latin ”rotila” = liten rulle, dvs ett manus
på pergament, order är lånat från teaterns värld. Gruppsykologi
5 – Roller och relationer
Roller – våra sociala roller (förälder, kund, lärare, bilförare, husägare etc.)
Till sociala roller hör förväntningar och är som en
etikett, en förklaring som har hänt och en förutsägelse
om vad som ska hända. Vissa roller är viktigare för vår identitet än andra.
Påverkan av vårt beteende:
Beteende/vanor
Roller
Personlighet
Själv/identitet
21 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
5 – Roller och relationer
Roller – beteende i grupp
Gruppmedlemmar beter sig på skilda sätt, får olika
uppgifter och har olika sätt att vara i gruppen:
Exempel:
§  Är tystlåtna
§  Kommunicerar mycket
§  Tar initiativ och kommer med idéer
§  Skämtar och löser upp spänningar
§  Klargör och konkretiserar
§  Genomför uppgifter och beslut
§  Samordnar och strukturerar andras beteende
§  Ifrågasätter beslut och lösningar till problem
§  Bedömer och utvärderar
§  Håller på regler
§  Bekräftar och uppmuntrar
§  Dominerar och bestämmer
§  Skapar kompromisser……………osv.
Gruppsykologi
5 – Roller och relationer
Roller – två dimensioner i rollerna
Olika slag av rollfunktioner kan vara:
•  Hög- lågstatus
•  Ledarroll övriga roller
•  Har med gruppens mål att göra – hör med gruppens
samspel att göra.
Två dimensioner:
-  Relationsorienterade roller som har att göra med
hur vi påverkar samarbetet i gruppen.
-  Uppgiftsorienterade roller som har att göra med att
göra gruppen effektiv.
22 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
5 – Roller och relationer
Roller – en tredje dimension
Jagfokuserade funktioner
Handlingar som är mer inriktade på det egna jaget och
på personliga mål och behov än gruppens.
Kan fungera nedbrytande för gruppens arbete,
samspel och klimat eftersom det inte stödjer
gruppmedlemmarnas behov. Det individuella går före
det gemensamma.
Uppgift
Samspel
”Jag”
Gruppsykologi
5 – Roller och relationer
Roller – rollkonflikter
En brist på klarhet i de krav som roller rymmer kan ge
upphov till osäkerhet och överkrav.
Rollkonflikter exempel:
•  Då man måste utföra två eller flera roller samtidigt
•  Då alltför många roller samtidigt leder till överbelastning
•  När en roll rymmer för låga krav med tanke på förmåga eller
självbild
•  Inre rollkonflikter, dvs. då egna och andras förväntningar inte
stämmer.
•  Rollkonflikt mellan två olika roller då kraven på dessa
sinsemellan inte stämmer överens.
•  Oense vem som ska utföra en viss uppgift.
23 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
5 – Roller och relationer
Roller – relationer är viktiga
Det finns undersökningar som visar som pekar på att det som är
mest meningsfullt i livet är sådant som har med relationer att
göra (älskad, bekräftad, trygghet och närhet).
Alla uppfattningar om vår egen identitet är grundade på
kommunikation med andra!
Människor har ett mycket stort behov av en positiv självbild.
En negativ självbild saknar ofta verklighetsgrund, det är något vi
blivit lärda eller skrämda till att tro. Effektiva sätt att undergräva
självkänslan:
•  Vi döljer delar av oss själva som vi inte vågar visa
•  Vi låtsas vara något eller någon som vi inte är
•  Vi följer yttre normer till punkt och pricka och vi är som vi
”ska” vara (t.ex. vara andra till lags).
Uppskattningar kan då vara svåra att ta in eftersom det inte är
mitt riktiga jag.
Kapitel 7
Status, makt och inflytande
24 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
6 – Status, makt och inflytande
Status
Status handlar om en individs position eller grad av anseende och
prestige. Att en person får mer inflytande än andra beror på en
mängd olika funktioner. Vanligtvis beroende på kunskaper och
initiativförmåga. Även faktorer som kön, ålder eller status som
personen har från andra grupper kan påverka.
Makt
Makt är en inneboende del av allt socialt liv och alla relationer –
makt kan man ha, ge, få, ta och man kan använda makt i positiva
och negativa syften för sig och för andra. Makt brukar definieras
som kontroll över andras handlingar, en förmåga att påverka,
belöningar, mål och behov.
Gruppsykologi
6 – Status, makt och inflytande
Kategorier av makt
Tvångsmakt: I en position där man kan utdela formella
bestraffningar och dra in belöningar, kräver en formell position
och vanligtvis närvaro.
Belönande makt: Kan kontrollera såväl positiva som negativa
belöningar för andras del (chefer, lärare och vänner). Legitim makt: Är en form av inflytande som uppfattas som riktigt
och rätt. Man följer andras idéer för att man tycker så.
Expertmakt: ”Kunskap är makt”. Man tror att personen besitter
kunskaper, erfarenhet eller förmåga i en viss situation.
Informationsmakt: Jämfört med förr är svagare nu för tiden.
Personlig makt: Innebär att man ser upp till en person, beundrar
denne och som man kanske identifierar sig med. Personen
fungerar som en modell.
25 15-­‐09-­‐14 Kapitel 7
Ledarskap
Gruppsykologi
7 - Ledarskap
Ledarskap
” att använda sitt inflytande för att få andra att delvis
göra som man vill”
Det handlar om de processer varigenom en eller flera i
en grupp eller organisation påverkar de övriga
medlemmarna.
Och har rätten och legitimiteten att göra så.
Viktigt att skilja på chef och ledare samt ledare och
ledarskap
26 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
7 - Ledarskap
Ledarstilar
De ledare som besitter den bredaste ledarreportoaren
är också de effektivaste ledarna – kan anpassa sig till
gruppens och situationens behov.
Exempel på ledarstilar
•  Eftergiven (låt gå-stil)
•  Auktoritär
•  Grupporienterad ledare •  Demokratisk ledare
Vilken stil som är bäste beror på situationen. Faktiska
ledare blandar stilarna. Gruppsykologi
7 - Ledarskap
Personlighetens betydelse
Hogan – ”The big five”
•  Är samvetsgrann och plikttrogen
•  Är utåtriktad och social person
•  Känslomässigt stabil
•  Samarbetsinriktad
•  Är intelligent, öppen för nya idéer och inte rädd.
Idealtyper och återfinns sällan hos en enda individ.
Utvecklas genom erfarenheter och reflektioner samt
kunskaper om gruppen.
27 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
7 - Ledarskap
Personlighetens betydelse
Hogan – ”The big five”
•  Är samvetsgrann och plikttrogen
•  Är utåtriktad och social person
•  Känslomässigt stabil
•  Samarbetsinriktad
•  Är intelligent, öppen för nya idéer och inte rädd.
Idealtyper och återfinns sällan hos en enda individ.
Utvecklas genom erfarenheter och reflektioner samt
kunskaper om gruppen.
Gruppsykologi
7 - Ledarskap
Situationspassat ledarskap
Uppgiftsorienterad
Låg
Hög
Stödjande
Coachande
Att kunna läsa
individens
behov
beroende på
situation
Hög
Relations-
orienterad
Delegerande
Styrande
Låg
28 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
7 - Ledarskap
Transformativt ledarskap - James McGreogor Burns
I dagens värld menar flera att det visionära eller
transformativa ledarskapet är det som passa bäst.
• Värderingar och beteende som gör att gruppen är
villig att skapa förändring.
• Ledaren bör eftersträva en öppenhet för nya idéer och
vara förstående.
• Ledaren ska veta vad som ska göras och när detta ska
ske samt hela tiden sträva efter att vidmakthålla ett
bra gruppklimat.
Gruppsykologi
7 - Ledarskap
Förändringsprocessen – att leda i förändring
I ett förändringsarbete så är individernas behov av
trygghet, egenkontroll och meningsfullhet och ett
fungerande samspel väsentliga – och dessa behov kan
upplevas åsidosatta.
Att förebygga.
-  Inblandade i förutsättningarna
-  Att förankra
-  Behov av struktur, tydlighet.
-  Att skapa acceptans
29 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
7 - Ledarskap
Förändringsprocessen – att leda i förändring
Faserna i förändringsprocessen
o  Fas 1: Upptining – konserverade krafter ska
försvagas och viljan att förändras stärkas.
o  Fas 2: Stabiliseringsfas – behöver tid och stöd för att
rota sig.
Motståndet mot förändringar bärs alltid av enskilda
personer och får normalt kraft i grupperna. Viktigt
med lyhördhet och ta frågor på allvar.
”it takes two to tango” det krävs kunskaper, erfarenhet
och samstämmighet mellan ledare, grupp situation och
organisation.
Kapitel 8
Faser i gruppens utveckling
30 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
8 – Faser i gruppens utveckling
Vad kan förändras i gruppen över tid?
•  Struktur
•  Process
•  Normer
•  Relationer
•  Kommunikation
•  Sammanhållning
•  Arbetsfördelning
•  Konfliktmönster
Gruppsykologi
8 – Faser i gruppens utveckling
Modeller för gruppfaser - Tuckman
1.  Formningsfasen (introduktionsfasen)
Känner sig för, smekmånad. Kommunikation och relation
relativt ytliga. När gruppmedlemmarna väl känner sig trygga
börjar man kräva mer av sina egna mål och behov. En del
avviker, engagemanget sjunker, ledaren ifrågasätts,
kommunikationen avtar, idéerna minskar……konflikterna
ökar.
2.  Stormningsfas
Vissa grupper kommer aldrig förbi detta stadium framförallt
om konflikter sopas under mattan. Medlemmarna måste ta itu
med skillnaderna, skapa ny rollfördelning och kanske
formulera nya normer. Först vid acceptans kan gruppen gå
vidare.
31 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
8 – Faser i gruppens utveckling
Modeller för gruppfaser - Tuckman
3.  Normingfasen
Normerna och även de tidigare gruppstrukturerna får en
stabilare grund. 4.  Samarbetsfasen
Gruppen har blivit en fast fungerande enhet med tydlig
struktur och små spänningar. En ny vi-känsla har uppstått
efter normeringsfasen med bättre sammanhållning och
djupare relationer har skapats i gruppen.
Gruppsykologi
8 – Faser i gruppens utveckling
Modeller för gruppfaser – Tuckman
5.  Dormingfasen
Gruppen stagnerar (somnar av) och stilla upplöses i
engagemang och närvaro. Ledaren mycket viktig uppgift.
Fasen behöver diskuteras och bearbetas – gruppen behöver
avslutas i psykologisk bemärkelse. Börja om från början……… Behov av att avsluta det som varit,
utvärdera och skapa nya förutsättningar.
32 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
8 – Faser i gruppens utveckling
Modeller för gruppfaser – Scutz
FIRO – ”Fundamental Interpersonal Relationship Orientation”
Synsättet bygger mer på gruppbehov jämfört andra modeller.
Individen har sina mänskliga behov som utgångspunkt och
orienterar sig genom tillhörighet, samstämmighet och kontroll. Ej är
ej tydligt urskiljbara. Bör finnas balans mellan dimensionerna under
gruppens utveckling. Tillhörighet viktigast i början, sedan kommer kontroll och
maktfrågor i fokus och därefter samhörighet och acceptans. Scutz menar att för att en grupp ska bli effektiv måste gå igenom
dessa faser i nämnd ordning. I gruppens cykler kan behov uppstå att
gruppen börjar om i faserna.
Gruppsykologi
8 – Faser i gruppens utveckling
Modeller för gruppfaser – Levine och Moreland
Levine och Moreland – gruppdeltagarna går igenom
fem faser:
1.  Tänkbar medlem
2.  Ny medlem
3.  Färdig medlem
4.  Marginaliserad medlem
5.  Före detta medlem
I dessa stadier är det olika aspekter av gruppen som är
viktig för medlemmen ifråga.
33 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
8 – Faser i gruppens utveckling
Modeller för gruppfaser – Bion
Fokus på omedvetna processer – perspektivet är fruktbart
främst när det gäller att förstå destruktiva processer.
Grupper liksom individer upplever framförallt i konfliktbeslutssituationer – upplever ångest i olika former vilket
behöver hanteras.
Egen reflektion:
Varje grupp är två grupper:
Teorin knepig att ta till sig.
Medveten grupp: MF
Omedveten grupp:
Kapitel 9
Kommunikation
34 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi"
9 - Kommunikation
Vad är kommunikation?
Kommunikation är grunden för allt samspel mellan
människor och innebär att man meddelar sig eller delar
med sig av något – innebörder, upplevelser, tankar,
avsikter och värderingar.
Ordet kommer från latinets ”communicere” och betyder att
något är eller ska bli gemensamt.
Eller betyder………………..
Den process där människor skickar budskap till varandra
där de visar hur de uppfattar sig själva, varandra och
innehållet i budskapen.
69 Gruppsykologi"
9 - Kommunikation
Störningar i kommunikation
•  Ofta är det sättet vi kommunicerar på som skapar
problem – inte själva innehållet.
•  Störningar leder till missuppfattningar och konflikter
– viktigt att ha en kommunikativ kompetens i
gruppen.
–  Oklara budskap
–  Generaliserande
70 35 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
9 - Kommunikation
Kommunikation sker på flera nivåer samtidigt.
Budskap har två nivåer – vad som sägs och hur det
sägs.
Om dessa nivåer ej stämmer överens skapas förvirring,
oklarhet etc.
Att bemöta störande budskap
•  Klargörande: Förtydligar och frågar efter andras
åsikter.
•  Jag budskap: så konkret som möjligt hur man uppfattar,
känner
•  Återkoppling: Informerar om hur man uppfattar deras
agerande.
Gruppsykologi
9 - Kommunikation
Kommunikationsstilar
•  Eftergiven: : Artig, snäll och ursäktande. Vill
undvika problem och konflikter. Ökar beroende på
osäkerhet och otrygghet i gruppen.
•  Aggressiv: Drivande, kritisk och negativ. Handlar
om att vinna. Belönas genom andras passivitet.
•  Defensiv: Ju mer försvarsinriktad desto mer
svårare att tolka andras budskap och större risk för
feltolkningar.
36 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
9 - Kommunikation
Tillit i kommunikation
Tillit är ofta en förutsättning för en fungerande
kommunikation i en grupp. Tillit gör att man vågar påstå
och ifrågasätta en åsikt. Öppenhet leder till tillit.
Återkoppling ”feedback” ökar förståelsen och fördjupar
relationerna i gruppen. Tänk på hur man återkopplar.
•  Återkoppla information
•  Återkoppla beteenden
•  Återkoppla bedömning
Återkoppling ska vara konstruktiv och helst direkt. Att ta
emot återkoppling handlar om att lyssna. – Reflektera.
Kapitel 10
Att arbeta i grupp, samarbete,
beslut, problem och konflikt.
37 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
10 – Att arbeta i grupp – samarbete,
beslut, problem och konflikt.
Folklig
visdom
•  Fyra ögon ser bättre än två
•  Ju fler kockar desto sämre soppa
•  Ensam är stark
•  Enighet ger styrka
Att arbeta i grupp innebär att man presterar saker och
ting, klara av uppgifter, löser problem, fattar och
genomför beslut, hanterar konflikter samt rent
generellt fungerar effektivt och uppnår sina mål.
Variationen är oändlig hur grupper genomför detta. Gruppsykologi
10 – Att arbeta i grupp – samarbete,
beslut, problem och konflikt.
Presterar
bäst individen eller gruppen?
•  Presterar bättre när andra är närvarande
•  Lägger ihop medlemmarnas insatser kan bli bättre
än individernas summa var och en för sig
(dragkamp.)
•  Sämsta individen påverkar hela gruppens
effektivitet – arbetsfördelning!
•  Vid uppgifter där rätt eller fel eller alternativ har det
visat sig att grupper är bättre.
•  När det gäller argumentation och slutledning har det
visat sig att grupper kan vara bättre.
38 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
10 – Att arbeta i grupp – samarbete,
beslut, problem och konflikt.
Att
åka snålskjuts – hur hantera?
•  Ansträngningar görs märkbara eller identifierbara.
•  Högt engagemang i gruppen minskar
smitningstendensen.
•  Om man tror att alla andra satsar 100% så minskar
smitningsrisken och vice versa.
•  Tydlighet i personligt ansvar – desto fler i gruppen
så minskar normalt ansvaret – kugge i ett maskineri.
Motverkas genom att ansvarsfrågor görs tydliga.
Gruppsykologi
10 – Att arbeta i grupp – samarbete,
beslut, problem och konflikt.
Avgörande
faktorer för hur gruppens resultat blir
(Hackman).
•  Individerna – deras kunskaper, lämplighet och
behov.
•  Gruppen – t.ex. typ av uppgift,
gruppsammansättning, prestationsnormer,
gruppstrategier och social kompetens.
•  Organisationen – t.ex. belöningssystem,
informationsvägar och ledarskap.
•  Materiella resurser.
39 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
10 – Att arbeta i grupp – samarbete,
beslut, problem och konflikt.
Riktlinjer
för att fatta beslut i gruppen
•  Inte argumentera enbart för sin egen ståndpunkt
utan även lyssna på andras och inte till varje pris
hävda sin egen.
•  Hålla fast vid en ståndpunkt (om man anser den
vara av stor vikt) även om det blir konflikt med
andra.
•  Leta efter bakomliggande förutsättningar, diskutera
konsekvenser av olika förslag, , be andra
argumentera och förklara, inte tänka vinna eller
förlora.
•  Vara medveten om att det sällan går att fatta beslut i
gruppen snabbt.
Gruppsykologi
10 – Att arbeta i grupp – samarbete,
beslut, problem och konflikt.
Beslut
- polarisering
Det har visat sig att grupper har en större benägenhet
att ta större risker än man var och en är villig till –
polariseringseffekt.
Detta beroende av:
Normativ påverkan: göra gott intryck på andra, ändra
sina åsikter så att de stämmer överens med gruppen.
Informativ påverkan: Gruppen polariseras eftersom
man får ny information och får höra nya argument så
att de ändrar sin uppfattning.
40 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
10 – Att arbeta i grupp – samarbete,
beslut, problem och konflikt.
Ledareneller gruppen är för stark!
Normer med enighet, ställa upp, avvikelser ej är
accepterade , goda relationer är viktiga finns risk att
kan fel- eller ineffektiva beslut fattas. (inom politik,
religion finns flertalet exempel). Motverka detta sker genom öppenhet, få ledaren att
lyssna, utse en ”djävulens advokat” och dela upp
gruppen i mindre grupper för diskussion.
Gruppsykologi
10 – Att arbeta i grupp – samarbete,
beslut, problem och konflikt.
Konflikter
i gruppen – olika typer av konflikter •  Sakliga konflikter
•  Konflikter om åsikter
•  Intressekonflikter
•  Värderingskonflikter
•  Relationskonflikter
•  Psykiska konflikter
•  Sociala konflikter
41 15-­‐09-­‐14 Gruppsykologi
10 – Att arbeta i grupp – samarbete,
beslut, problem och konflikt.
Hantering
av konflikter
Det enda sättet att börja lösa konflikter är att börja
prata om dem (vilket kan uppfattas som svårt). Det är inte säkert att konflikten går att lösa – därför är
det viktigt hur man hanterar konflikten. Genom att ha tydlig struktur, tydliga mål och
grundläggande regler för hantering underlättas
upplevelsen av trygghet. à Sträva efter en klar
kommunikation och mindre på argumenten. Att komma överens om – vägen till ett för parterna
”gott” förhållningssätt. Stäm av efter vägen.
Gruppsykologi
10 – Att arbeta i grupp – samarbete,
beslut, problem och konflikt.
Konfliktshanteringsstilar
(Morgan, Thomas)
Viktiga
Konkurrens
Egna
intressen
Samverkan
Kompromiss
Undvikande
Anpassning
Oviktiga
Oviktigt
Samarbete
Viktigt
42 15-­‐09-­‐14 Samspel i grupp
Desperation eller inspiration
Att med gruppsykologi som ledare och medlem i större
eller mindre utsträckning kan påverka gruppstruktur
och grupprocesser så att vi närmar oss inspiration
med hjälp av kunskaper och reflekterande
erfarenheter.
43