1. No category

Kommunikation i grupp
Vad är en grupp?
•
Ett antal människor som har olika roller som
•
samspelar med varandra
•
Regler och normer (oskrivna regler)
•
Olika sorters grupper i samhället
•
Olika funktioner – samtidigt
– Social samvaro
– Arbete
– Utbildning
– Nöjen
•
Mål: negativa och positiva
•
Gruppåverkan: jämför när vi är ensamma och i grupp
•
Vi uppträder efter gruppens förväntningar
•
Förstärker varandra genom gruppdiskussioner
•
Behov: jämförelse och bekräftelse
•
Ett eller flera gemensamma mål. T.ex. att få ett bra resultat i en turnering eller att leva
och trivas tillsammans.
•
Varaktighet.. Ju längre tiden går, desto bättre lär man känna varandra och desto mer
ökar gruppkänslan.
•
Regelbundenhet. Att träffas med en viss regelbundenhet stärker gruppens identitet.
•
Samhörighet. Det måste finnas en ”vi-känsla” för att en grupp ska kunna kallas grupp.
•
Phillips, Tove Kommunikation (2011).
•
De flesta människor tillhör olika grupper. Några grupper finns under hela vår
livslängd och några är tillfälliga.
•
Gruppen har betydelse för oss på olika plan:
- påverkar vår identitetsutveckling
- vårt sätt att se på oss själva
- påverkar vårt sätt att kommunicera på
- vara sig själv eller spela någon annan
•
I alla grupper pågår ett komplicerat samspel – osynligt – påverkar hur medlemmarna
kommunicerar eller beter sig mot varandra.
Hur fungerar en grupp?
•
Komplicerat kommunikationsmönster
•
Flera samtal kan pågå samtidigt
•
Kommunikationen i en väl fungerande grupp
- binder samman
- ger näring (ny information, kunskap och erfarenheter)
- gör sig av med ”slaggprodukter” (oklarheter och missförstånd)
•
Grupprocesser = ”hur det synliga och osynliga samspelet mellan medlemmarna inom en grupp
fungerar […]” (Dahlqwist, Matts Kommunikation, 2009)
•
Grupprocessen varierar ständigt (ena veckan bra andra veckan dålig)
Primärgrupp
•
•
•
•
•
•
•
•
En grupp där man står varandra mycket nära.
Man får sina normer och värderingar
Viktig för individens identitetsutveckling
Familjen – oftast den viktigaste primärgruppen
Öppen kommunikation
Man bryr sig om och respekterar åsikterna bland
medlemmarna i gruppen
Stort förtroende för varandra
Naturligt att delge sina åsikter, tankar och känslor
Sekundärgrupp
•
•
•
•
•
Inte lika stark sammanhållning som i
primärgruppen
Inte lika självklar som grupp
T.ex. klassen, fotbollslaget etc.
Ingen avgörande betydelse för individens
socialisation, men ändå viktig för individens
personliga utveckling
Träning i kommunikation och samspel
Medlemsgrupp
•
Alla de grupper som man är medlem i,
Referensgrupp
•
kan/får/vågar tillhöra
t.ex. ett fotbollslag.
•
Aktiv medlem eller passiv medlem, t.ex. en
fackförening.
En grupp man vill tillhöra, men inte
•
En grupp man identifierar sig med
•
Man delar gruppens normer och
värderingar
•
Medlem eller icke medlem, t.ex. ett
politiskt parti
•
Icke medlem: vågar inte, inte tillräckligt hör
status, t.ex. ett ungdomsgäng eller en
golfklubb.
Grupptryck
•
Påverkan i en grupp
•
Positivt och negativt
•
Positivt grupptryck:
- rak och öppen kommunikation
- påverkar gruppen på ett positivt sätt
- en eller flera ledartyper som skapar en positiv stämning och motivation hos gruppmedlemmarna.
•
Negativt grupptryck:
- dålig kommunikation
- dålig attityd som smittar av sig
- pressad till att göra saker man inte vill, t.ex. mobbning.
•
Avvikelse = utfrysning
•
Tonåringar – behovet av att finna sin identitet
•
Medlem i en grupp – visar vem du är (och inte är)
•
Rädd för uteslutning
- rädsla
- ifrågasätta ledaren
•
Konstant påverkan kan leda till katastrofer
•
Gruppstämningen förändras snabbt – oanade krafter kan släppas loss
•
Masspsykos – lätt att dras med
Oskrivna regler
•
Normer
•
Olika normsystem – olika arbetsplatser
•
Kultur (klädsel, normer och atmosfär)
•
Exempel:
- positiv vs. negativ stämning
- högt vs. lågt till tak (toleransnivån för ”avvikelser”)
•
Flera normsystem (parallellt) i en och samma grupp
- stor splittring
- gängbildning
•
Grupp med starka gemensamma normer
- lätt och snabbt att fatta beslut
- Problem: kritiska argument läggs åt sidan
- svårt att ha egna åsikter
- svårt att vara en självständig medlem – särskilt när snabba beslut skall fattas.
- Exempel: Japan och Pearl Harbor (1941) (se boken sid. 135).
•
Test: motverka starkt grupptryck i viktiga beslutssituationer – varsin dator – kommunicera skriftligt och anonymt.
•
Resultat: deltagarna uttalar sig friare
Roller i grupper
•
Gruppen består av olika roller
•
En rolluppsättning
•
Att hitta en roll ger trygghet
•
Problem: rollen är bindande – direktkopplad till personen
•
Bekräftelse när man ”spelar” som roll, samt pressen
•
Växla gärna roller i en grupp så att det inte ”går över styr” i samband med allt för stor
press
•
Konflikt mellan den enskilde individen och gruppens mål
- medlemmen/medlemmarna spelar inte efter de demokratiska spelreglerna
- saknar disciplin
- saknar engagemang
Formella roller
Informella roller
•
Roller som vi blivit tilldelade
•
Saknar formellt beslut
•
Juridiska roller, t.ex. ordförande, lagkapten.
•
”Bara blir”
•
Yrkesroller
•
Den är inte slumpmässig
•
Andra exempel: mamma, pappa, kvinna
•
Uppstår genom komplicerat samspel
mellan våra och andras förväntningar på
och man
oss själva och resten av gruppen
•
Förväntningar grundar sig i varje individs - Identitet
- Självbild
- Tidigare erfarenheter
- Normer
- Värderingar
Rolltyper
•
Medlemskap grundar sig i andra (personliga) skäl
- Allan: ständigt försöker imponera – framhåller sig själv
- Den aggressive: använder gruppen för att trycka ned andra
- Skämtaren: använder gruppen för att roa sig och spela pajas
- Hjälpsökaren: använder gruppen i terapeutiskt syfte – prata ut om sina problem – få
stöd hos andra
- Semesterfiraren: flyter med i gruppen utan att bidra p.g.a. bekvämlighetsskäl eller
ointresse
- Gnällpellen: ser ständigt problem och hinder, är konstant missnöjd.
Gruppens sociala struktur
•
I varje grupp finns en social struktur, en hierarki, som kan redovisas i en skiss, ett sociogram.
•
Strukturen är uppbyggd utifrån medlemmarnas sociala status.
•
Sociogram = ritning, skiss av en gruppmedlemmars sociala förhållande till varandra.
•
Utseendet på ett sociogram kan variera beroende på vilken sorts som bäst uppvisar den sociala
strukturen i gruppen.
Rollkonflikter
•
Rollkonflikt = uppstår dels mellan olika individer inom en grupp och dels mellan olika roller i en individ.
•
Inre rollkonflikter:
- om man har svårt att prioritera mellan sina roller, t.ex. att vara både kompis och
flickvän/pojkvän.
- om man hamnar i en situation där man inte kan välja vilken roll man ska spela, t.ex. att man är med
sina kompisar på stan och är ”den coola killen”, så möter ni din mormor och då förväntas du att vara
”det snälla barnbarnet”.
•
Rollkonflikt om en roll mellan olika individer – två starka individer slåss om ledarrollen.
•
En formellt utsedd ledare kan bli utmanad av en informell ledare (naturlig pondus = auktoritet, förmåga att
inge respekt)
Gruppens utveckling
•
Tillhörighetsfasen: en osäkerhet kring de andra medlemmarna och rollfördelningen. Man visar
sina bästa sidor.
•
Kontrollfasen: konflikter kring makt och rollfördelning uppstår.
•
Samhörighetsfasen: man vet var i gruppens struktur man befinner sig och vad alla har för roller.
Kontroll
Tillhörighet
Samhörighet
Olika grupptyper
Den slutna gruppen
Den devitaliserade gruppen
•
Stark vi-känsla
•
Håller sig för sig själv
•
Man löser alla problem
•
Emot alla typer av förändring (inifrån och
•
Stark tillit till gruppen
•
Skeptisk mot nykomlingar
•
Undviker konflikter
•
Inte intresserad av nya idéer
•
Sövande stämning
•
Stor risk att stanna upp i sin utveckling
•
Vitalitet = kraft, energi
•
Hindra nytänkande bland sina medlemmar
utifrån gruppen)
Den mogna/flexibla gruppen
Den splittrade gruppen
•
Medlemmarna är splittrade
•
Gruppens arbete prioriteras
•
Saknar känsla av samhörighet
•
Mötena är viktiga och medlemmarna ser
•
Pliktkänsla (man gör saker för att man måste)
•
Inget intresse till djupare kontakt
•
Gott gruppklimat – högt till tak
•
Låg ambitionsnivå gällande utveckling
•
Alla får komma till tals och allas åsikter
•
Hög frånvaro
•
Gruppmedlemmarna prioriterar inte gruppen
•
Hög omsättning av personal
fram emot dem
respekteras
•
Hög ambitionsnivå
•
Drivs framåt av utmaningar som
(”gruppmedlemmar”)
medlemmarna jobbar med tillsammans
En bra grupp
•
En lyckad sammansättning gruppmedlemmar
- gärna olika rolltyper
- könsblandning
- en eller flera positiva ledarfigurer
- 5 – 8 personer (en idealstorlek på en grupp enligt forskare)
•
Medlemmarna känner sig trygga i gruppen
- alla får komma till tals, allas åsikter respekteras
- ingen förlöjligas
- demokratiskt beslutsfattande
- ingen blir överkörd
En bra grupp (forts.)
•
Gemensamma mål
- Effektivare arbete om alla har samma mål
•
Gemensamma normer och värderingar
- Alla ser det som sin uppgift att göra sina uppgifter
- Alla kommer i tid till möten
•
Positiv stämning
- Alla tycker om varandra – kan ge ett gott resultat
- Viktigt att kunna ha roligt tillsammans undre arbetets gång
•
Konflikter bearbetas direkt
•
En tydlig ansvarsfördelning
- Alla vet vad som ska göras och vem som ska göra det
Teambuilding
•
Teambuilding = laguppbyggnad för att öka gruppens sammanhållning
•
God sammanhållning = stor betydelse för arbetsresultatet
•
Många företag/arbetsplatser arbetar med teambuilding
•
Förebygger problem i arbetslag
•
Öka gruppens motivationen när den avtar
•
Ny grupp – första tiden används för att lära känna varandra och bygga upp ”vi-känslan” i
gruppen
•
Populärt med teambuilding, vilket ger en stor marknad
Vi-känsla
•
Vi-känsla skapar gemenskap
- lösa en uppgift tillsammans
- ”lära-känna-varandra”-övningar
•
Enormt viktigt mål på en arbetsplats
- att personalen trivs
- att personalen känner sig trygg
- att personalen tycker att det är roligt att gå till jobbet
Vi-känsla (forts.)
•
Vi-känsla vs. ”vi-och-dem-känsla”
•
Vanligt bland diktatorer
– Exempelvis under andra världskriget då tyskarna fick representera det goda och judarna det onda
•
Vanliga knep att få en ”vi-och-dem-känsla” = ökad gruppsamhörighet
– Peka ut fiender och syndabockar (tyskarna pekade ut judarna)
– Spela på folks känslor (dålig ekonomi, hög missnöjsamhet bland det tyska folket)
– Ha en enda, enkel förklaring till och enkla lösningar på svåra problem (judarna)
– Dölja delar av sanningen och underblåsa populära myter och vandringshistorier av varierande
sanningshalt (myten om judarna och kopplingen till den tyska ekonomin etc.)
Viktiga begrepp
•
Vi-känsla
•
Enkönade grupper
•
Arbete i grupp; fördelarna och nackdelarna
•
Problemlösning i grupp
•
Gruppens sammansättning
•
Effektiva grupper
•
Effektiva möten
APL – uppgift
Du ska redovisa en arbete – muntligt. Arbetet ska handla om dina observationer av en grupp som du möter under din
praktik.
•
Du ska titta på följande saker:
- Definiera gruppen: primär- eller sekundärgrupp (för dig eller någon av medlemmarna)
- Grupptryck
- Gruppens struktur (Hur ser den ut? Vem/vilka består den av?) – roller – formella och informella
roller etc.
- Icke-verbal kommunikation: tecken, symboler, kläder etc. Vilka finns och vilka är dess betydelse? (Varför
valdes de?)
- Regler och normer
- Grupp- och rollkonflikter
- Grupputveckling
- På vilket sätt är det en bra grupp eller är den inte det?
- Ytterligare faktorer (se ”Viktiga begrepp”)