1. No category

Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på
ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa,
socialt ansvar och klimatpåverkan.
KRAV ekonomisk förening
Regler för KRAV-certifierad produktion utgåva 2014
Postadress: KRAV Box 1037, 751 40 Uppsala • Besöksadress: Kungsängsgatan 12
Tel: 018-15 89 00 • Fax: 018-13 80 40 • Webbplats: www.krav.se • E-post: [email protected]
www.facebook.com/KRAV.eko • www.twitter.com/kravmedia • www.youtube.com/kravmarkt
Denna trycksak skyddas av såväl lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk som utländsk upphovsrättslagstiftning. Upphovsrätt
innebär att KRAV har ensamrätt, med vissa mycket begränsade undantag,
att förfoga över materialet genom att framställa exemplar av det och genom
att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i
översättning eller bearbetning, på Internet och i annan media eller teknik.
I korthet innebär det att det inte är tillåtet att lagra, kopiera, överföra, visa,
framföra, överlåta, sälja och på andra sätt utnyttja material i KRAVs regler.
Den enda användning av materialet som är tillåten är sådan begränsad användning som är möjlig genom särskilda undantag i upphovsrättslagen (privat bruk och citat), och sådan användning som KRAV ekonomisk förening har
lämnat tillstånd till.
Det är tillåtet att använda material ur KRAV-reglerna för privat (dvs. icke
kommersiellt bruk), men all kommersiellt utnyttjande av KRAVs material får
bara ske efter tillstånd från KRAV ekonomisk förening. Även om KRAV ekonomisk förening har givit tillstånd att använda materialet får materialet bara
användas i enlighet med tillståndet. Källa och upphovsman skall alltid tydligt
anges.
Det är inte tillåtet att använda KRAVs regler för annan certifiering än för
KRAV-certifiering.
Enligt den så kallade citaträtten i upphovsrättslagen är det tillåtet att citera kortare delar ur KRAVs material. Citatet måste vara korrekt refererat och
det skall tydligt framgå varifrån citatet är hämtat (KRAVs regler, utgåva 2014).
Citatet får inte återges eller ändras på sådant sätt att meningen med texten förvanskas eller förvrängs. Dessutom skall omfattningen av citatet kunna
motiveras av dess syfte. Det är inte tillåtet att citera större delar eller en hel
text. Det innebär t.ex. att det inte är tillåtet att kopiera eller citera annat än
korta utvalda delar av KRAV-reglerna • och då endast om citatet är motiverat
och källan anges.
Den som bryter mot upphovsrättslagstiftningen kan straffas med böter eller
fängelse och dömas att betala skadestånd.
För mer information, kontakta [email protected].
Produktion och grafisk formgivning: José Barrios Lancellotti/KRAV
© KRAV ekonomisk förening
Omslag och illustrationer: Futerra
Tryck: Grafiska Punkten, Växjö
Innehåll
Nyheter i KRAVs regler 2014...................................................................................8
KRAVs målsättning..................................................................................................9
Vill du bli certifierad enligt KRAVs regler?.............................................................11
Läsanvisning..........................................................................................................14
Vilka delar i KRAVs regler berör dig?....................................................................15
• Definitioner............................................................................................ 19
• Syfte och omfattning.............................................................................. 35
–Syfte...........................................................................................................36
–
Ramar för regelverket................................................................................36
–Omfattning................................................................................................36
1.-Märkning och marknadsföring.............................................................. 39
1.1 Allmänna regler.........................................................................................40
1.2 Hur du ska använda KRAVs namn och märken..........................................42
1.3 Märkningsregler i EU-förordningen om ekologisk produktion...................44
1.4 Hur du i övrigt ska märka förpackningar samt ange ursprung....................45
1.5 Märkning på följesedlar och fakturor.........................................................47
1.6 Marknadsföring.........................................................................................48
1.7 Marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör...................48
1.8 Regler för frivillig ursprungsmärkning.......................................................49
1.9 Märkning och marknadsföring för restauranger och storhushåll................51
2.-Allmänna regler..................................................................................... 53
2.1 Vad det innebär att följa KRAVs regler.......................................................54
2.2 Certifiering.................................................................................................56
2.3 Dina åtaganden som certifierad..................................................................57
2.4 Revision av KRAV-certifierad produktion...................................................58
2.5 Om du inte följer reglerna..........................................................................59
2.6 Du kan överklaga.......................................................................................63
2.7 Avtalsfrågor...............................................................................................63
2.8 Byte av certifieringsorgan...........................................................................64
2.9 Sekretess....................................................................................................65
2.10 Hantering av personuppgifter.....................................................................66
2.11 Avtal med tredje part..................................................................................66
2.12 Följ lagen...................................................................................................68
2.13 Social hänsyn.............................................................................................68
2.14 Håll alltid isär KRAV-certifierade produkter från andra.............................68
2.15 Rengöring, desinfektion och bekämpning...................................................69
2.16 Förpackningar............................................................................................71
2.17 Miljöskydd.................................................................................................71
2.18 Energianvändning......................................................................................72
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
3
3.-Lantbruk................................................................................................ 73
3.1 Vad KRAV-anslutningen omfattar .............................................................74
3.2 Lagring och hantering av produkter och produktionshjälpmedel ...............75
3.3 Miljö–, natur– och kulturskydd..................................................................76
4.-Växtodling............................................................................................. 81
4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 Allmänt......................................................................................................82
Hushålla med växtnäringen .......................................................................89
Gödselmedel, jordförbättringsmedel ..........................................................94
Växtskydd................................................................................................101
Utsäde och plantor ..................................................................................104
Odling i växthus......................................................................................105
Svampodling ...........................................................................................107
5.- Djurhållning......................................................................................... 109
5.1 Kunskapskrav, karenstider vid omställning och parallellproduktion.........110
5.2 Märkning och dokumentation..................................................................114
5.3 Inköp, avel och produktion året om.........................................................115
5.4 Utevistelse och bete..................................................................................119
5.5 Ge djuren möjlighet att bete sig naturligt..................................................124
5.6 Stallförhållanden......................................................................................126
5.7 Foder och vatten .....................................................................................135
5.8 Mjölkuppfödda djur ................................................................................140
5.9 Foderprocesser, fodertillsatser och foder­konservering .............................. 142
5.10 Hälso- och sjukvård ................................................................................144
5.11 Hantering, transport, slakt och förmedling ..............................................149
6.-Biodling............................................................................................... 151
6.1 Inträde och omläggning............................................................................152
6.2 Inköp av bin ............................................................................................153
6.3 Foder och risk för föroreningar med fodret..............................................154
6.4 Läkemedel, biologiska och kemiska bekämpningsmedel...........................155
6.5 Kupor......................................................................................................156
6.6 Övrigt......................................................................................................156
7.-Vattenbruk........................................................................................... 157
7.1 Omfattning..............................................................................................158
7.2 Allmänna regler om produktionens upplägg.............................................158
7.3 Karenstid för anläggningar.......................................................................162
7.4 Allmänna regler om utgångsmaterial och ursprung...................................163
7.5 Allmänna regler om foder och utfodring..................................................164
7.6 Allmänna regler om hälsa och djurskydd..................................................166
7.7 Särskilda regler för laxartade och abborrfiskar.........................................169
7.8 Särskilda regler för odling av blåmussla ..................................................173
7.9 Särskilda regler för fångstbaserat vattenbruk............................................176
7.10 Speciella regler för odling av alger ...........................................................181
4
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
8.- Vildväxande produktion...................................................................... 183
8.1 Anmälan och utredning............................................................................184
8.2 Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska samla in.....................185
8.3 Skörd, information till och arbetsvillkor för plockare...............................186
9.- Livsmedelsförädling............................................................................. 189
9.1 KRAV-certifierade råvaror........................................................................190
9.2 Sammansatta produkter...........................................................................190
9.3 Konventionella råvaror ...........................................................................191
9.4 Processer .................................................................................................191
9.5 Lösningsmedel ........................................................................................191
9.6 Bestrålning ..............................................................................................192
9.7 Tillsatser, aromer och processhjälpmedel..................................................192
9.8 Berikningsmedel.......................................................................................192
9.9 Ämnen i kontakt med livsmedel ..............................................................192
9.10 Äggtvätt...................................................................................................192
9.11 Filtrering..................................................................................................192
9.12 Jäst kan KRAV-certifieras ........................................................................192
9.13 Vin kan KRAV-certifieras..........................................................................193
9.14 Ingrediensmärkning av KRAV-certifierade ingredienser ............................193
10.- Slakt.................................................................................................... 195
10.1 Slakteriets ansvar ....................................................................................196
10.2 Hantering och djuromsorg.......................................................................198
10.3 Märkning, identifiering och särhållning....................................................199
10.4 Transport ................................................................................................200
10.5 Tidpunkt för slakt....................................................................................201
10.6 Drivning...................................................................................................201
10.7 Bedövning och avblodning.......................................................................202
10.8 Nötkreatur...............................................................................................203
10.9 Får och get...............................................................................................204
10.10
Gris204
10.11 Fjäderfä....................................................................................................205
10.12 Hjort........................................................................................................206
11.-Fodertillverkning.................................................................................. 207
11.2 Råvarorna................................................................................................209
11.3 Förädlingen .............................................................................................210
11.4 Innehåll och märkning.............................................................................210
11.5 Foder till sällskapsdjur.............................................................................212
12.-Produktionshjälpmedel......................................................................... 213
12.1 Allmänna regler för produktionshjälpmedel.............................................214
12.2 Jordar......................................................................................................217
12.3 Gödsel och jordförbättringsmedel............................................................217
12.4 Växtskyddsmedel.....................................................................................218
12.5 Tillåtetbedömning av produktionshjälpmedel...........................................219
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
5
13.- Textilråvaror samt hudar, läder och skinn
från KRAV-certifierad djurhållning....................................................... 221
13.1 13.2 13.3 13.4 13.5 Råvarans ursprung...................................................................................222
Regler för märkning och marknadsföring.................................................222
Bomull.....................................................................................................223
Silke.........................................................................................................223
Miljömärkning.........................................................................................223
14.-Butik.................................................................................................... 225
14.1 Butikens övergripande åtagande...............................................................226
14.2 Hur du hanterar och säljer KRAV-produkter............................................228
14.3 Märkning, skyltning och exponering........................................................229
14.4 Dokumentation........................................................................................230
14.5 Minskad användning av fossila bränslen..................................................231
14.6 Minskad energianvändning......................................................................231
14.7 Förnybar el..............................................................................................231
14.8 Val av köldmedier....................................................................................231
15.- Restauranger och storhushåll............................................................... 233
15.1 Allmänt....................................................................................................234
15.2 Certifiering av storhushåll........................................................................234
15.3 Certifiering av del av verksamhet.............................................................236
15.4 Miljöpolicy..............................................................................................236
15.5 Regler i andra kapitel...............................................................................236
15.6 Personalens kunskaper.............................................................................236
15.7 Gruppcertifiering......................................................................................237
15.8 Tillfällig certifiering..................................................................................238
16.- Import och införsel av produkter eller råvaror..................................... 239
16.1 KRAV-märkning vid import och införsel av produkter och råvaror..........240
16.2 Tilläggskrav.............................................................................................241
16.3 KRAV kan erkänna andra regelverk.........................................................245
16.4 KRAV kan återkalla erkännandet.............................................................245
16.5 Regler i andra kapitel som ska följas........................................................245
17.-Fiske.................................................................................................... 247
17.1 Allmänna regler.......................................................................................248
17.2 Ansökningsprocessen...............................................................................249
17.3 Beståndet ................................................................................................252
17.4 Fiskefartyget............................................................................................253
17.5 Fiskemetoden...........................................................................................255
17.6 Landning och förädling............................................................................259
6
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
18.- Regler för godkända certifieringsorgan................................................. 263
18.1 Allmänna regler ......................................................................................264
18.2 Krav på certifieringsorgan .......................................................................264
18.3 Krav på revisorer och revisionsledare ......................................................266
18.4 Kalibrering av revisorer ...........................................................................270
18.5 Kedjecertifiering ......................................................................................271
19.- Certifiering av kedjor........................................................................... 275
19.1 När kan denna typ av certifiering användas? ...........................................276
19.2 Central redovisning och dokumentation i kedjan ....................................277
19.3 Kedjans internrevision vad gäller KRAVs regler .......................................278
19.4 Kedjans ledningssytem ............................................................................279
• Bilagor................................................................................................. 283
–
Bilaga 1 Tillåtna konventionella fodermedel av icke-jordbruksursprung,
tillåtna animaliska fodermedel....................................................284
–
Bilaga 2 Om livsmedelstillsatsersamt tillåtna fodertillsatser (EU)..............286
–Bilaga 3 Tillåtna processhjälpmedel – Utgått............................................288
–
Bilaga 4 Mall Leverantörsriktlinjer...........................................................288
–
Bilaga 5 Tabeller riskanalys......................................................................289
–
Bilaga 6 Det slumpvisa urvalets storlek vid kedjecertifiering ....................293
Nyheter i KRAVs regler 2014
I 2014 års regelbok har vi sett över och gjort ändringar i följande kapitel:
•
4 Växtodling, främst de delar som handlar om tillåtna gödsel- och
växtskyddsmedel
•
6 Biodling
•
8 Vildväxande produktion
•
9 Livsmedelsförädling
•
10 Slakt
•
11 Fodertillverkning
•
12 Produktionshjälpmedel
•
14 Butik
Vi har också gjort ändringar i kapitel 16 Import och införsel av produkter och
råvaror på några punkter.
Nya och ändrade regler har markerats i boken med följande symboler:
Ny
Ändrad
På KRAVs hemsida, www.krav.se/kravsregler, hittar du mer information om
ändringarna i reglerna
www.krav.se/kravsregler
8
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
KRAVs målsättning
Den ekologiska produktionens målsättning
Grunden för den ekologiska produktionen är en omsorg om naturens grundläggande funktioner och global solidaritet. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion av
livsmedel och andra produkter av hög kvalitet.
Strävan är att i alla led (produktion, förädling, distribution, etc) visa omsorg
om naturliga förlopp och beteenden, samt utforma verksamheten så att:
• markens och det övriga ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga
bevaras och stärks
• den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet liksom i
produktionen skyddas och utvecklas
• man minimerar användningen av energi och framförallt fossila bränslen
och andra icke förnybara naturresurser, liksom utsläpp av föroreningar
• användningen av naturfrämmande ämnen undviks
• en god hälsa hos husdjuren främjas och att de ges möjlighet till ett naturligt beteende, en värdig tillvaro och ett värdigt slut
• förädling sker med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot
såväl naturen som produkterna och med ett minimum av tillsatser
• lantbrukaren och övriga som är verksamma i produktionen ges en skälig
inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet
• ekologiska produkter blir tillgängliga för alla konsumenter
• handel med ekologiska produkter främjar en miljömässigt, socialt och
ekonomiskt hållbar utveckling både där varan produceras och där den
konsumeras.
Den ekologiska produktionen strävar efter att stärka banden mellan landsbygd
och tätort samt mellan producent och konsument, bland annat genom öppenhet
kring verksamheten. En diversifierad och geografiskt spridd livsmedelsproduktion
ger möjlighet till maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara.
Ovanstående text, frånsett rubriken, är hämtad ur KRAVs stadgar (§4)
Om KRAV-märket och dess mervärden
KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk
grund. Detta innebär en hållbar matproduktion, utan användning av kemiska
bekämpningsmedel, konstgödsel, genmodifierade organismer (GMO) eller naturfrämmande tillsatser. KRAV har dessutom särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa,
socialt ansvar och klimatpåverkan:
Djuromsorg
Djur ska ges utrymme att bete sig så naturligt som möjligt. Som exempel ska
KRAV-godkända grisar få vistas utomhus och beta, böka och gyttjebada.
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
9
Hälsa
Endast ett fåtal tillsatser accepteras. KRAV tillåter exempelvis inte nitrit. Eftersom odlingen sker utan kemiska bekämpningsmedel sprids inte heller rester av
bekämpningsmedel i vattendrag och på livsmedel.
Socialt ansvar
En produkt kan inte KRAV-märkas om det förekommer brott mot mänskliga
rättigheter eller social orättvisa i samband med produktionen. KRAV-företag får
till exempel inte använda ofrivillig arbetskraft eller agera diskriminerande.
Klimatpåverkan
Produktion enligt KRAVs regler har många fördelar ur klimatsynpunkt jämfört
med icke-ekologisk produktion. Främst för att energikrävande konstgödsel inte
används, men också för att foder och gödsel kommer från den egna gården.
Vi ser över våra regler fortlöpande
KRAVs regler finns till för att bland annat verka för KRAVs målsättning med
ekologisk produktion. För att reglerna ska fungera väl i praktiken och ta hänsyn
till ny erfarenhet från dig som följer våra regler samt ny forskning ser vi över våra
regler fortlöpande. KRAVs styrelse fastställer målet med varje översyn. En plan
för kommande översyner finns på vår hemsida. (www.krav.se/regler)
Våra regler kan också behöva ändras då och då för att uppfylla EU:s förordning för ekologisk produktion respektive för att uppfylla IFOAMs krav på ekologiska regelverk, COROS (www.ifoam.org/en/ifoam-family-standards).
Vi publicerar regelförändringar en gång per år. I undantagsfall kan reglerna
behöva uppdateras på hemsidan och då kan det innebära att vissa av reglerna i
den tryckta regelboken har ändrats innan nästa regelbok trycks. Gällande regler
finns dock alltid tillgängliga på KRAVs webbplats, www.krav.se/regler Här hittar
du också information om bland annat vilka regelkapitel vi nu ser över och hur
och när du kan lämna synpunkter på KRAVs regler. Du kan också läsa vilka förändringar som finns i kommande regler så snart de beslutats. På vår hemsida finns
reglerna också på engelska. Klicka för ”English” i vänstermarginalens nederkant
på regelsidan så byts språket.
Kommande remisser
Det är viktigt för oss att få in synpunkter på våra förslag till nya regler. Därför
remissar vi regelförslagen. 1 februari till 31 mars 2014 planerar vi att remissa
förslag till ändringar i reglerna för:
• Allmänna regler, kapitel 1-3
• Fiske, kapitel 17
• Regler för godkända certifieringsorgan, kapitel 18
Följ arbetet på vår hemsida!
10
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
Påverkan på andra regelverk
Förutom arbetet med våra egna regler arbetar KRAV med att påverka externa regelverk, i första hand EG-förordningen om ekologisk produktion (EG) nr
834/2007 och dess tillämpning. KRAVs regelkommitté samordnar de olika frågor
som är aktuella. Dessa behandlas sedan i olika nationella och internationella
grupper. Du hittar mer information på vår hemsida.
Kontaktpersoner
Vi som arbetar med KRAVs regler
• Lars Hällbom, Regelchef,
E-post: [email protected]
• Kjell Sjödahl Svensson, Kvalitetschef
E-post: [email protected]
• Helena Bengtsson, Regelutvecklare
E-post: [email protected]
• Anders Carlborg, Regelutvecklare
E-post: [email protected]
• Paula Quintana Fernandez, Regelutvecklare
E-post: [email protected]
• Christopher Riddselius, Regelutvecklare
E-post: [email protected]
Kundansvariga
•
•
•
•
•
•
Johan Cejie, Försäljningschef,
E-post: [email protected]
Anna Ellström, Kundansvarig lantbruk
E-post: [email protected]
Veronica Palmius, Projektledare restaurang
E-post: [email protected]
Ulriqa Westman, Kundansvarig butik
E-post: [email protected]
Helena Wistrand, Kundansvarig förädling och import
E-post: [email protected]
Staffan Carlberg, Kundansvarig offentlig sektor
E-post: [email protected]
Vill du bli certifierad enligt KRAVs regler?
Då ska du kontakta något av de certifieringsorgan som är godkända för att kontrollera och certifiera enligt KRAVs regler. Nedan ser du vilka certifieringsorgan
som erbjuder KRAV-certifiering idag och för vilka regelområden. Listan uppdateras på vår hemsida så fort det sker förändringar, www.krav.se/certifieringsorgan.
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
11
Debio
1940 Bjørkelangen - Norge
E-post: [email protected] Webb: www.debio.no
Tel: (+47) 63 86 26 50
Kod vid märkning: N1
– Debio erbjuder certifiering av följande produktion:
Vattenbruk, fiske och förädling av produkter från vattenbruk och fiske.
HS Certifiering AB
Flottiljvägen 18
392 41 Kalmar
E-post: [email protected] Webb: www.hscertifiering.se
Telefon: 0480-156 70
Kod vid märkning: SE-EKO-04
– HS- certifiering erbjuder certifiering av följande produktion:
Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, slakt, livsmedelsförädling, butik, restaurang och storhushåll, fodertillverkning, import och
införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning, marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör
samt bedömning av produkt som tillåten för utfodring eller som produktionshjälpmedel.
Kiwa AB
Box 1940, 751 49 Uppsala
E-post: [email protected] Webb: www.kiwa.se
Tel: 018-17 00 00
Kod vid märkning: SE-EKO-01
– Kiwa AB erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion:
Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, vattenbruk,
fiske, vildväxande produktion, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning,
12
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
produktionshjälpmedel, textil, läder, hudar och skinn, butik, restaurang och
storhushåll, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAVprodukter, frivillig ursprungsmärkning, marknadsföring av kaffe eller öl som
serveras av annan aktör, samt bedömning av produkt som tillåten för utfodring
eller som produktionshjälpmedel.
– SMAK AB
Box 42
230 53 ALNARP
E-post: [email protected]
Webb: www.smak.se
Tel: 040- 46 00 72, 035 • 427 30 eller 08- 556 70 830
Kod vid märkning: SE-EKO-03
– SMAK erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion:
Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel, restaurang, import
och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig
ursprungsmärkning, marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan
aktör samt bedömning av produkt som tillåten för utfodring eller som produktionshjälpmedel.
Valiguard AB
Box 5609, SE-114 86 Stockholm
E-post: [email protected]
Webb: www.valiguard.com
Kontaktperson: Henrik Wallin
Tel: 070-420 56 27, 08-20 01 42
Kod vid märkning: SE-EKO-05
– Valiguard erbjuder certifiering av följande produktion:
Livsmedelsförädling, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av
KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning, samt marknadsföring av kaffe eller
öl som serveras av annan aktör.
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
13
Läsanvisning
Varje kapitel har en inledning som anger syftet med reglerna i kapitlet. Syftet ger
en inriktning för fortsatt regelarbete och kan vara en tolkningsgrund för certifieringsorganen.
Kapitlen inleds också med en läsanvisning som beskriver innehållet i kapitlet.
Alla definitioner har samlats i det inledande definitionskapitlet. Ord i reglerna
som har en definition är skrivna med ett annat typsnitt
Regeltext
Vi har skrivit texterna så att det ska framgå vad som är bindande krav som den
KRAV-anslutne ska uppfylla och som certifieringsorganen verifierar, och vad som
i en del fall är rekommendationer.
Varifrån kommer en regel?
För att en produkt ska få säljas som ekologisk i EU måste produktionen även
enligt svensk lag uppfylla kraven i EU-förordningen (EG) nr 834/2007.
All KRAV-ansluten produktion ska uppfylla svensk lag, men eftersom
KRAV-reglerna även tillämpas utanför Sverige och eftersom det i vissa fall förenklar att tydliggöra vad lagen kräver, så innehåller KRAVs regler också vissa lagkrav.
KRAVs regler har utvecklats under lång tid och i samverkan även med andra
internationella organ. Därför innehåller våra regler krav som sträcker sig utöver
EU-förordningen. För att göra tydligt vad en regel har för bakgrund, så finns det
markeringar i texten som har följande betydelse:
• (EU) regeln har stöd i EU-förordningen
• (SL) regeln är ett förtydligande av övrig svensk lagstiftning
• (I) regeln har stöd i IFOAM Standards
• (K) regeln är KRAVs egen.
• (EU/K) regeln har delvis stöd i EU-förordningen
• (K/SL) regeln har delvis stöd i svensk lagstiftning.
I kapitel 13, 16, och 18 är inte denna genomgång gjord. I kapitel 7 och 12 är
genomgången inte fullständig. Kapitel 14, 15 och 17 saknar motsvarighet i
EU-förordningen och IFOAM Basic Standards.
Vill du ha mer information om bakgrunden till någon regel kontakta gärna
KRAV, till exempel med ett e-post till [email protected]
Visa hur du uppfyller en regel och när du får en större avvikelse
I kapitel 5 i KRAVs regler så finns kursiv text som beskriver hur du ska visa
att du uppfyller en regel. Där anges också när du får en större avvikelse om du
inte följer regeln.
Kommentera gärna direkt!
Läser du våra regler på hemsidan finns en möjlighet att lämna kommentarer direkt i anslutning till regeln. Vi läser kommentarerna vi får och publicerar dem om
vi inte redan fått samma kommentar. Vi tror att det här ger oss en bra möjlighet
att utveckla reglerna. Ta chansen och hjälp oss att göra dem bättre!
14
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
xxx
xx x
Kedjecertifiering
Restaurang
xx x
xxx
Butik
Fiske
xxx
Textil, hudar läder och skinn
Import och införsel
xxx
xxx
Produktionshjälpmedel
xxx
xxx
Fodertillverkning
Livsmedelsförädling
Slakt
xxx
xxx
Vattenbruk
särskilt avsnitt 4.7
Vildväxande produktion
xxxx
xxx
Biodling
xxxxx
Djurhållning
särskilt avsnitt 4.6
xxxx
Växthus
xxxx
xxxx
Växtodling
Svampodling
särskilt avsnitt 1.8
xx
Hantering av KRAV-produkter
Anmärkning
särskilt avsnitt 1.7
19
xxx
17 18
Frivillig ursprungsmärkning
xxx
Marknadsföring av kaffe eller öl… VERKSAMHET
Kapitel
Vilka delar i KRAVs regler berör dig?
KRAVs regler innehåller dels allmänna regler, kapitel 1-2 som berör alla oavsett
produktionsinriktning, och regler som är anpassade till olika typer av produktion.
I tabellen nedan kan du se vilka regelkapitel som berör dig om du har en viss
produktion. Du som exempelvis har växtodling berörs av reglerna i kapitel 1-4.
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
15
Regler för
KRAV-certifierad
produktion
utgåva 2014
KRAVs styrelse antog reglerna den 4 juni 2013
Definitioner
I KRAVs regler används följande begrepp:
A
Ackreditering
För att säkerställa certifieringsorganens kompetens krävs ackreditering av ett
ackrediteringsorgan, till exempel IOAS (International Organic Accreditation
Service) eller olika länders motsvarighet till SWEDAC (Styrelsen för ackreditering
och teknisk kontroll). Sådan ackreditering visar att certifieringsorganet kan och
får certifiera enligt ett visst regelverk. Ackrediteringen görs mot ackrediteringskriterier som EN 45011 /ISO 65 eller IFOAM Accreditation Requirements och för
ett visst regelverk till exempel KRAVs regler eller EU:s förordning för ekologisk
produktion.
Arom
En arom består av aromämne eller arompreparat och bärare eller lösningsmedel.
Avblodning
Tömning av djurkroppen på blod.
Avvikelser
Avsteg från KRAVs regler.
B
Baslivsmedel
Med baslivsmedel avses livsmedel som utgör stommen i menyn på den aktuella
restaurangen.
Berikningsmedel
Berikningsmedel är ämnen, (mineraler, inklusive spårämnen, vitaminer, aminosyror och mikronäringsämnen), som sätts till med syftet att produkten ska kunna
marknadsföras som extra vitaminrik eller mineralrik eller för att ersätta vitaminer
som gått förlorade vid tillverkningen. Du får inte använda berikningsmedel i
KRAV-certifierade produkter om det inte är särskilt föreskrivet av myndighet.
Bestånd
Biologisk enhet som avgränsar individer inom en art som i huvudsak har gemensam geografisk och årlig livscykel.
I kapitel 17 används begreppet i den här betydelsen: En avgränsningsbar
grupp av fiskar av samma art som har ett gemensamt fortplantningsområde.
Betesperioden
Den av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av
landet, alltså länsvis:
20
Definitioner
•minst 2 månader i Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland,
Västerbotten och Norrbotten
•minst 3 månader i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland,
Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Västra Götaland, Värmland, Örebro och Västmanland
•minst 4 månader i Blekinge, Skåne och Halland.
Bifångst
Vid fiske oavsiktlig fångst av däggdjur och fåglar eller av fisk av arter eller storlekar som man inte planerat att fånga.
Biologiska processer
Processer som sker med hjälp av levande organismer till exempel rötning, kompostering, fermentering och jäsning.
Biprodukter (Denna definition gäller endast kapitel 7, Vattenbruk)
Fiskrens från förädlingsindustrin inklusive fiskråvara från arter som är ämnade
till människoföda men som är nerklassade på grund av kvalité.
Brukningsenhet/Gård
En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller
delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar
EU-förordningens ”jordbruksföretag”. Vi använder gård och brukningsenhet som
precis samma begrepp.
Bur
En till golvytan betydligt begränsad inhägnad för ett djur eller en mindre grupp
fjäderfän eller andra smådjur.
C
Certifieringskommitté
Certifieringskommittén är respektive certifieringsorgans kommitté som beslutar
om överklaganden av certifieringsbeslut.
Certifieringsorgan
Ett certifieringsorgan är en organisation som kan och får certifiera produktion
eller produkter enligt något regelverk. Ofta erbjuder ett certifieringsorgan certifiering enligt flera olika regelverk, det vill säga olika certifieringsprogram. I förordning (EG) nr 834/2007 används begreppet ”kontrollorgan” i samma betydelse
som när det här står ”certifieringsorgan”.
Certifieringsorgan för EU-ekologisk produktion är de kontrollorgan som är
godkända genom beslut enligt förordning (EG) nr 834/2007. På KRAVs webbplats
finns listor över vilka certifieringsorgan IOAS och EU godkänt.
Definitioner
21
Godkänt certifieringsorgan
Ett godkänt certifieringsorgan är ett certifieringsorgan som är ackrediterat för att
certifiera enligt KRAVs regler. KRAVs webbplats har en lista över de certifieringsorgan som är ackrediterade för att certifiera enligt KRAVs regler. Oftast använder
vi bara begreppet ”certifieringsorgan” i regeltexten när vi menar ”godkänt certifieringsorgan”. I kapitel 16 används ”certifieringsorgan” för andra certifieringsorgan som använder andra regelverk.
Certifieringsprogram
Ett systematiskt arbete där ett certifieringsorgan genomför certifiering enligt ett
visst regelverk. I förordning (EG) nr 834/2007 används begreppet ”kontrollsystem” i samma betydelse som när det här står ”certifieringsprogram”.
Certifikat
Intyg om KRAV-certifiering för speciell produkt, produktion eller aktivitet.
D
Djupströbädd/Ströbädd
En ströbädd gödslas ut med intervall från någon eller några veckor upp till ett år.
Den hålls torr genom att nytt strömedel läggs ovanpå det gamla.
Djupströbädd är en ströbädd som gödslas ut en eller ett par gånger per år.
Djurhälsa
Djurens fysiska välbefinnande.
Djurskyddsansvarig
Ansvar, roll och kompetenskrav för denna person definieras i artikel 17 i Rådets
Förordning (EG) nr 1099/2009. Observera dock att alla KRAV-godkända slakterier ska ha en djurskyddsansvarig (även om färre än 1000 djurenheter slaktas) och
att denna ska ha genomgått den av Jordbruksverket godkända kompetensbevisutbildningen (vilket innebär att Jordbruksverkets ”förenklade förfarande” inte
godkänns).
Djurvälfärd
Djurhälsa och djurens övriga välbefinnande.
Drivning
Att förmå djuren att själva röra sig i önskad riktning.
E
Ekologisk
Ordet ekologisk får användas vid märkning och marknadsföring av produkter om
(EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 uppfylls.
22
Definitioner
EN 45011
Europeisk Norm 45011 (i Sverige ”SS EN 45011”, där SS står för Svensk Standard). Identisk med ISO 65.
Entreprenadavtal
Entreprenadavtal gäller endast för hantering/förädling av produkter där enbart
egenproducerade råvaror ingår. Om både producent och den som utför tjänsten
är KRAV-anslutna behövs inget avtal.
Etablerad djurgrupp
Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att
etablera sociala relationer mellan varandra.
EU-ekologisk
En produkt eller produktion som inte är KRAV-certifierad, utan enbart certifierad
i enlighet med ”Rådets förordning (EG) nr 834/2007”.
F
Farligt avfall
Med farligt avfall menas till exempel explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt
eller hälsoskadligt avfall. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat
virke, el- och elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack.
Fermentering
Syrefri nedbrytning av organiskt material.
Foder från karensårsodling/Karensfoder
Foder som odlas på mark som är under karens och skördas tidigast 12 månader
efter att karenstiden påbörjats. Vissa grödor får användas som foder till egna djur
tidigare vilket framgår av reglerna.
Fodertillskott
En produkt som innehåller specifika näringsämnen för att komplettera övrigt
foder vid behov, till exempel mineralfoder.
Fysikaliska processer
Processer som sker med fysikaliska metoder till exempel malning, frysning och
torkning.
Fånggrödor
En gröda som sås in i befintlig gröda för att fånga upp överskott av växtnäring
under hösten och därefter plöjas ner. Den består ofta av gräs.
Definitioner
23
Färgämnen
Ämnen som har eller kan ge färg. De kan förekomma i naturen eller vara syntetiskt framställda.
Färskvaror
Livsmedel som inte behandlats i konserverande syfte genom exempelvis sterilisering, saltning, torkning, rökning eller djupfrysning och som därför kan ha begränsad hållbarhet. Färskvaran kan vara beredd eller oberedd. Vissa färskvaror är för
sin hållbarhet beroende av att förvaras på särskilt sätt, exempelvis i kyla.
Förnybar energi/Förnybara energikällor
Förnybar energi/förnybara energikällor är vattenkraft, vågkraft, vindkraftverk,
solfångare och solceller, biobränsle och spillvärme. El, värme och kyla som är
miljömärkt enligt Bra Miljöval får räknas som förnybar utan vidare analys.
Förpackningsmaterial
Produkter, oavsett material, som används för att innehålla, skydda, hantera och/
eller presentera en vara.
Försiktighetsansatsen
Försiktighetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller irreversibla effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem.
Regelverket innebär att fiskeförvaltningen skall värdera och ta hänsyn till påverkan på fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske.
Försiktighetsprincipen
Om miljökonsekvenserna av ett ämne, en produkt eller en verksamhet är okända
eller osäkra förkastas hellre än accepteras det/den för att minimera eventuella
risker. Den grundläggande hänsynsregeln i miljöbalken innebär att alla som ska
vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta
de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att åtgärden inte ska skada hälsan
eller miljön.
Förstahandsmottagaren
Auktionsinrättning eller annat organ som är auktoriserat av Fiskeriverket (enligt
FIFS 1995:23) för att i första handelsledet förmedla fisk till försäljning eller för
att köpa fisk för vidare saluföring. I ett annat land än Sverige är det en organisation med motsvarande auktorisation.
Förädling
Förädling är ett samlande begrepp för all beredning av jordbruksprodukter och
andra livsmedelsråvaror till livsmedel, foder, produktionshjälpmedel eller textil,
skinn, läder och hudar. I ett första led räknas inte packning och märkning av
produkten som förädling men om produkten till exempel tvättas eller skalas anses
den ha förädlats. Exempel på förädling är malning av spannmål, safttillverkning,
24
Definitioner
charkuteritillverkning, mejeri-, bageri-, slakteri- och styckningsverksamhet, konservering, djupfrysning, torkning eller annan konserverande behandling, spinning
och vävning av textil.
G
Genetiskt modifierad organism, GMO
En organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som
inte förekommer naturligt genom parning eller naturlig rekombination.
Inom ramen för denna definition anses genetisk modifiering uppkomma åtminstone vid tillämpningen av de metoder som anges nedan:
• Hybrid-DNA-metoder med vektorsystem, vilka omfattas av rådets rekommendation 82/472/EEG.
• Metoder som innebär direkt införande i en organism av ärftligt material
som beretts utanför organismen genom bland annat mikroinjektion,
makroinjektion och mikroinkapsling.
• Cellfusion (inklusive protoplastfusion) eller hybridiseringsmetoder som
innebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt
material bildas genom fusion av två eller flera celler på ett sätt som inte
förekommer naturligt.
Följande metoder anses inte leda till genetisk modifiering, förutsatt att hybrid-DNA-molekyler eller genetiskt modifierade organismer inte används:
• befruktning in vitro,
• konjugation, transduktion, transformation eller annan naturlig process,
• induktion av polyploidi.
Genomisk selektion
Ett djurs avelsvärde bestäms med hjälp av DNA-markörer efter ett blod- eller
vävnadsprov på djuret.
Grovfoder
Med grovfoder avses bete, hö, ensilage, helsädesensilage, grönfoder, halm, löv,
bark, kvistar, betmassa och rotfrukter (ej potatis).
Gröngödsling
En gröda som inte skördas till foder eller livsmedel, och som har till syfte att
användas som gödsel, oftast på samma mark som den odlats på. Den innehåller
oftast kvävefixerande baljväxter.
H
Hantering
Allt du gör med produkten som inte förändrar den. Hit räknas att ta emot produkten, lagra, sortera och packa den. Hit räknas även att torka din egen spannmål på gården och att tvätta egna produkter på gården med rent vatten.
Definitioner
25
Huvudråvara
Den viktmässigt dominerande råvaran i en sammansatt produkt.
Hård drivning
Olaglig användning av elektrisk pådrivare, pådrivning i form av till exempel vridning av svansen som är förbjudet enligt svensk lag, hårda sparkar och slag eller
hårda och/eller upprepade slag eller stötar med tillhygge samt oaktsam drivning
med grindar eller liknande.
Hälsoplan
En plan anpassad till din besättning inriktad på strategiskt förebyggande djurhälsoarbete inklusive smittskydd som upprättas tillsammans med veterinär.
Hälsoprogram
Etablerat program med systematisk uppföljning av djurhälsa, anpassat till respektive djurslag.
Högsta tillåtna giva
Den maximala mängd av ett gödsel- eller jordförbättringsmedel (produktionshjälpmedel) som en lantbrukare får tillföra marken utan att det medför att för
stora mängder tungmetaller eller växtnäring samtidigt tillförs. Den högsta tillåtna
givan får som mest beräknas för fem år. Du ska ange hur lång tid du använt i din
beräkning.
I
IAR
IFOAM Accreditation Requirements for Bodies Certifying Organic Production
and Processing.
ICES
International Council for the Exploration of the Sea.
IFOAM
International Federation of Organic Agriculture Movements. Världsomspännande
samarbetsorganisation för ekologisk produktion. Utarbetar internationella regler
(IFOAM Basic Standards for Organic Production and Processing) för ekologisk
produktion samt kriterier för ackreditering av kontrollorgan (IFOAM Accreditiation Criteria for Programmes Certifying Organic Agriculture and Processing).
Import
Att ta in produkter från ett tredjeland alltså ett land utanför EU och EES. För att
få importera ekologiska produkter kan det krävas importtillstånd från Livsmedelsverket eller Jordbruksverket.
26
Definitioner
Införsel
Inköp av produkter från ett annat land inom EU eller EES. Du får fritt föra in
ekologiska produkter från dessa länder men inte automatiskt KRAV-märka dem.
Ingredienser av olika slag
Ingredienser indelas i råvaruingredienser, livsmedelstillsatser och aromer.
Råvaruingredienser kallas i denna regeltext också för råvaror. Det är sådana
ingredienser som är grunden i ditt recept, till exempel mjölk, laktos, gurkmeja,
syrakultur.
Livsmedelstillsatser är berikningsmedel eller teknologiska tillsatser.
K
Kalvar
Nötkreatur under 6 månaders ålder.
Karantän
Avskilt stall för att hålla införda djur skilda från den befintliga besättningen på
grund av smittorisken.
Karensfoder/ Foder från karensårsodling
Foder som odlas på mark som är under karens och skördas tidigast 12 månader
efter att karenstiden påbörjats. Vissa grödor får användas som foder till egna djur
tidigare vilket framgår av reglerna.
Karenstid
Den fastställda tiden från vilken du ska följa KRAVs regler fram till dess att produkten är KRAV-certifierad. Produktionen ska vara anmäld till kontroll under
hela karenstiden. Om produktionen blir underkänd börjar en ny karenstid, om
inte beslutet om underkännande anger något annat. Vid läkemedelsbehandling avses tiden från sista behandlingstillfället till att produkten får säljas som
KRAV-certifierad.
Karensårsodling
Odling på mark under karenstiden.
Kedja
En kedja är en grupp av verksamhetsplatser som har gemensamt ledningssystem,
gemensam ekonomisk redovisning och ett gemensamt varumärke eller grafisk profil.
Kemikaliesekretariatets SIN-lista
Kemikaliesekretariatet (ChemSec, The International Chemical Secretariat), är en
ideell organisation som grundades 2002 av fyra miljöorganisationer. ChemSec
strävar efter att nå bred acceptans i samhället av de viktigaste principerna om försiktighet, substitution, förorenaren betalar och rätt att veta. Som del i det arbetet
Definitioner
27
har man upprättat en lista över miljö- och hälsoskadliga kemikalier som är särskilt angelägna att avveckla, SIN-listan. Du hittar den på länken www.chemsec.
org/images/stories/2011/chemsec/SIN_List_2.0_all_378.pdf
Konstgödsel
Syntetiska handelsgödselmedel.
Kraftfoder
Alla foder utom grovfoder och vitamin- och mineraltillskott. Potatis räknas som
kraftfoder.
KRAV-ansluten
En producent eller motsvarande som har ett avtal med ett certifieringsorgan som
är godkänt att certifiera enligt Regler för KRAV-certifierad produktion. När reglerna använder ”producent” betyder det ”KRAV-ansluten producent”.
L
Landning
Överlämning av fångst från fiskefartyg till mottagare i land.
Ledningssystem
Ett ledningssystem är ett dokumenterat system som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer och resurser för att utveckla,
införa, uppfylla, revidera och underhålla verksamheten. Ledningssystem kan vara
certifierade, men en certifiering krävs inte för att uppfylla denna definition. Exempel på standarder för certifierbara ledningssystem är ISO 9001 och ISO 14001.
Lekbiomassa
Den sammanlagda vikten av lekmogna fiskar i ett bestånd.
Leverantör
Det företag du som KRAV-ansluten köper råvaror av.
Långliggande vall
En vall som inte plöjs under minst fem års tid.
Långsamväxande fjäderfäras eller linje
Tillsvidare är enligt KRAVs bedömning en långsamväxande fjäderfäras eller linje
en ras där djuren växer med maximalt 50 gram per dag i genomsnitt. Jordbruksverket kommer att besluta vad som räknas som långsamt växande raser.
Vi definierar långsamväxande på detta sätt för att möjliggöra KRAV-certifierad
slaktkycklingproduktion.
28
Definitioner
Lösningsmedel och bärare av tillsatser och aromer
Som ingredienser anses inte ämnen som används i de mängder som är absolut
nödvändiga som lösningsmedel för eller som bärare av tillsatser och aromämnen.
Till exempel kan majsstärkelse användas som bärare till en arom.
M
Manual för slakteriet
Manualen ska innehålla de standardrutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet
behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för den del av slakteriets
verksamhet som berörs av KRAVs regler. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa
upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är
inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen.
Mindre slakteri
Slakteri som slaktar färre än 1000 djurenheter per år.
Mulljord
Är en jord som innehåller minst 30 viktprocent organiskt material i matjorden. Ett
skifte anses bestå av mulljord om mulljorden täcker mer än hälften av skiftets yta.
Målart
Den fiskart man vill fånga.
N
Nyckeltal
Jämförelsetal som du tar fram för att analysera verksamheten och följa upp verksamhetens förbättringsarbete.
O
Omställning
Övergång från konventionell till KRAV-certifierad produktion.
P
P-AL klass
En indelning av jordar efter koncentrationen av lättlöslig fosfor.
Parallellodling
Med parallellodling menas när samma gröda odlas konventionellt och enligt
KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Om samma gröda odlas
enligt KRAVs regler på karensmark och på KRAV-certifierad mark räknas det
Definitioner
29
inte som parallellodling, men du måste alltid säkerställa och kunna visa att en
KRAV-certifierad produkt och en produkt från karensmark inte blandas ihop.
Detsamma gäller om du odlar samma gröda enligt (EG) nr 889/2008 och enligt
KRAVs regler inom samma företag. Parallellodling är endast tillåtet under mycket
begränsade villkor, se regel 4.1.4.
Processhjälpmedel
Ämnen som används vid tillverkning men som inte räknas som ingredienser
och som inte har någon teknologisk effekt i det färdiga livsmedlet räknas som
processhjälpmedel. Det kan till exempel vara vegetabilisk olja som används som
släppmedel.
Producent
Den som är certifierad enligt KRAVs regler och som odlar, producerar, hanterar,
förädlar, distribuerar eller importerar en vara. Begreppet betyder i texten samma
sak som ”KRAV-ansluten”.
Produktionsplats
Fysiskt avgränsad enhet som är KRAV-ansluten. Begreppet motsvarar EU-förordningens ”produktionsenhet”.
R
Ranchdrift
Utegående djur utan erfarenhet av stallning någon årstid.
Regelverk
Regelverk betyder här en lagtext eller en standard för (ekologisk) produktion.
KRAVs regler är ett regelverk. Den organisation som utvecklar reglerna kallas
regelägaren. KRAV ekonomisk förening är regelägare för KRAVs regler.
Rekonstituering
Rekonstituering innebär att produktens ursprungliga vattenhalt återställs.
Revision
En oberoende systematisk granskning för att avgöra om den KRAV-anslutne följer
KRAVs regler.
– Årlig revision: Minst ett årligt revisionsbesök görs på alla KRAV-certifierade företag. På det årliga besöket görs en genomgång av alla, för produktionen,
relevanta regler. Genomgång görs av både dokumentation och anläggningar (se
regel 2.4.2).
– Extra revision: Ett certifierat företag kan få en eller flera extra revision/-er
utöver ordinarie revisionsbesök. En extra revision kan göras exempelvis för att
reglerna kräver det, för att följa upp avvikelser eller av andra skäl. Extra revisioner kan vara anmälda eller oanmälda.
Obs! Fortsätter på nästa sida.
30
Definitioner
– Oanmäld revision: Ett revisionsbesök på plats hos den certifierade som avi
seras tidigast 24 timmar innan det påbörjas eller inte alls.
Revisionsledare
En erfaren revisor som fungerar som ledare i ett revisionslag.
Revisor
En person som kan och får genomföra en revision.
S
SJVFS
Statens Jordbruksverks författningssamling, det vill säga de föreskrifter som Jordbruksverket ger ut. Alla publiceras på Jordbruksverkets hemsida.
Spökfiske
Förlorade redskap som kan fortsätta fånga djur under mycket lång tid eftersom
de är tillverkade av svårnedbrytbara material som nylon och andra plaster.
Stallperioden
Den period när djuren normalt hålls inne varje dag, med eller utan tillgång till
utevistelse. Perioder när djuren bara vistas inne i samband med mjölkning räknas
inte till stallperioden.
Stress
Stress är både fysiska och psykiska påfrestningar på djuren. Djur kan stressas av
reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära
krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och stötar samt stress
och oro från andra djur. För att minska stressen kan ett slakteri utnyttja djurens
naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret.
Ströbädd/djupströbädd
En ströbädd gödslas ut med intervall från någon eller några veckor upp till ett år.
Den hålls torr genom att nytt strömedel läggs ovanpå det gamla.
Djupströbädd är en ströbädd som gödslas ut en eller ett par gånger per år.
T
Tillsatser
Kallas ibland teknologiska tillsatser. Ämnen som har en teknisk funktion i
livsmedlet och för vilka myndigheterna bestämt att de ska ha en särskild säkerhetsprövning. Dessa ämnen har ett E-nummer. Till exempel är askorbinsyra
(C-vitamin) en teknologisk tillsats när den används som antioxidationsmedel med
E-nummer E 300.
Definitioner
31
Tillåtetbedömda fodermedel
Icke KRAV-certifierade fodermedel som har bedömts av ett certifieringsorgan som tillåtna att använda i KRAV-certifierad produktion. Dessa är inte
KRAV-märkta och publiceras på KRAVs hemsida.
Tillåtetbedömda produktionshjälpmedel
Icke KRAV-certifierade produktionshjälpmedel som har bedömts av ett certifieringsorgan som tillåtna att använda i KRAV-certifierad produktion. Dessa är inte
KRAV-märkta och publiceras på KRAVs hemsida.
Torrsubstans (ts)
Det som är kvar när man torkat bort allt vatten i något, till exempel ett foder.
Begreppet används bland annat för foder för att kunna jämföra olika produkter
där vattenhalten kan variera mycket.
Tredje part
Ett företag som anlitas av ett KRAV-anslutet företaget för viss hantering av
KRAV-certifierade produkter. Certifieringsorganet och det anslutna företaget är
de två andra parterna. Den tredje parten är det konventionella företaget som den
KRAV-anslutna anlitar.
U
Uddevallasystem
En typ av stallinredningssystem med endjursboxar för nötkreatur, bestående av ett
antal rader med individuella bås. Systemet är ihopbyggt med drivgångarna.
Uppstallning
Inhysa djur i stall för viss tid.
Utevistelseperiod
Tiden före och efter betesperioden, då mark- och väderförhållanden tillåter att
djuren går ute.
Utrotningshotad art
Till hotade husdjursraser räknas i varje fall de raser djurhållare kan få miljöersättning för att hålla, dvs. fjällko, rödkulla, ringamålako, väneko eller bohuskulla,
linderödssvin, svensk lantrasget, jämtget, göingeget, lappget, gutefår, svensk finull,
ryafår, roslagsfår, dala pälsfår, värmlandsfår, helsingefår, gestrikefår, klövsjöfår,
åsenfår och svärdsjöfår.
V
Verandavistelse
Används för fjäderfä. Vistelse på hårdgjord yta med tak utanför ett isolerat stall.
Den kan vara helt eller delvis inklädd med vindväv eller liknande.
32
Definitioner
Verksamhetsplats
En verksamhetsplats är en fysiskt avgränsad plats där det bedrivs KRAV-certifierad produktion. Exempel på verksamhetsplatser är en butik eller en restaurang.
Väldigt liten omfattning
Det innebär att råvarorna kommer från en enda brukningsenhet och omfattar
maximalt 50 djurenheter om det rör produkter från djur, och maximalt 50 hektar
om det gäller växtodlingsprodukter.
Växtföljd
En planerad ordningsföljd mellan grödor på ett enskilt skifte.
Växthus
Ska utgöra en fast byggnad där man odlar växter. Byggnaden står på samma plats
i flera år, det vill säga tunnelodling på friland ingår inte i definitionen. Odling i
avskilda bäddar räknas alltid som växthus.
Växtnäringsbalans
Förhållandet mellan införd växtnäring i till exempel inköpt gödsel och den växtnäring som förs bort i de produkter som går ut från gården.
Växtskyddsmedel
Medel som skyddar växterna mot angrepp av insekter, svampar och andra skadegörare.
Definitioner
33
34
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
Syfte och omfattning
Syfte
Regler för KRAV-certifierad produktion, hädanefter kallat KRAVs regler, är ett
redskap för att omsätta ”Den ekologiska produktionens målsättning” till handling i hela kedjan från råvaruproduktion till konsument (av livsmedel och andra
jordbruksprodukter).
Reglerna tar hänsyn till många faktorer för att inbegripa helheten i produktionssystemen och den omgivande miljön. Social rättvisa och sociala rättigheter
ingår som en integrerad del. Biologiska mekanismer och sammanhang är grunden
för vad som betraktas som naturligt och därmed förenligt med ekologisk produktion. Strävan är att ha vetenskapligt stöd för alla regler. Ofta prioriteras försiktighetsprincipen till dess forskning och beprövad erfarenhet kan ge en säker grund
för reglernas gränsdragningar. Vid konflikt mellan olika mål kan helhetssynen
bedömas som viktigare än de olika delarna i målkonflikten.
KRAVs regler fastställer hur produktion skall bedrivas för att produkter ska
få märkas och marknadsföras med KRAVs märke och/eller med hänvisning till
att produkterna producerats i enlighet med KRAVs regler. Därigenom skapas en
plattform som underlättar en enhetlig marknadsföring av KRAV-certifierad produktion, samt ger förtroende i alla produktionsled och på marknaden.
Ramar för regelverket
Nationell lagstiftning, exempelvis djurskydds- och miljölagstiftning, ligger alltid
som grund för KRAV-certifierad produktion. Utformningen av och innehållet i
KRAVs regler styrs därutöver även av andra regelverk på europeisk och global
nivå. KRAVs regler uppfyller IFOAMs krav på ekologiska regelverk, det gör att
ackreditering enligt den globala samarbetsorganisationen IFOAM:s normer är
möjlig.
EU har regler för ekologisk produktion i Förordningarna (EG) nr 834/2007;
(EG) nr 889/2008 och (EG) nr 967/2008. Förordningarna är lag i Sverige och reglerar hur ordet ”ekologiskt” får användas. Förordningarna omfattar växtodling,
djurhållning, biodling, vattenbruk, vildväxande produktion, livsmedelsförädling,
import, slakt och fodertillverkning. KRAVs regler uppfyller EG-förordningarna
och är i vissa fall strängare än dessa. KRAVs regler omfattar fler områden än
EG-förordningarna, till exempel restaurangcertifiering, fiske och textilier.
Omfattning
Reglerna är fastställda utifrån vad som bedöms vara praktiskt möjligt att uppnå
för närvarande. Reglerna fastställs av KRAVs styrelse och gäller till dess något annat beslutas. KRAVs beslut om regler sätter gränser för vilka produkter och vilken
produktion eller hantering av ekologiska produkter som kan godkännas.
KRAVs märke är främst avsett att användas på livsmedel men vi certifierar
även andra råvaror från ekologiskt jord- och vattenbruk samt fiske. KRAV förbehåller sig rätten att avgöra om regelverket är tillämpligt för viss produktion.
36
Syfte och omfattning
Reglerna och kontrollen omfattar
•
•
•
•
produktionsförhållanden,
produkter och recept,
dokumentation och
märkning.
Avseende
•
•
•
•
•
•
primärproduktion,
produktionshjälpmedel och insatsmedel,
hantering, lagring och förpackning,
förädling,
försäljning och marknadsföring samt
produkter och råvaror som certifierats enligt andra regelverk för ekologisk produktion.
Syfte och omfattning
37
38
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
1
Märkning och
marknadsföring
Reglerna i det här kapitlet syftar till att öka och underlätta försäljningen av
KRAV-certifierade produkter i hela kedjan från råvaruproduktion till konsument.
Reglerna ska också värna om KRAV-märkets trovärdighet. Reglerna i detta kapitel ska underlätta för dig som producent eller säljare att märka och marknadsföra
dina KRAV-certifierade produkter. Reglerna ska också göra det lättare för dig att
få nytta av KRAV-märkets mervärden.
Slutligen ska reglerna underlätta för köparen och konsumenten att hitta och
välja KRAV-certifierade produkter.
Kapitlet innehåller regler för vem som får använda KRAVs namn och märken,
hur du får utforma märkningen samt vilka märkningsuppgifter som ska finns
på eller tillsammans med KRAV-certifierade produkter. Regelkapitlet anger hur
KRAVs namn och märken ska användas i marknadsföring. I kapitlet finns också
särskilda märknings- och marknadsföringsregler för kaffe- och ölservering samt
regler för ursprungsmärkning som ett frivilligt tillägg.
Läsanvisning
Avsnitt 1.1 handlar om hur KRAVs olika märken allmänt får användas. Avsnittet
talar bland annat om vem som kan använda de olika märkena och vilka produkter de ska användas på. Avsnitt 1.2 innehåller mer detaljerade regler om hur du
får eller ska använda KRAVs namn och märken. Avsnitt 1.3 beskriver de märkningsregler som finns i EU-förordningen.
Avsnitt 1.4 handlar om vilka märkningsuppgifter som ska finnas på förpackningar och emballage. Det gäller bland annat uppgift om slutberedningsland och
ursprungsland. Avsnitt 1.5 reglerar vilka märkningsuppgifter som ska finnas på
följesedlar och fakturor. Avsnitt 1.6 behandlar marknadsföring av KRAV-märkta
produkter, medan 1.7 speciellt behandlar marknadsföring av kaffe eller öl som
säljs av andra än leverantören, som exempelvis vendingföretag eller restauranger
och storhushåll. I avsnitt 1.8 finns regler för frivillig ursprungsmärkning. Slutligen
finns i avsnitt 1.9 regler för märkning och marknadsföring för restauranger och
storhushåll.
Tänk särskilt på
KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV. (K)
1.1 Allmänna regler
Detta avsnitt presenterar KRAVs olika märken och användningen av dem, vem
som kan använda de olika märkena och vilka produkter de ska användas på.
KRAV har flera olika märken som ska användas för olika typer av produkter. Du
bör läsa hela avsnittet för att förstå vilket märke som passar just din verksamhetsinriktning.
40
Märkning och marknadsföring
1.1.1 För att använda KRAV-märket måste du ha ett avtal med ett godkänt
certifieringsorgan
Du har rätt att använda KRAVs namn och märken när du har ett avtal om certifiering med ett godkänt certifieringsorgan och certifieringsorganet har utfärdat ett
certifikat för KRAV-certifierad produktion. (K)
1.1.2 Produkter som får omfattas av märkningen
Du får använda KRAVs namn och märke i samband med märkning och marknadsföring av produkter från produktion som uppfyller KRAVs regler. Du får
även använda KRAVs namn och märke i samband med produkter och råvaror när
du uppfyllt reglerna i kapitel 16, import och införsel. (K)
1.1.3 När du får använda KRAVs märke
Du får endast använda KRAV-märket:
• på produkter där andelen KRAV-certifierade ingredienser utgör minst 95
procent av de ingående ingrediensernas sammanlagda vikt
• på produktionshjälpmedel när innehållet till 100 procent är produkter
eller råvaror från KRAV-certifierad produktion (K)
• på fodersäckar och produktblad för produkter där alla foderråvaror är
KRAV-certifierade och där fodertillsatser och liknande överensstämmer
med KRAVs regler (K)
• när du märker ut dina KRAV-märkta ingredienser på menyn, om du är
certifierad enligt kapitel 15 restauranger och storhushåll
När du beräknar andelen KRAV-certifierade ingredienser av den totala vikten
ska du inte räkna med koksalt och vatten. Om du tillsatt vatten för rekonstituering ska det dock räknas med.
Observera att KRAVs gamla märken inte är tillåtna att använda.
KRAV-märket
1.1.4 KRAVs märke för användning utanför Sverige
Nedanstående märke är avsett för marknadsföring utanför Sverige. Villkoren för
att du ska få använda det är de som framgår av 1.1.3. (K). Om du vill använda
en tilläggstext på annat språk än engelska, så ska du samråda med KRAV och ha
KRAVs tillstånd för detta.
Märkning och marknadsföring
41
1.1.5 KRAVs märke för produktionshjälpmedel
Du får endast använda KRAVs särskilda märke för produktionshjälpmedel på
sådana produktionshjälpmedel som är certifierade enligt kapitel 12 (K). Om du
istället vill använda KRAVs vanliga märke på ett produktionshjälpmedel ska innehållet i produkten till 100 procent vara produkter eller råvaror från KRAV-certifierad produktion (se regel 1.1.3).
KRAVs märke för produktionshjälpmedel får inte tryckas transparent. Bakgrunden i KRAV-märket måste vara vitt. KRAVs märke för produktionshjälpmedel (alltså hela pilen) ska tryckas i Pantone 342 eller svart, positivt eller negativt,
men KRAV-märket måste vara tryckt positivt. 1.1.6 Avtal med 3:e part kan också gälla märkning
Du får överlåta märkningen till ett annat företag om du har ett entreprenadavtal
med företaget eller om du har ett avtal för packning och märkning på utländsk
packplats med det företag som märker din produkt. Sådana avtal med 3:e part
regleras i avsnitt 2.11. (EU)
1.1.7 Gamla versioner av KRAVs märke
KRAVs nuvarande märke lanserades i februari 2010. De gamla märkena får du
inte använda efter 2012-06-30 för att KRAV-märka produkter eller på skyltar
eller vid annan marknadsföring.
1.2 Hur du ska använda KRAVs namn och märken
Detta avsnitt reglerar mer i detalj hur du får eller ska använda KRAVs namn och
olika märken. Du måste inte använda KRAVs märken, men när du använder dem
ska du följa de här reglerna. Du ska utforma förpackningar, marknadsföring och
annat så att du uppfyller lagens krav på redlighet.
KRAVs märken finns för nedladdning på KRAVs hemsida, www.krav.se.
KRAV har också en grafisk verktygslåda till stöd för den som vill använda vårt
märke. Kontakta oss gärna om du har problem med användningen av märket!
Det här vill vi nå
Syftet med detta avsnitt är att göra det lätt för slutkonsumenten och andra köpare
att identifiera och välja KRAV-certifierade produkter.
1.2.1 Skriv KRAV med versaler
KRAV ska skrivas med versaler i all text. Du får alltså inte skriva exempelvis
Krav.
42
Märkning och marknadsföring
1.2.2 Storlek på KRAVs märke
KRAV-märket ska återges minst lika framträdande på förpackningar som EU-logotypen för ekologisk produktion. Minsta storlek för KRAV-märket ska vara ­
12 mm, från ovalens vänstra ytterkant till dess högra ytterkant. (K)
För mycket små förpackningar finns särskilda regler för märkets storlek, märket ska vara minst lika stort som EU logotypen, vilket för KRAV-märket innebär
en minsta storlek på 9 mm, från ovalens vänstra ytterkant till dess högra ytterkant (K). Den minsta logotypen får användas på förpackningar som är mindre än
50 cm2.
1.2.3 Friyta kring KRAVs märke
När du använder KRAVs märke ska du lämna en friyta runt om hela märket som
är lika stor som texten ”KRAV” är hög (se bild). Friytan ska vara fri från logotyper, symboler, siffror och text. Inte heller certifieringsorganets kod får finnas där.
1x
1.2.4 Sammanfoga och överlappa inte med annat
Du får inte sammanfoga eller överlappa KRAVs märken med andra märken eller
med annan text. Det innebär att KRAV-märket inte får sitta ihop med annat märke, annan logotyp eller symbol. (K)
1.2.5 Användning av KRAV i beteckningar och namn
Du får inte använda KRAVs namn i produktens beteckning eller namn, eller i
sådan storlek att det kan uppfattas som ett varunamn. (K) Du får alltså inte göra
sammansättningar som KRAV-limpa eller KRAVLIMPA. Den korrekta formuleringen som du får använda är i detta fall KRAV-märkt limpa eller KRAV-certifierad limpa.
1.2.6 Tryck i grönt eller svart
Du ska trycka KRAVs märke i grönt PMS 342 eller svart, ytan inne i märket bör
vara vit. Det är tillåtet att spara ur märket mot en pappersfärgad bakgrund, så att
ytan inne i KRAV-märket har samma färg som papperet.Märket ska i så fall framställas i kontrast mot omgivande färg. Du får inte trycka märket negativt.
Om ditt företags logotyp trycks i en grön färgnyans som ligger mycket nära
PMS 342, så kan du trycka även KRAV-märkets färg i samma färgnyans.
1.2.7 Beskär inte märket
Du får inte beskära något av KRAVs märken.
1.2.8 Placering av KRAVs märke
KRAVs märke ska placeras på förpackningens framsida, front eller annan för-
Märkning och marknadsföring
43
packningsyta som är i blickfånget för konsumenterna och dessutom vara minst
lika framträdande som symbolen för EU-ekologiskt.
1.2.9 Användning av KRAVs märke i andra sammanhang än på produkter
Du kan använda KRAVs märke för att marknadsföra att ditt företag har
KRAV-certifierad produktion. Du får inte använda skyltar med KRAVs märke på
jordbruksmark som inte är KRAV-certifierad. Se i övrigt avsnitt 1.6 om marknadsföring.
1.2.10 Hur den som inte är KRAV-certifierad får använda KRAVs märke
Den som inte är KRAV-certifierad får enbart använda KRAV-märket i mycket
begränsad omfattning. Köparna får inte vilseledas att tro att ett företag eller dess
produkter är KRAV-certifierade, när det inte är så.
Den som inte är certifierad får inte märka eller märka om KRAV-certifierade
produkter. Däremot är det tillåtet att placera ett KRAV-märke invid KRAV-certifierade produkter, till exempel på en butikshylla eller en web-plats, om produkterna har märkts av andra KRAV-certifierade producenter. Det är också tillåtet
att ange i produktlistor och i annonser att andras KRAV-certifierade produkter är
KRAV-certifierade.
1.3 Märkningsregler i EU-förordningen om ekologisk
produktion
EU-kommissionen har tagit fram en ny EU-logotyp för ekologiska produkter. Senast från 1 juli 2012 ska du använda EU-logotypen på KRAV-certifierade färdigförpackade produkter från EU, som omfattas av förordningen. Då ska du också
använda övriga märkningsregler enligt den nya förordningen. Du hittar dem i det
här avsnittet.
1.3.1 EU:s nya logotyp är obligatorisk, frivillig eller förbjuden
Du ska använda EU-logotypen på KRAV-certifierade färdigförpackade produkter
som omfattas av förordningen och är tillverkade i Sverige eller införda från annat
EU land. Produkter av importerade råvaror ska du också märka med EU:s nya
logotyp.
På produkter som du importerar från ett land utanför EU och bara märker får
du själv välja om du vill använda EU:s nya logotyp eller inte.
För produkter från fiske (kapitel 17 i KRAVs regler) och foder till sällskapsdjur
(kapitel 11.3 i KRAVs regler) är det förbjudet att använda den nya EU-logotypen.
(EU)
1.3.2 Kodnummer och produktionsplats tillsammans med nya EU-logotypen
När du använder den nya EU-logotypen ska du ange det kodnummer som hänvisar till ditt certifieringsorgan i samma synfält som logotypen.
Produktionsplatsen för de ingredienser av jordbruksursprung som ingår i produkten ska du ange direkt under kodnumret.
44
Märkning och marknadsföring
Du behöver inte ange produktionsplatsen för små mängder förutsatt att den totala mängden ingredienser vars produktionsplats inte anges inte överstiger 2% av
den totala vikten av råvaror av jordbruksursprung. Använd följande begrepp:
• ”EU-jordbruk”, om jordbruksråvaran har producerats i EU
• ”Icke-EU-jordbruk”, om jordbruksråvaran har producerats i ett icke EUland
• ”EU/icke-EU-jordbruk”, om en del av jordbruksråvarorna har producerats i EU och en del har producerats i ett icke EU-land
• Du får byta ”EU” eller ”Icke-EU” mot ett specifikt land i det fall då alla
de jordbruksråvaror som produkten består av har producerats i det landet.
Ovan nämnda uppgifter, ”EU” eller ”Icke-EU”, ska i fråga om färg, bokstavsstorlek och bokstavstyp inte förekomma i en mer framträdande form än produktens varubeteckning.
För produkter som säljs ”business to business” kan du ange kodnummer och
namn på ditt certifieringsorgan, producent eller marknadsförare samt ursprung
på en följesedel så länge det inte kan råda någon tvekan för läsaren att följesedeln
hör till produkten.
1.4 Hur du i övrigt ska märka förpackningar samt
ange ursprung
Detta avsnitt reglerar vilka märkningsuppgifter som ska finnas på konsumentförpackningar och ytteremballage, utöver de krav som följer av förordning (EG)
nr 834/2007. Avsnittet reglerar också hur du ska ange slutberedningsland och
ursprungsland. Det beskriver även vilket ansvar du har att informera om varifrån
råvaror kommer, vilka råvaror som använts samt påståenden om GMO.
Det här vill vi nå
Syftet med detta avsnitt är att hålla isär vad som är KRAV-certifierat och vad som
inte är det. Ett av målen med detta är att värna om KRAV-märkets trovärdighet.
Tänk särskilt på
De två första reglerna ska tillämpas för både ytteremballage och konsumentförpackningar.
1.4.1 Hänvisa till ansvarig producent eller marknadsförare
På förpackningen ska du ange namnet på den producent eller marknadsförare
som är ansvarig för produkten.
KRAV-märket är en garant för att en produkt är certifierad och därmed en
garanti för produktens ekologiska mervärden. Däremotär det producenten, distributören, återförsäljaren eller marknadsföraren av produkten som garanterar
produktens kvalitet. Det innebär att KRAV-märket inte får användas så att KRAV
Märkning och marknadsföring
45
kan upplevas som producent, distributör, återförsäljare eller marknadsförare av
produkten.
1.4.2 Märkning som hänvisar till certifieringsorgan
Du ska ange vilket certifieringsorgan som certifierat dina produkter på något av
följande sätt:
1. För produkter som är tillverkade, packade eller märkta i Sverige och som
är märkta med grundmärket ska du ange certifieringsorganets kod.
2. För produkter som är tillverkade, packade eller märkta utanför Sverige
och som är märkta med grundmärket ska du använda koden för det certifieringsorgan som certifierat den sista beredningsåtgärden samt namnet
på certifieringsorganet som utför KRAV-certifiering.
3. För produkter från produktion certifierad enligt kapitel 12 produktionshjälpmedel eller kapitel 17 fiske ska du använda certifieringsorganets
namn.
Är du osäker kan du kontakta ditt certifieringsorgan för mer information om
vilket namn eller vilken kodbeteckning som du ska använda. För produkter som
är märkta med EU:s nya logotyp tillsammans med KRAV-märket ska kodnumret
skrivas i samma synfält som den nya EU-logon.
1.4.3 Märkning av ytteremballage
Du ska märka ytteremballage så att ingen förväxling eller sammanblandning kan
ske mellan KRAV-certifierade och icke KRAV-certifierade produkter (K). Du får
använda KRAVs namn eller märke i utformningen av märkningen av ytteremballaget.
1.4.4 KRAV-certifierat respektive ekologiskt ursprung i ingrediensförteckningen
Du ska i ingrediensförteckningen ange vilka ingredienser som är av KRAV-ekologiskt ursprung respektive EU-ekologiskt ursprung. Ange ingredienser från vildfångad fisk certifierade enligt kapitel 17 som ”KRAV-certifierade”. Använd gärna
asterisker som i följande exempel för müsli:
Ingredienser: havregryn*, vetekli*, solroskärnor*, torkad aprikos**
* KRAV- ekologisk ingrediens **ekologisk ingrediens
För produkter som innehåller mer än 5% fisk/skaldjur certifierade enligt
kapitel 17 gäller att ekologiska ingredienser inte får märkas ut i innehållsförteckningen och produkten får inte benämnas ekologisk. Du får heller inte ange ingredienser som ekologiska i en sammansatt produkt där du använder någon av de
tillsatser som anges i regel 17.6.2.6.
1.4.5 Deklaration av livsmedelstillsatser i ingrediensförteckning
Du ska deklarera livsmedelstillsatser med namn i ingrediensförteckningen. (I)
Du kan ange E-nummer som tillägg till namnet om du önskar. Exempel: Pektin
(E440).
1.4.6 Påstående om att produkten är GMO-fri
Du får inte ange ”GMO-fri” eller motsvarande när du märker eller marknadsför
46
Märkning och marknadsföring
KRAV-certifierade produkter. Du får dock ange att produktionen och förädlingen
skett utan användning av GMO. (I)
1.4.7 Slutberedningsland
Du ska ange slutberedningsland på förpackningen. Slutberedningslandet är det
land där produkten slutligen förpackas och märks med KRAV-märket. Om produkten slutbereds i Sverige räcker det med att en uppgift om konsumentkontakt i
Sverige finns på förpackningen. (K)
1.4.8 Märkning av ursprungsland för färskvaror
Du ska ange ursprungsland för färskvaror, det vill säga vilket land färskvarorna kommer ifrån. Om det rör sig om färskvaror från Sverige räcker det med
att en uppgift om konsumentkontakt i Sverige finns på förpackningen såvida
branschriktlinjer eller lagstiftning inte anger något annat. (K)
1.4.9 Informationsansvar för råvarors geografiska ursprung
Du ska kunna informera både slutkonsument och andra köpare om vilket land
råvarorna i en produkt kommer ifrån, till exempel via hemsida. (K)
1.5 Märkning på följesedlar och fakturor
Detta avsnitt reglerar vilka märkningsuppgifter som ska finnas på följesedlar och
fakturor. Syftet är att hålla isär vad som är KRAV-certifierat och vad som inte är
det.
1.5.1 Vid hantering av obrutna förpackningar
Butiker, grossister och liknande som hanterar KRAV-märkta produkter i obrutna
förpackningar får använda KRAVs namn på kvitton, följesedlar, fakturor, sortimentskataloger, sortimentslistor och liknande utan att vara certifierade enligt
KRAVs regler. (EU)
Observera att lagerhållning av ekologiska produkter regleras i rådets förordning (EG) nr 834/2007. I allmänhet krävs det att till exempel partihandlare är
certifierade för att få lagra ekologiska produkter. En KRAV-certifiering för regelområde hantering uppfyller de kraven, se regelavsnitt 2.1.1. (EU)
1.5.2 Inkommande följesedlar och fakturor
För att du ska kunna ta emot KRAV-certifierade produkter eller råvaror och vidarehantera, förädla eller sälja dem som KRAV-certifierade så ska det på följesedeln
eller fakturan tydligt framgå att de är KRAV-certifierade.
1.5.3 Utgående följesedlar och fakturor
Du ska på följesedlar och fakturor tydligt tala om vilka produkter som är
KRAV-certifierade.
1.5.4 Följesedlar för produkter certifierade enligt kapitel 16
När du säljer oförpackade produkter som får KRAV-märkas enligt kapitel 16 så
Märkning och marknadsföring
47
ska du tala om följande på följesedel eller faktura:
1.ursprungsland (K)
2. att produkten har certifierats enligt KRAVs regler (K)
3. kodnummer för det certifieringsorgan som certifierat det företag som
gjort slutberedningen av produkten (EU)
4. namn på det certifieringsorgan som KRAV-certifierat din produktion,
såvida det inte är samma certifieringsorgan som i punkt 3, då räcker det
med koden.
1.6 Marknadsföring
Som KRAV-certifierat företag har du rätt att använda KRAV-märket i din marknadsföring av ditt företag och dina KRAV-certifierade produkter. Mer detaljerade
regler hittar du nedan.
1.6.1 Följ lagen
Du ska följa marknadsföringslagen. Du får inte utforma marknadsföring så att
den på något sätt är otillbörlig eller vilseledande eller så att den misskrediterar
KRAV eller ekologisk produktion. (K)
1.6.2 Hur du får marknadsföra ditt företag
Om du har ett KRAV-certifierat företag eller produktionsplatser med
KRAV-certifierad verksamhet så får du marknadsföra dig som KRAV-certifierad eller KRAV-ansluten. Det gäller oavsett om du använder tryckta, rörliga
digitala eller andra medier för din marknadsföring.
För all användning av KRAV-märket gäller att KRAV-märket inte får användas
på ett sätt som kan få dina kunder att tro att det är KRAV som är producent,
marknadsförare, distributör eller återförsäljare av dina produkter. Om ditt företag marknadsför såväl KRAV-certifierade produkter som icke-KRAV-certifierade
produkter, så är det viktigt att dina kunder får tydlig information om vilka av
dina produkter som är KRAV-certifierade.
1.6.3 Annonser och skyltar
Du får i annonser och på skyltar ange att en produkt är KRAV-certifierad, till
exempel genom att visa KRAV-märket. Du behöver inte kontakta KRAV innan du
gör detta. (K)
1.7 Marknadsföring av kaffe eller öl som serveras
av annan aktör
Detta avsnitt syftar till att göra det möjligt för en certifierad kaffe- eller ölleverantör att marknadsföra KRAV-certifierat kaffe via vendingföretag även om dessa
inte är KRAV-certifierade.
I regelavsnittet finns regler för kaffe- eller ölleverantörens åtaganden så att det
finns ett system för att kontrollera de serveringar som serverar leverantörens kaffe
eller öl.
48
Märkning och marknadsföring
Reglerna får också tillämpas av en certifierad leverantör av fatöl.
1.7.1 Anmäla din verksamhet
Du ska upprätta ett marknadsföringsavtal med den aktör som kommer att ansvara för marknadsföring av ditt kaffe eller öl och anmäla till ditt certifieringsorgan
att du vill bli certifierad för detta regelområde innan du kan börja tillämpa detta
regelavsnitt. Se vidare regel 2.1.1 och 2.11.
1.7.2 Leverantörens möjlighet att marknadsföra
Du får som fatöl- eller kaffeleverantör marknadsföra fatöl eller kaffe som
KRAV-certifierat med hjälp av serveringsföretag som inte är KRAV-certifierade
under vissa villkor. För att du ska få göra detta ska du:
1. tillhandahålla riktlinjer till serveringen, och dessa riktlinjer ska utformas i
enlighet med KRAVs mall för leverantörsriktlinjer (se bilaga 4)
2. ha en aktuell förteckning över alla serveringar som deltar i sådan marknadsföring
3. informera serveringen som marknadsför KRAV-certifierat öl eller kaffe att
certifieringsorganet har rätt att kontrollera att serveringen följer leverantörsriktlinjerna
4. kunna visa att serveringen är informerad och att den accepterar att följa
leverantörsriktlinjerna genom påskrivet avtal med denna
1.7.3 Möjlighet för leverantör av ägg att tillämpa reglerna i avsnitt 1.7
Du kan som leverantör av ägg få tillämpa dessa regler under förutsättning att:
• Serveringarna där marknadsföringen sker tillhör en kedja med gemensamt inköp och central registrering av alla inköp
• Du är enda leverantör av ägg till serveringarna
• Endast KRAV-certifierade ägg används inom kedjan
• Kedjan ska ha en internkontroll som garanterar att inga produkter kan
komma in från annat håll än de centrala inköpen
• Revisorerna har tillgång till både central registrering av inköp och möjlighet till stickprovskontroll vid enskilda serveringar
1.8 Regler för frivillig ursprungsmärkning
Syftet med detta avsnitt är att göra det möjligt för de KRAV-anslutna som så
önskar att komplettera KRAV-märket med en ursprungsmärkning.
1.8.1 Anmäla din verksamhet
Du ska anmäla till ditt certifieringsorgan att du vill bli certifierad för detta regelområde. Certifieringsorganet ska utfärda ett certifikat för frivillig ursprungsmärkning innan du kan börja tillämpa detta regelavsnitt. Se vidare regel 2.1.1.
1.8.2 Ange geografisk avgränsning
Du ska tydligt definiera den geografiska avgränsningen för din valda ursprungsbeteckning och märka ut den på en karta. Beteckningen bör så långt det är möjligt
Märkning och marknadsföring
49
följa vedertagna benämningar som exempelvis en viss gård, en ort, en kommun,
en region, en sjö, ett län eller ett hav.
1.8.3 Produkter som består av endast en råvara
Du ska använda råvara från KRAV-certifierad produktion inom det angivna ursprungsområdet.
1.8.4 Huvudråvara och karaktärsråvara
Du ska använda 100 viktprocent av huvudråvara och karaktärsråvara från
KRAV-certifierad produktion i det angivna ursprungsområdet.
Huvudråvaran är den råvara som ingår i störst andel i en sammansatt produkt.
Karaktärsråvara i en sammansatt produkt är den råvara som produktnamnet
associerar till även om den inte utgör huvudsaklig beståndsdel i produkten. Om
en råvara ingår i produktnamnet är den alltid karaktärsråvara. Om namnet inte
associerar till någon enskild ingrediens avses de viktmässigt dominerande råvarorna.
Se exemplen nedan:
Produktnamn
Karaktärsråvara
Sparrissoppa
Sparris
Köttbullar
Summa kött av alla slag
Drottningsylt
Summan av blåbär och hallon
Korv
Summan av allt kött
Jordgubbsyoghurt
Jordgubbar och yoghurt
Müsli
Viktmässigt dominerande råvaror. De råvaror som utgör störst andel i produkten och
som tillsammans utgör 80% av produktens
vikt.
1.8.5 Produkter som består av flera råvaror
Du ska använda minst 80 viktprocent råvaror från KRAV-certifierad produktion
i det angivna ursprungsområdet. Även övriga ingredienser ska uppfylla reglerna i
kapitel 9, Livsmedelsförädling.
1.8.6 Du ska förädla inom ursprungsområdet
För att du ska få använda ursprungsmärkningen så ska du förädla produkterna i
en KRAV-certifierad anläggning inom det angivna ursprungsområdet.
Om det inte finns någon lämplig KRAV-certifierad anläggning inom ursprungsområdet ska du använda en förädlingsanläggning så nära det angivna
ursprungsområdet som möjligt.
1.8.7 Utformning av märkningen
Du ska utforma märkningen som en text direkt under KRAV-märket. Texten ska
ange det geografiska ursprunget som definieras i regel 1.8.2. Detta komplement
utgör ett undantag från regeln om friyta (regel 1.2.3).
50
Märkning och marknadsföring
Exempel på märkning:
1.9 Märkning och marknadsföring för restauranger
och storhushåll
Detta kapitel visar hur du får märka och marknadsföra restauranger och storhushåll. 1.9.1 Märkning
Du får enbart använda KRAVs märke tillsammans med information om hur stor
andel av dina livsmedel som är KRAV-certifierade/ekologiska/miljöcertifierad fisk.
Detta komplement utgör ett undantag från regeln om friyta (regel 1.2.3)
På skylten/certifikatet
Minst 25 procent KRAV-godkända råvaror
eller minst 15 KRAV-godkända produkter
Minst 50 procent KRAV-godkända råvaror
Minst 90 procent KRAV-godkända råvaror
På menyn: Du får markera dagens KRAV-märkta ingredienser med KRAVs märke
på menyn
Märkning och marknadsföring
51
1.9.2 Vad är KRAV-märkt”
Det ska klart framgå vilka ingredienser som är av KRAV-certifierat ursprung. Om
detta inte är möjligt ska personalen kunna redogöra för vilka ingredienser i en
måltid som är KRAV-certifierade.
1.9.3 Märkning av buffé
De KRAV-certifierade alternativen ska du märka ut tydligt på buffén.
1.9.4 Placering av certifikat
Certifikatet som talar om att restaurangen är KRAV-certifierad ska finnas uppsatt
på en för gästen väl synlig plats. Certifikatet ska ange vad restaurangen är certifierad för, vilken andel inköp eller inköp av vilka råvaror som restaurangen förbundit sig att göra och vilket certifieringsföretag som har utfört certifieringen. Du kan
dessutom presentera informationen på en egen skylt där du får använda KRAVs
märke enligt regel 1.9.1.
52
Märkning och marknadsföring
2
Allmänna regler
KRAVs regler har skapats för att visa hur du kan bedriva en långsiktigt hållbar
verksamhet enligt den ekologiska produktionens målsättning.
Certifiering enligt KRAVs regler är ett sätt för dig att öka trovärdigheten i din
verksamhet gentemot kunder och konsumenter. Att skriva ett avtal om att följa
KRAVs regler är ett frivilligt åtagande som är öppet för alla.
KRAV har rätt att utan att fråga de anslutna eller någon annan ändra reglerna
för alla anslutna för att bevara värdet av KRAV-märkningen (K).
Läsanvisning
• I kapitel 2 finns allmänna regler som rör alla som är anslutna till certifiering enligt KRAVs regler.
•Avsnitt 2.1 är en introduktion till att följa KRAVs regler.
•Avsnitt 2.2-2.6 handlar om certifieringens olika delar; åtaganden, revision, om du inte följer reglerna och möjligheter att överklaga certifieringsorganets beslut.
•Avsnitt 2.7-2.11 handlar om avtalsfrågor. Avtal reglerar ansvar och
skyldigheter för KRAV-anslutna företag, certifieringsorgan, och KRAV
ekonomisk förening. Frågor som tas upp är avgifter, uppsägning av avtal,
sekretess och hantering av personuppgifter samt avtal med tredje part.
•Avsnitt 2.12-2.15 innehåller de regler för verksamheten som är lika för
alla anslutna företag. Det är regler om hantering och särhållning av produkter, rengöring och regler om sociala villkor samt en generell regel om
att du ska följa lagen.
•Avsnitt 2.16-2.17 innehåller regler för förpackningar och miljöskydd.
Regler för miljöskydd finns i avsnitt 2.17 för de regelområden som inte
tillhör lantbruk och i kapitel 3 för regelområdena inom lantbruk, alltså
växtodling, växthus, svampodling, djurhållning och biodling.
•Avsnitt 2.18 innehåller energiregler som gäller för alla anslutna.
2.1 Vad det innebär att följa KRAVs regler
Det här avsnittet beskriver kort vad det innebär när du ansluter ditt företag till certifiering enligt KRAVs regler, och för vilka olika regelområden du kan certifieras.
2.1.1 Regelområden
KRAVs regler är dels allmänna, dels anpassade till olika typer av verksamhet. När
du åtar dig att följa KRAVs regler gör du det för ett eller flera regelområden. De
olika regelområdena som finns för närvarande är:
– Marknadsföring av kaffe eller öl som serveras
av annan aktör......................................................... avsnitt 1.7
– Frivillig ursprungsmärkning .................................... avsnitt 1.8
– Hantering av KRAV-produkter................................. avsnitt 2.14
– Växtodling .............................................................kapitel 4
–Växthus.................................................................... avsnitt 4.6
54
Allmänna regler
–Svampodling............................................................. avsnitt 4.7
–Djurhållning.............................................................kapitel l 5
–Biodling....................................................................kapitel 6
–Vattenbruk...............................................................kapitel 7
– Vildväxande produktion ..........................................kapitel 8
–Livsmedelsförädling .................................................kapitel 9
–Slakt ........................................................................kapitel 10
–Fodertillverkning......................................................kapitel 11
–Produktionshjälpmedel ............................................kapitel 12
– Textil, hudar, läder och skinn ..................................kapitel 13
–Butik........................................................................kapitel 14
– Restaurang ............................................................kapitel 15
– Import och införsel...................................................kapitel 16
– Fiske .......................................................................kapitel 17
2.1.2 Ansökan
Ansök till ett godkänt certifieringsorgan om du vill bli certifierad enligt KRAVs
regler för växtodling, förädling, eller något annat regelområde. Vilka regelområden du kan välja bland framgår av regel 2.1.1.
Du som ansöker om KRAV-anslutning förbinder dig att:
• följa de delar av KRAVs regler som din ansökan gäller (EU)
• lämna kompletta ansökningshandlingar till certifieringsorganet (EU)
• betala avgifter för den aktuella certifieringen till certifieringsorganet (EU)
och licens till KRAV. (K)
De regler som gäller finns på KRAVs webbplats, www.krav.se. Reglerna kan
också beställas från KRAVs kontor i Uppsala. Du ska använda den senaste versionen av reglerna. KRAV har som mål att meddela den anslutne i god tid när reglerna för KRAV-certifierad produktion ändras. Målet är att meddela detta senast
3 månader innan de nya reglerna träder i kraft. KRAVs hemsida räknar upp vilka
certifieringsorgan som är godkända. Du kan få ansökningshandlingar och information om gällande regler och priser från certifieringsorganen.
För de flesta verksamheter kan du lämna in din ansökan när som helst under
året. Har du en produktion som kräver karenstid ska certifieringsorganet meddela
när din produktion kan bli godkänd. För vildväxande produktion, kapitel 8 finns
ett senaste ansökningsdatum på våren för att certifieringsorganet ska kunna planera och utföra revision i tid. Detta datum står i certifieringsorganets ansökningshandlingar för varje år.
2.1.3 Frivilligt att vara ansluten
Att vara KRAV-ansluten är ett frivilligt åtagande som står öppet för alla som följer
KRAVs regler och certifieringsorganets avtal. (EU)
2.1.4 Följa regler och regeländringar
Anslutning innebär att du ska följa KRAVs regler och de ändringar som sker i
dessa. Du kan få stöd av material på KRAVs hemsida.
Allmänna regler
55
2.1.5 KRAVs regler följer EU-förordning 834/2007
Följer du KRAVs regler följer du också EUs förordning om ekologisk produktion. Du behöver inte särskilt förvissa dig om att du följer förordningen för de
KRAV-märkta produkterna, eftersom KRAVs regler är skrivna för att följa den.
Om förordningen och KRAVs regler ändå skulle skilja sig, gäller förordningen.
Följande av KRAVs regelområden har ingen motsvarighet i förordningen: del
av kapitel 11 fodertillverkning gällande foder till sällskapsdjur, kapitel 13 Textil,
hudar, läder och skinn, kapitel 14 Butik, kapitel 15 Restauranger och storhushåll
och kapitel 17 Fiske.
2.1.6 KRAV-märkning vid ekologisk produktion i Sverige
Du får inte KRAV-märka produkter som är producerade i Sverige om råvarorna
är certifierade enligt ett annat ekologiskt regelverk än KRAVs regler.
Vid import och införsel gäller särskilda regler för att du ska kunna KRAV-märka produkter, se kapitel 16 Import och införsel.
2.2 Certifiering
Detta avsnitt berättar hur anslutna företag får sitt certifikat – intyget som visar för
vilka regelområden företaget är certifierat. Utan certifikat får du inte sälja produkter med KRAVs namn och märke.
Tänk särskilt på
Lämna din ansökan i tillräckligt god tid så att certifieringsorganet hinner hantera
den innan du vill börja med KRAV-certifierad verksamhet. Respektive certifieringsorgan informerar om när du måste lämna ansökan och om eventuella avgifter för
att det exempelvis krävs en ny revision efter en ändring av verksamheten. (K)
2.2.1 Du måste ha ett certifikat
Du får inte sälja produkter med KRAVs namn eller märke innan du fått det underskrivna anslutningsavtalet och ett certifikat för det regelområde din verksamhet omfattar av certifieringsorganet. Innan certifieringsorganet kan utfärda ett
certifikat krävs en revision av din verksamhet och att resultatet av revisionen är
godkänt. (EU)
Tänk särskilt på
Butiker med flera som enbart säljer färdigförpackade varor till konsument behöver inte vara certifierade. Partihandlare som hanterar KRAV-märkta eller
EU-ekologiska produkter måste ha en certifiering enligt EU-förordningen, eller en
certifiering omfattande hantering enligt KRAVs regler.
2.2.2 Ansök om nya regelområden för att få nytt certifikat
Du måste ansöka om och få ett nytt certifikat från certifieringsorganet för ny
56
Allmänna regler
verksamhet som berörs av ett regelområde som du inte tidigare ansökt för. De
olika regelområdena framgår av regel 2.1.1.
2.2.3 Anmäl ändringar
Du åtar dig som ansluten att informera certifieringsorganet om alla väsentliga
ändringar av verksamheten. (EU) En väsentlig ändring är till exempel att verksamheten flyttar, att ägarförhållandena ändras eller att du byter ut den person som
du har angivit som din kontaktperson för KRAVs regler. En väsentlig ändring kan
även vara att du ändrar en certifierad produktion så att information som du tidigare lämnat om produktionen och som har betydelse för certifieringen inte längre
stämmer.
Du måste ansöka om och få ett särskilt nytt skriftligt beslut från certifieringsorganet för:
•ny brukningsenhet/ladugård/växthus (EU)
• nya skiften (EU)
• nytt djurslag (EU)
•ny produktionsplats (EU)
• ny produktionslinje (EU)
• nya processer.
2.2.4 Meddela nya produkter till KRAV
Om du är certifierad för ett eller flera av regelområdena vattenbruk, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel eller import och införsel
ska du anmäla till KRAV vilka KRAV-certifierade produkter du tänker sälja, innan du börjar marknadsföra dem. Anmälan görs via KRAVs hemsida. (K)
Ditt certifieringsorgan verifierar att uppgifterna är korrekta när de gör revision. (K)
2.3 Dina åtaganden som certifierad
Ditt ansvar som certifierad innebär bland annat att du ska ha en kontaktperson,
att du dokumenterar hur du följer KRAVs regler, att du anmäler avvikelser och ser
till att alla berörda inom verksamheten vet vad KRAV-certifieringen innebär.
2.3.1 Informera personalen
Du ska informera alla berörda inom verksamheten om vad KRAV-certifieringen
innebär. Du ansvarar för att all personal som hanterar KRAV-certifierade produkter känner till kraven på produktionen tillräckligt väl för att de ska kunna följa
reglerna. (EU)
2.3.2 Kontaktperson
Utse en kontaktperson för varje produktionsplats som omfattas av avtalet om certifiering enligt KRAVs regler. Kontaktpersonen ska vara väl insatt både i KRAVs
regler och i den verksamhet som bedrivs på produktionsplatsen. Du ska även
meddela certifieringsorganet kontaktpersonens namn. (K)
Allmänna regler
57
2.3.3 Dokumentationskrav
Dokumentera hur du uppfyller KRAVs regler och ha dokumentationen tillgänglig
på det vis som certifieringsorganet begär. Certifieringsorganet har rätt att kräva
att du har den dokumentation som certifieringsorganet anser sig behöva.
Du ska löpande dokumentera de produkter och råvaror som du köper in till
den KRAV-certifierade produktionen. Dokumentationen ska innehålla uppgifter
om vad du köpt, hur mycket du köpt samt vem eller vilket företag som levererat
produkterna eller råvarorna. Du ska som KRAV-ansluten också dokumentera de
KRAV-certifierade varor du säljer på samma sätt, det vill säga vad du sålt, hur
mycket och till vem eller vilket företag. (EU)
För att inköpta råvaror och produkter ska kunna räknas som KRAV-certifierade måste det tydligt framgå att de är det på fakturor eller följesedlar som du ska
ha tillgängliga vid revision. (EU)
Du ska spara dokumentationen i två år så att certifieringsorganet kan kontrollera den. (K)
2.3.4 Anmäl avvikelser
Anmäl så snabbt som möjligt till certifieringsorganet om du eller någon annan
av ett eller annat skäl råkar bryta mot reglerna för KRAV-certifierad produktion
inom din verksamhet så att det leder till en stor avvikelse. Du ska göra det oavsett
vem som brutit mot reglerna och oavsett om det varit av misstag eller inte. (EU)
2.3.5 Informera köpare om ändringar
Om en produkt som varit KRAV-certifierad inte längre är det ska du omedelbart
korrigera din information om produkten så att dina kunder inte riskerar att vilseledas. Det kan vara nödvändigt att du aktivt informerar köparna, bland annat för
att undvika felaktig marknadsföring.
2.3.6 Ekonomiskt ansvar gentemot köpare
Du har som säljare av produkter med KRAVs namn eller märke det fulla ansvaret
för att KRAVs regler följs i den KRAV-certifierade produktionen. Ditt företag får
ta eventuella ekonomiska konsekvenser gentemot köparen om du levererar produkter som KRAV-certifierade fast de inte är det. (K)
2.4 Revision av KRAV-certifierad produktion
Certifieringsorganet har rätt att när som helst kontrollera att du följer KRAVs
regler. Under sådana så kallade revisioner inspekterar certifieringsorganet din
verksamhet för de regelområden som du har anmält att du vill få certifierade. Ett
kvalitetsledningssystem eller motsvarande gör ofta revisionen och bedömningen
enklare.
Tänk särskilt på
Kravet på att införa rutiner för att följa KRAVs regler i ditt kvalitetsledningssystem
gäller endast de anslutna som har ett kvalitetsledningssystem. Om certifieringsor-
58
Allmänna regler
ganet hittar avvikelser ska du rätta till felen om det går och förebygga att de upprepas (se avsnitt 2.5.) Du kan överklaga certifieringsorganets beslut (se avsnitt 2.6).
2.4.1 Oanmälda och föranmälda revisioner
Certifieringsorganet har rätt att genomföra oanmälda eller föranmälda revisioner
när som helst under avtalstiden.
2.4.2 Tillträde
Certifieringsorganet har rätt att inspektera och få dokumentation om all verksamhet som du som KRAV-ansluten bedriver om certifieringsorganet anser att det
behövs för att kunna certifiera den anmälda produktionen.
Du ska
• lämna all information om verksamheten som certifieringsorganet begär,
till exempel olika handlingar, certifikat och bokföring (EU)
• låta certifieringsorganet få tillträde till marker, växthus, stallar, lager,
tillverknings- och produktionslokaler, försäljningsställen, serveringsställen
och andra platser som ingår i verksamheten. (EU)
2.4.3 Provtagning
Certifieringsorganet har rätt att ta stickprov vid produktion och av produkter.
Om certifieringsorganet ber om detta så ska du genomföra analys av mark, råvaror, produkter eller annat som ingår i den aktuella produktionen. (EU)
2.5 Om du inte följer reglerna
Syftet med att utfärda avvikelser är att få verksamheten att fungera bättre, att
tydligt visa när KRAVs regler inte uppfylls, att förhindra att produkter som inte
uppfyller reglerna kommer ut på marknaden samt att förhindra att KRAV-märkets trovärdighet skadas.
Tänk särskilt på
Sekretess gäller inte mellan certifieringsorgan när de utreder avvikelser. Tvärtom
är certifieringsorganen skyldiga att mellan sig vara öppna med uppgifter så att
alla avvikelser kan redas ut.
2.5.1 Vad en avvikelse är
En avvikelse är när verksamheten inte följer en KRAV-regel, helt eller delvis. Det
är normalt att en verksamhet har mindre avvikelser. Det viktiga är att du upptäcker och avhjälper dina avvikelser samt förebygger så att de inte sker på nytt.
2.5.1.1 Din revisor upprättar en avvikelse
När en revisor upptäcker en avvikelse, ska revisorn dokumentera avvikelsen.
Varje avvikelse ska dokumenteras i ett separat dokument. Detta kallas för att
avvikelsen upprättas. Det finns tre grader av avvikelser; mindre, större och avstängningsgrundande.
Allmänna regler
59
2.5.1.2 Att släcka en avvikelse
Du åtgärdar en avvikelse i två steg genom att du dels avhjälper det aktuella problemet och dels förebygger så att avvikelsen inte händer igen. Vad du har gjort
ska du redovisa för revisorn, som ska bedöma om problemet verkligen är avhjälpt
och om de förebyggande åtgärderna är tillräckliga. När revisorn godkänner åtgärderna är avvikelsen släckt. Exakt hur avvikelser släcks varierar beroende på om
det är en mindre, större eller avstängningsgrundande avvikelse.
2.5.1.3 Du får släcka avvikelsen direkt om det är möjligt
I vissa fall kan revisorn släcka en avvikelse medan revisorn fortfarande är på
plats. Avvikelsen ska dock alltid upprättas. På det viset blir det enkelt att se om
ett problem återkommer.
2.5.2 Mindre avvikelser
En mindre avvikelse är när din verksamhet inte uppfyller ett enstaka skall-krav i
en KRAV-regel.
Vid en mindre avvikelse ska du inom 28 arbetsdagar lämna ett skriftligt svar
till revisorn. Svaret ska innehålla:
• en beskrivning av vad du har gjort för att rätta till felet, det vill säga
vilken avhjälpande åtgärd du gjort
• vilka förebyggande åtgärder du kommer att vidta så att avvikelsen inte
upprepas
Ditt certifieringsorgan ska sedan inom fem arbetsdagar meddela om de beslutat
godkänna dina åtgärder. När certifieringsorganet har godkänt dina åtgärder är
avvikelsen släckt.
2.5.2.1 Om dina åtgärder mot en mindre avvikelse inte kan godkännas
Om certifieringsorganet inte godkänner ditt svar, meddelar de dig att avvikelsen
klassas som en större avvikelse och ärendet hanteras enligt avsnitt 2.5.3 för större
avvikelser.
Om certifieringsorganet anser att ditt svar delvis, men ändå inte helt och hållet
löser problemet, får de begära in kompletterande information. Hur lång tid du
har på dig att svara bestämmer certifieringsorganet.
2.5.2.2 Kontroll av dina åtgärder
Certifieringsorganet kommer vid nästa revision att granska att du har avhjälpt
och förebyggt avvikelsen så att den inte händer igen. Om det visar sig att du inte
har avhjälpt eller inte har förebyggt avvikelsen så som du har sagt i ditt skriftliga
svar, ska revisorn hantera avvikelsen som en större avvikelse.
2.5.3 Större avvikelse
Du kan få en större avvikelse av någon av följande orsaker:
• Du har en avvikelse som innebär att du på ett allvarligt sätt låtit bli att
följa en mer omfattande regel eller en grupp regler som reglerar närstående frågor. I kapitel 5 är de regler som normalt ger en större avvikelse
markerade.
60
Allmänna regler
• Du har vid samma tillfälle fått minst 6 mindre avvikelser mot krav i samma kapitel eller totalt minst 10 mindre avvikelser.
• Du bedriver produktion eller verksamhet som strider mot gällande lagar
och föreskrifter inom det regelområde där du är certifierad. (se regel 2.12)
• Arbetsvillkor eller sociala villkor är undermåliga (se avsnitt 2.13).
• Du har inte avhjälpt eller förebyggt en mindre avvikelse.
Vilka regelområden som finns för närvarande framgår av regel 2.1.1.
2.5.3.1 Större avvikelse som kan åtgärdas
Om ditt certifieringsorgan bedömer att avvikelsen kan avhjälpas begär de en
skriftlig åtgärdsplan från dig. Du ska lämna den till certifieringsorganet inom sju
arbetsdagar. I planen ska du beskriva:
• hur du ska avhjälpa felet
• vad som var orsaken till avvikelsen
• vilka förebyggande åtgärder du kommer att vidta som hindrar att liknande problem uppkommer igen
Ditt certifieringsorgan ska inom fem arbetsdagar meddela om de beslutat godkänna din åtgärdsplan. Om ditt certifieringsorgan beslutar att godkänna denna plan
följer certifieringsorganet upp planen genom en extra revision inom 28 arbetsdagar från den ursprungliga revisionen.Certifieringsorganet har rätt att ta betalt för
denna extra revision. Det kan bli nödvändigt med ny karens.
2.5.3.2 Om din åtgärdsplan mot en större avvikelse inte kan godkännas
Om certifieringsorganet inte accepterar din åtgärdsplan ska de besluta att underkänna produktionen ifråga helt eller delvis. Ärendet hanteras som en större avvikelse som inte kan avhjälpas se regel 2.5.3.4.
Certifieringsorganet får begära in kompletterande svar om man bedömer att
du är nära en tillfredsställande lösning.
2.5.3.3 Om du inte följt din åtgärdsplan för att släcka avvikelsen
Om en större avvikelse inte är åtgärdad vid den uppföljande revisionen, underkänns den berörda produktionen, helt eller delvis, omedelbart och till dess att
avvikelsen är släckt.
När avvikelsen är släckt påbörjas en ny karenstid för produktion som har
karenstider.
2.5.3.4 Större avvikelse som inte kan avhjälpas
Om certifieringsorganet bedömer att avvikelsen inte kan avhjälpas ska de besluta
att underkänna produktionen helt eller delvis. Du ska inom sju arbetsdagar informera certifieringsorganet om:
• vilka åtgärder du genomfört som ett resultat av underkännandet. Till
exempel att du meddelat dina kunder att en produkt inte längre är
KRAV-certifierad
För att produktionen åter ska kunna bli godkänd ska du:
• beskriva vad som var orsaken till avvikelsen
Allmänna regler
61
• lämna in en plan med vilka förebyggande åtgärder du kommer att vidta
som hindrar att liknande problem uppkommer igen
Om certifieringsorganet beslutar att godkänna denna plan så följer certifieringsorganet upp planen genom en extra revision inom 28 arbetsdagar från den ursprungliga revisionen. Certifieringsorganet har rätt att ta betalt för denna extra revision.
Om certifieringsorganet har underkänt mark eller djur krävs ny karenstid
enligt reglerna. (EU)
2.5.4 Avstängningsgrundande avvikelse
Vid riktigt allvarliga avvikelser kan du stängas av under 1–3 år då du inte får vara
KRAV-ansluten. Skäl för att bli avstängd är att produktionen allvarligt strider mot
"Den ekologiska produktionens målsättning" genom att
• du medvetet använt otillåtna kemiska produkter i växtodling
• du gjort allvarliga avsteg från djuromsorgsregler
• du medvetet använt genetiskt modifierade organismer, GMO, eller
GMO-produkter
• du medvetet använt otillåtna tillsatser i KRAV-certifierade livsmedel
eller om:
• du förtalar eller sprider felaktig information om KRAV
• du medvetet påstår att en icke KRAV-certifierad råvara eller produkt är
KRAV-certifierad.
• du upprepar en större avvikelse för tredje gången inom fem år.
• du agerar på annat sätt som riskerar att skada KRAV som organisation
eller KRAV-märkningens värde. I detta fall beslutar KRAV om avstängning efter att ditt certifieringsorgan gjort en utredning av ditt agerande.
Efter en avstängning kan du begära anslutning på samma villkor som en nyansluten. Under avstängningstiden kan du inte bli KRAV-ansluten av något certifieringsorgan.
2.5.5 Tillfälligt underkännande
Din produktion kan underkännas tillfälligt, helt eller delvis om certifieringsorganet hittar en större avvikelse eller en avstängningsgrundande avvikelse hos dig.
Det tillfälliga underkännandet görs medan avvikelsen utreds för att felaktiga
produkter inte ska nå marknaden.
2.5.6 Underkännande
En helt underkänd produktion innebär att certifikatet är tillbakadraget. En delvis
underkänd produktion innebär att certifikatet är delvis tillbakadraget. Ett beslut
från certifieringsorganet anger i dessa fall vilka delar av produktionen som underkännandet omfattar. Det kan till exempel handla om vissa skiften eller vissa
produkter.
2.5.7 KRAVs rätt till skadestånd
Om du agerat så att KRAV i betydande omfattning måste gå in och agera för att
skydda sitt varumärke kan du bli ersättningsskyldig för de merkostnader som
detta orsakar KRAV. (K)
62
Allmänna regler
2.6 Du kan överklaga
Du har rätt att överklaga certifieringsorganets beslut. Ditt överklagande ska vara
skriftligt och skickas till certifieringsorganets certifieringskommitté som sedan
beslutar om överklagandet. (EU)
Det är bara du och ditt KRAV-anslutna företag som kan överklaga ett beslut i
ett enskilt certifieringsärende. Överklagandet ska ha kommit till certifieringsorganet senast tre veckor efter att du tagit emot beslutet som du överklagar. (K)
Om det kommer fram ny information har certifieringsorganet rätt att ompröva
ett beslut även om du inte överklagat.
Vill du klaga på ett certifieringsorgan ska du vända dig direkt till certifieringsorganet. Har du synpunkter på KRAVs regler vänder du dig till KRAV.
2.7 Avtalsfrågor
Här kan du läsa om de formella delarna i avtalet mellan en KRAV-ansluten och
certifieringsorganet. Avsnittet tar upp avgifter, ekonomisk redovisning och uppsägning av avtal. Avsnittet tar även upp byte av certifieringsorgan, sekretess, hur
personuppgifter hanteras samt avtal med tredje part.
2.7.1 Licensavgiften
Priset för en KRAV-certifiering består av
• licensavgift till KRAV ekonomisk förening
• certifieringsavgiften till certifieringsorganet
Du ska betala en licensavgift för rätten att använda KRAVs regler och KRAV-märket enligt en prislista som fastställs varje år. Du kommer att faktureras via det
certifieringsorgan som utför KRAV-certifieringen såvida du inte är certifierad för
ett eller flera av regelområdena vattenbruk, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel eller import och införsel. Då fakturerar KRAV
dig för licensavgiften när du redovisat värdet av de KRAV-certifierade produkter
du sålt (försäljningsvärdet) enligt regel 2.7.2. (K)
Utöver licensavgiften ska du betala certifieringsorganet för deras certifieringstjänster. (EU)
Du ska betala licensavgiften till KRAV även om du väljer att inte sätta
KRAV-märket på dina produkter. (K)
2.7.2 Redovisning av försäljningsvärden
Du som är certifierad för ett eller flera av regelområdena:
•vattenbruk
•livsmedelsförädling
•slakt
•fodertillverkning
•produktionshjälpmedel
• import och införsel
ska senast den 15 mars varje år redovisa föregående kalenderårs försäljningsvär-
Allmänna regler
63
de för dina KRAV-certifierade produkter. Du ska redovisa värdena via KRAVs
hemsida.
2.7.3 KRAV-anslutning
Du är KRAV-ansluten när certifieringsorganet tagit emot och behandlat din kompletta ansökan och både du och certifieringsorganet har skrivit på anslutningsavtalet. Du ansvarar för att den information du lämnar i ansökningshandlingarna
eller i senare information är korrekt. (EU)
2.7.4 Avtalet med certifieringsorganet
Ditt avtal med certifieringsorganet reglerar bland annat: (K)
• vilka uppgifter och hur du redovisar till certifieringsorganet
•uppsägningstider
• övriga villkor kring uppsägning av avtal.
2.7.5 Uppsägning av avtal
När avtalet upphör ska certifieringsorganet omedelbart dra tillbaka alla giltiga
certifikat och liknande. Du får efter det inte märka produkter med KRAVs märke
eller på något annat sätt hänvisa till KRAV. Förstör eller skicka tillbaka allt material som antyder att verksamheten är certifierad enligt KRAVs regler till certifieringsorganet. Produkter får inte längre marknadsföras som KRAV-certifierade. (K)
Certifieringsorganet har rätt att under sex månader efter att avtalet upphört
kontrollera att KRAVs namn och märke inte används otillbörligt. Det betyder
bland annat att certifieringsorganet har rätt att ta del av företagets bokföring, och
kontrollera lagerutrymmen och förpackningsutrymmen. (K)
Om du slutar tillverka KRAV-certifierade produkter, men vill fortsätta sälja de
du har kvar i lager så måste du också fortsätta att vara KRAV-ansluten och ha ett
giltigt avtal med certifieringsorganet om certifiering enligt "Regler för KRAV-certifierad produktion".
2.8 Byte av certifieringsorgan
Här kan du läsa vad som gäller om du vill att ett nytt certifieringsorgan som är
ackrediterat för KRAV-certifiering tar över certifieringen av din verksamhet från
ditt nuvarande (gamla) certifieringsorgan.
Tänk särskilt på
Regler om sekretess gäller inte mellan certifieringsorgan i samband med att en
kund byter certifieringsorgan eller när certifieringsorgan utreder avvikelser.
2.8.1 Ansökan om byte av certifieringsorgan
Om du ska byta certifieringsorgan så ska du ansöka till det nya certifieringsorganet
om förflyttning av certifieringen. Det nya certifieringsorganet ska säkerställa med
dig att din verksamhet inte är underkänd av ditt nuvarande certifieringsorgan. (EU)
64
Allmänna regler
När du har fått den nya certifieringen ska du skriftligt säga upp avtalet med
ditt gamla certifieringsorgan.
I samband med att du får ett nytt certifikat så rapporterar det nya certifieringsorganet detta till KRAV. (K)
2.8.2 Dokumentationskrav vid byte av certifieringsorgan
När du ska byta certifieringsorgan ska du lämna in följande dokumentation till
det nya certifieringsorganet: (EU)
• Besöks- eller revisionsrapport från den senaste revisionen
•Samtliga avvikelser och uppgifter om korrigerande åtgärder från de fyra
senaste årens revisioner
• Kopia på gällande KRAV-certifikat
• Vad i din verksamhet som är KRAV-certifierat, i karens 1:a årets karens,
2:a årets karens, ekologiskt eller konventionellt
Om du har certifierad växtodling ska du även
• lämna skiftesredovisning med tillhörande karta, markera 1:a årets karens
2:a årets karens, EU-ekologiskt eller konventionellt.
Om du har certifierad djurhållning ska du även
• ange antal djur av olika slag och eventuella pågående karenstider för
djuren
2.8.3 Ny revision vid byte av certifieringsorgan
Det nya certifieringsorganet granskar underlagen och avgör om de måste göra en
revision på plats innan de kan ställa ut ett nytt certifikat.
Samtliga avvikelser ska vara åtgärdade innan du kan få ett nytt certifikat. Det
gäller både avvikelser som det gamla certifieringsorganet hittat och sådana som
det nya certifieringsorganet hittar. (K)
2.9 Sekretess
Om du inte lämnat tillstånd till att lämna ut information om affärsverksamhet
och produktionsmetoder får inte certifieringsorganet eller KRAV lämna ut detta
till någon annan, utom i följande fall (EU):
• Om certifieringsorganet eller KRAV kan visa att informationen var allmänt känd på annat sätt än genom att KRAV eller certifieringsorganet
brutit mot anslutningsavtalet. (K)
• Certifieringsorganet och KRAV har rätt att offentliggöra information om
en domstol eller myndighet kräver det. Certifieringsorganet och KRAV
ska då snarast underrätta dig som ansluten om att man har offentliggjort
den informationen. (EU)
• KRAV får använda uppgifter om och från dig som ansluten för att utveckla den ekologiska marknaden genom att till exempel publicera statistik. KRAV har rätt att göra det även om uppgifterna annars skulle vara
sekretessbelagda. KRAV får bara använda rätten så att det inte går att
identifiera dig som är ansluten. (K)
Allmänna regler
65
• Certifieringsorganet ska lämna de uppgifter manhar om din produktion
till KRAV om KRAV begär det. Då gäller sekretess för KRAV enligt
denna regel.
• Certifieringsorganet och KRAV har rätt att lämna ut uppgifter om och
hur den anslutne bryter mot KRAVs regler. (EU)
• Certifieringsorganen får lämna uppgifter till varandra i samband med att
en kund byter certifieringsorgan eller i samband med att de utreder avvikelser.
2.10 Hantering av personuppgifter
För att kunna informera om vilka företag som är anslutna till certifiering enligt
KRAVs regler och kunna arbeta rationellt har certifieringsorganen och KRAV
register över samtliga anslutna med uppgifter om namn, adress, kontaktperson(er)
och verksamhetens art och certifierade produkter. (EU)
2.10.1 Publicering av uppgifter
Den information KRAV och certifieringsorganen har kan de lägga ut på sina respektive webbplatser. Syftet med att publicera denna typ av uppgifter är att köpare
ska hitta KRAV-certifierade företag och produkter. (K) (IAC)
2.10.2 Samtycke till hantering av personuppgifter
Genom att du skriver under anslutningsavtalet går du med på certifieringsorganets och KRAVs hantering av personuppgifter. (K)
2.10.3 Du kan ta tillbaka ditt samtycke
Om du vill ta tillbaka ditt samtycke och inte längre vill att dina personuppgifter
ska hanteras på detta sätt eller om du vill rätta felaktiga uppgifter i certifieringsorganets eller KRAVs register så ska du kontakta certifieringsorganet och KRAV. (K)
2.10.4 Rätt till uppgifterna
På din begäran ska certifieringsorganet eller KRAV kunna tala om hur de behandlat dina personuppgifter, för vilket ändamål de använt dem, vilka uppgifter om
dig som finns registrerade, varifrån dessa uppgifter kommer samt vilka de lämnar
ut uppgifterna till. (K)
2.11 Avtal med tredje part
Tredje part är företag som inte är KRAV-anslutet och anlitas av ett KRAV-anslutet
företag för att på ett eller annat sätt hantera KRAV-certifierade produkter. Då ska
ett avtal tecknas mellan den anslutne och tredje parten. Det ska göras innan den
tredje parten hanterar KRAV-certifierade produkter. Detta avsnitt beskriver när
det ska finnas avtal med tredje part och hur sådana avtal ska se ut.
2.11.1 När avtal ska finnas
Du ska teckna avtal med tredje part i följande fall (EU):
66
Allmänna regler
• Marknadsföringsavtal. Om tredje part marknadsför dina produkter under
sitt eget varumärke och produkterna tillverkas av dig som KRAV-ansluten
så ska du teckna ett avtal med marknadsföraren. Företag certifierade
enligt kapitel 15 restaurang kan inte teckna marknadsföringsavtal. (EU)
• Lagringsavtal. Om du anlitar en tredje part för att lagra produkter eller
råvaror och de lagras i enskilda enheter, lådor, containrar eller liknande
behöver de kontrolleras enligt EU-förordningen. Genom ett avtal med
tredje part uppfyller du de villkoren.
• Entreprenadavtal. Om du som KRAV-ansluten lantbrukare låter en tredje
part hantera (till exempel lagra eller torka spannmål eller jämförbar råvara) eller förädla råvaror som du har producerat så ska du teckna ett avtal.
(EU)
• Avtal för packning och märkning på utländsk packplats. Om du som
KRAV-ansluten till regelområde import och införsel låter en leverantör
utanför Sverige som inte är KRAV-ansluten packa och KRAV-märka
dina produkter ska du teckna ett avtal med leverantören. Leverantören
ska vara godkänd av något annat certifieringsorgan som utför ekologisk
certifiering. (EU)
2.11.2 Innehåll i avtal med tredje part
Avtalet mellan dig som KRAV-ansluten och företaget som utgör tredje part ska
innehålla åtminstone följande:
• Tredje part ska ge certifieringsorganet rätt att göra revision av sin verksamhet, enligt de villkor som framgår av dessa regler.
• Tredje part ska åta sig att tillämpa relevanta delar av KRAVs regler.
•Eventuella avvikelser som certifieringsorganet konstaterar hos tredje part
är ditt ansvar som KRAV-ansluten.
• Tredje part har inte rätt att använda KRAVs namn och märke, förutom
vid marknadsföringsavtal.
2.11.3 Förteckning över tredjepartsavtal
Du ska upprätthålla en lättöverskådlig förteckning över vilka tredjeparts-avtal du
har ingått.
2.11.4 Entreprenadavtal
Om du som är KRAV-ansluten lantbrukare anlitar ett företag som inte är
KRAV-anslutet för någon form av hantering eller förädling av råvarorna som du
sedan får tillbaka ska du teckna ett avtal med företaget där det förbinder sig att
följa KRAVs regler. Du som är KRAV-ansluten ansvarar för att företaget följer
KRAVs regler och du ska alltid anmäla entreprenadavtal till certifieringsorganet.
Entreprenadavtal kan inte användas för slakt.
Om både ditt företag och det anlitade företaget är KRAV-anslutna behövs
inget avtal. (EU)
2.11.5 Fall när inget avtal behövs
Åkerier och andra transportföretag får transportera KRAV-certifierade produkter
Allmänna regler
67
utan att ha ett särskilt avtal med ett certifieringsorgan.
2.12 Följ lagen
Du ska följa gällande lagar och förordningar. De är överordnade KRAVs Regler
för KRAV-certifierad produktion. (EU)
2.13 Social hänsyn
Som KRAV-ansluten ska du se till att det inte förekommer brott mot mänskliga
rättigheter eller andra fall av social orättvisa i samband med produktionen.
2.13.1 Sociala villkor
Du och alla dina leverantörer ska
• inte använda tvingad eller ofrivillig arbetskraft
• behandla dina arbetstagare likvärdigt, ge dem samma möjligheter och
inte agera diskriminerande
• göra det möjligt för anställda minderåriga att delta i grundläggande utbildning
• ge arbetstagare inom ekologisk produktion möjlighet att organisera sig
och rätt att förhandla kollektivt (I)
2.14 Håll alltid isär KRAV-certifierade produkter från
andra
En konsument eller köpare av en KRAV-certifierad produkt ska kunna lita på att
produkten verkligen är producerad enligt KRAVs regler. Därför är det viktigt att
alltid hålla isär de KRAV-certifierade råvarorna och produkterna från dem som
inte är KRAV-certifierade.
Tänk särskilt på
Transporter av KRAV-certifierade produkter får utföras av transportföretag
utan att transportföretaget skriver ett särskilt avtal med certifieringsorgan enligt
KRAVs regler. Det är viktigt att både du som KRAV-ansluten och som ansvarar för
lastning av produkterna och den KRAV-anslutne som tar emot dem kontrollerar
att transporten skett på ett tillförlitligt sätt.
2.14.1 Särhåll vid all hantering av produkter
Hantera KRAV-certifierade produkter på ett sådant sätt att det inte finns någon
risk att blanda dem med produkter som inte är KRAV-certifierade. Du ska ha
skriftliga rutiner för hur KRAV-certifierade produkter förvaras och hanteras så att
de hela tiden hålls isär från icke KRAV-certifierade produkter och att det inte kan
ske någon kontaminering av produkterna. Produkterna får heller inte förorenas
av behållare, emballage eller omgivningen i övrigt. (EU)
68
Allmänna regler
2.14.2 Åtskillnad vid produktion
När du använder lokaler, maskiner och annat för både KRAV-certifierad produktion och produktion som inte är KRAV-certifierad så ska du minimera riskerna för
sammanblandning genom att skilja dem tydligt i produktionsprocessen. Rengör
noggrant sådant som behållare, transportutrustningar och maskiner innan varje
gång du börjar tillverka KRAV-certifierade produkter. Se till att det finns skriftliga
rutiner som säkerställer att särhållningen upprätthålls. (EU)
2.14.3 Att ta emot en KRAV-certifierad produkt
När du köper en KRAV-certifierad produkt ska du vid mottagandet kontrollera
att produkten är ordentligt märkt och att den är emballerad på ett sådant sätt att
produkten inte kan förväxlas eller blandas samman med andra produkter. (EU)
2.14.4 Märkning vid lagring
Du ska lagra KRAV-certifierade produkter väl märkta med KRAVs namn eller
märke och i sin respektive enhet. Det enda undantaget från detta är om alla produkter i ett lagerutrymme är KRAV-certifierade. (EU)
2.14.5 Lagringsatmosfär
Du får använda lufttät lagring samt lagring i kontrollerad atmosfär (koldioxid,
kvävgas, argon eller syre). (EU)
2.14.6 Rengör förpackningar och emballage
Rengör noggrant förpackningar eller emballage som returemballage eller storlådor som innehållit produkter som inte är KRAV-certifierade om du ska lagra
KRAV-certifierade produkter i dem. (EU)
2.15 Rengöring, desinfektion och bekämpning
Syfte
Att minimera spridningen av hälso- och miljöskadliga ämnen vid rengöring, desinfektion och bekämpning
Se Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide för mer information om kemikaliers miljö- och hälsofarlighet. (K)
2.15.1 Försiktighetsprincipen
Du ska undvika att använda sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de
kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre
farliga.
2.15.2 Förebyggande åtgärder
Du ska arbeta med förebyggande insatser som riskbedömning, hygieniska och
byggnadstekniska åtgärder, övervakning och rengöring för att minimera användning av kemiska ämnen och riskerna för kontaminering. (EU)
Allmänna regler
69
2.15.3 Miljömärkta rengöringsmedel
Rengöringsmedel ska vara miljömärkta om sådana finns för ändamålet. (K)
2.15.4 Dokumentering av desinfektion och bekämpning
Dokumentera alltid desinfektion och bekämpning.
2.15.5 Tillåtna metoder vid desinfektion och bekämpning
Du får använda följande metoder vid bekämpning och desinfektion i produktionslokaler och lagerutrymmen där KRAV-certifierade produkter lagras eller hanteras:
• kemiska metoder
• fällor och fångstanordningar (för fångst av ryggradsdjur måste fällan vara
godkänd av Naturvårdsverket)
•frysning
•ultraljud
•UV-ljus
•värme
•ånga
Följande kemiska produkter får användas (K)
•diatomépuder
•etanol
•svavel
• kvävgas för syrereduktion
• såpor och vegetabiliska oljor
• ättiksyra (ättiksprit)
2.15.6 Prövning och användning av andra metoder och kemiska produkter
Du får använda andra metoder och kemiska produkter när de uppräknade anses
uteslutna och en prövning skett som gett ett godkännande från certifieringsorganet.
För att få använda råttgift och andra kemiska medel mot gnagare ska du anlita bekämpningsmedelsföretag. Du ska se till att de anlitade företagen lämnar
dokumentation som visar karta över var bekämpningsstationer finns, vilket medel
som använts och när bekämpningen skett.
Certifieringsorganet kan godkänna naturliga produkter som inte är framställda av GMO. För att få säljas och användas måste bekämpningsmedel vara godkända av Kemikalieinspektionen.
2.15.7 Bekämpning i lokaler utan KRAV-certifierade produkter
Vid bekämpning och desinfektion i lokaler, där inga KRAV-certifierade produkter
hanteras eller lagras för tillfället, med andra medel än de som anges i 2.15.5, ska
du vidta åtgärder för att säkerställa att inga rester av de använda medlen kan
komma i kontakt med KRAV-certifierad produktion. Du ska föra journal över
utförda desinfektioner och bekämpningar. Efter prövning av certifieringsorganet
kan bekämpning tillåtas i butik även då det finns KRAV-certifierade produkter
kvar i lokalen. (EU)
70
Allmänna regler
2.16 Förpackningar
Du bör eftersträva minimering av förpackningsmaterial. Välj eller utforma förpackningen med avseende på funktion, transporteffektivitet, återvinning och
minimering av svinn.
KRAVs målsättning är att all användning av PVC och andra klorbaserade
plaster vid packning av KRAV-certifierade produkter upphör.
2.16.1 Miljöanpassat förpackningsmaterial
Du ska välja miljöanpassat förpackningsmaterial i första hand. (K)
2.16.2 Kemisk behandling av förpackningsmaterial
Du får inte använda förpackningsmaterial som är behandlat med konserveringsmedel eller med några kemikalier som finns på den förteckning över farliga kemikalier som finns i Kemikaliesekretariatets SIN-lista.
2.17 Miljöskydd
Livsmedelsproduktionen har stor miljöpåverkan. Varje led i produktionen ska
sträva efter att minska sin negativa miljöpåverkan.
2.17.1 Följ KRAVs rekommendationer
Du ska visa omsorg om natur- och kulturmiljön, särskilt skyddsvärda natur- och
kulturmiljöer om du har sådana där du bedriver din produktion (I). Du ska i
största möjliga utsträckning följa KRAVs rekommendationer för miljöskydd
nedan.
• Välj miljöanpassade produkter i första hand. Om sådana inte finns tillgängliga ska du välja de minst miljöstörande produkterna.
• Använd oljor och drivmedel som så långt som möjligt är av icke-fossilt
ursprung.
• Undvik tryckimpregnerat virke.
2.17.2 Hantering av farligt avfall
Minimera mängden farligt avfall och hantera det så att varken mark, luft eller
vatten riskerar att förorenas. Blanda inte olika slags farligt avfall med varandra
eller med annat avfall eller material.
Farligt avfall får bara transporteras av företag som har särskilt tillstånd.
Du ska känna till och följa de krav som lagstiftningen ställer på din verksamhet rörande farligt avfall. Se även Avfallsförordningen (SFS 2011:927).
2.17.3 Miljöpolicy med mål som kan följas upp
Du ska ha en miljöpolicy och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Dokumentera
ditt miljöarbete genom ett så kallat miljöledningssystem eller på liknande sätt. Du
ska ha definierade mål som kan följas upp av ditt certifieringsorgan vid revisionerna. (K)
Allmänna regler
71
2.18 Energianvändning
Ett mål för den ekologiska produktionen är att minimera energianvändningen och
minska behovet av fossil energi. Oavsett vilken KRAV-ansluten produktion du har
ska du uppfylla reglerna nedan. Har du KRAV-ansluten växtodling, djurhållning,
svamp- eller biodling ska du dessutom uppfylla reglerna i avsnitt 3.3.5. Du som
har KRAV-ansluten växthusproduktion ska följa reglerna i avsnitt 4.6.5. KRAV
arbetar med att ta fram mer detaljerade regler för energianvändning även för de
övriga regelområdena.
2.18.1 Sparsamt körsätt
Du ska ha en plan för att alla förare av transport- eller arbetsfordon som är
permanent verksamma i företaget, utbildas i sparsamt körsätt. Utbildningen ska
ge en kompetensnivå i sparsamt körsätt som motsvarar körskolornas förarutbildning. Alla förare i KRAV-anslutna verksamheter ska vara utbildade senast
2014.12.31.
Vid tillfälliga arbetstoppar kan extrapersonal utan utbildning i sparsamt körsätt användas.
2.18.2 Hänsyn till energieffektivitet vid investeringar
När du gör en ny– eller återinvestering i utrustning, eller ny- eller ombyggnad
ska energieffektiviteten beaktas. Ditt val av system ska dokumenteras och det ska
framgå vilken hänsyn som har tagits till investeringens energiåtgång i drift.
Löpande underhåll av utrustning klassas inte som en investering och omfattas
därför inte av den här regeln.
72
Allmänna regler
3
Lantbruk
Om du har ett lantbruksföretag som bedriver KRAV-certifierad växtodling, djurhållning, odling i växthus, biodling eller svampodling så ska du också följa reglerna i det här kapitlet, liksom reglerna i kapitel 1 om märkning och kapitel 2 om
bland annat certifiering, avtal och hantering av produkter.
Ett viktigt syfte med reglerna i detta kapitel är att se till att verksamheten på
en KRAV-ansluten gård är förtroendeingivande ur konsumentens synvinkel. Andra
syften med reglerna är att de KRAV-certifierade produkterna ska lagras och hanteras på ett sådant sätt att deras värde som livsmedel eller foder inte äventyras samt
att säkerställa att gårdar där det bedrivs KRAV-certifierad produktion tar extra
stor hänsyn till natur och miljö.
3.1 Vad KRAV-anslutningen omfattar
För att bli KRAV-certifierad ska du ha ett avtal med ett certifieringsorgan.
KRAV-anslutningen gäller för en brukningsenhet, det vill säga ett företag. Även
om inte all produktion är KRAV-certifierad så gäller vissa regler hela ditt lantbruksföretag. Hur det går till att få ett certifieringsavtal kan du läsa i kapitel 2.
3.1.1 Kontrollen gäller hela brukningsenheten
Du behöver inte lägga om hela din gård till KRAV-certifierad produktion. Men
KRAV-kontrollen omfattar hela brukningsenheten även om bara en del av produktionen är KRAV-certifierad.
3.1.2 Fast markerad gräns mellan KRAV-certifierad och konventionell produktion
Om du bedriver både KRAV-certifierad och konventionell produktion på samma
brukningsenhet ska det ske på tydligt åtskilda produktionsplatser. Även produktion under karens ska ske på produktionsplatser tydligt åtskilda från de med
konventionell produktion. (EU)
3.1.3 Om du har flera brukningsenheter eller nära samarbete med andra gårdar
Du ska redovisa uppgifter till ditt certifieringsorgan från andra brukningsenheter
än den KRAV-anslutna på begäran från ditt certifieringsorgan, som också får
utföra extra kontroller. Det gäller om det finns risk för att KRAV-certifierad och
konventionell produktion blandas samman eller förväxlas. Regeln gäller:
• om du driver flera brukningsenheter, exempelvis om du delat upp en
brukningsenhet i flera enheter eller företag
• om du har ett omfattande samarbete med ett annat lantbruksföretag
• om samma person(er) som ingår i ledningen för ett KRAV-anslutet lantbruksföretag också ingår i ledningen för ett lantbruksföretag med konventionell produktion. (EU)
3.1.4 Regler som gäller hela brukningsenheten
KRAVs regler gäller på hela din brukningsenhet i följande fall:
• Du får inte använda kemiska bekämpningsmedel, med undantag för
ogräsättika, på grusgångar, vägar och gårdsplaner. (K)
74
Lantbruk
• Du får inte odla genetiskt modifierade grödor på brukningsenheten. Du
får inte heller använda eller hantera genetiskt modifierade organismer
eller produkter som är märkta att de är framställda från genetiskt modifierade organismer. Om du samarbetar med andra lantbruksföretag med
risk för sammanblandning enligt 3.1.3 ovan, så omfattar regeln även
dessa brukningsenheter. (K)
• Reglerna och rekommendationerna för miljö- natur- och kulturskydd
gäller hela brukningsenheten.
• Du ska årligen dokumentera all produktion på det sätt som certifieringsorganet begär enligt regel 2.3.3.
3.1.5 Egenkontroll
Du ska tillämpa ett system för egenkontroll av lag- och branschkrav på brukningsenheten. Detta system kan vara LRF:s Miljöhusesyn, men om du vill kan du
använda ett annat system som ditt certifieringsbolag bedömer som motsvarande.
Att systemet är tillämpat innebär att du årligen, någon gång mellan 1 januari
och 1 juli, ska gå igenom de krav som gäller din verksamhet och bedöma om du
uppfyller dem eller inte. För de krav som du bedömer att du inte uppfyller ska du
upprätta en rimlig åtgärdsplan.
3.2 Lagring och hantering av produkter och
produktionshjälpmedel
I detta avsnitt finns regler om hur du ska lagra och hantera produkter och produktionshjälpmedel. Målet med dessa regler är att säkerställa att KRAV-certifierade produkter inte blandas ihop med produkter som inte är KRAV-certifierade och
att de inte förorenas från omgivningen.
Reglerna finns mer detaljerat beskrivna i KRAVs allmänna regler för lagring
och hantering i avsnitt 2.14 som gäller även om du bara lagrar och hanterar dina
egna produkter. Reglerna gäller till exempel mjölkhantering, skördemaskiner och
gårdslager. I 2.15 hittar du även regler om rengöring, desinfektion och bekämpning i lokaler och i 2.16 regler om förpackningsmaterial.
3.2.1 Hantera KRAV-certifierade produkter och hjälpmedel separat
KRAV-certifierade produkter, produktionshjälpmedel, foder etcetera ska lagras
och hanteras väl åtskilda från produkter som inte är KRAV-certifierade. Du ska
ha rutiner som säkerställer att KRAV-certifierade produkter inte kan blandas ihop
eller förväxlas med produkter som inte är KRAV-certifierade. (EU)
3.2.2 Undvik föroreningar
Du ska ha rutiner som säkerställer att KRAV-certifierade produkter och produktionshjälpmedel inte kan förorenas av oönskade ämnen i omgivningen, till exempel från behållare eller emballage.
Lantbruk
75
3.2.3 Hantering och lagring utanför gården
Om du tillfälligt lagrar eller hanterar dina produkter utanför din brukningsenhet
så gäller KRAVs regler även där. Det kan gälla till exempel torkning och lagring
av spannmål. Du ska då se till att företaget där du tillfälligt lagrar eller hanterar
dina produkter är KRAV-certifierat för hanteringen. Annars måste du teckna ett
eget avtal med företaget, ett så kallat entreprenadavtal. Med ett sådant avtal är
det du som KRAV-ansluten som ansvarar för att företaget följer KRAVs regler. Se
regel 2.11.4 entreprenadavtal.
3.2.4 Hantering av andras produkter
Om du lagrar eller hanterar andras produkter på din egen brukningsenhet ska du
dokumentera det och ha rutiner för hur du håller isär dina och andras produkter.
3.2.5 Om du förädlar egna KRAV-certifierade råvaror
Om du förädlar KRAV-certifierade råvaror ska du följa reglerna i kapitel 9 oavsett om det är egna eller andras råvaror du förädlar. Du ska anmäla det till ditt
certifieringsorgan i förväg och få ett certifikat för livsmedelsförädling.
Om du låter ett annat, ej KRAV-anslutet företag förädla dina råvaror ska du
teckna ett entreprenadavtal, med företaget, se även 3.2.3 ovan. Observera att
entreprenadavtal bara gäller när enbart råvaror som du själv producerat ingår i
produkten. I annat fall måste förädlingsföretaget vara KRAV-anslutet och certifierat enligt kapitel 9.
3.2.6 Särskilda regler för slakt
Slakt omfattas inte av reglerna för entreprenadavtal eftersom slaktverksamhet
alltid måste certifieras enligt kapitel 9 och 10 även om det enbart rör sig om återtag av produkten och verksamheten är liten.
3.2.7 Gårdsbutik
Om du har en gårdsbutik och köper in andras produkter som du säljer i lösvikt
eller under eget namn ska du följa reglerna i kapitel 14 förutom kravet på ett
brett sortiment, regel 14.1.1. Du ska anmäla det till ditt certifieringsbolag i förväg
och få ett certifikat för butik.
3.3 Miljö-, natur- och kulturskydd
Målet med den ekologiska produktionen enligt KRAVs stadgar är att bedriva en
långsiktigt hållbar produktion av livsmedel och andra produkter. Grunden är en
omsorg om naturens grundläggande funktioner. För att uppnå detta ska du som
KRAV-ansluten i alla led visa största möjliga omsorg om den omgivande miljön,
inklusive natur- och kulturmiljöer och biologisk mångfald. Du ska också använda
så lite energi och icke förnyelsebara naturresurser som möjligt.
Reglerna i detta avsnitt beskriver vad du som KRAV-ansluten lantbruksproducent ska uppfylla när det gäller miljö-, natur- och kulturskydd. Avsnittet innehåller också rekommendationer. Observera att reglerna och rekommendationerna i
76
Lantbruk
detta avsnitt gäller hela brukningsenheten även om bara en del av produktionen
är KRAV-certifierad.
3.3.1 Använd miljöanpassade produkter
Som KRAV-ansluten ska du i största möjliga utsträckning värna om miljön, bland
annat med hjälp av följande regler och rekommendationer:
• använd i första hand miljöanpassade produkter. Om det inte finns sådana
ska du välja de minst miljöstörande produkterna
• använd så långt som möjligt icke-fossila oljor och drivmedel alltså oljor
och drivmedel av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung
• använd miljöanpassade produkter för rengöring, rostskydd och avfettning
• använd i första hand miljöanpassade målarfärger och lösningsmedel
• undvik tryckimpregnerat virke som är behandlat med koppar
•minimera farligt avfall och hantera det enligt gällande lagstiftning, se
nedan
3.3.2 Farligt avfall
Se till att din verksamhet producerar så lite farligt avfall som möjligt. Farligt avfall
är exempelvis avfall som är explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, el- och elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack, samt jordbrukskemikalier.
Du ska förvara och hantera farligt avfall på ett sådant sätt att varken mark,
luft eller vatten riskerar att förorenas. Du får inte blanda olika typer av farligt
avfall med varandra. Du får heller inte blanda farligt avfall med andra typer av
avfall eller andra ämnen eller material. (SL)
Farligt avfall får endast transporteras av företag som har särskilt tillstånd. Om ditt företag inte har sådant tillstånd kan du ändå transportera bort mindre
mängder farligt avfall från din egen verksamhet efter att du anmält detta till Länsstyrelsen. För mer information, se avfallsförordningen (SFS 2011:927) och LRFs
Miljöhusesyn Allmänna Gårdskrav, Farligt avfall. (SL)
3.3.3 Avlägsna skrot och skräp
Skrot, fordonsvrak, plast, papper och andra restprodukter eller avfall som du inte
rimligen kan behöva för reparationsändamål ska du sortera och lämna för återanvändning, återvinning, energiutvinning eller deponi. (K/SL)
Du ska hålla material för reparationsändamål prydligt samlat. Du ska också
hålla efter uppställningsplatsen så att materialet inte är övervuxet. Trådstängsel
som inte används ska du ta bort. (K)
3.3.4 Plast
Fiberduk och plast för mark- och kulturtäckning, insektsnät och ensilageplast får
inte vara baserade på klorerade plaster som polyvinylklorid, PVC.
Om du använder fiberduk eller plast av något slag ska du avlägsna dem från
marken efter användning. Du får inte bränna dem på platsen där de använts. Du
behöver inte ta bort nedbrytbara material från odlingsplatsen. (I)
Lantbruk
77
3.3.5 Energiplanering
Reglerna syftar till att effektivisera energianvändningen samt att ersätta fossil
energi med förnybar energi på gårdsnivå.
Reglerna 3.3.5.1 till 3.3.5.3 gäller bara företag med en årlig energianvändning
på mer än 500 000 kWh eller med mer än 100 djurenheter, reglerna ska efterlevas
senast 2014-12-31. KRAV avser att successivt utöka reglerna till att gälla fler
företag när det finns tillgång till motsvarande stöd och hjälpmedel som idag finns
för stora företag. Reglerna i det här avsnittet gäller inte KRAV-ansluten växthusproduktion. Du
som har sådan ska istället följa reglerna i avsnitt 4.6.5 om energianvändning i
växthus.
3.3.5.1 Energikartläggning
Denna regel gäller bara företag med en årlig energianvändning på mer än
500 000 kWh eller med mer än 100 djurenheter.
Du ska göra en energikartläggning över energianvändningen för jordbrukets
processer och aktiviteter. Du ska beräkna jordbrukets årliga direkta energianvändning uppdelat på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt andra eventuella
drivmedel och bränslen. Beräkningsunderlaget ska kunna styrkas med fakturor
över inköp eller liknande.
Du ska ha genomfört kartläggningen senast 2014-12-31. Kartläggningen ska
uppdateras vart femte år. Du kan hitta information om hur du gör en energikartläggning på KRAVs hemsida.
3.3.5.2 Energieffektivisering
Denna regel gäller bara företag med en årlig energianvändning på mer än
500 000 kWh eller med mer än 100 djurenheter.
Du ska arbeta systematiskt med energieffektivisering på gården och ha en plan
med åtgärdsförslag för energieffektivisering. Du ska använda nyckeltal för att
följa upp energieffektiviseringsarbetet.
3.3.5.3 Nyckeltal för energi
Denna regel gäller bara företag med en årlig energianvändning på mer än
500 000 kWh eller med mer än 100 djurenheter.
Du ska ta fram nyckeltal för mängd använd energi i relation till:
• gårdens areal
• levererade animalier
• torkning av spannmål, trindsäd och oljeväxter
Nyckeltalen ska du dokumentera vart femte år i samband med den förnyade energikartläggningen. Nyckeltalen ska uttryckas enligt tabellen nedan.
Obs! Fortsätter på nästa sida.
78
Lantbruk
Produktionsgren
Nyckeltal
Fältarbete i växtodlingen
Liter/hektar
Levererade animalier
kWh/kg mjölk
kWh/diko och kalv (till 220 dagars ålder)
kWh/kg nötkött (levandevikt)
kWh/slaktsvin
kWh/smågris
kWh/lamm
kWh/kg ägg
kWh/kyckling
Torken
kWh/kg borttorkat vatten
Du kan hitta information om hur du gör en energikartläggning på KRAVs hemsida.
3.3.5.4 Minska användningen av fossila bränslen på gården
Du ska arbeta systematiskt med att minska användningen av bränslen från fossila
energikällor på gården.
3.3.5.5 Förnybar el
Du ska i ditt företag eller verksamhet använda el som till 100 procent kommer
från förnybara energikällor. KRAV rekommenderar el som är miljömärkt, eller
motsvarande. Undantag från denna regel kan beviljas om du är låst av ett flerårigt
elavtal. Undantaget gäller inte efter 2015-12-31.
Elanvändning som du inte råder över, t.ex. vid inköp av tjänster, räknas inte
som din och behöver inte komma från förnybara energikällor.
3.3.6 Skötselplan för natur- och kulturskydd samt för biologisk mångfald
Som KRAV-ansluten ska du ta stor hänsyn till natur och kulturmiljöer inklusive
den biologiska mångfalden. Du bör upprätta en skötselplan för natur- och kulturvärden. Om du har en sådan skötselplan ska du också tillämpa den. Om du ännu
inte har gjort en skötselplan för din gård ska du använda Miljöhusesynens checklista om biotopskydd och fornminnen och genomföra den. (I)
3.3.7 Åtgärder för natur- och kulturskydd
Du ska vidta följande åtgärder om de är relevanta på din gård: • Minimera den negativa påverkan på mark och vatten vid betesdrift (I)
• Undvik tillskottsutfodring på naturbetesmarker. (K)
• Undvik preparat med svårnedbrytbara substanser för parasitbekämpning
när djuren går på naturbetesmarker. Exempel på sådana substanser är
avermectiner. (K)
• Skydda naturbetesmarker samt åkerholmar och andra värdefulla landskapselement från bökande tamdjur. (K)
• Hävda skyddsvärda ängs– och hagmarker väl. Med skyddsvärda menas
att de har stor betydelse för flora och fauna eller ett högt kulturvärde. (K)
• Bevara bärande träd och buskar, som vilda fruktträd, nötträd och liknande,
Lantbruk
79
samt hamlade träd och alléer. När detta inte är möjligt ska du ersätta dem
med nya träd. (K)
• Undvik åtgärder som kan skada biotopskyddade områden i jordbruksmark som exempelvis stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar, alléer, öppna
diken, källor samt småvatten och våtmarker.
• Undvik att odla upp eller på annat sätt varaktigt förändra viktiga och
känsliga ekosystem med lång kontinuitet, till exempel naturskogar och
våtmarker. (I)
• Se till att inte överutnyttja vattenresurserna. Finns det risk att marken blir
försaltad ska du vidta åtgärder som motverkar det. (I)
3.3.8 God hävd
Du ska hålla odlingen i god hävd, det vill säga odlingen ska vara välskött, för att
minska risken att ogräs och skadegörare förökar sig i odlingen. (EU)
80
Lantbruk
4
Växtodling
KRAV-certifierad växtodling inleds med en karenstid då du följer reglerna men
inte får sälja produkterna som KRAV-certifierade. Du ska ha en varierad växtföljd
med vall eller gröngödsling. Den bidrar till en god växtnäringsförsörjning och
förebygger sjukdomar och stora ogräsproblem. En grundtanke är att växtnäringen så långt som möjligt ska återföras från djurproduktion och från livsmedelsproduktionen. Många organiska gödselmedel är tillåtna, men inte stallgödsel från
den mest intensiva konventionella produktionen. Du får använda vissa oorganiska gödselmedel i sina naturliga former, men inte konstgödsel. I växthus ska du
alltid odla i jord. För svampodling finns särskilda regler för substrat.
Förebygg sjukdomar, skadedjur och ogräsproblem genom gröd- och sortval,
varierad växtföljd och naturliga fiender till skadegöraren.
Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande växtodling som ger produkter av hög kvalitet. Utforma din KRAV-certifierade växtodling så att:
• du bevarar och stärker markens och det övriga ekosystemets långsiktiga
produktionsförmåga
• du skyddar och utvecklar den biologiska och genetiska mångfalden i
kulturlandskapet och i produktionen
• du använder så lite fossila bränslen och andra icke förnybara resurser
som möjligt
• du undviker att använda naturfrämmande ämnen och minimerar utsläppen av föroreningar till den omgivande miljön
• du minskar utsläppen av växthusgaser.
Läsanvisning
Under rubriken ”Allmänt” hittar du regler om karenstid, parallellodling och vad
du ska dokumentera angående odlingen. Slutligen finns information om hur tillverkare av tillåtna produktionshjälpmedel kan få dessa bedömda och publicerade
på KRAVs hemsida. Dessutom finns här regler om skyddsavstånd och vad som
ska göras för att undvika föroreningar i odlingen. Avsnitt 4.2 beskriver vad du
ska göra för att minimera förluster av växtnäring och när du behöver göra en
växtnäringsbalans. Avsnitt 4.3 anger vilka gödselmedel som är tillåtna och vilka
som inte är det. I avsnitt 4.4 finns regler för växtskydd och i 4.5 framgår vad som
krävs för utsäde och plantor. Du som odlar i växthus ska följa alla tillämpliga
regler i avsnitt 4.1 - 4.5 (de regler som inte gäller växthusproduktion är i rubriken
markerade med ”gäller inte växthus”) samt de särskilda regler för växthus som
du hittar i avsnitt 4.6. För svampodling finns specifika regler i avsnitt 4.7.
4.1 Allmänt
Här hittar du regler om karenstid, parallellodling och vad du ska dokumentera.
Dessutom finns här regler om övergång från EU-ekologisk till KRAV-certifierad
odling, om att KRAV-odlingen inte får flyttas runt på gården, om odling på
mulljordar samt regler om skyddsavstånd och vad som ska göras för att undvika
föroreningar.
82
Växtodling
Det finns även en regel för tillåtetbedömning som beskriver hur tillverkare av
produktionshjälpmedel kan få dessa bedömda som tillåtna i KRAV-odling.
Tänk särskilt på
Du ska lämna en särskild ansökan till certifieringsorganet för att retroaktivt få
tillgodoräkna dig karenstid, alltså få karenstidens början räknad från ett tidigare
datum än du anmälde marken. Se regel 4.1.1.4.
Du får inte på samma brukningsenhet odla samma gröda konventionellt och
enligt KRAVs regler, så kallad parallellodling, med få undantag, se regel 4.1.4.2.
4.1.1 Karenstid
Innan du får sälja en gröda som KRAV-godkänd ska marken ha legat i karens en
viss tid. Det är den tid som går från det att du börjar odla enligt KRAVs regler
tills du får börja sälja dina grödor som KRAV-certifierade. (EU)
Under karenstiden ska du följa KRAVs regler och ha anmält dig till ett godkänt certifieringsorgan så att de kan göra revision hos dig. Karenstiden startar
det datum som du anmäler till certifieringsorganet att du vill använda marken
för KRAV-certifierad odling eller då certifieringsorganet bedömer att du uppfyller
reglerna. (EU)
4.1.1.1 Karenstid för olika grödor
Marken där du odlar ettåriga grödor har två års karenstid. Det måste alltså gå två
år innan du får så den första gröda som ska bli KRAV-certifierad. Observera att
höstsådd gröda därmed först kan bli godkänd om den sås på hösten efter att det
gått två år sedan karensstart. (EU)
För vallar och beten är karenstiden två år innan du kan skörda den gröda som
ska bli KRAV-certifierad. (EU)
För fruktträd, bärbuskar och övriga etablerade perenna grödor förutom vallar
är karenstiden tre år innan du kan börja skörda den gröda som kan bli KRAV-certifierad. För perenna grödor som etableras på karensmark gäller att markens
tvååriga karenstid ska ha gått innan du kan skörda gröda som KRAV-certifierad
(EU). Observera regeln om KRAV-godkända plantor 4.5.3.
Karenstiden är säsongsbaserad. Det innebär för ettåriga och fleråriga grödor
att det inte måste ha gått exakt på dagen två respektive tre år sedan du påbörjade
karenstiden när du sår den första gröda som kan KRAV-certifieras. (EU)
Om marken varit utsatt för intensiv kemisk bekämpning kan karenstiden
förlängas. Jordbruksverket beslutar om en sådan förlängning. (EU)
Om avloppsslam har spridits på marken förlängs karenstiden till minst tre år
för alla grödor. Under hela denna tid får grödor från denna mark inte användas
som foder för KRAV-certifierade djur.(K)
Om du odlar i en avskild markbädd bestående av jord som är godkänd enligt
regel 4.6.1 behövs ingen karenstid. En avskild markbädd är en odling där det finns
en barriär så att växten inte kan komma i kontakt med den ursprungliga jorden.
En sådan barriär kan vara av plast, plåt, betong, trä eller annat material som
växtrötter normalt inte kan ta sig igenom.
Växtodling
83
4.1.1.2 Foder från en odling i karens (gäller inte växthus)
Fodergrödor från en odling i karens får du använda till egna KRAV-certifierade
djur enligt vissa regler, se 5.7.14. Du får även sälja foder från en karensodling om
fodret skördas tidigast 12 månader efter att karenstiden påbörjades på marken.
Använd i så fall följande märkning vid marknadsföring och försäljning ”Karensfoder producerat under andra årets karensårsodling innan produktionen kan
KRAV-certifieras”. (EU)
Om du ska producera foderblandningar för försäljning så ska du vara certifierad enligt kapitel 11.
4.1.1.3 Utsäde från en odling i karens
Om du uppfyller följande villkor får du sälja eller själv använda skörden från en
KRAV-ansluten odling som ligger i karens som KRAV-certifierat utsäde:
• Du ska anmäla marken till karens och påbörja karenstiden innan du sår
utsädesgrödan. (EU)
• Om du odlar vallfrö eller andra fleråriga grödor ska du anmäla och påbörja karenstiden minst 12 månader innan du skördar odlingen. (EU) 4.1.1.4 Retroaktivt godkännande av karenstiden
Du som under en tid haft din produktion i ett system för stöd för ekologisk produktion kan under vissa förhållanden i efterhand räkna in den tiden i karenstiden
för att få din produktion KRAV-certifierad snabbare. (EU)
Detta gäller mark där du fått miljöersättning för ekologiska produktionsformer eller miljöersättning för bete och slåtterängar i landsbygdsprogrammet. (EU)
Även mark som inte haft dessa miljöstöd kan godkännas i efterhand om du
kan bevisa att otillåtna medel inte använts på marken under minst tre sammanhängande år före din anmälan. I dessa fall fattar Jordbruksverket beslut i varje
enskilt fall. (EU)
Vill du ha retroaktivt godkännande ska du ansöka till ditt certifieringsorgan i
god tid före odlingssäsongen.
Innan du kan skörda en KRAV-godkänd gröda från en mark med retroaktivt
godkänd karens måste certifieringsorganet, eller i förekommande fall Jordbruksverket, ha beslutat att retroaktivt godkänna föregående års karens.
4.1.1.5 Retroaktivt godkännande för en del av karenstiden
Om din ansökan om retroaktiv karens bara kan godkännas för ett år tillbaka så
kan årets gröda räknas som foder odlat på karensmark och skördat efter 12 månader. Du kan då tillämpa regel 5.7.14.1 eller 5.7.14.3. En förutsättning är att du
skördat årets gröda efter det datum certifieringsorganet, eller i förekommande fall
Jordbruksverket, beslutat att retroaktivt godkänna föregående års karens.
4.1.2 Övergång från EU-ekologisk till KRAV-certifierad odling
Du som haft din ekologiska växtodling certifierad enligt (EG) nr 834/2007 och
vill få den KRAV-certifierad ska anmäla det till ditt certifieringsorgan. Det behövs
ingen ny karenstid, men du ska uppfylla KRAVs regler senast från och med det
datum som du har anmält till ditt certifieringsorgan som startpunkt för att få din
84
Växtodling
produktion KRAV-certifierad. Du får däremot inte växla fram och tillbaka mellan
EU-ekologisk och KRAV-certifiering på en och samma mark. (K)
4.1.3 Du får inte flytta runt KRAV-certifierad odling
Du får inte odla konventionellt en tid på tidigare KRAV-certifierad mark för att
sedan börja odla KRAV-certifierat där igen. Om du går ur KRAV-certifieringen
och driver gården konventionellt måste du vänta fem år innan du kan ansöka om
återinträde. Detta gäller även för enstaka KRAV-anslutna skiften.
Du kan bara få ny mark KRAV-certifierad om du har kvar all tidigare
KRAV-certifierad mark i certifieringen. Om du anmäler ny mark får du heller inte
ta ut KRAV-certifierad mark ur certifieringen senare under samma säsong.
Det finns två undantag från regeln:
• när du har förlorat mark som tidigare varit KRAV-certifierad, till exempel
genom att ett arrende upphört
• om den KRAV-anslutna delen av din brukningsenhet därigenom blir
bättre sammanhållen.
Vill du utnyttja något av dessa undantag så ska du dokumentera vilken mark
det handlar om och motivera varför du ska få göra undantag. Ditt certifieringsorgan bedömer om du uppfyller regeln.
4.1.4 Parallellodling inte tillåten, men hela gården behöver inte läggas om
Du behöver inte lägga om all mark på din gård till KRAV-certifierad produktion,
men du får inte odla samma gröda både konventionellt och KRAV-certifierat eller
på karensmark, så kallad parallellodling, Du får dock odla olika sorter som är
lätta att skilja från varandra till exempel potatis med olika skalfärg. Det räknas
inte som parallellodling och är tillåtet. Ett annat exempel är att du odlar havre i
renbestånd på din KRAV-certifierade mark och sår in minst 10% korn i din konventionella havre och därmed gör den till blandsäd. (EU)
Det spelar ingen roll om du tänkt använda en parallellodlad gröda till egna
konventionella djur eller sälja all gröda av samma slag som konventionell. Du får
inte ha parallellodling ändå. (EU)
Du får heller inte odla vår- och höstformer av samma gröda, det räknas som
parallellodling. (EU)
4.1.4.1 Samma gröda i karens och KRAV-certifierad är inte parallellodling
Det räknas inte som parallellodling om du odlar samma gröda på karensmark och
på KRAV-certifierad mark. Det är tillåtet utan parallellodlingskontroll. Du ska
dock hålla den KRAV-certifierade grödan och den från karensmark åtskilda och
dokumentera det. (EU)
4.1.4.2 Få undantag för att parallellodla
I vissa undantagsfall får du parallellodla samma sort eller sorter som är svåra att
skilja från varandra. (EU)
1. Du får parallellodla fleråriga perenner av samma sorter eller sorter som är
svåra att skilja åt om de har en minsta odlingstid om 3 år. Detta undantag
gäller under en omställningsperiod om maximalt 5 år, se nedan.
Växtodling
85
2. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja
åt i forsknings- eller utbildningssyfte.
3. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja
åt när du producerar utsäde, vegetativt förökningsmaterial och plantor.
4. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja
åt på mark som används för bete.
För att kunna utnyttja något av dessa undantag ska certifieringsorganet också
göra en särskild parallellodlingskontroll hos dig (EU). Det innebär att du ska:
• i förväg ansöka skriftligt om en parallellodlingskontroll till ditt certifieringsorgan. Kontakta ditt certifieringsorgan för att få veta hur den går
till, när den ska ske och vad det kostar. De vidarebefordrar ansökan till
Jordbruksverket vars godkännande krävs.
• underrätta ditt certifieringsorgan senast 48 timmar innan du skördar var
och en av de berörda produkterna.
• efter att du skördat ska du underrätta ditt certifieringsorgan om exakt hur mycket du skördat och hur du håller isär konventionella och
KRAV-certifierade produkter. Dokumentation över skördade mängder
och rutiner för särhållning ska finnas tillgängliga för kontroll. (EU)
Du som utnyttjar undantaget enligt punkt 1 ovan ska även upprätta en plan
för hur du ska ställa om hela din perenna odling på gården. Den sista delen av
odlingen ska läggas om senast inom 5 år. Planen ska följas upp och godkännas
årligen av Jordbruksverket. Du ska kunna visa för ditt certifieringsorgan att Jordbruksverket godkänt din plan. (EU)
4.1.5 Dokumentera din odling
Du ska löpande föra en växtodlingsjournal med uppgifter om grödornas fördelning på olika skiften och datum för åtgärder, medel och mängder samt behandlingsmetoder. Följande ska du dokumentera:
• Användning av gödselmedel per skifte: Använt gödselslag och gödselgiva
(mängd per hektar) samt spridningsdatum (EU). I regel 4.2.5 finns information om gödslingsplan (K)
• Användning av växtskyddsmedel per skifte: Preparat och mängd per hektar samt spridningsdatum. Kommentar om varför du behöver använda
växtskyddsmedlet (vilka skadegörare som bekämpas) (EU)
• Inköp av produktionshjälpmedel: vilka produktionshjälpmedel du köpt
(EU)
• Skörd: hur mycket du skördat av de olika grödor du odlar (ton per hektar
i genomsnitt per gröda) (EU)
Du ska kunna visa verifikationer och produktblad för inköpta produktionshjälpmedel. Din dokumentation ska vara tydlig och väl samlad. Du ska spara
dokumentationen på gården så ett den ger information över en längre tidsperiod.
Vid revision under odlingssäsong godkänns dagboksanteckningar. (EU)
4.1.6 Bedömning av produktionshjälpmedel som tillåtna eller inte
Gödselmedel och växtskyddsmedel räknas som produktionshjälpmedel. De kan
KRAV-certifieras enligt kapitel 12, vilket innebär att de är godkända att använda
86
Växtodling
i KRAV-certifierad odling och får marknadsföras som sådana. Den som tillverkar
eller marknadsför ett produktionshjälpmedel och inte vill certifiera medlet kan
ändå få en bedömning gjord om produkten får användas enligt KRAVs regler. Ett
godkänt certifieringsorgan gör sådana bedömningar mot ersättning. Tillverkaren
eller marknadsföraren ska då lämna de uppgifter om produkten som certifieringsorganet behöver för sin bedömning.
Om produkten uppfyller samtliga regler om produktionsprocessen och råvarornas ursprung enligt kapitel 4 i KRAVs regler samt är tillåtet att använda enligt
förordning 834/2007, så publicerar KRAV produkten på sin webbplats, du hittar
en lista på www.krav.se/lantbruk
I sin produktinformation får tillverkaren ange att produkten är tillåten i
KRAV-certifierad produktion. Tillverkaren får dock inte ange detta på förpackningen. Produkterna får inte märkas med KRAVs märke för produktionshjälpmedel och detta får inte heller användas i marknadsföring av produkten. KRAVs
märke för produktionshjälpmedel får bara användas för produkter som certifierats enligt Kapitel 12.
Syftet med regeln är att var och en ska slippa göra en bedömning av olika
produkter som finns på marknaden.
4.1.7 Föroreningar och skyddsavstånd
De här reglerna ska förhindra att dina KRAV-godkända grödor förorenas när du
odlar dem. Föroreningar är till exempel föroreningar från trafik och angränsande
konventionella odlingar eller tungmetaller eller andra oönskade ämnen som kan
finnas i gödselmedel eller mark.
Tänk på
Tidigare markanvändning kan innebära att bekämpningsmedelsrester eller andra
föroreningar fortfarande finns kvar i marken. Ta reda på hur marken använts
innan du påbörjar karens på marken.
4.1.7.1 Hårt trafikerade vägar (gäller inte växthus)
Grödor som odlas inom 25 meter från kanten av en hårt trafikerad väg får inte
användas som livsmedel. Hårt trafikerade är i detta sammanhang vägar som trafikeras av mer än 3 000 fordon per dygn i genomsnitt räknat på årsbasis. (K)
4.1.7.2 En förorenad odlingsplats eller gröda kan underkännas
Certifieringsorganet kan underkänna en odlingsplats om det finns så mycket
rester av oönskade ämnen att de kan orsaka problem. Detta gäller till exempel
om det i de KRAV-certifierade produkterna finns rester från föroreningar i sådana
koncentrationer att det påverkar produkternas värde som livsmedel eller foder.
Höga halter av föroreningar är också skäl för certifieringsorganet att underkänna
grödan. (K)
Vid karensstart ska du som producent kunna redogöra för tidigare markanvändning (K). Du ska via odlingshistorik undersöka och dokumentera markföroreningar om det finns anledning att misstänka att sådana föroreningar kan finnas. (SL)
Växtodling
87
4.1.7.3 Skyddsavstånd till egen konventionell odling (gäller inte växthus)
Om du inte brukar hela din gård enligt KRAVs regler så får du inte utföra kemisk
bekämpning närmare än 25 meter från KRAV-ansluten mark. Du får inte sprida
konstgödsel närmare än 10 meter från KRAV-ansluten mark. När du radmyllar
gödsel eller sår med betat utsäde så räcker det om du har 1 meters skyddsavstånd
till KRAV–ansluten mark. (K)
Om du bedriver konventionell odling i ett annat företag och den odlingen
gränsar mot din KRAV-certifierade odling så ska du tillämpa skyddsavstånden i
denna regel. (K)
4.1.7.4 Gräns till grannens konventionella odling (gäller inte växthus)
Du ska vidta åtgärder för att minimera riskerna för att din KRAV-anslutna mark
eller gröda förorenas av kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel som används på någon annan producents odlingar som ligger intill dina. Du ska informera dina grannar om att du odlar ekologiskt eller ha en skyddszon. (K)
Det ska finnas en tydligt markerad gräns i fältet mellan KRAV-ansluten mark
och konventionell odling. Om skiftena går ihop och det inte finns naturlig avskiljning som till exempel diken, väg, permanent stängsel eller åkerren, ska gränspinnar eller motsvarande finnas längs gränsen med högst 50 meters mellanrum. (K)
Vid kemisk bekämpning måste din konventionelle granne som ett minimum
tillämpa vindanpassat skyddsavstånd med ”särskild hänsyn” enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) och allmänna råd (97:3), www.naturvardsverket.se , eller se Jordbruksverkets ”Hjälpreda för bestämning av vindanpassat
skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom”. (SL) 4.1.7.5 Rena maskiner
Du ska rengöra såmaskiner, tröska, gödselspridare, lantbrukssprutor och liknande
väl om du har använt maskinerna för produktionshjälpmedel, skördeprodukter
eller utsäden som inte är tillåtna enligt KRAVs regler. (K)
4.1.7.6 Tungmetaller
Du ska begränsa hur mycket tungmetaller du tillför din åkermark. Tungmetaller
kan följa med till exempel gödselmedel, kalkningsmedel, jordförbättringsmedel,
växtskyddsmedel eller foder och fodermineraler. Du ska se till att det finns en
analys av halten tungmetaller i en sådan produkt innan du använder den när det
finns anledning att anta att halten tungmetaller kan vara hög. Du ska inte använda sådana mängder eller typer av produkter att du överskrider den högsta tillåtna
tillförseln av tungmetaller. I tabellen nedan ser du de mängder som du maximalt
får tillföra åkermarken via inköpta produktionshjälpmedel per hektar och år.
Gränsvärdena avser genomsnitt räknat för en femårsperiod. (K)
88
Växtodling
Tungmetaller
Ämne Bly
Kadmium
Koppar
Krom
Kvicksilver Nickel
Zink
Silver
g/ha och år
25
0,45
300*
40
0,8
25
600
3
* För koppar kan större
mängder, maximalt 1 kg
per hektar, godtas om du
kan visa att den aktuella
åkermarken behöver koppartillskott.
Om du tillför 1 ton/ha och år av en produkt som innehåller 1 ppm av ett visst
ämne så innebär det ett tillskott på 1 g/ha och år av det ämnet. Tänk på att lägga
ihop mängderna när du tillför flera olika medel.
4.1.8 Odling på mulljordar
Odling på mulljordar ger ett betydande bidrag till jordbrukets utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Vid dränering och uppodling av mulljordar ökar genomluftningen och det organiska materialet bryts ned varvid koldioxid avgår och i
förlängningen ökar även utsläppen av lustgas. Regeln har som syfte att medvetandegöra problematiken kring odling på mulljordar. Regeln kan sedan skärpas i takt
med ökat kunskapsläge.
Mulljord är en jord som innehåller minst 30 viktprocent organiskt material i
matjorden. Ett skifte anses bestå av mulljord om mulljorden täcker mer än hälften
av skiftets yta.
4.1.8.1 Åtgärder
Du får inte dika ut torvmarker för att etablera nyodling på mulljord. Observera
att du får underhålla en befintlig odlingsmark på en mulljord.
4.2 Hushålla med växtnäringen
Här finns regler för växtföljd, gödslingsplan, växtnäringsbalans och olika åtgärder du ska vidta för att minska förlusterna av växtnäring och minska utsläpp av
växthusgaser. Genom växtföljder där du odlar vall och baljväxter tar du tillvara
växternas förmåga att skapa en god markstruktur och att ta upp luftens kväve.
Det här vill vi nå
Att förluster av näringsämnen från jordbruksmark blir så liten som möjligt.
Reglerna syftar till att minimera jordbrukets negativa påverkan på marken, de
omgivande ekosystemen och klimatet samt att minimera användningen av icke
förnybara resurser.
Växtodling
89
Tänk särskilt på
Du ska ha en gödslingsplan och kunna redovisa vad du gör för att minimera
växtnäringsförluster.
De flesta KRAV-anslutna växtodlare som tar in växtnäring utifrån i form av
gödsel eller foder ska regelbundet göra en fosforbalans. Du ska sträva efter balans
mellan införd och bortförd fosfor.
4.2.1 Vall eller gröngödsling i växtföljden (gäller inte växthus)
Du ska ha en varierad växtföljd där baljväxter och vall eller gröngödsling ingår
på varje skifte. De kvävefixerande baljväxterna är viktiga för att försörja den
KRAV-certifierade odlingen med kväve. Vall och gröngödsling har en ogräsreglerande funktion, bidrar till att öka och bevara markens bördighet samt minskar
risken för växtnäringsläckage. För att uppnå ett lågt kväveläckage även vid odling
av ettårig gröngödsling med stort baljväxtinslag är det viktigt att tidpunkten för
vallbrott anpassas efter jordart och klimat. Vall eller gröngödsling kan inte ersättas med fånggrödor. (EU)
Vall eller gröngödsling ska förekomma till minst 20 procent i växtföljden på
varje enskilt skifte. Andelen kan minskas till 10 procent vid särskilda skäl. Växtföljden omfattar normalt högst 10 år. Om du har mellan 10 och 20 procent vall i
din växtföljd ska du kunna redogöra för dina särskilda skäl. (K)
Du behöver inte följa kravet på en varierad växtföljd om du odlar fleråriga
växter med en omloppstid som är längre än fem år, till exempel buskar och träd
eller permanenta beten. (EU)
4.2.2 Minimera erosionen och läckaget av växtnäring
För att din växtodling ska godkännas ska du odla på ett sådant sätt att du minimerar förlusterna av växtnäring och minskar risken för erosion. Du ska kunna
redovisa vilka åtgärder du gjort och planerar (K).
Exempel på sådana åtgärder är:
• att ha marken bevuxen vintertid
• att odla fånggrödor
• att lagra stallgödsel tätt och hantera stallgödsel på ett sådant sätt att den
läcker så lite näring som möjligt
• att sprida stallgödsel med lämplig teknik och vid en lämplig tidpunkt
(kan kräva större lagringskapacitet än vad lagen kräver). • att bryta vall vid lämplig tidpunkt
• att i växthus hantera näringslösningar och överskott av bevattningsvatten
väl.
Du ska som minimum följa den lagstiftning som gäller i ditt område, exempelvis
om bevuxen mark vintertid och vilka tidpunkter du får sprida stallgödsel. En
sammanfattning av lagstiftningen på området finns i LRFs Miljöhusesyn avsnittet
Växtodling. Du kan hitta miljöhusesynen via www.miljohusesyn.nu.
4.2.3 Lämna en permanent bevuxen zon mot vattendrag (gäller inte växthus)
Du ska lämna en skyddszon på minst tre meter invid vattendrag, våtmarker och
90
Växtodling
sjöar som normalt är vattenförande året om. Denna skyddszon ska vara permanent bevuxen och ogödslad. Tre meter räknas horisontellt från medelvattenlinjen. (K)
När du sprider stallgödsel invid vattendrag ska du dessutom lämna en ogödslad skyddszon som sträcker sig minst två meter från jordbruksmarkens kant och
in på fältet. (SL)
4.2.4 Nedbrukning av flytgödsel, urin och rötrest (gäller inte växthus)
En snabb nedbrukning av flytgödsel, urin och rötrest är viktigt för att minska
ammoniakavgången och därmed få möjlighet till ökat kväveutnyttjande.
Du ska bruka ner flytgödsel, urin och rötrest direkt eller inom fyra timmar vid
spridning på obevuxen mark. (K) Observera dock att enligt lagstiftning för vissa
delar av Sverige ska fastgödsel brukas ner vid spridning.
4.2.5 Du ska ha en gödslingsplan
Du ska anpassa gödslingen till grödans behov, för att minska risken för växtnäringsförluster. Därför ska du planera din gödsling så att du varje år för olika
skiften tar hänsyn till åtminstone kväve och fosfor. Utgå ifrån föregående års
skörderesultat för aktuella skiften, årets förväntade skördenivå, förfrukt samt
platsegenskaperna (exempelvis baserat på aktuell markkarta). Om du brukar flera
skiften på samma sätt kan du redovisa dessa tillsammans. Om du enbart använder egen stallgödsel och egna fodermedel samt om du har mindre än 25 djurenheter och har maximalt 50 hektar odling räcker det med att du via gödslingsjournal visar att stallgödseln sprids jämnt över arealen. Detta är samma undantag som
för kravet på att redovisa fosforbalans (regel 4.2.6) (K)
Inom växthusodling ska du anpassa gödslingen så väl som möjligt till kulturens behov. (K)
Observera att gällande lagstiftning begränsar hur mycket fosfor och kväve du
maximalt får tillföra från organiska gödselmedel per hektar och år, se mer information på www.jordbruksverket.se). (SL)
4.2.6 Krav på växtnäringsbalans för lantbruk och frilandsodling av grönsaker,
frukt och bär (för växthus se regel 4.2.7)
För att du ska ha god kontroll på användningen av fosfor på gårdsnivå ska du
regelbundet göra en fosforbalans för din KRAV-certifierade odling. Du kan även
behöva göra en kvävebalans om certiferingsorganet gör den bedömningen. (K)
KRAV har valt att i första hand fokusera på fosfor för att fosfor är en ändlig
resurs och för att om man tillför för mycket fosfor till jordar med höga fosforklasser så ökar risken för fosforförluster. Dessutom är det lätt att göra en
balansberäkning av fosfor och förhållandevis lätt att tolka den. Det är också stor
risk att du tillför för mycket fosfor när du gödslar med stallgödsel och produkter
som är tillverkade av stallgödsel.
Undantag:
Du behöver inte redovisa en fosforbalans om du:
Växtodling
91
• normalt inte för in några gödsel- eller fodermedel till din KRAV-certifierade gård
• bara för in mineralfoder
• odlar högst 5 ha åkermark av grönsaker, potatis, sockerbetor, frukt och
bär på friland
• odlar högst 50 ha åkermark av övriga lantbruksgrödor
• har högst 25 djurenheter (djurenhet definieras enligt SFS 1998:899, se
LRFs Miljöhusesyn)
• har en konventionell djurhållning där inga inköp av till exempel fodermedel sker
• endast behöver göra mindre inköp av foder vid extrema år, men inte
annars (K)
Har du ett samarbetsavtal om foder och gödselmedel (regel 5.7.2) med en annan
gård kan du undantas krav på att redovisa växtnäringsbalans om ni tillsammans
uppfyller kraven på att inte göra fosforbalans, exempelvis genom att inte föra in
fosfor till den gemensamma KRAV-certifierade produktionen. Ditt certifieringsorgan bedömer detta. (K)
Även om dessa undantag gäller dig så kan ditt certifieringsorgan begära att du
redovisar en fosforbalans och/eller kvävebalans om det anser att en sådan behövs
för att bedöma växtnäringssituationen på din gård. Regel 4.2.6.3 om högsta
tillåtna överskott gäller alla.
4.2.6.1 Du ska ha en aktuell fosforbalansberäkning
Du ska ha en aktuell beräkning av gårdens fosforbalans. Om ingen förändring i
produktionen skett räcker det med att du gör en ny beräkning vart tredje år. Förändring i produktionen är till exempel om du gör en förändring av gödsel- eller
foderinköp som ökar införseln av fosfor till gården, om du ändrar grödval så att
fosforbortförseln från gården ökar eller minskar eller om du byter produktionsinriktning. Balansen ska beräknas efter avslutad säsong och finnas tillgänglig vid
revision senast 31 mars året efter beräkningsåret.
Du kan behöva göra beräkning av gårdens fosforbalans oftare om ditt certifieringsorgan begär det, t ex om du ligger nära gränsen för tillåtna överskott enligt
regel 4.2.6.3, eller om du har överskott som kräver åtgärdsplan. Beräkningen
ska baseras på faktiska värden från det aktuella året. Vid kraftiga avvikelser från
normalår kan du justera skörden till skörden ett genomsnittligt år. (K)
Om du inte brukar hela gården enligt KRAVs regler ska du bara räkna på den
KRAV-certifierade delen. Mer information om hur du gör en fosforbalans hittar
du på www.krav.se/lantbruk.
4.2.6.2 Du ska ha en aktuell markkarta om du har överskott av fosfor
Om din fosforbalans visar på ett överskott av fosfor ska du inom ett år ha en
markkarta som motsvarar standardkartering enligt god markkarteringssed. För en
definition av ”god markkarteringssed”, se ”Riktlinjer för gödsling och kalkning”
på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. (K)
Du behöver inte markkartera:
92
Växtodling
• Naturbetesmark och permanenta trädor.
• Permanenta beten och långliggande vall på åkermark, såvida du inte
håller mjölkkor på dessa beten.
• Tillfälliga arrenden (högst tre år i rad) och arrenden som ska tas ur certifieringen detta år på grund av att arrende upphör. (K)
4.2.6.3 Undvik överskott av fosfor
Med utgångspunkt i fosforbalansen och markkartan ska du begränsa hur mycket
fosfor du tillför. Du ska sträva efter att nå en balans mellan den mängd fosfor du
för in och den mängd du för ut, för de marker som är fosforklassade P-AL klass III
eller högre. För marker som har lägre fosforklasser får du ha ett visst överskott.
Se tabellen nedan (K).
Tillåtet årligt överskott av fosfor på den KRAV-certifierade arealen (kg/ha) i
medeltal över en femårsperiod
P-AL-värde
I
II
III
IV
V
+20
+10
+5
0
0
Det finns vissa undantag från de tillåtna överskotten av fosfor. Dessa undantag är:
• Du får ha ett högre överskott än värdena i tabellen i växtföljder baserade
på grönsaksodling på friland och i frukt- och bärodling. Då ska större
delen av gårdens KRAV-areal ha denna produktion. Att inget gränsvärde
bestämts beror på att det finns alltför lite kunskap om rimliga överskott i
den typen av växtföljder.
• I P-AL-klass IV och V tillåter KRAV att du har ett överskott på högst
2 kg fosfor/ha om du har KRAV-certifierad djurhållning förutsatt att du
inte köper in stallgödsel eller annat gödselmedel som innehåller fosfor. (K)
Enligt gällande lagstiftning får du maximalt tillföra 22 kg fosfor från organiska gödselmedel per hektar och år på de ytor där du sprider organiska gödselmedel. Du ska beräkna tillförseln som ett genomsnitt över en femårsperiod.
4.2.6.4 Åtgärdsplan vid överskott av fosfor
Om du har ett större överskott av fosfor än det som anges i tabellen (regel
4.2.6.3) så ska du redovisa en plan med åtgärder för att minska fosforöverskottet
för gården. Exempel på åtgärder är att minska inköpen av gödselmedel, öka självförsörjningsgraden av foder eller öka spridningsarealen för gödsel. Du kan också
behöva justera din växtföljd och öka andelen baljväxter för att få balans mellan
fosfor och kväve. För att kunna bedöma om din gödslingsstrategi uppfyller KRAVs regler kan
ditt certifieringsorgan begära att du gör en kvävebalans (se regel 4.2.6.5).
Åtgärdsplanen kan sträcka sig över flera år men inte längre än fem år. Åtgärdsplanen kan innebära att överskotten ska följas upp med tätare balansberäkningar.
Du ska följa åtgärdsplanen som du tar fram och den följs upp vid nästkommande revisionsbesök, eller tidigare om certifieringsorganet begär det. (K)
Växtodling
93
4.2.6.5 Krav på kvävebalans och åtgärdsplan mot kväveöverskott
Om du har ett större överskott av fosfor än det som anges i tabellen (regel
4.2.6.3) kan ditt certifieringsorgan begära att du gör en kvävebalans och vid
behov en åtgärdsplan. (K)
Att du ska göra en balansberäkning av kväve beror på att det är viktigt både
ur ett växtnärings- och klimatperspektiv. Att förbättra kväveeffektiviteten kan
minska kväveläckaget till sjöar och hav samt lustgasavgången från marken.
När du beräknar kvävebalansen ska du räkna in kvävefixering och kvävenedfall. I dataprogrammet STANK in MIND eller motsvarande program ingår dessa.
Beräkningen ska baseras på faktiska värden från det aktuella året. Vid kraftiga
avvikelser från normalår kan du justera skörden till skörd ett genomsnittligt år.
Vid behov ska en rådgivare med kvalifikationer inom området utföra arbetet eller
granska och godkänna det. (K)
Du ska med utgångspunkt i kvävebalansen sträva efter att minska överskottet
av kväve på gården. Åtgärdsplanen innebär att du ska identifiera orsaken till
kväveöverskottet och sedan kunna visa på åtgärder för att minska överskottet.
Exempel på åtgärder är en förbättrad stallgödselhantering, en fördjupad översyn
av din gödslingsplan för var och en av de olika växtföljder som används på gården, i vissa fall kanske minskning av mängden tillfört kväve genom foderinköp,
gödselmedel eller andelen kvävefixerande grödor i växtföljden. (K)
Åtgärdsplanen kan sträcka sig över flera år men inte längre än fem år. Åtgärdsplanen kan innebära att överskotten ska följas upp med tätare balansberäkningar (K)
Du ska följa åtgärdsplanen som du tar fram och den följs upp vid nästkommande revisionsbesök, eller tidigare om certifieringsorganet begär det. (K)
4.2.7 Krav på växtnäringsbalanser för växthus
Om du producerar grödor i växthus med en total yta som är större än 200 m2 och
inte har något system för att återföra bevattningsvattnet eller kan visa på något
annat sätt att det inte släpps ut bevattningsvatten i omgivande miljö, så ska du
göra en årlig växtnäringsbalans för kväve, kalium och fosfor för varje växthus eller avdelning. Om du odlar i ett avgränsat substrat så ska du göra en redovisning
per kultur. Den yta som avses är den som används för KRAV-certifierad odling i
växthuset. Växtnäringsbalans ska redovisas om man vid något tillfälle under året
använder mer än 200 m2 av växthusytan. Du ska uppdatera växtnäringsbalansen
varje år efter säsong och redovisa till certifieringsorganet. (K)
Syftet med att beräkna växtnäringsbalansen är att allt eftersom anpassa hur
mycket gödsel du använder så väl som möjligt till kulturens behov, och därmed
minska negativ miljöpåverkan och risken för näringsförluster.
4.3 Gödselmedel, jordförbättringsmedel
Här finns regler för vilka gödselmedel du får använda i KRAV-certifierad växtodling och vilka villkor som gäller för användningen. Det finns även en regel för
bedömning av om rötrest från biogasanläggning är tillåten eller inte.
94
Växtodling
Det här vill vi nå
En nära koppling mellan djurhållning och foderproduktion samt att kretsloppet
mellan stad och land ska slutas utan att åkermarken riskerar att förorenas. Detta
är viktiga grundtankar i KRAV-certifierad produktion.
KRAV-certifierad odling ska inte vara beroende av gödsel från produktionsformer som skiljer sig mycket från målsättningen för KRAV-certifierad djurhållning
när det gäller djurens hälsa och möjlighet till naturligt beteende.
Tänk särskilt på
• Du ansvarar för att gödselmedel och andra produkter som du köper in till
gården inte innehåller höga halter av tungmetaller eller andra föroreningar.
• För att försäkra dig om att ett gödselmedel verkligen är tillåtet i
KRAV-certifierad odling, kan du titta efter KRAVs märke för certifierade
produktionshjälpmedel. Hur detta märke ser ut kan du se i Kapitel 1.
Dessa produktionshjälpmedel är certifierade enligt kapitel 12 och finns i
produktlistan på KRAVs webbplats www.krav.se.
• Det finns även en lista över tillåtetbedömnda produktionshjälpmedel på
KRAVs webbplats www.krav.se/lantbruk. Dessa medel är inte KRAV-certifierade, men tillverkaren har fått sitt produktionshjälpmedel bedömt
enligt KRAVs regler av ett certifieringsorgan.
4.3.1 Allmänt
Du ska i första hand välja gödselmedel som är rester från växtproduktion och
djurhållning, till exempel gröngödsling och stallgödsel. De är organiska gödselmedel. Några oorganiska gödselmedel får användas i sina naturliga former. (EU)
Ta också hänsyn till kretsloppsprincipen, risken att förbruka ändliga resurser
och klimatpåverkan. KRAV kan underkänna gödselmedel om tillverkning och
användning innebär en oacceptabel miljöpåverkan. (K)
4.3.2 Införsel av gödselmedel är tillåtet vid behov
Du får bara använda de organiska och oorganiska gödselmedel som är tillåtna
enligt regelavsnitt 4.3.5 och 4.3.6 när grödan har behov och om andra odlingstekniska åtgärder och gödsel från gårdens egna ekologiska produktion inte fyller
behovet. (EU)
4.3.3 Tungmetaller och andra oönskade ämnen
Om du använder gödselmedel som du köper in till gården, eller tar in utifrån på
annat sätt, får det inte leda till att tungmetaller eller andra miljöfarliga ämnen eller
smittoämnen anrikas i marken. Du ansvarar för att den totala tillförseln av tungmetaller till den mark du brukar inte överstiger det som anges i regel 4.1.7.6. (K)
När du planerar att föra in gödsel- och jordförbättringsmedel ska du först låta
analysera dem på sitt innehåll av tungmetaller, läkemedelsrester, radioaktiva ämnen, smittoämnen eller andra oönskade ämnen, om det finns anledning att anta
att halterna kan vara höga. (K)
Växtodling
95
4.3.4 Inga genetiskt modifierade organismer
Gödselmedel som du använder i din KRAV-certifierade produktion får inte bestå
av genetiskt modifierade organismer (GMO). De får heller inte vara framtagna ur
genetiskt modifierade organismer eller innehålla rester av sådana organismer. (EU)
Du ska göra vad du kan för att vara säker på att de produkter du använder
är GMO-fria. Om det finns risk för att ett gödselmedel du vill använda innehåller GMO så ska du skaffa ett intyg som försäkrar att produkten inte innehåller
GMO, eller begära en analys av innehållet av GMO innan du använder produkten (EU). För bedömning av GMO-risk och riktlinjer för GMO-frihetsintyg se
KRAVs risklista för GMO på KRAVs webbplats, www.krav.se/livsmedel.
4.3.5 Organiska gödselmedel
4.3.5.1 Tillåtna organiska gödselmedel
Organiska gödselmedel som är tillåtna att använda i KRAV-certifierad produktion. Alla gödselmedel har stöd i EU-förordningen, men i vissa fall har KRAV mer
långtgående villkor och det markeras med (K) i den text som beskriver villkor för
användning.
Gödselmedel
Beskrivning, krav på sammansättning, villkor för användning
Stallgödsel
Produkter som består av en blandning av exkrementer från djur och
vegetabiliska material (ströbädd).
Från all djurhållning som är KRAV-certifierad eller EU-ekologisk.
Men inte från konventionell djurhållning som anges som otillåten i
regel 4.3.5.2.
EU
Komposterat eller
fermenterat källsorterat
hushållsavfall
Vegetabiliskt och animaliskt hushållsavfall från ett slutet insamlingssystem som uttryckligen är godkänt av Jordbruksverket och certifierat enligt kapitel 12. Den som ansöker om att få insamlingssystemet
godkänt ska beskriva det utförligt liksom riskerna för förorening med
oönskade ämnen.
Avfall från restaurang hör till hushållsavfall.
För att hushållsavfall enligt ovan ska kunna godkännas:
• Ska det gå att kontrollera materialets kvalitet på ett trovärdigt
sätt.
• Ska det finnas system för att kontinuerligt kontrollera om det
finns någon risk för att avfallet innehåller oönskade ämnen.
• Får slutprodukten inte innehålla för mycket oönskade ämnen.
• Ska insamlingssystem och rötnings- eller kompostanläggning
vara certifierade enligt SPCR 120, respektive 152 eller uppfylla
motsvarande krav. (K)
• Får koncentrationen i mg/kg torrvikt av tungmetaller inte vara
högre än: kadmium: 0,7; koppar: 70; nickel: 25; bly: 45; zink: 200;
kvicksilver: 0,4; krom (totalt): 70; krom (VI): 0
Se regel 4.1.7.6 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till
åkermark.
EU
96
Växtodling
Gödselmedel
Villkor för användning
Torv
Endast i trädgårdsodling (grönsaks-, blomster- och trädodling,
plantskola).
EU
Avfall från svampodling
Den ursprungliga sammansättningen av växtmedlet ska vara begränsad till de produkter som omfattas av avsnitt 4.3.
EU
Exkrementer från
maskar (maskkompost)
och insekter
EU
Komposterad eller fermenterad blandning av
vegetabiliska material
EU
Rötrest från biogasproduktion där otillåten
stallgödsel ingår enligt
regel 4.3.5.2
När tillåtna och annars otillåtna stallgödselmedel rötas i en gemensam biogasanläggning får andel rötrest som motsvarar andelen
tillåten gödsel användas i KRAV-certifierad produktion. Minst 5 % av
de substrat som tillförs biogasanläggningen på volyms- och årsbasis
måste dock komma från ekologiskt produktion.
Det får inte ingå gödsel från djur som är genetiskt modifierade,
djur i bur, eller blandningar där avföring eller avloppsslam ingår.
Rötrest från anläggning med både otillåten och tillåten gödselmedel måste vara certifierad enligt kapitel 12 eller tillåtetbedömd
enligt regel 4.1.6. (K)
EU
Animaliska biprodukter
enligt nedan:
• Benmjöl
• Benmjöl fritt från
limämnen
• Köttmjöl
• Blodmjöl
• Fiskmjöl
• Hornmjöl
• Hovmjöl
• Hårmjöl
• Ull, päls och hår
• Fjädermjöl och
chiquettemjöl
• Mjölkprodukter
Produkterna ska uppfylla kraven för kategori II eller kategori III–material enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr
1069/2009 om Animaliska biprodukter.
Produkterna ska vara certifierade enligt kapitel 12. (K)
Får inte spridas på slåtter- och betesvall, på grönfoder eller
grönsaker. Men du får mylla ner produkterna i samband med att du
sår eller sår in dessa grödor (K)
EU
Vegetabiliska produkter
och biprodukter
Exempelvis halm, avslagna gröngödslingsväxter, vall, växtrester från
t.ex. parker och trädgårdsanläggningar, mjöl av oljekakor, kakaoskal,
maltgroddar samt vissa avfall från livsmedels-, textil-, läkemedelseller skogsindustrin.
Framställningsprocessen får inte ha gjort materialet olämpligt
för spridning som gödsel. När du ska använda restprodukter från
industrin måste du alltid se till att de har gått igenom en analys för
att kontrollera att de inte innehåller oönskade ämnen, såsom läkemedelsrester, radioaktiva ämnen, smittoämnen eller tungmetaller.
Livsmedelsklassade restprodukter är undantagna från detta krav. (K)
Se regel 4.1.7.6 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller. (K)
Avfall måste hanteras och behandlas enligt gällande lag. Se
framförallt Avfallsförordningen (SFS 2011:927).
EU
Växtodling
97
Gödselmedel
Villkor för användning
Alger, tång och därav
beredda produkter
Produkter som är tillverkade av alger eller tång får ha gått igenom
följande processer:
• Fysiska processer (torkning, infrysning och malning)
• extraktion med vatten eller sur och/eller alkalisk lösning
•jäsning
EU
Sågspån och träflis
Komposterad bark
Träaska
Materialet måste komma från trä som inte är kemiskt behandlat efter
avverkningen.
Aska från storskalig förbränning ska analyseras på innehållet av
tungmetaller så att du kan följa regel 4.1.7.6 om gränsvärden för
tillförsel av tungmetaller. (K)
Aska från förbränning på den egna gården ska analyseras om du
använder mer än 100 kg aska per ha. (K)
EU
Du får även använda gödselmedlen i tabellen efter att de varit komposterade
eller fermenterade, även om det inte uttryckligt står så i tabellen. Du får också
använda gödselmedlen enligt tabellen om de gått igenom andra biologiska eller
fysikaliska processer som haft som syfte att utvinna eller koncentrera näringsämnen från organiska restprodukter. Men du får inte använda gödselmedel eller
produkter som renats fram så att näringsämnena huvudsakligen finns i oorganisk
form. (EU)
4.3.5.2 Stallgödsel från konventionell produktion som inte är tillåten
Du får använda stallgödsel från konventionell djurhållning förutom i följande fall:
• inte stallgödsel från specialiserad produktion av nötkreatur i spaltgolvsboxar. Dock från integrerad produktion av nötkreatur där ungdjur går på
spalt. (EU)
• inte stallgödsel från slaktsvinsbesättningar med mer än 50 slaktsvin i årlig
produktion. Dock från besättningar med ströbädd i storboxsystem. (EU)
• inte stallgödsel från slaktkycklingar och andra slaktfåglar. (EU)
• inte stallgödsel från burhöns, pälsdjur eller andra djur i burar. (EU)
4.3.5.3 Organiska gödselmedel som inte är tillåtna i KRAV-certifierad produktion
Du får inte använda följande organiska gödselmedel:
• animaliska biprodukter i kategori I enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1069/2009 (EU)
•guano (K)
• jordbakterier eller andra mikroorganismer som är genetiskt modifierade (EU)
• avloppsslam, varken från egen trekammarbrunn eller i annan form (EU)
• humanurin eller humanfekalier i någon form (EU)
• Övriga medel som inte angetts som tillåtna (EU)
• blandningar av tillåtna och otillåtna gödselmedel. Enda undantaget är
rötrester från biogas, då inblandning av otillåten stallgödsel är tillåtet till
en viss andel enligt regel 4.3.5.1. (EU)
98
Växtodling
4.3.5.4 Bedömning av rötrest från biogasanläggning som tillåten eller inte
Biogasproduktion från stallgödsel har potential att avsevärt minska mängden
växthusgaser från animalieproduktionen. Därför får KRAV-anslutna lantbrukare
använda rötresten från biogasanläggningar där både tillåtna och otillåtna gödselmedel blandas. (EU)
Om du driver en biogasanläggning som tar emot otillåten stallgödsel enligt
regel 4.3.5.1 ska anläggningen vara certifierad enligt kapitel 12 i KRAVs regler eller tillåtetbedömd enligt regel 4.1.6 för att rötresten ska få användas i KRAV-godkänd produktion. (K)
Du ska göra beräkningar på mängden ingående gödselmedel och utgående
rötrest per kalenderår för anläggningen. Gör både en planering av vilka gödselmedel du tänkt använda och en uppföljning av hur utfallet blev. Ett godkänt certifieringsorgan använder uppgifterna för en tillåtetbedömning eller certifiering. Kravet
på tillåtetbedömning eller certifiering gäller även biogasanläggningar på den egna
gården som hanterar både tillåten och otillåten gödsel. (K)
Om det bara är KRAV-tillåten gödsel som ingår i den blandning av material
som rötas så finns inga krav på bedömning av om rötresten är tillåten. Men du
som använder rötresten ska kunna uppvisa dokumentation över materialet som
ingår i processen. Dokumentationen ska motsvara verifiering och produktblad
enligt 4.1.6 (K)
4.3.6 Oorganiska gödselmedel
Du får använda oorganiska gödselmedel i sina naturliga former. Mineralprodukter får inte ha genomgått processer som syftat till att göra dem mer lättlösliga,
undantaget malning. Fysikalisk extraktion är tillåtet. Restprodukter får inte innehålla ämnen som uttryckligen inte tillåts enligt regel 4.3.5 och 4.3.6, eller halter
av oönskade ämnen enligt regel 4.3.3 och 4.3.4. (K)
4.3.6.1 Tillåtna oorganiska gödselmedel
Oorganiska gödselmedel som du får använda i KRAV-certifierad produktion.
Alla gödselmedel har stöd i EU-förordningen, men i vissa fall har KRAV mer
långtgående villkor och det markeras med (K) i den text som beskriver villkor för
användning.
Gödselmedel
Beskrivning, krav på sammansättning, villkor för användning
Mjukt malet råfosfat*
Ska ha trikalciumfosfat och kalciumkarbonat som huvudbeståndsdelar. Se exakt definition i förordning (EG) nr 2003/2003 nr 7
i bilaga I.A.2
Kadmiumhalten får vara högst 12 mg Cd/kg P (K)
EU
Kaliumråsalt, t ex kainit
Från oraffinerade kaliumsalter. Se exakt definition i förordning (EG)
nr 2003/2003 nr 1 i bilaga I.A.3
EU
Kaliumsulfat och Kalimagnesia
Framställt av råkaliumsalt genom fysikalisk extraktion. Får innehålla
magnesiumsalt
EU
Vinass och vinassextrakt
Vinass från salmiakproduktion är inte tillåten.
EU
Växtodling
99
Gödselmedel
Beskrivning, krav på sammansättning, villkor för användning
Kalciumkarbonat, mald
kalksten, kalkspat, kalcit,
märgel, kalkhaltiga havsalger (maerl), fosfathaltig krita
Endast naturligt förekommande
EU
Kalcium och magnesiumkarbonat
Endast naturligt förekommande. Till exempel dolomitkalk och annan
magnesiumhaltig kalksten
EU
Magnesiumsulfat
(Kieserit)
Endast naturligt förekommande
EU
Lösning av kalciumklorid
Behandling av blad på äppelträd efter konstaterad kalciumbrist
EU
Gips (Kalciumsulfat)
Endast naturligt förekommande.
Se exakt definition i förordning (EG) nr 2003/2003, nr 1 i bilaga I.D
EU
Kalk från sockerindustrin
Biprodukter från framställning av socker från sockerbetor.
EU
Industrikalker från framställning av vakuumsalt
Biprodukt från produktion av vakuumsalt från saltfyndigheter i berg
Svavel, mineraliskt
Renad naturprodukt eller industriellt framställd produkt.
Se exakt definition i förordning (EG) nr 2003/2003, nr 3 i bilaga I.D
EU
Natriumklorid (Na Cl)
Endast stensalt
EU
Stenmjöl, t ex kisel–,
basalt– och granitmjöl
samt leror
Spårämnen (Mikronäringsämnen)
EU
Oorganiska gödselmedel som innehåller mikronäringsämnen enligt
förteckningen i bilaga I.E till förordning (EG) nr 2003/2003
Se även regel 4.3.7
EU
4.3.6.2 Oorganiska gödselmedel som inte är tillåtna i KRAV-certifierad produktion
Du får inte använda följande oorganiska gödselmedel:
•Aluminiumkalciumfosfat (K)
• Basisk slagg (K)
• konstgödsel (syntetiska handelsgödselmedel) (EU)
• kvävesalter eller lösningar av dem (EU)
• övriga medel, som inte angetts som tillåtna (EU)
4.3.7 Mikronäringsämnen
Du får använda särskilda gödselmedel med mikronäringsämnen om behovet av
mikronäringsämnen inte kan täckas med rimliga givor av andra tillåtna gödselmedel och om bristen är uppenbar. (EU)
I fältmässig odling ska du med tidigare erfarenheter eller analyser visa på brist,
såvida inte tydliga bristsymptom finns. I växthusodling med datastyrd näringstillförsel kan bristsymtom kalkyleras i förväg. (K)
Du får inte använda mikronäringsgödselmedel som innehåller kväve. Du får
inte använda gödselmedel som innehåller flera mikronäringsämnen om du inte
100
Växtodling
kan visa att grödorna lider brist på alla ingående mikronäringsämnen. Mikronäringsämnena får tillföras jorden eller i växande gröda. För definition av mikronäringsämnen se tabellen i 4.3.6.1. (EU)
4.4 Växtskydd
Här finns regler för vilka växtskyddsmedel du får använda i KRAV-certifierad
växtodling och vilka villkor som gäller för användningen. Du får inte använda
kemiska bekämpningsmedel utan ska i första hand använda förebyggande metoder och biologisk bekämpning.
Tänk särskilt på
För att försäkra dig om att ett växtskyddsmedel verkligen är tillåtet i KRAV-certifierad odling, kan du titta efter KRAVs märke för certifierade produktionshjälpmedel. Hur detta märke ser ut kan du se i Kapitel 1. Dessa produktionshjälpmedel är certifierade enligt kapitel 12 och finns i produktlistan på KRAVs webbplats
www.krav.se.
Det finns även en lista över tillåtetbedömnda produktionshjälpmedel på
KRAVs webbplats. Dessa medel är inte certifierade, men tillverkaren har fått sitt
växtskyddsmedel tillåtetbedömt enligt KRAVs regel 4.1.6. Du hittar medlen på
KRAVs webbplats www.krav.se/lantbruk.
4.4.1 Förebyggande metoder
Du ska använda förebyggande metoder mot ogräs och skadegörare i största möjliga utsträckning. De växtskyddsmedel som finns i KRAVs regel 4.4.5 får du bara
använda vid ett direkt hot mot grödan. (EU)
En grundläggande förebyggande åtgärd är en bra växtföljd, det vill säga vilka
grödor du odlar och i vilken ordningsföljd. Med en bra växtföljd minimerar du
problemen med ogräs och skadegörare. Ett annat exempel är att välja tåliga sorter
av en gröda. (EU)
I synnerhet när du odlar fleråriga växter ska du minimera risken att skadeinsekter, ogräs och sjukdomar angriper dina grödor genom att ha en stor biologisk
mångfald i och kring odlingen. I fruktodlingar ska du vidta åtgärder för att öka
mångfalden. Exempel på sådana åtgärder är att plantera marktäckande grödor
mellan raderna, att plantera in träd av andra arter eller sätta upp fågelholkar för
att locka fåglar som äter skadeinsekter. (K)
Andra förebyggande åtgärder är att gynna och sätta ut växtskadegörarnas
naturliga fiender (t.ex. insekter och spindeldjur (till exempel rovkvalster) för att
kontrollera skadegörare ) samt att använda fällor eller fångstanordningar (EU).
Du får också bekämpa ogräs termiskt (med värme) och elektriskt (EU). Du får
inte sterilisera jord termiskt. (K)
4.4.2 Inga genetiskt modifierade organismer
Inga växtskyddsmedel som du använder i KRAV-certifierad produktion får bestå
av genetiskt modifierade organismer (GMO). Växtskyddsmedlen får heller inte
Växtodling
101
vara framtagna ur genetiskt modifierade organismer eller innehålla rester av sådana organismer. (EU)
Om det finns risk för att ett växtskyddsmedel du vill använda innehåller GMO
så ska du skaffa ett intyg som försäkrar att produkten inte innehåller GMO, eller
begära en analys av innehållet av GMO innan du använder produkten (EU). För
bedömning av GMO-risk och riktlinjer för GMO-frihetsintyg se KRAVs risklista
för GMO på KRAVs webbplats, www.krav.se/livsmedel.
4.4.3 Tungmetaller
Om du använder växtsskyddsmedel får användningen inte innebära att tungmetaller eller andra miljöfarliga ämnen anrikas i marken. Du ansvarar för att den
totala tillförseln av tungmetaller till den mark du brukar inte överstiger det som
anges i regel 4.1.7.6. (K)
4.4.4 Lagstiftning kring växtskyddsmedel
Växtskyddsmedel måste vara godkända av Kemikalieinspektionen för att få säljas
och många även för att du ska få använda dem. Enligt förordning EG 1107/2009
om godkännande av växtskyddsmedel ska även fysikaliskt verkande växtskyddsmedel som såpor, växtoljor och paraffinolja godkännas av Kemikalieinspektionen.
Det finns även regler om att du ska vara försiktig när du använder växtskydds­
medel. Dessa regler begränsar hur du får använda kemiska produkter eller biotekniska organismer för att bekämpa skadegörare. Reglerna finns i Miljöbalken
kapitel 14 §5. (SL)
4.4.5 Tillåtna växtskyddsmedel
Du får använda vissa typer av växtskyddsmedel i din KRAV-certifierade odling.
Men observera att växtskyddsmedel ska vara godkända av Kemikalieinspektionen
(regel 4.4.4).
Växtskyddsmedel
Beskrivning, krav på sammansättning, villkor för användning
Ämnen med vegetabiliskt eller animaliskt
ursprung
Azadiraktin utvunnet
ur Azadirachta indica
(Nimträd)
Insektsmedel
EU
Bivax
Sårbalsam
EU
Gelatin
Insektsmedel
EU
Hydroliserade proteiner
Lockämne. Endast för användning i enlighet med godkända användningsmetoder tillsammans med andra lämpliga produkter i denna
förteckning
EU
Lecitin
Svampmedel
EU
102
Växtodling
Växtskyddsmedel
Beskrivning, krav på sammansättning, villkor för användning
Vegetabiliska oljor (t.ex.
olja av mynta, tall och
kummin)
Medel mot insekter, kvalster och svamp, groddhämmare
EU
Pyretriner utvunna från
Chrysanthemum cinerariaefolium
Insektsmedel
EU
Kvassia utvunnet från
Quassia amara
Insektsmedel, repellent
EU
Mikroorganismer som
används vid biologisk
bekämpning av skadedjur
Mikroorganismer (bakterier, virus och svamp)
Spinosad
EU
Insektsmedel
Endast om åtgärder vidtas för att minimera risken för huvudsakliga
parasitoider och risken för utveckling av resistens.
Ämnen som endast får
användas i fällor och/
eller dispensrar
Feromoner
Lockämne; störningsfaktor för sexuell attraktion. Endast i fällor och
dispensrar.
EU
Mot sniglar
EU
Etylen
För eftermognad av banan, kiwi och kaki - är tillåtet som processhjälpmedel, finns i bilaga 3 i KRAVs regler
EU
Kaliumsalt (såpa) av
fettsyror
Insektsmedel
EU
Kalialun (aluminiumsulfat) (kalinit)
För att motverka mognad av bananer.
EU
Svavelkalk (kalcuimpolysulfid)
Medel mot svamp, insekter och kvalster men inte för kartgallring
EU
Paraffinolja
Medel mot insekter och kvalster
EU
Kvartssand
Repellent
EU
Svavel
Medel mot svamp och kvalster, repellent
EU
Kalciumhydroxid (släckt
kalk)
Svampmedel
Mot kräfta (Nectria galligena) på fruktträd
EU
kaliumbikarbonat
Svampmedel
EU
Preparat som ska
spridas i ett ytskikt
mellan odlade växter
Järn(III)fosfat
Övriga ämnen
Växtodling
103
4.4.6 Växtskyddsmedel som inte är tillåtna i KRAV-certifierad produktion
Du får inte använda följande växtskyddsmedel trots att de är tillåtna att använda
enligt bilaga II kommissionens förordning (EG) nr 889/2008:
•Pyretroider (K)
• Rotenon utvunnet ur Derris spp., Lonchocarppus spp. och Terphrosia
spp (K)
•Diammoniumfosfat (K)
• Koppar i form av kopparhydroxid, kopparoxiklorid, (tribasisk) kopparsulfat, kopparoxid och kopparoktanat (K)
•Mineraloljor (K)
•Kaliumpermanganat (K)
4.4.7 Tillsatser i växtskyddsmedel
Du får inte använda pyretrumextrakt med tillsats av piperonylbutoxid. (K)
4.5 Utsäde och plantor
Du ska använda KRAV-certifierat eller EU-ekologiskt utsäde och annat förökningsmaterial när det är möjligt. Jordbruksverket reglerar när du får använda
konventionellt obetat utsäde. Du kan under vissa förutsättningar få använda
skörd från en karensårsodling som ekologiskt utsäde. Du får inte använda kemiskt betat utsäde eller förökningsmaterial och inte heller utsäde eller annat
förökningsmaterial som härstammar från genetiskt modifierade organismer.
Det här vill vi nå
KRAV vill stimulera produktionen av ekologiskt utsäde av hög kvalité och med
ett stort urval av sorter. Samtidigt är det viktigt att du som odlare får tillgång till
utsäde av en sort som lämpar sig i KRAV-certifierad odling. Därför accepterar
KRAV att konventionellt utsäde tillåts när det inte finns ekologiskt av vissa sorter.
Tänk särskilt på
Du ska följa Jordbruksverkets lista för när ekologiskt utsäde och vegetativt förökningsmaterial krävs. Den finns på www.jordbruksverket.se. För odling av skott
och groddar ska du alltid använda KRAV-godkänt utsäde.
Det är viktigt att utsädets kvalité kontrolleras. Du ska använda friskt utsäde
och gärna analysera det (särskilt på stinksot).
4.5.1 Använd ekologiskt utsäde och plantor
Du ska använda ekologiska förökningsmaterial när det är möjligt. Det innebär
att utsäde, plantor och vegetativt förökningsmaterial ska vara certifierade enligt
KRAVs regler eller förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion. (EU)
Du ska följa Jordbruksverkets krav på ekologiskt utsäde och vegetativt förökningsmaterial. När det inte finns ekologiskt utsäde eller plantor av en gröda
104
Växtodling
eller en sort så beslutar Jordbruksverket om du och andra KRAV-certifierade
lantbrukare får använda konventionellt obetat utsäde eller inte. Jordbruksverket
kan också bevilja dig en individuell dispens om det finns särskilda skäl. På samma
sätt reglerar Jordbruksverket när du och andra KRAV-certifierade lantbrukare får
använda konventionellt odlade plantor av fleråriga växter istället för ekologiska.
Ettåriga plantor ska alltid vara ekologiska. (EU)
Det utsäde du använder för att producera ekologiskt utsäde får vara konventionellt utsäde som inte betats kemiskt. (EU)
4.5.2 Utsäde från karensårsodling
Utsäde från en KRAV-ansluten karensårsodling kan räknas som KRAV-certifierat
utsäde. För att du ska kunna räkna utsäde som du skördat från en KRAV-ansluten
karensårsodling som KRAV-certifierat utsäde så måste du till certifieringsorganet
ha anmält marken till karens innan du sådde utsädesgrödan. För vallfrö måste du
anmäla marken minst 12 månader innan du skördar. (EU)
Anledningen till att du även får räkna en skörd från karensårsodling som
KRAV-certifierat utsäde är att KRAV vill stimulera produktionen av ekologiskt
utsäde. När produktionen av ekologiskt utsäde täcker marknadens efterfrågan så
kommer detta undantag att tas bort.
4.5.3 Plantor och vegetativt förökningsmaterial
Till ettåriga växter ska du använda ekologiska plantor. Det ska du också göra om
du odlar fleråriga växter och du tänker sälja skörden som KRAV-certifierad samma kalenderår som du planterat plantorna. (EU)
Du får utan begränsning använda konventionella sticklingar för att producera
vegetativt förökningsmaterial till fleråriga växter. För att du ska få sälja plantmaterialet som KRAV-certifierat så måste du ha bedrivit odlingen enligt KRAVs
regler under minst två odlingssäsonger. (K)
4.5.4 Kemiskt obehandlat utsäde
Du får inte använda kemiskt betat utsäde i KRAV-certifierad odling, men biologiskt betat utsäde är tillåtet och också värmebehandlat utsäde. (EU)
4.5.5 Inga genetiskt modifierade organismer
Inget utsäde, plantor eller annat förökningsmaterial som du använder får härstamma från genetiskt modifierade organismer. (EU)
4.5.6 Odling av groddar
När du odlar groddar så ska du använda KRAV-certifierat utsäde. Det gäller även
vid spirning och skottodling. (K)
4.6 Odling i växthus
I det här avsnittet finns särskilda regler för växthus. Det handlar bland annat om
hur mycket jord du måste ha i varje kruka när du odlar i krukor och vad den jord
Växtodling
105
du använder får innehålla. Här finns också nya regler om energianvändning som
syftar till att minska klimatpåverkan av växthusodlingen. Du som odlar i växthus
ska följa alla andra regler för växtodling i det här kapitlet om de inte står "gäller
inte växthus" i regelrubriken.
4.6.1 Så- och planteringsjordar
I så- eller planteringsjordar får du använda vermikulit, sand, lera, lättklinker och
perlit. I övrigt får du använda de jordförbättringsmedel och gödselmedel som är
tillåtna enligt regelavsnitt 4.3. (K)
4.6.2 När du odlar i avgränsade substrat
En betydande del av växtnäringen en planta tar upp ska komma från den jord
som du odlar plantan i. Därför får du inte odla i enbart biologiskt inaktiva material eller odla i alltför små jordvolymer.
Om du odlar i ett avgränsat substrat, till exempel i en kruka, och du tillför
växtnäring efter att du planterat, så ska varje planta ha minst 30 liter jord. Det
gäller ettåriga grönsakskulturer med lång kulturtid, till exempel tomat, gurka,
paprika och aubergin.
Övriga kulturer ska ha minst 0,2 liter substrat per kruka (K). Övriga kulturer
innebär huvudsakligen örtkryddor och sallat, men även bärkulturer som jordgubbar kan ingå i denna grupp.
För utplanteringsväxter som sedan odlas på friland finns inga storlekskrav på
krukan, men de ska odlas i ett biologiskt aktivt material.
4.6.3 Hydrokulturer
Hydrokultur är när du odlar växterna i en vattenlösning. Du får bara odla vattenväxter på detta sätt. Groddar groddas och sköljs i rent vatten. (EU)
4.6.4 Konstljus
Du får inte använda konstljus som enda ljuskälla under hela växtens liv. (K)
4.6.5 Energianvändning i växthus
Reglerna i det här avsnittet syftar till att minska påverkan på klimatet från din
växthusodling. Du ska göra en årlig energikartläggning och en plan för hur du
ska effektivisera din energianvändning. Reglerna säger också att du huvudsakligen ska använda förnybar energi för att värma upp ditt växthus.
Om du inte värmer upp ditt växthus alls, och eventuell tilläggsbelysning som
du har inte bidrar till att värma växthuset behöver du inte göra någon energikartläggning eller handlingsplan.
Du som påbörjar din certifiering under 2010 eller senare ska uppfylla reglerna
om energianvändning från början.
4.6.5.1 Gör en årlig energikartläggning
Du ska varje år analysera hur mycket energi av olika slag du använder i växthusproduktionen. Du ska exempelvis analysera eller beräkna om energikällan
106
Växtodling
används för fler lokaler hur mycket bränsle och/eller el du använder för uppvärmning, belysning, till kylrum och för koldioxidproduktion.
Beräkna energiåtgången både per producerad mängd gröda och per kvadratmeter odlingsyta. För krukväxter räcker det om du räknar ut energiåtgången per
kvadratmeter odlingsyta. Dela upp energianvändningen i förnybar och icke förnybar energi.
4.6.5.2 Upprätta en plan för energieffektivisering
Baserat på den energikartläggning du genomfört ska du upprätta en plan för hur
du ska effektivisera din energianvändning. Ta hänsyn till tidigare gjorda åtgärder
till exempel tidigare investeringar.
4.6.5.3 Regler för förnybar energi
Du ska uppfylla en av följande två regler:
•Minst 80 procent av den sammanlagda mängden energi du använder för
uppvärmning, belysning och till kylrum samt tillverkning av koldioxid
ska komma från förnybar energi eller spillvärme. Räkna detta på kalenderår.
• Den mängd icke förnybar energi du använder får högst vara 2,5 kWh per
kvadratmeter och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden.
4.6.5.4 Isolera när du odlar vintertid
För att minska energiåtgången i uppvärmda växthus, ska du utrusta dem med energiväv eller plastfolie om du använder dem mellan 15/10 och 1/4. Om du odlar i
dubbelmaterialhus behövs det inte.
4.6.5.5 Handlingsplan för införande
Om du varit certifierad vid utgången av 2009 och har en produktion som inte
uppfyller reglerna om energianvändning avsnitt 4.6.5 ska du ha en handlingsplan
som visar att reglerna kommer att vara uppfyllda senast 31 december 2012 om
du odlar på en mindre uppvärmd yta (200 m2 eller mindre). Planen ska godkännas
och följas upp årligen av certifieringsorganet.
4.7 Svampodling
Det finns några speciella regler som gäller för dig som odlar svamp (EU):
Du ska odla din svamp i ett substrat som endast får innehålla följande:
• stallgödsel från ekologisk djurhållning
• sådan stallgödsel från konventionell djurhållning som är godkänd som
gödsel och jordförbättringsmedel (se regel 4.3.5.1), dock högst 25 procent av substratets totala vikt före eventuell kompostering och vatten­
tillsats
• andra produkter av jordbruksursprung, till exempel halm, från ekologisk
produktion
• torv som inte är kemiskt behandlad
Växtodling
107
• trä som inte är behandlat med kemiska produkter efter fällning
• mineralprodukter som är godkända som gödsel- och jordförbättringsmedel (se regel 4.3.6.1)
•vatten
•jord
Du får odla svamp i mörker. Du får använda konstljus som enda ljuskälla när du
arbetar med odlingen.
I övrigt ska du som odlar svamp följa de regler i kapitel 1-4 som är tillämpliga.
108
Växtodling
5
Djurhållning
Reglerna i det här kapitlet beskriver hur du ska driva djurhållningen på ett
KRAV-certifierat jordbruk.
Du ska basera din djurhållning på KRAV-certifierad växtodling.
Djurhållningen ska kännetecknas av mycket god djurvälfärd. Du ska respektera de olika djurens särskilda behov när det gäller beteende, foder och den miljö de
befinner sig i. Djuren på din gård ska ha tillgång till en bra miljö i stallet och vid
utevistelse. Ett mycket viktigt inslag i KRAV-certifierad djurhållning är att dina
djur får möjlighet att beta i tillräcklig omfattning.
Läsanvisning
Avsnitt 5.1 handlar om karenstider vid inträde – hur länge du ska följa KRAVs
regler innan du får börja sälja animalieprodukter som KRAV-certifierade, men
också om kunskapskrav och att parallellproduktion inte är tillåten.
Regelavsnitt 5.2 beskriver hur du ska märka djuren när det är aktuellt och hur
du ska dokumentera hur djuren hanteras. Avsnitt 5.3 beskriver vilka regler som
gäller för inköp, avel och uppfödning, medan avsnitt 5.4 behandlar utevistelse
och bete, 5.5 beskriver att du ska ge djuren möjlighet till ett naturligt beteende.
Avsnitt 5.6 beskriver vilka regler som gäller för förhållandena i stall, medan
5.7-5.9 behandlar olika regler om hur du ska utfodra dina KRAV-certifierade
djur. Regelavsnitt 5.10 behandlar vilket ansvar du har för dina djurs hälso- och
sjukvård, medan 5.11 slutligen beskriver reglerna för hantering, transport och
slakt. Observera att reglerna för transport och slakt kompletteras av reglerna i
kapitel 10.
Texten i kursiv stil visar vilka regler som ger dig en större avvikelse om du inte
följer dem. Dessa regler följs alltid upp vid varje revision oavsett när på året du
får revision. I de flesta fall har vi också beskrivit hur du ska visa att regeln uppfylls. För övriga regler kan ditt certifieringsorgan välja att låta tiden på året i viss
mån avgöra var fokus läggs vid revision. För dig är det viktigt att alltid kunna
visa att du året runt uppfyller alla regler.
Om du får en avvikelse för att du inte följer reglerna ska du beskriva hur du
avhjälper avvikelsen och hur du förebygger så att det inte händer igen. Ditt certifieringsorgan ska godkänna dina åtgärder. Läs mer om avvikelser i regelavsnitt 2.5.
När vi skrivit att du ska ”kunna visa”att en regel uppfylls räcker det att du
kan redogöra muntligt för hur regeln uppfylls, men om du vill kan du dokumentera hur du gör. Om du till exempel ska visa att dina nötkreatur får tillräckligt
med bete enligt regel 5.4.1 kan du berätta om fållindelning eller visa en skriftlig
betesplan. I båda fallen ska det gå att se fållindelningen på plats.När det krävs
dokumentation för att visa att du uppfyller en regel har vi angett det.
5.1 Kunskapskrav, karenstider vid omställning
och parallellproduktion
Det här avsnittet beskriver hur länge du ska följa KRAVs regler innan du kan
börja sälja animalieprodukter som KRAV-certifierade. Detta är den så kallade
110
Djurhållning
karenstiden. Längden varierar beroende på djurslag och vad det handlar om för
produkt. Karenstider för inköpta djur och om du går över från EU-ekologisk till
KRAV-certifierad produktion framgår också.
5.1.1 God omsorg och miljö
Du ska ge djuren en så god omsorg och miljö så att varje djur kan behålla en god
hälsa (EU). Djuren ska ha en värdig tillvaro. (K)
Du får en större avvikelse om djurhållningen, djurens skötsel eller djurmiljön
har betydande brister. Vid revision ska revisorn vid behov kunna se alla djur, alla
stallar, betesmarker och andra djurmiljöer.
5.1.2 Kunskaper om djurhållning
Du ska ha nödvändiga bas- och yrkeskunskaper om djurhälsa och djurskydd (EU).
5.1.3 Anmälan och karensstart
Du ska anmäla djurhållningen till ditt certifieringsorgan innan karensperioden
kan börja. Du ska också anmäla nytt djurslag och ändrad produktionsinriktning
till ditt certifieringsorgan i god tid före karensstarten så att certifieringsorganet
kan göra ett revisionsbesök före karensstarten när det behövs. Det är ditt certifieringsorgan som fastställer datumet för när karensperioden börjar.
5.1.4 Antal revisionsbesök
Djurhållning är en verksamhet med många olika moment och kritiska tidpunkter.
Skillnaderna mellan stallperioden och betes-och utevistelseperioden är stora.
Därför behövs i genomsnitt fler revisionsbesök än i annan KRAV-certifierad produktion.
5.1.4.1 Antal revisionsbesök när du påbörjar certifiering och de två första åren
När du börjar en certifiering för första gången ska ditt certifieringsorgan kontrollera samtliga regler som gäller din produktion. (EU)
För att säkerställa att reglerna uppfylls både under stallperioden och under
betesperioden behövs två årliga revisionsbesök, under dina två första år som
KRAV-certifierad. (K)
5.1.4.2 Antal revisionsbesök därefter
Från och med tredje året som KRAV-certifierad gör ditt certifieringsorgan minst
ett årligt revisionsbesök. Dessutom gör ditt certifieringsorgan oanmälda extrarevisioner till exempel vid kritiska tidpunkter, på 30 % av gårdarna varje år. Certifieringsorganet fördelar dessa oanmälda revisioner dels enligt en riskbedömning och
dels helt slumpmässigt.
5.1.5 Karenstider vid inträde i certifieringen
När du lägger om din djurhållning till KRAV-certifierad produktion ska djuren
skötas enligt KRAVs regler under en karenstid innan du får sälja produkterna som
KRAV-certifierade. Om du startar äggproduktion med inköpta värphöns ska de
Djurhållning
111
vara uppfödda enligt regel 5.3.8.
Karenstiderna är:
• 12 månader för produktion av kött och hudar från nöt dock minst tre
fjärdedelar av deras livstid (EU)
• 6 månader för produktion av kött och hudar från får, getter, grisar och
hjortar samt för ull (EU)
• 6 månader för produktion av mjölk (EU)
• 6 veckor för produktion av ägg från andra fjäderfä än värphöns (EU)
• 6 veckor för produktion av ägg från värphöns, om du ställer om en åldersblandad flock som finns på din gård sedan tidigare (EU)
Lamm, killingar, grisar och hjortkalvar som föds under karenstiden, får du sälja
som KRAV-certifierade när 6 månader gått från karensstarten. Kalvar som föds
under karenstiden får du sälja som KRAV-certifierade när 12 månader gått från
karensstarten.
Ett ungdjur av nötkreatur som är ett år när du ansluter dig till certifieringen
kan du sälja som KRAV-certifierat tidigast vid 4 års ålder eftersom det först då
varit i certifiering under ¾-delar av sin livstid. Om du inte redan har växtodlingen
omställd är det därför en fördel att välja 24-månaders samtidig omställning, se
5.1.6. Då blir samtliga djur som påbörjat karens vid karensstarten godkända efter
24 månader oavsett ålder på djuret. (EU)
Om du har köpt in konventionella avels- eller rekryteringsdjur under karenstiden ska de inköpta djuren också gå igenom en karenstid, se regel 5.1.7.
Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-godkända
innan karenstiden passerat. Du ska spara avräkningar eller motsvarande dokumentation som visar hur du sålt dina produkter också under karenstiden
5.1.6 Karenstid vid samtidig omställning av mark och djur
Karenstiden är 24 månader för mjölk, kött, ull och hudar när mark och djur
samtidigt läggs om till KRAV-certifierad produktion. Du ska utfodra djuren huvudsakligen (till mer än 50 procent) med eget foder från den mark som ingår i
omställningen. Du behöver då inte ta hänsyn till reglerna för användning av eget
karensfoder av olika slag. De nötkreatur som omfattas av en samtidig omställning
av mark och djur blir godkända oavsett ålder när 24 månader har gått.
Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-godkända
innan karenstiden passerat. Du ska spara avräkningar eller motsvarande dokumentation som visar hur du sålt dina produkter också under karenstiden.
5.1.7 Karenstid för inköpta konventionella djur
Om du har en KRAV-certifierad djurhållning och köper in konventionella djur av
samma slag för rekrytering eller avel ska de inköpta djuren också skötas enligt
KRAVs regler under sin karenstid innan du får sälja produkterna från dem som
KRAV-certifierade. Avkommor till dessa inköpta djur blir KRAV-certifierade direkt från födseln.
Karenstiderna är:
• 12 månader för produktion av kött och hudar från nöt dock minst tre
112
Djurhållning
fjärdedelar av deras livstid (EU)
• 6 månader för produktion av kött och hudar från får, getter, grisar och
hjortar samt för ull (EU) 6 månader för produktion av mjölk (EU)
• 6 veckor för produktion av ägg av andra fjäderfä än värphöns (EU)
Köper du in värphöns ska de vara uppfödda enligt regel 5.3.8. (EU)
Om du har djurhållning i karens och köper in konventionella djur av samma
slag för rekrytering eller avel ska de också skötas enligt KRAVs regler under ovan
angivna karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Avkomma från dessa konventionella djur blir godkända när din djurhållning i
karens blir godkänd.
Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-godkända
innan karenstiden passerat. Du ska spara avräkningar eller motsvarande dokumentation så det framgår hur du sålt dina produkter också under karenstiden.
5.1.8 Karenstid vid övergång från EU- till KRAV-certifierad produktion
Om du byter från ekologisk produktion certifierad enligt (EG) nr 834/2007 till
KRAV-certifierad produktion kan tiden som du varit certifierad enligt (EG) nr
834/2007 räknas in i karenstiden, från den dag som certifieringsorganet kan
verifiera att du har följt KRAVs regler.
Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-godkända
innan karenstiden passerat. Du ska kunna visa genom avräkningar eller motsvarande hur du sålt dina produkter också under karenstiden.
5.1.9 Du får inte växla mellan konventionell eller EU-ekologisk och KRAV-certifierad produktion
Du får inte tillfälligt ändra produktionen till konventionell eller EU-ekologisk.
Om du ändrar till konventionell eller EU-ekologisk produktion och sedan åter vill
KRAV-certifiera din produktion ska du åter uppfylla karenstiderna i regel 5.1.5.
För äggproduktion ska du göra ett uppehåll på 12 månader innan du kan påbörja
KRAV-certifierad produktion igen.
5.1.10 Parallellproduktion
Det är inte tillåtet med parallellproduktion. Parallellproduktion innebär att du
har samma djurslag inom samma brukningsenhet (företag) där en del av djuren
sköts enligt KRAVs regler och en del är konventionella. Parallellproduktion är
inte tillåtet även om du har djuren på separata produktionsplatser som drivs av
samma företag. Det finns ett undantag, nämligen forskning och utbildning. (EU)
Du får ha parallellproduktion med samma djurslag på brukningsenheter där
det bedrivs agronomisk forskning eller formell utbildning. Du ska då meddela ditt
certifieringsorgan att du bedriver parallellproduktion. Villkoren för att du ska få
bedriva parallellproduktionen är att du:
• håller djur, animaliska produkter, gödsel och foder från var en av produktionsplatserna åtskilda hela tiden
• meddelar ditt certifieringsorgan om leverans eller försäljning av djur eller
Djurhållning
113
animaliska produkter. De vidarebefordrar ansökan till Jordbruksverket
vars avgörande krävs.
• meddelar ditt certifieringsorgan de exakta mängderna av produkter som
produceras på de olika produktionsplatserna och hur de kan skiljas åt (EU).
5.1.11 Inte samma djurslag KRAV-certifierat och EU-ekologiskt
Du får inte ha EU-ekologisk djurhållning – alltså djurhållning som är certifierad
enbart enligt förordning 834/2007 men inte KRAVs regler - samtidigt som du har
KRAV-certifierad djurhållning av samma djurslag.
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.2 Märkning och dokumentation
Det här avsnittet beskriver vilka djur du ska märka och vad du ska dokumentera
om din djurhållning.
5.2.1 Krav på märkning
Du ska märka varje djur som kan märkas individuellt, enligt gällande lag.
Slaktsvin och fjäderfä där du inte kan märka varje djur individuellt ska du ändå
kunna särskilja om de är behandlade med läkemedel. (EU)
Du ska kunna visa hur djuren märks eller särskiljs.
5.2.2 Krav på dokumentation
Detta ska du dokumentera för djurhållningen:
• födda, inköpta, sålda och döda djur, notera till exempel i stalljournal (EU)
• alla skador och sjukdomar, notera till exempel i läkemedelsjournal eller
djurkort (EU)
• alla behandlingar, även de du utför själv, med uppgift om behandlingsresultat och vilken extra karenstid du ska hålla enligt regel 5.11.7–5.11.9,
notera till exempel i läkemedelsjournal (EU)
• kastrering och avhorning, notera till exempel i läkemedelsjournal (EU)
• när djurgrupper eller enstaka djur hålls inne under betes- eller utevistelseperioden, notera till exempel i stalljournal (EU)
• utevistelseperiodens början och slut, notera till exempel i stalljournal (EU)
• rastning av uppbundna nötkreatur under vintertid, notera till exempel i
stalljournal (EU)
anmärkningar från slakt, levandebesiktning, mjölkbedömning eller motsvarande (EU)
• förebyggande behandlingar, injektioner med selen, fodertillskott eller andra preparat, notera till exempel i läkemedelsjournal. Du ska kunna visa
upp produktblad för fodertillskott och andra preparat vid kontroll. (EU)
• övrigt som anges för specifika fall i andra regler (K)
• inköp av foder, foderprodukter och fodertillskott, via följesedlar, fakturor
eller huvudbok (EU)
• försäljning av produkter via följesedlar, fakturor, eller huvudbok (EU)
114
Djurhållning
• byggnader, rastgårdar, betesfållor och drivgångar, rita in på ritning/
skiss (EU)
• produktion av eget foder, noteras till exempel i växtodlingsjournal, se
regel 4.1.7 (EU)
I dokumentationen ska alla djur och djurgrupper kunna identifieras. När du
dokumenterar hela djurgrupper ska gruppen vara definierad med vilka individer
som ingår. Dokumentationen ska vara tydlig, väl samlad och behållas på gården
så att den ger information om förhållanden under en längre tidsperiod. (EU)
Grunden för all dokumentation om din produktion är att djur liksom foder och
andra insatsmedel ska vara spårbara. Innehållsdeklarationer ska finnas för sammansatta produkter. Då kan du visa att du enbart använt produkter som är tillåtna
enligt KRAVs regler. Dokumentationen är också en hjälp för dig som producent att
följa upp produktionen för att se att den följer KRAVs regler. Flera av dokumentationskraven finns redan i lagstiftning och förordningar från Jordbruksverket.
5.3 Inköp, avel och produktion året om
Målet för KRAV-certifierad djurhållning är att den är integrerad, det vill säga att
moderdjur och avkomma finns på samma brukningsenhet. Djuren ska så långt
det är möjligt hållas i sin ursprungliga miljö för att undvika till exempel stress och
smitta.
Det är ändå möjligt för dig att köpa in djur enligt reglerna i det här avsnittet.
I första hand ska alla djur du köper in vara KRAV-certifierade. Du får köpa in
EU-ekologiska eller konventionella djur för avel. Det är tillåtet för att inte djuravel eller produktion ska hämmas under utvecklingen av den KRAV-certifierade
djurhållningen. (EU)
Genom ett bra avelsarbete kan behovet av djurinköp för rekrytering minska.
Det är viktig bland annat av djurhälsoskäl. Precis som när det gäller andra aspekter av djurens liv ska de få utrymme för naturliga beteenden när de parar sig och
när de ska föda.
5.3.1 Inköp av KRAV-certifierade djur, djur i karens och EU-ekologiska djur för
avel
Du får köpa in KRAV-certifierade djur och djur under karens. För avel och rekrytering får du köpa EU-ekologiska djur om det inte finns KRAV-certifierade djur att
få tag på. Det finns ingen begränsning i antal eller ålder vid inköp av KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur. KRAV rekommenderar att du köper djur från
endast en annan besättning. Köper du in djur regelbundet ska de vara KRAV-certifierade och du ska ha ett samarbetsavtal med uppfödaren. (K)
5.3.2 Inköp av KRAV-certifierade djur för uppfödning till slakt
Om du ska köpa in djur för att föda upp dem till slakt ska djuren vara KRAV-certifierade eller under karens. Du ska kunna visa att samarbetsformerna mellan dig
som köpare och uppfödaren är sådana att djuren kan behålla en god hälsa och
att djuren levereras direkt mellan gårdarna. I bedömningen av om regeln uppfylls
Djurhållning
115
tar ditt certifieringsorgan hänsyn till hur många besättningar som du samarbetar
med, djurens ålder vid inköp, om det finns karantänsstall eller mottagningsstall,
hur stallsystemen ser ut och om uppfödaren och du som är köpare är ansluten till
något hälsoprogram.
Du får köpa in kalvar, lamm eller smågrisar från maximalt 3 besättningar
inom en tolvmånadersperiod. Köper du in kalvar som är äldre än 5 månader eller
ungdjur kan du göra det från fler besättningar under förutsättning att din produktion är ansluten till ett hälsoprogram. (K)
Om köparen har amkor, eller tillgång till KRAV-godkänd mjölk för utfodring
på annat sätt, får kalvar flyttas tidigast från fyra veckors ålder då kalvens eget
immunförsvar är tillräckligt starkt.Du ska hålla smågrisar som är inköpta från
olika besättningar liksom inköpta grisar av olika åldrar inom sina grupper och
separerade från andra grupper. (K)
Du får inte köpa in hjortkalvar för att föda upp dem till slakt. (K)
Du får en större avvikelse om du köpt konventionella eller EU-ekologiska djur
för att föda upp dem till slakt. Du ska ha dokumentation på att du köpt in djur
enligt regeln.
5.3.3 Karantän för inköpta djur
Inköpta grisar för rekrytering ska du hålla i karantän i minst tre veckor för att
säkerställa besättningens smittskydd. Övriga inköpta djur, till exempel enstaka
individer av flockdjur, kan vara svårare att hålla separerade från resten av besättningen. Om det är möjligt ska du under en tid hålla de inköpta djuren separerade
från gårdens övriga djur. (K)
5.3.4 Inköp av enstaka konventionella djur tillåts bara för avel
Om det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur av den ras eller med
de egenskaper som är lämplig(a) i din produktion får du köpa in enstaka konventionella rekryterings- och avelsdjur. Djuren som du köper in får inte ha fött ungar,
men de får vara betäckta. Karenstiden för de konventionella djuren framgår i
regel 5.1.7. (EU)
Du får årligen köpa in maximalt 10 procent av det antal kor och kvigor som
du kommer att ha efter inköpen. Finns det färre än 10 moderdjur i besättningen
får du köpa in högst ett konventionellt djur per år. (EU)
För får, getter och grisar får du köpa in maximalt 20 procent ungtackor/-getter
som inte lammat/killat respektive gyltor räknat på det antal moderdjur du har
efter rekryteringen. Finns det färre än 5 moderdjur i besättningen får du köpa in
högst ett konventionellt djur per år. (EU)
Du ska kunna visa att du försökt få tag på KRAV-certifierade djur och du ska
ha dokumentation på att du köpt in djur enligt regeln.
5.3.5 Inköp av fler konventionella djur vid ändringar i produktionen
Du får köpa in fler konventionella djur, än vad som anges i regel 5.3.4, när det inte
finns KRAV-certifierade djur, eller EU-ekologiska djur, i tre specifika situationer:
• Du ska byta djurras som en del i en långsiktig plan. Den ras du byter till
ska vara den huvudsakliga produktionsrasen inom djurslaget. (EU)
116
Djurhållning
• Du ska ändra inriktning på djurhållningen men fortsätta med samma
djurslag. Den nya inriktningen måste då skilja sig väsentligt från den
befintliga djurhållningen (till exempel byte från mjölkkor till dikor). (EU)
• Du behöver rekrytera djur av hotade djurraser. (EU)
Djuren ska vara för avel eller rekrytering. Moderdjur får inte ha fött ungar, såvida
de inte är av en utrotninsghotad art. Du får som mest köpa in 40 procent nya djur
räknat på det antal moderdjur som du får efter inköpet. Du ska dokumentera att
det inte funnits KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur att köpa. Karenstiden
för de konventionella djuren framgår i regel 5.1.7.
Du ska kunna visa dokumentation på att du köpt in djur enligt regeln.
5.3.6 Inköp av större andel konventionella djur efter godkännande av Jordbruksverket
När du ska utöka din besättning och det inte finns KRAV-certifierade eller
EU-ekologiska djur behöver du ett godkännande från Jordbruksverket för att få
köpa in ett större antal konventionella moderdjur. Du behöver också ansöka om
godkännande om du behöver köpa in nya djur på grund av någon form av katastrofsituation med hög dödlighet bland dina djur. (EU)
Du kan som mest få tillstånd att köpa in 40 procent nya djur beräknat på det
antal moderdjur du kommer att ha efter inköpet. Djuren som du ska köpa får inte
ha fött ungar. (EU) Karenstiden för de konventionella djuren framgår i regel 5.1.7.
Du får en större avvikelse om du köpt in fler konventionella djur än vad regeln
tillåter, eller om du köpt in djur i den omfattning som denna regel reglerar fast
du inte sökt eller inte fått din ansökan beviljad från Jordbruksverket. Du ska ha
dokumentation på att du köpt in djur enligt regeln.
5.3.7 Inköp av andra fjäderfän än värphöns
För andra fjäderfän än värphöns får du tillsvidare köpa in dagsgamla djur om du
inte har möjlighet att föda upp dem själv. Du ska i första hand välja KRAV-certifierade djur. (EU)
5.3.8 Inköp av rekryteringsdjur till värphönsbesättning
KRAV avvaktar EUs beslut om detaljregler för ekologisk uppfödning av värphöns. Dessa EU-regler ska också gälla för uppfödning av KRAV-certifierade
värphöns. Du ska köpa värphöns från KRAV-certifierad uppfödning senast från 1
januari 2015. (EU)
Fram till dess får du köpa in värphöns som från tre dagars ålder, frånsett reglerna för bete, uppfyller KRAVs regler för foder, samt hälso- och sjukvård. Du får
inte köpa in värphöns som är äldre än 18 veckor. (EU)
Du som bedriver unghönsuppfödning ska anmäla den till ett certifieringsorgan
innan du startar uppfödningen (EU).
Du får en större avvikelse om du köpt in konventionella unghöns. Du ska ha
dokumentation på dina inköp.
5.3.9 Djur ska kunna para sig och föda naturligt
Djur som ska KRAV-certifieras ska vara av raser som kan para sig och föda naturligt.
Djurhållning
117
Du får en större avvikelse om du köpt in eller håller djur av en otillåten ras.
Du ska ha dokumentation på vilka raser dina djur tillhör.
5.3.10 Avelsmaterial för att främja ekologisk produktion
För att uppnå önskade avelsframsteg får du använda semin och genomisk selektion. Du får också använda könssorterad sperma bland annat för att minska
behovet av djurinköp. Användning av könssorterad sperma tillåts under förutsättning att EU-förordning 834/2007 inte utgör ett hinder.
5.3.11 Användning av embryoöverföring
Överföring av embryon är inte tillåten (EU). Du får inte heller köpa djur som
tagits fram med embryoöverföring (ET). (K) Du får använda sperma från embryotransferdjur till inseminering och du får
köpa djur med ET i härstamningen. Det är tillåtet för att inte begränsa avelsmaterialet (EU).
5.3.12 Inga preparat är tillåtna för att kontrollera fortplantning
Det är inte tillåtet att synkronisera brunst eller att rutinmässigt framkalla förlossning med hjälp av artificiella medel, hormonpreparat eller liknande. (EU)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna visa dokumentation på all användning av olika preparat.
5.3.13 Inga genmodifierade djur
Genmodifierade djur är inte tillåtna i KRAV-certifierad produktion. (EU)
Du får en större avvikelse om du håller genmodifierade djur i din KRAV-certifierade produktion.
5.3.14 Sköt alla djur enligt KRAVs regler
Du ska sköta alla djur inom samma djurslag enligt KRAVs regler. Även djur som
inte kommer att KRAV-certifieras ska du sköta enligt KRAVs regler om de är av
samma djurslag som det redan certifierade djurslaget. Det gäller till exempel inköpta, inhyrda eller medicinerade djur. (EU)
5.3.15 Produktion året om
Produktionen ska ske kontinuerligt och under hela året. Utevistelse och bete ska
ingå för djurslaget men inte alltid för varje individ. Det är dock tillåtet att bedriva
produktion med djur som har kortare levnadstid än ett år enbart under betes- och
utevistelsesäsongen.
Läs mer om utevistelse och bete i avsnitt 5.4. Om du samverkar med en annan
KRAV-certifierad gård för till exempel uppfödning av lamm och kalvar kan en av
gårdarna föda upp djur endast under stallperioden och den andra under utevistelse- och betesperioden. (EU)
Har du äggproduktion ska du planera så att varje omgång värphöns får del av
minst en säsong med utevistelse. Du får inte förkorta utevistelsen genom att slakta
djuren för tidigt, om det inte är av hälsoskäl. (K)
118
Djurhållning
Du får en större avvikelse om du bara håller djur en del av året utan att en
betesperiod ingår om inte skälet är att samverka med någon annan. Du ska kunna
visa att din djurhållning bedrivs året runt.
5.4 Utevistelse och bete
Att djuren får vistas ute är en av grundförutsättningarna i KRAV-certifierad djurhållning. Du ska hålla djuren utomhus så mycket som möjligt utan att djuren eller
marken tar skada. Du ska se till att alla djurslag kan beta under lämplig del av
året. Betet ska ge djuren både foder och sysselsättning. Om du har hjortar ska de
ha tillgång till en naturlig miljö. Gäss och ankor ska ha tillgång till en vattensamling. Du ska se till att ytorna som djuren vistas på när de är ute inte läcker näring.
Du kan till exempel behöva hårdgöra ytor vid foderplatser och drivgångar.
Under vissa omständigheter får du tillfälligt hålla vissa djur inne även under
betesperioden. Det kan gälla djur som blivit sjuka eller till exempel vid otjänligt
väder.
Du ska sköta dina stängsel så att varken produktionsdjuren eller vilt kan skada sig på dem.
Tänk särskilt på
• Planera djurens utevistelse och betesgång så att det fungerar även om det
är ovanligt torrt eller regnigt.
• Dokumentera alltid om enskilda djur eller en djurgrupp inte har möjlighet att vistas ute.
• Tänk på att nöt, får och getter ska få tillräckligt med foder via betet
under betesperioden.
5.4.1 Utevistelse och bete för nötkreatur under betesperioden
Du ska ordna så att alla nötkreatur över 6 månaders ålder kan vara ute på betesmark större delen av dygnet alltså minst 12,5 timmar per dygn under betesperioden. Alla nöt över 6 månaders ålder utom mjölkkor och ungtjurar ska under
betesperioden ha ett bete som ger dem minst 50 procent av det dagliga intaget av
foder räknat som torrsubstans (ts).
Om det blir torka och djuren får brist på bete, ska du dokumentera det.
Du får en större avvikelse om dina nötkreatur inte får tillräckligt med utevistelse eller bete. Du ska kunna visa dina rutiner för utevistelse under olika delar av
året och dokumentera när på säsongen och hur djurens utevistelsetid ändras. Du
ska visa hur du planerat för tillräckligt bete under hela betessäsongen, till exempel
genom en skriftlig betesplan.
5.4.1.1 Lägre andel bete för mjölkkor och ungtjurar
Ungtjurar kan få en lägre andel bete som då ska vara minst 50 procent av den del
av foderintaget som utgörs av grovfoder. (K). För mjölkkor ska det dagliga betes­
intaget vara minst 6 kg ts (K).
Djurhållning
119
Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln. För mjölkkor ska du
kunna visa hur de dagliga rutinerna är för djuren; tider på bete, ättider inne, byte
av fållor, tillgång till vatten, drivning eller fritt val mellan bete och stall.
5.4.1.2 Utevistelse för kalvar
Kalvar från mjölkkor ska vid utevistelsen ha tillgång till hydda eller annat skydd,
till exempel träd. Under betesperioden ska du ordna utevistelse för kalvarna
senast från 4 månaders ålder. (K)
Kalvar som är 4 månader gamla i augusti får hållas inne resten av betes- och
utevistelseperioden
5.4.1.3 Utevistelse för avelstjurar
Tjurar för avel får du hålla i obevuxna rastgårdar under både betesperioden och
utevistelseperioden. (EU) Du bör ge färskt grovfoder till djuren under betesperioden. (I)
5.4.2 Utevistelse för nötkreatur övrig tid
Under perioden före och efter betesperioden, den så kallade utevistelseperioden,
ska du ordna så att djuren är ute minst en del av dagen. Utevistelseperioden ska
sammantaget vara minst 2 månader men om möjligt längre. Resten av året, under
stallperioden, får nötkreatur hållas inomhus i lösdrift och i vissa fall uppbundna
se reglerna 5.6.9 och 5.6.10. (K)
Du får en större avvikelse om du inte uppfyller regeln.
5.4.2.1 Förlängd utevistelse för bundna nötkreatur
Om du har beviljats dispens av Jordbruksverket för att ha vuxna nötkreatur uppbundna, ska du ordna maximalt förlängd utevistelseperiod för dina nötkreatur.
Om du inte har dispens enligt ovan och har bundna nötkreatur i en mindre
besättning ska du ordna rastning utomhus minst 2 gånger per vecka under stallperioden. (EU)
5.4.3 Tillfällig innevistelse för nötkreatur
I vissa fall kan du hålla djur inne som annars skulle vara ute varje dag. Djur får
under betesperioden och övrig tid de ska ha daglig utevistelse tillfälligt hållas
inne högst 2 veckor vid betäckning, inseminering, sinläggning, för att föda eller
före slakt. Du får också tillfälligt hålla djuren inne vid sjukdom, knottangrepp
eller otjänligt väder. Under karenstiden efter läkemedelsbehandling ska du ge
djuren utevistelse.
Du ska dokumentera all tillfällig innevistelse.
5.4.3.1 Ungtjurar anmälda till slakt
Ungtjurar som är anmälda till slakt får hållas inne till 15 juni i Götaland och till 1
juli i Svealand och Norrland.
Du ska dokumentera all tillfällig innevistelse.
120
Djurhållning
5.4.4 Djur i fäboddrift ska kunna KRAV-certifieras
Om du har djur i fäboddrift som är registrerad av länsstyrelsen får du hålla dem
inne under natten också under betesperioden om det behövs på grund av riklig
förekomst av knott och mygg under en längre tid. Det innebär att du inte behöver
uppfylla regeln om att djuren ska vara ute under större delen av dygnet. Du får
också ha djuren inne under natten om det finns stor risk för rovdjursangrepp.
5.4.5 Utevistelse och bete för får och getter
Du ska ordna så att får och getter kan vara ute på betesmark dygnet runt under
betesperioden. De ska då ha ett bete som ger dem minst 50 procent av det dagliga intaget av foder räknat som torrsubstans (ts). (K)
Övrig tid ska får och getter kunna vara ute minst en del av dagen, såvida du
inte uppfyller de extrakrav som finns i regel 5.4.7 vilket gör att du får hålla dem
inne under vintern (K). För baggar och bockar för avel gäller regel 5.4.5.1 .
Du får en större avvikelse om dina får eller getter inte får tillräckligt med
utevistelse. Du ska kunna beskriva dina rutiner för utevistelse under olika delar
av året och dokumentera när på säsongen djuren släpps ut dygnet runt och slutar
vara ute dygnet runt.
5.4.5.1 Utevistelse för baggar och bockar
Baggar och bockar för avel får du undantagsvis hålla i obevuxna rastgårdar under
betesperioden (SL). På vintern får de hållas inne (EU). Du bör ge färskt grovfoder
till djuren under betesperioden (I).
5.4.6 Tillfällig innevistelse för får och getter
I vissa fall kan du hålla djur inne som annars skulle vara ute varje dag. Du får tillfälligt under betesperioden och övrig tid djuren ska ha daglig utevistelse tillfälligt
hålla dem inne vid betäckning, inseminering, sinläggning, sjukdom, knottangrepp,
otjänligt väder, stor risk för rovdjursangrepp eller efter klippning eller högst 2
veckor före slakt. Också under perioden med lamning och killning får du hålla
gruppen eller grupper av besättningen inne. Under karenstiden efter läkemedelsbehandling ska du ge djuren utevistelse.(EU)
Du ska dokumentera all tillfällig innevistelse.
5.4.7 Får och getter får hållas inne vintertid om stallet är lämpligt och om de får
utevistelse dygnet runt under längre tid än under betesperioden
Du får hålla får och getter inne under vintern utan tillgång till rastgård, om stallet
erbjuder:
• 1,5 gånger större yta än minimiytan inomhus enligt regel 5.6.12 för vuxna djur (K)
• 2 gånger minimiytan inomhus enligt regel 5.6.12 för lamm och killingar (K)
• ljusinsläpp i stallet motsvarande minst 10 % av golvytan (K)
• insläpp av frisk luft så att stallmiljön blir utomhusliknande, men torr och
vindskyddad (K).
Dessutom ska dina får och getter, så länge vädret gör det möjligt, vara ute
Djurhållning
121
dygnet runt under längre tid än enbart betesperioden. (K)
Regeln införs om den är förenlig med EU-förordningen för ekologisk produktion. Om så inte är fallet gäller att lamm som slaktas innan betesperioden ska ha
haft tillgång till utevistelse efter lamningsperioden för att kunna KRAV-godkännas.
Du får en större avvikelse om dina får eller getter inte har tillgång till utevistelse under vintern utan att stallet uppfyller villkoren ovan.
5.4.8 Mark för bete och utevistelse till idisslare
Du ska ordna så att rastgård eller mark där djuren vistas erbjuder fast och torrt
underlag.
Du ska kunna visa en strategi för att minimera infektioner med inälvsparasiter
och begränsa uppförökning av smitta på markerna. Du ska särskilt kunna visa
hur du tar hänsyn till lamm och kalvar.
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.4.9 Utevistelse och bete för grisar
Du ska ordna så att grisar kan vara ute på betesmark större delen av dygnet under minst en sammanhängande period om 4 månader under sommarhalvåret. De
ska då ha tillgång till beväxt mark som ger dem både foder och rikliga tillfällen
till sysselsättning. Grisarna ska vid stripbetning och andra betessystem alltid ha
tillgång till foder och sysselsättning. Du ska flytta dem till nya beten så snart allt
är uppbökat på den aktuella arealen. (K)
Under resten av året ska grisar ha tillgång till rastgård. (EU)
Du får en större avvikelse om dina grisar inte får tillräckligt med utevistelse
eller bete. Du ska kunna visa dina rutiner för utevistelse under olika delar av året
och dokumentera när på säsongen djuren är på bete. Du ska också kunna visa
hur du planerat för tillräckligt bete under minst de fyra månader grisarna ska ha
tillgång till bete.
5.4.9.1 Grisar som ska slaktas under sommarhalvåret
Växande grisar som ska slaktas i juli eller senare under betesperioden ska gå på
betesmark senast 1 juni (K).
5.4.9.2 Utevistelse för avelsgaltar
Galtar för avel får du hålla i obevuxna rastgårdar under utevistelsen. (EU) Du bör
ge färskt grovfoder till djuren under betesperioden. (I)
5.4.10 Tillfällig innevistelse för grisar
Du får i vissa fall hålla grisar inne som annars skulle ha varit ute. Det gäller högst
2 veckor före slakt. Du får också tillfälligt hålla djuren inne vid sjukdom, knottangrepp eller otjänligt väder.
Under karenstiden efter läkemedelsbehandling ska du ge djuren utevistelse.
Suggor och gyltor som tas in för betäckning eller inseminering får du hålla utan
bete upp till 4 veckor efter en betäckning eller inseminering som leder till dräktig-
122
Djurhållning
het. De ska få tillgång till en rastgård om de måste vara inne mer än 1 vecka. (K)
Hur länge du får hålla suggor och gyltor inne för att föda framgår av regel 5.5.4.
Du ska dokumentera all tillfällig innevistelse.
5.4.11 Betesmark för grisar
Grisar ska ha tillgång till naturlig sysselsättning såsom att böka och ha ett aktivt
födosöksbeteende genom till exempel vallbrott, skogsmarksberedning eller trädesbearbetning. Under den varma årstiden ska grisar ha tillgång till gyttjebad eller
annan vattensvalka. Du bör inte låta grisarna återkomma till samma betesmark
oftare än vart fjärde år. (K)
Du får en större avvikelse om du inte håller dina grisar så att ”ska-kraven”
uppfylls. Du ska kunna visa med vilket intervall djuren återkommer till samma
betesmark, t ex i växtodlingsplan.
5.4.12 Utevistelse och bete för fjäderfä
Alla fjäderfän ska kunna vistas ute i en bevuxen rastfålla eller på bevuxen betesmark förutom under vintern då de får hållas inne. Fjäderfän ska ha ett bete eller
en rastgård som ger dem både foder och rikliga tillfällen till sysselsättning. Betet
eller rastgården ska vara beväxt under hela användningstiden (K). Under minst
fyra månader sammanhängande från maj till september ska stallet vara öppet
större delen av dygnet, alltså minst 12,5 timmar varje dag. Djuren får vara inne
under natten.
Slaktkyckling får hållas utan rastgård upp till en månads ålder.
Du ska ge fjäderfäna grovfoder inne året om, även om djuren har tillgång till
gräs ute. (EU)
Varje fjäderfä ska kunna vara ute under minst en tredjedel av sitt liv. Du kan
inte ersätta utevistelsen med att djuren har tillgång till verandavistelse. (EU)
Du får en större avvikelse om dina fjäderfän inte får tillräckligt med utevistelse. Du ska kunna beskriva dina rutiner för utevistelse under olika delar av året
och dokumentera när på säsongen djurens tillgång till utevistelse ändras.
5.4.13 Rastgård för fjäderfä
Rastgårdar och beten för fjäderfän ska innehålla träd, buskar eller andra anordningar där djuren kan söka skydd och få trygghet. Du ska placera växter eller
andra skydd så att det hjälper djuren att vilja gå i väg från stallbyggnaden och
utnyttja hela rastgården. (EU)
Du ska gränsa av rastgården för värphöns mellan de olika flockarna så grupperna inte blandas (EU). Om du har problem med rovdjursangrepp och därför
sambetar rastgårdarna med fjäderfän och minst ett annat djurslag behöver du inte
avgränsa rastgården mellan flockarna. (K)
Utomhus får du inte utfodra fjäderfä med annat än naturlig växtlighet och
vatten. Det minskar risken för att vilda fåglar lockas till platsen. Du ska lämna
din rastgård tom minst 2 månader mellan varje omgång fjäderfä. För värphöns
ska rastgården vara minst 4 m2 per djur. Hela rastgårdsytan behöver inte vara
tillgänglig hela tiden. Du får dela av rastgårdsytan i olika fållor (i så kallad rota-
Djurhållning
123
tion) för att till exempel kunna så in ny växtlighet eller minska parasittrycket. För
övriga fjäderfän se tabell 4b.
Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad.
5.4.14 Tillfällig innevistelse för fjäderfä
Du får i vissa fall tillfälligt hålla fjäderfä inne under den tid de ska ha tillgång till
utevistelse. Det gäller när myndighet begär det till exempel på grund av epizootologiska sjukdomsutbrott, och i samband med insättningen av en ny grupp.
5.4.15 Gäss och ankor ska ha tillgång till vattensamlingar
Gäss och ankor ska under perioden maj-augusti ha tillgång till vattensamlingar i
sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem för bad (EU).
Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad.
5.4.16 Utevistelse och bete för hjortar
Du ska hålla hjortar utomhus, i en för arten naturlig miljö som innehåller de
växter och födoämnen de föredrar. Hjortarna ska ha tillgång till skydd i form av
skog eller vindskydd i hägnet (K).
Hjortar ska under vegetationsperioden få det dagliga foderintaget från bete
eller annan växtlighet i hägnet. Antalet hjortar ska du anpassa till arealen så att
de kan växa i normal takt, utan tillskott av foder. (K)
Kronhjortar ska ha tillgång till sölgrop under vegetationsperioden. (K)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna visa hur du
planerat för tillräckligt med bete under vegetationsperioden.
5.4.17 Stängsel ska vara välskötta
Alla stängsel ska vara välskötta. Hängande och nedfallna stängsel är en skaderisk
för såväl produktionsdjuren som vilt. Du ska undvika att använda stängsel med
taggtråd, men om du använder det får den inte vara strömförande. (K /SL)
Kombinerar du taggtråd med elektrifierad slät elstängseltråd ska stängslet följa Jordbruksverkets föreskrifter. Det innebär till exempel att du ska montera eltråden
på en distanshållare minst 150 mm horisontellt från taggtråden. Taggtråden ska
jordas och elstängseltråden ska vara monterad på djurens sida av stängslet. (SL)
5.4.18 Utevistelseytan får inte läcka växtnäring
Du ska ordna så att djurens utevistelseyta inte läcker växtnäring under hösten,
vintern och våren. Markytor som är högt belastade av djuren ska vara hårdgjorda, dränerade eller naturligt ha motsvarande funktion. (SL)
Rastgårdens yta får vara täckt med tak upp till 75 procent (EU). Framsidan
och gavlarna ska vara öppna. Taket ska vara tillräckligt högt för att det ska vara
möjligt att skrapa ytan med maskin. (K)
5.5 Ge djuren möjlighet att bete sig naturligt
En av de grundläggande förutsättningarna i KRAV-certifierad produktion är att
djuren så långt som möjligt ska kunna bete sig naturligt. Reglerna för det beskrivs
124
Djurhållning
närmare i det här avsnittet.
5.5.1 Djuren ska kunna få utlopp för sina behov och beteendemönster
Alla djurslag ska kunna få utlopp för sina specifika behov och beteendemönster.
Djuren ska kunna få utlopp för ett normalt socialt beteende och ett för arten
normalt flockliv, revirbeteende, rörelse-, sprätt- eller bökbehov. Därför ska du ge
dem tillräckligt med utrymme och lämpligt underlag såväl ute som inne. (EU)
Moderdjur ska få möjlighet till avskildhet vid förlossning eller värpning. Ungar
och moderdjur ska kunna ha en nära kontakt under ungarnas första levnadstid. (K)
Du ska kunna beskriva rutiner för hur du säkerställer att regeln uppfylls och
kunna visa stallar, kalvningsboxar eller motsvarande, samt rastgårdar och beteshagar.
5.5.2 Djur ska hållas rena
Du ska hålla djuren rena. Djur som är kraftigt förorenade av gödsel eller får andra anmärkningar som visar på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. Ett
slakteri som har anmärkningar på att djur från en KRAV-ansluten gård är kraftigt
förorenade, kod 96 och 97 ska meddela detta till certifieringsorganet som certifierar den djurhållare som lämnat djuren. Slakteriet ska på samma sätt meddela
anmärkningar om avmagrade djur (kod 47 och 48), eller förväxta klövar. (K)
Du får en större avvikelse om dina djur inte är rena. Förutom att kunna visa
upp djuren ska du kunna visa slaktavräkningar med noteringar om eventuella
anmärkningar.
5.5.3 Kor ska kunna kalva avskilt
Kor ska kunna kalva avskilt från andra kor. Utomhus finns gott om plats och korna kan själva söka sig undan flocken. Kalvning inomhus ska ske i en kalvningsbox, som kan vara permanent eller tillfällig. Du ska planera så att du har tillgång
till tillräckligt många kalvningsboxar i förhållande till hur kalvningarna fördelar
sig över året. Gruppkalvningsboxar får inte användas till flera kor samtidigt, vid
kalvning.
Om dina kor går på djupströbädd inomhus kan kalvning ske i flocken endast
om du bevakar djuren för att vid behov kunna avskilja ko och kalv från övriga
flocken senast direkt i samband med födseln. Detta är viktigt för att kalven ska få
råmjölk från sin mor.
Bara i undantagsfall får du binda upp kon när hon ska kalva. Platsbrist är inte
skäl nog för att kon ska bindas upp vid kalvning. (K)
Du får en större avvikelse om du inte ordnar så att dina kor och kvigor kan
kalva avskilt.
5.5.4 Suggor ska grisa avskilt
Suggor ska grisa avskilt i skydd, till exempel i grisningshydda. Suggan får grisa
inomhus om hon får tillräcklig frihet, yta för att bygga bo och riklig tillgång på
material för att bygga bo. Tidigast en vecka före beräknad grisning får du flytta
suggan till en grisningsbox. Dina rutiner för skötseln av djuren och andra förutsättningar i samband med grisning ska göra det möjligt för suggorna att vistas i
Djurhållning
125
flock fram till dagarna innan grisning.
Senast två veckor efter grisning ska suggan och smågrisarna kunna vistas ute.
Vid grupphållning räknas 2 veckor för den senast födda kullen, vilket innebär att de
äldsta smågrisarna i suggruppen får bli drygt 3 veckor innan de får utevistelse. (K)
Du får en större avvikelse om du inte ordnar så att dina suggor och gyltor kan
grisa avskilt.
5.5.5 Grisar ska hållas i grupp
Växande grisar och suggor utan smågrisar ska du hålla i grupp både inne och
ute. (EU)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.5.6 Grisar ska kunna böka
Du ska ge grisar tillgång till naturlig sysselsättning så som att böka och ha ett aktivt födosöksbeteende genom att ge dem möjlighet att böka i till exempel vallbrott
eller djup ströbädd. (K)
Grisar som får fri tillgång till kraftfoder ska ha minst en ätplats per tre grisar. (K)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.5.7 Hjortarnas foderplats
Du ska utforma foderplatsen för hjortarna så att alla djur kan äta samtidigt. Det
minskar risken för stress och stångskador och gör det möjligt för djur med låg
rang att få tillräckligt med foder. (I)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln
5.6 Stallförhållanden
Dina djur ska ha tillgång till lämpliga stallar, under vintern, utevistelseperioden
och vid behov för tillfällig innevistelse under övrig tid på året. Dessa regler talar
om hur dina stallar ska se ut, både när det gäller mått och utformning.
Enda undantaget från kravet att ha ett ändamålsenligt stall gäller om du har
en utegångsbesättning av nötkreatur och du fått Jordbruksverkets tillstånd att
hålla dina djur utan ligghall. Då kan din produktion KRAV-certifieras om du
uppfyller KRAVs regler i övrigt.
5.6.1 Alla djur ska kunna röra sig fritt
Alla djur ska kunna röra sig fritt. Djuren får inte vara uppbundna eller hållas i
någon form av bur. (EU)
Du får tillfälligt binda upp djur under förutsättning att du håller dem under
uppsikt. Tillfällena kan vara att du ska behandla, utfodra eller på annat sätt hantera djuren. (SL)
Du ska dokumentera vilka djur du bundit upp, varför och under vilken tid du
gjort det.
126
Djurhållning
5.6.2 Minst halva golvytan ska vara hel
Minst hälften av djurens tillgängliga golvyta ska vara hel. Resten får vara spaltgolv. Resningsutrymmet framför ett eventuellt liggbås kan räknas som tillgänglig
golvyta. (EU)
I tabellerna 1a – 4c finns de minimiytor som krävs för respektive djurslag. (EU/SL)
Du ska kunna visa en aktuell ritning eller skiss för ditt certifieringsorgan.
5.6.3 Djurens liggplats
Djurens liggplats ska hållas torr, ren, dragfri och vid behov varm (SL). Du ska
använda strö i riklig mängd (K). Liggplatsen ska ge djuren en god komfort och du
ska sköta platserna så att hygienen är god och flugbekämpningen fungerar. Halm
att strö med får vara konventionellt odlad. (K)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.6.4 Djuren ska ha tillgång till dagsljus
Djuren ska ha tillräcklig tillgång till dagsljus (EU). Ljusinsläppen ska ge dagsljus i
hela stallet. Dagsljuset bör släppas in genom en yta motsvarande minst 5 procent
av golvytan. Vid ny- och ombyggnad ska dagsljuset släppas in genom en yta motsvarande minst 3 procent av golvytan. (K)
I fjäderfästall bör du vid behov kunna reglera dagsljusinsläppet. Fönster får
bara tillfälligt täckas med material som inte släpper igenom ljus. Om du måste
ska du begränsa den direkta solinstrålningen på något annat sätt till exempel
genom att ändra fönstrens placering, använda markiser eller film som släpper
igenom ljus. (K)
Om du tillfälligt täcker dagsljusinsläppen ska du dokumentera det.
5.6.5 Eltråd får inte finnas i stallet
Du får inte montera eltråd i stallet. Inomhus finns det risk att djur blir trängda
mot eltråden eftersom rörelseytan här är begränsad jämfört med elstängsel utomhus. (SL)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.6.6 Mått i djurstallar
Det utrymme inomhus som alltid ska vara tillgängligt för djuren finns specificerade i tabellerna 1a – 4c. Tänk på att utrymmeskraven är miniminivåer. Funktionskraven kan göra att större ytor behövs i ditt stall. (K)
Du ska beräkna utrymmet i boxar för flera djur utifrån de största individerna
i grupperna. Exempel: Om du håller en grupp med två kalvar på 120 kg och två
på 230 kg i samma box, ska den vara minst 4 x 2,9 m2, alltså 11,6 m2 (ytmåtten
finns i tabell 1a)För moderdjur med avkomma är behovet av utrymme summan av
de minsta ytorna per kategori av djur. Exempel: Om du har 1 amko som går i en
box med 3 kalvar på 200 kg ska de ha ett utrymme på 6,0 + 3x2,9 m2 alltså 14,7
m2. (Ytmåtten finns i tabell 1a).
För liggbås och andra detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt de svenska djurskyddsbestämmelserna. Det ska finnas ett liggbås
Djurhållning
127
per djur. Alla djur i en grupp ska kunna äta utan konkurrens, vilket i de flesta fall
innebär att det krävs fler ätplatser än det minimiantal som djurskyddslagen anger.
Du ska ha aktuella skalenliga ritningar eller skisser som visar på samtliga
tillgängliga utrymmen.
5.6.7 Nybygge till nötkreatur ska vara lösdrift
När du bygger nytt, eller gör en omfattande om- eller tillbyggnad av stallar till
nötkreatur, ska du bygga för lösdrift. (SL)
Din produktion kan inte KRAV-certifieras om du inte följer regeln.
5.6.8 Kalvar ska hållas i grupp
Håll kalvarna i grupp. Du får hålla en kalv i ensambox i maximalt en vecka (EU).
Om du, i undantagsfall, måste hålla kalven ensam i en box en längre tid ska boxen vara minst lika stor som två ensamboxar (K). Det är viktigare att kalvarna i en
grupp är i ungefär samma ålder, så utfodringen fungerar väl, än att de är många i
en grupp. Därför räcker det med två kalvar i en grupp om du då får bättre åldersfördelning.
Du ska dokumentera när du hållit kalvar i ensambox längre än en vecka.
5.6.9 Nötkreatur i större besättningar kan få hållas bundna, undantag till 2013
Till och med 31 december 2013 får du ha nötkreatur som är över 20 månader
uppbundna under stallperioden, i byggnader som fanns den 24 augusti 2000, om
du har beviljats dispens hos Jordbruksverket. Villkoret för detta är att certifieringsorganet gör två revisionsbesök per år på gården. Från 1 januari 2014 gäller
förbud mot att hålla fler än 45 djur bundna. (EU)
Regelbunden motion under hela stallperioden är att föredra. (K)
Vid åldern 9-20 månader får nötkreatur vara uppbundna under sammanlagt 1
månad för att vänjas vid att vara uppbundna. (K)
Din produktion kan inte KRAV-certifieras om du inte följer regeln.
5.6.10 Nötkreatur i små besättningar får hållas bundna, undantag tills vidare
Nötkreatur som är över 20 månader och hålls i små besättningar får vara uppbundna under stallperioden, förutsatt att de rastas utomhus minst 2 gånger per
vecka. Besättningar som har 45 uppbundna djur eller färre räknas som små.
Undantaget gäller tillsvidare (EU)
Vid rastning av kor kan rastgårdsytan användas i omgångar. Rekommendationen är att ytan är så stor att de djur som är ute samtidigt har utrymme enligt
tabell 1a. (EU)
Vid åldern 9-20 månader får nötkreatur i små besättningar vara uppbundna
under sammanlagt 1 månad för att vänjas vid att vara uppbundna. (K)
I små besättningar får du hålla nötkreatur som är äldre än 20 månader utan
rastning till och med 31 december 2013 om byggnaden fanns före 24 augusti
2000 och du har beviljats dispens hos Jordbruksverket. Villkoret för detta är att
ditt certifieringsorgan gör två revisionsbesök per år på gården. (EU)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna visa rutinerna för rastningen.
128
Djurhållning
5.6.11 Mått i stallar och rastgård för nötkreatur
Tabell 1a
Utrymme i stall för nötkreatur som inte har ständig tillgång till rastgård
Kategori av djur
Minsta utrymme inomhus
(m2 per djur)
Minsta yta för rastgård *
(m2 per djur)
Kalv, ungdjur och diko:
Levande vikt (kg);
< 60
1,5 (SL)
1,1 (EU)
< 90
1,7 (SL)
1,1 (EU)
< 150
2,2 (SL)
1,9 (EU)
< 250
2,9 (SL)
2,2 (EU)
≤ 350
4,0 (EU)
3,0 (EU)
> 350
1 m /100 kg
(dock minst 5,0) (EU)
0,75 m2/100 kg
(dock minst 3,7) (EU)
Mjölk-/amko på ströbädd
8,5 (SL)
4,5 (EU)
Mjölk-/amko, övrig lösdrift
6,0 (EU)
4,5 (EU)
Sinko
6,0 (EU)
4,5 (EU)
Avelstjur
10,0 (EU)
30,0 (EU)
Uppbundna vuxna nöt
Djurskyddsbestämmelser
4,5 (EU)
2
För till exempel ”mjölkko i övrig lösdrift”och ” kalv” blir ytan 6,0 m2 + 1,5 m2= 7,5 m2.
*Under utevistelseperioden, som är minst 2 månader före och/eller efter betesperioden, ska djuren hållas
ute minst en del av dagen. Om du inte släpper ut djuren på betesmark under utevistelseperioden, så ska de
ha tillgång till en rastgård med minst den yta som anges i tabellen.
Obs! Fortsätter på nästa sida.
Djurhållning
129
Tabell 1b Utrymme för nötkreatur som har ständig tillgång till utevistelse
Kategori
av djur
Kalv, ungdjur
och diko,
Total minsta vistelseyta ute och inne
(m2 per djur)
Varav minst detta
ska vara i ligghall
(m2 per djur)
Under utevistelseperioderna
Under stallperioden
(mellan utevistelseperioderna)*
< 60
2,6 (SL+EU)
2,0 (K)
1,0 (SL)
< 90
2,8 (SL+EU)
2,4 (K)
1,2 (SL)
< 150
4,1 (SL+EU)
3,0 (K)
1,5 (SL)
< 250
5,1 (SL+EU)
4,0 (K)
2,0 (SL)
≤ 350
7,0 (EU)
4,8 (K)
2,6 (K)
> 350
1,75 m2/100 kg
(dock minst 8,7) (EU)
1,3 m2/100 kg
(dock minst 5,2) (K)
0,65m2/100 kg
(dock minst 2,6) (K)
Mjölk-/amko på
ströbädd
13,0 (SL+EU)
10,5 (K)**
6,0 (SL)
Mjölk-/amko,
övrig lösdrift
10,5 (EU)
10,5 (K)**
Enligt
djurskyddsbest.
Levande vikt (kg)
Sinko
10,5 (EU)
6,8 (K)
3,4 (SL)
Avelstjur
40,0 (EU)
20,0 (K)
10,0 (EU)
* Under stallperioden får utevistelseytan vara mindre än vad EU- förordningen anger eftersom utevistelse
inte är ett krav under den perioden. Ytan har för stallperioden angetts så att djuren får dubbelt så stor yta
mot vad som är minimum för ligghallen.
**Mjölkkor har samma krav på ytan i rastgården oavsett ytan i ligghallen.
130
Djurhållning
5.6.12 Byggnader för får och getter
Får och getter ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på bete, såvida
du inte håller dem i ett stall som uppfyller kraven i regel 5.4.7, bland annat klimatmässigt uteliknande förhållanden.
Tabell 2 Utrymme inomhus och i rastgård för får och getter
Stall med begränsad
tillgång till rastgård
(m2 per djur)
Stall med ständig tillgång till
utevistelse, utfodring i rastgården*
(m2 per djur)
Minsta utrymme
inomhus
Minsta utrymme
för rastgård för
utevistelse under
stallperiod
Minimimått för
ligghall
Minsta utrymme
för rastgård
(inte betesmark)
Vuxet får eller get
1,5 (EU)
2,5 (EU)
1,0 (SL)
3,0 (EU)
Dräktig tacka
1,7 (SL)
2,5 (EU)
1,2 (SL)
3,0 (EU)
Lamm eller killing:
Levande vikt (kg):
<15
0,35 (EU)
0,5 (EU)
0,35 (SL)
0,5 (EU)
< 30
0,5 (SL)
0,5 (EU)
0,35 (SL)
0,65 (K)
> 30
1,0 (SL)
1,0 (K)
0,7 (SL)
1,3 (K)
*Om ytan i ligghallen är större än minimimåttet kan du minska rastgårdsytan till den storlek som anges i
kolumn två. Den totala vistelseytan i ligghall och i rastgården ska bli densamma. Minimimåttet för ligghallen
ska alltid uppfyllas.
Exempel: Du har 10 dräktiga tackor i en grupp i ett stall med ständig tillgång till utevistelse. Tackorna
har ett utrymme på 20 m2 i ligghallen. Tackorna ska ha minst 42 m2 om man lägger ihop ytan i ligghallen och
rastgården, och du kan alltså minska ytan i rastgården. Ytan i rastgården får dock inte vara mindre än 25 m2.
5.6.13 Stallbyggnader för grisar
Om du bygger nytt stall för grisar eller nyetablerar grisproduktion ska byggnaden
sektioneras för bästa möjliga smittskydd. (K)
5.6.14 Grisar ska hållas i grupp
Växande grisar och suggor utan smågrisar ska du hålla i grupp både inne och
ute. (EU)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna beskriva
rutinerna för gruppindelning.
5.6.15 Grisar ska ha separat ät-, ligg och gödslingsplats
Inomhus ska grisar ha tillgång till en avskild liggplats med djupströ och ett separat gödslingsutrymme. De ska också ha en väl definierad ätplats. Utrymmet ska
vara luftigt och så stort att alla djur kan äta samtidigt eller vila samtidigt utan att
de börjar konkurrera på ett aggressivt sätt. (I)
Grisar som får fri tillgång till kraftfoder ska ha minst en ätplats per tre grisar. (K)
Djurhållning
131
Du ska ge grisar tillgång till naturlig sysselsättning så som att ha ett aktivt
födosöksbeteende genom att ge dem möjlighet att böka till exempel i en tillräckligt djup ströbädd. Grisar ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på
bete. (K)
Tabell 3 Utrymme inomhus och i rastgård för grisar
Minsta utrymme
inomhus
(m2 per djur)
Minsta utrymme utomhus
(i rastgård, inte betesmark)
(m2 per djur)
Sinsugga, dräktig
gylta
2,5 (SL)
1,9 (EU)
Galt för avel
7,0 (SL)
8,0 (EU)
Modersugga med
upp till 40 dagar
gamla smågrisar
7,5 (EU)
2,5 (EU)
Levande vikt (kg)
Växande grisar
< 30
0,6 (SL)
0,4 (K)
< 50
0,8 (SL)
0,6 (EU)
< 85
1,2 (SL)
0,8 (EU)
< 110
1,5 (SL)
1,0 (EU)
5.6.16 Byggnader till fjäderfä
I ett enskilt stall får du inte hålla mer än maximalt 18 000 höns i en sammanhängande byggnad. Stall som är certifierade enligt KRAVs regler senast under
2010 och som har äggproduktion med fler hönsplatser än 18 000 får användas
för fler än 18 000 höns fram till utgången av 2020. (K)
Du får inte ha mer än 3 000 höns per avdelning. Om du har flera avdelningar
under samma tak, ska du gränsa av mellan varje avdelning med en fast vägg eller
nätvägg. Om du har utrustning som löper genom flera avdelningar ska du, där det
är möjligt, ordna så att djuren inte kommer i kontakt med gödsel och liknande
från andra avdelningar.
Utgångshål ska vara jämnt fördelade längs den vägg som har kontakt med
rastgården. (K)
Redesytan får inte räknas in i den tillgängliga ytan. Du som var certifierad
i juni 2011 och tidigare räknat in redesytan i den tillgängliga ytan ska anpassa
antalet höns till denna regel senast vid den första insättningen av nya värphöns
efter 1 juli 2012.
Om du har en veranda på ditt hönsstall, får du räkna in ytan i verandan i
den tillgängliga stallytan om djuren har tillgång till den under dagtid hela året.
Verandan får då endast stängas när det är släckt i stallet för att få räknas in i den
tillgängliga ytan. Den isolerade delen av stallet ska ytmässigt uppfylla de svenska
djurskyddsbestämmelserna för frigående höns. Sittpinnar, grovfoder med mera
ska finnas tillgängligt i den isolerade delen av stallet. (K)
Om du bygger nytt hönshus ska veranda ingå. (K)
132
Djurhållning
5.6.17 Höns ska ha tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden
Höns och kycklingar ska ha tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden i sådan
utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem. I tabell 2b, nedan,
finns specifika krav på mått för sittpinnar och värpreden för olika fjäderfä. (EU)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.6.18 Fjäderfä ska ha ströbädd
Minst en tredjedel av värphönsens inomhusyta ska vara ströbädd. För övriga
fjäderfän ska hela inomhusytan vara ströbädd. (K)
Till ströbädden för fjäderfä räknas även delen med sandbad med sand som ger
dem möjlighet att rengöra sin fjäderdräkt.
Du får en större avvikelse om dina höns inte har tillräcklig ströbädd eller
saknar sandbad.
5.6.19 Fjäderfä ska ha nattvila
Fjäderfä ska ha minst 8 timmars nattvila utan artificiellt ljus. (EU)
Du ska dokumentera vilka tider belysningen är tänd i stallet under olika delar
av året.
5.6.20 Mått i stall och rastgård för fjäderfä
Tabell 4a Antal fjäderfä per avdelning samt byggnadsyta per stall
Tabell 4a Antal fjäderfä per avdelning samt byggnadsyta per stall
Maximala antalet djur per avdelning i stall:
Maximal byggnadsyta per
produktionsenhet:
Värphöns
3 000 (EU)
För 18 000 djur (K)
Kyckling
4 800 (EU)
1 600 m2 (EU)
Pärlhöns
5 200 (EU)
1 600 m2 (EU)
Honor av myskänder/pekingankor
4 000 (EU)
1 600 m2 (EU)
Hanar eller andra ankor
3 200 (EU)
1 600 m2 (EU)
Gäss
2 500 (EU)
1 600 m2 (EU)
Måttangivelserna gäller för alla grupper av djur, även de som nyss är insatta i fjäderfästallet (K). I den tillgängliga golvytan eller utrymmet inomhus ingår våningsplan, redesinsteg (exempelvis lock över äggband)
och ströyta. (K)
Obs! Fortsätter på nästa sida.
Djurhållning
133
Tabell 4b Utrymme inomhus och utomhus för fjäderfä
Antal djur per
kvadratmeter
inomhus
Värphöns*
Slaktfågel
Sittpinne
inomhus
(cm x djur
18 (EU)
6 höns
Rede***
6 höns / rede eller
Redesytan får inte
vid gemensamt
räknas in i tillgäng-
rede 120 cm2 /
lig yta. (EU)
höna
Utrymme utomhus•
tillgänglig yta i
rotation (m2 per djur)
4 (EU)
Obs! maximalt 170 kg
kväve får tillföras via
gödsel /ha/år
10 djur med max
20 (endast för
4 (slaktkyckling och
levande vikt / m2
pärlhöns) (EU)
pärlhöns) (EU)
16 kg (ankor) (SL)
4,5 (ankor) (EU)
14 kg (gäss) (SL)
15 (gäss) (EU)
Obs! maximalt 170 kg
kväve får tillföras via
gödsel /ha/år
20 kg (slaktkyckling) (SL)
Slaktfågel i
16 djur** med max
mobila
levande vikt / m2
byggnader
20 kg (ankor) (SL)
2,5 (EU)
Obs! maximalt 170 kg
kväve får tillföras via
gödsel /ha/år
18 kg (gäss) (SL)
20 kg
(slaktkyckling) (SL)
*För unghöns gäller tills vidare samma krav på utrymme som i djurskyddsbestämmelserna.
**Endast när den mobila byggnaden inte har mer än 150 m2 golvyta.
***Värpredets yta mäts som redets längd gånger den utvändiga bredden, exklusive ytan för äggband.
Tabell 4c Mått på öppningar i stallar för fjäderfä
Antal höns i gruppen
1. Öppningar i stallvägg
2. Öppningar i passage från utgångssluss vid
(sammanlagd längd)
stallvägg eller från veranda till rastgård/bete
(sammanlagd längd)
Upp till 200
0,4 m
1,4 m
500
1m
3,4 m
1000
2m
6,7 m
2000
4m
13,3 m
3000
6m
20,0 m
Har du en sluss eller veranda mellan stallet och rastgården kan du ha mindre
sammanlagd öppning mellan stallet och slussen/verandan (kolumn 1) och större
öppningar mellan slussen/verandan och rastgården (kolumn 2).
Om dina höns går direkt från stallet till rastgården ska de sammanlagda öppningarna vara större, alltså enligt kolumn 2.
134
Djurhållning
Öppningarna i stallbyggnaden som inte går direkt till rastgården (kolumn 1) ska
vara totalt minst 2 m per 1 000 höns (DFS 2004:17).
Beräkningen av öppningarnas längd från veranda eller utgångssluss till rastgård baserar du på den tillgängliga ytan för hönsen. Enligt förordning (EG) nr
889/2008 artikel 12 ska öppningarna mellan rastgård och byggnad ha en sammanlagd längd av 4 m per 100 m2 yta som är tillgänglig för djuren inomhus. Det
motsvarar 6,7 m per 1000. (I tabellen har vi räknat med maximal beläggning och
gjort om den tillgängliga ytan till "antal höns i gruppen".)
5.7 Foder och vatten
Fodret ska vara av god kvalitet och anpassat till varje djurslag. Det ska också
vara KRAV-certifierat. Djuren ska ha fri tillgång till bra grovfoder och vatten.
Däremot finns det begränsningar på hur mycket kraftfoder du får ge dina djur.
Reglerna i detta avsnitt berättar även om i vilken utsträckning du får ge dina djur
animaliskt foder och foder skördat från mark i karens.
Du ska sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt vara självförsörjande
med foder på gården. På så sätt hushållar du bättre med växtnäringen. Det ger
också stor klimatnytta. Du kan samarbeta med andra närliggande KRAV-gårdar
för att nå detta mål.
Tänk särskilt på
Du ska erbjuda mjölkkor, växande ungnöt och andra idisslare som behöver mycket foder en tillräckligt stor mängd bete varje dag under hela betesperioden.
Alla foderangivelser är uttryckta i torrsubstans (ts) om det inte står något annat.
5.7.1 Självförsörjning av foder
Till en viss grad ska du producera fodret till dina djur på din egen gård, eller i
samverkan med en annan gård enligt regel 5.7.2. När du beräknar din självförsörjningsgrad av foder får du byta egen foderspannmål, proteingröda och gröda
från utsädesodling mot en inköpt foderblandning. Vid beräkningen får även ovannämnda grödor som producerats av en eller flera gårdar som du samverkar med
bytas mot inköpt foderblandning (EU/K).
Självförsörjningsgraden ska du beräkna utifrån den årliga foderåtgången på
gården, inklusive betet. Du ska räkna på dina skördar under normala förhållanden, dålig skörd ett enstaka år räknas inte med. Har du flera KRAV certifierade
djurslag på gården kan du slå ihop självförsörjningskravet till ett för hela gården.
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera foderstater, dina egna skördar och alla inköp av fodermedel och göra en beräkning
som visar att du klarar regeln.
5.7.1.1 Självförsörjningsgrad för idisslare
Självförsörjningsgraden för idisslare ska vara minst 60 % (EU). Senast från och
med kalenderåret 2015 ska du öka din självförsörjningsgrad så att den är:
Djurhållning
135
•fortsatt 60 % för mjölkkor och rekryteringsdjur, samt mjölkande får och
getter (EU)
• 75 % för övriga nöt (K)
• 75 % för får och get (K).
Nöt- och fårbesättningar i områden med begränsad tillgång på eget foder och begränsad möjlighet att samarbeta om foder och gödsel med en annan KRAV-gård,
till exempel på öar, kan få undantag från självförsörjningskravet på 75 % till en
lägre nivå, dock lägst 60 %. Ditt certifieringsorgan ska bedöma vad som är rimlig
nivå för din gård (K).
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera foderstater, dina egna skördar och alla inköp av fodermedel och göra en beräkning
som visar att du klarar regeln.
5.7.1.2 Självförsörjningsgrad för grisar och fjäderfä
Självförsörjningsgraden för gris ska vara minst 50 %.
Är du ny som värphönsproducent eller slaktkycklingproducent ska du uppfylla
kravet på 50 % självförsörjning när du påbörjar din KRAV-certifierade produktion. Om du hade fjäderfäproduktion som var KRAV-certifierad 2011-12-31, ska
du uppfylla kravet på 20 % självförsörjning. Senast från och med kalenderåret
2015 ska du uppfylla självförsörjningskrav på 50 %.
Fjäderfäbesättningar i Norrland samt skogs- och mellanbygd kan få undantag
från självförsörjningskravet på 50 % till en lägre nivå, dock lägst 20 %. Ditt
certifieringsorgan ska bedöma vad som är rimlig nivå för din gård. Bedömningen
görs för tre år i taget. Du ska sträva efter att succesivt öka din självförsörjningsgrad. Certifieringsorganen ska rapportera vilka undantag man beviljar till KRAV
så att bedömningarna kan kalibreras mellan de olika certifieringsorganen.
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera foderstater, dina egna skördar och alla inköp av fodermedel och göra en beräkning
som visar att du klarar regeln.
5.7.2 Samarbete om foder och gödsel mellan KRAV-certifierade gårdar
Du kan samarbeta med en eller flera andra KRAV-certifierade gårdar om foder
och gödsel så att era gårdar tillsammans uppnår minst den självförsörjningsgrad
av foder som krävs för de djurslag ni har. Upprätta då ett samarbetsavtal mellan
din gård och dem du samverkar med.
Du ska dokumentera foderstater, skördade mängder foder, inköp av fodermedel från den eller de gårdar du samarbetar med samt alla övriga inköp av fodermedel och göra en beräkning som visar att du klarar regeln.
5.7.3 Sprid gödsel på ekologisk mark
Gödsel från KRAV-godkänd djurhållning ska spridas på KRAV-certifierad eller
EU-ekologisk mark. Avtal om gödselspridning kan upprättas med en annan
KRAV-certifierad eller EU-ekologisk gård om du inte har tillräckligt med egen
areal som brukas ekologiskt. (EU)
136
Djurhållning
5.7.4 Vatten
Djuren ska kunna dricka bra vatten när de vill. Vatten av god kvalitet ska alltid
finnas tillgängligt för djuren. (K)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.7.5 Fodret ska vara av god kvalitet och anpassat till djurslaget
Djuren ska få ett foder de mår bra av. Fodret ska vara av god hygienisk kvalitet
och sammansättningen ska vara anpassad till respektive djurslag och produktion. (EU/SL)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.7.6 Allt foder ska vara KRAV-certifierat
Allt foder som är av jordbruksursprung ska vara KRAV-certifierat. Men du får ge
grisar och fjäderfä konventionellt proteinfoder enligt undantaget i regel 5.7.7 till
31 december 2014.(EU)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera inköp
och egna skördar så att du kan visa att regeln uppfylls. Om du hanterar grödor
och produkter som inte är KRAV-certifierade ska du kunna visa hur du håller isär
KRAV-certifierade fodermedel från andra produkter.
5.7.7 Maximalt 5 % konventionellt foder till gris och fjäderfä
Enligt EU-kommissionens förlängda undantag, får du ge grisar och fjäderfä maximalt 5 % konventionellt proteinfoder av jordbruksursprung till 31 december
2014 (EU).
Konventionellt foder som inte är av jordbruksursprung, till exempel fiskmjöl,
får ingå i foderstaten till grisar och fjäderfä. Du får ge maximalt 10 procent sådant konventionellt foder räknat på det årliga foderintaget. (I)
Förutsättningen för att ge konventionella fodermedel oavsett ursprung är att
fodermedlen är nödvändiga för att ge en fullvärdig foderstat och att de är tillåtna
i ekologisk djurhållning (EU).
Vilka konventionella fodermedel som inte är av jordbruksursprung som är
tillåtna framgår av bilaga 1. (EU). Du ska göra beräkningar av foderandelarna
per djur och år, inte per besättning och år. För djur med kortare levnadstid än ett
år gäller konsumtionen för djurets livstid. (EU)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera inköp
och egna skördar så att du kan visa att regeln uppfylls.
5.7.8 Maximalt 15 % konventionellt foder per dag
När konventionellt foder används till grisar och fjäderfä får maximalt 15 procent
av det dagliga foderintaget vara konventionellt (K).
5.7.9 Räkna inte in mineralfoder
Du ska inte räkna in mineralfoder, kalk, snäckskal och liknande när du beräknar
procentandelen KRAV-certifierat foder. (EU)
Djurhållning
137
5.7.10 Inga genetiskt modifierade organismer i foder
Du får inte använda genetiskt modifierade organismer som foder eller vid framställning av foder, fodertillsatser eller foderkonserveringsmedel. (EU)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera inköp så
att du kan visa att regeln uppfylls.
5.7.11 Tillåtna animaliska fodermedel
Animaliska fodermedel ska vara av hög kvalitet och är endast tillåtna för grisar
och fjäderfä, förutom vassle, skummjölk och andra restprodukter från KRAV-certifierad mjölkproduktion som även får ges till idisslare. Du får inte utfodra grisar
och fjäderfän med köttbiprodukter. Vilka produkter du får använda framgår av
bilaga 1 (EU).
Fiskmjöl ska komma från hållbart fiske, alltså fiske som följer ICES eller motsvarande råd, vilka är baserade på vetenskapliga beståndsbedömningar. KRAV
rekommenderar att musselmjöl används. (K)
5.7.12 Fri tillgång till grovfoder
Djur ska ha fri tillgång till grovfoder (EU). Smakligt bete, hö eller ensilage ska
ingå i djurens foderstat. Tillfälligt kan du utfodra med enbart halm, till exempel
vid sinläggning av kor. Fjäderfä kan du även utfodra med rotfrukter och potatis
istället för grovfoder, men du får inte använda pelleterat grovfoder som enda
tillgängliga grovfoder (K)
Getter ska ha tillgång till vedartade växter och grenar året om och hjortar ska
ha tillgång till sly under vinterhalvåret. För höns får du begränsa mängden grovfoder under uppvärpningen om det behövs för att inte påverka den övriga foderkonsumtionen. (K)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
5.7.13 Andel kraftfoder i foderstaten för idisslare
Beräkna andelen kraftfoder i foderstaten på det dagliga intaget av foder som ts.
Du får utfodra enligt följande:
•Högst 30 procent kraftfoder till slaktdjur och ungdjur av idisslare och
hjortar. (K)
•Högst 40 procent kraftfoder till mjölkproducerande djur. Under upp till 3
månader tidigt i laktationen kan du höja andelen till 50 procent. (EU) Du
får också tidigarelägga 3-månadersperioden för högdräktiga tackor då de
på grund av fostrens tillväxt inte har utrymme för att konsumera tillräckligt mycket grovfoder. (K)
•Högst 40 procent kraftfoder till unga djur vid övergång från mjölkutfodring till normal grovfoderstat. För lamm får perioden vara längst 1
månad efter avvänjning och för kalvar som längst upp till sex månaders
ålder. (EU)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.
138
Djurhållning
5.7.14 Foder skördad från mark i karens (karensfoder)
Du får använda foder som odlas på mark i karens på olika sätt beroende av hur
lång tid av karenstiden som gått innan du skördar. Du ska hålla isär karensfoder
av olika slag och hålla isär det från KRAV-certifierat foder.
Du ska göra beräkningar som visar om du uppfyller reglerna.
5.7.14.1 Skörd efter minst 12 månader på din egen gård
När det gått 12 månader eller mer från början av karenstiden till skörd, får du
räkna alla olika grödor som karensårsfoder. Om du skördar karensfoder från din
egen gård får det utgöra hela den årliga fodergivan.
5.7.14.2 Skörd efter mindre än 12 månader på din egen gård
Om du har mark på din egen gård där du skördar innan 12 månader gått sedan
du påbörjade karensen på marken, får du använda skörden till KRAV-certifierade
djur och djur i karens. Men det gäller bara om det är bete, foder från fleråriga
fodergrödor eller proteingrödor och det får maximalt utgöra 20 procent av den
årliga fodergivan. Fodret ska alltså komma från den egna gården, eller från en
KRAV-certifierad gård som du har samarbetsavtal med.
5.7.14.3 Inköpt karensfoder maximalt 30 %
Du får köpa in karensfoder som skördats 12 månader eller mer efter att karenstiden påbörjats. Som mest får det vara 30 procent av det årliga foderintaget. Den
här möjligheten gäller alla olika grödor. Fodret får inte KRAV-märkas utan ska
märkas med ”Karensfoder producerat under andra årets karensårsodling innan
produktionen kan KRAV-certifieras”. Se regel 4.1.1.2. (EU)
5.7.14.4 Kombinationer maximalt 30 %
Du får inte använda mer än sammanlagt 30 procent inköpt karensfoder och foder
från din egen gård som du skördat efter karenstidens början men innan 12 månader gått. (EU)
5.7.14.5 Samtidig omställning med 24 månaders karens för alla djur
Om du påbörjar karens för djur och växtodling samtidigt kan du välja 24 månaders karens för djurhållningen. Du får då använda allt eget karensfoder av olika
grödslag även om det inte gått 12 månader efter att karensen för marken påbörjats till skörd. (EU)
5.7.14.6 Samarbetsavtal
Har du ett skriftligt samarbetsavtal som gäller samverkan om foderproduktion
och gödsel med en eller flera gårdar får ni räkna gårdarna som en enhet enligt
reglerna för växtnäring, foderförsörjning och karensfoder. Betande djur får då
också flyttas mellan gårdarna. (I)
5.7.15 Klimat och miljönytta i utnyttjandet av grovfoder
För idisslare, med undantag av mjölkkor, ska du uppfylla minst ett av följande
regelalternativ (K):
Djurhållning
139
• Du ska hålla dina djur huvudsakligen på betesmark under betesperioden. För slaktdjur av nötkreatur innebär det minst en betesperiod. Som
"betesmark" räknas kod 52 enligt Jordbruksverket men även permanenta
betesvallar på åkermark där vallen inte brutits på de senaste 10 åren.
• Du ska ha en god utfodringsstrategi för att minimera risken för över-/
underutfodring. Du ska kunna beskriva hur utfodringsstrategin ser ut.
Till exempel genom att analysera ditt skördade grovfoder eller göra annan bedömning av näringsinnehållet i olika skördepartier och utfodra till
olika djurgrupper därefter.
• Du ska följa upp att dina slakt- och rekryteringsdjur har en bra tillväxt
genom vägning eller annan bedömning av tillväxten.Du ska kunna visa
på en bra tillväxt hos dina slaktdjur genom till exempel normala slaktvikter på slaktavräkningen.
Vid återkommande problem med exempelvis slaktvikter eller, ej planerad, hög
inkalvningsålder krävs en dokumenterad uppföljning av tillväxt och utfodringsstrategi av dina djur tills problemen avhjälpts.
Du kan använda olika alternativ för att uppfylla regeln för olika djurgrupper.
För mjölkkor gäller istället regel 5.7.16 men du ska tillämpa denna regel för
rekryteringsdjur.
5.7.16 Korrigera foderstaten till mjölkkor om ureahalten ligger utanför normen
Du ska följa ureahalten och korrigera utfodringen av dina mjölkkor vid halter
över 5,5 eller under 2,5 mMol/l. Du ska följa värdena för de tre senaste månaderna. Om värdet avviker vid enstaka tillfällen eller vid hög beteskonsumtion betraktas det som normalvariation. Du ska använda analysvärdena från din mjölktank.
Om dina korrigeringar inte ger resultat ska du kontakta rådgivare. (K)
5.7.17 Foderåtgång i gris- och fjäderfäproduktion
Du ska årligen beräkna hur mycket kraftfoder som går åt per kg av det du säljer
om du producerar slaktsvin, slaktfågel, ägg eller levererar smågrisar. Du väljer
själv om du vill göra en särskild beräkning för smågrisdelen av din produktion
och en annan för slaktsvinsdelen. (K)
5.8 Mjölkuppfödda djur
För att de vuxna djuren ska bli friska och må bra är mjölkutfodringen och en
nära kontakt med moderdjuren den första levnadstiden betydelsefull. Detta regelavsnitt beskriver vad som gäller för mjölkuppfödningen under djurens första tid.
5.8.1 Digivning
Lamm och killingar ska dia minst 3 dygn. Kalvar ska dia minst ett dygn, alltså
minst 24 timmar. Ungarna får gärna dia längre tid.Hjortkalvar ska dia hela
mjölkperioden fram till den naturliga avvänjningen. (K)
Om din besättning går igenom en period med sanering av en speciell sjukdom
där diande inte kan tillåtas under saneringen, till exempel CAE hos get, får du
140
Djurhållning
göra undantag mot regeln om du informerar ditt certifieringsbolag i förväg.
Du får en större avvikelse om regeln inte följs.
5.8.2 Uppfödning med mjölk och annat foder under mjölkperioden
Efter råmjölksperioden ska ungarna huvudsakligen födas upp på det egna djurslagets oprocessade KRAV-certifierade mjölk till dess att kalven är 12 veckor, lammet
8 veckor och killingen 6 veckor. (EU)
Om ungarna inte har möjlighet att dia ska de kunna suga mjölk i en naturlig
ställning genom en konstgjord spene som inte ska vara placerad för högt (K). För
att tillfredställa djurets sugbehov ska du låta mjölkbaren, napphinken eller motsvarande finnas tillgänglig en tid efter att djuren har druckit upp mjölken. (K)
Se till att djuren har riklig tillgång till kraftfoder och lämpligt grovfoder under
mjölkperioden. Reglerna för andelen kraftfoder, 5.7.13, tillämpas efter mjölkperiodens slut. Du får anpassa kalvar till annan utfodring en vecka innan du skickar
dem till konventionell uppfödning. (K)
Du ska kunna visa hur utfodringen under mjölkperioden fungerar i din
produktion.
5.8.3 Utfodring med mjölk från moderdjur i karens
Du får utfodra djurens ungar med mjölk från konventionellt inköpta moderdjur
när det har gått 2 månader från moderdjurens karensstart. (K)
5.8.4 Utfodring med mjölk från läkemedelsbehandlade djur
Mjölk från läkemedelsbehandlade djur under den karenstid som Livsmedelsverket
har fastställt får du endast ge till det behandlade djurets egen diande unge (K).
Efter den av Livsmedelsverket fastställda karenstiden får du ge mjölken till andra
avkommor.
Ovanstående gäller också mjölk från moderdjur som behandlats upprepade
gånger och som ska gå igenom en extra karensperiod enligt regel 5.10.11. (K)
Om det är aktuellt ska du kunna visa vad du gjort med mjölk från djur som
medicinerats.
5.8.5 Utfodring med annan mjölk och mjölkersättning
För att föda upp övertaliga eller moderlösa djur kan du använda KRAV-certifierad mjölk från ett annat djurslag. Du får även använda konventionell mjölk eller
mjölkersättningsmedel som en enstaka nödåtgärd. Om utfodringen med mjölkersättning eller konventionell mjölk sker maximalt en vecka kan djuren ändå vara
fortsatt KRAV-certifierade. (K)
Lamm som föds upp för slakt kan inte bli KRAV-certifierade om du föder upp
dem med konventionell mjölk eller mjölkersättning i mer än en vecka. Däremot
kan djur som behålls i besättningen för rekrytering bli KRAV-certifierade efter en
karenstid, för lamm och killingar är den 6 månader och för nöt 12 månader. (K)
Det är tillåtet att hetta upp mjölk eller att använda mjölk från ett annat djurslag för att bekämpa sjukdomar, om en veterinär har rekommenderat det. (K)
Du ska dokumentera all användning av konventionell mjölk, mjölkersätt-
Djurhållning
141
ningsmedel och mjölk från ett annat djurslag. (K)
Du får en större avvikelse om du inte följt regeln.
5.8.6 Avvänjning av smågrisar
Du får avvänja smågrisar tidigast när de är 49 dagar gamla. Om du föder upp
smågrisarna omgångsvis får du avvänja dem tidigast när de är 40 dagar gamla,
men bara om du tillämpar en hälsoplan. Hälsoplanen ska hjälpa dig att upprätthålla ett bra smittskydd och en strikt grupphållning så att djuren får god hälsa. (K)
Många suggor kommer i brunst innan perioden med 49 dagars digivning har
avslutats. En tidigare avvänjning ger därför bättre dräktighetsresultat vilket medför att färre suggor behöver hållas inne för betäckning vid omlöp. Genom detta
kan grupperna hållas mer intakta vilket är en hälsomässig fördel genom mindre
stress och stoppade smittvägar.
Du får en större avvikelse om du avvänjer de flesta smågrisarna för tidigt. Du
ska journalföra betäckningar, när suggorna blir dräktiga, hur många kultingar de
föder, och när du avvänjer kultingarna.
5.9 Foderprocesser, fodertillsatser och foder­
konservering
Om du använder processat foder i din KRAV-certifierade djurhållning ska det
vara framställt med processer som är tillåtna enligt KRAVs regler. Det finns också
regler som bestämmer i vilka spårämnen, vitaminer och mineraler du får använda.
I slutet av avsnittet anges vilka foderkonserveringsmedel du får använda.
5.9.1 Godkända foderprocesser
Allt processat foder du använder ska vara framställt med processer som är tillåtna
i KRAVs regler. Dessa är:
• mekaniska och fysikaliska processer (EU)
• biologiska processer som till exempel fermentering och jäsning (exempelvis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer) (EU)
• koagulering med hjälp av enzymer (exempelvis löpe) (EU)
• spjälkning med enzymer (exempelvis med enzymet amylas) (EU)
• extraktion (exempelvis med vatten) (EU)
•fällning (EU)
Tillåtna lösningsmedel är vatten, etanol eller fetter. (I) Foder som är certifierade
enligt kapitel 11 finns i produktlistan på KRAVs hemsida. Fodermedel som är bedömda som tillåtna enligt regel 11.2.7 finns på en annan lista på KRAVs hemsida
(www.krav.se/tillatna-foder). (K)
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska dokumentera vilka
foder du köper in. Om de är KRAV-certifierade eller finns på KRAVs lista över
tillåtna fodermedel så behöver du inte ha ett produktblad på dina inköpta foder,
annars ska du ha det.
142
Djurhållning
5.9.2 Komplettering med salt i fodret
Du får komplettera fodret med koksalt och snäckskal. Se bilaga 1. (EU)
5.9.3 Kvalitet på spårämnen, vitaminer och mineraler
Du ska använda spårämnen, vitaminer och mineraler från naturliga källor om du
kan. De spårämnen, vitaminer och mineraler som är tillåtna hittar du i bilaga 1
(EU). Du får använda syntetiska fodertillsatser under en begränsad tid, om följande tre villkor är uppfyllda:
• en veterinär har rekommenderat det,
• tillsatserna är nödvändiga för djurens hälsa
• det finns inte några naturliga alternativ (EU).
Sådana syntetiska fodertillsatser kan till exempel vara enzymer. Du får inte
använda renframställda aminosyror eller urea. (EU)
Du ska dokumentera vilka foder du köper in. Om de är KRAV-certifierade
eller finns på KRAVs lista över tillåtna foder (www.krav.se/tillatna-foder) så behöver du inte ha ett produktblad på dina inköpta foder, annars ska du ha det.
5.9.4 Järn till smågrisar
Du ska se till att smågrisar får tillräckligt med järn. De ska ha tillgång till jord
eller järnberikad torv. Om du ger smågrisarna järnpasta inom 24 timmar från att
de har fötts ska du senast efter en vecka ge dem jord eller torv.
Du får berika jorden med till exempel järnsulfat Järntillskottet du använder
får inte innehålla otillåtna fodertillsatser. (EU)
Du ska dokumentera vilka järntillskott du köper in. Om de finns på KRAVs
lista över tillåtna fodermedel (www.krav.se/tillatna-foder) så behöver du inte ha
ett produktblad, annars ska du ha det.
5.9.5 Foderkonserveringsmedel
De kemiska foderkonserveringsmedel som är tillåtna till grovfoder förutom halm
är myrsyra, propionsyra och ättiksyra (EU). Du får även konservera spannmål
med propionsyra. Du får inte använda ammoniakbehandlad halm. Du får inte
använda kemiska foderkonserveringsmedel, som till exempel myrsyra, propionsyra och ättiksyra för att syra mjölk.(EU)
Du ska dokumentera vilka foderkonserveringsmedel du köper in. Om de finns
på KRAVs lista över tillåtna ensileringsmedel (www.krav.se/tillatna-ensileringsmedel) så behöver du inte ha ett produktblad, annars ska du ha det.
5.9.6 Tillsatser vid ensilering
Du får använda följande tillsatser vid ensilering:
•Bakteriepreparat (EU). Du får emellertid bara använda bakteriepreparat
som innehåller natriumbensoat som konserveringsmedel i mjölkproduktion där du inte kan undvika problem med sporer på något annat sätt. (K)
• Myrsyra, natriumformiat, propionsyra och ättiksyra under vädermässigt
normala förhållanden i Sverige (EU)
•Enzymer. (EU)
Djurhållning
143
• Melass i den mängd som behövs för ensilering. (EU)
• Tillåtna foder enligt avsnitt 5.7. Men dessa räknas in i procentandel
KRAV-certifierat respektive konventionellt foder. (K)
På KRAVs webbplats finns en lista över ensileringsmedel som är bedömda som
tillåtna enligt denna regel av ett certifieringsorgan. (www.krav.se/tillatna-ensileringsmedel).
Du ska dokumentera vilka foderkonserveringsmedel du köper in. Om de finns
på KRAVs lista över tillåtna ensileringsmedel (www.krav.se/tillatna-ensileringsmedel) så behöver du inte ha ett produktblad, annars ska du ha det.
5.9.7 Syrning av mjölk
För att syra mjölk får du använda syrad mjölk, till exempel filmjölk, bakteriekulturer och syrningsmedel av vegetabiliskt ursprung. (EU)
Du ska kunna visa hur du syrar mjölk för utfodring.
5.10 Hälso- och sjukvård
Den KRAV-certifierade djurhållningen syftar till att du ska hålla dina djur friska
genom att de får vistas ute, får äta bra foder, att du agerar förebyggande samt
sköter om djuren bra. Därför är det viktigt med bra miljöer och goda rutiner
för att utfodra djuren. Du ska vara snabb att behandla sjuka djur, men får inte
behandla djuren förebyggande genom att till exempel rutinmässigt ge medel mot
parasiter.
Tänk särskilt på
Om något djur blir sjukt är det viktigt att du tar hand om det på en gång och ger
djuret den medicin det eventuellt behöver omgående.
Efter att du behandlat ett djur ska du vänta en tid innan du får leverera produkter från det behandlade djuret som KRAV-certifierade. Denna karenstid efter
att du medicinerat KRAV-certifierade djur är i de flesta fall dubbel så lång som
den fastställda karenstiden som gäller när djur i konventionell produktion medicinerats.
5.10.1 Djurens hälsa
Du ska arbeta förebyggande genom att ge djuren goda miljöer och bra skötsel
samt ha goda betes- och utfodringsrutiner. På så sätt främjar du en god hälsa hos
dina djur och håller sjukdomsnivån låg (EU). Ett gott hälsotillstånd är en förutsättning för att djurproduktionen ska kunna KRAV-certifieras.
• Du ska ha en god tillsyn över alla djur (K).
• Hjortar ska vara tuberkulosfria. (K)
Om du inte följer regeln får du en större avvikelse.
144
Djurhållning
5.10.2 Förebyggande hälsoarbete
Du ska kunna visa att du arbetar förebyggande och att djurens hälsa är god. Du
ska ha en genomtänkt plan med fokus på strategiskt förebyggande djurhälsoarbete inklusive smittskydd som åtminstone ska omfatta:
• rutiner för smittskydd för besökare och vid in- och utförsel av djur till/
från besättningen,
• en plan för erforderliga provtagningar av till exempel parasiter, och juverhälsa
•betesplanering,
• behov av karantän, vaccinationer och andra åtgärder för att förbättra
hälsan,
• en plan för rengöring av stallar och desinfektion.
Du ska ha en strategi för ovanstående vid inträde i certifieringen. Om din
besättning redan var certifierad senast 31 december 2011, ska du ha en strategi
senast 1 januari 2013.
Om du inte följer regeln får du en större avvikelse.
5.10.3 Uppföljning med veterinär
I följande fall ska du ta hjälp av veterinär med det förebyggande hälsoarbetet och
uppföljning för bättre djurhälsa:
• Vid onormalt hög dödlighet räknat för olika kategorier av djur
• Återkommande problem med sjukdom av visst slag
• Återkommande problem med hälta eller andra fysiska skador
• Ökande antal sjukdomsfall
• Ökande frekvens besiktningsfynd enligt slaktskadestatistiken
• Annat som ditt certifieringsorgan bedömer som inte tillfredställande
Du ska därefter årligen tillsammans med din veterinär följa upp det förebyggande hälsoarbetet under minst 2 år.
Om du inte följer regeln får du en större avvikelse.
5.10.4 Uppföljning för mjölkkobesättningar
Nycketal för djurvälfärd ger dig ett bra underlag för ett systematiskt förebyggande
hälsoarbete i din besättning. De problem som uppmärksammas ska du arbeta
aktivt för att åtgärda. Du som är med i "Kokontrollen" får en uppföljning genom
"Signaler djurvälfärd".
Rådgivningspaket för djurvälfärdsbedömning som "Fråga kon" och "Hälsopaket Mjölk" som görs av specialutbildade rådgivare/veterinärer ger dig en
helhetsbild av djurvälfärden i din besättning. De hjälper dig också att identifiera
problemområden där det finns behov av förbättringar och ger dig förslag på
praktiska åtgärder.
Läs mer om "Fråga kon", "Hälsopaket Mjölk" och "Kokontrollen" på www.
svenskmjolk.se/Mjolkgarden/Djurvalfard/
5.10.4.1 Besättningar som är anslutna till Kokontrollen
Du ska följa nyckeltalen i "Signaler Djurvälfärd". Du ska göra "Fråga kon", eller
Djurhållning
145
motsvarande, om nyckeltalen i "Signaler djurvälfärd", eller andra tecken i djurhållningen tyder på djurvälfärdsproblem i besättningen.
5.10.4.2 Besättningar som inte är anslutna till Kokontrollen
Du ska ha ett system för uppföljning av djurvälfärd genom att dokumentera minst
följande parametrar:
• Utslagningsfrekvens och orsak
• Dödlighet i olika djurgrupper: spädkalv, kalv, ungdjur och kor.
• Totalt antal sjukdomsfall
•Klövhälsa
Dessutom ska du som var certifierad 2011-12-31 ha genomfört "Fråga kon",
eller motsvarande, senast 1 januari 2014.
5.10.4.3 Ny i certifieringen
Om du påbörjat din KRAV-certifiering efter 2012-01-01 ska du när du anmäler
din mjölkproduktion till KRAV-certifiering låta göra en djurvälfärdsbedömning,
som ”Fråga kon” eller ”Hälsopaket Mjölk” eller motsvarande.
5.10.4.4 Om du låtit göra en djurvälfärdsbedömning
Du ska genomföra de åtgärdspunkter som tas fram av rådgivare eller veterinär i
”Fråga kon” eller ”Hälsopaket Mjölk” (eller motsvarande). Du ska följa upp om
förbättringarna haft effekt dels genom nyckeltal eller parametrar och vid behov
genom en ny djurvälfärdsbedömning efter en viss tid. (K)
5.10.5 Ta hand om sjuka djur snabbt
Du ska omgående ta hand om djur som visar tecken på att vara sjuka eller skadade och ge dem den vård de behöver. Svårt sjuka djur som inte kan behandlas
ska avlivas. Om hälsostörningar uppstår som kan bero på brister i djurens miljö,
skötsel eller utfodring ska du omedelbart åtgärda orsaken till problemet. Om du
inte genomför behandlingar eller åtgärder som behövs kan hela din besättning bli
mista sin KRAV-certifiering. (K/SL)
Om du inte följer regeln får du en större avvikelse.
5.10.6 Injektioner med vitaminer och mineraler
En veterinär eller någon annan som är behörig får ge injektioner med vitaminoch mineralpreparat som en enstaka åtgärd. För att undvika att denna typ av
problem återkommer ska du därefter komplettera fodret med vitaminer eller
mineraler. I områden där halten av selen är dokumenterat låg får du i förebyggande syfte låta injicera djuren med selenpreparat. (K)
5.10.7 Behandla inte rutinmässigt eller förebyggande
Du får inte behandla dina djur rutinmässigt eller förebyggande med läkemedel
eller kemiska bekämpningsmedel (EU). Men det finns vissa undantag:
• Du får använda vaccin om det finns ett uppenbart behov och andra behandlingsmetoder bedöms som sämre. (EU) Du ska ha en plan över vilka
146
Djurhållning
vaccinationer som behövs i besättningen. (K)
• Du får använda smärtstillande medel och bedövningsmedel. (K)
Du får inte använda syntetiska ämnen för att stimulera eller hämma djurens
tillväxt eller för att stimulera eller hämma annan produktion. (EU)
Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska kunna visa vilka
läkemedel du har på gården och dokumentera all användning.
5.10.8 Du ska använda läkemedel vid behov
Du ska använda läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel om det finns ett uppenbart behov. Använder du läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel ska du
följa de karenstider som finns angivna i reglerna 5.10.10 och 5.10.12 (EU). Du får
även använda läkemedel eller vacciner som är framtagna med eller av GMO. (EU)
I vissa fall kan du behöva använda kemiska bekämpningsmedel trots en god
förebyggande hälsovård. Beslutet är då en avvägning mellan god djuromsorg och
målsättningen att inte vara beroende av kemisk bekämpning. Du får inte använda
preparat med långtidsverkan som flugbrickor och kapslar som placeras i våmmen
eftersom de räknas som förebyggande behandling. Kor med konstaterat höga
celltal får behandlas under sinperioden.
Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska kunna visa vilka
läkemedel du har på gården och dokumentera all användning.
5.10.9 Avmaskning med avermectiner
Du får bara använda avermectiner för avmaskning när andra preparat inte förväntas ge önskad effekt. När djuren går på naturbetesmark ska du undvika preparat som innehåller svårnedbrytbara substanser som till exempel avermectiner.
”Ivomec” är ett exempel på ett avmaskningsmedel som innehåller avermectiner.
5.10.10 Dubbla karenstider eller 2 dygns karenstid
För preparat där Livsmedelsverket har fastställt en karenstid vid användning i
konventionell produktion, ska du tillämpa en dubbelt så lång karenstid för dina
behandlade KRAV-certifierade djur (EU). På behandlingskvittot som du får av
veterinären framgår vilken karenstid som tillämpas i konventionell produktion.
Det är alltså den du ska dubblera. Under karenstiden ska du särskilja de behandlade djurens mjölk och ägg, från de friska djurens produkter. Mjölken och äggen
från behandlade djur får inte levereras som KRAV-certifierade. Om du använder
ett preparat med noll dagars karenstid vid användning i konventionell produktion
ska du tillämpa 2 dygns karenstid. De behandlingar som framgår av regel 5.10.11
är dock karensfria.
Du som ännu inte levererar några KRAV-certifierade ägg eller någon
KRAV-certifierad mjölk därför att den inledande karenstiden vid inträde i certifieringen fortfarande pågår, kan bortse från den här regeln.
Du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Du ska kunna visa hur
du undviker att leverera mjölk och ägg som KRAV-certifierade produkter, när de
kommer från djur som är under karens på grund av behandling.
Djurhållning
147
5.10.11 Karensfria preparat och behandlingar
Om de preparat du använder inte har en fastställd karenstid så är följande preparat och behandlingar karensfria:
• kalciumbehandling vid kalvningsförlamning (K)
• blodsockerhöjande medel som propylenglykol om djuren saknar aptit (K)
•kolpreparat (K)
•naturläkemedel (EU)
• injektioner med vitaminer och mineraler (K)
• tvätt med desinfektionsmedel (EU)
• alla utvärtes behandlingar utom parasitbehandlingar (K)
Preparat för utvärtes behandling får innehålla ingredienser baserade på mineralolja.
5.10.12 Karenstid vid upprepad läkemedelsbehandling
Vid vissa typer av upprepad läkemedelsbehandling ska djuren gå igenom en
ny karensperiod. Det gäller djur som blivit behandlade med kemiskt syntetiska
läkemedel fler än 3 gånger under ett år, eller djur med kortare livslängd än 12
månader som behandlats mer än en gång under sin livstid. I dessa fall är karensperiodens längd:
• 12 månader för nötkreatur
• 6 månader för grisar, får och getter
• 6 månader för djur i mjölkproduktion
• 10 veckor för fjäderfä som ska gå till köttproduktion
• 6 veckor för värphöns.
Som en behandling räknas alla de behandlingar som är avsedda att bota en
och samma sjukdom. I antalet behandlingar ska du inte räkna in vaccinationer, parasitbekämpningar eller bedövnings- och smärtstillande medel. Du ska inte heller räkna in obligatoriska behandlingar som är föreskrivna av myndigheter. (EU)
5.10.13 Djur får inte stympas
Du får inte stympa djur. Under vissa förutsättningar får du dock låta kastrera
kalvar och grisar samt avhorna djur så att de inte kan skada varandra. (I)
Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska dokumentera kastrering och avhorning.
5.10.14 Kastrering av kalvar
Du får låta kastrera kalvar som är yngre än 8 veckor. Kalvarna ska vara bedövade
och få smärtstillande medel vid ingreppet (SL/K). Vid enstaka tillfällen kan du få
låta kastrera äldre djur.
Du ska dokumentera kastrering.
5.10.15 Kastrering av grisar
Du får låta kastrera grisar som är yngre än 7 dagar (SL). Från och med 1 januari
2012 ska grisarna bedövas och ges smärtstillande medel vid ingreppet (EU/K).
KRAV anser att immunokastration borde få användas under en testperiod till
148
Djurhållning
2014, men EU-förordningen tillåter inte metoden.
Om du inte följer regeln får du en större avvikelse. Du ska dokumentera kastrering och vaccinering.
5.10.16 Tandslipning på smågrisar
Du får slipa tänderna på smågrisar som tillhör en stor kull om det utförs under
grisens första levnadsdygn (innan tandemaljen hårdnat).(SL)
Du ska dokumentera behandlingen.
5.10.17 Djurens ålder vid avhorning
Du får låta avhorna djur som är yngre än 8 veckor genom bränning. Vid speciella
omständigheter som sena hornanlag kan avhorning genom bränning göras vid
något högre ålder. Avhorning av äldre djur är tillåten av djurskydds- eller hanteringsskäl (EU).
Djuren ska vara bedövade (SL) och bör få smärtstillande medel vid ingreppet
(K). Senast från 1 januari 2014 ska djuren både bedövas och få smärtstillande
medel vid avhorning (K).
Du får bara i undantagsfall avhorna hjortar för att kunna hantera eller transportera dem. Hjortarna får då enbart avhornas genom att fejade horn sågas av.
Du ska dokumentera avhorning.
5.11 Hantering, transport, slakt och förmedling
Reglerna i detta avsnitt beskriver dina skyldigheter när du ska slakta fjäderfä eller
på något sätt förflytta djur. Generellt ska du hantera djuren varsamt.
5.11.1 Lägsta slaktålder för fjäderfä
För närvarande är det tillåtet att köpa in kycklingar och andra ungar av konventionella fjäderfän om de är yngre än tre dagar, för att föda upp till slakt. Gör du
det så ska hela karenstiden om 10 veckor ha hunnit gå före slakt för att de ska
kunna KRAV-certifieras. (EU)
Fjäderfä som inte är av en långsamt växande ras får inte slaktas innan de uppnått
följande ålder, oavsett om de köps in när de är yngre än tre dagar eller föds upp
på gården:
• 81 dagar för kyckling (EU)
• 140 dagar för gås. (EU)
KRAV har tills vidare definierat en långsamt växande fjäderfäras som en ras
där djuren i genomsnitt växer maximalt 50 gram per dag. Definitionen gäller till
dess att Jordbruksverket beslutat annat. Om du köper in KRAV-godkända fjäderfän av långsamväxande ras eller har egen kycklingproduktion av långsamväxande
ras på din egen gård, kan du slakta dina fjäderfän som KRAV-godkända oavsett
deras ålder.
Du ska dokumentera slaktåldern.
Djurhållning
149
5.11.2 Lasta, transportera och lossa djur utan påfrestning
Du ska se till att alla djur utsätts för minimal fysisk och psykisk påfrestning när
de lastas, transporteras och lossas. (EU)
Undvik att sätta samman nya djurgrupper inför slakt. Om du ändå sätter
samman nya djurgrupper bör du inte göra det senare än två veckor före transport
för att djurgruppen ska hinna etableras.
Du ska kunna beskriva hur du hanterar djur för att minimera negativ påverkan vid lastning, transport och lossning.
5.11.3 Insamling av fjäderfä inför slakt
Insamling och placering av fjäderfä i transportlådor inför slakt ska göras av erfarna personer, eller under handledning av erfarna personer. Kycklingar kan med
fördel samlas in genom maskinell hantering.
Vid manuell insamling ska kyckling samlas enskilt genom att lyftas i kroppen
runt vingarna och bäras och hanteras upprätt. KRAV rekommenderar att höns
hanteras på samma sätt. (K)
Om detta inte är möjligt för höns ska de samlas genom att varsamt ta tag i
bägge benen och inte ha mer än tre djur i varje hand. (SL)
Gäss och ankor ska också samlas in under lugna förhållanden och hanteras
varsamt för att undvika skador på fåglarna. (SL)
Du ska kunna beskriva hur du hanterar fjäderfän vid insamling.
5.11.4 Ditt certifieringsorgan får ta del av resultat från levande- och köttbesiktning
Utgått. Regelkravet täcks redan av reglerna 2.3.3, 2.3.4 och 5.2.2.
5.11.5 Hantering och transport av hjortar
När du ska hantera hjortdjur ska du ta särskild hänsyn deras stresskänslighet. Du
ska dokumentera vilka förebyggande åtgärder du gör för att du ska kunna hantera hjortdjuren skonsamt (K). Du får bara transportera hjortar när du köper eller
säljer avelsdjur eller livdjur. (K)
5.11.6 Dokument ska följa livdjur vid försäljning eller förmedling
Byter djur ägare ska du skicka med ett utdrag ur behandlingsjournalen för de senaste 12 månaderna till nästa ägare. Du ska även skicka med dokumentation över
eventuell pågående karenstid för exempelvis omställning eller behandling. (K)
Om du inte följer regeln får du en större avvikelse.
150
Djurhållning
6
Biodling
Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig fruktsättning.
Den KRAV-certifierade biodlingen kännetecknas huvudsakligen av ekologiska
behandlingsmetoder mot sjukdomar och skadedjur samt av binas omgivning.
KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och
vax, till den färdiga produkten.
Du som är certifierad för biodling ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 1, 2 och 3.
6.1 Inträde och omläggning
Biodlingen ska genomgå en karenstid innan den kan bli KRAV-certifierad. Du
måste också byta ut det konventionella vaxet.
6.1.1 Karensår
Biodling kan godkännas först sedan den följt KRAVs regler och kontrollerats
av certifieringsorganet under ett år, ett så kallat karensår. Det är inte möjligt att
räkna karenstid retroaktivt (EU). Även om du kan visa att du följt KRAVs regler
innan du anslutit din biodling måste biodlingen genomgå ett karensår. Du kan
inte ansöka om att bli KRAV-certifierad efter 1 maj innevarande år (K).
6.1.2 Parallellproduktion tillåts inte
Du får inte ha parallellproduktion, alltså både KRAV-certifierad biodling och
biodling som inte är KRAV-certifierad i ditt företag. (K)
6.1.3 Hantering av vax vid inträde
Du ska använda KRAV-certifierat vax när du påbörjar din omläggning till
KRAV-certifierad produktion. Om det inte finns KRAV-certifierat vax i tillräckliga mängder till försäljning när du ansluter dig kan du använda konventionellt
avtäckningsvax under förutsättning att det inte innehåller några restsubstanser
av bekämpningsmedel eller andra otillåtna ämnen (EU). Du ansvarar för att det
befintliga vaxet provtas och analyseras för att visa detta.
6.1.4 Kunskapskrav
Du ska ha nödvändiga bas- och yrkeskunskaper om biodling. (EU)
6.1.5 Dokumentera din biodling
Du ska märka bigårdarna så att de kan identifieras (EU). Ditt namn ska framgå så
att du kan kontaktas.
Du ska ha ett register över dina bigårdar där varje samhälle kan följas.
Följande ska framgå: (EU)
• placering av bisamhällen samt flytt av bisamhällen
• utfodring: när, med vad och hur mycket de olika bisamhällena har utfodrats
• veterinärmedicinska behandlingar: vad som använts, dos, hur det givits,
diagnos, behandlingstid och karenstid
152
Biodling
• skörd, förädling, lagring samt skattning av bigårdar. Varje fyllt kärl ska
noteras med kod. Notera hur mycket som förädlas och hur mycket som
smaksätts
6.2 Inköp av bin
Dessa regler beskriver vad du ska tänka på innan du köper in bisamhällen och
drottningar.
6.2.1 Köp bisamhällen och drottningar från KRAV-certifierade producenter
Du får bara köpa bisamhällen och drottningar från KRAV-certifierade producenter. Om det inte finns några KRAV-certifierade bisamhällen eller drottningar att
köpa får du köpa in max 10 procent konventionella samhällen och drottningar
per år. Du ska räkna procentsatsen utifrån antalet samhällen du vintrade in föregående år. Hälsan ska vara god hos de samhällen som ska köpas in.
6.2.2 Välj raser som klarar lokala förhållanden
När du väljer raser ska du ta hänsyn till om bina kan anpassa sig till lokala förhållanden och vilken livskraft och motståndskraft mot sjukdomar de har. I första
hand ska du använda europeiska raser av arten Apis mellifera och lokala ekotyper
av dem, alltså lokala varianter av raserna. Genetiskt modifierade organismer är
inte tillåtna. (EU)
6.2.3 Hantering av vax om du köper konventionella samhällen
Om du köper konventionella bisamhällen ska du placera drottningen på
KRAV-certifierat vax och spärra henne från att gå på det konventionella vaxet.
Byt ut det konventionella vaxet ur biodlingen efterhand som ynglen kryper ut ur
det, och ersätt med KRAV-certifierat vax. Det konventionella vaxet ska vara helt
utbytt inom 2 månader, annars blir det ett års karenstid för det bisamhället. Om
det finns honung i borttagna ramar klassas den som konventionell och ska särhanteras. (K)
6.2.4 Rekrytering vid katastrofer
Om du har hög dödlighet bland dina bin eller om de måste avlivas på grund av
någon smittsam sjukdom eller katastrof kan du ansöka hos Jordbruksverket om
att få köpa in konventionella bin för att bygga upp din biodling igen. Detta til�låts bara om det inte finns certifierade ekologiska bisamhällen eller avläggare att
köpa. Om det konventionella vaxet i de nya samhällena är utbytt inom två månader behövs ingen karens, såvida de inte är Apistanbehandlade.
EU-ekologiska bin har ingen karenstid när du köper dem till din KRAV-certifierade produktion.
6.2.5 Svärmar och paketbin
Du får ta svärmar och införskaffa paketbin som härstammar från KRAV-certi-
Biodling
153
fierade bisamhällen. Fångar du en svärm eller införskaffar paketbin som du inte
säkert vet att de kommer från ett KRAV-certifierat bisamhälle ska du hantera dem
som ett nytt konventionellt bisamhälle. Du måste räkna in dessa bin i det antal
nya drottningar och bisamhällen du får köpa per år enligt KRAV regel 6.2.1. (EU)
6.2.6 Karensår vid inköp av bin
I följande fall ska dina inköpta bin och bisamhällen genomgå ett års karens innan
du får sälja honungen som KRAV-godkänd:
• Paketbin, svärmar eller inköpta bisamhällen behandlade med otillåtna
läkemedel (Apistan).
• Inköpta konventionella bisamhällen där du inte bytt vax senast 2 månader efter inköpet.
• Om du tar hand om en bisvärm med okänt ursprung
Karenstiden räknas per säsong inte 12 månader.
6.3 Foder och risk för föroreningar med fodret
Reglerna beskriver både vad som gäller när bina söker efter föda på naturligt sätt
och hur du får utfodra dem. Bina flyger i regel inte mer än tre kilometer för att
samla foder. Placeringen av kuporna har därför stor betydelse för om honungen
riskerar att bli förorenad.
6.3.1 Binas födosök
Nektar och pollenkällor inom tre kilometers radie från bigården ska huvudsakligen vara av KRAV-certifierat, ekologiskt eller från naturligt ursprung, som vilda
växter, skog eller odlingar som sköts med metoder med liten miljöpåverkan.
Det är inte tillåtet att flytta kupor till odlingar där det finns kemisk bekämpning, till exempel konventionella oljeväxt-, frukt- och bärodlingar. Du får dock
ha dina bigårdar permanent placerade på ett ställe där det enstaka år förekommer
konventionella oljeväxter. (EU)
6.3.2 Utfodring utanför dragsäsongen
Du ska använda KRAV-certifierat socker eller KRAV-certifierad honung till utfodring utanför dragsäsongen. (EU)
6.3.3 Nödutfodring under normal dragsäsong
Om du råkar ut för exceptionella väderförhållanden eller katastrofer som gör att
bina inte kan samla föda kan de behöva stödutfodring. Du får utfodra dem med
KRAV-certifierad honung eller KRAV-certifierat socker. Innan du gör detta måste
du få dispens från Jordbruksverket. Får du dispens ska du dokumentera vad du
gör. (EU)
6.3.4 Placering av bikupor
Du får inte placera bikupor så nära föroreningskällor, till exempel genetiskt modifierade grödor, industriområden och soptippar, så att det kan förorena honungen.
154
Biodling
Om det förekommer odlingar med genetiskt modifierade organismer i ditt närområde måste du placera dina bikupor minst tre kilometer från de odlingarna. (EU)
6.3.5 Kemisk bekämpning
Du får inte använda kemiska bekämpningsmedel runt bikuporna. (K)
6.3.6 Nyetablering och flytt av bigårdar
När du nyetablerar eller flyttar en bigård ska du informera ditt certifieringsorgan om
detta inom en tidsfrist som du kommit överens med ditt certifieringsorgan om. (EU)
6.4 Läkemedel, biologiska och kemiska bekämpningsmedel
Sjukdomar ska i första hand förebyggas men det finns tillåtna bekämpningsmedel
som du får använda enligt dessa regler.
6.4.1 Förebyggande åtgärder
Förebyggande av sjukdomar ska bygga på: (EU)
• val av lämpliga härdiga raser
• åtgärder som främjar motståndskraft mot sjukdomar, förhindrar infektioner och bidrar till tidig upptäckt av sjukdomar, till exempel att regelbundet byta bidrottningar, regelbunden tillsyn, kontroll av drönarlarver, att
förstöra förorenat material och att ge bina tillräckligt med foder.
• att kupor, ramar och utrustning du använder hålls rena
6.4.2 Behandling
Du ska behandla sjuka bisamhällen. Det är tillåtet att döda drönarlarver endast
för att begränsa angrepp av kvalstret Varroa destructor (EU). Du får avliva samhällen som är kraftigt försvagade av sjukdom.
6.4.3 Tillåtna bekämpningsmedel
Utöver kallförvaring får du använda oxalsyra, myrsyra, ättiksyra, mjölksyra,
mentol och tymol för att behandla sjukdomar eller skadegörare, för att utföra
hälsokontroll i bikupan samt för att lagra ramar. Övriga kemiska bekämpningsmedel är inte tillåtna. (EU)
Du får använda medel med sporer från Bacillus thuringiensis för att motverka
vaxmott i förrådet för skattlådor. (EU)
6.4.4 Inga petroleumprodukter för bekämpning
Du får inte använda olja, diesel och andra petroleumprodukter för att förhindra
myrangrepp eller till någon annan form av bekämpning. (K) Du får använda
klibbpastor och liknande som kan utgöra ett fysiskt hinder för insekter. (K)
6.4.5 Läkemedelsbehandlade bisamhällen
Det finns två registrerade läkemedel för biodling, båda mot Varroa-kvalster. Det
Biodling
155
ena är Apistan som innehåller tau-fluvalinat. Du får inte behandla dina bisamhällen med Apistan, behandlade samhällen underkänns. Det andra läkemedlet, Apiguard innehåller tymol. Du får använda Apiguard
enligt bruksanvisningen och de behandlade kuporna behöver ingen karens.
6.5 Kupor
Dessa regler beskriver vilket material du får använda i kuporna och kakmellanväggarna för att förhindra att honungen eller andra produkter från bisamhället
förorenas.
6.5.1 Kakmellanväggar
Du ska använda KRAV-certifierat vax i kakmellanväggarna. Mellanväggar av
plast är inte tillåtna. (EU)
Du som hade kakmellanväggar av livsmedelsgodkänd plast i maj 2012, ska
göra en plan för att succesivt byta ut dessa. Utbytet ska vara helt avslutat senast
efter säsongen 2018. Ditt certifieringsorgan bedömer i vilken takt utbytet ska
göras.
6.5.2 Material i bikuporna
Bikupor ska i huvudsak bestå av material med naturligt ursprung. Du ska räkna
på vikten från lådor, ramar, botten och tak som används året om. (EU)
Byggnadsmaterial som kan innehålla giftiga ämnen är förbjudna att använda. Du får bara använda naturliga produkter som vax, propolis och vegetabiliska
oljor inne i kupan. (EU)
6.6 Övrigt
Avsnittet behandlar vingklippning, vad du får ha i rökpusten och att bisamhällen
inte får förstöras när du skördar honungen.
6.6.1 Vingklippning
Du får inte vingklippa drottningar. (EU)
6.6.2 Material till rökpusten
Du får använda rökpust. Endast obehandlade träprodukter och andra icke-fossila
bränslen av växtmaterial är tillåtna i rökpusten. Du får använda vatten och ättika
för att driva bort och lugna bin.
6.6.3 Varsamhet vid skörd
Du får inte förstöra bisamhällen när du skördar honung eller andra produkter
från bina. Det är förbjudet att döda larver på vaxkakorna när du skördar. Du får
använda bi-blås vid skörd, bi-blåsen ska användas varsamt så att bina inte tar
skada. Du får inte använda kemiskt syntetiska medel för att mota bort bin.
156
Biodling
7
Vattenbruk
Reglerna för KRAV-certifierat vattenbruk har utvecklats gemensamt med det
norska certifieringsorganet Debio. De har därför en annan struktur än övriga
kapitel i KRAVs regler.
Allmänt: Under denna rubrik ges en allmän introduktion till det
aktuella regelavsnittet.
Rekommendation: Rekommendationerna innehåller råd om hur man bör
förhålla sig till reglerna, rent praktiskt.
Regler:
I avsnittet Regler finns de minimiregler som certifieringsorganet kontrollerar att de efterföljs. Alla regler
måste efterföljas för att produktionen ska kunna
KRAV-certifieras
Reglerna har utformats utifrån en vision om ett uthålligt och etiskt godtagbart
vattenbruk. Denna vision har inte alltid gått att förena med verklighetens förutsättningar. KRAVs princip är att kontinuerligt fortsätta utvecklingen av reglerna
för vattenbruk i syfte att komma visionen så nära som möjligt. Se även ”Syfte och
omfattning” i inledningen av reglerna.
Avsnitt 7.1-7.6 är allmänna regler för all vattenbruksproduktion. I slutet av
kapitlet, avsnitt 7.7-7.10 hittar du särskilda regler för laxartade fiskar och abborrfiskar, blåmusslor, fångstbaserat vattenbruk respektive alger.
7.1 Omfattning
KRAV-certifierat vattenbruk omfattar odling av olika arter av djur och växter i
sötvatten, bräckt vatten och saltvatten samt transport och slakt av dessa arter. De
kan odlas i alla slags landbaserade eller flytande/nedsänkbara inhägnader i havseller sötvatten eller i damm/insjö med naturlig avgränsning och där verksamheten
är kontrollerbar.
Detta regelverk innehåller även specifika regler för laxartade fiskar, abborrfiskar, blåmusslor, fångstbaserat vattenbruk och för alger.
7.2 Allmänna regler om produktionens upplägg
Allmänt
Det övergripande målet för produktionen ska vara hänsyn till miljön samt organismernas goda trivsel och hälsa. Produktionen ska anpassas så att organismerna
lever i en uthållig och förnyelsebar miljö som är inrättad för att tillgodose deras
grundläggande fysiologiska och beteendemässiga behov.
Produktionen ska anpassas så att miljön i omkringliggande vatten- och landområden bevaras genom att:
• i minsta möjliga utsträckning påverka de lokala biologiska processer som
158
Vattenbruk
omfattar mikroorganismer, växter och djur
• förhindra rymning
• när marina foderråvaror används ska de komma från bärkraftiga bestånd
vilka vanligtvis inte används som människoföda och/eller biprodukter
från arter som används som människoföda
• anpassa produktionen så att smittämnen, parasiter och läkemedelsrester
inte påverkar vilda organismer i omgivningen
• inte använda syntetiska gödselämnen och miljöbelastande impregneringsmedel
• sträva efter mångfald i produktionen där detta är möjligt (till exempel
produktion av blåmusslor eller havstulpaner i samband med fiskodling).
Produktionen kan bestå av både KRAV-ansluten och konventionell produktion
förutsatt att dessa driftsenheter hålls väl separerade och utan risk för sammanblandning (så kallad parallellproduktion).
Odling i täta kassar innebär att vatten pumpas in i kassen från omgivande
vatten. Kassarna är helt täta. Vattnet i kassen pumpas sedan vidare till en reningsprocess varvid närsaltsbelastningen reduceras med kanske upp till 70 procent.
Systemet innebär att foderspillet blir försumbart. I stort sett konsumeras allt foder
av fiskarna.
Journal måste föras för hela odlingsenheten.
Rekommendation
KRAV rekommenderar att hela driften på enheten läggs om till KRAV-certifierad
produktion. För att få erfarenhet av produktionsformen kan det dock vara lämpligt att lägga om produktionen gradvis.
Hänsynen till kringliggande miljö är avgörande för placering och drift av den
KRAV-anslutna enheten. Det totala utsläppet ska inte belasta omgivningen så att
den biologiska mångfalden påverkas negativt eller förorsakar övergödning av
vattenområdet. Detta gäller även vildlaxälvmynningar samt mynningsområden till
laxförande vattendrag. Med tanke på smittorisker bör särskild försiktighet vidtas
vid mynningsområden till laxförande vattendrag.
I överensstämmelse med målsättningarna för KRAV-certifierat vattenbruk är
det viktigt att produktionen placeras på betryggande avstånd från utsläppskällor
och konventionella enheter.
Foderspill eller avföring som samlas upp bör om möjligt användas som gödsel
i KRAV-certifierat lantbruk eller i andra lämpliga sammanhang. Foderspill och
fekalier kan godkännas för KRAV-certifierad produktion, se kapitel 12 produktionshjälpmedel.
7.2.1 Omläggning till KRAV-certifierad produktion
7.2.1.1 Definiera produktionsenheten
Den KRAV-anslutna produktionsenheten ska vara klart definierad och avgränsad
så att det inte kan uppstå förväxling med konventionella foder, produktionshjälp-
Vattenbruk
159
medel etcetera. Det ska vara möjligt att kontrollera enheten med hänsyn till de
dokumentationskrav som är fastställda i regelverket
7.2.1.2 Gör en produktionsbeskrivning
På produktionsenheten ska det finnas en produktionsbeskrivning där det framgår
hur kraven i regelverket efterföljs.
Produktionsbeskrivningen ska uppdateras vid behov.
7.2.1.3 Driftsjournal
Produktionsansvarig ska föra driftsjournal och när som helst kunna uppvisa en
dokumenterad systematisk översikt över odlingsverksamheten. Journalen ska vara
tillgänglig för certifieringsorganet.
7.2.1.4 Miljöbedömning
En miljöbedömning som står i proportion till produktionsenheten krävs för all
ny verksamhet som ansöker om KRAV-anslutning och som producerar mer än 20
ton vattenbruksprodukter per år. Miljöbedömningen fastställer vilka förhållanden
som råder i produktionsenheten och dess omedelbara omgivning och de troliga
effekterna av driften. Aktören ska lämna miljöbedömningen till sitt certifieringsorgan. Innehållet i miljöbedömningen ska baseras på bilaga IV till rådets direktiv
85/337/EEG(*). Om enheten redan varit föremål för en liknande bedömning får
den användas för detta ändamål. (EU)
7.2.2 Parallellproduktion
7.2.2.1 Separera
Om inte hela produktionsenheten läggs om samtidigt ska:
• enheterna inte påverka varandra genom foderspill, medicinering, användning av rengöringsmedel eller liknande
• i hav och insjöar avståndet mellan öppna KRAV-certifierade och konventionella anläggningar vara minst 25 meter
• den KRAV-certifierade enheten i strömmande sötvatten ligga minst 10
meter uppströms från den konventionella enheten
• det för landbaserade anläggningar finnas fysiska barriärer mellan
KRAV-certifierad och konventionella enheter
• utrymmen för förvaring av foder och produktionshjälpmedel mellan de
olika produktionsinriktningarna vara väl skilda åt, foder och produktionshjälpmedel för KRAV-certifierad produktion vara tydligt märkta. 7.2.2.2 En enhet kan inte växla mellan KRAV-certifiering och icke KRAV-certifiering
Omlagda enheter kan inte växla mellan KRAV-certifierad och icke KRAV-certifierad drift utan att detta först har avtalats med certifieringsorganet. Tillbakagång
till icke KRAV-certifierad produktion utan certifieringsorganets godkännande
medför att certifieringsorganet kan neka nytt avtal i upp till fem år.
160
Vattenbruk
7.2.2.3 Dokumentera produktionsinriktningarna
De båda produktionsinriktningarna ska dokumenteras var för sig genom journalföring, bokföring och dylikt. Certifieringsorganet ska ha tillgång till relevant
dokumentation även för den konventionella driften.
7.2.3 Miljö- och vattenkvalitet
7.2.3.1 Vattenkvalitet
Vattnet ska ha så låg föroreningsgrad, och sådan syrehalt, att odlingsorganismerna inte påvisar fysiologiska eller beteendemässiga symptom. Enheten får inte
placeras i närheten av, eller nedströms, från en betydande föroreningskälla.
7.2.3.2 Enhetens placering
Enheten ska placeras i område med god vattengenomströmning, och/eller utformas så att ingen betydande sedimentuppbyggnad sker under enheten.
I uppfödningsenheter på land ska det vara möjligt att övervaka och kontrollera
flödeshastigheten och vattenkvaliteten i både inflödes- och utflödesvattnet. Minst
5 % av omkretsen runt anläggningen (gränsen mellan land och vatten) ska bestå
av naturlig vegetation.
7.2.3.3 Dokumentation om enhetens placering
Producenten ska kunna visa på dokumentation som styrker detta, till exempel
genom egenkontrollprogram eller annan, extern dokumentation.
7.2.3.4 Miljöpåverkan
Miljön ska i minsta möjliga utsträckning belastas med foderspill och avföring som
kan orsaka övergödning eller andra störningar. Beroende på tillgänglig teknik kan
certifieringsorganet kräva uppsamling i eller omkring anläggningen. I söt- och
bräckt vatten, som är närsaltbelastat utöver normal bakgrundnivå, krävs täta
kassar eller liknande system för uppsamling av fekalier och foderrester från och
med 2009.
Normal bakgrundsnivå definieras i Naturvårdsverkets rapport 4913 för insjö
och Naturvårdsverkets rapport 4999 för kustområden.
7.2.3.5 Material, utrustning, färger med mera
Material, utrustning, färger med mera som används i produktionen ska väljas i
enlighet med kapitel 2.
7.2.3.6 Påväxt på produktionsutrustning
Påväxt på produktionsutrustning ska avlägsnas med mekaniska eller biologiska
metoder. Impregneringsmedel som innehåller miljögifter är inte tillåtna.
7.2.3.7 Lagring av döda djur
Anläggningar för odling av fisk eller andra akvatiska djur ska ha en behållare eller
annan anordning för tillfredsställande lagring av döda akvatiska djur. Kapaciteten
Vattenbruk
161
ska vara dimensionerad för anläggningens produktion och renhållningsrutiner.
Omhändertagande ska ske i enlighet med föreskrifter från lokala eller centrala
myndigheter.
7.2.3.8 Ingen gödsel eller bekämpningsmedel
Vattenbruksanläggningar får inte gödslas. Bekämpningsmedel får inte användas.
7.2.3.9 Plan för hållbar förvaltning
Du ska lägga fram en plan för hållbar förvaltning för vattenbruk och algskörd,
som är proportionell till produktionsenheten. Planen ska uppdateras årligen och
innehålla uppgifter om verksamhetens miljöeffekter och den miljöövervakning
som planeras samt en förteckning över åtgärder som ska vidtas för att minimera
de negativa effekterna på den omgivande vatten- och landmiljön, inklusive, i til�lämpliga fall, utsläpp av näringsämnen i miljön per produktionscykel eller år. Planen ska innehålla uppgifter om tillsyn och reparation av teknisk utrustning. (EU)
7.2.3.10 Recirkulerande produktionsanläggningar
Slutna recirkulerande produktionsanläggningar för vattenbruksdjur är förbjudna,
med undantag av kläckerier och yngelanläggningar eller för produktion av arter
av organismer som används som ekologiskt foder.
7.3 Karenstid för anläggningar
Allmänt
Omställning till KRAV-certifierad produktion är en process för att utveckla ett
miljöanpassat produktionssystem med särskild hänsyn till de odlade organismernas trivsel och hälsa. Tiden som löper från det att dessa regler tillämpas i sin helhet, fram till att produktionen godkänns av certifieringsorganet, kallas karenstid.
Målet är att odlingen är i överensstämmelse med regelverket för KRAV-certifierad produktion genom organismens hela livscykel.
Rekommendation
En karensperiod bör inte påbörjas innan alla förutsättningar för en stabil
KRAV-certifierad produktion är uppfyllda.
7.3.1 Karenstid
Följande karenstider för enheter för vattenbruksproduktion ska gälla för följande
typer av vattenbruksanläggningar, inbegripet de befintliga vattenbruksdjuren:
• För anläggningar som inte kan tömmas, rengöras och desinficeras, en
karenstid på 24 månader.
• För anläggningar som har tömts eller med driftuppehåll, en karenstid på
12 månader.
• För anläggningar som har tömts, rengjorts och desinficerats, en karenstid
på 6 månader.
162
Vattenbruk
• För anläggningar i öppet vatten, inklusive anläggningar för odling av
musslor, en karenstid på 3 månader.
7.3.2 Anslutning under karenstiden
För att odlingen ska kunna bli KRAV-certifierad måste den vara ansluten till
certifieringsorganet under karenstiden.
7.4 Allmänna regler om utgångsmaterial och ursprung
Allmänt
Avelsarbetet ska vara inriktat på avelsmål som hälsa och miljöanpassning samt
god tillväxt med minsta möjliga användning av insatsmedel. Produktionen ska
inrättas så att skador på individer undviks.
Om ekologiskt utgångsmaterial (till exempel yngel) inte finns tillgängligt,
tillåts införsel av organismer från konventionell produktion med påföljande karenstid. Organismerna räknas som KRAV-certifierade när karenstid genomgåtts i
enlighet med regelverket. Under karenstiden ska reglerna för KRAV-ansluten drift
tillämpas och därför är det nödvändigt att kontroll sker även under denna period.
Rekommendation
Företrädesvis bör stammar användas som är anpassade till lokala förhållanden.
Aveln bör bygga på ett stort antal föräldrapar för att förhindra inavel, genetiska skadeverkningar och förlust av genetisk variation.
Vid inköp av sättfisk bör sådan, om möjligt, anskaffas från närområdet, så att
transporttiden minimeras.
7.4.1 Införsel av avelsmaterial, yngel och rom
Du får enbart använda avelsmaterial eller rom som är KRAV-certifierat. Du får
inte använda triploida eller genetiskt modifierade organismer.
Om KRAV certifierade eller EU-ekologiska individer inte finns tillgängliga får
du ta in konventionella individer i följande fall: (EU)
För avelsändamål eller för att förbättra det genetiska materialet får du ta in
viltfångade eller konventionella vattenbruksdjur till din anläggning. Då ska du
sköta de införda avelsdjuren enligt KRAVs regler i minst tre månader innan de får
användas för avel. (EU)
För uppfödningsändamål. Då ska du sköta djuren enligt KRAVs regler åtminstone under de två sista tredjedelarna av produktionscykeln . (EU)
Fram till 31 december 2013 får du som mest ta in 50% konventionella eller
viltfångade vattenbruksyngel. Därefter får du inte ta in konventionella eller viltfångade vattenbruksyngel. (EU)
För uppfödningsändamål får du bara samla in vilda vattenbruksyngel genom
ett naturligt inflöde av larver och yngel av fisk och kräftdjur när du fyller dammar, inneslutningssystem eller inhägnader.
Du ska använda lokalt odlade arter och aveln ska syfta till att ge stammar som
Vattenbruk
163
är bättre lämpade för odlingsförhållandena, har god hälsa och ger ett gott utnyttjande av foderresurserna. Du ska kunna visa dokumentation över ursprung och
behandling för ditt certifieringsorgan.
7.4.2 Ändring av kön
Ändring av kön genom artificiell påverkan är ej tillåtet.
7.4.3 Kläckning
Vid kläckning och under yngelstadiet ska miljöfaktorer kontrolleras så att missbildningar undviks.
7.5 Allmänna regler om foder och utfodring
Allmänt
I alla sammanhang ska hänsyn till miljön och effektivt foderutnyttjande vara
överordnade principer vid val av foder och utfodring.
Fodret i KRAV-certifierat vattenbruk ska vara av god kvalitet och näringsmässigt sammansatt så att det passar arten.
Fodret ska bestå av ekologiskt producerade fodervaror och/eller foderråvaror
med ursprung i vilda akvatiska bestånd. Av resursmässiga skäl ska akvatiska
foderråvaror komma från bestånd som inte används som människoföda och
från biprodukter. En överordnad princip är att marina foderråvaror ska ha sitt
ursprung i fiskeriverksamhet som bedrivs på ett bärkraftigt sätt, tar hänsyn till de
totala marina ekosystemens funktion och företrädesvis är miljöcertifierat. För att
säkerställa att dessa bestånd inte överbeskattas, föreslås att ICES rekommenderade kvoter efterlevs.
Tillsatser såsom vitaminer, mineraler, antioxidanter och färgämnen ska ha
naturligt ursprung eller vara så nära sin naturliga form som möjligt. Syntetiska/
naturfrämmande tillsatsämnen är ej tillåtna.
Utfodringen ska ske på ett sätt som tillåter naturligt födointag med minimalt
foderspill. Fodertyp och utfodring ska inte inverka negativt på den biologiska
mångfalden i området.
Rekommendation
Man bör främja användning av foderråvaror baserade på biprodukter och andra
material av biologiskt ursprung som inte är avsedda direkt för, eller används
i liten grad som människoföda. Samtidigt ska fodret tillgodose organismens
näringsmässiga behov och inte innehålla miljögifter som kan vara skadliga för
organismen eller människor. De akvatiska foderråvarorna bör komma från miljöcertifierad fiskeriverksamhet, i den grad sådana foderråvaror är tillgängliga.
KRAV noterar en målkonflikt mellan hållbart utnyttjande av resurser och ett
naturligt foder till carnivorer. Ur hållbarhetssynpunkt bör producenter därför
beakta möjligheten att använda KRAV-certifierade vegetabiliska foderingredienser.
Fiskfoder innehåller normalt 30 procent vegetabilier och inom den internationella
164
Vattenbruk
harmoniseringen av vattenbruksregler föreslås ett krav på 30 procent ekologiskt
vegetabiliskt foder.
7.5.1 Råvaror
7.5.1.1 Foder
Foder för vattenbruksorganismer ska i första hand bestå av enbart KRAV-certifierade fodermedel och/eller fodermedel som är godkända för användning i
KRAV-certifierad produktion med ursprung i vilda akvatiska bestånd. Om sådana
godkända fodermedel inte är tillgängliga kan upp till 5 procent av fodret (torrvikten) vara av icke KRAV-certifierat ursprung. Fodret måste ha minst 45 procent
torrsubstanshalt.
7.5.1.2 Dispens för ingredienser av icke ekologiskt ursprung
Om en KRAV-certifierad foderingrediens är tillgänglig, men inte kan nyttjas på
ett resursmässigt försvarbart sätt och/eller inte med tillfredsställande kvalitet,
kan dispens ges för användning av motsvarande ingrediens av icke ekologiskt
ursprung under en tidsbegränsad period.
7.5.1.3 Foderråvaror från vild fisk från bärkraftiga bestånd
Foderråvaror från vild fisk kan användas i KRAV-certifierad produktion under
följande förutsättningar:
• vild fisk ska komma från bärkraftiga bestånd och vara miljöcertifierad av
certifieringsorgan som KRAV godkänner eller
• där miljöcertifierad akvatisk råvara inte är tillgänglig eller enbart utgör en
andel av foderblandningen ska minst 50 procent av det akvatiska proteinet i den resterande andelen komma från biprodukter. Resterande del ska
bestå av akvatiska foderråvaror från arter som vanligtvis inte används
som människoföda och som kommer från biologiskt säkra bestånd enligt
ICES eller motsvarande. Detta innebär att foderråvaran ska komma från
ett fiskbestånd där förvaltningen följer ICES eller motsvarande rekommendationer för innevarande år.
7.5.1.4 Råvaror från samma art och genetiskt modifierade ingredienser
Råvaror från samma art som fodret ska användas till är ej tillåtet. Ingredienser
som är genetiskt modifierade eller framställda med hjälp av genmodifiering är inte
tillåtna.
7.5.1.5 Foder för carnivora arter
Foderransonen för carnivora arter av vattenbruksdjur får innehålla högst 60%
växtprodukter. (EU)
7.5.2 Allmänna regler om tillsatsämnen med mera
7.5.2.1 Tillåtna tillsatsämnen
Följande tillsatsämnen är tillåtna:
Vattenbruk
165
• räkskal, alger, svamp- och bakteriekulturer som pigment i foder
• antioxidanter, vitaminer, mineraler, bindemedel, immunstimulerande
medel av naturligt ursprung.
Tillsatser (mineraler och vitaminer) i naturlig form ska användas när detta är
möjligt. Om detta inte är möjligt kan syntetiska mineraler och vitaminer användas efter prövning.
Utöver tillsatser nämnda i stycke 1 är tillsatsämnen enligt (EG) nr 889/2008
tillåtna.
7.5.2.2 Ej tillåtna tillsatsämnen
Följande syntetiska/naturfrämmande tillsatser är ej tillåtna:
• tillväxtreglerande medel
• aptitstimulerande medel
•antioxidanter
•aminosyror
•konserveringsmedel
• färgämnen
•hormoner.
Följande är ej heller tillåtet i KRAV-certifierat vattenbruk:
• tillsatser som består av GMO
• tillsatser som är framställda med hjälp av GMO
• ingredienser som är genetiskt modifierade eller framställda med hjälp av
genmodifiering
• gelatin från idisslare
• produkter/ingredienser där kemiska lösningsmedel används. Produktionsansvarig ska månadsvis föra protokoll över fodertyp, foderproducent
samt utfodrad mängd.
7.6 Allmänna regler om hälsa och djurskydd
Allmänt
KRAV-certifierat vattenbruk ska eftersträva att tillvarata organismernas hälsa genom förebyggande åtgärder så att medicinering inte blir nödvändig. Om det likväl
finns tecken på sjukdom ska lämpliga åtgärder omedelbart vidtas.
Vid odling av fisk ska sjukdomsförebyggande arbete bedrivas, inklusive effektiv vaccinering mot aktuella infektionssjukdomar, så att sjukdomsutbrott och
användande av läkemedel undviks i största möjliga grad. Produktionsförhållandena inom KRAV-certifierat vattenbruk ska alltid vara sådana att risken för smitta
och sjukdomsutbrott minimeras.
Vid sjukdom ska hänsyn till miljö- och djurskydd vara avgörande vid val av
behandlingsmetod.
I KRAV-certifierad produktion är målet att hålla låg aggressionsnivå och förhindra att fisk skadar varandra. Det är dokumenterat att låg besättningstäthet
kan medföra ökad aggression för vissa fiskarter. Å andra sidan kan även hög
166
Vattenbruk
besättningstäthet orsaka otrivsel.
Odlingsenheten måste regelbundet hållas under uppsyn så att stress och avvikande beteende uppmärksammas. När avvikelser upptäcks ska odlingsförhållandena ändras så att individernas normala beteende återställs.
Skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder ska vidtas mot rovdjur som kan
stressa eller skada vattenbruket.
Rekommendation
Vattenkvalitén bör bibehållas så att fysiologiska behov hos arten inte påverkas
negativt. Produktionen inriktas på förebyggande hälsoarbete och anpassas till
organismernas behov. Det bör finnas hygieniska rutiner och det bör genomföras
rutinmässiga undersökningar för att upptäcka latenta sjukdomar och produktionsstörningar.
Biologisk sjukdomsbekämpning bör prioriteras framför bruk av kemiska
medel där det är möjligt och tillräckligt effektivt, till exempel vid”avlusning” med
läppfisk. Läkemedel med minsta möjliga miljöskadliga effekt och med minsta
möjliga arbetsmiljö- och djurhälsorisk bör företrädesvis användas. Risken för
antibiotikaresistens i naturmiljön bör särskilt beaktas. Organismerna bör hanteras
i minsta möjliga omfattning och så skonsamt som möjligt.
7.6.1 Behandling / läkemedel
7.6.1.1 Behandla vid tecken på sjukdom
Organismer som visar tecken på sjukdom ska omedelbart ges lämplig behandling.
7.6.1.2 Användning av läkemedel
Läkemedel ska användas när inga andra behandlingssätt är försvarbara ur djurskyddssynpunkt och/eller när det krävs enligt nationella lagar och regler. Rutinmässig, förebyggande behandling med läkemedel är inte tillåten. Läkemedel och
kemiska bekämpningsmedel får ej användas till ryggradslösa djur.
Allopatiska läkemedelsbehandlingar får användas vid högst två kurer per år,
med undantag av vaccinationer och obligatoriska utrotningsplaner. Om produktionscykeln är kortare än ett år är emellertid endast en allopatisk behandling
tillåten. (EU)
Läkemedel som består av GMO eller är framställda med hjälp av GMO får endast användas när det inte finns några verksamma alternativ. Vacciner som består
av GMO eller är framställda med hjälp av GMO är inte tillåtna.
7.6.1.3 Läkemedel och tillsatser i foder och vatten samt tillförsel av ljus
Läkemedel och tillsatser i foder och vatten, som tillsätts för att på konstgjord väg
påskynda tillväxten/produktionen, är ej tillåtna.
Konstgjord dagslängd får inte vara längre än årets längsta naturliga dagslängd
för orten i fråga. I öppna anläggningar får ljuset endast tillföras i form av undervattensljus.
Vattenbruk
167
7.6.1.4 Minimera utsläpp
Vid användning av läkemedel och desinfektionsmedel i odlingsanläggningen ska
aktsamhet iakttas och verksamma åtgärder vidtas för att minimera utsläpp till
kringliggande miljön.
7.6.2 Karenstid vid användning av läkemedel
7.6.2.1 Karenstid
Karenstiden vid användande av läkemedel är den dubbla jämfört med nationella
bestämmelser. Läkemedel och bekämpningsmedel som inte har karenstid enligt
nationella bestämmelser har i KRAV-certifierad produktion en karenstid på två
veckor. 7.6.2.2 Karenstid för kringliggande KRAV-certifierad produktion
Vid behandling med läkemedel med karenstid i en enhet gäller samma karenstid
för all kringliggande KRAV-certifierad produktion inom 150 m i hav och insjöar
och inom 10 m när behandlad enhet ligger nedströms i strömmande sötvatten.
7.6.3 Journalföring
Journal ska föras vid behandling av sjukdomar. Journalen ska innehålla:
• identifiering av aktuell sjukdom/smittämnen
• typ och längd av behandling
• vilket slags läkemedel som använts
•genomförd karenstid.
7.6.4 Användning av veterinärmedicinska läkemedel ska anmälas
När veterinärmedicinska läkemedel används ska användningen anmälas till certifieringsorganet innan djuren saluförs som KRAV-certifierade. De behandlade
djuren ska identifieras tydligt.
När det gäller enheter för KRAV-certifierad växtproduktion, algproduktion,
animalieproduktion och produktion av vattenbruksdjur är lagring i produktionsenheten av andra insatsvaror än de som är tillåtna enligt KRAVs regler förbjuden. Lagring av allopatiska veterinärmedicinska läkemedel och antibiotika på
KRAV-certifierade företag är tillåten under förutsättning att de har ordinerats av
en veterinär i samband med behandling.
7.6.5 Besättningstäthet
Högsta tillåtna djurtäthet för respektive djurslag för vattenbruk i såväl söt- som
havsvatten finns i bilaga XIIIa i förordning (EG) nr 710/2009. (EU)
7.6.6 Bottentyp
Vid odling av sötvattenfisk i dammar ska bottentypen ligga så nära den naturliga
som möjligt. (EU)
168
Vattenbruk
7.7 Särskilda regler för laxartade och abborrfiskar
Detta kapitel innehåller särskilda regler för laxartade och abborrfiskar. Dessa
bygger på de allmänna reglerna för KRAV-certifierat vattenbruk. Kapitlet omfattar arterna lax, regnbåge, öring, röding, gös och abborre.
Reglerna för omställning till KRAV-certifierad produktion 7.2.1, parallellproduktion 7.2.2, karenstid 7.3, samt foder och utfodring 7.5 gäller i sin helhet.
I övrigt gäller tilläggsreglerna i det här avsnittet för laxartad och abborrfisk.
7.7.1 Åtgärder mot rymning
7.7.1.1 Förhindra rymning
Produktionen ska vara inriktad på att förhindra rymning, både vad gäller teknisk
utrustning, hantering och internkontroll.
7.7.1.2 Beredskapsplan och rapportering av rymning
Produktionsansvarig för odling ska för samtliga enheter som används ha en aktuell beredskapsplan för hur eventuella rymlingar kan återfångas effektivt. Noterad
rymning ska omgående rapporteras till certifieringsorganet. Beredskapsplanen ska
även omfatta förhållningsregler för att minimera risken för att fisk rymmer vid
flyttning av odlingskassar, silbyte, tömning av odlingstråg, extrema väderbetingelser samt vid hantering av fisk under sortering, lastning eller lossning.
7.7.1.3 Särskilda villkor mot rymning
Certifieringsorganet kan förelägga produktionsansvarig särskilda villkor för att
förebygga rymningar och identifiering av förrymd fisk. Villkoren kan till exempel
innefatta tekniska krav på odlingsenheternas utformning, samt individmärkning.
Visuell inspektion av odlingskassar ska ske regelbundet, minst månadsvis, exempelvis genom dykning eller kameraövervakning.
7.7.1.4 Om odlaren döms för oansvarig drift
Om odlaren döms i domstol för oansvarig drift angående rymlingar ska odlingen
underkännas.
7.7.2 Miljö och vattenkvalitet (jämför avsnitt 7.2.3)
7.7.2.1 Dagliga mätningar
I varje produktionsenhet ska dagliga journalförda mätningar normalt genomföras
angående:
•temperatur
• salinitet (i havsanläggningar)
•syrehalt
• koldioxidhalt (i landbaserade anläggningar).
Samtliga mätningar i kassodlingar ska ske på tre meters djup, i landbaserade
odlingar ska mätning ske i utloppsvattnet. För höga vattentemperaturer kan
Vattenbruk
169
innebära stress för fisken.
Vattentemperaturen får inte under längre tid än en vecka överskrida:
• 19°C vid odling av röding
• 20°C vid odling av lax och öring
• 22 °C vid odling av regnbåge
• 28°C vid odling av gös och abborre.
Syrets löslighet är avhängigt av temperatur och salinitet och ska hållas på
optimalt nivå för fiskens välfärd. Som ett minimivärde ska syrehalten i vattnet
vara minst 7 mg syrgas per liter. Vattengenomströmningen ska vara så stor att
skadliga effekter av koldioxid och ammoniak undviks. När risk för överskridande
av dessa gränsvärden föreligger ska odlingen förses med lämplig, kompletterande
utrustning som till exempel inpumpning av kallt bottenvatten (kassodling) eller
grundvatten (landbaserade anläggningar) samt syresättning.
7.7.3 Journalföring
7.7.3.1 Uppgifter som ska journalföras
Varje kalendermånad ska följande uppgifter journalföras för varje produktionsenhet:
• utsättning och behållning av fisk: Antal individer, art, ursprung, utsättningstidpunkt och genomsnittsvikt (levande vikt)
• volym per produktionsenhet
• antal kilo fisk per kubikmeter
• borttagen mängd död/döende fisk: Uppgiften om mängd ska specificeras i
antal individer och samlad vikt i kilogram
• produktionsresultat (slaktvikt): Uppgiften om mängd ska specificeras i
antal individer och samlad vikt i kilogram
• förbrukning av rengörings- och desinfektionsmedel: Kemikalietyp, produktnamn, mängd och förbrukningsperiod.
7.7.3.2 Förhållanden som ska journalföras
Varje kalendermånad ska upplysningar om följande förhållanden journalföras för
den KRAV-certifierade odlingsenheten:
• fiskens hälsostatus: Vid sjukdom ska diagnos anges, vem som har ställt
diagnosen (fiskhälsokontrollen/veterinär), genomförda diagnostiska undersökningar (offentligt/privat laboratorium), genomförda behandlingsåtgärder eller behandlingssätt, karenstider
• behandling och hantering av död fisk: Behandlingssätt, levererad mängd,
leveranstidpunkt och mottagare
• syrehalt, temperatur, salinitet (i havsanläggningar), koldioxid (i landbaserade anläggningar)
• inspektion av odlingskassarna (nätens status och fiskens beteende)
eventuella rymningar
170
Vattenbruk
7.7.4 Utgångsmaterial och ursprung (jämför avsnitt 7.4)
7.7.4.1 Utgångsmaterial
Utgångsmaterial (såsom rom och sättfisk) som tas in till produktionsenheten ska
komma från hälsokontrollerad odling (till exempel fiskhälsan).
7.7.4.2 Ursprung
Laxartad sättfisk ska härstamma från domesticerad fisk. Rom och sättfisk från
abborrfiskar får härstamma från vildfångade föräldrar. Stamfisk ska fångas med
redskap som i minsta möjliga grad skadar fisken, exempelvis ryssja. Fångst av
stamfisk får ej ske med nät
7.7.4.3 Härstamning
Sättfiskens härstamning ska journalföras.
7.7.5 Hälsa och djurskydd (jämför avsnitt 7.6)
7.7.5.1 Besättningstäthet
Vid anpassning av besättningstäthet ska man ta hänsyn till
• att fiskarna har låg aggressionsnivå och låg frekvens av fenbitning och
övriga fenskador
• att fisken har möjlighet att bilda stim
• att fiskens normala beteende bibehålls så långt som möjligt
• att besättningstätheten inte orsakar beteende som indikerar stress
• syrenivån i vattnet (jämför miljö/vattenkvalitet, 7.7.2.1).
7.7.5.2 Driftuppehåll
Uppehåll mellan olika generationer ska vara minst 4 månader.
7.7.5.3 Hälsokontroll
Odlingsenheten ska vara ansluten till organiserad hälsokontroll.
7.7.5.4 Onormalt beteende och dödlighet
Onormalt beteende och/eller dödlighet som överstiger 0,05 procent per dag ska
rapporteras till fiskhälsokontrollen och till certifieringsorganet. Åtgärder ska
omedelbart vidtagas som löser problemen och säkerställer djurens välfärd. Som
ett alternativ till läkemedelsbehandling ska nödslakt övervägas
7.7.5.5 Hantering av död eller sjuk fisk, avfall och förbrukat emballage
Det är ej tillåtet att i vattnet dumpa död/döende fisk eller delar/rester av fisk.
Det är inte heller tillåtet att släppa ut fisk ur odlingsenheten. Död eller sjuk fisk,
avfall som kommer från odlingen samt förbrukat emballage ska betraktas som
smittfarligt och ska behandlas så att det inte kan medföra fara för smittspridning.
Emballage ska om möjligt återvinnas. Detta innebär bland annat att död eller
döende fisk dagligen ska plockas bort från produktionsenheten i största möjliga
Vattenbruk
171
utsträckning. Döende fisk ska omgående avlivas. Död fisk ska omgående malas
ned och syrakonserveras eller hanteras i enlighet med andra godkända behandlingsmetoder.
7.7.5.6 Kontroll av laxlusförekomst
Vid arbetet med kontroll av laxlusförekomst ska läppfisk användas som ett naturligt förstaval, då det inte finns tungt vägande skäl till att inte göra detta. Sådan
grund kan vara att lokaliteten är för strömexponerad eller att anläggningen ligger
i Troms eller Finmark.
Även om läppfisk inte ger en totallösning på problemet med laxlus, kan den
göra ett viktigt arbete med att reducera återstående laxlus efter medicinsk behandling eller hålla kontroll på laxlus i slaktkasse.
Vid bruk av läppfisk ska hänsyn tas till läppfiskens naturliga behov, såsom
föda och gömställen.
7.7.5.7 Behandling mot laxlus
Vid behandling mot laxlus ska samtliga enheter behandlas isolerat för att uppnå
en effektiv kontroll med behandlingskoncentrationen, minimera bruket av kemikalier och reducera utsläpp i naturen samt uppnå en effektiv behandling och
hindra utveckling av resistens mot aktuella läkemedel.
7.7.5.8 Vaccinering
Vaccinering är tillåten om det är fastställt att sjukdomen finns i området och inte
kan kontrolleras med hjälp av förebyggande produktionsmetoder. KRAV-certifieringen påverkas inte vid vaccinering som är förelagd av myndighet. Vaccinering
ska utföras med minsta möjliga lidande för fisken och minsta möjliga bieffekt.
7.7.5.9 Åtgärda vid avvikelse i djurens fysiologi och beteende
Då avvikelse i djurens fysiologi och/eller beteende uppmärksammas ska omedelbart nödvändiga åtgärder vidtas för att återställa optimala förhållanden.
7.7.5.10 Sortering av fisk
Fisk ska sorteras med minsta möjliga stress.
7.7.6 Transport
7.7.6.1 Transporttider, syrehalt och fisktäthet vid transport
Levande fisk får transporteras i högst 6 timmar. Certifieringsorganet kan, efter
prövning, ge tidsbegränsad dispens från regeln. Syrehalten vid transporter får inte
understiga 7 mg syre per liter vatten. Fisktätheten vid transporter ska anpassas till
fiskens art och ålder.
7.7.6.2 Djurens välbefinnande vid transport
Det ska finnas en ansvarig för djurens välbefinnande vid transport. Det ska rapporteras till certifieringsorganet om transporten orsakat fisken fysisk skada på
grund av stress och hantering.
172
Vattenbruk
7.7.6.3 Transportutrustning och material
Transportutrustning och material ska ej kunna orsaka förgiftning. Vid transport
ska transportutrustning desinfekteras.
7.7.6.4 Syntetiska stimuli, lugnande medel och natriumklorid
Syntetiska stimuli och/eller lugnande medel får ej ges i samband med transport.
Natriumklorid får ges i samband med transport.
7.7.6.5 Journalföring
Transporttid, antal fiskar och eventuella avvikelser från regelverket under transport ska journalföras.
7.7.7 Slakt
7.7.7.1 Hantering
All hantering i samband med slakt ska medföra minsta möjliga lidande och stress
för fisken. 7.7.7.2 Svältning av fisk i samband med slakt
Fisk får inte svältas i samband med slakt, mer än i maximalt 100 dygnsgrader
(vattentemperatur x dygn).
7.7.7.3 Fångstmetoder
Fångstmetoder av laxartad fisk kan vara tät håv, vakuumpump, nät och ryssja.
Fisk som fångats med hjälp av garn och krok kan ej bli KRAV-certifierad.
7.7.7.4 Bedövning
Fisk ska vara helt bedövad före avlivning.
Som bedövning ska metod som är godkänd av myndighet användas. Slag mot
huvudet på fisken förordas som bedövning. All fisk som är bedövad ska avlivas
omedelbart. Avlivning ska ske genom avblodning.
7.7.7.5 Laxartad fisk och abborrfiskar
Laxartad fisk och abborrfiskar får ej förberedas för slakt i en omgivning där
vattentemperaturen överskrider gränsvärden i regel 7.7.2.1.
7.7.7.6 Håll isär KRAV-certifierad och konventionell fisk
Slakt och påföljande hantering av KRAV-certifierad och konventionell fisk ska
vara klart avskilda i tid eller rum så att sammanblandning av fisken ej kan ske.
7.8 Särskilda regler för odling av blåmussla
Allmänt
Odling av blåmussla har varit föremål för många vetenskapliga studier. Resursen
är förnybar och det finns ingen risk för överutnyttjande. Blåmussla ligger tidigt i
Vattenbruk
173
näringskedjan och livnär sig direkt på primärproduktionen. Det innebär att närsalter som upptagits i växtplankton indirekt förs bort från den marina miljön när
musslorna skördas. Odling av blåmusslor skulle därigenom kunna bidra till en
behövlig minskning av problem med fintrådiga alger i vikar, syrebrist i djupvatten,
döda bottnar etcetera som har följt i övergödningens spår. Musselodling innebär
således en kretsloppsanpassad livsmedelsproduktion samtidigt som den marina
miljön förbättras.
Musselodling kan vara goda uppväxtområden för ungfisk och utgöra skydd
för fisk.
Följande avsnitt innehåller särskilda regler för odling av blåmussla. De bygger
på de allmänna reglerna för KRAV-certifierat vattenbruk. Inget foder tillsätts och
inga kemikalier används.
Reglerna för omställning till KRAV-certifierad produktion avsnitt 7.2.1, Miljöoch vattenkvalitet 7.2.3.1 och 7.2.3.2 samt Karenstid avsnitt 7.3 gäller också för
blåmussla.
7.8.1 Miljö- och vattenkvalitet
Odlingsenheten ska placeras i ett område med en god vattengenomströmning
för att tillgodose musslornas näringsbehov. Enheten ska placeras på betryggande
avstånd från en större utsläppspunkt (reningsverk, industri).
Bottenbaserad odling av blåmusslor är inte tillåten.
7.8.2 Journalföring
Varannan kalendermånad ska följande uppgifter journalföras för varje odlingsenhet:
• påbojningsbehov och gjorda åtgärder
• regelbunden lageruppskattning
• eventuella haverier och vidtagna åtgärder
• förekomst av settling, av musslor såväl som andra organismer, under de
första 20 veckorna efter bandutsättningen eventuell predation från sjöstjärnor och ejder.
7.8.3 Hälso- och djurskydd
Fågelskrämma får användas under förutsättning att den avger ljud med oregelbundna intervall och i huvudsak härmande rovfågelskrik. Skrämman får inte
användas vid odlingen när musslorna nått en medellängd av 5 cm eller mer.
Odlingen ska minimera riskerna för att skada andra djur. Om rovdjursnät används ska de vara utformade så att dykande fåglar inte skadas. (EU)
7.8.4 Estetik
Utformningen av anläggningen får endast ske med enhetligt material. Tunnor eller
andra flytenheter ska ha neutral och likadan färg och storlek.
Ej enhetligt material i befintlig odlingsenhet ska, inom tre år, successivt
bytas ut.
174
Vattenbruk
7.8.5 Skörd
Vid skörden ska all påväxt på samlarna samlas in. Det enda material, som får
återgå till havet är små musslor som sorteras ifrån för att placeras i strumpa och
som sedan sätts ut på grunda havsområden för ytterligare tillväxt.
7.8.6 Bearbetning
Musslorna ska bearbetas och sorteras utan tillsatser av kemikalier. Dock, om den
som livsmedel utsorterade fraktionen måste behandlas för att nedbringa mängden
mikroorganismer i enlighet med de av EU utfärdade reglerna ska detta ske i rinnande vatten under minst 42 timmar, där nytillsatt eller recirkulerat vatten kan
UV-behandlas. Kemiska tillsatser får inte användas.
Den vidare bearbetningen ska ske snabbt och under temperaturkontroll och
den färdiga produkten hållas kyld under 8°C.
Vid bearbetning och sortering ska restprodukten företrädesvis användas antingen som djurfoder eller för jordförbättring och därmed ingå i ett aqua-agro
kretslopp.
7.8.7 Transport
Musslorna ska under transport hållas fuktiga och hanteras varsamt. Musslorna
ska borstas rena före transporten. Vid rengöring av musslorna får restprodukterna inte slängas tillbaka i havet. Levande musslor, som tagits upp ur vattnet får
transporteras i högst 72 timmar under temperaturkontrollerade förhållanden.
Utan kylmedium får musslorna transporteras högst 4 timmar.
För mycket påväxt av andra organismer kan generera värme. Därför ska
musslorna borstas rena.
7.8.8 Odlingsmaterial
Rep, metall och andra material får inte vara impregnerade med kemiska tillsatser,
inte heller målade med giftig färg. Plastfat ska vara återvinningsbara. Fartyget får
under vattenlinjen inte vara målat med färg som innehåller tenn. Företrädesvis
ska rostfria material eller eloxerad aluminium användas.
När utrustning byts ut ska det förbrukade materialet omhändertas av miljögodkänd mottagare för destruktion.
Hantering av avfall ska ske med högsta möjliga krav på sortering och återvinning.
Se även avsnitt 2.17.
7.8.9 Rengöringsmedel
Vid rengöring av fartyg, lokaler eller utrustning i samband med skörd och bearbetning av musslor eller restprodukten, ska rengöringsmedel samt hand- och
diskmedel, när det finns tillgängligt, vara miljömärkt. Desinficering får ske med
ånga eller ättiksyra.
Se även avsnitt 2.15 om rengöring, desinfektion och bekämpning i kapitel 2.
Vattenbruk
175
7.8.10 Livsmedelskontroll
Odlaren ansvarar för att ett skördat parti musslor inte innehåller exempelvis
bakterie- eller toxinvärden över nationellt föreskrivna gränser. Tester på levande
djur, inklusive så kallade mustester, är inte tillåtna.
7.9 Särskilda regler för fångstbaserat vattenbruk
I KRAV-certifierat fångstbaserat vattenbruk fångas fisk från KRAV-godkända
bestånd med godkända redskap. I dag är det snurrevad som används. Fisken blir
sedan upptagen med håv, eller pumpad upp i fartyget, till en speciell tank med
vattengenom­strömning. Fisken sorteras och oskadade exemplar går till vidareuppfödning, medan skadade avlivas omedelbart. Fisken överförs sedan till en flatbottnad återhämtningskasse där den förvaras i några dagar tills den återhämtat sig.
Därefter överförs den till en odlingskasse där den utfodras tills den ska slaktas.
KRAV-certifierat fångstbaserat vattenbruk omfattar tiden från det fisken är
fångad tills den slaktas och går ut till konsumenterna. Fisken som tas in i produktion ska vara certifierad enligt KRAVs regler för fiske (se kapitel 17). Reglerna
bygger på de allmänna reglerna för KRAV-certifierat vattenbruk i avsnitt 7.2.
Reglerna för foder och utfodring, avsnitt 7.5 och hälsa och djurskydd avsnitt 7.6
gäller i sin helhet. Dessutom gäller reglerna 17.4.4 – 17.4.6 om motorer, driv- och
smörjmedel, för de fartyg som används vid vidareuppfödningen.
Reglerna har en generell del (7.9.1) och en specifik del 7.9.2. Den generella
delen kan gälla många olika arter, men bara de arter som ha specifika regler kan
idag certifieras enligt detta regelverk. När någon önskar certifiera andra arter,
görs en bedömning av behovet av specifika krav för dessa. 7.9.1 Urval av fisk för vidareuppfödning
Allmänt
Syftet med reglerna är att säkerställa välbefinnandet för fisken under fångst och
odling. När vild fisk skall leva vidare en period i fångenskap medför det stress.
Det är därför viktigt att fångstmetoden är så skonsam som möjligt mot fisken.
Den fisk som väljs ut ska vara i god kondition och inte ha några väsentliga skador
samt ska ha möjlighet att anpassa sig till odlingsförhållandena. All annan fisk ska
avlivas omedelbart.
De metoder som används ska vara rekommenderade och godkända med utgångspunkt i djuretiska värderingar. Idag är snurrevad det redskap som gett bäst
resultat för levandefångst. Andra typer av redskap kan komma att bli godkända,
om det genom forskning kan dokumenteras att de ger lika god djurvälfärd.
Rekommendation
För att uppnå optimala förhållanden för fisken bör det finnas ett ständigt fokus
på teknisk utrustning och på hur utrustningen används.
176
Vattenbruk
7.9.1.1 Arbetsmoment vid sortering
Fisken sorteras vid följande tre arbetsmoment:
• överföring av fisk till transporttank i samband med fångsten
• överföring av fisk från transporttank till återhämtningskasse
• överföring av fisk mellan återhämtningskasse till mellanlagring/odlingskasse.
7.9.1.2 Storlekssortering före odling
Fisken ska storlekssorteras före odling. Efter tredje sorteringen ska den minsta
fisken vara minst 70 procent av den största.
7.9.1.3 Vattentemperatur och klimatförhållanden vid sortering
Fisken bör inte sorteras vid vattentemperaturer över 15°C. Fisken ska skyddas
mot starkt solsken under sorteringen. Under hanteringen ska fisken i största möjliga utsträckning befinna sig i vatten.
7.9.1.4 Andel fisk som sorteras ut
Vid sortering från transporttank till återhämtningskasse ska det högst sorteras ut
5 procent. Från återhämtningskasse till mellanlagring/odlingskasse ska det högst
sorteras ut 2 procent.
Regeln ska uppfattas så att det vid första sorteringen ska sorteras så hårt
att bara de bästa fiskarna ska få leva vidare. Detta resulterar i att bara en liten
mängd fisk behöver sorteras bort vid sortering två och tre. Om det ändå skulle
finnas behov av utsortering i senare steg, ska detta göras. Om de angivna procenten överstigs, ska företaget åläggas att förbättra rutinerna. Detta ska kunna
verifieras vid nästa revision, för att produktionen ska vara fortsatt godkänd.
7.9.1.5 Utsorterad fisk
Fisk som sorteras ut ska avlivas (strupskäras) omedelbart.
7.9.1.6 Skador vid sortering
Fisk med följande skador ska sorteras bort:
• utstående ögon/ gasfyllda ögon
• trasiga fenor
• utvändiga sår
• andra synliga skador som gör fisken olämplig för levandelagring och
odling. 7.9.2 Torsk, kolja och sej
Detta kapitel innehåller specifika regler för torsk, kolja och sej. Allmänna regler för KRAV-certifierat fångstbaserat vattenbruk ska uppfyllas. Dessutom gäller
följande tilläggsregler för torsk, kolja och sej.
7.9.2.1 Produktionen ska vara inriktad på att förhindra rymning
Produktionen ska vara inriktad på att förhindra rymning, både vad gäller teknisk
Vattenbruk
177
utrustning, hantering och internt kontrollsystem. Anläggningen ska hela tiden
använda bästa kända teknik som går att tillämpa på den aktuella platsen.
7.9.2.2 Beredskapsplan för reducering av rymningsrisk
Företaget ska ha en beredskapsplan som omfattar förhållningsregler för att reducera risken för att fisk rymmer vid flyttning av odlingskassar, byte av nät, silbyte,
hantering av fisk under sortering, lastning och lossning, samt under extrema
väderförhållanden.
7.9.2.3 Särskilda villkor för förebyggande av rymningar och identifiering av
förrymd fisk
Certifieringsorganet kan förelägga produktionsansvarig särskilda villkor för att
förebygga rymningar och identifiering av förrymd fisk. Villkoren kan till exempel
innefatta krav på individmärkning. Visuell inspektion av odlingskassar ska ske regelbundet, minst månadsvis, exempelvis genom dykning eller kameraövervakning.
7.9.2.4 Om företaget döms för oansvarig drift angående rymningar
Om företaget döms i domstol för oansvarig drift angående rymningar ska odlingen underkännas.
7.9.2.5 Miljö och vattenkvalitet
I varje produktionsenhet ska det göras regelbundna journalförda mätningar av
miljöparametrar. Mätningarna ska ge en bild av förhållandena i enskilda kassar,
men kan göras på enhetsnivå om det kan motiveras.
Mätningarna ska minst göras en gång i vecka, och under kritiska perioder ska
frekvenser ökas till en gång per dag.
Dessa journalförda mätningar ska omfatta:
• temperatur
• salinitet (i havsanläggningar)
• syrehalt
• koldioxidhalt (i landbaserade anläggningar).
Samtliga mätningar i kassodlingar ska ske mitt i kassen. I landbaserade odlingar
ska mätning ske i utloppsvattnet. För höga vattentemperaturer kan innebära
stress för fisken.
För höga vattentemperaturer kan innebära stor stress för fisken. Vattentemperaturen får inte under längre tid än en vecka överskrida 20°C vid odling av torsk.
Syrets löslighet är avhängigt av temperatur och salinitet och ska hållas på optimalt nivå för fiskens välfärd. Som ett minimivärde ska syrehalten i vattnet vara
minst 7 mg syrgas per liter.
Vattengenomströmningen ska vara så stor att skadliga effekter av koldioxid
och ammoniak undviks.
När det finns risk för överskridande av dessa gränsvärden ska odlingen förses
med lämplig, kompletterande utrustning som till exempel inpumpning av kallt
bottenvatten (kassodling) eller grundvatten (landbaserade anläggningar) samt
syresättning.
178
Vattenbruk
7.9.2.6 Fiskens ursprung
All fisk som förs in till enheten ska vara KRAV-certifierad.
7.9.2.7 Hälsa och djurskydd
Vid anpassning av besättningstäthet ska man ta hänsyn till:
• att fiskarna har låg aggressionsnivå och låg frekvens av fenbitning och
övriga fenskador
• att fisken har möjlighet att bilda stim
• att fiskens normala beteende bibehålls så långt som möjligt
• att besättningstätheten inte orsakar beteende som indikerar stress syrenivån i vattnet (jämför miljö/vattenkvalitet, 7.9.2.5) för torsk ska besättningstätheten inte överstiga 15 kg/m3
7.9.2.8 Hälsokontroll
Odlingsenheten ska vara ansluten till organiserad hälsokontroll.
7.9.2.9 Hantering av död eller döende fisk
Död eller döende fisk ska som huvudregel plockas bort dagligen från produktionsenheten. Döende fisk ska omedelbart avlivas. Död fisk ska omgående malas
ned och syrekonserveras eller hanteras i enlighet med andra godkända behandlingsmetoder.
7.9.2.10 Onormalt beteende och dödlighet
Onormalt beteende och/eller dödlighet som överstiger 0,05 procent per dag ska
rapporteras till fiskhälsokontrollen och till certifieringsorganet. Åtgärder som
löser problemen och säkerställer djurens välfärd ska omedelbart vidtas. Som ett
alternativ till läkemedelsbehandling ska nödslakt övervägas.
7.9.2.11 Vaccinering
Vaccinering är tillåten om det är fastställt att sjukdomen finns i området och inte
kan kontrolleras med hjälp av ändrade produktionsförhållanden. KRAV-certifieringen påverkas inte vid vaccinering som är förelagd av myndighet.
Vaccinering ska utföras med minsta möjliga lidande för fisken. Endast vacciner
utan GMO är tillåtna
7.9.2.12 Avvikelse i djurens fysiologi och beteende
Då avvikelse i djurens fysiologi och/eller beteende uppmärksammas ska omedelbart nödvändiga åtgärder vidtas för att återställa optimala förhållanden.
7.9.2.13 Fisk som inte äter inom en rimlig tid
Fisk som inte äter inom en rimlig tid ska avlivas.
7.9.2.14 Transporttider
Tiden för transport av fisk från fångst till återhämtningskassen ska högst vara
6 timmar med hänsyn till energiförbrukningen.
Vattenbruk
179
7.9.2.15 Fisktäthet och syrehalt vid transport
Maximal fisktäthet vid transport i tank med vattengenomströmning är 100 kg/m3.
Syrehalten vid transporten får inte understiga 7 mg syre per liter vatten.
7.9.2.16 Djurens välbefinnande vid transport
Det ska finnas en ansvarig för djurens välbefinnande vid transport. Om transporten förorsakar stress eller fysisk skada på fisken ska det omedelbart rapporteras
till certifieringsorganet.
7.9.2.17 Transportutrustning och material
Transportutrustning och material ska inte kunna orsaka förgiftning.
7.9.2.18 Syntetiska stimuli och lugnande medel
Syntetiska stimuli eller lugnande medel får inte ges i samband med transport.
7.9.2.19 Journalföring
Transporttid, antal fiskar och eventuella avvikelser från regelverket under transport ska journalföras.
7.9.2.20 Släpkasse
Användning av släpkasse är inte tillåten.
7.9.2.21 Hantering i samband med slakt
All hantering i samband med slakt ska medföra minsta möjliga lidande och stress
för fisken.
7.9.2.22 Svältning av fisk i samband med slakt
Svältperioden innan slakt ska högst vara 10 dygn eller 150 dygnsgrader (vattentemperatur x dygn), så att magen är tom från foder innan slakt.
7.9.2.23 Fångstmetoder
Infångning av fisk ska företrädesvis ske med hjälp av tät håv. När detta inte är
möjligt får skonsam pumpteknik användas
7.9.2.24 Bedövning vid avlivning
Fisken ska företrädesvis avlivas med slag mot huvudet med utrustning som är
godkänd av myndigheterna.
• All fisk som är bedövad ska avlivas omedelbart.
• Fisken ska vara helt bedövad före avblodning (inte ha gällocksrörelser
eller ögonrullning vid vändning).
• Avlivningen ska ske genom avblodning av hjärnan.
7.9.2.25 Temperaturer vid förberedelse för slakt
Fisken ska inte förberedas för slakt vid en temperatur som överstiger de temperaturer som anges i 7.9.2.5 (dvs. 20 °C för torsk).
180
Vattenbruk
7.9.2.26 Slakt och påföljande hantering av KRAV-certifierad tillsammans med
konventionell fisk
Slakt och påföljande hantering av KRAV-certifierad och konventionell fisk ska
vara klart avskilda i tid eller rum så att sammanblandning av fisken inte kan ske.
7.10 Speciella regler för odling av alger
Algodling som bedrivs i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr
710/2009 kan certifieras enligt KRAVs regler.
Vattenbruk
181
182
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
8
Vildväxande produktion
Vildväxande produktion omfattar växter och svampar som kan samlas i skog och
mark utan att någon odlar dem.
KRAVs regler för vildväxande produktion syftar till att främja och definiera
hur vi uthålligt kan använda växter som kan samlas in eller skördas i naturen.
Reglerna tar hänsyn till markens och ekosystemets långsiktiga förmåga att producera de växter som samlas in.
För att ditt certifieringsorgan ska kunna certifiera produktionen krävs att du
redovisar en utredning som visar att du kan samla in växterna uthålligt utan att
påverka miljö, djurliv eller människor negativt. Utredningen ska också innehålla
en riskanalys.
Området där du samlar in växter får inte ha utsatts för föroreningar eller för
kemisk bekämpning som är otillåten enligt KRAVs regler. Du ska också ta hänsyn
till lokala kulturella traditioner och människor som bor i området.
Kontroll sker genom uppföljning i fält och dokumentationskrav på insamlingen och hanteringen.
Reglerna omfattar även vildväxande produktion på naturbete där KRAVs regler för växtodling följs. Reglerna gäller också för förvildade växter som spritt sig
på ett naturligt sätt. Certifieringsorganet avgör om en viss växt omfattas av reglerna för vildväxande produktion eller om den omfattas av KRAVs odlingsregler.
Reglerna omfattar inte vilda djur och inte heller vattenväxter eller alger.
Läsanvisning
Om du är ansluten till reglerna för vildväxande produktion ska du även följa
reglerna i kapitel 1 och 2.
Reglerna om vildväxande produktion har vi delat in i tre avsnitt:
• Anmälan och utredning – handlar om vad du ska anmäla och visa innan
du börjar skörda.
• Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska samla in – handlar
om vad du behöver ta hänsyn till i miljön och i sociala frågor och hur du
säkerställer att produkterna inte blir förorenade.
• Skörd, information till och arbetsvillkor för plockare – handlar om den
dokumentation som du ska redovisa till ditt certifieringsorgan.
8.1 Anmälan och utredning
Det här avsnittet handlar om vad du ska anmäla och visa innan du börjar samla
in vildväxande växter eller svampar från ett område.
8.1.1 Anmäl området till certifieringsorganet
Du ska definiera ditt område för vildväxande produktion och anmäla området
till ett godkänt certifieringsorgan. Certifieringsorganet ska godkänna området för
vildväxande produktion innan du får börja skörda. (EU)
184
Vildväxande produktion
8.1.2 Utredningen ska vara godkänd
Du ska presentera en utredning för markområdet i din anmälan av vildväxande
produktion. Utredningen ska ge svar på om de krav som ställs i reglerna i avsnitt
8.2 uppfylls eller inte. Utredningen ska också innehålla en riskanalys som bedömer alla risker för föroreningar vid hanteringen i samband med skörden och
riskerna för att skörden inte blir uthållig. (EU)
Underlaget till din utredning kan komma från myndigheter, miljöorganisationer och humanitära organisationer eller från markägaren. Om det inte finns någon myndighetstillsyn för de aktuella frågorna eller om markägarförhållandena är
komplexa i området krävs det lokal områdesinformation och markägarintyg för
att komplettera utredningen.
Innan du börjar skörda ska ditt certifieringsorgan godkänna utredningen.
8.2 Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska
samla in
Detta avsnitt visar vilka miljöhänsyn du ska visa utöver de som framgår av avsnitt 2.17 samt vad du ska ta hänsyn till i sociala frågor utöver det som framgår i
avsnitt 2.13. Avsnittet innehåller också regler om hur du säkerställer att produkterna inte blir förorenade.
8.2.1 Otillåten användning av gödsel- och växtskyddsmedel
Området som du skördar vildväxande produktion från får inte vara behandlat
med otillåtna gödsel- och växtskyddsmedel under de tre senaste åren före skörd.
Skogsplantor behandlade med kemiska bekämpningsmedel får heller inte ha planterats under de senaste tre åren. Däremot får området ha kalkats. (EU)
Otillåtna medel är de som inte är godkända eller tillåtna enligt KRAVs regler för
växtodling, se regelavsnitt 4.3 för gödselmedel och avsnitt 4.4 för växtskyddsmedel.
8.2.2 Föroreningar i det certifierade området
Du får inte samla in vildväxande produktion som har nedsatt värde som livsmedel
eller foder på grund av föroreningar i området. (EU)
8.2.3 Tillåtna preparat ska ha tillförts i lämplig mängd
Du får inte samla in vildväxande produktion i ett område där marken tillförts
tillåtna medel i sådana mängder att skörden riskerar att innehålla höga halter av
oönskade ämnen. (K)
Ett exempel på ett tillåtet medel som kan förekomma i skogsbruket är återföring av aska. Men aska får inte återföras i sådana mängder att det finns risk för
att skörden kan ta upp oönskade halter av exempelvis tungmetaller. Du får bara
samla in produkter från områden där den som brukar skogen följer Skogsstyrelsens eller motsvarande myndighets rekommendationer för återföring av aska. (K)
8.2.4 Cesiumhalt i mark
Du får inte samla in vildväxande produktion i områden där marken innehåller
Vildväxande produktion
185
mer cesium än de gränsvärden som anges i tabellen nedan. Produkter från mark
med högre cesiumhalt blir underkända. (K)
Produkt Maximal cesiumhalt i mark Bär (utom hjortron) 60 kBq/m2
Hjortron
40 kBq/m2
Svamp
5 kBq/m2
8.2.5 Skyddszon på 25 meter från föroreningskällor
Du får inte samla in vildväxande produktion närmare än 25 meter från vägar där
trafiken överstiger i genomsnitt 3 000 fordon per dygn räknat under ett helt år,
eller närmare än 25 meter från andra föroreningskällor, till exempel industrier,
soptippar, järnvägar och jordbruksmark. (K)
8.2.6 Uthållig skörd
Du ska skriftligt beskriva för ditt certifieringsorgan hur du tänker skörda och
ange hur stor skörd som är möjlig utan att hota en uthållig produktion. Ditt
insamlande får inte påverka miljön negativt eller hota någon växt- eller djurarts
existens. (EU)
8.2.7 Hänsyn till de människor som bor i området
Du ska skörda så att din verksamhet inte på ett påtagligt sätt påverkar människors levnadssätt negativt eller minskar deras möjlighet att försörja sig. Du ska ta
hänsyn till lokala traditioner och de människor som bor i området. Du ska även
ta skälig hänsyn till markägares intressen. (K)
8.2.8 Arter som finns inom bevarandeprogram eller är föremål för restriktioner
De arter som du ska samla in får inte ingå i internationella bevarandeprogram
eller på annat sätt omfattas av restriktioner som visar att de är olämpliga att
skörda. Du ska följa CITES särskilda föreskrifter om arterna finns upptagna på
CITES. (K)
(CITES; The Convention on International Trade in Endangered Species of Wild
Flora and Fauna) (www.cites.org).
8.2.9 Rödlistade och hotade arter
Du får inte samla in växter som är rödlistade och angivna som hotade i det land
där du ska skörda dem. (K)
8.3 Skörd, information till och arbetsvillkor för
plockare
Detta avsnitt omfattar den dokumentation som du ska redovisa till ditt certifieringsorgan. Tänk särskilt på att KRAVs sociala villkor för arbetstagare gäller för
vildväxande produktion, i alla relevanta delar, både för anställda och fristående
plockare. Se KRAVs regler avsnitt 2.13.
186
Vildväxande produktion
8.3.1 Egenkontroll och spårbarhet
Du ska hantera din produktion så att skörden kan spåras i alla led fram till att
varan säljs eller går vidare till egen förädling. (EU)
Den vildväxande produktionen ska alltid gå att spåra tillbaka till ombud,
plockare eller plockargrupp och plockningsplats eller plockningsområde från den
förpackade råvaran, till exempel pall, container eller säck med fryst, torkad eller
rå råvara. (EU)
Du ska dokumentera hanteringen i alla led från insamling till försäljning eller
förädling. Dokumentationen ska beskriva hur du uppfyller reglerna i detta kapitel
och andra relevanta kapitel. (EU)
Du ska ha en rutin som beskriver hur information om KRAVs regler förmedlas
till plockarna. (K)
8.3.2 Betalning
Du ska betala ett pris per kilo bär och svamp till friplockare som lägst är i nivå
med aktuella priser i området där plockningen skett. Du som har plockare anställda genom bemanningsföretag ska se till att kollektivavtalsenlig lön utbetalas. (K)
8.3.3 Registrering av plockare
Du ska registrera alla plockare och de ska kunna identifieras via passnummer eller
id-handling. Du ska registrera var alla plockare bor. När du registrerar plockare
som har arbetstillstånd och visum ska du ange vilket bemanningsföretag de tillhör. Alla plockare ska bekräfta att de kommer att följa reglerna för KRAV-certifierad vildväxande produktion. (K)
8.3.4 Avtal med ombud
Du ska teckna avtal med alla ombud. Ombuden ska bekräfta att de kommer att
följa reglerna för KRAV-certifierad produktion. (K)
8.3.5 Skriftlig och muntlig information vid inköpsplats
Du ska ha följande skriftliga information vid varje inköpsplats, uppsatt på en väl
synlig plats.
• Karta över det godkända området, med eventuellt underkända områden
markerade, i skala 1:100 000 eller mer detaljerad. (K)
• Regler för KRAV-certifierad vildväxande produktion. (K)
• Plockningsinstruktion som beskriver hur växterna skördas. (K)
• Om ansvar och varsamhet för god markomsorg och hänsyn mot markägare, till exempel information om allemansrätten i Sverige. (K)
Ombudet ska informera plockarna om ovanstående både skriftligt och muntligt.
8.3.6 Skriftlig information på ett språk plockaren förstår
Du ska ha all skriftlig information inklusive inköpslistor på ett språk som plockarna förstår. (K)
Vildväxande produktion
187
8.3.7 Redovisa avtal och betalning
Till ditt certifieringsorgan ska du redovisa:
•avtal
•betalning
• var plockarna bor
• överenskommelser mellan dig som KRAV-ansluten och de som samlar in
den vildväxande produktionen. (K)
188
Vildväxande produktion
9
Livsmedelsförädling
Läsanvisning
Reglerna i detta kapitel rör livsmedelsförädling. Regler om import och införsel
finns i kapitel 16. Du ska ha ett certifikat för kapitel 16 för att få tillämpa de
reglerna. Reglerna för avtal, särhållning och miljöskydd med mera finns i
kapitel 2. Märkning tas upp i kapitel 1.
KRAVs regler för livsmedelsförädling tillåter ett fåtal tillsatser och begränsar
vilka processer du får använda.Kapitlet avslutas med avsnitt 9.14 om bland annat
ingrediensmärkning av produkter med mindre än 95 % KRAV-certifierade ingredienser.
Det här vill vi nå
Livsmedelsförädling ska ske med hjälp av utvalda processer som är skonsamma
mot såväl naturen som produkterna, med ett minimum av tillsatser så att användning av naturfrämmande ämnen undviks.
Tänk särskilt på
Innan du börjar marknadsföra en produkt ska du först säkerställa att alla relevanta krav i KRAVs regelverk är uppfyllda och registrera produkten på KRAVs
hemsida.
9.1 KRAV-certifierade råvaror
Du ska enbart använda KRAV-certifierade råvaror i livsmedel som ska marknadsföras med KRAVs namn eller märke.
9.2 Sammansatta produkter
I sammansatta produkter behöver inte följande råvaror vara KRAV-certifierade:
• koksalt (natriumklorid, kaliumklorid) (EU) •vatten (EU) • vilt som inte är uppfött i hägn (ren räknas inte som vilt) (EU) • andra vegetabiliska råvaror när du kan visa att det inte går att få tag på
KRAV-certifierad ingrediens i tillräcklig mängd eller kvalitet. I första hand
ska du välja en EU-ekologisk ingrediens. Går inte det kan du välja en
konventionell ingrediens enligt vad som anges i regel 9.3. •Från 1 januari 2014 ska du ansöka om tillåtelse enligt regel 9.3 om du
inte får tag på EU-ekologisk jäst.
Du får använda KRAVs namn och märke på produkter med minst 95 viktprocent
KRAV-certifierade ingredienser. Koksalt och vatten ska inte räknas med vid beräkning av konventionell andel i produkten. Vatten som tillsats vid rekonstituering
ska du dock räkna med.
190
Livsmedelsförädling
9.3 Konventionella råvaror
En konventionell råvara får inte:
• användas i en produkt med en KRAV-certifierad ingrediens av samma
slag (I) • innehålla eller vara framtagen med hjälp av genetiskt modifierade organismer (EU) • framställas med processer som inte tillåts enligt regel 9.4. • bestå av eller innehålla teknologiskt framställda nanopartiklar
Konventionella råvaror av jordbruksursprung får endast användas om råvaran
tillåts enligt Bilaga IX till förordning (EG) nr 889/2008 eller har godkänts av Livsmedelsverket enligt samma förordnings artikel 29. Livsmedelsverket utfärdar då
ett tidsbegränsat tillstånd för dig att använda en viss konventionell ingrediens i en
viss produkt. (EU)
Tänk särskilt på
Att kontrollera att du har ett giltigt tillstånd från Livsmedelsverket för konventionell råvara när det krävs.
9.3.1 Konventionella råvaror i produkter som innehåller vildfångad fisk
certifierad enligt kapitel 17
En konventionell råvara får inte:
• användas i en produkt med en KRAV-certifierad råvara av samma slag • innehålla eller vara framtagen med hjälp av genetiskt modifierade organismer • framställas med processer som inte tillåts enligt regel 9.4
• bestå av eller innehålla industriellt framställda nanomaterial
Ditt certifieringsorgan avgör om råvaran är tillåten att använda.
9.4 Processer
Du får endast använda följande produktionsprocesser:
• mekaniska och fysikaliska processer (EU) • biologiska processer som till exempel fermentering och jäsning (exempelvis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer) (EU) • enzymatiska processer vilkas effekt är att koagulera (exempelvis löpe)
eller spjälka ämnen (exempelvis enzymet amylas) (K) •extraktion (EU) •rökning (EU) •fällning (EU).
9.5 Lösningsmedel
Du får enbart använda vatten, etanol, koldioxid eller fetter som lösningsmedel.
Livsmedelsförädling
191
Som bärare till enzymer är de ämnen tillåtna som behövs för enzympreparatets
funktion. (I)
9.6 Bestrålning
Du får inte bestråla dina råvaror eller produkter med joniserande strålning (EU).
9.7 Tillsatser, aromer och processhjälpmedel
I bilaga 2 finns en lista på vilka tillsatser du får använda. Tillåtna processhjälpmedel finns upptagna i bilaga VIII B till förordning (EG) 889/2008. (I)
Du får enbart använda naturliga aromer. (EU)
Bärare till aromer och tillsatser ska vara råvaruingredienser, tillåtna tillsatser
enligt bilaga 2, vatten, etanol eller fetter. (K)
Tillsatser, aromer, bärare, lösningsmedel och processhjälpmedel får inte innehålla eller vara framtagna med hjälp av genetiskt modifierade organismer (EU).
9.8 Berikningsmedel
Berikningsmedel får du bara använda när det är särskilt föreskrivet av myndighet
att de ska användas i livsmedlet i fråga. (EU)
9.9 Ämnen i kontakt med livsmedel
Konserveringsmedel (till exempel antimögelmedel) som inte finns i bilaga 2, bekämpningsmedel och syntetiska eller naturidentiska färgämnen får inte tillsättas
till ämnen som kommer i kontakt med livsmedel (till exempel ostvax). (EU)
9.10 Äggtvätt
Du får tvätta ägg med något av de medel som är nationellt godkända. För att
tvätta ägg krävs tillstånd från Livsmedelsverket.
9.11 Filtrering
Filtreringsteknik som leder till kemiska förändringar på molekylär nivå tillåts inte
om de påverkar produkten negativt.
9.12 Jäst kan KRAV-certifieras
Om du följer EU:s regler för ekologisk jäst och i övrigt tillämpliga delar av
KRAVs regler kan din produktion KRAV-certifieras.
192
Livsmedelsförädling
9.13 Vin kan KRAV-certifieras
Om du följer EU:s regler för ekologiskt vin ((EU) No 203/2012 inklusive bilagor
med tillåtna tillsatser och processhjälpmedel) och i övrigt tillämpliga delar av
KRAVs regler kan din produktion KRAV-certifieras.
9.14 Ingrediensmärkning av KRAV-certifierade
ingredienser
Du får ange att en KRAV-certifierad ingrediens ingår i en sammansatt produkt
som inte får KRAV-märkas i vissa fall. Reglerna för det finns i det här avsnittet.
9.14.1 Ingrediens av samma slag får inte blandas
Du får inte använda både en KRAV-certifierad ingrediens och en ingrediens som
inte är KRAV-certifierad av samma slag i samma produkt.
9.14.2 Tillsatser, aromer och processhjälpmedel
De tillsatser du får använda finns i tabell 2 och dessutom i bilaga VIII i (EG)
889/2008. Tillåtna processhjälpmedel finns i bilaga VIII B i samma förordning.
Du får enbart använda naturliga aromer. (EU)
Råvaruingredienser, tillsatser, aromer, bärare, lösningsmedel och processhjälpmedel får inte innehålla eller vara framtagna med hjälp av genetiskt modifierade
organismer. (EU)
9.14.3 Märkning av produkt med KRAV-certifierad ingrediens
En produkt som inte är KRAV-certifierad kan ha en KRAV-certifierad ingrediens
men du får inte märka produkten som KRAV-certifierad eller använda KRAVs
märke. Märkning eller marknadsföring av produkter med KRAV-certifierad ingrediens får inte på något vis vilseleda så att det uppfattas som om det rör sig om en
KRAV-certifierad produkt.
Skriv ordet KRAV i versaler. Märkning eller marknadsföring i övrigt får inte
på något sätt genom typsnitt eller färger förknippas med KRAVs märke.
Innehåller produkten mindre än 95 % ekologiska råvaror får innehållet av
KRAV-certifierade ingredienser endast anges i ingrediensförteckningen, se regel
9.14.5.
9.14.4 Märkning och marknadsföring av ingrediensen i en ekologisk produkt
Om produkten innehåller minst 95 % ekologiska råvaror av jordbruksursprung
får den kallas ekologisk och information om KRAV-certifierad ingrediens kan
finnas på etiketten. Om och hur du ska utforma märkningen för att uppfylla
EU-förordningen framgår av avsnitt 8
Det ska klart framgå vilka ingredienser som är KRAV-certifierade. I ingrediensförteckningen ska det framgå vilken viktprocent de KRAV-certifierade ingredienserna har.
Livsmedelsförädling
193
Använd något av följande uttryck vid märkning eller marknadsföring:
• ”Innehåller KRAV-certifierad XX”
• ”XX kommer från KRAV-certifierad produktion”.
9.14.5 Märkning och marknadsföring av ingrediensen i en produkt som inte är
ekologisk
Om din produkt sammanlagt innehåller mindre än 95 % EU-ekologiska och
KRAV-godkända ingredienser får du bara ange i ingrediensförteckningen vilka
ingredienser som är KRAV-certifierade, inte i övrigt på förpackningen.
194
Livsmedelsförädling
10
Slakt
Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra. Det
är viktigt i alla led från uppfödningen på gården, vid alla transporter och självklart inför och vid slakt. Även inför slakten ska djuren kunna bete sig naturligt
fram till ett slut med minsta möjliga lidande och stress.
KRAV anser att slakt av KRAV-certifierade djur ska ske i en miljö som är lugn
för djuren och där slakteriet är anpassat till djurens biologi. Slakten ska ske på
slakterier som är certifierade för slakt av KRAV-certifierade djur. För att minimera
transporter ser KRAV gärna att slakten sker antingen på den egna gården eller i
ett lokalt slakteri. I dagsläget är detta dock inte möjligt i större skala.
Allmänna regler och djurslagsspecifika
De inledande regelavsnitten innehåller regler som gäller för alla KRAV-godkända
slakterier. Sedan följer avsnitt med specifika regler för respektive djurslag. För
slakt av hjortar gäller endast reglerna i avsnitt 10.12
Utöver de regler som finns i detta kapitel ska slakterierna också följa reglerna i
kapitel 1 och 2, som gäller alla KRAV-anslutna företag.
10.1 Slakteriets ansvar
I avsnitt 10.1 finns övergripande regler för slakterier, bland annat om
djurskyddsansvarigs roll och kompetens. Slakten ska ske på ett KRAV-certifierat
slakteri för att köttet ska kunna säljas som KRAV-certifierat. Slakteriet ska följa
reglerna i kapitel 10 för åtminstone alla djur som är KRAV-certifierade. I vissa
regler där det särskilt anges, gäller reglerna alla djur som slaktas på slakteriet.
10.1.1 Dokumentera standardrutiner och arbetsinstruktioner
Slakteriet ska ha och följa en dokumenterad manual som innehåller standardrutiner och arbetsinstruktioner.
10.1.2 Slakteriet ska ha en djurskyddsansvarig vid varje slaktanläggning
Slakteriet ska ha en djurskyddsansvarig. Om fler än 1000 djurenheter slaktas
årligen är det ett lagkrav, men alla KRAV-certifierade slakterier ska ha det oavsett
storlek. (K)
Djurskyddsansvarig ska:
• ha fullgjort utbildning för det kompetensbevis som krävs (förenklat förfarande godkänns inte) vid inträde i certifieringen.
• ha fullgjort utbildning för det kompetensbevis som krävs (förenklat förfarande godkänns inte), senast 2014-12-31 om slakteriet var KRAV-certifierat 1 januari 2014.
• utarbeta standardrutiner, övervaka och revidera dem, samt dokumentera
eventuella brister i djurvälfärden på slakteriet.
• upprätta en plan för ständiga förbättringar i hanteringen av levande djur.
Denna plan ska revideras vid rådgivningstillfällena (se regel 10.1.3) och
kunna visas för ditt certifieringsorgan vid revision.
När det gäller ansvar för att KRAVs regler är kända och följs se regler 2.3.1-2.
196
Slakt
10.1.2.1 Årligt möte
Djurskyddsansvarig ska delta i KRAVs årliga möte för djurskyddsansvariga. Vid
förhinder kan någon annan från slakteriet som är väl insatt i slakteriets rutiner ersätta djurskyddsansvarig. Slakteri som inte deltar under tre år på rad underkänns.
10.1.3 Rådgivning med fokus på djurvälfärd
Slakteriet ska i nedanstående fall ta hjälp av extern rådgivning med specialkompetens i hantering, drivning och bedövning av djur samt i hur utrustning och inredning ska vara utformad för att få bra djurvälfärd på slakterier.
Slakterier ska ta hjälp:
• inför inträde i certifieringen.
•senast 2016-12-31 i de fall slakteriet var KRAV-certifierat 2014-01-01.
• minst vart tredje år. För mindre slakterier gäller minst vart tionde år.
• vid omfattande ny- eller ombyggnader av avlastningsplats, drivgångar,
uppstallningsboxar eller bedövningsbox.
• vid hög/ökande frekvens av besiktningsfynd av slaktanmärkningskod 42
(färsk skada).
• vid andra anmärkningar eller tecken som tyder på återkommande djurvälfärdsproblem.
• vid andra händelser som ditt certifieringsorgan bedömer inte är tillfredsställande när det gäller djurvälfärd.
Rådgivningens syfte är att identifiera kritiska punkter i samtliga moment, från
avlastning av djuren till bedövning och avlivning. Rådgivningen ska omfatta
samtliga djurslag som slaktas på slakteriet. Rådgivningen ska användas som ett
verktyg som den djurskyddsansvarige använder för att ta fram en plan med förbättringsförslag och tidpunkter för åtgärder som gäller djurvälfärden och djurmiljön på slakteriet.
10.1.3.1 Rådgivarens kompetens
Den som har dokumenterad bred praktisk erfarenhet av hantering av djur i samband med slakt och har utbildning i etologi får ge råd enligt ovan till ett slakteri
där denna person inte är verksam.
Rådgivaren ska också ha:
• Kännedom och förståelse för KRAVs regler så att även regelkrav identifieras.
• Kännedom om senaste utvecklingen av djurvälfärdsfrågor som gäller
hantering och bedövningssystem.
10.1.4 Slakteriets åtaganden mot uppfödaren
Slakteriet ska:
• ge djurens uppfödare eller skötare möjlighet att närvara vid slakten fram
till och med att djuren avlivas. (K)
• ordna så att djuruppfödaren får ta del av de slaktanmärkningar som
Livsmedelsverkets officiella veterinär gör i samband med slakt. (K)
Slakt
197
10.1.5 Ett årligt revisionsbesök och en extra oanmäld revision
Slakterier ska ha minst ett årligt revisionsbesök (EU).
Med undantag för mindre slakterier ska certifieringsorganen dessutom göra
en årlig extra oanmäld revision på slakterier. Hanteringen av levande djur är den
mest väsentliga delen i KRAVs slaktregler och ska bedömas vid varje revision. Det extra oanmälda besöket ska endast fokusera på hanteringen av levande djur. (K)
Certifieringsorganen kan utöver detta behöva göra extra revisioner till exempel vid uppföljning av avvikelser. Se avsnitt 2.5. (K)
10.2 Hantering och djuromsorg
Reglerna här handlar om hur djuren ska hanteras, personalens kompetens och
vad slakteriet ska göra om man upptäcker brister i hanteringen.
Under hela tiden på slakteriet ska personalen arbeta för att hålla stressen nere
för djuren. Djur kan stressas av oro från andra djur, starkt ljus, luftströmmar, buller och höga ljud, smärta, slag och stötar. Det är viktigt att djuren är sysselsatta.
10.2.1 Hantering av djuren
Hantera djuren lugnt och varsamt under pålastning, transport, avlastning och på
slakteriet så att de stressas så lite som möjligt. (SL)(EU)
Djuren ska hanteras, drivas och uppstallas så att hänsyn tas till deras naturliga
beteende. Slakteriet ska ha rutiner för hantering av skadade och sjuka djur. (SL)
10.2.2 Kompetenskrav på personal
Samtlig personal som deltar i och vid fixering och avlivning ska ha kompetensbevis utfärdat av Jordbruksverket för djurslaget i fråga. (SL) Djurskyddsansvarig ska
se till att personalen behärskar och använder de metoder som beskrivs i standard­
rutinerna.
10.2.3 Blanda inte djur eller djurgrupper
För att undvika att djuren oroar varandra får slakteriet inte blanda etablerade
djurgrupper med andra djur. Det är producentens ansvar att sätta samman grupperna innan de transporteras till slakteriet, se regel 5.11.2-3 (K)
10.2.4 Använd inte elektrisk pådrivare - KRAV-märkta djur underkänns
Använd inte elektrisk pådrivare på KRAV-certifierade djur i något led i kedjan
från pålastning till avlivning (gäller samtliga djurslag).
För följande djurslag får elektrisk pådrivare inte användas oavsett om djuren är
KRAV-certifierade eller inte:
•Gris
•Får
•Get
Slakteriet ska även arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas på konventionella nötkreatur.
Om slakteriet eller en transportör skulle använda elektrisk pådrivare gäller att:
198
Slakt
• KRAV-certifierade djur på vilka elektrisk pådrivare använts ska avmärkas. De får inte säljas som KRAV-godkända (gäller samtliga djurslag).
• Slakteriet ska rapportera antalet avmärkta KRAV-djur till sitt certifieringsorgan.
• Större avvikelse tilldelas av certifieringsorganet om elektrisk pådrivare
används på djurslagen: gris, får och get. Det gäller både KRAV-djur och
konventionella djur.
• Slakteriet ska för nötkreatur kunna redovisa till sitt certifieringsorgan vilka åtgärder som vidtas för att minimera antalet fall då elektrisk pådrivare
används i fortsättningen.
10.2.5 Minimera hård drivning av samtliga djur
Slakteriet ska förutom att arbeta aktivt för att minimera användningen av elektrisk pådrivare även minimera förekomsten av onödig eller hård drivning av djuren och istället utnyttja djurens naturliga beteenden för att driva dem. Detta gäller
både KRAV-certifierade djur och alla andra djur som hanteras på slakteriet.
10.2.6 Allvarliga anmärkningar från besiktning
Kött eller slaktkroppar från djur som har fått allvarliga anmärkningar på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. Sådana allvarliga anmärkningar från
besiktning av levande djur eller kött är till exempel:
• djur som är kraftigt förorenade av gödsel
• djur som är utmärglade eller alltför magra
• djur med kraftigt förväxta klövar
• djur med allvarliga yttre skador.
10.2.7 Slakteriet ska meddela certifieringsorganet allvarliga anmärkningar
Slakteriet ska omgående meddela allvarliga anmärkningar som tyder på bristande
djuromsorg i besättningen hos en enskild uppfödare. Aktuella anmärkningar är
bland annat de som nämns i regel 10.2.6. Slakteriet ska meddela det certifieringsorgan som certifierat lantbrukaren vars djur har fått anmärkningar så att certifieringsorganet kan följa upp hela produktionen. (K)
10.3 Märkning, identifiering och särhållning
Detta avsnitt beskriver ansvar för märkning och hur märkningen ska hanteras för
särhållning och spårbarhet. Dokumentation och märkning av djur är viktig för
spårbarheten och för att de personer som hanterar djuren ska kunna veta vilket
ursprung djuren har. KRAVs mål är att slakteriet ska använda den teknik som är
skonsammast för djuren för att märka och hålla isär dem.
10.3.1 Märkning av djur och transportlådor
Alla nötkreatur, får och getter samt grisar som anländer till slakteriet ska vara
märkta. Fjäderfä ska levereras i märkta lådor.
Slakt
199
10.3.2 Märkning för spårbarhet
KRAV-märkningen ska följa slaktkroppen och kunna garantera spårbarhet genom
hela hanteringskedjan. Enskilda djur eller grupper av djur ska kunna identifieras i
varje steg av transport- och slaktprocessen.
10.3.3 Djurägaransvar och slakteriets ansvar
De KRAV-certifierade djurens uppfödare eller skötare ansvarar för märkningen
fram till dess att de lastar djuren för transport från gården. Slakteriet ansvarar för
märkningen under resten av transport- och slaktprocessen. (K)
10.3.4 Dokumentation om KRAV-certifierat ursprung
När djuren kommer till slakteriet ska det följa med dokumentation som bekräftar att de är KRAV-certifierade så långt i kedjan. Om det inte finns någon
dokumentation eller om den är ofullständig får slakteriet inte ta emot djuren som
KRAV-certifierade. (K)
10.4 Transport
För djuren innebär transport att de utsätts för buller och rörelser som de inte är
vana vid. Därför är det viktigt att chauffören kör med hänsyn till att lasten är
levande och rörlig. Men de mest stressande momenten uppstår när djuren lastas
på och av. Då ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Personalen
ska utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem i samband med transport och slakt, samt hålla samman etablerade djurgrupper och inte blanda dem
med främmande djur.
10.4.1 Slakteriets ansvar att säkerställa bra transporter
Slakteriet ska både när de använder sig av egna eller inhyrda transportörer samt
när djurägare transporterar in djuren själva säkerställa att:
1. fordonet har fullgod ventilation så att klimatet är bra för djuren
2. chauffören kör lugnt
3. chauffören har ett giltigt kompetensbevis (SL)
4. den totala transporttiden, inklusive vila inte överskrider 8 timmar (SL)
5. fordonet är besiktigat och godkänt av länsstyrelsen. (SL)
6. transportören är registrerad hos Jordbruksverket (SL)
7. transportören har kännedom om KRAVs regler
8. slakteriets certifieringsorgan vid behov får inspektera djurtransporten,
närvara vid lastning och avlastning samt får ta del av relevanta dokument
(till exempel kompetensbevis)
Ovanstående säkerställes genom slakteriets egna rutiner för chaufförer anställda
av slakteriet eller genom ett transportavtal med externa åkare samt överenskommelser med producenter som transporterar djuren själva. (K)
För den som själv transporterar sina djur till slakteriet gäller undantag från
punkterna 3, 5 och 6 om det är förenligt med djurskyddslagstiftningen. Det innebär att transportsträckan ska vara kortare än 65 kilometer och att transporterna
200
Slakt
görs åtta gånger eller färre per år. (SL)
10.4.2 Använd inte stimulerande eller lugnande medel
Behandla inte djuren med stimulerande eller lugnande läkemedel före eller under
transporten. (EU)
10.5 Tidpunkt för slakt
Detta avsnitt anger när djur får övernatta och vilken dokumentation som krävs
om de övernattar.
10.5.1 Djur ska normalt slaktas samma dag som de anländer till slakteriet
KRAVs målsättning är att inga djur ska behöva övernatta på slakteriet, men i
dagsläget är det inte helt tillämpbart på nötkreatur, får och getter av logistik- eller
djurvälfärdsskäl. Därför gäller för de KRAV-godkända djuren att:
•Minst 80 % av nötkreaturen ska slaktas samma dag de kommer till slakteriet. Räkna per månad.
• Nötkreatur från ranchdriftsystem, och lakterande kor inte får övernatta.
•Minst 80 % av fåren och getterna ska slaktas samma dag de kommer till
slakteriet. Räkna per månad.
• Lakterande tackor och getter inte får övernatta.
• Grisar inte får övernatta.
• Fjäderfä inte får övernatta.
Djurvälfärdsskäl kan vara att andra djur, mindre lämpade för att klara en
övernattning behöver gå före i slaktkön. (K)
10.5.2 Dokumentation om hur ofta och varför djur övernattar
Slakteriet ska dokumentera antal djur, datum, tiden för ankomst till slakteriet
och orsak till varför KRAV-certifierade djur måste övernatta på slakteriet. Varje
månad tas en rapport fram på hur stor procentandel av KRAV-djuren som övernattat. (K)
10.6 Drivning
Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera stressen som djuret utsätts för på slakteriet. Ett väl fungerande slakteristall anpassat
till djurens sätt att fungera underlättar hanteringen och minimerar stress och
risken för att djuren skadas.
10.6.1 Drivränna
Drivning i drivränna är inte tillåtet. (K)
10.6.2 Utformning av drivgångar
Drivgångar ska vara utformade så att drivningen går smidigt utan att djuren stressas. Drivningen ska underlättas till exempel genom:
Slakt
201
• att drivgången saknar tvära krökar och blindgångar
• att undvika motgående luftströmmar, bländande belysning och reflekterande ytor
• att drivgångarna har ett bra klimat för djuren
• att minimera buller, höga ljud och lukter
• att drivgången har rätt lutning
10.6.3 Utnyttja djurens naturliga beteende
Utnyttja djurens naturliga beteende vid drivning, till exempel genom att hålla samman gruppen, att låta djuren gå från mörker till ljus och/eller att låta dem följa
ledardjuret. (K)
10.6.4 Väntetid i drivgång
Minimera väntetiden i drivgången. Djuren ska inte behöva vänta mer än 15 minuter i drivgången. Något längre väntetid kan dock accepteras om det innebär att en
grupp hålls intakt hela vägen fram till bedövningsboxen. (K)
10.6.5 Avskärmning mot bedövning och avblodning
Djuren ska skyddas mot stress genom att det finns en avskärmning som hindrar
obedövade djur från att se avblodning och vidare hantering av slaktkroppar. För
nötkreatur gäller att även bedövningen ska ske utan att obedövade djur kan se
det. (K)
10.7 Bedövning och avblodning
Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera den
stress som djuret utsätts för när det ska bedövas och avlivas. Avsnittet tar också
upp hur slakteriet ska hantera de bedövade djuren samt att slakteriet ska kontrollera såväl bedövningens effekt som att djuren är döda efter avlivningen.
10.7.1 Bedöva och avbloda så snart som möjligt
När djuren kommer till bedövningen ska de bedövas snarast möjligt och omedelbart därefter avblodas. Dessa moment får endast utföras av personer som har
kompetensbevis för bedövning och avblodning för det djurslag som hanteras. (SL)
10.7.2 Sammanhållning av djurgrupper vid bedövning
Slakteriet ska hålla samman etablerade grupper av får, grisar och lamm så långt
som möjligt när de ska bedövas.
10.7.3 Antal djur i bedövningsbox
Slakteriet ska se till att det inte är så många djur i en bedövningsbox att de oroar
varandra eller skadar sig på grund av trängseln.
202
Slakt
10.7.4 Övervakning av djur i bedövningsbox
Slakteriet ska övervaka de djur som är kvar i bedövningsboxen när en sammanhållen grupp av grisar, får eller lamm bedövas. (K)
10.7.5 Kontrollera bedövningens effekt
Slakteriet ska omgående kontrollera att bedövningen fungerar på varje enskilt
djur. Bedövningen ska kontrolleras utifrån bedövningsmetod och djurslag.
10.7.6 Övervakning av anläggning för gasbedövning
Anläggningen ska kunna inspekteras när den är i drift. Slakteriet ansvarar för att
det finns kontrollsystem för att upprätthålla rätt gasnivåer och exponeringstider
samt ha larm som varnar vid driftsstörningar. (SL) Slakteriet ska ha ett annat sätt
att bedöva djur tillgängligt om gasbedövningen vid kontroll visat sig inte fungera.
Djuren får inte gasbedövas igen.
När det i framtiden finns mindre aversiva gaser, än höga koncentrationer av
koldioxid, som fungerar väl för bedövning ska dessa användas.
10.7.7 Reservvapen och utvärdering av bedövningens effekt
Slakteriet ska se till att det alltid ska finnas reservutrustning för bedövning nära
till hands vid alla typer av bedövning om bedövningen inte skulle fungera. (SL)
Vid minsta misstanke om att bedövningen inte fungerat ska djuret ombedövas.
Slakteriet ska också ha standardrutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen. Kontrollen av utrustningen ska journalföras. (SL)
Utvärdering av hur bedövningen fungerar ska göras. (K)
10.7.8 Avblodningskontroll
Slakteriet ska kontrollera att djuret är helt avblodat innan slaktkroppen får gå
vidare till nästa steg i slakten. (SL)
10.8 Nötkreatur
De här är regler som gäller för nötkreatur under transport till slakteriet och på
slakteriet.
10.8.1 Uppbindning av djur
Bara djur som varit uppbundna förut får bindas upp. Om djuren binds upp ska
hjälpmedel som används vara utformade så att det inte finns risk för strypning
eller skada och så att djuren snabbt kan släppas lösa. (SL)
10.8.2 Foder, vatten strö och sysselsättning
• Dagtid i väntan på slakt ska djuren ha tillgång till vatten (SL) och till
grovfoder.
• Vid övernattning ska djuren ha tillgång till vatten och grovfoder. De ska
också ha en torr, hel och ströad liggyta eller mjuk spalt.
Slakt
203
10.8.3 Uppstallning i gruppboxar
Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (SL):
Vikt (kg)
Utrymme (kvadratmeter)
mindre än 100 1
100–250 1,5
250–4001,9
400–6002,3
mindre än 6002,7
10.8.4 Uppstallning av djur i endjursboxar
Nötkreatur ska i första hand övernatta med sin grupp. Till nötkreatur som inte
hör till någon grupp får endjursboxar i Uddevallasystem användas om de uppfyller följande krav:
• Hel nedre kant (minst 30 cm från golvytan)
• Utrymmeskrav enligt svensk lag (L22).
10.9 Får och get
De här är regler som gäller för får och get under transport till slakteriet och på
slakteriet.
10.9.1 Hantering av djur
Slakteriets eller transportörens personal får inte lyfta eller dra djuren i pälsen eller
ullen.
10.9.2 Foder, vatten, strö och sysselsättning
• Dagtid i väntan på slakt ska djuren ha tillgång till vatten och till grovfoder.
• Vid övernattning ska djuren ha tillgång till vatten och grovfoder. De ska
också ha en torr, hel och ströad liggyta.
10.9.3 Uppstallning i gruppboxar
Vid uppstallning i gruppboxar ska djuren minst ha ett utrymme per djur på:
• 0,5 m2 om de väger mindre än 50 kg
• 1 m2 om de väger mer än 50 kg.
10.9.4 Uppstallning av djur i endjursboxar
Djuren får bara undantagsvis stallas upp i endjursboxar. Endjursboxarna ska i så
fall vara minst 2 m2 stora.
10.10 Gris
De här är regler som gäller för grisar under transport till slakteriet och på slakteriet.
204
Slakt
10.10.1 Foder, vatten strö och sysselsättning
På slakteriet under dagtid i väntan på slakt ska djuren ha fri tillgång till vatten.
(SL) De ska också ha tillgång till halm för sysselsättning. (K) 10.10.2 Uppstallning i gruppboxar
Vid uppstallning i gruppboxar ska djuren minst ha ett utrymme per djur på (SL):
• 0,75 m2 för grisar (slaktsvin) som väger mindre än 120 kg • 1,5 m2 för vuxna grisar som väger mer än 120 kg
10.10.3 Uppstallning av djur i endjursboxar
Djuren får bara undantagsvis stallas upp i endjursboxar. Endjursboxen ska i så
fall vara minst 2 m2 för grisar som väger maximalt 120 kg. Suggor och galtar som
stallas upp ensamma ska ha 6 respektive 7 m2 stora boxar. (SL)
10.11 Fjäderfä
De här är regler som gäller för fjäderfä under transport till slakteriet och på
slakteriet.
10.11.1 Slakt samma dag
Fjäderfä ska alltid slaktas samma dag som de kommer till slakteriet. Det gäller
även strutsfåglar.
10.11.2 Upphängning i fotbyglar
Upphängning av höns och slaktkyckling i fotbyglar före bedövningen ska ske
lugnt. (SL)
Linjen med fotbyglar ska vara så kort som möjligt och utformas utan tvära
krökar så att upphängda fåglar inte stöter mot hinder. De ska utsättas för minsta
möjliga stress. (SL)
Det ska därtill finnas ett rullband eller liknande som ger stöd under bröstkorgen och har en lugnande inverkan. Ett annat alternativ är att hålla i fåglarna
sedan de hängts upp och fram till bedövningen. (K)
Linjen med fotbyglar ska utformas så att fåglar som hängs upp inte hänger
längre än 30 sekunder, så länge de är vid medvetande. (K)
Fotbyglarna ska vara anpassade efter fåglarnas storlek. (SL)
10.11.3 Hantering av djuret efter upphängning
Håll i varje djur en kort stund efter att de hängts upp i fotbyglarna. (K)
10.11.4 Hantering av andra fjäderfän än höns och kyckling
Inga andra fjäderfän än höns och kyckling får slaktas med hjälp av upphängning
i fotbyglar, om du inte håller i fåglarna hela tiden från upphängning och fram till
bedövningsbadet. (K)
Slakt
205
10.12 Hjort
Detta avsnitt beskriver särskilda regler för att avliva hjort.
10.12.1 Avlivning av hjort
Djurägaren ska avliva eller låta avliva hjorten på ett sätt som undviker att stressa
djuret så långt det är möjligt. Avlivningen ska göras i hägn eller i en hanteringsanläggning i anslutning till hägn. (K)
10.12.2 Dokumentationskrav för avlivning av hjort
Djurägaren ska dokumentera hur avlivningen sker.
206
Slakt
11
Fodertillverkning
Detta kapitel beskriver vilka regler som gäller för dig som KRAV-ansluten fodertillverkare. Reglerna beskriver vad som gäller när du ska tillverka foder för såväl
KRAV-certifierad djurhållning som till sällskapsdjur. Reglerna talar också om hur
du ska märka foder. Syftet med reglerna är att djuren ska få ett foder som är anpassat till djurslaget och att det tas fram utan inblandning av exempelvis genetiskt
modifierade organismer eller med hjälp av kemiska lösningsmedel.
Regler om hur du får använda KRAVs märke tas upp i kapitel 1. Reglerna för
särhållning och miljöskydd med mera finns i kapitel 2. Reglerna om införsel och
import finns i kapitel 16.
Tänk på att
Innan du börjar marknadsföra en produkt ska du säkerställa att alla relevanta
delar i KRAVs regelverk är uppfyllda och sedan anmäla produkten till KRAV. I
avsnitt 5.7 och 5.9 finns regler för foder och foderprocesser riktade till lantbrukare som har KRAV-certifierad djurhållning. Tänk på att anpassa dina fodermedel
så att lantbrukaren kan leva upp till de reglerna.
Läsanvisning
Detta kapitel börjar med ett avsnitt om allmänna regler för all sorts fodertillverkning. Därefter följer avsnitt 11.2, om vad som gäller för de råvaror som du använder i fodret. Avsnitt 11.3 behandlar regler för produktionsprocessen. I avsnitt
11.4 finns regler för vilken information om produkten som du som producent
ska ta fram. I det sista avsnittet (11.5) finns regler för tillverkning av foder till
sällskapsdjur.
11.1 Allmänna regler för alla sorters foder
Den allmänna fodermedelslagstiftningen gäller utöver vad som står i detta kapitel.
Fodermedelslagstiftningen reglerar till exempel tillåtna halter av eventuella främmande ämnen som inte KRAVs regler säger något om.
11.1.1 Inga genetiskt modifierade organismer
Du får inte använda genetiskt modifierade organismer (GMO) som foder eller
för att framställa foder, fodertillsatser, bindemedel eller konserveringsmedel för
foder. (EU)
Du måste göra vad du kan för att vara säker på att de produkter du använder
inte innehåller GMO eller är framställt från GMO. Om det finns risk för att en
produkt eller råvara innehåller GMO eller är framställd från GMO så ska du
skaffa ett intyg som försäkrar att produkten inte innehåller GMO eller är framställd av GMO, eller begära en analys av produkten. För bedömning av GMOrisk och riktlinjer för GMO-frihetsintyg, se KRAVs risklista för GMO på KRAVs
hemsida www.krav.se. (K)
11.1.2 Bestrålning
Du får inte bestråla dina råvaror eller produkter och du ska försäkra dig om att
208
Fodertillverkning
dina leverantörer inte bestrålat råvarorna. (EU)
11.1.3 Ämnen i kontakt med foder
Konserveringsmedel, förutom de uppräknade i bilaga 1, bekämpningsmedel och
syntetiska eller naturidentiska färgämnen får inte tillsättas till ämnen som kommer i kontakt med foder. (EU)
11.1.4 Filtrering
Filtreringsteknik som leder till kemiska förändringar på molekylär nivå tillåts
inte om filtreringsutrustning innehåller asbest eller om den på annat sätt leder till
kemiska förändringar på molekylär nivå som påverkar produkten negativt.
11.2 Råvarorna
I det här avsnittet finns regler som styr vilka råvaror du får använda i ett
KRAV-certifierat foder.
Tänk särskilt på
Allt foder som är av jordbruksursprung ska vara KRAV-certifierat. Men till grisar
och fjäderfä får konventionellt proteinfoder ges enligt undantaget i regel 5.7.6 till
31 december 2014. (EU)
Särskilda regler för råvaror till foder för sällskapsdjur finns i avsnitt 11.5.
11.2.1 Använd KRAV-certifierad råvara
Du ska använda KRAV-certifierade råvaror. Bara om det inte är möjligt får du
använda de icke KRAV-certifierade foderråvarorna av animaliskt ursprung som
finns med i bilaga 1. Du får bara använda de råvaror för mineraler, spårelement
och vitaminer som finns med i bilaga 1. (EU)
Enligt EU-kommissionens förlängda undantag, får grisar och fjäderfä årligen
ges maximalt 5 procent konventionellt proteinfoder av jordbruksursprung till
31 december 2014 (EU). Du får inte använda foderråvaror av samma slag som
kommer från både KRAV-certifierat och från icke KRAV-certifierat jordbruk
tillsammans i en foderblandning. Du får heller inte använda foderråvaror av
samma slag som kommer från både andra årets karensårsodling och från icke
KRAV-certifierat jordbruk tillsammans i en foderblandning (I). Du ska inte räkna
med mineralfoder, kalk, snäckskal och liknande mineraltillsatser, när du beräknar
procentandelen av KRAV-certifierad råvara.
11.2.2 Icke KRAV-certifierade foderråvaror som inte är av jordbruksursprung
Icke KRAV-certifierade foderråvaror som inte är av jordbruksursprung, till exempel fiskmjöl, får ingå i foderstaten till grisar och fjäderfä. De får utgöra maximalt
10 procent av det årliga foderintaget räknat som torrsubstansinnehåll. (I)
Om råvarorna är bearbetade ska de vara framställda med tillåtna produktionsprocesser enligt KRAV regel 11.3.1. (I)
Fodertillverkning
209
11.2.3 Animaliska fodermedel
Alla animaliska foderråvaror som finns med i bilaga 1 är tillåtna i foder för grisar
och fjäderfä.
Foder för idisslare får innehålla vassle, skummjölk och andra restprodukter
från KRAV-certifierad mjölkproduktion.
Foder för KRAV-certifierad djurhållning får inte innehålla köttbiprodukter,
som är endast tillåtet i foder avsett för sällskapsdjur.
Fiskråvara ska komma från hållbart fiske, alltså fiske som följer ICES eller
motsvarande råd, vilka är baserade på vetenskapliga beståndsbedömningar.
KRAV rekommenderar att musselmjöl används. (K)
11.3 Förädlingen
Här kan du läsa om vilka tillsatser och produktionsprocesser som är tillåtna i
framställningen av KRAV-certifierat foder. Särskilda regler för tillsatser till foder
för sällskapsdjur finns i regel 11.5.2
11.3.1 Produktionsprocessen
Du får inte använda kemiska lösningsmedel eller tillsatser av andra kemiska ämnen när du framställer och bereder foder. Du får bara använda följande produktionsprocesser:
• mekaniska och fysikaliska processer, till exempel malning (EU)
• biologiska processer som till exempel fermentering och jäsning (exempelvis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer) (EU)
• koagulering med hjälp av enzymer (exempelvis löpe) (EU)
• spjälkning med enzymer(exempelvis enzymet amylas) (EU)
• extraktion med tillåtna lösningsmedel (EU)
•fällning (EU)
Du får enbart använda vatten, etanol eller fetter som lösningsmedel. (I)
11.3.2 Tekniska tillsatser
Om det inte finns KRAV-certifierad melass får du använda icke KRAV-certifierad
melass som bindemedel. Användningen begränsas för lantbrukaren till 1 procent
av det årliga foderintaget för ett djur räknat på torrsubstansinnehåll för det foder
som framställts av jordbruksprodukter. (EU)
Med undantag för melass får fodertillsatser som ingår i produkter för att fylla
en teknisk funktion (exempelvis som bindemedel eller dammbindare) utgöra
maximalt 0,1 procent av en foderblandning eller ett fodertillskott (K). Tillsaster
får inte vara framtagna med hjälp av GMO eller kemiska lösningsmedel. Du får
bara använda de tekniska tillsatser som finns med i bilaga 1. (EU)
11.4 Innehåll och märkning
Här är information om hur du informerar om din produkt.
Särskilda regler för märkning av foder till sällskapsdjur finns i avsnitt 11.5.
210
Fodertillverkning
Tänk särskilt på
Det är viktigt att varje foderblandning är märkt med andelen KRAV-certifierat
foder.
11.4.1 Gränsvärden för tungmetaller i foder
Du ska säkerställa att fodermedel du säljer innehåller låga halter av tungmetaller.
I foder som ska KRAV-certifieras får halten av tungmetaller inte överskrida
gränsvärdena i tabellen nedan. Du ska ha ett kontrollsystem för att kunna garantera att dessa gränsvärden inte överskrids. Ditt certifieringsorgan kan kräva att du
tar stickprov eller att få se myndigheternas provtagning.
mg/kg foder (12 % vattenhalt)
Tungmetall
Krom
Kadmium
Bly
Kvicksilver
Helfoder
9
0,10
5
0,1
Nickel
6
Tillskottsfoder
16
0,18
10
0,1
10
11.4.2 Innehållsdeklaration behövs alltid
Du ska på förpackningen, produktbladet för foder eller liknande redovisa vilka
KRAV-certifierade råvaror som ingår i produkten, samt hur stor andel av vikten
i torrsubstans som de respektive råvarorna utgör. Du ska ange innehållet av
råvaror från 2:a årets karensårsodling på samma sätt. Det ska på produktens
innehållsdeklaration också stå hur mycket foderråvaror av jordbruksursprung
produkten innehåller. (EU)
11.4.3 Märkning
Du får bara använda KRAVs märke på säckar och produktblad om alla foderråvaror är KRAV-certifierade och om alla tillsatser följer KRAVs regler. (K)
Du får marknadsföra foderblandningar som även innehåller råvaror som inte
är KRAV-certifierade , men som bara innehåller tillåtna fodertillsatser, genom att
ange KRAVs namn om du direkt efter KRAVs namn lika tydligt skriver hur stor
andelen KRAV-certifierade råvaror är uttryckt i viktprocent. Använd råvarornas
vikt som torrsubstans när du räknar och dra bort mineraltillsatser enligt regel
11.2.1. (EU)
11.4.4 Tillåtetbedömning av vissa fodermedel som inte kan KRAV-certifieras
Du kan få ange i produktinformationen, men inte på förpackningen, att ett fodermedel, -tillsats eller -blandning är tillåtet i KRAV-certifierad produktion. Då krävs
att samtliga ingredienser är tillåtna enligt KRAVs regler i kapitel 5, 7 eller 11 och
att ett godkänt certifieringsorgan gjort en tillåtetbedömning av det aktuella receptet för att säkerställa detta. En tillåtetbedömning gäller i tre år och måste sedan
förnyas. (K)
Du betalar ingen licensavgift till KRAV och du behöver inte redovisa försäljningsvärden för tillåtetbedömda fodermedel, -tillsatser och -blandningar. (K)
På KRAVs hemsida publiceras en lista över tillåtetbedömda fodermedel, -tillsatser och -blandningar.
Fodertillverkning
211
11.5 Foder till sällskapsdjur
Här finns de särskilda regler som gäller för foder som är avsett för sällskapsdjur.
Du som följer reglerna i avsnitt 11.5 får kalla ditt foder för sällkapsdjur "ekologiskt", men inte använda EU:s logotyp för ekologisk produktion. Jordbruksverket har beslutat om detta enligt artikel 95.5 i förordning 889/2008.
11.5.1 KRAV-certifierade råvaror
Du ska använda KRAV-certifierade råvaror. Bara om det inte är möjligt får du
använda icke KRAV-certifierade foderråvaror. (K)
11.5.1.1 Råvaror som inte är KRAV-certifierade
Inga konventionella råvaror av vegetabiliskt ursprung är tillåtna. Du får använda
de foderråvaror av animaliskt ursprung som finns med i bilaga 1. Fiskråvara ska
komma från hållbart fiske som följer råden från ICES eller motsvarande. Du får
utöver detta även använda köttprodukter och köttbiprodukter av livsmedelskvalitet. (K)
11.5.2 Produktionsprocessen
Du ska producera foder till sällskapsdjur enligt KRAVs regler för förädling, se
regel 11.3.1. När du beräknar procentandelen KRAV-certifierad råvara behöver
du dock inte räkna in eventuella mineralfoder eller mineraltillsatser som ingår. (K)
11.5.3 Tillsatser, aromer och processhjälpmedel
Du får tillsätta vitaminer och mineraler från bilaga 1 och 2 till foder som är avsett
för sällskapsdjur. (K)
Tillåtna processhjälpmedel finns upptagna i bilaga VIII B till förordning (EG)
889/2008. (I)
Du får enbart använda naturliga aromer. (EU)
Bärare till aromer och tillsatser ska vara råvaruingredienser, tillåtna tillsatser
enligt bilaga VIII B till förordning (EG) 889/2008, vatten, etanol eller fetter. (K)
Tillsatser, aromer, bärare, lösningsmedel och processhjälpmedel får inte innehålla eller vara framtagna med hjälp av genetiskt modifierade organismer. (EU)
11.5.4 Märkning av foder till sällskapsdjur
Du får märka foder till sällskapsdjur med KRAVs märke om fodret innehåller 95
procent eller mer KRAV-certifierade råvaror. Om fodret innehåller mindre än 95
procent KRAV-certifierade råvaror så gäller reglerna om KRAV-certifierade ingredienser i avsnitt 9.14.
212
Fodertillverkning
12
Produktionshjälpmedel
KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och
vilka kriterier som gäller för bedömningen av produkterna. I reglerna står också
vilka uppgifter om produkten som måste framgå av produktblad och förpackningar.
Huvudsyftet med märkningen av produktionshjälpmedel är att underlätta för
KRAV-anslutna lantbrukare att avgöra vilka produktionshjälpmedel de får använda i sin KRAV-anslutna produktion.
Läsanvisning
Kapitlet innehåller regler om vilka produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas
och regler för hur produktionshjälpmedel får tillverkas och förpackas för att det
ska kunna KRAV-certifieras. I kapitel 1 finns kompletterande regler för hur du får
märka och marknadsföra KRAV-märkta produktionshjälpmedel och i kapitel 2
finns allmänna regler som gäller alla KRAV-certifierade företag.
Reglerna riktar sig i huvudsak till dig som vill producera eller marknadsföra
KRAV-certifierade produktionshjälpmedel.
Tänk särskilt på
För att du ska få sälja ett bekämpningsmedel måste det vara godkänt av Kemikalieinspektionen. Även den lantbrukare som vill använda ett bekämpningsmedel
måste kontrollera att det är godkänt av Kemikalieinspektionen.
Trots att KRAV-anslutna lantbrukare är huvudmålgrupp för KRAVs märkning av produktionshjälpmedel enligt reglerna i det här kapitlet så får du också
KRAV-märka produktionshjälpmedel som är riktade till enskilda konsumenter.
Detta gäller om de kan användas inom ekologisk produktion och uppfyller
KRAVs regler.
12.1 Allmänna regler för produktionshjälpmedel
Reglerna i det här avsnittet gäller olika typer av produktionshjälpmedel som
används inom växtodling och trädgårdsodling.
12.1.1 Vilka produktionshjälpmedel kan KRAV-märkas?
Produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas är olika biologiska och kemiska
produkter samt vissa mineralprodukter som lantbrukare använder i sin växtodling. KRAV-certifierade produkter kan också användas av enskilda konsumenter.
Exempel på produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas är:
•jordblandningar
•jordförbättringsmedel
•gödselmedel
• växtskyddsmedel
• mikrobiologiska preparat
214
Produktionshjälpmedel
Följande kan inte KRAV-märkas som produktionshjälpmedel:
• teknisk utrustning
•kopparpreparat.
12.1.1.1 Produktionshjälpmedel för djurhållning kan inte KRAV-märkas
Du som tillverkar produktionshjälpmedel för djurhållning och hade produkter
som var godkända 2013-07-01 får fortsätta att sälja dem efter 1 januari 2014,
dock som längst till utgången av 2015. Det förutsätter att du fortsätter följa
KRAVs tidigare regler och att du är certifierad under tiden.
12.1.2 Miljö- och hälsoskydd/hänsyn
Du kan KRAV-märka ett produktionshjälpmedel om:
• Du har dokument som styrker att det inte medför någon allvarlig miljöstörning att tillverka, bryta eller samla in produkten. (SL)
• Det inte är klassat som skadligt för djurs och människors hälsa eller för
miljön, se Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering (KIFS
2005:7).
• Det inte innehåller genetiskt modifierade organismer eller är framställt
med hjälp av genetiskt modifierade organismer.
• Det inte framställts genom uppodling eller annan varaktig förändring av
primära ekosystem. (K)
12.1.3 Produktionsbeskrivning
Du ska ha en dokumentation av produktionsprocessen. Där ska råvarornas ursprung, förekomst och förråd i naturen framgå. Du ska även dokumentera produktionshjälpmedlets tillverkningsprocess i den egna verksamheten, när och var
olika steg har skett samt vilka bearbetningsmetoder som använts. (K)
12.1.4 Analysera innehållet av tungmetaller och näring
För att du ska få KRAV-märka jordblandningar, jordförbättrings- och gödselmedel så måste du analysera hur mycket den färdiga produkten eller de ingående
råvarorna innehåller av tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver,
nickel, zink och silver. Du ska också analysera hur mycket av relevanta makro-,
och mikronäringsämnen som de produkter som du marknadsför innehåller.
Analys ska göras:
• inför certifiering av ny produkt.
• vid ny leverantör av en råvara.
• regelbundet när innehållet av en produkt ligger nära ett gränsvärde för
någon eller flera tungmetaller, hur ofta avgörs i samråd med ditt certifieringsorgan.
• Om ditt certifieringsorgan anser att det behövs.
Du ska ta representativa prover av dina produktionshjälpmedel eller på de ingående råvarorna i produkten. Du ska anlita ackrediterade laboratorier som använder godkända analysmetoder.
Halten av tungmetaller får inte vara så hög att den högsta tillåtna givan gör att
lantbrukaren inte har någon nytta av medlet i produktionen. Om till exempel ett
Produktionshjälpmedel
215
gödselmedel innehåller så mycket tungmetaller i förhållande till den näring som
tillförs att gödslingseffekten är försumbar kan gödselmedlet inte tillåtas.
12.1.5 Importerade och införda produktionshjälpmedel
Om du importerar eller inför produkter och råvaror som ska säljas som produktionshjälpmedel ska dessa följa alla regler i kapitel 12 samt de delar av kapitel 1
och 2 som gäller för produktionshjälpmedel producerade i Sverige. Det innefattar
bland annat reglerna om social rättvisa, se regel 2.13. Din verksamhet behöver
inte vara certifierad enligt kapitel 16 för att du ska få KRAV-märka införda eller
importerade produktionshjälpmedel.
För att du ska få KRAV-märka ett produktionshjälpmedel som du importerar
eller för in, ska tillverkaren (din leverantör) vara certifierad. EU-förordning (EG)
834/2007 är inte en certifiering av produktionshjälpmedelstillverkning. Däremot
kan andra certifieringar verifiera om hela eller delar av KRAVs regler för produktionshjälpmedel uppfylls. Det förutsätter att regelverket är erkänt av KRAV enligt
regel 16.3.
Om bara delar av KRAVs regler uppfylls av det erkända regelverket, ska du
komplettera med en verifiering av övriga delar i KRAVs regler av en ackrediterad
3:e part.
12.1.6 Information om produkten
I det här avsnittet finns regler för hur du ska märka och informera om ditt produktionshjälpmedel.
12.1.6.1 Information på förpackningar
Om du säljer ett KRAV-certifierat produktionshjälpmedel så ska du på förpackningen informera om följande:
• Vilka råvaror som ingår. För råvaror från lantbruket och för restprodukter från livsmedelsindustrin ska det stå om råvarorna kommer från konventionell eller ekologisk produktion.
• För en produkt som du vill marknadsföra som jordblandning, jordförbättrings-, eller gödselmedel ska du ange hur mycket av relevanta makro-,
och mikronäringsämnen produkten innehåller. Innehållet får anges som
ett intervall.
• Ange den högsta tillåtna givan. Du får som mest räkna på fem år.
För produkter som levereras i bulk skall tillverkaren tillhandahålla motsvarande
information i form av ett produktblad.
Du ska märka produkterna så att det går att fastställa när och var produktionen och dess olika steg har skett, som exempelvis förädling och förpackning. Det
ska gå att spåra råvarorna. Du ska utforma märkningen på ett lämpligt sätt.
12.1.6.2 Produktlistan på KRAVs hemsida
Du ska lägga in uppgifter om dina KRAV-märkta produkter i produktlistan på
KRAVs hemsida. www.krav.se/produkter. Ditt certifieringsorgan verifierar att
uppgifterna är korrekta när de gör revision. (K)
216
Produktionshjälpmedel
12.1.6.3 Märkning
Du ska märka produktionshjälpmedel som är certifierade enligt reglerna i avsnitt
12.1-12.4 med KRAVs särskilda märke för produktionshjälpmedel. Mer information om märkning av produktionshjälpmedel finns i KRAVs regel 1.1.5.
12.1.6.4 Ekologiska produktionshjälpmedel
Bara de produktionshjälpmedel som innehåller 100 viktprocent ekologiska
råvaror får kallas ekologiska. Då får du använda KRAVs ordinarie märke på
produkten.
12.2 Jordar
I det här avsnittet finns särskillda regler för jordar och jordblandningar som du
vill KRAV-certifiera.
12.2.1 Jordar och jordblandningar
Om du tillverkar jord eller jordblandningar och vill KRAV-märka dem så får du
bara använda följande ingredienser:
• sand, krossmaterial, lera och torv från områden där inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel har använts 24 månader före uttag
• jord från KRAV-certifierad mark
• Organiska gödselmedel enligt regel 4.3.5.1
• Oorganiska gödselmedel enligt regel 4.3.6.1
12.2.2 Tungmetaller i jordar och jordblandningar
Om du vill marknadsföra så- eller planteringsjordjordar och jordblandningar så
får de inte innehålla halter av tungmetaller som ligger över följande gränsvärden:
Ämne Bly
Kadmium
Koppar
Krom
Kvicksilver
Nickel
Zink
Silver
mg/kg ts i jorden
30
0,3
40
40
0,1
25
120
0,25
12.3 Gödsel och jordförbättringsmedel
I det här avsnittet finns särskillda regler för gödsel och jordförbättringsmedel som
du vill KRAV-certifiera.
Produktionshjälpmedel
217
12.3.1 Innehåll i gödsel- och jordförbättringsmedel
Om du tillverkar gödsel- eller jordförbättringsmedel och vill KRAV-märka dem
får du bara använda följande ingredienser:
• sand, krossmaterial, lera och torv från områden där inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel har använts 24 månader före uttag
• organiska gödselmedel enligt regel 4.3.5.1
• oorganiska gödselmedel enligt regel 4.3.6.1
12.3.2 Begränsa tillförseln av tungmetaller
KRAVs växtodlingsregler har gränser för hur mycket tungmetaller som får tillföras till åkermark. Den högsta tillåtna totala tillförseln av tungmetaller per år
under en femårsperiod är:
Ämne
Bly
Kadmium
Koppar
Krom
Kvicksilver Nickel
Zink
Silver
g/ha och år
25
0,45
300*
40
0,8
25
600
3
* För koppar kan större mängder, maximalt 1 kg per hektar,
godtas om du kan visa att den
aktuella åkermarken behöver
koppartillskott.
När en lantbrukare använder den högsta tillåtna givan av ditt produktionshjälpmedel får inte tillförseln av någon tungmetall vara större än vad som är tillåtet
enligt tabellen.
Tänk på att om lantbrukaren tillför 1 ton/ha och år av en produkt som
innehåller 1 ppm av ett visst ämne så resulterar det i ett tillskott av ämnet av
1 g/ha och år. Tänk också på att lägga ihop mängderna när du tillför flera olika
medel.
12.3.3 Högsta tillåtna giva
Du beräknar den högsta tillåtna givan genom att ta hänsyn till innehållet av tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink och silver i ditt
produktionshjälpmedel. Räkna sedan ut hur mycket av ditt produktionshjälpmedel som får tillföras utan att tillförseln av någon tungmetall överskrider gränsvärdena i regel 12.3.2, och att tillförseln av något växtnäringsämne inte blir för stort.
Du kan beräkna den högsta tillåtna givan på en årlig tillförsel, eller under en
tidsperiod på som mest 5 år. Du ska ange hur du räknat.
12.4 Växtskyddsmedel
Du får bara KRAV-märka och marknadsföra växtskyddsmedel som är tillåtna
enligt KRAVs regler för växtskydd, avsnitt 4.4.
218
Produktionshjälpmedel
12.5 Tillåtetbedömning av produktionshjälpmedel
Du kan få ange i produktinformationen, men inte på förpackningen, att ett produktionshjälpmedel är tillåtet i KRAV-certifierad produktion. Då krävs att samtliga ingredienser är tillåtna enligt KRAVs regler i kapitel 4 och att ett godkänt
certifieringsorgan gjort en tillåtetbedömning av det aktuella receptet för att säkerställa detta. En tillåtetbedömning gäller i tre år och måste sedan förnyas. (K)
Du betalar ingen licensavgift till KRAV och du behöver inte redovisa försäljningsvärden för tillåtetbedömda produktionshjälpmedel. (K)
På KRAVs hemsida publiceras en lista över tillåtetbedömda produktionshjälpmedel, www.krav.se/lantbruk.
Produktionshjälpmedel
219
220
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
13
Textilråvaror samt
hudar, läder och skinn
från KRAV-certifierad djurhållning
Du kan få textilier och liknande råvaror som inte är livsmedel men tillverkade av
råvaror från ekologiskt jord- och vattenbruk KRAV-certifierade.
För närvarande omfattar KRAVs regler för textilier med mera endast textilråvaror som till exempel bomull, ull, lin samt hudar, läder och skinn från djur i
KRAV-certifierad djurhållning. Det är lika viktigt att hålla isär den här typen av
råvaror från icke KRAV-certifierade råvaror som för annan KRAV-certifierad produktion. I förädlingsprocesserna ska du ta stor hänsyn till miljön.
Målet med dessa regler är att du ska kunna marknadsföra KRAV-certifierade
textilråvaror samt hudar, läder och skinn om det går att miljömärka förädlingen
av dem. Det handlar alltså inte om att produkterna i sig är KRAV-certifierade eller
att du får använda KRAVs märke, utan att du på andra sätt kan marknadsföra
dem med KRAVs namn.
13.1 Råvarans ursprung
För att du i din marknadsföring av slutprodukten ska få säga att råvarorna är
KRAV-certifierade ska råvarorna komma från växtodling, djurhållning eller från
vildväxande produktion som är certifierad enligt KRAVs regler. Råvarorna kan
också följa reglerna i kapitel 16 som handlar om import och införsel av produkter.
13.2 Regler för märkning och marknadsföring
I detta avsnitt kan du läsa om KRAVs regler för hur du får märka och marknadsföra KRAV-certifierade textilier, läder, hudar och skinn.
13.2.1 Tillåtna uttryckssätt
När du märker eller marknadsför en förädlad produkt med en KRAV-certifierad
råvara kan du exempelvis skriva:
• ”Innehåller KRAV-certifierad bomull”
• ”Fårskinnet kommer från KRAV-certifierad djurhållning och produktion”.
På produkten, förpackningen eller följesedlar ska du ange vilken råvara som är
KRAV- certifierad, och hur stor mängd i procent av totalvikten av den förädlade
produkten som är KRAV-certifierad.
13.2.2 Skrivsätt för ordet KRAV
Skriv ordet KRAV i versaler. Tänk på att du inte får märka produkterna som
KRAV-certifierade eller med KRAVs logotyp.
13.2.3 Var märkningen får sitta
När du märker en förädlad produkt för konsumentmarknaden får du göra det
med insydda etiketter, med hängetikett, genom att märka den omslutande förpackningen eller genom prägling.
222
Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning
13.3 Bomull
Utöver KRAVs allmänna växtodlingsregler finns det regler för hur du får avlöva
bomullen och att du inte får använda vatten så att det påverkar grundvattennivån
negativt, för att du ska få använda KRAVs namn i din marknadsföring.
13.3.1 Avlövning av bomull
Om du använder avlövad bomull får den bara ha avlövats med något eller en
kombination av följande preparat:
•kalciumklorid
•magnesiumklorid
•natriumklorid
13.3.2 Vattenanvändningen får inte sänka grundvattennivån
Du ska kunna visa underlag från andra- eller tredjepartsrevision som visar att
vattenanvändningen vid din bomullsproduktion inte bidrar till att grundvattennivån på lång sikt sjunker.
13.4 Silke
Reglerna för silke handlar huvudsakligen om att du ska följa KRAVs regler i
andra kapitel, samt att du inte får förtynga silke med metallsalter.
13.4.1 Silkesmaskproduktion
Samtliga produkter som du använder när du producerar silkesmask, odlar ägg
samt vid upprullning och avklistring ska följa tillämpliga delar av KRAVs regler
för hantering och förädling. Det gäller även de desinfektionsmedel du använder.
Hormon- och veterinärbehandlingar i silkesmaskproduktionen ska följa KRAVs
regler för djurhållning.
13.4.2 Mullbärsodlingar för silkesproduktion
När du odlar mullbär till silkesproduktion så ska du följa KRAVs regler för växtodling.
13.4.3 Du får inte förtynga silke med metallsalter
Det är inte tillåtet att förtynga silke med metallsalter.
13.5 Miljömärkning
Någon form av miljömärkning krävs av den färdiga produkten för att säkerställa
att förädlingsleden bedrivits under acceptabla förhållanden. Undantag kan medges om produktionen har en väldigt liten omfattning. Flera miljömärkningar kan
vara tänkbara, och de som KRAV accepterar finns listade på KRAVs webbplats,
www.krav.se/textil. Kontakta KRAV för mer information.
Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning
223
224
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
14
Butik
Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska arbeta
med KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens
övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra KRAV-märkta
produkter samt hur du i butiken ska hantera KRAV-märkta produkter.
Det övergripande syftet med reglerna i detta kapitel är att bidra till att öka
efterfrågan och försäljningen av KRAV-certifierade produkter. För att uppnå det
ska konsumenten på ett enkelt sätt kunna hitta tydligt skyltade KRAV-certifierade
butiker. I dessa butiker ska kunden kunna hitta ett brett sortiment av KRAV-certifierade produkter av hög kvalitet och en kunnig personal som kan hantera produkterna väl och svara på kundens frågor kring dessa. Butiken ska också kunna
hantera KRAV-certifierade produkter i lösvikt parallellt med icke KRAV-certifierade produkter. Slutligen ska din butik även kunna packa och packa om KRAV-certifierade produkter.
Driver du en verksamhet som har omfattande förädling, till exempel ett bageri
med egen butik, ska du ansöka om certifiering enligt kapitel 9 Livsmedelsförädling. Du som är lantbrukare och har gårdsbutik ska följa reglerna i det här kapitlet förutom de som gäller krav på ett sortiment.
14.1 Butikens övergripande åtagande
Butiken ska locka kunder som söker KRAV-certifierade produkter att återkomma.
Butiken ska göra det genom att:
• ha ett brett sortiment av KRAV-certifierade produkter och kontinuerligt
sträva efter att utöka bredden
• exponera KRAVs namn och märke • se till att de KRAV-certifierade produkterna är lättillgängliga och väl
synliga för kunden
• se till att personalen har goda kunskaper om KRAV och ekologisk produktion.
14.1.1 Regler i andra kapitel som också gäller butik
Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs regler kring märkning i kapitel 1
och allmänna regler i kapitel 2. Observera speciellt följande punkter:
• 1.1.1-1.1.3 allmänna regler
• 1.2 om användning av KRAVs namn och märke
• 1.4.8 om ursprung för färskvaror
• 1.5 om märkning
• 1.6 om marknadsföring
• 2.1-2.10 om certifiering och avtal
• 2.15 om rengöringsmedel
• 2.16 om förpackningar
• 2.17 om miljöskydd
• 2.18 om energianvändning
14.1.2 Minimikrav på sortiment
Butiken ska tillhandahålla och med tydlig skyltning exponera KRAV-certifierade
226
Butik
produkter inom åtminstone följande produktkategorier om butiken har ett sortiment inom dessa kategorier. Om några av produkterna bara finns som beställningsvara ska detta skyltas tydligt i butiken tillsammans med information om hur
man beställer.
•Ris
• Bulgur/matvete eller motsvarande
•Bröd
•Pastaprodukter
• Mjöl, gryner, flingor, brödmix
• Färskt/fryst kött om möjligt av både nöt, gris och kyckling
• Fisk och skaldjur färskt/ fryst
•Färdigrätter
•Mjölk
• Yoghurt och fil
•Ost
•Ägg
• Smör eller margarin
•Matolja
• Ketchup och senap
• Smaksättare som buljong, soja m fl
• Kryddor färska/torkade
•Frukt
• Frysta bär
• Blad- och stamgrönsaker (ex. sparris, fänkål)
• Kål (ex. blomkål, broccoli) färsk/fryst
• Grönsaker som odlas för fruktens skull (ex. gurk- och tomatväxter,
oliver) färska och konserverade
•Rotfrukter
•Lökgrönsaker
•Svamp
• Ärtor, konserverade och frysta
• Linser, torkade och konserverade
• Bönor, torkade och konserverade
•Nötter/mandlar
•Groddar
•Potatis
•Socker
• Sylter och marmelader
•Fruktjuice
•Öl/cider
•Saft
•Kaffe
•Te
•Glass
•Barnmat
Butik
227
14.1.3 Öka utbudet
Du ska arbeta aktivt för att efter hand öka utbudet av KRAV-certifierade produkter. Du ska kunna redovisa detta vid revision. Du ska också mäta hur det utvecklas och redovisa detta vid revisionen. KRAV har rätt att ta del av statistiken.
14.1.4 Öka försäljningsandelen
Du ska arbeta aktivt för att öka försäljningsandelen av ekologiska produkter. Du
ska också mäta hur den utvecklas och redovisa detta vid revision. KRAV har rätt
att ta del av statistiken.
14.1.5 Utbilda personalen
Personalen ska ha goda kunskaper om ekologisk produktion och om KRAV. Din
butik ska sträva efter att det alltid är någon av personalen i butiken under öppettiden som har gått igenom en utbildning om KRAV och ekologisk produktion
eller studerat KRAVs särskilt framtagna skriftliga informationsmaterial. Ny och
tillfällig personal ska informeras om vilka i personalen som har denna kunskap
(se även reglerna 2.3.1 och 2.3.2).
Personal som genomgått utbildning ska kunna visa ett utbildningsintyg. Personal som läst den skriftliga informationen ska ha signerat ett utskrivet exemplar av
informationen. Informationen ska innehålla följande moment:
• Basinformation om ekologisk produktion och vad den syftar till.
• Allmän information om KRAVs regler, KRAVs målsättning och
KRAVs mervärden.
• Information om rutiner för särhållning av KRAV-certifierade produkter
i butiken.
• Information om märkning och marknadsföring av KRAV-certifierade
livsmedel. • Basinformation om andra miljömärkningar.
14.2 Hur du hanterar och säljer KRAV-produkter
Du kan sälja KRAV-certifierade produkter som är färdigförpackade, alltså förpackade av din producent eller leverantör, men du kan också sälja KRAV-certifierade produkter som är förpackade i butik, liksom omärkta produkter i lösvikt
över disk eller för självbetjäning.
14.2.1 Hantering
Hantera KRAV-certifierade produkter på ett sådant sätt att det inte finns någon risk
för att de KRAV-certifierade produkterna blandas samman med icke KRAV-certifierade produkter. Det är till exempel viktigt att ha en säker separation av konventionell och KRAV-certifierad frukt. Du får inte heller blanda ihop eller förväxla
KRAV-certifierade produkter med EU-ekologiska produkter.
14.2.2 Förädling och import
Om du förädlar (se definitioner) produkter i butiken ska du följa reglerna för förädlade KRAV-certifierade produkter i kapitel 9 som handlar om livsmedelsförädling.
228
Butik
Om du själv importerar eller för in ekologiska produkter eller ingredienser
från utlandet för att KRAV-märka dem så ska du följa reglerna i kapitel 16 som
handlar om import och införsel.
Innan du börjar marknadsföra produkter där du tillämpar reglerna i
kapitel 9 eller kapitel 16 så ska du anmäla det till ditt certifieringsorgan och få ett
nytt certifikat som omfattar även dessa regelkapitel.
14.2.3 Lösvikt för självbetjäning
Se till att det inte går att förväxla KRAV-certifierade produkter med icke
KRAV-certifierade produkter vid lösviktsförsäljning. När du hanterar KRAV-certifierade och icke KRAV-certifierade produkter i lösvikt parallellt och där produkterna inte går att skilja utseendemässigt från varandra så ska du hantera
dem så att det inte finns risk för att de blandas ihop med icke KRAV-certifierade
produkter och säkerställa att det är tydligt för kunden vilka produkter som är
KRAV-certifierade.
14.2.4 Lösvikt bakom disk
För att få hantera och sälja till exempel ost eller kött i lösvikt bakom disk ska du
säkerställa att det är tydligt för kunden vilka produkter som är KRAV-certifierade.
14.2.5 Butiksförpackat
Du får packa och packa om KRAV-certifierade produkter. Hantera produkterna
så att de inte blandas samman med eller kontamineras av produkter som inte är
KRAV-certifierade.
Rengör maskiner, redskap och ytor som kommer i kontakt med produkterna
innan du börjar hantera KRAV-certifierade produkter.
Du ska ha skriftliga rutiner som visar hur du uppfyller kraven ovan. Om det
passar kan rutinerna läggas in i egenkontrollprogrammet som din butik har för
att uppfylla livsmedelslagstiftningen.
14.2.6 Förpackningsmaterial
Utgått. Se regel 2.16 istället.
14.2.7 Rengöring, desinfektion och bekämpning
Utgått. Se regel 2.15 istället.
14.3 Märkning, skyltning och exponering
Skyltning och märkning är till för att det ska vara lätt att hitta KRAV-certifierade
produkter. Här finns de särskilda regler som gäller för KRAV-anslutna butiker. I
kapitel 1 finns regler för märkning som gäller alla KRAV-anslutna företag.
14.3.1 Märkning
Du får märka och förpacka KRAV-certifierade produkter med KRAVs märke. Du
kan även märka KRAV-certifierade varor med leverantörens namn om du har en
skriftlig överenskommelse med leverantören om det.
Butik
229
Om du har påsar eller annat särskilt packmaterial avsedda för att kunden ska
packa de KRAV-certifierade produkterna så ska du lägga fram påsarna eller packmaterialet intill de KRAV-certifierade produkterna. Den som handlar varorna ska
inte kunna misstolka för vilka produkter packmaterialet är tänkt.
14.3.2 Skyltning
Kunden ska tydligt se att butiken är KRAV-certifierad genom att skylt eller certifikat är väl exponerade i anslutning till entrén.
De KRAV-certifierade produkterna ska vara lättillgängliga och väl synliga för
kunden. Du ska exponera KRAV-certifierade produkter så att de inte kan förväxlas eller blandas ihop med icke KRAV-certifierade produkter.
I diskar med enbart KRAV-certifierade produkter får du skylta för alla produkterna gemensamt.
I diskar med lösviktsförsäljning av både KRAV-certifierade produkter och icke
KRAV-certifierade eller andra typer av ekologiska produkter så ska varje produkt
som är KRAV-certifierad vara tydligt skyltad eller märkt. Du ska skriva på skylten
vilken den ansvarige producenten är, om det inte framgår på annat sätt. Skylten
ska ha ett KRAV-märke.
14.3.3 Informationsplats
För att det ska vara lätt för kunden att hitta information om KRAV-certifierade
produkter ska du i butiken skapa en eller flera informationsplatser med information om KRAV och ekologisk produktion. Informationsplatserna ska finnas på en
plats i butiken som är väl synlig för kunden.
14.4 Dokumentation
Du ska ha dokumentation som visar att du uppfyller KRAVs regler. Du ska kunna
visa dokumentationen för ditt certifieringsorgan. Certifieringsorganet har rätt att
få den dokumentation de tycker att de behöver av dig för att de ska kunna bedöma om du uppfyller KRAVs regler. Du kan välja om du vill göra dokumentationen på papper eller elektroniskt.
Du ska löpande dokumentera vilka produkter och råvaror du köper in till
den KRAV-certifierade verksamheten i butiken, hur stora mängder, samt vilken
eller vilka leverantörer du har av KRAV-certifierade produkter. Du ska också
dokumentera hur mycket KRAV-certifierade varor du säljer. För produkter som
hanteras i lösvikt eller packas eller förädlas i butiken ska du kunna redovisa dokumentationen på produktnivå.
För att du ska kunna räkna inköpta råvaror och produkter som KRAV-certifierade måste det tydligt synas på fakturor eller följesedlar att produkterna är
KRAV-certifierade. Du ska spara dokumentationen i två år så att certifieringsorganet kan kontrollera den.
230
Butik
14.5 Minskad användning av fossila bränslen
Du ska arbeta för att minska användningen av fossila bränslen, till exempel olja,
bensin och naturgas.
14.6 Minskad energianvändning
Du ska arbeta för att effektivisera och minska energianvändningen. Detta kan du
redovisa till exempel som en del i ditt driftprogram.
14.7 Förnybar el
Den el som används ska till 100 procent komma från förnybara energikällor, till
exempel miljömärkt el. Detta gäller vid nytecknande av elavtal dock senast tre år
efter inträde i certifieringen. För producenter som var certifierade den 1 januari
2014 gäller byte till förnybar el senast den 1 januari 2017. Undantag medges för
butiker som inte kan påverka sitt elavtal.
14.8 Val av köldmedier
När du gör ny- eller återinvestering i kylanläggningar ska du välja anläggningar
med köldmedier som inte påverkar klimatet negativt. Du ska alltså inte välja till
exempel HFC-föreningar.
Butik
231
232
15
Restauranger
och storhushåll
Reglerna i detta kapitel omfattar alla former av storhushåll, restauranger och
caféer. Även mindre produktionsenheter som exempelvis gruppboenden och förskolor omfattas. I texten nedan används restauranger som samlingsbegrepp.
Observera att även icke certifierade restauranger har rätt att marknadsföra
KRAV-certifierat kaffe eller öl som serveras av annan aktör enligt regelavsnitt 1.7
Det här vill vi nå
En KRAV-certifierad restaurang ska bidra till en ökad tillgänglighet av KRAV-certifierade rätter och produkter genom:en garanterad omfattning av KRAV-certifierade livsmedelexponering av KRAVs namn och märkegoda kunskaper bland
personalen om KRAV och ekologisk produktionatt använda ingredienser med så
få tillsatser som möjligt
15.1 Allmänt
Restauranger som är anslutna till KRAV-certifiering har ett certifikat som anger
vilka av nedanstående regler de följer och vilken marknadsföring de därmed får
bedriva.
15.1.1 Inga rödlistade fiskar eller GMO-märkta livsmedel
Den här regeln gäller hela restaurangens verksamhet och inte bara den KRAV-certifierade delen:
• rödlistade fiskarter enligt Världsnaturfonden, se www.wwf.se ska inte
serveras
• inga livsmedel serveras som är märkta att de är framställda med GMO
15.2 Certifiering av storhushåll
För att göra det lättare att komma igång kan en restaurang gå in i KRAV-certifieringen på en låg nivå. Det är också tillåtet att till viss del använda andra
ekologiska eller MSC-certifierade livsmedel istället för KRAV-certifierade. Du kan
tillgodoräkna dig dessa eftersom de naturligtvis är väsentligt bättre än konventionella livsmedel, men också på grund av att många leverantörer kan behöva tid för
att bygga upp system för att särredovisa KRAV-certifierade livsmedel från andra
ekologiska.
Observera dock att MSC-certifierade produkter får inte innehålla tillsatser som
inte är tillåtna enligt KRAVs regler (se bilaga 2 och regel 17.6.2.6).
Observera också att restaurang som inte är MSC-certifierad får inte ange att
man serverar MSC-certifierad fisk eller i övrigt använda MSC:s namn.
15.2.1 Minsta andel KRAV-certifierade livsmedel
Du ska använda en miniminivå på årsbasis av KRAV-certifierade livsmedel (eventuellt delvis ersatta av andra ekologiska/MSC-certifierade livsmedel enligt 15.2.2).
Du ska kunna visa att du uppfyller minimikraven för en av tre nivåer. Vid revision
234
Restauranger och storhushåll
ska du redovisa andelen KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel
som köpts in under det senaste året för certifieringsorganet.
Nivå 1: Minst 25 % av totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade produkter. Alternativ: Av minst 15
livsmedel används endast sådana som är KRAV-certifierade/ekologiska/
MSC-certifierade och av dem ska minst två vara baslivsmedel. Livsmedlen ska registreras hos ditt certifieringsorgan enligt 15.2.4. Om en registrerad råvara tillfälligtvis saknas ska detta dokumenteras inför revision
och restaurangens gäster ska tydligt informeras.
Nivå 2: Minst 50 % av totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel.
Nivå 3: Minst 90 % av totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel
15.2.2 Användning av andra ekologiska eller MSC-certifierade livsmedel samt vilt
Animaliska livsmedel från lantbruksdjur ska alltid vara KRAV-certifierade för att
tillgodoräknas. Detta gäller även charkuterier och andra förädlade animaliska
livsmedel liksom mjölk- och äggprodukter. För övriga livsmedel gäller att
ekologiska livsmedel som inte är KRAV-certifierade eller MSC-certifierade livsmedel också får räknas in i kvoten. Dock ska minst 50% av livsmedlen i kvoten vara
KRAV-certifierade. Detta verifieras vid revision genom att antal KRAV-certifierade
livsmedel och andra ekologiska livsmedel räknas i restaurangen just vid revisionstillfället. Vilt som inte är uppfött i hägn får användas utan att räknas med vid
beräkning av KRAV-godkänd andel av inköpta råvaror. Ren räknas inte som vilt.
15.2.3 Redovisning av inköp
Ekonomisk redovisning eller leverantörsstatistik ska vara utformad så att inköpta
KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel redovisas för sig samt
att de totala inköpen av livsmedel till den del av verksamheten som KRAV-certifieras räknas för sig. Har du tillgång till KRAV-certifierade varor som inte inköps
får du tillgodoräkna dem till ett skattat marknadspris. Du kan också lägga upp
ett eget system för att redovisa inköpen. Ditt certifieringsorgan måste godkänna
att det är trovärdigt.
15.2.4 Registrering av livsmedel som helt bytts ut till KRAV-certifierade produkter
Restauranger som vill uppnå KRAV-certifiering nivå 1 genom att helt byta till
KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade produkter för minst 15 stycken
utvalda livsmedel ska registrera dessa hos certifieringsorganet. Alla förändringar av detta urval ska anmälas till certifieringsorganet.Om ett sådant registrerat
livsmedel tillfälligt inte finns att tillgå, ska avvikelsen dokumenteras och orsaken
till detta bevaras för revision.
Restauranger och storhushåll
235
15.2.5 Registrering av livsmedel för restauranger som ingår i en kedja som är
certifierad enligt kapitel 19
Restauranger som ingår i en kedja som är certifierad enligt kapitel 19 behöver inte
anmäla förändringar i urvalet av registrerade livsmedel enligt regel 15.2.4. Kedjan
får istället upprätta egna interna rutiner som säkerställer att nivå 1 i 15.2.1 alltid
är uppfylld och att gästerna alltid får korrekt information om vilka livsmedel som
är KRAV-certifierade. Kedjan ska ha central dokumentation om vilka livsmedel
som är registrerade på varje enhet.
15.3 Certifiering av del av verksamhet
Du kan certifiera hela verksamheten eller delar av den. Om bara en del av verksamheten är certifierad ska det klart framgå av certifikat och marknadsföring
vilken del som avses. Bokföringen måste vara utformad så att inköp av livsmedel
till denna del av verksamheten kan summeras från separata konton eller leverantörsstatistik. Detta innebär att exempelvis enbart frukost kan certifieras.
15.4 Miljöpolicy
Ditt företag ska ha en miljöpolicy och årligen göra en översyn över vilka miljöförbättrande åtgärder ni kan genomföra. I den policyn ska ingå att:
• källsortering och återvinning av avfall genomförs i de kommuner där det
är möjligt
• systematiskt arbete för att minska antalet tillsatser i maten, utöver de som
godkänns i KRAV-reglernas bilaga 3, ska genomföras
• systematiskt arbete för att öka andelen KRAV-certifierade råvaror ska
genomföras
15.5 Regler i andra kapitel
Du ska följa reglerna i kapitel 1 (speciellt 1.1, 1.2, 1.6 och 1.9) och 2. Om du
importerar produkter kan du räkna dem som KRAV-certifierade om de uppfyller
reglerna i kapitel 16.
15.6 Personalens kunskaper
Den personal som hanterar KRAV-certifierade livsmedel ska ha goda kunskaper om
ekologisk produktion och KRAV. Det ska alltid finnas personal i restaurangen under
tillagning och servering som genomgått utbildning om KRAV och ekologisk produktion eller studerat KRAVs särskilt framtagna skriftliga informationsmaterial. Ny
och tillfällig personal ska informeras om vilka i personalen som har denna kunskap.
All relevant personal ska kunna besvara frågor om vilka ingredienser som är
KRAV-certifierade, ekologiska eller MSC-certifierade och om ingrediensers ursprung.
Personal som genomgått utbildning ska kunna visa ett utbildningsintyg. Perso-
236
Restauranger och storhushåll
nal som läst den skriftliga informationen ska ha signerat ett utskrivet exemplar av
informationen.
Informationen ska innehålla följande moment:
1. Basinformation om ekologisk produktion och vad den syftar till
2. Allmän information om KRAVs regler, KRAVs målsättning och
KRAVs mervärden
3. Information om rutiner för särhållning av KRAV-certifierade
produkter i restaurangen
4. Information om märkning och marknadsföring av KRAV-certifierade
livsmedel
5. Basinformation om andra miljömärkningar
15.7 Gruppcertifiering
Förutsättningen för en gruppcertifiering är att det finns ett fungerande system för
gemensamma/centraliserade inköp och för dokumentation, (se även regel 2.3.3).
Exempel där det är möjligt att gruppcertifiera kan vara en kommun, ett landsting,
en förvaltning eller en restaurangkedja.
Senast från och med 1 januari 2014 ska du följa reglerna i kapitel 19 "Certifiering av kedjor" som då ersätter reglerna i avsnitt 15.7.
15.7.1 Kvalitetssystem
Gruppen ska ha ett internt system för att följa upp att de olika enheterna följer
Regler för KRAV-certifierad produktion. Det är lämpligt att implementera systemet i det befintliga kvalitetsledningssystemet eller motsvarande. I systemet ska
det ingå en årlig internrevision av att alla enheter följer reglerna. I systemets redovisning ska det framgå när avvikelser inträffar, vad som har inträffat och hur det
åtgärdats. Den interna dokumentationen ska vara tillgänglig för certifieringsorganet vid revision och den ska sparas minst två år.
15.7.2 Alla måste göra lika
Certifieringen måste vara lika inom alla enheter i verksamheten som du anslutit
till certifiering, så att en trovärdig och smidig revision är möjlig.
15.7.3 Revision
Certifieringsorganet genomför revisionen i huvudsak på ditt huvudkontor/inköpsavdelning eller motsvarande och gör dessutom stickprovsrevisioner på de olika
enheterna. Under det första året ska en femtedel av enheterna revideras. För grupper med färre än tio restauranger ska minst två besökas. Om inga större avvikelser noteras ska besöksfrekvensen vara sådan att alla enheter har besökts efter åtta
år. För restauranger som får en större avvikelse ska frekvensen ökas.
15.7.4 Certifikatet
Certifikatet ska ange alla enheter som ingår i gruppcertifieringen. Du ska anmäla
till certifieringsorganet om enheter tillkommer eller utgår ur certifieringen.
Restauranger och storhushåll
237
15.8 Tillfällig certifiering
Du som normalt inte är certifierad enligt detta kapitel kan få en tillfällig certifiering vid evenemang som mässor, festivaler och liknande, trots att du under övrig
tid inte följer reglerna i detta kapitel.
15.8.1 Kontakta ett godkänt certifieringsorgan
Du ska kontakta ett godkänt certifieringsorgan som vid enstaka tillfällen kan
bevilja dig en tillfällig certifiering för att servera KRAV-godkända livsmedel. Hör
av dig i god tid och ange på vilken nivå du uppfyller reglerna i avsnitt 15.2, kravet på miljöpolicy i avsnitt 15.4, kompetenskraven i avsnitt 15.6 samt tillämpliga
delar av kapitel 2. Import och införsel kan inte godkännas under ”tillfällig certifiering” och inte heller gruppcertifiering. Angående märkning och marknadsföring
se kapitel 1.
238
Restauranger och storhushåll
16
Import och införsel
av produkter eller råvaror
KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas
andel av konsumtionen och utbudet.
För att du ska få KRAV-märka produkter som har certifierats enligt andra
regelverk så måste de ha producerats enligt regler som överensstämmer med eller
motsvarar KRAVs regler. När KRAV bedömer om ett annat regelverk uppfyller
detta tar KRAV hänsyn till IFOAMs* principer för ekologisk produktion och
KRAVs mål med ekologisk produktion. Dessutom ska kvalitetssystemet hos de
certifieringsorgan som utför certifieringen vara tillförlitligt.
Ekologiska regler kan skilja mellan områden med olika traditioner, klimat
och förutsättningar. Därför kan KRAV acceptera att regler som tillämpas i andra
länder leder fram till en KRAV-märkning, trots skillnader i regelverken. Det är däremot inte rimligt att svensk ekologisk produktion certifierad enligt andra regler
än KRAVs ska kunna KRAV-märkas i ett senare led.
Det finns fler tilläggsregler för produkter från ekologisk djurhållning än från
växtodling eftersom skillnaderna mellan KRAVs regler och EU:s förordning är
större inom djurhållning.*International Federation of Organic Agriculture Movements.
Läsanvisning
I detta kapitel kan du läsa om reglerna för att importera eller föra in produkter
och råvaror för att KRAV-märka dem. Vill du sätta KRAVs märke på produkten
hos en leverantör utanför Sverige som inte är KRAV-certifierad måste du först
skriva ett avtal enligt regelavsnitt 2.11 om avtal med tredje part. En förutsättning
för ett sådant avtal är att leverantören certifieras enligt ett annat ekologiskt regelverk. Kapitlet tar även upp de fall då det saknas ett erkänt regelverk och vilka
möjligheter du har att ansöka till KRAV om att få regler erkända.
Tänk särskilt på
Innan du börjar marknadsföra en produkt ska alla relevanta regler i KRAVs regelverk vara uppfyllda. Du ska registrera produkten på KRAVs hemsida.
Du får inte KRAV-märka produkter som är producerade i Sverige och certifierade enligt ett annat ekologiskt regelverk än KRAVs regler.
16.1 KRAV-märkning vid import och införsel av
produkter och råvaror
För att du ska kunna KRAV-märka importerade eller införda produkter och råvaror ska de ha ett aktuellt certifikat enligt förordning (EG) nr 834/2007. För att få
kalla produkten ekologisk måste den uppfylla förordning (EG) nr 834/2007.
Du ska dessutom ha dokumentation som visar att råvarorna och produkterna
uppfyller de tillägg som specificeras i avsnitt 16.2, nedan.
Har produkten dessutom en IFOAM-ackrediterad certifiering är flera av til�-
240
Import och införsel av produkter eller råvaror
läggskraven redan uppfyllda. I avsnitt 16.2 kan du se vilka av tilläggskraven som
du måste dokumentera också för produkter som har en IFOAM-ackrediterad
certifiering.
16.1.1 Importintyg behövs ibland
När du importerar produkter från länder utanför EU och EES-området måste du
ansöka om importtillstånd om inte landet eller certifieringsorganet erkänts av
EU-kommissionen.
Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida.
16.1.2 Kontrollintyg behövs alltid
Om du importerar produkter från 3:e land, alltså utanför EU och EES, ska du
alltid få med ett kontrollintyg. Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida.
16.2 Tilläggskrav
Här hittar du de tilläggskrav som ska uppfyllas för att du ska få KRAV-märka
olika EU-ekologiska produkter.
16.2.1 Tilläggskrav för samtliga produkter
Dessa tilläggskrav ska alltid uppfyllas.
16.2.1.1 Social rättvisa (se även regel 2.13)
Följande punkter ska uppfyllas i alla led i produktionen:
• Producenten ska ha en skriftlig policy om social rättvisa. Undantagna
från dokumentationskravet är producenter med färre än 10 anställda
samt de som verkar i länder där relevanta frågor om social rättvisa regleras i gällande lagstiftning
• Produkter kan inte KRAV-certifieras om brott mot mänskliga rättigheter eller tydliga fall av social orättvisa förekommer i samband med
produktionen
• Producenten får inte använda tvingad eller ofrivillig arbetskraft
• Producenten ska behandla sina arbetstagare lika, ge dem samma möjligheter och inte agera diskriminerande
• Producenten ska möjliggöra för anställda minderåriga att delta i grundläggande utbildning
• Arbetstagare inom den ekologiska produktionen ska ges möjlighet att
organisera sig och har rätt att förhandla kollektivt.
16.2.1.2 Dokumentera sociala villkor
Du ska kunna visa dokumentation på att punkterna ovan följs i samband med
produktion av KRAV-certifierade råvaror och produkter. Det gäller för alla led i
produktionen men du behöver inte kunna visa upp dokumentation från producenter med färre än 10 anställda samt de som verkar i länder där policy om social
rättvisa regleras i landets lagstiftning.
Import och införsel av produkter eller råvaror
241
16.2.1.3 Bevarande av urskogar och naturskogar
Uppodling, eller annan varaktig förändring, av urskogar eller naturskogar är inte
tillåten. Uppodling före 1990 accepteras på grund av svårigheten att kontrollera
längre tillbaka.
16.2.2 Tilläggskrav för vegetabiliska produkter
Tilläggskraven rör groddar, växthusprodukter och produkter från vildväxande
produktion.
16.2.2.1 Groddar
Vid odling av groddar ska utsädet vara ekologiskt.
16.2.2.2 Växthus
Vid odling i växthus ska en av följande två regler vara uppfylld:
• Den sammantagna årliga energianvändningen för uppvärmning, kylrum,
belysning samt tillverkning av CO2 ska till 80 % utgöras av icke-fossila
bränslen eller spillvärme.
• Fossil energi får uppgå till högst 2,5 kWh/m2 och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden.
16.2.2.3 Vildväxande produktion
Denna regel uppfylls av produkter certiferade enligt ett IFOAM-ackrediterat
regelverk.
Tilläggskraven är:
• Insamlandet får inte på ett påtagligt sätt ha negativ påverkan på människors levnadssätt eller möjlighet att finna försörjning. Hänsyn ska tas till
lokala traditioner och de människor som bor i området.
• De arter som ska insamlas får inte vara föremål för internationella bevarandeprogram eller på annat sätt vara föremål för restriktioner som visar
att skörd är olämplig. För arter som finns upptagna på CITES (The Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and
Flora) krävs att den anslutne följer dess föreskrifter.
• Arter som nationellt, i aktuellt land, är rödlistade och angivna som hotade arter får inte insamlas.
16.2.3 Tilläggskrav för animaliska produkter
Tilläggskraven gäller också produktion som är certifierad enligt ett IFOAM-ackrediterat regelverk
16.2.3.1 Djurhållning
Naturligt beteende
De olika djurslagen ska kunna få utlopp för sina specifika behov och beteendemönster. Utöver vad som anges i förordningen (EG) nr 834/2007 eller IFOAM
Standards ska följande tilläggskrav uppfyllas:
242
Import och införsel av produkter eller råvaror
• Moderdjur ska ges möjlighet till avskildhet vid förlossning. Ungar och
moderdjur ska ha möjlighet till en nära kontakt under ungarnas första
levnadstid.
• Lamm och killingar ska dia minst 3 dygn. Kalvar ska dia minst ett dygn,
alltså minst 24 timmar.
• Suggor ska grisa avskilt i skydd, till exempel i grisningshydda. Grisning
får ske inomhus om suggan där har tillräcklig frihet och yta för bobyggnad och riklig tillgång på bobyggnadsmaterial.
• Grisar ska ha tillgång till för dem naturlig sysselsättning såsom att böka
och ha ett aktivt födosöksbeteende genom till exempel vallbrott, skogsmarksberedning, trädesbearbetning och vintertid även bökning i djup
ströbädd.
• Under den varma årstiden ska grisar ha tillgång till gyttjebad eller annan
vattensvalka.
• Höns och kycklingar ska ha tillgång till sandbad.
Bete
Följande tilläggskrav ska uppfyllas:
• Under vegetationsperioden ska alla djurslag ha tillgång till bete under
större delen av dygnet. Fjäderfä får hållas inne nattetid.
Undantag från kraven på tillgång till bete medges för:
• Kalvar (nötkreatur) yngre än 6 månader.
• Djur som ska slaktas inom en månad från vegetationsperiodens början.
• Tjurar, baggar, bockar och galtar för avel.
Tillfälliga undantag från kraven på tillgång till bete kan göras vid:
•Betäckning
•Insemination
•Förlossning
•Sjukdom
• Allvarliga insektsangrepp
• Extrem väderlek
• Slakt – högst 2 veckor före slakt
Självförsörjning med foder
För grisar och fjäderfä ska minst 50 % av fodret produceras på den egna gården
eller i samarbete med en eller flera grannar. Foder ska bytas mot gödsel, se reglerna 5.7.1; 5.7.1.2 och 5.7.2.
Operativa ingrepp
Utöver vad som anges i förordningen (EG) nr 834/2007 eller IFOAM Standards
ska följande tilläggskrav uppfyllas:
• Kupering av svansar eller mulesing (avlägsnande av hudveck) på får är
inte tillåtet.
Import och införsel av produkter eller råvaror
243
• Det är tillåtet att kastrera grisar som är yngre än sju dagar men endast
om de bedövas och ges smärtstillande medel vid ingreppet.
• Det är inte tillåtet att trimma näbbar på fjäderfä.
Karenstid
Om allopatiska läkemedel som har en fastställd karenstid på 0 dagar används, ska
48 h karenstid tillämpas. 16.2.3.2 Slakt
Utöver vad som anges i förordning (EG) nr 834/2007 eller IFOAM Standards ska
följande tilläggskrav uppfyllas:
• All hantering inklusive transport i samband med slakt skall utföras under
lugna och värdiga former och med ett minimum av fysiska och psykiska
påfrestningar för djuret.
• Djur som skall KRAV-märkas måste levandebesiktigas av veterinär. Djur
som vid levandebesiktning, eller vars slaktkropp, får anmärkningar som
tyder på bristande djurskydd får inte märkas.
• Etablerade djurgrupper skall hållas samman under transport, uppstallning
och bedövning. Olika djurgrupper skall hållas åtskilda, så att de inte oroas av varandra. Vid väntetid skall djur ha grovfoder i tillräcklig mängd
och tillgång till vatten.
• Djurens naturliga beteende skall utnyttjas vid drivning, till exempel genom att gruppen hålls samman, att de får gå från mörker till ljus eller
följa ledardjuret. Elpådrivare får inte användas.
• Varje djur ska bedövas före slakt. Bedövningens effekt skall kontrolleras
på varje enskilt djur. Detta skall göras omgående efter bedövning och före
avblodning.
• Avblodning och vidare hantering av slaktkroppen skall göras utan att
obedövade djur uppmärksammar det.
• Manuell kontroll av att djuret är dött skall göras efter avblodning innan
vidare hantering får ske.
16.2.3.3 Vattenbruk
Produkter som certifierats enligt förordning (EG) nr 834/2007 eller enligt
IFOAM-ackrediterad certifiering kan KRAV-märkas, förutom jätteräkor, alltså
storvuxna tropiska räkor, som inte får KRAV-märkas oavsett om de är odlade
eller vildfångade.
Trots detta får odlade räkor som är direktcertifierade enligt KRAVs regler i
kapitel 7, vattenbruk, och vildfångade räkor som har certiferats av ett regelverk
som erkänts av KRAV, KRAV-märkas.
16.2.4 Tilläggskrav för förädlade produkter
Tilläggskraven gäller produkter som certifierats enligt förordning (EG) nr
834/2007.
Obs! Fortsätter på nästa sida.
244
Import och införsel av produkter eller råvaror
• Samtliga ingredienser ska uppfylla övriga tilläggskrav i regelavsnitt 16.2.
•Tillåtna tillsatser anges i bilaga 2. Tillåtna processhjälpmedel anges i
bilaga 8 till förordningen (EG) nr 889/2008.
• KRAV tillåter inte processer som leder till uppkomst av naturfrämmande
molekyler.
• Filtreringsteknik som leder till kemiska förändringar på molekylär nivå
tillåts endast efter särskild prövning. IFOAMs regler för prövning av
livsmedelstillsatser och processhjälpmedel ska användas också som grund
för denna prövning.
• Filtreringsutrustning får inte påverka produkten negativt.
16.3 KRAV kan erkänna andra regelverk
Utöver de IFOAM-ackrediterad certifiering och certifiering enligt (EG) nr
834/2007 kan KRAV erkänna andra regelverk. Ett regelverk kan erkännas som
överensstämmande eller motsvarande delar av KRAVs regler, eller KRAVs regler i
sin helhet. Ett exempel är Fairtrade-märkta produkter. De räknas som att de uppfyller KRAVs regel 16.2.1.1. Men för att få KRAV-märka en sammansatt produkt
ska minst 95 % av ingredienserna uppfylla regel 16.2.1.1 och 16.2.1.2. För att
en produkt ska få KRAV-märkas måste produkten också ha producerats enligt ett
ekologiskt regelverk.
När KRAV erkänner nya regelverk lägger KRAV ut information om det på sin
webbplats www.krav.se. Du kan som KRAV-ansluten ansöka till KRAV om att få
ett regelverk erkänt och publicerat.
16.4 KRAV kan återkalla erkännandet
KRAV har rätt att återkalla erkännandet av enskilda regelverk om det ändras.
KRAV kan också meddela att ett visst certifieringsorgans arbete inte accepteras
om certifieringorganet arbetar på ett sådant sätt att KRAVs trovärdighet kan
hamna i fara.
16.5 Regler i andra kapitel som ska följas
Alla tillämpliga regler i kapitel 1 och 2 gäller även för certifiering av import och
införsel.
Import och införsel av produkter eller råvaror
245
246
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014
17
Fiske
KRAVs regler för fiske omfattar alla delar av kedjan från fartyget och fiskemetoderna till förädlingen och detaljhandeln. Spårbarheten löper som en röd tråd
genom reglerna. Det är den som gör att konsumenten i slutänden kan veta varifrån fisken kommer och att den har fiskats, hanterats och förädlats enligt KRAVs
regler. Spårbarheten märks tydligast i reglerna om fiskefartyget, fiskemetoderna
samt landning och förädling.
Spårbarheten med strikta rutiner för hur aktörerna ska märka, sortera och
dokumentera sina produkter lägger grunden för konsumenternas förtroende för
KRAV-märket. Men reglerna innehåller också regler för hur KRAV själva och de
behöriga certifieringsorganen ska arbeta för att säkerställa sitt oberoende och en
hög kvalitet i arbetet. Dessa regler är också en viktig del i att bygga förtroendet
för KRAV-märkningen.
Reglerna behandlar också hur det går till att godkänna ett bestånd för
KRAV-certifierat fiske. Ett bestånd är en avgränsningsbar grupp av fiskar av samma art som har ett gemensamt fortplantningsområde. KRAV bedömer då beståndet utifrån beståndets storlek, fiskets omfattning, redskap och metoder, fiskens
förmåga att reproducera sig och risken för att fisken innehåller skadliga miljöföroreningar.
Reglerna om fiskefartyget och fiskemetoderna handlar till exempel om vilken utrustning som är tillåten och vilka rutiner och vilken dokumentation som
krävs för att kunna uppfylla kraven på spårbarhet. Reglerna om fiskemetoderna
fokuserar också på att undvika spökfiske, det vill säga att förlorade fiskeredskap
fortsätter att fånga och döda under lång tid därför att de är tillverkade av nästan
oförstörbara material. Dessutom behandlar reglerna frågan om att undvika att
man fångar djur som man inte vill fånga, både däggdjur och fåglar men även
fiskar – så kallad bifångst.
Läsanvisning
Varje avsnitt i kapitlet börjar med ett stycke under rubriken ”Det här vill vi nå”
som beskriver syftet med reglerna. Efter syftet följer en överblick över reglerna i
avsnittet. Den beskriver vad reglerna i avsnittet handlar om. Därefter följer ”Tänk
särskilt på” som tipsar den KRAV-anslutne om viktiga saker som gäller för just
det avsnittet.Avsnitt 17.1 och 17.2 gäller organisationer utanför fiskeföretaget,
medan 17.3 och framåt gäller för företagen inom fiskeproduktionen.
17.1 Allmänna regler
Det här vill vi nå
Reglerna ska utveckla fiskenäringen mot ett hållbart fiske och en hållbar förädling. De behöriga certifieringsorganen ska med mycket hög säkerhet kunna kontrollera att de KRAV-anslutna följer reglerna i alla led. Då blir reglerna ett effektivt
verktyg för att utveckla den hållbara fiskerinäringen.
Konsumenterna ska kunna lita på KRAV-märkningen. Då främjar och underlättar reglerna handel med KRAV-certifierade fisk- och skaldjursprodukter.
248
Fiske
Det ska vara tydligt för var och en hur KRAV och de behöriga certifieringsorganen fattar sina beslut om att certifiera fiskeriverksamheten. Reglerna ska också
göra det tydligt vem som fattar besluten.
Överblick över reglerna
Kompetenskraven i dessa regler ser till att KRAV och de behöriga certifieringsorganen upprätthåller ett system som garanterar deras oberoende och kompetens.
Reglerna om kvalitetssäkring handlar om hur du ska tillämpa reglerna, vilka
fiskevatten de gäller för och vilka regler som gäller när du marknadsför och märker produkterna.
Reglerna är utvecklade för nordiska förhållanden och är inte utprovade för
andra områden.
17.1.1 Hur du tillämpar reglerna
Du ska tillämpa reglerna för KRAV-certifierat fiske i sin helhet. Du kan också
tillämpa reglerna tillsammans med andra frivilliga märkningssystem.
17.1.2 Certifieringsorganens statistik över bifångster
Certifieringsorganen ska föra statistik över bifångster av marina däggdjur och
fåglar. KRAV ska offentliggöra statistiken varje år.
17.1.3 Märkning och marknadsföring
Förutom vad som anges i kapitel 1 gäller att en certifiering enligt reglerna för
KRAV-certifierat fiske får kallas ”KRAV-certifiering”, ”KRAV-godkänd enligt
regler för KRAV-certifierat fiske”. En produkt som kommer från en certifierad
verksamhet och uppfyller alla delar av reglerna i kapitel 17 får marknadsföras
som ”från ett KRAV-certifierat fiske”.
17.2 Ansökningsprocessen
Det här vill vi nå
Bedömningen av ett bestånd inför ett eventuellt godkännande av beståndet för
KRAV-certifierat fiske ska vila på bästa tillgängliga vetenskapliga data.
Det ska vara tydligt för var och en hur KRAV fattar sina beslut om att godkänna ett bestånd. Var och en ska också ha möjlighet att ge sina synpunkter på
förslag till beslut och på det underlag som förslaget grundas på. Reglerna ska
också göra det tydligt vem som fattar besluten.
Överblick över reglerna
• Reglerna om ansökan handlar om att bedöma ett fiskebestånd och föreslagna fiskemetoder.
• Reglerna handlar också om vem som är ansvarig för att lämna information samt om avgifter för ansökan.
Fiske
249
• Reglerna omfattar även fiskekommitténs uppgifter och arbetssätt när de
bedömer bestånd och fiskemetoder.
• Reglerna om KRAVs beslut om certifierat fiske beskriver beslutsordningen
och bestämmelserna för yttranden, offentlighet, tidsgränser och överklagan.
Tänk särskilt på
• Det är du som vill få en produktion KRAV-certifierad som är skyldig att
visa att den uppfyller kraven. Därför är det du som vill få ett bestånd
certifierat som ska leverera fakta och betala för arbetet att bedöma beståndet.
• Det är KRAV som beslutar om att godkänna bestånd för fiske och fiskemetoder.
• Godkända certifieringsorgan utför och godkänner certifieringen av enskilda fartyg. Det innebär att flera fartyg kan fiska på ett godkänt bestånd.
Du som vill börja fiska på ett godkänt bestånd behöver då bara kontakta
ett godkänt certifieringsorgan för att få fartyget certifierat, du behöver
inte få själva beståndet godkänt.
17.2.1 Information i ansökan
Du kan ansöka om att KRAV bedömer ett fiskbestånd enligt dessa regler om du
vill bedriva certifierat fiske där och om vi inte har bedömt beståndet tidigare. Du
kan också ansöka om att vi bedömer ett bestånd på nytt när ett gammalt beslut
upphör att gälla. Det är du som ansöker som ansvarar för fiskekommittén får den
information den anser att den behöver för att kunna bedöma beståndet.
KRAV har på sin hemsida en ansökningsblankett med en checklista över dokument som behövs för att bedöma bestånd.
Fiskekommittén får också begära in kompletterande information om det aktuella beståndet och om de föreslagna metoderna och redskapen, om de anser att
det behövs.
17.2.2 Avgift för ansökan
KRAV tar ut en avgift som täcker kostnaderna för att bedöma beståndet.
17.2.3 Fiskekommitténs handläggning av ansökan
Reglerna handlar om fiskekommitténs uppgifter och arbetssätt.
17.2.3.1 Fiskekommitténs uppgifter
Fiskekommitténs huvuduppgift är att ge råd till KRAV om huruvida de ska
godkänna fiske på angivna bestånd och med angivna metoder eller inte. KRAVs
styrelse utser fiskekommittén.
17.2.3.2 Fiskekommitténs arbetssätt
Fiskekommittén ska ha en dokumenterad och offentlig arbetsordning i enlighet
med IAR eller ISO 65. Fiskekommittén ska vara enig i sitt beslut.
250
Fiske
17.2.3.3 Fiskekommitténs sammansättning
En forskare med dokumenterade kunskaper i marin ekologi ska leda fiskekommittén. Fiskekommittén ska som helhet vara kompetent att bedöma fiskets effekter på den marina miljön. I kommittén ska därför finnas kompetens inom marin
ekologi, fiskeribiologi, miljövård, etologi, fiskemetoder och redskapsutveckling.
Fiskekommittén ska också ha erfarenhet av fiske och ha kompetens inom miljömärkning av livsmedel. Fiskekommittén kontaktar de övriga experter som
behövs. KRAVs styrelse ska finnas representerad i fiskekommittén.
17.2.4 Beslut
Reglerna om KRAVs beslut om certifierat fiske beskriver beslutsordningen och
bestämmelserna för yttranden, offentlighet, tidsgränser och överklagan.
17.2.4.1 Beslut av KRAV
KRAV beslutar om vilka bestånd som ska vara öppna för certifierat fiske. KRAV
beslutar också om vilka metoder och redskap som får användas i det certifierade
fisket på bestånden.
17.2.4.2 Yttrande från intressenter
Innan KRAV fattar beslut om att tillåta eller inte tillåta ett certifierat fiske ska de
berörda intressenterna få tillfälle att yttra sig över förslaget. Intressenterna ska
också ha tillgång till fiskekommitténs råd när de yttrar sig om förslaget till beslut.
Det innebär att kommitténs råd ska skickas med förslaget.
17.2.4.3 Offentliggöra beslut
KRAV ska publicera sina beslut om att tillåta fiske på ett bestånd på sin webbplats. Besluten ska innehålla svar på följande frågor:
• Vilket bestånd är godkänt?
• Var är det tillåtet att fiska?
• Vilka redskap och metoder är tillåtna?
• Vilka andra begränsningar gäller?
17.2.4.4 Tidsbegränsningar
Besluten om att ett bestånd ska vara öppet för certifierat fiske gäller normalt i tre
år. I exceptionella fall kan KRAV ompröva ett beslut innan de tre åren gått. Det
kan till exempel hända om vetenskapliga undersökningar visar att beståndet är
överexploaterat eller att de godkända metoderna och redskapen medför allvarliga
effekter på ekosystemen eller att fisket medför oacceptabla bifångster.
17.2.4.5 Du kan överklaga beslut
Du kan överklaga KRAVs beslut om att certifiera eller inte certifiera ett fiske. Du
överklagar då till KRAVs styrelse och inom tre veckor efter att KRAV offentliggjort beslutet.
Fiske
251
17.3 Beståndet
Det här vill vi nå
Reglerna ska leda till att certifierade fisken bara ska ske på bestånd som är långsiktigt hållbara. Fisket ska också ske på ett sätt så att det inte överskrider den
förmåga beståndet har att reproducera sig självt. Fisket får alltså inte göra att
beståndet långsiktigt minskar. KRAV-certifierad fisk ska inte överskrida gränsvärden för främmande ämnen och miljögifter. Redskapen ska vara utformade så att
de inte hotar beståndets hållbarhet eller orsakar långvariga skador i miljön.
Överblick över reglerna
Vi vet för närvarande inte allt om något fiskbestånd. Vi tror inte heller att alla
bestånd kan bedömas efter samma kriterier, eftersom de biologiska förutsättningarna varierar för mycket. Det bästa vi kan göra är att sätta samman en fiskekommitté med hög kompetens, ge den riktlinjer och cirkulera kommitténs slutsats för
kommentarer. Detta avsnitt innehåller riktlinjerna för fiskekommitténs bedömning av statusen på bestånd.
KRAV ska grunda bedömningen på de fakta som finns om beståndet, om redskapen och metoden samt ta hänsyn till försiktighetsansatsen och ICES råd.De aspekter som KRAV bedömer utifrån är:
• fiskets omfattning
• fiskens reproduktion
• redskap och metoder
• främmande ämnen.
Miljögifter är ett komplext problem i nordiska vatten. I första hand gäller detta
tungmetaller och dioxiner. Därför bedömer KRAV särskilt beståndets belastning
av miljögifter och främmande ämnen.
17.3.1 Bedömning av ett bestånd
Reglerna i detta avsnitt handlar om hur olika omständigheter påverkar KRAVs
bedömning och om vilka grunder KRAV ska bygga sin bedömning på.
17.3.1.1 Grund för bedömning
Bedömningen ska grunda sig på tillgängliga data och relevant kunskap om beståndet, om metoden och redskapen. Fiskekommittén får avråda från fiske om de
anser att kunskaperna om dessa områden är otillräckliga.
17.3.1.2 ICES råd
Fiskekommittén ska ta hänsyn till ICES råd om ICES har bedömt beståndet tidigare. Fiskekommittén ska visa på vilket sätt den har tagit hänsyn till ICES råd i sitt
eget förslag till beslut.
17.3.1.3 Försiktighetsansatsen
KRAV ska tillämpa försiktighetsansatsen när de bedömer ett bestånd. Försiktig-
252
Fiske
hetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller irreversibla
effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem. Regelverket innebär att fiskeförvaltningen ska värdera och ta hänsyn till påverkan på
fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske.
17.3.1.4 Fiskets omfattning
Det samlade fisket på beståndet får inte överstiga produktionsförmågan i de marina ekosystemen eller äventyra balansen i dem.
17.3.1.5 Säkra beståndet långsiktigt
Försiktighetsansatsen innebär att fisket inte får medföra att beståndet långsiktigt minskar. KRAV kan tillåta ett certifierat fiske om vi bedömer att beståndet
är inom biologiskt säkra gränser. Biologiskt säkra gränser innebär att beståndet
måste innehålla en minsta kritisk lekbiomassa och att fisket inte får överstiga
en högsta kritisk dödlighet. Biologiska kriterier ska vara utgångspunkter för att
bedöma denna lekbiomassa och fiskdödlighet.
17.3.1.6 Redskap och metoder
Fiskekommittén ska avgöra vilka redskap och metoder som får användas i fisket
på ett visst bestånd. Redskapen ska i huvudsak fånga könsmogna individer av
målarten men samtidigt sortera ut undermåliga, till exempel för små, individer.
Fiskemetoder som ger långvariga eller permanenta skador i miljön kan inte godkännas. Det kan till exempel handla om skador på korallrev eller andra särskilt
känsliga biotoper.
17.3.1.7 Främmande ämnen
Fiskekommittén får avråda från att godkänna ett bestånd på grund av att det
finns höga halter av främmande ämnen i beståndet. Sveriges och Finlands undantag i artikel 1 i Kommissionens Förordning 466/2001 gäller inte främmande ämnen i fisk och skaldjur från bestånd som KRAV godkänner för fiske enligt dessa
regler. De högsta tillåtna halterna definieras i förordningens bilaga.
17.3.1.8 Lever och rom
Lever och rom av fisk från Östersjön, Bottenhavet och Finska viken får inte säljas
som KRAV-certifierad.
17.4 Fiskefartyget
Det här vill vi nå
Den KRAV-anslutne fartygsägaren ska planera verksamheten och driva fiskefartyget så att fartyget påverkar miljön så lite som möjligt. Fartyget påverkar miljön genom driften (bränsle, underhåll med mera) och aktiviteter (fisket och transporten).
KRAVs regler säkerställer också att besättningen och ägaren har den kompetens som behövs för att minimera fartygets miljöpåverkan.
Fiske
253
Överblick över reglerna
Reglerna om fiskefartyget handlar om vem som certifierar ett fartyg och vilka
krav på utrustning, rutiner och dokumentation som gäller för fartyget. Vi lägger
tonvikten på grundläggande funktioner som kompetensutveckling, att följa gällande lagar och andra åtgärder som på lång sikt bör minska effekterna på miljön.
Orent bränsle och tvåtaktsteknik orsakar stora utsläpp och därför är de inte tillåtna i KRAVs regler. Vissa bottenfärger är så giftiga att de inte heller är tillåtna. De
giftigaste är helt förbjudna i Sverige, men vi nämner dem ändå i reglerna eftersom
de kan vara tillåtna i andra länder.
Tänk särskilt på
Det är KRAV som godkänner fisket på ett bestånd. Ett godkänt certifieringsorgan
certifierar det enskilda fartyget. Det innebär att du bara behöver ansöka om certifiering av fartyget om du ska fiska i ett redan godkänt bestånd.
17.4.1 Certifiering av fartyget
Du som vill bedriva certifierat fiske måste se till att det enskilda fiskefartyget blir
certifierat av ett godkänt certifieringsorgan. Certifieringen av fartyget innebär att
fartyget får landa fisk eller skaldjur som KRAV-certifierade produkter. Du som
har fartygstillståndet är ansvarig för att uppfylla samtliga regler när fartyget ska
bedriva certifierat fiske enligt KRAVs regler.
17.4.2 Dokumentation och rutiner
Fartyget ska ha dokumentation som visar hur det lever upp till de miljö-, fiskeoch arbetarskyddslagar som gäller. Det ska också finnas rutiner som säkrar att
den ansvariga får reda på till exempel lagändringar och eventuella fiskestopp.
17.4.3 Personalens kompetens
Personal på fiskefartyg som certifieras enligt dessa regler ska ha goda kunskaper
om KRAVs regler och hur man uppfyller dem.
17.4.4 Dieselmotorer
Fiskefartyg med dieselmotorer ska använda diesel med maximalt 0,05 procent
svavel. Vid dokumenterade tekniska skäl för att inte kunna använda sådan diesel
ska en plan upprättas och genomföras för att gå över till diesel med föreskriven
svavelhalt.
17.4.5 Utombordsmotor
Samtliga utombordsmotorer på fiskefartyg som är certifierade enligt dessa regler
ska vara av fyrtaktstyp.
17.4.6 Hydrauloljor och smörjfetter
Hydrauloljor som används ombord ska vara miljömärkta eller godkända enligt
standarden ”Hydraulvätskor – Krav och provningsmetoder SS 15 54 34” eller
uppfylla motsvarande krav.
254
Fiske
Smörjfetter som används ombord ska vara miljömärkta eller godkända enligt
standarden ”Smörjfett – Krav och provningsmetoder SS 15 54 70” eller uppfylla
motsvarande krav.
Certifieringsorganet kan bevilja undantag från denna regel om fartyget kan
visa dokumentation på att det inte på marknaden går att köpa olja eller smörjmedel av den kvalitet som regeln kräver.
17.4.7 Rengöringsmedel
Grovrengöringsprodukter som används ombord får inte innehålla komponenter
som är klassade som cancerframkallande, mutationsframkallande eller reproduktionsstörande. Tensider och andra komponenter får inte göra att olja och vatten
inte separerar eller göra så att reningsanläggningarna inte fungerar. Grovrengöringsprodukterna ska i övrigt vara så miljöanpassade som möjligt.
17.4.8 Köldmedier
Syntetiska köldmedier får inte användas ombord.
17.4.9 Avfall
Fartyget ska ha tydliga rutiner för att hantera olika typer av avfall, för att minimera dem och för att inte förorena mark, luft eller vatten.
Olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra. Farligt avfall får
heller inte blandas med andra slag av avfall eller andra ämnen eller material.
Farligt avfall ska i övrigt hanteras i enlighet med landets lagstiftning.
Farligt avfall är till exempel explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller
hälsoskadligt avfall. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, eloch elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack.
17.4.10 Bottenfärg
Den lagstiftning som finns om bottenfärger ska följas. Dokumentation av vilken
typ av bottenfärg fartyget använder ska finnas tillgänglig vid en revision.
17.5 Fiskemetoden
Det här vill vi nå
Fiskaren ska bara fånga den avsedda fångsten. Metoden ska också vara skonsam
mot omgivningen. Fiskaren ska sträva mot att använda den fångstmetod som
medför minst lidande för djuren innan de avlivas.
Reglerna främjar kvaliteten i fisket för att minska till exempel svinn i form
av fiskrens och kasserad fisk. Att öka kvaliteten minskar i sig miljöpåverkan
eftersom att fånga och landa fisk alltid påverkar miljön. Konsumenten ska också
kunna lita på att fisken är fångad där producenten säger att den är fångad.
Överblick över reglerna
Reglerna fokuserar på spårbarheten, att undvika spökfiske och att undvika bifångst
Fiske
255
av däggdjur, fåglar och av annan fisk än den man planerar att fånga.
Reglerna om fiskemetoderna omfattar vilken utrustning som är tillåten och
inte tillåten, vilken dokumentation som krävs och hur du som KRAV-ansluten ska
arbeta för att bli certifierad.
De innehåller också särskilda krav som gäller vid trålfiske, garnfiske, fiske med
lina och krok samt fiske med burar och ryssjor. De särskilda kraven omfattar till
exempel tid i vattnet, selektiva anordningar och anpassningar till marina däggdjur.
Tänk särskilt på
• Kraven på teknisk utrustning för spårbarhet är mindre för små fartyg
med begränsad räckvidd. Det beror på att de inte kan röra sig över en så
lång sträcka att de byter bestånd.
• För närvarande tillåter reglerna att ett fartyg fiskar både certifierat och
icke certifierat. Men det gäller endast så länge det ocertifierade fisket
fångar andra arter än det certifierade. Detta ger fler fartyg ekonomisk
möjlighet att gå över till certifierat fiske.
17.5.1 Krav på allt fiske
De allmänna kraven på fiskemetoderna omfattar vilken utrustning som är tillåten
och inte tillåten, vilken dokumentation som krävs och hur du som KRAV-ansluten
ska arbeta för att bli certifierad.
17.5.1.1 Följ lagar och regler
Allt fiske ska ske enligt de lagar och regler som gäller. Det innebär att om myndigheterna stänger ett fiske är det automatiskt stängt för KRAV-certifierat fiske.
17.5.1.2 Tillåtna bestånd, redskap och metoder
Certifierat fiske är endast tillåtet med de begränsningar som KRAV beslutar om.
Begränsningarna gäller vilka redskap och metoder som får användas i fisket på ett
visst bestånd. Redskapen ska i huvudsak fånga könsmogna individer av målarten
men samtidigt sortera ut undermåliga, till exempel för små, individer. Fiskemetoder som ger långvariga eller bestående skador i miljön kan inte godkännas. Det
gäller till exempel skador på korallrev eller andra särskilt känsliga biotoper.
17.5.1.3 Övriga redskap ombord
Ett fartyg som fiskar certifierat efter en viss målart får inte ha med sig otillåtna
redskap som vanligen är till för att fånga målarten.
17.5.1.4 Certifierat och icke-certifierat fiske
Ett fartyg får inte fiska på samma godkända bestånd med både tillåtna och
icke-tillåtna redskap och metoder. Däremot får ett certifierat fartyg under en övergångsperiod bedriva riktat certifierat fiske på godkända bestånd och med tillåtna
metoder på en målart och icke-certifierat fiske på en annan målart. Men fartyget
256
Fiske
får inte bedriva det icke-certifierade fisket på bestånd som är uppenbart hotade
eller med metoder som i ett miljöperspektiv är klart olämpliga.
17.5.1.5 Dokumentation av fångstresan
Fartyget ska dokumentera fångstresan så att det inte finns något tvivel om var
fångsten är tagen.
Informationen ska ange fartygets position med en noggrannhet av 10 nautiska
mil eller bättre. Fartyget ska dokumentera såväl den plats fartyget sätter trålen i
vattnet som den plats trålen tas upp. Detta gäller också andra redskap. Fartyget
ska också dokumentera tidpunkten för fångsten.
17.5.1.6 System för positionsrapportering
Fartyg med största längd större än 12 meter ska vara utrustade med VMS-utrustning, eller en annan rapportutrustning som inte går att manipulera. Fartyg med
största längd större än 15 meter ska sända information om position, kurs och fart
till en datainsamlande organisation minst en gång i timmen. Fartyg mellan 12 och
15 meter ska sända information om dagens resa minst en gång varje fiskedag.
Certifieringsorganet ska få tillgång till uppgifterna hos den datainsamlande organisationen. Om systemet slutar att fungera under en fångstresa får ingen del av
fångsten säljas som KRAV-certifierad. Fartyg som återvänder till hemmahamnen
tidigare än 24 timmar efter att fångstresan startat är undantagna från denna regel.
17.5.1.7 Förvaring av fångsten
Du som KRAV-certifierad ska förvara fångsten i enheter som är markerade för att
uppnå full spårbarhet. I denna markering ska ingå KRAVs namn eller märke, art,
fångstplats, tid för fångst och liknande (se även kapitel 1). Positionsangivelserna
ska ange fartygets position med en noggrannhet på 10 nautiska mil eller bättre.
17.5.1.8 Märkning av redskap
Alla redskap ska vara tydligt märkta på själva redskapet. Märkningen ska göra
det möjligt att spåra redskapen till sin ägare.
17.5.1.9 Trasiga redskap
Du ska föra iland trasiga redskap för att reparera eller förstöra dem.
17.5.1.10 Bifångst av marina däggdjur, fåglar och ryggradslösa djur
Fartyget ska föra in all bifångst av marina däggdjur, fåglar och ryggradslösa djur
i loggboken. Fartyget ska också rapportera alla bifångster av marina däggdjur till
certifieringsorganet inom två veckor. Du kan föra in fångst av ryggradslösa djur i
loggboken med den ungefärliga vikten, eller på något annat sätt som är lämpligt
för att beskriva mängden.
17.5.1.11 Gångtiden
Den tid det tar att färdas från hamn till fångstplatsen får inte vara längre än att
fångsten kan säljas som konsumtionsfisk.
Fiske
257
17.5.1.12 Bränsleåtgång
När du fångar fisk som ska konsumeras av människor får bränsleåtgången vara
högst 0,5 liter/kg landad fisk (rensad, blandad fångst) som ett årsmedelvärde. För
riktat foderfiske ska bränsleåtgången vara mindre än 0,07 liter/kg fisk landad hel,
som ett årsmedelvärde. För skaldjur finns det ännu inga sådana krav.
17.5.2 Särskilda krav på trålfiske
Här finns de särskilda krav som gäller för trålfiske när du använder selektiva
anordningar för torsk och skaldjur, samt att bomtrålar inte är tillåtna.
17.5.2.1 Selektiv anordning
Trålar för torsk och bottenlevande arter ska vara utrustade med så kallat BACOMA-fönster eller en selektiv anordning som har motsvarande effekt. Anordningen
ska låta undermålig, till exempel för liten, fisk slippa ut.
17.5.2.2 Selektiv anordning
Trålar för skaldjur ska ha lämplig selektionsrist eller selektiv anordning med
motsvarande effekt.
17.5.2.3 Bomtrålar
Bomtrålar är inte tillåtna för certifierat fiske.
17.5.3 Särskilda krav på garnfiske
Här finns de särskilda krav som gäller för garnfiske, som garnens tid i vattnet och
skydd av marina däggdjur.
17.5.3.1 Garnens tid i vattnet
Garn ska dras så ofta att fisken aldrig blir sittande mer än 24 timmar i garnet.
KRAV kan besluta om särskilda restriktioner i fråga om vissa certifierade fisken.
17.5.3.2 Drivgarn och marina däggdjur
Alla drivgarn ska vara utformade så att marina däggdjur kan undvika dem.
17.5.4 Särskilda krav på fiske med lina och krok
Här finns de särskilda krav som gäller för fiske med lina och krok.
17.5.4.1 Krokarnas tid i vattnet
KRAV kan besluta särskilt om hur länge krokarna får ligga i vattnet.
17.5.5 Krav på fiske med burar och ryssjor
Här finns de särskilda krav som gäller för fiske med burar och ryssjor, som tidsperioder, genomlysning av krabbor, åldringsmaskor och åldringspaneler (som bryts
ner så att det blir en rymningsväg om redskapet förloras) samt för selektion.
17.5.5.1 Tidsperiod
Du ska dra burar och ryssjor minst två gånger per vecka.
258
Fiske
17.5.5.2 Genomlysning av krabbor
Du ska genomlysa krabbor till sjöss vid krabbfiske. Krabbor som inte är välmatade ska du släppa tillbaka i havet oskadda. Det ska vara dokumenterat att genomlysningsapparaturen eller hanteringen i övrigt inte skadar krabborna.
17.5.5.3 Selektion
Ryssjorna bör vara utformade så att de bara fångar målarten. Fartyg som drar ålryssjor ska ha den bästa tillgängliga utrustningen för att effektivt skilja ut ål från
annan fisk i båten. Den andra fisken ska släppas tillbaka i havet oskadad.
17.5.5.4 Åldringsmaska och åldringspanel
Det ska finnas åldringsmaska och åldringspanel eller likvärdig anordning i burar
och ryssjor i alla fiskhus.
17.6 Landning och förädling
Det här vill vi nå
KRAV-certifierad fisk och skaldjur ska hållas isär från produkter som inte är
KRAV-certifierade i samband med landning, auktion och vidaretransport till grossisterna och beredningsindustrin. Tillsatser och andra råvaror som inte kommer
från havet, processhjälpmedel, aromämnen och liknande ska vara naturliga eller
framställda med miljöanpassade metoder.
Alla aktörer i produktionskedjan ska hantera avfall med högsta möjliga krav
på att sortera och att återvinna avfallet. Transporterna och förädlingen ska använda så lite energi som möjligt genom att välja bästa tänkbara bränsle, teknik
och färdväg.
Överblick över reglerna
Reglerna garanterar att konsumenten kan veta att fisken verkligen har fiskats och
hanterats på det sätt som KRAV-certifieringen kräver. Därför prioriterar reglerna
för landning och förädling att produkten ska vara spårbar. Reglerna för landning
av fångsten omfattar:
• hur fångsten ska hanteras vid landning
• vilket ansvar mottagaren har för bland annat kontroll
•bokföring
• hur fångsten ska lagras och förpackas.
Reglerna för förädling omfattar:
• förädlingsföretagets ansvar
• förädlingsföretagets miljömål och handlingsplan för att nå miljömålen
• internrevision, dokumentation och effektivitet
• hur produkterna ska hanteras under förädlingen
• hur andra råvaror och tillsatser ska hanteras
•förpackningar
• samspelet med andra miljömärkningssystem.
Fiske
259
Tänk på
KRAV kan godkänna att förädlingsföretaget får använda fisk- och skaldjursråvara
som är certifierad enligt andra miljömärkningssystem. I sådana fall ska KRAV
tillämpa IARs kriterier för ”Acceptance of prior certification”.
17.6.1 Krav på landningen
Reglerna för landning av fångsten omfattar hantering, mottagarens ansvar, bokföring, lagring och emballage samt kontroll.
17.6.1.1 Grundregler för hantering
Den KRAV-certifierade fisken ska hanteras i enlighet med kapitel 9 Livsmedelsförädling.
17.6.1.2 Förstahandsmottagarens ansvar
Förstahandsmottagaren är ansvarig för att följa de tillämpliga delarna av KRAVs
regler under landningen och vidareförsäljningen. Förstahandsmottagaren ska vara
certifierad enligt KRAVs regler för att kunna marknadsföra produkterna som
KRAV-certifierade.
17.6.1.3 Bokföring
Förstahandsmottagarens bokföring ska vara granskad och godkänd av en auktoriserad revisor.
17.6.1.4 Lådor och emballage
Lådor eller annat emballage för produkter från certifierat fiske ska vara markerade för att uppnå full spårbarhet. Sådan markering inkluderar KRAVs namn eller
märke, art, fångstplats, tid för fångst och liknande (se även kapitel 1). Positionsangivelserna ska ha en noggrannhet av 10 nautiska mil eller bättre.
17.6.1.5 Hantering och lagring
Förstahandsmottagaren ska hantera och lagra den märkta fisken och skaldjuren
så att fångster från olika fartyg inte blandas. Mottagaren får blanda fångster från
olika fartyg om varje individ i fångsten märks med KRAVs namn eller märke,
samt med vilket fartyg som fångat individen eller om fångstpositionerna ligger
inom 10 nautiska mil från varandra.
17.6.1.6 Kontroll
Förstahandsmottagaren ansvarar för att kontrollera att den fisk som företaget
tar emot som KRAV-certifierad kommer från fisk som är certifierad enligt dessa
regler.
17.6.2 Krav på förädlingen
Reglerna för förädling omfattar krav på förädlingsföretaget som företagets ansvar, miljömål, handlingsplan för miljömålen, internrevision, dokumentation,
effektivitet, hantering, andra råvaror och tillsatser, förpackningar och andra
miljömärkningssystem.
260
Fiske
17.6.2.1 Förädlingsföretagets ansvar
Förädlingsföretaget är ansvarigt för att följa relevanta delar av dessa regler under
de delar av kedjan som företaget har ansvar för.
17.6.2.2 Krav på förädlingsföretaget
Förädlingsföretaget ska ha klara miljömål på kort och lång sikt samt en handlingsplan för att nå målen. Företaget ska också ha ett system för internrevision för
att följa upp målen och handlingsplanerna.
Förädlingsföretaget ska också ha en miljöpolicy och bedriva ett systematiskt
miljöarbete. Företaget ska dokumentera verksamheten genom ett så kallat miljöledningssystem eller liknande. Dokumentationen ska innehålla definierade mål
som företaget ska följa upp i samband med certifieringsorganets kontroller.
17.6.2.3 Dokumentation och bedömning av fångstern
Förädlingsföretaget ska känna till och kunna dokumentera hur och var råvaran
fångats. Företaget ska också ha vägt in miljöaspekterna när de valt råvaran.
17.6.2.4 Utbyte
Förädlingsföretaget ska se till att så mycket som möjligt av den fångade fisken
faktiskt blir färdig produkt. Företaget ska göra detta både genom att vidta åtgärder i den egna produktionen och genom att ställa krav på tidigare led i produktionskedjan.
17.6.2.5 Hantering och andra råvaror
Hanteringen av den KRAV-certifierade fisken ska i övrigt ske i enlighet med kapitel 9 Livsmedelsförädling. Kapitel 9 gäller också för hur andra råvaror än fisk
och skaldjur får användas för att framställa produkter som ska certifieras enligt
KRAVs regler.
17.6.2.6 Andra tillsatser
Utöver vad som står i kapitel 9 Livsmedelsförädling så är följande tillsatser tillåtna för att förädla KRAV-certifierad vild fisk och KRAV-certifierade skaldjur:
• ättiksyra (E260)
•sorbinsyra/sorbater (E200, E202–203) dock endast till utgången av år 2013
•bensoesyra/bensoater (E211–213) dock endast till utgången av år 2013
•citronsyra (E 330).
Tillsatserna får bara användas i kylkonserver där råvaran kommer från
KRAV-certifierat fiske. I dagsläget används tillsatserna av livsmedelssäkerhetsskäl,
men KRAV strävar mot att fasa ut dem efter att ha utvärderat dem och diskuterat
med fiskerinäringen.
17.6.2.7 Andra miljömärkningssystem
KRAV kan godkänna att förädlingsföretaget får använda fisk- och skaldjursråvara
som är certifierad enligt andra miljömärkningssystem. I sådana fall ska KRAV
tillämpa IARs kriterier för ”Acceptance of prior certification”.
Fiske
261
17.6.2.8 Förpackningar
Förädlingsföretaget ska i första hand förpacka certifierade fisk- och skaldjurprodukter i förpackningar som går att återvinna. Förpackningarna ska ingå i återvinningssystem.
Att förpackningen går att återvinna innebär att förpackningen är utformad så
att den lämpar sig för materialåtervinning. Återvinning i form av att man förbränner förpackningen och på så sätt återvinner energi är inte godkänd som återvinning, med undantag av förbränning av papplådor samt lådor och tunnor av trä
om det inte går att återanvända dem.
262
Fiske
18
Regler för godkända
certifieringsorgan
KRAVs regler för certifieringsorgan handlar om hur ni som godkända certifieringsorgan (i fortsättningen "certifieringsorgan") ska arbeta, vilken kompetens
era revisorer ska ha och om certifieringsorganens åtaganden gentemot KRAV.
Certifieringsorganen ska ha ett arbetssätt och en kompetens som gör att den
som handlar KRAV-märkta produkter kan veta att de KRAV-anslutna företagen
följer KRAVs regler. Detta ska verifieras genom att ni har en oberoende ackreditering. En KRAV-ansluten ska också kunna veta att alla KRAV-anslutna bedöms
likvärdigt oberoende av vilken revisor och vilket certifieringsorgan den anslutne
anlitar.
Certifieringsorganen är också i stor utsträckning KRAVs ögon. Ni ger den
information KRAV behöver om certifierade företag, KRAV-märkta produkter och
om hur reglerna fungerar i praktiken liksom information om eventuella missförhållanden som ni upptäcker när ni gör era revisioner.
18.1 Allmänna regler
I det här avsnittet kan du läsa om hur du ska tillämpa reglerna i tveksamma fall
och vilken utgåva av reglerna som du ska använda.
18.1.1 Hur du ska tillämpa reglerna
Om du inte är säker på hur du ska tillämpa en eller flera regler när du certifierar
enligt KRAVs regler ska ett beslut i första hand vara förankrat i den ekologiska
produktionens målsättning som den uttrycks i KRAVs stadgar. Beslutet ska också
hänvisa till denna målsättning. Du ska också väga in vilka effekter beslutet har på
miljön, djuromsorgen och de sociala förhållandena hos den certifierade.
18.1.2 Vilken utgåva gäller?
Du ska alltid använda den webbutgåva av KRAVs regelverk som är aktuell då
ett ärende kommer in när det gäller frågor om regler och prövningar i ett certifieringsärende.
När du utfärdar avvikelser gäller den webbutgåva som var aktuell vid tidpunkten för avvikelsen. Om reglerna ändras så att de blir mildare under tiden som den
certifierade producenten genomför korrigerande åtgärder så ska ni i certifieringsorganet ta hänsyn till detta då ni bedömer de korrigerande åtgärderna.
18.2 Krav på certifieringsorgan
Det här avsnittet behandlar vilka regler ni som certifieringsorgan ska uppfylla för
att bli behöriga att certifiera enligt KRAVs regler. Bland annat ska ni vara ackrediterade på rätt sätt och ha rutiner för hur ni utfärdar och drar in certifikat. Avsnittet beskriver era åtaganden – vad ni måste kontrollera när ni genomför revisioner,
er skyldighet att undersöka vid misstänkta grova avvikelser från reglerna och er
skyldighet att rapportera till KRAV.
18.2.1 Ackreditering och avtal
Certifieringsorgan som certifierar enligt KRAVs regler ska vara ackrediterade
264
Regler för godkända certifieringsorgan
enligt ISO Guide 65/EN 45 011. I Sverige är det SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) som ackrediterar. Internationellt ackrediterar IOAS
(International Organic Accreditation Service) certifieringsorgan i enlighet med
IFOAM (International Federation of Organic Agriculture Movements) kriterier.
Certifieringsorganet ska ha ett dokumenterat, strukturerat miljöarbete och kunna
visa att det
• har en miljöpolicy
• har årliga miljömål
• systematiskt följer upp dessa mål.
Om ni vill certifiera enligt KRAVs regler ska ni ansöka om ett certifieringsavtal
med KRAV ekonomisk förening. Tillsammans med ansökan ska ni skicka en
kopia på avtal med ackrediteringsorgan samt en tidplan för ackrediteringen. Om
ni är ackrediterade ska ni skicka med ett gällande ackrediteringsbevis.
18.2.2 Utfärda och dra in certifikat
Det ackrediterade certifieringsorganet ska ha dokumenterade rutiner för hur ni
granskar och beslutar att utfärda certifikat. Rutinerna ska se till att era revisioner
genomförs i enlighet med KRAVs regelverk och att granskningen av KRAV-revisioner genomförs på ett likartat och objektivt sätt. Ni ska också ha dokumenterade rutiner för hur ni drar in certifikat, säger upp certifikat och hur ni i övrigt
hanterar situationer när certifikat används felaktigt.
Alla avvikelser som ni upptäcker under en certifieringsrevision eller en inbesiktning
ska vara åtgärdade innan ni kan besluta om att godkänna KRAV-certifieringen.
Certifikatet eller certifieringsbeslutet ska vara signerat, på papper eller elektroniskt, av en representant för certifieringsorganet som har rätt att signera för organets räkning. Ett KRAV-certifikat ska tydligt ange:
• Namn och adress för verksamheten och produktionsplatserna
• Verksamhetens organisationsnummer
• Certifierat regelområde *
• Datum för utfärdande
• Datum för giltighet
• Namn och kodnummer för certifieringsorgan
• Eventuella villkor och begränsningar
• Om produktion är i omställning ska datum för omställningsstart och
information om omställningstid(er) framgå
* regelområden enligt KRAV-regel 2.1.1.
Tillkommer ny produktionsplats ska nytt certifikat utfärdas.
18.2.3 Kontrollera att den sökande inte är underkänd
När ni går igenom kontraktet med den som vill bli KRAV-certifierad så ska ni
kontrollera att den sökande inte är underkänd av något annat ackrediterat certifieringsorgan när det gäller KRAVs regler.
18.2.4 Användning av KRAV-märket
Ni ska ha rutiner för att kontrollera att ni verkligen har informerat den KRAV-anslutne om de regler som gäller för att den anslutne ska få använda KRAVs namn
Regler för godkända certifieringsorgan
265
och märke och för de regler som gäller för marknadsföring av KRAV-certifierade
produkter eller produktion.
18.2.5 Undersökningsskyldighet vid misstanke om grova regelavvikelser
Om certifieringsorganet får trovärdig information om att en KRAV-certifierad
kund avviker från KRAVs regler på ett allvarligt sätt, så ska certifieringsorganet
så snart som möjligt utföra en extra revision hos kunden. En sådan revision ska
genomföras inom en vecka från det att certifieringsorganet får kännedom om
avvikelsen. Certifieringsorganet ska informera KRAV om resultatet av revisionen
inom två arbetsdagar från det att revisionen är slutförd.
Vad det innebär att avvika från KRAVs regler på ett allvarligt sätt är svårt att
definiera i förväg. Exempel på vad det kan vara är: flera större avvikelser, klara
lagöverträdelser, avvikelser som nämns i regeln om avstängningsgrundande avvikelser eller avvikelser som på annat sätt utgör ett allvarligt hot mot KRAV-märket. Djurskyddsfrågor och frågor om socialt ansvar ska alltid prioriteras högt.
Certifieringsorganet ska ha tydliga rutiner för att hantera allvarliga regelavvikelser snabbt.
18.2.6 Rapportering till KRAV
Ni ansvarar för att rapportera status hos KRAV-anslutna producenter och för
KRAV-certifierade produkter till KRAV enligt ett särskilt avtal. I rapporten ska
det alltid stå
• namn och adress på den anslutne
• platser för produktion samt för ägor (fastighetsregistreringsuppgifter) där
verksamheter bedrivs om det är relevant
• vilket/vilka regelområden den anslutne anmält sig till.
Ni ska vidarebefordra klagomål som ni får in om KRAVs regler till den regelansvarige på KRAV ekonomisk förening.
När ni som certifieringsorgan (helt eller delvis) underkänner produktion så ska ni
omedelbart rapportera detta till KRAV.
18.2.7 Redovisa antalet och de vanligaste avvikelserna
För att certifieringssystemet ska utvecklas så effektivt som möjligt, ska Certifieringsorganet senast den 31 januari varje år redovisa föregående års antal avvikelser
per regelområde och de vanligaste avvikelserna för KRAV i enlighet med vad som
fastställts på det senaste kalibreringsmötet.
18.2.8 Uppgifter om producenter
Ni ska om KRAV så begär lämna de uppgifter ni har som rör en KRAV-certifierad
producent till KRAV. KRAV ska liksom för andra producentuppgifter iaktta sekretess enligt regel 2.9
18.3 Krav på revisorer och revisionsledare
Avsnittet berättar vilken utbildning certifieringsorganets revisorer ska ha inom de
266
Regler för godkända certifieringsorgan
respektive områden som de ska granska. Det finns också en regel om vad KRAV
ställer för krav på era revisionsledare.
KRAV har under lång tid arbetat med att ta fram regler för ackreditering.
Bland annat har KRAV aktivt deltagit i IFOAMs arbete med detta. Generellt
följer KRAV IFOAMs ackrediteringskriterier.
Som alternativ till IFOAMs ackreditering har KRAV tagit fram de övriga reglerna inom kapitel 18.3. Om ni som certifieringsorgan inte är ackrediterade enligt
IFOAM måste ni följa de övriga reglerna i detta avsnitt.
18.3.1 Certifieringsorgan som är ackrediterade enligt IFOAMs kriterier
Revisorer och revisionsledare inom certifieringsorgan som är ackrediterade enligt
IFOAMs ackrediteringskriterier uppfyller automatiskt KRAVs kompetenskrav.
IFOAMs kriterier är utvecklade speciellt för certifiering av ekologisk produktion
och de är prövade i praktisk användning under lång tid. Detta gör att vi har bedömt att ackreditering enligt IFOAMs kriterier är en tillräcklig och bra garanti
för att certifieringsföretag är kompetenta att certifiera enligt KRAVs regelverk.
18.3.2 Generella krav på revisorer
En revisor ska ha minst 2 års gymnasieutbildning eller annan likvärdig utbildning
och ha minst 4 års relevant arbetslivserfarenhet eller ha minst treårig högskoleutbildning inom relevant område. Utöver detta ska revisorn ha gått en utbildning i
att utföra och leda systemrevisioner enligt kraven i SS-EN ISO 190 11 eller motsvarande regelverk. Revisorsutbildningen ska omfatta minst 2 dagar med teori
och praktiskt genomförande av revision. För att vara godkänd måste revisorn ha
avslutat utbildningen med ett godkänt prov.
För att vara godkänd som revisor ska revisorskandidaten ha deltagit som
observatör tillsammans med en erfaren revisor eller revisionsledare sammanlagt
minst 20 dagar fördelade på minst 4 skilda tillfällen.
Vid det näst sista observatörstillfället ska revisorskandidaten självständigt
genomföra en del av revisionen. Vid det sista observatörstillfället ska revisors­
kandidaten självständigt genomföra en komplett revision med tillhörande inledande och avslutande möten, samt upprätta en revisionsplan.
Alternativt ska certifieringsorganet på annat sätt visa att revisorerna har den
nödvändiga kompetensen. För att behålla behörigheten som revisor måste revisorn genomföra minst 15 revisionsdagar under en 3-årsperiod, och minst 3 revisionsdagar per kalenderår.
Certifieringsorganet ska ha rutiner för att bevaka att era revisorer behåller sin
kompetens. Ni får inte använda samma revisor i mer än fyra år i följd hos samma
KRAV-anslutne kund. Certifieringsorganet utser revisorn. Den KRAV-anslutne
kunden kan begära att få byta revisor och certifieringsorganet ska ha rutiner för
hur det går till.
18.3.3 Kunskapskrav på revisorer inom växtodling
Revisorn ska ha kunskaper om förutsättningarna för att bedriva växtodling enligt
KRAVs regler. Det betyder att revisorn ska känna till odlingsmetoder och tekniker
Regler för godkända certifieringsorgan
267
och hur de påverkar grödor och den omgivande miljön. Konkret innebär det att
revisorn bör:
• känna till vad en god växtföljd innebär och hur en växtodlingsplan bör se ut
• känna till förutsättningarna för hur lantbrukaren effektivt kan utnyttja
växtnäring i odlingen så att denne kan minska läckaget av växtnäring
• känna till vanliga växtskadegörare och vilka metoder som finns för att
bekämpa dessa
• känna till hur energikartläggning genomförs och nyckeltal uppställs, samt
hur dessa följs upp för att resultera i tydliga energibesparingar
• känna till miljöhusesynen och hur den tillämpas i revisionen
18.3.4 Kunskapskrav på revisorer inom svampodling
Revisorn ska känna till förutsättningarna för att bedriva svampodling enligt
KRAVs regler. Det innebär bland annat att revisorn bör:
• känna till odlingsmetoder och odlingssubstrat
• känna till hur lantbrukaren kan undvika miljöstörningar och minimera
läckaget av näring
• känna till vanliga skadegörare och hur lantbrukaren kan förebygga och
bekämpa angrepp.
18.3.5 Kunskapskrav på revisorer inom djurhållning och slakt
Revisorn ska ha goda kunskaper om djurproduktion enligt KRAVs regler. Detta
innebär bland annat att revisorn ska känna till förutsättningarna är för att hålla
och föda upp djur under goda förhållanden, som gör att djuren är friska och i
övrigt har det bra. Det ingår också att revisorn ska känna till hur djurhållningen
påverkar den omgivande miljön. Revisorn bör:
• känna till djurens normala beteende och kunna upptäcka om djuren inte
beter sig normalt
• känna till hur lantbrukaren praktiskt kan förebygga de vanligaste sjukdomarna
• känna till hur smitta sprids och hur lantbrukaren kan begränsa smittspridningen
• känna till reglerna för hur lantbrukaren ska hantera läkemedel
• känna till lämpliga utfodringsrutiner och känna igen de vanligaste fodermedlen
• känna till lämpliga rutiner för hur man kan lasta och driva djur utan att
djuren utsätts för onödig stress eller lidande
• känna till hur energikartläggning genomförs och nyckeltal uppställs, samt
hur dessa följs upp för att resultera i tydliga energibesparingar
• känna till Miljöhusesynen och hur den tillämpas i revisionen
18.3.6 Kunskapskrav på revisorer inom biodling
Revisorn ska känna till förutsättningarna för att bedriva biodling enligt KRAVs
regler. Det innebär bland annat att revisorn bör:
• känna till de vanligast förekommande skötselåtgärderna i bigården
268
Regler för godkända certifieringsorgan
• känna till bekämpning av bisjukdomar, speciellt Varroa destructor
• känna till vilka växter bina hämtar nektar från vid olika tider på säsongen
• känna till skördemängder, hantering och förädling av honung och vax.
18.3.7 Kunskapskrav på revisorer inom vattenbruk
Revisorn ska känna till hur man bedriver vattenbruk enligt KRAVs regler. Det
innebär bland annat att revisorn bör:
• känna till hur det går till att odla olika arter i sötvatten, bräckt vatten och
saltvatten
• känna till hur det går till vid transport och slakt
• känna till biologiska processer i samband med vattenbruk
• känna till foder, tillsatsämnen och utrustning
• ha kunskap om hälsa och djurskydd som läkemedel, infektionssjukdomar,
hur man bekämpar sjukdomar, besättningstäthet och stress
• känna till algtoxiner och reglerna om livsmedelskontroll.
18.3.8 Kunskapskrav på revisorer inom vildväxande produktion
Revisorn ska känna till under vilka förutsättningar det går att uthålligt utnyttjande vilda växter genom att samla in eller skörda sådana samt hur det kan påverka
den omgivande miljön. Det innebär bland annat att revisorn bör:
• känna till vanliga skogsbruksåtgärder
• känna till vilka arter som är hotade och eventuella program för att bevara
arter i det aktuella området
• känna till gällande lagstiftning som rör de sociala villkoren för plockare.
18.3.9 Kunskapskrav på revisorer inom livsmedelsförädling, fodertillverkning,
butik, restauranger och storhushåll
Revisorn bör ha genomgått en utbildning i HACCP (Hazard Analysis and Critical
Control Points) för att få utföra en revision enligt KRAVs regelkapitel om Livsmedelsförädling, Slakt, Fodertillverkning, Butik, Restauranger och storhushåll
samt Fiske. Revisorn ska ha gått igenom utbildningen antingen som en del i eftergymnasial eller akademisk utbildning eller som en specifik kurs.
18.3.10 Kunskapskrav på revisorer inom import och införsel
För att få genomföra en revision av import och införsel bör revisorn:
• känna till de fyra ILO konventionerna 138, 118, 105 och 98 • känna till de regelverk som är erkända av KRAV, dessa finns på KRAVs
hemsida.
18.3.11 Kunskapskrav på revisorer inom produktionshjälpmedel
För att få genomföra en revision av produktionshjälpmedel bör revisorn:
• känna till vad lagen säger om hantering av avfall och animaliska biprodukter
• känna till IFOAMs riktlinjer för prövning av insatsmedel
• känna till hur man tar prover i heterogena material som jordar och stallgödsel.
Regler för godkända certifieringsorgan
269
18.3.12 Kunskapskrav på revisorer inom fiske
Revisorn ska ha kunskaper om ett hållbart fiske. Det innebär bland annat att
revisorn bör:
• känna till fartyg, fartygsdrift och underhåll
• känna till fiskemetoder och fiskeredskap
• ha kunskaper inom fiskeribiologi, känna till fiskarter, fiskbestånd, förvaltning och livsmiljöer (habitat) och marin ekologi
• känna till den aktuella miljö-, arbetsmiljö- och fiskelagstiftningen
• ha kunskaper om loggböcker och lagstadgade redovisningssystem.
18.3.13 Krav på revisionsledare
Revisionsledarens roll är att vara gruppledare då flera revisorer ingår i en revisionsgrupp. I revisionsledarens arbetsuppgifter ingår bland annat att planera
revisionen, samordna revisionsgruppens bedömningar, informera revisionslaget
om den verksamhet som ska revideras och informera den KRAV-anslutne om
förutsättningar för uppdraget och vilka bestämmelser som gäller.
Revisionsledare ska uppfylla följande minimikrav:
• Revisionsledaren ska ha arbetat som revisor i minst 12 månader efter att
ha blivit godkänd som revisor. Under denna tid ska revisorn ha deltagit i
minst 5 revisioner. Om revisorn inte uppfyller dessa krav så kan tidigare
erfarenhet och kompetens i undantagsfall och i viss mån kompensera för
detta. I vilken mån tidigare erfarenhet och kompetens kan kompensera
bedömer certifieringsorganets revisionsledning.
• Revisionsledaren ska ha en dokumenterad erfarenhet av att leda personal
eller ha haft befogenheter att fatta beslut. Alternativt ska revisionsledaren
ha en dokumenterad erfarenhet av att som ordförande eller dylikt ta del
av olika synpunkter och kunna värdera och samordna dessa till riktiga
beslut. Revisionsledaren ska också kunna föra en dialog på alla nivåer
inom en organisation.
• Har revisorn inte tillräcklig erfarenhet av att leda personal eller fatta
beslut kan denne uppfylla kraven genom att gå en utbildning i personalledning.
• För att upprätthålla behörigheten krävs att revisionsledaren arbetar minst
15 revisionsdagar som revisionsledare under en 3-årsperiod, samt minst
3 revisionsdagar per kalenderår som revisionsledare.
18.4 Kalibrering av revisorer
KRAV samlar regelbundet representanter för alla certifieringsorgan för att diskutera hur KRAVs regler tillämpas och på så sätt se till att alla revisorer agerar på
samma sätt gentemot de KRAV-anslutna.
18.4.1 KRAVs kalibreringsmöten
Certifieringsorganet ska utse minst en representant som deltar i de kalibreringsmöten som KRAV arrangerar. Mötena hålls två dagar per år vid två skilda tillfällen. Om det blir nödvändigt kan KRAV också kalla till extra kalibreringsmöten.
270
Regler för godkända certifieringsorgan
Både KRAV och certifieringsorganen kan ta initiativ till detta när man upptäcker
ett akut behov av att bestämma hur en regel tillämpas.
Ett av syftena med kalibreringsmötena är att ge KRAV en möjlighet att informera om exempelvis nyheter och ändrade krav. Mötena är också en möjlighet för
de ackrediterade certifieringsorganen att ta upp problem, principiella tolkningsfrågor och annat till diskussion och föreslå förtydliganden. KRAV fastställer de
regeltillämpningar som kommer fram i samband med mötena. Samtliga certifieringsorgan ska följa dessa nya regeltillämpningar.
18.4.2 Intern kalibrering
Certifieringsorganet ska ha rutiner för att varje år internt kalibrera sina KRAV-revisorer. Syftet med dessa kalibreringar är att KRAV-revisioner ska genomföras så
lika som möjligt oavsett vilken personal som genomför dem och att kraven för
certifiering ska motsvara den nationella nivån. En stående punkt vid dessa möten
ska vara information från KRAVs kalibreringsmöten.
Ni ska dokumentera de internkalibreringar ert certifieringsorgan genomfört och
dokumentationen ska hanteras enligt certifieringsorganets rutin för redovisande
dokument. Dokumentationen av internkalibreringarna ska arkiveras i minst 3 år.
18.4.3 Revision vid karensstart av djurhållning
Certifieringsorganet fastställer tidpunkten när karenstiden ska börja. Tidpunkten
ska fastställas när ni gjort den första revisionen efter att en KRAV-ansluten har
anmält sin djurhållning för KRAV-certifiering.
Den KRAV-anslutne ska anmäla sin djurhållning innan karensen är planerad
att börja. Certifieringsorganet ska alltid genomföra kontrollbesök under karenstiden och helst innan karenstiden börjar. Ni som certifieringsorgan bedömer om det
finns ett behov av att göra ett besök innan karensens början. Ni ska då ta hänsyn
till vilken produktion som anmälan gäller.
18.5 Kedjecertifiering
Certifiering av en grupp av likartade verksamheter ställer specifika krav på certifieringsorganet och revisorn. Detta avsnitt ska säkerställa att verksamheter som
ingår i en certifierad kedja följer KRAVs regler minst lika väl som verksamheter
som är certifierade individuellt. Kedjecertifiering fokuserar i första hand på kedjans ledningssystem, internrevision och avvikelsehantering.
18.5.1 Kompetenskrav på certifieringsorganet
18.5.1.1 Kedjecertifieringens förankring i certifieringsorganets ledning
Utöver vad som framgår av andra regler, så ska certifieringsorganets ledning vara
väl informerad om beslutsunderlaget för de certifikat som ställs ut med stöd i
detta kapitel. Certifieringsorganets ledning ska ha fastställt vilka kompetenskrav
som ställs på revisionsledare och revisorer som genomför kedjecertifiering. Certifieringsorganet ska regelbundet utvärdera dessa kompetenskrav för att avgöra om
de är relevanta. Certifieringsorganet ska upprätthålla en aktuell förteckning över
Regler för godkända certifieringsorgan
271
vilka personer som uppfyller kompetenskraven för revisionsledare och revisorer
enligt nedan.
18.5.1.2 Revisionsledarens kompetens och befogenheter
Utöver vad som framgår på andra ställen i KRAVs regler, så ska revisionsledaren
ha djup kunskap om riskanalys, urvalsmetoder och de statistiska modeller som är
relevanta för detta. Revisionsledaren ska vara väl insatt i ISO 2859-10:2006 och
ISO 2859-4:2002.
18.5.1.3 Revisorernas kompetens
Utöver vad som framgår på andra ställen i KRAVs regler, så ska revisorer som
arbetar med kedjecertifiering självständigt ha genomfört minst 50 revisioner enligt
KRAVs regler. Minst hälften av dem ska ha utförts inom det regelområde som
det aktuella uppdraget avser. Revisorn ska också ha erfarenhet av revision av
ledningssystem.
18.5.2 Krav på revisionen
18.5.2.1 Kapitel 19 ska verifieras
De centrala systemen i kedjan ska revideras årligen. Revision och certifiering för
kedjecertifiering ska utföras baserat på kraven i kapitel 19. I de fall reglerna behöver tolkas, hänvisas till syftestexter och KRAVs rutiner för kalibrering.
18.5.2.2 Särskilt fokus: kedjans ledningssystem
Certifieringsorganet ska utvärdera om kedjans ledningssystem är komplett och
tillfyllest, baserat på KRAVs regler.
18.5.2.3 Särskilt fokus: kedjans internrevision
Certifieringsorganet ska säkerställa att kedjans internrevision fungerar och att den
täcker hela den organisation som kedjecertifieringen avser.
18.5.2.4 Särskilt fokus: kedjans interna avvikelsehantering
Certifieringsorganet ska säkerställa att kedjan har ett system för att hantera
avvikelser. Särskilt viktigt är det att säkerställa att relevant personal är införstådd
med systemet och vet hur de ska agera om de misstänker att verksamhetsplatsen
inte uppfyller KRAVs regler.
18.5.2.5 Avvikelsehantering
Avvikelser i de centrala systemen hanteras i enlighet med KRAVs normala regler
för avvikelser i kapitel 2.
18.5.3 Inledande revision av verksamhetsplatser
18.5.3.1 Säkerställ att verksamhetsplatserna är tillräckligt lika
Kedjecertifieringen innebär att kedjan får färre externa revisioner än vad som är
normalt. Det bygger på att certifieringsorganet kan säkerställa att den interna
272
Regler för godkända certifieringsorgan
kontrollen fungerar på alla enheter. För att kunna avgöra detta, så gör certifieringsorganet stickprov. För att stickprovet ska vara tillförlitligt, så måste gruppen
av verksamhetsplatser vara så homogen att en verksamhetsplats i princip kan
antas vara representativ för alla andra.
Certifieringsorganet ska säkerställa att verksamhetsplatserna är tillräckligt lika
vad gäller rutiner och struktur. Om det behövs ska certifieringsorganet, tillsammans med kedjan, dela in verksamhetsplatserna i undergrupper som i sin tur är så
lika att villkoret uppfylls. Använd bilaga 5 och tillämpa regelavsnitt 19.1.2 för att
avgöra om undergrupper behövs.
18.5.3.2 Andel av verksamhetsplatserna som ska besökas
Innan certifieringsorganet kan besluta om certifiering, så ska 20 % av kedjans
verksamhetsplatser ha reviderats. Alla personer som är ansvariga för KRAV-certifieringen på en verksamhetsplats ska ha deltagit i en fullständig extern revision.
Revisorn ska välja ut de verksamhetsplatser som revideras helt slumpmässigt.
18.5.3.3 Avvikelser kan skrivas ut även på verksamhetsplatser som inte har besökts
Vid revisionerna av verksamhetsplatser, så kommer det vanligen alltså att finnas
deltagare som representerar en annan verksamhetsplats än den som revisionen
utförs på. Revisorn ska försäkra sig om att verksamheten även hos de gästande
verksamhetsplatserna uppfyller KRAVs regler. Revisorn kan och ska dokumentera avvikelser hos de gästande verksamhetsplatserna, baserat på representantens
uppgifter.
18.5.3.4 Avvikelser vid inledande revision
Samtliga avvikelser i de centrala systemen ska vara släckta innan certifieringsorganet kan fatta beslut om certifiering av kedjan.
Certifieringsorganet ska avgöra om avvikelser som dokumenteras på verksamhetsplatserna är av systematisk eller tillfällig karaktär. Systematiska avvikelser är
sådana som återfinns hos flera verksamhetsplatser, eller som kan antas upprepas
på samma verksamhetsplats. Tillfälliga avvikelser är sådana där certifieringsorganet bedömer att ledningssystemet fungerar, men det har uppstått oavsiktliga och
enstaka fel.
Certifieringsorganet ska försäkra sig om att alla tillfälliga avvikelser på verksamhetsplatserna hanteras i kedjans avvikelsesystem innan certifieringsorganet
kan fatta beslut om certifiering.
18.5.4 Löpande revision av verksamhetsplatser
18.5.4.1 Säkerställ att verksamhetsplatserna är tillräckligt lika
Certifieringsorganet ska säkerställa att verksamhetsplatserna är så lika vad gäller rutiner och struktur, så att personal kan rotera mellan verksamhetsplatser,
med ingen eller kort introduktion. Om det behövs ska revisorn dela in verksamhetsplatserna i undergrupper som i sin tur är så lika att villkoret uppfylls. Dessa
undergrupper ska sedan stickprovas som separata kedjor.
Regler för godkända certifieringsorgan
273
18.5.4.2 Alla verksamhetsplatser ska besökas under en sexårsperiod
Certifieringsorganet ska upprätta en revisionsplan för varje certifierad kedja.
Revisionsplanen ska säkerställa att alla verksamhetsplatser får minst en normal
externrevision under en sexårsperiod.
För kedjor som har elva verksamhetsplatser eller fler och som får minst en
större avvikelse i den externa revisionen ska dels det antal extra revisioner göras
som behövs för att släcka avvikelsen och dels besöksfrekvensen året efter utökas.
Antalet verksamhetsplatser som ska få extrarevisioner året efter väljs ut enligt
riskanalysen i tabell 5 och och kedjans storlek enligt tabell 6.
18.5.4.3 Avvikelser hos verksamhetsplatser
Certifieringsorganet ska avgöra om avvikelser som dokumenteras på verksamhetsplatserna är av systematisk eller tillfällig karaktär. Systematiska avvikelser är:
• sådana som återfinns hos flera verksamhetsplatser, eller
• som kan antas upprepas på samma verksamhetsplats, eller
• större avvikelser, inklusive de som uppstår på grund av aggregeringsregeln, se 2.5.2.
Tillfälliga avvikelser är sådana där certifieringsorganet bedömer att ledningssystemet fungerar på verksamhetsplatsen, men det har uppstått oavsiktliga eller enstaka mindre avvikelser.
Systematiska avvikelser hanteras i enlighet med KRAVs normala regler för
avvikelser i kapitel 2.
Tillfälliga avvikelser dokumenteras och hanteras i kedjans interna avvikelsesystem.
19
Certifiering av kedjor
I vissa fall är vissa KRAV-certifierade verksamheter mycket likartade och har
väldigt mycket gemensamt. Exempel på det kan vara butiks-, restaurang eller
hotellkedjor. Sådana kedjor har egna kvalitetssystem och en strikt intern kontroll.
När dessa system fungerar bra, så blir revisionerna för KRAV-certifiering ett dubbelarbete. Dubbelarbetet innebär extra-kostnader som inte tillför KRAV-varorna
något värde. Under vissa förutsättningar kan certifieringsorganet certifiera kedjan
som en helhet, och därmed dra ned på antalet revisoner. Detta kapitel innehåller
regler som klargör vilka förutsättningar som måste vara på plats för att kedjecertifieringen ska kunna tillämpas.
Reglerna om certifiering av kedjor tillämpas alltid tillsammans med de regler
som gäller för den certifierade verksamheten. För alla verksamheter gäller grundreglerna i kring märkning och marknadsföring i kapitel 1 och de allmänna reglerna i kapitel 2. Ytterligare regler kan bli aktuella, beroende på vilken verksamhet
som bedrivs i kedjan.
19.1 När kan denna typ av certifiering användas?
Kedjecertifiering ställer höga krav på att en huvudman har mycket bra kontroll
över verksamheter som är spridda geografiskt. För att huvudmannen ska kunna
ta ansvar för att KRAVs regler följs på alla verksamhetsplatser, så måste inköp
och försäljning kunna följas och styras centralt. Det ska finnas ett väl fungerande
ledningssystem som är implementerat på alla verksamhetsplatser.
19.1.1 Regler som ska följas
En kedja som uppfyller de regler som följer kan ansöka om certifiering som kedja.
En sådan certifiering ska utföras av ett certifieringsorgan som är ackrediterat för
kedjecertifiering enligt KRAVs regler.
19.1.2 Vad är en kedja?
Med begreppet ”kedja” avser vi en grupp med verksamhetsplatser som styrs av
ett centralt ledningssystem. Verksamhetsplatserna inom en kedja ska vara så
likartade i verksamheten, så att man kan anta att de fungerar likadant.
19.1.2.1 Kedjan kan behöva delas in i undergrupper
Certifiering av kedjor bygger på att certifieringsorganet kan göra revision på bara
ett mindre antal verksamhetsplatser i en grupp, men samtidigt vara säker på att
verksamheten är likadan på de andra verksamhetsplatserna i gruppen. Därför ska
du säkerställa att alla verksamhetsplatser är tillräckligt lika. Om de inte är lika
ska du i samråd med certifieringsorganet inrätta undergrupper av liknande verksamhetsplatser.
19.1.2.2 Indelning av en kedja i undergrupper
För att avgöra om kedjan behöver delas in i undergrupper, så ska du göra en
riskanalys för varje verksamhetsplats. Riskanalysen ska vara minst lika omfattande som de som framgår av Bilaga 5. För att bedöma om du behöver inrätta
276
Regler för certifiering av kedjor
undergrupper, så jämför du riskanalyserna för de olika verksamhetsplatserna.
De verksamhetsplatser som får likartade poäng fördelade på ett likartat sätt över
riskblocken, kan placeras i samma undergrupp. Om verksamhetsplatserna varierar mycket, så ska du gruppera verksamheter med likartade riskanalyser samma
grupp.
19.1.3 Kedjecertifiering är bara tillämpligt på vissa regelområden
Kedjecertifiering kan endast tillämpas på följande regelområden i KRAVs regler: •Kapitel 14 – Butik
•Kapitel 15 – Restauranger och storhushål
Övergångsbestämmelse: För kapitel 15 gäller att de regler för gruppcertifiering
som finns med i KRAVs regler januari 2011 gäller till och med 1 juli 2013. Därefter gäller endast reglerna i detta kapitel, det vill säga kapitel 19.
19.1.4 Verksamhetsplatser som omfattas
Kedjan definierar själv vilka verksamhetsplatser som ska omfattas av certifieringen. I de fall som bara vissa av kedjans verksamhetsplatser ingår i kedjecertifieringen, så ska det tydligt framgå av marknadsföringen vilka delar som ingår och vilka
som inte gör det. Det kan ske t ex genom att kedjan är tydlig med att bara ett
visst koncept är KRAV-certifierat, eller att kunden tydligt kan förstå och se vilka
verksamhetsplatser som ingår i KRAV-certifieringen.
19.1.5 Certifikat
Först när certifieringsorganet har ställt ut ett certifikat för kedjan så får kedjan
börja marknadsföra sig i enlighet med KRAVs marknadsföringsregler. Ett certifikat för en kedja består dels av ett huvudcertifikat, och dels av certifikat för verksamhetsplatser. Huvudcertifikatet ska ha en bilaga som listar de verksamhetsplatser som omfattas av kedjecertifieringen. Certifikaten för verksamhetsplatserna ska
uppfylla alla relevanta regler för KRAVs certifikat. Certifikatet ska tydligt ange
vilka delar av verksamheten som är certifierade och det ska också framgå att de
bara är giltiga så länge som verksamhetsplatsen finns på bilagan till huvudcertifikatet. Kedjan ska ha rutiner för att avlägsna certifikat som inte får användas.
19.2 Central redovisning och dokumentation i kedjan
Certifieringsorganet ska kunna genomföra analyser av balansen mellan köpta
och försålda volymer som är ekologiska, respektive KRAV, utan att besöka varje
verksamhetsplats. Särskilt viktigt är detta för hantering av varor i lösvikt.
19.2.1 Inköp
Alla verksamhetsplatsers inköp av ekologiskt och KRAV ska kunna följas i ett
centralt system.
19.2.2 Försäljning
För butiker gäller att alla verksamhetsplatsers försäljning av ekologiskt och
Regler för certifiering av kedjor
277
KRAV ska kunna följas i ett centralt system.
19.2.3 Förteckning över verksamhetsplatser som ingår i certifieringen
Kedjan ska ha en aktuell förteckning över vilka verksamhetsplatser som ingår i
KRAV-certifieringen, samt namn och kontaktuppgifter till en kontaktperson på
varje verksamhetsplats. Det ska finnas rutiner som innebär att ingen verksamhetsplats kan inkluderas i förteckningen utan att certifieringsorganet har ställt ut ett
certifikat för verksamhetsplatsen.
Detta kan ske när certifieringsorganet fått verifikation på att den nya verksamhetsplatsen godkänts vid internrevision och att alla avvikelser stängts genom
kopia på revisionsprotokoll.
19.2.4 Kedjan kan och ska själv underkänna verksamhetsplatser vid behov
Kedjan ska ha rutiner för att själva ta bort verksamhetsplatser som inte uppfyller
KRAVs regler från förteckningen i 19.2.3.
Innan en verksamhetsplats kan få ett nytt certifikat från certifieringsorganet,
så ska certifieringsorganet bedöma om verksamhetsplatsen har förutsättningar för
att varaktigt upprätthålla KRAVs regler.
Verksamhetsplatser får inte tas bort och återföras till förteckningen på regelbunden basis. Verksamhetsplatser som har lämnat kedjans certifiering tre gånger
kan inte få något nytt certifikat.
19.2.5 Åtgärder när en verksamhetsplats underkänns av kedjan
Det ska finnas fungerande och dokumenterade rutinerför hur verksamhetsplatsen
och kedjan ska agera om en verksamhetsplats underkänns.
Rutinerna ska åtminstone beskriva hur verksamhetsplatsen:
• tar bort alla signaler om att platsen omfattas av KRAV-certifiering
• ser till att KRAV-märkning av produkter, inklusive lösviktshantering,
genast upphör
• ser till att marknadsföring som indikerar att verksamhetsplatsen är
KRAV-certifierad genast upphör.
Rutinerna ska också omfatta att kedjan underrättar certifieringsorganet om att
verksamhetsplatsen har blivit underkänd.
Om kedjan i sin marknadsföring påstår att alla verksamhetsplatser är certifierade, så ska kedjan ha fungerande rutiner för hur berörda kunder informeras om
att den aktuella verksamhetsplatsen inte längre ingår. Kedjan ska i så fall så snart
som möjligt upphöra med marknadsföring som påstår att alla verksamhetsplatser
är certifierade.
19.3 Kedjans internrevision vad gäller KRAVs regler
Kedjans internrevision ska hålla en sådan kvalitet att kedjan och certifieringsorganet med stor sannolikhet kan säga att kedjan upptäcker alla större avvikelser
snabbt och alla mindre avvikelser minst en gång per år. Internrevisionen ska ha
befogenhet att omedelbart underkänna en verksamhetsplats.
278
Regler för certifiering av kedjor
19.3.1 Internrevisionens kontroller av att KRAVs regler följs
Kedjans internrevision ska ha dokumenterade rutiner för att årligen revidera alla
verksamhetsplatser med avseende på de KRAV-regler som kedjecertifieringen
gäller. Den årliga revisionen ska innebära att alla tillämpliga KRAV-regler kontrolleras på alla verksamhetsplatser. Internrevisionen ska också göra en riskanalys
i enlighet med bilaga 5 för varje verksamhetsplats.
Internrevisionen ska ha reviderat alla verksamhetsplatser och alla avvikelser
ska vara släckta innan kedjan kan certifieras enligt detta kapitel.
Internrevisionen ska också omfatta att granska i vilken mån de förebyggande
åtgärder som genomförs efter avvikelser faktiskt också har effekt och resulterar i
en förbättring.
19.3.2 Internrevisorernas kompetens, befogenheter och resurser
Kedjan ska ha rutiner för att avgöra vilken kompetens som behövs för att fungera
som internrevisor. Kompetenskraven ska inkludera relevant erfarenhet och utbildning.
Internrevisioner ska utföras av personer som uppfyller kompetenskraven.
Internrevisorerna ska ha befogenhet att utföra revision på vilken verksamhetsplats
som helst, när som helst, utan att anmäla det till eller be om tillstånd från någon.
Internrevisorerna ska ha tillgång till tillräckliga resurser för att kunna genomföra sitt arbete enligt dessa regler.
19.3.3 Avvikelser i internrevisionen
Avvikelser i internrevisionen ska hanteras på ett sätt som motsvarar reglerna i
avsnitt 2.5. Det innebär att avvikelserna kan hanteras på exakt samma sätt, men
att certifieringsorganet kan godkänna andra system som fyller samma funktion. Alla avvikelser som upptäcks vid en internrevision ska dock:
• Dokumenteras av internrevisionen.
• Avhjälpas– verksamhetsplatsen ska se till så att den uppfyller KRAVs
regel igen.
• Förebyggas – verksamhetsplatsen ska förstå varför avvikelsen uppkom
och vidta åtgärder så att den inte uppkommer igen. Kedjan ska bedöma
om avvikelsen innebär att något i det centrala ledningssystemet behöver
ändras
• Godkännas av internrevisionen eller annan befattning som kedjan definierar.
19.3.4 Dokumentation av internrevisionen
Avvikelser från interna revisioner, samt rapporter från interna revisioner ska vara
tillgängliga för certifieringsorganet vid revision av kedjans centrala funktioner.
Avvikelserapporter och interna revisionsrapporter ska sparas i minst sju år.
19.4 Kedjans ledningssystem
Kedjan ska ha ett centralt ledningssystem som verkligen fungerar på alla KRAV-cer-
Regler för certifiering av kedjor
279
tifierade verksamhetsplatser. Systemet ska ha som ett syfte att säkerställa att
KRAVs regler efterlevs på alla verksamhetsplatser som ingår i kedjecertifieringen.
19.4.1 Allmänt om kedjans ledningssystem
Kedjan eller gruppen som omfattas av kedjecertifieringen ska ha ett ledningssystem med en definierad och dokumenterad struktur, med väl fungerande rutiner
och tydlig ansvarsfördelning. Systemets omfattning och mål ska vara tydliga.
Systemet ska vara väl anpassat till den egna kedjans verksamhet. Ledningssystemet ska vara uppdaterat och aktuellt.
19.4.2 Hantering av verksamhetsplatser med hög risk
Ledningssystemet ska innehålla rutiner för att stödja de verksamheter som får mer
än 80 poäng i riskanalysen i bilaga 5. Stödet ska syfta till att hantera riskerna så
att risken för avvikelser från KRAVs regler minimeras.
19.4.3 Ledningens genomgång
Kedjans ledning ska minst en gång per år försäkra sig om att ledningssystemet
uppfyller KRAVs regler. Med ”ledning” avser vi i detta sammanhang åtminstone:
• Den eller de som har ansvar för att kedjans KRAV-certifiering upprätthålls.
• Den eller de som ansvarar för det centrala ledningssystemet fungerar.
• Den eller de som har övergripande ansvar för att ledningssystemet fungerar på verksamhetsplatserna.
19.4.3.1 Ledningens genomgång ska vara dokumenterad
Rutinerna för ledningens genomgång ska vara tydliga så att alla berörda enkelt
förstår vem som ska organisera genomgången, vilka som ska vara närvarande och
att det är tydligt för alla när den genomförs. Det ska också vara tydligt vem som
ansvarar för att de åtgärder som beslutas också genomförs.
19.4.3.2 Normalagenda för ledningens genomgång
Kedjan ska fastställa en normal agenda för ledningens genomgång, baserat på
kedjans egna behov och riskprofil. Kedjan ska överväga att ta med följande punkter på normalagendan:
• Fungerar rutiner gällande KRAV-certifieringen väl?
• Rapporter från certifieringsorganet.
• Rapporter från andra relevanta granskare.
• Resultat av internrevisioner som har genomförts sedan förra genomgången.
• Övergripande genomgång av avvikelser, kunders återkoppling och
klagomål.
• Planerade och/eller pågående förebyggande åtgärder.
• Behov av resurser.
• Behov av kompetensutveckling.
• Åtgärdsplan för det kommande året.
• Fastställande av internrevisionsplan för kommande år.
280
Regler för certifiering av kedjor
19.4.4 Om det finns både certifierade och icke certifierade enheter
Om en kedja både har verksamhetsplatser som är certifierade och sådana som inte
är det, så ska ledningssystemet:
• Innehålla rutiner som medför att konsumenter tydligt förstår vilka verksamhetsplatser som är certifierade och vilka som inte är det.
• Innehålla rutiner som säkerställer att personalen som arbetar på de certifierade verksamhetsplatserna är införstådda med de relevanta rutiner som
gäller för att upprätthålla KRAV-reglerna.
• Förhindra att det i normala fall finns både certifierade och icke-certifierade enheter inom samma koncept, varumärke eller grafiska profil.
19.4.5 Kompetenser och befogenheter
All personal på de verksamhetsplatser som innefattas av certifieringen ska ha
den kompetens som framgår av reglerna i de regelområden (se regel 2.1.1) som
certifieringen täcker. Det ska finnas en person på varje verksamhetsplats som har
till uppdrag att säkerställa att KRAVs regler efterlevs, samt att hantera avvikelser
från KRAVs regler.
Det ska finnas en person i kedjans centrala organisation, som har ledningens
uppdrag att se till så att ledningssystemet säkerställer att KRAVs regler följs.
Denna person ska ha erfarenhet av att leda ett certifierat ledningssystem eller
certifierad produktion. Alternativt ska personen ha erfarenhet av att arbeta med
certifieringsrevisioner av ledningssystem eller produktcertifiering.
19.4.6 Kedjan ska ha ett internt avvikelsesystem
Kedjans ledningssystem ska ha ett väl fungerande system för att hantera situationer då verksamhetsplatserna avviker från KRAVs regler. Systemet ska identifiera
om avvikelserna är större eller mindre i enlighet med kapitel 2.5. Det ska också
säkerställa att avvikelser åtgärdas med avhjälpande och förebyggande åtgärder i
enlighet med 19.3.3.
19.4.7 Avstämning mellan centrala uppgifter och verksamhetsplatsens uppgifter
Ledningssystemet ska ha rutiner för att verifiera att de uppgifter som kedjan har
centralt om inköpta och försålda volymer samt lager, stämmer med verksamhetsplatsens uppgifter och lager.
Regler för certifiering av kedjor
281
Bilagor
Bilaga 1 Tillåtna konventionella fodermedel av icke-jordbruksursprung,
tillåtna animaliska fodermedel samt tillåtna fodertillsatser (EU)
Tillåtna foderråvaror av animaliskt ursprung:
• Mjölk- och mejeriprodukter. från KRAV-certifierad produktion.
• Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter. Endast följande
ingår i denna kategori: Fisk, ej raffinerad fiskolja eller torskleverolja. Autolysater, hydrolysater och proteolysater från fisk, blötdjur eller kräftdjur
som erhållits genom enzymprocess, i löslig eller icke-löslig form.
• Ägg och äggprodukter för utfodring av fjäderfä, från KRAV-certifierad
produktion och helst från den egna anläggningen.
Tillåtna råvaror för mineraler:
• Som råvara för natrium får du använda oraffinerat havssalt, bergssalt
(obearbetat från gruva), natriumsulfat, natriumkarbonat, natriumbikarbonat och natriumklorid.
• Som råvara för kalium får du använda kaliumklorid.
• Som råvara för kalcium får du använda märgel, skal av vattendjur (även
ben av bläckfisk), kalciumkarbonat, kalciumlaktat och kalciumglukonat.
• Som råvara för fosfor får du använda avfluorerat dikalciumfosfat, avfluorerat monokalciumfosfat, mononatriumfosfat, kalciummagnesiumfosfat
och kalciumnatriumfosfat.
• Som råvara för magnesium får du använda magnesiumoxid (vattenfri
magnesia), magnesiumsulfat, magnesiumklorid, magnesiumkarbonat och
magnesiumfosfat.
• Som råvara för svavel får du använda natriumsulfat.
Tillåtna råvaror för spårelement:
• Som råvara för E1 järn får du använda järn(II)karbonat, järn(II)sulfat
(monohydrat eller heptahydrat) och järn(III)oxid.
• Som råvara för E2 jod får du använda vattenfritt kalciumjodat, kalciumjodat (hexahydrat) och natriumjodid.
• Som råvara för E3 kobolt får du använda kobolt(II)sulfat (monohydrat
eller heptahydrat) och basiskt kobolt(II)karbonat (monohydrat).
• Som råvara för E4 koppar får du använda koppar(II)oxid, basiskt koppar(II)karbonat (monohydrat) och koppar(II)sulfat (pentahydrat).
• Som råvara för E5 mangan får du använda mangan(II)karbonat, manganoxid och mangan(III)oxid och mangan(II)sulfat (mono- eller tetrahydrat).
• Som råvara för E6 zink får du använda zinkkarbonat, zinkoxid och zinksulfat (monohydrat eller heptahydrat).
• Som råvara för E7 molybden får du använda ammoniummolybdat och
natriummolybdat.
• Som råvara för E8 selen får du använda natriumselenat och natriumselenit.
284
Bilagor
Tillåtna vitaminer:
• Vitaminer som härstammar från råvaror som ingår naturligt i fodret.
• För icke-idisslare: syntetiska vitaminer som är identiska med naturliga
vitaminer.
• För idisslare: syntetiska vitaminer A, D och E som är identiska med naturliga vitaminer, om naturliga vitaminer inte finns att tillgå.
Tillåtna tekniska tillsater:
• Alla tekniska tillsatser enligt bilaga VI till förordning EU 505/2012.
Bilagor
285
Bilaga 2 Om livsmedelstillsatser
Enligt regel 9.7 och 9.9
Följande teknologiska livsmedelstillsatser, (inklusive i KRAVs regler tillåtna bärare) får tillföras en KRAV-certifierad produkt. Ett X i kolumnen innebär att tillsatsen får användas. – Obs! Tabellen fortsätter på nästa sida.
Vegetabiliska
Livsmedel
Animaliska
Livsmedel
Kalciumkarbonater (E170)
X
X
Tanniner (E 181)
X
X
Tillsats
Svaveldioxid (E 220)
Kaliumpyrosulfit (E 224)
Särskilda villkor
Får inte användas för färgning
eller kalciumberikning
Endast till vin
Endast till vin. I fruktviner
(som här definieras som vin
framställt av annan frukt än
vindruva) utan tillsatt socker
(inklusive cider och perry) eller
i mjöd: 50 mg (summerad
maxhalt uttryckt som SO2
i mg/l). För cider och perry
beredd med tillsats av socker
eller saftkoncentrat efter
jäsningen: 100 mg/l
X
Endast för vin
Kräftdjur och
blötdjur
Mjölksyra (E 270)
X
X
Koldioxid (E 290)
X
X
Äppelsyra (E296)
X
Askorbinsyra (E 300)
X
Endast för
köttprodukter
Tokoferolkoncentrat (E 306)
(blandade naturliga koncentrat)
X
X
Endast som antioxidant för
fetter och oljor
Lecitin (E 322)
X
X
Endast för mjölkprodukter
inom animaliska livsmedel
Citronsyra (E 330)
X
Endast för
kräftdjur och
blötdjur samt
viltfångad fisk
och skaldjur
Natriumcitrater (E 331)
X
Kalciumcitrat (E 333)
X
Vinsyra (E 334)
X
Natriumtartrat (E 335)
X
Kaliumtartrat (E 336)
X
Monokalciumfosfat (E 341)
X
Metavinsyra (E353)
X
Alginsyra (E400)
286
Bilagor
X
Endast som jäsmedel i mjöl
Endast till vin
Endast för
mjölkbaserade livsmedel
Endast för mjölkbaserade
livsmedel inom animaliska
livsmedel
Tillsats
Vegetabiliska
Livsmedel
Animaliska
Livsmedel
Natriumalginat (E 401)
X
Endast för
mjölkbaserade livsmedel
Kaliumalginat (E 402)
X
Endast för
mjölkbaserade livsmedel
Agar (E 406)
X
Endast för
mjölkbaserade livsmedel
och köttprodukter
Karragenan (E 407)
X
Endast för
mjölkbaserade livsmedel
Särskilda villkor
Fruktkärnmjöl (E 410)
X
X
Guarkärnmjöl (E412)
X
X
Gummi arabicum,
acaciagummi (E414)
X
X
Xantangummi (E415)
X
X
Pektin (E 440(i)) Amiderat pektin
är inte tillåtet i någon produkt.
X
X
Endast för mjölkbaserade
produkter inom animaliska
livsmedel
Natriumkarbonater (E500)
X
X
Endast för Dulce de leche och
smör av syrad grädde inom
animaliska livsmedel
Kaliumkarbonater (E501)
X
Ammoniumkarbonater (E503)
X
Magnesiumkarbonater (E 504)
X
Kalciumklorid (E 509)
X
X
Kalciumsulfat (E 516)
X
Natriumhydroxid (E 524)
X
Kiseldioxid (E 551)
X
Argon (E 938)
X
X
Kväve (E 941)
X
X
Syre (E 948)
X
X
Ättiksyra (E260) Sorbinsyra/sorbater (E200, E202–203) dock endast
till utgången av år 2013 Bensoesyra/bensoater (E211–213) dock
endast till utgången av år 2013
Tillåtet för mjölkprodukter
Endast för vildfångad fisk och
skaldjur
För produkter som både innehåller vegetabiliska och animaliska råvaror gäller att tillsatsen är tillåten om den
är tillåten i någon av ingredienserna i det sammansatta livsmedlet .När färger används för att stämpla ägg
ska reglerna i direktiv 94/36/EG tillämpas. Koksalt (natriumklorid) prövas inte av certifieringsorganet och får
innehålla de klumpförebyggande medel som normalt används. KRAV rekommenderar att när så är möjligt
används koksalt utan tillsatser.
Bilagor
287
Bilaga 3 - Tillåtna processhjälpmedel
Utgått. För fullständig lista på tillåtna processhjälpmedel enligt KRAVs regel 9.7
hänvisas till bilaga VIII B i förordning (EG) 889/2008.
Bilaga 4 Mall Leverantörsriktlinjer
Serveringen.............................................................................................................
använder enbart KRAV-märkt kaffe i sin verksamhet och använder därför marknadsföringsmaterial från leverantören för KRAV-certifierat kaffe.
Serveringen.............................................................................................................
är informerade om att, så länge marknadsföringsmaterialet används får bara
KRAV-certifierat kaffe serveras. Det ska det klart framgå vilka produkter som är
KRAV-certifierade. Serveringen i övrigt får inte ge intryck av att vara KRAV-certifierad. Det här avtalet gäller så länge serveringen anlitar samma leverantör av
kaffe.
Serveringen.............................................................................................................
Är medvetna om att leverantörens KRAV-revisorer kan komma att kontrollera att
regeln följs vid slumpmässiga besök och då ha rätt att se försäljningsstatistik och
övriga uppgifter de har behov av.
Marknadsföraren: ..........................den (Ort)..........................................................
288
Bilagor
Bilaga 5 -Tabeller riskanalys
Tabeller för riskanalys för kedjecertifiering
Tabellerna nedan används dels för att avgöra om kedjan behöver delas in i undergrupper, och dels för att avgöra hur stort slumpmässigt urval som ett certifieringsorgan behöver göra i en kedja eller undergrupp.
Det finns två tabeller för varje regelområde där kedjecertifiering kan tillämpas.
Den första är en riskanalys och fylls i av kedjan och certifieringsorganet i samråd.
Om kedjan och certifieringsorganet inte kommer överens, så gäller certifieringsorganets beslut. Varje enskild rad kallas för riskaspekt och de rader som har samma begynnelsesiffra kallas för riskblock. Exempelvis skulle alltså 1:1, 1:2 och 1:3
höra till samma riskblock, medan 2:1, 2:2 och 2:3 är ett annat riskblock.
Riskanalysen genomförs genom att kedjan och certifieringsorganet sätter ett
värde för varje riskaspekt. Det poängvärde som anges i tabellen är maximal poäng. Ett högre värde innebär en högre risk. Om en fråga inte är aktuell (exempelvis det förekommer ingen förädling i butikerna), så använder man värdet noll.
Den andra tabellen används av certifieringsorganet för att avgöra hur många
verksamhetsplatser som måste besökas. Tabellen ger ett riktvärde genom att man
avläser summan från riskanalysen och sedan ser vilken kolumn i bilaga 6 som ska
användas. Revisionsledaren får bestämma att en kedja ska klassas med ett högre
riskvärde än vad tabellen anger, men en kedja får aldrig klassas med ett lägre
riskvärde än vad tabellen anger.
Bilagor
289
Tabell 5a Butiker – riskanalys
Riskblock
1
2
3
4
Riskaspekt
Max Poäng
poäng tilldelad
av CO
1:1
Sortiment – allmänt nära gränsen för acceptabelt sortiment ger
hög poäng.
15
1:2
Sortiment – flera produktgrupper saknar eller har instabil försörjning av KRAV-certifierade produkter ger hög poäng.
5
2:1
Hantering – många olika produkter säljs i lösvikt där kunden själv
får plocka ger höga poäng.
5
2:2
Hantering – många olika produkter säljs i lösvikt bakom disk ger
höga poäng.
2
2:3
Hantering – robusta system för särhållning på lager och i butiker
ger låga poäng.
7
2:4
Hantering – omfattande och/eller komplicerad förädling ger höga
poäng.
10
2:5
Hantering – omfattande egen import eller lokal försörjning ger
höga poäng.
10
3:1
Marknadsföring – KRAV-certifierade produkter är väl synliga och
lätt tillgängliga i butikerna ger låga poäng.
15
3:2
Marknadsföring – kedjan marknadsför KRAV-certifieringen offensivt
och tydligt ger höga poäng.
3
4:1
Ledningssystem – funktionen hos avvikelsesystemet hos butikerna;
avvikelser dokumenteras, avhjälps och förebyggs snabbt ger låga
poäng.
15
4:2
Ledningssystem – ägarformer: alla butiker ägs och styrs av samma
juridiska person ger låga poäng. De flesta butiker är egna juridiska
personer och har lösare band till det centrala systemet ger höga
poäng.
10
4:3
Ledningssystem – hög omsättning på personal som hanterar
lösvikt ger höga poäng.
5
4:4
Ledningssystem – hög kompetensnivå i butikerna vad gäller
KRAV-märkningens innebörd ger låga poäng.
15
4:5
Ledningssystem – väl fungerande intern revision i kedjan ger låga
poäng.
10
4:6
Ledningssystem – väl fungerande rutiner för miljöanpassning av
butikernas verksamhet i övrigt ger låga poäng.
5
Summa
132
Tabell 5b Butiker – storlek på urval
Om kedjan har ett ledningssystem som är tredjepartscertifierat enligt ISO 9001,
ISO 14001 eller motsvarande, så multipliceras summan med 0,5 innan man bestämmer urvalet.
Poäng från Riskanalysen
101-
290
Kolumn i bilaga 6
Inget urval. Tillämpa 18.5.3.
69-100
A
40-68
B
-39
C
Bilagor
Tabell 5c Restauranger-riskanalys
Riskblock
1
2
4
Riskaspekt
Poäng
Max
tilldelad
poäng
av CO
1:1
Utbud – KRAV-varor serveras vid varje måltid ger låga poäng,
säsongsbetonad eller tillfällig servering av KRAV ger höga poäng.
15
1:2
Utbud – Nivå 1 ger sju poäng, nivå 2 ger fyra poäng, nivå 3 ger ett
poäng.
7
1.:3
Utbud – hög andel säsongsberoende KRAV-varor, och/eller hög
andel KRAV- varor som i övrigt varierar i tillgång, ger höga poäng.
5
1:4
Utbud – flera av verksamhetsplatserna ligger nära gränsen för sin
nivå ger höga poäng.
7
1:5
Utbud – om fisk eller kött är en av ingredienserna som ingår i
certifieringen så ger det tre poäng respektive. Om kött eller fisk
inte ingår – noll poäng.
6
2:1
Märkning – endast en del av verksamheten är certifierad ger 5
poäng. Om den del som är certifierad utgör endast en liten del
av verksamheten ger 7 poäng. All verksamhet omfattas ger noll
poäng.
7
2:2
Märkning – tydlig markering av vad som är KRAV-certifierade
ingredienser/varor på menyn eller buffén ger låga poäng.
15
2:3
Marknadsföring – kedjan marknadsför KRAV-certifieringen offensivt
och tydligt ger höga poäng.
5
4:1
Ledningssystem – funktionen hos avvikelsesystemet hos restaurangerna; genomsnittet i interna mindre avvikelser per restaurang
bör ligga mellan fem och tio per år. Färre eller fler ger höga poäng.
Många interna större avvikelser ger höga poäng.
10
4:2
Ledningssystem – ägarformer: alla butiker ägs och styrs av samma
juridiska person ger låga poäng. De flesta butiker är egna juridiska
personer och har lösare band till det centrala systemet ger höga
poäng.
15
4:3
Ledningssystem – hög omsättning på köks- och serveringspersonal
ger höga poäng.
5
4:4
Ledningssystem – hög kompetensnivå i i köks- och serveringspersonal vad gäller KRAV-märkningens innebörd ger låga poäng.
15
4:5
Ledningssystem – väl fungerande intern revision i kedjan ger låga
poäng.
10
4:6
Ledningssystem – väl fungerande rutiner för miljöanpassning av
butikernas verksamhet i övrigt ger låga poäng.
5
4:7
Ledningssystem – de flesta verksamhetsplatserna har många
ingredienser med tillsatser, eller tillsatser som råvara, som inte är
upptagna i KRAV-s bilaga 2 – höga poäng.
5
Summa
132
Bilagor
291
Tabell 5d Restauranger – storlek på urval
Om kedjan har ett ledningssystem som är tredjepartscertifierat enligt ISO 9001,
ISO 14001 eller motsvarande, så multipliceras summan med 0,5 innan man
bestämmer urvalet.
Poäng från Riskanalysen
101-
292
Kolumn i bilaga 6
Inget urval. Tillämpa 18.5.3.
69-100
A
40-68
B
-39
C
Bilagor
Bilaga 6 – Det slumpvisa urvalets storlek vid kedjecertifiering
Revisionsledaren får, med stöd i ISO 2859, besluta om att det slumpvisa urvalet
ska vara större än vad tabellen anger. Certifieringsorganet får dock inte göra ett
mindre urval än vad tabellen anger.
Antal produktionsplatser
Kolumn A
Hög risk
Kolumn B
Medel risk
1-2
Alla
Alla
3-4
2
2
Kolumn C
Låg risk
Alla
5-9
3
3
3
10-16
4
3
2
17-25
5
4
3
26-36
6
5
3
37-49
7
5
4
50-64
8
6
4
65-84
9
7
5
85-100
10
7
5
101-121
11
8
6
122-144
12
9
6
145-169
13
10
7
170-196
14
10
7
197-225
15
11
8
226-256
16
12
8
257-289
17
12
9
290-234
18
13
9
325-361
19
14
10
362-400
20
14
10
401-441
21
15
11
442-484
22
16
11
485-529
23
17
12
530-576
24
17
12
577-625
25
18
13
626-676
26
19
13
677-729
27
19
14
730-784
28
20
14
785-841
29
21
15
842-900
30
21
15
901-961
31
22
16
962-1024
32
23
16
Kvadratroten
multiplicerad med 0,7
avrundad uppåt
Kvadratroten,
multiplicerad med 0,5
avrundad uppåt
1025
Kvadratroten
Avrundad uppåt
Bilagor
293
294
Regler för krav-certifierad produktion – utgåva 2014