Verksamhetsplan 2015 - Karolinska Institutet
Verksamhetsplan Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Verksamhetsår 2015 Gräshoppan symboliserar påhittighet, idérikedom, glädje och ära. (Symbolism) Gräshoppan hoppar enbart framåt, inte bakåt eller i sidled. Därför säger gräshoppan: se inte bakåt, bara mot framtiden. (Native American Medicine) Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Prefekt: Li Felländer-Tsai Administrativ chef: Pille Ann Härmat Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten ........................................................................ 1 1.1 Vision .......................................................................................................... 1 1.2 Mål .............................................................................................................. 2 1.2.1 CLINTEC:s organisation ........................................................................... 3 2. Risker med tillhörande kontrollåtgärder ......................................................... 3 3. Institutionens kärn- och stödverksamhet........................................................ 4 3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ............................................... 5 3.2 Utbildning på forskarnivå ............................................................................. 7 3.3 Forskning .................................................................................................. 10 3.3.1 Kvalitetssäkring av forskningen .............................................................. 10 3.4 Samverkan ................................................................................................ 11 3.5 Administration ........................................................................................... 13 4 Särskilda uppdrag ........................................................................................ 14 4.1 Personal och kompetensförsörjning .......................................................... 14 4.2 Arbetsmiljö ................................................................................................ 15 4.3 Miljö och hållbar utveckling........................................................................ 16 4.4 Lika villkor ................................................................................................. 16 4.5 Internationalisering .................................................................................... 17 Bilaga 1 Personalplanering Bilaga 2 Forskningsprojekt inom CLINTEC Utgivare: Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 1 Beskrivning av verksamheten Klinisk vetenskap, intervention och teknik utgör basen för gränssnittet mot den akademiska sjukvården. Historien visar att medicinska genombrott ofta uppstår oförutsett. Genom ett nära partnerskap mellan akademi och sjukvård kan nya, bättre och effektivare behandlingsmetoder tas fram. Institutionen för klinisk vetenskap intervention och teknik är en av Karolinska Institutets anrika institutioner. Med sin rika historia utvecklas här framtidens medarbetare inom sjukvård och forskning. Genom högt ställda krav på ett etiskt förhållningssätt omsätts forskningsresultaten i klinisk verksamhet och vetenskaplighet i utbildningen uppnås. Det är ofta i gränsområden som stora framsteg sker. I kreativa miljöer där man arbetar gränsöverskridande. Banbrytande klinisk verksamhet fordrar kritiskt tänkande, färdigheter, mod, gott omdöme och inlevelseförmåga. Den snabba teknologiska utvecklingen springer hack i häl med de medicinska framstegen. Det kräver nya träningsmetoder och arbetssätt för sjukvårdens framtida medarbetare. Det är inte längre en fråga om enbart innehåll, utan alltmer om sammanhang. Informationsåldern har förändrat klinikern från att vara en källa av kunskap, omdöme och färdigheter till ett mänskligt informationssystem i gränssnittet mellan tekniska system och patienten. Samtidigt med Karolinska Institutets grundande, genomförde Napoleons livläkare Dominique Jean Larrey, banbrytande amputationer i fält på 30 sekunder. Det var knivkunskap på hög nivå som Larrey dessutom parade med ett humanistiskt synsätt. I Karolinska Institutets tredje århundrade har knivskarp kunskap och humanism kompletterats med biologisk systemkunskap. Utvecklingen går i en rasande takt. Genom att studera historien kan vi förbereda oss för vad som väntar ännu längre fram. För framtiden har redan nått oss. 1.1 Vision Karolinska Institutets (KI) uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området. KI bedriver verksamhet inom ett område där de grundläggande värderingarna spelar en viktig roll. Ett etiskt och humanistiskt förhållningssätt är därför ständigt aktuellt för alla medarbetare. Den enskilde samhällsmedborgaren har rätt att ställa mycket långtgående krav på verksamheten vid KI. Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) skall vara en enastående kliniskt orienterad institution som bedriver patientnära utbildning, forskning och forskarutbildning. Genom ständigt förbättringsarbete, samverkan och utbildning och med patienten i fokus Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 skall forskningsresultat omsättas i sjukvård för att förbättra människors hälsa. Vår värdegrund baseras på framstående akademisk verksamhet där det gemensamma målet för både forskning, utbildning och utveckling är förbättrad hälsa för befolkningen. Verksamheten skall utgå från grundläggande principer för demokrati, samhällsansvar, etik, transparens och människors lika värde. Verksamheten bygger på övertygelsen att utbildning och forskning kan och bör bidra till bättre hälsa och en god samhällsutveckling. Verksamheten skall präglas av ett patientperspektiv och uppfylla krav på social, etisk och ekonomisk hållbarhet i enlighet med Helsingforsdeklarationen. 1.2 Mål CLINTEC bedriver kliniskt orienterad patientnära grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Verksamheten är kopplad till kliniker inom Karolinska Universitetssjukhuset. Inom CLINTEC finns 13 enheter och 1 sektion. På samma sätt som rektor har delegerat en stor del av verksamhetsansvaret till prefekterna, har prefekten delegerat ansvaret vidare till institutionens enhetschefer. Prefekten har stödfunktioner i form av ett kansli med en prefektassistent, administrativ chef, ekonomi- och personaladministration och IT. Dessutom finns ett antal styrgrupper, ledningsgrupp, institutionsråd, arbetsmiljögrupp, grundutbildningskommitté, forskarutbildningskommitté och samverkansgrupp. CLINTEC skall vara en attraktiv samverkanspartner för andra aktörer inom universitet, hälso- och sjukvården samt inom näringslivet avseende innovationsverksamhet. CLINTEC skall vara en attraktiv samverkanspartner för andra institutioner inom KI samt andra regionala, nationella och globala lärosäten/parter/näringsliv. Verksamheten skall kännetecknas av gränsöverskridande och nydanande forskning och utbildning som stödjer en positiv och hållbar samhällsutveckling. CLINTEC skall genom forskning etablera förbättrade och evidensbaserade metoder för att diagnostisera, bota och förebygga sjukdom samt lidande. Genom systematisk utbildning och träning med högt ställda krav på patientsäkerhet och kvalitet inom såväl sjukvård som medicinsk teknologi skall kunskapen omsättas i praktisk sjukvård. CLINTEC skall optimera resursanvändningen för att stärka ekonomin samt tillse att administrativa och infrastrukturella stödfunktioner på ett optimalt sätt och med god kvalitet stödjer kärnverksamheten. Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 1.2.1 CLINTEC:s organisation 2 Risker med tillhörande kontrollåtgärder Risk Kontrollåtgärd Ansvarig Klart Att olika produktionsfoci inom KI och SLL försvårar samverkan och utveckling i vår gemensamma akademiska miljö. SLL :s nya produktionskrav för läkare, ortopeder, rtg sjuksköterskor och audionomer påverkar utbildning och forskning negativt. De lokalförändringar som nu genomförs inom Eftersträva att enhetschefer är KI- representanter i SLL-organ och här lyfta utbildnings- och forskningsfrågor. Enhetscheferna 2015-12 Föra dialog med KI och sjukhuset både på central- och lokal nivå. Prefekt, arbetsmiljö- 2015-12 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Karolinska Universitetssjuk huset försvårar vår lärarmiljö och medför en direkt negativt påverkan på forskning och utbildning. Att utbildningen inte prioriteras i tillräcklig omfattning vilket kan leda till bristande kvalitet. Indragna medel från institutionen till KI centralt försvårar planering av nyrekryteringar, utveckling och avveckling. Bedömningsgrunderna för excellens missgynnar de kliniska patientnära forskarna. gruppen och enhetscheferna Skapa incitament för deltagande i grundutbildningen. Enhetscheferna 2015-12 Stödja enhetschefernas långsiktiga planering av framtida bemanning för att säkra utbildnings- och forskning. Prefekt tillsammans med enhetschefer 2015-12 Diskutera publikationsstrategier. Enhetscheferna 2015-12 3 Institutionens kärn- och stödverksamhet Samtliga enheter vid CLINTEC samverkar med kliniker i sjukvårdsorganisationen Stockholms läns landsting. Enheterna har omfattande undervisningsuppdrag inom grundutbildning för läkare, logopeder, audionomer och röntgensjuksköterskor samt viss medverkan i utbildningen för barnmorskor och tandläkare. Forskningen vid CLINTEC bedrivs främst vid klinikerna på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Solna samt vid laboratorierna i anslutning till klinikerna. Forskargrupperna inom CLINTEC har även ett rikt förgrenat forskningsnät och samarbeten med andra institutioner inom KI, både på Campus Solna och i Huddinge. CLINTEC:s omsättning är ca 190 mkr och fördelningen mellan forskning och grundutbildning är ca 70 % forskning och 30 % grundutbildning. På institutionen är vi idag ca 200 anställda. Staben av lärare, forskare samt doktorander vid CLINTEC omfattar för närvarande 34 professorer, 23 lektorer och 17 adjunkter och ett antal forskare, forskarassistenter och 214 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 doktorander. Institutionen har utöver sina anställda 327 anknutna forskare och lärare varav merpart har sin anställning inom Stockholms läns landsting. Den nära samordningen mellan KI och Stockholms läns landsting är en förutsättning för framgångsrik forskning inom de kliniska områdena. Eftersom forskningen vid CLINTEC bedrivs över så olika medicinska områden, finns alla typer av medicinsk forskning, (morfologi, biokemi, fysiologi och farmakologi) teknik, epidemiologi och beteendevetenskap samt kliniska tillämpningar och rent kliniskt inriktad forskning representerad vid CLINTEC. En övergripande beskrivning av forskningsområdet för CLINTEC är alltså kliniskt inriktad forskning ofta med människan som mätenhet även om experimentella och komparativa studier även finns representerade. 3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Inom CLINTEC finns fyra utbildningsprogram representerade varav institutionen ansvarar för alla kurser för tre hela program: audionomprogrammet, logopedprogrammet och röntgensjuksköterskeprogrammet samt del av läkarprogrammet för kurser inom reproduktion och hälsa (gynekologi och obstetrik, pediatrik), neuro, sinnen, psyke (öron-näsa-halssjukdomar), klinisk medicin inriktning kirurgi (kirurgi, ortopedi, anestesi, urologi, radiologi) och Professionell Utveckling, Klinisk utbildningsavdelning, KUA. Dessutom har institutionen ansvar för studentvalda kurser, fristående kurser och uppdragsutbildning. Institutionens utbildningsansvarig för utbildning på grund- och avancerad nivå Grundutbildningsansvarig (GUA) är också ordförande för institutionens Grundutbildningskommitté (GRU) som under 2015 kommer ha åtta möten fördelat på årets två terminer. GRU består förutom ordförande av studierektorerna för respektive enhet samt ytterligare ett par personer med särskilt utbildningsuppdrag. GRU:s huvudsakliga verksamhet är: Övergripande utbildningsfrågor, informationskanal Kvalitetssäkring av kurser på såväl grund- som avancerad nivå i enlighet med Högskolereformen 2007 och KI:s forsknings- och utbildningsstrategi 2018 och UKF-rapporten samt styrelsens för utbildning uppdrag till institutionerna. Gemensamma utbildnings- och undervisningsfrågor t.ex studieadministration, formulering av lärandemål, utveckling av undervisnings-/examinationsformer, kursvärdering/kursutvärdering handledning/bedömning av student i verksamhetsförlagd utbildning, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 likabehandling, internationalisering, interprofessionellt lärande samt studentinflytande Specifika frågor rörande de enskilda programmens kurser - utbyte av erfarenheter Samordningsfrågor Mål Åtgärd Ansvarig Klart Att få en tydlig och fungerande struktur i den nya organisationen i samband med programflytten till institutionen Att delta i arbetsmöten med dekanus för utbildning samt planera och samarbeta med aktuella enheter inom institutionen Prefekten och Annika SääfRothoff 2015-12 Att säkra forskningsanknytningen i grundutbildningen och öka SLLsamverkan Att möjliggöra kompetensutvekling inom sitt ämnesområde för lärare/handledare samt arbeta för träffar med berörda verksamhetschefer/motsvar ande Att utveckla interprofessionella lärandeaktiviteter inom såväl teoretiska kurser som VFU/VIL Fortsätta stärka och utveckla internationalisering genom såväl student- som lärarutbyten samt internationalisering på hemmaplan. Minst en kurs per program ska ges på engelska. Detta arbete sker i samverkan med Programnämnderna. I kursvärdering av institutionens kurser skall regelbunden uppföljning ske och i förekommande fall åtgärd ske avseende diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Prefekten/ Annika SääfRothoff 2015-12 Annika Sääf Rothoff och studierektorer 2015-12 Lars Henningsohn/ Annika SääfRothoff 2015-12 Annika SääfRothoff 2015-12 Ökat interprofessionellt lärande inom institutionens kurser Ökad internationalisering Uppföljning av institutionens arbete med likabehandling/ lika villkor Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Utvärdering av programflytten till institutionen Kvalitetssäkring av kurser på grund- och avancerad nivå Öka medvetenhet och kunskap om medicintekniska och ITkompetensens betydelse för patientsäkerheten Börja med implementering av utvärderingsmodellen Fortsatt utveckling och implementering av mall för kursutvärdering och konsekvent införa kursutvärderingsträffar med kursansvarig, studierektor och student för institutionens kurser. Synliggöra hur återkoppling sker av resultatet till studenter och lärare. Genomföra nya kursvärderingsenkäten inom alla institutionens kurser. Att kvalitetssäkra kurserna genom fortsatt kursutveckling på alla nivåer genom forskningsanknytning och att utveckla kursplanearbetet bl.a. med tonvikt på s.k. constuctive alignment (lärandemål, undervisningsform, examinationsform) och i progression i kurserna/utbildningen. Att via uppdragsutbildning vidareutveckla medicinsk teknologisk patientsäkerhetsutbildning för klinisk grund- och/eller masternivå. Prefekten/ Annika SääfRothoff Annika SääfRothoff 2015-12 Birgitta Janerot Sjöberg/Gösta Hellström 2015-12 2015-12 3.2 Utbildning på forskarnivå CLINTEC har en mycket god aktivitet inom forskarutbildningen med 214 st. registrerade forskarstuderande till licentiat respektive doktorsexamen. Under 2014 examinerade vi 24 st. varav en Lic. examen och 15 st. gjorde halvtidskontroll. Flertalet av våra forskarstuderande har som arbetsgivare någon av de kliniker som CLINTEC samverkar med. Vid CLINTEC har vi en forskarutbildningskommitté som har antagningsmöten ca fyra gånger per termin. Vid dessa antagningstillfällen får den sökande möjlighet att presentera och diskutera sitt projekt. Forskarutbildningskommittén har sedan att bedöma om den sökande bör antas till forskarutbildning eller inte. Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Mål Åtgärd Ansvarig Klart Identifiering av förbättringsområden Att identifiera dessa baserat på institutionens egen erfarenhet och genomgångar från styrelsen för forskarutbildning – genomförs kontinuerligt. Samtliga ansökningar förhandsgranskas av studierektorer och respektive enhetschef innan antagningsmötet. Mats Blennow/Paul Gerdhem 2015-12 Mats Blennow/Paul Gerdhem 2015-12 Ökad kvalitet på ansökan till forskarutbildning Prefekten Förkorta processen från antagning till disputation av kliniska doktorander Kvalitetssäkring av doktorander och projekt Kvalitetssäkring av handledare Uppföljning av kvalitetsarbete och tillvara- Att fördela ett antal centralt finansierade doktorandmånader baserat på kvalitén i ansökan och den muntliga presentationen vid antagningsseminariet. Att vid antagning till forskarutbildning genomlysa projektet och handledarnas kompetens. Att vid antagning till forskarutbildning genomlysa finansieringsplanen och att se till att denna är godtagbar och realistisk innan antagning sker. Genomföra uppföljande samtal med nyantagna doktorander. Genomföra informationsträffar för handledare och doktorand och blivande doktorander terminsvis. Dialog kring progressen i forskarutbildningen via interaktion doktorand/handledare och studierektor i samband med årlig uppföljning. Öka andelen handledare som genomgått handledarutbildning samt att genomföra informationsträffar för handledare/doktorander terminsvis. Återföring av resultat av åtgärder ovan till prefekt, Mats Blennow/Paul Gerdhem 2015-12 Mats Blennow/Paul Gerdhem 2015-12 Mats Blennow/Paul Gerdhem 2015-12 Mats Blennow/Paul Gerdhem 2015-12 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 tagande av resultatet i verksamheten. Internationalisering inom forskarutbildningen Erbjuda relevanta forskarutbildningsaktiviteter Öka kvalitet på forskarutbildnin gen inom området där medicinsk teknologi är en viktig innovativ komponent. Regenerativ Medicin antagningskommittén och enhetschefer. Internationalisering av forskarutbildning stärks genom att aktivt uppmana doktorander/handledare i samband med antagningsseminarier, doktorand/handledar-träffar och i den årliga uppföljningen uppmuntra till relevanta vistelser vid utländska laboratorier och universitet. Erbjuda riktade aktiviteter till doktorander inom områdena hörsel, öron, språk och tal via forskarutbildningsprogramm et. Utveckla/utöka doktorandutbildning inom medicinsk teknologi i samverkan med KTH och initiera ”twinningdoktorandprojekt”. Mats Blennow/Paul Gerdhem Tillsvidare Anette Lohmander 2015-12 Birgitta Janerot Sjöberg 2015-12 Doktorandprogrammet i Regenerativ Medicin riktar sig till doktorander på Karolinska Institutet och arrangerar utbildning inom området regenerativ medicin. Doktorandprogrammet organiserar flertalet doktorandkurser, seminarier och årliga konferenser för studenter, vilket hjälper studenterna att utvecklas, nätverka och komma i nära kontakt med experter inom området. Cecilia Götherström 2015-12 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 3.3 Forskning Forskningen vid CLINTEC bedrivs inom och i samverkan mellan olika medicinska områden. På institutionen finns alla typer av medicinsk forskning, från morfologi biokemi, fysiologi och farmakologi till teknik, epidemiologi och beteendevetenskap. Dessutom finns alla kliniska tillämpningar och rent kliniskt inriktad forskning representerad. En övergripande beskrivning av forskningsområdet för CLINTEC är alltså kliniskt inriktad forskning ofta med människan som mätenhet även om experimentella och komparativa studier även finns representerade. Under bilaga 2, redovisar vi de forskningsprojekt som finns inom institutionen. 3.3.1 Kvalitetssäkring av forskningen Mål Åtgärd Fortsatt kontroll och god dokumentation av pågående forskning och forskningsresultat Elektronisk forskningsdokumentation Forskningsanknytning av utbildning Forskningssemi narier och ”journal clubs” Fördela forskningsanknytningsmedel Stordjursfacilitet Forskning utförs under handledning av disputerade forskare. Följa aktuella lagar, regelverk etiska principer (t ex etiklagen, PUL och arkivlagen), genomföra regelbunden genomlysning av aktuella projekt samt erbjuda regelbundet återkommande fora för information och diskussion. Fortsätta införandet av ELN på institutionens enheter. Genom att lektorer och professorer är aktiva i såväl undervisningen som forskningen samt kompetensutveckling och forskningsaktiviteter för adjunkter. Kontinuerliga forskningsseminarier och möten med den kliniska verksamheten. Intern granskning av projekt och framförallt progress i samband med tilldelning av tid för forskning. En transparant process. Fördela forskningsanknytningsmedel efter nomineringar från enhetscheferna. Strategisk satsning för stordjursfacilitet på Campus Ansvarig Klart Enhetscheferna Kontinuerligt Enhetscheferna och Annika Aspnor Enhetscheferna 2015-12 Enhetscheferna 2015-12 Prefekten 2015-12 Prefekten 2015-12 2015-12 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Huddinge 3.4 Samverkan Inom institutionen finns ett stort antal olika samverkansprojekt samt ett gediget samarbete med SLL. Flera av våra professorer är verksamhetschefer på SLL och institutionen har även ett flertal samarbeten med sakkunniguppdrag och styrelserepresentationer inom olika verksamheter. Mål Åtgärd Ansvarig Klart Fortsatt samverkan med SLL inom FoUU genom kombinerade anställningar Fortsatt rekrytera till kombinationsanställningar då det gäller professorer och lektorer och fortsatt jobba med adjungeringar för att säkerställa den viktiga kompetens som finns inom SLL för institutionens fortsatta utveckling inom både utbildning och forskning. Genomföra konferenser för företrädare för röntgenverksamheten, SLL men också fackförening och andra vårdutbildningar Pedagogiskt forskningsprojekt är initierat tillsammans med Linköpings Universitet. Prefekten 2015-12 Kent Fridell 2015-12 Pedagogiskt forskningsprojekt är initierat tillsammans med Linköpings Universitet och Göteborgs Universitet Li FelländerTsai, Cecilia Escher 2015-12 Forskningsprojekt initierade mellan Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) vid Linköpings Universitet Tillsammans med KTH fortsätta utveckla gemensamma universitetsövergripande kurser inom medicinsk teknik Etablera grundläggande avtal om samverkan inom högteknologisk forskning med KTH baserat bl.a. på Rune och Kerstin Jonassons donation av kvalificerad utrustning för medicinsk avbildning Birgitta Janerot Sjöberg, Anders Persson 2015-12 Birgitta Janerot Sjöberg 2015-12 Birgitta Janerot Sjöberg 2015-12 Konferenser Forskningsprojekt tillsammans med Linköpings Universitet. Forskningsproje kt tillsammans med Linköpings Universitet och Göteborgs Universitet Forskningsproje kt tillsammans med Linköpings Universitet Att öka lokal, regional och nationell samverkan inom medtek-området Samverkan med KTH inom högteknologisk forskning Annika 2015-12 Wernersson, Håkan Hult och Astrid Seeberger Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Forskningsprojekt med KTH, Lund, Umeå, Göteborgs och Linköpings universitet Forskningsprojekt med Inst. för lingvistik Stockholms universitet Forskningssamarbete med KTH- STH Utvärdera effekten av nutrition på kritiskt sjuka barn Utvärdera utnyttjandet av enteral nutrition hos kritiskt sjuka Fackligt uppdrag inom KI Ped projekt för nationell och internationell samverkan inom logopedi Gemensam metodutveckling och datainsamling inom området yrkesrelaterade röststörningar Maria Södersten 2015-12 Utveckling av metoder och datainsamling v g tidig utveckling av tal och hörsel vid ogynnsamma förutsättningar Anette Lohmander 2015-12 Inom Neurofysiologi med inriktning på hörselsystemet. Gemensamma projektansökningar lämnas in samt gemensam anställning av forskare Aminosyraprofiler och metabolomics Anna Magnusson 2015-12 Olav Rooyackers, Jan Wernerman 2015-12 Framställning och användande av isotopmärkt mjölkprotein Olav Rooyackers, Jan Wernerman 2015-12 Fackligt styrelseuppdrag Karl Bodell 2015-12 Fortsatt utveckling av två interaktiva hemsidor för utbildning och kalibrering Anette Lohmander 2015-12 3.4.1 Uppdragsutbildningar som omfattar mer än 60 hp För 2015 kommer enheten för Radiografi att genomföra två uppdragsutbildningar i omfattningen mer än 60 hp. Medicinskt ultraljud för röntgensjuksköterskor Kompletteringsutbildning för allmänsjuksköterskor för att erhålla röntgensjuksköterskeexamen. Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 3.5 Administration 3.5.1 Utbildnings- och forskningsadministration Mål Åtgärd Administratörsmöten Administratörsprojekt Diariet och arkiv Introduktion av nyanställda 3.5.2 Ekonomi Mål Utveckla analys och resultatuppföljning Utveckla elektronisk ekonomiplattfor m Ansvarig Klart Institutionens administratörer träffas 6-8 gånger per år för aktuell information och gemensamma projekt. Fortsätta med projektet som bidrar till kompetensutveckling för alla institutionens administratörer. Fortsatt arbete med att förbättra rutinerna runt diariet. Organisera insamling av forskningsdokumentation på alla enheter för gemensam arkivering. Utarbeta rutiner och checklistor för introduktion av nyanställda. Pille Ann Härmat Tillsv. Hélène Jansson Tillsv. Pille Ann Härmat 2015-12 Emil Fägerwall Ödman 2015-12 Åtgärd Ansvarig Klart Kompetensutveckling för hela ekonomigruppen inom Agresso rapporter Se över möjligheter för en gemensam plattform där ekonomidokument kan läggas Britt-Louise Gothnier 2015-12 Britt-Louise Gothnier, Annika Aspnor 2015-12 Ansvarig Klart Komma ut med institutionens nyhetsbrev CLINTEC-bladet ca 8 gånger per år. Hélène Jansson 2015-12 Att genomföra en institutionsdag med bl.a. presentation av nya professorer och lektorer samt ett vetenskapligt program. Arrangemanget ska ske i samarbete med institutionsledningen, samverkansgruppen och arbetsmiljögruppen. Prefekten 2015-12 3.5.3 Information och kommunikation Mål Åtgärd Förmedla aktuell information till alla anställda, doktorander och anknutna Ha regelbundna institutionsträffar Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Utveckla vår hemsida och få den mer användarvänlig Förnya och uppdatera institutionens hemsida. Arbeta fram elektronisk administrativ handbok. Institutionsråd Institutionsrådet samlas 4 gånger per år. Agneta Wittlock, Emil Fägerwall Ödman; BrittLouise Gothnier Prefekten 2015-12 2015-12 3.5.4 Infrastruktur 3.5.4.1 Lokaler Mål Åtgärd Ansvarig Klart Optimerad lokaldimensionering Översyn av lokalsituationen Enhetschefer/ Sektionschef/ad m chef 2015-12 Åtgärd Information om ansvarstagande vid ansökan om nytt KI-konto för samtliga. Ansvarig Annika Aspnor + KIMKAT administratörer Klart 2015-12 Annika Aspnor 2015-12 Annika Aspnor 2015-12 3.5.4.2 IT Mål Öka förståelsen för IT-säkerhet hos användarna Alla med CLINTEC datorer skall bara använda KI.se, Eduroam eller KISLL vid nätverksanslutning i KI- eller sjukhuslokaler. Reducera kostnaden för serverutrymme Förbättra nätverksinfrastr uktur i eget nätverk Informera om möjligheten till kryptering och personliga certifikat Inventering av uttagsanslutna datorer Se över avtal med Fujitsu och ev byta till intern serverplats på KI Byte av samtliga switchar och uppgradera hastigheten Annika Aspnor 2015-12 + Nätgruppen på KI 4 Särskilda uppdrag 4.1 Personal och kompetensförsörjning Mål Åtgärd Ansvarig Klart Enhetschefsmöten; ett forum för institutionens Anordna enhetschefsmöten ca. 10 gånger per år för att utveckla ledarskapet och verksamheten. Prefekten 2015-12 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 chefer att få information och kunna föra utvecklande diskussioner. Utbilda våra enhetschefer i arbetsmiljöfrågor och ledarskapsfrågor. Organisera en enhetschefsdag Prefekten Adm chef 2015-12 4.2 Arbetsmiljö För att systematiskt planera, genomföra och följa upp verksamheten, så att kraven i arbetsmiljölagen med föreskrifter följs, har CLINTEC slagit fast följande: Inom Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) finns det en arbetsmiljögrupp (AMG). Arbetsmiljögruppen skall vara rådgivande och policyskapande, men ansvaret måste ligga hos enhetscheferna/sektionscheferna avseende arbetsmiljöfrågor. Det är därför prefekten har delegerat ansvaret för arbetsmiljöfrågorna till respektive enhetschef/sektionschef. Det är enhetscheferna/sektionschefen som har personalansvaret och de ekonomiska möjligheterna att skapa en bra arbetsmiljö. Det är viktigt att få en kontinuitet i arbetsmiljöarbetet med systematisk planering och revidering av handlingsplanen. Därför kommer arbetsmiljögruppen att vid varje sammanträde, 4 ggr per år, att följa upp och revidera handlingsplanen samt vid behov föra in nya åtgärder i handlingsplanen. Mål Åtgärd Besök Möten&Events Konferens/kongress mässa för bl a administratörer. Utveckling, föreläsningar Medarbetarskap Interaktiv teater /delaktighet/åte ”Energidrama” rkoppling Utse brandsäkerhetsansvarig Kontroll av +kontrollansvariga ute på brandsäkerhet enheterna Adm kongress i Växjö Kompetensutveckling/ inspiration Säkerhet Utse kemikalieinventerare samt ombud Ansvarig Klart Hélène Jansson 2015-12 AMG+ samverkan 2015-04 AMG 2015-12 Hélène Jansson 2015-05 Prefekt, Adm Chef, AMG 2015-12 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Fördjupade engelskakunskaper bland adm personal Cancerregister British Institute bjuds in 2X3h Hélène Jansson 2015-08 Fortsatt uppdatering av cancerframkallande medel Christina Hebert 2015-12 Samarbete med övriga AMG vid hela KI Frukostmöten AMG Karolinska Huddinge 2015-12 Frisk personal Föreläsning om ”tidiga signaler” Dr Marie-Louise Östenson, Previa Hälsovecka Hélène Jansson 2015-09 Karolinska Universitetssjukhuset 2015-12 Ansvarig Klart Frisk personal 4.3 Miljö och hållbar utveckling Mål Åtgärd Fler riskanalyser CLINTEC kommer att anordna Ewa Ellis/ en halvdagsworkshop kring Arbetsmiljöriskanalys. gruppen Målet är att öka antalet riskanalyser för att täcka merdelen av de metoder som utförs inom CLINTEC:s laboratorier. 2015-12 4.4 Lika villkor För att planera och genomföra ett systematiskt och långsiktigt förebyggande arbete med lika villkor finns det ett ombud för lika villkor inom institutionen. Institutionens arbete med lika villkor är inriktat mot att skapa ett arbetsklimat fritt från diskriminering och trakasserier med lika möjligheter och rättigheter för alla oavsett kön, ålder, etnisk eller social tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Då likabehandlingsfrågorna är en del av det psykosociala arbetsmiljöarbetet har vi beslutat att ombudet för lika villkor ska arbeta i nära samarbete med arbetsmiljögruppen. Detta ses som en möjlighet att få ett större fokus på dessa frågor och även utvecklingen av arbetsmiljögruppens arbete. De följande målen har formulerats med hjälp av och utifrån kartläggningen JÄMIX som gjordes 2014. Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Mål Åtgärd Ansvarig Klart Övergripande informationsinsatser på hemsidan Information om vilka åtgärder som ska vidtas om trakasserier eller kränkande behandling inträffar på arbetsplatsen behöver nå ut till alla anställda vid institutionen. Detta ska göras genom att arbeta fram en plan som ska publiceras på intranätet samt spridas muntligt på arbetsplatsträffar. Fortsätta använda Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex, JÄMIX, som kartlägger de viktigaste aspekterna på jämställdhet. Fortlöpande arbete med jämställdhetsindex för att ge oss en möjlighet att se hur utvecklingen sker ut över tid. Likabehandlingsombudet fortsätter löpande att delta i kurser och utbildningar i likabehandling arrangerade av KI centralt samt möten för ombud. Galina Drozdova/ Agneta Wittlock 2015-12 Galina Drozdova 2015-12 Galina Drozdova 2015-12 Finansiering av JÄMIX samt kunna arrangera föreläsningar Systematiskt arbete för lika villkor 4.5 Internationalisering Mål Åtgärd Ansvarig Klart Internationalisering inom forskarutbildningen Internationalisering av forskarutbildning stärks genom att aktivt uppmana doktorander/handledare i samband med antagningsseminarier, doktorand/handledarträffar och i den årliga uppföljningen uppmuntra till relevanta vistelser vid utländska laboratorier och universitet. Fortsätta pågående samarbete med bl.a. utbyte av studenter, postdoktorer och forskare samt internationellt symposium 1-2 juni 2015. Mats Blennow/Paul Gerdhem Kontinuerligt Li FelländerTsai och Christer Rolf Tillsvidare Fortsätta stärka och utveckla internationalisering genom såväl student- som lärarutbyten samt internationalisering på Annika SääfRothoff och Lars Henningsohn Kontinuerligt Samverkan via ett MoU med Chinese University of Hong Kong inom muskuloskeletal regeneration Ökad internationalisering inom GU Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 hemmaplan. Minst ett par av institutionens kurser ska ges på engelska. Detta arbete sker i samverkan med Programnämnderna. SVK i Kina på Läkarprogrammet Fortsätta pågående forskningssamarbete med Tromsö Universitet Enh. för Kirurgi Magnus Westgren Tillsvidare Samarbeten inom medicinsk bild, funktion och teknologi rörande NO och ultraljudskontrast. Birgitta Janerot Sjöberg och Peter Aspelin Tillsvidare Anställa en foreign adjunct professor, inom pediatrisk endokrinologi och diabetes Claude Marcus 2015-12 Forskningssamarbete med Japan, Sapporo och Fukuoka inom regenerativ medicin; behandling med regulatoriska T-celler för att uppnå operativ telerans hos levertransplanterade med organ från avlidna Internationellt Internationellt samarbete inom forskningssamarbete inom Världsregistret, Familjär Världsregistret Amyloid Polyneuropati Utveckla METAPREDICT (EU fp7 prediktorer för projekt), i samarbete med träningseffekt Köpenhamns Univ., Loughbouroug Univ., Las Palmas Univ., Bath Univ., Pennington Univ., Duke Univ., Nottingham Univ. Bo Göran Ericzon 2015-12 Bo Göran Ericzon och Henryk Wilczek 2015-12 Olav Rooyackers 2015-12 Forskningssamarbete med Brasilien, Storbritannien och Skandinavien Internationellt forskningssamarbete om för talet optimal tidpunkt för operation av gomspalt Anette Lohmander Tillsvidare Studieresor inom forskarutbildningsprogrammet HÖST Studieresor utlyses 2 gånger per år till internationella studieresor för doktorander inom forskarutbildningsprogrammet HÖST Anette Lohmander 2015-12 Gästprofessur som samverkan mellan KI och Tromsö Universitet Rom Tor Vergata, Rotterdam (Erasmus) och Mayo kliniken Samarbete med University of Ulm, Tyskland Forsningssamarbete med Japan Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Utvärdera effekten av nutrition på kritiskt sjuka barn Aminosyraprofiler och metabolomics METAPREDICT (EU fp7 projekt), i samharbete med Köpenhamns Univ, Loughbouroug Univ, Las Palmas Univ, Bath Univ, Pennington Univ, Duke Univ, Nottingham Univ Olav Rooyackers, Jan Wernerman 2015-12 Utvärdera utnyttjandet av enteral nutrition hos kritiskt sjuka Framställning och användande av isotopmärkt mjölkprotein METAPREDICT (EU fp7 projekt), i samharbete med Köpenhamns Univ, Loughbouroug Univ, Las Palmas Univ, Bath Univ Pennington Univ, Duke Univ, Nottingham Univ Olav Rooyackers, Jan Wernerman 2015-12 Bilaga 1 Personalplanering Bilaga 2 Forskningsprojekt vid CLINTEC Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 BILAGA 1 Personalplanering Kategorier 2015 2016 Män Kvinnor Män Professor 13 4 +1 Professor adj 8 6 +1 Professor senior 3 1 Lektor 8 7 Lektor adj 1 3 Adjunkt 2 12 Adj adjunkt -1 2 Forskarass. 2 2 +1 Forskare 8 7 +3 Post-doc 3 7 Doktorand 6 20 Administrativ personal 1 24 Teknisk personal 10 21 Totalt 59 96 Totalt med doktorander 65 116 -1 2017 Kvinnor Män +1 +2 -1 -1 Kvinnor Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 BILAGA 2 Forskningsprojekt inom CLINTEC Enheten för anestesi Proteinmetabolism och återhämtning hos den svårt sjuke patienten (Jan Wernerman) Mitokondriefunktion hos den friske och svårt sjuke patienten (Olav Rooyackers) Perioperativ optimering av smärtlindring och hemodynamik (Sigga Kalman) Att lära tvärprofessionellt och simulerat för säkrare vård (Hans Hjelmqvist) Enheten för audionomi Hörselepidemiologiska studier (Ann-Christin Johnson; Pernilla VidehultPierre) Farmakologisk behandling av förvärvad hörselskada (Pernilla Videhult- Pierre) Binaural hörsel efter cochleaimplantat (Ann-Christin Johnson) Hörselutveckling hos unga svenska män under perioden 1971-2010. Hörsel hos flygförare och värnpliktiga inom det svenska försvaret (Per Muhr) Hörselutveckling och tinnitus hos tvillingar (Åsa Skjönsberg) Hur hjärnan analyserar kommunikationssignaler (Anna Magnusson) Efferent kontroll av balansen (Anna Magnusson) Enheten för kirurgi Nedre abdominell kirurgi och akutkirurgi Kliniska studier inom bråckkirurgi (Gabriel Sandblom) Pedagogiska studier om simulatorträning (Ann Kjellin) Klinisk epidemiologisk forskning inom benign gallstenssjukdom (Gabriel Sandblom) Kolorektal cancer med särskild inriktning på blödning vid operation av kolorektal cancer (Monika Egenvall) Translationell forskning av metabolism och nutrition vid katabola tillstånd (Folke Hammarqvist) Övre abdominell kirurgi Gallvägar: Klinisk epidemiologisk forskning inom benign gallstenssjukdom (Magnus Nilsson) Aspekter på interventionell behandling av koledokussten (Lars Enochsson) Utveckling och användande av avancerad endoskopi vid utredning och behandling av benign och malign sjukdom inom övre gastrointestinalkanalen (Urban Arnelo) Pankreas: Mekanismer bakom kronisk pankreatit (Jon Tsai) Endoskopisk diagnostik och terapi av pankreassjukdomar (Matthias Löhr) Ärftliga faktorer och markörer i pankreassjukdomar (kronisk pankreatit, autoimmun pankreatit, bukspottskörtelcancer) (Matthias Löhr) Experimentella studier inom tumörpatogenesen vid pankreascancer (Matthias Löhr) Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Kliniska och translationella studier avseende cystiska pankreastumörer (Marco del Chiaro) Lever: Levermetabola förändringar vid leverischemi, regeneration samt efter resektion (Bengt Isaksson) Kliniska och translationella studier på leverregenreation i samband med ALPSS (Bengt Isaksson) Kliniska och translationella studier på MARS-behandling vid postoperativ leversvikt (Bengt Isaksson) Studier om nutrition och metabolism vid cancersjukdom (Bengt Isaksson) Utveckling och tillämpning av funktionell radiologi vid diagnostik av levertumörer (Eduard Jonas) Studier om lakalablativ behandling vid levertumörer (Eduard Jonas) Klinisk epidemiologi vid levertumörer (Cecilia Strömberg) Esofagus/ventrikel: Strategier för att förbättra överlevnaden vid kurativ behandling av esofagus och ventrikel cancer, två randomiserade studier (Magnus Nilsson) Livskvalitet under och efter neoadjuvant behandling för esofaguscancer (Magnus Nilson) Translationell forskning vid esofaguscancer (Magnus Nilsson) Kardiella och respiratoriska komplikationer efter esofaguskirurgi (Jon Tsai) Klinisk epidemiologisk forskning om esofagus- och ventrikelcancer (Mats Lindblad) Enheten för logopedi Integrerat basvetenskapligt och kliniskt lärande på logopedprogrammet: en projektbaserad analys (Sofia Strömbergsson) Lärande och olika aspekter på professionsutveckling hos studenter respektive lärare/handledare (Annika Sääf-Rothoff) Sväljningsproblem samt tal- och röstfunktion hos patienter med huvud/halstumör (Elisabet Lundström/Therese Engström) Fritt vatten till patienter med sväljningssvårigheter efter stroke (Sanna Holstein/Per Östberg) Hörsel- tal och språkutveckling hos barn med hörselnedsättning från födseln till tre års ålder (Anna Persson/Traci Flynn/Anette Lohmander) Language, literacy and quality of life in adolescents with hearing impairment: a population based study (Traci Flynn/Carmela Miniscalco) Impact of early hearing amplification on the speech and language development in children with conductive hearing impairment (Traci Flynn) Åldrande och central hörselnedsättning: samband med kognitiv funktion (Esma Idrizbegovic/Per Östberg) Skrivförmåga och minnesfunktion (Per Östberg) Språkförmåga och tänkande vid demenssjukdom samt relaterat till beslutsförmåga (Sara Stormoen/Ing-Mari Tallberg) Metoder för att underlätta kommunikation hos personer med demensjukdom (Liv Thalén/Ing-Mari Tallberg) Bedömningsmetoder vid neuromotoriska talstörningar – utveckling av förenklad perceptuell bedömning och material för självskattning av kommunikativ aktivitet/delaktighet (Ellika Schalling) Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Enkätstudier av tal och kommunikation vid Parkinsons sjukdom, Multipel scleros och höga ryggmärgsskador (Ellika Schalling och Kerstin Johansson) Kort- och långsiktiga effekter av DBS för tal- och röstfunktion hos personer med Parkinsons sjukdom (Ellika Schalling) Långtidsmätning av röst och tal med bärbar utrustning (VoxLog) vid neurologiska sjukdomar samt utvärdering av effekt av biofeedback gällande röststyrka vid Parkinsons sjukdom (Joakim Gustavsson/Ellika Schalling/Maria Södersten) Talapraxi vid förvärvad hjärnskada: prevalens, förlopp och neurala korrelat (Ellika Schalling/Per Östberg) Talstörning hos barn; differentialdiagnostik, komorbiditet och intervention vid verbal dyspraxi (Susanne Rex/Anita McAllister) Tal och språk hos 5-åringar med taldyspraktiska svårigheter samt effekt av behandling (Ann Malmenholt/Lisen Kjellmer/Anita McAllister/Anette Lohmander) Språklig och kommunikativ utveckling hos barn med autismspektrumstörning (Lisen Kjellmer) Socio-kognitiv och socio-emotionell utveckling hos barn med språkstörning (Paivikki Aarne/Ing-Marie Tallberg) Bettfunktion och bettrelation hos barn med orofacial dysfunktion och motorisk talstörning. (Åsa Mogren/Anita McAllister/Monica Barr Agholme/Lotta Sjögreen. Validering och normering av ett bedömningsinstrument för oralmotorisk dysfunktion (Gunilla Henningsson/Anita McAllister) Ljudmiljö i förskolan samt barns och vuxnas upplevelse och eventuella påverkan av den miljön (Anita McAllister) Rörfonation; undersökning av flödesmotståndets egenskaper och beroende av rördimensioner och vattendjup (Svante Granqvist/Greta Wistbacka/Susanna Simberg) Identifiering av riskfaktorer för röstproblem – individuella faktorer och bullrig arbetsmiljö (Maria Södersten) Effekter av förhöjda halter av manliga könshormoner på röst hos kvinnor med kongenital binjurehyperplasi och transsexuella kvinnor-till-män (Ulrika Nygren/Maria Södersten) Påverkan av olika kirurgiska metoder för operation av gomspalten på tal- och språkutvecklingen vid läpp-käk-gomspalt (Scandcleft, TOPS) (Anette Lohmander) Tal och kommunikation hos barn med läpp-käk-gomspalt - aspekter av funktion och omgivningsfaktorer (Jill Nyberg/Anette Lohmander) Tidig utveckling av tal och hörsel hos barn födda med läpp-käk-gomspalt (TUTH)(Anette Lohmander) Jollerkoll – utvärdering av tidig screening av joller på BVC (Anette Lohmander/Marion Lieberman/Carmela Miniscalco) Enheten för njurmedicin Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och undernäring hos kroniskt njursjuka patienter (Peter Stenvinkel, Bengt Lindholm, Peter Barany, Abdul Rashid Qureshi, Olof Heimburger) Effekter av testosteronsubstitution hos manliga dialyspatienter (Peter Stenvinkel, Peter Barany, Stefan Arver, Fredrik Duner,) Utveckling och organisation av internationella samarbeten (Bengt Lindholm) Epidemiologi och biostatistik vid kronisk njursvikt (Abdul Rashid Qureshi) Fettsyrarubbningar vid kronisk njursvikt (Juan Jesus Carrero, Bengt Lindholm) Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Vaskulitforskning (Annette Bruchfeld, Mårten Wendt) Forskning om biomarkörer för järnbrist (Peter Barany) Endokrin benforskning (Tobias Larsson, Hannes Olausson, Mathias Haarhaus) Studier av kärlförkalkning hos patienter som genomgått LD-transplantation (Peter Stenvinkel, Peter Barany, Hannes Olausson, Anna Witasp, Mathias Haarhaus, Annika Wernerson, Lars Wennberg) Farmakokinetiska studier hos njursjuka (Hadi Molanaei, Peter Stenvinkel, Leif Bertilsson) Forskning om peritonealdialys (Olof Heimburger, Bengt Lindholm) Forskning om autonoma nervsystemet vid njursjukdom (Marie Hilderman, Annette Bruchfeld) Njurepidemiologisk forskning (Marie Evans, Juan Jesus Carrero, Abdul Rashid Qureshi och Carl-Gustaf Elinder) Njurbiopsiprojekt (Annika Wernersson, Peter Stenvinkel, Annette Bruchfeld, Peter Barany, Lars Wennberg) Genetisk och epigenetisk forskning (Louise Nordfors, Anna Witasp, Martin Schalling, Bengt Lindholm, Peter Stenvinkel) Fruktosbelastningar hos njursjuka patienter och diabetiker (Björn Anderstam och Peter Stenvinkel) Forskning om betydelse av mikrobiota vid njursvikt (Peter Stenvinkel, Bengt Lindholm, Tony Qureshi, Peter Bergman) Biomimetiska studier av hibernerande björnar (Peter Stenvinkel, Björn Anderstam, Mathias Haarhaus) Forskning om dialysstart (EQUAL) (Marie Evans) Forskning om modifiering av lipider i den uremiska miljön (Peter Stenvinkel, Bengt Lindholm, Paolo Parini, Mats Gåfvels) Patofysiologiska förändringar i proximala tubuli vid kronisk njursjukdom (Karin Lindström, Jonas Axelsson, Annika Wernersson) Forskning om insulinresistens (Peter Stenvinkel, Peter Hemmingsson) Forskning om betydelse av uremisk fettväv för endotelfunktion (Peter Stenvinkel, Karolina Kublickiene och Anna Witasp) Pedagogisk forskning (Annika Wernerson, Astrid Seeberger) Enheten för obstetrik och gynekologi Reproduktiv stamcellsbiologi (Outi Hovatta) Kärlfysiologi (Karolina Kublickiene) Fetal fysiologi (Magnus Westgren) Preeklampsi (Henry Nisell) Endokrinologi (Britt-Marie Landgren) Urogynekologi (Gunilla Tegerstedt) Evolutionära aspekter på reproduktion (Pelle Lindqvist) Reproduktion och D-vitamin (Pelle Lindqvist) HPV (Kristina Elfgren) Infektioner och graviditet (Karin Pettersson) Congenital adrenal hyperplasia – clinical and physiological aspects on the fetus, pregnancy and growth (Sebastian Gidlöf) Challenges in Collection of Umbilical Cord Blood för Clinical Banking (Ulrica Askelöf) Maturation of human ovarian follicles in tissue culture (Pauliina Damdimopoulou) Tidig human embryoutveckling (Fredrik Lanner) Amniotic fluid cells (Åsa Ekblad) Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Pain management in women undergoing planned Cesarean Section (Boel Niklasson) Perinatal stem cells (Cecilia Götherström) Studies on IUFD (Karin Pettersson) Human embryonic stem cells towards the clinic (Liselotte Antonsson & Fredrik Lanner) Toxicologi och reproduktion (Pauliina Damdimopoulou) Preimplantation genetic diagnosis – evaluation of results and experiences (Katarina Haapaniemi Kouru) Simulation in gynecological surgery (Henry Nisell & Liv Ahlborg) Exploring mammalian preimplantation development and pluripotency (Fredrik Lanner) Vacuum extraction and the black box (Khurram Yousaf & Kristina Pettersson) Maternal injuries after birth (Gunilla Tegerstedt) Fertility preservation (Outi Hovatta) Fertility study with pluripotent stem cells (Sarita Panula) TVI for studies of fetal heart function (Lotta Herrling) Increased insight into depression and pregnancy (Barbara Szymanska von Schultz) Enheten för ortopedi och bioteknologi Hälsenans biomekanik (Tomas Movin/ Anton Arndt) Biomekanik, visualisering och nya implantat (Hans Berg) Betydelsen av atraumatisk kirurgi vid total höftplastik (Harald Brismar) Återhämtning och rehabilitering efter ledtrauma och rekonstruktiv kirurgi i rörelseapparaten (Li Felländer-Tsai) Epidemiologi vid ledskador och trauma inom rörelseorganen (Li FelländerTsai, Ville Mattila) Avancerad medicinsk simulering och visualisering (Li Felländer-Tsai) Förbättrad behandling av kroniska smärttillstånd i rygg och nacke genom förbättring av patientselektion, kirurgisk behandlingsmetod och postoperativ rehabilitering (Paul Gerdhem/Hans Möller) Genetik vid sjukdomar och deformiteter i rörelseapparaten (Paul Gerdhem) Behandling av skolios (Paul Gerdhem) Resultat av och komplikationer efter ytersättningsproteser (Håkan Hedlund, Raed Itayem) Optimerad behandling av höftfraktur (Margareta Hedström) Optimerad behandling av knäledsartros (Margareta Hedström) Effekter av SIRT1-modulering på ben och brosk. Studier inriktade på osteoporos och artros (Yan Li/Urban Lindgren) Tendinopatiforskning (Christer Rolf) Enheten för pediatrik Neonatologi Utvärdering av effekten på förlossning och barn av psykofarmaka vid depression under graviditeten Mats Blennow Effekten av IGF-1 som behandling mot retinopatii hos prematura barn Bou-Bou Hallberg Perinatal programmering Mikael Norman Neonatala andningsstörningar och resuscitering Kajsa Bohlin Neonatal neurologi Mats Blennow Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Njursjukdomar hos barn Urinvägskomplikationer efter njurtransplantationer Maria Herthelius Cardiometabola komplikationer vid kronisk njursvikt och efter njurtransplantation Rafael Krmar Cystisk Fibros barn och vuxna Vitamin Ds betydelse för sjuklighet vid CF Lena Hjelte Farmakologisk behandling vid CF Ferenc Karpati Barnhepatologi Spädbarnskolestas Björn Fischler Studier av inflammatoriska leversjukdomar hos barn och ungdomar: etiologi, patogenes, prognostiska faktorer och behandling Antal Nemeth Barnendokrinologi och barnfetma Tidig prevention av fetma för barn med hög fetmarisk Viktoria Svensson Fetma, fettvävnad, reglering av blodfetter och det metabola syndromet hos barn Claude Marcus Endokrina långtidseffekter efter transplantation med benmärg eller stamceller i barndomen Birgit Borgström Extratyreoidal TSH receptor funktion Claude Marcus Vitamin D metabolism och betydelse för fetmarelaterad co-morbiditet Kerstin Ekbom Tidig barnfetmabehandling Paulina Novicka Beteendeinriktad behandling av fetma hos barn och ungdomar Pernilla Danielsson Barnhematologi Molekylärbiologiska studier vid leukemier hos barn Britt Gustafsson Hematopoetisk stamcellstransplantation till barn (HSCT) – att förbättra utfallet genom riktad behandling och förebyggande av komplikationer Jacek Winiarski Barnfarmakologi Kort och långtidseffekter på barn exponerade för antiepileptika och psykofarmaka intrauterint, samt effekter på endogena substanser av antiepileptikabehandling av barn Katarina Wide Enheten för transplantation Familjär amyloid polyneuropati och besläktade amyloidoser (Bo-Göran Ericzon) Living Njurtransplantation vid positiv korstest (Jonas Wadström) Pankreas ö-cellstransplantation (Torbjörn Lundgren) Blodgruppsinkompatibel njurtransplantation (Lars Wennberg, Helena Genberg) Fysiologiska effekter av hjärndöd (Lars Wennberg, Greg Nowak) Intrahepatisk mikrodialys monitorering under och efter lever transplantation (Greg Nowak, Rafal Dlugosz) Klinisk och experimentell hepatocyttransplantation (Bo-Göran Ericzon, Eva Ellis, Carl Jorns) Utvärdering av Everolimus för immunsuppression hos barn (Bo-Göran Ericzon, Björn Fishler) Levertransplantation med domino graft (Ericzon, Wilczek, Yamamoto) Njurcellstransplantation (Lundgren, Stenvinkel) Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Operativ tolerans hos levertransplanterade (Ericzon, Berglund, Wennberg, Watanabe, Jorns) Enheten för urologi Prostatacancer (Ove Gustafsson) Urinblåsecancer (Hans Wijkström) Livskvalitet vid urologisk sjukdom (Lars Henningsohn) Njurstenssjukdomen (Hans-Göran Tiselius) Nya pedagogiska metoder (Lars Henningsohn) High tech vs low tech simulators and medical education (Lars Henningsohn) Epidemiologi och prostatacancer (Jan Adolfsson) Njurcancer (Ove Gustafsson, Lars Henningsohn) Urinavledning med olika typer av katetrar (Helena Thulin) Enheten för öron-, näs och halssjukdomar, ÖNH Staphylococcus aureus: initiation on and persistence of severe airway disease (Claus Bachert). Persisterande positionell nystagmus hos patienter med perifera yrselsjukdomar. Kliniska symptom och patofysiogi (Johan Bergenius). Spädbarns hörsel - tidig diagnostik och intervention (Erik Berninger). Vibration mot skallen som test av balansorganets funktion (Krister Brantberg). Inflammationens betydelse för allergisk rinit, astma ocg cancer i huvudhaslområdet Restoring Hearing With Gene/Stem Cell Therapy (Maoli Duan). Hörselbenens status vid kirurgi för retraktionssjukdom och resultat vid aticoantrotomi Karolinska Sjukhuset (Andreas Ekborn). Farmakologisk behandling och prevention av exogen inneröronskada (Cecilia Engmér Berglin). Excellenscentrum av sömnrelaterad andningsstörning hos vuxna och barn; RCT av kirurgi, epidemiologi och gravidas komplikationer (Danielle Friberg). Immunologiska och kliniska aspekter på kronisk och akut otit (Anna Granath) T1-T2 tungcancer med avseende på risk för regional spridning genom skapande av riskmodell baserat på Brandweinkriterier och tumörtjocklek (Lalle Hammarstedt-Nordenvall). Plasminogen och sårläkning med särskild inriktning på läkning av kroniska trumhinneperforatooner (Sten Hellström). Luftvägsstentning (Gert Henriksson). Rekonstruktion av ärrskadade stämband med mesenkymala stamceller (Stellan Hertegård). Studier av näsans funktion och form vid läpp-, käk- och gomspalt (Mats Holmström). Östrogen och hörsel (Malou Hultcrantz). Samband mellan hörselnedsättning och demensutveckling (Esma Idrizbegovic). Toll-lika receptorer och inflammation (Susanna Kumlien Georén). Studier av stämbandsfunktion hos sångare och hos patienter med neurologisk röststörning (Per-Åke Lindestad). Svalgkirurgi och epidemiologi vid sömnapné + Är intralymfatisk allergenspecifik immunoterapi mot björk och gräs effektivt och säkert? (Karin Lundkvist). A regenerative approach in airways and esofagus (Paolo Macchiarini). Tumörmarkörer inom huvudhalscancer (Linda Marklund). Bell’s palsy- study design, prognosis and qaulity-of-life (Elin Marsk). Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Tumörer inom huvudhalsområdet (Eva Munck-Wikland). Vetenskapligt examensarbete på läkarprogrammet; prospektiv långtidsuppföljning av resultat och studenternas inställning till forskning (Riitta Möller). OSAS hos barn och vuxna, fokus på kirurgisk behandling (Pia Nerfeldt). Register-based epidemiologic studies of patients with chronic rhinosinusitis treated with endoscopic surgery in Sweden (Petter Olsson). Värdet av genetisk instabilitet och TGF-alfa analys som prediktiva markörer för strålningskänslighet vid T3 larynxcancer (Björn Palmgren). Prospektiv kontrollerad randomiserad klinisk studie i handläggningen av orbitabottenfrakturer (Michael Ryott). Könshormoner och hörsel. ÖNH-cancer (Rusana Simonoska). Inflammation i de övre luftvägarna; mekanistisk kartläggning samt värdering av medicinsk och kirurgisk intervention 2. Zygomaticus- och orbitabottenfrakturer; diagnostik och utvärdering av behandling 3. Studier av rinologiska tumörer och hypofysadenom (Pär Stjärne). Binaural hörsel med cochleaimplantat. Långtidsmätning av mellanöretryck (Bo Tideholm). Neurofysiologiska förutsättningar för hörande, kognitiva förmågor oh läsutveckling hos hörselskadade och döva barn med hörapparat och cochleaimplantat (Inger Uhlén). Enheten för radiografi Beskriva den framtida radiologin avseende verksamhet och organisation metoder inom strategiskt management t ex Scenario Planing (Kent Fridell) Optimising exposure condition for chest tomosynthesis with focus on exposure time and radiation dose (Masoud Jadidi) Optimering av datortomografiundersökningsprotokoll (Anders Svensson) Consequences of MR referral outsourcing at a university hospital (Parvin Tavakol) PET/CT with 18F-FDG and 68Ga-DOTATOC for diagnosis of pulmonary carcinoids (Natalja Uhlén) Utvärdering av diagnostik och behandling av osteoarthropati hos patienter med diabetes mellitus (Linda Wennberg) Enheten för medicinsk bild, funktion och teknologi Nuklearmedicin Hybrid imaging SPECT/CT: Sentinel nodes vid brösttumörer, esofaguscancer, ventrikelcancer och njurcancer (R Axelsson) Infektioner i ortopediska proteser – inmärkning WBC och benmärgsscintigrafi (R Axelsson) Bildbehandling och simulering för att öka upplösning och diagnostisk säkerheten för hjärtmuskelperfusion/rörlighet (B Janerot, M Holstensson, A Gonon) Hybrid imaging PET/CT: Bildbehandling och simulering för att öka upplösning och diagnostisk säkerheten för små lungtumörer (B Janerot, M Holstensson, I Savitcheva) Utvärdering av behandlingseffekt med proliferationsmarkör 18F-FLT hos patienter med esofaguscancer. (R Axelsson) Naturalförlopp vid läkning efter protesoperation, föld med 18F-FDG-WBC PET/CT ( R. Axelsson). Infektioner i ortopediska proteser – jämförande studie mellan 18F-FDG-WBC med PET/CT och 99mTc-HMPAO-WBC med SPECT/CT (R Axelsson) Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 SPECT: Anti-ischemisk hjärteffekt av thoracal epiduralanalgesi (B Janerot) Framtagande samt validering av scala vid lymfoscintografisk undersökning av patienter med misstänkt lymfödem (R.Axelsson) Magnetkamera Pulssekvensutveckling (3T) (Tie-Qiang Li) Diagnostik Gallvägar, lever, njurar och pankreas · Development of MRI-derived biomarkers before and after Liver Transplantation/Surgery for the detection and characterization of liver tumors, evaluation of fibrosis/cirrhosis as well as for the functional assessment of liver parenchyma. (T Brismar, N Kartalis) Diagnostik Multipel skleros och Alzheimers sjukdom (M Kristoffersen Wiberg) Diagnostik hälsena och knäled (A Shalabi, M-L Wretling) · Muskulära och skeletala effekter av träning vid knäledsartros (B Janerot, T Brismar, J Henriksson) Datortomografi EKG-styrd Datortomografi av kranskärl och aorta (K Cederlund, A Persson) Regional lungfunktionsbestämning med spiral-CT (B Janerot, A Persson, K Cederlund) Skelettradiologi Diagnostic value of CBCT-projection images (S. Koskinen) Weight-bearing CBCT of knee prosthesis loosening (S.Koskinen) Percutaneous needle biopsy in diagnosis and identification of causative organisms in suspected vertebral osteomyelitis (S.Koskinen) Dual-energy CT in patients with shoulder arthroplasty and suspected rotator cuff pathology: optimizing intra-articular contrast and imaging parameters (S. Koskinen) Dual-energy CT in patients with metal-on-metal hip prosthesis: added value to MR imaging in pseudotumor detection (S.Koskinen) Diagnostik Gallvägar, lever, njurar och pankreas · Development of CT perfusion-derived biomarkers for the detection and characterization of liver tumors. (N Kartalis, T Brismar) · Improvements in the detection, characterization, staging and followup of solid and cystic pancreatic tumors as well as in the evaluation of pancreatic function. (N Kartalis, T Brismar) · Improvements in the diagnosis and follow-up of renal tumors (N Kartalis, T Brismar). · Participation in the development of national guidelines in chronic pancreatitis, cholangiocarcinoma and gallbladder cancer as well as in the development of international guidelines in chronic pancreatitis. (N Kartalis, T Brismar) "Further development of perinatal pathology service in Stockholm focusing on interactions with radiology (post mortem imaging, virtual autopsy) and clinical genetics" (Huvudansvariga gästprofessor radiolog A Persson, prof gyn/obstetrik M Westgren och radiolog N Papadogiannakis, alla CLINTEC). Röntgen Screening av osteoporos (T Brismar) Ultraljud Kontrastförstärkt ultraljud på barn (B. Lindberg, Torres, S. Koskinen) Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Verksamhetsplan 2015 Finnålsaspiration på patienter med inflammerad gallblåsa (Cholecystit) (B. Lindberg) Theranostik med NO i ultraljudskontrastbubblor (B Janerot) Cell- tromb- och kärlpåverkan av ultraljud och kontrast (B Janerot) Metodutveckling och reg. av rörelser i akillessena och hjärtmuskel (B Janerot) Kontrast för muskelperfusionsstudier (B Janerot) Angiografi Trans arteriell-chemoembolicering (TACE) av njurtumörer (A. Karalli) Elektrisk Impedans Spektroskopi (S Ollmar) · Klassificering av hudförändringar med spektroskopi och digitala bilder · Blodglukosmätning, hyperhidros · Dielektriska vävnadsmodeller Thoracal tomografi för lungventilation och perfusion (B Janerot) Diagnostik vid stroke (K Lindecrantz) Njursjukdom och hemdialys, övervakning av vätskebalans, inflammation och vagal tonus (K Lindecrantz) Kardiovaskulär modellering och simulering (B Janerot) Registrering av andning och andningsdrive (LG Hellström)
© Copyright 2024