Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: • • • • • • • • Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8), muntlig presentation, PPP Gruppindelning och gruppbyte Kursansvariga: Anders Hansson Eva Larsson 0733-608891 070-200 11 61 Kursens målsättning är att ge medel för en optimal evidensbaserad praktik • • • • Diagnostisk expertkunskap Fördjupad bakgrundskunskap Förmåga att kunna söka ny kunskap effektivt Förmåga att identifiera och att se både fördelarna och riskerna med olika utrednings- och behandlingsalternativ • Psykologisk kompetens för att kunna tillämpa evidens på den enskilde individen • Känslighet och kommunikativa förmåga för att kunna förstå det sammanhang som patienten befinner sig i • Förmåga att ge utrymme för patientens egna värderingar och preferenser och att kunna tillämpa dem i handläggningen av det enskilda ärendet Gordon Gyatt: The Philosophy of Evidence-Based Medicine Att formulera en forskningsfråga Bra fråga? • Vilka faktorer påverkar risken för att patienter med typ 2diabetes behandlas med underbensamputation? Bra fråga? • Att undersöka hur den kognitiva förmågan är hos patienter med lindrig stroke/TIA vid sjukdomstillfället (innan hemgång) jämfört med ett år senare, skattat med Motreal Cognitive Assessment (MoCA) men också genom frågor till anhöriga för att se om deras upplevelse av patientens kognitiva svikt korreleras med resultatet av MoCA-testet. Bra frågor? • Att beskriva vilka eventuella vinster ett ortopedgeriatriskt samarbete ger den äldre sköra patienten som läggs in akut inom slutenvården med ortopediskt trauma, och... • att jämföra utvalda värdemarkörer såsom läkemedelsgenomgång med identifiering av riskläkemedel, undernäring, aktuell läkemedelslista vid hemgång och återinläggning ska kartläggas. Dessutom skall vårdtiden före och efter det påbörjade ortopedgeriatriska samarbetet jämföras Bra fråga? • Syftet med detta projekt är att kartlägga hur man följer upp GBP patienterna postoperativt. Följer patienterna instruktionerna beträffande kost, motion och medicinering och kontrollerar vårdgivaren vikten, B12, järnstatus efter operationen samt vid 1 och 2 års kontrollerna? Kan man identifiera behov av förändrade/förbättrade rutiner? Varje fråga kan delas upp i 3 delar - PICO 1. Patienten/patienterna – Vilken är den patientgrupp som vi vill studera? 2. Interventionen eller expositionen för något – (diagnostiska test, födoämnen, läkemedel, kirurgiska åtgärder, riskfaktorer). Vilka metoder vill vi jämföra? Vilka är de potentiellt skadliga effekter vi oroar oss för? Det innebär att vi gör en jämförelse, Comparison, mellan behandlade/ obehandlade eller utsatta/icke-utsatta. 3. Resultatet – Outcomes. Vilka är de konsekvenser av en behandling eller exposition, som är relevanta för våra patienter (morbiditet, mortalitet, livskvalitet)? Vilka är konsekvenserna för samhället? Vad är kostnaderna och vilka resurser behöver tas i anspråk? Vilka tidsspann handlar det om? Se upp för s k ”surrogatmått”! De grundläggande typerna av kliniska frågeställningar äro 5: 1. 2. 3. 4. 5. Behandling: att bedöma effekterna, i form av patientrelevanta resultat, av en intervention (symtom, funktion, morbiditet, mortalitet) Skadliga effekter/biverkningar av olika agens eller terapier som har relevans för patienterna Differentialdiagnos: hos en patient som har en speciell klinisk bild (icterus t ex), för att klarlägga frekvenserna av de olika underliggande sjukdomstillstånden Diagnos: för att klarlägga ett tests förmågan att urskilja dem som har från dem som inte har det tillstånd eller den sjukdom vi är intresserade av att diagnosticera Prognos: för att uppskatta vad en patient med ett visst tillstånd har för framtidsutsikter Bra fråga? • Vilket målblodtryck bör vi sträva efter när vi behandlar blodtryckspatienter? Vi kan precisera: • Patient: typ 2 patient med hypertoni, utan komplikationer • Intervention: antihypertensiv behandling som sänker det diastoliska blodtrycket under 80 mmHg jämfört med att sänka det under 90 mmHg • Resultat/utfall: Stroke, hjärtinfarkt, död i kardiovaskulär sjukdom, totalmortalitet En patient i medelåldern med övergående medvetandeförlust - Differentialdiagnos: • Intervention/exposition: omfattande undersökning, utredning och uppföljning • Utfall: Förekomsten av olika bakomliggande tillstånd, ss vasovagal synkope, svimning, hjärtarrytmi, TIA En patient i medelåldern med övergående medvetandeförlust – Diagnostiskt test • Intervention/exposition: EEG • Utfall: Gold standard (troligen långtidsuppföljning) En patient i medelåldern med övergående medvetandeförlust – Prognos: • Intervention/exposition: Tid • Utfall: Morbiditet (komplicerade arytmier eller svimningar, stroke, svåra olyckor) En patient i medelåldern med övergående medvetandeförlust – Behandlingsstudie: • Intervention/exposition: omfattande utredning jämfört med miniundersökning • Utfall: Morbiditet och mortalitet under det kommande året Sammanfattningsvis när du formulerar en forskningsfråga: • Vad är det du vill veta, egentligen? • Tänk alla stegen från patientbehandling/exposition-utfall/resultat! • Vilken typ av frågeställning har du: Behandling, biverkan, diff. diagnos eller prognos? • Undvik att leta efter surrogatmått!