2015-11-18
ADHD – screening,
utredning och insatser efter
diagnos inom
Kriminalvården
Lena Lundholm och Anna Simonsson
Sektionen för verkställighetsplanering
Kriminalvården
Agenda
•
Bakgrund till satsningen på ADHD-verksamheten inom
Kriminalvården
•
•
•
•
•
Utvärderingen av två ADHD utredningsprojekt
Insatser efter diagnos
Samarbetet mellan ITOK och Kriminalvården
Vårdkedjan
Sammanfattning
ADHD och kriminalitet
–
Kriminalvården har genom satsningar på forskning och utveckling
bidragit till att öka kunskapen om betydelsen av
Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (ADHD) för kriminalitet
–
Det gäller förekomst (prevalens) av ADHD bland kriminella
–
ADHD som en riskfaktor för kriminalitetsutveckling
–
och behandling av ADHD
–
Parallellt med att kunskapen vuxit fram har också aktiviteten inom
myndigheten ökat
ADHD Mobilt och stationärt
utredningsteam på anstalt
Regeringsuppdragen Unga och Våldsamma klienter
Regionala initiativ + Avdelning anstalt/häkte/frivård + FoU
Syfte
•
Systematisk screening?
•
Genomförs fler utredningar?
•
Förbättras kvaliteten på utredningarna? Team med gemensam rutin
•
Kostnadseffektivt?
Utvärdering med rekommendationer för ett eventuellt permanentande
ADHD Mobilt och stationärt
utredningsteam
Projekt PAMUT
Projekt PAST
Region väst: 7 anstalter
Region Sthlm: häkte & anstalt
1 mars – 31 dec 2014
1 nov 2014 – 31dec 2015
Screening på anstalt
Screening på häkte
Målgrupp: unga & våldsbrottsdömda
Målgrupp: >8 mån tingsrättsdom
Utredning av ett mobilt team
Utredning av ett stationärt team
Projekten är förlängda som ett projekt under 2016 och ska anpassas efter
rekommendationerna
Screening- och utredningsrutin
ADHD-ambassadörer tillfrågar
klienter i målgruppen
Ja
• Målgrupp anstalt - Unga och Våldsbrottsdömda
klienter
• Målgrupp häkte - alla med minst 8 mån verkställighet
efter tingsrättsdom
ADHD-ambassadören screenar och
dokumenterar tillsammans med
sjuksköterska
• ASRS A-delen
• WURS
• (RAADS-14)
Utredningsteam
+ screen
Psykolog
Psykiater
Sjuksköterska
Utredningsrutin
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Prover enligt Riktlinjer Kriminalvårdsmedicin
Anamnes, tidigare journaler
Diagnostisk intervju för ADHD DIVA 2.0
Anhörigintervju
Diagnostisk intervju för bedömning av differentialdiagnostik och
samsjuklighet, MINI 6.0.
Somastatus och kort neurologisk bedömning
WAIS-IV
QB-test
ADI-R / ADOS / ABAS
Gemensam utlåtandemall
Resultat systematisk screening
Totalt 1138 klienter i målgruppen
Resultat systematisk screening
•
Stora skillnader mellan olika anstalter: deltagande, positiv
screening, ADHD-diagnos efter utredning
•
Anstaltens inriktning påverkar: behandlingsanstalter för
missbruk har högst utfall
•
Svårare än förväntat att placera klienter för utredning efter
screening på häkte
Resultat utredning ADHD antal
Utredningar ADHD Kriminalvården
140
2014
120
80
Pågående
Syd
128
60
40
KV Övrigt 12 mån per region
2014
50
Väst
80
84
Region
antal
100
20
0
35
Öst
5
Stockholm
20
Mitt
Projekt PAST Projekt PAMUT
10 mån
10 mån
KV Övrigt
12 mån
16
Nord
2
0
20
antal
40
60
Neuropsykiatrisk utredning med
ADHD-frågeställning
Totalt 378 screenade
Ca 60 procent screenar positivt
ADHD efter
utredning
56%
Intellektuell
funktionsnedsättning
7%
Autismspektrum
2%
OBS ej prevalens!
Stora skillnader mellan olika anstalter - underlag för resursbehov
Samsjuklighet
Samsjuklighet - att ha andra diagnoser samtidigt med ADHD
Samsjuklighet ADHD PAST procent
Autismspektrumstörning
5
Intellektuell funktionsnedsättning
(n=2)
12
(n=5)
84 (n=36)
Antisocial personlighetsstörning
diagnos
Centralstimulerande
42 (n=18)
Cannabis
28 (n=12)
Sedativa & Hypnotika
26 (n=11)
16 (n=7)
Alkohol
Missbruk ospec
21 (n=9)
Depression
16 (n=7)
14 (n=6)
Ångest
PTSS
5 (n=2)
5 (n=2)
Social fobi
0
20
40
60
procent
80
100
Differentialdiagnostik
Differentialdiagnostik – en annan diagnos förklarar symtomen bättre än ADHD
Differentialdiagnostik PAST procent
Intellektuell funktionsnedsättning
14
diagnos
Antisocial personlighetsstörning
71
Centralstimulerande
29
Cannabis
29
Sedativa & Hypnotika
10
Missbruk ospec
19
Depression
19
Ångest
10
0
20
40
60
80
procent
Nästan alla utredningar leder fram till andra diagnoser oavsett om
diagnos ADHD sätts eller ej
Rekommendationer och nya
satsningar
•
Screening på indikation
•
Vidare utredning av stationära team med mobila uppdrag
•
Screening olika språk, utreda med tolk?
•
Fler gemensamma riktlinjer behövs inom Kriminalvården
- Informationsöverföring, remisser
- Farmakologisk behandling
•
Utöka insatser efter diagnos
- PEGASUS
- Arbetsterapeut
- R&R2ADHD
- Frivården
•
Nationell riktlinje utredningsrutin inom Kriminalvården
•
Vårdkedjan
Behov: Vårdkedjor
Hållbara vårdkedjor där varje aktör agerar utifrån sitt ansvar
och mandat
Utredning och
behandling i
Kriminalvården
Remiss till
psykiatri eller
beroendevård
Arbetsförmedlingen
Socialtjänsten
Försäkringskassan…..
Uppföljning förslag
–
Deltagare: Alla klienter som erhåller en ADHD-diagnos (n≈140) inom ramen för
de två försöken under 2015
–
Kontrollgrupp: Propensity score matchade kontroller 1:5 (om möjligt), kön,
födelseår, strafftid, antal tidigare domar med KV-påföljd, ålder vid första
verkställighet, typ av brott i aktuell dom, verksamhetsställe, tidigare deltagande i
Kriminalvårdens program, tidigare sysselsättning i anstalt, tidigare misskötsamhet
–
Utfallsmått: Deltagande i programverksamhet, sysselsättning (studier,
arbetsdrift, arbete), misskötsamhet, återfall i brott,
–
Analys: 9-18 månaders uppföljning. Cox regression som hanterar ”time at risk”
dvs tid då utfallsmåtten varit möjliga. Förslag: Registeruppföljning två år?
Misstankeregistret, patient, läkemedels, LISA (arbetet) och migrationsregistren
(lämnat landet)
–
Övrig information från PMO: Läkemedelsbehandling, återbesök bekräftat (remiss
ADHD)
Sammanfattning
–
Det finns idag tillräckligt med kunskap om ADHD och kriminalitet
för att Kriminalvården ska prioritera utredning och behandling
–
Kriminalvårdens utredningar ska hålla hög kvalitet och vara
samstämmiga med övriga kliniska riktlinjer
–
Behandling ska vara i linje med rekommendationer (läs
multimodal)
–
Vårdkedjorna är fortfarande den svaga länken