2015-11-18 ADHD – screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda • Bakgrund till satsningen på ADHD-verksamheten inom Kriminalvården • • • • • Utvärderingen av två ADHD utredningsprojekt Insatser efter diagnos Samarbetet mellan ITOK och Kriminalvården Vårdkedjan Sammanfattning ADHD och kriminalitet – Kriminalvården har genom satsningar på forskning och utveckling bidragit till att öka kunskapen om betydelsen av Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (ADHD) för kriminalitet – Det gäller förekomst (prevalens) av ADHD bland kriminella – ADHD som en riskfaktor för kriminalitetsutveckling – och behandling av ADHD – Parallellt med att kunskapen vuxit fram har också aktiviteten inom myndigheten ökat ADHD Mobilt och stationärt utredningsteam på anstalt Regeringsuppdragen Unga och Våldsamma klienter Regionala initiativ + Avdelning anstalt/häkte/frivård + FoU Syfte • Systematisk screening? • Genomförs fler utredningar? • Förbättras kvaliteten på utredningarna? Team med gemensam rutin • Kostnadseffektivt? Utvärdering med rekommendationer för ett eventuellt permanentande ADHD Mobilt och stationärt utredningsteam Projekt PAMUT Projekt PAST Region väst: 7 anstalter Region Sthlm: häkte & anstalt 1 mars – 31 dec 2014 1 nov 2014 – 31dec 2015 Screening på anstalt Screening på häkte Målgrupp: unga & våldsbrottsdömda Målgrupp: >8 mån tingsrättsdom Utredning av ett mobilt team Utredning av ett stationärt team Projekten är förlängda som ett projekt under 2016 och ska anpassas efter rekommendationerna Screening- och utredningsrutin ADHD-ambassadörer tillfrågar klienter i målgruppen Ja • Målgrupp anstalt - Unga och Våldsbrottsdömda klienter • Målgrupp häkte - alla med minst 8 mån verkställighet efter tingsrättsdom ADHD-ambassadören screenar och dokumenterar tillsammans med sjuksköterska • ASRS A-delen • WURS • (RAADS-14) Utredningsteam + screen Psykolog Psykiater Sjuksköterska Utredningsrutin • • • • • • • • • Prover enligt Riktlinjer Kriminalvårdsmedicin Anamnes, tidigare journaler Diagnostisk intervju för ADHD DIVA 2.0 Anhörigintervju Diagnostisk intervju för bedömning av differentialdiagnostik och samsjuklighet, MINI 6.0. Somastatus och kort neurologisk bedömning WAIS-IV QB-test ADI-R / ADOS / ABAS Gemensam utlåtandemall Resultat systematisk screening Totalt 1138 klienter i målgruppen Resultat systematisk screening • Stora skillnader mellan olika anstalter: deltagande, positiv screening, ADHD-diagnos efter utredning • Anstaltens inriktning påverkar: behandlingsanstalter för missbruk har högst utfall • Svårare än förväntat att placera klienter för utredning efter screening på häkte Resultat utredning ADHD antal Utredningar ADHD Kriminalvården 140 2014 120 80 Pågående Syd 128 60 40 KV Övrigt 12 mån per region 2014 50 Väst 80 84 Region antal 100 20 0 35 Öst 5 Stockholm 20 Mitt Projekt PAST Projekt PAMUT 10 mån 10 mån KV Övrigt 12 mån 16 Nord 2 0 20 antal 40 60 Neuropsykiatrisk utredning med ADHD-frågeställning Totalt 378 screenade Ca 60 procent screenar positivt ADHD efter utredning 56% Intellektuell funktionsnedsättning 7% Autismspektrum 2% OBS ej prevalens! Stora skillnader mellan olika anstalter - underlag för resursbehov Samsjuklighet Samsjuklighet - att ha andra diagnoser samtidigt med ADHD Samsjuklighet ADHD PAST procent Autismspektrumstörning 5 Intellektuell funktionsnedsättning (n=2) 12 (n=5) 84 (n=36) Antisocial personlighetsstörning diagnos Centralstimulerande 42 (n=18) Cannabis 28 (n=12) Sedativa & Hypnotika 26 (n=11) 16 (n=7) Alkohol Missbruk ospec 21 (n=9) Depression 16 (n=7) 14 (n=6) Ångest PTSS 5 (n=2) 5 (n=2) Social fobi 0 20 40 60 procent 80 100 Differentialdiagnostik Differentialdiagnostik – en annan diagnos förklarar symtomen bättre än ADHD Differentialdiagnostik PAST procent Intellektuell funktionsnedsättning 14 diagnos Antisocial personlighetsstörning 71 Centralstimulerande 29 Cannabis 29 Sedativa & Hypnotika 10 Missbruk ospec 19 Depression 19 Ångest 10 0 20 40 60 80 procent Nästan alla utredningar leder fram till andra diagnoser oavsett om diagnos ADHD sätts eller ej Rekommendationer och nya satsningar • Screening på indikation • Vidare utredning av stationära team med mobila uppdrag • Screening olika språk, utreda med tolk? • Fler gemensamma riktlinjer behövs inom Kriminalvården - Informationsöverföring, remisser - Farmakologisk behandling • Utöka insatser efter diagnos - PEGASUS - Arbetsterapeut - R&R2ADHD - Frivården • Nationell riktlinje utredningsrutin inom Kriminalvården • Vårdkedjan Behov: Vårdkedjor Hållbara vårdkedjor där varje aktör agerar utifrån sitt ansvar och mandat Utredning och behandling i Kriminalvården Remiss till psykiatri eller beroendevård Arbetsförmedlingen Socialtjänsten Försäkringskassan….. Uppföljning förslag – Deltagare: Alla klienter som erhåller en ADHD-diagnos (n≈140) inom ramen för de två försöken under 2015 – Kontrollgrupp: Propensity score matchade kontroller 1:5 (om möjligt), kön, födelseår, strafftid, antal tidigare domar med KV-påföljd, ålder vid första verkställighet, typ av brott i aktuell dom, verksamhetsställe, tidigare deltagande i Kriminalvårdens program, tidigare sysselsättning i anstalt, tidigare misskötsamhet – Utfallsmått: Deltagande i programverksamhet, sysselsättning (studier, arbetsdrift, arbete), misskötsamhet, återfall i brott, – Analys: 9-18 månaders uppföljning. Cox regression som hanterar ”time at risk” dvs tid då utfallsmåtten varit möjliga. Förslag: Registeruppföljning två år? Misstankeregistret, patient, läkemedels, LISA (arbetet) och migrationsregistren (lämnat landet) – Övrig information från PMO: Läkemedelsbehandling, återbesök bekräftat (remiss ADHD) Sammanfattning – Det finns idag tillräckligt med kunskap om ADHD och kriminalitet för att Kriminalvården ska prioritera utredning och behandling – Kriminalvårdens utredningar ska hålla hög kvalitet och vara samstämmiga med övriga kliniska riktlinjer – Behandling ska vara i linje med rekommendationer (läs multimodal) – Vårdkedjorna är fortfarande den svaga länken
© Copyright 2024