Nämnden för Laholmsbuktens VA handlingar 26 januari
Nämnden för Laholmsbuktens VA handlingar 26 januari 2015 1 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA 2015-01-16 Sida Box 246 301 06 Halmstad Tfn: 035 – 13 77 53 E-post: [email protected] Plats: Västra strandens reningsverk Småbåtsgatan 2, Halmstad Sammanträdesdatum 2015-01-26 Tid: 13:30 Ordförande: Ola Nilsson (MP) Sekreterare: Carina Malmgren 2 NÄMNDEN FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Sida 2015-01-16 1 LBVA 2015/0016 Val av justerare 2 LBVA 2015/0017 Godkännande av föredragningslista 3 LBVA 2015/0108 Introduktion för nämnden för Laholmsbuktens VA 4 LBVA 2015/0018 Förvaltningschefen m.fl. informerar * ∗ Överföringsledning Veinge-Kistinge ∗ Pris på vatten mellan Veinge-Kistinge ∗ Nödvattenövning ∗ Knäreds vattentäkt ∗ Vattenmyndigheten, samrådsmöte ∗ Va-teknik Södra – LBVA medlem 5 LBVA 2015/0013 Verksamhetsförändringar 2016-2018 *, information Inga handlingar 6 LBVA 2014/0011 Verksamhetsplan 2015-2017*, information Handling utdelas på sammanträdet 7 LBVA 2015/0003 Årsredovisning och bokslut 2014* 5 8 LBVA 2014/0249 Detaljplan för del av HALMSTAD 1:7, Söderpiren. 41 9 LBVA 2014/0319 Remiss av förslag till ny verksamhetsstrategi 2015-2019 för Svenskt Vatten Omedelbart justerad 46 2 3 NÄMNDEN FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Sida 2015-01-16 10 LBVA 2014/0412 Detaljplan för del av Snöstorp 19:30 och 19:79, Snöstorpsgården Omedelbart justerad 60 11 LBVA 2013/0104 Tilldelningsbeslut - överföringsledningar mellan Skedala och Simlångsdalen. Omedelbart justerad 114 12 LBVA 2015/0021 Anmälningsärenden 117 13 LBVA 2015/0022 Övriga frågor ∗ Ärende som berör personal 3 4 2015-01-26 Årsbokslut Nämnden för Laholmsbuktens VA januari-december 2014 5 Innehållsförteckning Sid nr Driftbudget och investeringsbudget totalt 3 Driftbudget specificerad 5 Investeringsbudget specificerad 7 Bilagor Verksamhetsberättelse 2014 Uppföljningsraport internkontroll 2014 6 3 7 Budget 2014 Bruttokostnader (191 921 kkr) 15250 47099 Material Konsult/entreprenad 52450 Löner Transporter Bränsle, energi och vatten 12297 Övrigt Kapitaltjänstkostnader 17350 4900 42575 4 8 Driftbudget Halmstad (kkr) Kostnader 54 Vattenprocess 55 Spillvattenprocess 56 Dagvattenprocess 57 Gemensamt 572 Kapitalkostnader S:a kostnader Intäkter Totalt netto Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201412 Återstår 2014 % 23 698 40 334 4 135 15 128 42 739 126 034 23 900 44 800 4 500 12 522 47 099 132 821 25 182 40 808 4 300 16 075 44 442 130 807 -1 282 3 992 200 -3 553 2 657 2 014 -5 9 4 -28 6 2 -125 987 -126 000 -126 121 121 0 47 6 821 4 686 2 135 7 630 16 344 547 4 858 570 29 949 6 100 16 800 700 6 000 0 29 600 6 697 17 350 1 187 3 809 910 29 953 -597 -550 -487 2 191 -910 -353 -10 -3 37 -1 -29 949 -29 600 -29 953 353 -1 0 0 0 0 Driftbudget Laholm (kkr) Kostnader L4 Vattenprocess L5 Spillvattenprocess L6 Dagvattenprocess L7 Gemensamt L9 Förnyelse ledning S:a kostnader Samarbetsavtal Laholm Totalt netto Kommentarer till driftbudget Drift- och underhållsarbetena inom avloppsrening och ledningsnät har i allt väsentligt skett planenligt under året i Halmstad och Laholm. Driftkostnaden för spillvattenpumpstationer i Laholm överskrider budget, vilket beror på arbetsmiljörelaterade åtgärder samt pumphaverier. Vad gäller drift- och underhållsarbete på dricksvattenanläggningar så har den mycket torra och varma sommaren medfört en hårt ansträngd vattenförsörjning. Vidare har kraftiga åskoväder lett till återkommande störningar och haverier på kommunikationsutrustning. Detta har inneburit oplanerat merarbete samt att ordinarie underhållsarbete inte kunnat utföras i den omfattning som planerats, bl.a. har utrustning på högreservoaren i Knäred behövt ersättas till en kostnad om ca 100 kkr. I mitten av augusti drabbades delar av Halmstads kommun av översvämningar pga av kraftig nederbörd. Främst drabbades Getinge, Oskarström och Åleds samhällen. Detta resulterade i störningar i avloppshanteringen och medförde omfattande åtgärdsarbete. Som en följd av den extrema nederbörden uppstod påverkan på grundvattentäkten i Getinge, vilket också inneburit omfattande åtgärdsarbete. Ersättningskrav har inkommit till Halmstads kommun och LBVA 5 9 med anledning av skador som drabbat fastigheter i samband med ovanstående nederbördshändelser. Utgången av dessa ärenden avgörs sannolikt under 2015. I samband med byte av elleverantör i Laholm har en tillfällig kostnadsökning inträffat i övergången mellan avtalen. Detta påverkar driftbudgeten negativt och får särskilt stort genomslag på pumpstationer och vattenverk i Laholm där elkostnaden utgör en betydande del av budgeten. Kostnaderna för vattenmätarbyten i Halmstad överskrider budget. Detta beror på extra insatser för att arbeta bort tidigare års eftersläpning i mätarbyte. Eftersläpningen bedöms kvarstå även under 2015, för att därefter vara inarbetad. På grund av eftersläpande fakturering av fjärrvärmekostnader för 2012-13 på Västra Stranden påverkas driftkostnaden med ca 800 kkr. På grund av extraordinär återställning efter korttidslagring av slam och rester från strandrensning på slamplattan på Ängstorps avloppsreningsverk påverkas driftkostnaden med ca 250 kkr. Under året har ett antal ärenden gällande ersättningsanspråk för försvårad markanvändning inom vattenskyddsområde i Halmstad inkommit till mark- och miljödomstolen. Dessa ärenden hanteras med stöd av utomstående jurist och kostnaden belastar driftbudgeten för vattenproduktion. Kostnaderna för att handläggningen bedöms uppgå till ca 750 kkr för 2014. Bedömning av eventuella ersättningsnivåer kan inte göras i nuläget. Domslut eller avgörande förväntas ske under 2015. Arbetet med spillvattenplan för Laholms kommun och utbruten detaljutredning som beskriver förutsättningar för utbyggnad av va-ledningar till Edenberga belastar driftbudgeten med ca 250 kkr för 2014. Revidering av Måldokument för behandling och distribution av dricksvatten inom Laholmsbuktens VA är ett omfattande arbete som belastar driftbudgeten i såväl Halmstad som Laholm. 6 10 Investeringsbudget (kkr) Budget 2014 Utfall 201412 Återstår 2014 % Halmstad 70 72 73 74 75 76 77 78 Gemensamt Vattenproduktion Avloppsrening Huvudledningar Distributionsledningar bostäder Distributionsledningar industri Förnyelse ledningsnät Utbyggnad dagvattenledningar 1 000 15 882 10 207 14 000 0 0 30 000 2 000 200 7 734 6 533 3 898 -10 666 2 657 35 123 667 800 8 148 3 674 10 102 10 666 -2 657 -5 123 1 333 73 089 46 146 26 943 37 4 200 5 900 9 000 2 400 1 000 5 000 2 000 3 044 3 821 1 386 568 1 575 3 705 382 1 156 2 079 7 614 1 832 -575 1 295 1 618 28 35 85 76 -58 26 81 S:a 29 500 14 481 15 019 51 Samarbetsavtal Laholm -29500 -14481 -15 019 0 0 0 S:a 80 51 36 72 -17 67 Laholm LP2 LP3 LP4 LP5 LP6 LP7 LP8 Vattenproduktion Avloppsrening Huvudledningar Distributionsledningar bostäder Distributionsledningar industri Förnyelse ledningsnät Utbyggnad dagvattenledningar Totalt netto Kommentarer till investeringsbudget Halmstad 70 Gemensamt + 0,8 Mkr. Installation av solceller har genomförts ovanpå flotationsbyggnaden på Västra Strandens avloppsreningsverk. Solcellsanläggningen togs i drift under maj månad. 72 Vattenproduktion + 8,1 Mkr. Entreprenaden för ombyggnad av Sennans vattenverk som omfattar ny pH-justering, ny el- och styrutrustning samt installation av uv-aggregat påbörjades under hösten. Komplexiteten i projektet har medfört en lång upphandlingsperiod som också påverkar genomförandet och förskjuter tidplanen. Installation av uv-aggregat har skett på tre vattenverk 7 11 under året. Upphandling av ramavtal för uv-aggregat har förnyats då inkomna anbud i första upphandlingen inte uppfyllde ställda krav. Efter förnyad upphandling träffades avtal med leverantör i december. Ombyggnad av Söndrums och Perstorps vattenverk har skett för att förbättra golvytor och utrymmen för kemikaliehantering. 73 Avloppsrening + 3,7 Mkr. Ny slutavvattningsutrustning har installerats på Västra Strandens avloppsreningsverk. Renovering av tak på Oskarströms reningsverk har skett. Fortsatta satsningar på förbättrat styr- och övervakningssystem har genomförts på reningsverk och pumpstationer. Ombyggnad av pumpstationer har inte genomförts enligt ursprunglig plan. Vissa åtgärder har genomförts under hösten på anläggning P502 i Åled som följd av översvämningarna i augusti. Vidare har även andra pumpbyten genomförts som inte varit planerade. 74 Huvudledningar + 10,1 Mkr. Ledningsförläggning mellan Kistinge och Veinge är genomförd, men entreprenaden är ännu inte avslutad. Utförande av tryckstegringsstationen kvarstår, men är beställd i nytt läge, enligt gällande kontrakt. Alternativ placering av tryckstegringsstation har krävt arkeologiska undersökningar vilket medfört en lång handläggningstid innan bygglov erhölls. Färdigställande förväntas ske under våren 2015. Projektering och framtagande av förfrågningsunderlag för dricksvatten- och spillvattenledningar till Marbäck har genomförts tidigare under året. Upphandling pågår, med planerat beslut om tilldelning vid nämndens sammanträde i januari 2015. Detta innebär att arbeten inte utförs i den omfattning som tidigare förväntats ske under året. 75 Distributionsledningar bostäder +10,7 Mkr. Utbyggnad har skett i Getinge och i Gullbrandstorp. Ledningsförnyelse och komplettering av spillvattenledningar har utförts i Gullbranna för en handfull fastigheter inom vattenskyddsområde för Gullbranna vattentäkt. Distributionsledningar industri -2,7 Mkr. Utbyggnad på del av Getinge Brogård 2:5 där förberedande arbete med bl.a. omläggning av dricksvattenledning för att förstärka brandvattenförsörjningskapaciteten har avslutats under hösten. Vidare avses utbyggnad för HEM´s anläggning på Kristineberg, vilket bl.a. inkluderar ny spillvattenpumpstation. 77 Förnyelse ledningsnät -5,1 Mkr. Områdesvis förnyelse har genomförts inom Kärleken. Förnyelse i Särdal, Köpmansgatan Oskarström och Vallgatan har skett under året. Vidare har beläggningsarbete genomförts inom ramen för Nyatorp etapp 3. Förberedande arbete inför omläggning av tryckledningar från pumpstation P3 i Picassoparken har visat att den tidigare förespråkade tekniken med styrd borrning inte kommer fungera. Ytterligare förberedelser har genomförts för att kunna förbereda för s.k. mikrotunneling. Detta innebär att genomförandet inte kan ske som planerat, utan skjuts till hösten och vintern 2015/16. Nytt teknikval kommer också innebära avsevärd kostnadsökning för projektet. Flera reliningsprojekt har genomförts under hösten. 78 Dagvattenledningar + 1,3 Mkr. Nytt dagvattenutlopp för Östra Förstaden, inkluderande resecentrum, har inte påbörjats enligt plan. Projekteringsarbetet har blivit mer omfattande och komplext än vad som förutsetts, men överklagande av detaljplan har också påverkat genomförandeplaneringen för projektet. Utförandet förväntas ske 2015. Ny utloppsledning har anlagts i Eketånga som förberedelse för kommande dagvattenutbyggnad. 8 12 Laholm Komplettering vattenverk, LP200/LP2221 Under året har etablerats en kompletterande bergborra och tillhörande råvattenledning för Hishults vattenverk. Reservkraftsaggregat för Hishults vattenverk har installerats. Inköp av utrustning för installation av vattentankstation i Laholm har skett. Efter överenskommelser med berörda markägare har tillfartsväg till högreservoaren i Knäred anlagts under sommaren. Ombyggnad Skottorps vattenverk, LP22241 Under året har pågått arbete med förfrågningsunderlag. Parallellt har pågått avtalsdiskussioner mellan Laholm, LBVA, Båstad och NSVA. I december meddelade Båstads kommun att de inte längre kommer vara delaktiga i gemensam utbyggnad av Skottorps vattenverk. Detta medför att Laholmsbuktens VA och Laholms kommun måste revidera tekniskt underlag såväl som kostnadsuppskattning för projektet. Sannolikt kommer förnyat investeringsbeslut därför behöva fattas under 2015. Tidplanen för arbetet påverkas väsentligt, men så långt det är möjligt kommer arbete inom projektet bedrivas parallellt med förberedande av förnyat beslut. Förstudie vattentäkt, LP2224 Avser arbete med att bygga upp en grundvattenmodell för Skottorps vattentäkt. Vattentäkt Knäred, LP22242 Undersökningar, inklusive långtidsprovpumpning, har genomförts under året. Utvärdering av resultatet för att avgöra möjligheten att etablera vattentäkt i Bästhult har pågått intensivt under slutskedet av året. Beslut om etablering ska ske är nära förestående. Styrning vatten, LP2257 Avser arbete som syftar till att förbättra dagens styrsystem av vattenverk och vattendistribution inklusive utredning om och genomförande av tryckzonsindelning för kustzonen respektive Laholms tätort samt förbättrad övervakning av vattenledningsnätet. Komplettering reningsverk, LP3226 Under året har viss automatisering containersystem införts på Ängstorps avloppsreningsverk. Avser i övrigt byte av pumpar eller annan mindre maskinutrustning. Ombyggnad avloppspumpstationer, LP3227 och LP32261 Avser ombyggnad och renovering av spillvattenpumpstationer i Daggarp (D1) och Vallberga (P21). Datoriserad drift och övervakning, LP3229 Avser arbete med syfte att vidareutveckla drift- och övervakningssystemet huvudsakligen inom avloppsrening för 2014. Utbyggnad Ängstorp, LP3231/LP32313 Miljötillstånd enligt miljöbalken har erhållits för utbyggnad av Ängstorps avloppsreningsverk, vilket innefattar anläggande av överföringsledningar mellan Hedhuset och Ängstorp och Veinge-Laholm samt avveckling av Hedhuset och Veinge avloppsreningsverk. Projektering av pumpstationer tillhörande överföringsledning mellan Hedhuset och Ängstorp pågår. Lantmäteriets prövning av ledningsrätt pågår. Resultat av arkeologiska undersökningar samt länsstyrelsens handläggning inom ramen för samråd enligt miljöbalken för planerad ledningsförläggning väntas inkomma under vintern. Arbetet delas i två delar, där överföringsledningen och avloppsreningsverket hanteras var för sig. Upphandling av entreprenör för reningsverket planeras ske under 2015 med förväntad 9 13 projektering 2016 och byggnation 2017. Upphandling av entreprenör för överföringsledning planeras ske under 2015 med byggstart hösten och färdigställande under 2016. Ombyggnad av Hishults avloppsreningsverk, LP3233 Ombyggnationen av avloppsreningsverket har slutförts under inledningen av året. Överföringsledning Veinge – Laholm, LP401 Projektet syftar till att anlägga en överföringsledning för spillvatten mellan Veinge och Laholm samt avveckling av Veinge avloppsreningsverk. Ledningsförrättning är genomförd. Arbetet med förfrågningsunderlag är i slutskedet. Upphandling av entreprenör har förskjutits p.g.a. fördjupad arkeologisk undersökning på stora delar av planerad ledningssträckning. Arbetet omfattar också en ny dykarledning under Lagan. Upphandling förväntas ske under 2015 med färdigställande 2016. Va-utbyggnad Kövlinge, LP 402 Projektet avser utbyggnad av dricksvatten- och spillvattenledningar till Kövlinge, och berör 18 fastigheter. Projektering är färdigställd. För närvarande inväntas resultatet av arkeologisk förundersökning. Utbyggnad förväntas vara färdigställd 2015. Vattenledning Skottorp-Laholm, LP40X Projektet avser utbyggnad av kompletterande huvudledning för dricksvatten mellan Skottorp och Laholm. Arbetet sker parallellt med överföringsledning för spillvatten mellan Hedhusets och Ängstorps avloppsreningsverk. Vattenledning Veinge-Laholm, LP40X Projektet avser utbyggnad av kompletterande huvudledning för dricksvatten mellan Veinge och Laholm. Arbetet sker parallellt med överföringsledning för spillvatten mellan Veinge och Ängstorps avloppsreningsverk. Vattenledning Veinge – Kistinge, LP450 Projektet är en del i arbetet att skapa ett regionalt vattenförsörjningssystem med Båstads, Halmstads och Laholms kommuner. Projektet innebär en sammankoppling av vattenledningsnäten i Halmstad och Laholm med en ny vattenledning mellan reservoarerna i Kistinge och Veinge. Ledningsförläggning mellan Kistinge och Veinge är genomförd, men entreprenaden är ännu inte avslutad. Utförande av tryckstegringsstationen kvarstår, men är beställd i nytt läge, enligt gällande kontrakt. Alternativ placering av tryckstegringsstation har krävt arkeologiska undersökningar vilket medfört en lång handläggningstid innan bygglov erhölls. Färdigställande förväntas ske under våren 2015. Nyexploatering (bostäder), LP500 Avser mindre utbyggnad av bostadsområde i Veinge. Smärre utökningar (serviser), LP590 Projektet avser mindre utökningar av ledningsnätet i första hand i form av anläggande av nya anslutningspunkter, men även smärre utökningar av ledningsnätet. Nyexploatering (industriområde), LP600 Avser utbyggnad av Mellby industriområde. Vatten- och spillvattenledningar (förnyelse bef. ledningar), LP700 Avser förnyelse av befintligt ledningsnät. Omläggning av tryckledning för P4 i Skummeslöv färdigställdes under inledningen av året. Relining av självfallsledning nedströms P4 har skett. Omläggning av vattenledning på Källvägen i Knäred har skett. Arbetet med relining av tryckledning för P7 i Mellbystrand har inletts och färdigställs under inledningen av 2015. Viss 10 14 förnyelse av dagvatten- och dricksvattenledningar har skett i Plöjarevägen i Skottorp. En omfattande undersökning har skett i spillvattensystemet i Hishult med syfte att lokalisera problem med tillskottsvatten. Utbyggnad av dagvatten, LP800 Utredningsarbete inför fortsatt dagvattenutbyggnad i kusten pågår. Ny prioriteringsplan måste beslutas. Det finns dock en osäkerhet kring hur arbetet med utökning av verksamhetsområde för dagvatten ska genomföras och detta kan påverka kommande utbyggnadstakt. Det finns en tydlig problemställning i att LBVA både föreslår verksamhetsområde för beslut i Kf Laholm och därefter genomför utbyggnad, dvs att LBVA både agerar myndighet och verksamhetsutövare. Därutöver inväntas resultatet av pågående prövning i Statens va-nämnd. Omläggning av dagvatten på del av Plöjaregatan i Skottorp har genomförts under hösten. 11 15 Verksamhetsberättelse 2014 Nämnden för Laholmsbuktens VA 16 1 Organisation Laholmsbuktens VA är sedan 1 juli 2014 egen förvaltning. Samarbetet avseende administrativa tjänster och HR-funktion kvarstår med teknik- och fritidsförvaltningen tills vidare, där Laholmsbuktens VA köper dessa tjänster. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 2(21) 17 2 Viktiga händelser 2014 Sedan 1 juli 2014 utgör Laholmsbuktens VA egen förvaltning direkt under nämnden för Laholmsbuktens VA. Miljötillstånd enligt miljöbalken för utbyggnad av Ängstorps avloppsreningsverk erhölls i juni. Tillståndet medger även avveckling av Hedhusets och Veinge avloppsreningsverk samt överföring av spillvattnet till Ängstorp. Laholmsbuktens VA deltar i den treåriga branschgemensamma kommunikationssatsningen ”Mitt vatten” som Svenskt Vatten inledde under 2013. Under året har genomförts en nationell teckningstävling med kretsloppstema för åk 4-6, där en klass från Vallåsskolan i Halmstad kom på andra plats, en biltvättarhelg samt uppmärksammande av Världstoalettdagen 19 november. Ett samverkansprojekt har startats upp tillsammans med bl.a. LRF i syfte att öka samsynen kring jordbrukets och vattenproduktionens roller. Arbetet kommer att fortsätta under 2015. En lösning för att möjliggöra för arbetsledare i beredskap att direktuppdatera Laholmsbuktens VAs webbsida med aktuell driftinformation om läckor etc har införts. Ett gemensamt GIS-system för Laholmsbuktens VA har tagits i drift och internutbildning har genomförts för personalen. I april inträffade en större vattenläcka på en dricksvattenledning på Kristinehedsvägen i Halmstad. En stor del av abonnenterna i östra delen av centralorten drabbades vid detta tillfälle av missfärgat vatten. Sommaren kännetecknades av varmt och torrt väder. Detta innebar att vattenförsörjningen var mycket ansträngd. I Halmstad uppmanades allmänheten att vara sparsamma med dricksvattnet. Denna uppmaning hörsammades dåligt, och det var först vid väderomslag som situationen förbättrades. I mitten av augusti drabbades delar av Halmstads kommun av översvämningar pga. av kraftig nederbörd. Främst drabbades Getinge, Oskarströms och Åleds samhällen. Detta resulterade i störningar framför allt i avloppshanteringen och medförde omfattande åtgärdsarbete. Som en följd av den extrema nederbörden uppstod påverkan på grundvattentäkten i Getinge. Det påvisades E-coli i dricksvattnet, varför Laholmsbuktens VA utfärdade kokningsrekommendationer för ca 630 hushåll och verksamheter i Getinge. Kokningsrekommendationerna kvarstod drygt två veckor. Under året har ett antal ärenden gällande ersättningsanspråk för försvårad markanvändning inom vattenskyddsområde i Halmstad inkommit till mark- och miljödomstolen. Avgörande förväntas ske under 2015. Västra strandens avloppsreningsverk har försetts med solceller. Detta är en del av nämndens prioriteringar avseende resurshushållning. Genom investeringen i solceller får anläggningen en ännu tydligare miljöprofil. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 3(21) 18 3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Utfall för målen anges enligt följande Status för aktiviteter anges enligt följande Observera att för mätetal hämtas senaste målvärde och utfall. I de fall målvärden satts för tertial snarare än helår, visas tertialmålvärdet i tabellerna. 3.1 Målområde: Bygga och bo 3.1.1 Ökad kapacitet och säkerhet i vattenförsörjningen Senaste kommentar Expropriationsprocess pågår som grund för att säkerställa marktillgång för ny vattentäkt i Brunskog. Inget praktiskt arbete kommer att ske förrän marken är i kommunens ägo. Med anledning av att Båstads kommun nyligen beslutat att inte längre delta i projektet med nytt vattenverk i Skottorp kommer det krävas kompletterande arbete. Sannolikt kommer det att behövas ett förnyat beslut i KS/KF. Sammantaget pågår arbete för att öka såväl produktionskapaciteten som säkerheten i vattenförsörjningen. Mätetal Målvärde Utfall Produktionskapacitet 48 000 Utnyttjandegrad, medeldygn 61,5% Aktiviteter Senaste kommentar Förvärv av mark för ny vattentäkt i Eldsbergaåsen Expropriationsprocess pågår. Utredningsarbete och tillståndsansökan för ny vattentäkt i Eldsbergaåsen Arbetet avvaktar förvärv av mark. Anläggning av nytt vattenverk i Skottorp Laholmsbuktens VA kommer att behöva göra visst förnyat och kompletterat arbete i och med Båstads kommun beslutat att inte längre delta i projektet. Ombyggnad av Sennans vattenverk Arbete med ombyggnad av Sennans vattenverk pågår. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 4(21) 19 Aktiviteter Senaste kommentar Installation av UV-ljus vid vattenverk Förnyad upphandling har lett till att avtal har tecknats med leverantör och vidare arbete fortsätter under 2015. Successiv komplettering av skalskydd vid vattenverk Åtgärder sker för att stärka skalskyddet inom vattendistributionen. 3.1.2 Ökad kapacitet för avloppsrening Senaste kommentar Laholms kommun har erhållit miljötillstånd för utbyggnad av Ängstorps ARV. Arbete med att utse entreprenör för genomförande har påbörjats. Mätetal Målvärde Reningskapacitet Utfall 50 000 Aktiviteter Senaste kommentar Utbyggnad av Ängstorps avloppsreningsverk utredning, projektering och tillståndsansökan Miljötillstånd enligt miljöbalken för utbyggnad av Ängstorps avloppsreningsverk erhölls i juni. Tillståndet medger även avveckling av Hedhusets och Veinge avloppsreningsverk samt överföring av spillvattnet till Ängstorp. Ängstorps avloppsreningsverk - upphandling och anläggning Överföringsledning Hedhuset - Ängstorp, projektering Projektering av överföringsledning mellan kustområdet och Ängstorps avloppsreningsverk pågår. För närvarande pågår markägardialog samt ledningsrättsförrättning, vilket kan komma att påverka detaljer i projekteringen. Processen med ledningsrätt har tagit längre tid än bedömt. Överföringsledning Hedhuset - Ängstorp, utförande 3.1.3 Säkerställa att va-frågor hanteras i samhällsbyggnadsprocessen Senaste kommentar Laholmsbuktens VA arbetar aktivt både genom nämnden och genom verksamheten i Halmstads respektive Laholms kommuners samordningsgrupper för samhällsbyggnadsfrågor. Aktiviteter Aktiv roll i samhällsplaneringen i Laholm och Senaste kommentar Laholmsbuktens VA har representanter i Halmstads respektive Laholms kommuners Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 5(21) 20 Aktiviteter Senaste kommentar Halmstad samordningsgrupper för samhällsbyggnadsfrågor. 3.1.4 Utbyggnad av dagvattenhantering Senaste kommentar Arbete med klimatanpassningsplan i Laholms kommun har gett ett bra underlag för fortsatt dagvattenplanering. Arbetet med dagvattenplan pågår parallellt i kommunerna. Mätetal Målvärde Antal anslutna dagvattenkunder Aktiviteter Strategi för utbyggnad av dagvattensystem 3.1.5 Utfall 19 515 Senaste kommentar Arbete pågår med att utarbeta en dagvattenplan för Laholms respektive Halmstads kommuner. Svårigheten med att ta fram en strategi för dagvattenutbyggnad hänger till stor del samman med hur kommunerna ställer sig i frågan om huvudmannaskap för samfällda vägar. Fullständig strategi är ännu inte utarbetad. Första delen av dagvattenplan är ute på remiss i de båda kommunerna. Kontinuerlig förnyelse av kommunernas va-ledningsnät. Senaste kommentar Förnyelseplanering pågår kontinuerligt. Mätetal Målvärde Utfall Förnyelse av va-ledningsnät i Halmstad mätt som km ledning 8,3 Förnyelse av va-ledningsnätet i Laholm mätt som km ledning 2,2 3.1.6 Befintliga samt möjliga framtida vattentäktsområden ska skyddas i syfte att säkerställa vattenförsörjningen på lång sikt Senaste kommentar Det pågår arbete med att revidera vattenskyddsområden. Detta är ett arbete som kommer att pågå under en längre period, eftersom det berör flera vattentäkter i Halmstad och Laholm. Aktiviteter Senaste kommentar Samtliga vattentäkter ska lagligförklaras genom vattendom och skyddsområden ska upprättas Det pågår arbete som rör Hishults, Gullbranna och Prästjordens vattentäkter, med utgångspunkt från befintliga områden. Därutöver har det pågått arbete med en ny vattentäkt i Knäred. Laholmsbuktens VA och samhällsbyggnadskontoret har utarbetat en riskanalys för Prästjordens vattentäkt, vilket ger ett Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 6(21) 21 Aktiviteter Senaste kommentar underlag för förnyat vattenskyddsområde. 3.2 Målområde: Demokrati och dialog 3.2.1 Utveckla dialog med kunder Senaste kommentar Tydligheten gentemot kunderna bedöms öka i och med att Laholmsbuktens VA sedan 1 juli 2014 är egen förvaltning. Laholmsbuktens VA deltar i den treåriga branschgemensamma kommunikationssatsningen "Mitt vatten" som Svenskt Vatten startade 2013. Aktiviteter Senaste kommentar Utveckla informationsstrategi för olika målgrupper Arbete pågår inom olika delar för att utveckla en sammanhållen strategi. Laholmsbuktens VA deltar i Svenskt Vattens treåriga informationsprojekt "Mitt Vatten". Inom ramen för Revaq (slamcertifiering) ingår information till vissa berörda grupper. Utveckla strategi för extern och intern information vid driftstörningar/kriser Arbete pågår inom olika delar för att utveckla en sammanhållen strategi. En lösning för att möjliggöra för arbetsledare i beredskap att direktuppdatera webbsidan med aktuell information om läckor etc har införts. 3.3 Målområde: Miljö och energi 3.3.1 Halmstads kommun ska uppfylla samtliga kommunala åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram (konkretiserat mål). 3.3.1.1 Samverka med berörda intressenter för att ta tillvara va-kollektivens behov och intressen i vattenvårdsfrågor Senaste kommentar Laholmsbuktens VA deltar i arbetet med kommunala vattenplaner såväl i Laholm som Halmstad. Laholmsbuktens VAs insatser gäller främst utarbetande av planer och riktlinjer för vattenförsörjning, spillvattenhantering samt dagvattenutbyggnad. Aktiviteter Senaste kommentar LBVA ska medverka i utvalda vattenråd 3.3.1.2 Laholmsbuktens VA har inlett medverkan i vattenrådsarbete. Utveckling av allmän va-försörjning Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 7(21) 22 Senaste kommentar Arbete pågår enligt plan. Aktiviteter Senaste kommentar Bygg ut spillvattenhantering och dricksvattenförsörjning utmed Fylleåns dalgång Upphandling slutförs under vintern 2015 med förväntad byggstart under våren 2015. Medverka i vattenplanarbetet i både Laholms och Halmstads kommuner Laholmsbuktens VA är en aktiv part i vattenplanarbetet i både Halmstads och Laholms kommun. 3.3.2 Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall Andel nyanskaffade fordon i verksamheten som drivs med förnybara bränslen. 3.3.3 Minskad förbrukning av energi för produktion och distribution av vatten samt för omhändertagande av avloppsvatten Senaste kommentar I samband med underhåll och förnyelse av va-anläggningar byts kontinuerligt till energieffektivare installationer. Mätetal Energiåtgång per kubikmeter levererad vattenvolym Energiåtgång per kubikmeter behandlad avloppsvattenvolym Målvärde Utfall 0,35 0,54 kWh/m3 0,8 0,6 kWh/m3 Aktiviteter Senaste kommentar Successivt utbyte av äldre ineffektiv utrustning till mer energieffektiv Förnyelse och installation av energieffektivare pumpar sker successivt i samband med underhålls- och förnyelsearbeten. 3.3.4 Effektivisera produktion och användning av biogas vid Västra Strandens och Ängstorps avloppsreningsverk Senaste kommentar Laholmsbuktens VA anser att nuvarande driftsätt vid Västra strandens avloppsreningsverk, som innebär att producerad biogas i första hand används för att producera el och värme och att resterande värmebehov täcks av fjärrvärme, är den mest optimala lösningen ur energisynpunkt. I samband med ombyggnad av Ängstorps avloppsreningsverk kommer biogashanteringen att optimeras. Det går inte att bryta loss frågan om utveckling av användningen av biogas utan att sätta denna i sitt sammanhang med den totala driften. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 8(21) 23 Mätetal Målvärde Producerad mängd biogas Utfall 1 738 000 Andel egenproducerad elenergi 52% Aktiviteter Senaste kommentar Klarlägga de ekonomiska förutsättningarna inkl. kostnaden för utveckla användningen av biogas Det går inte att bryta loss frågan om utveckling av användningen av biogas utan att sätta denna i sitt sammanhang med den totala driften vid Västra strandens ARV. Arbetet under året har visat att de processtekniska förutsättningarna måste ses i ett sammanhang och detta gäller också för de ekonomiska aspekterna. Därför är det svårt att klarlägga enbart de ekonomiska förutsättningarna avseende biogas. 3.4 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad 3.4.1 Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka (konkretiserat mål). Aktiviteter Senaste kommentar Erbjuda prova på platser för unga då detta kan vara en bra bas för nyrekrytering Laholmsbuktens VA erbjuder kontinuerligt praktikplatser för ungdomar. Under året som gått har vi haft praktikanter i alla delar av verksamheten. 3.5 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa 3.5.1 Kvalitetssäkra verksamheten. Andelen godkända, tjänliga vattenprover ska vara 100 %. Senaste kommentar I augusti uppstod störningar på grund av extrem nederbörd i Getinge med följd att otjänligt vatten distribuerades. Laholmsbuktens VA arbetar med att förnya måldokument för behandling och distribution av dricksvatten. Syftet är att förändra fokus från kvaliteten på det utgående vattnet från det enskilda vattenverket till fokus på kvaliteten i det blandade vattnet som uppstår i ledningssystemet. Mätetal Andel godkända dricksvattenanalyser Målvärde Utfall 100% 99% Aktiviteter Senaste kommentar Vattenproduktion och -distribution ska genomföras så att inget otjänligt vatten förekommer. Laholmsbuktens VA har arbetat enligt plan med införande av mikrobiologiska barriärer på anläggningar där det hittills saknas. I augusti uppstod störningar pga. extrem nederbörd i Getinge med följd att otjänligt vatten har distribuerats. Detta har föranlett omprioriteringar som innebär att uv-aggregat har installerats på Getinge vattenverk. Uppdatering av befintliga skyddsområden För närvarande pågår översyn av Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 9(21) 24 Aktiviteter Senaste kommentar vattenskyddsområde för Gullbranna samt Prästjordens och Fotstads vattentäkter. En större riskvärdering av Prästjordens vattentäkt har genomförts. Denna aktivitet samordnas med aktivitet kopplad till målområde Bygga och bo i verksamhetsplan 2015-2017. Internrevision Laholmsbuktens VA, Kungsbacka kommun och Gryaab har ett pågående utbyte av internrevision avseende Revaq-certifierade anläggningar. Revisionsarbete har skett också på dricksvattenanläggningarna. 3.6 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar 3.6.1 3.6.1.1 Ett strategiskt jämställdhetsarbete (övrig prioritering) Jämställda arbetsplatser Senaste kommentar Under året har förvaltningens chefer, samordnare/gruppledare samt skyddsombud utbildats i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Anläggningsverksamhetens första kvinnliga medarbetare har anställts under året. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 10(21) 25 4 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål 4.1 Nämndens/styrelsens mål 4.1.1 Öka kvalitet och effektivitet i Laholms och Halmstads va-försörjning Senaste kommentar Sedan den 1 juli 2014 är Laholmsbuktens VA en egen förvaltning. I samband med bildandet av egen förvaltning har en funktion som förvaltningschef inrättats. Denna funktion ersätter tidigare funktion va-chef. Under slutet av året inleddes arbetet med att förstärka ledningsstrukturen. Arbetet fortsätter under 2015. Detta kommer att stärka verksamhetens kund- och kvalitetsfokus. Mätetal Målvärde Utfall Halmstads kommuns kostnad för va-försörjning i förhållande till jämförbara kommuner 73% Laholms kommuns kostnad för allmän va-försörjning i förhållande till jämförbara kommuner. 87% 4.1.2 Anläggningarnas och ledningarnas värde och funktion ska bibehållas Senaste kommentar En väl genomarbetad strategi för centralisering och effektivisering av va-strukturen som pekar ut vilka anläggningar som ska kvarstå respektive avvecklas måste först läggas fast. Detta arbete pågår inom ramen för vattenförsörjningsplan och spillvattenplan. Aktiviteter Förnyelseplanering 4.1.3 Senaste kommentar Inventeringen av verksamhetens avloppsreningsverk är genomförd. Under 2015 kommer motsvarande arbete att genomföras på vattenverken. God arbetsmiljö Senaste kommentar Ett fokusområde för Laholmsbuktens VA är att utveckla medarbetarskapet. Arbetet med NMI fortsätter genom de planerade aktiviteterna. Detta har dels gjorts på övergripande förvaltningsnivå och dels via de handlingsplaner som respektive arbetsplats arbetat fram. Aktiviteter Ta fram bemötandepolicy Senaste kommentar Ett fokusområde för Laholmsbuktens VA är att utveckla medarbetarskapet. Genom arbete i storforum såväl som på arbetsplatsträffar etableras en förädlad form av värdegrund där ett gott bemötande är centralt. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 11(21) 26 Aktiviteter Senaste kommentar Vid gruppdiskussioner på stormöte med hela Laholmsbuktens VA togs underlag fram för de bemötanderiktlinjer som fastställdes av ledningsgruppen i december. Dessa bemötanderiktlinjer presenterades för hela förvaltningen på stormöte i december. Arbeta kontinuerligt med systematiskt arbetsmiljöarbete Stimulera friskvård En rad åtgärder har skett för att förbättra arbetsmiljön. Vissa strukturella förändringar är nödvändiga för att förbättra förutsättningarna för riskanalyser, planering och genomförande av åtgärder. Mer ingående information återfinns i avsnittet "Personalredovisning" Efter inspirationsföreläsning, genomförda balansprofiler samt återkoppling och planering av främjande hälsoinsatser, som görs via Previa, erbjuds möjligheten att få stöd till att utföra de olika hälsofrämjande åtgärderna till en reducerad kostnad. En föreläsning med hälsokonsult och löpcoach Susanne Johansson gavs till hela Laholmsbuktens VAs personalstyrka i mars. Föreläsningen följdes av ett fysiskt aktivitetspass. Mer information om hälso- och arbetsmiljöarbete återfinns under avsnittet "Personalredovisning" Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 12(21) 27 5 Personalredovisning Tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidare Årsarbetare tillsvidare Avloppsrening 22 22 Förvaltar- och utredningsenhet 16 16 7 7 33 33 3 3 81 81 Miljö- och processenhet Vattenproduktion o drift rörnät Ledning Totalt Visstid Dec 2014 andel visstid (%) 2 11 4 11 6 7 Dec 2013 andel visstid (%) 6 Antalet anställda inom Laholmsbuktens VA har ökat med 2 personer jämfört med föregående år. Könsfördelning - tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Dec 2014 andel kvinnor (%) Avloppsrening 1 21 22 5 Förvaltar- och utredningsenhet 6 10 16 38 Miljö- och processenhet 3 4 7 43 Vattenproduktion o drift rörnät 3 30 33 9 Ledning 1 2 3 33 14 67 81 17 Totalt Dec 2013 andel kvinnor (%) 15 Andelen kvinnor har ökat med två procentenheter jämfört med 2013. Det är en visserligen en liten ökning men i rätt riktning och helt i linje med förvaltningens mål med att öka mångfalden. För övrigt är andelen män respektive kvinnor näst intill den motsatta jämfört med Halmstads kommuns organisation i stort, beroende på att förvaltningens arbetsområden av tradition är yrken som domineras av män. Tydligast blir detta inom avloppsrening samt vattenproduktion och drift rörnät. Könsfördelning - visstidsanställda Kvinnor Män Totalt Dec 2014 andel kvinnor (%) 2 0 2 100 2 2 4 50 4 2 6 66,6 Dec 2013 andel kvinnor (%) Avloppsrening Förvaltar- och utredningsenhet Miljö- och processenhet Vattenproduktion o drift rörnät Ledning Totalt 60 Timavlönad personal 2013 Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 2014 13(21) 28 2013 Antal timmar 2014 Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare 1 123 1 Avloppsrening Förvaltar- och utredningsenhet 363 Miljö- och processenhet 294 Vattenproduktion o drift rörnät 1 492 Ledning 1 240 Totalt 2 323 1 3 511 2 Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) 2013 2014 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 100 99,5 99 100 100 100 Totalt Åldersfördelning - tillsvidareanställda -25 2635 3645 4655 5560 61 62 63 64 65 65+ Summa Avloppsrening 0 3 3 9 5 0 1 1 0 0 0 22 Förvaltar- och utredningsenhet 1 2 4 4 3 0 0 1 0 0 1 16 Miljö- och processenhet 0 2 1 4 0 0 0 0 0 0 0 7 Vattenproduktion o drift rörnät 4 6 6 7 4 0 1 3 1 1 0 33 Ledning 0 0 1 1 0 0 0 0 1 0 0 3 Totalt 5 13 15 25 12 0 2 5 2 1 1 81 Enhet Vanligast är att man avgår vid 65 års ålder. Ett fåtal väljer att stanna kvar tills avgångsskyldighet föreligger, dvs. vid 67 års ålder. Under den kommande fyraårsperioden ska förvaltningen rekrytera ca 10 personer med anledning av pensionsavgångar enligt nu tillgängliga fakta. Medelålder - tillsvidareanställda Enhet 2013 2014 Totalt 50 46 Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön 2014 2013 Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt 1 5 6 5 Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön 2014 Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt 0 0 0 Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 14(21) 29 Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda 2014 2015 2016 2017 2018 Sum ma Hantverkararbete med mera 2 1 2 0 0 5 Ledningsarbete 0 0 0 1 0 1 Teknikarbete 6 2 3 1 0 12 Vård- och omsorgsarbete med mera 1 0 0 0 0 1 Totalt 9 3 5 2 0 19 Yrkesfördelning And el 23 Rekryteringsbehovet mellan 2014-2018 är stort och många års samlad kompetens lämnar förvaltningen. Det kommer fortsatt att bli en utmaning för organisationen att bibehålla och samtidigt utveckla den höga kompetens som finns. Det är därför av stor vikt att den kommunala anställningen är så attraktiv att kompetent personal kan rekryteras så att den verksamhet vi vill bedriva fungerar och genomförs med den kvalitet vi önskar. Sjukfrånvaro Sjukdagar i snitt 2014 2013 Kvinnor Män Totalt Totalt 4,98 17,19 15,08 8,18 Totalt Förvaltningens sjukfrånvaro har ökat med 6,9 dagar per anställd och år. Orsaken är bland annat att en ökning inom gruppen av långtidssjuka har skett, (se tabeller nedan). Det kan dock sägas att för en förvaltning i Laholmsbuktens VAs storlek slår en långtidssjukskriven medarbetare igenom med många sjukdagar per anställd och år. Förvaltningen är uppmärksam på och bevakar sjuktalen över året och följer upp frånvaro med de rehabiliteringsutredningar som krävs och finns behov av. Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre 2014 2013 Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt 58 22 24 52 Kvinnorna har till största delen sin sjukfrånvarotid inom gruppen för sjukfrånvaro under 14 dagar, för övrig beskrivning, se ovan. Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar 2014 2013 Enhet Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt 42 78 76 48 Männen har under året ökat sin långtidssjukfrånvaro, för övrig beskrivning, se ovan. Sjukfrånvaro per yrkesgrupp Yrkesgrupp 2012 2013 2014 Hantverkararbete med mera 6,24 17,54 Ledningsarbete 0,60 40,57 Teknikarbete 8,69 11,15 Sjukfrånvaron har ökat i samtliga yrkesgrupper. Långtidssjukfrånvaron är den största Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 15(21) 30 anledningen. Se vidare under punkten "Sjukfrånvaro". Medarbetarskap och ledarskap Medarbetarskap och ledarskap är en kunskapsfråga. Förvaltningen har därför satsat på utbildning av förvaltningens chefer under året då de genomgått den kommunövergripande utbildningen Utvecklande ledarskap (UL) samt andra utbildningar inom området i BASprogrammet. Utbildning inom jämställdhet- och mångfald på förvaltningen har genomförts för samtliga chefer samt fackliga representanter och skyddsombud Respektive chef har fått en s.k. verktygslåda med frågebatteri och diskussionsfrågor att använda på arbetsplatsträffar för att tala om medarbetarskapet i arbetsgruppen. Bemötande och attitydfrågor i medarbetarskapet har varit ett betydande fokus under året i samtliga arbetsgrupper. Föreläsning har anordnats under en gemensam förvaltningsdag tillsammans med teknik- och fritidsförvaltningen, där Tor och David förmedlade hur våra attityder och förhållningssätt påverkar hur vi mår på jobbet. Diskussioner har förts på varje arbetsplats samt i storforum om medarbetarskapets betydelse och hur vi kan bli bättre på att ta vara på varandras olikheter och förbättra arbetsklimatet. Vid gruppdiskussioner på stormöte med hela Laholmsbuktens VA togs underlag fram för de bemötanderiktlinjer som fastställdes av ledningsgruppen i december. Dessa bemötanderiktlinjer har presenterats för hela förvaltningen. Nu fortsätter arbetet med att ta grupperna vidare i värderingsarbetet. Individuella utvecklingsplaner Arbetet med individuella utvecklingsplaner har förbättrats det senaste året men kan göras än bättre. Det finns medarbetare som upplever att en individuell utvecklingsplan inte har tecknats ner varför arbetsgivaren framöver ska tydliggöra utvecklingsplanens syfte och mål för varje enskild medarbetare så inga missuppfattningar uppstår. Några grupper har dock arbetat aktivt med utvecklingsplanerna och planerat både förslag till förändrat beteende till kompetenshöjning inom verksamhetsområdet. Arbetet kommer att fortsätta under kommande år. Mångfalds- och jämställdhetssatsningar Laholmsbuktens VA har under en tid tillbaka arbetat med bemötande och attitydfrågor kopplat till kulturprojektet, baserat på det centrala projektet om organisationskultur och dess påverkan på verksamheten. För att ytterligare föra in ett medvetet och strategiskt tänk inom området har förvaltningen utbildat chefer, fackliga representanter samt skyddsombud på arbetsplatserna/enheterna. Jämställdhets- och mångfaldsfrågor handlar i många fall om ren kunskap samt att ta sig tid att tänka vilka värderingar som råder, hos sig själv och hos andra. Kunskapen och värderingsarbetet har under hösten förts in i organisationen genom att förvaltningen anlitat verksamhetschefen för KomTek, Catarina Carlsson samt Suzanne Almgren Mason från Högskolan i Halmstad. Syfte och mål med arbetet är att förvaltningens alla arbetsplatser i förlängningen, på ett naturligt sätt, ska arbeta med jämställdhet, mångfald, bemötande och attityder i det dagliga arbetet. En ökad medvetenhet i rekryteringsarbetet har medfört att man i högre grad än tidigare beaktar jämställdhet och mångfaldsperspektivet när man formulerar annonser och hanterar ansökningar. Dock har verksamheterna svårigheter att anställa fler kvinnor då förvaltningen gör en kompetensbaserad rekrytering. Det medför att konkurrensen med manliga sökanden är hög. Diskussioner förs hur dessa hinder ska kunna överbryggas. Vidare har också ett samarbete skett med studenter från Högskolan i Halmstad som gjort sitt examensarbete som bestod av en kvalitativ undersökning beträffande det strategiska jämställdhetsarbetet i förvaltningen. Arbetet resulterade i förbättringsförslag som arbetsgivaren kan involvera i det kommande arbetet. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 16(21) 31 Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Inom ordinarie budget Mycket av det hälsofrämjande arbetet i förvaltningen har handlat om att arbeta för ett bättre organisationsklimat. Arbetet grundar sig på den tidigare medarbetarenkätens resultat där de anställda gav uttryck för att arbetsmiljön inom detta område måste förbättras. Det strategiska arbetet inom "Hälsofrämjande och förebyggande insatser" återfinns därför under rubrikerna "Medarbetarskap och ledarskap" samt "Mångfalds- och jämställdhetssatsningar". Arbetsplatserna arbetar fortfarande med handlingsplanerna från medarbetarenkäten där man lyfter de punkter som ska bibehållas alternativt förbättras. För övrigt har många trivselaktiviteter genomförts inom varje enhet för att föra samman arbetsgrupperna. Som exempel kan nämnas: studiebesök av olika slag, bowling, sommarfest m.m. Flera av arbetsplatserna har varit och ätit en gemensam middag i samband med trivselaktiviteterna. Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Med centrala medel De centrala medlen har gått till inspirationspengen, kopplad till balansprofilen i samarbete med Previa. Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet Samarbetet med Previa har lagts upp i en årsplan som under 2014 bestod av: Inspirationsföreläsningar för ca 100 medarbetare vid fyra tillfällen. Balansprofiler HLR-utbildningar Ergonomi-utbildningar Nyanställningsundersökningar Arbetsplatsnära besök av psykolog Arbetsskador Typ av arbetsskada Vad sammanfattar olyckan? Varför hände olyckan? Färdolycksfall Antal av Typ av arbetsskada 2 13. Fordonsolycka eller påkörd Felmanöver Olycksfall 2 2 13 2. Kontakt kemiskt ämne 2 Felmanöver 3. Den skadade föll 2 4 Felmanöver 5. Skada av maskin etc 4 1 Felmanöver 1. Elolycka etc 1 1 Bristande rutiner 10. Fysisk överbelastning Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 1 2 17(21) 32 Felmanöver 1 Lyfthjälpmedel/utrustning ej till hands 1 7. Skadad av hanterat föremål Felmanöver 2 1 I ovanstående uppgifter ingår teknik- och fritidsförvaltningen då dessa samt Laholmsbuktens VA var en och samma förvaltning under halva 2014. Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Genomgång av årets redovisning för det systematiska arbetsmiljöarbetet visade även det på en förbättring sedan 2013 och förvaltningen har under 2014 arbetat med prioriterade aktiviter såsom exempelvis rutiner och hantering för skyddsronder och riskinventering, ergonomiöversyn, översyn av kemikaliehantering, lagbevakningsrutiner, publicering av samverkansinformation och skyddsombud, plan för hot, våld och kränkande särbehandling, diverse kravutbildningar för exempelvis motorsåg och röjsåg m m. Likt 2013 har förvaltningen prioriterat aktiviteter baserade på utfallet, där en del av aktiviteterna även finns definierade i Verksamhetsplan 2015-2017 för att uppnå en optimal förbättringseffekt. Vi kommer bl a fortsätta arbetet med lagbevakning, förenkla APT-agendor, utveckla SBA (systematiskt brandskyddsarbete), digitalisera våra riktlinjer för elsäkerhet och arbeta för en ökad rapporering av tillbud samt tillse att alla erforderliga utbildningar genomförs och säkerställs. Förvaltningen har även deltagit i det kommunövergripande arbetsmiljönätverket, som bl a har utvecklat och förbättrat uppföljningsblanketten för SAM. Ett par möten har hållits inom nätverket under 2014, vilket vi inom förvaltningen ser mycket positivt på. Sammanfattande analys Laholmsbuktens VA har haft ett händelserikt år. Förvaltningen har blivit sin egen och står nu på egna ben. Nybildandet har under de första sex månaderna givit nästan samtliga medarbetare en "vitamininjektion" då man ser möjligheter att utveckla verksamheten ytterligare. Nu fortsätter organisationsutvecklingen i samverkan med personal och fackliga representanter. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) har utvecklats ytterligare och bl.a. har nu samtliga chefer handlingsplaner inom SAM baserade per enhet. Arbetet inom HR i det kommande utvecklingsarbetet för organisationen kommer att bli en utmaning. Genom ett konsekvent arbete i att utveckla ledarskapet samt medarbetarskapet, organisationskulturen, SAM, mångfaldsarbetet m.m. skapas en modern förvaltning som kommer att attrahera framtidens medarbetare. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 18(21) 33 6 Utvecklings- och kvalitetsarbete Arbete har under året inletts med att förnya driftinstruktioner för va-anläggningar. Arbete med att förnya måldokument för behandling och distribution av dricksvatten har fortgått. Syftet med detta måldokument är att etablera en strategi för optimerad beredning och distribution av dricksvatten inom Laholmsbuktens VAs dricksvattenverksamhet med tydligare kvalitetsfokus snarare än kvantitetsfokus. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 19(21) 34 7 Utveckling av organisationskultur och värderingar Organisationskultur bygger mycket på medarbetarskap och ledarskap vilket i sig är en kunskapsfråga. Förvaltningen har därför satsat på utbildning av förvaltningens chefer under året då de genomgått den kommunövergripande utbildningen Utvecklande ledarskap (UL) samt andra utbildningar inom området i BAS-programmet. Vidare har respektive chef fått en s.k. verktygslåda med frågebatteri och diskussionsfrågor att använda på arbetsplatsträffar för att tala om medarbetarskapet i arbetsgruppen Föreläsning har anordnats under en gemensam förvaltningsdag, där Tor och David förmedlade hur våra attityder och förhållningssätt påverkar hur vi mår på jobbet. Förvaltningen har också under en tid tillbaka arbetat med bemötande och attitydfrågor kopplat till jämställdhet och mångfald. För att ytterligare föra in ett medvetet och strategiskt tänk inom området har förvaltningen utbildat chefer, gruppledare, andra i ledande befattningar samt fackliga representanter på arbetsplatserna/enheterna. Även jämställdhets- och mångfaldsfrågor handlar i många fall om ren kunskap samt att ta sig tid att tänka vilka värderingar som råder, hos sig själv och hos andra. Syfte och mål med arbetet har varit, och är, att förvaltningens alla arbetsplatser i förlängningen, på ett naturligt sätt, ska arbeta med jämställdhet, mångfald, bemötande och attityder i det dagliga arbetet. Laholmsbuktens VA har sedan bildandet av egen förvaltning infört stormöten med hela förvaltningen som ett återkommande inslag varje kvartal. Hittills har två sådana stormöten genomförts. Fokus på det första mötet var att i grupper tillsammans arbeta med HR-riktlinjen i syfte att ta fram underlag för bemötanderiktlinjer för Laholmsbuktens VA. Utkastet till bemötanderiktlinjer diskuterades sedan vidare på respektive enhets arbetsplatsträffar. De framtagna bemötanderiktlinjerna fastställdes av ledningsgruppen i december, och återkopplades på stormötet i december. Framöver handlar det om att på varje arbetsplats och i varje arbetsgrupp ha fortsatt dialog kring bemötande på ett lika naturligt sätt som diskussioner kring daglig drift. Dialog måste hållas mellan kollegor såväl som mellan medarbetare och chef. Det är viktigt att vi etablerar synsättet att vi alla är en del i en helhet. I vissa avseenden är vi kunder till varandra och vi ska ha lika bra bemötande mot varandra som mot våra kunder. Genom att tydligare förmedla information om pågående arbete inom förvaltningen skapas större samhörighet och förståelse. Detta bidrar till en större delaktighet och ett positivt arbetsklimat. Bemötanderiktlinjer för Laholmsbuktens VA: "Vi visar respekt genom ett positivt och professionellt bemötande. Vi lyssnar, är ärliga och hjälpsamma. Tillsammans gör vi varandra bättre." Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 20(21) 35 8 Utmaningar och framtid – viktiga händelser 20152017 Laholmsbuktens VA ser följande fokusområden under kommande år: Kundrelationer behöver förankras tydligare utifrån kundens behov och önskemål. Utmaning att möta krav på att tillgodose en hållbar va-försörjning även på landsbygden till skydd för människors hälsa eller miljön. Utmaning att möta krav på tillkommande styrande kvalitativa parametrar avseende såväl dricksvatten- som spillvattenprocesserna. Otydlighet i lagstiftningen medför att det finns risk för tvister mellan markägare och verksamheten vad gäller skydd av vattenresurser. Utbyggnad av dagvattensystem kompliceras av att kunderna upplever en rättsosäkerhet kring processen beroende på att kommunen föreslår, beslutar och genomför utbyggnaderna. Behovet av utbyggnad av dagvattenhantering hänger samman med förtätning av bostadsområden, ökad andel hårdgjord yta samt en större och mer intensiv nederbörd. Utbyggnad av allmän dricksvatten- och spillvattenförsörjning samt dagvattensystem kommer att vara kostnadsdrivande på grund av ökade kapital- och driftkostnader. Intäkterna från tillkommande kunder kommer inte att ge kostnadstäckning. Detta medför att intäkterna framöver behöver ökas för att nå kostnadstäckning. Vattenproduktionen respektive spillvattenreningen är idag spridd på många enheter. För att effektivisera och förenkla verksamheten planeras sammanläggningar. Beredningssäkerheten och förmågan att uppfylla nya krav blir bättre. Ett färre antal anläggningar skapar förutsättningar för att tillvarata skalfördelar, minska resursanvändning samt ge mindre påverkan på recipienterna genom förbättrad rening. Förändringarna medför ökade investeringskostnader samtidigt som driftkostnaderna förväntas minska. Så långt det är möjligt samordnas detta med utbyggnad av allmän dricksvatten- och spillvattenförsörjning utanför nuvarande verksamhetsområde. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Verksamhetsberättelse 2014 21(21) 36 Uppföljningsrapport internkontroll 2014 Nämnden för Laholmsbuktens VA 37 1 Inledning I denna rapport görs en uppföljning av verksamhetens internkontrollplan för 2014. För vart och ett av de perspektiv som finns i internkontrollplanen redovisas: Identifierade risker Vad som ska granskas med anledning av riskerna (kontrollmoment) Kommentarer till granskningen, inkluderande om avvikelser konstaterats Åtgärder som genomförts [behöver kolla om denna filtrering är möjlig i rapporten] En slutkommentar för varje område som granskats Enkelt uttryckt kan internkontroll sägas handla om att ha ”ordning och reda” i verksamheten. Alla i Halmstads kommun – förtroendevalda, chefer och medarbetare – har i varierande grad ansvar för internkontrollen. Internkontrollplanen ska i sin helhet följas upp minst en gång per år, senast den sista februari. Utifrån verksamhetens återrapportering av internkontroll görs en sammanställning till kommunstyrelsen. I årsredovisningen görs också en övergripande bedömningen av internkontrollen i kommunen. Respektive nämnd/bolagsstyrelse ska dessförinnan ha fattat beslut om återrapporteringen, inkluderande vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av konstaterade brister eller avvikelser. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Uppföljningsrapport internkontroll 2014 2(4) 38 2 Uppföljning av 2014 års internkontrollplan 2.1 Verksamhet 2.1.1 Vattenburen smitta i dricksvatten Vad ska granskas? Senaste kommentar Mikrobiologisk status Provtagningar enligt fastställt provtagningsprogram har visat godkända vattenanalyser. Dock förekom otjänligt vatten på grund av E.coli i samband med extrem nederbörd i Getinge i augusti, vilket föranledde att Laholmsbuktens VA gick ut med kokningsrekommendationer för Getinge samhälle. Kokningsrekommendationen varade drygt två veckor. 2.1.2 Avvikelse Distribution av vatten bedömt vara kemiskt otjänligt Vad ska granskas? Senaste kommentar Kemisk status Inga vattenanalyser har haft bedömningen otjänligt avseende kemisk status. Avvikelse Nitrathalt, pH-värde Larmfunktion 2.1.3 Trängda vattenförsörjningsintressen Vad ska granskas? Senaste kommentar Exploateringsgrad inom vattenskyddsområde Under slutet av året fick Laholmsbuktens VA tillsammans med samhällsbyggnadskontoret i Halmstads kommun i uppdrag att arbeta fram förslag till riktlinjer för exploatering inom vattenskyddsområde. Motsvarande riktlinjer finns sedan tidigare i Laholms kommun. 2.1.4 Avvikelse Längre elavbrott vid avloppsreningsverk eller huvudpumpstationer Vad ska granskas? Senaste kommentar Reservkraftsinstallationer Ängstorps och Hedhusets avloppsreningsverk har fasta reservkraftsaggregat. Flertalet övriga avloppsreningsanläggningar i Laholms kommun är förberedda med reservkraftsintag. Under året har arbete påbörjats för installation av reservkraftsintag på Västra strandens, Getinge, Busörs samt Åleds avloppsreningsverk. Flera spillvatten- och dagvattenpumpstationer är förberedda med reservkraftsintag. Avvikelse 2.2 HR/medarbetare 2.2.1 Psyko-social miljö Vad ska granskas? Senaste kommentar Bemötandepolicy I september hölls ett stormöte med alla på Laholmsbuktens VA. Vid detta stormöte förekom bl.a. grupparbeten för att arbeta fram underlag till bemötanderiktlinjer för förvaltningen. Bemötanderiktlinjerna fastställdes av ledningsgruppen 3 december 2014, och presenterades av förvaltningschefen för samtliga medarbetare vid Nämnden för Laholmsbuktens VA, Uppföljningsrapport internkontroll 2014 Avvikelse 3(4) 39 Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse stormöte i mitten av december. Nämnden för Laholmsbuktens VA, Uppföljningsrapport internkontroll 2014 4(4) 40 1(2) Tjänsteskrivelse 2015-01-16 Diarienummer: LBVA 2014/0249 Version: 1.0 Beslutsorgan: Förvaltar- och utredningsenheten Michael Mortensen E-post: Telefon: Söderpiren - ställningstagande för fortsättning av detaljplanearbetet Bakgrund Syftet med projektet är att ta fram en ny detaljplan för del av fastigheten Halmstad 1:7 för att möjliggöra permanent bygglov för pågående verksamhet samt skapa möjlighet att uppföra exempelvis en restaurang med laxrökeri. Den befintliga verksamheten omfattar bland annat utbildning för vattensporter samt service för badgäster m.fl. i form av café. Huvuddraget i detaljplanen handlar om att tillskapa två tomter för kulturoch fritidsändamål med strandservice och servering varav en idag är bebyggd. Planen föreslår även att en allmän cykelparkering tillskapas i planområdets västra del. Under hösten 2014 var detaljplanen ute på samråd och den 16/12 2014 träffades plangruppen för detaljplanen och diskuterade samrådsyttrandena. Från samhällsbyggnadskontorets håll var man bekymrad över LBVAs yttrande som gick ut på att LBVA vill att man avbryter detaljplanearbetet. LBVA yttrade i korthet att den tilltänkta verksamheten, med restaurangetablering 100150 meter från Västra Strandens avloppsreningsverk, är så olämplig att detaljplanearbetet skall avbrytas. Vidare att planområdet inte heller bör införlivas i kommunalt verksamhetsområde för dricks- och spillvatten. 1 41 Ny inriktning Argumentet till att planområdet inte ska ingå i verksamhetsområde för kommunalt dricks- och spillvatten är att området inte kan ses i ett större sammanhang då planområdet endast omfattas av två fastigheter. Samt att intäkterna av anläggningsavgifterna beräknas till ca 200 tkr och utgifter för allmänna VA-anordningar beräknas till ca 800 tkr. LBVA hänvisar istället till förbindelsepunkten för befintlig verksamhet, som idag finns anvisad norr om planområdet. Denna frågeställning är inget som kan anses ha någon betydelse detaljplanens existens, utan är en fråga avseende exploatörens respektive VA-kollektivets kostnader. Under diskussionen kring samrådsyttrandena uttryckte undertecknad det omöjliga LBVA ser i en etablering av en restaurang nära kommunen största reningsverk. Plangruppen diskuterade problematiken på ett konstruktivt sätt vilket resulterade i en bättre förståelse för LBVAs ställningstagande och en diskussion kring alternativa verksamheter. Samhällsbyggnadskontorets ambition är ändå att driva detaljplanearbetet vidare. Ett argument för detta är att området i den nya översiktsplanen, Framtidsplan 2030, pekas ut som en av fyra målpunkter där utveckling, turism och småbåtshamnar föreslås. En direkt fråga som riktades till LBVA under genomgången av samrådsyttrandena var därför om LBVA anser att detaljplanearbetet kan drivas vidare med en annan inriktning än restaurangverksamhet. Vid mötet kom förslag upp som t ex konsthall, cykeluthyrning mm. För Laholmsbuktens VA Michael Mortensen 2 42 HALMSTADS KOMMUN NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-11-10 LBVA § 122 LBVA 2014/0249 Detaljplan för del av HALMSTAD 1:7, Söderpiren Beslut 1. Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar att avge yttrande enligt upprättat förslag daterat 28 oktober 2014. 2. Nämnden för Laholmsbuktens VA förklarar paragrafen omedelbart justerad. Ärende Syftet med projektet är att ta fram ny detaljplan för del av fastigheten Halmstad 1:7 för att möjliggöra permanent bygglov för pågående verksamhet samt skapa möjlighet att uppföra exempelvis en restaurang med laxrökeri. Den befintliga verksamheten omfattar bland annat utbildning för vattensporter samt service för badgäster m.fl. i form av café. Programområdet är beläget på söder i Halmstad, väster om småbåtshamnen i direkt anslutning till Västra strandens reningsverksområde. Nämnden för Laholmsbuktens VA anser att detaljplanearbetet skall avbrytas: # Den tilltänkta verksamheten är olämplig på grund av närheten till Västra strandens avloppsreningsverk. Planområdet ligger 100-150 meter från reningsverkets bio- och luftningsbassänger och ännu närmare är reningsverkets poleringsdammar. Boverkets rekommendationer är att skyddsavstånd vid etablering av ny bebyggelse i närheten av reningsverk dimensionerat för mer än 20 000 personekvivalenter ska vara mer än 1 000 meter. Västra stranden reningsverk är dimensionerat för 140 000 personekvivalenter. # Planområdet ingår inte i verksamhetsområden för dricks-, spill-, och dagvatten. Laholmsbuktens VA anser heller inte att nuvarande verksamhet skall införlivas i dessa verksamhetsområden. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse daterad 28 oktober 2014. Förslag till yttrande daterat 28 oktober 2014. Planhandling daterad 17 september 2014. Förslag till beslut 1. Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar att avge yttrande enligt upprättat förslag daterat 28 oktober 2014. 2. Nämnden för Laholmsbuktens VA förklarar paragrafen omedelbart justerad. 43 Beslutsgång Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar enligt föreliggande förslag. ______ Vid protokollet Carina Malmgren Justerat 2014-11-10 Ordförande Justerare Lena Olofsdotter (C) Sven Palmkvist (M) 44 1(1) Yttrande 2014-10-28 Diarienummer: LBVA 2014/0249 Version: 1.0 Beslutsorgan: KF Förvaltar- och utredningsenheten Michael Mortensen E-post: Telefon: Samrådshandling, detaljplan för del av HALMSTAD 1:7, Söderpiren(Dnr KS 2013/0318) Nämnden för Laholmsbuktens VA framför följande synpunkter: Laholmsbuktens VA anser att detaljplanearbetet skall avbrytas. # Den tilltänkta verksamheten är olämplig på grund av närheten till Västra strandens avloppsreningsverk. Planområdet ligger 100-150 meter från reningsverkets bio- och luftningsbassänger och ännu närmare är reningsverkets poleringsdammar. Boverkets rekommendationer är att skyddsavstånd vid etablering av ny bebyggelse i närheten av reningsverk dimensionerat för mer än 20 000 personekvivalenter ska vara mer än 1 000 meter. Västra stranden reningsverk är dimensionerat för 140 000 personekvivalenter. # Planområdet ingår inte i verksamhetsområden för dricks-, spill-, och dagvatten. Laholmsbuktens VA anser heller inte att nuvarande verksamhet skall införlivas i dessa verksamhetsområden. För Laholmsbuktens VA Lena Olofsdotter Ordförande Mattias Leijon Förvaltningschef 45 1 1(4) Tjänsteskrivelse 2015-01-04 Diarienummer: LBVA 2014/0319 Version: 1,0 Beslutsorgan: Marie Gunnarsson E-post: Telefon: Svar på remiss Verksamhetsstrategi 2015-2019 för Svenskt Vatten Förslag till beslut 1. Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar att avge yttrande enligt upprättat förslag daterat 7 januari 2015. Sammanfattning Svenskt Vatten har sedan december 2013 arbetat tillsammans med styrelsen, kommittéerna, medlemmarna och personalen med att ta fram förslag på en ny verksamhetsstrategi för åren 2015-2019. Syftet med verksamhetsstrategin är att visa hur Svenskt Vatten på ett strategiskt sätt bör arbeta de kommande åren för att vara en riktigt bra medlemsorganisation. Laholmsbuktens VA ställer sig bakom förslaget till Verksamhetsstrategi 2015-2019. Verksamhetsstrategi 2015-2019 för Svenskt Vatten tar utgångspunkt från effektmålen enlig följande: • Medvetenheten ökar hos medborgarna och hos politiska beslutsfattare om vattnets värde och att vattenresurser och vattentjänster måste tryggas för framtiden. • Statens myndighetsstruktur inom frågor relaterade till vattentjänster är mer sammanhållen och lättöverskådlig. • VA-organisationerna stärks genom samverkan och utvecklade organisationsformer. • Investerings- och reinvesteringstakten i VA-organisationernas infrastruktur tryggar långsiktigt hållbara vattentjänster och bygger på hållbar finansiering. 1 46 • Säkert dricksvatten av god kvalitet levereras dygnet runt. • Utsläppen av förorenade ämnen till vatten, mark och luft minskas på ett effektivt sätt. VA-organisationernas naturresurshållning är mycket god. • Kommunerna klimatanpassas för att säkra dricksvatten och förebygga översvämningar. • VA-organisationernas kompetens och innovativa förmåga säkras lånsiktigt. • Medlemmarna ser Svenskt Vatten som en värdefull företrädare för sektorn och i rollen som stöd i det lokala arbetet. Dessa effektmål täcker de mest prioriterade områdena som branschen står inför under den kommande femårsperioden. Ärendet Uppdrag Svenskt Vatten har remitterat förslag till Verksamhetsstrategi 2015-2019 för Svenskt Vatten. Syftet med verksamhetsstrategin är att visa hur Svenskt Vatten på ett strategiskt sätt bör arbeta de kommande åren för att vara en riktigt bra medlemsorganisation. Förslaget till verksamhetsstrategi 2015-2019 bifogas i bilaga 1. Bakgrund Svenskt Vatten är branschorganisationen för vattentjänstföretagen i Sverige, vars budskap är ”friskt vatten, rena sjöar och hav”. Svenskt Vatten jobbar för att stärka vattentjänstverksamhetens position i samhället. Svenskt Vatten har sedan december 2013 arbetat tillsammans med styrelsen, kommittéerna, medlemmarna och personalen med att ta fram förslag på en ny verksamhetsstrategi för åren 2015-2019. Svenskt Vatten arbetar idag med utgångspunkt från en flerårsplan som omfattar perioden 2010-2014. Svenskt Vattens uppdrag är att på bästa vis företräda medlemmarnas intressen och bidra till deras utveckling. Förslaget på verksamhetsstrategi 2015-2019 skickas nu på remiss för att ge medlemmarna möjligheter att komma med synpunkter på hur Svenskt Vatten på ett strategiskt sätt bör arbeta de kommande åren för att vara en riktigt bra medlemsorganisation. Analys, förslag och motivering Förslaget på verksamhetsstrategi 2015-2019 för Svenskt Vatten beskriver Svenskt Vattens vision, mission och position för den aktuella tidsperioden. Kopplat till detta presenteras förslag på effektmål för utveckling. Effektmålen omfattar utveckling som Svenskt Vatten som organisation inte ensamt rår över, i flera fall inte heller branschen som helhet, men Svenskt Vattens insatser kommer att medverka till att effektmålen kan uppnås. 2 47 Effektmålen som presenteras i Verksamhetsstrategi 2015-2019 är: • Medvetenheten ökar hos medborgarna och hos politiska beslutsfattare om vattnets värde och att vattenresurser och vattentjänster måste tryggas för framtiden. • Statens myndighetsstruktur inom frågor relaterade till vattentjänster är mer sammanhållen och lättöverskådlig. • VA-organisationerna stärks genom samverkan och utvecklade organisationsformer. • Investerings- och reinvesteringstakten i VA-organisationernas infrastruktur tryggar långsiktigt hållbara vattentjänster och bygger på hållbar finansiering. • Säkert dricksvatten av god kvalitet levereras dygnet runt. • Utsläppen av förorenade ämnen till vatten, mark och luft minskas på ett effektivt sätt. VA-organisationernas naturresurshållning är mycket god. • Kommunerna klimatanpassas för att säkra dricksvatten och förebygga översvämningar. • VA-organisationernas kompetens och innovativa förmåga säkras lånsiktigt. • Medlemmarna ser Svenskt Vatten som en värdefull företrädare för sektorn och i rollen som stöd i det lokala arbetet. Dessa effektmål täcker de mest prioriterade områdena som branschen står inför under den kommande femårsperioden. Verksamhetsstrategin tar utgångspunkt från effektmålen och ett arbetssätt för att arbeta mot dessa effektmål i Svenskt Vattens årliga verksamhetsplanering redovisas. Detta arbetssätt innebär i korthet att varje effektmål delas upp i verksamhetsmål. Till dessa verksamhetsmål kan även sättas ett antal aktiviteter som ska genomföras i syfte att få en viss effekt som kan följas upp med mätetal. Arbetssättet som beskrivs i Verksamhetsstrategi 2015-2019 är strukturerat och möjligt att följa upp. Laholmsbuktens VA ställer sig bakom förslaget till Verksamhetsstrategi 2015-2019. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Vid handläggning av ärendet har Mattias Leijon medverkat. Andra grupper - 3 48 Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Förslag till verksamhetsstrategi 2015-2019 för Svenskt Vatten För Laholmsbuktens VA Mattias Leijon Förvaltningschef Marie Gunnarsson Verksamhetsutvecklare VA 4 49 1(1) Yttrande 2015-01-07 Diarienummer: LBVA 2014/0319 Version: 1,0 Beslutsorgan: Marie Gunnarsson E-post: Telefon: Svar på remiss Verksamhetsstrategi 2015-2019 för Svenskt Vatten (version 20141014) Nämnden för Laholmsbuktens VA ställer sig bakom förslaget på Verksamhetsstrategi 2015-2019 för Svenskt Vatten. För nämnden för Laholmsbuktens VA Ola Nilsson Ordförande Mattias Leijon Förvaltningschef 1 50 SvensktVatten 1(2) Swedish Water & Wastewater Association Datum B eclming 2014-11-04 Laholmsbuktens VA kommuner I maralertay lipirrtstsrM ad, I ehelml VA-ansvarig (motsvaran e L.1,1 -11° 0 5 INKOM Dnr. L 1) \Pt- 20 1.141.0 ) Remiss av Rirslag till ny verksamhetsstrategi 2015-2019 for Svenskt Vatten Svenskt Vatten har tillsammans med styrelsen och vara kommitteer tagit fram - tt forslag pa en ny verksamhetsstrategi for aren 2015-2019. Vert uppdrag ar att pa basta vis fb trada vara medlemmars intressen och bidra till deras utveckling. Nu ar det dags for remissomgang av vart forslag till verksamhetsstrategi och vi ser fram mot att fa era synpunkter pa hur vi pa ett strategiskt sat bor arbeta de kommande aren for att vara en riktigt bra medlem organisation. Svenskt Vatten arbetar idag med utgangspunkt fran en flerarsplan som omfatt perioden 20102014. Sedan december 2013 har Svenskt Vatten tillsammans med styrelsen, ko mitteema, medlemmarna och personalen arbetat med att to fram verksamhetsstrategin for den kommande femarsperioden 2015-2019. Verksamhetsstrategin for ken 2015-2019 har utformats for att ha en tydlig oc enkel struktur och vara inriktad pa de effekter Svenskt Vatten vill vara med och bidra till i saMhallet. Verksamhetsstrategin baseras pa den omvarldsanalys och de tre scenarier som togs fram under januari och februari tillsammans styrelsen och vara sex olika fackkommitteer. Omvarldsanalysen med scenarier diskuterades sedan pa ett styrelseseminarium i mars som vi utokade med kommitteordfOrandena och kommittesekreterama. I maj borjade arbetet med of skissa pa viktiga malomraden for Svenskt Vatten. Som en start i detta arbete arrangerade Svenskt Vatten under Vattenstamman en workshop der de tre framtidsscenarie a presenterades. Vattenstammans workshop blev mycket valbesokt med ca 100 deltagare i 20 pper. En barande slutsats fran omvarldsanalys och dialog med medlemmar ar att VA organisationerna star infor utmaningar som spanner over of brett spektrum. Brett vad galley sav 1 olika sakfragor (klimatanpassning, dricksvattensakerhet, miljolcrav, ekonomi etc.) som de four er av stod frail Svenskt Vatten som efterfragas for att mota dessa utmaningar. Efter det fOrsta tkastet som presenterades pa styrelsemotet i juni har arbetet fortsatt med justeringar och fbi ankring i kommitteema och hos personalen under sommaren och borjan av september. P styrelsemotet den 14 oktober godkandes remissversionen av Verksamhetsstrategi 2015-2019 och vi sander nu ut verksamhetsstrategin pa remiss. Svenskt Vattens styrelse fdrordar att remissen skall behandlas i medlemmarnas namnd/styrelse. hay. mskt Vatten foretrader de kommunala vattentjanstema i Sverige och vart budskap Or Friskt vatten, rena sjoar dlemmama i Svenskt Vatten levererar dricksvatten och tar emot avloppsvatten fran fler On 8 miljoner anslutna k nder. De Or armed viktigaste livsmedelsproducenter och miljtivardsorganisationer Svenskt Vatten foretrader Oven de svenske vattentjanstema Mom europeiska vattenbolagsorganisationen Eureau, som foretrader fler an 400 miljoner kunder. nskt Vatten 14057 167 14 Bromma :den BEsOKNiSmoRS Gustayslundsvagen 12 Bromma PHONE E-MAIL VAT NO +46-(0)8 506 002 00 [email protected] SE556473-5248-01 FAX INTERNET +46-(0)8 506 002 10 www.svensktvatten.se 51 2(2) Remissvar ska vara Svenskt Vatten tillhanda senast 31 januari adresserat till verksamhetsstrategia,svensktvatten.se eller till Verksamhetsstrategi, Svenskt Vatten, Box 14057, 167 14 BROMMA Fortsatt arbete — tidplan Rir Verksamhetsstrategin 2015-2019 RemissomgAng november till 31 januari - extra long remisstid pa grund av valar och personskifte i medlemmarnas namnder och styrelser. Styrelsemote - verksamhetsstrategin beslutas (11 mars 2015) Med vanliga halsningar Agneta Granberg A na Linusson Ordforande VD Bifogas: Verksamhetsstrategi version 20141014 52 SvensktVatten 2014 10 14 Swedish Water & Wastewater Association Verksamhetsstrategi 2015- 2019 - remissversionen Vision (=vad vi vill uppna) Sverige har friskt dricksvatten, rena sjoar och hav och tillg5ng till I5ngsiktigt h511bara vattentjanster. Mission (=vad är vart uppdrag) Svenskt Vattens medlemmar ar landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljav5rdsfbretag som arbetar for friskt dricksvatten och rena sjoar och hay. Svenskt Vatten ska: Foretrada medlemmarnas intressen Bidra till medlemmarnas utveckling Position (=vilken plats vi och va'ra fragor vill ha i samhallet) Den position som Svenskt Vatten vill ha f6r sig och VA-organisationernalar: Svenskt Vatten uppfattas som den sjalyklara foretradaren for de svenska VAorganisationerna och utg6r navet i ett natverk av vattenspecialister Sveriges VA-organisationer uppfattas som en central och strategisk aktor for en 15ngsiktigt h511bar utveckling Medlemmarnas vattentjanstkunder uppskattar vardet av det svenska vattnet och forst5r vikten av att v5rda denna resurs for framtiden. Effektmal Effektm5I Jr den utveckling vi vill se 2015-2019 mot v5r vision, se aven bilaga 1. Effektmalen omfattar utveckling som Svenskt Vatten som organisation inte ensamt r5r Over, i flera fall inte heller branschen som helhet, men Svenskt Vattens insatser kommer att medverka till att effektm5len kan uppn5s. De kan forutsatta utveckling hos medlemmarna men aven till exempel ny lagstiftning eller i vissa fall paverkas av beslut p5 EU-niv5. V5ra verksamhetsm5loch aktiviteter ska styras av att det ar dessa effektm5I vi ska bidra till. • Medvetenheten akar has medborgarna och hos politiska beslutsfattare om vattnets varde och att vattenresurser och vattentjanster maste tryggas for framtiden. 1 *) Med VA-organisationer menas den organisation (forvaltning, bolag eller kommunalforbund) som har kommunfullmaktiges uppdrag att skota VA-verksamheten. En VA-organisation kan ansvara for en kommun (i forvaltnings eller bolagsform) eller flera kommuner (kommunalt bolag eller kommunalforbund). 1 53 • Statens myndighetsstruktur Thom frogor relaterade till vattentjanster br mer sammanhallen och lattoverskodlig • VA-organisationerna storks genom samverkan och utvecklade organisationsformer. • Investerings- och reinvesteringstakten i VA-organisationernas infrastruktur tryggar langsiktigt trallbara vattentjanster och bygger p6 hollbar finansiering • Stikert dricksvatten av god kvalitet levereras dygnet runt. • Utsltippen av fOrorenande Omnen till vatten, mark och tuft minskas p6 ett effektivt stitt. VAorganisationernas naturresurshushallning Or mycket god. • Kommunerna klimatanpassas for att sOkra dricksvatten och fbrebygga oversvtimningar • VA-organisationernas kompetens och innovativa form6ga stikras langsiktigt. • Medlemmarna ser Svenskt Vatten som en vardefull foretradare for sektorn och i rollen som stud i det lokala arbetet Verksamhetsmal Verksamhetsmal ar de mal vi satter i den arliga verksamhetsplaneringen. Svenskt Vatten ska utifr5n sin position som branschens sjalvklara foretradare strategiskt verka for att effektmalen uppfylls. For att arbeta strategiskt mot effektmalen krays att en bred palett av arbetssatt tillampas sa langt som mojligt. I matrisen i bilaga 1 Sskbdliggors vilka arbetssatt som Svenskt Vatten behover tillampa for att verka for de uppstallda effektm5len. De verksamhetsm51 som arligen satts upp, skall vara mai vi till stor del sjalva racier over samt vara uppfiiljningsbara med matetal, se figur 1 nedan. Verksamhetsmalen kan 5x/en sattas som aktiviteter som ska genomforas i syfte att fa en viss effekt — aven om effekten i sin helhet ligger utanfor Ara uppfoljningsmojligheter. Verksamhetsplan Effektmal 1 Verksamhetsmil matetal Aktivitet Aktivitet Aktivitet matetal Verksamhetsm51 Aktivitet Aktivitet Etc. Etc. Figur 1. De verksamhetsm51 som 5rligen sans upp, skall vara mai vi till stor del sjalva rAder over samt vara uppfoljningsbara med matetal. 2 54 Har foljer tva exempel p5 hur verksamhetsm51/aktiviteter kan utformas infor Sr 2015, varje effektm5I behover formodligen flera verksamhetsm51: Effektm5I: VA-organisationernas kompetens och innovativa form oga stikras langsiktigt. Verksamhetsm51 1: Fler medlemmar ska ha nytta av vara utbildningar. Matetal: - Minst 85 procent av vara medlemmar ska delta p6 flagon av vara utbildningar. - Minst 1 100 personer ska delta p6 vara utbildningar. - Utbildningarna ska minst fo ett medelbetyg p6 4,8 Effektm51: Utslappen av fororenande amnen till vatten, mark och tuft minskas pd ett effektivt stilt VA-organisationernas naturresurshushollning Or mycket god. Verksamhetsm51 1: Utslappen av fororeningar till sjoar, vattendrag och hay minskas p6 ett samhtillsekonomiskt effektivt satt (ARV, dagvatten, braddvatten). Aktivitet: Genomfora samverkansprojekt med Naturvardsverket om tillskottsvatten och braddningar, folja och poverka certifikatsystemet om regeringen arbetar vidare med ett sodant. Mtitetal: Regler/riktlinjer cm tillskottsvatten och braddningar som vara medlemmar Or i huvudsak nojda med finns eller ar foreslagna. ArbetSSatt En viktig slutsats frail seminariet p5 Vattenstamman ar att for att n5 ett verksamhetsm51m5ste man ofta arbeta med flera olika arbetssatt. Arbetssatt som kommunikation, p5verkansarbete, forskning och utveckling kommer igen i fr5gor kring dricksvatten, hAllbar resurshantering, finansiering etc. Detta ar viktigt att i fler5rsplanen 5sk5dliggora hur vi med en rad arbetssatt strategiskt arbetar mot de olika effektmalen. Forskning, utveckling och innovation Vagledande riktlinjer, standarder och kunskapsoversikter i strategiskt valda fr5gor - Verktyg St medlemmar for utveckling av verksamheten (MittVatten, Hallbarhetsindex, VAchefens verktygslAda, VASS, Revaq) Utbildning Kommunikation bransch-allmanhet PAverkansarbete beslutsfattare Sverige PAverkansarbete beslutsfattare EU 3 55 Viktiga aspekter av verksamhetsstrategin Fran processen med omvarldsanalys samt aystamning med styrelse, kommitteer och vid vattenstammans workshop kan vita med oss ett antal centrala Weer: • Det är viktigt att Svenskt Vatten vid utformningen av sina mal och verksamheten ser till skilda behov hos stora och sma medlemsorganisationer da behoven ofta ser olika ut. • Varje mal behover motas med flera olika angreppssatt (FoU, riktlinjer, olika verktyg for medlemmarna, utbildning, kommunikation, paverkansarbete). !bland kan man finna synergieffekter och arbeta samtidigt mot flera olika mal t ex genom forskningsfinansiering eller genomtankt kommunikationsarbete. Detta ar idén bakom att presentera verksamheten i matrisform (mal-arbetssatt) • Om forra planen betonade att vi arbetar bade med att foretrada och utveckla, understryker den har planen att dessa roller forutsatter varandra. Samverkan behovs for att na de enskilda effektmalen. • Kommunikation har en central roll i flerarsplanen, bade som malsattning "medvetna beslutsfattare och allmanhet" och som arbetssatt. Planen syftar till att aven tydligt integrera kommunikationsarbetet med ovriga mal. Planen g6r att kommunikationsarbetet far tydliga operativa mal och att ovriga verksamhetsomraden far ett tydligt kommunikationsinslag, samt kraver mer aktiva insatser av paverkanskaraktar 4 56 Verksamhetsstrategins struktur Verksamhetsstrategins matris effektmal-arbetss5tt visas i bilaga 1. I figur 2 illustreras moclellen i forenklad form: VERKSAMHETSSTRATEGI 2015-2019 MISSION POSITION Effektrnal Arbetssatt (utveckling vi vill se 2015-2019) X X X X - Effektmal 1 - Effektmal 2 - osv x x x X X x X x ARLIGA VERKSAMHETSPLANER Arbetssatt Verksamhetsmal X Verksamhetsmal 1.1 x x - Verksamhetsma11.2 - osv igur 2. Verksamhetsstrategins struktur 5 57 Effektmal och arbetssat Bilaga 1 20141014 - remissversionen FoU Effektmal Medvetenheten okar hos medborgarna och hos politiska beslutsfattare om vattnets varde och att vattenresurser och Riktlinjer, sammanstall ningar Verktyg till medlemmar Hbi VASS ! Va-ch. verktygsl Mitt Vatten X Utbild Kommunik. Paverkans Paverkans ning (bransch-arbete -arbete gemensam) besluts- beslutsfattare fattare EU Sverige Revaq X vattentjOnster mOste tryggas for framtiden. Statens myndighetsstrulctur inorn frOgor relaterade till vattentAnster är mer sammanh011en och lAttoverskOdlig. VA-organisationerna stOrks genom samverkan och utvecklade organisationsformer. Investerings- och reinvesteringstakten i VAorganisationernas infrastruktur tryggar lOngsiktigt h011bara vattentiOnster och bygger p8 h011bar finansiering SOkert dricksvatten av god kvalitet levereras dygnet runt. 58 FoU Riktlinjer, sammanstall ningar Verktyg t II medlemmar Hbi UtslAppen av fororenande amnen till vatten, mark och luft minskas pa ett effelctivt salt. VAorga nisationernas naturresurshushillning är mycket god. Kommunerna klimatanpassas for att s5kra dricicsvatten och x x x x x x x x x x x x forebygga oversv5mningar VA-organisationernas kompetens och innovativa form5ga s5kras lAngsiktigt. Medlemmarna ser Svenskt Vatten som en v5rdefull foretradare f6r sektorn och i VASS Va-ch. Mitt verktygsl Vatten Utbild Kommunik. Paverkans Paverkans ning (bransch-arbete -arbete gemensam) besluts- beslutsfattare fattare EU Sverige Revaq X x x x x x x x x x x x x x x x x x x x rollen som stod i det lokala arbetet. 59 1(4) Tjänsteskrivelse 2015-01-08 Diarienummer: LBVA 2014/0412 Version:1.0 Beslutsorgan: Förvaltar- och utredningsenheten Agron Musaj E-post: Telefon: Samrådsyttrande, detaljplan för del av Snöstorp 19:30 och 19:79, Snöstorpsgården, Dnr KS 2014/0118 Förslag till beslut 1. Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar att avge samrådsyttrande enligt upprättat förslag daterat 8 januari 2015. Sammanfattning Laholmsbuktens VA (LBVA) har av Samhällsbyggnadskontoret i Halmstad erhållit begäran om yttrande angående detaljplan för del av Snöstorp 19:30 och 19:79, Snöstorpsgården. Huvudsyftet med detaljplanen är att ändra användningen av del av fastigheten Snöstorp 19:30 och 19:79 från parkmark till kvartersmark. Planen ska ge möjlighet att föreslagen kvartersmark, där befintlig Snöstorpsgården står, användas för centrum- och bostadsändamål. Inom föreslaget detaljplanområde finns kommunala dag- och spillvattenledningar som kommer att skyddas med u-område enligt detaljplanen. Dricks- och spillvatten Planområdet ligger inom verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Den nya bebyggelsen ska anslutas till befintliga servisledningar för dricks- och spillvatten som idag tillhör Snöstorpsgården. Anläggningsavgift avseende VA-anslutning för den nya bebyggelsen regleras enligt gällande VA-taxa. 1 60 Dagvatten Detaljplanområdet ligger inte inom verksamhetsområde för dagvatten. Den befintlig dagvattenledning som korsar planområdet har en begränsat kapacitet som idag avleder enbart gatuvatten från del av Litorinavägen och del av Ljungbyvägen därför är det ej säker att den är dimensionerat för att belastas med ytterligare ytor. Planförslaget förslår att det kommunala verksamhetsområdet för dagvatten bör utökas så att det omfattar planområdet. # Laholmsbuktens VA anser inte att utökning av verksamhetsområde för dagvatten i samband med detaljplanen är lämplig och föreslår att utökning av verksamhetsområde för dagvatten ska ses över senare i ett större sammanhang där även omkringliggande område tas med i utredningen. Ärendet Uppdrag Samhällsbyggnadskontoret fick 2014-02-25 KSU § 43 i uppdrag att i detaljplan pröva del av fastigheten 19:30 och 19:79 för centrum- och bostadsändamål. Förslaget är att bevara befintlig byggnad Snöstorpsgården så att dess kulturhistoriska värde ska behållas samt att ökar byggrätt för att stödja etablering av verksamhet. Huvudsyftet med detaljplanen är att ändra användningen av del av fastigheten Snöstorp 19:30 och 19:79 från parkmark till kvartersmark. Planen ska ge möjlighet att föreslagen kvartersmark, där befintlig Snöstorpsgården står, användas för centrum- och bostadsändamål. Fastigheten Snöstorp 19:30 och 19:79 ägs av Halmstads kommun. 2 61 Bakgrund Inom föreslaget detaljplanområde finns kommunala dag- och spillvattenledningar som kommer att skyddas med u-område enligt detaljplanen. Dricks- och spillvatten Planområdet ligger inom verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Den nya bebyggelsen ska anslutas till befintliga servisledningar för dricks- och spillvatten som idag tillhör Snöstorpsgården. Anläggningsavgift avseende VA-anslutning för den nya bebyggelsen regleras enligt gällande VA-taxa. Dagvatten Detaljplanområdet ligger inte inom verksamhetsområde för dagvatten. Den befintlig dagvattenledning som passerar genom planområdet har en begränsat kapacitet som idag tjänar enbart för avledning av gatuvatten från del av Litorinavägen och del av Ljungbyvägen därför är det ej säker att ledningen är dimensionerat för att belastas med ytterligare dagvatten. Analys, förslag och motivering Omkringliggande fastigheter som ligger inom verksamhetsområde för dagvatten, är ej hellre anslutna till det kommunala dagvattensystemet. Dessa fastigheter betalar avgift bara för avledning av gatuvatten via dagvattensystemet, dagvatten från fastigheter hanteras lokalt inom fastigheter via infiltration i mark eller på annat sätt med gott resultat. Lokalt omhändertagande av dagvatten gäller även för den befintliga ”tomten” för Snöstorpsgården som idag utgörs av nästan 100 % hårdgjort yta. Eftersom i detaljplan förslås att markbeläggningen runtom Snöstorpsgården ska förändras i samband med nybyggnation och att den södra delen av tomten föreslås som uteservering till verksamheten så kan man på så sätt genom att minska andelen hårdgjorda ytor skapa större gröna ytor och större möjlighet för dagvatteninfiltration. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen - Andra grupper - 3 62 Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor - För Laholmsbuktens VA Mattias Leijon Förvaltningschef Jan-Åke Hansson Förvaltar- och utredningsavdelningen 4 63 1(1) Yttrande 2015-01-08 Diarienummer: LBVA 2014/0412 Version: 1.0 Beslutsorgan: Förvaltar- och utredningsavdelningen Agron Musaj E-post: Telefon: Yttrande över detaljplan för del av Snöstorp 19:30 och 19:79, Snöstorpsgården (Dnr KS 2014/0118) Laholmsbuktens VA anser inte att utökning av verksamhetsområde för dagvatten i samband med detaljplanen är lämplig och föreslår att utökning av verksamhetsområde för dagvatten ska ses över senare i ett större sammanhang där även omkringliggande område tas med i utredningen. Ola Nilsson Ordförande Mattias Leijon Förvaltningschef 1 64 SAMRÅDSYTTRANDE Diarienr: Datum: KS 2014/0118 2014-12-19 Remissinstanser enligt sändlistan Samråd för detaljplan gällande del av SNÖSTORP 19:30 och 19:79, Snöstorpsgården, Halmstad. Remisstid: 19 december 2014 – 30 januari 2015 Handläggare: Chuanhong Pei Telefon: 0709-845158 Svar senast 30 januari 2015 Förslaget har godkänts för samråd av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott den 28 oktober 2014. Ärendet handläggs med så kallat normalt planförfarande. Det innebär att ett planförslag senare kommer att skickas ut för granskning. Det är viktigt att ni meddelar eventuella synpunkter redan nu. Kan slutligt yttrande inte avges i tid önskas ett preliminärt yttrande (tjänsteman, utskott, ej justerat protokoll etc). OBS! Aktuella detaljplaner finns även på Halmstads kommuns hemsida www.halmstad.se/Bygga&Bo/Detaljplaner/Aktuella planer Svar ska vara inlämnat senast 30 januari 2015 till Kommunstyrelsen, Box 153, 301 05 Halmstad. Om svar skickas med e-post: Välj ”KS diarium” om ni har Outlook. Övriga sänder e-posten till ”[email protected]” □ har inget att erinra mot föreslagen åtgärd □ erinran enligt bifogad skrivelse (Skicka alltid tillbaka denna blankett med yttrandet) Ort: Datum: Namn: Telefon: Förvaltning/Bolag: Namnförtydligande: 65 PLANBESKRIVNING S amrådshandling Tillhörande detaljplan för del av SNÖSTORP 19:30 och 19:79 SNÖSTORP , HALMSTADS KOMMUN Plan 1081 K Normalt förfarande, KS 2014/0118 Samhällsbyggnadskontoret 2014-11-25 Samhällsbyggnadskontoret • Halmstads kommun • Box 153, 301 05 Halmstad Besöksadress: Rådhuset • Tel 035-13 70 00 • Fax 035-13 73 08 • www.halmstad.se 66 PLANPROCESSEN Planering och byggande regleras av Plan- och bygglag (PBL) SFS 2010:900. Grundläggande är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dag och för kommande generationer. Framtagandet av en detaljplan, kan se olika ut beroende på komplexiteten i ärendet. Den vanligaste är normalt planförfarande. I andra fall är planfrågan av begränsad betydelse och hanteras med enkelt planförfarande. Gemensamt för alla processerna är att berörda alltid ges möjlighet till insyn och medverkan genom samråd. Detaljplanen del av Snöstorp 19:30 och 19:79 handläggs med normalt förfarande enligt PBL 5 kap 6 §. Efter samråd sammanställs och kommenteras de inkomna synpunkterna i en samrådsredogörelse. Enligt uppskattad tidplan beräknas detaljplanen kunna vinna laga kraft tidigast under september 2015. Förfrågan från exploatör Exploatören inkommer med en förfrågan om möjlig utbyggnad inom ett område. Kommunen tar ställning till om ett planarbete skall inledas. Förfrågan kan även initieras från kommunen. Samråd Planprogram Ett program anger utgångspunkter och mål för planen. Planprogrammet är en s.k. idéskiss. Har planen stöd i gällande översiktsplan eller en fördjupad översiktsplan kan programskedet utgå. Programsamrådsredogörelse upprättas. Förslag till detaljplan arbetas fram. Under samrådet hålls oftast ett allmänt möte och allmänhet och berörda ges möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter på förslaget. Granskning Det reviderade planförslaget sänds ut för slutlig granskning. Här ges allmänhet och berörda en ny möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Granskningsutlåtande upprättas. Antagande Detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Överklagningstiden är tre veckor, räknat från den dag det justerade protokollet tillkännages genom anslag. Laga kraft Om ingen har överklagat eller om överklagandet avslås vinner planen laga kraft. Det betyder att planen kan genomföras. Samrådsredogörelse upprättas. SAMRÅD Myndigheter, förvaltningar och berörda sakägare ges möjlighet att yttra sig genom att fullständiga handlingar översänds till dem. Handlingarna finns även tillgängliga på Halmstads kommuns hemsida under samrådstiden. Eventuella synpunkter på förslaget ska skriftligen skickas till: Halmstads kommun Kommunstyrelsen Box 153 301 05 Halmstad Upplysningar i planärendet lämnas av: Namn: Chuanhong Pei, planarkitekt Telefon: 070 - 984 51 58 E-post: [email protected] 2 (21) S A M R Å D S H A N D L N I N G 1081 K 67 INNEHÅLL 2PLANPROCESSEN 5MILJÖBEDÖMNING 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 8FÖRUTSÄTTNINGAR 15 PLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER 19GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1081 K SAMRÅDSHANDLNING 3(21) 68 INLEDNING PLANHANDLINGAR Till planförslaget hör följande handlingar: • Denna planbeskrivning, 2014-11-25 • Plankarta med bestämmelser, 2014-11-25 • Illustrationskarta, 2014-11-25 • Behovsbedömning av miljöbedömning, 2014-11-25 Tillgängligt på samhällsbyggnadskontoret finns också: • Fastighetsförteckning, (2014-10-06) • Grundkarta, (2014-03-24, rev. 2014-08-29) Övriga handlingar/utredningar: • Snöstorpsgården, f d Kyrkskolan, utredning av kulturhistoriska värden, Kulturmiljö Halland (2014-04) Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser. Till planen fogas illustrationskarta och planbeskrivning. Efter samråd tillkommer samrådsredogörelse över inkomna synpunkter. Planbeskrivningen och illustrationskartan skall underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de förutsättningar och syften planen har. De har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att de ska vara vägledande vid tolkningen av planen. DETALJPLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syfte Syftet med detaljplanen är att pröva del av fastigheten Snöstorp 19:30 och 19:79 för centrum- och bostadsändamål. Detaljplanen syftar också till att bevara befintlig byggnad Snöstorpsgården så att dess kulturhistoriska värde ska behållas. Detaljplanen ökar byggrätt för att stödja etablering av verksamhet. Huvuddrag Detaljplanen bevarar kulturhistoriska värden för den befintliga byggnaden Snöstorpsgården genom att delvis reglera tomten från park eller plantering till centrum- och bostadsändamål, delvis ge byggnaden en bevarandebestämmelse q samt k för varsamhetsbestämmelse. Planen föreslår även att en del av parkmarken öster om Snöstorpsgården ska användas som kvartersmark. DETALJPLANENS HANDLÄGGNING Uppdrag Samhällsbyggnadskontoret fick 2014-02-25 KSU § 43 i uppdrag att i detaljplan pröva del av fastigheten 19:30 och 19:79 för centrum- och bostadsändamål. PLANDATA Lägesbestämning och areal Planområdet är beläget i Snöstorp som ligger ca 3,4 km från Halmstad centrum. Planområdet omfattar 1 890 m2. Området avgränsas i norr av Litorinavägen, i söder av Ljungbyvägen med ett separat 4 (21) S A M R Å D S H A N D L N I N G 1081 K 69 supercykelstråk. I väster gränsar planområdet till villabebyggelse. I öster anslutar planområdet till parkmark. Markägoförhållanden Fastigheten Snöstorp 19:30 och 19:79 ägs av Halmstads kommun. MILJÖBEDÖMNING Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. I relation till uppsatta miljömål är detaljplanens omfattning starkt begränsad. Miljömålen bedöms därför endast påverkas marginellt av detta planförslag. De miljömål som direkt eller indirekt berörs av detta planförslag är: • God bebyggd miljö: Planförslaget medför ett skydd av den kulturhistoriska bebyggelsen Snöstorpsgården, vilket ger stöd till en god bebyggd miljö. • Begränsad miljöpåverkan: Planförslaget medger centrumverksamhet samt bostad med en god koppling till befintlig kollektivtrafik samt en gång- och cykelväg med god standard, vilket tillgodoser en effektiv användning och gynnar en begränsad miljöpåverkan. Behovsbedömning Enligt PBL 4 kap 34 § samt Miljöbalken SFS 1998:808 skall detaljplaner, vars genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan, miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Behovsbedömningen är den analys som leder fram till ställningstagandet om en miljöbedömning GEN NAVÄ I R O LIT GEN BYVÄ GEN Ä V BY NG LJU Kartan visar vägarna runt planområdet 1081 K SAMRÅDSHANDLNING 5(21) 70 behöver göras eller inte. Behovsbedömning upprättas i samband med framtagandet av planen och finns med som en bilaga, vilken samråds parallellt med planhandlingarna. Ställningstagande Ett genomförande av planen anses inte medföra betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser varför miljökonsekvensbeskrivning inte har upprättas. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN PLANER OCH PROGRAM Översiktsplan/fördjupad översiktsplan I översiktsplan ÖP 2000, laga kraft 2002-12-12, är området utpekat som befintligt område för bebyggelse av tätortskaraktär och därmed sammanhängande funktioner. I den nya översiktsplanen, Framtidsplan 2030, (antagen av kommunfullmäktige 2014-06-17, har ännu inte vunnit laga kraft) är området utpekat i kulturmiljöprogrammet. Planen är förenlig med översiktsplanens intentioner. Gällande detaljplaner Inom området gäller byggnadsplan 1380-SNÖ3 för Snöstorps Kyrkby (Fastställd av länsstyrelsen Gällande byggnadsplan 1380-SNÖ3 för Snöstorps Kyrkby, fastställd av länsstyrelsen 14 juli 1952. 14 juli 1952). Byggnadsplanen har ingen genomförandetid kvar. Inom planområdet står en äldre skolbyggnad Snöstorpsgården från 1850 talet på mark som är planlagt för park eller plantering. Pågående verksamhet på Snöstorpsgården är för närvarande planstridig och byggnaden är inte skyddad i gällande byggnadsplan. 6 (21) S A M R Å D S H A N D L N I N G 1081 K 71 Kommunala handlingsprogram Förutom gällande lagstiftning rörande planering och byggande finns en rad mål och riktlinjer för Halmstad kommun: Ekohandlingsprogram 2014-2018 Halmstads gröna värden - från insektsliv till friluftsliv antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-27 Handlingsprogram för bostadsförsörjning 2010-2030 Planeringsdirektiv med budget 2014-2016 Handlingsprogram hållbar energi 2010-2014 Handlingsprogrammen kan hittas på kommunens hemsida: www.halmstad.se. För en beskrivning av mål som direkt eller indirekt påverkas av aktuell detaljplan se rubrik ”Sammanfattning av konsekvenser och dess påverkan på kommunala mål” i kapitlet ”Planförslag och konsekvenser”. Planprogram I planärendet har planprogram som föreligger detaljplanen ej upprättats. RIKSINTRESSE OCH FÖRORDNANDE Planområdet omfattas inte av några riksintressen och inom detta område finns, enligt kommunens uppgifter, ingen mark med gällande 113 § BL-förordnande. Inga internationella konventioner finns utpekade inom programområdet. Ca 550 meter sydöst från planområdet ligger Fylleån, som är ett utpekat Natura 2000-område (värdefull natur ur ett EUperspektiv) samt ramsar-område (internationellt skydd för våtmarker). Området kring Fylleån är även av riksintresse för naturvård och för friluftsliv. Bilden visar det visuella kulturmiljöförhållandet mellan kyrkan och Snöstorpsgården. 1081 K SAMRÅDSHANDLNING 7(21) 72 FÖRUTSÄTTNINGAR MARK, VATTEN OCH VEGETATION Mark och vegetation Marken norr och söder om skolbyggnaden är belagd med asfalt. Det finns enbart en liten grön remsa i planområdets östra del som tillhör parkmiljön öster om planområdet. Nordöst om planområdet ligger en lite kulle. Hela planområdet har tidigare använts som skolgård tillsammans med resten av parkmarken i öster. Marken sydöst om planområdet har gräsbevuxna ytor och några höga uppvuxna lönnar. Marken sydväst om planområdet består av omväxlad vegetation i form av klippt gräsyta varierat med enstaka trädgrupperingar och buskage. Tillsammans med Snöstorp kyrkogården, ger dessa träd som ligger direkt intill planområdet en vacker miljö för en verksamhet såsom bageri, konditori och vandrahem. Bild 1. Bild 2. Bild 3. Bild 1. visar en grupp med stora lönnar som ligger på den gamla skolgården öster om skolbyggnaden. Bild 2. visar allén som en fin utsikt från skolan mot kyrkan. Bild 3. visar en stor blodbok väster om skolbyggnaden. Planområdet är i huvudsak plant med en marknivå på ca +25 m. Direkt nordost om planområdet är marken något kuperad med marknivåer på upp till ca +27,5 m. Marken i planområdet utgörs av svallsediment, mellansand-grovsand. Inga intresseområden vad gäller flora, fauna, nyckelbiotoper eller hotade arter är kända inom området. Planområdet omfattas inte av skydd enligt 7 kap miljöbalken (MB) och är inte beläget inom område som bedömts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan. Planområdet ligger i gränsen mellan avrinningsområdet för Nissan mot väster och Fylleån mot sydväst. Bedömningen är utifrån den topografiska kartan att avrinningen från planområdet i huvudsak sker i riktning sydväst mot Fylleån. Inom planområdet finns inga kända föroreningar. Skrotningsintyg finns för markförlagd oljetank. Intyget är utfärdat i augusti 1994. En oljecistern kan innebära att det finns risk för föroreningar lokalt 8 (21) S A M R Å D S H A N D L N I N G 1081 K 73 Snöstorps sexkantiga kyrka som uppfördes år 1883, har reminiscenser från gamla romerska rundkyrkor, ritad av arkitekten Emil Langlet. i anslutning till denna. Detta bör man ha beredskap för och sanera förorenad jord om sådan påträffas i samband med en byggnation. Ca 30 meter öster om planområdet på fastigheten Snöstorp 11:25 har det tidigare legat ett gammalt metallgjuteri. Enligt uppgift från Länsstyrelsen via Elin Svensson, ska det inte finnas någon risk för förorenad mark inom planområdet på grund av detta. Vattenområden och strandskydd Inom planområdet finns inga vattenområden. Ingen del av marken berörs av strandskydd. Geotekniska förhållanden Ingen geoteknisk utredning är genomförd i området. Enligt SGU består jordlagrena till största del av Svallsediment, mellansand-grovsand. Planområdet ligger inom normalt lågriskområde med avseende på förekomsten av markradon. Kulturmiljöer och fornlämningar Några kända fornlämningar finns inte i planområdet. Direkt sydöster om planområdet finns en milstolpe (RAÄ Snöstorp 10:1)från 1847. Milstolpen är vägmärke och i gjutjärn med spetsig överdel. Postament är av kvadratisk kalkmurad gråsten. Milstolpen ligger i en trädplanterad remsa mellan väg och gång- och cykelbana. Söder om planområdet på andra sidan av Ljungbyvägen finns Snöstorps kyrka (RAÄ Snöstorp 107) vars kyrkogrund är en fornlämning. Vid en antikvarisk kontroll av Landsantikvarien 2003, fann man rester av Snöstorp medeltida kyrka. 1081 K SAMRÅDSHANDLNING 9(21) 74 5. 1. 3. 2. 4. Område för Kulturmiljövårdsprogram markerat med gul streckad linje, planområdet är markerat med röd streckad linje. Nr. 1-5 är byggnader vilka pekats ut i programmet. Snöstorpsgården är utpekad i Kulturmiljövårdsprogrammet för Södra Kustlandet, Snöstorps socken. Kulturmiljövårdsprogrammet behandlar området som består i huvudsak av ett sockencentrum med central kyrka från 1880-talet, prästgård, skol- och affärsbyggnader samt äldre gårdsbebyggelse invid äldre vägsträckningar. 1. Kyrkan som ligger invid vägkorsningen mitt i byn, är uppförd 1883 och ersätter en äldre medeltida kyrka. Det är en sexkantig centralkyrka uppförd efter ritningar av arkitekten Emil Langlet. Fasaden är i gult tegel och taket är plåttäckt, medan tornspiran har kopparklädsel. Sockeln utgörs av huggen sten. Kyrkogården omges av en stenmur i kallmursteknik med en rad träd innanför. 10 (21) SAMRÅDSHANDLNING 1081 K 75 2. Prästgården är från 1902 och ligger tvärsöver vägen mitt i mot kyrkan (prästgården låg tidigare invid kyrkan). Byggnaden är i ett- och ett halvt plan och på dubbel rumsbredd. Fasaden har klädsel av gulmålad liggande träpanel. Snickeridetaljerna är vitmålade och taket är tegeltäckt, grundläggningen är av huggen sten. 3. Till prästgården hör en annexbyggnad uppförd i vinkel. Den har ursprungligen utgjort bostad för hjälppräst. Fasad i gulmålad träpanel. Trädgården med sina mäktiga träd omges av en vällagd stenmur. 4. Prästlönebostället ligger söder om kyrkan. Kvar finns bostadshuset från 1928 med vitputsad fasad och eternitklätt tak. Ett nybyggt församlingshem ligger på platsen för löneboställets ekonomibyggnader. 5. År 1856 uppfördes ett skolhus norr om kyrkan. Fasaden är i rödmålad stående locklistpanel med vitmålade snickerier (ligger inom planområdet). Parker och torg Hela planområdet ligger i parkmark enligt gällande byggnadsplanen för Snöstorps kyrkby 1951, dock är Snöstorpsgården planstridig. Ett litet torg med frisör och service som hyr ut partytält ligger knappt 100 meter nordöst om planområdet. BEBYGGELSE Befintlig bebyggelse inom planområdet består av ett gammalt skolhus, byggd 1856. Byggnaden ägs idag av Halmstad kommun och har tidigare använts som fritidsgård/ungdomsgård. Idag används byggnaden som uthyrningslokal i varierad omfattning. Den gamla skolbyggnaden är uppförd i två våningar med rödmålad stående locklistpanel med vitmålade snickerier. Byggnaden har en byggnadshöjd på cirka 4,0 m med en nockhöjd på ca 9,5 m. Taket är ett sadeltak, ca 45˚ taklutning, täckt med enkupigt lertegel. De kringliggande byggnaderna består främst av friliggande villor i två plan. De är utfärda i huvudsak med träfasader och branta sadeltak som en del av den äldre Snöstorps socken bebyggelsen, men det förekommer också andra material så som tegel och puts. I söder ligger Snöstorps kyrka från 1883. Kulturvärde Byggnaden inom fastigheten dvs. Snöstorpsgården är i Kulturmiljö Hallands byggnadsinventering utpekad som bevarandevärd, klass B. Klass B innebär att byggnaden eller bebyggelsen är mycket kulturhistoriskt värdefull och bör skyddas enligt Plan- och bygglagen genom q-märkning eller motsvarande. De värden som redogörs för är: dokumentvärde – byggnadshistoriskt, upplevelsevärde – miljöskapande och identitetsvärde samt att byggnaden har ett pedagogiskt värde. En utredning av det kulturhistoriska värdet är genomförd under april 2014 av kulturmiljö Halland (Snöstorpsgården, f d Kyrkskolan, utredning av kulturhistoriska värden). Utredningens slutsats är att byggnadens kulturhistoriska värde är främst knutet till dess funktion som skola. Det visuella sambandet med gammal vägsträckning och kyrkan ger ett högt miljöskapande 1081 K SAMRÅDSHANDLNING 11(21) 76 De få kvarvarande ursprungliga/äldre byggnadsdelarna; stensockel, källarnedgång, trappa, takskägg med klädselbräder, vindskidor och taktassar samt farstufönster är viktiga att bevara. 12 (21) SAMRÅDSHANDLNING 1081 K 77 liksom pedagogiskt värde. Samhällshistoriskt och byggnadshistoriskt har den ett högt värde såsom uttryck för de tidiga fasta skolbyggnaderna på landsbygden och för utbildningens ökade betydelse. Byggnadens ursprungliga yttre volym är i huvudsak bevarad men mycket få ursprungliga eller äldre byggnadsdetaljer har bevarats. Vid framtida underhåll och renoveringsinsatser bör man sträva efter att återskapa något av byggnadens och närmiljöns äldre utförande och karaktär. Samhällsservice Det finns ingen kommersiell, offentlig eller social service inom planområdet. Närmaste lokal servering såsom pizzeria ligger ca 30 meter väst om planområdet, samt ett litet torg med frisör och service som hyr ut partytält, som ligger knappt 100 meter nordöst om planområdet. Närmaste vårdcentral, BVC, tandläkare, apotek och bibliotek finns i Vallås, mindre än 1 kilometer från planområdet. Närmaste grundskola är Snöstorpsskolan, inom 350 meter från planområdet. På Snöstorpsskolan går ca 370 elever i årskurserna F-5. Vallåsskolan som är belägen inom 1 kilometer från planområdet och består av tre byggnader, två för skolår F-3 och en för skolår 4-9. Totalt har skolan cirka 600 elever. Inom ett avstånd på två kilometer finns även Sannarpsgymnasiet. Närmsta äldreboende finns inom 350 meter från planområdet, Snöstorps servicecenter. Livsmedelsbutiker finns såväl i Vallås (Ica supermarket och Euro minimarket) som i Stenalyckans handelsområde (City Gross). Dessa livsmedelsbutiker är belägna inom 1 kilometer från planområdet. Inom två kilometer är även Eurostop handelscentra beläget, med flertalet butiker, restauranger etc.’ GATOR OCH TRAFIK Gång- och cykeltrafik I Transportplan för Halmstad (antagen av KF 2012-03-27) framgår att cykelnätet ska utvecklas med ”superstråk”. Detta ska utformas med hög standard avseende framkomlighet, trygghet, trafiksäkerhet, bekvämlighet och underhåll. Ett befintligt superstråk finns utmed Ljungbyvägen, söder om planområdet, som sammankopplar b.la. Snöstorp med Halmstads centrala delar. Så kallade huvudstråk sträcker sig utefter Prästvägen samt längs med Växjövägen. Delar av sträckan längs med Byvägen skall enligt Halmstads kommuns cykelplan byggas ut för att skapa bättre kopplingar till superstråket. Kollektivtrafik Området trafikeras av busslinje nr 40 och 31. Hållplatserna är lokaliserad direkt söder om planområdet till Snöstorps kyrka (linje 40, Kärleken - Centrum - Brogård) samt Sockenvägen (linje 40, Kärleken Centrum - Brogård och 31, Eurostop - Vallås - Brogård) som ligger ca 200 meter söder respektive öster om planområdet. Den närmaste busshållplatsen är Backagård för busslinje 31 vid korsningen mellan Byvägen och Litorinavägen, som ligger ca 70 meter från planområdet. Turtätheten är 2 turer/timma för båda busslinjerna under dagtid vardagar. 1081 K SAMRÅDSHANDLNING 13(21) 78 Biltrafik och gator Planområdet angränsar i norr till Litorinavägen och i söder till Ljungbyvägen. Skyltad hastigheten på dessa gator är satt till 30 km/h respektive 40 km/h. Litorinavägen ingår i Snöstorps vägförening. Både Ljungbyvägen och Byvägen har varit statliga vägar, men idag är det kommunen som väghållare. Närmaste större väg är E6 och riksväg 25 med hastighetsbegränsningar på 120 km/h respektive 70 km/h. Antal fordon per dygn utmed Ljungbyvägen är 1300 f/d, varav andel tung trafik i form av bussar är 8%. För att säkerställa hastigheten 40 km/h på lokalgatan Ljungbyvägen, utformas gaturummet mellan kyrkan och Snöstorpsgården med snedställd timglashållplats, vilket smalnar av till ett körfält med bredden i 3,5 meter. En milstolpe som markeras som fornminnen ligger på Ljungbyvägens gatumark ca 50 meter söder om planområdet. Cykel- och bilparkering Cykel- och bilparkering sker idag på den egna fastigheten. HÄLSA OCH SÄKERHET Miljökvalitetsnormer Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Kommuner och myndigheter har huvudansvaret för att normerna följs, men ett visst ansvar finns även hos olika verksamhetsutövare. Enligt miljöbalken ska alla ha kunskap om sin miljöpåverkan och självmant utföra rimliga åtgärder för att begränsa verksamhetens hälso- och miljöpåverkan. Miljökvalitetsnormerna ska följas när kommuner och myndigheter planerar och planlägger, bedriver tillsyn och ger tillstånd till att driva anläggningar. Hur beslutande myndighet ska förhålla sig till normer vid planering eller prövning av nya och ändrade verksamheter regleras bland annat i Planoch bygglagen och miljöbalken. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft och vattenkvalitet. Störande verksamheter och farligt gods Området berörs inte av någon störande verksamhet eller ligger i anslutning till någon väg där farligt gods förekommer. E 6 som är en farligt godsled ligger ca 140 meter öster om planområdet. Vatten Planområdet ligger inom avrinningsområde för Fylleån. Avståndet till ån samt platsens förutsättningar gör dock att områdets känslighet samt påverkan på Fylleån bedöms som liten. Risk Inga risker bedöms föreligga inom området gällande översvämning, skred, förorenad mark, lukt, brand etc. Buller Området bedöms inte påverkas av buller i någon större omfattning. En bullerberäkning utmed Ljungbyvägen har genomförts. Ekvivalent ljudnivå vid fasad är 49 dBA, samt maximal ljudnivå vid fasad är 73 dBA enligt bullerberäkningen. 14 (21) SAMRÅDSHANDLNING 1081 K 79 TEKNISK FÖRSÖRJNING Energiförsörjning Elledningar och fjärrvärmeledningar finns utbyggd i Litorinavägen. Dricks- och spillvatten Dricks- och spillvattenledning finns i Litorinavägen. Dagvatten I nuläget finns inget system för omhändertagande av dagvatten inom planområdet. Avfallshantering Hanteringen av hushållsavfallet sköts av HEM och bygger på källsortering. Befintliga återvinningsstationer finns inom 500 meter på Agravägen och Ica Jätten vid Vallås som tillgodoser källsorteringens fraktioner. PLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER MARK, VATTEN OCH VEGETATION Mark och vegetation Planförslaget innebär att andelen allmän plats minskar och används som kvartersmark. Marken utgörs idag av park, dock är marken runt om Snöstorpsgården asfalterad. Inom planområdets södra del kan med fördel planteras små buskar som skyddar mot insyn från vägen. Tillsammans med omkringliggande parkmark med höga träden kan Snöstorpsgården präglas av en lummigare karaktär i södra delen av planområdet. Vattenområden och strandskydd Planförslaget berör inte vattenområdet och strandskydd. Geotekniska förhållanden Geoteknisk undersökning ska göras i samband med uppförandet av nybyggnation. Kulturmiljöer och fornlämningar Fornminnen skyddas av Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m.m. ofta benämnd Kulturminneslagen. Om fornfynd påträffas ska kontakt omedelbart tas med länsstyrelsen. Påverkan på kulturmiljön bedöms som liten då stor hänsyn tagits i detaljplanen till den utredning angående kulturhistoriska värden som genomfördes under april 2014 av kulturmiljö Halland. Snöstorpsgården får en skyddsbestämmelse q samt en varsamhetsbestämmelse k, för att skydda byggnadens kulturhistoriska värde. Parker och torg Del av parkmark ianspråktas för centrum- och bostadsändamål för den befintliga Snöstorpsgården. Planförslaget innebär att allmänplats för park och plantering ersätts av kvartersmark för centrumverksamhet och bostadsändamål. 1081 K SAMRÅDSHANDLNING 15(21) 80 BEBYGGELSE Användning Användning centrum- och bostadsändamål medges för kvartersmarken där befintlig Snöstorpsgården står. Gestaltning - Snöstorpsgården Det är viktigt att ny bebyggelse inte ska påverka befintlig Snöstorpsgårdens visuella samband med Snöstorp kyrkan och landsvägen, vilket är viktig för förståelsen och läsbarheten både av den enskilda byggnaden och av kyrkbyn som kulturmiljö. Det är även viktig att den nya byggnaden inte upplevs dominant i sitt förhållande till skolbyggnaden. Därför ska den nya bebyggelsen vara mindre till ytan, ha lägre nockhöjd samt ha sadeltak med en taklutning mellan 27 och 45 grader. Placering av ny bebyggelse ska anpassas till den befintliga huvudbyggnaden och bidra till ett välformat gårdsrum för eventuellt vandrarhemsverksamhet. Nybyggnationen ska vända sig mot Snöstorpsgårdens entré i norr. Den nya bebyggelsen föreslås vara fristående, dock kan en eventuell mindre förbindelsesgång mellan den föreslagna nybyggnaden och Snöstorpsgården ge både väderskydd och förstärka gårdsrummet. Parkmarken öster om planområdet skapar en koppling mellan Snöstorps kyrka i söder och det lilla torget i norr. Markbeläggningen runt om Snöstorpsgården är asfalterad, förutom ett litet kuperat gräs- och trädbevuxet parti öster om Snöstorpsgården. Markbeläggningen kan förändras i samband med nybyggnationen. Tack vare sitt soliga läge kan man skapa en välfungerade uteservering till verksamheten. Små buskar föreslås att planteras invid ståltrådsstängslet i söder för att skydda mot insyn och skapa en trevlig miljö för uteserveringen. Ståltrådsstängslet runt Snöstorpsgården kan på sikt ersättas med ett trästaket som är anpassat till byggnadens arkitektur. Varsamhetsbestämmelser (k1) Skyddsbestämmelser (q1) ges för att den befintliga Snöstorpsgården inte får rivas. För att uppnå ett fullgott skydd behöver det kompletteras med varsamhetsbestämmelse(k1). För att bevara den befintliga byggnadens kulturhistoriska värde, ska följande punkter följas: • Ny bebyggelse och andra tillägg ska inte påverka byggnadens visuella samband med kyrkan och vägen, d v s främst söder och sydost om denna. • Byggnadens volym ska inte utökas och huvudformen med bl a brant utskjutande tak ska inte förvanskas. • Takmaterialet ska vara enkupigt tegel. • De få kvarvarande ursprungliga/äldre byggnadsdelarna; stensockel, källarnedgång, trappa, takskägg med klädselbräder, vindskidor och taktassar samt farstufönster är viktiga att bevara. Samhällsservice C- centrumändamål skapar en möjlighet till ökad service inom området. Planområdet ligger i bra skyltlägen till Ljungbyvägen, supercykelstråket samt nära till busshållplats, vilket gör det lätt tillgängligt. Området idylliska karaktär och utsikt över kyrkan ger ett mervärde till platsen. Detta 16 (21) SAMRÅDSHANDLNING 1081 K 81 innebär att verksamheter såsom exempelvis café, bageri och vandrarhem kan vara lämpliga. GATOR OCH TRAFIK Gång- och cykeltrafik Planförslaget innebär ingen förändring gällande gång- och cykeltrafiken. Kollektivtrafik Planförslaget har ingen direkt påverkan på befintlig kollektivtrafik. Biltrafik och gator Planförslaget genererar inte några nya gator. Den nya bebyggelsen kan generera en viss ökad mängd biltrafik. Ökningen bedöms dock inte vara påtaglig. Cykel- och bilparkering Parkering ska lösas inom den egna fastigheten från Litorinavägen. Södra delen av planområdet ska inte användas som parkeringsplats. Andelen parkeringsplatser ökar med ca 4 parkeringsplatser i samband med nybyggnation. Parkeringsplatser ska täcka centrumverksamhetens behov och följa Halmstads kommuns parkeringsnorm. Det ska finnas minst en handikapparkering. Bilparkering sker invid in/ utfarten mot Litorinavägen norr om Snöstorpsgården, medan cykelparkering ska anordnas på anvisad plats söder om Snöstorpsgården så att det är lätt koppla till supercykelstråket utmed Ljungbyvägen. HÄLSA OCH SÄKERHET Miljökvalitetsnormer Planens genomförande bedöms ge en marginell påverkan på luftkvaliten. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar bedöms inte överskridas i och med planens genomförande. Störande verksamheter och farligt gods Planförslaget berör inte någon störande verksamhet eller farligt gods. Risk Planförslaget bedöms inte medföra några nämnvärda risker beträffande hälsa och säkerhet. Buller För buller anges riktvärden för befintlig miljö, dvs. Snöstorpsgården. Enligt bullerberäkningen, är ekvivalent ljudnivå vid fasad utmed Ljungbyvägen 49 dBA, vilket ligger under riksvärde 55 dBA vid fasad, medan maximal ljudnivå vid fasad är 73 dBA, en viss ökning än riksvärde 70 dBA utomhus. Uteplatsen ska anläggas på baksidan av huset. Värdena förutsätter att ytan mellan huset och gång- och cykelbanan är inte hårdgjord med grus eller asfalt, annars ökar den ekvivalenta ljudnivån med två dBA och maxnivån med en dBA. Därför bör en mjuk yta mellan Snöstorpsgården och gång- och cykelvägen tillskapas för att minimera trafikbuller från Ljungbyvägen. Planförslaget genererar biltrafikbuller i begränsad omfattning. Planområdet ligger nära infarten på gatan, så att in/utfart till centrumverksamheten i planområdet berör inte övriga bostadsområden i närheten. Bullerökning av verksamheten bedöms som liten. 1081 K SAMRÅDSHANDLNING 17(21) 82 TEKNISK FÖRSÖRJNING Energiförsörjning ”Handlingsprogram för hållbar energi” utgör kommunens strategidokument för hållbar energiomvandling i Halmstad perioden 2010-2014 (antagen av KF 2010 § 105) och anger mål och riktlinjer för effektiv och hållbar energianvändning. Fjärrvärme utgör förstahandsvalet där sådan finns utbyggd, vilket är fallet i Snöstorp. Planområdet kan anslutas till fjärrvärmenätet. Dricks- och spillvatten Den nya bebyggelsen kan anslutas till det befintliga ledningsnätet för dricksvatten och spillvatten. Dagvatten Det kommunala verksamhetsområdet för dagvatten bör utökas så att det omfattar planområdet. Avfallshantering HEM ansvarar för omhändertagande av avfall från verksamheten. Den nya bebyggelsen anpassas till att klara kommunens krav på källsortering och avfallshantering. Vill verksamhetsutövaren ha återvinningsmöjligheter i Snöstorpsgården, så används tjänsten Fastighetsnära insamling av återvinningsmaterial (FNI) som HEM kan stå till tjänst med. SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSER MED PÅVERKAN PÅ KOMMUNALA MÅL Aktuell detaljplan påverkar direkt eller indirekt mål i följande handlingsprogram: Ekohandlingsprogram 2014-2018 Med utgångspunkt från kommunens ambition att främja en hållbar samhällsutveckling anger ekohandlingsprogrammet ambition och inriktning för målområdena: Begränsad miljöpåverkan, Sunda boendemiljöer, Friska vatten och God hushållning med mark. Följande mål påverkas: Begränsad klimatpåverkan - Hållbara transporter Planförslaget ger en positiv påverkan för hållbara transporter. Enligt detta mål ska fysisk planering bidra till minskat transportbehov och ökade förutsättningar för energisnåla transporter. Planförslaget medför centrum- och bostadsändamål för en befintlig bebyggelse Snöstorpsgården. Planområdet är lokaliserat centralt i tätort Snöstorp. Närheten till ett befintligt supercykelstråket i söder erbjuder en effektiv användning av gång- och cykelväg till stadens centrum. Närmaste bushållplatsen ligger ca 200 meter i sydväst om planområdet, vilket skapar underlag för ett ökande resande med kollektivtrafik. Sund boende miljö - Kulturmiljöer Snöstorpsgården bevaras genom en skydds- och en varsamhetsbestämmelse. Den befintliga bebyggelsen tillsammans med den värdefulla kulturmiljön får inte förvanskas. Planförslaget säkerställer Snöstorpsgårdens kulturhistorisk värde och bidrar till tätortens förtätning samt tillskapar en möjlighet för en verksamhet. God bebyggd miljö - Ett rikt odlingslandskap Bebyggelsen i aktuell detaljplan planeras i en befintlig stadsstruktur, vilket kan ha en positiv effekt 18 (21) SAMRÅDSHANDLNING 1081 K 83 på målet ett rikt odlingslandskap. Genom förtätning i befintlig Snöstorp tätortens centrum, tas inte jordbruksmark i anspråk. Halmstads gröna värden - från insektsliv till friluftsliv Innehåller riktlinjer för hur grönstrukturen inom staden ska utvecklas. Grönstrukturen ska jämställas med andra intressen och de rekreativa grönytorna ska utvecklas enligt efterfrågan och barns, äldres och funktionshindrades behov ska särskilt beaktas. Stråk och kopplingar mellan naturområden ska stärkas/utvecklas för att få en sammanhållen struktur. Halmstads grönstruktur delas in i fem karaktärer, finparker och kyrkogårdar, bostadsparker, naturparker, aktivitetsytor med begränsad tillgänglighet samt övriga ytor. Den närmaste grönstruktur är Snöstorp kyrkogård som ryms inom kategori finparker och kyrkogårdar, vilken har en trädgårdshistorisk och kulturell bakgrund. Kyrkogården är tillgänglig för alla människor men upplevs inte lika öppna som andra parker. Den fyller ett stort värde för människor som söker lugn och rofylldhet på platsen. Aktuell detaljplan har god tillgänglighet till grönstruktur såsom Snöstorp kyrkogård med hög kvalité. Det finns en visuell kontakt med kyrkogården. Planeringsdirektiv med budget 2014-2016 I Planeringsdirektiv med budget preciserar kommunfullmäktige visionen genom övergripande inriktningar och konkretiserade mål. Planeringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter utan lyfter fram ett antal områden som politiken anser är extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med inom kommande planperiod. Aktuell detaljplan bidrar till att uppfylla mål 3 under Bygga & bo: Kommunens tätorter ska ha möjligheter att utvecklas och expandera genom att tätortens centrum utvecklas och genom att mark planläggs för bostäder och verksamheter. I den övergripande inriktningen för resor & trafik står det att cykeln och kollektivtrafiken måste kunna konkurrera med bilen om att vara de primära sätten att ta sig fram. Planområdet ligger i tätort Snöstorps centrum och ha god tillgänglighet till kollektivtrafik samt supercykelstråket. En cykelparkering inom planområdet samt närheten till bushållplatser gynnar cykel- och kollektivtrafiken. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som erfordras för ett samarbete och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Tid December- januari 2015 Maj- juni 2015 September 2015 Oktober 2015 1081 K Planprocessen Samråd Granskning Antagande Laga kraft SAMRÅDSHANDLNING 19(21) 84 Genomförande Planens genomförandetid är 5 år från den dagen detaljplanen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad rätt att efter ansökan om bygglov få bygga i enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut är fastighetsägaren ej längre garanterad byggrätt. Kommunen kan då ändra eller upphäva planen. Ansvarsfördelning Anläggning Allmänt VA-nät El Fjärrvärme Kvartersmark Genomförande, drift Laholmsbuktens VA Eon HEM Fastighetsägare/ Verksamhetsutövaren Huvudmannaskap Halmstads kommun är huvudman för allmän plats. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Den föreslagna tomten bildas lämpligen genom avstyckning från Snöstorp 19:30 och reglering av ett mindre område från Snöstorp 19:79 till styckningslotten. Befintliga ledningar inom u-område säkerställs genom ledningsrätt. EKONOMISKA FRÅGOR Samtliga byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av berörd markägare. Halmstads kommun ansöker om och bekostar fastighetsbildning för genomförande av detaljplanen. Halmstads kommun bekostar planen. Detaljerade undersökningar såsom geoteknik, geologi, markens bärighet, markradonförekomst m. m. som kan krävas vid byggnation inom aktuellt planområde bekostas av berörd markägare. Ersättningsskyldighet Vid varsamhetsbestämmelser finns inga ersättningsregler och därmed kan kommunen inte bli ersättningsskyldig. En befintlig byggnad Snöstorpsgården har i detaljplanen belagts med skyddsbestämmelse/ rivningsförbud. Vid skyddsbestämmelse/rivningsförbud kan ersättning utgå, enligt PBL 14 kap 7§. Halmstads kommun är fastighetsägare och därmed blir det inte aktuellt med några ersättningar. 20 (21) SAMRÅDSHANDLNING 1081 K 85 Medverkande tjänstemän • Per Åke Larsson Samhällsbyggnadskontoret • Lasse Sabell Samhällsbyggnadskontoret • Kajsa Sparrings Byggnadskontoret • Per-Anders Olsson Miljö- och hälsoskyddskontoret • Marie Bergström Teknik- och fritidsförvaltningen • Leif Eriksson Teknik- och fritidsförvaltningen • Stina Alexandersson Teknik- och fritidsförvaltningen • Anneli Johansson Teknik- och fritidsförvaltningen • Agron Musaj Laholmsbuktens VA KÄLLOR • Halmstads gröna värden - från insektsliv till friluftsliv 2008 • Planeringsdirektiv med budget 2014 - 2016 • 2014_Bullerberäkning Snöstorp 1930 av Teknik- och fritidsförvaltningen 2014-11-21 Samhällsbyggnadskontoret Cecilia Bergström Chuanhong Pei planchefplanarkitekt 1081 K SAMRÅDSHANDLNING 21(21) 86 B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för del av SNÖSTORP 19:30 och 19:79 SNÖSTORP, HALMSTADS KOMMUN Plan 1081 K Normalt förfarande, KS 2014/0118 Samhällsbyggnadskontoret 2014-11-25 Samhällsbyggnadskontoret • Halmstads kommun • Box 153, 301 05 Halmstad Besöksadress: Rådhuset • Tel 035-13 70 00 • Fax 035-13 73 08 • www.halmstad.se 87 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar av planer och program (Miljöbalken 6 kap 11-18 och 22 §§) skall kommunen genomföra en miljöbedömning för alla detaljplaner och planprogram som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen är den analys som leder fram till ställningstagandet om en miljöbedömning behöver göras eller inte. SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att pröva del av fastigheten Snöstorp 19:30 och 19:79 för centrum- och bostadsändamål. Detaljplanen syftar också till att bevara befintlig byggnad Snöstorpsgården så att dess kulturhistoriska värde bibehålls. Detaljplanen ökar byggrätt för att stödja etablering av verksamhet. Planområdet är beläget i centrum av tätort Snöstorp som ligger ca 3,4 km från Halmstad centrum. Området avgränsas i norr av Litorinavägen, i söder av Ljungbyvägen med ett separat supercykelstråk. I väster gränsar planområdet till villabebyggelse. I öster anslutar planområdet till parkmark. Planområdet omfattar ca 1 890 m2. Ställningstagande Kommunen bedömer att ett genomförande av planen inte kan antas innebära betydande påverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Till grund för ställningstagandet ligger en bedömning gjord enligt kriterierna i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905), bilaga 4. Nedan följer en genomgång av kriterierna. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Nuvarande markanvändning Planområdet omfattas av byggnadsplan 1380-SNÖ3 för Snöstorps Kyrkby (Fastställd av länsstyrelsen 14 juli 1952). Där hela planområdet är planlagt för park och plantering men upptas idag till största del av en gammal skolbyggnad Snöstorpsgården från mitten av 1800-talet. Översiktsplan och andra pågående projekt I översiktsplan ÖP 2000, laga kraft 2002-12-12, är området utpekat som befintligt område för bebyggelse av tätortskaraktär och därmed sammanhängande funktioner. Planförslaget bedöms inte ligga i konflikt med gällande översiktsplan. I förslag till ny översiktsplan för Halmstad Framtidsplan 2030 (antagen av kommunfullmäktige 2014-06-17, har ännu inte vunnit laga kraft) är området utpekat i kulturmiljöprogrammet. Platsens betydelse Nedan följer en beskrivning av områdets känslighet och vilken påverkan ett genomförande av detaljplanen förväntas ha på området. I de fall båda vänsterspalterna blir ikryssade innebär planen sannolikt en betydande miljöpåverkan (området är känsligt och påverkan är stor), medan kryss i båda högerspalterna innebär att miljöpåverkan är liten (området är inte känsligt och påverkan är liten). 2 (7) B E H O V S B E D Ö M N I N G AV D E TA L J P L A N F Ö R D E L AV S N Ö S TO R P 1 9 : 3 0 O C H 1 9 : 7 9 1073 K 88 FAKTOR KÄNSLIGHET Områdets känslighet Känsligt Platsens betydelse Okänsligt PÅVERKAN Påverkan på programområdet vid ett genomförande av detaljplanen Stor Medel KOMMENTAR Liten Internationella konventioner, Natura 2000, Unesco, Värdsarv m.m. x x Inga internationella konventioner finns utpekade inom planområdet. Ca 550 meter sydöst från planområdet ligger Fylleån, som är ett utpekat Natura 2000-område (värdefull natur ur ett EU-perspektiv) samt ramsarområde (internationellt skydd för våtmarker). Området kring Fylleån är även av riksintresse för naturvård och för friluftsliv. Miljöbalken 3 kap: Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vatten. x x Planförslaget bedöms som en god hushållning av mark eftersom: • Marken inom planområdet är sedan tidigare bebyggd. • Planområdet är lokaliserad centralt och i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. • En planläggning är främjande för områdets kulturmiljö. • Marken inom planområdet anses inte vara känslig ur ekologiska synpunkter. Miljöbalken 3 kap 6§ och 4 kap § 1 och 2: Natur-, kulturvärden och friluftsliv x x Inom planområdet finns det inte några riksintressen enligt miljöbalken 3 kap 6§ och 4 kap § 1 och 2. Miljöbalken 4 kap 6§: Vattenkraft (gäller endast Fylleån) x x Berör inte planområdet. Miljöbalken 7 kap: Naturreservat, biotopskydd, strandskydd etc. x x Planområdet omfattas av följande skydd: Fylleån som ligger ca 550 meter sydöst om planområdet som är utpekat riksintresse för naturvård och friluftsliv. Planområdet ligger inom Fylleåns avrinningsområde. Avståndet till ån samt platsens förutsättningar gör dock att områdets känslighet samt påverkan på riksintressen bedöms liten. Strandskydd Berör inte planområdet. x x Vattenskyddsområde Berör inte planområdet. 1 0 7 3 K B E H O V S B E D Ö M N I N G AV D E TA L J P L A N F Ö R D E L AV S N Ö S TO R P 1 9 : 3 0 O C H 1 9 : 7 9 3(7) 89 FAKTOR KÄNSLIGHET Områdets känslighet Känsligt Byggnads- och fornminnen Okänsligt PÅVERKAN Påverkan på programområdet vid ett genomförande av detaljplanen Stor Medel KOMMENTAR Liten x x Naturreservat Berör inte planområdet. x x Biotopskydd Berör inte planområdet. x x Det finns inga byggnadsobjekt eller fornlämningar inom planområdet som är utpekade som byggnads- eller fornminnen. Bygganden inom fastigheten dvs. Snöstorpsgården är utpekad som bevarandevärd klass B, i Kulturmiljö Hallands byggnadsinventering. Kulturhistorisk miljö x x Snöstorpsgården är utpekad i Kulturmiljövårdsprogrammet (1992) för Snöstorps socken. I utredningen (kulturhistoriska värden av Snöstorpsgården, f d kyrkskolan, Kulturmijö Halland 2014:11), säkerställs Snöstorpsgårdens kulturhistorisk värde. Naturområde i ÖP 2000, naturvärden, rödlistade arter x x Det finns inga utpekade naturvärden inom området. Påverkan på människors hälsa och säkerhet. x x Bullerstörningar mm Bullerstörningar kan förekomma från busslinjer utmed Ljungbyvägen. En bullerberäkning på Snöstorpsgården utmed Ljungbyvägen har genomförts. Ekvivalent ljudnivå vid fasad är 49 dBA, vilket ligger under riktvärde 55 dBA vid fasad, medan maximal ljudnivå vid fasad är 73 dBA, något över riktvärdet 70 dBA utomhus. Uteplatsen ska anläggas på tyst sida på baksidan av Snöstorpsgården. Risk för buller, luftföroreningar m.m. Verksamheten bedöms endast tillföra en liten bullerökning. x x Luftkvalitet Planförslaget medför en marginell påverkan på luftkvalitet. 4 (7) B E H O V S B E D Ö M N I N G AV D E TA L J P L A N F Ö R D E L AV S N Ö S TO R P 1 9 : 3 0 O C H 1 9 : 7 9 1073 K 90 FAKTOR KÄNSLIGHET Områdets känslighet Känsligt Okänsligt x PÅVERKAN Påverkan på programområdet vid ett genomförande av detaljplanen Stor Medel KOMMENTAR Liten x Trafik Ett genomförande av planförslaget kan medföra en viss ökning av trafiken. Antalet fordon per dygn utmed Ljungbyvägen är 1300 f/d, varav andel tung trafik i form av bussar är 8%. Det finns goda möjligheter att nå planområdet med kollektiva transportmedel och genom gång- och cykeltrafik. Risk för olyckor x x Radon Planområdet ligger inom normalt lågriskområde för markradon. x x Låg skred-, ras-, och översvämningsrisk bedöms föreligga inom planområdet. x x Det finns inga kända markföroreningar i området. Skred, ras, översvämmning Förorenad mark Skrotningsintyg finns för markförlagd oljetank. Intyget är utfärdat i augusti 1994. En oljecistern kan innebära att det finns risk för föroreningar lokalt i anslutning till denna. Detta bör man ha beredskap för och sanera förorenad jord om sådan påträffas i samband med en byggnation. Förorenad mark finns 30 m öster om planområdet på Snöstorp 11:25. Detta berör ej planområdet. Landskapsbild x x Detaljplanen innebär en positiv utveckling av en central plats i tätort Snöstorp. Ny bebyggelse kommer att vara mindre dominant än befintlig bebyggelse. Befintlig bebyggelse Snöstorpsgården ska bevaras. Därför påverkas inte landsskapsbilden i någon större omfattning. EFFEKTER PÅ MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL Nedan följer effekter av planens genomförande på miljökvalitetsnormer och miljömål. Planläggningen får inte leda till att kommunen riskerar att överträda miljökvalitetsnormerna utan ska så långt som möjligt sträva mot att uppfylla miljömålen och förbättra miljökvalitetsnormerna. 1 0 7 3 K B E H O V S B E D Ö M N I N G AV D E TA L J P L A N F Ö R D E L AV S N Ö S TO R P 1 9 : 3 0 O C H 1 9 : 7 9 5(7) 91 Effekter på miljökvalitetsnormer och miljömål Miljökvalitetsnormer för luft Planförslaget bedöms inte försämra luftkvaliteten i någon större omfattning. Miljökvalitetsnormer för buller Planförslaget medför inte någon större trafikökning, vilket innebär ett genomförande av planen förorsakar endast marginellt ökade bullernivåer. Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte försämra vattenkvaliteten inom Fylleåns huvudavrinningsområde. Nationella miljömål Planförslaget påverkar uppfyllandet av följande miljömål: - God bebyggd miljö Planens genomförande medför ett bättre utnyttjande av en redan ianspråktagen plats. Planförslaget ger en positiv påverkan genom att befintlig bebyggelse tas tillvara, används och vidareutvecklas. Utpekade kulturvärden och befintlig historisk bebyggelse bevaras genom skydd- och varsamhetsbestämmelser. - Begränsad klimatpåverkan Planområdet är lokaliserat centralt i tätort Snöstorp. Närheten till ett befintligt supercykelstråk i söder erbjuder en effektiv användning av gång- och cykelväg till stadens centrum. Närmaste bushållplatsen ligger ca 200 meter i sydväst om planområdet, vilket gynnar ökande andel resande med kollektivtrafik. Detaljplanen medger centrum- och bostadsändamål som kan innebära en visst trafiktillskott. Tillskottet bedöms dock som mindre eftersom planerade verksamheter på fastigheten är i liten omfattning och fastigheten har tidigare använts som både skola, fritidsgård och samlingslokal. EFFEKTER AV TILLTÄNKT MARKANVÄNDNING Nedan följer en beskrivning av effekter som kan ge upphov till betydande miljöpåverkan, och effekter med oklar miljöpåverkan som riskerar att vara betydande. Effekternas sannolikhet, varaktighet och komplexitet beskrivs också här. Effekter av tilltänkt markanvändning Effekternas omfattning Kulturhistorisk miljö: Vid ett genomförande av detaljplanen medger ändring av användningen till centrum- och bostadsändamål för befintlig Snöstorpsgården från park och plantering. Skydd- samt varsamhetsbestämmelser ges för att skydda och bevara Snöstorpsgårdens kulturhistoriska värde. Landskapsbild: Planområdet ligger centralt i tätort Snöstorp. Planförslaget innebär att nybyggnationen ska uppföras med en respektfull utformning till Snöstorpsgården. Nybyggnationen kommer att bidra till ett väl fungerande gårdsrum mot norr och en fin uteserveringsplats i söder. Effekternas sannolikhet Kulturhistorisk miljö: Sannolikheten är stor att detaljplanen skyddar Snöstorpsgårdens kulturhistoriska värde. Det finns liten sannolikhet att nybyggnation påverkar kulturmiljön, eftersom planbestämmelser regleras nybyggnationens placering, storlek, nockhöjd och taklutning så att huvudbyggnaden Snöstorpsgården fortsätter att vara dominant. Det finns liten sannolikhet att det visuella sambandet mellan Snöstorpsgården och kyrkan samt landsvägen Ljungbyvägen påverkas av genomförandet av detaljplanen. Landskapsbild: En nybyggnad på platsen kommer med stor sannolikhet påverka landskapsbilden. 6 (7) B E H O V S B E D Ö M N I N G AV D E TA L J P L A N F Ö R D E L AV S N Ö S TO R P 1 9 : 3 0 O C H 1 9 : 7 9 1073 K 92 Effekter av tilltänkt markanvändning Effekternas betydelse och komplexitet Kulturhistorisk miljö: Effekterna har viss betydelse för tätort Snöstorps centrumutveckling samt målet att förtäta staden. Planförslaget medför ett centrum- och bostadsändamål för den befintliga Snöstorpsgården, vilket kan öka antalet arbetsplatser och besökare i centrala Snöstorp. Den är redan ianspråktagen för kyrkskolan vid 1850-talet, och Snöstorpsgården har använts som kyrkskola samt fritidsgård. Ett genomförande av detaljplanen som medger centrumverksamhet såsom bageri, konditori och vandrarhem, bedöms att förstärka Snöstorps tätorts centrumutveckling. Landskapsbild: Förändringar av landskapsbilden påverkar alla som vistas i Snöstorps centrum. Med god utformning kan nybyggnaden gynna till ett förbättrande tillskott till landskapsbilden. Effekternas varaktighet, vanlighet och reversibilitet Kulturhistorisk miljö: Effekterna kommer att ha en lång varaktighet med hjälp av skydd- och varsamhetsbestämmelser som tydligt regleras i detaljplanen. Landskapsbild: Förändringen av landskapsbilden måste ses som permanent då avsikten är att nybyggnaden ska stå länge. Om byggnaden skulle tas bort kan platsen återställas. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN • • • Per Åke Larsson Per -Anders Olsson Anneli Johansson KÄLLOR • • Snöstorpsgården, f d Kyrkskolan, utredning av kulturhistoriska värden, Kulturmiljö Halland 2014:11 (2014-04) 2014_Bullerberäkning Snöstorp 1930 av Teknik- och fritidsförvaltningen 2014-11-21 Samhällsbyggnadskontoret Cecilia Bergström Chuanhong Pei planchefplanarkitekt 1 0 7 3 K B E H O V S B E D Ö M N I N G AV D E TA L J P L A N F Ö R D E L AV S N Ö S TO R P 1 9 : 3 0 O C H 1 9 : 7 9 7(7) 93 Sn öst or psg år de n , f d K yr k s ko la n Utredning av kulturhistoriska värden Björn Ahnlund Rapport Snöstorp 19:30, Snöstorp socken, Halmstads kommun 2014:11 94 RAPPORT Snöstorp 19:30, Snöstorp socken, Halmstad kommun Dnr. 2014-138 Björn Ahnlund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund ................................................................................................................................... 4 Metod ......................................................................................................................................... 5 Historik....................................................................................................................................... 5 Beskrivning ............................................................................................................................... 7 Kulturhistoriskt värde............................................................................................................. 10 Sammanfattning ..................................................................................................................... 13 Källor ........................................................................................................................................ 14 Kompletterande fotografier och ritningar ........................................................................... 15 2 95 Bakgrund Nuvarande Snöstorpsgården uppfördes som folkskola 1858. Byggnaden fungerade som sådan fram till 1957 då den nya centralskolan uppfördes. Den gamla skolbyggnaden har därefter fungerat för olika verksamheter, bl a som fritidsgård. I samband med framtagandet av en ny detaljplan för del av Snöstorp 19:30 och 19:79 har Kulturmiljö Halland fått i uppdrag att utreda och specificera byggnadens kulturhistoriska värde. Snöstorpsgården har registrerats i Inventeringen av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse 2006. Byggnaden har klassats som klass ”B” på värdeskalan A-C, med motiveringen att anläggningen bl a har byggnadshistoriska och miljöskapande värden samt högt pedagogiskt värde. Objekt: Snöstorpsgården, f d Snöstorps folkskola Beställare: Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskontoret Antikvarie: Björn Ahnlund, Kulturmiljö Halland Snöstorpsgården, f d folkskolan ligger centralt i Snöstorps kyrkby. Halmstads kommun, © Lantmäteriet - 2012. 4 96 Metod Den aktuella byggnaden har okulärbesiktigats och fotograferats exteriört i mars 2014. Tidigare kulturhistoriska utvärderingar, Inventering 2006 och Kulturmiljöprogram 1992, har gåtts igenom. En översiktlig arkiv- och litteraturgenomgång för att få fram bakgrundsfakta har även ingått som del i arbetet. Den kulturhistoriska analysen utgår från ”Unnerbäcksmodellen”. Detta är kortfattat en analysmodell som bryter ned det övergripande begreppet ”Kulturhistoriskt värde” i ett flertal delvärden och delar in dessa i två huvudgrupper, dokumentvärden och upplevelsevärden. Som en tredje grupp kan de förstärkande värdena räknas. Dokumentvärden handlar om byggnaden/bebyggelsen som historisk källa medan upplevelsevärdet utgår från dagens situation. De förstärkande värdena kan sägas understryka de övriga värdena. Hit kan bl a räknas autenticitetsvärde och pedagogiskt värde. Historik Även om det i många socknar redan bedrevs skolundervisning fanns det få fasta skolor på landsbygden långt in på 1800-talet. Sedan folkskolestadgan införts 1842, där varje socken ålades att inrätta regelbunden skolundervisning för barn, blev situationen bättre men det dröjde ofta många år innan särskilda skolbyggnader började uppföras ute i byarna. Undervisningen bedrevs istället fortfarande ambulerande mellan gårdarna och var ofta inte regelbunden. Den nya lagen hade ett minimikrav på en skola per socken. I de större socknarna var detta naturligtvis inte tillräckligt. I Snöstorps socken uppfördes den första skolbyggnaden efter reformen i Årnarp 1849 och i själva sockencentret dröjde det till 1858 innan Kyrkskolan stod färdig. Skedala fick fast skola 1867, Fyllebro 1898 och Öppinge 1915. Till socknen hörde fram till 1928 även nybyggarsamhället Nyhem, vars skola uppfördes 1906. Snöstorps folkskola runt sekelskiftet 1900. Elever och skolpersonal har samlats för fotografering framför skolbyggnaden. 5 97 Undervisning bedrevs i början endast under några månader per år. Först 1892 övergick man i Snöstorps skolor till vardagsläsning, dvs. fem dagar i veckan mellan 8 januari och 18 juli och mellan 25 oktober och 17 december. Några uppgifter om skolhusets uppförande tycks inte finnas i Snöstorps sockenprotokoll. Ett protokoll från 1869 visar dock att kommunalstämman då använde byggnaden för sina sammanträden. Placeringen mitt emot kyrkan (den dåvarande medeltidskyrkan på samma plats som den nuvarande) var både symbolisk och naturlig i en tid då kyrkans inflytande på skolundervisningen och i samhället i stort fortfarande var mycket stort. Byggnadens storlek ger vid handen att den uppfördes för ett förhållandevis stort elevantal. Skolhuset byggdes som en länga i trä om ca 20x 8 meter på en grund av fältsten och med fasader av locklistpanel som rödfärgades. På sadeltaket lades stickespån. Förutom lärosalar kan man utgå från att byggnaden, liksom de flesta andra landsbygdsskolor, även inrymde lärarbostad. Del av kyrkbyn runt 1920 med kyrkan och skolan på var sin sida av landsvägen. En mindre uthusbyggnad kan märkas norr om skolbyggnaden. Utsnitt ur häradsekonomiska kartan. Källa: Lantmäteriet Under 1900-talet har byggnaden byggts om och till vid flera tillfällen. Frontespisen och den stora takkupan mot söder tillhör de större förändringarna, som gjordes under främst förra hälften av seklet. På 1930-talet väcktes förslag om att ersätta bygdeskolorna i Snöstorps kommun med en centralskola. Planerna blev dock på allvar aktuella först på 1950-talet. I och med att Snöstorps nya centralskola uppfördes 1957, ett stycke norr om gamla byggnaden, blev kyrkskolan liksom de övriga gamla skolhusen överflödiga och nya funktioner verksamheter fick träda in. I Snöstorp har bl a fritidgårdsverksamhet bedrivits i den gamla skolan. 6 98 Beskrivning Läge och omgivning Byggnaden är belägen centralt i Snöstorps gamla sockencentrum. Mitt emot det f d skolhuset söderut ligger Snöstorps kyrka - en av Sveriges få rundkyrkor ritade av Emil Langlet - omgiven av sin vackra kyrkogård. Mellan skolan och kyrkan passerar den gamla huvudvägen mot Ljungby-Växsjö. En milstolpe intill vägen med en målad gjutjärnsskylt i en stenkista avslöjar att vägsträckningen är mycket gammal. Norr om byggnaden passerar en lokalväg. På andra sidan vägen ligger en något kuperad, obebyggd och igenvuxen tomtmark (Snöstorp 19:79). Fritids-/skolgårdsområdet är avgränsat med gröna ståltrådstaket, typ Gunnebostaket. Området innanför detta fram till skolans fasader är asfalterat, förutom ett litet kuperat gräs- och trädbevuxet parti öster om skolbyggnaden. Snöstorpsgården, mars 2014. Vy mot söder och den karakteristiska kyrksiluetten på andra sidan vägen. 7 99 Byggnaden Det f d skolhuset ligger centralt på tomten. Byggnaden är i en våning med inredd vind. Grunden består av murad natursten av varierande storlek och utseende. Fasaderna är klädda med lockpanel av nästan identiska bräder, målad med en röd täckande färg. Panelen avslutas nedtill mot grunden av en rödlackaderad och färdigbockad kantplåt. Fasaden mot söder utmärks av en frontespis med ett stort fönsterparti av spröjsade treluftsfönster i två rader i bottenvåningen. Fönstren i övrigt har korspost med nedre spröjsade bågar, eller är tvåluftsfönster med spröjs, såsom i frontespisen. Samtliga fönster är vitmålade liksom lockpanelen intill. En trappa med fyra trappsteg av släthuggen sten och ett galvat järnräcke leder till fasadens enda entrédörr med en blåmålad paneldörr. Taket är ett sadeltak, ca 45˚ taklutning, täckt med enkupigt lertegel. Det utmärks av ett väl tilltaget takskägg med synliga profilsågade taktassar och gavelutsmyckning samt lövsågade vindskivor och takfotsbräder. På taket mot söder finns två takkupor med pulpettak; en mindre takkupa, inklädd i rödmålad plåt och med ett litet småspröjsat tvåluftsfönster, och en stor med en rad pivåhängda enluftsfönster med utanpåliggande mittpost. På taknocken sitter ett par plåtinklädda skorstenar. Vy mot nordväst, Söderfasaden samt östra gaveln. Jämför gärna med det gamla fotot (se s 5), taget från ungefär plats. 8 100 Fasaden mot norr, byggnadens gårdssida, karakteriseras bl a av några utbyggnader med varsin dörringång. I öster ligger ett större utskjutande parti i två våningar med valmat bandtäckt plåttak. En ramp i galvat stål leder till den blåmålade entrédörren. Till höger härom finns en vidbyggd farstu med flackt sadeltak, också av bandtäckt plåt. Utbyggnaden utmärks f ö främst av den gamla trappan av kluvna stenar samt av byggnadens enda bevarade fönster av äldre modell. En tredje mindre utbyggnad utgörs av en äldre brädinklädd, lutande källarnedgång med välvt tak. På takfallet åt gårdssidan finns två mindre plåtklädda takkupor med sadeltak samt ett par ventilationsskorstenar. Gavelfasaden mot väster har förutom fyr- och sexluftsfönster även små kvadratiska vindsfönster i gavelröstet. En utrymningsstege i galvat stål leder från andra våningens fönster. På östra gaveln sitter en blåmålad dörr med balkong och vidhängande trappa för samma ändamål. Vy mot sydost. Norra fasaden. 9 101 Kulturhistoriskt värde Skyddsstatus Byggnaden är idag ej skyddad i plan. Den fortfarande gällande detaljplanen upprättades redan 1951. Skolan och skolområdet anges här som parkmark men har inga andra beteckningar. Snöstorpsgården är bedömd som bevarandeklass B i Bebyggelseinventeringen 2006. Den sammanfattande beskrivningen av klass B lyder: Objekts- och miljövärde, Regionalt intresse, Omistlig. Skyddas (vid behov) genom PBL § 8:13-14, förvansknings- och rivningsförbud. Till detta kan läggas det generella varsamhetskravet 8 kap 17§ PBL. Snöstorps kyrkby ingår som en kulturmiljö i det nuvarande kulturmiljövårdsprogrammet, Bevara Halmstad (1992), liksom i det kommande reviderade kulturmiljöprogrammet för Halmstads kommuns landsbygd. Den gamla skolbyggnaden och sambandet med kyrkan pekas ut som en viktig del i denna miljö. Utsnitt ur gällande plankartan från 1951, Förslag till Byggnadsplan för Snöstorps kyrkby, Snöstorps socken, Hallands län. De tre utbyggnaderna på norra sidan är tydligt markerade liksom den numera rivna uthusbyggnaden. Halmstads kommun, © Lantmäteriet - 2012. 10 102 Kulturhistorisk värdeanalys Byggnadens kulturhistoriska värde är främst knutet till dess funktion som skola. Det f d skolhusets placering och visuella samband med kyrkan och landsvägen, ytterligare betonat genom den gamla milstolpen, är viktig för förståelsen och läsbarheten både av den enskilda byggnaden och av kyrkbyn som kulturmiljö. Detta innebär förutom ett starkt miljöskapande värde även ett högt pedagogiskt värde. Den f d skolbyggnaden har ett stort samhällshistoriskt värde såsom uttryck för utvecklingen mot fasta skolhus i landsbygdssocknarna. Den bevarade skolan i Snöstorp är ett tidigt exempel på detta. Byggnaden visar på utbildningens ökande betydelse i stort i Halland och Sverige under 1800-talet. Skolbyggnaden blev här även en viktig samlingslokal, såsom t ex vid socknens/kommunens sammanträden i Snöstorp. Det byggnadshistoriska och arkitekturhistoriska värdet är delvis kopplat till det samhällshistoriska värdet. Byggnaden är ett uttryck för hur skolbyggnader uppfördes i mitten av 1800-talet i ett sockencentrum. En traditionell träkonstruktion som storleksmässigt är dimensionerat för både lärosalar och bostäder för lärare och kanske övrig personal. Det kulturhistoriska värdet begränsas dock här delvis genom att byggnaden är ombyggd till stora delar. De bevarade detaljerna blir dock samtidigt särskilt värdefulla. Byggnaden har vidare ett identitetsvärde, förknippad med skolgång för äldre generationer och som fritidshem för yngre generationer. De kulturhistoriska värdena autenticitet och patina är däremot ej så framträdande. Byggnadens ursprungliga volym är i huvudsak bevarad men för övrigt är den kraftigt ombyggd och renoverad. Förutom grunden och delar av takskägget är i princip allt utvändigt material förnyat under de senaste årtiondena. Renoveringsåtgärderna är därtill utförda på ett förhållandevis okänsligt sätt med standarddimensioner på panelen, täckfärg istället för falurödfärg, klumpiga plåtbeslag och överlag låg detaljeringsgrad. Exempel på bristande utförande och materialval. Lockpanelen med dess identiskt breda lock med plåtbeslagning nedtill ger ett livlöst och oäkta intryck som delvis sänker byggnadens kulturhistoriska värde.. 11 103 Rekommendationer för närmiljön och byggnaden - Ny bebyggelse och andra tillägg bör undvikas som påverkar byggnadens visuella samband med kyrkan och vägen, d v s främst söder och sydost om denna. - Byggnadens volym bör ej utökas och huvudformen med bl a brant utskjutande tak ej förändras. - Takmaterial bör vara enkupigt tegel. - De få kvarvarande ursprungliga/äldre byggnadsdelarna; stensockel, källarnedgång, trappa, takskägg med klädselbräder, vindskidor och taktassar samt farstufönster är viktiga att bevara. Vid framtida underhåll och renoveringsinsatser bör man sträva efter att återskapa något av byggnadens och närmiljöns äldre utförande och karaktär, t ex genom att: - Fasadpanelen byts till en locklistpanel med varierande dimensioner. Fasaden målas med röd slamfärg. Plåtbeslagningen mot stengrunden ersätts med fotbräda i kärnfur. - Dörrarna byts mot nya fyllningsdörrar (spegeldörrar) i trä av hög kvalitet. En pardörr bör ersätta dörren mot söder. - Den stora takkupan mot söder målas så att den blir mindre dominerande. - Asfalten närmast stensockeln tas bort och ersätts med sten eller grus. - Ståltrådsstängslet vid tomtgränsen ersätts med ett trästaket som är anpassat till byggnadens arkitektur. - En mindre uthusbyggnad på samma plats som den tidigare, och som ansluter till skolhuset, som möjligt alternativ vid eventuell nybyggnad på tomten. 12 104 Sammanfattning Nuvarande Snöstorpsgården uppfördes som Snöstorps folkskola 1858, som socknens andra fasta skola. Kyrkskolan, som den även kallas, användes som byskola till slutet av 1950-talet. Under senare år årtionden har byggnaden använts som fritidsgård. Byggnadens kulturhistoriska värde är främst knutet till dess funktion som skola. Det visuella sambandet med gammal vägsträckning och kyrkan ger ett högt miljöskapande liksom pedagogiskt värde. Samhällshistoriskt och byggnadshistoriskt har den ett högt värde såsom uttryck för de tidiga fasta skolbyggnaderna på landsbygden och för utbildningens ökade betydelse. Byggnadens ursprungliga yttre volym är i huvudsak bevarad men mycket få ursprungliga eller äldre byggnadsdetaljer har bevarats. Vid framtida underhåll och renoveringsinsatser bör man sträva efter att återskapa något av byggnadens och närmiljöns äldre utförande och karaktär. 13 105 Källor Arkiv Halmstads kommun, Byggnadskontoret Ritningar, bygglovshandlingar Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskontoret Detaljplaner Lantmäteriet Historiska kartor Svensk Lokalhistorisk Databas Socken- och kommunalstämmoprotokoll. Tryckta källor Stig Hamfors Från rote- till centralskola. Ur: Simlångsdalen - Breareds och Snöstorps socknar. Stiftelsen för Simlångdalens natur- och kulturvård. 1966. Fotografier Samtliga foton av Björn Ahnlund. Fotografierna är tagna i digitalt format och förvaras i Kulturmiljö Hallands arkiv, film nr 2014-20. 14 106 Kompletterande fotografier och ritningar Snöstorpsgården, mars 2014. Milstolpen från 1847 (obs skylten är en kopia) och Snöstorpsgården. Vy mot nordväst. Vy från kyrkogården. 15 107 Kuperat markparti öster om byggnaden. På tomtytan väster om skolhuset står en ståtlig bok. 16 108 Vy från den obebyggda tomten på Snöstorp 19:79. Snöstorpsgården, f d kyrkskolan. Vy från sydväst. 17 109 Bevarade ursprungliga eller äldre byggnadsdetaljer. Ovan t v: Takskägg med profilsågade taktassar. Ovan t v: Farstufönster med munblåst glas. T v: Överbyggnad till källarnedgång. Nedan: Grovt huggna trappsteg till utbyggnad mot gården. 18 110 Kyrkskolan i Snöstorp. Uppmätningsritning 1968. 19 111 112 113 1(3) Tjänsteskrivelse 2014-12-04 Diarienummer: LBVA 2013/0104 Version:1.0 Beslutsorgan: LBVA Mikael Vallin E-post: Telefon: Tilldelningsbeslut -överföringsledningar Skedala Marbäck Förslag till beslut 1. Nämnde för Laholmsbuktens VA beslutar att tilldela entreprenaden- utbyggnad av överföringsledningar, spill- och vatten, för rubricerat projekt, till XXXX. Sammanfattning Laholmsbuktens VA har via planeringsdirektiven, i uppdrag att bygga ut vatten- och avloppsledningar mellan Skedala och Marbäck under 2014 och 2015. Enligt budget har LBVA tilldelats utrymme om 10 Mkr under 2014 och 15 Mkr under 2015, dvs totalt 25 Mkr. LBVA har med hjälp av konsultföretaget Sweco upprättat förfrågningsunderlag avseende utbyggand av överföringsledningar mellan Skedala och Marbäck. Underlag för framtagandet ligger WSP:s upprättade förstudie, ”Överföringsledningar för vatten och spillvatten mellan Skedala och Simlångsdalen”. Anbudsförfrågan har skett i enlighet med LOU (lagen om offentlig upphandling) Efter sedvanlig kontroll, att samtliga anbud är kompletta avseende skallkrav och referenstagning, kan konstateras att XXXX lämnat det mest förmånliga anbudet. Anbudet ligger inom ramen för avsatt budgetbelopp. LBVA föreslår nämnden för Laholmsbuktens VA att besluta tilldela XXXX som entreprenör för utbyggnad av överföringsledningar, spill- och vatten. 1 114 Ärendet Uppdrag Laholmsbuktens VA har via planeringsdirektiven, i uppdrag att bygga ut vatten- och avloppsledningar mellan Skedala och Marbäck under 2014 och 2015. Bakgrund Projektet baseras på följande: • Ta bort utsläpp av renat spillvatten till Fylleån från Simlångsdalens avloppsreningsverk . • Effektivisera den allmänna va-försörjningen genom att lägga ned avloppsreningsverket i Simlångsdalen och därmed minska antalet processanläggningar. • Erbjuda säkrare och tryggare spillvattenhantering. • Skapa förutsättningar för att ansluta befintlig bebyggelse utmed Fylleån till allmän VA-försörjning och på så sätt erbjuda alternativ till enskilda va-lösningar. • Möjliggöra fortsatt samhällsutbyggnad utanför områden med intensivt jordbruk. • Trygga reservvattenförsörjning för Simlångsdalens samhälle. Arbetet med överföringsledningarna har uppdelats i två etapper. Denna tilldelning avser etapp 1, Skedala – Marbäck, där även medel för utbyggand tilldelats. Etapp 2, Marbäck – Simlångsdalen har ej ännu tilldelats medel. Analys, förslag och motivering LBVA har med hjälp av konsultföretaget Sweco upprättat förfrågningsunderlag avseende utbyggand av överföringsledningar mellan Skedala och Marbäck. Underlag för framtagandet ligger WSP:s upprättade förstudie, ”Överföringsledningar för vatten och spillvatten mellan Skedala och Simlångsdalen”. Överföringsledningarna anläggs i huvudsak i den gamla banvallen för Bolmensbanan. Konsekvenser Anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken har utförts. Kontrollprogram upprättas för att tillmötesgå de förelägganden som angetts. Ärendets beredning LBVA har med hjälp av konsultföretaget Sweco upprättat förfrågningsunderlag avseende utbyggand av överföringsledningar mellan Skedala och Marbäck. Inom kommunen Ärendet har i huvudsak beretts av projektledare Mikael Vallin. Mark och exploateringsavdelningen har varit behjälplig i diverse markfrågor. 2 115 Andra grupper Fackliga organisationer - Lista över bilagor - För Laholmsbuktens VA Mattias Leijon Förvaltningschef Mikael Vallin Projektledare 3 116 1(1) Anmälningsärende 2015-01-09 Diarienummer: LBVA 2015/0021 Version: 1.0 Beslutsorgan: LBVA Adm avd Carina Malmgren E-post: Telefon: Anmälningsärenden Förslag till beslut Nämnden för Laholmsbuktens VA beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Laholms kommun a) Styrgrupp för kommunal vatten och avloppsplanering för Laholms kommun. Beslut i KS § 231, 2014-12-02. b) Taxa för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning. Beslut i KF § 188, 2014-11-25. c) Kommunplan med budget 2015 samt ekonomisk plan 2016-2017. Beslut i KF § 192, 2014-11-25. d) Val av ledamöter och ersättare i nämnden för Laholmsbuktens VA. Beslut i KF § 211, 2014-12-16 Halmstads kommun e) Planeringsdirektiv med budget 2015-2017. Beslut i KF § 222, 2014-12-16. f) Va-taxa Halmstad 2015. Beslut i KF § 226, 2014-12-16. g) Halmstad kommuns bredbandstrategi 2014-2020. Beslut i KF § 229, 2014-12-16. h) Val av 1:e och 2:e vice ordförande i nämnden för Laholmsbuktens VA. Beslut i KF § 234, 2014-12-16. 1 117 SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen KS § 231 Sid 21 Sammantradesdatum 2014-12-02 Dnr 2014-000352 Styrgrupp for kommunal vatten och avloppsplanering for Laholms kommun Arendet Miljo- och byggnadsnamnden har genom kommunplan for 2014 fatt uppdrag att i samrad med kommunstyrelsen och Laholmsbuktens VA to fram en kommunal VA-plan. Miljo- och byggnadsnamnden lagger nu fram Rif-slag till upplagg for upprattande av en kommunal VA-plan. Arendets beredning Miljo- och byggnadsnamnden framhaller att: — VA-planen ska tas fram genom ett fOrvaltningsovergripande arbete och vara val politiskt fdrankrat — VA-planen ska innehalla en beskrivning av VA-forsorjningen och dess paverkan pa vattenstatus (VA-oversikt) — VA-planen ska innehalla en VA-policy, en politiskt beslutad viljeyttring med principer for prioriteringar mellan atgarder och mellan geografiska omraden. — VA-planen ska kunna utg8ra ett underlag for beslut om finansiering av foreslagna atgarder. Kommunledningskontoret forslar att samhallsbyggnadsberedningen utses till politiskt styrgrupp for VA-planen. Beslutsunderlag MHO- och byggnadsnamndens protokoll den 22 oktober 2014 § 145. Beredningsutskottets protokoll den 24 november 2014 § 210. forts Ordforandes signatur: Justerandes signatur: 118 SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen Sammantradesdatum 22 2014-12-02 forts Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen utser samhallsbyggnadsberedningen till politisk styrgrupp for framtagande av en kommunal VA-plan. Beslutsexpediering Miljo och byggnadsnamnden OrdOrandes signatur: Sid Justerandes signaha.: 119 SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige KF § 188 19 Sammantrddesdatum 2014-11-25 Dnr 2014-000341 Taxa for kommunens allmanna vatten- och avloppsanlaggning Arendet Laholmsbuktens VA-namnd lagger fram fOrslag till reviderad vataxa att galla fran och med den 1 januari 2015. Arendets beredning Namnden anfor of va-verksamheten star infdr valdigt stora investeringar under de narmaste aren. Avgifterna behover hojas Rir att tacka va-verksamhetens okade kostnader framover for drift, underhall och kapital. Forslaget innebar bland annat att hojda tomtyteavgifter samt of brukningsavgifterna hojs med ca fem procent. Beslutsunderlag Laholmsbuktens va-namnds protokoll den 13 oktober 2014 § 104. Forslag till taxa for kommunens allmanna vatten- och avloppsanlaggning. Kommunstyrelsens protokoll den 11 november 2014 § 203. Kommunfullmaktiges beslut i enlighet med kommunstyrelsens fcirslag Kommunfullmaktige antar fOreliggande fOrslag till taxa for kommunens allmanna vatten- och avloppsanlaggning att galla fran och med den 1 januari 2015. Ordforandes signatur: Sid Justerandes signatur: 120 SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige KF § 192 Sid 23 Sammantradesdatum 2014-11-25 Dnr 2014-000202 Kommunplan med budget 2015 samt ekonomisk plan 20162017 Arendet Kommunstyrelsen lagger fram forslag till kommunplan med budget 2015 samt ekonomisk plan 2016-2017. Arendets beredning Kommunstyrelsen beslutade den 10 juni 2014, § 124, riktlinjer och direktiv for namndernas arbete med budget och kommunplan. Vidare angav kommunstyrelsen i dessa direktiv de resultatindikatorer som ska kopplas till respektive resultatmal. Kommunfullmaktige faststallde den 24 juni 2014, § 110, definitiva budgetramar och ovriga planeringsforutsattningar for 2015. For att uppna kravet pa en langsiktig god ekonomisk hushallning har kommunen haft som malsattning att det finansiella overskottet ska uppga till eft belopp som motsvarar minst tva procent av skatteintakter, generella statsbidrag och utjamning. Denna ambition har temporart sankts under de senaste aren. Samtidigt har resultaten under de senaste fern aren i genomsnitt uppgatt till over 3,7 procent. I det nu fdreliggande forslaget till budget for 2015 uppgar overskottet till 1,3 procent, vilket samtidigt utgor det finansiella resultatmalet fOr 2015. Resultaten i den ekonomiska planen ligger pa ungefar samma Budgeterat resultat for 2015 uppgar till +15,1 mnkr. For de tva nastkommande aren dr de planerade resultatoverskotten 15,6 mnkr och 15,3 mnkr. Investeringsplanen fOr de tre nastkommande aren rymmer investeringar pa totalt 410,9 mnkr. Under 2015 ar bediimningen att investeringarna kan finansieras med egna medel. Under de tva nastkommande ken planeras daremot nyupplaning om totalt 80 mnkr. Ordforandes signatur: Justerandes signatur: 121 forts SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige Sid Sammantildesdaturn 24 2014-11-25 KF § 192 forts Beslutsunderlag Forslag till kommunplan med budget 2015 samt ekonomisk plan 2016-2017. Kommunstyrelsens beredningsutskotts overvaganden och stallningstaganden. Kommunstyrelsens protokoll den 11 november 2014 § 204. Kommunfullmaktiges behandling Vid kommunfullmaktiges behandling av kommunplaneforslaget behandlas fullmaktiges och namndernas verksamhetsomraden var for sig och fullmaktige godkanner det som kommunstyrelsen dar foreslagit, dock antecknas fOljande. Under overlaggningen beslutar kommunfullmaktige om ajournering for genomfOrande av allmanhetens fragestund. Kommunalt partistod Enligt av kommunfullmaktige den 29 april 2014, § 75, antagna regler for kommunalt partistdd utges det lokala partistodet till partier som ar representerade i fullmaktige i enlighet med vad som fcireskrivs i 2 kap. 9 § andra stycket kommunallagen. Partistodet bestar av grundstod och mandatstod. Grundstod utges arligen med lika belopp till varje parti. Mandatstod utges arligen till varje parti med lika belopp fOr varje ledamotsplats som partiet har i fullmaktige. Grundstodets och mandatstodets belopp beslutas arligen av fullmaktige i samband med faststallande av kommunens budget. Vid fordelningen av partistod beaktas endast mandat for vilket en vald ledamot ar faststalld enligt 14 kap. vallagen (2005:837). forts Ordforandes signatur: Justerandes signatur: 122 SAMMANTRADESPROTOKOLL 25 Sammantradesdatum LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige Sid 2014-11-25 KF § 192 forts Kommunfullmaktiges beslut Kommunfullmaktige beslutar fOljande: 1. Anslaget for partistod dr 2015 faststalls till 1 135 tkr, varav grundstodet utgor 22 250 kr per parti och mandatstodet 22 250 kr per mandat. 2. For ar 2015 betalas partistod ut enligt fOljande: Parti/mandat Grundstod/kr Moderaterna (9) Centerpartiet (7) Folkpartiet (1) Kristdemokraterna (2) Laholmspartiet (1) Miljopartiet (3) Socialdemokraterna (10) Sverigedemokraterna (5) SPI Valfarden (2) Vansterpartiet (1) Totalt Mandatstod/kr 22 250 22 250 22 250 22 250 22 250 22 250 22 250 22 250 22 250 22 250 222 500 Totalt/kr 222 500 200 250 178 000 155 750 44 500 22 250 66 750 44 500 44 500 22 250 89 000 66 750 244 750 222 500 133 500 250 111 66 750 44 500 44 500 22 250 912 250 1 134 750 3. Partierna erinras om att enligt kommunens regler fOr partistod ska en mottagare av partistod arligen lamna en skriftlig redovisning som visar att partist6det har anvants for det andamal som anges 2 kap. 9 § forsta stycket kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Enligt 2 kap. 11 § andra stycket kommunallagen ska redovisningen ayse perioden 1 januari-31 december och ges in till kommunfullmaktige senast sex manader efter redovisningsperiodens utgang. En av mottagaren utsedd sarskild granskare ska granska om redovisningen ger en rattvisande bild av hur mottagaren har anvant partistodet. Granskarens rapport Over granskningen ska bifogas redovisningen. forts Ordforandes signatur: Justerandes signatur: 123 SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige Sid Sammantradesdatum 26 2014-11-25 KF § 192 forts 4. For att erhalla partistod ska stodberattigat parti arligen senast den 31 december slcriftligen lamina uppgift till kommunstyrelsen om partiets organisationsnummer, styrelseledamoter, bankgiro eller plusgiro. Kommunstyrelsens budgetram Leirarloner, vagunderhall och marknadsforing Kjell Henriksson (S) yrkar att kommunstyrelsens driftbudgetram ska tillforas ytterligare 5,5 mnkr varav 2,5 mnkr ska satsas pa vissa lararloner, 2 mnkr pa vagunderhall och 1 mnkr pa marknadsfdring av kommunen. Anslaget ska finansieras ur rorelsekapitalet. Fibernat och vagunderhall Bertil Johansson (Lap) yrkar att kommunstyrelsens budgetram ska okas med 13 mnkr per ar under perioden varav 3 mnkr for utbyggnad av fibernat pa landbygden och 10 mnkr till vagunderhall. Anslaget ska finansieras genom Mid utdebitering med 50 ore. Sysselsattningsframjande &Order, vagunderhall m.m. Lennart Svensson (V) yrkar att kommunstyrelsens budgetram ska olcas med 6 mnkr for insatser for hallbar utveckling, flyktingmottagande, sysselsattningsframjande atgarder, vagunderhall och samverkansformer for narodlat/ekologiska synsatt. Anslaget ska finansieras genom hojd utdebitering med 50 ore. Veigunderhall Roland Norrman (SPI) yrkar att kommunstyrelsens budgetram ska tillforas ytterligare 2 mnkr for okat vagunderhall. I ovrigt yrkas bifall till kommunstyrelsens budgetforslag. Anslaget ska finansieras ur rorelsekapitalet. forts Ordfarandes signatur: Justerandes signatur 124 SAMMANTRADESPROTO KO L L sd LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige -)7 Sammantradesdatum 2014-11-25 KF § 192 forts Kommunstyrelsens forslag Thomas Jonsson (M) med instammande av Erling Cronqvist (C), Elisabet Babic (M), Jonas Hellsten (M), Margareta Bengtsson (M), Eva Ericsson (MP), Emma Grondahl (FP), Mikael Kahlin (M), Maria Bronchus (C), Angela Magnusson (M), Lena Angviken (MP), Ove Bengtsson (C), Lena Olofsdotter (C) och Lars Gustafsson (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens forslag till driftbudgetram for kommunstyrelsen. Beslutsgang Ordforanden staller kommunstyrelsens forslag mot Kjell Henrikssons, Bertil Johanssons, Lennart Svenssons och Roland Norrmans forslag och firmer att kommunfullmaktige bifaller kommunstyrelsens forslag. Kommunfullmaktiges beslut Kommunfullmaktige beslutar saledes bifalla kommunstyrelsens forslag till driftbudgetram for kommunstyrelsen. Reservationer Kjell Henriksson, Annita Asplid, Anna-Lena Lovgren Melin, Bo Tengqvist, Tenny Davidsson, Siv POIsson, Kewin Hansen, Birgitta Fritzon, Ove Bengtsson och Rosita Antonsson (S), Lennart Svensson (V) och Bertil Johansson (Lap) reserverar sig mot beslutet. Kultur- och utvecklingsnamndens budgetram Lokal samverkan, kompetensutveckling och Auschwitzresor Kjell Henriksson (S) yrkar att kultur- och utvecklingsnamndens driftbudgetram ska tillforas ytterligare 3 mnkr varav 2 mnkr ska anvandas for lokal samverkan och 1 mnkr till kompetensutveckling for personal samt resor till Auschwitz. Anslaget ska finansieras ur rorelsekapitalet. forts Ordforandes signatur: Justerandes signatur: 125 SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige Sid Sammantr5desdatum 28 2014-11-25 KF § 192 forts Atgarder mot ungdomsarbetsloshet Lennart Svensson (V) yrkar att kultur- och utvecklingsnamndens budgetram ska okas med 5 mnkr for &Order mot ungdomsarbetsloshet. Anslaget ska finansieras genom hojd utdebitering med 50 ore. Kommunstyrelsens forslag Thomas Jonsson (M) med instammande av Erling Cronqvist (C), Elisabet Babic (M), Jonas Hellsten (M), Margareta Bengtsson (M), Eva Ericsson (MP), Emma Grondahl (FP), Mikael Kahlin (M), Maria Bronchus (C), Angela Magnusson (M), Lena Angviken (MP), Ove Bengtsson (C), Lena Olofsdotter (C) och Lars Gustafsson (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens forslag till driftbudgetram for kultur- och utvecklingsnamnden. Beslutsgemg Ordforanden staller kommunstyrelsens forslag mot Kjell Henrikssons och Lennart Svenssons fdrslag och finner att kommunfullmaktige bifaller kommunstyrelsens forslag. Kommunfullmaktiges beslut Kommunfullmaktige beslutar saledes bifalla kommunstyrelsens forslag till driftbudgetram for kultur- och utvecklingsnOmnden. Reservationer Kjell Henriksson, Annita Asplid, Anna-Lena Lovgren Melin, Bo Tengqvist, Tenny Davidsson, Siv Palsson, Kewin Hansen, Birgitta Fritzon, Ove Bengtsson och Rosita Antonsson (S) samt Lennart Svensson (V) reserverar sig mot beslutet. forts Ordforandes signatur: Justerandes signatur: 126 SAMMANTRADESPROTO KOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige Sid 29 Sammantadesdatum 2014-11-25 KF § 192 forts Barn- och ungdomsnamndens budgetram Okad elevpeng, mindre barngrupper i forskolan, kvalitetssakrad utbildning, barnomsorg pa obekvam arbetstid och svenskundervisning Kjell Henriksson yrkar att barn- och ungdomsnamndens driftbudgetram ska tillfciras ytterligare 4 mnkr varav 2,5 mnkr ska anvandas for okning av elevpengen och mindre barngrupper i forskolan, 1,5 mnkr for kvalitetssakring av utbildningen samt satsning pa barnomsorg pa obekvam arbetstid och svenskundervisning. Anslaget ska finansieras ur rorelsekapitalet. Minskat antal underkanda elever Bertil Johansson (Lap) yrkar att barn- och ungdomsnamndens budgetram ska okas med 5 mnkr per ar under perioden for att fa ned antalet underkanda elever. Anslaget ska finansieras genom hojd utdebitering med 50 ore. Forstarkning farskola/grundskola Lennart Svensson (V) yrkar att barn- och ungdomsnamndens budgetram ska olcas med 5 mnkr for att fcirstarka forskolan och grundskolan. Anslaget ska finansieras genom hojd utdebitering med 50 ore. Kommunstyrelsens forslag Thomas Jonsson (M) med instammande av Erling Cronqvist (C), Elisabet Babic (M), Jonas Hellsten (M), Margareta Bengtsson (M), Eva Ericsson (MP), Emma Grondahl (FP), Mikael Kahlin (M), Maria Bronelius (C), Angela Magnusson (M), Lena Angviken (MP), Ove Bengtsson (C), Lena Olofsdotter (C) och Lars Gustafsson (1(D) yrkar bifall till kommunstyrelsens forslag till driftbudgetram for barn- och ungdomsnamnden. forts Ordfarandes signatur: Justerandes signatur: 127 SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige Sid Sammantradesdatum 30 2014-11-25 KF § 192 forts Beslutsgeing Ordforanden staffer kommunstyrelsens forslag mot Kjell Henrikssons, Bertil Johanssons och Lennart Svenssons forslag och finner att kommunfullmaktige bifaller kommunstyrelsens forslag. Kommunfullmaktiges beslut Kommunfullmaktige beslutar saledes bifalla kommunstyrelsens forslag till driftbudgetram for barn- och ungdomsnamnden. Reservationer Kjell Henriksson, Annita Asplid, Anna-Lena Lovgren Melin, Bo Tengqvist, Tenny Davidsson, Siv Palsson, Kewin Hansen, Birgitta Fritzon, Ove Bengtsson och Rosita Antonsson (S), Lennart Svensson (V) och Bertil Johansson (Lap) reserverar sig mot beslutet. Socialndmndens budgetram Demensveird och storre mojlighet till sarskilt boende Kjell Henriksson yrkar att socialnamndens driftbudgetram ska tillforas ytterligare 0,5 mnkr som ska anvandas for okad demensvard och storre mojlighet till plats pa sarskilt boende. Anslaget ska finansieras ur rorelsekapitalet. Fler anstallda Mom aldreomsorgen Lennart Svensson (V) yrkar att socialnamndens budgetram ska okas med 5 mnkr for att anstalla mer personal i aldreomsorgen. Anslaget ska finansieras genom hojd utdebitering med 50 ore. Kommunstyrelsens forslag Thomas Jonsson (M) med instammande av Erling Cronqvist (C), Elisabet Babic (M), Jonas Hellsten (M), Margareta Bengtsson (M), Eva Ericsson (MP), Emma Grondahl (FP), Mikael Kahlin (M), Maria Bronelius (C), Angela Magnusson (M), Lena Angviken (MP), Ove Bengtsson (C), Lena Olofsdotter (C) Ordforandes signatur: forts Justerandes signatur: 128 SAMMANTRADESP ROT 0 KO L L LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige Sid 3I Sammantradesdatum 2014-11-25 KF § 192 forts och Lars Gustafsson (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens forslag till driftbudgetram for socialnamnden. Beslutsgang Ordforanden staller kommunstyrelsens forslag mot Kjell Henrikssons och Lennart Svenssons forslag och firmer att kommunfullmaktige bifaller kommunstyrelsens forslag. Kommunfullmaktiges beslut Kommunfullmaktige beslutar saledes bifalla kommunstyrelsens forslag till driftbudgetram for socialnamnden. Reservationer Kjell Henriksson, Annita Asplid, Anna-Lena Lovgren Melin, Bo Tengqvist, Tenny Davidsson, Siv Palsson, Kewin Hansen. Birgitta Fritzon, Ove Bengtsson och Rosita Antonsson (S) samt Lennart Svensson (V) reserverar sig mot beslutet. Kommunrevisorerna Anslag for revision Kommunrevisorerna har lagt fram forslag till budget for 2015 med ekonomisk plan 2016-2017. Kommunfullmaktiges presidium har bereft kommunrevisorernas budgetforslag. Presidiet tillstyrker budgetforslaget. Kommunfullmaktiges beslut Kommunfullmaktige bifaller revisorernas budgetfOrslag med ekonomisk plan. forts Ordfikandes signatur: Justerandes signatur: 129 SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige Sid Sammantradesdatum 32 2014-11-25 KF § 192 forts Utdebitering Hojd utdebitering med 50 ore Bertil Johansson (Lap) och Lennart Svensson (V) yrkar att kommunens utdebitering for ar 2015 ska faststallas till 21:08 honor per skattekrona i syfte att forstarka budgetreserven. Beslutsgang Ordforanden staller kommunstyrelsens forslag till skattesats pa 20:58 honor per skattekrona mot Bertil Johanssons och Lennart Svenssons forslag och firmer att kommunfullmaktige bifaller kommunstyrelsens forslag. Kommunfullmaktiges beslut Kommunfullmaktige beslutar saledes bifalla kommunstyrelsens forslag till utdebitering. Reservationer Bertil Johansson (Lap) och Lennart Svensson (V) reserverar sig mot beslutet. Kommunfullmaktige beslutar sammanfattningsvis fciljande i enlighet med kommunstyrelsens fcirslag 1. Kommunfullmaktige faststaller foreliggande forslag till budget och kommunplan for ar 2015 med angivna gemensamma och namndsspecifika imiktningsmal och gemensamma prioriterade resultatmal. 2. Kommunfullmaktige faststaller foreliggande fdrslag till finansiella mal for verksamheten. 3. Kommunens utdebitering for ar 2015 faststalls till 20:58 honor per skattekrona. forts Ordfarandes signatur: Justerandes signatur: 130 SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige Ski Sammantradesdatum 2014-11-25 KF § 192 forts 4. Resultat-, finansierings- och balansbudgeten faststdlls. 5. Det framlagda fOrslaget till ekonomisk plan for aren 2016 och 2017 godkanns. 6. Anslag till kommunstyrelsens forfogande for oforutsedda behov medges med 200 tkr. 7. Kommunstyrelsen bemyndigas att under ar 2015 utnyttja kredit som tillfallig likviditetsforstdrkning upp till ett belopp av 20 000 tkr. 8. Kommunfullmdktige medger kommunstyrelsen att under ar 2015 omsatta lan, dvs. saga lana upp belopp motsvarande det tan som forfaller till hetalning under ar 2015. 9. Kommunfullmaktige beslutar, att sasom for egen skuld inga borgen for Laholmshem AB:s lanefOrpliktelser upp till ett totalt hOgsta lanebelopp om 700 000 000 kr, jamte ddrpa lopande ranta och kostnader och for Kommunfastigheter i Laholm AB:s laneforpliktelser upp till ett totalt hogsta lanebelopp om 150 000 000 kr, jamte ddrpa lopande ranta och kostnader. Det totala hogsta lanebeloppet ska beraknas pa skuldebrevens respektive ursprungliga lanebelopp. 10. Borgensavgiften for Laholmshem AB och Kommunfastigheter i Laholm AB ska under 2015 uppga. till 0,35 procent pa utnyttjad borgen vid utgangen av avgiftsaret. I borgensavgiften ingar en avgift om 0,05 procent vilket motsvarar vardet av den ekonomiska fordel som bolaget har genom att inte behOva to ut pantbrev i fastigheterna. 11. Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om omdisponering mellan namnder eller fran centralt anslag som dr en %lid av organisatoriska fordndringar, fordelning av lonekostnadskompensation, interndebiteringssystem eller andra fOrandringar av mindre omfattning som inte ar av principiell betydelse. Kommunstyrelsen bemyndigas dven att fran centralt anslag till kultur- och utvecklingsndmndens budget omdisponera sarskilda medel for arbetsmarknadsinsatser. Ordfarandes signatur: Justerandes signatur: 131 forts SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige Sammantildesdatum 34 2014-11-25 KF § 192 forts 12. Kommunstyrelsen bemyndigas att omdisponera medel frau anslag for ofOrutsedda investeringsutgifter till andra namnder. 13. Paborjande medges for investeringar under ar 2014 for vilka anslag firms upptagna i budget for ar 2015. OrdfOrandes signatur: Sid Justerandes signatur: 132 SAMMANTRADESPROTOKOLL LAHOLMS KOMMUN Kommunfullmaktige KF§211 Sid 27 Sammantradesdatum 2014-12-16 Div 2014-000093 Val av ledamoter och ersattare i Laholmsbuktens VA-namnd Enligt 2 § reglementet for den med Halmstads kommun gemensamma namnden Laholmsbuktens VA bestar namnden av fem ledamOter och fern ersattare varav tva ledamoter och tva ersattare valjs av kommunfullmaktige i Laholms kommun. Enligt 3 § i reglementet ska Halmstads kommun bland ledamoterna i namnden valja en ordforande och tva vice ordforande. Enligt samverkansavtalet om den gemensamma namnden ska valberedningarna i de bada kommunerna samrada intik nomineringen av namndens presidium. Beslutsunderlag Valberedningens protokoll den 3 december 2014, § 15. Kommunfullmaktiges beslut i enlighet med valberedningens forslag 1. Kommunfullmaktige valjer foljande ledamoter och ersattare i Laholmsbuktens VA for tiden den 1 januari 2015 - 31 december 2018: Ledamoter Ersattare Lena Olofsdotter (C) Michael Kalnak (S) Christer Sjoberg (M) Emma Batarseh (S) 2. Lena Olofsdotter (C) nomineras till forste vice ordforande i Laholmsbuktens VA fOr tiden den 1 januari 2015 - 31 december 2018. Ordforandes signatur: Justerandes signatur: 133 HALMSTADS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum Sida Kommunfullmaktige KF § 222 2014-12-16 3(29) KS 2014/0002 Planeringsdirektiv med budget 2015-2017 Beslut 1. Kommunfullmaktige beslutar att faststalla skattesatsen till 20,43 procent. 2. Kommunfullmaktige beslutar att faststalla Majoritetens firslag pd planeringsdirektiv med budget 2015-2017 med alla dess ingdende delar. 3. Kommunfullmaktige beslutar att upphava beslut KF § 190, 1998-12-16, om att en halv procent av byggnadskostnader vid ny- och tillbyggnad anslAs for konstnarlig utsmyckning. Arendet Ordfiranden Carl Fredrik Graf (M) presenterar Majoritetens forslag till Planeringsdirektiv med budget 2015-2017. Majoriteteten, bestdende av Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljopartiet och SPI Valfdrden, har tagit fram ett gemensamt firslag pa planeringsdirektiv med budget 2015-2017. Forslaget pd planeringsdirektiv bygger pa oforandrad skattesats, 20,43 kronor per hundralapp. De budgeterade resultatnivderna i fcirslaget uppgar till 13 Mlu. dr 2015, 6 Mkr Ar 2016 och -18 Mkr dr 2017. For budgetaret 2015 beraknas kommunens finansiella malsattningar om att over tid realvardeskydda det egna kapitalet och att inte overstiga kommunens begransningar for investeringsvolymerna att uppnas. Den finansiella malsattningen for kommunens langsiktiga betalningsberedskap vantas dock inte uppnds. Nettoinvesteringarna uppgdr under planeringsperioden till sammanlagt 1 836 Mkr. Den hiiga investeringsnivan och de relativt ldga resultatnivaerna innebar att kommunen berdknas behova ldna upp nya medel. Vid utgangen av planeringsperioden fiirvantas kommunens ldnesku d uppga till 1 025 Mkr. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 134 HALMSTADS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum Sida Kommunfullmaktige 2014-12-16 4(29) Arendets beredning Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-25, § 356. MBL § 11, 2014-11-19 ayseende majoritetens planeringsdirektiv med budget 2015-2017. Kommunstyrelsens verksamhetsberedning 2014-11-14, § 12. Stadskontoret har bereft arendet. Samtliga Rirvaltningar och bolag har bidragit med underlag till beredningsarbetet. Representanter for moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna, miljopartiet och SPI Valfarden har tagit fram ett gemensamt forslag pa planeringsdirektiv med budget 2015-2017. MBL § 11, 2014-11-19. MBL § 19, Information om planeringsforutsattningar, 2014-10-22. Forslag till beslut 1. Kommunstyrelsen foreslar aft kommunfullmaktige beslutar att faststalla skattesatsen till 20,43 procent. 2. Kommunstyrelsen foreslar aft kommunfullmaktige beslutar att faststalla Majoritetens forslag pa planeringsdirektiv med budget 2015-2017 med alla dess ingaende delar. 3. Kommunstyrelsen foreslar aft kommunfullmaktige beslutar att upphava beslut KF § 190, 1998-12-16, om aft en halv procent av byggnadskostnader vid nyoch tillbyggnad anslas for konstnarlig utsmyckning. Yrkanden m m Carl Fredrik Graf (M), Henrik Oretorp (C), Per Carlsson (FP), Arnold Gustaysson (SPI), Anna-Lena Cumtell (KD), Kjell Helgesson (C), Ann-Charlott Mankell (M), Marie Kaiding (FP), Camilla Widepalm-Heuren (C), Alf Andersson (C), Jonas Bergman (M), Tommy Lundkvist (FP), Dag Hultefors (M), Ewy Henriksson (C), Jenny Axelsson (C), Tove Bergman (MP), Mikaela Waltersson (M), Christer Meuller (C), Maria Soderberg (MP), Ola Nilsson (MP), Henrik Andersson (C), Mateusz Nowicki (KD) och Bo Fridolph (SPI) yrkar bifall till kommunstyrelsens forslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 135 HALMSTADS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum Sida Kommunfullmaktige 2014-12-16 5(29) Anders Rosen (S), Tania Bengtsson (V), Kristina Johansson (S), Rose-Marie Edlund (S) och Bertil Andersson (S) yrkar bifall till Socialdemokraternas och Vansterpartiets gemensamma budgetforslag med planeringsdirektiv. Anders Rosen (S) yrkar ayslag pa kommunstyrelsens forslag i punkt nr 3. Tore Egerdahl (SD), Tony Stand (S, Michael Svensson (S), Fredrik Luhanka (S), Mariann Norell (V) och Tor Ingels (SD) yttrar sig. Beslutsgang OrdfOranden (M) staller forst proposition pa punkt nr 1 i kommunstyrelsens forslag och finner att fdrslaget antagits av kommunfullmaktige. Ordfbranden (M) staller darefter proposition pa punkt nr 2 i kommunstyrelsens forslag och pa Anders Rosens (S) och Tania Bengtssons (V) med fleras yrkande och finner att kommunstyrelsens forslag antagits. Votering begars! Foljande voteringsproposition godkannes: "Den som stodjer kommunstyrelsens forslag rostar ja och den som stodjer Anders Rosens (S) och Tania Bengtssons (V) med .fleras yrkande rostar nej." Vid omrostningen avges 36 ja-roster, 29 nej-roster och 6 aystar; allt enligt voteringslista § 221. Ordforanden (M) staller darefter proposition pa punkt nr 3 i kommunstyrelsens forslag och pa Anders Rosens (S) yrkande och finner att kommunstyrelsens forslag antagits. Kommunfullmaktige beslutar saledes helt i enlighet med kommunstyrelsens tre forslagspunkter. Reservation Socialdemokraterna och Vansterpartiet reserverar sig till fdrman for egna yrkanden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 136 HALMSTADS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum Sida Kommunfullmaktige KF § 226 2014-12-16 16(29) KS 2014/0480 VA-taxa Halmstad 2015 Beslut 1. Kommunfullmaktige beslutar att anta namnden for Laholmsbuktens VA:s fiarslag till VA-taxa for 2015 i enlighet med bilaga 1. 2. Kommunfullmaktige beslutar att taxan skall galla fran och med 2015-01-01. Arendet Kommunfullmaktige fattar arligen beslut om VA-taxan for nastfoljande ar och med anledning darav har namnden for Laholmsbuktens VA framlagt forslag till ny sedan. Avgifterna behover hojas for att tacka va-verksamhetens okade kostnader framover fdr drift, underhall och kapital. Det ar endast en hojning av den fasta brukningsavgiften for omhandertagande av dagvatten som foreslas. Hojningen ar cirka 2,2 procent, motsvarande ca 2,8 mk. Dannover foreslas eft fortydligande av en viss paragraf i taxan. De foreslagna andringarna ar sarskilt markerade i firslaget till ny taxa. Arendets beredning Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-25, § 364. Kommunstyrelsens ledningsutskott 2014-11-11, § 203. Stadskontoret, ledningsstods kommunjurist, har bereft arendet. Arendet har beretts av namnden for Laholmsbuktens VA, 2014-10-13, LBVA § 105. Forslag till beslut 1. Kommunstyrelsen fireslar att kommunfullmaktige beslutar att anta namnden for Laholmsbuktens VA:s forslag till VA-taxa for 2015 i enlighet med bilaga 1. 2. Kommunstyrelsen foreslar att kommunfullmaktige beslutar att taxan skall galla fran och med 2015-01-01. Justerandes sign Utclragsbest)rkinicic 137 L f3064 HALMSTADS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum Sida Kommunfullmaktige 2014-12-16 17(29) Beslutsgang Kommunfullmaktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens fiirslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 138 HALMSTADS KOMMUN Kommunfullmaktige KF § 229 SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum Sida 21(29) 2014-12-16 KS 2014/0343 Halmstads kommuns bredbandsstrategi 2014 - 2020 Handlingsprogram fcir bredbandsutveckling i Halmstads kommun Beslut Kommunfullmaktige beslutar att anta Handlingsprogram for bredbandsutveckling i Halmstads kommun 2014 — 2020. Arendet Bredbandsfragan dr central i det lokala och regionala utvecklingsarbetet och haver resurser och samordning mellan kommunens verksamheter och med externa parter. Inriktningen i handlingsprogrammet ar att 90 procent av alla hushdll och arbetsplatser i kommunen skall ha mojlighet till bredband med minst 100 Mbit/s till dr 2020 i oppna och operatorsneutrala nat samt att all offentlig verksamhet skall ha tillgang till bredband med minst 100 Mbit/s ar 2019. For att klara detta foreslas i handlingsprogrammet ett tydligare ansvar for samordning av bredbandsfragan, oversyn och forbdttring av rutiner och regelverk, att man beaktar naringslivets behov samt bygger ut stomnat pa landsbygden som fiberforeningar och byalag kan ansluta till. Handlingsprogrammet ligger i linje med regionala, nationella och europeiska strategier inom omradet och har tagits fram i samverkan mellan forvaltningarnas och bolagens IT-strateger och Halmstads Stadsnat AB. Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutade att remittera handlingsprogrammet till kommunstyrelsens samhallsbyggnadsutskott, teknik- och fritidsnamrtden, fastighetsnamnden samt styrelserna i Halmstads Energi och Miljo AB och Halmstads Stadsnat AB for svar senast 2014-10-24. Inkomna dndringsfOrslag fran remissvaren har arbetats in i handlingsprogrammet. Arendets beredning Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-18, § 339. Kommunstyrelsen 2014-11-04, § 321, aterremiss. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 139 HALMSTADS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammanteddesdatum Sida Kommunfullmaktige 2014-12-16 22(29) Kommunstyrelsens ledningsutskott 2014-10-28, § 178. Stadskontoret, utvecklingsavdelningen, har handlagt arendet. Forslag till beslut Kommunstyrelsen fdreslar att kommunfullmaktige beslutar att anta Handlingsprogram for bredbandsutveckling i Halmstads kommun 2014 — 2020. Yrkanden m m Ola Nilsson (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens forslag. Henrik Oretorp (C) yttrar sig. Beslutsgang Kommunfullmaktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens fOrslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 140 HALMSTADS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum Sida Kommunfullmaktige KF § 234 2014-12-16 27(29) KS 2014/0239 Val av 1:e samt 2:e vice ordforande i nam nden for Laholmsbukten VA Beslut Kommunfullmaktige beslutar att utse Lena Olofsdotter (C), Laholm till 1:e vice ordforande, under forutsattning att Laholms kommunfullmaktige beslutar att nominera henne vid deras sammantrade 2014-12-16, samt att Imre Gulyas (S) utses till 2:e vice ordforande i namnden for Laholmsbuktens VA mandatperioden 2015-2018. Arendet Kommunfullmaktige har att utse 1:e samt 2:e vice ordforande i namnden fOr Laholmsbuktens VA mandatperioden 2015-2018. FOrslag till beslut Kommunfullmaktige foreslas besluta att utse Lena Olofsdotter (C), Laholm till 1:e vice ordforande, under forutsattning att Laholms kommunfullmaktige beslutar att nominera henne vid deras sammantrade 2014-12-16, samt att Imre Gulyas (S) utses till 2:e vice ordforande i namnden for Laholmsbuktens VA mandatperioden 2015-2018. Justerandes sign t ltdragsbestyrkande 141 LE kAtt-.
© Copyright 2024