1. No category

Datum: 2015-10-27
Verksamhetsplan
med budget 2016
och planeringsförutsättningar för 2017-2018
Innehåll
1.
Förord .......................................................................................... 3
2.
Region Örebro läns vision och värdegrund.................................. 7
3.
Verksamhetsplan med budget 2016 ............................................ 9
4.
Hållbar utveckling ...................................................................... 11
5.
Hälso- och sjukvård ................................................................... 23
6.
Tandvård ................................................................................... 49
7.
Regional utveckling.................................................................... 57
8.
Digital agenda, eSamhälle och eHälsa ...................................... 75
9.
Attraktiv arbetsgivare ................................................................. 82
10.
Region Örebro läns ekonomi ..................................................... 87
11.
Region Örebro läns organisation ............................................... 97
12.
Bilagor ..............................................................................................102
1.
Budget 2016 samt plan 2017-2018 ................................................... 103
2.
Investeringsbudget ........................................................................... 108
3.
Åtagande till respektive nämnd ......................................................... 134
4.
Budgetdirektiv för andra juridiska personer inom Region Örebro län. 156
1.
Förord
En jämlik och jämställd välfärd är grunden
En jämlik och jämställd välfärd som är solidariskt finansierad och som fördelas
efter behov är grunden i vår politik i Region Örebro län. Det innebär respekt för
allas lika värde och att alla människor ska behandlas lika i länet, oavsett
härkomst, kön, ålder, sexuell läggning eller funktionsförmåga. Framtidstro,
ansvar och omtanke är ledstjärnor i vårt arbete.
En jämlik och jämställd välfärd i regionen förutsätter att hela länet växer och lever.
Region Örebro län har ansvaret för länets hälso- och sjukvård, men också ett tydligt
uppdrag när det gäller regional-, utvecklings- och tillväxtpolitik. Tillsammans med
länets kommuner, statliga myndigheter, organisationer och näringsliv har vi en viktig
roll i arbetet med att utveckla vårt län.
Satsningar på mer jämlik vård och hälsa
Alla invånare i länet ska ha likvärdig vård. Vi fortsätter aktivt att arbeta för att minska
skillnaderna i hälsa bland befolkningen för att kunna erbjuda en mer jämlik och
jämställd vård. För att arbeta ännu kraftfullare för att främja hälsa och levnadsvillkor
hos länets befolkning har Region Örebro län startat en kommission för jämlik och
jämställd hälsa. Den ska arbeta långsiktigt för att identifiera förhållanden som leder
fram till skillnader i befolkningens hälsa.
Det är glädjande att regeringens satsningar stämmer överens med våra ambitioner om
en jämlikare vård. Regeringen har skjutit till resurser för att göra vården mer
tillgänglig för alla genom kostnadsfria mammografiundersökningar, kostnadsfri
öppenvård för de som fyllt 85 år, glasögonbidrag även till barn i skolåldern och
kostnadsfria mediciner till barn. Satsningarna bidrar till att vi kan fortsätta stärka
vården i vårt län med höjda budgetramar och offensiva investeringar i både nya
byggnader och effektiviseringar av värme och elförbrukning.
Tillgänglighet och delaktighet
Människors lika värde är en grundläggande utgångspunkt i Region Örebro län. Vår
ambition är att vara ett föredöme i arbetet med att underlätta för kvinnor och män med
funktionsnedsättningar att leva ett liv med samma rättigheter, ansvar och skyldigheter
som alla andra. Tillgänglighet och delaktighet är en fråga om att ge alla medborgare
samma demokratiska rättigheter och möjligheter i samhället.
3 (160)
Fokus på en hållbar ekonomi
Vår ambition är att våra långsiktiga beslut ska vara hållbara ur ett ekonomiskt, socialt
och ekologiskt perspektiv. Hälso- och sjukvården är vår största verksamhet, och
utvecklingen innebär att allt mer går att göra för att hjälpa allt fler. Vårdens ökande
kostnader är en utmaning för hela organisationen. För att få en effektivare styrning
gör vi förändringar i den politiska organisationen. Genom ett samlat ansvar för
ekonomi, personal och kompetensförsörjning står vi bättre rustade att klara framtida
behov och utmaningar. Samtidigt förstärker vi hälso- och sjukvården under 2016 med
ytterligare medel utöver full uppräkning för ökade löner och priser, för att på detta
sätt öka vårdverksamhetens möjligheter att nå nollresultat till december 2016.
Regionen står inför flera utmaningar de kommande åren. Det är därför av vikt att det
finns ett livskraftigt näringsliv och människor i länet som arbetar och betalar skatt,
och det är grundläggande att skattepengarna används effektivt och ansvarsfullt.
Genom att ha en ekonomi i balans kan vi investera i nödvändiga framtidssatsningar,
som ska garantera en vård med hög kvalitet även fortsättningsvis. Vi gör fortsatta
avsättningar för att klara framtida investeringar och kompetensförsörjning, men för att
vi ska lyckas fullt ut gäller det också att alla, var vi än befinner oss i organisationen,
tar sitt ansvar för att hålla budget.
Kompetensförsörjning en framtidsfråga
Vi arbetar för att alla barn och ungdomar får en god utbildning.
Kompensförsörjningen ska motsvara arbetsmarknadens behov. Vi verkar för att
företagen får goda förutsättningar att etablera sig och att växa i vårt län.
Hela hälso- och sjukvården har stora behov av kompetensförsörjning. Det är viktigt
att fokusera på att rätt kompetens finns på rätt plats och att vi kan ta tillvara och
utveckla den personal som finns i vår verksamhet. Satsningarna på utbildning och
vidareutbildning är också nödvändiga för att ta tillvara och kunna erbjuda anställning
till nyanlända med medicinsk utbildning, bland annat genom projektet ”en kortare väg
in”.
Vi fortsätter utveckla framtidens vårdavdelning. Vi fortsätter också att vidareutbilda
vår personal, bland annat från sjuksköterska till specialistsjuksköterska, och att få fler
specialister i allmänmedicin.
Region Örebro län ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en utvecklande
arbetsplats, där rätt kompetens används på rätt sätt. Våra medarbetare ska trivas och
ha en bra arbetsmiljö, där rätt till heltid för de som så önskar är en viktig del i
jämställdhetsarbetet.
Långsiktig och stark kompetensförsörjning är en framtidsfråga för hela regionen.
Viktigt är också att förbättra möjligheterna att ta tillvara på den resurs som nyanlända
utgör.
4 (160)
Förutsättningarna för företagande är olika för kvinnor, nysvenskar och män. Därför
kommer vi att fortsätta verka för att fler kvinnor och nysvenskar startar, driver, leder
och behåller livskraftiga företag i Örebro län.
Omvärldsförändringar påverkar vår verksamhet
Klimatförändringarna innebär en ökad sårbarhet, bland annat genom mer extremt
väder med översvämningar och stormar. Kunskaperna ökar också vad gäller negativa
hälsoeffekter av ökad exponering för kemikalier, multiresistenta bakterier, buller och
avgaser. Därför är ett hållbart resursutnyttjande ett prioriterat arbete. Vi ska inte ha
något nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, och vi fortsätter utfasningen av
farliga kemikalier från vår verksamhet.
Kris och konflikter i världen påverkar oss också genom den stora migration som nu
pågår och där människor på flykt också söker sig till vårt län. Det vi gör idag, har
betydelse för vår gemensamma framtid. I planeringsreserven finns resurser för att
bland annat möta eventuella ökade kostnader i samband med flyktingmottagande i
vårt län.
Tillgängligheten till vården ska öka
Det pågår ett kontinuerligt arbete för att göra regionens vårdverksamhet mer
tillgänglig för invånarna. Den som är sjuk och behöver vård ska uppleva att vården är
lättillgänglig, både vad gäller möjlighet att få kontakt och den fysiska
tillgängligheten. Mobila lösningar är viktigt för dem som har svårt att komma till
vården.
I och med ny teknik kan fler vårdsökande få en tidig kontakt med sin vårdinstans, och
vi fortsätter utvecklingen av e-Hälsa och alternativa kontaktvägar. Medel avsätts för
att påbörja framtagandet av Framtidens vårdinformationssystem.
Stora sjukdomsgrupper
Särskilt när det gäller allvarliga sjukdomar är en effektiv vårdkedja ett måste. Vi
fokuserar på att korta väntetiderna för cancersjuka i årets budget. De som är mest
sjuka har också störst behov av en god kontakt med sin vårdgivare.
Att utveckla vård och förbättra omhändertagande av patienter som har diabetes,
cancer, hjärt- och kärlsjukdomar är en viktig uppgift. Vården arbetar med ständiga
förbättringar, och vi stärker upp detta arbete utifrån de nationella riktlinjer som finns i
syfte att erbjuda en mer högkvalitativ vård och behandling.
Forskning och innovationsarbete
Vi avsätter årligen medel för att arbeta med forsknings- och innovationsfrågor i nära
samverkan med bland annat Örebro universitet. Under året ska detta arbete
intensifieras, i syfte att erbjuda en bättre vård för patienterna och en mer stimulerande
arbetsmiljö för vårdpersonalen.
5 (160)
Regional tillväxt och samhällsbyggnad
Högsta prioritet är att det startas företag i regionen. Vi bidrar till och skapar
förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en
gynnsam miljö till entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar
näringslivsutveckling i Örebro län. Ett gott entreprenörskap och innovationsarbete är
viktiga faktorer för att skapa fler arbetstillfällen i vårt län.
Barn och unga ska få ökat inflytande inom kulturområdet
Kultur handlar om bildning, livskvalitet och arbetstillfällen. Kultur är också
hälsofrämjande och ska vara tillgänglig för alla. Region Örebro län vill stärka
förutsättningarna för länets kulturliv och se till att kulturen når alla länets invånare,
där barn och unga får ett ökat inflytande inom kulturområdet.
Länsmuseet ska bidra till vår regions attraktivitet
För tredje året i rad får Länsmuseet extra resurser. Som ett led i framtidsarbetet för
Länsmuseet fortsätter det omställningsarbete som påbörjats och som ska leda till att
vara en part i att utveckla slottet som kulturell attraktion i vårt län.
Region Örebro län – ett nav för resor och transporter
Region Örebro län fortsätter att utvecklas som centrum för godshantering. Järnväg
och väg utvecklas för att tillgodose behoven från handel, industri och kollektivtrafik.
Kollektivtrafiken byggs ut för resor till arbete, studier och sociala aktiviteter.
Cykelvägar fortsätter byggas ut i hela länet. För att nå våra mål bedriver vi
påverkansarbete regionalt, nationellt och internationellt.
Örebro i november 2015
Marie-Louise Forsberg-Fransson
Socialdemokraterna
6 (160)
Jihad Menhem
Vänsterpartiet
Catrin Steen
Miljöpartiet de Gröna
2.
Region Örebro läns vision och
värdegrund
Visionen är utgångspunkten för all vår verksamhet.
Örebro läns landstings vision som antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i
november 2006 lyder:
Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling
och tidigare Regionförbundets vision var:
Vår handlingskraft i nutid bygger regionens framtid
Örebro läns landstings värdegrund utgår från visionen och lyder:
• Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i
en utveckling för människornas bästa.
• Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet.
• Vi finns nära medborgarna under hela livet.
• Vi ser behoven hos varje person.
Regionförbundets värdegrund för dess kansli var:
Vår handlingskraft bygger på att vi är schysta, kloka och framsynta. Vi verkar genom
samarbete och öppenhet för smart, hållbar tillväxt för alla i hela Örebroregionen.
Vision och värdegrund kommer att omarbetas för Region Örebro län och arbete har
påbörjats i samband med genomförd regionbildning och revideringen av regional
utvecklingsstrategi. Vision och värdegrund anvisar Region Örebro läns inriktning,
men också hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra och till
medborgarna. För oss i Region Örebro betyder det:
Ett gott liv för länsinvånarna
Region Örebro län arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets medborgare.
Vårt främsta ansvar gäller hälso- och sjukvård. Men vi har också en viktig roll för
tillväxt och utveckling inom flera områden i samhället. Det innebär att vi tar aktiv del
i kunskaps- och kompetensutveckling i vårt land och i andra länder.
Kraftfull utveckling
Vi lever i en värld av ständiga förändringar, med nya möjligheter och utmaningar.
Vi skapar trygghet och närhet hos våra medborgare genom att inhämta och använda
ny kunskap samt att kritiskt granska vårt arbete. Vår forskning och högt
specialiserade vård gör oss attraktiva regionalt, men även nationellt och
internationellt.
7 (160)
Rikt utbud och tillgänglighet
Vi har ett rikt utbud av hälso- och sjukvårdsinsatser. Det spänner från nära
bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi erbjuder och ger vård efter behov med rätt
kvalitet och hög patientsäkerhet. Tillgänglighet och medmänsklighet är våra
ledstjärnor.
Förtroende, erfarenhet och nytänkande
Vårt arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet samt rätt kompetens hos våra
medarbetare. Lärande i arbetet, nytänkande i arbetssätt och organisation sätter vi
främst. Vi prövar och utvecklar nya idéer.
Tillsammans över gränserna
Utifrån våra patienters behov och livssituation bygger vi broar mellan våra och andras
verksamheter för att nå bästa resultat. Vi glömmer aldrig vilka vi är till för.
8 (160)
3.
Verksamhetsplan med budget 2016
3.1
Verksamhetsplanen är Region Örebro läns
övergripande styrdokument
Regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget är Region Örebro läns övergripande
styrdokument. Det syftar till att utveckla Region Örebro läns verksamhet och vänder
sig i första hand till Region Örebro läns verksamheter. Det innebär att de inriktningar
och mål som beskrivs i verksamhetsplanen ska göras konkreta och omsättas i
praktiken av verksamheten. För att underlätta denna konkretisering innehåller
verksamhetsplanen en målhierarki i form av regionfullmäktiges övergripande mål,
inriktningsmål samt indikatorer. Verksamhetsplanen innehåller också uppdrag till den
politiska organisationen.
Region Örebro läns verksamhetsplan med budget anger regionfullmäktiges
prioriteringar. De övergripande målen, inriktningsmålen samt indikatorerna ska vara
utgångspunkt för verksamhetsplaner och löpa som en röd tråd hela vägen fram till den
enskilda medarbetaren. Regionstyrelsens och nämndernas ansvar för mål och uppdrag
tilldelas i ett åtagande till regionstyrelsen eller respektive nämnd där det framgår vilka
mål och uppdrag som tillhör regionstyrelsen eller respektive nämnd. Åtaganden finns
som bilaga till verksamhetsplanen.
3.2
Nämnders och förvaltningarnas verksamhetsplaner
Varje nämnd och förvaltning har ett ansvar att ta fram en egen verksamhetsplan
utifrån regionfullmäktiges verksamhetsplan. I åtagandet för respektive nämnd eller
regionstyrelsen framgår de mål och uppdrag som fullmäktige bestämt. Utöver dessa
kan regionstyrelsen eller nämnderna fastställa egna mål eller uppdrag.
Förvaltningarna kan också ta fram egna mål och uppdrag för egna interna processer.
3.3
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering har tre huvudsyften:
•
•
•
Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till
fastställda mål och uppdrag.
Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten.
Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt
planering.
Den röda tråden löper från regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget med
övergripande mål, inriktningsmål och indikatorer till nämnder och förvaltningar,
verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder
planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet
9 (160)
mellan innevånare och organisation, via verksamhet, förvaltning och regionkansli till
nämnd, regionstyrelsen och ytterst regionfullmäktige.
Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller
avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå.
Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till
muntliga verksamhetsöverläggningar med regionkansli och berörda nämnder.
Uppföljning av övergripande mål, inriktningsmål samt indikatorer görs i
delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut.
Rapportering sker i nämnder och regionstyrelsen. Skriftliga delårsrapporter och
verksamhetsberättelser inklusive bokslut lämnas för beredning i nämnd och för
fastställande i regionstyrelsen. Regionstyrelsen rapporterar till regionfullmäktige i
samband med delårsrapporter och årsredovisning inklusive bokslut.
3.4
Region Örebro läns uppdrag
Genom regionbildningen har den regionala politiska nivån en ny roll som innebär att
man är företrädare för Örebro län, bland annat gentemot staten.
Den nya regionorganisationens uppdrag är att driva och samordna arbetet med en
hållbar regional utveckling inom områdena hälsa, vård och klinisk forskning, regional
tillväxt samt samhällsbyggnad. Det regionala uppdraget omfattar följande
verksamhetsområden:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
10 (160)
Hälso- och sjukvård
Tandvård
Forskning, utveckling och utbildning
Regionalt utvecklingsarbete
Näringslivsutveckling
Välfärd och folkhälsa
Utbildning och arbetsmarknad
Energi och klimat
Kultur och ideell sektor
Trafik och samhällsplanering
Kollektivtrafik
Internationellt arbete
Främja kommunal samverkan och intressebevakning
Företagshälsovård
Tolk och översättarverksamhet
Huvudman för folkhögskolor
Digital agenda
4.
Hållbar utveckling
4.1
Vad är hållbar utveckling?
Den regionala utvecklingspolitiken har hållbar utveckling som övergripande mål. Den
mest använda definitionen av hållbar utveckling är;
"en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillgodose sina behov"
Definitionen formulerades 1987 i rapporten Vår gemensamma framtid,
Världskommissionen för Miljö och Utveckling (även kallad Brundtlandkommissionen). Brundtlandkommissionen beskrev hållbar utveckling innehållande tre
perspektiv: socialt hållbar utveckling, ekologisk hållbar utveckling samt ekonomiskt
hållbar utveckling.
•
•
•
En socialt hållbar utveckling innebär stabila sociala förhållanden med social
rättvisa och kvinnors och mäns hälsa i centrum och inbegriper bland annat
demokrati, etik, folkhälsa, sysselsättning, jämställdhet, integration, mångfald,
barnkonventionen, HBT-frågor och delaktighet.
Med ekologisk hållbar utveckling menas en utveckling där vi förvaltar, nyttjar och
skapar de natur- och kulturmiljöresurser som innebär en långsiktigt god livsmiljö
och hälsa. Perspektivet innefattar till exempel kretslopp och effektiv användning
av ändliga resurser, miljö, energi, avfall och restprodukter, matproduktion med
flera frågor.
Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling syftar till stabilitet, hållbarhet
och mobilisering av samhällets ekonomiska potential. Ekonomisk hållbarhet är en
ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska
eller sociala hållbarheten.
Hållbar utveckling står inte i motsats till tillväxt. En hållbar tillväxt bidrar till hållbar
utveckling men måste baseras på kunskaper om vad som är långsiktigt hållbart i ett
brett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. En hållbar tillväxt är ett mål
men främst ett medel för att skapa ytterligare resurser för att exempelvis minska
utanförskapet, öka välfärden eller förbättra miljön.
De tre dimensionerna betraktas som likvärdiga, och hållbar utveckling uppstår i
överlappningen dem emellan. För att den sammantagna utvecklingen ska vara hållbar
måste samtliga tre dimensioner uppfyllas. Lösningar som ger synergieffekter mellan
de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven ska prioriteras. Det gäller således
att hitta helhetslösningar som påverkar inriktningen av den regionala utvecklingen
mot en mer hållbar samhällsutveckling.
11 (160)
Figur. Modell av hållbar utveckling. Den långsiktiga utmaningen är att perspektiven
mer och mer överlappar varandra, det vill säga det röda fältet (som symboliserar
hållbar utveckling) blir större och större. Hållbar utveckling uppstår sålunda i
överlappningen mellan de tre dimensionerna.
Övergripande vision för hållbar utveckling
• Region Örebro län ska bidra till en samhällsutveckling som tillgodoser dagens
behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina
behov.
Prioriterade åtgärder för att sträva mot visionen är att Region Örebro län utformar
insatser för hållbar utveckling som utgår ifrån evidensbaserad kunskap och metod, det
vill säga en medveten och systematisk strävan att bygga arbetet på bästa möjliga
vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet, men också kan bidra till ny kunskap
och nya metoder.
Att öka fokuseringen på hälsa inom hälso- och sjukvården och vända synsättet
sjukdom till hälsa är en nödvändighet för att uppnå ett hållbart samhälle. Att verka för
ökad hälsa och välbefinnande hos befolkningen kan ses som ett led i utvecklingen av
samhället mot ökad hållbarhet, inte bara i ett folkhälsohänseende utan i alla
hänseenden, ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
12 (160)
4.2
Socialt hållbar utveckling
Med social hållbarhet avser Regions Örebro län demokrati, folkhälsa, jämlikhet och
jämställdhet, etik, integration och mångfald, barnkonventionen och HBTQ-frågor.
En grundbult för social hållbarhet är att likvärdiga insatser för välfärd ska utformas så
att de kommer alla personer som bor i Örebro län till del (i vissa fall även personer
som enbart verkar i Örebro län), oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, kön eller ålder.
Övergripande mål för social hållbarhet
• Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och
service och möjlighet till delaktighet.
Prioriterade åtgärder för Region Örebro län är att bedriva ett aktivt arbete för jämlik
och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer samt bedriva hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbete i vår egen verksamhet.
Region Örebro län ska även verka för att minska skillnaderna i hälsan hos länets
befolkning och att minska förekomsten av stora folksjukdomar. Region Örebro län
ska verka för alla barn och ungas rätt till trygga och goda uppväxtförhållanden och en
utvecklande framtid.
4.2.1 Demokrati - att känna delaktighet och inflytande
Varje individ har behov av att vara sedd, bekräftad, behövd, dela gemenskap, uppleva
livsmening och vara förankrad i ett socialt nätverk. Då växer och stärks människans
vilja och kraft att påverka sin egen och andras livssituation.
Målet med demokratiutvecklingsarbetet är att levandegöra politiken för medborgarna
i Örebro län, stimulera det demokratiska samtalet och underlätta för kvinnor och män
från alla samhällsgrupper att utnyttja sina demokratiska rättigheter att påverka
samhällsutvecklingen. Utgångspunkten för Region Örebro län är att individens
inflytande och delaktighet förbättrar tillgänglighet, kvalitet och effektivitet i
välfärden.
Region Örebro läns politiska organ och förvaltning ska utgöra stöd till
demokratiutvecklingen och undanröja hinder för deltagande och engagemang. En
demokratiberedning har inrättats under regionfullmäktige. Beredningen ska följa upp
demokratiarbetet i regionorganisationen samt ta initiativ till hur ett
demokratiperspektiv kan stärkas. Genom moderna arbetssätt ska beredningen
stimulera och bidra till en god medborgardialog.
13 (160)
4.2.2 Etiska frågor
I verksamheternas vardag uppstår många etiska dilemman. Kännetecknande för ett
dilemma är att det rör sig om ett besvärligt läge där valet står mellan två (eller flera)
svåra alternativ och hur man än handlar kan utfallet upplevas som dåligt. Även andra
problem kan uppstå som inte rör ett etiskt dilemma, t ex bemötandefrågor och
arbetsplatskonflikter.
För att hantera dessa frågor har Region Örebro län ett etikråd. Etikrådet ska skapa
förutsättningar för att de etiska frågorna beaktas i beslutsfattandet och lyfts fram i
verksamheternas vardagsarbete. Rådet ska verka för att det skapas mötesplatser där
etiska frågor kan diskuteras. Rådet ska medverka till att den etiska medvetenheten i
Region Örebro läns verksamheter hålls levande och att den förstärks.
4.2.3 Jämlikhet och jämställdhet
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Så inleds FN:s förklaring
om de mänskliga rättigheterna. Rätten till likabehandling, det vill säga ickediskriminering, är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna.
Diskrimineringslagen vilar på dessa grunder och har som ändamål att motverka
diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Människors levnadsvillkor och förutsättningar är ojämlika och samhällets sociala
välfärd når inte alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Ett aktivt arbete med strukturer
och normer kring jämställdhet och jämlikhet krävs för att förebygga att ökade klyftor
uppstår i samhället. Bristande jämställdhet och jämlikhet leder till stora problem på
såväl individ- som samhällsnivå och resulterar bland annat i ohälsa. Det är en fråga
om demokrati och därför är det synnerligen viktigt att arbetet med dessa frågor sker
inom alla delar av regionens verksamhet.
Medvetenheten om detta behöver höjas och kunskapen behöver förbättras. Alla
människor – oavsett kön, könsuttryck, sexuell läggning, ålder, etnisk bakgrund,
utbildningslängd, inkomst, bostadsort och funktionsnedsättning – ska uppleva att de
bemöts och behandlas på ett likvärdigt sätt och får tillgång till den sociala välfärden
utifrån individuella behov. Inom Region Örebro län ska ett långsiktigt arbete för
HBT-certifiering ske och som ett första steg kan HBTQ-diplomering genomföras. En
webb-utbildning har också tagits fram som ger möjlighet för samtliga medarbetare
inom regionorganisationen att ta del av.
14 (160)
Folkhälsa
Folkhälsa är en viktig dimension av livskvalité och social hållbarhet. Hälsa är ett
medel för individer att uppfylla sina mål. Folkhälsan är ett uttryck för hälsotillståndet
hos befolkningen som helhet, vad gäller såväl hälsonivån som hur hälsan är fördelad.
En god folkhälsa betyder både att enskilda människor har god hälsa och att hälsan hos
befolkningen är jämlikt och jämställt fördelad. Dagens hälsoförhållanden är till stor
del ett resultat av historiska, socioekonomiska faktorer, kulturella livsvillkor,
levnadsvanor och vårdstrukturer. Morgondagens behov av hälso- och sjukvård har
samband med hur hela samhället formas i dag. Ur ett internationellt perspektiv har
Sveriges befolkning en bra hälsa.
Ojämlikhet i hälsa ska minska genom att hälsonivån ska höjas i första hand för de
missgynnade grupperna. Det innebär också att ge röst till de grupper som av olika
skäl har svårt att göra sig hörda och få sina behov tillgodosedda. Under de senaste
årtiondena har arbetet med att studera hälsorisker blivit viktigare än någonsin, men
har även kompletterats med att man idag även studerar faktorer som skyddar mot
ohälsa. Detta innebär också att metod och kompetensutveckling inom prevention
kommit att kompletteras med ett promotivt perspektiv. Riskfaktorer och
riskbeteenden kan förstås i ett sammanhang och folkhälsoarbete kan utvecklas till att
stödja hälsofrämjande miljöer inom till exempel skola, äldreomsorg och hälso- och
sjukvård. Därmed skapas också en naturlig ingång till samhällsplanering och
samhällsbyggnad.
Mångfald och integration
Region Örebro läns syn på integration handlar om allas lika rättigheter, skyldigheter
och möjligheter, oavsett bakgrund. Mångfald och integration kommer att vara
nyckelfrågor för framtidens regioner. Den mångfald som människor med utländsk
bakgrund tillför vår region är viktig för vår kompetens- och arbetskraftsförsörjning,
men också för utvecklingen av vår kultur i vid bemärkelse. Därför är det viktigt att
skapa bättre förutsättningar för människor med utländsk bakgrund att stanna i vår
region, att etablera sig på arbetsmarknaden och att aktivt engagera sig i
samhällsutvecklingen.
Länsstyrelsen i Örebro län har en samordnande roll för att lösa den akuta situationen
inom länet och tillsammans med kommunerna och Region Örebro län genomförs en
mängd olika insatser för att stärka integrationsarbetet. Regionorganisationens
verksamheter påverkas i olika utsträckning av ett ökat antal flyktingar. Primärvården,
främst i form av ett ökat antal utförda hälsoundersökningar, laboratoriemedicin,
tandvård och tolkservice är de verksamheter som hittills påverkats mest. Region
Örebro län med berörda förvaltningar ska nogsamt följa utvecklingen och utifrån
tänkbara scenarier planera och vidta nödvändiga åtgärder för att svara upp mot de
15 (160)
behov som ett ökat antal flyktingar medför. Det finns ekonomisk beredskap i
regionorganisationens planeringsreserv.
Personer med funktionsnedsättning
I Örebro län har alla personer med funktionsnedsättning rätt att aktivt delta i
samhällslivet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
är grunden för detta. Personer med funktionsnedsättning har individuellt och flexibelt
utformade stödinsatser som ökar deras möjlighet att leva ett självständigt liv. Dålig
självskattad hälsa är mer än tio gånger vanligare bland personer med
funktionsnedsättning i jämförelse med övrig befolkning. Det handlar om dålig
tandhälsa, nedsatt psykiskt välbefinnande, svår stress, svåra sömnbesvär och olika
former av värk. Detta handlar även om så kallad onödig ohälsa, vilket bland annat
innebär att personer med funktionsnedsättning upplever hinder där andra med
självklarhet har tillgång till sjukvård, utbildning, arbete och samhällsinformation.
Arbetslöshet, bristande tillgänglighet, mobilitet och delaktighet, sämre ekonomiska
villkor och levnadsvanor gör att hälsan hos personer med funktionsnedsättning är
sämre. Bland personer med funktionsnedsättning med annan etnisk bakgrund
samverkar fysiska och sociala hinder och påverkar hälsan. Strukturell diskriminering,
brist på språk, information, sociala nätverk och koder samt attityder i samhället
orsakar en ”dubbel utsatthet”.
Diskriminering och ohälsa
Diskriminering är en bestämningsfaktor för hälsa. Flera undersökningar har visat att
om det finns samband mellan diskriminering och ohälsa är det sannolikt att
diskriminering, liksom även andra former av utsatthet, bidrar till den psykiska ohälsan
hos homo- och bisexuella samt transpersoner (HBTQ-personer).
Region Örebro län är en kunskapsorganisation och med en ökad kunskap om
mångfaldsfrågor rent generellt, och i det här fallet HBTQ-frågor mer specifikt,
utvecklas det kreativa klimatet. Sammanfattningsvis kan sägas att ökad kunskap och
ett aktivt inkluderande förhållningssätt och öppenhet motverkar utanförskap och
främjar ett HBTQ-vänligt Region Örebro län.
4.2.4 Barn och ungas uppväxtvillkor
Region Örebro läns verksamheter utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter,
barnkonventionen.
Barnkonventionen vilar på fyra vägledande huvudprinciper:
• Alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen
gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
• Det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör
barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har
16 (160)
•
•
analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets
bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt
och erfarenhet.
Varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det handlar inte bara om
barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala
utvecklingen.
Barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor
som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets
ålder och mognad.
4.3
Ekologisk hållbarhet
Ekosystemens tjänster och återhämtningsförmåga är en förutsättning för en långsiktig
social välfärd och ekonomisk utveckling, och att värna om dem ger ekologisk
hållbarhet. Med ekologisk hållbarhet avses kretslopp och effektiv användning av
ändliga resurser, miljö, energi, avfall och restprodukter, matproduktion med flera
frågor.
Övergripande mål för ekologisk hållbarhet
• Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande
och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan
utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans
rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta
naturen väl.
Prioriterat för Region Örebro län är att utsläppen av växthusgaser,
resursanvändningen och miljörelaterade hälsorisker i Region Örebro län är i balans
med de ekologiska systemen. Omgivningsmiljön i Örebro län ska vara
hälsofrämjande. Invånarna utsätts för så låga miljörelaterade hälsorisker som möjligt.
Region Örebro län bidrar inte till att försämra möjligheten för människor i andra delar
av världen att leva i hälsosamma miljöer.
Vidare har tillgänglighet och möjlighet till naturupplevelser avgörande betydelse för
hälsan. Region Örebro län ska bedriva verksamheten så att vi inte bidrar till att den
biologiska mångfalden utarmas någonstans på jorden. Region Örebro län samverkar
med lokala aktörer för att inom sina verksamhetsområden bevara den biologiska
mångfalden i länet. Region Örebro län ska använda resurser på ett hållbart sätt. Det
innebär att främst förnybara resurser används och att kretsloppen är slutna när ickeförnybara resurser används.
Region Örebro läns verksamhet ska också, med utgångspunkt i det ekologiska
perspektivet, bidra till att främja mänskliga rättigheter så att människor kan höja sig
17 (160)
ur utsatthet, fattigdom och misär. Den verksamhet vi bedriver för att hålla våra
länsinvånare friska ska inte bidra till att andra blir sjuka eller utnyttjas.
Region Örebro län står inför flera stora utmaningar när det gäller hållbar utveckling
inom ekologisk hållbarhet, som beskrivs i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 20122015. I programmet finns mål inom åtta strategiska områden: energi, transporter,
läkemedel, kemikalier, avfall, livsmedel, produkter och organisation för hållbarhet
samt ett mål för total klimatpåverkan. Redovisning visar att det fortfarande återstår
mycket arbete för att uppfylla målen. I avvaktan på det nya Programmet för hållbar
utveckling ska fortsatt arbete ske enligt Miljö- och hållbarhetsprogrammet 20122015.
Region Örebro läns arbete för en hållbar ekologisk utveckling kan illustreras som ett
träd, som tydliggör den röda tråden i arbetet. Utmaningarna hanteras genom mål och
åtgärder inom åtta strategiska områden som en kartläggning av Region Örebro läns
miljöpåverkan mynnat ut i. Genom att arbeta med målen och åtgärderna minskar
påverkan från de strategiska områdena, vilket förbättrar möjligheterna till att hantera
utmaningarna och på sikt nå Region Örebro läns vision om en hållbar utveckling.
Genom åtgärder inom området ”Organisation för hållbarhet” förbättras
förutsättningarna för verksamheten att arbeta effektivt med miljöfrågor.
4.3.1 Klimatförändringar
De ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären beror till stor del på användningen
av fossila bränslen, men även avskogning, förändrad markanvändning och jordbruk
ger betydande bidrag. Klimatförändringar tillsammans med förlust av biologisk
mångfald är de två största globala utmaningarna/processerna där internationella
18 (160)
forskargrupper är ense om att den mänskliga påverkan på systemen innebär en risk för
att hela jordens system förändras. De senaste rapporterna från FN:s klimatpanel
beskriver observerade förändringar i klimatet, såsom krympande glaciärer, stigande
havsnivåer och förändringar i nederbördsmönster. I rapporterna presenteras scenarier
för klimatets framtida utveckling, framtagna med hjälp av klimatmodeller, de visar att
den globala medeltemperaturen ökar i intervallet 3,2 - 5,4 grader mot slutet av detta
sekel om utsläppen fortsätter att stiga i dagens takt. Klimatförändringarna kommer att
innebära en ökad sårbarhet för samhället både i Sverige och globalt. Mer extremt
väder som kan ge fler skyfall, skogsbränder, värmeböljor och stormar påverkar
samhället globalt och lokalt.
Det extrema vädret men även till exempel ökad spridning av sjukdomar och en osäker
livsmedelsförsörjning påverkar eller riskerar att påverka regionorganisationens
verksamhet och andra viktiga samhällsfunktioner. Region Örebro län släpper ut
växthusgaser från konsumtion av varor till exempel förbrukningsmaterial, livsmedel
och elektronik, även utsläpp från våra transporter, förbrukning av energi och utsläpp
av medicinska gaser orsakar utsläpp av växthusgaser.
4.3.2 Ansvar vid upphandling
Människors möjlighet till hälsa och välbefinnande påverkas till mycket stor del av
deras arbete. Flertalet förbrukningsartiklar som används inom hälso- och sjukvården
tillverkas i andra länder. Landsting och regioner har därför antagit en gemensam
uppförandekod för leverantörer, som innebär att vid upphandling ställa krav på
mänskliga rättigheter, barnarbete, arbetstider, arbetsförhållanden och korruption.
Arbetsförhållanden vid och miljöpåverkan från produktion och transporter har starka
samband och behöver därför hanteras samordnat. Arbetet med att förstärka
upphandlingsprocessen och uppföljningen inom det ekologiska och sociala området
ska därför fortsätta.
4.3.3 Hälsosam omgivningsmiljö
Vår hälsa påverkas av en mängd faktorer i vår omgivningsmiljö. Vi utsätts för
strålning, smittoämnen och buller samt påverkas av kvaliteten på luft och vatten för
att nämna några exempel. Det allvarligaste miljörelaterade hotet mot vår hälsa på lång
sikt kommer dock troligen från kemikalier.
Idag används tusentals kemikalier på ett sätt som är svårt att överblicka
konsekvenserna av. Det finns kopplingar till sjukdomar och allergier och att
framtidens vårdbehov i större utsträckning kommer att handla om att bota
livsstilsrelaterade sjukdomar. Därför ska de miljöstrategiska satsningarna fortsätta,
både genom konkret stöd till verksamheterna, men även genom att fortsatt aktivt
arbeta förebyggande med information och utbildning om miljögifters påverkan på
19 (160)
hälsan. Särskilt värnas om nyfödda barn och för tidigt födda barn eftersom de är
särskilt mottagliga för kemiska exponeringar. Därför ska små barnens exponering för
skadliga kemikalier i Region Örebro läns verksamheter kartläggas.
Läkemedel är till för att förebygga, bota eller lindra sjukdom och är gjorda för att
brytas ner långsamt i kroppen. Den långsamma nedbrytningen gagnar människan,
men kan orsaka problem för miljön. Exempel är användning av hormoner, som
påverkar vattenlevande organismer och fiskars reproduktionsmöjligheter när de når
vattendrag och sjöar.
4.3.4 Rik biologisk mångfald
Biologisk mångfald är det begrepp som beskriver variationen av liv på jorden. Dagens
biologiska mångfald är frukten av miljontals år av evolution. Inom varje ekosystem
bildar alla levande varelser, inklusive människan, en gemenskap där de interagerar
med varandra och gör det mänskliga samhället möjligt. Detta kan belysas genom att
titta på de tjänster ekosystemen bidrar med till de mänskliga samhällena.
Biologisk mångfald har ett egenvärde, men det påverkar också det mänskliga
samhället genom att ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster som rent
vatten och livsmedel urholkas. En minskad biologisk mångfald gör också att
ekosystemens motståndskraft mot mänsklig påverkan försvagas, vilket kan leda till
tröskeleffekter med snabba negativa förlopp som följd.
4.3.5 Natur- och friluftsliv – viktiga hörnstenar för länets
folkhälsoarbete
Friluftsliv, rekreation och utevistelse har en mycket stor betydelse för oss människor.
Region Örebro läns vilt- och naturvårdskommitté har sedan decennier, i samarbete
med andra aktörer i vårt län, framgångsrikt verkat för att dels vackra naturområden
skyddas och bevaras, dels att dessa görs tillgängliga för en bred allmänhet. Genom
aktiv information om naturens möjligheter till upplevelser och rekreation samt enkla
friluftsanordningar som stigar och rastplatser lockas länsbor och andra besökare att
uppskatta och förstå naturmiljön och dess värden. För Region Örebro län är stöd och
satsningar på naturskydd, naturvård och friluftsliv ett allt viktigare inslag i Region
Örebro läns övergripande folkhälsoarbete.
4.4
Ekonomisk hållbarhet
Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling syftar till stabilitet, hållbarhet
och mobilisering av samhällets ekonomiska potential. Ekonomisk hållbarhet innebär
att ekonomisk utveckling inte ger negativa konsekvenser på social och ekologisk
hållbarhet. En ökning av ekonomiskt kapital får alltså inte ske på bekostnad av en
minskning i naturkapital eller socialt kapital. Samhällsekonomiska förhållanden är en
20 (160)
grund för all ekonomisk aktivitet, från investeringar till sysselsättning och
produktion.
Övergripande mål för ekonomisk hållbarhet
• Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och
jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras.
Det är viktigt för Region Örebro län att befolkningsutvecklingen är i balans och det är
prioriterat att alla medborgare har möjlighet att försörja sig och att näringslivet
utvecklas i en jämställt riktning. Vidare att näringslivet, den sociala ekonomin och
den offentliga sektorn har tillgång till arbetskraft.
För att driva en ansvarsfull ekonomisk politik behöver de kortsiktiga perspektiven på
samhällsutveckling på sikt övergå till långsiktiga. Tidigare fokus på ekonomisk
tillväxt utan ordet hållbar framför har bidragit till en överexploatering av begränsade
naturresurser. Detta innebär att det nuvarande sättet att mäta välfärd enbart utifrån
BNP måste ge vika för ett mer komplext och omfattande sätt att se på välfärd.
Ett mått som Världsbanken har forskat kring är GNH ”Gross National Happiness”
som bygger ett index från en mängd olika indikatorer, hälsa, arbetsmiljö, tillgång till
olika samhällsnyttor med mera.
I samband med framtagandet av programmet för hållbar utveckling ska indikatorer för
Region Örebro län tas fram.
Gender budgeting analys innebär att verksamheter granskas och utvärderas med
avseende på jämställdhet. Det vill säga hur insatser och resurser fördelas mellan
kvinnor och män, flickor och pojkar. Därefter görs en bedömning av rimligheten i
fördelningen med utgångspunkt i kunskap om kön och genus vilket kan ge underlag
till ytterligare förbättring.
4.5
Uppdrag inom hållbar utveckling
1. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla ett långsiktigt
program för hållbar utveckling för beslut under 2016.
2. Regionstyrelsen får i uppdrag att förlänga Miljö- och hållbarhetsprogrammet
2012-2015 till att gälla under 2016.
3. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå
prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 även under 2016.
21 (160)
4. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin
planering och sitt dagliga arbete.
5. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom
minst ett verksamhetsområde under 2016.
22 (160)
5.
Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården i Örebro län ska främja hälsa, förebygga sjukdom och ge god
och patientsäker vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med
respekt för alla människors lika värde och för den enskilda flickans, pojkens,
kvinnans och mannens värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och
sjukvård ska ges företräde till vården.
Region Örebro län arbetar målinriktat för att ha en hög tillgänglighet och vård av god
kvalitet som tillgodoser behoven av hälso- och sjukvård hos befolkningen, men också
för att klara en ekonomi i balans.
5.1
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
Övergripande mål
• Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.
Regionens insatser inom folkhälsoarbetet och folkhälsoplanen har anknytning till
hälso- och sjukvårdens arbete i samverkan med samhällets aktörer på flera nivåer. De
elva målområdena har identifierats för att de på olika sätt påverkar människors
förutsättningar för god hälsa.
Flera av de elva folkhälsomålen har direkt påverkan på sjukdomsutveckling och
behöver därför uppmärksammas också i sjukvården i mötet med den som drabbats av
23 (160)
olika typer av sjukdom och/eller funktionsnedsättning. Region Örebro län har
dessutom startat arbetet med ”kommission för jämlik hälsa” för att uppmärksamma
faktorer av betydelse för hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i
samhället, men också hälsoskillnader mellan könen. Syftet är att minska påverkbara
hälsoklyftor och har koppling till hälso- och sjukvårdens uppdrag för hälsofrämjande
sjukvård.
Från nationell nivå har behovet av samlade insatser för minskad risk för
självmordsnära tillstånd och självmord uppmärksammats med förstärkt uppdrag till
Folkhälsomyndigheten. Inom Region Örebro län har arbetet startat för att utforma en
handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa i samarbete med
övriga samhället.
Region Örebro län har under 2015 antagits som medlem i det nationella och
internationella nätverket för hälsofrämjande sjukvård. Medlemskapet berör regionens
samlade uppdrag och förutsätter aktiviteter och insatser med fokus på 4 fyra
perspektiv, ledning/styrning, befolkning, medarbetare och patient/vårdperspektiv. Till
stöd för generell kunskapsutveckling i befolkningen ska öppna föreläsningar
arrangeras med tema kopplade till levnadsvanor och dess betydelse för hälsa och
återhämtning. Medarbetarskapet ska stödjas av insatser för långsiktigt hållbara chefer
och ett hälsofrämjande ledarskap inom regionen. Vårdprocessen för rökfri operation
har utvalts för att representera direkta insatser med patientfokus.
5.1.1 Sprida kunskap för egen hälsokompetens
En viktig uppgift handlar om ett hälsofrämjande arbete där hälso- och sjukvården
behöver stödja alla länsinnevånare till att utveckla en egen hälsokompetens. Detta
innebär att alla behöver kunskap för att fatta goda beslut som leder till hälsa. Men det
handlar också om att människor även ges likvärdiga möjligheter till att fullfölja sina
beslut och att påverka sina livsvillkor. På individnivå har till exempel framtidstro,
trivsel och god sömn visat sig vara starka skyddsfaktorer för god hälsa.
Det hälsofrämjande arbetet sker i samverkan med myndigheter och kommuner samt
med idéburna organisationer. Hälso- och sjukvården har här en viktig roll, bland annat
som bärare av kunskap.
5.1.2 Goda levnadsvanor kan förebygga sjukdom
Socialstyrelsen har utarbetat nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
kopplat till levnadsvanor.
Riktlinjerna handlar om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja
förändring av levnadsvanorna såsom tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig
fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor bidrar mest till den
24 (160)
samlade sjukdomsbördan i Sverige och det är angeläget att hälso- och sjukvården
erbjuder åtgärder för att förändra beteendet gällande alla fyra levnadsvanorna.
Sambanden mellan levnadsvanor och sjukdomar blir allt tydligare och
uppmärksammas dessutom i många nationella riktlinjer för olika sjukdomstillstånd.
De flesta stora folksjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes, KOL
och depressioner kan förebyggas eller få ett mindre allvarligt förlopp genom att
människor utvecklar goda levnadsvanor. I de fall där någon redan drabbats av
sjukdom är goda levnadsvanor ofta en förutsättning för en god vård och behandling.
Förbättrade levnadsvanor underlättar läkprocesser och ökar ofta patientens
livskvalitet. Hälso- och sjukvården måste därför i högre utsträckning fokusera på att
förebygga sjukdom, som ett mycket viktigt komplement till de åtgärdande insatser
som görs i mötet med den som drabbats av sjukdom.
5.1.3 Levnadsrelaterad (o)hälsa
Risken att drabbas av någon eller flera av de stora folksjukdomarna minskar
väsentligt om man har en livsstil som gynnar hälsa och miljö. Bland folksjukdomarna
är hjärt- och kärlsjukdomar mer utbredda i Örebro län än bland befolkningen i
allmänhet.
Det är därför angeläget att hälso- och sjukvården systematiskt arbetar med
sjukdomsförebyggande åtgärder vad gäller levnadsvanor, diabetesbehandling och
förebyggande behandling av blodtryck, blodfetter och övervikt. Dessa insatser är inte
enbart hälso- och sjukvårdens ansvar utan måste, för att vara framgångsrika, ske i
samverkan med andra aktörer.
Till folksjukdomarna kan följande sjukdomar och sjukdomsgrupper räknas:
• Hjärt- och kärlsjukdomar
• Stroke
• Diabetes
• Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
• Cancer
• Rörelseorganens sjukdomar
• Psykisk ohälsa
• Demens
Hälso- och sjukvårdsverksamheterna har under de senaste åren haft i uppdrag att
utforma strategier för att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
arbetet. Uppdraget anknyter till regionens medlemskap i Hälsofrämjande sjukvård.
25 (160)
För många av ovanstående riskgrupper finns det specifika riktlinjer som också
uppmärksammar levnadsvanors betydelse för sjukdomsförloppet. Det innebär att det
hälsofrämjande perspektivet ska förstärkas i de programråd som kopplas till dessa
riktlinjer. Hälso- och sjukvårdens samverkansgrupp ska fortsätta uppdraget att stödja
implementering av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och
fokusera på kompetensstöd till vårdens insatser kopplat till riskgrupper.
En stor andel av insjuknandena i cancer skulle kunna förebyggas genom
livsstilsändringar. WHO bedömer att minst en tredjedel av all cancer orsakas av
riskfaktorer som går att åtgärda och att primärprevention erbjuder den mest
betydelsefulla möjligheten att minska den framtida sjukdomsbördan i cancer.
Region Örebro läns folkhälsoplan är inriktat på livsstilsfaktorer som kost, fysisk
aktivitet, rökning och alkohol. Dessa insatser är angelägna också för att förebygga
cancer. För cancer tillkommer dessutom vissa specifika förebyggande insatser, till
exempel vaccinering mot humant papillomvirus (HPV) liksom insatserna för att få
flera kvinnor att delta i mammografiscreening och gynekologisk cellprovtagning.
För många individer uppstår en anhopning av riskfaktorer för både sjukdom och
ohälsa. Det innebär att flera aktörer kan behöva samverka för att ge en
personcentrerad vård, där rekommendationer och insatser koordineras. Det gäller till
exempel för den som drabbas av psykisk ohälsa med påverkan på vardagsfungerandet.
Metabola syndromet är en sjukdomsbild som kännetecknas av ett antal riskfaktorer
för hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorerna kan sammanfattas med förhöjda
sockervärden, bukfetma, förhöjt blodtryck och kombinerad blodfettsrubbning. Det
metabola syndromet ökar risken för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2diabetes samt vanliga cancerformer. Livsstilsförändringar är grunden i att förebygga
eller behandla det metabola syndromet. Behandlingen syftar till att minska den
framtida risken för sjukdom genom att reducera olika riskfaktorer.
Andelen överviktiga människor har ökat kraftigt på flera håll i världen. Även i Örebro
län har personer mellan 18 och 79 år med övervikt och fetma ökat något under de
senaste tio åren. Övervikt är vanligare bland män och fetma vanligare bland kvinnor.
Den högsta andelen med goda kostvanor ses hos högutbildade kvinnor och den lägsta
andelen hos lågutbildade män.
5.1.4 Tobak, alkohol, narkotika, läkemedel, dopning och spelberoende
Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige. Fler kvinnor än män röker. När det
gäller snusning är förhållandet omvänt. Rökning ökar bland ungdomar, särskilt bland
flickor. De flesta rökare finns i grupper som har det svårast ekonomiskt och har
26 (160)
kortast utbildning. Rökning har ett direkt samband med ett fyrtiotal olika sjukdomar
varav många dödliga. Att arbeta mot tobaksbruk är ett kostnadseffektivt sätt för
samhället att förbättra folkhälsan och kan även ha en preventiv effekt mot andra
droger.
För att arbeta med att förebygga tobaksbruk och därmed förknippade sjukdomar krävs
ett brett arbete på flera plan.
Vi måste arbeta strategiskt både med hälsofrämjande arbete, så att ungdomar aldrig
börjar röka och snusa, och med ett riktat rök- och snusslutarstöd till personer som
redan börjat, framför allt mot riskgrupper. Rökavvänjning till personer som drabbats
av sjukdom är en självklar del av det medicinska omhändertagandet.
Region Örebro län har anslutit sig till opinionsbildningsprojektet Tobacco EndgameRökfritt Sverige 2025. Målet med att ansluta sig till projektet är att uppnå så god
hälsa som möjligt för regionens invånare, samt att begränsa undvikbar
rökningsrelaterad ohälsa och sjukdom till ett minimum. Rökning är betydligt
vanligare hos utsatta grupper. Därmed blir arbetet med att försöka minska frekvensen
av rökning också ett sätt att minska den ojämlika fördelningen av ohälsa i länets
befolkning.
Alkohol förorsakar stora folkhälsoproblem. Riskkonsumtion av alkohol kan medföra
medicinska skador och sociala problem av stor omfattning. Alkohol är en vanlig
bidragande orsak till våld, olyckor, sjukskrivning, sjukvård och förtidspensionering. I
Örebro län är andelen riskkonsumenter av alkohol relativt låg jämfört med riket. Trots
detta är det viktigt att inte slå sig till ro då det är viktigt att fortsätta följa upp andelen
riskkonsumenter av alkohol i alla åldrar med särskilt fokus på unga och medelålders
män och kvinnor.
Berusningsdrickandet drabbar inte enbart den som dricker utan även omgivningen.
Arbetet måste därför också inriktas mot områden där det inte ska förekomma alkohol
alls som till exempel i trafiken och under graviditeten.
Narkotika och dopningsmedel är förbjudna preparat vilket gör bruket av detta inte
bara till en folkhälsofråga, utan även till en kriminell och socialpolitisk fråga.
Tillgänglighet, attityder och motinsatser har betydelse för användandet.
Narkotikamissbruk drabbar färre personer än alkohol och tobak, men får allvarliga
konsekvenser för enskilda människor och deras omgivning.
Läkemedelsmissbruk har ofta sin grund i vårdinsatser där patienten utvecklat ett
beroende och en överkonsumtion av läkemedel vid smärttillstånd eller ångest och oro.
Förskrivningen har startat som en behandling och det finns en koppling till många
27 (160)
vårdaktörer i primärvård, specialistvård och smärtenheter. Beroendevården ska
erbjuda riktade insatser till vårdens aktörer för att stödja kunskapsutveckling inom
området. Insatser ska också utformas för att komplettera vården för dem med mer
komplex problematik, där till exempel utsättning medför svårare abstinens eller
kräver ersättningsläkemedel.
Hälso- och sjukvårdens beroendecentrum har utvecklat ett arbetssätt för att möta
personer som använder dopingpreparat och tar även emot patienter från andra län.
Område psykiatri har under åren 2013-2015 genomfört ett nationellt projekt med
uppdrag att fördjupa och ytterligare utveckla kunskaper inom området
dopingmissbruk. Intentionen bakom projektet är att etablera ett Nationellt
kunskapscentrum för dopingmissbruk i regionen med start år 2016.
Spelberoende räknas som ett psykiatriskt tillstånd på samma sätt som
alkoholberoende, läkemedelberoende och narkotikaberoende. Många insatser kan
erbjudas i samverkan med kommunen och över nätet. Rådgivning erbjuds via 1177
Vårdguiden och i primärvården. För den som utvecklat ett mer allvarligt tillstånd med
samtidig psykisk störning, ska specialiserade insatser kunna erbjudas inom
beroendevården.
5.1.5 Barn och ungas hälsa
Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland den bästa i världen. Det
gäller till exempel den låga spädbarnsdödligheten, den höga andelen ammade
spädbarn, den låga andelen barnolycksfall, den höga andelen vaccinerade barn och
den jämförelsevis låga andelen som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen.
Uppväxtvillkoren för barn och ungdomar är nära förknippade med deras hälsa och ett
väl fungerande föräldrastöd har stor betydelse. Familjens socioekonomiska situation
påverkar vilka hälsorisker barnet utsätts för under barndomen, den stimulans som
familjen kan erbjuda barnet och de resurser familjen har att för att stötta barnet.
Därför ska fortsatt hög kvalitet inom barn- och mödrahälsovården garanteras, stöd till
och samverkan med kommunernas familjecentraler ska fullföljas och utvecklas
ytterligare.
Undersökningen ”Liv & hälsa ung” 2014 visar att en majoritet av ungdomarna mår
bra och trivs i skolan. Andelen elever som väljer att inte dricka alkohol och att inte
röka har ökat under de senaste tio åren och antalet medlemmar i olika
nykterhetsförbund för ungdomar ökar stadigt. Även antalet riskkonsumenter av
alkohol minskar och åtta av tio elever tycker det är bra att narkotika är olagligt.
28 (160)
Men det finns liksom tidigare även i årets undersökning resultat som är oroande och
bör uppmärksammas. Bland annat är attityderna till narkotika allt mer liberala och det
råder en fortsatt hög psykisk ohälsa bland flickor. Även om merparten av ungdomarna
mår bra, känner sig en fjärdedel av flickorna och en tiondel av pojkarna i skolår nio
och år två på gymnasiet ofta nedstämda.
Med hjälp av resultaten i befolkningsundersökningarna studeras fortlöpande
sambandet mellan skyddsfaktorer, riskfaktorer och hälsa. Skyddsfaktorer minskar
sannolikheten för att ett visst problem ska uppkomma, medan riskfaktorer däremot
ökar risken. Starka skyddsfaktorer har visat sig vara positiv framtidstro, god sömn,
trivsel på arbetet eller i skolan, god ekonomi, att ha ett förvärvsarbete eller att ha
föräldrar som har ett arbete, att trivas och känna sig trygg i sitt bostadsområde samt
att ha tillgång till personligt stöd.
En modell har utarbetats för att säkerställa barn och ungas behov som anhörig till
svårt sjuka föräldrar. Att växa upp i en familj där en förälder har en
funktionsnedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell karakter innebär ofta ett
stort ansvar för barn och unga, som därmed tidigt får ta på sig en vuxen roll.
Detta kan öka risken för psykisk ohälsa bland barn och unga och skapa oro både för
förälderns hälsa och för den egna framtiden. Det är viktigt att Region Örebro län
tillsammans med länets kommuner fångar upp och uppmärksammar situationen för
barn och unga till föräldrar med funktionsnedsättning och erbjuder det stöd de
behöver under sin uppväxt.
Det är viktigt att snabbt få genomslag av detta i hela Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen, varför stor omsorg ska läggas på implementering och
genomförande av planen. Barnombud ska finnas på berörda enheter, vars uppdrag
beskrivs i en för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gemensamt utarbetad
uppdragsbeskrivning. Samtalsgrupper för barn och unga har utformats och webbsidor
har utvecklats genom användandet av befintlig spetskompetens inom Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen.
5.1.6 Psykisk ohälsa hos unga
Den psykiska ohälsan ökar i ungdomsgruppen. Det sker oavsett familjeförhållanden,
födelseland, arbetsmarknadsstatus eller föräldrarnas socioekonomiska status. De
sociala skillnaderna i hälsa visar sig öka, trots Sveriges folkhälsopolitiska mål att
minska dessa.
Flera nationella och internationella studier visar att psykisk ohälsa har blivit vanligare
bland ungdomar. I dag har ungdomar väsentligt sämre möjligheter att få ett
heltidsarbete efter grundskolan och gymnasiet jämfört med för tjugo år sedan, vilket
29 (160)
kan vara en orsak till sämre psykisk hälsa hos denna grupp. Här behövs
samhällsgemensamma insatser på flera plan, såväl på kort som på lång sikt. För att
möta denna grupp när det gäller Region Örebro läns uppdrag är det viktigt med en väl
fungerande barn- och ungdomshälsovård i länet. Länets ungdomsmottagningar har en
viktig roll i hälsoarbetet för ungdomar.
Ur ”Liv och hälsa ung” 2014 framkommer att ungdomar som identifierar sig som
hbtq-ungdomar i högre grad än andra upplever utanförskap, diskriminering och
ohälsa.
5.1.7 Den psykiska ohälsan ska minska
Ett riskområde som uppmärksammats utöver arbetet med levnadsvanor är den
negativa utvecklingen avseende upplevd psykisk ohälsa. Ökningen märks framför allt
bland barn och unga inklusive unga vuxna och bland äldre i åldersgruppen över 65 år.
De senaste åren märks en tendens till ökat antal självmord i Örebro län.
Denna utveckling måste brytas. Självmordstalet ska minska och vara bland de lägsta i
jämförelse med övriga landet. Här är det extra viktigt att öka insatserna för att minska
risken för suicid genom ökad kunskap om riskfaktorer för psykisk ohälsa kopplat till
lämpliga insatser.
Behovet av ökade insatser för individer med psykisk ohälsa och sjukdom har
uppmärksammats både nationellt och regionalt med prioriterade satsningar och
utvecklingsuppdrag under de senaste åren. För den som drabbas av psykisk ohälsa är
levnadsvanor, socioekonomiska faktorer och samtidig sjuklighet med olika typer av
kroppsliga tillstånd allvarliga riskfaktorer. Här krävs fortsatt arbete med att utveckla
väl fungerande samverkan inom sjukvården och med samhället för att förbättra
förutsättningen för de individer som drabbats och för att skapa en patientcentrerad
vård.
5.1.8 Äldres hälsa
Världens befolkning lever längre på grund av förbättrad näringstillförsel, medicinska
framgångar, bättre sanitära förhållanden, tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning
och bättre ekonomi. I Sverige ökar medellivslängden för både kvinnor och män.
Utvecklingen pekar mot att antalet år med funktionsnedsättningar, såsom
rörelsehinder och behov av stöd i det dagliga livet, inte minskar, medan äldre får allt
fler friska år dessförinnan.
Arbetet med metoder för att främja hälsa och förebygga sjukdomar hos äldre
uppmärksammas allt mer internationellt. Under 2012 introducerade WHO:s
Europakontor den första handlingsplanen för ett hälsosamt åldrande; ”Strategi och
handlingsplan för ett hälsosamt åldrande WHO 2012-2020”. I planen prioriteras
30 (160)
främjandet av fysisk aktivitet, fallskadeprevention, vaccinationer av äldre människor
och förebyggande av sjukhusinfektioner. Stöd bör ges till informell vård med fokus
på vård i hemmet och den geriatriska och gerontologiska kompetensen bland anställda
i vård och omsorg bör höjas.
God hälsa och livskvalitet hos äldre baseras på att man kan bevara en hög psykisk,
fysisk och social aktivitetsnivå. Risken att drabbas av sjukdom ökar ju äldre man blir
och därför är förebyggande och hälsofrämjande insatser särskilt viktiga för äldres
hälsa. För både psykisk och fysisk hälsa är rekreation, socialt stöd, boendemiljö,
fysisk aktivitet, mental hälsa och goda matvanor av mycket stor betydelse. Det är
också viktigt att framhålla att de äldres hälsa inte heller är jämlik, utan att den
påverkas av faktorer som ekonomi, kön och minoritetstillhörighet.
Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. Eftersom antalet äldre fortsätter
att öka kommer också antalet som skadas att öka. Hos äldre personer står olycksfallen
för omkring 75 procent av samtliga dödsfall till följd av skadehändelser.
Fallolyckor är den vanligaste yttre orsaken till skada i samtliga åldrar och dominerar
särskilt bland de äldre.
Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel
hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Ett ökat antal äldre i
befolkningen medför att antalet individer med flera samtidiga sjukdomar, multisjuka,
ökar och därmed ökar också behovet av insatser från hälso- och sjukvården. Antalet
multisjuka i Örebro län uppskattas till cirka 1 000 personer.
5.1.9 Hälsan hos utlandsfödda
Flera studier i Sverige har visat att hälsan hos utlandsfödda är sämre än hos
svenskfödda. Migreringen i sig påverkar hälsan genom hög stress och stora personliga
och socioekonomiska förluster men även svårigheter med språk och kommunikation.
Det pågående projektet med hälso- och kulturkommunikatörer erbjuder ett stöd till
såväl hälso- och sjukvårdens personal som till enskilda patienter och patientgrupper.
Stödet ska vara inriktat på att informera om behovet att delta i de hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatserna som erbjuds i form av mödrahälsovård och
barnhälsovård, screening för cancersjukdomar, vaccinationer, särskild lagstiftning
samt förmedling av kunskap om förlossningsvård och olika sjukvårdande
behandlingar.
Inriktningsmål
1. Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.
Indikator: Patienter som vårdats i Region Örebro län har tillfrågats om livsstil.
31 (160)
Följs via Nationella patientenkäten, vartannat år. Andel patienter som fått frågor
om livsstil skall förbättras jämfört med senast genomförda patientenkät.
Indikator: Etablering av forum för öppna föreläsningar med spridning över länet
med syfte att höja kunskapsnivån i befolkningen.
Följs via antal föreläsningar och spridning över länet och antal deltagare
Indikator: Den antagna rutinen för rökfri operation för patienter som röker
tillämpas inom berörda verksamheter.
Följs via antalet patienter som erbjudits stöd för rökstopp inför operation. Målet är
en ökning jämfört med 2015.
5.2
Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd
vård
Patienter i Region Örebro län ska erbjudas en vård som har hög kvalitet och uppfyller
kraven på en god vård. All vård ska ges utifrån den enskilda individens behov och
med ett gott personligt bemötande.
Arbetsformer behöver därför vidareutvecklas så att patienternas synpunkter,
erfarenheter och idéer fortlöpande tas till vara och används i det kliniska
förbättringsarbetet.
Från första januari 2015 stärktes patientens ställning genom den nya patientlagen. I
patientlagen tydliggörs att vårdgivaren ska ge alla patienter möjlighet till delaktighet i
den egna vården. Lagen förtydligar och utvidgar också kravet på information i
vårdens kontakt med patienten. Möjligheten att välja planerad öppenvård i andra
regioner/landsting utökas.
Enligt den nya patientlagen kommer patienten själv kunna välja vårdgivare och fritt
kunna röra sig mellan olika regioner/landsting. Det innebär att nya patienter kan
komma till Region Örebro län, men också att Örebro läns invånare kan välja att få
vård av någon annan vårdgivare som Region Örebro län bekostar. Patienter och
vårdgivare ska i en valsituation ha goda skäl att söka sig till Region Örebro län. Ett
större patientunderlag är positivt. Det ger ökade förutsättningar att fortsätta utveckla
en riktigt bra hälso- och sjukvård i Region Örebro län.
Strategin för att möta framtidens utmaningar är tydlig. Det handlar om att vara i
framkant både vad gäller medicinsk kvalitet, tillgänglighet och ett gott personligt
bemötande. Med det följer ett ökat fokus på kunskapsstöd, kompetensutveckling samt
kvalitets- och förbättringsarbete. Inom Region Örebro län finns en organisation för
utveckling av kunskapsstyrning. Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) tar
emot och omsätter kunskapsunderlag, bland annat i form av nationella riktlinjer,
32 (160)
rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Öppna
jämförelser, i praktisk sjukvård. Via Centrum för evidensbaserad medicin och
utvärdering av medicinsk metodik i Region Örebro län (CAMTÖ) finns även
verksamhetsnära stöd för att utveckla bland annat evidensbaserad medicin och
utvärdera befintliga och nya medicinska metoder.
För att möta förändringar i de nationella riktlinjerna tillförs extra resurser.
5.2.1 Samordnad förvaltning med patientens fokus
Sedan 2014 är en gemensam Hälso- och sjukvårdsförvaltning etablerad. Målet är att
skapa en högkvalitativ, jämlik och jämställd hälso- och sjukvård i rätt tid för hela
länets befolkning. Successivt byggs en sammanhållen organisation med en gemensam
ledning. Stora delar av arbetet handlar om att på olika sätt förbättra kvalitet och
tillgänglighet utifrån patientens fokus. Det är en strategi som grundas i att en ökad
kvalitet ger en bättre hälso- och sjukvård och god kostnadskontroll.
Utgångspunkten i utvecklingsarbetet är att bygga en jämlik och högkvalitativ vård i
hela länet, förstärka forskning och utbildning samt åstadkomma ett mer effektivt
utnyttjande av gemensamma resurser.
Utifrån utredningarna om närsjukvård och gemensam produktionsplanering behöver
Region Örebro län bygga en stabil och tillgänglig bassjukvård, för till exempel barn
och de mest sjuka äldre, som ofta är i behov av sjukvård, geografiskt nära patienterna.
Samtidigt som den geografiskt nära vården utvecklas behövs en fortsatt utveckling av
annan specialiserad vård. Det ska ske genom kvalitetsutveckling, kartläggning och
effektivisering av vårdkedjor samt koncentrering av viss vård till något av Region
Örebro läns tre sjukhus. Det innebär att samtliga tre sjukhus i länet kommer att ha en
viktig roll i framtida hälso- och sjukvård. Detta är omfattande förändringar av
traditionellt etablerade strukturer och arbetssätt, som kommer att kräva en väl avvägd
balans mellan de båda strategiska inriktningarna, men som också det ger
förutsättningar för ökad kvalitet och tillgänglighet.
I en utvecklad närsjukvård utgör primärvården basen för hälso- och sjukvården. Nära
samarbete mellan primärvård och somatisk och psykiatrisk specialiserad vård ger
närsjukvården den bredd som behövs för hög kvalitet och tillgänglighet för ofta
förekommande sjukdomstillstånd. I utvecklingen av närsjukvården är samverkan
mellan Region Örebro län och kommunerna i länet avgörande. Utgångspunkten är att
patienterna och medborgarna så lite som möjligt ska märka att vård och omsorg ges
av olika huvudmän. Här måste effektiva patientflöden fortsätta att utvecklas. Sedan
lång tid tillbaka finns en gemensam plattform etablerad för samverkan i vården av
främst de äldre.
33 (160)
5.2.2 Hjälpmedel för delaktighet i samhällslivet
Habilitering och hjälpmedel levererar personliga hjälpmedel till medborgare med syn, hörsel-, rörelse-, kommunikations- och kognitionshinder. Det finns förskrivare både
inom Region Örebro län och i länets kommuner som skickar in önskemål om
konsultationer utifrån bedömningar av patienters behov. Habilitering och hjälpmedel
gör behovsanalyser och utprovningar samt ger utbildning i att hantera hjälpmedlen
samt utvärdering av de uppsatta målen utifrån patientens behov.
Personliga hjälpmedel bidrar till att personer med funktionsnedsättning ska kunna
vara delaktiga i samhällslivet. En del av samhällsdeltagandet är att kommunicera med
omgivningen, att ta del av samhällsinformation och att uppehålla sysselsättning. För
personer med funktionsnedsättning innebär detta ofta ett behov av alternativa och
kompletterande kommunikationslösningar. Detta ställer krav på intern kompetens
samt tillgång till ny teknik som funktionella IT-verktyg och IT-tjänster.
För att ständigt utvecklas och erbjuda en effektivare verksamhet pågår en utbredd
omvärldsbevakning. Det handlar om att snabbt ta del av kunskap samt hitta och prova
nya hjälpmedel och arbetsmetoder. För att ytterligare effektivisera spridningen av nya
hjälpmedel samt öka kunskapen om sortimentet, är dialogen med
brukarorganisationer avgörande. Brukarorganisationerna har även stor påverkan på
utvecklingen av nya produkter och produktgrupper.
Utbildning kring sortiment till förskrivarna inom regionen och kommunerna är
ytterligare åtgärder som effektiviserar spridningen av hjälpmedel i samhället.
5.2.3 Psykiatrisk specialistvård
Verksamhetsområdet psykiatri har genomfört flera åtgärder för att erbjuda en
likvärdig kunskaps- och värdebaserad vård som tillgodoser patienters, närståendes
och samverkanspartners behov av psykiatrisk specialistvård.
Särskilt fokus har lagts på barn och unga med psykisk ohälsa och patienter med
omfattande insatsbehov kopplat till olika typer av psykisk sjukdom med
funktionsnedsättning. Efterfrågan på insatser i psykiatrin har ökat och ökningen
märks särskilt för barn och unga vuxna och individer med neuropsykiatriska tillstånd
som ADHD. Dessutom märks en ökning inom missbruksområdet. Här har särskilda
satsningar gjorts för att möta behovet och arbetsrutiner utarbetats för att säkra
vårdprocesser. Detta har bidragit till en positiv utveckling av tillgänglighet vid ny
vårdbegäran och start av behandling. I detta arbete har samverkan med primärvården,
kommunerna och brukarorganisationerna ökat förutsättningarna för att ge en god
vård.
34 (160)
En annan viktig förutsättning för att klara ett allt större uppdrag har varit den
omstrukturering som skett inom psykiatrins verksamhetsområde. Ledande i det
arbetet har varit att utifrån patientens behov skapa en likvärdig vård med fokus på
insatsnivå efter graden av komplexitet och täthet i kontakten. En närhetsprincip gäller
för en basal öppenvårdsnivå med hög geografisk tillgänglighet i länet i samverkan
med primärvård och kommunala aktörer. För patienter med behov av specifika
insatser erbjuds en mer koncentrerad vård, till exempel specialiserade mottagningar
eller heldygnsvård med akutmottagning eller slutenvård.
5.2.4 Högspecialiserad vård
Som ett av Sveriges sju universitetslandsting/regioner har Region Örebro län ett
tydligt uppdrag att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. Den högspecialiserade
vården utgör en mycket viktig del av Universitetssjukhuset Örebros vårduppdrag,
vilket borgar för att patienter i hela sjukvårdsregionen får tillgång till avancerad vård
av hög kvalitet.
Universitetssjukhuset Örebros konkurrenskraft inom den högspecialiserade vården
stärks genom att patienter och remittenter upplever att sjukhuset ger en tillgänglig
vård med gott bemötande och hög kvalitet och service till rätt kostnad.
Ett långsiktigt arbete, där fler verksamheter producerar högspecialiserad vård, är en
förutsättning för en fortsatt utveckling och medverkar till att stärka
universitetssjukhusets roll regionalt, nationellt och i vissa fall även internationellt.
Såsom varande en region med universitetssjukvård finns också behov att fortsätta att
utvecklas akademiskt genom att skapa goda samarbeten med Örebro universitet.
Region Örebro län befinner sig tillsammans med Örebro universitet i ett viktigt
uppbyggnadsskede av både forskning och utbildning, där det finns allt att vinna på att
stödja varandra i den gemensamma utvecklingen. Tillsammans kan Region Örebro
län och Örebro universitet utveckla den viktiga universitetssjukvården genom att
flytta fram kunskapsläget och utveckla ny och efterfrågad kompetens.
Universitetssjukvård har introducerats som ett centralt begrepp för en sjukvård,
oavsett vårdnivå eller profession, som karaktäriseras av en forsknings- och
evidensbaserad medicinsk verksamhet kopplat till en aktiv utbildningsmiljö.
Forskning och utbildning är därför nödvändigt för både den högspecialiserade vården
och bassjukvården. Det är viktigt att skapa ett utvecklingsklimat där forskningen
bidrar till effektiva lösningar och minskad ohälsa.
Som landets yngsta universitetslandsting/region är forskningsproduktionen lägre än
vid övriga universitetslandsting/ regioner och det finns ambitioner att satsa och
utveckla för att öka den kliniska forskningen. Den numera samlade
35 (160)
forskningsorganisationen står inför uppgiften att öka volymen på den kliniska
forskningen, med minst bibehållen kvalitet. Det kommer att kräva målmedvetna
satsningar av såväl forskare som ledning.
5.2.5 Samverkansnämnden
Uppsala-Örebro sjukvårdsregion består av de sju landstingen/regionerna i Uppsala
län, Södermanland, Värmland, Örebro län, Västmanland, Dalarna och Gävleborg,
med tillsammans drygt två miljoner invånare. Samverkan i sjukvårdsregionen syftar
till att ge dessa invånare en likvärdig hälso- och sjukvård, oavsett bostadsort.
Samverkan leds av Samverkansnämnden, ett politiskt organ där Region Örebro län
har ordförandeposten. Nämndens arbete går ut på att nå konsensus samt att ta fram
rekommendationer som de enskilda regionerna/landstingen ansvarar för att verkställa
på hemmaplan. Ett antal tjänstemanna- och professionella grupperingar arbetar på
uppdrag av nämnden. Dessutom finns i sjukvårdsregionen ett antal gemensamma
verksamheter, som Regionalt cancercentrum (RCC), Regionalt registercentrum,
Regionala forskningsrådet, Arbets- och miljömedicinska enheterna och
Hornhinnebanken. Från 2016 kommer dessutom CAMTÖ att få ett utvidgat uppdrag
som sjukvårdsregionens gemensamma HTA-enhet.
Samverkan i sjukvårdsregionen bygger på ett nytt samverkansavtal som gäller från 1
januari 2016. Det nya avtalet ger förutsättningar att utveckla och stärka samarbetet
och samverkan i det regionala hälso- och sjukvårdssamarbetet. Samverkansavtalet
omfattar även ett gemensamt avtal för den högspecialiserade vården inom
sjukvårdsregionen.
5.2.6 Handlingsplan för cancervård
De senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med 34 procent. Mest
anmärkningsvärd är ökningen av hudcancer. Varje år får nästan 60 000 personer
cancer i Sverige. Sextio procent av de som drabbas av cancer lever tio år efter
diagnos. I dag lever drygt 440 000 personer som har eller har haft en cancersjukdom.
Ett viktigt område inom cancervården är att alla patienter får tillgång till
kontaktsjuksköterska. Region Örebro län var tidigt ute med att införa
kontaktsjuksköterska inom prostata- och bröstcancervården och nu fortsätter
satsningen. En inventering under våren 2015 visade att det finns ca 40 sjuksköterskor
i Regionen som arbetar del- eller heltid som kontaktsjuksköterska.
Region Örebro län ska utveckla cancersjukvården med kravet att alla cancerpatienter
ska få tillgång till en kontaktsjuksköterska och erbjudas en individuell vårdplan,
inkluderande rehabiliteringsplan. Viktigt är också att patientmedverkan finns med i
36 (160)
vårdprocesser och att cancerrehabilitering ska ges efter behov under hela
vårdperioden.
Arbetet med nivåstrukturering av cancervården i länet ska fortsätta, vilket kommer att
innebära fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter mellan de tre sjukhusen. Januari
2015 koncentrerades operationer på grund av tjocktarmscancer till
Universitetssjukhuset. Även när det gäller regional och nationell nivåstrukturering
kommer Örebro län att beröras.
Ett första område där Universitetssjukhuset Örebro får ett riksuppdrag är vård av
peniscancer, där sjukhuset blir en av två enheter i landet som kommer att utföra
kirurgiska insatser. Under hösten 2015 tas beslut om regional nivåstrukturering inom
urologisk och gynekologisk cancer, och under 2016 kommer flera diagnosområden att
bli föremål för regional nivåstrukturering.
Den regionala cancerplanen för Uppsala-Örebroregionen som antogs av
Samverkansnämnden i oktober 2014 innebär att alla regioner/landsting ska upprätta
handlingsplaner som beskriver hur arbetet ska ske för att uppnå målen i den regionala
planen. Den handlingsplan som sedan tidigare fanns i Region Örebro län har
uppdaterats. Centrala områden i planen är patientens ställning, nivåstrukturering av
cancervården, kompetensförsörjning, forskningssamordning samt prevention och tidig
diagnostik. En kraftig fokusering på att korta ledtiderna för utredning och
behandlingsstart för alla patienter med misstanke om cancer, kommer att ske som en
del av cancerplanen under de närmaste åren.
I Region Örebro läns handlingsplan för genomförande av den regionala cancerplanen
intar arbetet med standardiserade vårdförlopp för snabbare diagnostik och
behandlingsstart vid välgrundad misstanke om cancer en central position. Under
våren 2015 har ett processinriktat arbete kring de första fem pilotdiagnoserna gjorts,
och under hösten 2015 har det nya arbetssättet implementerats i regionen. Under 2016
kommer ytterligare ett tiotal diagnoser införas som standardiserade vårdförlopp.
5.2.7 Palliativ vård
En god palliativ vård utgår från den enskilda personens behov, men omfattar även
närståendes behov. En del kriterier kan ses som generella för en god palliativ vård,
men ha en högst individuell laddning. Det kan handla om symtomlindring,
självbestämmande, upprätthållande av viktiga sociala relationer och att bli sedd,
lyssnad till och respekterad. I flera vårdvetenskapliga studier beskrivs ett högt
prioriterat värde att kunna delta i vardagslivet så länge som möjligt. En av de
viktigaste uppgifterna för vården är att underlätta för den som ska dö och dennes
närstående så att de, utifrån sina önskemål, ska kunna leva den återstående tid de har
tillsammans på ett så bra sätt som möjligt.
37 (160)
Region Örebro län ska säkerställa tillgången till en god och jämlik palliativ vård.
Stora delar av den palliativa vården sker i samverkan mellan sjukhusen, primärvården
och länets kommuner. Sjukhusen svarar för den specialiserade palliativa vården och
primärvården för den allmänna palliativa vården. Organisationen av den palliativa
vården är beroende av lokala förutsättningar inom såväl regionen som i kommunerna.
Det gör att organisationen av den palliativa vården inte ser lika ut i olika delar av
länet.
Övergripande mål
• Hälso- och sjukvården är kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd.
Hälso- och sjukvården inom Region Örebro län ska bedrivas så att den uppfyller
kraven på en god vård. Vården ska vara kunskapsbaserad, ändamålsenlig, tillgänglig,
patientfokuserad, patientsäker, jämlik, jämställd, effektiv och samordnad.
Verksamheterna bör därför fokusera på insatser för kunskapsstöd,
kompetensutveckling samt flödes- och kvalitetsarbete, där bemötande, delaktighet och
inflytande stärks. Implementeringsprocessen, utifrån till exempel nationella
kunskapsunderlag, fokuseras genom Rådet för Medicinsk Kunskapsstyrning (RMK).
5.2.8 Patientsäker vård
Socialstyrelsen räknar med att drygt 100 000 patienter per år i Sverige drabbas av en
undvikbar vårdskada. Därför är det av stor vikt att sjukvården arbetar genom
systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete så att alla undvikbara vårdskador
förhindras. Antalet gjorda avvikelserapporter ger en uppfattning om organisationens
medvetenhet men är i sig ingen stark indikator på att vården blir mer patientsäker.
Målsättningen är noll vårdskador och genom aktiviteter inom valda områden ska
aktiva insatser genomföras för att nå målet ”Ingen patient ska skadas eller avlida av
undvikbara orsaker i samband med vård och behandling”. Mätning av aktiva insatser
är mer svårberäknad än beräkning av antalet avvikelser. Här kan det göras en
kvalitativ men inte fullt kvantitativ bedömning.
Patientsäkerhetsarbetet inom Region Örebro län sammanfattas i en årlig
Patientsäkerhetsberättelse. Av denna framgår hur förvaltningarna systematiskt arbetar
för att minimera patientsäkerhetsrisker, exempelvis genom risk- och händelseanalyser
samt strukturerad journalgranskning.
En viktig del av patientsäkerhetsarbetet är att ta lärdom av patientens och närståendes
erfarenheter samt de skador som anmäls till Patientförsäkringen LÖF, rapporter och
återkoppling från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt de händelser som blir
föremål för Patientnämndens arbete.
38 (160)
Inriktningsmål
2. Vården är patientsäker
Indikator: Samtliga verksamheter har ett arbetssätt som stödjer införande av ny
kunskap och evidens.
Följs via nationellt fastställda målvärden för berörda verksamheter. De ska
uppvisa närmande eller resultat i paritet med fastställda målvärdet.
Indikator: Alla konkreta gemomförda åtgärder utifrån avvikelserapporter,
händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna.
Följs via antalet avikelserapporter samt kommunicerade åtgärder vid allvarliga
avvikelser, händelseanalys, riskanalys. De ska öka under perioden 2016-2017.
5.2.9 Jämlik och jämställd vård
Av länets befolkningsundersökningar framgår att hälsan varierar beroende på kön,
boende, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Hälsan är ojämlikt fördelad såväl
mellan kommunerna i länet som inom kommunerna. Exempel på könsbetingade
skillnader är att flickor och kvinnor upplever sin hälsa något sämre och har lägre
psykiskt välbefinnande än pojkar respektive män. Samtidigt har män en något lägre
medellivslängd, och det är betydligt fler män än kvinnor som tar sitt eget liv. Det
finns även stora skillnader i hälsa, till exempel vad gäller utbildningsnivå, position på
arbetsmarknaden, etnisk tillhörighet och sexuell läggning.
Alla, oavsett kön, ålder eller minoritetstillhörighet, ska ha tillgång till likvärdiga
insatser i vården. Det innebär att samtliga verksamheter ständigt måste beakta hur
patienter och deras anhöriga bemöts. All personal ska vara öppen och lyhörd för
patienters och anhörigas verkliga behov och inte vara styrd av förutfattade meningar
om vad de kan tänkas behöva.
En viktig jämställdhetsfråga är våld i nära relationer. Det krävs flera olika insatser för
att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Kvinnor och män,
flickor och pojkar, ska ha lika rätt till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna
leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att nå det målet måste
förebyggande arbete och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och
konstaterade utövare av våldet stärkas, utvecklas och samordnas med skydd, stöd och
hjälp till utsatta.
Dessa ska erbjudas ett gott och korrekt omhändertagande. Insatserna för att bekämpa
våldet måste ta sin utgångspunkt i ett rättsligt, socialt, ekonomiskt och hälsorelaterat
perspektiv, samt ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Med anledning av
detta har en överenskommelse om samverkan tecknats mellan centrala aktörer i länet.
39 (160)
5.2.10 Patientfokuserad vård
All vård ska ges utifrån den enskilda individens behov och med god kvalitet och gott
bemötande. Den regionala strategin för patientcentrerad vård ska tas till vara och
ligga till grund för det kliniska förbättringsarbetet.
Från 2015 stärktes patientens ställning genom den nya patientlagen. I Patientlagen
tydliggörs att vårdgivaren ska ge alla patienter möjlighet till delaktighet i den egna
vården. Möjligheten att välja planerad öppenvård i andra regioner/ landsting utökas.
Lagen förtydligar och utvidgar också kravet på information i vårdens kontakt med
patienten.
Kravet på remiss till specialistmottagningar försvinner när egen vårdbegäran införs
från 2016.
För att inhämta patienters och närståendes synpunkter finns Patientforum och
Patientcentrum. Ett arbete pågår för att möjliggöra att synpunkter och klagomål kan
inhämtas via webben. En viktig del i utvecklingen av patientfokuserad vård är
återkoppling av de synpunkter och händelser som framförs till Region Örebro län.
Region Örebro län utvecklar cancersjukvården med kravet att alla cancerpatienter ska
få tillgång till en kontaktsjuksköterska och erbjudas en individuell vårdplan,
inkluderande rehabiliteringsplan.
Hälso- och sjukvården drivs och utvecklas av chefer och medarbetare med hög
yrkeskompetens. För att vård och behandling ska utföras på ett korrekt och säkert sätt
krävs både teoretisk och praktisk kompetensutveckling. Praktiska kunskaper kräver
kontinuerlig träning av olika färdigheter som krävs i patientarbetet. Alla
personalkategorier behöver också upprätthålla och utveckla sin kompetens genom att
följa det aktuella kunskapsläget och tillämpa bästa möjliga evidens. Det är i
kombinationen av hög teoretisk kunskap, följsamhet till riktlinjer och rutiner, goda
praktiska färdigheter som verksamheten uppnår en sammantaget hög klinisk
kompetens.
Inriktningsmål
3. Vården är patientcentrerad
Indikator: Region Örebro län ska vara en av de regioner/landsting i landet som
har högst patientnöjdhet gällande delaktighet, information och tillgänglighet till
hälso- och sjukvård. Följs via Nationell patientenkät. Trenden för patientnöjdhet
skall vara positiv. Resultat erhålls vartannat år inklusive 2016.
Indikator: Mobila enheter ökar tillgängligheten till vården. Antal besök till mobila
enheter ökar 2016 jämfört med 2015.
40 (160)
5.2.11 Effektiv hälso- och sjukvård
Med effektiv hälso- och sjukvård avses att befintliga resurser utnyttjas på bästa sätt
för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå uppsatta kvalitets- och tillgänglighetsmål.
Hälso- och sjukvården i Region Örebro län ska följa nationellt fastställda riktlinjer.
En samlad hälso- och sjukvårdsförvaltning ger goda möjligheter till att med regionens
samlade resurser öka vårdkvaliteten och bedriva en sjukvård, som inte begränsas av
organisationsgränser.
Ett exempel på förbättring är att sjukhusen, psykiatrin och primärvården i högre
utsträckning samordnat ska ta ett helhetsansvar för vanliga vårdinsatser som patienten
behöver ofta och nära, så kallad närsjukvård. Verksamheterna i närsjukvården har
tillsammans med länets kommuner det gemensamma uppdraget att ge en
ändamålsenlig, högkvalitativ och tillgänglig vård i patientens närhet. Detta kräver
goda och effektiva patientflöden som levererar bästa möjliga vård utan onödig väntan
för patienten.
En viktig del i att öka effektivitet och kvalitet är koncentration av vårdåtgärder inom
den specialiserade vården så att den enhet som gör vårdåtgärden får erfarenhet och
har möjlighet att finslipa och förbättra sina processer.
Det är viktigt att se alla de tre sjukhusen samt Capio läkargruppen, som arbetar med
regionfinansierad vård, som en samlad produktionsapparat med en gemensam
produktionsplanering och effektivast möjliga resursutnyttjande.
Med den vårdplatsproblematik som har rått under det senaste året behöver även
vårdformer och vårdtider ses över så att alla sjukhus arbetar på effektivast möjliga
sätt. För att bäst kunna tillvarata patientens egna resurser till rehabilitering behöver
sjukvården utvecklas och även kunna följa patienten till dennes hemmiljö. Detta kan
även leda till en effektiviserad sjukvård eftersom det avlastar vårdplatsutnyttjandet.
Det finns olika sätt att komma i kontakt med primärvården; via 1177 Vårdguiden, via
telefon eller via besök till någon av primärvårdens olika professioner. Primärvårdens
största tillgänglighetsproblematik är tider till läkarbesök. Det är därför viktigt att tider
till läkarbesök ägnas åt de konsultationer/åtgärder som endast läkarprofessionen kan
utföra. Redan idag finns åtgärder som utförs av andra professioner, t ex
blodtrycksmottagning, men det finns troligen fler åtgärder som kan avlasta
läkarbesöken. De vanligaste kontaktorsakerna och processerna för dessa behöver gås
igenom för att analysera när en annan profession kan utgöra första kontakt.
En effektiv sjukvård är en förutsättning för en tillgänglig sjukvård och för att
sjukvårdens resurser ska tillvaratas på bästa sätt.
41 (160)
5.2.12 Hög kvalitet
Effektiv vård betyder även att hälso- och sjukvården ska hålla hög kvalitet i
förhållande till de resurser som används. Exempelvis kan nya behandlingsmetoder
med väsentlig inverkan på sjukdomsförlopp medföra ökade läkemedelskostnader eller
användning av dyra metoder, men samtidigt stora vinster för patienter och samhälle.
Produktivitet handlar om kvantitet. All produktion måste kombineras med hög
kvalitet för att uppnå bästa möjliga effektivitet. Hälso- och sjukvården inom Region
Örebro län ska utvecklas mot hög kvalitet där patienten erbjuds rätt insats i rätt tid.
Inriktningsmål
4. Vården är effektiv med fokus på hög kvalitet.
Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdkedjor skapas ökat värde för
hälso- och sjukvårdens patienter.
Följs via respektive område inom den specialiserade vården, vilka ska ha minst en
kartlagd vårdkedja med definierade mätetal som sträcker sig över flera
verksamhetsgränser vid utgången av 2016.
5.2.13 Tillgänglighet
Tillgänglighet är en mycket viktig kvalitetsfråga för hälso- och sjukvården, och som
är beroende av hög effektivitet. Det är viktigt att hela kedjan från första kontakt till
rätt vård i rätt tid fungerar väl, så att patienten utifrån sina personliga förutsättningar
har lätt att nå vården. Utveckling av e-tjänster förenklar kontaktvägar och underlättar
uträttande av olika typer av ärenden via internet. Men hälso- och sjukvården måste
också intensifiera arbetet för att åstadkomma enkla och trygga vägar till personlig
kontakt och korta väntetider till såväl besök, undersökningar som till olika
behandlingar.
Den nationella vårdgarantin sätter gränser för acceptabel väntetid till olika
vårdåtgärder. Patienten ska ha rätt att samma dag få kontakt med primärvården och,
om behov finns, erbjudas ett läkarbesök inom 7 dagar. Till besök och åtgärder inom
den specialiserade vården är längsta väntetid enligt vårdgarantin 90 dagar vardera. För
barn- och ungdomspsykiatrin gäller bedömning inom högst 30 dagar, och därefter
beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. För planerade
återbesök finns inga regler i den nationella vårdgarantin.
Särskild vikt måste fästas vid eventuella undanträngningseffekter så att återbesök vid
kronisk sjukdom inte får stå tillbaka för nybesök för mindre allvarliga tillstånd. Ett
annat fokus för åtgärder är ingrepp där behovet överskrider nuvarande kapacitet.
42 (160)
Region Örebro län följer kontinuerligt upp väntetider till nybesök och behandling
samt även för återbesök och väntetider på akutmottagningarna. Primärvårdens
väntetider rapporteras varje månad enligt Krav- och kvalitetsboken.
Inriktningsmål
5. Vården är tillgänglig och ska ges efter behov.
Indikator: Tillgängligheten till vården ska öka 2016 jämfört med 2015.
Följs via andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt
operation/behandling inom 60 dagar. Värdena ska ständigt förbättras under 2016
jämfört med motsvarande månader 2015 och antalet väntande > 60 dagar vid
årets slut minst halveras jämfört med årslutet 2015.
Följs via telefontillgängligheten och tillgängligheten till första läkarbesök inom
primärvården. Ökning ska ske under 2016 jämfört med motsvarande månader
2015 och tillgängligheten skall vara minst 90 procent vid årets slut. Variationen
mellan vårdcentralernas resultat skall minska jämfört med 2015.
Indikator: Under 2016 införs standardiserat vårdförlopp för cancer för ytterligare
10 diagnoser.
5.2.14 Högspecialiserad vård
Den högspecialiserade vården är en fundamental del av universitetssjukhusets
uppdrag, som också bidrar till hög regional attraktivitet och utvecklingskraft. Värdet
av den högspecialiserade vården uppgår under de senaste åren till ca 600 mnkr per år,
och upp emot ett tusental tjänster med mycket hög kompetensprofil är direkt eller
indirekt beroende av Universitetssjukhuset Örebros uppdrag att producera
högspecialiserad vård. Med god kvalitet, närhet och god tillgänglighet bidrar den
högspecialiserade vården i Region Örebro län till en mycket god vård för länets och
sjukvårdsregionens invånare. Den högspecialiserade vården är av naturliga skäl
koncentrerad till Universitetssjukhuset Örebro, men den nya förvaltningen möjliggör
en geografisk spridning av universitetssjukvård/högspecialiserad vård, såsom i
skapandet av ett venöst centrum i Karlskoga.
Universitetssjukhuset Örebro ska ses som en självklar regional och nationell
samarbetspartner inom den högspecialiserade vården. I årets
kundrelationsundersökning i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion får
Universitetssjukhuset Örebro högsta betyg av remittenterna vad gäller kvalitet,
kompetens, bemötande och samarbete. För det framtida arbetet är det viktigt att
bevara dessa goda resultat, samtidigt som utvecklingen av samverkan med
angränsande län blir helt avgörande för den högspecialiserade vårdens utveckling.
Den statliga utredningen av den högspecialiserade vården har i november 2015
redovisat sitt betänkande, där volym och resultat har en framträdande roll. För Region
Örebro län är det då viktigt att framhålla kvalitetsmått som indikator för var och hur
43 (160)
behandlingsmetoder ska koncentreras till färre centra i Sverige. Det är också viktigt
att framhålla att universitetssjukvård förutsätter högspecialiserad vård som en
integrerad del av verksamheten.
Utifrån målsättningen att värdet av den högspecialiserade vården ska öka, förutsätts
en fortsatt utveckling med hög kvalitet och tillgänglighet, god kostnadskontroll,
utveckling och utvärdering av nya metoder samt kompetens- och
forskningssamarbeten med remitterande sjukhus. I det längre perspektivet blir den
nationella regionfrågan och implementeringen av högspecialistutredningen avgörande
för utvecklingen.
Inriktningsmål
6. Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig
Indikator: Den högspecialiserade vården utvecklas jämfört med 2015.
Följs via uppföljning av den sålda vården som ska öka 2016 jämfört med 2015
samt nyetablering av högspecialiserade verksamheter under 2016.
5.3
Forskning och Utbildning
Övergripande mål
• Regionen bedriver och stödjer klinisk patientnära forskning i syfte att ge bästa
möjliga förutsättningar för medborgarnas hälsa, vård och omsorg. Regionen
samverkar med Örebro universitet avseende såväl forskning som akademisk
utbildning.
5.3.1 Forskning och klinisk utveckling
Klinisk patientnära forskning är nödvändig för att bedriva och utveckla såväl
högspecialiserad sjukvård som bassjukvård och sjukdomsförebyggande insatser.
Klinisk patientnära forskning skapar dessutom förutsättningar för medicinska
innovationer och möjligheter till regional utveckling. En forskningsanknytning av
universitetsutbildningar är också en förutsättning för god utbildningskvalitet.
Forskningsverksamheten inom Region Örebro län är väletablerad och, i samverkan
med Örebro universitet, under stark utveckling. Genom den gemensamma satsningen
på att etablera läkarutbildning vid lärosätet tillkommer också nya möjligheter och
utmaningar. I och med att Region Örebro län från och med 2015 är en avtalspart i det
nationella ALF, avtalet för statlig finansiering av forskning knuten till
läkarutbildningen, har resurserna för klinisk forskning och utbildning ytterligare
stärkts. I ett regionalt samverkansavtal har Region Örebro län och Örebro universitet
skapat en organisatorisk struktur, som är under uppbyggnad, för fördjupad samverkan
på såväl strategisk som operativ nivå.
44 (160)
5.3.2 Utveckling av universitetssjukvården
Region Örebro län har ett särskilt uppdrag att bedriva universitetssjukvård. I
uppdraget ska högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas för att utveckla såväl
det medicinska vetenskapsområdet som hälso- och sjukvården.
Regionens engagemang i universitetssjukvård är också ett medel för att långsiktigt
säkra den kompetens som den kliniska verksamheten är beroende av.
Tandvårdens forsknings- och utbildningsverksamhet är i sig inte inkluderad i ALFavtalets universitetsjukvårdsbegrepp, men bidrar fullt ut till den vetenskapliga
utvärderingen av regionens forskning och ger också en ytterligare bredd till såväl
regionens som universitets forskning samt stärker utvecklingen av
universitetssjukvård i strategiska nischer.
Det är utifrån universitetssjukvårdens och den kliniska forskningens kvalitet som
landets universitetslandsting/regioner kommer att granskas och finansieras i de
fortsatta ALF-avtalen. För att framgångsrikt säkra en fortsatt positiv utveckling av
universitetssjukvården krävs en målmedveten satsning på att stärka
forskningskompetens, öka forskningsvolymer med hög vetenskaplig kvalitet samt att
vidareutveckla undervisningskvalitet. Hälso- och sjukvården i Region Örebro län
behöver därför i stora delar av verksamheterna, på ett bredare plan, erbjuda
akademiska miljöer på universitetsjukvårdsnivå.
Universitetsjukvård är ett brett begrepp som bland annat också innefattar samverkan
med patientföreträdare, internationalisering samt utveckling av ett innovationsklimat.
En fortsatt god samverkan med farmakaindustrin inom ramen för kliniska prövningar
för att erbjuda god vård i utvecklingsfronten, är också viktigt och ingår i den
nationella satsningen för samordning av kliniska studier.
5.3.3 Evidensbasering av universitetssjukvården
Universitetssjukvård innebär också att evidensbaserad hälso- och sjukvård ska
utvecklas genom fortlöpande utvärdering av egna och andras forskningsresultat,
omsätta dessa till praktisk vård och kontinuerligt utvärdera etablerade och nya
metoder. Universitetssjukvården kan därmed innefatta såväl universitetssjukhusets
avancerade och investeringstunga högspecialiserade vård som regionens bassjukvård.
För att utveckla universitetssjukvården behöver därför arbetet med evidensbasering
fördjupas och breddas.
En nära samverkan med CAMTÖ är därför en grundförutsättning för regionens
universitetssjukvård.
45 (160)
5.3.4 Ökad extern forskningsfinansiering
Forskningens möjligheter att erhålla extern finansiering måste stärkas. Regionala
forskningsrådet, särskilda medel för klinisk behandlingsforskning samt nationella
fonder och Vetenskapsrådet är forskningsfinansiärer av strategisk betydelse. Här
krävs att fler forskare är aktiva i att, med högkvalitativa ansökningar om anslag,
möjliggöra en ökad extern finansiering.
En nära samverkan med Örebro universitet, som i många fall också är den naturliga
organisatoriska hemvisten för sådana ansökningar, är naturlig. Detta ses som
avgörande för fortsatt akademisk utveckling och konkurrenskraft i Region Örebro län.
5.3.5 Utbildning – en förutsättning för fortsatt utveckling
Hög kvalitet, adekvat volym och bredd på all akademisk vårdutbildning är en
förutsättning för att långsiktigt säkra en kunskapsstyrd, högkvalitativ och jämlik vård
för regionens medborgare.
Nära samverkan med Örebro universitet för att vidareutveckla forskningsanknytning
och utbildningskvalitet av alla utbildningar, är prioriterat. Den verksamhetsförlagda
utbildningens (VFU) omfattning och innehåll regleras i avtal med Örebro universitet
och andra hög-skolor. I Region Örebro län genomförs under ett år cirka 14 000 så
kallade VFU-veckor. En välfungerande och pedagogiskt kvalitetssäkrad
verksamhetsförlagd utbildning är en viktig del av denna samverkan. Region Örebro
län har etablerat ett utbildningscentrum för att i samverkan med Örebro universitet
ansvara för dessa frågor.
Att handleda studenter och praktikanter är en naturlig del i uppdraget som anställd i
Region Örebro län. Utbildningsuppdraget är därför en naturlig och integrerad del i
verksamhetsuppdraget. Utbildning av AT-läkare och ST-läkare i Region Örebro län är
en strategisk åtgärd för att på lång sikt säkerställa kompetensförsörjningen av dessa
yrkeskategorier. Inom hälso- och sjukvårdens verksamheter finns idag cirka 80 ATläkare (rekrytering cirka 40 AT-läkare per år) under utbildning och cirka 250 STläkare. En målsättning är att antalet AT-läkare samt ST-läkare inom primärvården
ökar.
Inriktningsmål
7. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ
Indikator: I Region Örebro län ska universitetssjukvård implementeras och
utvecklas.
Universitetssjukvårdsenheter ska utses under 2016.
Indikator: Det medicinska vetenskapsområdet i Region Örebro län fortsätter att
stärkas.
46 (160)
Följs via antalet vetenskapliga publikationer och ökad vetenskaplig kvalitet enligt
vetenskapsrådet modell för utvärdering av klinisk forskning jämfört med 2015,
antal publikationer (400 per år), antaldisputationer (15 per år), antal
docentkompetenta medarbetare (60 st) samt extern finansiering (35 miljoner
kronor per år).
Indikator: Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats
jämfört med 2015.
Följs via utfall inom AT-rankning som ska förbättras jämfört med föregående år.
VFU studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål
(målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering
(målnivå 80 procent).
5.4
Uppdrag inom hälso- och sjukvård
18. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att ta fram riktlinjer
för registrering av hälsofrämjande åtgärder såsom erbjudande av stöd för
rökstopp. Gäller såväl hur inregistrering av data skall ske som hur detta skall
kopplas till utdata/uppföljning med hänsynstagande till nationellt framtagna
riktlinjer.
6. Regionstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med andra aktörer utarbeta en
handlingsplan för att minska andelen rökare inom länet.
7. Regionstyrelsen får i uppdrag att förlänga länets folkhälsoplan ”En god och
jämlik hälsa i Örebro län”.
19. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att i samverkan med
aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att öka
kvinnors deltagande i mammografiundersökningar och gynekologisk
hälsokontroll.
20. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att i samverkan med
aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att förbättra
tillgängligheten inom regionen för barn och unga med behov av utredning på
grund av misstänkt dyslexi. Syftet är även att öka flödet och förbättra
effektiviteten i vårdprocessen samt undanröja övriga eventuella hinder för att
tillgodose dessa barn och ungas behov av insatser från hälso- och sjukvården.
47 (160)
21. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att fortsätta att
utveckla identifierade vårdkedjor så att de har fastställda målvärden för att följa
patientens väg genom vårdkedjan.
22. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att inom respektive
område inom den specialiserade vården, ta fram minst en kartlagd vårdkedja med
definierade mätetal som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången
av 2016.
23. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra
uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende
konkreta åtgärder som ökar tillgänglighet inom hälso- och sjukvården.
24. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra
uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende
konkreta åtgärder som ökar patientsäkerheten.
25. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra
uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en
plan för hur verksamheterna mer kan genomsyras av ett hälsoperspektiv.
8. Regionstyrelsen får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för
verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan som redovisar hur
Region Örebro län tillsammans med kommunerna kan utveckla en sammanhållen
vård och omsorg av de mest sjuka äldre.
48 (160)
6.
Tandvård
6.1
Region Örebro läns ansvar
Region Örebro län ska erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom Örebro
län och även de som stadigvarande vistas inom länet. Även i övrigt ska Region
Örebro län verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Tandvårdslagen beskriver
Region Örebro läns ansvar för tandvård.
Planering av tandvård ska ske med utgångspunkt från befolkningens behov. Det ska
finnas tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser och
att patientgrupper med behov av särskilt stöd erbjuds tandvård. I planeringen ingår
även den tandvård som erbjuds av annan vårdgivare än Region Örebro län.
Samverkan sker med samhällsorgan, organisationer och enskilda vid planeringen och
utvecklingen av tandvård samt även samverkan i tandvårdsfrågor som berör flera
landsting/regioner.
Den tandvård som Region Örebro län bedriver kallas folktandvård. Region Örebro län
har ett särskilt ansvar att alla barn och ungdomar, till och med det år de fyller 19 år,
får en avgiftsfri, regelbunden och fullständig tandvård. Alla barn och ungdomar har
från och med två års ålder möjlighet att välja vårdgivare, Folktandvården eller privat
vårdgivare, för den regelbundna tandvården. Region Örebro län har även ett särskilt
ansvar att erbjuda specialisttandvård för barn, ungdomar och vuxna. Den bedrivs vid
Folktandvårdens specialistkliniker. Där finns samtliga tandvårdens specialiteter
representerade, förutom käkkirurgi som finns i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
De särskilda tandvårdsstöd, som är riktade till vuxna med särskilda behov, är också
Region Örebro läns ansvar och som bland annat innebär att ge ekonomiskt stöd för
tandvård.
6.1.1 Förändrad demografi
Demografin förändras, i de flesta kommunerna i länet minskar befolkningen och
åldersstrukturen får en större tyngdpunkt mot äldre. Vårdutbudet ska planeras och
anpassas till befolkningens nuvarande och kommande demografi, krav och behov. I
syfte att främja tandhälsans utveckling allokeras resurserna efter behovet i hela
Örebro län.
6.1.2 Jämlik tandvård och tandhälsa
Sverige har generellt en hög välfärd och en god tandhälsa samtidigt som det finns
sociala skillnader. För att erbjuda alla invånare bästa möjliga tandvård behövs krafttag
för att öka jämlikheten och jämställdheten i samhället. En låg utbildningsnivå och
brist på arbete är riskfaktorer för sämre tandhälsa och en kombination av svag
49 (160)
ekonomi och andra faktorer, såsom funktionsnedsättning eller minoritetsbakgrund,
ökar hälsoriskerna ytterligare. Det är viktigt i mötet med invånarna att ha en
multikulturell kompetens och förståelse.
6.1.3 Folktandvårdens särskilda ansvar
Folktandvården har ett särskilt uppdrag och ansvar enligt tandvårdslagen.
Tandvårdsbehandling ska ges till de barn som inte valt vårdgivare och se till att alla
barn kan få regelbunden och fullständig vård, även de som av olika skäl primärt
uteblir från behandling.
På samma sätt har Folktandvården ett särskilt ansvar att erbjuda tandvård för personer
som har ett särskilt tandvårdsstöd som inte väljer behandlare eller har annan
behandlare.
Det särskilda ansvaret för specialisttandvården innebär att en god tandvård som är
tillgänglig ska erbjudas alla patienter som remitteras och inte kan få vården hos
allmäntandläkare.
Folktandvården har ansvar att erbjuda en god tandvård till vuxna patienter som söker
allmäntandvård i Folktandvården.
Slutligen har Folktandvården ett ansvar för att alla som söker tandvård på grund av
akuta besvär erhåller behandling inom rimlig tid.
6.1.4 Prioriterade områden för tandvård
Barn i socioekonomiskt svaga områden har en sämre munhälsa med ett mindre
utnyttjande av tandvård. Särskilda insatser ska även i fortsättningen riktas till dessa
individer och ytterligare förstärkas. Arbetet för att få alla barn att komma till
tandvårdsbehandling ska hålla fortsatt hög nivå.
Munhälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt
välbefinnande med upplevda och fullgoda funktioner i relation till individens
förutsättningar samt frånvaro av sjukdom i munnen. Av munsjukdomarna är karies
den mest frekventa. Karies skapar omedelbara problem för barn och ungdomar men
även framtida problem som vuxen. Ju fler skador som individen samlar på sig desto
större är risken för både följdskador och ny sjukdom. Eftersom karies är en utbredd
folksjukdom så finns här stora vinster, såväl ekonomiska som personliga att göra.
Mindre än hälften av alla barn och ungdomar har idag synliga tecken på karies, det
vill säga fyllningar eller ”hål” i sina tänder. Andelen barn och ungdomar med
påbörjade kariesangrepp är dock mycket större.
50 (160)
Ur ett riskperspektiv är det viktigt att uppmärksamma de barn och ungdomar som
fortfarande har en omfattande kariesproblematik. Ofta är det samma grupper som
återfinns i andra medicinska och sociala riskgrupper och där ett brett samarbete
mellan olika aktörer och professioner är nödvändigt för att kunna utjämna dessa
hälsoskillnader. Det finns ett tydligt samband mellan karies och socioekonomi. En
tidigare genomförd studie i Örebro län påvisade att barn i socioekonomiskt
missgynnade områden hade fyra gånger mer karies än barn från socioekonomiskt
gynnade områden.
Äldres munhälsa är fortfarande ofta mindre god och inte minst så kallade sköra äldre
väljer att avstå besök i tandvården. Folktandvårdens KunskapsCentrum för Äldres
Munhälsa har påbörjat arbete med insatser för att förbättra situationen och ytterligare
åtgärder ska genomföras.
Åldrandet har tidigare varit synonymt med tandlöshet och proteser. Dagens äldre
behåller egna tänder högre upp i åldrarna. I Örebro län uppger sig 6,6 procent av 80åringarna vara helt tandlösa, medan motsvarande andel för 70-åringarna är 2,9
procent (2012). Majoriteten har många tänder kvar, men tänderna har ofta restaurerats
med fyllningar, kronor och broar. Detta innebär ett konstant vårdbehov för att
underhålla och reparera tidigare åtgärdade skador. Detta blir speciellt märkbart när
individens egen förmåga börjar svikta och andra livspåverkande hälsohot uppstår.
Allt mer forskning visar på hur starka samband som finns mellan munhälsa och
allmän hälsa. WHO uppmanar också vårdgivare att integrera oral hälsorelaterad
livskvalitet som begrepp i sitt dagliga arbete för att förbättra resultatet av sina tjänster.
Om inte detta sker kan morgondagens äldre bli en mycket resurskrävande grupp både
när det gäller tandvårdande insatser, ekonomi och professionella kunskaper.
Denna grupp av äldre individer med sviktande egenförmåga riskerar att tappas bort av
såväl hälso- och sjukvård som av tandvården och måste uppmärksammas innan de
stora tandvårdsproblemen uppstår. Ett kompetenscenter för äldre tandvård kan vara en
viktig aktör för att bearbeta den problematik som finns rörande äldretandvård och
stödja behandlare i kontakt med dessa patienter. Efter beslut i Landstingsstyrelsen
2012 har Folktandvården under 2013 startat upp ett sådant center. Centret ska vara en
samlande enhet i länet för alla typer av frågor som rör äldres munhälsa, främst med
inriktning mot utbildning och forskning samt stöd vid kliniskt arbete.
6.2
Hälsofrämjande och förebyggande tandvård
Övergripande mål
• Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.
51 (160)
Folktandvården ska bidra till en förbättrad munhälsa hos länets innevånare både
genom rena vårdinsatser såväl som hälsofrämjande och förebyggande insatser.
Folktandvården skall i allt agerande, inom och utanför klinikerna, arbeta för att
förhindra undvikbar tandsjukdom. Folktandvården ska bedriva ett förbyggande och
hälsofrämjande arbete i samarbete med andra samhällsaktörer med speciellt hänsyn
tagen till socioekonomiskt svaga grupper.
6.2.1 Hälsofrämjande tandvård
Hälsofrämjande tandvård innebär att aktivt bidra till en förbättring av folkhälsan. Ett
tvärprofessionellt arbete ska bedrivas, där samhällets goda krafter arbetar mot samma
mål.
6.2.2 Folkhälsoinsatser med hänsyn till socioekonomiska skillnader
Insatser ska riktas med särskild omsorg för barn och ungdomar inom områden med
svag socioekonomi.
6.2.3 Folkhälsoinsatser med hänsyn till demografi
Speciella insatser ska riktas mot barn och ungdomar samt äldre med speciellt fokus på
gruppen sköra äldre. Andelen äldre i samhället ökar. Denna grupp har i allt större
utsträckning egna tänder och avancerade ersättningar som är egenvårdskrävande.
Andelen med avtagbara ersättningar blir allt färre. När individens egen förmåga till
egenvård försämras måste tandvården bli uppmärksammad, för att kunna bidra till att
den äldre individen ges möjligheter till hjälp med sin egenvård.
6.2.4 Vården ska erbjudas med skydd för individen mot oförutsedda
kostnader
Frisktandvården innebär att individen erbjuds all bastandvård till fast pris. Studier
visar att Frisktandvårdsabonnemang har positiv effekt på individens munhälsa.
Frisktandvård ska erbjudas alla vuxna patienter.
Inriktningsmål
8. Tandvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande
Indikator: Tandvården bidrar med professionell kompetens i det hälsofrämjande
arbetet.
Folktandvården utarbetar tillsammans med primärvården och psykiatrin rutiner
för att säkerställa att psykiatrins och primärvårdens patienter får en vård, där den
psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas på ett bättre sätt
än i dag.
52 (160)
Folktandvården tillsammans med berörda aktörer i sjukvården undersöker
möjligheterna att utarbeta en modell, som stödjer ett omhändertagande så
munhälsan inte försämras hos inneliggande patienter.
Indikator: Den förebyggande tandvården i skolorna stärks, särskilt i områden där
behoven är som störst.
Alla barn ska om möjligt ges kunskaper i förskolan och vid ett tillfälle i vart och
ett av grundskolans stadier. Insatser ska också göras på gymnasienivå.
6.3
Folktandvårdens verksamhet
Övergripande mål
• Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd.
6.3.1 God, säker och jämlik vård
Målet för tandvården är en god munhälsa och vård på lika villkor för hela
befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den
enskilda människans värdighet. Inom tandvården skall kvaliteten i verksamheten
systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Tandvården skall ledas och
organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god vårdkvalitet samt
främjar kostnadseffektivitet.
6.3.2 Forskning och utbildning
Folktandvården bedriver forskningsverksamhet och utbildning av specialister inom
flertalet odontologiska specialistområden. Region Örebro län är en universitetsregion
med tydlig inriktning mot vårdutbildningar. Folktandvårdens akademiska kompetens
är viktig att behålla och också utöka.
Folktandvården ska fortsätta utvecklas för att behålla positionen som nationellt
utbildningscentra inom tandvården i Sverige genom att stimulera ökad
utbildningsverksamhet inom tandvårdens område. Specialistutbildningen har
målsättningen att utbilda inom samtliga specialiteter och att medverka till
kompetenshöjning av tandvårdspersonal i såväl närregionen, som övriga landet.
6.3.3 Ny kunskap
Folktandvården följer noggrant den tekniska utvecklingen inom tandvården och bidrar
till att utveckla ny kunskap. Folktandvården bedriver vården patientsäkert och i
enlighet med tillgänglig evidens som till exempel Nationella riktlinjer. Detta kräver
en intensiv omvärldsbevakning inom odontologins kunskapsområde.
53 (160)
Folktandvården samarbetar med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering
av medicinsk metodik i Region Örebro län (CAMTÖ) om ett med hälso-och
sjukvården kongruent sätt att hantera rapporter från Statens beredning för medicinsk
utvärdering (SBU), som rör tandvård. Folktandvården följer också
kunskapsutvecklingen inom hälso-och sjukvården via representation i Rådet för
medicinsk kunskapsstyrning (RMK).
6.3.4 Patientsäker tandvård
Tandvården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig och skall bedrivas enligt bästa
tillgängliga evidens vilket innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad
erfarenhet och ska utformas för att möta patientens individuella behov på bästa
möjliga sätt. Det innebär också att tillgängliga resurser används på bästa sätt.
Genom ett aktivt riskförebyggande arbete ska vårdskador förhindras. Folktandvården
ska bedriva ett systematiskt säkerhets- och kvalitetsarbete med hög delaktighet från
personal och patienter. Alla avvikelser ska följas upp och utredas och därefter
tillvaratas i Folktandvårdens kvalitetsarbete.
Inriktningsmål
9. Tandvården är patientsäker
Indikator: Folktandvården har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap
och evidens.
Folktandvården ska öka antalet nya och reviderade riktlinjer i jämförelse med
föregående år.
Indikator: Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och
riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna och ska öka i jämförelse med
föregående år.
6.3.5 Patientfokuserad tandvård
Tandvården ska bedrivas med patientens fokus. Det innebär att vården ges med
respekt och lyhördhet för individens specifika behov samt att patientens förväntningar
och värderingar vägs in i de kliniska besluten. Omhändertagande ska ske med
iakttagande av varje patient som individ oberoende av kulturell bakgrund,
funktionsnedsättning, ålder, kön, eller sexuell läggning.
Inriktningsmål
10. Tandvården är patientfokuserad
Indikator: Patientenkät ska visa att 100 procent av Folktandvårdens patienter
upplever sig personligt mottagna och att hänsyn tas till individens önskemål kring
behandlingen.
54 (160)
6.3.6 Effektiv tandvård
En allt större del av tandvårdens patienter uppvisar en mycket god munhälsa. Detta
måste tas hänsyn till i ledning och planering av vården. Tandvården ska utformas och
ges i samverkan mellan vårdens aktörer och patienten, baserat på tillståndets
svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna.
Inriktningsmål
11. Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet
Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde
för Folktandvårdens patienter.
Minst fyra av Folktandvårdens viktigaste vårdprocesser ska finnas kartlagda.
6.3.7 Jämlik och jämställd tandvård
Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Det ska ske utan
hänsyn till geografiska, ekonomiska, religiösa eller kulturella hinder. Omotiverade
genusskillnader skall inte förekomma.
Inriktningsmål
12. Tandvården är jämlik och jämställd
Indikator: Genom individuell riskbedömning av varje patient är vårdinsatsen
individanpassad. och 100 procent av Folktandvårdens patienter ska vara
riskgrupperade.
6.3.8 Tillgänglig tandvård
Tandvården ska ges till patienten inom överenskommen tid. Klinikerna ska ha god
geografisk tillgänglighet och patientanpassade öppettider. Telefontillgängligheten ska
vara god.
6.3.9 Forskning och Utbildning
Folktandvården ska bedriva en klinisk patientnära forskning och ha en stabil
akademisk kompetens. Folktandvården ska bedriva utbildning av specialister inom
samtliga odontologiska specialistområden som organiseras i Folktandvården.
Inriktningsmål
13. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ
Indikator: Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga
odontologiska specialistområden, som organiseras i Folktandvården.
Indikator: Folktandvården har en stabil akademisk kompetens och ska redovisa
antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander.
55 (160)
Folktandvården har en disputerad medarbetare i var och en av de odontologiska
specialistområdena som organiseras i Folktandvården.
Indikator: Folktandvården bedriver klinisk patientnära forskning och redovisar
omfattning och inriktning på den forskning som bedrivs.
Folktandvården bedriver klinisk forskning inom alla odontologiska
specialistområden som organiseras i Folktandvården.
6.3.10 Nationellt odontologiskt Centrum
Örebro läns landsting uttalade 2003 att Folktandvårdens specialisttandvård ska vara
ett Nationellt och regionalt Centrum för specialisttandvård. Den omfattande
specialistutbildningen för tandläkare medför att specialister befinner sig i framkant
när det gäller kunskap och utveckling. Region Örebro län har specialistutbildning i
sex av odontologins åtta specialiteter och ambitionen är att specialistutbilda i
samtliga.
Folktandvårdens roll som Nationellt och regionalt Centrum skulle stärkas och
utvecklas om en tandhygienistutbildning etableras i Örebro då det skulle erbjuda
ytterligare möjligheter att skapa intressanta tjänster med undervisnings- och
forskningsinnehåll. Även tandsköterskeutbildning skulle ytterligare stärka rollen som
stark aktör när det gäller odontologiska utbildningar.
Tandvården är kunskapsintensiv och mycket av dess utveckling sker i samspelet
mellan klinisk verksamhet och institutionsbunden forskning. En naturlig
samverkanspartner är Örebro universitet men eftersom man där inte har odontologi
som forskningsområde har ett samverkansavtal med Tandvårdshögskolan i Malmö
tecknats.
Folktandvården är representerade även på andra arenor där tandvården utvecklas, hos
myndigheter, ämnesföreningar och intresseorganisationer samt i samspelet dem
emellan. Det ger möjlighet att vara med och påverka och få tillgång till kunnande och
information vilket ytterligare stärker positionen som kunskapsorganisation.
6.4
Uppdrag inom tandvård
26. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra
uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en
plan för hur Region Örebro län kan stärka rollen som Nationellt odontologiskt
Centrum.
56 (160)
7.
Regional utveckling
7.1
Örebro läns styrkor och utmaningar
I Örebro län finns både starka sidor att bygga vidare på och förbättringsområden och
utmaningar att arbeta vidare med. Styrkorna i Örebro län är bland annat det centrala
läget i Sverige, Örebro stad som ett starkt och växande centrum, många starka företag,
Universitetssjukhuset Örebro och växande Örebro universitet. Det finns även
utmaningar i Örebro län, till exempel att stärka utvecklingen i flera mindre
kommuner, att förbättra för nya svenskar att komma in i samhället, miljö- och
klimatfrågor, att förbättra resultat i skolan och att stimulera innovation och
entreprenörskap.
7.1.1 Ett regionalt politiskt ledarskap
Ett tydligt, inkluderande och aktivt regionalt politiskt ledarskap är viktigt för ett
framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. Ett tydligt regionalt politiskt ledarskap
ställer krav på en väl fungerande samverkan och samordning i länet. Region Örebro
läns fullmäktige väljs av medborgarna i länet. Det finns därmed en politisk plattform
för det regionala ledarskapet som utgår från hela länet.
7.1.2 Samarbete, dialog och tillit
Viktiga förutsättningar för samverkan och handlingskraft i det regionala
utvecklingsarbetet är nära dialog och förtroende och tillit mellan alla som är
engagerade i regionens utveckling. Det gäller kommunerna, företagen, Örebro
universitet, idéburen sektor, arbetsmarknadens parter, liksom länsstyrelsen,
arbetsförmedlingen och andra statliga myndigheter. Region Örebro län har ett viktigt
ansvar att tillsammans med dessa aktörer utforma en gemensam vision och
gemensamma mål för Örebro län och en gemensam strategi för att uppnå dessa mål.
7.2
Region Örebro läns roll i det regionala
utvecklingsarbetet
Övergripande mål
• Bildandet av Region Örebro län och det regionala ledarskap regionen utövar
förstärker den samlade handlingsförmågan i Örebro län genom aktiv samverkan
med övriga aktörer inom och utom länet.
• Region Örebro län skapar förutsättningar för en smart, hållbar och inkluderande
regional utveckling.
Allt som händer i en region och som bidrar till utveckling är i vid mening regionalt
utvecklingsarbete. Det innefattar olika saker som leder till hållbar regional tillväxt och
att regionens attraktivitet ökar.
57 (160)
Det regionala utvecklingsansvaret är ett uppdrag som kommer från riksdag och
regering och de närmare villkoren för uppdraget kommer i ett villkorsbeslut som
regeringen fattar beslut om i december 2015.
Bildandet av Region Örebro län innebär att regionen har det regionala
utvecklingsansvaret i Örebro län. Arbetet med det regionala utvecklingsarbetet sker i
dialog med parter som på olika sätt arbetar för utvecklingen i Örebro län. Det innebär
att relationer skapas med näringslivet, kommuner, ideell sektor, staten inklusive
länsstyrelsen och Örebro universitet samt andra externa aktörer till exempel regionens
grannar.
Region Örebro län leder arbetet med att genomföra Region Örebro läns regionala
utvecklingsstrategi, RUS, i nära samarbete med kommuner, Örebro universitet,
länsstyrelsen och andra intressenter. Det är ett öppet processarbete som bygger på
dialog och medagerande. Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, är en gemensam
vägvisare för att skapa bästa möjliga framtid för människor som bor och verkar i
Örebro län. Gemensamma satsningar görs inom fyra utvecklingsområden, kunskap
och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser
samt den öppna regionen. Under 2015 har en bred process startats för att ta fram ett
nytt utvecklingsprogram för Region Örebro län. Enligt beslutat tidplan ska ett nytt
program vara på plats i början av 2017.
Kopplat till det regionala utvecklingsansvaret finns uppdraget att besluta om
medfinansiering av merparten av de regionala utvecklingsmedel som staten tillför för
att förverkliga strategin, liksom att arbeta med finansiering på andra sätt.
Region Örebro län har tillsammans med regionalt tillväxtansvariga i Uppsala,
Östergötland, Västmanland och Sörmlands län samt med Tillväxtverket, Svenska
ESF-rådet och strukturfondspartnerskapet byggt upp en plattform för samverkan för
genomförande av innevarande strukturfondsperiod. Under 2015 initierades,
beslutades och påbörjades ett antal projekt inom såväl regionalfond som socialfond.
Ett gemensamt arbete fortsätter under 2016 för att få igång olika utvecklingsprojekt,
vilka kan bidra till att uppnå mer långsiktiga effekter och en strukturell påverkan
inom näringsliv, arbetsmarknad, kompetensförsörjning och utanförskap.
Inriktningsmål
14. Skapa delaktighet och engagemang för regionala utvecklingsfrågor i Örebro
län.
Indikator: Vid öppna forum, seminarier och övriga publika arrangemang ska
privata, offentliga och ideella sektorn representeras. Antalet deltagare från
58 (160)
respektive gruppering ska öka i jämförelse med tidigare år. Fördelning per kön
ska redovisas.
15. Stärka den systematiska projektfinansieringen för att möta Örebroregionens
utmaningar enligt den regionala utvecklingsstrategin, RUS.
Indikator: Antal olika EU-program som delfinansierar regionala
utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år.
Indikator: Andelen EU-medel som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska
öka i jämförelse med tidigare år.
7.2.1 Internationellt samarbete
Region Örebro län har en aktiv roll i internationellt samarbete, framför allt inom
Europa, och har medlemskap i olika nätverk. Det internationella samarbetet utvecklas
aktivt i olika organisationer. Detta innebär också möjligheter att söka extern
finansiering för olika projekt och liknande.
Utvecklingen av Örebroregionen sker i en tid då det europeiska samarbetet står inför
betydande svårigheter. Den ekonomiska situationen i flera av medlemsländerna är
ännu bekymmersam. Flyktingströmma och oroligheter i unionens närområde leder till
inrikespolitiska spänningar i många länder.
De övergripande mål som gäller för det europeiska samarbetet – Europa 2020 – ligger
till grund för såväl den nationella strategin för tillväxtpolitiken som för arbetet med
EU:s strukturfonder. Även den regionala utvecklingsstrategin tar sin utgångspunkt i
Europa 2020.
Under de kommande åren avser Region Örebro län att intensifiera arbetet med att
utveckla Örebroregionen med såväl kunskap som resurser som hämtas ifrån det
europeiska samarbetet. Genom aktiv närvaro i Bryssel, via Central Sweden, och
samverkan i olika europeiska organ, till exempel AER, Errin, CPMR med flera, får
Region Örebro län och Örebroregionen värdefulla kontakter och kunskaper om hur
det regionala utvecklingsarbetet kan utvecklas. Inte minst gäller det också möjlig
finansiering av olika utvecklingsinsatser som delvis kan finansieras med EU-medel.
I den årliga beställningen till Central Sweden finns möjlighet att prioritera
inriktningen för våra insatser i Bryssel. Beställningen fastställs i regionstyrelsen.
59 (160)
Inriktningsmål
16. Region Örebro län ökar sin förståelse för samt påverkar EUs politiska
agenda till regionens fördel samt är en aktiv part i relevanta internationella
sammanslutningar.
Indikator: Grad av deltagande i olika internationella organisationer och nätverk
ska öka i jämförelse med tidigare år.
Indikator: Antal remissvar, konsultationer och andra insatser som regionen spelat
in för att påverka EUs politiska agenda till regionens fördel ska öka i jämförelse
med tidigare år.
7.3
Social välfärd och folkhälsa
Övergripande mål
• Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god och jämlik
hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället.
Långsiktigt samarbete mellan samhällsaktörer är avgörande för att förbättra
folkhälsan och den sociala välfärden. I strategidokument som beslutats politiskt i
Region Örebro län finns grunden för ett samlat utvecklingsarbete för att skapa en
region där människor har rätt till lika villkor för hälsa och livskvalitet och en region
där alla människor lever ett värdigt liv och deltar aktivt i samhället.
En handlingsplan för folkhälsa och ett nytt program för social välfärd ska arbetas
fram under 2016. Dokumenten ska ta sin utgångspunkt i den kommande regionala
utvecklingsplanen, RUP.
Att stödja samverkan mellan kommunerna och regionens hälso-och sjukvård i
strategiska utvecklingsfrågor är en viktig uppgift för verksamheten. I denna uppgift
ligger också att ge stöd och samordna arbetet för kunskapsutveckling inom
socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård.
Fokus för denna samverkan och kunskapsutveckling är äldre, personer med
funktionsnedsättning, missbruk och beroende och barn och unga.
Folkhälsoarbetet i Örebro län är tvärsektoriellt och syftar till att förbättra människors
livsvillkor för att uppnå en god och jämlikt fördelad hälsa. Verksamheten ska ge stöd
till det lokala folkhälsoarbetet i kommunerna, till Örebro läns Idrottsförbund med
SISU Idrottsutbildarna samt Örebro läns bildningsförbund, genom samverkan och
kunskaps- och metodstöd.
Verksamheten ska också bidra till att realisera det Regionala programmet för eHälsa.
60 (160)
Inriktningsmål
17. Region Örebro län utvecklar och förstärker samverkan inom områdena
folkhälsa och social välfärd genom en fungerande samverkansstruktur inom
ramen för det specifika samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och
vård.
Indikator: Antal möten och antal beslut inom ramen för samverkansstrukturen ska
öka i jämförelse med tidigare år.
18. Region Örebro län utvecklar och stödjer kunskaps- och metodutveckling
inom områdena folkhälsa och social välfärd. Verksamhet inom områdena
folkhälsa och social välfärd i regionen bedrivs med utgångspunkt i evidens
och aktuell kunskap.
Indikator: Antal regionala utvecklingsprojekt, konferenser och utbildningar ska
öka i jämförelse med tidigare år.
7.4
Näringslivsutveckling
Övergripande mål
• Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart
näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap,
utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län.
7.4.1 Innovationer, företagande och entreprenörskap
Inom området innovationsarbete, företagande och entreprenörskap arbetar Region
Örebro län tillsammans med flera aktörer såsom Örebro universitet, Almi
Företagspartner, Alfred Nobel Science Park, olika nyföretagarcentra och
kommunernas näringslivskontor. Region Örebro län leder arbetet med att ta fram en
regional innovationsstrategi kopplat till smart specialisering tillsammans med dessa
organisationer. Genom smart specialisering, mer fokus på internationalisering och ett
ökat fokus på att underlätta för och stimulera företag att växa och utvecklas kan
näringslivet stärkas i regionen. Alla typer av innovationer behövs och det är viktigt att
ha ett brett perspektiv i arbetet med innovationer.
Region Örebro län driver i kraft av sin verksamhet även innovation genom att
utveckla den interna innovationsslussen för att ta vara på idéer från den egna
verksamheten men också genom att agera testbäddsverksamhet för nya innovationer
och arbeta aktivt med innovationsvänlig upphandling.
En viktig förutsättning för att näringslivet ska kunna utvecklas är tillgång till kapital i
de olika utvecklingsfaserna. Region Örebro län är via Almi Mälardalen och Almi
Invest engagerade i att mobilisera lån och riskkapital till företag för att skapa tillväxt.
Region Örebro län har som regionalt tillväxtansvariga även ansvaret att fördela
61 (160)
statliga utvecklingspengar i form av företagsstöd till små och medelstora företag i
regionen.
Inriktningsmål
19. Driva, stödja och inspirera aktörer i det innovations- och företagsfrämjande
systemet för fortsatt utveckling av innovationer, nya produkter och tjänster
samt fler och växande företag i hela länet.
Indikator: Antal aktiviteter för aktörer i företags och innovationsfrämjande
systemet ska öka i jämförelse med tidigare år.
Indikator: Andel deltagare fördelat på kvinnor/män i procent som instämmer i
påståendet att aktiviteten gett relevant kunskap/information/nytta ska öka i
jämförelse med tidigare år.
Indikator: Antal utvecklingsprojekt inom Innovation, Företagande,
Entreprenörskap och Turism ska öka i jämförelse med tidigare år.
20. Driva innovation genom utveckling av Region Örebro läns Innovationssluss,
utveckla testbäddsverksamhet och verka för innovationsvänlig upphandling.
Indikator: Antal idéer som tagits emot i Innovationsslussen ska öka i jämförelse
med tidigare år.
Indikator: Andel idéer som slussats vidare ska öka i jämförelse med tidigare år.
21. Effektiv hantering och beslut om Företagsstöd till företag med bra spridning
i hela länet.
Indikator: Andelen företagsstöd som handläggs inom sex veckor från inkommen
ansökan ska öka i jämförelse med tidigare år.
Indikator: Kundnöjdheten avseende handläggningstiden av företagsstöd ska öka i
jämförelse med tidigare år
7.4.2 Business Region Örebro
Business Region Örebro, BRO, är ett samarbete mellan länets kommuner inom
näringslivs- och tillväxtfrågor. Verksamheten ägs av Region Örebro län men drivs av
Örebro kommun på uppdrag av regionen. Målen för verksamheten är att förbättra
näringslivets förutsättningar och konkurrenskraft i regionen, att bidra till att
Örebroregionen upplevs som attraktiv och att befintliga och nya företag ges goda
förutsättningar att utvecklas. Arbetet bedrivs inom fem insatsområden; Investering
och etablering, nyföretagarservice, kompetensförsörjning, kommunservice och
näringslivsfrämjande utvecklingsarbete.
62 (160)
7.4.3 Besöksnäring och turism
På regional nivå samordnar Region Örebro län den turistiska marknadsföringen av
Örebro län utomlands. Region Örebro län deltar i nationella nätverk, arbetar med att
utveckla länets destinationer och företag samt håller samman turismarbetet i länet.
Här finns också natur- och friluftsliv som en viktig attraktionskraft i Örebro län där
Bergslagsleden och Bergslagen cycling är goda exempel.
Besöksnäringen är en växande näring i Sverige. I Örebro län har besöksnäringen hög
tillväxttakt både i förädlingsvärde och i antal anställda. Arbetet med att stärka
besöksnäringen i länet kommer att fortsätta under 2016 i enlighet med det regionala
handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen som beslutats för
perioden 2014-2020.
7.5
Utbildning och arbetsmarknad
Övergripande mål
•
Örebro län har en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning.
Området utbildning och arbetsmarknad är mångfacetterat och en av de viktigaste
komponenterna för regionens tillväxt. Inom området finns många utmaningar. Svaga
skolresultat och ett stort antal ungdomar som inte slutför gymnasieskolan är två
utmaningar att fokusera på. Ett utbud av utbildningar som matchar arbetsmarknadens
behov och en effektiv validering av kunskap för de som vill byta yrke och för de från
utlandet nyinflyttande är andra. Möjligheterna till kompetensutveckling för anställda
för att möta framtida förändrade arbetsuppgifter är ytterligare en viktig utmaning.
Området utgörs av många målgrupper. De unga med låga skolresultat, de som saknar
slutbetyg/gymnasieexamen, de unga vuxna som har utbildning men saknar
erfarenheter till inträde till arbetsmarknad, de nyanlända som saknar både skol- och
gymnasiekompetens och de äldre. Personer med funktionsnedsättning, som är
teckenspråkiga och saknar gymnasiekompetens. Alla dessa är grupper har idag svårt
att hävda sig på arbetsmarkanden och därför kräver särskilt fokus. Region Örebro län
har samarbete med regionens skolor, vuxenutbildningar, utbildningsanordnare,
utbildningsförmedlare, studie- och yrkesvägledning, kommuner, arbetsgivare,
fackföreningar och arbetsförmedling.
Kompetensförsörjningsområdet har analyserats och kartlagts vilket lett till en
utarbetad handlingsplan, Kompetensplattformen. Syftet med handlingsplanen är att
möta utbud och efterfrågan inom kompetensförsörjning i regionen. Målet för 2016 är
att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en hållbar sysselsättningsökning.
63 (160)
Ett stärkt samarbete mellan utbildningsanordnare, arbetsförmedling och arbetsgivare
är en grundförutsättning för att genomföra handlingsplanen.
Under 2015 har en handlingsplan för kunskapslyft barn och unga arbetat fram
tillsammans med länets kommuner. Handlingsplanen genomförs under perioden
2016-2022 med syftet att höja skolresultaten i länets skolor. Hösten 2015 påbörjades
ett treårigt projekt #jagmed med syfte att minska elevavbrotten och höja andelen med
gymnasieexamen från gymnasieskolor. Ett annat syfte med projektet är att få fler
ungdomar i regionen att läsa vidare på högskolor/universiteten/yrkeshögskolor. Flera
av länets tolv kommuner är involverade i projektet som leds av Region Örebro län.
Region Örebro län ska arbeta för att bredda utbildning för personer med
funktionsnedsättning.
Inriktningsmål
22. Verka för att alla ungdomar och vuxna, utifrån sina val och förutsättningar,
som deltar i utbildning når sina kunskapsmål och blir högskolebehöriga eller
kvalificerar sig till anställning.
Indikator: Andel ungdomar och vuxna som gör studieavbrott minskar från
föregående år.
23. Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin
kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.
Indikator: Nyttjande av tilldelade deltagarveckor ska vara 100 procent.
24. Verka i samarbete med arbetsmarknads- och utbildningsaktörer för ökad
matchningsgrad.
Indikator: Öka andelen möten mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare i
jämförelse med föregående år
Indikator: Öka antalet dialogmöten inom arbetsmarknad och
kompetensförsörjning mellan region, kommuner och myndigheter i jämförelse
med föregående år.
Indikator: Öka antalet praktikplatser inom Region Örebro län i jämförelse med
föregående år.
7.6
Kultur och ideell sektor
Övergripande mål
• Region Örebro län bidrar och skapar förutsättningar för ett levande kulturliv av
hög kvalitet för alla i hela länet samt en smart, hållbar och inkluderande regional
64 (160)
utveckling. Barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet
prioriteras.
Region Örebro län leder och samordnar länets utvecklingsarbete inom såväl
kulturområdet som för ideella sektorn. Sedan 2012 har kulturuppdraget utökats
genom införandet av kultursamverkansmodellen, där regionen fått ett utökat mandat
från staten kring fördelningen av medel. Till grund för arbetet ligger länets kulturplan
som tas fram i bred samverkan med kommuner, kulturinstitutioner, civilsamhälle och
kulturskapare. Under perioden 2016-19 kommer länets andra fyraåriga kulturplan att
ligga till grund för utvecklingsarbete och prioriteringar.
Det är idag väl känt att kultursektorn och civilsamhället har avgörande betydelse för
viktiga samhällsfrågor som rör demokrati och inkludering. Kulturen har också ett eget
värde genom dess förmåga att skapa kollektivt engagemang och att stärka individuell
självkänsla. Inom både lärande och läkande processer har kulturen potential som idag
inte nyttjas fullt ut. Dessutom har kulturuttryck stor betydelse för platsers attraktivitet
och är därmed av vikt för tillväxtfrågor. Idrottsrörelsen är en viktig del av
civilsamhället, och i många fall ett föredöme inte minst vad gäller inkluderingsfrågor
För perioden 2016-19 har länets kulturplan som övergripande målsättning att
prioritera arbetet med kultur för alla, med ett särskilt fokus på barn och unga.
Samverkan över gränser är ett viktigt medel för att nå utvecklingsmålen.
En utvecklad relation till civilsamhället är viktig för framgång, inte minst vad gäller
arbetet med sociala innovationer. Stödet till studieförbunden och den ideella sektorn
är avgörande för att möjliggöra kollektiva och kunskapsbärande arenor med ett brett
utbud av aktiviteter. Ideell sektors betydelse för att möta samhällsutmaningar och
mobilisera för framtiden kan inte överskattas.
Under 2016 görs särskilda satsningar med koppling till den nya kulturplan som träder
i kraft. Dessa innebär prioriteringar på professionell dans, bild och form, amatörteater
samt litteraturområdet. En övergripande prioritering är kultur för, av och med barn
och unga, där en utredning om kulturgaranti står särskilt i fokus.
Inriktningsmål
25. Stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets
invånare med kultur av hög kvalitet.
Indikator: Publik/deltagare ska öka i jämförelse med föregående år.
65 (160)
7.7
Energi och klimat
Övergripande mål
• Region Örebro län verkar för ett län med hållbart resursutnyttjande utan
nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Region Örebro län har tagit en ledande roll i Örebro läns arbete med att samordna
energi- och klimatarbetet. Detta sker tillsammans med länsstyrelsen, som har ett
statligt uppdrag inom området.
Tillsammans med Energimyndigheten, andra regioner, kommuner, fastighetsägare,
energiföretag och andra drivs utvecklingsarbete inom ramen för Energikontoret
Örebro län. En betydande del av det regionala utvecklingsarbetet bedrivs i projekt och
är finansierat med externa projektmedel. Därmed kan den regionala finansieringen
växlas upp.
Energi- och klimatprogrammet för Örebro län innehåller viktiga mål och åtgärder och
är styrande för Region Örebro läns aktiviteter inom området. Programmet följs upp
årligen. Programmet är också vägledande för kommunerna och ska fungera som
inspiration för andra aktörer i samhället. Under 2016 kommer ett nytt program för
energi- och klimat att arbetas fram.
Detta arbete ska ta sin utgångspunkt i den nya regionala utvecklingsplanen, RUP, som
är under utarbetande.
För att nå klimatmålen behöver alla aktörer i samhället arbeta med att
energieffektivisera, ersätta fossil energi, producera mer förnybar energi samtidigt som
vår konsumtion blir mer klimatsmart. Region Örebro län och den övriga offentliga
sektorn ska vara en god förebild på dessa områden.
Insatser och åtgärder behöver göras inom flera olika samhällssektorer såsom; bostäder
och lokaler, företag och industrier, transporter, energiförsörjning och i hushållen.
Utveckling av Örebro som en ledande ”grön” logistikregionen i landet är också ett
viktigt insatsområde och arbetet genomförs med stöd av det regionala
handlingsprogrammet för klimateffektiva godstransporter och i nära samarbete med
branschaktörer.
För att vara en trovärdig aktör i regionala utvecklingsfrågor är det viktigt att Region
Örebro län går före. Den egna verksamhetens utsläpp av växthusgaser ska minskas
med åtgärder både för energieffektivisering och genom att övergå till energi från
förnybara källor. Exempel på åtgärder är ny vindkraft, förnybara drivmedel i all
66 (160)
kollektivtrafik, lustgasdestruktion, klimatanpassad kost, central administration för
bilpool och leasingavtal, samt förbättrat klimatskal på fastigheter. Ur klimatperspektiv
ska användningen av ändliga resurser minskas och verksamheten ska i betydligt högre
grad satsa på förnybara råvaror och återanvändning av produkter.
Inriktningsmål
26. Driva på, inspirera och samverka med externa aktörer för minskade
växthusgasutsläpp, ökad andel förnybar energi och effektivare
energianvändning.
Indikator: Antal externa deltagare vid aktiviteter ska överstiga 650 per år.
Fördelning per kön ska redovisas.
Indikator: Energianvändningen, per yta, inom regionorganisationens fastigheter
(el och klimatkorrigerad värme) har minskat med minst 15 procent jämfört med
2010.
Indikator: Region Örebro läns klimatpåverkan från resor i tjänst har minskat med
30 procent jämfört med 2010.
7.8
Trafik och samhällsplanering
Övergripande mål
• Örebro län har väl fungerande infrastruktur och kommunikationer både inom och
utom länet som möjliggör en fungerande vardag i ett större geografiskt
sammanhang.
• Örebroregionen fortsätter att utvecklas som en ledande logistikregion i norra
Europa.
• Infrastrukturen till och från Örebroregionen utvecklas till hög internationell
standard.
Samhällsplanering, infrastruktur, bredband och logistik kan inte ses som isolerade
områden utan de är sammanvävda och har starka samband. Regionala
utvecklingsfrågor handlar i många fall om hur planering av samhället sker också rent
fysiskt. I takt med att människor allt mer rör sig över kommun- och länsgränser blir
det inte möjligt att lösa dessa frågor i varje enskild kommun. I samspel med
kommunerna och staten måste det regionala utvecklingsarbetet förhålla sig till de
fysiska planeringsfrågorna.
Att skapa attraktiva hållbara bostadsområden i framtiden kräver också tillgång till
kollektivtrafik och att den kan ha effektiva rutter. Det finns goda förutsättningar att
samordna stadsplanering, översiktsplanering, infrastrukturplanering,
67 (160)
bredbandssamordning och planeringen av kollektivtrafik i och med att dessa frågor är
organisatoriskt samordnade.
Det är angeläget att uppmärksamma att det stora antalet flyktingar till några av de
mindre kommunerna kan komma att kräva extra åtgärder vad gäller både
trafikförsörjning och bostadsutveckling.
7.8.1 Samhällsplanering och bostadsförsörjning
Region Örebro län arbetar för att stärka sambandet och utveckla samordningen mellan
det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och kommunernas översiktsplanering.
Det arbetet omfattar bland annat att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till
regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. Det handlar både om att lämna
remissvar på kommunala översikts- och detaljplaner och om dialog kring sambandet
mellan regionala tillväxtfrågor och kommunal fysisk planering.
Bostadsförsörjningsfrågor är också en del av arbetet. Ett tillfälligt specifikt
samverkansråd för bostadsförsörjningsfrågor bildades under 2015 bland annat med
uppdrag att ta fram en plan för behovet av äldrebostäder på kommunnivå.
7.8.2 Transportinfrastruktur och logistik
Region Örebro län har regeringens uppdrag att utarbeta en länsplan för den regionala
transportinfrastrukturen i Örebro län i samarbete med kommunerna, Trafikverket och
andra som har intresse att utveckla infrastrukturen i Örebro län. Som
länsplaneupprättare och regionalt utvecklingsansvarig har Region Örebro län en
viktig roll att företräda länet när det gäller infrastruktur och transportfrågor i ett
bredare perspektiv. Sveriges infrastrukturplanering bygger på att det görs en översyn
varje mandatperiod. 2016-17 sker en denna mandatperiods kraftsamling för att ta fram
nya planer på nationell och regional nivå. Samverkan sker också inom ramen för
Östra Mellansverige, "En bättre sits”, Bergslagsbanan och Bergslagsdiagonalen. Det
kommer att krävas extra resurser dessa år för att klara av denna uppgift.
Örebroregionen är en av Sveriges viktigaste och mest expanderande logistiknoder. I
den regionala utvecklingsstrategin pekas detta ut som en av regionens viktigaste
styrkor. En förutsättning för fortsatt framgång inom denna verksamhet är
utvecklingen av den nationella och internationella tillgängligheten. Grunden för denna
är en fortsatt utveckling av de vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som är en del i
regionens infrastruktur. Detta kräver samverkan med näringsliv och andra externa
aktörer. Ett fortsatt arbete med att förstärka infrastrukturen till och från Göteborg,
Stockholm, Oslo, Norrland, Norrköping och söderut mot Jönköping är därför
prioriterade åtgärder.
68 (160)
En viktig förutsättning för fortsatt framgång inom denna verksamhet är utvecklingen
av den nationella och internationella tillgängligheten. Grunden för denna är en fortsatt
utveckling av de vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som är en del i regionens
infrastruktur. Detta kräver samverkan med näringsliv och andra externa aktörer.
Region Örebro län arbetar för att stärka sambandet och utveckla samordningen mellan
det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och kommunernas översiktsplanering.
Det arbetet omfattar bland annat att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till
regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. Det handlar både om att lämna
remissvar på kommunala översikts- och detaljplaner och om dialog kring sambandet
mellan regionala tillväxtfrågor och kommunal fysisk planering.
Bostadsförsörjningsfrågor är också en del av arbetet.
Den globala och nationella trenden med ökat cyklande är bra ur folkhälsosynpunkt
och miljömässigt. Det ställer större krav på en säker infrastruktur för cyklister.
Inriktningsmål
27. Res- och transporttider till Stockholm, Arlanda, Göteborg, Malmö och Oslo
minskar. Mäts med restid med bil enligt Google-maps från Örebro C till
centralstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Oslo samt till Arlanda.
Mäts ”utan trafik”.
Indikator: Antal mil på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan,
Godsstråket genom Bergslagen, Bergslagsbanan och Värmlandsbanan som har
200 km/h som högsta tillåtna hastighet ska öka i jämförelse med tidigare år.
28. Antal försenade person- och godståg där förseningen beror på fel och brister
i infrastrukturen ska minska i jämförelse med tidigare år.
Indikator: Antal mil på järnväg med små kapacitetsbegränsningar (dygn) på
Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen,
Bergslagsbanan och Värmlandsbanan ska minska i jämförelse med tidigare år.
7.9
Kollektivtrafik
Övergripande mål
• Kollektivtrafikens marknadsandel (i förhållande till bilen) ska öka från 13 procent
(2014) till 15 procent 2020.
Kollektivtrafiken är ett centralt verktyg i Region Örebro läns arbete med att skapa
goda möjligheter till vardagsresande, funktionell regionförstoring och omställning till
ett hållbart transportsystem. Region Örebro län har ett statligt uppdrag att utveckla
kollektivtrafiken. Utgångspunkten är det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Det
69 (160)
är den regionala nivån som, efter dialog och processarbete, fattar beslut om
trafiksystemets omfattning och också beslutar om finansiering.
I det arbetet står resenärerna och de som inte ännu är resenärer i fokus. Region Örebro
län har en tydlig strategi att öka antalet resenärer i kollektivtrafiken och att andelen
resenärer i kollektivtrafik ökar. I det avseendet ska insatser inom dialog, information,
marknadsföring, försäljning och uppföljning stärkas. Dessutom är persontransporterna
en nyckelfråga för att möta klimathotet. Serviceresor har en nyckelroll för en grupp
som ofta har svag röst i samhället och är därför viktig att utveckla tillsammans med
kommunerna.
Utvecklingen av kollektivtrafiken har också en viktig roll i att öka möjligheterna till
studier och arbete, oavsett bostadsort i länet.
7.9.1 Bidrar till ett bättre samhälle
Kollektivtrafiken har flera viktiga funktioner i samhället och har störst betydelse för
de invånare som har svagare socioekonomisk ställning. Kollektivtrafiken bidrar till
ökad jämställdhet, jämlikhet och delaktighet. Kvinnor och ungdomar är de största
användargrupperna av kollektivtrafik. För många är det enda möjligheten att ta del av
ett rikt kultur- och fritidsutbud.
Serviceresorna (färdtjänst etcetera) är ett primärkommunalt ansvar men administreras
idag av Region Örebro län. Många av brukarna i servicetrafiken har inga eller små
möjligheter att välja andra färdmedel och är mer sårbara för störningar/avvikelser än
resenärer i den allmänna kollektivtrafiken.
Ur folkhälsoperspektiv bidrar kollektivtrafiken på ett positivt sätt. Forskning visar att
den som åker kollektivt rör sig i genomsnitt fyra gånger mer än de som åker bil.
Skaderisken är dessutom åtta gångar högre för bilister och 144 gånger högre för
motorcykelförare och mopedister jämfört med en resa med kollektivtrafik.
Fordon, informationssystem och hållplatser ska vara anpassade till alla resenärer
såsom äldre, rollatoranvändare, rullstolsbundna, hörselskadade och synskadade. Alla
resenärer ska vara trygga vid resa med kollektivtrafiken och serviceresorna och all
kollektivtrafik ska uppfattas som tillgänglig både ur ett jämställdhets- och
jämlikhetsperspektiv.
7.9.2 Positiva effekter
För att möta hotet om negativa klimatförändringar måste omställning ske inom
transportsektorn och en överföring från bilism till kollektivtrafik där det är möjligt.
Förutsättningar för detta är investeringar, ökad dialog och nytänk i utvecklingen
framåt.
70 (160)
I stadsmiljön är kollektivtrafiken och dess utformning en viktig faktor för att skapa
trivsamma miljöer och effektiv markanvändning. Den bidrar till mindre trängsel,
bättre luftkvalité och kan minska buller vid rätt fordonsval.
I de mer glesbefolkade områdena i regionen bör olika modeller provas för att förbättra
tillgängligheten som anropsstyrd trafik, samåkningstjänster sammankopplade med
information om kollektivtrafikutbudet och andra alternativ.
7.9.3 Fortsatt utbyggd kollektivtrafik
Ett nytt trafikförsörjningsprogram skall antas under 2016. Detta ska ange den
långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken. Under första halvåret 2016 slutförs
också arbetet med projektet Taxiutredningen.
De planerade satsningarna på storregional tågtrafik i Mälardalen kommer att stärka
möjligheterna till studier/arbete och kulturutbyte med framför allt Västmanland,
Sörmland, Uppland och Stockholm och förbättra tillgängligheten till Arlanda.
Förstärkningen av busstrafiken i västra länsdelen genom att sammanföra skolskjutsar
med linjetrafiken kommer att sjösättas i augusti 2017. Trafikkonceptet kommer att
utvärderas inför ett införande i Nora-Hällefors-området.
Den nya upphandlingen för västra länsdelen är ett ytterligare steg för att göra
busstrafiken fri från fossila bränslen.
Samordning mellan stadsplanering, översiktsplanering och planeringen av
kollektivtrafik måste förbättras. Att skapa attraktiva hållbara bostadsområden i
framtiden kräver också tillgång till kollektivtrafik och att den kan ha effektiva rutter.
Den nya regionens politiska organisation sammanför nu planeringen av både
infrastruktur och kollektivtrafik vilket möjliggör bättre effekt av insatser.
Inriktningsmål
29. Antal resor i kollektivtrafiken ökar med 18 procent till år 2020. Det innebär
en ökning från 2014 års cirka 12,5 miljoner resor till 15 miljoner resor.
Indikator: Antal resor med samtlig regional kollektivtrafik ska öka med 2 procent
från 2015 till 2016.
30. Restiden med kollektivtrafiken ska minska.
Indikator: Restidskvoten minskar på minst en linje under 2016.
31. Kvaliteten i den allmänna kollektivtrafiken ska öka.
71 (160)
Indikator: Andelen resenärer nöjda med senaste resan ökar till 86 procent under
2016 (Enligt Nöjd Kund Index, NKI, Q1-Q3 2014: 82 procent).
32. Kvaliteten i servicetrafiken ska öka.
Indikator: Andelen certifierade förare av samtliga förare inom servicetrafiken ska
uppgå till 60 procent 2016
7.9.4 Infrastruktur och transporter i ett framtidsperspektiv
I EU:s vitbok (policydokument med konkreta handlingsplaner) ”Färdplan för ett
gemensamt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt
transportsystem” konstaterar kommissionen att det nuvarande systemet inte är
hållbart. Transportsystemets oljeberoende behöver brytas utan att göra avkall på
effektivitet och äventyra rörligheten. Detta faktum måste prägla den kommande
planeringen av Örebro läns infrastruktur och transportpolitik som har effekt och
funktion inte bara för länet utan också för nationella och internationella transporter.
Detta berör åtta centrala områden, listningen är inte i prioritetsordning;
• Ett gemensamt transportområde
• Modern infrastruktur och integrerad planering
• Nya resemönster och nytt beteende
• Godstransporter
• Nya fordon och nya bränslen
• Smart prissättning och finansiering
• Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet
• Forskning och utveckling
Den nya sammanhållna strukturen för arbetet med frågorna i Region Örebro län
skapar bättre förutsättningar för att möta flera av frågorna men punkterna ett, fyra,
fem och åtta, kräver mycket samverkan och i punkt åtta mycket tillit till den
nationella och internationella nivån.
Punkt två, fyra, sex och sju har en naturlig del i nya organisationen men punkt tre, nya
resemönster och nytt beteende måste stärkas under den kommande perioden i Region
Örebro läns arbete och förvaltning.
Förslag på åtgärder som är av ny typ och konkreta är att uppmuntra stora arbetsgivare
att ta fram förvaltningsplaner för företag och rörlighet. Sveriges kommuner och
landsting (SKL) påminner också om den viktiga rollen som stor arbetsgivare att
uppmuntra och underlätta förändring av personalens resemönster.
72 (160)
Ett viktigt område att utveckla är också “den sömlösa resan” med gemensamma
biljettsystem och informationssystem över kommun- och läns/regiongränser.
Dessutom skall olika trafikslag som kollektivtrafik, bilpool, privatbilism och
cykel/gångväg knytas samman. Resecentra skall vara så multimodala att de passar fler
resenärer utan att byten av färdmedel blir ett stort hinder.
Nya finansieringslösningar för infrastruktur diskuteras på många håll i landet. Under
2016 ska frågan bevakas noggrant.
För att nå våra långsiktiga mål kommer Region Örebro län och kommunerna, i
synnerhet Örebro som stad, behöva en samsyn om hur kollektivtrafiken ska utvecklas
och vilken transportstruktur detta förutsätter. EU-kommissionen uppmanar också
större orter att upprätta “Urban Mobility Audits” och ”Urban Mobility plans” och
sätta upp “Urban Mobility Scoreboard” baserade på gemensamma mål.
Ny teknik skapar stora möjligheter till snabbare och bättre information till resenärer
samt flera former av beställning och betalning av resor. Det gäller både allmän
kollektivtrafik och serviceresor.
7.10 Uppdrag inom regional tillväxt
28. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv
för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en åtgärdsplan för att öka
andelen innovationer som kommersialiseras och ger företagstillväxt i hela länet.
29. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv
för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en åtgärdsplan som visar
hur Region Örebro län kan öka matchningen mellan kompetens och utbud på
arbetsmarknaden.
30. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utarbeta tydliga riktlinjer för en
regional stödform för sociala innovationer.
31. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att verka för att fler företag startas av
kvinnor.
7.11 Uppdrag inom samhällsbyggnad
32. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt
direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan som
73 (160)
tydliggör hur en bättre synkroniserad kollektivtrafik kan stärka regionens
attraktionskraft.
33. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att se över de befintliga avtalen vad
gäller drivmedel för egna fordon då ny situation uppstått vad gäller
konventionella drivmedels inblandning av biodrivmedel.
34. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram en IT-lösning för att öka
självservicekapaciteten till brukare av serviceresor.
35. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram ett cykelbokslut för
regionen 2016.
36. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att stärka marknadsföringen inom
kollektivtrafiken.
74 (160)
8.
Digital agenda, eSamhälle och eHälsa
8.1
Digital agenda och eSamhälle
Övergripande mål
• Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark region
som kan möta framtidens utmaningar.
Målen för e-samhället är att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag,
en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet och en
högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Satsningen är en del av regeringens
arbete med att uppnå målet i den digitala agendan - en agenda som syftar till att
Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
Målen för Digital agenda, eSamhälle och eHälsa samordnas och diskuteras inom olika
ledningsnätverk nationellt. Region Örebro län har antagit utmaningen att hålla
samman de olika målen och att etablera en ändamålsenlig samordning i samverkan
med övriga regionala aktörer som kommunerna, länsstyrelsen och Örebro universitet.
Genomförandet av den regionala digitala agendan samordnas med projektet som har
till uppdrag att ta fram ett nytt utvecklingsprogram (RUP) för Region Örebro län.
8.1.1 Digital agenda
Örebro län ligger i framkant när det gäller snabb bredbandsuppkoppling och e-tjänster
inom vården. Arbete pågår nu med att genomföra den digitala agendan för Örebro län.
Det finns ett gemensamt mål och en riktning för hur digitaliseringens möjligheter kan
användas på bästa sätt. Den regionala digitala agendan är inriktad på hur länets
offentliga sektor och näringsliv på ett bättre sätt kan möta framtiden genom att
använda informations- och kommunikationsteknologi.
Örebro läns digitala agenda spänner över många samhällssektorer, indelade i sju
områden för Örebro län:
• Tillgång till bredband
• Minska det digitala utanförskapet
• eFörvaltning
• eHälsa
• Skolan
• Energi och klimat
• Kultur och kreativitet
75 (160)
Målen är formulerade för den regionala digitala agendan och genomförandet pågår i
flera befintliga grupperingar inom de olika områdena. För några områden inom eförvaltning behöver samarbeten för genomförandet etableras.
Ett förslag till organisation för en sammanhållande styrning och
genomförandeorganisation med en samordnare för den regionala digitala agendan är
under framtagande med målsättningen att etableras under 2016.
8.1.2 Bredband
Region Örebro län har från och med 2016 regeringens uppdrag att verka för
övergripande samordning, samverkan och samarbete mellan aktörer verksamma i
länet av betydelse för bredbandsutbyggnaden. Särskilda medel erhålls för detta arbete.
Då detta är en ny uppgift för Region Örebro län kommer en handlingsplan tas fram
under 2016. Arbetet kommer att bedrivas i nära samarbetet med Länsstyrelsen.
8.1.3 eSamhälle
Strategi för eSamhället och handlingsplanen, ”Den digitala vägen till morgondagens
välfärd”, löper ut under 2015. Det pågår ett arbete inom SKL för att skapa ett nytt
strategidokument för att poängtera digitaliseringens roll för samhällsutvecklingen där
Region Örebro län deltar i arbetet. Region Örebro län bevakar och deltar i nätverket
för e-Samhälle inom avdelningen för digitalisering inom SKL.
En översyn ska göras av Region Örebro läns webbplatser, specifikt avseende
regionorebrolan.se och 1177.se och hur de förhåller sig till varandra.
Inriktningsmål
33. Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala
agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med
målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål 2020.
Indikator: Redovisning av genomförandeplan och måluppfyllelse till uppsatta mål
redovisas.
34. År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna
som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet
på minst 100Mbit/s.
Indikator: År 2016 ska minst 40 procent av hushållen och företagen i såväl
tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en
överföringshastighet på minst 100Mbit/s
76 (160)
8.2
eHälsa
Övergripande mål
• Synliga och konkreta förbättringar inom eHälsa för tre huvudsakliga målgrupper:
individerna, personalen och beslutsfattarna.
eHälsa handlar om att använda it och moderna kommunikationslösningar för att
förbättra folkhälsan, hälso- och sjukvården, tandvården, omsorgen och socialtjänsten.
Region Örebro län har antagit den Nationella eHälsostrategin, ”Nationell eHälsostrategin för tillgänglig och säker information inom vård- och omsorg”, med
framtagen handlingsplan ”Handlingsplan 2013-2018 landstings, regioners och
kommuners samarbete inom eHälsoområdet”. Strategin handlar om hur framtidens
vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Fokus
är på införandet, användningen och nyttan av tekniken. Så kallade e-tjänster är nu en
naturlig del i hälso- och sjukvården och socialtjänstens verksamhetsutveckling. Det
tidigare tunga fokus på teknik, it-lösningar och infrastruktur lämnas och istället riktas
strålkastarna mot nyttan för invånare och verksamheter. På så sätt understryks att
begreppet eHälsa innefattar så mycket mer och ska vara till gagn för individen.
En utredning med uppdrag från regeringen om att se över ändamålsenlighet och
ansvarsfördelning när det gäller tillhandahållande och utformning av it-stöd för
personal, vård- och omsorgstagare och andra aktörer inom hälso- och sjukvård och
socialtjänsten har överlämnat sin rapport, SOU 2015:32, ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”.
Betänkandet är ute på remiss under hösten 2015.
77 (160)
8.2.1 Samverkan
Hälso- och sjukvård och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva
sektorerna i samhället, och behovet av en välfungerande informationsförsörjning
mellan olika aktörer är helt avgörande för att säkerställa koordinerade insatser
oberoende av huvudmannaskap.
Forskningen pekar på att it-stöd kommer att vara en av de viktigaste förutsättningarna
för att hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna klara av de demografiska
utmaningar som samhället står inför de kommande decennierna.
Region Örebro län samverkar med kommunerna inom ett regionalt program för
eHälsa som uppdateras och anpassas utifrån den nationella eHälsostrategin och de
nationellt framtagna handlingsplanerna. Samarbetet är framgångsrikt och har breddats
med gemensam styrning och systemförvaltning under 2015. Örebro universitet har en
professorstjänst inom eHälsa som numer ingår i Region Örebro läns styrgrupp för
eHälsa.
8.2.2 Utveckling
Region Örebro län har arbetat med olika typer av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden
och Nationell patientöversikt. Det har lagt grunden till att Örebro län har högst andel
länsinnevånare i Sverige som är anslutna till e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden och att
tandvård, kommuner och samverkande regioner/landsting kan nå journalinformation
inom sammanhållen journalföring.
.
Region Örebro län ingår i det nationella arbetet med en nationell portal för invånare
och vårdgivare inom projektet ” Journal och läkemedel” som ersätter nuvarande
Nationell patientöversikt och Journal på nätet. Ett lokalt projekt, Journal via nätet, har
i uppdrag att stegvis tillgängliggöra journalen via e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden.
Under 2015 lyftes det regionala arbetet med 1177 Vårdguiden in mer tydligt som en
del av eHälsa inom Region Örebro län och samarbetet med kommunikation har
utökats med att en kommunikatör särskilt har som uppdrag att delta i arbetet kring
eHälsa och eSamhälle.
Både nationella och lokala uppföljningar visar att informationen på 1177.se är
uppskattad av våra länsinvånare och en naturlig ingång gällande information om hälsa
och sjukdom. Många av användarna, 32 procent anger att de har någon form av
funktionsnedsättning. Kvinnor känner i högre grad till 1177.se än vad männen gör.
Det behövs ett fortsatt arbete med riktad marknadsföring och en beslutad plan för
utveckling av de lokala tilläggen på 1177 Vårdguiden i samarbete med verksamheten.
Även utbildningar i samarbete med biblioteken, IT-guider och andra
intresseföreningar för att verka för utökad kännedom och nyttjande av 1177
Vårdguiden och e-tjänster för våra invånare.
78 (160)
Region Örebro län har under 2015 etablerat en nationell resursenhet för informatik
och kvalitetsregister lokaliserad till Örebro med finansiering från SKL under en
tvåårsperiod. Lokalt startar ett projekt med strukturerad journalföring med syfte att
minska dubbeldokumentation och ge förutsättningarna till direktöverföringar till
nationella uttag som kvalitetsregister.
8.2.3 Lokala system
Det är en utmaning att svara upp mot verksamhetens krav med välfungerande
vårdinformationsstöd för verksamhetsutveckling med stöd av it. Bristen i dagens
system inom hälso- och sjukvård gällande användbarhet, dubbeldokumentation,
avsaknad av beslutsstöd och processtöd kritiseras och diskuteras lokalt och nationellt.
Kraven på uppföljning och mätningar har ökat de senaste tre åren inom sjukvården
och allt som skall följas upp måste registreras in av någon. Det perfekta systemet
finns inte idag på marknaden, men Region Örebro län kan inte heller finansiera och
utveckla eget it-stöd för detta.
Ett underlag som beskriver verksamhetens krav på framtidens
vårdinformationssystem finns framtagen. Rapporten togs fram i samarbete med andra
landsting och deltagande från Örebro Universitet under 2015.
Samarbetet med övriga landsting i Sverige fortgår under 2016. Målet är att i
samverkan med vårdverksamheten ta fram ett underlag med förberedelser för beslut
om nytt vårdinformationssystem. Underlaget skall spegla professionernas behov av
framtidens vårdinformationsstöd och jämföras samt värderas i förhållande till
motsvarande underlag från andra landsting och regioner. Framtaget underlag ska
beskriva förutsättningarna för de fortsatta stegen gällande tidplan, kostnader och
genomförandeprojekt för ett nytt vårdinformationssystem. För detta ändamål avsätts
medel.
Inom projektet med Framtidens vårdinformationssystem är också syftet att lägga
grunden till arbetet med verksamhetsutveckling och nyttorealisering. Inom området
verksamhetsutveckling ingår arbetet med strukturerad vårddokumentation.
Inom specialistområdena för ambulansverksamheten, tillväxtkurvor för barn och unga
och för cytostatika hanteringen saknas idag IT stöd inom Region Örebro län. Dessa
områden hanterar idag sin journalföring manuellt på papper och är inte en del av det
generella vårdinformationsstödet. Upphandling av IT stöd för cytostatika hanteringen
pågår under 2015. IT stöd för ambulans och digital tillväxtkurva återstår att anskaffa
under 2016.
79 (160)
Ett framgångsrikt pilotprojekt för mobil åtkomst av journalinformation via mobil och
”platta” är genomförd inom ambulansverksamheten, rehabteamet och inom
tandvården. För att kunna införa mobil åtkomst till journalinformation inom Region
Örebro läns verksamheter, behöver en upphandling av mobil applikation med säker
inloggning genomföras.
Det har även genomförts ett framgångsrikt pilotprojekt där vårdplanering på distans
via video genomförts på Universitetssjukhuset Örebro och i samarbete med
Askersunds kommun. Inom Universitetssjukhuset Örebro har vårdplanering på
distans utökats till flera vårdenheter och efterfrågan från kommunerna inom länet
ökar. Direktiv finns framtaget för ett sammanhållande genomförande projekt för länet
under 2016. Inom region Örebro län finns en framtagen infrastruktur för distansmöten
via video.
Inriktningsmål
35. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig
kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad
information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna
kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till
egenvård.
Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, etjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se.
Indikator: Minst 45 procent av länsinvånarna är delaktiga i den egna vården via etjänsterna på 1177.se.
8.3
Uppdrag inom digital agenda, eSamhälle och
eHälsa
9. Regionstyrelsen får i uppdrag att utveckla samordningen gällande styrning och
koordinering av övergripande och strategiska frågor inom regional digital agenda
och e-samhälle med RUP för Örebro län.
10. Regionstyrelsen får i uppdrag att successivt införa Journal via nätet enligt
handlingsplanen ”Journal och läkemedel”.
11. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta samarbetet om Framtidens
vårdinformationssystem med andra landsting/regioner.
12. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för att samla
patientinformation som regionala tillägg på 1177.se.
80 (160)
13. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en gemensam dokumentationspolicy och
ge förutsättningar till att arbeta med strukturerad vårddokumentation baserat på
nationellt fackspråk.
14. Regionstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av Region Örebro läns
webbplatser, specifikt regionorebrolan.se och 1177.se.
81 (160)
9.
Attraktiv arbetsgivare
Övergripande mål
• Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en
attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande,
utvecklande och hållbart arbetsliv.
9.1.1 Attraktiv arbetsgivare
Region Örebro län är en kunskapsintensiv multiprofessionell organisation med en
mångfasetterad verksamhet. Mer än 250 olika yrkeskategorier finns och är fördelade
på cirka 9 000 medarbetare. Region Örebro län är en av länets största arbetsgivare och
en viktig tillväxtmotor och aktör i den regionala utvecklingen.
Region Örebro län ska vara en arbetsplats för utvecklingsinriktade chefer och
medarbetare. En arbetsplats som tillåter utveckling i yrket, att gå vidare och göra
karriär. Allas kompetens skall användas på bästa sätt. Möjligheterna till forskning och
utveckling bidrar till att verksamheten utvecklas och är en viktig faktor för att vara en
attraktiv arbetsgivare. En hållbar hälsosam modern arbetsplats med ett aktivt och
tydligt ledarskap och medarbetarskap och goda utvecklingsmöjligheter. Motiverade
medarbetare är en avgörande framgångsfaktor för att säkerställa
kompetensförsörjningen.
Ett hållbart arbetsliv innebär att vi måste intensifiera arbetet med arbetsmiljöfrågorna
och öka kunskapen om arbetsmiljöns betydelse.
Projektet inom hälso- och sjukvården om framtidens vårdavdelning skall visa på de
strukturförändringar som behöver göras för att få rätt kompetens på rätt plats för ett
effektivt och kvalitetssäkert nyttjande av kompetens. Detta har för avsikt att utgöra
grunden för kompetensförsörjning inom flera verksamhetsområden.
I projektet ”En kortare väg” som leds och samordnas av Region Örebro län samverkar
olika myndigheter och aktörer för att underlätta för de personer som kommer med
utländsk vårdutbildning till Sverige att snabbare få svensk legitimation genom att
erbjuda praktikplatser och språkträning. ”En kortare väg” har nära samverkan med
berörda myndigheter så som exempelvis Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och
Socialstyrelsen. Men även samarbete med kommunal vuxenutbildning,
folkbildningsverksamheter och frivilligorganisationer.
Region Örebro län tar ett fortsatt ökat ansvar för att bereda funktionsnedsatta
möjlighet till arbete och att fortsätta pågående arbete med samarbetsaktörer som
Örebro kommun och stiftelsen Activa.
82 (160)
En satsning på utbildningstjänster i form av olika utbildningsformer och pedagogiska
modeller under kommande år ökar möjligheten för utveckling av sjuksköterskor samt
för att säkra kompetensförsörjningen inom specialistområdena.
En utökning av antalet AT-läkarplatser skall ske under 2016 i takt med att studenterna
vid läkarutbildningen i Örebro blir färdiga med sin examen.
För akademiker inom de administrativa områdena säkrar vi kompetensen genom att
samarbeta kring traineetjänster tillsammans med Örebro kommun och Örebro
universitet.
Vård och omsorgscollege samt vuxenutbildningen stärker tillgången på
undersköterskor. Utbildning till medicinska vårdadministratörer och tandsköterskor
sker som en yrkeshögskoleutbildning där Region Örebro län är aktiv aktör.
Kompetensutveckling av medarbetare sker genom både intern och extern utbildning
och lärande i olika former. Kompetensutveckling är ett naturligt instrument för
medarbetarens utveckling och ett krav för att kunna arbeta i Region Örebro läns
verksamhet.
Region Örebro län är en aktiv i det regionala kompetensförsörjningsarbetet och är
med och driver utveckingen.
9.1.2 Kompetensförsörjning
Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län.
Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är en viktig grund för att nå
verksamhetens och regionorganisationens intentioner, målsättningar och uppdrag
både på kort och på lång sikt. Befolkningstillväxt, generationsväxling och en hög
utvecklingstakt kräver framförhållning, strategiska vägval och samsyn kring
kompetensförsörjning för att säkerställa det framtida behovet.
Vår förmåga att behålla och attrahera nya medarbetare påverkas av allt vi gör. Hur vi
presenterar oss och våra verksamheter för ungdomar, studenter och arbetssökande och
hur vi stimulerar till utveckling. Utveckling av chef och ledarskapet och hur vi arbetar
med jämställdhet och mångfald samt hur vi sköter arbetet med ett hållbart arbetsliv är
exempel på områden som har betydelse för vår attraktivitet som arbetsgivare. Lönebildningens påverkan för att säkra kompetensförsörjningen är en viktig faktor.
Arbetet för att klara framtida kompetensförsörjning intensifieras och att varumärket
som attraktiv arbetsgivare ska stärkas.
83 (160)
Region Örebro län har en kompetensförsörjning som ska stödja verksamhetens
uppdrag och framtida utmaningar och säkerställa det framtida behovet.
9.1.3 Lönebildning
Lönebildningen är ett viktigt arbetsgivarpolitiskt instrument. Lönebildningen ska vara
värdeskapande och stimulera till verksamhetsförbättring och måluppfyllelse samt
bidra till en tryggad kompetensförsörjning. Lönesättningen ska grundas på en
helhetsbedömning efter sammanvägning och värdering utifrån faktorerna; arbetets
innehåll och svårighetsgrad, den enskildes formella och personliga kompetens och
erfarenhet, den enskildes uppnådda resultat och mål, marknadslöneläge, tillgång till
och efterfrågan av arbetskraft.
Lönekartläggningens kvalitetssäkring ska fullföljas och osakliga löneskillnader får
inte förekomma.
9.1.4 Jämställdhet och mångfald
Jämställdhet och mångfald ska genomsyra Region Örebro läns arbetsplatser.
Diskriminering får inte förekomma i någon form. Personalen ska känna sig
uppskattad i arbetet och Region Örebro län värnar om personalens grundlagsskyddade
rätt att yttra sig offentligt.
Arbetsorganisation och arbetstider ska främja möjligheten att förena arbete med
föräldraskap. Heltidsanställning ska vara en rättighet. Alla tjänster som utlyses ska
vara heltider, med möjlighet att gå ner i tid för den som så önskar. De medarbetare
som önskar heltidstjänst ska erbjudas sådan, men det bygger på förutsättningen att
kompletterande tjänstgöring kan bli aktuell på andra arbetsplatser än den egna.
9.1.5 Ledarskap och medarbetarskap
Medarbetarskapets uppgift, förutom att utöva yrkesansvar, handlar om att vara med
och utveckla verksamheten, vilket innebär att använda kompetens, engagemang och
ansvarstagande. Ett gott medarbetarskap kännetecknas av delaktighet och öppenhet
inför förändring och förnyelse. I medarbetarenkäter mäts medarbetarnas syn på
uppdrag och hur hållbar arbetsmiljön är. Detta kräver och förutsätter stödjande och
uppmuntrande ledarskap för att ge förutsättningar för kompetensutveckling och
forskning på arbetsplatserna.
Ett engagerat och kompetent chef- och ledarskap är helt avgörande för att Region
Örebro län ska kunna erbjuda en verksamhet av god kvalitét och en arbetsmiljö som
tar vara på medarbetarnas kunskap och kreativitet på bästa sätt. Att vara chef och
ledare är en profession i sig. I chef och ledarpolicyn synliggörs intentioner inom detta
område som skall genomsyra verksamheten.
84 (160)
9.1.6 Hållbart och hälsofrämjande arbetsliv – det moderna arbetslivet,
ett arbetsliv för alla
Hälsofrämjande arbetsplatser är en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel samt en
viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Region Örebro län ska vara en
hälsofrämjande organisation. Det innebär att ständigt arbeta för att utveckla en
arbetsorganisation och arbetsmiljö som främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv.
Arbetet utgår från den av fullmäktige antagna arbetsmiljöpolicy och plan 2013-2017.
Ett integrerat arbetsmiljö- och säkerhetskulturarbete säkerställs där synergier skapas
för att bidra till effektivitet och delaktighet. Med det sätt vi mäter i vår
medarbetarenkät kommer resultatet att fokusera på aktiviteter i denna riktning.
Verksamhetens uppdrag och utveckling medför att kompetensbehovet förändras. För
att sträva mot ett hållbart arbetsliv och hälsosamma arbetsförhållanden genomförs
pilotstudie och projekt inom arbetstidsområdet.
9.1.7 Samverkan med de fackliga organisationerna
Region Örebro län ska präglas av ett öppet klimat och skapa mötesplatser för en ökad
dialog. Region Örebro län har en väl upparbetad samverkan med de fackliga
organisationerna och ser det som ett naturligt sätt att bedriva och utveckla
verksamheten. Via samverkansavtal klargörs olika åtaganden och samverkansstruktur.
Region Örebro län är en väl fungerande organisation där samverkan är en naturlig del.
9.1.8 Uppföljning
Medarbetarsamtal är en grundförutsättning för att chefen både ska få och ge
återkoppling. Samtliga medarbetare i Region Örebro län ska ha ett medarbetarsamtal
per år med chefen. Uppföljning sker med mätetal, medarbetarenkäter och i
uppföljning av de policys och planer som finns inom arbetsgivarområdet.
Inriktningsmål
36. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs
och utvecklas i sin yrkesroll.
Indikator: NMI – Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011
och 2013.
Indikator: AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående
år.
Indikator: Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år.
Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år.
85 (160)
9.2
Uppdrag inom attraktiv arbetsgivare
15. Regionstyrelsen får i uppdrag att konkretisera kompetensförsörjningsplanen.
16. Regionstyrelsen får i uppdrag att redovisa en plan för mottagande av utökat antal
AT-läkartjänster.
17. Regionstyrelsen får i uppdrag att redovisa planerade insatser för projektet ”En
kortare väg”.
86 (160)
10. Region Örebro läns ekonomi
Övergripande mål
• Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en
långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god
hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över
mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och
generella statsbidrag.
10.1 Finansiella förutsättningar och god ekonomisk
hushållning
Målet för regionens ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt
uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning.
Grundtanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation av länets
invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslutar om och drar
nytta av samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. Det medför att god
ekonomisk hushållning idag är en förutsättning för att också i framtiden bedriva och
utveckla en bra verksamhet för länets invånare.
En långsiktig stark ekonomi omfattar att ha reserver som klarar anpassningar från
högkonjunktur till lågkonjunktur utan drastiska åtgärder. Det krävs därför mer än
nollresultat för att finansiera verksamheterna över tid.
Verksamheten ska vara anpassad till den aktuella intäktsnivån. Regionens intäkter i
form av skatter och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen på den
verksamhet som regionen kan erbjuda till länets invånare. Därför är det av största vikt
att respektive verksamhets omfattning anpassas efter de ekonomiska ramarna och
redovisar ett resultat varje år som är noll eller större. Den ekonomiska styrningen av
verksamhetens omfattning omfattar även att varje verksamhet ska ta hänsyn till, och
inom befintlig ram, finansiera förändrade avskrivningskostnader till följd av beslutade
investeringar.
Regionen ska använda tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som
möjligt. Det innebär att verksamhet bedrivs på rätt sätt, med rätt insatta resurser och
vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i regionens regi eller
av privata entreprenörer.
87 (160)
10.2 Samhällsekonomiska förutsättningar
10.2.1 Internationell ekonomi
De västerländska börserna återhämtade sig i juli efter den turbulens som rådde på
marknaderna under juni i samband med den grekiska skuldkrisen. Under augusti har i
stället de kinesiska börsernas fall påverkat övriga världen. Besked väntas om hur den
kinesiska regeringen kommer att agera på händelserna och om den amerikanska
centralbanken påverkas av detta inför sitt kommande räntebeslut. Tillväxten i USA
blev oväntat svag under första halvåret vilket drar ned hela 2015, men det motverkas
av att delar av EU utvecklas något starkare. Tillväxten stärks successivt och förväntas
bli högre nästa år.
10.2.2 Sveriges ekonomi
Den svenska börsen steg ytterligare under sommaren men hade sedan en nedgång
under augusti till följd av turbulensen till följd av fallet på den kinesiska börsen. På
valutamarknaden försvagades samtidigt den svenska kronan mot samtliga större
valutor. Riksbankens beslutade om ytterligare en sänkning av reporäntan med 10
punkter till -0,35 procent i juli i syfte att få upp inflationstakten genom ökad
konsumtion och ökat investerande. Genom sänkt ränta försvagas kronkursen och
svensk export får en konkurrensfördel.
Svensk BNP växer i en takt som gör att konjunkturen förstärks framöver. BNP
förväntas öka med 2,8 procent 2015 och 3,2 procent 2016. Även exporten väntas få en
god tillväxt de närmaste åren.
Trots starka inkomstökningar och växande befolkning har hushållens konsumtion
utvecklats betydligt sämre än förväntat i år, vilket också har påverkat SKLs prognoser
nedåt. De räknar med att hushållens mycket höga sparkvot består 2016 och vänder
endast långsamt nedåt 2017 och 2018. Även om investeringarnas ökningstal är höga
så är även dessa lägre än tidigare bedömning.
10.2.3 Sysselsättning och arbetsmarknad
Samtidigt som sysselsättningen fortsätter att öka så växer arbetskraften i nästan
samma takt, varvid arbetslösheten förutses förbli hög. Arbetskraftsökningen beror i
stor utsträckning på invandring och då nyanlända har svårare att matchas mot
tillgängliga jobb, minskar arbetslösheten långsamt och beräknas vara 7 procent 2017.
Prognosen för 2015 är 7,7 procent och under 2016 förväntas arbetslösheten uppgå till
7,5 procent.
88 (160)
10.2.4 Befolkningsförändringar
Kostnadsutvecklingen i kommuner och landsting beror till stor del på
befolkningsförändringar och hur utvecklingen ser ut inom olika åldersgrupper. De
demografiska behoven ökar framöver i allt snabbare takt för sektorn. Statistiska
centralbyrån har gjort en ny befolkningsprognos för 2015-2060. Under 2016 beräknas
tiomiljonersgränsen för befolkningen att uppnås. De närmaste åren förväntas en stor
folkökning, främst beroende på ett antagande om en fortsatt hög invandring till
Sverige.
Den demografiska volymframskrivningen, givet genomsnittliga prislappar, ger med
dessa nya förutsättningar större behovsökningar. Åren 2016–2018 är den extra
ökningen 0,3 procent för landstingen. Dessa år uppgår de beräknade demografiska
behoven till i genomsnitt 1,6 procent för landstingen, vilket är högre än tidigare (snitt
2000-2014 på 0,9 procent). Kommunerna kommer att ha ännu högre behovsökningar.
Hur detta påverkar kommunernas och landstingens ekonomi beror delvis på den
statliga ersättningen. Kostnaderna för flyktingmottagandet är ett statligt ansvar, men
studier visar att ersättningen inte för alla områden täcker de faktiska kostnaderna.
10.2.5 Landstingssektorns ekonomiska läge
Landstingen redovisade för 2014 ett samlat överskott på drygt 3 miljarder kronor
eller 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en förbättring
med cirka 5 miljarder kronor jämfört med året innan. Förbättringen beror dock till
hälften på engångsintäkter i Landstinget i Uppsala län vid försäljning av fastigheter.
Därtill kan konstateras att resultatet 2013 påverkades kraftigt negativt av tillfälliga
poster på 5,6 miljarder kronor. Rensat för dessa faktorer försämrades i stället
resultatet för sektorn med cirka 2 miljarder kronor mellan 2013 och 2014.
För 2015 redovisar landstingssektorn per april en sammantagen prognos på minus 1,5
miljarder kronor. Då ingår återbetalning från AFA med totalt 1,3 miljarder kronor.
10.2.6 Regeringens budgetproposition
Den 21 september lämnade regeringen över budgetpropositionen för 2016 till
riksdagen. Regeringens prognoser visar en stark skatteunderlagstillväxt med
väsentligt större ökningstal och samtidigt en lägre konsumtionsprognos än SKL: s
bedömningar hittills.
I höstbudgeten föreslås hälso- och sjukvården förstärkas med 1 miljard kronor 2016.
Tillskottet avser att stärka landstingen långsiktigt inför utmaningar i form av
demografi, digitalisering och kompetensförsörjning och övergår från 2017 till
generellt statsbidrag med 500 miljoner kronor per år. Medlen fördelas proportionellt
till landstingen utifrån befolkning, vilket innebär 30 miljoner kronor för Region
Örebro län.
89 (160)
Professionsmiljarden utges under perioden 2016–2019 med 1 miljard per år och
ersätter de tidigare tillgänglighetssatsningarna. Det ska ge förutsättningar för rätt
användning av professionernas kompetens och påverka landstingens
kompetensförsörjning i rätt riktning. Bättre administrativt stöd för professionerna,
mer effektiv och ändamålsenlig organisering av arbetsfördelning och arbetssätt samt
förbättrade förutsättningar för planering av kompetensförsörjningen är andra mål.
Regionorganisationens andel av statsbidraget beräknas uppgå till 30 miljoner kronor.
Kvinnosjukvården förstärks med 400 miljoner årligen för perioden 2016–
2018. Statsbidragen som är riktade mot förlossningsvården skulle ge
regionorganisationen 12 miljoner kronor om fördelning görs efter invånarantal.
Villkoren för statsbidraget är ännu inte fastställda.
Satsningen på cancervården fortsätter. Mellan 2015 och 2018 avsätts 500 miljoner
kronor per år för att uppnå en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att
korta väntetiderna och minska regionala skillnader.
Kostnadsfri mammografi för kvinnor mellan 40–74 år införs från halvårsskiftet 2016
och kostnadsfri tandvård upp till 23 års införs stegvis från 2017. Båda reformerna
kompenseras landsting och regioner i det generella statsbidraget och innebär
motsvarande bortfall av patientavgifter. För 2016 beräknas beloppet för
regionorganisationen till 3 miljoner kronor.
Avgiftsfri vård för personer över 85 år genomförs från 2017 och kompenseras i det
generella statsbidraget. Då Region Örebro län redan infört avgiftsfrihet för denna
grupp kommer statsbidraget att utgöra ett tillskott på 6 miljoner kronor per år.
Kostnadsfria läkemedel för personer under 18 år införs och kostnadsfria
preventivmedel för personer under 21 införs och finansieras inom
läkemedelsförmånen.
Från regeringens vårproposition finns även en satsning på att alla barn och unga i
åldern 8–19 år ska få bidrag till glasögon på motsvarande sätt som 0–7 år. Regeringen
har avsatt 120 miljoner kronor per år för perioden 2016–2019. Förutsättningarna för
att ta del av statsbidraget är ännu inte fastställda, men eventuell ersättning blir en
resultatförstärkning då regionorganisationen redan ersätter glasögon för denna
åldersgrupp.
10.2.7 Region Örebro läns prognos 2015
Resultatet per 31 juli uppgår till 194 miljoner kronor. Helårsresultatet beräknas vid
denna tidpunkt till 170 miljoner kronor, vilket är i linje med det budgeterade
90 (160)
resultatet, då det förutom ett resultat på 20 miljoner kronor omfattar en reservation för
framtida kostnadsökningen på 150 miljoner kronor. Verksamheternas prognos är per
juli ett underskott på 142 miljoner kronor. Prognosen kan dock komma att revideras
när delårsrapporten per augusti fastställs.
10.3 Regionens budget för 2016 samt plan för 2017 och
2018
10.3.1 Förutsättningar
Budgeten utgår från beslutad budget 2015 och plan 2016-2017 samt
planeringsförutsättningar från SKL och regeringens budgetproposition från
september.
10.3.2 Nettokostnader och landstingsprisindex
I landstingsprisindex ger SKL sin bedömning av landstingens prisutveckling. I
indexet ingår inga volymförändringar. LPIK baseras på SKL:s ekonomiska
antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. SKL:s
landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedelspriser beräknas per oktober till 2,3
procent för 2016, samt 2,5 procent 2017 och 3,7 procent 2018. Det innebär att index
för 2016 har reviderats ned jämfört med index som angavs i förutsättningarna för
arbetet med budget 2016 (2,7 procent).
Respektive nämnds ersättning har räknats upp med ett sammanvägt index på 2,3
procent för 2016, vilket sammanräknat är 185 miljoner kronor. Därtill har Nämnden
för hälsa, vård och klinisk forskning erhållit ett tillskott på 10 miljoner kronor för
finansiering av nya läkemedel. För åren därefter har uppräkning utifrån oktobers
prognos för LPIK gjorts. Dessa prognoser får ses som mycket preliminära, men
innebär att det från 2018 inte finns möjlighet att fullt ut kompensera verksamheterna
för kostnadsökningar enligt index.
91 (160)
10.3.3 Skatteintäkter och generella statliga bidrag
Beräkningen av skatteintäkter baseras på SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer
per oktober för riket avseende skatteunderlaget för perioden 2015–2018.
Skatteunderlagstillväxten tilltar betydligt i år jämfört med 2014. Det beror delvis på
större ökningar av löner och pensioner, men också på att skatteunderlaget påverkas av
ändrade avdragsregler. Nedtrappningen av avdragsrätten för pensionssparande ger en
positiv effekt 2015. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av
regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger inte lika brant.
För 2016 medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster
att skatteunderlagstillväxten tilltar ytterligare, ökningen beräknas bli den största sedan
2008.
Beräkningarna från SKL utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till
att svensk ekonomi kommer att befinna sig i ett neutralt konjunkturläge mot slutet av
2016. Med en neutral konjunktur förändras sysselsättningen i lugnare takt. Efter 2016
räknar de också med snabbare ökning av grundavdragen.
Det är framför allt två faktorer som föranlett revideringar i oktoberprognosen jämfört
med prognosen från augusti. Den ena är utvecklingen på arbetsmarknaden, där
sysselsättningen under sommaren har utvecklats lite svagare än förväntat och en del
förslag i regeringens budgetproposition för 2016 som beräknas öka sysselsättningen
och skatteunderlaget.
Skatteintäkterna beräknas 2016 till 6 601 miljoner kronor, vilket är 289 miljoner
kronor mer än budgeten för 2015. Utjämningsavgiften och generella statsbidrag
beräknas till 1 971 miljoner kronor.
Bland de generella statliga bidragen finns bidraget till landstingen för
läkemedelsförmånerna m.m. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse gjorde i
mars en överenskommelse med Socialdepartementet om detta bidrag för 2015.
92 (160)
Förutom det ordinarie bidraget erhölls bidrag för merkostnaderna för läkemedel mot
Hepatit C. För åren därefter finns ingen överenskommelse om storleken på bidraget,
men aviseringar har gjorts att det kommer innehålla kompensation för både
avgiftsfrihet för läkemedel till barn upp till 18 år och för Hepatit C-läkemedel.
Satsningen på läkemedel till barn gäller från 1 januari 2016 kompenseras
motsvarande ca 10 miljoner kronor för regionorganisationen 2016.
10.3.4 Specialdestinerade statsbidrag
I budgeten har nedanstående specialdestinerade statsbidrag tagits upp till följande
belopp:
Professionernas kompetens
Förstärkning hälso- och sjukvård
Sjukskrivning/rehabiliteringsgarantin
Stimulansmedel psykiatrin
30 miljoner kronor
30 miljoner kronor
30 miljoner kronor
5 miljoner kronor
Då flertalet statsbidrag ännu inte är reglerade i storlek och utbetalning genom
överenskommelser om villkor m.m. har endast delar av möjliga belopp tagits upp i
resultaträkningen.
10.3.5 Mer resurser till hälso- och sjukvården
De senaste åren syns en generell utveckling som utmanar hälso- och sjukvården i hela
Sverige. Många anställda med lång erfarenhet har eller kommer att i pension, vilket
ställer allt högre krav på en effektiv kompetensförsörjning. Samtidigt medför den
demografiska utvecklingen allt fler äldre och sammantaget ett högre behov av
sjukvård. Nya nationella riktlinjer medför förändrade krav på omfattning av och hur
sjukvården utförs. Till exempel har nya riktlinjerna för diabetesvård antagits i
samverkansnämnden för hälso- och sjukvårdsregionen.
Invånarna i Region Örebro län ska erbjudas en hälso- och sjukvård med hög kvalitet
och hög tillgänglighet. Det medför att förändringar i vår omvärld måste hanteras i
organisationen inom ekonomiska ramar, varje år, varje månad och varje dag.
Arbetssätt och rutiner måste omprövas och efterföljsamheten till nya riktlinjer ska
vara hög. Men förändringar och ökade krav kan också medföra behov av ökade
resurser. Därför har regeringen i höstbudgeten för 2016 ökat statsbidragen till regionoch landstingssektorn. Dessa satsningar bidrar till en förstärkning av ekonomin i
Region Örebro län och möjliggör en budgetförstärkning för hälso- och sjukvården på
95 miljoner. Budgetförstärkningen stärker hälso- och sjukvårdens ekonomi samt ger
förutsättningar för fortsatt utveckling.
93 (160)
10.3.6 Regionstyrelsens planeringsreserv
God hushållning innebär att ha en reserv för oförutsedda resultatsvängningar. Det kan
handla om såväl uteblivna intäkter som tillkommande kostnader, till exempel kan den
osäkra ekonomiska utvecklingen i omvärlden medföra en risk att den bedömda
skatteunderlagstillväxten inte blir lika stark som budgeterats. Mot bakgrund av detta
budgeteras en ekonomisk reserv som disponeras av regionstyrelsen på 109 miljoner
kronor för 2016. För åren 2017 och 2018 har en reserv på 115 respektive 50 miljoner
kronor lagts in i budgeten.
10.3.7 Framtidens utmaningar
Region Örebro läns ekonomiska planering omfattar även en långsiktig reserv för att
möta kommande kostnads- och utgiftsökningar inom regionorganisationens
verksamheter. För detta ändamål har 150 miljoner kronor lagts in i budgeten.
10.3.8 Årets resultat
Årets resultat utifrån ovan angivna förutsättningar uppgår till 20 miljoner kronor för
samtliga år, inklusive reserv för framtida utmaningar på 150 miljoner kronor.
Resultaten innebär att Region Örebro län redovisar en ekonomi i balans under budget
och planperioden.
10.3.9 Investeringar
För 2016 är investeringarna beräknade till sammantaget 679 miljoner kronor. För
fastighetsinvesteringar särredovisas byggnationen av H-huset vid
Universitetssjukhuset Örebro. Se vidare i bilaga om investeringsbudget.
Sammanställning per investeringsgrupp (mnkr)
Fastighetsinvesteringar exkl H-huset
303
Fastighetsinvesteringar H-huset
192
IT-investeringar
Medicintekniska investeringar
Övriga investeringar
SUMMA
21
110
53
679
10.3.10
Pensionsplaceringar
Region Örebro län har sedan 2008 gjort placeringar i en kapitalportfölj med
målsättningen att möta framtida pensionsutbetalningar. Avkastningsmålet uppgår till
3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som
förändringen av konsumentprisindex. Avkastningsmålet skall ses långsiktigt. I
enlighet med beslutad finanspolicy ska uppkommen avkastning återinvesteras. Sedan
2015 ingår fordran på Region Örebro läns förvaltnings AB i kapitalportföljen med
94 (160)
150 miljoner kronor. Avkastningen på denna utgörs av ränta enligt reversen plus del
av utdelningen från förvaltningsbolaget, för 2016 uppgående till 10 miljoner kronor.
I syfte att uppnå målsättningen behöver placeringen i pensionsmedelsportföljen
matcha ökningarna av avsättningen till pensioner inklusive löneskatt. För 2016
beräknas ökningen av avsättningen uppgå till knappt 200 miljoner kronor. Kommande
år beräknas dock ökningen uppgå till 270 miljoner kronor, varför en placering på 235
miljoner kronor 2016 skapar utrymme för en jämn placeringstakt.
10.3.11
Känslighetsanalys
Region Örebro läns ekonomi påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det
kan vara kraftiga konjunktursvängningar eller statliga beslut, som påverkar ekonomin
i hög grad. En känslighetsanalys är ett sätt att visa hur olika förändringar påverkar
regionorganisationen finansiellt och kan utgöra ett underlag till bedömningar och
beslut.
I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar ekonomin (mnkr):
Löneförändring 1%
Förändring av övriga driftkostnader 1%
Förändring skatteunderlaget med 1%
10 öre förändrad utdebitering
+-48
+-38
+-66
+-57
10.4 Finansiella mål för Region Örebro län
Inriktningsmål
37. Regionen ska under mandatperioden redovisa resultat som motsvarar minst
2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.
Indikator: För 2016 ska resultat uppgå till minst 150 miljoner kronor.
38. Regionens avsättningar för framtida pensionsutbetalningar ska följa
skuldens utveckling.
Indikator: Under 2016 ska minst 235 miljoner kronor avsättas till
kapitalportföljen.
39. Investeringar ska finansieras utan extern upplåning.
Indikator: Byggnadsinvesteringar och utrustning för egna verksamheter ska
finansieras utan extern upplåning.
40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans.
Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst
noll.
95 (160)
10.5 Uppdrag inom Region Örebro läns ekonomi
27. Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag att, utifrån befintlig
ekonomisk ram, redovisa en handlingsplan för att senast i december 2016 ha en
ekonomi i balans. Handlingsplanen ska vara omsatt i konkreta, hållbara och
långsiktiga åtgärder med uppgifter om ekonomiska- och verksamhetsmässiga
konsekvenser. Nämnden ska redovisa handlingsplanen för styrelsen senast den 31
mars 2016.
96 (160)
11. Region Örebro läns organisation
11.1 Den politiska organisationen
Regionfullmäktige är Region Örebro läns högsta politiska organ med direktvalda
ledamöter som representerar länets medborgare. Regionfullmäktige beslutar i ärenden
av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för Region Örebro län. Detta
innebär bland annat att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, att fastställa
budget och skattesats, att besluta om den politiska organisationen och att fastställa
reglementen för Region Örebro läns nämnder.
Patientnämnden är underställd regionfullmäktige och ska utifrån synpunkter och
klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutveckling och
hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.
Den övergripande arbetsuppgiften för revisionen är att granska om verksamheten följer
regionfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna
ekonomiska ramar. En väsentlig del är också att främja arbetet med styrning och
kontroll av verksamheten.
Demokratiberedningen och Folkhälsoberedningen är beredande organ underställt
regionfullmäktige. Uppdragen är av långsiktig, strategisk karaktär och fokuserar på
frågor som berör Region Örebro läns framtida utveckling inom demokrati- respektive
folkhälsoområdet.
Regionstyrelsen är högsta verkställande och beredande organ och har det
övergripande ansvaret för Region Örebro läns utveckling. Detta innebär att leda och
samordna de övergripande utvecklingsfrågorna, att ansvara för strategisk planering
som främjar en långsiktigt hållbar utveckling för Örebro län och att följa upp
verksamheten. Regionstyrelsen har initiativrätt och samordningsansvar för
framtagande av styrande dokument, till exempel vision, policys och program.
Inom regionstyrelsen finns två utskott, personalutskott samt ekonomi-, service- och
ägarutskott (inklusive Lagen om valfrihetssystem). Utskotten ska bereda strategiska
frågor till regionstyrelsen samt besluta i de frågor som delegerats till utskottet från
regionstyrelsen.
Tillsammans med andra kommuner i länet finns en gemensam nämnd för
företagshälsa och tolkförmedling där Region Örebro län är värdorganisation. Nämnden
ansvarar för företagshälsa och tolkförmedling i enlighet med separat överenskommelse
och reglemente.
97 (160)
Till regionstyrelsen som rådgivande organ finns pensionärsråd, etikråd samt
planerings- och organisationskommitté.
Region Örebro län består även av nämnden för regional tillväxt, nämnden för hälsa,
vård och klinisk forskning samt nämnden för samhällsbyggnad. Nämnderna skall var
och en inom sitt område se till att verksamheten, inom de tilldelade ekonomiska
ramarna, bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som regionfullmäktige har
bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att
den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt
tillfredsställande sätt. De står under regionstyrelsens uppsikt och ansvarar för sin
verksamhet inför regionfullmäktige.
Det finns två fokusnämnder, dels fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn
(tillika folkhögskolestyrelse) och dels fokusnämnd för miljö- och klimatfrågor (tillika
styrelse för energikontor). Fokusnämnderna ska stödja och bistå nämnden för regional
utveckling respektive nämnden för samhällsbyggnad genom att bereda frågor för
beslut i nämnden, samt fatta beslut inom fokusnämnden ansvarområde.
Fokusnämnden ska också hantera uppdrag som löpande tilldelats fokusnämnden av
nämnden.
Vilt- och naturvårdskommittén är ett rådgivande organ till nämnden för regional
tillväxt i ärenden som rör vilt- och naturvård.
Det finns tre fokusberedningar som är beredningsorgan till nämnden för hälsa, vård
och klinisk forskning. Fokusberedningarna har inte något beslutsmandat, utöver
budgeten för den egna verksamheten. Det är fokusberedning för högspecialiserad
vård, klinisk forskning och utbildning, fokusberedning för habilitering, hjälpmedel
och folktandvård samt fokusberedning för närsjukvård. Syftet med
fokusberedningarna är att stödja och bistå nämnden, förbättra och möjliggöra
kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och
andra aktörer.
Rådet för funktionshinderfrågor ska arbeta för att förbättra villkoren för länets
medborgare med funktionsnedsättning med särskilt fokus på tillgänglighet,
delaktighet, bemötande och diskriminering.
För samverkan mellan Region Örebro län och kommunerna finns ett regionalt
samverkansråd.
98 (160)
11.2 Verksamhetsorganisation
Regiondirektören är verksamhetsorganisationens högsta tjänsteman, direkt underställd
regionstyrelsen. Regiondirektörens uppdrag är att ansvara för att korrekta, relevanta
och fullständiga underlag finns tillgängliga inför politiska beslut, att omsätta de
politiska besluten i handling och att leda och utveckla verksamheten mot de mål som
ställts upp i strategiska dokument och verksamhetsplaner. Vidare ska
regiondirektören hålla samman organisationen som en helhet och bära det
övergripande verksamhetsansvaret samt att företräda regionorganisationen i
samverkan med andra såväl lokalt, regionalt som nationellt.
Till sitt stöd har regiondirektören ett regionkansli med olika kompetensområden samt
förvaltningarnas ledning.
Regionkansliets uppdrag är att stödja den politiska organisationen och
regiondirektören. Vid regionkansliet finns kompetensområden inom hållbar
utveckling, administration, juridik, säkerhet, planering, ekonomi, HR, kommunikation
och beredning och uppdrag för hälso- och sjukvård.
99 (160)
Verksamhetsorganisationen rymmer fem förvaltningar; Hälso- och sjukvård med
klinisk forskning, Folktandvård, Regional utveckling, Företagshälsa och
tolkförmedling samt Regionservice. Förvaltningarna leds var och en av en
förvaltningschef som rapporterar till regiondirektören.
Patientnämndens kansli lyder under regiondirektören.
Region Örebro län har, i större eller mindre utsträckning, ett avgörande inflytande
som finansiär och ägare för ett antal bolag, stiftelser och föreningar. Regiondirektören
ansvarar för att den verksamhet som organiseras i annan juridisk form än förvaltning
knyts till Region Örebro läns övriga verksamhetsorganisation.
100 (160)
11.3 Kommunikation är ett strategiskt verktyg
En god kommunikation är en förutsättning för att leda och styra en organisation mot
uppsatta mål. Kommunikation är ett strategiskt verktyg och ska kunna integreras i all
planering och utveckling av verksamheten på alla nivåer. Chefers
kommunikationskompetens och organisationens interna kommunikationskanaler ska
utvecklas för att ge medarbetare rätt förutsättningar att uppfylla sina uppdrag.
Information som är anpassad till våra målgrupper kräver ständig utveckling, såväl
innehållsmässigt som genom nya digitala och sociala medier. I det dagliga mötet är
kommunikation och gott bemötande viktiga beståndsdelar. Satsningen på att öka
kommunikationskompetens hos såväl chefer som medarbetare fortsätter genom
utbildning och kommunikationsstrategiskt stöd.
Region Örebro län ska uppfattas som en organisation med hög trovärdighet. Region
Örebro län ska förknippas med de värden som formuleras i visionen. Region Örebro
län ska också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Prioriterade åtgärder för Region Örebro län är att;
• Medborgarna ska ha tillgång till information och ha insyn i regionorganisationens
verksamhet så att man upplever sig delaktig i den demokratiska processen.
Kommunikationen ska stimulera till interaktivitet och engagemang.
• Tillgången till information är anpassad och till nytta för målgruppen. Den ska
stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang.
• Medarbetare i Region Örebro län ska ha insikt om kommunikationens betydelse
för måluppfyllelsen. De ska ha en god förmåga att kommunicera, så att patienter
och andra intressenter är nöjda med informationen och upplever sig delaktiga.
• Samhällets aktörer; kommuner, universitet, näringsliv, remittenter och andra
samarbetspartners regionalt, nationellt och internationellt ska uppleva
kommunikationen från Region Örebro län som öppen, utvecklings- och
samarbetsinriktad.
101 (160)
12. Bilagor
1. Budget 2016 samt plan 2017-2018
2. Investeringsbudget
3. Åtagande till respektive nämnd
4. Budgetdirektiv för andra juridiska personer inom Region Örebro län
102 (160)
1.
Budget 2016 samt plan 2017-2018
RESULTATBUDGET
Prognos
2015
-7 818
Budget
2016
-8 095
-292
-95
-56
-109
-150
-40
-7 818
-156
-68
-8 150
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
mnkr
Verksamhetens nettokostnader
Varav avskrivningar
Ramförstärkning hälso- och sjukvården
Särskilda satsningar
Regionstyrelsens planeringsreserv
Framtida utmaningar
Löne- o prisuppräkning inkl läkemedel
Summa
Resultat från verksamheten
Regiongemens (pensioner, statsbidrag m m)
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Finansnetto
Årets resultat
Budget
2015
-7 812
-272
-59
-8 505
Plan
2017
-8 095
-298
-95
-54
-115
-150
-215
-8 724
Plan
2018
-8 095
-304
-95
-54
-50
-150
-425
-8 869
-67
-118
-253
-8 043
-8 572
-8 842
-9 122
6 312
6 300
6 601
6 876
7 178
1 866
1 901
1 971
2 034
2 070
59
-67
-8
77
-66
11
68
-48
20
70
-117
-48
75
-181
-107
20
170
20
20
20
-79
-150
-10
-8 110
103 (160)
DRIFTBUDGET
mnkr
Prognos
2015
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Regionbidrag
Regionfullmäktige
-16
-17
-17
-17
Regionstyrelsen
Regionstyrelsen och regionkansliet
Hälsovalsenheten
Tandvårdsenheten
Regionservice
-327
-1 372
-193
-150
-352
-1 422
-196
-155
-352
-1 422
-196
-155
-352
-1 422
-196
-155
Nämnd för hälsa, vård och klinisk forskning
-5 067
-5 282
-5 282
-5 282
Nämnd för samhällsbyggnad
-392
-432
-432
-432
Nämnd för regional tillväxt
-208
-219
-219
-219
-19
-19
-19
-19
-8 095
-215
-8 310
-425
-8 520
-95
-54
-115
-150
-8 724
-95
-54
-50
-150
-8 869
Gem nämnd för företagsh.o tolk
Tidigare fattade budgetbeslut
Löne- och prisjustering inkl läkemedel
Summa regionbidrag
Resultat från verksamheten
Ramförstärkning hälso- och sjukvården
Särskilda satsningar, se bilaga
Regionstyrelsens planeringsreserv
Framtidens utmaningar
Summa verksamheter
Regiongemensamt
- Varav pensionskostnader
Verksamhetens nettokostnader
Regionstyrelsen
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Årets resultat
104 (160)
-68
-10
-7 822
-7 818
-156
-59
-79
-150
-8 110
-7 975
-95
-56
-109
-150
-8 505
-40
-259
-68
-272
-67
-304
-118
-323
-253
-456
-8 150
-8 043
-8 572
-8 842
-9 122
6 312
1 866
59
-67
6 300
1 901
77
-66
6 601
1 971
68
-47
6 876
2 034
70
-117
7 178
2 070
75
-181
20
170
20
20
20
BALANSBUDGET
mnkr
Budget
2015
Prognos
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Långfristiga fordringar
2 649
647
2 610
618
2 961
654
3 490
681
3 962
778
91
174
132
24
132
24
132
24
132
24
Summa anläggningstillgångar
3 561
3 384
3 771
4 327
4 896
Omsättningstillgångar
Förråd
Fordringar
Kortfristiga placeringar pensionsmedelsportfölj 1)
Kassa/bank o kortfr placeringar likv portfölj
Summa omsättningstillgångar
142
400
2 064
668
3 273
150
615
1 959
969
3 693
150
615
2 204
703
3 672
150
615
2 464
328
3 557
150
615
2 844
9
3 618
6 834
7 077
7 443
7 884
8 514
1 551
20
150
1 721
1 547
170
1 717
1 717
20
150
1 887
1 887
21
150
2 058
2 058
20
150
2 228
Avsättningar
Avsättning för pensioner inkl löneskatt
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
3 164
64
3 228
3 165
57
3 222
3 386
30
3 416
3 684
0
3 684
4 153
0
4 153
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
282
1 603
1 885
273
1 865
2 138
264
1 876
2 140
255
1 887
2 142
246
1 887
2 133
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
6 834
7 077
7 443
7 884
8 514
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital
Årets resultat
Justering med post "Framtida utmaningar"
Summa eget kapital
1)Bokförd utdelning/avkastning återinvesteras, beräknas till 10 mnkr per år
105 (160)
KASSAFLÖDESBUDGET
mnkr
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering med post "Framtida utmaningar"
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för gjorda avsättningar
Justering för utnyttjade avsättningar
Justering för övr ej likv.påverkande poster
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Ökning/minskning förråd och lager
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Justering ej likvidpåverkande poster, bef revers
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investeringar i finansiella tillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Minskning långfristiga skulder
Minskning långfristiga fordringar
Justering för ej likviditetspåverkande poster
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Budget
2015
20
150
272
220
-22
106 (160)
Plan
2017
Plan
2018
291
213
21
150
298
273
20
150
304
443
36
15
15
15
675
0
756
0
933
0
-24
711
-21
1
-31
11
11
0
616
660
686
768
933
-518
-679
-854
-873
-36
-554
-502
15
-78
-565
-679
-854
-873
-180
150
-9
150
-9
-9
-9
-30
141
-9
-9
-9
-28
-29
-30
208
-31
-125
640
0
32
171
Budget
2016
20
150
292
197
UTBETALNING BIDRAG STATLIG INFRASTRUKTUR
ÅRETS KASSAFLÖDE
Prognos
2015
51
Ramförstärkning
Hälso- och sjukvården
(mnkr)
95,0
Särskilda satsningar
Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning
Anpassning till nationella riktlinjer
Neonatalavdelning 35 på USÖ, ombyggnation och personalförstärkning
Centrum för sällsynta sjukdomar, lokalformering på USÖ
Dopningsmottagning, egenfinansiering av tidigare projekt
KBT på nätet, fortsatt satsning efter projekttid
Externa vårdplatser, förlängning avtal inför upphandling
Nämnden för regional tillväxt
Örebro läns museum
Prioriterade områden kulturplan
Nämnden för samhällsbyggnad
Upphandlad trafik västra länet
Upphandlad trafik södra länet
Regionstyrelsen
E-hälsa, nationella beslut inklusive lokala effekter
Framtidens vårdinformationssystem
Folkhögskolekurs för personer med förvärvad hjärnskada
WiFi-nät heltäckande (drift, finns även bland investeringar)
Stockholm-Oslo 2.55, driftbidrag vid eventuellt köp av aktier i gemensamt
Alfred Nobel Science Park AB, preliminärt ökat bidrag för ökat ägande
(mnkr)
10,0
4,4
1,0
2,0
1,0
1,7
0,6
0,4
2,3
10,0
8,0
5,0
2,4
5,5
1,0
0,7
56,0
107 (160)
2.
Investeringsbudget
2.1
Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar över
10 miljoner kronor
Investeringsprocessen för fastigheter inleds med ett beslut om att en förstudie ska
inledas. Beslut om detta tas av politisk ledning, regiondirektören själv eller
regiondirektören efter ansökan från förvaltningschef. Efter förstudien beslutar
Ekonomi-, service och ägarutskottet om de objekt som ska fortsätta till planeringsfas.
Samtidigt tas beslut om budget för kommande investeringsfas. Beloppet finns angivet
i fullmäktiges investeringsbudget eller anslås ur investeringspotten för akuta
investeringar. Efter beslut genomförs planeringsfasen, vilken består de två stegen
avdelningsfunktionsprogram och rumsfunktionsprogram.
Efter avslutad planeringsfas beslutar Ekonomi-, service och ägarutskottet för varje
enskilt objekt om investeringen ska gå vidare in i projekteringsfas. Samtidigt tas
beslut om budget för projekteringsfasen. Budgetbeloppet finns angivet i fullmäktiges
investeringsbudget eller anslås ur investeringspotten för akuta investeringar. Efter
projekteringsfasen ska ett beräknat belopp för totalinvesteringen vara fastställt.
Regionfullmäktige tar då ett nytt beslut per enskilt belopp för den samlade
investeringen för de objekten som ska fortsätta in i byggfasen.
När byggfasen är avslutad görs en dokumentation med uppföljning av projektet innan
inflyttning sker. Varje fas ska dokumenteras enligt framtagen mall inför nästa
beslutspunkt och investeringsbelopp och tidplan ska revideras till varje beslutspunkt.
Processen framgår av nedanstående bild.
108 (160)
2.2
Investeringar per förvaltning
Belopp i miljoner kronor.
Förvaltning
Byggnader
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
182,3
Hälso och sjukvård, Etapp 2 USÖ
191,5
Folktandvården
Regionhälsan
Regionservice (Fastigheter)
103,5
25,9
311,7
191,5
6,5
3,0
20,0
78,4
78,4
4,7
2.3
Totalt
0,1
Regional utveckling
SUMMA
Övrigt
0,1
4,8
Regionstyrelsen externa
hyresgäster
MT
10,5
Regionservice
Regionstyrelsen
IT
20,8
6,4
32,0
17,8
22,5
15,0
15,0
7,5
7,5
494,8
20,8
110,0
53,1
678,7
Fastighetsinvesteringar 2016
Nedan följer en redovisning av investeringsgruppen fastigheter för åren 2016 till
2019, för H-huset också för 2020. Fastighetsobjekten redovisas per förvaltning med
en efterföljande beskrivning av varje enskilt objekt överstigande 10 miljoner kronor i
beräknad investeringsutgift. För redovisade objekt som är i förstudie-, planerings- och
projekteringsfaser är beloppen grovt uppskattade.
2.3.1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
Beräknad
utgift*
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016
för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
Verksamhetsförändringar TeknikMiljö
90,0
10,0
20,0
20,0
20,0
USÖ, framtidens neonatal
60,0
3,0
7,0
25,0
25,0
USÖ, M-huset omstrukturering
laboratorium medicin
58,0
10,0
25,3
16,0
USÖ H-huset, underkulvert till media
30,0
20,0
10,0
USÖ, B-huset poliklinisk verksamhet
Urologi
32,9
20,5
0,0
12,4
USÖ, Reservvatten
31,0
8,5
8,0
14,5
USÖ F-huset, Fertilitetsenheten
30,0
1,5
6,5
USÖ, omstrukturering av
kvinnokliniken
12,0
0,0
10,0
5,4
6,7
2,0
USÖ M-huset, fastighetsnätet
9,9
1,7
USÖ, O-huset uppgradering MR 1,5
tesla (MT 2087)
6,0
6,0
USÖ, O-huset CBCT (2534)
3,0
3,0
10,0
12,0
2,8
109 (160)
USÖ, klinikgemensam
behandlingsenhet
3,0
1,0
2,0
USÖ, centrala UPS
2,4
0,4
1,0
USÖ, Kulvertlåsning
2,0
2,0
USÖ, legionellaåtgärder
1,5
1,5
USÖ, informationsdisken Gallerian
1,5
1,5
USÖ, B-huset kvinnokliniken ultraljud
(2245)
1,1
0,1
USÖ, utredning dialysen
1,0
1,0
USÖ, diskmaskin fiberbronchscop
(MT 2196)
0,6
USÖ, kefalostat (2115)
0,5
0,5
USÖ, Cyclotron (MT 2615)
0,5
0,5
USÖ, LC-MS/MS (2437)
0,3
0,3
USÖ, telemitriutrustning (MT 2356)
0,3
USÖ, B-huset, mammografi utbyte
utrustning (2088)
0,2
0,2
USÖ, Intraoperativ CT (1365)
0,2
0,2
USÖ, T-huset ombyggnation
forskningslab
0,2
0,2
Karlskoga, ombyggnad operation
samt sterilcentral
0,2
1,0
0,3
0,2
129,3
35,0
59,3
25,0
10,0
19,0
2,0
2,0
8,0
7,0
Karlskoga, reservvatten
8,0
7,0
1,0
Karlskoga, entréhall H-blocket
3,0
1,5
0,0
1,5
Lindesberg, akutmottagning och
saneringsstation
69,1
40,0
18,0
11,1
Lindesberg, byggnation reservkraft el
21,0
7,5
13,5
3,0
Karlskoga, ombyggnad Rehab med
bassäng
Lindesberg, reservvatten,
projektering ny byggnad
9,5
4,0
2,5
Lindesberg, ombyggnad och flytt av
kirurgmottagning
6,0
2,0
4,0
Lindesberg, kylanläggning avd 1, 2
och 5
2,0
Psykiatri, anpassning L-huset,
slutenvård ink avd 5
2,0
15,0
5,0
2,0
8,0
Psykiatri, anpassning läkarstudenter
6,0
4,0
0,5
0,5
1,0
Psykiatri, behov av nya lokaler
Karlskoga lasarett
6,0
0,5
0,0
1,0
4,5
Psykiatri, anpassning av fd arkiv
L-huset
4,0
2,0
0,0
2,0
Habilitering, tillgänglighets- och
arbetsmiljöanpassningar
1,5
Primärvård, ny vårdcentral
Lindesberg
Primärvård, anpassning lokaler
läkarstudenter
110 (160)
0,3
1,0
1,5
105,3
1,5
18,0
16,0
7,0
40,8
2,0
56,0
Primärvård, utbyggnad Mikaeli
vårdcentral
10,0
Primärvård, ombyggnation/
omstrukturering Karla vårdcentral
3,0
Primärvård, utredning om- och
utbyggnad Lillån vårdcentral
2,0
Primärvård, ombyggnation reception
Pilgården
0,7
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
816,5
1,0
1,0
0,3
0,5
161,6
8,0
2,7
1,5
0,1
0,6
182,3
234,3
161,3
57,0
Objekt: USÖ. Framtidens neonatal
En ny avdelning för att bedriva modern och patientsäker neonatalvård utan
hälsostörande kemikalier på universitetssjukhuset tillskapas. Efter utbrott av MRSA i
början av 2014 reducerades antalet intensivvårdplatser från 5 till 3 för att bl.a. minska
risken för ny spridning av bakterier. Under hösten 2015 genomförs vissa justeringar
på avdelningen för att kunna öppna två tillfälliga intensivvårdsplatser som klarar
vårdhygienisk standard. Detta innebär att patienter inte behöver vårdas i andra län.
Behovet av en ny modern neonatalavdelning kvarstår dock även efter dessa åtgärder.
En förstudie och ett planeringsarbete genomförs under 2016.
Framtidens neonatal
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
1,2
1,2
Planering
1,8
1,8
Projektering
3,0
3,0
Byggnation
54,0
4,0
25,0
25,0
Summa bygginvestering
60,0
7,0
25,0
25,0
0,0
3,0
varav byggnadsanknuten konst
0,6
0,3
0,3
Utrustning/Inredning exkl MTinvestering
5,0
2,5
2,5
27,5
27,5
Totalt för objektet
65,0
0,0
3,0
7,0
Objekt: USÖ. M-huset omstrukturering laboratorium medicin
Investeringen syftar till att effektivisera resurserna inom laboratorium medicin för
åstadkomma en ökad kapaciteten av laboratorieprover. Omstruktureringen innebär en
koncentration av laboratorium medicins olika verksamheter till M-huset. Frigjord yta
finns efter att enheten kliniskt forskningscentrum flyttat till Campus. Lokaler som
lämnas i F-huset frigörs för annan verksamhet.
111 (160)
M-huset omstrukturering
laboratorium medicin
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Byggnation
58,0
6,7
10,0
25,3
16,0
Summa bygginvestering
58,0
6,7
10,0
25,3
16,0
0,1
0,1
1,5
2,0
26,8
18,0
Plan
2019
Förstudie
Planering
Projektering
varav byggnadsanknuten konst
0,2
Utrustning/Inredning exl MTinvestering
4,0
0,5
62,0
7,2
Totalt för objektet
10,0
0,0
0,0
Objekt: USÖ. Underkulvert till media under H-huset
Det krävs större dimensioner på rörledningarna till H-huset för att öka redundansen på
mediaförsörjningen mellan undercentralerna i byggnaderna. Detta innebär att
ledningarna blir för grova för att korsa transportkulverten med tänkt takhöjd. I och
med detta uppstår kravet på en underkulvert för all media.
Underkulvert till media, under Hhuset
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
0,6
0,6
Planering
0,9
0,9
Projektering
1,5
1,5
Byggnation
27,0
17,0
10,0
Summa bygginvestering
30,0
0,0
20,0
10,0
0,0
0,0
30,0
0,0
20,0
10,0
0,0
0,0
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet
112 (160)
Objekt: USÖ. B-Huset poliklinisk verksamhet Urologi
Urologiverksamhetens utomlänsuppdrag ökar vilket medför behov av lokalförändring
och större lokalytor. Verksamheten har också förändrats vad gäller provtagning,
preparathantering, analyser och telefonrådgivning, vilket också ställer nya krav på
lokaler. En ombyggnad planeras där dagkirurgiska ingrepp i lokalanestesi sker på
mottagningen. Omstruktureringen skulle innebära ett snabbare patientflöde och
frigöra operationstid i O-huset.
B-huset poliklinisk verksamhet
Urologi
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Byggnation
32,9
20,5
Summa bygginvestering
32,9
20,5
varav byggnadsanknuten konst
0,2
0,2
Utrustning/Inredning exl MT-investering
2,0
2,0
34,9
22,5
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
12,4
0,0
0,0
0,0
12,4
0,0
0,0
0,0
12,4
0,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Totalt för objektet
Objekt: Reservvatten – USÖ, Karlskoga och Lindesberg
Socialstyrelsen rekommenderar att akutsjukhusen i Sverige ska kunna vara
självförsörjande på el, värme och vatten vid en krissituation. Utifrån dessa
rekommendationer finns ett behov att utveckla reservvattenförsörjningen vid länets
tre sjukhus.
Reservvatten- USÖ, Karlskoga och
Lindesberg
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Byggnation
48,5
19,5
11,5
17,5
Summa bygginvestering
48,5
19,5
11,5
17,5
1,3
2,0
12,8
19,5
Plan
2018
Plan
2019
0,0
0,0
0,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Utrustning/Inredning exl MTinvestering
Totalt för objektet
3,3
51,8
19,5
113 (160)
Objekt: USÖ. Fertilitetsenheten F-huset vån 2
Nya metoder och ny utrustning inom fertilitetsverksamheten har medfört behov av
förnyelse av lokalerna. Nya lokaler för verksamheten skulle ge en möjlighet att kunna
erbjuda fler inom- och utomlänsbehandlingar av god kvalité. En förstudie och ett
planeringsarbete föreslås genomföras under 2016.
Fertilitetsenheten, F-huset vån 2
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
0,6
0,6
Planering
0,9
0,9
Projektering
1,5
1,5
Byggnation
27,0
5,0
10,0
12,0
Summa bygginvestering
30,0
6,5
10,0
12,0
varav byggnadsanknuten konst
0,1
Utrustning/Inredning exl MTinvestering
2,7
Totalt för objektet
32,7
0,0
1,5
0,1
0,0
1,5
6,5
0,7
2,0
10,7
14,0
Objekt: USÖ. Omstrukturering av kvinnokliniken
En större upprustning av B-huset genomfördes åren 1993/1996. Verksamheterna har
sedan dess förändrats. Vissa riktade förändringar har genomförts för ett antal av
klinikerna. Den föreslagna omstruktureringen syftar till att genomföra en mer
långsiktig lösning av lokalerna i huset.
Omstrukturering av Kvinnokliniken
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
12,0
2,0
0,0
10,0
Summa bygginvestering
12,0
2,0
0,0
10,0
0,0
0,0
varav byggnadsanknuten konst
0,1
0,1
0,0
0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering
0,6
0,1
0,0
0,5
0,0
0,0
12,6
2,1
0,0
10,5
0,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Totalt för objektet
114 (160)
Objekt: Karlskoga lasarett. Ombyggnad operation samt sterilcentral
Operationsavdelningen som är från 1972 byggs om för att uppfylla dagens krav på
bland annat ventilation och storlek. Ombyggnationen klarar behovet av mer
medicinsk teknisk utrustning och logistiken förbättras. Sterilcentralens lokaler och
utrustning anpassas för dagens behov. Sterilcentralen är centralt placerad på operation
vilket gör att ombyggnad kan sker samtidigt som operationslokalerna byggs om.
Ombyggnationen innebär stora förbättringar ur miljö-synpunkt.
Ombyggnad operation o sterilcentral
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
129,3
35,0
59,3
25,0
10,0
Summa bygginvestering
129,3
35,0
59,3
25,0
10,0
0,0
0,5
0,3
10,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
varav byggnadsanknuten konst
Utrustning/Inredning exl MT-investering
Totalt för objektet
0,8
15,0
2,0
6,5
6,5
144,3
37,0
65,8
31,5
Objekt: Karlskoga lasarett. Ombyggnad Rehab med bassäng
Ombyggnationen ersätter nuvarande rehab med bassäng från 1972. Bassängen
bedriver dagligen träning för ca 100 deltagare.
Ombyggnad Rehab med bassäng
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
19,0
2,0
2,0
8,0
7,0
0,0
Summa bygginvestering
19,0
2,0
2,0
8,0
7,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
varav byggnadsanknuten konst
0,2
0,1
0,1
Utrustning/Inredning exl MT-investering
1,9
0,9
1,0
8,9
8,0
Totalt för objektet
20,9
2,0
2,0
0,0
115 (160)
Objekt: Lindesbergs lasarett. Akutmottagningen och saneringsstation
Ombyggnationen medför ett säkrare patientflöde in till akutmottagningen.
Planeringen innebär en första sluss till ett väntrum och därefter en sluss till
sjukvårdsdelen. En saneringsstation byggs för patienter som har blivit utsatta för
kemikalier vid olyckshändelser.
Akutmottagning och
saneringsstation
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Byggnation
69,1
40,0
18,0
11,1
Summa bygginvestering
69,1
40,0
18,0
11,1
varav byggnadsanknuten konst
0,5
0,5
Utrustning/Inredning exkl MTinvestering
3,0
1,5
72,1
41,5
Plan
2018
Plan
2019
0,0
0,0
0,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Totalt för objektet
1,5
18,0
12,6
Objekt: Lindesbergs lasarett. Byggnation reservkraft el
En ny reservkraftanläggning är nödvändig för att lånsiktigt säkerställa
patientsäkerheten enligt dagens normer och krav på kapacitet. De förändringar som
sker på sjukhuset (ny dialysmottagning och ombyggnation av akutmottagen) har
möjliggjort en tillfällig reservkraftsanläggning.
Byggnation reservkraft el
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Förstudie
0,4
0,4
Planering
0,6
0,6
Projektering
1,0
1,0
Byggnation
19,0
5,5
13,5
Summa bygginvestering
21,0
7,5
13,5
0,0
varav byggnadsanknuten konst
0,1
0,0
0,1
Utrustning/Inredning exl MTinvestering
1,0
0,5
0,5
8,0
14,0
Totalt för objektet
116 (160)
Beräknad
utgift
22,0
0,0
Plan
2018
Plan
2019
0,0
0,0
0,0
0,0
Objekt: Psykiatrin. Anpassning av L-huset USÖ, slutenvård inklusive avd. 5
Avdelning 5 för BUP (f.n. i E-huset) och avd.2 för vuxenpsykiatrin har båda fått
upprepade påpekanden för brister i vårdsäkerhet och arbetsmiljö från Socialstyrelsen
och Arbetsmiljöverket. Därför är beslut fattat att inrymma avd. 5 i L-huset och
därmed förbättra sambandet till akutverksamheten och övrig
heldygnsvårdsverksamhet. Genom att använda en flygel kopplad till nuvarande avd. 2
för BUP och samtidigt begränsa avdelningens uppdrag till 12 vårdplatser uppnås en
positiv effekt för båda avdelningarna. Riskbedömning och konsekvensanalys pågår
parallellt med byggprojektering för att utreda möjligheter att ta vara på tidigare miljö
för Tillnyktringsenhetens avgiftningar i anslutning till akutmottagningen för korta
insatsepisoder och därmed kunna erbjuda oförändrat vårdplatsantal. Verksamhetens
behov av en ECT-enhet för att öka kapaciteten för elchocksbehandlingar ingår också i
projekteringsuppdraget. Behovet är identifierat tillsammans med Narkosenheten på
USÖ där i nuläget behandlingarna sker och kapaciteten är för låg för de behov som
faktiskt finns.
Anpassning L-huset, slutenvård inkl
avd 5
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Byggnation
15,0
5,0
2,0
8,0
Summa bygginvestering
15,0
5,0
2,0
8,0
varav byggnadsanknuten konst
0,2
0,1
0,1
0,1
Utrustning/Inredning exkl MTinvestering
1,5
0,5
0,5
0,5
16,5
5,5
2,5
8,5
Plan
2018
Plan
2019
0,0
0,0
0,0
0,0
Plan
2019
Förstudie
Planering
Projektering
Totalt för objektet
Objekt: Primärvården. Ny vårdcentral Lindesberg
Planeringen av en ny vårdcentral i Lindesberg är genomförd och projektet går under
2016 in i byggfasen.
Ny vårdcentral Lindesberg
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Byggnation
105,3
1,5
7,0
40,8
56,0
Summa bygginvestering
105,3
1,5
7,0
40,8
56,0
1,5
0,5
1,0
10,0
5,0
5,0
45,8
61,0
Förstudie
Planering
Projektering
varav byggnadsanknuten konst
Utrustning/Inredning exkl MTinvestering
Totalt för objektet
115,3
1,5
7,0
0,0
0,0
117 (160)
Objekt: Primärvården. Anpassning lokaler läkarstudenter
Anpassning av rum i befintliga eller i utökade lokaler. Varje vårdcentral skall ha ett
rum med fyra arbetsplatser samt ett behandlingsrum för läkarstudenter.
Anpassning lokaler läkarstudenter
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Byggnation
18,0
16,0
Summa bygginvestering
18,0
16,0
2,5
2,5
20,5
18,5
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
Planering
Projektering
Utrustning/Inredning exkl MTinvestering
Totalt för objektet
2,0
0,0
2,0
0,0
0,0
0,0
2,0
0,0
0,0
Utblick
2020
2.3.2 Hälso- och sjukvården, etapp 2 USÖ
Hälso och sjukvården, Etapp 2 USÖ
Förberedande arbete
Etapp 2A Nybyggnad Högspec.hus
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
120,0
81,5
12,5
15,0
5,0
6,0
1 036,8
81,5
120,0
320,0
270,0
180,0
Etapp 2A Entré A-huset anslutningsgång
14,0
0,0
0,0
0,0
1,5
12,5
Etapp 2A Anpassning befintlig entré Ahuset
15,7
0,0
0,0
0,0
1,7
14,0
56,0
49,5
85,1
Etapp 2B ombyggnad befintligt A-hus
Etapp 2C om och tillbyggnad akuten
1,0
1,0
0,0
216,0
14,5
24,0
56,0
Etapp 2D Ombyggnad operation O-huset
19,0
4,0
0,0
15,0
Parkeringshus/markparkering inkl entresol
CV 1
233,0
4,0
4,0
60,0
80,0
Utbyggnad godsmottagning F-huset
104,0
2,5
20,0
71,5
10,0
Ny nätstation ersättning för stn 04
10,6
0,0
0,0
1,1
9,5
A-husets anpassningar för fortlevnad 8 10 år
26,0
1,0
5,0
5,0
5,0
Fasad A-huset
15,0
0,0
0,0
15,0
Utbyggnad reservkraft
35,0
0,0
4,0
15,0
16,0
Fredsgatan 40, garagelänga
15,0
0,0
0,0
2,0
5,0
Uppsäkring framtida vattenförsörjning
ringledning
10,0
0,0
2,0
5,0
3,0
1 871,1
190,0
191,5
580,6
462,7
Etapp 2 USÖ totalt
MT-utrustning H-huset tillkommer 150
miljoner
118 (160)
Beräknad
utgift
5,0
65,3
16,0
5,0
8,0
360,1
86,3
Objekt: Etapp 2, USÖ
Byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro – benämnd etapp 2 – är en stor
pågående strategisk satsning inom Region Örebro Län. Det är en framtidsinriktad
förnyelse för länets invånare som ska bidra till att målen inom hälso- och
sjukvårdsområdet nås, däribland målen för den högspecialiserade vården. Den nya
byggnaden för högspecialitets vård, H-huset, beräknas stå klar år 2020.
Under flera år har det pågått ett förberedande arbete för att skapa förutsättningar för
nya lokaler för verksamheter inrymda i A-huset. Tidigare utredningar har pekat på att
delar av A-husets nuvarande verksamheter inte kan inrymmas i den befintliga
byggnaden utan kräver en ny byggnad. En sådan skapar de förutsättningar som krävs
för en vård anpassad till nutida- och framtida krav. Detta gäller framförallt
operationslokaler och lokaler för inneliggande patienter. Samtidigt har under senare år
behovet av att skapa mer väldimensionerade och funktionella lokaler för
Akutmottagningen ökat för att möta nya förutsättningar i fler besök och tilltagande
hot- och våldsituationer.
En förstudie togs fram under 2011 som formulerade behoven av byggnadsförnyelse
inom USÖ, med utgångspunkt från de uppdrag och förutsättningar som verksamheten
vid sjukhuset förväntades ha 2015/2017. Viktiga ställningstaganden i detta arbete för
de A-husverksamheter som skall flytta är
• En samlad operationsenhet
• En samlad slutenvård
• En dagkirurgisk och postoperativ enhet för barn och vuxna
• En samlad öppenvård – korta vårdkedjor
• Lokaler för forskning och utbildning
A-husets framtida användning utreddes under 2014. Utgångspunkten för budgeterade
investeringsutgifter baseras på kravet att kunna upprätthålla en säker byggnad med
ändamålsenliga lokaler för befintlig verksamhet fram till dess att det nya H-huset tas i
bruk.
Genomförandet av byggnationerna i Etapp 2 förutsätter en rad förberedande arbeten
som pågår eller är genomförda, till exempel:
• Flytt av Södra Grev Rosengatan med tillhörande media
(Se beslut från Landstingsfullmäktige dat 2011-06-20)
• Planändring
• El-arbeten för ökad framtida elkraftförsörjning för USÖ
• Flytt av el, fiber och telekablar
119 (160)
• Flytt av ställverk
• Markundersökning inkl. geoteknik
• Utredningar
• Markköp
• Ersättningsparkeringar (ej parkeringshus)
• Anslutningsvägar
• El- och VVS-arbeten
För att i framtiden klara parkeringsbehovet byggs parkeringshus vid USÖ-området.
H-huset och akutmottagningen utgör ett särskilt projekt med specifik projektledning
och styrning.
2.3.3 Folktandvården
Folktandvården
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Verksamhetsförändring teknik och
miljö
13,5
0,0
1,5
3,0
Lokalanpassning i samband med
unitbyte Odensbacken
4,0
2,0
0,0
2,0
Omdisponering befintliga lokaler
FKC
8,0
3,0
5,0
Laxå FTV omdisponering befintliga
lokaler 5 behandlingsrum
6,0
2,0
4,0
Ombyggnad klinik Fellingsbro
5,0
0,0
0,0
0,5
4,5
36,5
7,0
10,5
5,5
7,5
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Folktandvården totalt
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
3,0
3,0
3,0
2.3.4 Regional utveckling
Regional utveckling
Verksamhetsförändring teknik och miljö
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
0,5
2,5
0,0
0,5
0,5
0,5
31,5
0,5
2,0
15,0
14,0
Kävesta FHS, utökning av danshus
0,6
0,1
0,5
Fellingsbro FHS, aula förstudie
0,5
0,0
0,5
Öka tillgängligheten vid Sixtorps
friluftsgård
0,5
0,0
0,5
Gamla skolhuset Sixtorp
0,4
0,0
0,4
Installation av en tre-kammarbrunn
med infiltrering Blankhult
0,4
0,0
0,4
36,3
0,6
4,7
15,5
14,5
Kävesta FHS, Musikens hus
Regional utveckling totalt
120 (160)
Budget
2016 för
beslut
0,5
Objekt: Kävesta Folkhögskola, Musikens hus
Kävesta folkhögskolas nybygge av Musikens hus innebär en möjlighet att kunna
fortsätta med denna idag uppskattade och populära musiklinje och bidrar till att stärka
och förbättra förutsättningarna för den allmänna linjen. Musiklinjen på Kävesta är en
av tre profilkurser och har två inriktningar, klassisk inriktning samt jazz-, pop- och
rockinriktning. Musiklinjen håller en hög nivå och är en viktig del i skolans
kulturprofil.
Kävesta FHS, Musikens hus
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Planering
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Projektering
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Byggnation
31,5
0,5
2,0
15,0
14,0
0,0
Summa bygginvestering
31,5
0,5
2,0
15,0
14,0
0,0
varav byggnadsanknuten konst
0,3
0,0
0,1
0,3
0,0
0,0
Utrustning/Inredning exkl MTinvestering
3,0
0,0
0,0
1,0
2,0
0,0
34,5
0,5
2,0
16,0
16,0
0,0
Totalt för objektet
2.3.5 Regionhälsan
Regionhälsan
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
Verksamhetsförändring teknik och miljö
0,5
0,0
0,1
0,1
0,1
0,1
Regionhälsan totalt
0,5
0,0
0,1
0,1
0,1
0,1
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
7,0
0
1,0
1,5
1,5
1,5
250,0
65,0
30,0
40,0
40,0
40,0
Energi
70,0
20,0
10,0
10,0
10,0
10,0
Wifi och MIN, USÖ
31,8
0,0
3,2
7,4
10,6
10,6
2.3.6 Regionservice fastigheter
Regionservice, fastigheter
Verksamhetsförändring teknik och miljö
Brand och säkerhet SBA
121 (160)
HIN enkelt avhjälpta hinder
26,4
Reinvesteringspeng i samband med
energiprojekt
0,0
2,0
25,0
5,0
5,0
5,0
Hissar USÖ
13,6
2,0
6,1
5,5
Markarbeten kaj M-huset
10,5
0,0
5,0
Utredning Karlskoga lasarett,
tegelfasaden
10,0
1,0
4,0
5,0
Utredning Karlskoga lasarett,
fönsterbyte alla husen
8,2
0,8
1,3
2,0
3,5
5,5
Gräsgatan, sprinkling
8,0
1,0
3,5
Hallsbergs VC, miljöåtgärder,
markarbeten
8,0
6,0
2,0
Fönsterbyte Lindesbergs lasarett
8,0
2,0
2,0
2,0
8,0
6,0
0,0
2,0
Ventilation Klostergatan FTV
6,0
1,0
0,0
2,5
2,5
Karlskoga lasarett, badet ny ventilation
& reningsanläggning
6,0
0,5
0,0
1,0
4,5
Hallsbergs VC, utbyte belysning
5,5
3,5
0,5
0,5
0,5
Halltorp, utbyte ventilationsagg, 3 st
5,0
2,0
3,0
Klortillverkning badvatten, länet
4,0
0,0
1,5
Solkyla, Adolfsberg
4,0
0,0
4,0
Byte fönster, Hallsberg vårdcentral
4,0
0,0
2,0
2,0
Byte tak, Hallsberg vårdcentral
3,8
0,0
0,2
1,6
Belysning, Odensbackens vårdcentral
3,0
1,5
0,0
1,5
Ventilation E-huset
3,0
0,3
2,7
Belysning, Nora vårdcentral
2,5
1,5
0,0
1,0
Belysning, Pilgården Degerfors
2,5
1,5
0,0
1,0
Utbyte fönster, Pilgårdens vårdcentral
2,5
0,0
0,8
0,8
Hallsbergs vårdcentral, hörsal
2,0
0,5
0,0
1,5
Belysning, Fellingsbro Folkhögskola
2,0
0,5
0,0
1,5
Sop- och tvättnedkast USÖ
2,0
0,2
1,0
Fellingsbro vårdcentral, utredning och
åtgärder källare grund
2,0
0,2
1,8
Utbyte entrésnurra L-huset USÖ
1,5
1,5
Länsövergripande konst
1,2
0,2
0,2
Snörasskydd, USÖ
1,0
1,0
Informationsdisken, Gallerian USÖ
0,5
0,5
Utredning kylanläggning hus 39 USÖ
0,5
0,5
Utredning utbyte ställverk 2 st USÖ
0,5
0,5
Utbyte ventilationsaggregat Lilla
Karlahuset
0,5
0,5
Utredning fasaden F-huset USÖ
0,2
0,2
Utredning utbyte ställverk 1 st
Karlahuset
0,2
0,2
Regionservice, fastigheter totalt
0,1
550,5
5,0
2,0
2,0
Hyresgästanpassning, Utsikten
Installation nyckelskåp
122 (160)
24,4
0,5
2,5
2,0
1,0
0,8
0,2
0,2
0,2
112,9
93,1
69,8
0,1
142,6
78,3
Objekt: Brand och säkerhet SBA
Brandskyddet i regionorganisationens byggnader är från början utformat utifrån den
lagstiftning som var gällande vid uppförandet av respektive byggnad. Med tiden kan
det byggnadstekniska brandskyddet försvagas samtidigt som synen på vad som anses
vara skäligt brandskydd förändras. Detta medför att åtgärder ofta behöver vidtas för
att lyfta brandskyddet till en nivå som är skälig enligt dagens krav.
I samband med brandskyddsinventeringar och annat systematiskt brandskyddsarbete
(SBA) upptäcks ofta brister i brandskyddet som behöver åtgärdas för att upprätthålla
en skälig nivå på det byggnadstekniska brandskyddet. Åtgärderna kan till exempel
bestå av:
•
•
•
•
•
•
Sprinkling av lokaler
Brandtätning av hål
Utbyte av dörrpartier
Tillskapande av nya brandceller
Åtgärdsarbeten på ventilationsanläggningar
Kompletteringar av utrymningsvägar och -skyltar
För 2016 avser budgeterade medel 20 miljoner kronor för sprinklerarbeten och
10 miljoner kronor för övriga brandsäkerhetshöjande åtgärder.
Brand och säkerhet SBA
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
250,0
65,0
30,0
40,0
40,0
40,0
Summa bygginvestering
250,0
65,0
30,0
40,0
40,0
40,0
250,0
65,0
35,0
35,0
40,0
40,0
Förstudie
Planering
Projektering
Utrustning/Inredning exkl MTinvestering
Totalt för objektet
123 (160)
Objekt: Energisparobjekt
Investeringarna ingår i Regionfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå
Region Örebro läns mål gällande energi och co2 besparingar.
Energisparobjekten enligt ovan utreds för närvarande i syfte att undersöka
möjligheterna om samtliga eller vissa av objekten kan utgöra grund för ansökan om
det särskilda statsbidraget för klimatåtgärder.
Energi
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
70,0
20,0
10,0
10,0
10,0
10,0
Summa bygginvestering
70,0
20,0
10,0
10,0
10,0
10,0
10,0
10,0
10,0
Förstudie
Planering
Projektering
Varav
Karlskoga lasarett, byte
ventilationsaggregat IT-paviljongen
0,5
0,5
Karlskoga lasarett, frekvensstyrning
samt byte fläktar
0,8
0,8
Karlskoga lasarett, ombyggnad
centralånga vid
PO/sterilombyggnaden
0,3
0,3
Lindesbergs lasarett, byte
ventilationsaggregat
0,5
0,5
Lindesbergs lasarett, fönsterbyte
1,5
1,5
Lindesbergs lasarett, ny belysning i
verksamheternas lokaler
1,1
1,1
USÖ, centrala till- o frånluftsagg.
Bättre återvinning
4,0
4,0
USÖ, gaskonvertering ångpanna 02
1,4
1,4
Totalt för objektet
124 (160)
70,0
20,0
10,0
Objekt: Wifi och MIN, USÖ
Utvecklingen från fasta nät mot trådlös kommunikation, både för tal (telefoni) och
datakommunikation, är snabb och entydig. För Region Örebro län medför denna
tekniska utveckling att följande ska tillgodose:
•
•
•
Krav och önskemål på täckning och kapacitet för mobiltelefoni (MIN) inom
sjukhusen (något som är bristfälligt idag).
Krav och önskemål om ett heltäckande trådlöst datakommunikationsnät
(WiFi) för att kunna vidareutveckla ett mobilt arbetssätt i befintliga
verksamhetssystem, men även för att kunna införa nya
verksamhetstillämpningar, t ex ett nytt vårdinformationssystem där ett mobilt
arbetssätt förutsätts.
Krav och förväntningar från patienter och besökande på mobil täckning och
tillgång till trådlös kommunikation.
Detta förutsätter installation av nya fastighetsnät för MIN. För WiFi förutsätts nya
och kompletterande fastighetsnät. Installation av fastighetsnät för MIN görs på de tre
sjukhusen. Fastighetsnät för WiFi görs på de tre sjukhusen, Eklundavägen, Karlahuset
och vårdcentralerna (inklusive samlokaliserade verksamheter).
Wifi och MIN
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
0,6
0,6
Planering
1,0
1,0
Projektering
1,6
1,6
Byggnation
28,6
0,0
7,4
10,6
10,6
Summa bygginvestering
31,8
0,0
3,2
7,4
10,6
10,6
31,8
0,0
3,2
7,4
10,6
10,6
Utrustning/Inredning exkl MTinvestering
Totalt för objektet
125 (160)
Objekt: Reinvesteringar i samband med energiprojekt
Investeringarna ingår i Regionfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå
Region Örebro läns mål gällande energi och co2 besparingar.
Reinvesteringspeng i samband
med energiprojekt
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Förstudie
0,5
0,1
0,1
0,1
0,1
Planering
0,8
0,2
0,2
0,2
0,2
Projektering
1,3
0,3
0,3
0,3
0,3
Byggnation
22,5
4,5
4,5
4,5
4,5
Summa bygginvestering
25,0
5,0
5,0
5,0
5,0
0,0
Varav
Karlskoga lasarett, byte
ventilationsaggregat IT-paviljongen
0,4
0,4
Karlskoga lasarett, frekvensstyrning
samt byte fläktar
0,2
0,2
Karlskoga lasarett, omb centralånga
vid PO/sterilombyggnaden
0,4
0,4
Lindesbergs lasarett, byte
ventilationsaggregat
1,0
1,0
Lindesbergs lasarett, injustering
kylsystem
0,4
0,4
Ospecificerade projekt
2,6
2,6
Totalt för objektet
25,0
0,0
5,0
5,0
5,0
5,0
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
9,0
0,0
1,0
2,0
2,0
2,0
Fredsgatan ny datahall
51,0
21,0
0,0
3,0
12,0
10,0
T-huset iordningställande lokal
Regionservice fastighet
40,0
2,0
0,0
4,0
20,0
14,0
Regionservice lokaler USÖ-området
(F-huset, fd. med.bibliotek)
9,6
9,5
0,1
Arkivet A-huset ombyggnad för
försörjning städ
6,0
0,0
3,7
Regionservice. lokaler USÖ-området
(K-huset IT-drift o teknik)
1,1
1,0
0,1
116,6
33,5
4,8
34,0
26,0
2.3.7 Regionservice
Regionservice
Verksamhetsförändring Teknik-Miljö
Områden
Regionservice totalt
126 (160)
2,3
11,3
Objekt: Fredsgatan. Ny datahall
För att klara tillväxten av system och funktioner tillskapas en ny primärdatahall samt
arbetsplats i anslutning till hallen på Fredsgatan. Nuvarande primärhall i F-huset går
inte att expandera men kvarstår därefter som ny sekundärhall. Region Örebro läns
nuvarande primär- och sekundärhall når sitt kapacitetstak inom 1 – 2 år.
Fredsgatan ny datahall
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
51,0
21,0
0,0
3,0
12,0
10,0
Summa bygginvestering
51,0
21,0
0,0
3,0
12,0
10,0
Förstudie
Planering
Projektering
varav byggnadsanknuten konst
0,5
0,3
Utrustning/Inredning exkl MTinvestering
2,0
1,0
Totalt för objektet
53,0
21,0
0,0
3,0
12,0
11,0
Objekt: T-huset USÖ, iordningställande av lokaler för Regionservice fastigheter
Reparation och anpassning av lokaler inom T-huset USÖ sker för att ge
Regionservice fastigheter ändamålsriktiga arbetsytor inklusive omklädningsrum.
Byggnationen möjliggör psykiatrins behov av ytterligare lokaler i anslutning till Lhuset då Regionservice fastigheter kan släppa lokalerna i K-huset.
T-huset iordningställande lokal
Regionservice fastighet
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
40,0
2,0
0,0
4,0
20,0
14,0
Summa bygginvestering
40,0
2,0
0,0
4,0
20,0
14,0
0,2
0,3
Förstudie
Planering
Projektering
varav byggnadsanknuten konst
0,5
Utrustning/Inredning exkl MTinvestering
2,3
0,3
42,3
2,3
Totalt för objektet
2,0
0,0
4,0
20,0
16,0
127 (160)
2.3.8 Regionstyrelsen
Regionstyrelsen
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016
för
beslut
Plan
2017
Omflyttning regionbildning
10,0
5,0
5,0
Akuta medel
10,0
0,0
10,0
Regionstyrelsen totalt
20,0
5,0
15,0
0,0
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Utblick
2019
0,0
0,0
2.3.9 Regionstyrelsen externa hyresgäster
Externa hyresgäster
Beräknad
utgift
Lekebergs VC, Capio
30,0
20,0
0,0
10,0
Ombyggnad av Kullängens
ädreboende, Hallsberg
54,0
4,0
5,0
35,0
10,0
Karlahuset, lättvårdsplatser
1,0
0,0
1,0
Hyresgästanpassning Fellingsbro
förskola
1,5
0,0
1,5
86,5
24,0
7,5
45,0
10,0
Externa hyresgäster totalt
Redan
beslutat
(- 2015)
Plan
2018
Utblick
2019
0,0
Objekt: Lekebergs VC, Capio
Capio, som hyr lokaler för att driva vårdcentral inom Hälsoval Örebro län, har behov
av ökade lokalytor, varför tomställda ytor inom vårdcentralen anpassas till deras
verksamhet.
Lekebergs VC, Capio
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
30,0
20,0
0,0
10,0
Summa bygginvestering
30,0
20,0
0,0
10,0
0,0
0,0
20,0
0,0
10,0
0,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Utrustning/Inredning exl MTinvestering
Totalt för objektet
128 (160)
0,0
30,0
Objekt: Ombyggnation Kullängens äldreboende i Hallsberg
På uppdrag av Hallsbergs kommun verksamhetsanpassas äldreboendet för att kunna
driva säker och funktionell vård.
Ombyggnad av Kullängens
äldreboende, Hallsberg
Beräknad
utgift
Redan
beslutat
(- 2015)
Budget
2016 för
beslut
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Byggnation
54,0
4,0
5,0
35,0
10,0
0,0
Summa bygginvestering
54,0
4,0
5,0
35,0
10,0
0,0
54,0
4,0
5,0
35,0
10,0
0,0
Förstudie
Planering
Projektering
Utrustning/Inredning exkl MTinvestering
Totalt för objektet
129 (160)
2.4
Medicinsk teknik
Nedan följer en sammanställning av medicintekniska investeringar fördelat på ny- och
reinvesteringar. Efter sammanställningen följer en beskrivning av samtliga nya objekt
och reinvesteringar med investeringsbelopp över 2,5 miljoner kronor.
Nyinvesteringar
2016
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
Indocyanid-grönt stapel,
Öronoperation
0,7
Teleradiologisk utrustning,
Kardiologiska kliniken
0,8
Neuroendoskopi, Anestesi- och
intensivvårdskliniken
0,9
Bestrålningsapparat
Laboratoriemedicinska länskliniken
1,4
Folktandvården
Digital avtryckstagning
0,7
Summa nyinvesteringar
4,5
Reinvesteringar
Hälso och sjukvårdsförvaltningen
99,6
varav objekt > 2,5 mnkr
130 (160)
Odlingsrobot, Mikrobiologi
3,0
Spect CT, Röntgenkliniken
5,8
MR 1,5 tesla, Röntgenkliniken
6,0
Endoskopiutrustning,
Endoskopimottagningen
4,0
Intensivvårdsventilator, Kärl och
ThoraxIVA
3,5
Operationsutrustning,
operationsavdelningen
4,0
Ventilator, intensivvårdsavdelningen
3,0
Ambulanser
5,2
Folktandvården
5,9
Summa reinvesteringar
105,5
Summa totalt
110,0
2.4.1 Nyinvesteringar
Objekt: Indocyanid-grön stapel, Öron,- näs,- och halskliniken USÖ
Utrustning för diagnostik och kartläggning av körtlar och kärl i huvud-halsområdet
inom onkologin.
Investeringsutgift: Totalt 0,7 miljoner kronor
Objekt: Teleradiologisk utrustning för konferens online, Kardiologiska kliniken
USÖ
USÖ ämnar starta neurointerventioner på dygnet runt-basis. För att kunna genomföra
ingrepp behöver man konsultera on-line centra med högre erfarenhet. Teleradiologisk
utrustning kommer att behövas till båda interventionslabb, T2 och T4.
Investeringsutgift: Totalt 0,8 miljoner kronor
Objekt: Neuroendoskop, Anestesi- och intensivvårdskliniken USÖ
Utrustning för neuroendoskopi är nödvändigt för vissa neurokirurgiska ingrepp, t.ex.
s.k. ventrikulostomi vid obstruktiv hydrocephalus och inspektion av olika typer av
intrakraniella hålrum.
Investeringsutgift: Totalt 0,9 miljoner kronor
Objekt: Utrustning för fotoferesbehandling, Laboratoriemedicinska
länsklinikens AK-mottagning
Utrustning för fotoferesbehandling av kroniska och ev akuta GvHD hos
allogentransplanterade patienter från Örebro och Värmlands län.
Investeringsutgift: Totalt 1,4 miljoner kronor
Objekt: Digital avtryckstagning, Folktandvården
Denna utrustning medför en ny metod för avtryckstagning där patienten slipper ha
avtrycksmaterial i munnen. Tandläkaren arbetar istället med en kamera för att samla
information som underlag till protetiskt arbete.
Investeringsutgift: Totalt 0,7 miljoner kronor
2.4.2 Reinvesteringar större än 2,5 miljoner kronor
Objekt: Odlingsrobot, Mikrobiologi, USÖ
Denna utrustning är ett första steg i att automatisera bakteriediagnostiken. Den
innebär bl.a. att många av patientproverna inte behöver hanteras manuellt.
Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 3,0 miljoner kronor.
131 (160)
Objekt: Spect-CT, Röntgenkliniken, USÖ
Ersätter en utrustning som idag är 10 år gammal. Spect-CT innebär en förbättrad
diagnostik och är en kombination av en gammakamera och en datortomograf vilket
ger förbättrad möjlighet att lokalisera var vävnadsförändringar med ökat upptag av
isotoper är belägna.
Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 5,8 miljoner kronor.
Objekt: MR 1,5 Tesla Röntgenkliniken, USÖ
Förutom vanliga diagnostiska MR-undersökningar kommer denna uppgradering av
befintlig MR innebära att utrustningen kan användas även till akuta situationer samt
vid narkoser.
Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt ca 12,0 miljoner kronor, varav
utrustningsinvesteringen utgör 6,0 miljoner kronor och byggåtgärder 6,0 miljoner
kronor.
Objekt: Endoskopisystem, Medicinska kliniken, USÖ
Ny utrustning som ersätter äldre, avsedd för endoskopiska undersökningar av
magsäck samt tjocktarm.
Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 8,0 miljoner kronor 2016, varav 3,9
miljoner kronor beviljades 2014. Inga byggåtgärder förväntas.
Objekt: Intensivvårdsventilatorer, Kärl-Thorax IVA, USÖ och
Intensivvårdsavdelningen Lindesbergs lasarett
Utbyte av 13 st (7 st på USÖ, 6 st på Lindesbergs lasarett) befintliga utrustningar för
intensivvårdsventilation av svårt sjuka patienter. De som idag finns har passerat den
tekniska och kliniska livslängden.
Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 6,5 miljoner kronor.
Objekt: Operationsutrustning, Operationsavdelning, Karlskoga lasarett
Utbyte av utrustning till nya operationssalar, t.ex. OP-bord, OP-lampor som
installerades 1993-96. Utrustningarna som ska anskaffas kommer att vara anpassade
till aktuella standarder och passa i de nya operationslokalerna som uppförs under
planperiod 2014-2016.
Investeringsutgift: Utrustningsinvesteringen utgör 11,5 miljoner kronor och
byggåtgärder 108 miljoner kronor. För 2016 är utrustningsinvesteringen 4,0 miljoner
kronor och byggåtgärder 37,0 miljoner kronor.
Objekt: Ambulanser Akutkliniken
Regelbundet utbyte av akutambulanser sker enligt ersättningsplan. Ersättningsplanen
är utformad för att uppnå bästa möjliga balans mellan ekonomi och medicinsk
säkerhet.
132 (160)
Investeringsutgift: Tre stycken ersätter äldre ambulanser under 2016 till en kostnad av
5,2 miljoner kronor. En till Lindesbergs lasarett, 1,7 miljoner kronor och två till USÖ,
3,5 miljoner kronor.
2.5
IT-investeringar
(mnkr)
Budget
2016
IT-investeringar
20,8
Investeringarna för IT-området 2016 uppgår till 20,8 miljoner kronor. Investeringarna
innehåller återinvesteringar inom vårdsystem, driftsystem och bastjänstsystem.
Utrustning till ny Wifi strategi inkluderas med 6,9 miljoner kronor.
2.6
Övriga investeringar
Förvaltning
Budget
2016
varav
byggansluten
utrustning
USÖ
6,7
1,3
Etapp 2 USÖ
0,5
0,5
Karlskoga lasarett
9,2
7,2
Lindesbergs lasarett
3,9
1,6
Psykiatri
1,7
1,1
Habilitering
0,4
0,1
Primärvården
3,5
0,3
(mnkr)
H&S förvaltningen totalt
25,9
Folktandvården
3,0
Regionservice
6,4
Regional utveckling
17,8
SUMMA
53,1
Övriga investeringar för 2016 uppgår till 53,1 miljoner kronor varav 12,1 miljoner
kronor avser byggansluten utrustning. Bland övriga större investeringar finns
realtidsinfosystem i fordon/terminaler 12,2 miljoner kronor och kreditkortsterminaler
i bussar 3,0 miljoner kronor.
133 (160)
3.
Åtagande till respektive nämnd
3.1
Åtagande till regionstyrelsen
Nedanstående redovisar de övergripande mål, inriktningsmål med indikator samt de
uppdrag som regionstyrelsen ansvarar för. Styrelsen har därmed även en
återrapporteringsskyldighet för dessa frågor.
3.1.1 Hållbar utveckling
Övergripande mål för social hållbarhet
• Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och
service och möjlighet till delaktighet.
Övergripande mål för ekologisk hållbarhet
• Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande
och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan
utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans
rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta
naturen väl.
Övergripande mål för ekonomisk hållbarhet
• Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och
jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras.
3.1.2 Digital agenda, eSamhälle och eHälsa
Övergripande mål
• Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark region
som kan möta framtidens utmaningar.
Inriktningsmål
33. Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala
agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med
målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål 2020.
Indikator: Redovisning av genomförandeplan och måluppfyllelse till uppsatta mål
redovisas.
34. År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna
som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet
på minst 100Mbit/s.
134 (160)
Indikator: År 2016 ska minst 40 procent av hushållen och företagen i såväl
tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en
överföringshastighet på minst 100Mbit/s
Övergripande mål
• Synliga och konkreta förbättringar inom eHälsa för tre huvudsakliga målgrupper:
individerna, personalen och beslutsfattarna.
Inriktningsmål
35. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig
kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad
information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna
kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till
egenvård.
Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, etjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se.
Indikator: Minst 45 procent av länsinvånarna är delaktiga i den egna vården via etjänsterna på 1177.se.
3.1.3 Attraktiv arbetsgivare
Övergripande mål
• Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en
attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande,
utvecklande och hållbart arbetsliv.
Inriktningsmål
36. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs
och utvecklas i sin yrkesroll.
Indikator: NMI – Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011
och 2013.
Indikator: AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående
år.
Indikator: Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år.
Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år.
135 (160)
3.1.4 Region Örebro läns ekonomi
Övergripande mål
• Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en
långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god
hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över
mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och
generella statsbidrag.
Inriktningsmål
40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans.
Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst
noll.
3.1.5 Uppdrag inom hållbar utveckling
1. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla ett långsiktigt
program för hållbar utveckling för beslut under 2016.
2. Regionstyrelsen får i uppdrag att förlänga Miljö- och hållbarhetsprogrammet
2012-2015 till att gälla under 2016.
3. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå
prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 även under 2016.
4. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin
planering och sitt dagliga arbete.
5. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom
minst ett verksamhetsområde under 2016.
3.1.6 Uppdrag inom hälso- och sjukvård
6. Regionstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med andra aktörer utarbeta en
handlingsplan för att minska andelen rökare inom länet.
7. Regionstyrelsen får i uppdrag att förlänga länets folkhälsoplan ”En god och
jämlik hälsa i Örebro län”.
8. Regionstyrelsen får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för
verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan som redovisar hur
Region Örebro län tillsammans med kommunerna kan utveckla en sammanhållen
vård och omsorg av de mest sjuka äldre.
136 (160)
3.1.7 Uppdrag inom digital agenda, eSamhälle och eHälsa
9. Regionstyrelsen får i uppdrag att utveckla samordningen gällande styrning och
koordinering av övergripande och strategiska frågor inom regional digital agenda
och e-samhälle med RUP för Örebro län.
10. Regionstyrelsen får i uppdrag att successivt införa Journal via nätet enligt
handlingsplanen ”Journal och läkemedel”.
11. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta samarbetet om Framtidens
vårdinformationssystem med andra landsting/regioner.
12. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för att samla
patientinformation som regionala tillägg på 1177.se.
13. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en gemensam dokumentationspolicy och
ge förutsättningar till att arbeta med strukturerad vårddokumentation baserat på
nationellt fackspråk.
14. Regionstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av Region Örebro läns
webbplatser, specifikt regionorebrolan.se och 1177.se.
3.1.8 Uppdrag inom attraktiv arbetsgivare
15. Regionstyrelsen får i uppdrag att konkretisera kompetensförsörjningsplanen.
16. Regionstyrelsen får i uppdrag att redovisa en plan för mottagande av utökat antal
AT-läkartjänster.
17. Regionstyrelsen får i uppdrag att redovisa planerade insatser för projektet ”En
kortare väg”.
137 (160)
3.2
Åtagande till nämnden för hälsa, vård och klinisk
forskning
Nedanstående redovisar de övergripande mål, inriktningsmål med indikator samt de
uppdrag som nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning ansvarar för. Nämnden
har därmed även en återrapporteringsskyldighet för dessa frågor.
3.2.1 Hållbar utveckling
Övergripande mål för social hållbarhet
• Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och
service och möjlighet till delaktighet.
Övergripande mål för ekologisk hållbarhet
• Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande
och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan
utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans
rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta
naturen väl.
Övergripande mål för ekonomisk hållbarhet
• Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och
jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras.
3.2.2 Hälso- och sjukvård
Övergripande mål
• Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.
Inriktningsmål
1. Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.
Indikator: Patienter som vårdats i Region Örebro län har tillfrågats om livsstil.
Följs via Nationella patientenkäten, vartannat år. Andel patienter som fått frågor
om livsstil skall förbättras jämfört med senast genomförda patientenkät.
Indikator: Etablering av forum för öppna föreläsningar med spridning över länet
med syfte att höja kunskapsnivån i befolkningen.
Följs via antal föreläsningar och spridning över länet och antal deltagare
Indikator: Den antagna rutinen för rökfri operation för patienter som röker
tillämpas inom berörda verksamheter.
138 (160)
Följs via antalet patienter som erbjudits stöd för rökstopp inför operation. Målet är
en ökning jämfört med 2015.
Övergripande mål
• Hälso- och sjukvården är kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd.
Inriktningsmål
2. Vården är patientsäker
Indikator: Samtliga verksamheter har ett arbetssätt som stödjer införande av ny
kunskap och evidens.
Följs via nationellt fastställda målvärden för berörda verksamheter. De ska
uppvisa närmande eller resultat i paritet med fastställda målvärdet.
Indikator: Alla konkreta gemomförda åtgärder utifrån avvikelserapporter,
händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna.
Följs via antalet avikelserapporter samt kommunicerade åtgärder vid allvarliga
avvikelser, händelseanalys, riskanalys. De ska öka under perioden 2016-2017.
3. Vården är patientcentrerad
Indikator: Region Örebro län ska vara en av de regioner/landsting i landet som
har högst patientnöjdhet gällande delaktighet, information och tillgänglighet till
hälso- och sjukvård. Följs via Nationell patientenkät. Trenden för patientnöjdhet
skall vara positiv. Resultat erhålls vartannat år inklusive 2016.
Indikator: Mobila enheter ökar tillgängligheten till vården. Antal besök till mobila
enheter ökar 2016 jämfört med 2015.
4. Vården är effektiv med fokus på hög kvalitet.
Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdkedjor skapas ökat värde för
hälso- och sjukvårdens patienter.
Följs via respektive område inom den specialiserade vården, vilka ska ha minst en
kartlagd vårdkedja med definierade mätetal som sträcker sig över flera
verksamhetsgränser vid utgången av 2016.
5. Vården är tillgänglig och ska ges efter behov.
Indikator: Tillgängligheten till vården ska öka 2016 jämfört med 2015.
Följs via andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt
operation/behandling inom 60 dagar. Värdena ska ständigt förbättras under 2016
jämfört med motsvarande månader 2015 och antalet väntande > 60 dagar vid
årets slut minst halveras jämfört med årslutet 2015.
Följs via telefontillgängligheten och tillgängligheten till första läkarbesök inom
primärvården. Ökning ska ske under 2016 jämfört med motsvarande månader
139 (160)
2015 och tillgängligheten skall vara minst 90 procent vid årets slut. Variationen
mellan vårdcentralernas resultat skall minska jämfört med 2015.
Indikator: Under 2016 införs standardiserat vårdförlopp för cancer för ytterligare
10 diagnoser.
6. Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig
Indikator: Den högspecialiserade vården utvecklas jämfört med 2015.
Följs via uppföljning av den sålda vården som ska öka 2016 jämfört med 2015
samt nyetablering av högspecialiserade verksamheter under 2016.
Övergripande mål
• Regionen bedriver och stödjer klinisk patientnära forskning i syfte att ge bästa
möjliga förutsättningar för medborgarnas hälsa, vård och omsorg. Regionen
samverkar med Örebro universitet avseende såväl forskning som akademisk
utbildning.
Inriktningsmål
7. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ
Indikator: I Region Örebro län ska universitetssjukvård implementeras och
utvecklas.
Universitetssjukvårdsenheter ska utses under 2016.
Indikator: Det medicinska vetenskapsområdet i Region Örebro län fortsätter att
stärkas.
Följs via antalet vetenskapliga publikationer och ökad vetenskaplig kvalitet enligt
vetenskapsrådet modell för utvärdering av klinisk forskning jämfört med 2015,
antal publikationer (400 per år), antaldisputationer (15 per år), antal
docentkompetenta medarbetare (60 st) samt extern finansiering (35 miljoner
kronor per år).
Indikator: Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats
jämfört med 2015.
Följs via utfall inom AT-rankning som ska förbättras jämfört med föregående år.
VFU studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål
(målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering
(målnivå 80 procent).
3.2.3 Tandvård
Övergripande mål
• Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.
140 (160)
Inriktningsmål
8. Tandvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande
Indikator: Tandvården bidrar med professionell kompetens i det hälsofrämjande
arbetet.
Folktandvården utarbetar tillsammans med primärvården och psykiatrin rutiner
för att säkerställa att psykiatrins och primärvårdens patienter får en vård, där den
psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas på ett bättre sätt
än i dag.
Folktandvården tillsammans med berörda aktörer i sjukvården undersöker
möjligheterna att utarbeta en modell, som stödjer ett omhändertagande så
munhälsan inte försämras hos inneliggande patienter.
Indikator: Den förebyggande tandvården i skolorna stärks, särskilt i områden där
behoven är som störst.
Alla barn ska om möjligt ges kunskaper i förskolan och vid ett tillfälle i vart och
ett av grundskolans stadier. Insatser ska också göras på gymnasienivå.
Övergripande mål
• Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd.
Inriktningsmål
9. Tandvården är patientsäker
Indikator: Folktandvården har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap
och evidens.
Folktandvården ska öka antalet nya och reviderade riktlinjer i jämförelse med
föregående år.
Indikator: Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och
riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna och ska öka i jämförelse med
föregående år.
Inriktningsmål
10. Tandvården är patientfokuserad
Indikator: Patientenkät ska visa att 100 procent av Folktandvårdens patienter
upplever sig personligt mottagna och att hänsyn tas till individens önskemål kring
behandlingen.
11. Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet
Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde
för Folktandvårdens patienter.
Minst fyra av Folktandvårdens viktigaste vårdprocesser ska finnas kartlagda.
141 (160)
12. Tandvården är jämlik och jämställd
Indikator: Genom individuell riskbedömning av varje patient är vårdinsatsen
individanpassad. och 100 procent av Folktandvårdens patienter ska vara
riskgrupperade.
13. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ
Indikator: Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga
odontologiska specialistområden, som organiseras i Folktandvården.
Indikator: Folktandvården har en stabil akademisk kompetens och ska redovisa
antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander.
Folktandvården har en disputerad medarbetare i var och en av de odontologiska
specialistområdena som organiseras i Folktandvården.
Indikator: Folktandvården bedriver klinisk patientnära forskning och redovisar
omfattning och inriktning på den forskning som bedrivs.
Folktandvården bedriver klinisk forskning inom alla odontologiska
specialistområden som organiseras i Folktandvården.
3.2.4 Digital agenda, eSamhälle och eHälsa
Övergripande mål
• Synliga och konkreta förbättringar inom eHälsa för tre huvudsakliga målgrupper:
individerna, personalen och beslutsfattarna.
Inriktningsmål
35. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig
kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad
information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna
kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till
egenvård.
Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, etjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se.
Indikator: Minst 45 procent av länsinvånarna är delaktiga i den egna vården via etjänsterna på 1177.se.
142 (160)
3.2.5 Attraktiv arbetsgivare
Övergripande mål
• Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en
attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande,
utvecklande och hållbart arbetsliv.
Inriktningsmål
36. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs
och utvecklas i sin yrkesroll.
Indikator: NMI – Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011
och 2013.
Indikator: AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående
år.
Indikator: Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år.
Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år.
3.2.6 Region Örebro läns ekonomi
Övergripande mål
• Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en
långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god
hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över
mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och
generella statsbidrag.
Inriktningsmål
40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans.
Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst
noll.
3.2.7 Uppdrag inom hållbar utveckling
3. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå
prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 även under 2016.
4. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin
planering och sitt dagliga arbete.
5. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom
minst ett verksamhetsområde under 2016.
143 (160)
3.2.8 Uppdrag inom hälso- och sjukvård
18. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att ta fram riktlinjer
för registrering av hälsofrämjande åtgärder såsom erbjudande av stöd för
rökstopp. Gäller såväl hur inregistrering av data skall ske som hur detta skall
kopplas till utdata/uppföljning med hänsynstagande till nationellt framtagna
riktlinjer.
19. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att i samverkan med
aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att öka
kvinnors deltagande i mammografiundersökningar och gynekologisk
hälsokontroll.
20. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att i samverkan med
aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att förbättra
tillgängligheten inom regionen för barn och unga med behov av utredning på
grund av misstänkt dyslexi. Syftet är även att öka flödet och förbättra
effektiviteten i vårdprocessen samt undanröja övriga eventuella hinder för att
tillgodose dessa barn och ungas behov av insatser från hälso- och sjukvården.
21. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att fortsätta att
utveckla identifierade vårdkedjor så att de har fastställda målvärden för att följa
patientens väg genom vårdkedjan.
22. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att inom respektive
område inom den specialiserade vården, ta fram minst en kartlagd vårdkedja med
definierade mätetal som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången
av 2016.
23. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra
uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende
konkreta åtgärder som ökar tillgänglighet inom hälso- och sjukvården.
24. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra
uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende
konkreta åtgärder som ökar patientsäkerheten.
25. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra
uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en
plan för hur verksamheterna mer kan genomsyras av ett hälsoperspektiv.
144 (160)
3.2.9 Uppdrag inom tandvård
26. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra
uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en
plan för hur Region Örebro län kan stärka rollen som Nationellt odontologiskt
Centrum.
3.2.10 Uppdrag inom Region Örebro läns ekonomi
27. Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag att, utifrån befintlig
ekonomisk ram, redovisa en handlingsplan för att senast i december 2016 ha en
ekonomi i balans. Handlingsplanen ska vara omsatt i konkreta, hållbara och
långsiktiga åtgärder med uppgifter om ekonomiska- och verksamhetsmässiga
konsekvenser. Nämnden ska redovisa handlingsplanen för styrelsen senast den 31
mars 2016.
145 (160)
3.3
Åtagande till nämnden för regional tillväxt
Nedanstående redovisar de övergripande mål, inriktningsmål med indikator samt de
uppdrag som nämnden för regional tillväxt ansvarar för. Nämnden har därmed även
en återrapporteringsskyldighet för dessa frågor.
3.3.1 Hållbar utveckling
Övergripande mål för social hållbarhet
• Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och
service och möjlighet till delaktighet.
Övergripande mål för ekologisk hållbarhet
• Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande
och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan
utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans
rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta
naturen väl.
Övergripande mål för ekonomisk hållbarhet
• Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och
jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras.
3.3.2 Regional utveckling
Övergripande mål
• Bildandet av Region Örebro län och det regionala ledarskap regionen utövar
förstärker den samlade handlingsförmågan i Örebro län genom aktiv samverkan
med övriga aktörer inom och utom länet.
• Region Örebro län skapar förutsättningar för en smart, hållbar och inkluderande
regional utveckling.
Inriktningsmål
14. Skapa delaktighet och engagemang för regionala utvecklingsfrågor i Örebro
län.
Indikator: Vid öppna forum, seminarier och övriga publika arrangemang ska
privata, offentliga och ideella sektorn representeras. Antalet deltagare från
respektive gruppering ska öka i jämförelse med tidigare år. Fördelning per kön
ska redovisas.
15. Stärka den systematiska projektfinansieringen för att möta Örebroregionens
utmaningar enligt den regionala utvecklingsstrategin, RUS.
146 (160)
Indikator: Antal olika EU-program som delfinansierar regionala
utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år.
Indikator: Andelen EU-medel som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska
öka i jämförelse med tidigare år.
16. Region Örebro län ökar sin förståelse för samt påverkar EUs politiska
agenda till regionens fördel samt är en aktiv part i relevanta internationella
sammanslutningar.
Indikator: Grad av deltagande i olika internationella organisationer och nätverk
ska öka i jämförelse med tidigare år.
Indikator: Antal remissvar, konsultationer och andra insatser som regionen spelat
in för att påverka EUs politiska agenda till regionens fördel ska öka i jämförelse
med tidigare år.
Övergripande mål
• Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god och jämlik
hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället.
Inriktningsmål
17. Region Örebro län utvecklar och förstärker samverkan inom områdena
folkhälsa och social välfärd genom en fungerande samverkansstruktur inom
ramen för det specifika samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och
vård.
Indikator: Antal möten och antal beslut inom ramen för samverkansstrukturen ska
öka i jämförelse med tidigare år.
18. Region Örebro län utvecklar och stödjer kunskaps- och metodutveckling
inom områdena folkhälsa och social välfärd. Verksamhet inom områdena
folkhälsa och social välfärd i regionen bedrivs med utgångspunkt i evidens
och aktuell kunskap.
Indikator: Antal regionala utvecklingsprojekt, konferenser och utbildningar ska
öka i jämförelse med tidigare år.
Övergripande mål
• Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart
näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap,
utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län.
147 (160)
Inriktningsmål
19. Driva, stödja och inspirera aktörer i det innovations- och företagsfrämjande
systemet för fortsatt utveckling av innovationer, nya produkter och tjänster
samt fler och växande företag i hela länet.
Indikator: Antal aktiviteter för aktörer i företags och innovationsfrämjande
systemet ska öka i jämförelse med tidigare år.
Indikator: Andel deltagare fördelat på kvinnor/män i procent som instämmer i
påståendet att aktiviteten gett relevant kunskap/information/nytta ska öka i
jämförelse med tidigare år.
Indikator: Antal utvecklingsprojekt inom Innovation, Företagande,
Entreprenörskap och Turism ska öka i jämförelse med tidigare år.
20. Driva innovation genom utveckling av Region Örebro läns Innovationssluss,
utveckla testbäddsverksamhet och verka för innovationsvänlig upphandling.
Indikator: Antal idéer som tagits emot i Innovationsslussen ska öka i jämförelse
med tidigare år.
Indikator: Andel idéer som slussats vidare ska öka i jämförelse med tidigare år.
21. Effektiv hantering och beslut om Företagsstöd till företag med bra spridning
i hela länet.
Indikator: Andelen företagsstöd som handläggs inom sex veckor från inkommen
ansökan ska öka i jämförelse med tidigare år.
Indikator: Kundnöjdheten avseende handläggningstiden av företagsstöd ska öka i
jämförelse med tidigare år
Övergripande mål
•
Örebro län har en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning.
Inriktningsmål
22. Verka för att alla ungdomar och vuxna, utifrån sina val och förutsättningar,
som deltar i utbildning når sina kunskapsmål och blir högskolebehöriga eller
kvalificerar sig till anställning.
Indikator: Andel ungdomar och vuxna som gör studieavbrott minskar från
föregående år.
23. Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin
kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.
Indikator: Nyttjande av tilldelade deltagarveckor ska vara 100 procent.
148 (160)
24. Verka i samarbete med arbetsmarknads- och utbildningsaktörer för ökad
matchningsgrad.
Indikator: Öka andelen möten mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare i
jämförelse med föregående år
Indikator: Öka antalet dialogmöten inom arbetsmarknad och
kompetensförsörjning mellan region, kommuner och myndigheter i jämförelse
med föregående år.
Indikator: Öka antalet praktikplatser inom Region Örebro län i jämförelse med
föregående år.
Övergripande mål
• Region Örebro län bidrar och skapar förutsättningar för ett levande kulturliv av
hög kvalitet för alla i hela länet samt en smart, hållbar och inkluderande regional
utveckling. Barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet
prioriteras.
Inriktningsmål
25. Stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets
invånare med kultur av hög kvalitet.
Indikator: Publik/deltagare ska öka i jämförelse med föregående år.
3.3.3 Digital agenda, eSamhälle och eHälsa
Övergripande mål
• Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark region
som kan möta framtidens utmaningar.
Inriktningsmål
33. Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala
agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med
målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål 2020.
Indikator: Redovisning av genomförandeplan och måluppfyllelse till uppsatta mål
redovisas.
Övergripande mål
• Synliga och konkreta förbättringar inom eHälsa för tre huvudsakliga målgrupper:
individerna, personalen och beslutsfattarna.
149 (160)
Inriktningsmål
35. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig
kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad
information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna
kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till
egenvård.
Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, etjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se.
Indikator: Minst 45 procent av länsinvånarna är delaktiga i den egna vården via etjänsterna på 1177.se.
3.3.4 Attraktiv arbetsgivare
Övergripande mål
• Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en
attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande,
utvecklande och hållbart arbetsliv.
Inriktningsmål
36. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs
och utvecklas i sin yrkesroll.
Indikator: NMI – Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011
och 2013.
Indikator: AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående
år.
Indikator: Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år.
Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år.
3.3.5 Region Örebro läns ekonomi
Övergripande mål
• Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en
långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god
hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över
mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och
generella statsbidrag.
150 (160)
Inriktningsmål
40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans.
Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst
noll.
3.3.6 Uppdrag inom hållbar utveckling
3. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå
prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 även under 2016.
4. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin
planering och sitt dagliga arbete.
5. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom
minst ett verksamhetsområde under 2016.
3.3.7 Uppdrag inom regional tillväxt
28. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv
för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en åtgärdsplan för att öka
andelen innovationer som kommersialiseras och ger företagstillväxt i hela länet.
29. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv
för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en åtgärdsplan som visar
hur Region Örebro län kan öka matchningen mellan kompetens och utbud på
arbetsmarknaden.
30. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utarbeta tydliga riktlinjer för en
regional stödform för sociala innovationer.
31. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att verka för att fler företag startas av
kvinnor.
151 (160)
3.4
Åtagande till nämnden för samhällsbyggnad
Nedanstående redovisar de övergripande mål, inriktningsmål med indikator samt de
uppdrag som nämnden för samhällsbyggnad ansvarar för. Nämnden har därmed även
en återrapporteringsskyldighet för dessa frågor.
3.4.1 Hållbar utveckling
Övergripande mål för social hållbarhet
• Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och
service och möjlighet till delaktighet.
Övergripande mål för ekologisk hållbarhet
• Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande
och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan
utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans
rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta
naturen väl.
Övergripande mål för ekonomisk hållbarhet
• Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och
jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras.
3.4.2 Regional utveckling
Övergripande mål
• Region Örebro län verkar för ett län med hållbart resursutnyttjande utan
nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Inriktningsmål
26. Driva på, inspirera och samverka med externa aktörer för minskade
växthusgasutsläpp, ökad andel förnybar energi och effektivare
energianvändning.
Indikator: Antal externa deltagare vid aktiviteter ska överstiga 650 per år.
Fördelning per kön ska redovisas.
Indikator: Energianvändningen, per yta, inom regionorganisationens fastigheter
(el och klimatkorrigerad värme) har minskat med minst 15 procent jämfört med
2010.
Indikator: Region Örebro läns klimatpåverkan från resor i tjänst har minskat med
30 procent jämfört med 2010.
152 (160)
Övergripande mål
• Örebro län har väl fungerande infrastruktur och kommunikationer både inom och
utom länet som möjliggör en fungerande vardag i ett större geografiskt
sammanhang.
• Örebroregionen fortsätter att utvecklas som en ledande logistikregion i norra
Europa.
• Infrastrukturen till och från Örebroregionen utvecklas till hög internationell
standard.
Inriktningsmål
27. Res- och transporttider till Stockholm, Arlanda, Göteborg, Malmö och Oslo
minskar. Mäts med restid med bil enligt Google-maps från Örebro C till
centralstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Oslo samt till Arlanda.
Mäts ”utan trafik”.
Indikator: Antal mil på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan,
Godsstråket genom Bergslagen, Bergslagsbanan och Värmlandsbanan som har
200 km/h som högsta tillåtna hastighet ska öka i jämförelse med tidigare år.
28. Antal försenade person- och godståg där förseningen beror på fel och brister
i infrastrukturen ska minska i jämförelse med tidigare år.
Indikator: Antal mil på järnväg med små kapacitetsbegränsningar (dygn) på
Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen,
Bergslagsbanan och Värmlandsbanan ska minska i jämförelse med tidigare år.
Övergripande mål
• Kollektivtrafikens marknadsandel (i förhållande till bilen) ska öka från 13 procent
(2014) till 15 procent 2020.
Inriktningsmål
29. Antal resor i kollektivtrafiken ökar med 18 procent till år 2020. Det innebär
en ökning från 2014 års cirka 12,5 miljoner resor till 15 miljoner resor.
Indikator: Antal resor med samtlig regional kollektivtrafik ska öka med 2 procent
från 2015 till 2016.
30. Restiden med kollektivtrafiken ska minska.
Indikator: Restidskvoten minskar på minst en linje under 2016.
31. Kvaliteten i den allmänna kollektivtrafiken ska öka.
Indikator: Andelen resenärer nöjda med senaste resan ökar till 86 procent under
2016 (Enligt Nöjd Kund Index, NKI, Q1-Q3 2014: 82 procent).
153 (160)
32. Kvaliteten i servicetrafiken ska öka.
Indikator: Andelen certifierade förare av samtliga förare inom servicetrafiken ska
uppgå till 60 procent 2016
3.4.3 Digital agenda, eSamhälle och eHälsa
Övergripande mål
• Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark region
som kan möta framtidens utmaningar.
Inriktningsmål
34. År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna
som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet
på minst 100Mbit/s.
Indikator: År 2016 ska minst 40 procent av hushållen och företagen i såväl
tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en
överföringshastighet på minst 100Mbit/s
3.4.4 Attraktiv arbetsgivare
Övergripande mål
• Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en
attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande,
utvecklande och hållbart arbetsliv.
Inriktningsmål
35. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs
och utvecklas i sin yrkesroll.
Indikator: NMI – Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011
och 2013.
Indikator: AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående
år.
Indikator: Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år.
Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år.
3.4.5 Region Örebro läns ekonomi
Övergripande mål
• Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en
långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god
154 (160)
hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över
mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och
generella statsbidrag.
Inriktningsmål
40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans.
Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst
noll.
3.4.6 Uppdrag inom hållbar utveckling
3. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå
prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 även under 2016.
4. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin
planering och sitt dagliga arbete.
5. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom
minst ett verksamhetsområde under 2016.
3.4.7 Uppdrag inom samhällsbyggnad
32. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt
direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan som
tydliggör hur en bättre synkroniserad kollektivtrafik kan stärka regionens
attraktionskraft.
33. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att se över de befintliga avtalen vad
gäller drivmedel för egna fordon då ny situation uppstått vad gäller
konventionella drivmedels inblandning av biodrivmedel.
34. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram en IT-lösning för att öka
självservicekapaciteten till brukare av serviceresor.
35. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram ett cykelbokslut för
regionen 2016.
36. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att stärka marknadsföringen inom
kollektivtrafiken.
155 (160)
4.
Budgetdirektiv för andra juridiska
personer inom Region Örebro län
Avsnittet omfattar budgetdirektiv för de bolag, inklusive dotterbolag, eller
organisationer som Region Örebro län är majoritetsägare i eller har ett betydande
inflytande över och som har en ekonomisk omslutning av betydelse.
4.1
Budgetdirektiv för Region Örebro läns Förvaltnings
AB
Ändamål
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvärva, äga och förvalta aktier i
aktiebolag eller äga andelar i företag, som Region Örebro län använder för sin
verksamhet. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin
ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställning.
Bolaget får ej driva verksamhet eller vidtaga åtgärder som inte är förenligt med
kommunal kompetens.
Bolagets syfte är att med iakttagande av kommunal lokalisering-, likställighets- och
självkostnadsprincip utöva och samordna Region Örebro läns ägarroll för de
majoritetsägda bolagen så att resurserna inom bolagskoncernen utnyttjas på ett
optimalt sätt. Bolaget ska också bevaka och hantera övrigt ägande i bolag utanför
koncernen.
Verksamhet/uppdrag
Bolaget äger och förvaltar aktier i Länsgården Fastigheter AB, Länsteatern i Örebro
AB, Scantec AB och Länsmusiken i Örebro AB.
Genom detta samordnade ägaransvar och tydliga ägarroll för de majoritetsägda
bolagen kan resurserna inom bolagskoncernen utnyttjas på ett optimalt sätt.
Härigenom kan verksamheterna i bolagen utvecklas till nytta för regionen och
medborgarna.
Bolaget ska verka för en utveckling av sin verksamhet som är långsiktigt hållbar ur
ekonomisk, social och miljömässig synpunkt.
Under året ska bolaget utreda förutsättningarna för en överföring av ytterligare
aktieinnehav från Region Örebro län till bolagskoncernen för att erhålla
samordningsfördelar.
156 (160)
Ekonomi
Bolagskoncernens verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder med beaktande
av kommunala principer. Moderbolaget ska finansiera sin verksamhet genom
avkastning på placerade medel och i form av koncernbidrag från dotterbolagen.
Bolagskoncernen ska sträva efter ett ekonomiskt resultat som ger utrymme för
långsiktig konsolidering i moderbolaget och i dess dotterbolag samt en skälig
avkastning till Region Örebro län.
Förvaltningsbolaget ska under 2015 generera en utdelning på 15 miljoner kronor till
ägaren.
4.2
Budgetdirektiv för Länsgården Fastigheter AB
Ändamål
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvärva, utveckla, uppföra, avyttra och
förvalta fast egendom, även som bedriva därmed förenlig verksamhet inom Örebro
län. Bolaget har till syfte med sin verksamhet att tillgodose ett allmänt intresse för
Region Örebro län och dess medborgare av ändamålsenliga lokaler för vård, omsorg,
boende, utbildning samt liknande verksamhet inom Örebro län.
Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget
får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala
kompetensen.
Länsgården Fastigheter AB är helägt dotterbolag till Region Örebro läns förvaltnings
AB. Bolaget äger i sin tur samtliga aktier i Länstrafiken i T-läns förvaltnings AB,
med syfte att förvalta sex depåfastigheter som hyrs ut till Länstrafiken Örebro.
Verksamhet/uppdrag
Bolaget ska verka för en utveckling av sin verksamhet som är långsiktigt hållbar ur
ekonomisk, social och miljömässig synpunkt.
Ekonomi
Bolagets verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder med beaktande av
kommunala principer. Bolaget ska sträva efter ett ekonomiskt resultat som ger
utrymme för långsiktig konsolidering och årlig avkastning i form av koncernbidrag
eller aktieutdelning till Region Örebro läns förvaltnings AB. Avkastningskravet på
bolaget ska, i samråd med dess styrelse, årligen prövas och fastställas av styrelsen för
Region Örebro läns förvaltnings AB med utgångspunkt från bolagets
konsolideringsbehov.
157 (160)
4.3
Budgetdirektiv för Länsteatern AB
Ändamål
Bolaget har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att ge
teaterföreställningar och utveckla teaterverksamhet i Örebro kommun och i Örebro
län. Bolaget har till syfte för sin verksamhet att erbjuda invånare i Örebro kommun
och Örebro län professionell teater av hög konstnärlig kvalitet samt vara en resurs
inom kommunen och länet för såväl professionella teateraktörer och amatörteater som
för skolan i dess olika former.
Teaterverksamheten ska till övervägande del produceras av en egen ensemble.
Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget
får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala
kompetensen.
Bolaget ska i frågor som rör verksamhetsinriktningen löpande samverka med
länsteaterrådet. Bolaget bör härvid utarbeta förslag till teaterpolitiskt program för
beredning i rådet. Ett sådant teaterpolitiskt program ska behandlas i Region Örebro
läns förvaltnings AB innan det fastställs av bolagets styrelse.
Länsteatern i Örebro AB utgör dotterbolag till Region Örebro läns förvaltnings AB,
som äger 91 % av aktierna i bolaget. Örebro Rådhus AB äger resterande del av
aktierna.
Verksamhet/uppdrag
Bolaget ska verka för en utveckling av sin verksamhet som är långsiktigt hållbar ur
ekonomisk, social och miljömässig synpunkt.
Bolaget ska bidra till att stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och
nå alla länets invånare med kultur av hög kvalitet. Kulturplanen ska i högre grad styra
de regionala prioriteringarna.
Bolaget får i uppdrag att tidsätta prioriteringar över den regionala kulturplanens
fyraårsperiod, med en utvecklad handlingsplan för år 2016.
Ekonomi
Bolagets verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder med beaktande av
kommunala principer. Bolaget ska sträva efter ett ekonomiskt resultat som ger
utrymme för långsiktig konsolidering.
158 (160)
4.4
Budgetdirektiv för Stiftelsen Örebro läns museum
Ändamål, verksamhet och uppdrag
Örebro läns museum är en stiftelse med bland annat Region Örebro län och
hembygdsförbund som stiftare. Region Örebro län utser ordförande. Örebro läns
museum ansvarar för insamling, vård, dokumentation och exponering av länets kultur,
samhälls- och naturhistoria samt konst.
Stiftelsen får i uppdrag att slutföra Länsmuseets påbörjade omställningsarbete för att
bättre harmonisera med länets kulturplan och dess utvecklingsområden.
Stiftelsen får i uppdrag att tidsätta prioriteringar över den regionala kulturplanens
fyraårsperiod, med en utvecklad handlingsplan för år 2016.
Ekonomi
Styrelsen i Stiftelsen Örebro läns museum uppdras att utifrån lämnade driftsbidrag
anpassa ekonomin så att ett positivt resultat redovisas för 2016.
Styrelsen får som särskilt uppdrag att i högre grad ta tillvara Örebro slott som en del
av länets kulturarv. Detta genom ett långsiktigt arbete, där en första prioritet ligger i
stärkt samverkan kring den historiska utställning som finns på slottet. Medel för detta
erhålls med 0,6 miljoner kronor för 2016.
4.5
Budgetdirektiv för Örebro Läns Flygplats AB
Ändamål
Bolaget har till ändamål att ta tillvara och utveckla kommunikationer med
reguljärflyg, fraktflyg och charterflyg till och från regionen och att därigenom bidra
till regionens utveckling och tillväxt.
Bolaget ska verka för att flygplatsen ingår i ett med övriga trafikslag integrerat
logistik- och transportcentrum i regionen
Verksamhet/uppdrag
Örebro Läns Flygplats AB har i uppdrag att driva och utveckla Örebro Airport med
reguljärflyg, fraktflyg och charterflyg till och från regionen. Bolaget ska genom sin
verksamhet bidra till regionens utveckling och tillväxt. Bolaget ägs av Region Örebro
län med 44,95 procent, Örebro kommun med 44,95 procent, Karlskoga kommun med
5,05 procent och Kumla kommun med 5,05 procent.
159 (160)
Bolaget ska verka för en utveckling av flygtrafiken som är långsiktigt hållbar ur
ekonomisk, social och miljömässig synpunkt.
Örebro Läns Flygplats ska bidra till en hållbar samhällsutveckling i Örebroregionen.
Miljöarbetet är strategiskt viktigt för flygplatsen och genom samverkan med ägare
och partners ska verksamheten 2016 påbörja arbetet med att stärka sin miljöprofil.
Under år 2016 ska bolaget slutföra förlängning av nuvarande start- och landningsbana.
För att möta behovet av ökad passagerarkapacitet ska bolaget genomföra en om- och
utbyggnation av passagerarterminalen.
Ekonomi
Örebro Läns Flygplats AB har ett krav på minst nollresultat för år 2016 utifrån av
aktieägarna beslutade driftbidrag.
160 (160)