Verksamhetsplan med budget 2016 och planeringsförutsättningar
Datum: 2015-10-27 Verksamhetsplan med budget 2016 och planeringsförutsättningar för 2017-2018 Innehåll 1. Förord .......................................................................................... 3 2. Region Örebro läns vision och värdegrund.................................. 7 3. Verksamhetsplan med budget 2016 ............................................ 9 4. Hållbar utveckling ...................................................................... 11 5. Hälso- och sjukvård ................................................................... 23 6. Tandvård ................................................................................... 49 7. Regional utveckling.................................................................... 57 8. Digital agenda, eSamhälle och eHälsa ...................................... 75 9. Attraktiv arbetsgivare ................................................................. 82 10. Region Örebro läns ekonomi ..................................................... 87 11. Region Örebro läns organisation ............................................... 97 12. Bilagor ..............................................................................................102 1. Budget 2016 samt plan 2017-2018 ................................................... 103 2. Investeringsbudget ........................................................................... 108 3. Åtagande till respektive nämnd ......................................................... 134 4. Budgetdirektiv för andra juridiska personer inom Region Örebro län. 156 1. Förord En jämlik och jämställd välfärd är grunden En jämlik och jämställd välfärd som är solidariskt finansierad och som fördelas efter behov är grunden i vår politik i Region Örebro län. Det innebär respekt för allas lika värde och att alla människor ska behandlas lika i länet, oavsett härkomst, kön, ålder, sexuell läggning eller funktionsförmåga. Framtidstro, ansvar och omtanke är ledstjärnor i vårt arbete. En jämlik och jämställd välfärd i regionen förutsätter att hela länet växer och lever. Region Örebro län har ansvaret för länets hälso- och sjukvård, men också ett tydligt uppdrag när det gäller regional-, utvecklings- och tillväxtpolitik. Tillsammans med länets kommuner, statliga myndigheter, organisationer och näringsliv har vi en viktig roll i arbetet med att utveckla vårt län. Satsningar på mer jämlik vård och hälsa Alla invånare i länet ska ha likvärdig vård. Vi fortsätter aktivt att arbeta för att minska skillnaderna i hälsa bland befolkningen för att kunna erbjuda en mer jämlik och jämställd vård. För att arbeta ännu kraftfullare för att främja hälsa och levnadsvillkor hos länets befolkning har Region Örebro län startat en kommission för jämlik och jämställd hälsa. Den ska arbeta långsiktigt för att identifiera förhållanden som leder fram till skillnader i befolkningens hälsa. Det är glädjande att regeringens satsningar stämmer överens med våra ambitioner om en jämlikare vård. Regeringen har skjutit till resurser för att göra vården mer tillgänglig för alla genom kostnadsfria mammografiundersökningar, kostnadsfri öppenvård för de som fyllt 85 år, glasögonbidrag även till barn i skolåldern och kostnadsfria mediciner till barn. Satsningarna bidrar till att vi kan fortsätta stärka vården i vårt län med höjda budgetramar och offensiva investeringar i både nya byggnader och effektiviseringar av värme och elförbrukning. Tillgänglighet och delaktighet Människors lika värde är en grundläggande utgångspunkt i Region Örebro län. Vår ambition är att vara ett föredöme i arbetet med att underlätta för kvinnor och män med funktionsnedsättningar att leva ett liv med samma rättigheter, ansvar och skyldigheter som alla andra. Tillgänglighet och delaktighet är en fråga om att ge alla medborgare samma demokratiska rättigheter och möjligheter i samhället. 3 (160) Fokus på en hållbar ekonomi Vår ambition är att våra långsiktiga beslut ska vara hållbara ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Hälso- och sjukvården är vår största verksamhet, och utvecklingen innebär att allt mer går att göra för att hjälpa allt fler. Vårdens ökande kostnader är en utmaning för hela organisationen. För att få en effektivare styrning gör vi förändringar i den politiska organisationen. Genom ett samlat ansvar för ekonomi, personal och kompetensförsörjning står vi bättre rustade att klara framtida behov och utmaningar. Samtidigt förstärker vi hälso- och sjukvården under 2016 med ytterligare medel utöver full uppräkning för ökade löner och priser, för att på detta sätt öka vårdverksamhetens möjligheter att nå nollresultat till december 2016. Regionen står inför flera utmaningar de kommande åren. Det är därför av vikt att det finns ett livskraftigt näringsliv och människor i länet som arbetar och betalar skatt, och det är grundläggande att skattepengarna används effektivt och ansvarsfullt. Genom att ha en ekonomi i balans kan vi investera i nödvändiga framtidssatsningar, som ska garantera en vård med hög kvalitet även fortsättningsvis. Vi gör fortsatta avsättningar för att klara framtida investeringar och kompetensförsörjning, men för att vi ska lyckas fullt ut gäller det också att alla, var vi än befinner oss i organisationen, tar sitt ansvar för att hålla budget. Kompetensförsörjning en framtidsfråga Vi arbetar för att alla barn och ungdomar får en god utbildning. Kompensförsörjningen ska motsvara arbetsmarknadens behov. Vi verkar för att företagen får goda förutsättningar att etablera sig och att växa i vårt län. Hela hälso- och sjukvården har stora behov av kompetensförsörjning. Det är viktigt att fokusera på att rätt kompetens finns på rätt plats och att vi kan ta tillvara och utveckla den personal som finns i vår verksamhet. Satsningarna på utbildning och vidareutbildning är också nödvändiga för att ta tillvara och kunna erbjuda anställning till nyanlända med medicinsk utbildning, bland annat genom projektet ”en kortare väg in”. Vi fortsätter utveckla framtidens vårdavdelning. Vi fortsätter också att vidareutbilda vår personal, bland annat från sjuksköterska till specialistsjuksköterska, och att få fler specialister i allmänmedicin. Region Örebro län ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en utvecklande arbetsplats, där rätt kompetens används på rätt sätt. Våra medarbetare ska trivas och ha en bra arbetsmiljö, där rätt till heltid för de som så önskar är en viktig del i jämställdhetsarbetet. Långsiktig och stark kompetensförsörjning är en framtidsfråga för hela regionen. Viktigt är också att förbättra möjligheterna att ta tillvara på den resurs som nyanlända utgör. 4 (160) Förutsättningarna för företagande är olika för kvinnor, nysvenskar och män. Därför kommer vi att fortsätta verka för att fler kvinnor och nysvenskar startar, driver, leder och behåller livskraftiga företag i Örebro län. Omvärldsförändringar påverkar vår verksamhet Klimatförändringarna innebär en ökad sårbarhet, bland annat genom mer extremt väder med översvämningar och stormar. Kunskaperna ökar också vad gäller negativa hälsoeffekter av ökad exponering för kemikalier, multiresistenta bakterier, buller och avgaser. Därför är ett hållbart resursutnyttjande ett prioriterat arbete. Vi ska inte ha något nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, och vi fortsätter utfasningen av farliga kemikalier från vår verksamhet. Kris och konflikter i världen påverkar oss också genom den stora migration som nu pågår och där människor på flykt också söker sig till vårt län. Det vi gör idag, har betydelse för vår gemensamma framtid. I planeringsreserven finns resurser för att bland annat möta eventuella ökade kostnader i samband med flyktingmottagande i vårt län. Tillgängligheten till vården ska öka Det pågår ett kontinuerligt arbete för att göra regionens vårdverksamhet mer tillgänglig för invånarna. Den som är sjuk och behöver vård ska uppleva att vården är lättillgänglig, både vad gäller möjlighet att få kontakt och den fysiska tillgängligheten. Mobila lösningar är viktigt för dem som har svårt att komma till vården. I och med ny teknik kan fler vårdsökande få en tidig kontakt med sin vårdinstans, och vi fortsätter utvecklingen av e-Hälsa och alternativa kontaktvägar. Medel avsätts för att påbörja framtagandet av Framtidens vårdinformationssystem. Stora sjukdomsgrupper Särskilt när det gäller allvarliga sjukdomar är en effektiv vårdkedja ett måste. Vi fokuserar på att korta väntetiderna för cancersjuka i årets budget. De som är mest sjuka har också störst behov av en god kontakt med sin vårdgivare. Att utveckla vård och förbättra omhändertagande av patienter som har diabetes, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar är en viktig uppgift. Vården arbetar med ständiga förbättringar, och vi stärker upp detta arbete utifrån de nationella riktlinjer som finns i syfte att erbjuda en mer högkvalitativ vård och behandling. Forskning och innovationsarbete Vi avsätter årligen medel för att arbeta med forsknings- och innovationsfrågor i nära samverkan med bland annat Örebro universitet. Under året ska detta arbete intensifieras, i syfte att erbjuda en bättre vård för patienterna och en mer stimulerande arbetsmiljö för vårdpersonalen. 5 (160) Regional tillväxt och samhällsbyggnad Högsta prioritet är att det startas företag i regionen. Vi bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö till entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län. Ett gott entreprenörskap och innovationsarbete är viktiga faktorer för att skapa fler arbetstillfällen i vårt län. Barn och unga ska få ökat inflytande inom kulturområdet Kultur handlar om bildning, livskvalitet och arbetstillfällen. Kultur är också hälsofrämjande och ska vara tillgänglig för alla. Region Örebro län vill stärka förutsättningarna för länets kulturliv och se till att kulturen når alla länets invånare, där barn och unga får ett ökat inflytande inom kulturområdet. Länsmuseet ska bidra till vår regions attraktivitet För tredje året i rad får Länsmuseet extra resurser. Som ett led i framtidsarbetet för Länsmuseet fortsätter det omställningsarbete som påbörjats och som ska leda till att vara en part i att utveckla slottet som kulturell attraktion i vårt län. Region Örebro län – ett nav för resor och transporter Region Örebro län fortsätter att utvecklas som centrum för godshantering. Järnväg och väg utvecklas för att tillgodose behoven från handel, industri och kollektivtrafik. Kollektivtrafiken byggs ut för resor till arbete, studier och sociala aktiviteter. Cykelvägar fortsätter byggas ut i hela länet. För att nå våra mål bedriver vi påverkansarbete regionalt, nationellt och internationellt. Örebro i november 2015 Marie-Louise Forsberg-Fransson Socialdemokraterna 6 (160) Jihad Menhem Vänsterpartiet Catrin Steen Miljöpartiet de Gröna 2. Region Örebro läns vision och värdegrund Visionen är utgångspunkten för all vår verksamhet. Örebro läns landstings vision som antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 lyder: Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling och tidigare Regionförbundets vision var: Vår handlingskraft i nutid bygger regionens framtid Örebro läns landstings värdegrund utgår från visionen och lyder: • Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. • Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. • Vi finns nära medborgarna under hela livet. • Vi ser behoven hos varje person. Regionförbundets värdegrund för dess kansli var: Vår handlingskraft bygger på att vi är schysta, kloka och framsynta. Vi verkar genom samarbete och öppenhet för smart, hållbar tillväxt för alla i hela Örebroregionen. Vision och värdegrund kommer att omarbetas för Region Örebro län och arbete har påbörjats i samband med genomförd regionbildning och revideringen av regional utvecklingsstrategi. Vision och värdegrund anvisar Region Örebro läns inriktning, men också hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra och till medborgarna. För oss i Region Örebro betyder det: Ett gott liv för länsinvånarna Region Örebro län arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets medborgare. Vårt främsta ansvar gäller hälso- och sjukvård. Men vi har också en viktig roll för tillväxt och utveckling inom flera områden i samhället. Det innebär att vi tar aktiv del i kunskaps- och kompetensutveckling i vårt land och i andra länder. Kraftfull utveckling Vi lever i en värld av ständiga förändringar, med nya möjligheter och utmaningar. Vi skapar trygghet och närhet hos våra medborgare genom att inhämta och använda ny kunskap samt att kritiskt granska vårt arbete. Vår forskning och högt specialiserade vård gör oss attraktiva regionalt, men även nationellt och internationellt. 7 (160) Rikt utbud och tillgänglighet Vi har ett rikt utbud av hälso- och sjukvårdsinsatser. Det spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi erbjuder och ger vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Tillgänglighet och medmänsklighet är våra ledstjärnor. Förtroende, erfarenhet och nytänkande Vårt arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet samt rätt kompetens hos våra medarbetare. Lärande i arbetet, nytänkande i arbetssätt och organisation sätter vi främst. Vi prövar och utvecklar nya idéer. Tillsammans över gränserna Utifrån våra patienters behov och livssituation bygger vi broar mellan våra och andras verksamheter för att nå bästa resultat. Vi glömmer aldrig vilka vi är till för. 8 (160) 3. Verksamhetsplan med budget 2016 3.1 Verksamhetsplanen är Region Örebro läns övergripande styrdokument Regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget är Region Örebro läns övergripande styrdokument. Det syftar till att utveckla Region Örebro läns verksamhet och vänder sig i första hand till Region Örebro läns verksamheter. Det innebär att de inriktningar och mål som beskrivs i verksamhetsplanen ska göras konkreta och omsättas i praktiken av verksamheten. För att underlätta denna konkretisering innehåller verksamhetsplanen en målhierarki i form av regionfullmäktiges övergripande mål, inriktningsmål samt indikatorer. Verksamhetsplanen innehåller också uppdrag till den politiska organisationen. Region Örebro läns verksamhetsplan med budget anger regionfullmäktiges prioriteringar. De övergripande målen, inriktningsmålen samt indikatorerna ska vara utgångspunkt för verksamhetsplaner och löpa som en röd tråd hela vägen fram till den enskilda medarbetaren. Regionstyrelsens och nämndernas ansvar för mål och uppdrag tilldelas i ett åtagande till regionstyrelsen eller respektive nämnd där det framgår vilka mål och uppdrag som tillhör regionstyrelsen eller respektive nämnd. Åtaganden finns som bilaga till verksamhetsplanen. 3.2 Nämnders och förvaltningarnas verksamhetsplaner Varje nämnd och förvaltning har ett ansvar att ta fram en egen verksamhetsplan utifrån regionfullmäktiges verksamhetsplan. I åtagandet för respektive nämnd eller regionstyrelsen framgår de mål och uppdrag som fullmäktige bestämt. Utöver dessa kan regionstyrelsen eller nämnderna fastställa egna mål eller uppdrag. Förvaltningarna kan också ta fram egna mål och uppdrag för egna interna processer. 3.3 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering har tre huvudsyften: • • • Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget med övergripande mål, inriktningsmål och indikatorer till nämnder och förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet 9 (160) mellan innevånare och organisation, via verksamhet, förvaltning och regionkansli till nämnd, regionstyrelsen och ytterst regionfullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med regionkansli och berörda nämnder. Uppföljning av övergripande mål, inriktningsmål samt indikatorer görs i delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut. Rapportering sker i nämnder och regionstyrelsen. Skriftliga delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut lämnas för beredning i nämnd och för fastställande i regionstyrelsen. Regionstyrelsen rapporterar till regionfullmäktige i samband med delårsrapporter och årsredovisning inklusive bokslut. 3.4 Region Örebro läns uppdrag Genom regionbildningen har den regionala politiska nivån en ny roll som innebär att man är företrädare för Örebro län, bland annat gentemot staten. Den nya regionorganisationens uppdrag är att driva och samordna arbetet med en hållbar regional utveckling inom områdena hälsa, vård och klinisk forskning, regional tillväxt samt samhällsbyggnad. Det regionala uppdraget omfattar följande verksamhetsområden: • • • • • • • • • • • • • • • • • 10 (160) Hälso- och sjukvård Tandvård Forskning, utveckling och utbildning Regionalt utvecklingsarbete Näringslivsutveckling Välfärd och folkhälsa Utbildning och arbetsmarknad Energi och klimat Kultur och ideell sektor Trafik och samhällsplanering Kollektivtrafik Internationellt arbete Främja kommunal samverkan och intressebevakning Företagshälsovård Tolk och översättarverksamhet Huvudman för folkhögskolor Digital agenda 4. Hållbar utveckling 4.1 Vad är hållbar utveckling? Den regionala utvecklingspolitiken har hållbar utveckling som övergripande mål. Den mest använda definitionen av hållbar utveckling är; "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" Definitionen formulerades 1987 i rapporten Vår gemensamma framtid, Världskommissionen för Miljö och Utveckling (även kallad Brundtlandkommissionen). Brundtlandkommissionen beskrev hållbar utveckling innehållande tre perspektiv: socialt hållbar utveckling, ekologisk hållbar utveckling samt ekonomiskt hållbar utveckling. • • • En socialt hållbar utveckling innebär stabila sociala förhållanden med social rättvisa och kvinnors och mäns hälsa i centrum och inbegriper bland annat demokrati, etik, folkhälsa, sysselsättning, jämställdhet, integration, mångfald, barnkonventionen, HBT-frågor och delaktighet. Med ekologisk hållbar utveckling menas en utveckling där vi förvaltar, nyttjar och skapar de natur- och kulturmiljöresurser som innebär en långsiktigt god livsmiljö och hälsa. Perspektivet innefattar till exempel kretslopp och effektiv användning av ändliga resurser, miljö, energi, avfall och restprodukter, matproduktion med flera frågor. Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling syftar till stabilitet, hållbarhet och mobilisering av samhällets ekonomiska potential. Ekonomisk hållbarhet är en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Hållbar utveckling står inte i motsats till tillväxt. En hållbar tillväxt bidrar till hållbar utveckling men måste baseras på kunskaper om vad som är långsiktigt hållbart i ett brett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. En hållbar tillväxt är ett mål men främst ett medel för att skapa ytterligare resurser för att exempelvis minska utanförskapet, öka välfärden eller förbättra miljön. De tre dimensionerna betraktas som likvärdiga, och hållbar utveckling uppstår i överlappningen dem emellan. För att den sammantagna utvecklingen ska vara hållbar måste samtliga tre dimensioner uppfyllas. Lösningar som ger synergieffekter mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven ska prioriteras. Det gäller således att hitta helhetslösningar som påverkar inriktningen av den regionala utvecklingen mot en mer hållbar samhällsutveckling. 11 (160) Figur. Modell av hållbar utveckling. Den långsiktiga utmaningen är att perspektiven mer och mer överlappar varandra, det vill säga det röda fältet (som symboliserar hållbar utveckling) blir större och större. Hållbar utveckling uppstår sålunda i överlappningen mellan de tre dimensionerna. Övergripande vision för hållbar utveckling • Region Örebro län ska bidra till en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Prioriterade åtgärder för att sträva mot visionen är att Region Örebro län utformar insatser för hållbar utveckling som utgår ifrån evidensbaserad kunskap och metod, det vill säga en medveten och systematisk strävan att bygga arbetet på bästa möjliga vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet, men också kan bidra till ny kunskap och nya metoder. Att öka fokuseringen på hälsa inom hälso- och sjukvården och vända synsättet sjukdom till hälsa är en nödvändighet för att uppnå ett hållbart samhälle. Att verka för ökad hälsa och välbefinnande hos befolkningen kan ses som ett led i utvecklingen av samhället mot ökad hållbarhet, inte bara i ett folkhälsohänseende utan i alla hänseenden, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. 12 (160) 4.2 Socialt hållbar utveckling Med social hållbarhet avser Regions Örebro län demokrati, folkhälsa, jämlikhet och jämställdhet, etik, integration och mångfald, barnkonventionen och HBTQ-frågor. En grundbult för social hållbarhet är att likvärdiga insatser för välfärd ska utformas så att de kommer alla personer som bor i Örebro län till del (i vissa fall även personer som enbart verkar i Örebro län), oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, kön eller ålder. Övergripande mål för social hållbarhet • Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och service och möjlighet till delaktighet. Prioriterade åtgärder för Region Örebro län är att bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer samt bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i vår egen verksamhet. Region Örebro län ska även verka för att minska skillnaderna i hälsan hos länets befolkning och att minska förekomsten av stora folksjukdomar. Region Örebro län ska verka för alla barn och ungas rätt till trygga och goda uppväxtförhållanden och en utvecklande framtid. 4.2.1 Demokrati - att känna delaktighet och inflytande Varje individ har behov av att vara sedd, bekräftad, behövd, dela gemenskap, uppleva livsmening och vara förankrad i ett socialt nätverk. Då växer och stärks människans vilja och kraft att påverka sin egen och andras livssituation. Målet med demokratiutvecklingsarbetet är att levandegöra politiken för medborgarna i Örebro län, stimulera det demokratiska samtalet och underlätta för kvinnor och män från alla samhällsgrupper att utnyttja sina demokratiska rättigheter att påverka samhällsutvecklingen. Utgångspunkten för Region Örebro län är att individens inflytande och delaktighet förbättrar tillgänglighet, kvalitet och effektivitet i välfärden. Region Örebro läns politiska organ och förvaltning ska utgöra stöd till demokratiutvecklingen och undanröja hinder för deltagande och engagemang. En demokratiberedning har inrättats under regionfullmäktige. Beredningen ska följa upp demokratiarbetet i regionorganisationen samt ta initiativ till hur ett demokratiperspektiv kan stärkas. Genom moderna arbetssätt ska beredningen stimulera och bidra till en god medborgardialog. 13 (160) 4.2.2 Etiska frågor I verksamheternas vardag uppstår många etiska dilemman. Kännetecknande för ett dilemma är att det rör sig om ett besvärligt läge där valet står mellan två (eller flera) svåra alternativ och hur man än handlar kan utfallet upplevas som dåligt. Även andra problem kan uppstå som inte rör ett etiskt dilemma, t ex bemötandefrågor och arbetsplatskonflikter. För att hantera dessa frågor har Region Örebro län ett etikråd. Etikrådet ska skapa förutsättningar för att de etiska frågorna beaktas i beslutsfattandet och lyfts fram i verksamheternas vardagsarbete. Rådet ska verka för att det skapas mötesplatser där etiska frågor kan diskuteras. Rådet ska medverka till att den etiska medvetenheten i Region Örebro läns verksamheter hålls levande och att den förstärks. 4.2.3 Jämlikhet och jämställdhet Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Så inleds FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Rätten till likabehandling, det vill säga ickediskriminering, är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna. Diskrimineringslagen vilar på dessa grunder och har som ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Människors levnadsvillkor och förutsättningar är ojämlika och samhällets sociala välfärd når inte alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Ett aktivt arbete med strukturer och normer kring jämställdhet och jämlikhet krävs för att förebygga att ökade klyftor uppstår i samhället. Bristande jämställdhet och jämlikhet leder till stora problem på såväl individ- som samhällsnivå och resulterar bland annat i ohälsa. Det är en fråga om demokrati och därför är det synnerligen viktigt att arbetet med dessa frågor sker inom alla delar av regionens verksamhet. Medvetenheten om detta behöver höjas och kunskapen behöver förbättras. Alla människor – oavsett kön, könsuttryck, sexuell läggning, ålder, etnisk bakgrund, utbildningslängd, inkomst, bostadsort och funktionsnedsättning – ska uppleva att de bemöts och behandlas på ett likvärdigt sätt och får tillgång till den sociala välfärden utifrån individuella behov. Inom Region Örebro län ska ett långsiktigt arbete för HBT-certifiering ske och som ett första steg kan HBTQ-diplomering genomföras. En webb-utbildning har också tagits fram som ger möjlighet för samtliga medarbetare inom regionorganisationen att ta del av. 14 (160) Folkhälsa Folkhälsa är en viktig dimension av livskvalité och social hållbarhet. Hälsa är ett medel för individer att uppfylla sina mål. Folkhälsan är ett uttryck för hälsotillståndet hos befolkningen som helhet, vad gäller såväl hälsonivån som hur hälsan är fördelad. En god folkhälsa betyder både att enskilda människor har god hälsa och att hälsan hos befolkningen är jämlikt och jämställt fördelad. Dagens hälsoförhållanden är till stor del ett resultat av historiska, socioekonomiska faktorer, kulturella livsvillkor, levnadsvanor och vårdstrukturer. Morgondagens behov av hälso- och sjukvård har samband med hur hela samhället formas i dag. Ur ett internationellt perspektiv har Sveriges befolkning en bra hälsa. Ojämlikhet i hälsa ska minska genom att hälsonivån ska höjas i första hand för de missgynnade grupperna. Det innebär också att ge röst till de grupper som av olika skäl har svårt att göra sig hörda och få sina behov tillgodosedda. Under de senaste årtiondena har arbetet med att studera hälsorisker blivit viktigare än någonsin, men har även kompletterats med att man idag även studerar faktorer som skyddar mot ohälsa. Detta innebär också att metod och kompetensutveckling inom prevention kommit att kompletteras med ett promotivt perspektiv. Riskfaktorer och riskbeteenden kan förstås i ett sammanhang och folkhälsoarbete kan utvecklas till att stödja hälsofrämjande miljöer inom till exempel skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Därmed skapas också en naturlig ingång till samhällsplanering och samhällsbyggnad. Mångfald och integration Region Örebro läns syn på integration handlar om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter, oavsett bakgrund. Mångfald och integration kommer att vara nyckelfrågor för framtidens regioner. Den mångfald som människor med utländsk bakgrund tillför vår region är viktig för vår kompetens- och arbetskraftsförsörjning, men också för utvecklingen av vår kultur i vid bemärkelse. Därför är det viktigt att skapa bättre förutsättningar för människor med utländsk bakgrund att stanna i vår region, att etablera sig på arbetsmarknaden och att aktivt engagera sig i samhällsutvecklingen. Länsstyrelsen i Örebro län har en samordnande roll för att lösa den akuta situationen inom länet och tillsammans med kommunerna och Region Örebro län genomförs en mängd olika insatser för att stärka integrationsarbetet. Regionorganisationens verksamheter påverkas i olika utsträckning av ett ökat antal flyktingar. Primärvården, främst i form av ett ökat antal utförda hälsoundersökningar, laboratoriemedicin, tandvård och tolkservice är de verksamheter som hittills påverkats mest. Region Örebro län med berörda förvaltningar ska nogsamt följa utvecklingen och utifrån tänkbara scenarier planera och vidta nödvändiga åtgärder för att svara upp mot de 15 (160) behov som ett ökat antal flyktingar medför. Det finns ekonomisk beredskap i regionorganisationens planeringsreserv. Personer med funktionsnedsättning I Örebro län har alla personer med funktionsnedsättning rätt att aktivt delta i samhällslivet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är grunden för detta. Personer med funktionsnedsättning har individuellt och flexibelt utformade stödinsatser som ökar deras möjlighet att leva ett självständigt liv. Dålig självskattad hälsa är mer än tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning i jämförelse med övrig befolkning. Det handlar om dålig tandhälsa, nedsatt psykiskt välbefinnande, svår stress, svåra sömnbesvär och olika former av värk. Detta handlar även om så kallad onödig ohälsa, vilket bland annat innebär att personer med funktionsnedsättning upplever hinder där andra med självklarhet har tillgång till sjukvård, utbildning, arbete och samhällsinformation. Arbetslöshet, bristande tillgänglighet, mobilitet och delaktighet, sämre ekonomiska villkor och levnadsvanor gör att hälsan hos personer med funktionsnedsättning är sämre. Bland personer med funktionsnedsättning med annan etnisk bakgrund samverkar fysiska och sociala hinder och påverkar hälsan. Strukturell diskriminering, brist på språk, information, sociala nätverk och koder samt attityder i samhället orsakar en ”dubbel utsatthet”. Diskriminering och ohälsa Diskriminering är en bestämningsfaktor för hälsa. Flera undersökningar har visat att om det finns samband mellan diskriminering och ohälsa är det sannolikt att diskriminering, liksom även andra former av utsatthet, bidrar till den psykiska ohälsan hos homo- och bisexuella samt transpersoner (HBTQ-personer). Region Örebro län är en kunskapsorganisation och med en ökad kunskap om mångfaldsfrågor rent generellt, och i det här fallet HBTQ-frågor mer specifikt, utvecklas det kreativa klimatet. Sammanfattningsvis kan sägas att ökad kunskap och ett aktivt inkluderande förhållningssätt och öppenhet motverkar utanförskap och främjar ett HBTQ-vänligt Region Örebro län. 4.2.4 Barn och ungas uppväxtvillkor Region Örebro läns verksamheter utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Barnkonventionen vilar på fyra vägledande huvudprinciper: • Alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. • Det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har 16 (160) • • analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. Varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 4.3 Ekologisk hållbarhet Ekosystemens tjänster och återhämtningsförmåga är en förutsättning för en långsiktig social välfärd och ekonomisk utveckling, och att värna om dem ger ekologisk hållbarhet. Med ekologisk hållbarhet avses kretslopp och effektiv användning av ändliga resurser, miljö, energi, avfall och restprodukter, matproduktion med flera frågor. Övergripande mål för ekologisk hållbarhet • Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Prioriterat för Region Örebro län är att utsläppen av växthusgaser, resursanvändningen och miljörelaterade hälsorisker i Region Örebro län är i balans med de ekologiska systemen. Omgivningsmiljön i Örebro län ska vara hälsofrämjande. Invånarna utsätts för så låga miljörelaterade hälsorisker som möjligt. Region Örebro län bidrar inte till att försämra möjligheten för människor i andra delar av världen att leva i hälsosamma miljöer. Vidare har tillgänglighet och möjlighet till naturupplevelser avgörande betydelse för hälsan. Region Örebro län ska bedriva verksamheten så att vi inte bidrar till att den biologiska mångfalden utarmas någonstans på jorden. Region Örebro län samverkar med lokala aktörer för att inom sina verksamhetsområden bevara den biologiska mångfalden i länet. Region Örebro län ska använda resurser på ett hållbart sätt. Det innebär att främst förnybara resurser används och att kretsloppen är slutna när ickeförnybara resurser används. Region Örebro läns verksamhet ska också, med utgångspunkt i det ekologiska perspektivet, bidra till att främja mänskliga rättigheter så att människor kan höja sig 17 (160) ur utsatthet, fattigdom och misär. Den verksamhet vi bedriver för att hålla våra länsinvånare friska ska inte bidra till att andra blir sjuka eller utnyttjas. Region Örebro län står inför flera stora utmaningar när det gäller hållbar utveckling inom ekologisk hållbarhet, som beskrivs i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 20122015. I programmet finns mål inom åtta strategiska områden: energi, transporter, läkemedel, kemikalier, avfall, livsmedel, produkter och organisation för hållbarhet samt ett mål för total klimatpåverkan. Redovisning visar att det fortfarande återstår mycket arbete för att uppfylla målen. I avvaktan på det nya Programmet för hållbar utveckling ska fortsatt arbete ske enligt Miljö- och hållbarhetsprogrammet 20122015. Region Örebro läns arbete för en hållbar ekologisk utveckling kan illustreras som ett träd, som tydliggör den röda tråden i arbetet. Utmaningarna hanteras genom mål och åtgärder inom åtta strategiska områden som en kartläggning av Region Örebro läns miljöpåverkan mynnat ut i. Genom att arbeta med målen och åtgärderna minskar påverkan från de strategiska områdena, vilket förbättrar möjligheterna till att hantera utmaningarna och på sikt nå Region Örebro läns vision om en hållbar utveckling. Genom åtgärder inom området ”Organisation för hållbarhet” förbättras förutsättningarna för verksamheten att arbeta effektivt med miljöfrågor. 4.3.1 Klimatförändringar De ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären beror till stor del på användningen av fossila bränslen, men även avskogning, förändrad markanvändning och jordbruk ger betydande bidrag. Klimatförändringar tillsammans med förlust av biologisk mångfald är de två största globala utmaningarna/processerna där internationella 18 (160) forskargrupper är ense om att den mänskliga påverkan på systemen innebär en risk för att hela jordens system förändras. De senaste rapporterna från FN:s klimatpanel beskriver observerade förändringar i klimatet, såsom krympande glaciärer, stigande havsnivåer och förändringar i nederbördsmönster. I rapporterna presenteras scenarier för klimatets framtida utveckling, framtagna med hjälp av klimatmodeller, de visar att den globala medeltemperaturen ökar i intervallet 3,2 - 5,4 grader mot slutet av detta sekel om utsläppen fortsätter att stiga i dagens takt. Klimatförändringarna kommer att innebära en ökad sårbarhet för samhället både i Sverige och globalt. Mer extremt väder som kan ge fler skyfall, skogsbränder, värmeböljor och stormar påverkar samhället globalt och lokalt. Det extrema vädret men även till exempel ökad spridning av sjukdomar och en osäker livsmedelsförsörjning påverkar eller riskerar att påverka regionorganisationens verksamhet och andra viktiga samhällsfunktioner. Region Örebro län släpper ut växthusgaser från konsumtion av varor till exempel förbrukningsmaterial, livsmedel och elektronik, även utsläpp från våra transporter, förbrukning av energi och utsläpp av medicinska gaser orsakar utsläpp av växthusgaser. 4.3.2 Ansvar vid upphandling Människors möjlighet till hälsa och välbefinnande påverkas till mycket stor del av deras arbete. Flertalet förbrukningsartiklar som används inom hälso- och sjukvården tillverkas i andra länder. Landsting och regioner har därför antagit en gemensam uppförandekod för leverantörer, som innebär att vid upphandling ställa krav på mänskliga rättigheter, barnarbete, arbetstider, arbetsförhållanden och korruption. Arbetsförhållanden vid och miljöpåverkan från produktion och transporter har starka samband och behöver därför hanteras samordnat. Arbetet med att förstärka upphandlingsprocessen och uppföljningen inom det ekologiska och sociala området ska därför fortsätta. 4.3.3 Hälsosam omgivningsmiljö Vår hälsa påverkas av en mängd faktorer i vår omgivningsmiljö. Vi utsätts för strålning, smittoämnen och buller samt påverkas av kvaliteten på luft och vatten för att nämna några exempel. Det allvarligaste miljörelaterade hotet mot vår hälsa på lång sikt kommer dock troligen från kemikalier. Idag används tusentals kemikalier på ett sätt som är svårt att överblicka konsekvenserna av. Det finns kopplingar till sjukdomar och allergier och att framtidens vårdbehov i större utsträckning kommer att handla om att bota livsstilsrelaterade sjukdomar. Därför ska de miljöstrategiska satsningarna fortsätta, både genom konkret stöd till verksamheterna, men även genom att fortsatt aktivt arbeta förebyggande med information och utbildning om miljögifters påverkan på 19 (160) hälsan. Särskilt värnas om nyfödda barn och för tidigt födda barn eftersom de är särskilt mottagliga för kemiska exponeringar. Därför ska små barnens exponering för skadliga kemikalier i Region Örebro läns verksamheter kartläggas. Läkemedel är till för att förebygga, bota eller lindra sjukdom och är gjorda för att brytas ner långsamt i kroppen. Den långsamma nedbrytningen gagnar människan, men kan orsaka problem för miljön. Exempel är användning av hormoner, som påverkar vattenlevande organismer och fiskars reproduktionsmöjligheter när de når vattendrag och sjöar. 4.3.4 Rik biologisk mångfald Biologisk mångfald är det begrepp som beskriver variationen av liv på jorden. Dagens biologiska mångfald är frukten av miljontals år av evolution. Inom varje ekosystem bildar alla levande varelser, inklusive människan, en gemenskap där de interagerar med varandra och gör det mänskliga samhället möjligt. Detta kan belysas genom att titta på de tjänster ekosystemen bidrar med till de mänskliga samhällena. Biologisk mångfald har ett egenvärde, men det påverkar också det mänskliga samhället genom att ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster som rent vatten och livsmedel urholkas. En minskad biologisk mångfald gör också att ekosystemens motståndskraft mot mänsklig påverkan försvagas, vilket kan leda till tröskeleffekter med snabba negativa förlopp som följd. 4.3.5 Natur- och friluftsliv – viktiga hörnstenar för länets folkhälsoarbete Friluftsliv, rekreation och utevistelse har en mycket stor betydelse för oss människor. Region Örebro läns vilt- och naturvårdskommitté har sedan decennier, i samarbete med andra aktörer i vårt län, framgångsrikt verkat för att dels vackra naturområden skyddas och bevaras, dels att dessa görs tillgängliga för en bred allmänhet. Genom aktiv information om naturens möjligheter till upplevelser och rekreation samt enkla friluftsanordningar som stigar och rastplatser lockas länsbor och andra besökare att uppskatta och förstå naturmiljön och dess värden. För Region Örebro län är stöd och satsningar på naturskydd, naturvård och friluftsliv ett allt viktigare inslag i Region Örebro läns övergripande folkhälsoarbete. 4.4 Ekonomisk hållbarhet Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling syftar till stabilitet, hållbarhet och mobilisering av samhällets ekonomiska potential. Ekonomisk hållbarhet innebär att ekonomisk utveckling inte ger negativa konsekvenser på social och ekologisk hållbarhet. En ökning av ekonomiskt kapital får alltså inte ske på bekostnad av en minskning i naturkapital eller socialt kapital. Samhällsekonomiska förhållanden är en 20 (160) grund för all ekonomisk aktivitet, från investeringar till sysselsättning och produktion. Övergripande mål för ekonomisk hållbarhet • Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras. Det är viktigt för Region Örebro län att befolkningsutvecklingen är i balans och det är prioriterat att alla medborgare har möjlighet att försörja sig och att näringslivet utvecklas i en jämställt riktning. Vidare att näringslivet, den sociala ekonomin och den offentliga sektorn har tillgång till arbetskraft. För att driva en ansvarsfull ekonomisk politik behöver de kortsiktiga perspektiven på samhällsutveckling på sikt övergå till långsiktiga. Tidigare fokus på ekonomisk tillväxt utan ordet hållbar framför har bidragit till en överexploatering av begränsade naturresurser. Detta innebär att det nuvarande sättet att mäta välfärd enbart utifrån BNP måste ge vika för ett mer komplext och omfattande sätt att se på välfärd. Ett mått som Världsbanken har forskat kring är GNH ”Gross National Happiness” som bygger ett index från en mängd olika indikatorer, hälsa, arbetsmiljö, tillgång till olika samhällsnyttor med mera. I samband med framtagandet av programmet för hållbar utveckling ska indikatorer för Region Örebro län tas fram. Gender budgeting analys innebär att verksamheter granskas och utvärderas med avseende på jämställdhet. Det vill säga hur insatser och resurser fördelas mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Därefter görs en bedömning av rimligheten i fördelningen med utgångspunkt i kunskap om kön och genus vilket kan ge underlag till ytterligare förbättring. 4.5 Uppdrag inom hållbar utveckling 1. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla ett långsiktigt program för hållbar utveckling för beslut under 2016. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att förlänga Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 till att gälla under 2016. 3. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 även under 2016. 21 (160) 4. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete. 5. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom minst ett verksamhetsområde under 2016. 22 (160) 5. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Örebro län ska främja hälsa, förebygga sjukdom och ge god och patientsäker vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda flickans, pojkens, kvinnans och mannens värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Region Örebro län arbetar målinriktat för att ha en hög tillgänglighet och vård av god kvalitet som tillgodoser behoven av hälso- och sjukvård hos befolkningen, men också för att klara en ekonomi i balans. 5.1 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Övergripande mål • Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Regionens insatser inom folkhälsoarbetet och folkhälsoplanen har anknytning till hälso- och sjukvårdens arbete i samverkan med samhällets aktörer på flera nivåer. De elva målområdena har identifierats för att de på olika sätt påverkar människors förutsättningar för god hälsa. Flera av de elva folkhälsomålen har direkt påverkan på sjukdomsutveckling och behöver därför uppmärksammas också i sjukvården i mötet med den som drabbats av 23 (160) olika typer av sjukdom och/eller funktionsnedsättning. Region Örebro län har dessutom startat arbetet med ”kommission för jämlik hälsa” för att uppmärksamma faktorer av betydelse för hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället, men också hälsoskillnader mellan könen. Syftet är att minska påverkbara hälsoklyftor och har koppling till hälso- och sjukvårdens uppdrag för hälsofrämjande sjukvård. Från nationell nivå har behovet av samlade insatser för minskad risk för självmordsnära tillstånd och självmord uppmärksammats med förstärkt uppdrag till Folkhälsomyndigheten. Inom Region Örebro län har arbetet startat för att utforma en handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa i samarbete med övriga samhället. Region Örebro län har under 2015 antagits som medlem i det nationella och internationella nätverket för hälsofrämjande sjukvård. Medlemskapet berör regionens samlade uppdrag och förutsätter aktiviteter och insatser med fokus på 4 fyra perspektiv, ledning/styrning, befolkning, medarbetare och patient/vårdperspektiv. Till stöd för generell kunskapsutveckling i befolkningen ska öppna föreläsningar arrangeras med tema kopplade till levnadsvanor och dess betydelse för hälsa och återhämtning. Medarbetarskapet ska stödjas av insatser för långsiktigt hållbara chefer och ett hälsofrämjande ledarskap inom regionen. Vårdprocessen för rökfri operation har utvalts för att representera direkta insatser med patientfokus. 5.1.1 Sprida kunskap för egen hälsokompetens En viktig uppgift handlar om ett hälsofrämjande arbete där hälso- och sjukvården behöver stödja alla länsinnevånare till att utveckla en egen hälsokompetens. Detta innebär att alla behöver kunskap för att fatta goda beslut som leder till hälsa. Men det handlar också om att människor även ges likvärdiga möjligheter till att fullfölja sina beslut och att påverka sina livsvillkor. På individnivå har till exempel framtidstro, trivsel och god sömn visat sig vara starka skyddsfaktorer för god hälsa. Det hälsofrämjande arbetet sker i samverkan med myndigheter och kommuner samt med idéburna organisationer. Hälso- och sjukvården har här en viktig roll, bland annat som bärare av kunskap. 5.1.2 Goda levnadsvanor kan förebygga sjukdom Socialstyrelsen har utarbetat nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kopplat till levnadsvanor. Riktlinjerna handlar om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna såsom tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor bidrar mest till den 24 (160) samlade sjukdomsbördan i Sverige och det är angeläget att hälso- och sjukvården erbjuder åtgärder för att förändra beteendet gällande alla fyra levnadsvanorna. Sambanden mellan levnadsvanor och sjukdomar blir allt tydligare och uppmärksammas dessutom i många nationella riktlinjer för olika sjukdomstillstånd. De flesta stora folksjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes, KOL och depressioner kan förebyggas eller få ett mindre allvarligt förlopp genom att människor utvecklar goda levnadsvanor. I de fall där någon redan drabbats av sjukdom är goda levnadsvanor ofta en förutsättning för en god vård och behandling. Förbättrade levnadsvanor underlättar läkprocesser och ökar ofta patientens livskvalitet. Hälso- och sjukvården måste därför i högre utsträckning fokusera på att förebygga sjukdom, som ett mycket viktigt komplement till de åtgärdande insatser som görs i mötet med den som drabbats av sjukdom. 5.1.3 Levnadsrelaterad (o)hälsa Risken att drabbas av någon eller flera av de stora folksjukdomarna minskar väsentligt om man har en livsstil som gynnar hälsa och miljö. Bland folksjukdomarna är hjärt- och kärlsjukdomar mer utbredda i Örebro län än bland befolkningen i allmänhet. Det är därför angeläget att hälso- och sjukvården systematiskt arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder vad gäller levnadsvanor, diabetesbehandling och förebyggande behandling av blodtryck, blodfetter och övervikt. Dessa insatser är inte enbart hälso- och sjukvårdens ansvar utan måste, för att vara framgångsrika, ske i samverkan med andra aktörer. Till folksjukdomarna kan följande sjukdomar och sjukdomsgrupper räknas: • Hjärt- och kärlsjukdomar • Stroke • Diabetes • Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) • Cancer • Rörelseorganens sjukdomar • Psykisk ohälsa • Demens Hälso- och sjukvårdsverksamheterna har under de senaste åren haft i uppdrag att utforma strategier för att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Uppdraget anknyter till regionens medlemskap i Hälsofrämjande sjukvård. 25 (160) För många av ovanstående riskgrupper finns det specifika riktlinjer som också uppmärksammar levnadsvanors betydelse för sjukdomsförloppet. Det innebär att det hälsofrämjande perspektivet ska förstärkas i de programråd som kopplas till dessa riktlinjer. Hälso- och sjukvårdens samverkansgrupp ska fortsätta uppdraget att stödja implementering av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och fokusera på kompetensstöd till vårdens insatser kopplat till riskgrupper. En stor andel av insjuknandena i cancer skulle kunna förebyggas genom livsstilsändringar. WHO bedömer att minst en tredjedel av all cancer orsakas av riskfaktorer som går att åtgärda och att primärprevention erbjuder den mest betydelsefulla möjligheten att minska den framtida sjukdomsbördan i cancer. Region Örebro läns folkhälsoplan är inriktat på livsstilsfaktorer som kost, fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Dessa insatser är angelägna också för att förebygga cancer. För cancer tillkommer dessutom vissa specifika förebyggande insatser, till exempel vaccinering mot humant papillomvirus (HPV) liksom insatserna för att få flera kvinnor att delta i mammografiscreening och gynekologisk cellprovtagning. För många individer uppstår en anhopning av riskfaktorer för både sjukdom och ohälsa. Det innebär att flera aktörer kan behöva samverka för att ge en personcentrerad vård, där rekommendationer och insatser koordineras. Det gäller till exempel för den som drabbas av psykisk ohälsa med påverkan på vardagsfungerandet. Metabola syndromet är en sjukdomsbild som kännetecknas av ett antal riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorerna kan sammanfattas med förhöjda sockervärden, bukfetma, förhöjt blodtryck och kombinerad blodfettsrubbning. Det metabola syndromet ökar risken för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2diabetes samt vanliga cancerformer. Livsstilsförändringar är grunden i att förebygga eller behandla det metabola syndromet. Behandlingen syftar till att minska den framtida risken för sjukdom genom att reducera olika riskfaktorer. Andelen överviktiga människor har ökat kraftigt på flera håll i världen. Även i Örebro län har personer mellan 18 och 79 år med övervikt och fetma ökat något under de senaste tio åren. Övervikt är vanligare bland män och fetma vanligare bland kvinnor. Den högsta andelen med goda kostvanor ses hos högutbildade kvinnor och den lägsta andelen hos lågutbildade män. 5.1.4 Tobak, alkohol, narkotika, läkemedel, dopning och spelberoende Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige. Fler kvinnor än män röker. När det gäller snusning är förhållandet omvänt. Rökning ökar bland ungdomar, särskilt bland flickor. De flesta rökare finns i grupper som har det svårast ekonomiskt och har 26 (160) kortast utbildning. Rökning har ett direkt samband med ett fyrtiotal olika sjukdomar varav många dödliga. Att arbeta mot tobaksbruk är ett kostnadseffektivt sätt för samhället att förbättra folkhälsan och kan även ha en preventiv effekt mot andra droger. För att arbeta med att förebygga tobaksbruk och därmed förknippade sjukdomar krävs ett brett arbete på flera plan. Vi måste arbeta strategiskt både med hälsofrämjande arbete, så att ungdomar aldrig börjar röka och snusa, och med ett riktat rök- och snusslutarstöd till personer som redan börjat, framför allt mot riskgrupper. Rökavvänjning till personer som drabbats av sjukdom är en självklar del av det medicinska omhändertagandet. Region Örebro län har anslutit sig till opinionsbildningsprojektet Tobacco EndgameRökfritt Sverige 2025. Målet med att ansluta sig till projektet är att uppnå så god hälsa som möjligt för regionens invånare, samt att begränsa undvikbar rökningsrelaterad ohälsa och sjukdom till ett minimum. Rökning är betydligt vanligare hos utsatta grupper. Därmed blir arbetet med att försöka minska frekvensen av rökning också ett sätt att minska den ojämlika fördelningen av ohälsa i länets befolkning. Alkohol förorsakar stora folkhälsoproblem. Riskkonsumtion av alkohol kan medföra medicinska skador och sociala problem av stor omfattning. Alkohol är en vanlig bidragande orsak till våld, olyckor, sjukskrivning, sjukvård och förtidspensionering. I Örebro län är andelen riskkonsumenter av alkohol relativt låg jämfört med riket. Trots detta är det viktigt att inte slå sig till ro då det är viktigt att fortsätta följa upp andelen riskkonsumenter av alkohol i alla åldrar med särskilt fokus på unga och medelålders män och kvinnor. Berusningsdrickandet drabbar inte enbart den som dricker utan även omgivningen. Arbetet måste därför också inriktas mot områden där det inte ska förekomma alkohol alls som till exempel i trafiken och under graviditeten. Narkotika och dopningsmedel är förbjudna preparat vilket gör bruket av detta inte bara till en folkhälsofråga, utan även till en kriminell och socialpolitisk fråga. Tillgänglighet, attityder och motinsatser har betydelse för användandet. Narkotikamissbruk drabbar färre personer än alkohol och tobak, men får allvarliga konsekvenser för enskilda människor och deras omgivning. Läkemedelsmissbruk har ofta sin grund i vårdinsatser där patienten utvecklat ett beroende och en överkonsumtion av läkemedel vid smärttillstånd eller ångest och oro. Förskrivningen har startat som en behandling och det finns en koppling till många 27 (160) vårdaktörer i primärvård, specialistvård och smärtenheter. Beroendevården ska erbjuda riktade insatser till vårdens aktörer för att stödja kunskapsutveckling inom området. Insatser ska också utformas för att komplettera vården för dem med mer komplex problematik, där till exempel utsättning medför svårare abstinens eller kräver ersättningsläkemedel. Hälso- och sjukvårdens beroendecentrum har utvecklat ett arbetssätt för att möta personer som använder dopingpreparat och tar även emot patienter från andra län. Område psykiatri har under åren 2013-2015 genomfört ett nationellt projekt med uppdrag att fördjupa och ytterligare utveckla kunskaper inom området dopingmissbruk. Intentionen bakom projektet är att etablera ett Nationellt kunskapscentrum för dopingmissbruk i regionen med start år 2016. Spelberoende räknas som ett psykiatriskt tillstånd på samma sätt som alkoholberoende, läkemedelberoende och narkotikaberoende. Många insatser kan erbjudas i samverkan med kommunen och över nätet. Rådgivning erbjuds via 1177 Vårdguiden och i primärvården. För den som utvecklat ett mer allvarligt tillstånd med samtidig psykisk störning, ska specialiserade insatser kunna erbjudas inom beroendevården. 5.1.5 Barn och ungas hälsa Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland den bästa i världen. Det gäller till exempel den låga spädbarnsdödligheten, den höga andelen ammade spädbarn, den låga andelen barnolycksfall, den höga andelen vaccinerade barn och den jämförelsevis låga andelen som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen. Uppväxtvillkoren för barn och ungdomar är nära förknippade med deras hälsa och ett väl fungerande föräldrastöd har stor betydelse. Familjens socioekonomiska situation påverkar vilka hälsorisker barnet utsätts för under barndomen, den stimulans som familjen kan erbjuda barnet och de resurser familjen har att för att stötta barnet. Därför ska fortsatt hög kvalitet inom barn- och mödrahälsovården garanteras, stöd till och samverkan med kommunernas familjecentraler ska fullföljas och utvecklas ytterligare. Undersökningen ”Liv & hälsa ung” 2014 visar att en majoritet av ungdomarna mår bra och trivs i skolan. Andelen elever som väljer att inte dricka alkohol och att inte röka har ökat under de senaste tio åren och antalet medlemmar i olika nykterhetsförbund för ungdomar ökar stadigt. Även antalet riskkonsumenter av alkohol minskar och åtta av tio elever tycker det är bra att narkotika är olagligt. 28 (160) Men det finns liksom tidigare även i årets undersökning resultat som är oroande och bör uppmärksammas. Bland annat är attityderna till narkotika allt mer liberala och det råder en fortsatt hög psykisk ohälsa bland flickor. Även om merparten av ungdomarna mår bra, känner sig en fjärdedel av flickorna och en tiondel av pojkarna i skolår nio och år två på gymnasiet ofta nedstämda. Med hjälp av resultaten i befolkningsundersökningarna studeras fortlöpande sambandet mellan skyddsfaktorer, riskfaktorer och hälsa. Skyddsfaktorer minskar sannolikheten för att ett visst problem ska uppkomma, medan riskfaktorer däremot ökar risken. Starka skyddsfaktorer har visat sig vara positiv framtidstro, god sömn, trivsel på arbetet eller i skolan, god ekonomi, att ha ett förvärvsarbete eller att ha föräldrar som har ett arbete, att trivas och känna sig trygg i sitt bostadsområde samt att ha tillgång till personligt stöd. En modell har utarbetats för att säkerställa barn och ungas behov som anhörig till svårt sjuka föräldrar. Att växa upp i en familj där en förälder har en funktionsnedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell karakter innebär ofta ett stort ansvar för barn och unga, som därmed tidigt får ta på sig en vuxen roll. Detta kan öka risken för psykisk ohälsa bland barn och unga och skapa oro både för förälderns hälsa och för den egna framtiden. Det är viktigt att Region Örebro län tillsammans med länets kommuner fångar upp och uppmärksammar situationen för barn och unga till föräldrar med funktionsnedsättning och erbjuder det stöd de behöver under sin uppväxt. Det är viktigt att snabbt få genomslag av detta i hela Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, varför stor omsorg ska läggas på implementering och genomförande av planen. Barnombud ska finnas på berörda enheter, vars uppdrag beskrivs i en för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gemensamt utarbetad uppdragsbeskrivning. Samtalsgrupper för barn och unga har utformats och webbsidor har utvecklats genom användandet av befintlig spetskompetens inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 5.1.6 Psykisk ohälsa hos unga Den psykiska ohälsan ökar i ungdomsgruppen. Det sker oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus eller föräldrarnas socioekonomiska status. De sociala skillnaderna i hälsa visar sig öka, trots Sveriges folkhälsopolitiska mål att minska dessa. Flera nationella och internationella studier visar att psykisk ohälsa har blivit vanligare bland ungdomar. I dag har ungdomar väsentligt sämre möjligheter att få ett heltidsarbete efter grundskolan och gymnasiet jämfört med för tjugo år sedan, vilket 29 (160) kan vara en orsak till sämre psykisk hälsa hos denna grupp. Här behövs samhällsgemensamma insatser på flera plan, såväl på kort som på lång sikt. För att möta denna grupp när det gäller Region Örebro läns uppdrag är det viktigt med en väl fungerande barn- och ungdomshälsovård i länet. Länets ungdomsmottagningar har en viktig roll i hälsoarbetet för ungdomar. Ur ”Liv och hälsa ung” 2014 framkommer att ungdomar som identifierar sig som hbtq-ungdomar i högre grad än andra upplever utanförskap, diskriminering och ohälsa. 5.1.7 Den psykiska ohälsan ska minska Ett riskområde som uppmärksammats utöver arbetet med levnadsvanor är den negativa utvecklingen avseende upplevd psykisk ohälsa. Ökningen märks framför allt bland barn och unga inklusive unga vuxna och bland äldre i åldersgruppen över 65 år. De senaste åren märks en tendens till ökat antal självmord i Örebro län. Denna utveckling måste brytas. Självmordstalet ska minska och vara bland de lägsta i jämförelse med övriga landet. Här är det extra viktigt att öka insatserna för att minska risken för suicid genom ökad kunskap om riskfaktorer för psykisk ohälsa kopplat till lämpliga insatser. Behovet av ökade insatser för individer med psykisk ohälsa och sjukdom har uppmärksammats både nationellt och regionalt med prioriterade satsningar och utvecklingsuppdrag under de senaste åren. För den som drabbas av psykisk ohälsa är levnadsvanor, socioekonomiska faktorer och samtidig sjuklighet med olika typer av kroppsliga tillstånd allvarliga riskfaktorer. Här krävs fortsatt arbete med att utveckla väl fungerande samverkan inom sjukvården och med samhället för att förbättra förutsättningen för de individer som drabbats och för att skapa en patientcentrerad vård. 5.1.8 Äldres hälsa Världens befolkning lever längre på grund av förbättrad näringstillförsel, medicinska framgångar, bättre sanitära förhållanden, tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och bättre ekonomi. I Sverige ökar medellivslängden för både kvinnor och män. Utvecklingen pekar mot att antalet år med funktionsnedsättningar, såsom rörelsehinder och behov av stöd i det dagliga livet, inte minskar, medan äldre får allt fler friska år dessförinnan. Arbetet med metoder för att främja hälsa och förebygga sjukdomar hos äldre uppmärksammas allt mer internationellt. Under 2012 introducerade WHO:s Europakontor den första handlingsplanen för ett hälsosamt åldrande; ”Strategi och handlingsplan för ett hälsosamt åldrande WHO 2012-2020”. I planen prioriteras 30 (160) främjandet av fysisk aktivitet, fallskadeprevention, vaccinationer av äldre människor och förebyggande av sjukhusinfektioner. Stöd bör ges till informell vård med fokus på vård i hemmet och den geriatriska och gerontologiska kompetensen bland anställda i vård och omsorg bör höjas. God hälsa och livskvalitet hos äldre baseras på att man kan bevara en hög psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. Risken att drabbas av sjukdom ökar ju äldre man blir och därför är förebyggande och hälsofrämjande insatser särskilt viktiga för äldres hälsa. För både psykisk och fysisk hälsa är rekreation, socialt stöd, boendemiljö, fysisk aktivitet, mental hälsa och goda matvanor av mycket stor betydelse. Det är också viktigt att framhålla att de äldres hälsa inte heller är jämlik, utan att den påverkas av faktorer som ekonomi, kön och minoritetstillhörighet. Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. Eftersom antalet äldre fortsätter att öka kommer också antalet som skadas att öka. Hos äldre personer står olycksfallen för omkring 75 procent av samtliga dödsfall till följd av skadehändelser. Fallolyckor är den vanligaste yttre orsaken till skada i samtliga åldrar och dominerar särskilt bland de äldre. Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Ett ökat antal äldre i befolkningen medför att antalet individer med flera samtidiga sjukdomar, multisjuka, ökar och därmed ökar också behovet av insatser från hälso- och sjukvården. Antalet multisjuka i Örebro län uppskattas till cirka 1 000 personer. 5.1.9 Hälsan hos utlandsfödda Flera studier i Sverige har visat att hälsan hos utlandsfödda är sämre än hos svenskfödda. Migreringen i sig påverkar hälsan genom hög stress och stora personliga och socioekonomiska förluster men även svårigheter med språk och kommunikation. Det pågående projektet med hälso- och kulturkommunikatörer erbjuder ett stöd till såväl hälso- och sjukvårdens personal som till enskilda patienter och patientgrupper. Stödet ska vara inriktat på att informera om behovet att delta i de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna som erbjuds i form av mödrahälsovård och barnhälsovård, screening för cancersjukdomar, vaccinationer, särskild lagstiftning samt förmedling av kunskap om förlossningsvård och olika sjukvårdande behandlingar. Inriktningsmål 1. Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Indikator: Patienter som vårdats i Region Örebro län har tillfrågats om livsstil. 31 (160) Följs via Nationella patientenkäten, vartannat år. Andel patienter som fått frågor om livsstil skall förbättras jämfört med senast genomförda patientenkät. Indikator: Etablering av forum för öppna föreläsningar med spridning över länet med syfte att höja kunskapsnivån i befolkningen. Följs via antal föreläsningar och spridning över länet och antal deltagare Indikator: Den antagna rutinen för rökfri operation för patienter som röker tillämpas inom berörda verksamheter. Följs via antalet patienter som erbjudits stöd för rökstopp inför operation. Målet är en ökning jämfört med 2015. 5.2 Kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd vård Patienter i Region Örebro län ska erbjudas en vård som har hög kvalitet och uppfyller kraven på en god vård. All vård ska ges utifrån den enskilda individens behov och med ett gott personligt bemötande. Arbetsformer behöver därför vidareutvecklas så att patienternas synpunkter, erfarenheter och idéer fortlöpande tas till vara och används i det kliniska förbättringsarbetet. Från första januari 2015 stärktes patientens ställning genom den nya patientlagen. I patientlagen tydliggörs att vårdgivaren ska ge alla patienter möjlighet till delaktighet i den egna vården. Lagen förtydligar och utvidgar också kravet på information i vårdens kontakt med patienten. Möjligheten att välja planerad öppenvård i andra regioner/landsting utökas. Enligt den nya patientlagen kommer patienten själv kunna välja vårdgivare och fritt kunna röra sig mellan olika regioner/landsting. Det innebär att nya patienter kan komma till Region Örebro län, men också att Örebro läns invånare kan välja att få vård av någon annan vårdgivare som Region Örebro län bekostar. Patienter och vårdgivare ska i en valsituation ha goda skäl att söka sig till Region Örebro län. Ett större patientunderlag är positivt. Det ger ökade förutsättningar att fortsätta utveckla en riktigt bra hälso- och sjukvård i Region Örebro län. Strategin för att möta framtidens utmaningar är tydlig. Det handlar om att vara i framkant både vad gäller medicinsk kvalitet, tillgänglighet och ett gott personligt bemötande. Med det följer ett ökat fokus på kunskapsstöd, kompetensutveckling samt kvalitets- och förbättringsarbete. Inom Region Örebro län finns en organisation för utveckling av kunskapsstyrning. Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) tar emot och omsätter kunskapsunderlag, bland annat i form av nationella riktlinjer, 32 (160) rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Öppna jämförelser, i praktisk sjukvård. Via Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Region Örebro län (CAMTÖ) finns även verksamhetsnära stöd för att utveckla bland annat evidensbaserad medicin och utvärdera befintliga och nya medicinska metoder. För att möta förändringar i de nationella riktlinjerna tillförs extra resurser. 5.2.1 Samordnad förvaltning med patientens fokus Sedan 2014 är en gemensam Hälso- och sjukvårdsförvaltning etablerad. Målet är att skapa en högkvalitativ, jämlik och jämställd hälso- och sjukvård i rätt tid för hela länets befolkning. Successivt byggs en sammanhållen organisation med en gemensam ledning. Stora delar av arbetet handlar om att på olika sätt förbättra kvalitet och tillgänglighet utifrån patientens fokus. Det är en strategi som grundas i att en ökad kvalitet ger en bättre hälso- och sjukvård och god kostnadskontroll. Utgångspunkten i utvecklingsarbetet är att bygga en jämlik och högkvalitativ vård i hela länet, förstärka forskning och utbildning samt åstadkomma ett mer effektivt utnyttjande av gemensamma resurser. Utifrån utredningarna om närsjukvård och gemensam produktionsplanering behöver Region Örebro län bygga en stabil och tillgänglig bassjukvård, för till exempel barn och de mest sjuka äldre, som ofta är i behov av sjukvård, geografiskt nära patienterna. Samtidigt som den geografiskt nära vården utvecklas behövs en fortsatt utveckling av annan specialiserad vård. Det ska ske genom kvalitetsutveckling, kartläggning och effektivisering av vårdkedjor samt koncentrering av viss vård till något av Region Örebro läns tre sjukhus. Det innebär att samtliga tre sjukhus i länet kommer att ha en viktig roll i framtida hälso- och sjukvård. Detta är omfattande förändringar av traditionellt etablerade strukturer och arbetssätt, som kommer att kräva en väl avvägd balans mellan de båda strategiska inriktningarna, men som också det ger förutsättningar för ökad kvalitet och tillgänglighet. I en utvecklad närsjukvård utgör primärvården basen för hälso- och sjukvården. Nära samarbete mellan primärvård och somatisk och psykiatrisk specialiserad vård ger närsjukvården den bredd som behövs för hög kvalitet och tillgänglighet för ofta förekommande sjukdomstillstånd. I utvecklingen av närsjukvården är samverkan mellan Region Örebro län och kommunerna i länet avgörande. Utgångspunkten är att patienterna och medborgarna så lite som möjligt ska märka att vård och omsorg ges av olika huvudmän. Här måste effektiva patientflöden fortsätta att utvecklas. Sedan lång tid tillbaka finns en gemensam plattform etablerad för samverkan i vården av främst de äldre. 33 (160) 5.2.2 Hjälpmedel för delaktighet i samhällslivet Habilitering och hjälpmedel levererar personliga hjälpmedel till medborgare med syn, hörsel-, rörelse-, kommunikations- och kognitionshinder. Det finns förskrivare både inom Region Örebro län och i länets kommuner som skickar in önskemål om konsultationer utifrån bedömningar av patienters behov. Habilitering och hjälpmedel gör behovsanalyser och utprovningar samt ger utbildning i att hantera hjälpmedlen samt utvärdering av de uppsatta målen utifrån patientens behov. Personliga hjälpmedel bidrar till att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhällslivet. En del av samhällsdeltagandet är att kommunicera med omgivningen, att ta del av samhällsinformation och att uppehålla sysselsättning. För personer med funktionsnedsättning innebär detta ofta ett behov av alternativa och kompletterande kommunikationslösningar. Detta ställer krav på intern kompetens samt tillgång till ny teknik som funktionella IT-verktyg och IT-tjänster. För att ständigt utvecklas och erbjuda en effektivare verksamhet pågår en utbredd omvärldsbevakning. Det handlar om att snabbt ta del av kunskap samt hitta och prova nya hjälpmedel och arbetsmetoder. För att ytterligare effektivisera spridningen av nya hjälpmedel samt öka kunskapen om sortimentet, är dialogen med brukarorganisationer avgörande. Brukarorganisationerna har även stor påverkan på utvecklingen av nya produkter och produktgrupper. Utbildning kring sortiment till förskrivarna inom regionen och kommunerna är ytterligare åtgärder som effektiviserar spridningen av hjälpmedel i samhället. 5.2.3 Psykiatrisk specialistvård Verksamhetsområdet psykiatri har genomfört flera åtgärder för att erbjuda en likvärdig kunskaps- och värdebaserad vård som tillgodoser patienters, närståendes och samverkanspartners behov av psykiatrisk specialistvård. Särskilt fokus har lagts på barn och unga med psykisk ohälsa och patienter med omfattande insatsbehov kopplat till olika typer av psykisk sjukdom med funktionsnedsättning. Efterfrågan på insatser i psykiatrin har ökat och ökningen märks särskilt för barn och unga vuxna och individer med neuropsykiatriska tillstånd som ADHD. Dessutom märks en ökning inom missbruksområdet. Här har särskilda satsningar gjorts för att möta behovet och arbetsrutiner utarbetats för att säkra vårdprocesser. Detta har bidragit till en positiv utveckling av tillgänglighet vid ny vårdbegäran och start av behandling. I detta arbete har samverkan med primärvården, kommunerna och brukarorganisationerna ökat förutsättningarna för att ge en god vård. 34 (160) En annan viktig förutsättning för att klara ett allt större uppdrag har varit den omstrukturering som skett inom psykiatrins verksamhetsområde. Ledande i det arbetet har varit att utifrån patientens behov skapa en likvärdig vård med fokus på insatsnivå efter graden av komplexitet och täthet i kontakten. En närhetsprincip gäller för en basal öppenvårdsnivå med hög geografisk tillgänglighet i länet i samverkan med primärvård och kommunala aktörer. För patienter med behov av specifika insatser erbjuds en mer koncentrerad vård, till exempel specialiserade mottagningar eller heldygnsvård med akutmottagning eller slutenvård. 5.2.4 Högspecialiserad vård Som ett av Sveriges sju universitetslandsting/regioner har Region Örebro län ett tydligt uppdrag att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. Den högspecialiserade vården utgör en mycket viktig del av Universitetssjukhuset Örebros vårduppdrag, vilket borgar för att patienter i hela sjukvårdsregionen får tillgång till avancerad vård av hög kvalitet. Universitetssjukhuset Örebros konkurrenskraft inom den högspecialiserade vården stärks genom att patienter och remittenter upplever att sjukhuset ger en tillgänglig vård med gott bemötande och hög kvalitet och service till rätt kostnad. Ett långsiktigt arbete, där fler verksamheter producerar högspecialiserad vård, är en förutsättning för en fortsatt utveckling och medverkar till att stärka universitetssjukhusets roll regionalt, nationellt och i vissa fall även internationellt. Såsom varande en region med universitetssjukvård finns också behov att fortsätta att utvecklas akademiskt genom att skapa goda samarbeten med Örebro universitet. Region Örebro län befinner sig tillsammans med Örebro universitet i ett viktigt uppbyggnadsskede av både forskning och utbildning, där det finns allt att vinna på att stödja varandra i den gemensamma utvecklingen. Tillsammans kan Region Örebro län och Örebro universitet utveckla den viktiga universitetssjukvården genom att flytta fram kunskapsläget och utveckla ny och efterfrågad kompetens. Universitetssjukvård har introducerats som ett centralt begrepp för en sjukvård, oavsett vårdnivå eller profession, som karaktäriseras av en forsknings- och evidensbaserad medicinsk verksamhet kopplat till en aktiv utbildningsmiljö. Forskning och utbildning är därför nödvändigt för både den högspecialiserade vården och bassjukvården. Det är viktigt att skapa ett utvecklingsklimat där forskningen bidrar till effektiva lösningar och minskad ohälsa. Som landets yngsta universitetslandsting/region är forskningsproduktionen lägre än vid övriga universitetslandsting/ regioner och det finns ambitioner att satsa och utveckla för att öka den kliniska forskningen. Den numera samlade 35 (160) forskningsorganisationen står inför uppgiften att öka volymen på den kliniska forskningen, med minst bibehållen kvalitet. Det kommer att kräva målmedvetna satsningar av såväl forskare som ledning. 5.2.5 Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion består av de sju landstingen/regionerna i Uppsala län, Södermanland, Värmland, Örebro län, Västmanland, Dalarna och Gävleborg, med tillsammans drygt två miljoner invånare. Samverkan i sjukvårdsregionen syftar till att ge dessa invånare en likvärdig hälso- och sjukvård, oavsett bostadsort. Samverkan leds av Samverkansnämnden, ett politiskt organ där Region Örebro län har ordförandeposten. Nämndens arbete går ut på att nå konsensus samt att ta fram rekommendationer som de enskilda regionerna/landstingen ansvarar för att verkställa på hemmaplan. Ett antal tjänstemanna- och professionella grupperingar arbetar på uppdrag av nämnden. Dessutom finns i sjukvårdsregionen ett antal gemensamma verksamheter, som Regionalt cancercentrum (RCC), Regionalt registercentrum, Regionala forskningsrådet, Arbets- och miljömedicinska enheterna och Hornhinnebanken. Från 2016 kommer dessutom CAMTÖ att få ett utvidgat uppdrag som sjukvårdsregionens gemensamma HTA-enhet. Samverkan i sjukvårdsregionen bygger på ett nytt samverkansavtal som gäller från 1 januari 2016. Det nya avtalet ger förutsättningar att utveckla och stärka samarbetet och samverkan i det regionala hälso- och sjukvårdssamarbetet. Samverkansavtalet omfattar även ett gemensamt avtal för den högspecialiserade vården inom sjukvårdsregionen. 5.2.6 Handlingsplan för cancervård De senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med 34 procent. Mest anmärkningsvärd är ökningen av hudcancer. Varje år får nästan 60 000 personer cancer i Sverige. Sextio procent av de som drabbas av cancer lever tio år efter diagnos. I dag lever drygt 440 000 personer som har eller har haft en cancersjukdom. Ett viktigt område inom cancervården är att alla patienter får tillgång till kontaktsjuksköterska. Region Örebro län var tidigt ute med att införa kontaktsjuksköterska inom prostata- och bröstcancervården och nu fortsätter satsningen. En inventering under våren 2015 visade att det finns ca 40 sjuksköterskor i Regionen som arbetar del- eller heltid som kontaktsjuksköterska. Region Örebro län ska utveckla cancersjukvården med kravet att alla cancerpatienter ska få tillgång till en kontaktsjuksköterska och erbjudas en individuell vårdplan, inkluderande rehabiliteringsplan. Viktigt är också att patientmedverkan finns med i 36 (160) vårdprocesser och att cancerrehabilitering ska ges efter behov under hela vårdperioden. Arbetet med nivåstrukturering av cancervården i länet ska fortsätta, vilket kommer att innebära fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter mellan de tre sjukhusen. Januari 2015 koncentrerades operationer på grund av tjocktarmscancer till Universitetssjukhuset. Även när det gäller regional och nationell nivåstrukturering kommer Örebro län att beröras. Ett första område där Universitetssjukhuset Örebro får ett riksuppdrag är vård av peniscancer, där sjukhuset blir en av två enheter i landet som kommer att utföra kirurgiska insatser. Under hösten 2015 tas beslut om regional nivåstrukturering inom urologisk och gynekologisk cancer, och under 2016 kommer flera diagnosområden att bli föremål för regional nivåstrukturering. Den regionala cancerplanen för Uppsala-Örebroregionen som antogs av Samverkansnämnden i oktober 2014 innebär att alla regioner/landsting ska upprätta handlingsplaner som beskriver hur arbetet ska ske för att uppnå målen i den regionala planen. Den handlingsplan som sedan tidigare fanns i Region Örebro län har uppdaterats. Centrala områden i planen är patientens ställning, nivåstrukturering av cancervården, kompetensförsörjning, forskningssamordning samt prevention och tidig diagnostik. En kraftig fokusering på att korta ledtiderna för utredning och behandlingsstart för alla patienter med misstanke om cancer, kommer att ske som en del av cancerplanen under de närmaste åren. I Region Örebro läns handlingsplan för genomförande av den regionala cancerplanen intar arbetet med standardiserade vårdförlopp för snabbare diagnostik och behandlingsstart vid välgrundad misstanke om cancer en central position. Under våren 2015 har ett processinriktat arbete kring de första fem pilotdiagnoserna gjorts, och under hösten 2015 har det nya arbetssättet implementerats i regionen. Under 2016 kommer ytterligare ett tiotal diagnoser införas som standardiserade vårdförlopp. 5.2.7 Palliativ vård En god palliativ vård utgår från den enskilda personens behov, men omfattar även närståendes behov. En del kriterier kan ses som generella för en god palliativ vård, men ha en högst individuell laddning. Det kan handla om symtomlindring, självbestämmande, upprätthållande av viktiga sociala relationer och att bli sedd, lyssnad till och respekterad. I flera vårdvetenskapliga studier beskrivs ett högt prioriterat värde att kunna delta i vardagslivet så länge som möjligt. En av de viktigaste uppgifterna för vården är att underlätta för den som ska dö och dennes närstående så att de, utifrån sina önskemål, ska kunna leva den återstående tid de har tillsammans på ett så bra sätt som möjligt. 37 (160) Region Örebro län ska säkerställa tillgången till en god och jämlik palliativ vård. Stora delar av den palliativa vården sker i samverkan mellan sjukhusen, primärvården och länets kommuner. Sjukhusen svarar för den specialiserade palliativa vården och primärvården för den allmänna palliativa vården. Organisationen av den palliativa vården är beroende av lokala förutsättningar inom såväl regionen som i kommunerna. Det gör att organisationen av den palliativa vården inte ser lika ut i olika delar av länet. Övergripande mål • Hälso- och sjukvården är kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd. Hälso- och sjukvården inom Region Örebro län ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Vården ska vara kunskapsbaserad, ändamålsenlig, tillgänglig, patientfokuserad, patientsäker, jämlik, jämställd, effektiv och samordnad. Verksamheterna bör därför fokusera på insatser för kunskapsstöd, kompetensutveckling samt flödes- och kvalitetsarbete, där bemötande, delaktighet och inflytande stärks. Implementeringsprocessen, utifrån till exempel nationella kunskapsunderlag, fokuseras genom Rådet för Medicinsk Kunskapsstyrning (RMK). 5.2.8 Patientsäker vård Socialstyrelsen räknar med att drygt 100 000 patienter per år i Sverige drabbas av en undvikbar vårdskada. Därför är det av stor vikt att sjukvården arbetar genom systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete så att alla undvikbara vårdskador förhindras. Antalet gjorda avvikelserapporter ger en uppfattning om organisationens medvetenhet men är i sig ingen stark indikator på att vården blir mer patientsäker. Målsättningen är noll vårdskador och genom aktiviteter inom valda områden ska aktiva insatser genomföras för att nå målet ”Ingen patient ska skadas eller avlida av undvikbara orsaker i samband med vård och behandling”. Mätning av aktiva insatser är mer svårberäknad än beräkning av antalet avvikelser. Här kan det göras en kvalitativ men inte fullt kvantitativ bedömning. Patientsäkerhetsarbetet inom Region Örebro län sammanfattas i en årlig Patientsäkerhetsberättelse. Av denna framgår hur förvaltningarna systematiskt arbetar för att minimera patientsäkerhetsrisker, exempelvis genom risk- och händelseanalyser samt strukturerad journalgranskning. En viktig del av patientsäkerhetsarbetet är att ta lärdom av patientens och närståendes erfarenheter samt de skador som anmäls till Patientförsäkringen LÖF, rapporter och återkoppling från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt de händelser som blir föremål för Patientnämndens arbete. 38 (160) Inriktningsmål 2. Vården är patientsäker Indikator: Samtliga verksamheter har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Följs via nationellt fastställda målvärden för berörda verksamheter. De ska uppvisa närmande eller resultat i paritet med fastställda målvärdet. Indikator: Alla konkreta gemomförda åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna. Följs via antalet avikelserapporter samt kommunicerade åtgärder vid allvarliga avvikelser, händelseanalys, riskanalys. De ska öka under perioden 2016-2017. 5.2.9 Jämlik och jämställd vård Av länets befolkningsundersökningar framgår att hälsan varierar beroende på kön, boende, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Hälsan är ojämlikt fördelad såväl mellan kommunerna i länet som inom kommunerna. Exempel på könsbetingade skillnader är att flickor och kvinnor upplever sin hälsa något sämre och har lägre psykiskt välbefinnande än pojkar respektive män. Samtidigt har män en något lägre medellivslängd, och det är betydligt fler män än kvinnor som tar sitt eget liv. Det finns även stora skillnader i hälsa, till exempel vad gäller utbildningsnivå, position på arbetsmarknaden, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Alla, oavsett kön, ålder eller minoritetstillhörighet, ska ha tillgång till likvärdiga insatser i vården. Det innebär att samtliga verksamheter ständigt måste beakta hur patienter och deras anhöriga bemöts. All personal ska vara öppen och lyhörd för patienters och anhörigas verkliga behov och inte vara styrd av förutfattade meningar om vad de kan tänkas behöva. En viktig jämställdhetsfråga är våld i nära relationer. Det krävs flera olika insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika rätt till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att nå det målet måste förebyggande arbete och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade utövare av våldet stärkas, utvecklas och samordnas med skydd, stöd och hjälp till utsatta. Dessa ska erbjudas ett gott och korrekt omhändertagande. Insatserna för att bekämpa våldet måste ta sin utgångspunkt i ett rättsligt, socialt, ekonomiskt och hälsorelaterat perspektiv, samt ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Med anledning av detta har en överenskommelse om samverkan tecknats mellan centrala aktörer i länet. 39 (160) 5.2.10 Patientfokuserad vård All vård ska ges utifrån den enskilda individens behov och med god kvalitet och gott bemötande. Den regionala strategin för patientcentrerad vård ska tas till vara och ligga till grund för det kliniska förbättringsarbetet. Från 2015 stärktes patientens ställning genom den nya patientlagen. I Patientlagen tydliggörs att vårdgivaren ska ge alla patienter möjlighet till delaktighet i den egna vården. Möjligheten att välja planerad öppenvård i andra regioner/ landsting utökas. Lagen förtydligar och utvidgar också kravet på information i vårdens kontakt med patienten. Kravet på remiss till specialistmottagningar försvinner när egen vårdbegäran införs från 2016. För att inhämta patienters och närståendes synpunkter finns Patientforum och Patientcentrum. Ett arbete pågår för att möjliggöra att synpunkter och klagomål kan inhämtas via webben. En viktig del i utvecklingen av patientfokuserad vård är återkoppling av de synpunkter och händelser som framförs till Region Örebro län. Region Örebro län utvecklar cancersjukvården med kravet att alla cancerpatienter ska få tillgång till en kontaktsjuksköterska och erbjudas en individuell vårdplan, inkluderande rehabiliteringsplan. Hälso- och sjukvården drivs och utvecklas av chefer och medarbetare med hög yrkeskompetens. För att vård och behandling ska utföras på ett korrekt och säkert sätt krävs både teoretisk och praktisk kompetensutveckling. Praktiska kunskaper kräver kontinuerlig träning av olika färdigheter som krävs i patientarbetet. Alla personalkategorier behöver också upprätthålla och utveckla sin kompetens genom att följa det aktuella kunskapsläget och tillämpa bästa möjliga evidens. Det är i kombinationen av hög teoretisk kunskap, följsamhet till riktlinjer och rutiner, goda praktiska färdigheter som verksamheten uppnår en sammantaget hög klinisk kompetens. Inriktningsmål 3. Vården är patientcentrerad Indikator: Region Örebro län ska vara en av de regioner/landsting i landet som har högst patientnöjdhet gällande delaktighet, information och tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Följs via Nationell patientenkät. Trenden för patientnöjdhet skall vara positiv. Resultat erhålls vartannat år inklusive 2016. Indikator: Mobila enheter ökar tillgängligheten till vården. Antal besök till mobila enheter ökar 2016 jämfört med 2015. 40 (160) 5.2.11 Effektiv hälso- och sjukvård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att befintliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå uppsatta kvalitets- och tillgänglighetsmål. Hälso- och sjukvården i Region Örebro län ska följa nationellt fastställda riktlinjer. En samlad hälso- och sjukvårdsförvaltning ger goda möjligheter till att med regionens samlade resurser öka vårdkvaliteten och bedriva en sjukvård, som inte begränsas av organisationsgränser. Ett exempel på förbättring är att sjukhusen, psykiatrin och primärvården i högre utsträckning samordnat ska ta ett helhetsansvar för vanliga vårdinsatser som patienten behöver ofta och nära, så kallad närsjukvård. Verksamheterna i närsjukvården har tillsammans med länets kommuner det gemensamma uppdraget att ge en ändamålsenlig, högkvalitativ och tillgänglig vård i patientens närhet. Detta kräver goda och effektiva patientflöden som levererar bästa möjliga vård utan onödig väntan för patienten. En viktig del i att öka effektivitet och kvalitet är koncentration av vårdåtgärder inom den specialiserade vården så att den enhet som gör vårdåtgärden får erfarenhet och har möjlighet att finslipa och förbättra sina processer. Det är viktigt att se alla de tre sjukhusen samt Capio läkargruppen, som arbetar med regionfinansierad vård, som en samlad produktionsapparat med en gemensam produktionsplanering och effektivast möjliga resursutnyttjande. Med den vårdplatsproblematik som har rått under det senaste året behöver även vårdformer och vårdtider ses över så att alla sjukhus arbetar på effektivast möjliga sätt. För att bäst kunna tillvarata patientens egna resurser till rehabilitering behöver sjukvården utvecklas och även kunna följa patienten till dennes hemmiljö. Detta kan även leda till en effektiviserad sjukvård eftersom det avlastar vårdplatsutnyttjandet. Det finns olika sätt att komma i kontakt med primärvården; via 1177 Vårdguiden, via telefon eller via besök till någon av primärvårdens olika professioner. Primärvårdens största tillgänglighetsproblematik är tider till läkarbesök. Det är därför viktigt att tider till läkarbesök ägnas åt de konsultationer/åtgärder som endast läkarprofessionen kan utföra. Redan idag finns åtgärder som utförs av andra professioner, t ex blodtrycksmottagning, men det finns troligen fler åtgärder som kan avlasta läkarbesöken. De vanligaste kontaktorsakerna och processerna för dessa behöver gås igenom för att analysera när en annan profession kan utgöra första kontakt. En effektiv sjukvård är en förutsättning för en tillgänglig sjukvård och för att sjukvårdens resurser ska tillvaratas på bästa sätt. 41 (160) 5.2.12 Hög kvalitet Effektiv vård betyder även att hälso- och sjukvården ska hålla hög kvalitet i förhållande till de resurser som används. Exempelvis kan nya behandlingsmetoder med väsentlig inverkan på sjukdomsförlopp medföra ökade läkemedelskostnader eller användning av dyra metoder, men samtidigt stora vinster för patienter och samhälle. Produktivitet handlar om kvantitet. All produktion måste kombineras med hög kvalitet för att uppnå bästa möjliga effektivitet. Hälso- och sjukvården inom Region Örebro län ska utvecklas mot hög kvalitet där patienten erbjuds rätt insats i rätt tid. Inriktningsmål 4. Vården är effektiv med fokus på hög kvalitet. Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdkedjor skapas ökat värde för hälso- och sjukvårdens patienter. Följs via respektive område inom den specialiserade vården, vilka ska ha minst en kartlagd vårdkedja med definierade mätetal som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången av 2016. 5.2.13 Tillgänglighet Tillgänglighet är en mycket viktig kvalitetsfråga för hälso- och sjukvården, och som är beroende av hög effektivitet. Det är viktigt att hela kedjan från första kontakt till rätt vård i rätt tid fungerar väl, så att patienten utifrån sina personliga förutsättningar har lätt att nå vården. Utveckling av e-tjänster förenklar kontaktvägar och underlättar uträttande av olika typer av ärenden via internet. Men hälso- och sjukvården måste också intensifiera arbetet för att åstadkomma enkla och trygga vägar till personlig kontakt och korta väntetider till såväl besök, undersökningar som till olika behandlingar. Den nationella vårdgarantin sätter gränser för acceptabel väntetid till olika vårdåtgärder. Patienten ska ha rätt att samma dag få kontakt med primärvården och, om behov finns, erbjudas ett läkarbesök inom 7 dagar. Till besök och åtgärder inom den specialiserade vården är längsta väntetid enligt vårdgarantin 90 dagar vardera. För barn- och ungdomspsykiatrin gäller bedömning inom högst 30 dagar, och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. För planerade återbesök finns inga regler i den nationella vårdgarantin. Särskild vikt måste fästas vid eventuella undanträngningseffekter så att återbesök vid kronisk sjukdom inte får stå tillbaka för nybesök för mindre allvarliga tillstånd. Ett annat fokus för åtgärder är ingrepp där behovet överskrider nuvarande kapacitet. 42 (160) Region Örebro län följer kontinuerligt upp väntetider till nybesök och behandling samt även för återbesök och väntetider på akutmottagningarna. Primärvårdens väntetider rapporteras varje månad enligt Krav- och kvalitetsboken. Inriktningsmål 5. Vården är tillgänglig och ska ges efter behov. Indikator: Tillgängligheten till vården ska öka 2016 jämfört med 2015. Följs via andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt operation/behandling inom 60 dagar. Värdena ska ständigt förbättras under 2016 jämfört med motsvarande månader 2015 och antalet väntande > 60 dagar vid årets slut minst halveras jämfört med årslutet 2015. Följs via telefontillgängligheten och tillgängligheten till första läkarbesök inom primärvården. Ökning ska ske under 2016 jämfört med motsvarande månader 2015 och tillgängligheten skall vara minst 90 procent vid årets slut. Variationen mellan vårdcentralernas resultat skall minska jämfört med 2015. Indikator: Under 2016 införs standardiserat vårdförlopp för cancer för ytterligare 10 diagnoser. 5.2.14 Högspecialiserad vård Den högspecialiserade vården är en fundamental del av universitetssjukhusets uppdrag, som också bidrar till hög regional attraktivitet och utvecklingskraft. Värdet av den högspecialiserade vården uppgår under de senaste åren till ca 600 mnkr per år, och upp emot ett tusental tjänster med mycket hög kompetensprofil är direkt eller indirekt beroende av Universitetssjukhuset Örebros uppdrag att producera högspecialiserad vård. Med god kvalitet, närhet och god tillgänglighet bidrar den högspecialiserade vården i Region Örebro län till en mycket god vård för länets och sjukvårdsregionens invånare. Den högspecialiserade vården är av naturliga skäl koncentrerad till Universitetssjukhuset Örebro, men den nya förvaltningen möjliggör en geografisk spridning av universitetssjukvård/högspecialiserad vård, såsom i skapandet av ett venöst centrum i Karlskoga. Universitetssjukhuset Örebro ska ses som en självklar regional och nationell samarbetspartner inom den högspecialiserade vården. I årets kundrelationsundersökning i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion får Universitetssjukhuset Örebro högsta betyg av remittenterna vad gäller kvalitet, kompetens, bemötande och samarbete. För det framtida arbetet är det viktigt att bevara dessa goda resultat, samtidigt som utvecklingen av samverkan med angränsande län blir helt avgörande för den högspecialiserade vårdens utveckling. Den statliga utredningen av den högspecialiserade vården har i november 2015 redovisat sitt betänkande, där volym och resultat har en framträdande roll. För Region Örebro län är det då viktigt att framhålla kvalitetsmått som indikator för var och hur 43 (160) behandlingsmetoder ska koncentreras till färre centra i Sverige. Det är också viktigt att framhålla att universitetssjukvård förutsätter högspecialiserad vård som en integrerad del av verksamheten. Utifrån målsättningen att värdet av den högspecialiserade vården ska öka, förutsätts en fortsatt utveckling med hög kvalitet och tillgänglighet, god kostnadskontroll, utveckling och utvärdering av nya metoder samt kompetens- och forskningssamarbeten med remitterande sjukhus. I det längre perspektivet blir den nationella regionfrågan och implementeringen av högspecialistutredningen avgörande för utvecklingen. Inriktningsmål 6. Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig Indikator: Den högspecialiserade vården utvecklas jämfört med 2015. Följs via uppföljning av den sålda vården som ska öka 2016 jämfört med 2015 samt nyetablering av högspecialiserade verksamheter under 2016. 5.3 Forskning och Utbildning Övergripande mål • Regionen bedriver och stödjer klinisk patientnära forskning i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för medborgarnas hälsa, vård och omsorg. Regionen samverkar med Örebro universitet avseende såväl forskning som akademisk utbildning. 5.3.1 Forskning och klinisk utveckling Klinisk patientnära forskning är nödvändig för att bedriva och utveckla såväl högspecialiserad sjukvård som bassjukvård och sjukdomsförebyggande insatser. Klinisk patientnära forskning skapar dessutom förutsättningar för medicinska innovationer och möjligheter till regional utveckling. En forskningsanknytning av universitetsutbildningar är också en förutsättning för god utbildningskvalitet. Forskningsverksamheten inom Region Örebro län är väletablerad och, i samverkan med Örebro universitet, under stark utveckling. Genom den gemensamma satsningen på att etablera läkarutbildning vid lärosätet tillkommer också nya möjligheter och utmaningar. I och med att Region Örebro län från och med 2015 är en avtalspart i det nationella ALF, avtalet för statlig finansiering av forskning knuten till läkarutbildningen, har resurserna för klinisk forskning och utbildning ytterligare stärkts. I ett regionalt samverkansavtal har Region Örebro län och Örebro universitet skapat en organisatorisk struktur, som är under uppbyggnad, för fördjupad samverkan på såväl strategisk som operativ nivå. 44 (160) 5.3.2 Utveckling av universitetssjukvården Region Örebro län har ett särskilt uppdrag att bedriva universitetssjukvård. I uppdraget ska högkvalitativ forskning och utbildning bedrivas för att utveckla såväl det medicinska vetenskapsområdet som hälso- och sjukvården. Regionens engagemang i universitetssjukvård är också ett medel för att långsiktigt säkra den kompetens som den kliniska verksamheten är beroende av. Tandvårdens forsknings- och utbildningsverksamhet är i sig inte inkluderad i ALFavtalets universitetsjukvårdsbegrepp, men bidrar fullt ut till den vetenskapliga utvärderingen av regionens forskning och ger också en ytterligare bredd till såväl regionens som universitets forskning samt stärker utvecklingen av universitetssjukvård i strategiska nischer. Det är utifrån universitetssjukvårdens och den kliniska forskningens kvalitet som landets universitetslandsting/regioner kommer att granskas och finansieras i de fortsatta ALF-avtalen. För att framgångsrikt säkra en fortsatt positiv utveckling av universitetssjukvården krävs en målmedveten satsning på att stärka forskningskompetens, öka forskningsvolymer med hög vetenskaplig kvalitet samt att vidareutveckla undervisningskvalitet. Hälso- och sjukvården i Region Örebro län behöver därför i stora delar av verksamheterna, på ett bredare plan, erbjuda akademiska miljöer på universitetsjukvårdsnivå. Universitetsjukvård är ett brett begrepp som bland annat också innefattar samverkan med patientföreträdare, internationalisering samt utveckling av ett innovationsklimat. En fortsatt god samverkan med farmakaindustrin inom ramen för kliniska prövningar för att erbjuda god vård i utvecklingsfronten, är också viktigt och ingår i den nationella satsningen för samordning av kliniska studier. 5.3.3 Evidensbasering av universitetssjukvården Universitetssjukvård innebär också att evidensbaserad hälso- och sjukvård ska utvecklas genom fortlöpande utvärdering av egna och andras forskningsresultat, omsätta dessa till praktisk vård och kontinuerligt utvärdera etablerade och nya metoder. Universitetssjukvården kan därmed innefatta såväl universitetssjukhusets avancerade och investeringstunga högspecialiserade vård som regionens bassjukvård. För att utveckla universitetssjukvården behöver därför arbetet med evidensbasering fördjupas och breddas. En nära samverkan med CAMTÖ är därför en grundförutsättning för regionens universitetssjukvård. 45 (160) 5.3.4 Ökad extern forskningsfinansiering Forskningens möjligheter att erhålla extern finansiering måste stärkas. Regionala forskningsrådet, särskilda medel för klinisk behandlingsforskning samt nationella fonder och Vetenskapsrådet är forskningsfinansiärer av strategisk betydelse. Här krävs att fler forskare är aktiva i att, med högkvalitativa ansökningar om anslag, möjliggöra en ökad extern finansiering. En nära samverkan med Örebro universitet, som i många fall också är den naturliga organisatoriska hemvisten för sådana ansökningar, är naturlig. Detta ses som avgörande för fortsatt akademisk utveckling och konkurrenskraft i Region Örebro län. 5.3.5 Utbildning – en förutsättning för fortsatt utveckling Hög kvalitet, adekvat volym och bredd på all akademisk vårdutbildning är en förutsättning för att långsiktigt säkra en kunskapsstyrd, högkvalitativ och jämlik vård för regionens medborgare. Nära samverkan med Örebro universitet för att vidareutveckla forskningsanknytning och utbildningskvalitet av alla utbildningar, är prioriterat. Den verksamhetsförlagda utbildningens (VFU) omfattning och innehåll regleras i avtal med Örebro universitet och andra hög-skolor. I Region Örebro län genomförs under ett år cirka 14 000 så kallade VFU-veckor. En välfungerande och pedagogiskt kvalitetssäkrad verksamhetsförlagd utbildning är en viktig del av denna samverkan. Region Örebro län har etablerat ett utbildningscentrum för att i samverkan med Örebro universitet ansvara för dessa frågor. Att handleda studenter och praktikanter är en naturlig del i uppdraget som anställd i Region Örebro län. Utbildningsuppdraget är därför en naturlig och integrerad del i verksamhetsuppdraget. Utbildning av AT-läkare och ST-läkare i Region Örebro län är en strategisk åtgärd för att på lång sikt säkerställa kompetensförsörjningen av dessa yrkeskategorier. Inom hälso- och sjukvårdens verksamheter finns idag cirka 80 ATläkare (rekrytering cirka 40 AT-läkare per år) under utbildning och cirka 250 STläkare. En målsättning är att antalet AT-läkare samt ST-läkare inom primärvården ökar. Inriktningsmål 7. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ Indikator: I Region Örebro län ska universitetssjukvård implementeras och utvecklas. Universitetssjukvårdsenheter ska utses under 2016. Indikator: Det medicinska vetenskapsområdet i Region Örebro län fortsätter att stärkas. 46 (160) Följs via antalet vetenskapliga publikationer och ökad vetenskaplig kvalitet enligt vetenskapsrådet modell för utvärdering av klinisk forskning jämfört med 2015, antal publikationer (400 per år), antaldisputationer (15 per år), antal docentkompetenta medarbetare (60 st) samt extern finansiering (35 miljoner kronor per år). Indikator: Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats jämfört med 2015. Följs via utfall inom AT-rankning som ska förbättras jämfört med föregående år. VFU studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål (målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering (målnivå 80 procent). 5.4 Uppdrag inom hälso- och sjukvård 18. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att ta fram riktlinjer för registrering av hälsofrämjande åtgärder såsom erbjudande av stöd för rökstopp. Gäller såväl hur inregistrering av data skall ske som hur detta skall kopplas till utdata/uppföljning med hänsynstagande till nationellt framtagna riktlinjer. 6. Regionstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med andra aktörer utarbeta en handlingsplan för att minska andelen rökare inom länet. 7. Regionstyrelsen får i uppdrag att förlänga länets folkhälsoplan ”En god och jämlik hälsa i Örebro län”. 19. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att i samverkan med aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att öka kvinnors deltagande i mammografiundersökningar och gynekologisk hälsokontroll. 20. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att i samverkan med aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att förbättra tillgängligheten inom regionen för barn och unga med behov av utredning på grund av misstänkt dyslexi. Syftet är även att öka flödet och förbättra effektiviteten i vårdprocessen samt undanröja övriga eventuella hinder för att tillgodose dessa barn och ungas behov av insatser från hälso- och sjukvården. 47 (160) 21. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att fortsätta att utveckla identifierade vårdkedjor så att de har fastställda målvärden för att följa patientens väg genom vårdkedjan. 22. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att inom respektive område inom den specialiserade vården, ta fram minst en kartlagd vårdkedja med definierade mätetal som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången av 2016. 23. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende konkreta åtgärder som ökar tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. 24. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende konkreta åtgärder som ökar patientsäkerheten. 25. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan för hur verksamheterna mer kan genomsyras av ett hälsoperspektiv. 8. Regionstyrelsen får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan som redovisar hur Region Örebro län tillsammans med kommunerna kan utveckla en sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre. 48 (160) 6. Tandvård 6.1 Region Örebro läns ansvar Region Örebro län ska erbjuda en god tandvård åt dem som är bosatta inom Örebro län och även de som stadigvarande vistas inom länet. Även i övrigt ska Region Örebro län verka för en god tandhälsa hos befolkningen. Tandvårdslagen beskriver Region Örebro läns ansvar för tandvård. Planering av tandvård ska ske med utgångspunkt från befolkningens behov. Det ska finnas tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser och att patientgrupper med behov av särskilt stöd erbjuds tandvård. I planeringen ingår även den tandvård som erbjuds av annan vårdgivare än Region Örebro län. Samverkan sker med samhällsorgan, organisationer och enskilda vid planeringen och utvecklingen av tandvård samt även samverkan i tandvårdsfrågor som berör flera landsting/regioner. Den tandvård som Region Örebro län bedriver kallas folktandvård. Region Örebro län har ett särskilt ansvar att alla barn och ungdomar, till och med det år de fyller 19 år, får en avgiftsfri, regelbunden och fullständig tandvård. Alla barn och ungdomar har från och med två års ålder möjlighet att välja vårdgivare, Folktandvården eller privat vårdgivare, för den regelbundna tandvården. Region Örebro län har även ett särskilt ansvar att erbjuda specialisttandvård för barn, ungdomar och vuxna. Den bedrivs vid Folktandvårdens specialistkliniker. Där finns samtliga tandvårdens specialiteter representerade, förutom käkkirurgi som finns i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. De särskilda tandvårdsstöd, som är riktade till vuxna med särskilda behov, är också Region Örebro läns ansvar och som bland annat innebär att ge ekonomiskt stöd för tandvård. 6.1.1 Förändrad demografi Demografin förändras, i de flesta kommunerna i länet minskar befolkningen och åldersstrukturen får en större tyngdpunkt mot äldre. Vårdutbudet ska planeras och anpassas till befolkningens nuvarande och kommande demografi, krav och behov. I syfte att främja tandhälsans utveckling allokeras resurserna efter behovet i hela Örebro län. 6.1.2 Jämlik tandvård och tandhälsa Sverige har generellt en hög välfärd och en god tandhälsa samtidigt som det finns sociala skillnader. För att erbjuda alla invånare bästa möjliga tandvård behövs krafttag för att öka jämlikheten och jämställdheten i samhället. En låg utbildningsnivå och brist på arbete är riskfaktorer för sämre tandhälsa och en kombination av svag 49 (160) ekonomi och andra faktorer, såsom funktionsnedsättning eller minoritetsbakgrund, ökar hälsoriskerna ytterligare. Det är viktigt i mötet med invånarna att ha en multikulturell kompetens och förståelse. 6.1.3 Folktandvårdens särskilda ansvar Folktandvården har ett särskilt uppdrag och ansvar enligt tandvårdslagen. Tandvårdsbehandling ska ges till de barn som inte valt vårdgivare och se till att alla barn kan få regelbunden och fullständig vård, även de som av olika skäl primärt uteblir från behandling. På samma sätt har Folktandvården ett särskilt ansvar att erbjuda tandvård för personer som har ett särskilt tandvårdsstöd som inte väljer behandlare eller har annan behandlare. Det särskilda ansvaret för specialisttandvården innebär att en god tandvård som är tillgänglig ska erbjudas alla patienter som remitteras och inte kan få vården hos allmäntandläkare. Folktandvården har ansvar att erbjuda en god tandvård till vuxna patienter som söker allmäntandvård i Folktandvården. Slutligen har Folktandvården ett ansvar för att alla som söker tandvård på grund av akuta besvär erhåller behandling inom rimlig tid. 6.1.4 Prioriterade områden för tandvård Barn i socioekonomiskt svaga områden har en sämre munhälsa med ett mindre utnyttjande av tandvård. Särskilda insatser ska även i fortsättningen riktas till dessa individer och ytterligare förstärkas. Arbetet för att få alla barn att komma till tandvårdsbehandling ska hålla fortsatt hög nivå. Munhälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda funktioner i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom i munnen. Av munsjukdomarna är karies den mest frekventa. Karies skapar omedelbara problem för barn och ungdomar men även framtida problem som vuxen. Ju fler skador som individen samlar på sig desto större är risken för både följdskador och ny sjukdom. Eftersom karies är en utbredd folksjukdom så finns här stora vinster, såväl ekonomiska som personliga att göra. Mindre än hälften av alla barn och ungdomar har idag synliga tecken på karies, det vill säga fyllningar eller ”hål” i sina tänder. Andelen barn och ungdomar med påbörjade kariesangrepp är dock mycket större. 50 (160) Ur ett riskperspektiv är det viktigt att uppmärksamma de barn och ungdomar som fortfarande har en omfattande kariesproblematik. Ofta är det samma grupper som återfinns i andra medicinska och sociala riskgrupper och där ett brett samarbete mellan olika aktörer och professioner är nödvändigt för att kunna utjämna dessa hälsoskillnader. Det finns ett tydligt samband mellan karies och socioekonomi. En tidigare genomförd studie i Örebro län påvisade att barn i socioekonomiskt missgynnade områden hade fyra gånger mer karies än barn från socioekonomiskt gynnade områden. Äldres munhälsa är fortfarande ofta mindre god och inte minst så kallade sköra äldre väljer att avstå besök i tandvården. Folktandvårdens KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa har påbörjat arbete med insatser för att förbättra situationen och ytterligare åtgärder ska genomföras. Åldrandet har tidigare varit synonymt med tandlöshet och proteser. Dagens äldre behåller egna tänder högre upp i åldrarna. I Örebro län uppger sig 6,6 procent av 80åringarna vara helt tandlösa, medan motsvarande andel för 70-åringarna är 2,9 procent (2012). Majoriteten har många tänder kvar, men tänderna har ofta restaurerats med fyllningar, kronor och broar. Detta innebär ett konstant vårdbehov för att underhålla och reparera tidigare åtgärdade skador. Detta blir speciellt märkbart när individens egen förmåga börjar svikta och andra livspåverkande hälsohot uppstår. Allt mer forskning visar på hur starka samband som finns mellan munhälsa och allmän hälsa. WHO uppmanar också vårdgivare att integrera oral hälsorelaterad livskvalitet som begrepp i sitt dagliga arbete för att förbättra resultatet av sina tjänster. Om inte detta sker kan morgondagens äldre bli en mycket resurskrävande grupp både när det gäller tandvårdande insatser, ekonomi och professionella kunskaper. Denna grupp av äldre individer med sviktande egenförmåga riskerar att tappas bort av såväl hälso- och sjukvård som av tandvården och måste uppmärksammas innan de stora tandvårdsproblemen uppstår. Ett kompetenscenter för äldre tandvård kan vara en viktig aktör för att bearbeta den problematik som finns rörande äldretandvård och stödja behandlare i kontakt med dessa patienter. Efter beslut i Landstingsstyrelsen 2012 har Folktandvården under 2013 startat upp ett sådant center. Centret ska vara en samlande enhet i länet för alla typer av frågor som rör äldres munhälsa, främst med inriktning mot utbildning och forskning samt stöd vid kliniskt arbete. 6.2 Hälsofrämjande och förebyggande tandvård Övergripande mål • Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. 51 (160) Folktandvården ska bidra till en förbättrad munhälsa hos länets innevånare både genom rena vårdinsatser såväl som hälsofrämjande och förebyggande insatser. Folktandvården skall i allt agerande, inom och utanför klinikerna, arbeta för att förhindra undvikbar tandsjukdom. Folktandvården ska bedriva ett förbyggande och hälsofrämjande arbete i samarbete med andra samhällsaktörer med speciellt hänsyn tagen till socioekonomiskt svaga grupper. 6.2.1 Hälsofrämjande tandvård Hälsofrämjande tandvård innebär att aktivt bidra till en förbättring av folkhälsan. Ett tvärprofessionellt arbete ska bedrivas, där samhällets goda krafter arbetar mot samma mål. 6.2.2 Folkhälsoinsatser med hänsyn till socioekonomiska skillnader Insatser ska riktas med särskild omsorg för barn och ungdomar inom områden med svag socioekonomi. 6.2.3 Folkhälsoinsatser med hänsyn till demografi Speciella insatser ska riktas mot barn och ungdomar samt äldre med speciellt fokus på gruppen sköra äldre. Andelen äldre i samhället ökar. Denna grupp har i allt större utsträckning egna tänder och avancerade ersättningar som är egenvårdskrävande. Andelen med avtagbara ersättningar blir allt färre. När individens egen förmåga till egenvård försämras måste tandvården bli uppmärksammad, för att kunna bidra till att den äldre individen ges möjligheter till hjälp med sin egenvård. 6.2.4 Vården ska erbjudas med skydd för individen mot oförutsedda kostnader Frisktandvården innebär att individen erbjuds all bastandvård till fast pris. Studier visar att Frisktandvårdsabonnemang har positiv effekt på individens munhälsa. Frisktandvård ska erbjudas alla vuxna patienter. Inriktningsmål 8. Tandvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande Indikator: Tandvården bidrar med professionell kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Folktandvården utarbetar tillsammans med primärvården och psykiatrin rutiner för att säkerställa att psykiatrins och primärvårdens patienter får en vård, där den psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas på ett bättre sätt än i dag. 52 (160) Folktandvården tillsammans med berörda aktörer i sjukvården undersöker möjligheterna att utarbeta en modell, som stödjer ett omhändertagande så munhälsan inte försämras hos inneliggande patienter. Indikator: Den förebyggande tandvården i skolorna stärks, särskilt i områden där behoven är som störst. Alla barn ska om möjligt ges kunskaper i förskolan och vid ett tillfälle i vart och ett av grundskolans stadier. Insatser ska också göras på gymnasienivå. 6.3 Folktandvårdens verksamhet Övergripande mål • Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd. 6.3.1 God, säker och jämlik vård Målet för tandvården är en god munhälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Inom tandvården skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Tandvården skall ledas och organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god vårdkvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. 6.3.2 Forskning och utbildning Folktandvården bedriver forskningsverksamhet och utbildning av specialister inom flertalet odontologiska specialistområden. Region Örebro län är en universitetsregion med tydlig inriktning mot vårdutbildningar. Folktandvårdens akademiska kompetens är viktig att behålla och också utöka. Folktandvården ska fortsätta utvecklas för att behålla positionen som nationellt utbildningscentra inom tandvården i Sverige genom att stimulera ökad utbildningsverksamhet inom tandvårdens område. Specialistutbildningen har målsättningen att utbilda inom samtliga specialiteter och att medverka till kompetenshöjning av tandvårdspersonal i såväl närregionen, som övriga landet. 6.3.3 Ny kunskap Folktandvården följer noggrant den tekniska utvecklingen inom tandvården och bidrar till att utveckla ny kunskap. Folktandvården bedriver vården patientsäkert och i enlighet med tillgänglig evidens som till exempel Nationella riktlinjer. Detta kräver en intensiv omvärldsbevakning inom odontologins kunskapsområde. 53 (160) Folktandvården samarbetar med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Region Örebro län (CAMTÖ) om ett med hälso-och sjukvården kongruent sätt att hantera rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), som rör tandvård. Folktandvården följer också kunskapsutvecklingen inom hälso-och sjukvården via representation i Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK). 6.3.4 Patientsäker tandvård Tandvården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig och skall bedrivas enligt bästa tillgängliga evidens vilket innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska utformas för att möta patientens individuella behov på bästa möjliga sätt. Det innebär också att tillgängliga resurser används på bästa sätt. Genom ett aktivt riskförebyggande arbete ska vårdskador förhindras. Folktandvården ska bedriva ett systematiskt säkerhets- och kvalitetsarbete med hög delaktighet från personal och patienter. Alla avvikelser ska följas upp och utredas och därefter tillvaratas i Folktandvårdens kvalitetsarbete. Inriktningsmål 9. Tandvården är patientsäker Indikator: Folktandvården har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Folktandvården ska öka antalet nya och reviderade riktlinjer i jämförelse med föregående år. Indikator: Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna och ska öka i jämförelse med föregående år. 6.3.5 Patientfokuserad tandvård Tandvården ska bedrivas med patientens fokus. Det innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov samt att patientens förväntningar och värderingar vägs in i de kliniska besluten. Omhändertagande ska ske med iakttagande av varje patient som individ oberoende av kulturell bakgrund, funktionsnedsättning, ålder, kön, eller sexuell läggning. Inriktningsmål 10. Tandvården är patientfokuserad Indikator: Patientenkät ska visa att 100 procent av Folktandvårdens patienter upplever sig personligt mottagna och att hänsyn tas till individens önskemål kring behandlingen. 54 (160) 6.3.6 Effektiv tandvård En allt större del av tandvårdens patienter uppvisar en mycket god munhälsa. Detta måste tas hänsyn till i ledning och planering av vården. Tandvården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer och patienten, baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Inriktningsmål 11. Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde för Folktandvårdens patienter. Minst fyra av Folktandvårdens viktigaste vårdprocesser ska finnas kartlagda. 6.3.7 Jämlik och jämställd tandvård Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Det ska ske utan hänsyn till geografiska, ekonomiska, religiösa eller kulturella hinder. Omotiverade genusskillnader skall inte förekomma. Inriktningsmål 12. Tandvården är jämlik och jämställd Indikator: Genom individuell riskbedömning av varje patient är vårdinsatsen individanpassad. och 100 procent av Folktandvårdens patienter ska vara riskgrupperade. 6.3.8 Tillgänglig tandvård Tandvården ska ges till patienten inom överenskommen tid. Klinikerna ska ha god geografisk tillgänglighet och patientanpassade öppettider. Telefontillgängligheten ska vara god. 6.3.9 Forskning och Utbildning Folktandvården ska bedriva en klinisk patientnära forskning och ha en stabil akademisk kompetens. Folktandvården ska bedriva utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden som organiseras i Folktandvården. Inriktningsmål 13. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ Indikator: Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden, som organiseras i Folktandvården. Indikator: Folktandvården har en stabil akademisk kompetens och ska redovisa antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander. 55 (160) Folktandvården har en disputerad medarbetare i var och en av de odontologiska specialistområdena som organiseras i Folktandvården. Indikator: Folktandvården bedriver klinisk patientnära forskning och redovisar omfattning och inriktning på den forskning som bedrivs. Folktandvården bedriver klinisk forskning inom alla odontologiska specialistområden som organiseras i Folktandvården. 6.3.10 Nationellt odontologiskt Centrum Örebro läns landsting uttalade 2003 att Folktandvårdens specialisttandvård ska vara ett Nationellt och regionalt Centrum för specialisttandvård. Den omfattande specialistutbildningen för tandläkare medför att specialister befinner sig i framkant när det gäller kunskap och utveckling. Region Örebro län har specialistutbildning i sex av odontologins åtta specialiteter och ambitionen är att specialistutbilda i samtliga. Folktandvårdens roll som Nationellt och regionalt Centrum skulle stärkas och utvecklas om en tandhygienistutbildning etableras i Örebro då det skulle erbjuda ytterligare möjligheter att skapa intressanta tjänster med undervisnings- och forskningsinnehåll. Även tandsköterskeutbildning skulle ytterligare stärka rollen som stark aktör när det gäller odontologiska utbildningar. Tandvården är kunskapsintensiv och mycket av dess utveckling sker i samspelet mellan klinisk verksamhet och institutionsbunden forskning. En naturlig samverkanspartner är Örebro universitet men eftersom man där inte har odontologi som forskningsområde har ett samverkansavtal med Tandvårdshögskolan i Malmö tecknats. Folktandvården är representerade även på andra arenor där tandvården utvecklas, hos myndigheter, ämnesföreningar och intresseorganisationer samt i samspelet dem emellan. Det ger möjlighet att vara med och påverka och få tillgång till kunnande och information vilket ytterligare stärker positionen som kunskapsorganisation. 6.4 Uppdrag inom tandvård 26. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan för hur Region Örebro län kan stärka rollen som Nationellt odontologiskt Centrum. 56 (160) 7. Regional utveckling 7.1 Örebro läns styrkor och utmaningar I Örebro län finns både starka sidor att bygga vidare på och förbättringsområden och utmaningar att arbeta vidare med. Styrkorna i Örebro län är bland annat det centrala läget i Sverige, Örebro stad som ett starkt och växande centrum, många starka företag, Universitetssjukhuset Örebro och växande Örebro universitet. Det finns även utmaningar i Örebro län, till exempel att stärka utvecklingen i flera mindre kommuner, att förbättra för nya svenskar att komma in i samhället, miljö- och klimatfrågor, att förbättra resultat i skolan och att stimulera innovation och entreprenörskap. 7.1.1 Ett regionalt politiskt ledarskap Ett tydligt, inkluderande och aktivt regionalt politiskt ledarskap är viktigt för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. Ett tydligt regionalt politiskt ledarskap ställer krav på en väl fungerande samverkan och samordning i länet. Region Örebro läns fullmäktige väljs av medborgarna i länet. Det finns därmed en politisk plattform för det regionala ledarskapet som utgår från hela länet. 7.1.2 Samarbete, dialog och tillit Viktiga förutsättningar för samverkan och handlingskraft i det regionala utvecklingsarbetet är nära dialog och förtroende och tillit mellan alla som är engagerade i regionens utveckling. Det gäller kommunerna, företagen, Örebro universitet, idéburen sektor, arbetsmarknadens parter, liksom länsstyrelsen, arbetsförmedlingen och andra statliga myndigheter. Region Örebro län har ett viktigt ansvar att tillsammans med dessa aktörer utforma en gemensam vision och gemensamma mål för Örebro län och en gemensam strategi för att uppnå dessa mål. 7.2 Region Örebro läns roll i det regionala utvecklingsarbetet Övergripande mål • Bildandet av Region Örebro län och det regionala ledarskap regionen utövar förstärker den samlade handlingsförmågan i Örebro län genom aktiv samverkan med övriga aktörer inom och utom länet. • Region Örebro län skapar förutsättningar för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Allt som händer i en region och som bidrar till utveckling är i vid mening regionalt utvecklingsarbete. Det innefattar olika saker som leder till hållbar regional tillväxt och att regionens attraktivitet ökar. 57 (160) Det regionala utvecklingsansvaret är ett uppdrag som kommer från riksdag och regering och de närmare villkoren för uppdraget kommer i ett villkorsbeslut som regeringen fattar beslut om i december 2015. Bildandet av Region Örebro län innebär att regionen har det regionala utvecklingsansvaret i Örebro län. Arbetet med det regionala utvecklingsarbetet sker i dialog med parter som på olika sätt arbetar för utvecklingen i Örebro län. Det innebär att relationer skapas med näringslivet, kommuner, ideell sektor, staten inklusive länsstyrelsen och Örebro universitet samt andra externa aktörer till exempel regionens grannar. Region Örebro län leder arbetet med att genomföra Region Örebro läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, i nära samarbete med kommuner, Örebro universitet, länsstyrelsen och andra intressenter. Det är ett öppet processarbete som bygger på dialog och medagerande. Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, är en gemensam vägvisare för att skapa bästa möjliga framtid för människor som bor och verkar i Örebro län. Gemensamma satsningar görs inom fyra utvecklingsområden, kunskap och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser samt den öppna regionen. Under 2015 har en bred process startats för att ta fram ett nytt utvecklingsprogram för Region Örebro län. Enligt beslutat tidplan ska ett nytt program vara på plats i början av 2017. Kopplat till det regionala utvecklingsansvaret finns uppdraget att besluta om medfinansiering av merparten av de regionala utvecklingsmedel som staten tillför för att förverkliga strategin, liksom att arbeta med finansiering på andra sätt. Region Örebro län har tillsammans med regionalt tillväxtansvariga i Uppsala, Östergötland, Västmanland och Sörmlands län samt med Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet och strukturfondspartnerskapet byggt upp en plattform för samverkan för genomförande av innevarande strukturfondsperiod. Under 2015 initierades, beslutades och påbörjades ett antal projekt inom såväl regionalfond som socialfond. Ett gemensamt arbete fortsätter under 2016 för att få igång olika utvecklingsprojekt, vilka kan bidra till att uppnå mer långsiktiga effekter och en strukturell påverkan inom näringsliv, arbetsmarknad, kompetensförsörjning och utanförskap. Inriktningsmål 14. Skapa delaktighet och engagemang för regionala utvecklingsfrågor i Örebro län. Indikator: Vid öppna forum, seminarier och övriga publika arrangemang ska privata, offentliga och ideella sektorn representeras. Antalet deltagare från 58 (160) respektive gruppering ska öka i jämförelse med tidigare år. Fördelning per kön ska redovisas. 15. Stärka den systematiska projektfinansieringen för att möta Örebroregionens utmaningar enligt den regionala utvecklingsstrategin, RUS. Indikator: Antal olika EU-program som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Andelen EU-medel som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år. 7.2.1 Internationellt samarbete Region Örebro län har en aktiv roll i internationellt samarbete, framför allt inom Europa, och har medlemskap i olika nätverk. Det internationella samarbetet utvecklas aktivt i olika organisationer. Detta innebär också möjligheter att söka extern finansiering för olika projekt och liknande. Utvecklingen av Örebroregionen sker i en tid då det europeiska samarbetet står inför betydande svårigheter. Den ekonomiska situationen i flera av medlemsländerna är ännu bekymmersam. Flyktingströmma och oroligheter i unionens närområde leder till inrikespolitiska spänningar i många länder. De övergripande mål som gäller för det europeiska samarbetet – Europa 2020 – ligger till grund för såväl den nationella strategin för tillväxtpolitiken som för arbetet med EU:s strukturfonder. Även den regionala utvecklingsstrategin tar sin utgångspunkt i Europa 2020. Under de kommande åren avser Region Örebro län att intensifiera arbetet med att utveckla Örebroregionen med såväl kunskap som resurser som hämtas ifrån det europeiska samarbetet. Genom aktiv närvaro i Bryssel, via Central Sweden, och samverkan i olika europeiska organ, till exempel AER, Errin, CPMR med flera, får Region Örebro län och Örebroregionen värdefulla kontakter och kunskaper om hur det regionala utvecklingsarbetet kan utvecklas. Inte minst gäller det också möjlig finansiering av olika utvecklingsinsatser som delvis kan finansieras med EU-medel. I den årliga beställningen till Central Sweden finns möjlighet att prioritera inriktningen för våra insatser i Bryssel. Beställningen fastställs i regionstyrelsen. 59 (160) Inriktningsmål 16. Region Örebro län ökar sin förståelse för samt påverkar EUs politiska agenda till regionens fördel samt är en aktiv part i relevanta internationella sammanslutningar. Indikator: Grad av deltagande i olika internationella organisationer och nätverk ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Antal remissvar, konsultationer och andra insatser som regionen spelat in för att påverka EUs politiska agenda till regionens fördel ska öka i jämförelse med tidigare år. 7.3 Social välfärd och folkhälsa Övergripande mål • Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället. Långsiktigt samarbete mellan samhällsaktörer är avgörande för att förbättra folkhälsan och den sociala välfärden. I strategidokument som beslutats politiskt i Region Örebro län finns grunden för ett samlat utvecklingsarbete för att skapa en region där människor har rätt till lika villkor för hälsa och livskvalitet och en region där alla människor lever ett värdigt liv och deltar aktivt i samhället. En handlingsplan för folkhälsa och ett nytt program för social välfärd ska arbetas fram under 2016. Dokumenten ska ta sin utgångspunkt i den kommande regionala utvecklingsplanen, RUP. Att stödja samverkan mellan kommunerna och regionens hälso-och sjukvård i strategiska utvecklingsfrågor är en viktig uppgift för verksamheten. I denna uppgift ligger också att ge stöd och samordna arbetet för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård. Fokus för denna samverkan och kunskapsutveckling är äldre, personer med funktionsnedsättning, missbruk och beroende och barn och unga. Folkhälsoarbetet i Örebro län är tvärsektoriellt och syftar till att förbättra människors livsvillkor för att uppnå en god och jämlikt fördelad hälsa. Verksamheten ska ge stöd till det lokala folkhälsoarbetet i kommunerna, till Örebro läns Idrottsförbund med SISU Idrottsutbildarna samt Örebro läns bildningsförbund, genom samverkan och kunskaps- och metodstöd. Verksamheten ska också bidra till att realisera det Regionala programmet för eHälsa. 60 (160) Inriktningsmål 17. Region Örebro län utvecklar och förstärker samverkan inom områdena folkhälsa och social välfärd genom en fungerande samverkansstruktur inom ramen för det specifika samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och vård. Indikator: Antal möten och antal beslut inom ramen för samverkansstrukturen ska öka i jämförelse med tidigare år. 18. Region Örebro län utvecklar och stödjer kunskaps- och metodutveckling inom områdena folkhälsa och social välfärd. Verksamhet inom områdena folkhälsa och social välfärd i regionen bedrivs med utgångspunkt i evidens och aktuell kunskap. Indikator: Antal regionala utvecklingsprojekt, konferenser och utbildningar ska öka i jämförelse med tidigare år. 7.4 Näringslivsutveckling Övergripande mål • Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län. 7.4.1 Innovationer, företagande och entreprenörskap Inom området innovationsarbete, företagande och entreprenörskap arbetar Region Örebro län tillsammans med flera aktörer såsom Örebro universitet, Almi Företagspartner, Alfred Nobel Science Park, olika nyföretagarcentra och kommunernas näringslivskontor. Region Örebro län leder arbetet med att ta fram en regional innovationsstrategi kopplat till smart specialisering tillsammans med dessa organisationer. Genom smart specialisering, mer fokus på internationalisering och ett ökat fokus på att underlätta för och stimulera företag att växa och utvecklas kan näringslivet stärkas i regionen. Alla typer av innovationer behövs och det är viktigt att ha ett brett perspektiv i arbetet med innovationer. Region Örebro län driver i kraft av sin verksamhet även innovation genom att utveckla den interna innovationsslussen för att ta vara på idéer från den egna verksamheten men också genom att agera testbäddsverksamhet för nya innovationer och arbeta aktivt med innovationsvänlig upphandling. En viktig förutsättning för att näringslivet ska kunna utvecklas är tillgång till kapital i de olika utvecklingsfaserna. Region Örebro län är via Almi Mälardalen och Almi Invest engagerade i att mobilisera lån och riskkapital till företag för att skapa tillväxt. Region Örebro län har som regionalt tillväxtansvariga även ansvaret att fördela 61 (160) statliga utvecklingspengar i form av företagsstöd till små och medelstora företag i regionen. Inriktningsmål 19. Driva, stödja och inspirera aktörer i det innovations- och företagsfrämjande systemet för fortsatt utveckling av innovationer, nya produkter och tjänster samt fler och växande företag i hela länet. Indikator: Antal aktiviteter för aktörer i företags och innovationsfrämjande systemet ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Andel deltagare fördelat på kvinnor/män i procent som instämmer i påståendet att aktiviteten gett relevant kunskap/information/nytta ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Antal utvecklingsprojekt inom Innovation, Företagande, Entreprenörskap och Turism ska öka i jämförelse med tidigare år. 20. Driva innovation genom utveckling av Region Örebro läns Innovationssluss, utveckla testbäddsverksamhet och verka för innovationsvänlig upphandling. Indikator: Antal idéer som tagits emot i Innovationsslussen ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Andel idéer som slussats vidare ska öka i jämförelse med tidigare år. 21. Effektiv hantering och beslut om Företagsstöd till företag med bra spridning i hela länet. Indikator: Andelen företagsstöd som handläggs inom sex veckor från inkommen ansökan ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Kundnöjdheten avseende handläggningstiden av företagsstöd ska öka i jämförelse med tidigare år 7.4.2 Business Region Örebro Business Region Örebro, BRO, är ett samarbete mellan länets kommuner inom näringslivs- och tillväxtfrågor. Verksamheten ägs av Region Örebro län men drivs av Örebro kommun på uppdrag av regionen. Målen för verksamheten är att förbättra näringslivets förutsättningar och konkurrenskraft i regionen, att bidra till att Örebroregionen upplevs som attraktiv och att befintliga och nya företag ges goda förutsättningar att utvecklas. Arbetet bedrivs inom fem insatsområden; Investering och etablering, nyföretagarservice, kompetensförsörjning, kommunservice och näringslivsfrämjande utvecklingsarbete. 62 (160) 7.4.3 Besöksnäring och turism På regional nivå samordnar Region Örebro län den turistiska marknadsföringen av Örebro län utomlands. Region Örebro län deltar i nationella nätverk, arbetar med att utveckla länets destinationer och företag samt håller samman turismarbetet i länet. Här finns också natur- och friluftsliv som en viktig attraktionskraft i Örebro län där Bergslagsleden och Bergslagen cycling är goda exempel. Besöksnäringen är en växande näring i Sverige. I Örebro län har besöksnäringen hög tillväxttakt både i förädlingsvärde och i antal anställda. Arbetet med att stärka besöksnäringen i länet kommer att fortsätta under 2016 i enlighet med det regionala handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen som beslutats för perioden 2014-2020. 7.5 Utbildning och arbetsmarknad Övergripande mål • Örebro län har en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning. Området utbildning och arbetsmarknad är mångfacetterat och en av de viktigaste komponenterna för regionens tillväxt. Inom området finns många utmaningar. Svaga skolresultat och ett stort antal ungdomar som inte slutför gymnasieskolan är två utmaningar att fokusera på. Ett utbud av utbildningar som matchar arbetsmarknadens behov och en effektiv validering av kunskap för de som vill byta yrke och för de från utlandet nyinflyttande är andra. Möjligheterna till kompetensutveckling för anställda för att möta framtida förändrade arbetsuppgifter är ytterligare en viktig utmaning. Området utgörs av många målgrupper. De unga med låga skolresultat, de som saknar slutbetyg/gymnasieexamen, de unga vuxna som har utbildning men saknar erfarenheter till inträde till arbetsmarknad, de nyanlända som saknar både skol- och gymnasiekompetens och de äldre. Personer med funktionsnedsättning, som är teckenspråkiga och saknar gymnasiekompetens. Alla dessa är grupper har idag svårt att hävda sig på arbetsmarkanden och därför kräver särskilt fokus. Region Örebro län har samarbete med regionens skolor, vuxenutbildningar, utbildningsanordnare, utbildningsförmedlare, studie- och yrkesvägledning, kommuner, arbetsgivare, fackföreningar och arbetsförmedling. Kompetensförsörjningsområdet har analyserats och kartlagts vilket lett till en utarbetad handlingsplan, Kompetensplattformen. Syftet med handlingsplanen är att möta utbud och efterfrågan inom kompetensförsörjning i regionen. Målet för 2016 är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en hållbar sysselsättningsökning. 63 (160) Ett stärkt samarbete mellan utbildningsanordnare, arbetsförmedling och arbetsgivare är en grundförutsättning för att genomföra handlingsplanen. Under 2015 har en handlingsplan för kunskapslyft barn och unga arbetat fram tillsammans med länets kommuner. Handlingsplanen genomförs under perioden 2016-2022 med syftet att höja skolresultaten i länets skolor. Hösten 2015 påbörjades ett treårigt projekt #jagmed med syfte att minska elevavbrotten och höja andelen med gymnasieexamen från gymnasieskolor. Ett annat syfte med projektet är att få fler ungdomar i regionen att läsa vidare på högskolor/universiteten/yrkeshögskolor. Flera av länets tolv kommuner är involverade i projektet som leds av Region Örebro län. Region Örebro län ska arbeta för att bredda utbildning för personer med funktionsnedsättning. Inriktningsmål 22. Verka för att alla ungdomar och vuxna, utifrån sina val och förutsättningar, som deltar i utbildning når sina kunskapsmål och blir högskolebehöriga eller kvalificerar sig till anställning. Indikator: Andel ungdomar och vuxna som gör studieavbrott minskar från föregående år. 23. Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Indikator: Nyttjande av tilldelade deltagarveckor ska vara 100 procent. 24. Verka i samarbete med arbetsmarknads- och utbildningsaktörer för ökad matchningsgrad. Indikator: Öka andelen möten mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare i jämförelse med föregående år Indikator: Öka antalet dialogmöten inom arbetsmarknad och kompetensförsörjning mellan region, kommuner och myndigheter i jämförelse med föregående år. Indikator: Öka antalet praktikplatser inom Region Örebro län i jämförelse med föregående år. 7.6 Kultur och ideell sektor Övergripande mål • Region Örebro län bidrar och skapar förutsättningar för ett levande kulturliv av hög kvalitet för alla i hela länet samt en smart, hållbar och inkluderande regional 64 (160) utveckling. Barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet prioriteras. Region Örebro län leder och samordnar länets utvecklingsarbete inom såväl kulturområdet som för ideella sektorn. Sedan 2012 har kulturuppdraget utökats genom införandet av kultursamverkansmodellen, där regionen fått ett utökat mandat från staten kring fördelningen av medel. Till grund för arbetet ligger länets kulturplan som tas fram i bred samverkan med kommuner, kulturinstitutioner, civilsamhälle och kulturskapare. Under perioden 2016-19 kommer länets andra fyraåriga kulturplan att ligga till grund för utvecklingsarbete och prioriteringar. Det är idag väl känt att kultursektorn och civilsamhället har avgörande betydelse för viktiga samhällsfrågor som rör demokrati och inkludering. Kulturen har också ett eget värde genom dess förmåga att skapa kollektivt engagemang och att stärka individuell självkänsla. Inom både lärande och läkande processer har kulturen potential som idag inte nyttjas fullt ut. Dessutom har kulturuttryck stor betydelse för platsers attraktivitet och är därmed av vikt för tillväxtfrågor. Idrottsrörelsen är en viktig del av civilsamhället, och i många fall ett föredöme inte minst vad gäller inkluderingsfrågor För perioden 2016-19 har länets kulturplan som övergripande målsättning att prioritera arbetet med kultur för alla, med ett särskilt fokus på barn och unga. Samverkan över gränser är ett viktigt medel för att nå utvecklingsmålen. En utvecklad relation till civilsamhället är viktig för framgång, inte minst vad gäller arbetet med sociala innovationer. Stödet till studieförbunden och den ideella sektorn är avgörande för att möjliggöra kollektiva och kunskapsbärande arenor med ett brett utbud av aktiviteter. Ideell sektors betydelse för att möta samhällsutmaningar och mobilisera för framtiden kan inte överskattas. Under 2016 görs särskilda satsningar med koppling till den nya kulturplan som träder i kraft. Dessa innebär prioriteringar på professionell dans, bild och form, amatörteater samt litteraturområdet. En övergripande prioritering är kultur för, av och med barn och unga, där en utredning om kulturgaranti står särskilt i fokus. Inriktningsmål 25. Stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets invånare med kultur av hög kvalitet. Indikator: Publik/deltagare ska öka i jämförelse med föregående år. 65 (160) 7.7 Energi och klimat Övergripande mål • Region Örebro län verkar för ett län med hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Region Örebro län har tagit en ledande roll i Örebro läns arbete med att samordna energi- och klimatarbetet. Detta sker tillsammans med länsstyrelsen, som har ett statligt uppdrag inom området. Tillsammans med Energimyndigheten, andra regioner, kommuner, fastighetsägare, energiföretag och andra drivs utvecklingsarbete inom ramen för Energikontoret Örebro län. En betydande del av det regionala utvecklingsarbetet bedrivs i projekt och är finansierat med externa projektmedel. Därmed kan den regionala finansieringen växlas upp. Energi- och klimatprogrammet för Örebro län innehåller viktiga mål och åtgärder och är styrande för Region Örebro läns aktiviteter inom området. Programmet följs upp årligen. Programmet är också vägledande för kommunerna och ska fungera som inspiration för andra aktörer i samhället. Under 2016 kommer ett nytt program för energi- och klimat att arbetas fram. Detta arbete ska ta sin utgångspunkt i den nya regionala utvecklingsplanen, RUP, som är under utarbetande. För att nå klimatmålen behöver alla aktörer i samhället arbeta med att energieffektivisera, ersätta fossil energi, producera mer förnybar energi samtidigt som vår konsumtion blir mer klimatsmart. Region Örebro län och den övriga offentliga sektorn ska vara en god förebild på dessa områden. Insatser och åtgärder behöver göras inom flera olika samhällssektorer såsom; bostäder och lokaler, företag och industrier, transporter, energiförsörjning och i hushållen. Utveckling av Örebro som en ledande ”grön” logistikregionen i landet är också ett viktigt insatsområde och arbetet genomförs med stöd av det regionala handlingsprogrammet för klimateffektiva godstransporter och i nära samarbete med branschaktörer. För att vara en trovärdig aktör i regionala utvecklingsfrågor är det viktigt att Region Örebro län går före. Den egna verksamhetens utsläpp av växthusgaser ska minskas med åtgärder både för energieffektivisering och genom att övergå till energi från förnybara källor. Exempel på åtgärder är ny vindkraft, förnybara drivmedel i all 66 (160) kollektivtrafik, lustgasdestruktion, klimatanpassad kost, central administration för bilpool och leasingavtal, samt förbättrat klimatskal på fastigheter. Ur klimatperspektiv ska användningen av ändliga resurser minskas och verksamheten ska i betydligt högre grad satsa på förnybara råvaror och återanvändning av produkter. Inriktningsmål 26. Driva på, inspirera och samverka med externa aktörer för minskade växthusgasutsläpp, ökad andel förnybar energi och effektivare energianvändning. Indikator: Antal externa deltagare vid aktiviteter ska överstiga 650 per år. Fördelning per kön ska redovisas. Indikator: Energianvändningen, per yta, inom regionorganisationens fastigheter (el och klimatkorrigerad värme) har minskat med minst 15 procent jämfört med 2010. Indikator: Region Örebro läns klimatpåverkan från resor i tjänst har minskat med 30 procent jämfört med 2010. 7.8 Trafik och samhällsplanering Övergripande mål • Örebro län har väl fungerande infrastruktur och kommunikationer både inom och utom länet som möjliggör en fungerande vardag i ett större geografiskt sammanhang. • Örebroregionen fortsätter att utvecklas som en ledande logistikregion i norra Europa. • Infrastrukturen till och från Örebroregionen utvecklas till hög internationell standard. Samhällsplanering, infrastruktur, bredband och logistik kan inte ses som isolerade områden utan de är sammanvävda och har starka samband. Regionala utvecklingsfrågor handlar i många fall om hur planering av samhället sker också rent fysiskt. I takt med att människor allt mer rör sig över kommun- och länsgränser blir det inte möjligt att lösa dessa frågor i varje enskild kommun. I samspel med kommunerna och staten måste det regionala utvecklingsarbetet förhålla sig till de fysiska planeringsfrågorna. Att skapa attraktiva hållbara bostadsområden i framtiden kräver också tillgång till kollektivtrafik och att den kan ha effektiva rutter. Det finns goda förutsättningar att samordna stadsplanering, översiktsplanering, infrastrukturplanering, 67 (160) bredbandssamordning och planeringen av kollektivtrafik i och med att dessa frågor är organisatoriskt samordnade. Det är angeläget att uppmärksamma att det stora antalet flyktingar till några av de mindre kommunerna kan komma att kräva extra åtgärder vad gäller både trafikförsörjning och bostadsutveckling. 7.8.1 Samhällsplanering och bostadsförsörjning Region Örebro län arbetar för att stärka sambandet och utveckla samordningen mellan det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och kommunernas översiktsplanering. Det arbetet omfattar bland annat att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. Det handlar både om att lämna remissvar på kommunala översikts- och detaljplaner och om dialog kring sambandet mellan regionala tillväxtfrågor och kommunal fysisk planering. Bostadsförsörjningsfrågor är också en del av arbetet. Ett tillfälligt specifikt samverkansråd för bostadsförsörjningsfrågor bildades under 2015 bland annat med uppdrag att ta fram en plan för behovet av äldrebostäder på kommunnivå. 7.8.2 Transportinfrastruktur och logistik Region Örebro län har regeringens uppdrag att utarbeta en länsplan för den regionala transportinfrastrukturen i Örebro län i samarbete med kommunerna, Trafikverket och andra som har intresse att utveckla infrastrukturen i Örebro län. Som länsplaneupprättare och regionalt utvecklingsansvarig har Region Örebro län en viktig roll att företräda länet när det gäller infrastruktur och transportfrågor i ett bredare perspektiv. Sveriges infrastrukturplanering bygger på att det görs en översyn varje mandatperiod. 2016-17 sker en denna mandatperiods kraftsamling för att ta fram nya planer på nationell och regional nivå. Samverkan sker också inom ramen för Östra Mellansverige, "En bättre sits”, Bergslagsbanan och Bergslagsdiagonalen. Det kommer att krävas extra resurser dessa år för att klara av denna uppgift. Örebroregionen är en av Sveriges viktigaste och mest expanderande logistiknoder. I den regionala utvecklingsstrategin pekas detta ut som en av regionens viktigaste styrkor. En förutsättning för fortsatt framgång inom denna verksamhet är utvecklingen av den nationella och internationella tillgängligheten. Grunden för denna är en fortsatt utveckling av de vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som är en del i regionens infrastruktur. Detta kräver samverkan med näringsliv och andra externa aktörer. Ett fortsatt arbete med att förstärka infrastrukturen till och från Göteborg, Stockholm, Oslo, Norrland, Norrköping och söderut mot Jönköping är därför prioriterade åtgärder. 68 (160) En viktig förutsättning för fortsatt framgång inom denna verksamhet är utvecklingen av den nationella och internationella tillgängligheten. Grunden för denna är en fortsatt utveckling av de vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser som är en del i regionens infrastruktur. Detta kräver samverkan med näringsliv och andra externa aktörer. Region Örebro län arbetar för att stärka sambandet och utveckla samordningen mellan det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och kommunernas översiktsplanering. Det arbetet omfattar bland annat att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. Det handlar både om att lämna remissvar på kommunala översikts- och detaljplaner och om dialog kring sambandet mellan regionala tillväxtfrågor och kommunal fysisk planering. Bostadsförsörjningsfrågor är också en del av arbetet. Den globala och nationella trenden med ökat cyklande är bra ur folkhälsosynpunkt och miljömässigt. Det ställer större krav på en säker infrastruktur för cyklister. Inriktningsmål 27. Res- och transporttider till Stockholm, Arlanda, Göteborg, Malmö och Oslo minskar. Mäts med restid med bil enligt Google-maps från Örebro C till centralstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Oslo samt till Arlanda. Mäts ”utan trafik”. Indikator: Antal mil på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen, Bergslagsbanan och Värmlandsbanan som har 200 km/h som högsta tillåtna hastighet ska öka i jämförelse med tidigare år. 28. Antal försenade person- och godståg där förseningen beror på fel och brister i infrastrukturen ska minska i jämförelse med tidigare år. Indikator: Antal mil på järnväg med små kapacitetsbegränsningar (dygn) på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen, Bergslagsbanan och Värmlandsbanan ska minska i jämförelse med tidigare år. 7.9 Kollektivtrafik Övergripande mål • Kollektivtrafikens marknadsandel (i förhållande till bilen) ska öka från 13 procent (2014) till 15 procent 2020. Kollektivtrafiken är ett centralt verktyg i Region Örebro läns arbete med att skapa goda möjligheter till vardagsresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region Örebro län har ett statligt uppdrag att utveckla kollektivtrafiken. Utgångspunkten är det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Det 69 (160) är den regionala nivån som, efter dialog och processarbete, fattar beslut om trafiksystemets omfattning och också beslutar om finansiering. I det arbetet står resenärerna och de som inte ännu är resenärer i fokus. Region Örebro län har en tydlig strategi att öka antalet resenärer i kollektivtrafiken och att andelen resenärer i kollektivtrafik ökar. I det avseendet ska insatser inom dialog, information, marknadsföring, försäljning och uppföljning stärkas. Dessutom är persontransporterna en nyckelfråga för att möta klimathotet. Serviceresor har en nyckelroll för en grupp som ofta har svag röst i samhället och är därför viktig att utveckla tillsammans med kommunerna. Utvecklingen av kollektivtrafiken har också en viktig roll i att öka möjligheterna till studier och arbete, oavsett bostadsort i länet. 7.9.1 Bidrar till ett bättre samhälle Kollektivtrafiken har flera viktiga funktioner i samhället och har störst betydelse för de invånare som har svagare socioekonomisk ställning. Kollektivtrafiken bidrar till ökad jämställdhet, jämlikhet och delaktighet. Kvinnor och ungdomar är de största användargrupperna av kollektivtrafik. För många är det enda möjligheten att ta del av ett rikt kultur- och fritidsutbud. Serviceresorna (färdtjänst etcetera) är ett primärkommunalt ansvar men administreras idag av Region Örebro län. Många av brukarna i servicetrafiken har inga eller små möjligheter att välja andra färdmedel och är mer sårbara för störningar/avvikelser än resenärer i den allmänna kollektivtrafiken. Ur folkhälsoperspektiv bidrar kollektivtrafiken på ett positivt sätt. Forskning visar att den som åker kollektivt rör sig i genomsnitt fyra gånger mer än de som åker bil. Skaderisken är dessutom åtta gångar högre för bilister och 144 gånger högre för motorcykelförare och mopedister jämfört med en resa med kollektivtrafik. Fordon, informationssystem och hållplatser ska vara anpassade till alla resenärer såsom äldre, rollatoranvändare, rullstolsbundna, hörselskadade och synskadade. Alla resenärer ska vara trygga vid resa med kollektivtrafiken och serviceresorna och all kollektivtrafik ska uppfattas som tillgänglig både ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. 7.9.2 Positiva effekter För att möta hotet om negativa klimatförändringar måste omställning ske inom transportsektorn och en överföring från bilism till kollektivtrafik där det är möjligt. Förutsättningar för detta är investeringar, ökad dialog och nytänk i utvecklingen framåt. 70 (160) I stadsmiljön är kollektivtrafiken och dess utformning en viktig faktor för att skapa trivsamma miljöer och effektiv markanvändning. Den bidrar till mindre trängsel, bättre luftkvalité och kan minska buller vid rätt fordonsval. I de mer glesbefolkade områdena i regionen bör olika modeller provas för att förbättra tillgängligheten som anropsstyrd trafik, samåkningstjänster sammankopplade med information om kollektivtrafikutbudet och andra alternativ. 7.9.3 Fortsatt utbyggd kollektivtrafik Ett nytt trafikförsörjningsprogram skall antas under 2016. Detta ska ange den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken. Under första halvåret 2016 slutförs också arbetet med projektet Taxiutredningen. De planerade satsningarna på storregional tågtrafik i Mälardalen kommer att stärka möjligheterna till studier/arbete och kulturutbyte med framför allt Västmanland, Sörmland, Uppland och Stockholm och förbättra tillgängligheten till Arlanda. Förstärkningen av busstrafiken i västra länsdelen genom att sammanföra skolskjutsar med linjetrafiken kommer att sjösättas i augusti 2017. Trafikkonceptet kommer att utvärderas inför ett införande i Nora-Hällefors-området. Den nya upphandlingen för västra länsdelen är ett ytterligare steg för att göra busstrafiken fri från fossila bränslen. Samordning mellan stadsplanering, översiktsplanering och planeringen av kollektivtrafik måste förbättras. Att skapa attraktiva hållbara bostadsområden i framtiden kräver också tillgång till kollektivtrafik och att den kan ha effektiva rutter. Den nya regionens politiska organisation sammanför nu planeringen av både infrastruktur och kollektivtrafik vilket möjliggör bättre effekt av insatser. Inriktningsmål 29. Antal resor i kollektivtrafiken ökar med 18 procent till år 2020. Det innebär en ökning från 2014 års cirka 12,5 miljoner resor till 15 miljoner resor. Indikator: Antal resor med samtlig regional kollektivtrafik ska öka med 2 procent från 2015 till 2016. 30. Restiden med kollektivtrafiken ska minska. Indikator: Restidskvoten minskar på minst en linje under 2016. 31. Kvaliteten i den allmänna kollektivtrafiken ska öka. 71 (160) Indikator: Andelen resenärer nöjda med senaste resan ökar till 86 procent under 2016 (Enligt Nöjd Kund Index, NKI, Q1-Q3 2014: 82 procent). 32. Kvaliteten i servicetrafiken ska öka. Indikator: Andelen certifierade förare av samtliga förare inom servicetrafiken ska uppgå till 60 procent 2016 7.9.4 Infrastruktur och transporter i ett framtidsperspektiv I EU:s vitbok (policydokument med konkreta handlingsplaner) ”Färdplan för ett gemensamt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem” konstaterar kommissionen att det nuvarande systemet inte är hållbart. Transportsystemets oljeberoende behöver brytas utan att göra avkall på effektivitet och äventyra rörligheten. Detta faktum måste prägla den kommande planeringen av Örebro läns infrastruktur och transportpolitik som har effekt och funktion inte bara för länet utan också för nationella och internationella transporter. Detta berör åtta centrala områden, listningen är inte i prioritetsordning; • Ett gemensamt transportområde • Modern infrastruktur och integrerad planering • Nya resemönster och nytt beteende • Godstransporter • Nya fordon och nya bränslen • Smart prissättning och finansiering • Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet • Forskning och utveckling Den nya sammanhållna strukturen för arbetet med frågorna i Region Örebro län skapar bättre förutsättningar för att möta flera av frågorna men punkterna ett, fyra, fem och åtta, kräver mycket samverkan och i punkt åtta mycket tillit till den nationella och internationella nivån. Punkt två, fyra, sex och sju har en naturlig del i nya organisationen men punkt tre, nya resemönster och nytt beteende måste stärkas under den kommande perioden i Region Örebro läns arbete och förvaltning. Förslag på åtgärder som är av ny typ och konkreta är att uppmuntra stora arbetsgivare att ta fram förvaltningsplaner för företag och rörlighet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) påminner också om den viktiga rollen som stor arbetsgivare att uppmuntra och underlätta förändring av personalens resemönster. 72 (160) Ett viktigt område att utveckla är också “den sömlösa resan” med gemensamma biljettsystem och informationssystem över kommun- och läns/regiongränser. Dessutom skall olika trafikslag som kollektivtrafik, bilpool, privatbilism och cykel/gångväg knytas samman. Resecentra skall vara så multimodala att de passar fler resenärer utan att byten av färdmedel blir ett stort hinder. Nya finansieringslösningar för infrastruktur diskuteras på många håll i landet. Under 2016 ska frågan bevakas noggrant. För att nå våra långsiktiga mål kommer Region Örebro län och kommunerna, i synnerhet Örebro som stad, behöva en samsyn om hur kollektivtrafiken ska utvecklas och vilken transportstruktur detta förutsätter. EU-kommissionen uppmanar också större orter att upprätta “Urban Mobility Audits” och ”Urban Mobility plans” och sätta upp “Urban Mobility Scoreboard” baserade på gemensamma mål. Ny teknik skapar stora möjligheter till snabbare och bättre information till resenärer samt flera former av beställning och betalning av resor. Det gäller både allmän kollektivtrafik och serviceresor. 7.10 Uppdrag inom regional tillväxt 28. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en åtgärdsplan för att öka andelen innovationer som kommersialiseras och ger företagstillväxt i hela länet. 29. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en åtgärdsplan som visar hur Region Örebro län kan öka matchningen mellan kompetens och utbud på arbetsmarknaden. 30. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utarbeta tydliga riktlinjer för en regional stödform för sociala innovationer. 31. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att verka för att fler företag startas av kvinnor. 7.11 Uppdrag inom samhällsbyggnad 32. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan som 73 (160) tydliggör hur en bättre synkroniserad kollektivtrafik kan stärka regionens attraktionskraft. 33. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att se över de befintliga avtalen vad gäller drivmedel för egna fordon då ny situation uppstått vad gäller konventionella drivmedels inblandning av biodrivmedel. 34. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram en IT-lösning för att öka självservicekapaciteten till brukare av serviceresor. 35. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram ett cykelbokslut för regionen 2016. 36. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att stärka marknadsföringen inom kollektivtrafiken. 74 (160) 8. Digital agenda, eSamhälle och eHälsa 8.1 Digital agenda och eSamhälle Övergripande mål • Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark region som kan möta framtidens utmaningar. Målen för e-samhället är att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag, en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet och en högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Satsningen är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan - en agenda som syftar till att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Målen för Digital agenda, eSamhälle och eHälsa samordnas och diskuteras inom olika ledningsnätverk nationellt. Region Örebro län har antagit utmaningen att hålla samman de olika målen och att etablera en ändamålsenlig samordning i samverkan med övriga regionala aktörer som kommunerna, länsstyrelsen och Örebro universitet. Genomförandet av den regionala digitala agendan samordnas med projektet som har till uppdrag att ta fram ett nytt utvecklingsprogram (RUP) för Region Örebro län. 8.1.1 Digital agenda Örebro län ligger i framkant när det gäller snabb bredbandsuppkoppling och e-tjänster inom vården. Arbete pågår nu med att genomföra den digitala agendan för Örebro län. Det finns ett gemensamt mål och en riktning för hur digitaliseringens möjligheter kan användas på bästa sätt. Den regionala digitala agendan är inriktad på hur länets offentliga sektor och näringsliv på ett bättre sätt kan möta framtiden genom att använda informations- och kommunikationsteknologi. Örebro läns digitala agenda spänner över många samhällssektorer, indelade i sju områden för Örebro län: • Tillgång till bredband • Minska det digitala utanförskapet • eFörvaltning • eHälsa • Skolan • Energi och klimat • Kultur och kreativitet 75 (160) Målen är formulerade för den regionala digitala agendan och genomförandet pågår i flera befintliga grupperingar inom de olika områdena. För några områden inom eförvaltning behöver samarbeten för genomförandet etableras. Ett förslag till organisation för en sammanhållande styrning och genomförandeorganisation med en samordnare för den regionala digitala agendan är under framtagande med målsättningen att etableras under 2016. 8.1.2 Bredband Region Örebro län har från och med 2016 regeringens uppdrag att verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete mellan aktörer verksamma i länet av betydelse för bredbandsutbyggnaden. Särskilda medel erhålls för detta arbete. Då detta är en ny uppgift för Region Örebro län kommer en handlingsplan tas fram under 2016. Arbetet kommer att bedrivas i nära samarbetet med Länsstyrelsen. 8.1.3 eSamhälle Strategi för eSamhället och handlingsplanen, ”Den digitala vägen till morgondagens välfärd”, löper ut under 2015. Det pågår ett arbete inom SKL för att skapa ett nytt strategidokument för att poängtera digitaliseringens roll för samhällsutvecklingen där Region Örebro län deltar i arbetet. Region Örebro län bevakar och deltar i nätverket för e-Samhälle inom avdelningen för digitalisering inom SKL. En översyn ska göras av Region Örebro läns webbplatser, specifikt avseende regionorebrolan.se och 1177.se och hur de förhåller sig till varandra. Inriktningsmål 33. Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål 2020. Indikator: Redovisning av genomförandeplan och måluppfyllelse till uppsatta mål redovisas. 34. År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. Indikator: År 2016 ska minst 40 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s 76 (160) 8.2 eHälsa Övergripande mål • Synliga och konkreta förbättringar inom eHälsa för tre huvudsakliga målgrupper: individerna, personalen och beslutsfattarna. eHälsa handlar om att använda it och moderna kommunikationslösningar för att förbättra folkhälsan, hälso- och sjukvården, tandvården, omsorgen och socialtjänsten. Region Örebro län har antagit den Nationella eHälsostrategin, ”Nationell eHälsostrategin för tillgänglig och säker information inom vård- och omsorg”, med framtagen handlingsplan ”Handlingsplan 2013-2018 landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet”. Strategin handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Fokus är på införandet, användningen och nyttan av tekniken. Så kallade e-tjänster är nu en naturlig del i hälso- och sjukvården och socialtjänstens verksamhetsutveckling. Det tidigare tunga fokus på teknik, it-lösningar och infrastruktur lämnas och istället riktas strålkastarna mot nyttan för invånare och verksamheter. På så sätt understryks att begreppet eHälsa innefattar så mycket mer och ska vara till gagn för individen. En utredning med uppdrag från regeringen om att se över ändamålsenlighet och ansvarsfördelning när det gäller tillhandahållande och utformning av it-stöd för personal, vård- och omsorgstagare och andra aktörer inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten har överlämnat sin rapport, SOU 2015:32, ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”. Betänkandet är ute på remiss under hösten 2015. 77 (160) 8.2.1 Samverkan Hälso- och sjukvård och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sektorerna i samhället, och behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan olika aktörer är helt avgörande för att säkerställa koordinerade insatser oberoende av huvudmannaskap. Forskningen pekar på att it-stöd kommer att vara en av de viktigaste förutsättningarna för att hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna klara av de demografiska utmaningar som samhället står inför de kommande decennierna. Region Örebro län samverkar med kommunerna inom ett regionalt program för eHälsa som uppdateras och anpassas utifrån den nationella eHälsostrategin och de nationellt framtagna handlingsplanerna. Samarbetet är framgångsrikt och har breddats med gemensam styrning och systemförvaltning under 2015. Örebro universitet har en professorstjänst inom eHälsa som numer ingår i Region Örebro läns styrgrupp för eHälsa. 8.2.2 Utveckling Region Örebro län har arbetat med olika typer av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden och Nationell patientöversikt. Det har lagt grunden till att Örebro län har högst andel länsinnevånare i Sverige som är anslutna till e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden och att tandvård, kommuner och samverkande regioner/landsting kan nå journalinformation inom sammanhållen journalföring. . Region Örebro län ingår i det nationella arbetet med en nationell portal för invånare och vårdgivare inom projektet ” Journal och läkemedel” som ersätter nuvarande Nationell patientöversikt och Journal på nätet. Ett lokalt projekt, Journal via nätet, har i uppdrag att stegvis tillgängliggöra journalen via e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden. Under 2015 lyftes det regionala arbetet med 1177 Vårdguiden in mer tydligt som en del av eHälsa inom Region Örebro län och samarbetet med kommunikation har utökats med att en kommunikatör särskilt har som uppdrag att delta i arbetet kring eHälsa och eSamhälle. Både nationella och lokala uppföljningar visar att informationen på 1177.se är uppskattad av våra länsinvånare och en naturlig ingång gällande information om hälsa och sjukdom. Många av användarna, 32 procent anger att de har någon form av funktionsnedsättning. Kvinnor känner i högre grad till 1177.se än vad männen gör. Det behövs ett fortsatt arbete med riktad marknadsföring och en beslutad plan för utveckling av de lokala tilläggen på 1177 Vårdguiden i samarbete med verksamheten. Även utbildningar i samarbete med biblioteken, IT-guider och andra intresseföreningar för att verka för utökad kännedom och nyttjande av 1177 Vårdguiden och e-tjänster för våra invånare. 78 (160) Region Örebro län har under 2015 etablerat en nationell resursenhet för informatik och kvalitetsregister lokaliserad till Örebro med finansiering från SKL under en tvåårsperiod. Lokalt startar ett projekt med strukturerad journalföring med syfte att minska dubbeldokumentation och ge förutsättningarna till direktöverföringar till nationella uttag som kvalitetsregister. 8.2.3 Lokala system Det är en utmaning att svara upp mot verksamhetens krav med välfungerande vårdinformationsstöd för verksamhetsutveckling med stöd av it. Bristen i dagens system inom hälso- och sjukvård gällande användbarhet, dubbeldokumentation, avsaknad av beslutsstöd och processtöd kritiseras och diskuteras lokalt och nationellt. Kraven på uppföljning och mätningar har ökat de senaste tre åren inom sjukvården och allt som skall följas upp måste registreras in av någon. Det perfekta systemet finns inte idag på marknaden, men Region Örebro län kan inte heller finansiera och utveckla eget it-stöd för detta. Ett underlag som beskriver verksamhetens krav på framtidens vårdinformationssystem finns framtagen. Rapporten togs fram i samarbete med andra landsting och deltagande från Örebro Universitet under 2015. Samarbetet med övriga landsting i Sverige fortgår under 2016. Målet är att i samverkan med vårdverksamheten ta fram ett underlag med förberedelser för beslut om nytt vårdinformationssystem. Underlaget skall spegla professionernas behov av framtidens vårdinformationsstöd och jämföras samt värderas i förhållande till motsvarande underlag från andra landsting och regioner. Framtaget underlag ska beskriva förutsättningarna för de fortsatta stegen gällande tidplan, kostnader och genomförandeprojekt för ett nytt vårdinformationssystem. För detta ändamål avsätts medel. Inom projektet med Framtidens vårdinformationssystem är också syftet att lägga grunden till arbetet med verksamhetsutveckling och nyttorealisering. Inom området verksamhetsutveckling ingår arbetet med strukturerad vårddokumentation. Inom specialistområdena för ambulansverksamheten, tillväxtkurvor för barn och unga och för cytostatika hanteringen saknas idag IT stöd inom Region Örebro län. Dessa områden hanterar idag sin journalföring manuellt på papper och är inte en del av det generella vårdinformationsstödet. Upphandling av IT stöd för cytostatika hanteringen pågår under 2015. IT stöd för ambulans och digital tillväxtkurva återstår att anskaffa under 2016. 79 (160) Ett framgångsrikt pilotprojekt för mobil åtkomst av journalinformation via mobil och ”platta” är genomförd inom ambulansverksamheten, rehabteamet och inom tandvården. För att kunna införa mobil åtkomst till journalinformation inom Region Örebro läns verksamheter, behöver en upphandling av mobil applikation med säker inloggning genomföras. Det har även genomförts ett framgångsrikt pilotprojekt där vårdplanering på distans via video genomförts på Universitetssjukhuset Örebro och i samarbete med Askersunds kommun. Inom Universitetssjukhuset Örebro har vårdplanering på distans utökats till flera vårdenheter och efterfrågan från kommunerna inom länet ökar. Direktiv finns framtaget för ett sammanhållande genomförande projekt för länet under 2016. Inom region Örebro län finns en framtagen infrastruktur för distansmöten via video. Inriktningsmål 35. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, etjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Indikator: Minst 45 procent av länsinvånarna är delaktiga i den egna vården via etjänsterna på 1177.se. 8.3 Uppdrag inom digital agenda, eSamhälle och eHälsa 9. Regionstyrelsen får i uppdrag att utveckla samordningen gällande styrning och koordinering av övergripande och strategiska frågor inom regional digital agenda och e-samhälle med RUP för Örebro län. 10. Regionstyrelsen får i uppdrag att successivt införa Journal via nätet enligt handlingsplanen ”Journal och läkemedel”. 11. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta samarbetet om Framtidens vårdinformationssystem med andra landsting/regioner. 12. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för att samla patientinformation som regionala tillägg på 1177.se. 80 (160) 13. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en gemensam dokumentationspolicy och ge förutsättningar till att arbeta med strukturerad vårddokumentation baserat på nationellt fackspråk. 14. Regionstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av Region Örebro läns webbplatser, specifikt regionorebrolan.se och 1177.se. 81 (160) 9. Attraktiv arbetsgivare Övergripande mål • Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. 9.1.1 Attraktiv arbetsgivare Region Örebro län är en kunskapsintensiv multiprofessionell organisation med en mångfasetterad verksamhet. Mer än 250 olika yrkeskategorier finns och är fördelade på cirka 9 000 medarbetare. Region Örebro län är en av länets största arbetsgivare och en viktig tillväxtmotor och aktör i den regionala utvecklingen. Region Örebro län ska vara en arbetsplats för utvecklingsinriktade chefer och medarbetare. En arbetsplats som tillåter utveckling i yrket, att gå vidare och göra karriär. Allas kompetens skall användas på bästa sätt. Möjligheterna till forskning och utveckling bidrar till att verksamheten utvecklas och är en viktig faktor för att vara en attraktiv arbetsgivare. En hållbar hälsosam modern arbetsplats med ett aktivt och tydligt ledarskap och medarbetarskap och goda utvecklingsmöjligheter. Motiverade medarbetare är en avgörande framgångsfaktor för att säkerställa kompetensförsörjningen. Ett hållbart arbetsliv innebär att vi måste intensifiera arbetet med arbetsmiljöfrågorna och öka kunskapen om arbetsmiljöns betydelse. Projektet inom hälso- och sjukvården om framtidens vårdavdelning skall visa på de strukturförändringar som behöver göras för att få rätt kompetens på rätt plats för ett effektivt och kvalitetssäkert nyttjande av kompetens. Detta har för avsikt att utgöra grunden för kompetensförsörjning inom flera verksamhetsområden. I projektet ”En kortare väg” som leds och samordnas av Region Örebro län samverkar olika myndigheter och aktörer för att underlätta för de personer som kommer med utländsk vårdutbildning till Sverige att snabbare få svensk legitimation genom att erbjuda praktikplatser och språkträning. ”En kortare väg” har nära samverkan med berörda myndigheter så som exempelvis Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Men även samarbete med kommunal vuxenutbildning, folkbildningsverksamheter och frivilligorganisationer. Region Örebro län tar ett fortsatt ökat ansvar för att bereda funktionsnedsatta möjlighet till arbete och att fortsätta pågående arbete med samarbetsaktörer som Örebro kommun och stiftelsen Activa. 82 (160) En satsning på utbildningstjänster i form av olika utbildningsformer och pedagogiska modeller under kommande år ökar möjligheten för utveckling av sjuksköterskor samt för att säkra kompetensförsörjningen inom specialistområdena. En utökning av antalet AT-läkarplatser skall ske under 2016 i takt med att studenterna vid läkarutbildningen i Örebro blir färdiga med sin examen. För akademiker inom de administrativa områdena säkrar vi kompetensen genom att samarbeta kring traineetjänster tillsammans med Örebro kommun och Örebro universitet. Vård och omsorgscollege samt vuxenutbildningen stärker tillgången på undersköterskor. Utbildning till medicinska vårdadministratörer och tandsköterskor sker som en yrkeshögskoleutbildning där Region Örebro län är aktiv aktör. Kompetensutveckling av medarbetare sker genom både intern och extern utbildning och lärande i olika former. Kompetensutveckling är ett naturligt instrument för medarbetarens utveckling och ett krav för att kunna arbeta i Region Örebro läns verksamhet. Region Örebro län är en aktiv i det regionala kompetensförsörjningsarbetet och är med och driver utveckingen. 9.1.2 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är en av de mest strategiska frågorna för Region Örebro län. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är en viktig grund för att nå verksamhetens och regionorganisationens intentioner, målsättningar och uppdrag både på kort och på lång sikt. Befolkningstillväxt, generationsväxling och en hög utvecklingstakt kräver framförhållning, strategiska vägval och samsyn kring kompetensförsörjning för att säkerställa det framtida behovet. Vår förmåga att behålla och attrahera nya medarbetare påverkas av allt vi gör. Hur vi presenterar oss och våra verksamheter för ungdomar, studenter och arbetssökande och hur vi stimulerar till utveckling. Utveckling av chef och ledarskapet och hur vi arbetar med jämställdhet och mångfald samt hur vi sköter arbetet med ett hållbart arbetsliv är exempel på områden som har betydelse för vår attraktivitet som arbetsgivare. Lönebildningens påverkan för att säkra kompetensförsörjningen är en viktig faktor. Arbetet för att klara framtida kompetensförsörjning intensifieras och att varumärket som attraktiv arbetsgivare ska stärkas. 83 (160) Region Örebro län har en kompetensförsörjning som ska stödja verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar och säkerställa det framtida behovet. 9.1.3 Lönebildning Lönebildningen är ett viktigt arbetsgivarpolitiskt instrument. Lönebildningen ska vara värdeskapande och stimulera till verksamhetsförbättring och måluppfyllelse samt bidra till en tryggad kompetensförsörjning. Lönesättningen ska grundas på en helhetsbedömning efter sammanvägning och värdering utifrån faktorerna; arbetets innehåll och svårighetsgrad, den enskildes formella och personliga kompetens och erfarenhet, den enskildes uppnådda resultat och mål, marknadslöneläge, tillgång till och efterfrågan av arbetskraft. Lönekartläggningens kvalitetssäkring ska fullföljas och osakliga löneskillnader får inte förekomma. 9.1.4 Jämställdhet och mångfald Jämställdhet och mångfald ska genomsyra Region Örebro läns arbetsplatser. Diskriminering får inte förekomma i någon form. Personalen ska känna sig uppskattad i arbetet och Region Örebro län värnar om personalens grundlagsskyddade rätt att yttra sig offentligt. Arbetsorganisation och arbetstider ska främja möjligheten att förena arbete med föräldraskap. Heltidsanställning ska vara en rättighet. Alla tjänster som utlyses ska vara heltider, med möjlighet att gå ner i tid för den som så önskar. De medarbetare som önskar heltidstjänst ska erbjudas sådan, men det bygger på förutsättningen att kompletterande tjänstgöring kan bli aktuell på andra arbetsplatser än den egna. 9.1.5 Ledarskap och medarbetarskap Medarbetarskapets uppgift, förutom att utöva yrkesansvar, handlar om att vara med och utveckla verksamheten, vilket innebär att använda kompetens, engagemang och ansvarstagande. Ett gott medarbetarskap kännetecknas av delaktighet och öppenhet inför förändring och förnyelse. I medarbetarenkäter mäts medarbetarnas syn på uppdrag och hur hållbar arbetsmiljön är. Detta kräver och förutsätter stödjande och uppmuntrande ledarskap för att ge förutsättningar för kompetensutveckling och forskning på arbetsplatserna. Ett engagerat och kompetent chef- och ledarskap är helt avgörande för att Region Örebro län ska kunna erbjuda en verksamhet av god kvalitét och en arbetsmiljö som tar vara på medarbetarnas kunskap och kreativitet på bästa sätt. Att vara chef och ledare är en profession i sig. I chef och ledarpolicyn synliggörs intentioner inom detta område som skall genomsyra verksamheten. 84 (160) 9.1.6 Hållbart och hälsofrämjande arbetsliv – det moderna arbetslivet, ett arbetsliv för alla Hälsofrämjande arbetsplatser är en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel samt en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Region Örebro län ska vara en hälsofrämjande organisation. Det innebär att ständigt arbeta för att utveckla en arbetsorganisation och arbetsmiljö som främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Arbetet utgår från den av fullmäktige antagna arbetsmiljöpolicy och plan 2013-2017. Ett integrerat arbetsmiljö- och säkerhetskulturarbete säkerställs där synergier skapas för att bidra till effektivitet och delaktighet. Med det sätt vi mäter i vår medarbetarenkät kommer resultatet att fokusera på aktiviteter i denna riktning. Verksamhetens uppdrag och utveckling medför att kompetensbehovet förändras. För att sträva mot ett hållbart arbetsliv och hälsosamma arbetsförhållanden genomförs pilotstudie och projekt inom arbetstidsområdet. 9.1.7 Samverkan med de fackliga organisationerna Region Örebro län ska präglas av ett öppet klimat och skapa mötesplatser för en ökad dialog. Region Örebro län har en väl upparbetad samverkan med de fackliga organisationerna och ser det som ett naturligt sätt att bedriva och utveckla verksamheten. Via samverkansavtal klargörs olika åtaganden och samverkansstruktur. Region Örebro län är en väl fungerande organisation där samverkan är en naturlig del. 9.1.8 Uppföljning Medarbetarsamtal är en grundförutsättning för att chefen både ska få och ge återkoppling. Samtliga medarbetare i Region Örebro län ska ha ett medarbetarsamtal per år med chefen. Uppföljning sker med mätetal, medarbetarenkäter och i uppföljning av de policys och planer som finns inom arbetsgivarområdet. Inriktningsmål 36. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. Indikator: NMI – Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011 och 2013. Indikator: AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år. 85 (160) 9.2 Uppdrag inom attraktiv arbetsgivare 15. Regionstyrelsen får i uppdrag att konkretisera kompetensförsörjningsplanen. 16. Regionstyrelsen får i uppdrag att redovisa en plan för mottagande av utökat antal AT-läkartjänster. 17. Regionstyrelsen får i uppdrag att redovisa planerade insatser för projektet ”En kortare väg”. 86 (160) 10. Region Örebro läns ekonomi Övergripande mål • Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. 10.1 Finansiella förutsättningar och god ekonomisk hushållning Målet för regionens ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Grundtanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation av länets invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslutar om och drar nytta av samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. Det medför att god ekonomisk hushållning idag är en förutsättning för att också i framtiden bedriva och utveckla en bra verksamhet för länets invånare. En långsiktig stark ekonomi omfattar att ha reserver som klarar anpassningar från högkonjunktur till lågkonjunktur utan drastiska åtgärder. Det krävs därför mer än nollresultat för att finansiera verksamheterna över tid. Verksamheten ska vara anpassad till den aktuella intäktsnivån. Regionens intäkter i form av skatter och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen på den verksamhet som regionen kan erbjuda till länets invånare. Därför är det av största vikt att respektive verksamhets omfattning anpassas efter de ekonomiska ramarna och redovisar ett resultat varje år som är noll eller större. Den ekonomiska styrningen av verksamhetens omfattning omfattar även att varje verksamhet ska ta hänsyn till, och inom befintlig ram, finansiera förändrade avskrivningskostnader till följd av beslutade investeringar. Regionen ska använda tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innebär att verksamhet bedrivs på rätt sätt, med rätt insatta resurser och vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i regionens regi eller av privata entreprenörer. 87 (160) 10.2 Samhällsekonomiska förutsättningar 10.2.1 Internationell ekonomi De västerländska börserna återhämtade sig i juli efter den turbulens som rådde på marknaderna under juni i samband med den grekiska skuldkrisen. Under augusti har i stället de kinesiska börsernas fall påverkat övriga världen. Besked väntas om hur den kinesiska regeringen kommer att agera på händelserna och om den amerikanska centralbanken påverkas av detta inför sitt kommande räntebeslut. Tillväxten i USA blev oväntat svag under första halvåret vilket drar ned hela 2015, men det motverkas av att delar av EU utvecklas något starkare. Tillväxten stärks successivt och förväntas bli högre nästa år. 10.2.2 Sveriges ekonomi Den svenska börsen steg ytterligare under sommaren men hade sedan en nedgång under augusti till följd av turbulensen till följd av fallet på den kinesiska börsen. På valutamarknaden försvagades samtidigt den svenska kronan mot samtliga större valutor. Riksbankens beslutade om ytterligare en sänkning av reporäntan med 10 punkter till -0,35 procent i juli i syfte att få upp inflationstakten genom ökad konsumtion och ökat investerande. Genom sänkt ränta försvagas kronkursen och svensk export får en konkurrensfördel. Svensk BNP växer i en takt som gör att konjunkturen förstärks framöver. BNP förväntas öka med 2,8 procent 2015 och 3,2 procent 2016. Även exporten väntas få en god tillväxt de närmaste åren. Trots starka inkomstökningar och växande befolkning har hushållens konsumtion utvecklats betydligt sämre än förväntat i år, vilket också har påverkat SKLs prognoser nedåt. De räknar med att hushållens mycket höga sparkvot består 2016 och vänder endast långsamt nedåt 2017 och 2018. Även om investeringarnas ökningstal är höga så är även dessa lägre än tidigare bedömning. 10.2.3 Sysselsättning och arbetsmarknad Samtidigt som sysselsättningen fortsätter att öka så växer arbetskraften i nästan samma takt, varvid arbetslösheten förutses förbli hög. Arbetskraftsökningen beror i stor utsträckning på invandring och då nyanlända har svårare att matchas mot tillgängliga jobb, minskar arbetslösheten långsamt och beräknas vara 7 procent 2017. Prognosen för 2015 är 7,7 procent och under 2016 förväntas arbetslösheten uppgå till 7,5 procent. 88 (160) 10.2.4 Befolkningsförändringar Kostnadsutvecklingen i kommuner och landsting beror till stor del på befolkningsförändringar och hur utvecklingen ser ut inom olika åldersgrupper. De demografiska behoven ökar framöver i allt snabbare takt för sektorn. Statistiska centralbyrån har gjort en ny befolkningsprognos för 2015-2060. Under 2016 beräknas tiomiljonersgränsen för befolkningen att uppnås. De närmaste åren förväntas en stor folkökning, främst beroende på ett antagande om en fortsatt hög invandring till Sverige. Den demografiska volymframskrivningen, givet genomsnittliga prislappar, ger med dessa nya förutsättningar större behovsökningar. Åren 2016–2018 är den extra ökningen 0,3 procent för landstingen. Dessa år uppgår de beräknade demografiska behoven till i genomsnitt 1,6 procent för landstingen, vilket är högre än tidigare (snitt 2000-2014 på 0,9 procent). Kommunerna kommer att ha ännu högre behovsökningar. Hur detta påverkar kommunernas och landstingens ekonomi beror delvis på den statliga ersättningen. Kostnaderna för flyktingmottagandet är ett statligt ansvar, men studier visar att ersättningen inte för alla områden täcker de faktiska kostnaderna. 10.2.5 Landstingssektorns ekonomiska läge Landstingen redovisade för 2014 ett samlat överskott på drygt 3 miljarder kronor eller 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en förbättring med cirka 5 miljarder kronor jämfört med året innan. Förbättringen beror dock till hälften på engångsintäkter i Landstinget i Uppsala län vid försäljning av fastigheter. Därtill kan konstateras att resultatet 2013 påverkades kraftigt negativt av tillfälliga poster på 5,6 miljarder kronor. Rensat för dessa faktorer försämrades i stället resultatet för sektorn med cirka 2 miljarder kronor mellan 2013 och 2014. För 2015 redovisar landstingssektorn per april en sammantagen prognos på minus 1,5 miljarder kronor. Då ingår återbetalning från AFA med totalt 1,3 miljarder kronor. 10.2.6 Regeringens budgetproposition Den 21 september lämnade regeringen över budgetpropositionen för 2016 till riksdagen. Regeringens prognoser visar en stark skatteunderlagstillväxt med väsentligt större ökningstal och samtidigt en lägre konsumtionsprognos än SKL: s bedömningar hittills. I höstbudgeten föreslås hälso- och sjukvården förstärkas med 1 miljard kronor 2016. Tillskottet avser att stärka landstingen långsiktigt inför utmaningar i form av demografi, digitalisering och kompetensförsörjning och övergår från 2017 till generellt statsbidrag med 500 miljoner kronor per år. Medlen fördelas proportionellt till landstingen utifrån befolkning, vilket innebär 30 miljoner kronor för Region Örebro län. 89 (160) Professionsmiljarden utges under perioden 2016–2019 med 1 miljard per år och ersätter de tidigare tillgänglighetssatsningarna. Det ska ge förutsättningar för rätt användning av professionernas kompetens och påverka landstingens kompetensförsörjning i rätt riktning. Bättre administrativt stöd för professionerna, mer effektiv och ändamålsenlig organisering av arbetsfördelning och arbetssätt samt förbättrade förutsättningar för planering av kompetensförsörjningen är andra mål. Regionorganisationens andel av statsbidraget beräknas uppgå till 30 miljoner kronor. Kvinnosjukvården förstärks med 400 miljoner årligen för perioden 2016– 2018. Statsbidragen som är riktade mot förlossningsvården skulle ge regionorganisationen 12 miljoner kronor om fördelning görs efter invånarantal. Villkoren för statsbidraget är ännu inte fastställda. Satsningen på cancervården fortsätter. Mellan 2015 och 2018 avsätts 500 miljoner kronor per år för att uppnå en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och minska regionala skillnader. Kostnadsfri mammografi för kvinnor mellan 40–74 år införs från halvårsskiftet 2016 och kostnadsfri tandvård upp till 23 års införs stegvis från 2017. Båda reformerna kompenseras landsting och regioner i det generella statsbidraget och innebär motsvarande bortfall av patientavgifter. För 2016 beräknas beloppet för regionorganisationen till 3 miljoner kronor. Avgiftsfri vård för personer över 85 år genomförs från 2017 och kompenseras i det generella statsbidraget. Då Region Örebro län redan infört avgiftsfrihet för denna grupp kommer statsbidraget att utgöra ett tillskott på 6 miljoner kronor per år. Kostnadsfria läkemedel för personer under 18 år införs och kostnadsfria preventivmedel för personer under 21 införs och finansieras inom läkemedelsförmånen. Från regeringens vårproposition finns även en satsning på att alla barn och unga i åldern 8–19 år ska få bidrag till glasögon på motsvarande sätt som 0–7 år. Regeringen har avsatt 120 miljoner kronor per år för perioden 2016–2019. Förutsättningarna för att ta del av statsbidraget är ännu inte fastställda, men eventuell ersättning blir en resultatförstärkning då regionorganisationen redan ersätter glasögon för denna åldersgrupp. 10.2.7 Region Örebro läns prognos 2015 Resultatet per 31 juli uppgår till 194 miljoner kronor. Helårsresultatet beräknas vid denna tidpunkt till 170 miljoner kronor, vilket är i linje med det budgeterade 90 (160) resultatet, då det förutom ett resultat på 20 miljoner kronor omfattar en reservation för framtida kostnadsökningen på 150 miljoner kronor. Verksamheternas prognos är per juli ett underskott på 142 miljoner kronor. Prognosen kan dock komma att revideras när delårsrapporten per augusti fastställs. 10.3 Regionens budget för 2016 samt plan för 2017 och 2018 10.3.1 Förutsättningar Budgeten utgår från beslutad budget 2015 och plan 2016-2017 samt planeringsförutsättningar från SKL och regeringens budgetproposition från september. 10.3.2 Nettokostnader och landstingsprisindex I landstingsprisindex ger SKL sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. LPIK baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedelspriser beräknas per oktober till 2,3 procent för 2016, samt 2,5 procent 2017 och 3,7 procent 2018. Det innebär att index för 2016 har reviderats ned jämfört med index som angavs i förutsättningarna för arbetet med budget 2016 (2,7 procent). Respektive nämnds ersättning har räknats upp med ett sammanvägt index på 2,3 procent för 2016, vilket sammanräknat är 185 miljoner kronor. Därtill har Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning erhållit ett tillskott på 10 miljoner kronor för finansiering av nya läkemedel. För åren därefter har uppräkning utifrån oktobers prognos för LPIK gjorts. Dessa prognoser får ses som mycket preliminära, men innebär att det från 2018 inte finns möjlighet att fullt ut kompensera verksamheterna för kostnadsökningar enligt index. 91 (160) 10.3.3 Skatteintäkter och generella statliga bidrag Beräkningen av skatteintäkter baseras på SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer per oktober för riket avseende skatteunderlaget för perioden 2015–2018. Skatteunderlagstillväxten tilltar betydligt i år jämfört med 2014. Det beror delvis på större ökningar av löner och pensioner, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Nedtrappningen av avdragsrätten för pensionssparande ger en positiv effekt 2015. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger inte lika brant. För 2016 medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten tilltar ytterligare, ökningen beräknas bli den största sedan 2008. Beräkningarna från SKL utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att svensk ekonomi kommer att befinna sig i ett neutralt konjunkturläge mot slutet av 2016. Med en neutral konjunktur förändras sysselsättningen i lugnare takt. Efter 2016 räknar de också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framför allt två faktorer som föranlett revideringar i oktoberprognosen jämfört med prognosen från augusti. Den ena är utvecklingen på arbetsmarknaden, där sysselsättningen under sommaren har utvecklats lite svagare än förväntat och en del förslag i regeringens budgetproposition för 2016 som beräknas öka sysselsättningen och skatteunderlaget. Skatteintäkterna beräknas 2016 till 6 601 miljoner kronor, vilket är 289 miljoner kronor mer än budgeten för 2015. Utjämningsavgiften och generella statsbidrag beräknas till 1 971 miljoner kronor. Bland de generella statliga bidragen finns bidraget till landstingen för läkemedelsförmånerna m.m. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse gjorde i mars en överenskommelse med Socialdepartementet om detta bidrag för 2015. 92 (160) Förutom det ordinarie bidraget erhölls bidrag för merkostnaderna för läkemedel mot Hepatit C. För åren därefter finns ingen överenskommelse om storleken på bidraget, men aviseringar har gjorts att det kommer innehålla kompensation för både avgiftsfrihet för läkemedel till barn upp till 18 år och för Hepatit C-läkemedel. Satsningen på läkemedel till barn gäller från 1 januari 2016 kompenseras motsvarande ca 10 miljoner kronor för regionorganisationen 2016. 10.3.4 Specialdestinerade statsbidrag I budgeten har nedanstående specialdestinerade statsbidrag tagits upp till följande belopp: Professionernas kompetens Förstärkning hälso- och sjukvård Sjukskrivning/rehabiliteringsgarantin Stimulansmedel psykiatrin 30 miljoner kronor 30 miljoner kronor 30 miljoner kronor 5 miljoner kronor Då flertalet statsbidrag ännu inte är reglerade i storlek och utbetalning genom överenskommelser om villkor m.m. har endast delar av möjliga belopp tagits upp i resultaträkningen. 10.3.5 Mer resurser till hälso- och sjukvården De senaste åren syns en generell utveckling som utmanar hälso- och sjukvården i hela Sverige. Många anställda med lång erfarenhet har eller kommer att i pension, vilket ställer allt högre krav på en effektiv kompetensförsörjning. Samtidigt medför den demografiska utvecklingen allt fler äldre och sammantaget ett högre behov av sjukvård. Nya nationella riktlinjer medför förändrade krav på omfattning av och hur sjukvården utförs. Till exempel har nya riktlinjerna för diabetesvård antagits i samverkansnämnden för hälso- och sjukvårdsregionen. Invånarna i Region Örebro län ska erbjudas en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och hög tillgänglighet. Det medför att förändringar i vår omvärld måste hanteras i organisationen inom ekonomiska ramar, varje år, varje månad och varje dag. Arbetssätt och rutiner måste omprövas och efterföljsamheten till nya riktlinjer ska vara hög. Men förändringar och ökade krav kan också medföra behov av ökade resurser. Därför har regeringen i höstbudgeten för 2016 ökat statsbidragen till regionoch landstingssektorn. Dessa satsningar bidrar till en förstärkning av ekonomin i Region Örebro län och möjliggör en budgetförstärkning för hälso- och sjukvården på 95 miljoner. Budgetförstärkningen stärker hälso- och sjukvårdens ekonomi samt ger förutsättningar för fortsatt utveckling. 93 (160) 10.3.6 Regionstyrelsens planeringsreserv God hushållning innebär att ha en reserv för oförutsedda resultatsvängningar. Det kan handla om såväl uteblivna intäkter som tillkommande kostnader, till exempel kan den osäkra ekonomiska utvecklingen i omvärlden medföra en risk att den bedömda skatteunderlagstillväxten inte blir lika stark som budgeterats. Mot bakgrund av detta budgeteras en ekonomisk reserv som disponeras av regionstyrelsen på 109 miljoner kronor för 2016. För åren 2017 och 2018 har en reserv på 115 respektive 50 miljoner kronor lagts in i budgeten. 10.3.7 Framtidens utmaningar Region Örebro läns ekonomiska planering omfattar även en långsiktig reserv för att möta kommande kostnads- och utgiftsökningar inom regionorganisationens verksamheter. För detta ändamål har 150 miljoner kronor lagts in i budgeten. 10.3.8 Årets resultat Årets resultat utifrån ovan angivna förutsättningar uppgår till 20 miljoner kronor för samtliga år, inklusive reserv för framtida utmaningar på 150 miljoner kronor. Resultaten innebär att Region Örebro län redovisar en ekonomi i balans under budget och planperioden. 10.3.9 Investeringar För 2016 är investeringarna beräknade till sammantaget 679 miljoner kronor. För fastighetsinvesteringar särredovisas byggnationen av H-huset vid Universitetssjukhuset Örebro. Se vidare i bilaga om investeringsbudget. Sammanställning per investeringsgrupp (mnkr) Fastighetsinvesteringar exkl H-huset 303 Fastighetsinvesteringar H-huset 192 IT-investeringar Medicintekniska investeringar Övriga investeringar SUMMA 21 110 53 679 10.3.10 Pensionsplaceringar Region Örebro län har sedan 2008 gjort placeringar i en kapitalportfölj med målsättningen att möta framtida pensionsutbetalningar. Avkastningsmålet uppgår till 3 procent per år i reala termer, det vill säga justerat för inflation mätt som förändringen av konsumentprisindex. Avkastningsmålet skall ses långsiktigt. I enlighet med beslutad finanspolicy ska uppkommen avkastning återinvesteras. Sedan 2015 ingår fordran på Region Örebro läns förvaltnings AB i kapitalportföljen med 94 (160) 150 miljoner kronor. Avkastningen på denna utgörs av ränta enligt reversen plus del av utdelningen från förvaltningsbolaget, för 2016 uppgående till 10 miljoner kronor. I syfte att uppnå målsättningen behöver placeringen i pensionsmedelsportföljen matcha ökningarna av avsättningen till pensioner inklusive löneskatt. För 2016 beräknas ökningen av avsättningen uppgå till knappt 200 miljoner kronor. Kommande år beräknas dock ökningen uppgå till 270 miljoner kronor, varför en placering på 235 miljoner kronor 2016 skapar utrymme för en jämn placeringstakt. 10.3.11 Känslighetsanalys Region Örebro läns ekonomi påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan vara kraftiga konjunktursvängningar eller statliga beslut, som påverkar ekonomin i hög grad. En känslighetsanalys är ett sätt att visa hur olika förändringar påverkar regionorganisationen finansiellt och kan utgöra ett underlag till bedömningar och beslut. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar ekonomin (mnkr): Löneförändring 1% Förändring av övriga driftkostnader 1% Förändring skatteunderlaget med 1% 10 öre förändrad utdebitering +-48 +-38 +-66 +-57 10.4 Finansiella mål för Region Örebro län Inriktningsmål 37. Regionen ska under mandatperioden redovisa resultat som motsvarar minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Indikator: För 2016 ska resultat uppgå till minst 150 miljoner kronor. 38. Regionens avsättningar för framtida pensionsutbetalningar ska följa skuldens utveckling. Indikator: Under 2016 ska minst 235 miljoner kronor avsättas till kapitalportföljen. 39. Investeringar ska finansieras utan extern upplåning. Indikator: Byggnadsinvesteringar och utrustning för egna verksamheter ska finansieras utan extern upplåning. 40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst noll. 95 (160) 10.5 Uppdrag inom Region Örebro läns ekonomi 27. Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag att, utifrån befintlig ekonomisk ram, redovisa en handlingsplan för att senast i december 2016 ha en ekonomi i balans. Handlingsplanen ska vara omsatt i konkreta, hållbara och långsiktiga åtgärder med uppgifter om ekonomiska- och verksamhetsmässiga konsekvenser. Nämnden ska redovisa handlingsplanen för styrelsen senast den 31 mars 2016. 96 (160) 11. Region Örebro läns organisation 11.1 Den politiska organisationen Regionfullmäktige är Region Örebro läns högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medborgare. Regionfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för Region Örebro län. Detta innebär bland annat att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, att fastställa budget och skattesats, att besluta om den politiska organisationen och att fastställa reglementen för Region Örebro läns nämnder. Patientnämnden är underställd regionfullmäktige och ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Den övergripande arbetsuppgiften för revisionen är att granska om verksamheten följer regionfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är också att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Demokratiberedningen och Folkhälsoberedningen är beredande organ underställt regionfullmäktige. Uppdragen är av långsiktig, strategisk karaktär och fokuserar på frågor som berör Region Örebro läns framtida utveckling inom demokrati- respektive folkhälsoområdet. Regionstyrelsen är högsta verkställande och beredande organ och har det övergripande ansvaret för Region Örebro läns utveckling. Detta innebär att leda och samordna de övergripande utvecklingsfrågorna, att ansvara för strategisk planering som främjar en långsiktigt hållbar utveckling för Örebro län och att följa upp verksamheten. Regionstyrelsen har initiativrätt och samordningsansvar för framtagande av styrande dokument, till exempel vision, policys och program. Inom regionstyrelsen finns två utskott, personalutskott samt ekonomi-, service- och ägarutskott (inklusive Lagen om valfrihetssystem). Utskotten ska bereda strategiska frågor till regionstyrelsen samt besluta i de frågor som delegerats till utskottet från regionstyrelsen. Tillsammans med andra kommuner i länet finns en gemensam nämnd för företagshälsa och tolkförmedling där Region Örebro län är värdorganisation. Nämnden ansvarar för företagshälsa och tolkförmedling i enlighet med separat överenskommelse och reglemente. 97 (160) Till regionstyrelsen som rådgivande organ finns pensionärsråd, etikråd samt planerings- och organisationskommitté. Region Örebro län består även av nämnden för regional tillväxt, nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning samt nämnden för samhällsbyggnad. Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten, inom de tilldelade ekonomiska ramarna, bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som regionfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. De står under regionstyrelsens uppsikt och ansvarar för sin verksamhet inför regionfullmäktige. Det finns två fokusnämnder, dels fokusnämnd för kultur, bildning och ideella sektorn (tillika folkhögskolestyrelse) och dels fokusnämnd för miljö- och klimatfrågor (tillika styrelse för energikontor). Fokusnämnderna ska stödja och bistå nämnden för regional utveckling respektive nämnden för samhällsbyggnad genom att bereda frågor för beslut i nämnden, samt fatta beslut inom fokusnämnden ansvarområde. Fokusnämnden ska också hantera uppdrag som löpande tilldelats fokusnämnden av nämnden. Vilt- och naturvårdskommittén är ett rådgivande organ till nämnden för regional tillväxt i ärenden som rör vilt- och naturvård. Det finns tre fokusberedningar som är beredningsorgan till nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning. Fokusberedningarna har inte något beslutsmandat, utöver budgeten för den egna verksamheten. Det är fokusberedning för högspecialiserad vård, klinisk forskning och utbildning, fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvård samt fokusberedning för närsjukvård. Syftet med fokusberedningarna är att stödja och bistå nämnden, förbättra och möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. Rådet för funktionshinderfrågor ska arbeta för att förbättra villkoren för länets medborgare med funktionsnedsättning med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet, bemötande och diskriminering. För samverkan mellan Region Örebro län och kommunerna finns ett regionalt samverkansråd. 98 (160) 11.2 Verksamhetsorganisation Regiondirektören är verksamhetsorganisationens högsta tjänsteman, direkt underställd regionstyrelsen. Regiondirektörens uppdrag är att ansvara för att korrekta, relevanta och fullständiga underlag finns tillgängliga inför politiska beslut, att omsätta de politiska besluten i handling och att leda och utveckla verksamheten mot de mål som ställts upp i strategiska dokument och verksamhetsplaner. Vidare ska regiondirektören hålla samman organisationen som en helhet och bära det övergripande verksamhetsansvaret samt att företräda regionorganisationen i samverkan med andra såväl lokalt, regionalt som nationellt. Till sitt stöd har regiondirektören ett regionkansli med olika kompetensområden samt förvaltningarnas ledning. Regionkansliets uppdrag är att stödja den politiska organisationen och regiondirektören. Vid regionkansliet finns kompetensområden inom hållbar utveckling, administration, juridik, säkerhet, planering, ekonomi, HR, kommunikation och beredning och uppdrag för hälso- och sjukvård. 99 (160) Verksamhetsorganisationen rymmer fem förvaltningar; Hälso- och sjukvård med klinisk forskning, Folktandvård, Regional utveckling, Företagshälsa och tolkförmedling samt Regionservice. Förvaltningarna leds var och en av en förvaltningschef som rapporterar till regiondirektören. Patientnämndens kansli lyder under regiondirektören. Region Örebro län har, i större eller mindre utsträckning, ett avgörande inflytande som finansiär och ägare för ett antal bolag, stiftelser och föreningar. Regiondirektören ansvarar för att den verksamhet som organiseras i annan juridisk form än förvaltning knyts till Region Örebro läns övriga verksamhetsorganisation. 100 (160) 11.3 Kommunikation är ett strategiskt verktyg En god kommunikation är en förutsättning för att leda och styra en organisation mot uppsatta mål. Kommunikation är ett strategiskt verktyg och ska kunna integreras i all planering och utveckling av verksamheten på alla nivåer. Chefers kommunikationskompetens och organisationens interna kommunikationskanaler ska utvecklas för att ge medarbetare rätt förutsättningar att uppfylla sina uppdrag. Information som är anpassad till våra målgrupper kräver ständig utveckling, såväl innehållsmässigt som genom nya digitala och sociala medier. I det dagliga mötet är kommunikation och gott bemötande viktiga beståndsdelar. Satsningen på att öka kommunikationskompetens hos såväl chefer som medarbetare fortsätter genom utbildning och kommunikationsstrategiskt stöd. Region Örebro län ska uppfattas som en organisation med hög trovärdighet. Region Örebro län ska förknippas med de värden som formuleras i visionen. Region Örebro län ska också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Prioriterade åtgärder för Region Örebro län är att; • Medborgarna ska ha tillgång till information och ha insyn i regionorganisationens verksamhet så att man upplever sig delaktig i den demokratiska processen. Kommunikationen ska stimulera till interaktivitet och engagemang. • Tillgången till information är anpassad och till nytta för målgruppen. Den ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. • Medarbetare i Region Örebro län ska ha insikt om kommunikationens betydelse för måluppfyllelsen. De ska ha en god förmåga att kommunicera, så att patienter och andra intressenter är nöjda med informationen och upplever sig delaktiga. • Samhällets aktörer; kommuner, universitet, näringsliv, remittenter och andra samarbetspartners regionalt, nationellt och internationellt ska uppleva kommunikationen från Region Örebro län som öppen, utvecklings- och samarbetsinriktad. 101 (160) 12. Bilagor 1. Budget 2016 samt plan 2017-2018 2. Investeringsbudget 3. Åtagande till respektive nämnd 4. Budgetdirektiv för andra juridiska personer inom Region Örebro län 102 (160) 1. Budget 2016 samt plan 2017-2018 RESULTATBUDGET Prognos 2015 -7 818 Budget 2016 -8 095 -292 -95 -56 -109 -150 -40 -7 818 -156 -68 -8 150 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning mnkr Verksamhetens nettokostnader Varav avskrivningar Ramförstärkning hälso- och sjukvården Särskilda satsningar Regionstyrelsens planeringsreserv Framtida utmaningar Löne- o prisuppräkning inkl läkemedel Summa Resultat från verksamheten Regiongemens (pensioner, statsbidrag m m) Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Årets resultat Budget 2015 -7 812 -272 -59 -8 505 Plan 2017 -8 095 -298 -95 -54 -115 -150 -215 -8 724 Plan 2018 -8 095 -304 -95 -54 -50 -150 -425 -8 869 -67 -118 -253 -8 043 -8 572 -8 842 -9 122 6 312 6 300 6 601 6 876 7 178 1 866 1 901 1 971 2 034 2 070 59 -67 -8 77 -66 11 68 -48 20 70 -117 -48 75 -181 -107 20 170 20 20 20 -79 -150 -10 -8 110 103 (160) DRIFTBUDGET mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Regionbidrag Regionfullmäktige -16 -17 -17 -17 Regionstyrelsen Regionstyrelsen och regionkansliet Hälsovalsenheten Tandvårdsenheten Regionservice -327 -1 372 -193 -150 -352 -1 422 -196 -155 -352 -1 422 -196 -155 -352 -1 422 -196 -155 Nämnd för hälsa, vård och klinisk forskning -5 067 -5 282 -5 282 -5 282 Nämnd för samhällsbyggnad -392 -432 -432 -432 Nämnd för regional tillväxt -208 -219 -219 -219 -19 -19 -19 -19 -8 095 -215 -8 310 -425 -8 520 -95 -54 -115 -150 -8 724 -95 -54 -50 -150 -8 869 Gem nämnd för företagsh.o tolk Tidigare fattade budgetbeslut Löne- och prisjustering inkl läkemedel Summa regionbidrag Resultat från verksamheten Ramförstärkning hälso- och sjukvården Särskilda satsningar, se bilaga Regionstyrelsens planeringsreserv Framtidens utmaningar Summa verksamheter Regiongemensamt - Varav pensionskostnader Verksamhetens nettokostnader Regionstyrelsen Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat 104 (160) -68 -10 -7 822 -7 818 -156 -59 -79 -150 -8 110 -7 975 -95 -56 -109 -150 -8 505 -40 -259 -68 -272 -67 -304 -118 -323 -253 -456 -8 150 -8 043 -8 572 -8 842 -9 122 6 312 1 866 59 -67 6 300 1 901 77 -66 6 601 1 971 68 -47 6 876 2 034 70 -117 7 178 2 070 75 -181 20 170 20 20 20 BALANSBUDGET mnkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar 2 649 647 2 610 618 2 961 654 3 490 681 3 962 778 91 174 132 24 132 24 132 24 132 24 Summa anläggningstillgångar 3 561 3 384 3 771 4 327 4 896 Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar pensionsmedelsportfölj 1) Kassa/bank o kortfr placeringar likv portfölj Summa omsättningstillgångar 142 400 2 064 668 3 273 150 615 1 959 969 3 693 150 615 2 204 703 3 672 150 615 2 464 328 3 557 150 615 2 844 9 3 618 6 834 7 077 7 443 7 884 8 514 1 551 20 150 1 721 1 547 170 1 717 1 717 20 150 1 887 1 887 21 150 2 058 2 058 20 150 2 228 Avsättningar Avsättning för pensioner inkl löneskatt Övriga avsättningar Summa avsättningar 3 164 64 3 228 3 165 57 3 222 3 386 30 3 416 3 684 0 3 684 4 153 0 4 153 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder 282 1 603 1 885 273 1 865 2 138 264 1 876 2 140 255 1 887 2 142 246 1 887 2 133 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 834 7 077 7 443 7 884 8 514 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Justering med post "Framtida utmaningar" Summa eget kapital 1)Bokförd utdelning/avkastning återinvesteras, beräknas till 10 mnkr per år 105 (160) KASSAFLÖDESBUDGET mnkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering med post "Framtida utmaningar" Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för utnyttjade avsättningar Justering för övr ej likv.påverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Justering ej likvidpåverkande poster, bef revers Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning långfristiga skulder Minskning långfristiga fordringar Justering för ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från finansieringsverksamheten Budget 2015 20 150 272 220 -22 106 (160) Plan 2017 Plan 2018 291 213 21 150 298 273 20 150 304 443 36 15 15 15 675 0 756 0 933 0 -24 711 -21 1 -31 11 11 0 616 660 686 768 933 -518 -679 -854 -873 -36 -554 -502 15 -78 -565 -679 -854 -873 -180 150 -9 150 -9 -9 -9 -30 141 -9 -9 -9 -28 -29 -30 208 -31 -125 640 0 32 171 Budget 2016 20 150 292 197 UTBETALNING BIDRAG STATLIG INFRASTRUKTUR ÅRETS KASSAFLÖDE Prognos 2015 51 Ramförstärkning Hälso- och sjukvården (mnkr) 95,0 Särskilda satsningar Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Anpassning till nationella riktlinjer Neonatalavdelning 35 på USÖ, ombyggnation och personalförstärkning Centrum för sällsynta sjukdomar, lokalformering på USÖ Dopningsmottagning, egenfinansiering av tidigare projekt KBT på nätet, fortsatt satsning efter projekttid Externa vårdplatser, förlängning avtal inför upphandling Nämnden för regional tillväxt Örebro läns museum Prioriterade områden kulturplan Nämnden för samhällsbyggnad Upphandlad trafik västra länet Upphandlad trafik södra länet Regionstyrelsen E-hälsa, nationella beslut inklusive lokala effekter Framtidens vårdinformationssystem Folkhögskolekurs för personer med förvärvad hjärnskada WiFi-nät heltäckande (drift, finns även bland investeringar) Stockholm-Oslo 2.55, driftbidrag vid eventuellt köp av aktier i gemensamt Alfred Nobel Science Park AB, preliminärt ökat bidrag för ökat ägande (mnkr) 10,0 4,4 1,0 2,0 1,0 1,7 0,6 0,4 2,3 10,0 8,0 5,0 2,4 5,5 1,0 0,7 56,0 107 (160) 2. Investeringsbudget 2.1 Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar över 10 miljoner kronor Investeringsprocessen för fastigheter inleds med ett beslut om att en förstudie ska inledas. Beslut om detta tas av politisk ledning, regiondirektören själv eller regiondirektören efter ansökan från förvaltningschef. Efter förstudien beslutar Ekonomi-, service och ägarutskottet om de objekt som ska fortsätta till planeringsfas. Samtidigt tas beslut om budget för kommande investeringsfas. Beloppet finns angivet i fullmäktiges investeringsbudget eller anslås ur investeringspotten för akuta investeringar. Efter beslut genomförs planeringsfasen, vilken består de två stegen avdelningsfunktionsprogram och rumsfunktionsprogram. Efter avslutad planeringsfas beslutar Ekonomi-, service och ägarutskottet för varje enskilt objekt om investeringen ska gå vidare in i projekteringsfas. Samtidigt tas beslut om budget för projekteringsfasen. Budgetbeloppet finns angivet i fullmäktiges investeringsbudget eller anslås ur investeringspotten för akuta investeringar. Efter projekteringsfasen ska ett beräknat belopp för totalinvesteringen vara fastställt. Regionfullmäktige tar då ett nytt beslut per enskilt belopp för den samlade investeringen för de objekten som ska fortsätta in i byggfasen. När byggfasen är avslutad görs en dokumentation med uppföljning av projektet innan inflyttning sker. Varje fas ska dokumenteras enligt framtagen mall inför nästa beslutspunkt och investeringsbelopp och tidplan ska revideras till varje beslutspunkt. Processen framgår av nedanstående bild. 108 (160) 2.2 Investeringar per förvaltning Belopp i miljoner kronor. Förvaltning Byggnader Hälso och sjukvårdsförvaltningen 182,3 Hälso och sjukvård, Etapp 2 USÖ 191,5 Folktandvården Regionhälsan Regionservice (Fastigheter) 103,5 25,9 311,7 191,5 6,5 3,0 20,0 78,4 78,4 4,7 2.3 Totalt 0,1 Regional utveckling SUMMA Övrigt 0,1 4,8 Regionstyrelsen externa hyresgäster MT 10,5 Regionservice Regionstyrelsen IT 20,8 6,4 32,0 17,8 22,5 15,0 15,0 7,5 7,5 494,8 20,8 110,0 53,1 678,7 Fastighetsinvesteringar 2016 Nedan följer en redovisning av investeringsgruppen fastigheter för åren 2016 till 2019, för H-huset också för 2020. Fastighetsobjekten redovisas per förvaltning med en efterföljande beskrivning av varje enskilt objekt överstigande 10 miljoner kronor i beräknad investeringsutgift. För redovisade objekt som är i förstudie-, planerings- och projekteringsfaser är beloppen grovt uppskattade. 2.3.1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso och sjukvårdsförvaltningen Beräknad utgift* Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 Verksamhetsförändringar TeknikMiljö 90,0 10,0 20,0 20,0 20,0 USÖ, framtidens neonatal 60,0 3,0 7,0 25,0 25,0 USÖ, M-huset omstrukturering laboratorium medicin 58,0 10,0 25,3 16,0 USÖ H-huset, underkulvert till media 30,0 20,0 10,0 USÖ, B-huset poliklinisk verksamhet Urologi 32,9 20,5 0,0 12,4 USÖ, Reservvatten 31,0 8,5 8,0 14,5 USÖ F-huset, Fertilitetsenheten 30,0 1,5 6,5 USÖ, omstrukturering av kvinnokliniken 12,0 0,0 10,0 5,4 6,7 2,0 USÖ M-huset, fastighetsnätet 9,9 1,7 USÖ, O-huset uppgradering MR 1,5 tesla (MT 2087) 6,0 6,0 USÖ, O-huset CBCT (2534) 3,0 3,0 10,0 12,0 2,8 109 (160) USÖ, klinikgemensam behandlingsenhet 3,0 1,0 2,0 USÖ, centrala UPS 2,4 0,4 1,0 USÖ, Kulvertlåsning 2,0 2,0 USÖ, legionellaåtgärder 1,5 1,5 USÖ, informationsdisken Gallerian 1,5 1,5 USÖ, B-huset kvinnokliniken ultraljud (2245) 1,1 0,1 USÖ, utredning dialysen 1,0 1,0 USÖ, diskmaskin fiberbronchscop (MT 2196) 0,6 USÖ, kefalostat (2115) 0,5 0,5 USÖ, Cyclotron (MT 2615) 0,5 0,5 USÖ, LC-MS/MS (2437) 0,3 0,3 USÖ, telemitriutrustning (MT 2356) 0,3 USÖ, B-huset, mammografi utbyte utrustning (2088) 0,2 0,2 USÖ, Intraoperativ CT (1365) 0,2 0,2 USÖ, T-huset ombyggnation forskningslab 0,2 0,2 Karlskoga, ombyggnad operation samt sterilcentral 0,2 1,0 0,3 0,2 129,3 35,0 59,3 25,0 10,0 19,0 2,0 2,0 8,0 7,0 Karlskoga, reservvatten 8,0 7,0 1,0 Karlskoga, entréhall H-blocket 3,0 1,5 0,0 1,5 Lindesberg, akutmottagning och saneringsstation 69,1 40,0 18,0 11,1 Lindesberg, byggnation reservkraft el 21,0 7,5 13,5 3,0 Karlskoga, ombyggnad Rehab med bassäng Lindesberg, reservvatten, projektering ny byggnad 9,5 4,0 2,5 Lindesberg, ombyggnad och flytt av kirurgmottagning 6,0 2,0 4,0 Lindesberg, kylanläggning avd 1, 2 och 5 2,0 Psykiatri, anpassning L-huset, slutenvård ink avd 5 2,0 15,0 5,0 2,0 8,0 Psykiatri, anpassning läkarstudenter 6,0 4,0 0,5 0,5 1,0 Psykiatri, behov av nya lokaler Karlskoga lasarett 6,0 0,5 0,0 1,0 4,5 Psykiatri, anpassning av fd arkiv L-huset 4,0 2,0 0,0 2,0 Habilitering, tillgänglighets- och arbetsmiljöanpassningar 1,5 Primärvård, ny vårdcentral Lindesberg Primärvård, anpassning lokaler läkarstudenter 110 (160) 0,3 1,0 1,5 105,3 1,5 18,0 16,0 7,0 40,8 2,0 56,0 Primärvård, utbyggnad Mikaeli vårdcentral 10,0 Primärvård, ombyggnation/ omstrukturering Karla vårdcentral 3,0 Primärvård, utredning om- och utbyggnad Lillån vårdcentral 2,0 Primärvård, ombyggnation reception Pilgården 0,7 Hälso och sjukvårdsförvaltningen 816,5 1,0 1,0 0,3 0,5 161,6 8,0 2,7 1,5 0,1 0,6 182,3 234,3 161,3 57,0 Objekt: USÖ. Framtidens neonatal En ny avdelning för att bedriva modern och patientsäker neonatalvård utan hälsostörande kemikalier på universitetssjukhuset tillskapas. Efter utbrott av MRSA i början av 2014 reducerades antalet intensivvårdplatser från 5 till 3 för att bl.a. minska risken för ny spridning av bakterier. Under hösten 2015 genomförs vissa justeringar på avdelningen för att kunna öppna två tillfälliga intensivvårdsplatser som klarar vårdhygienisk standard. Detta innebär att patienter inte behöver vårdas i andra län. Behovet av en ny modern neonatalavdelning kvarstår dock även efter dessa åtgärder. En förstudie och ett planeringsarbete genomförs under 2016. Framtidens neonatal Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 1,2 1,2 Planering 1,8 1,8 Projektering 3,0 3,0 Byggnation 54,0 4,0 25,0 25,0 Summa bygginvestering 60,0 7,0 25,0 25,0 0,0 3,0 varav byggnadsanknuten konst 0,6 0,3 0,3 Utrustning/Inredning exkl MTinvestering 5,0 2,5 2,5 27,5 27,5 Totalt för objektet 65,0 0,0 3,0 7,0 Objekt: USÖ. M-huset omstrukturering laboratorium medicin Investeringen syftar till att effektivisera resurserna inom laboratorium medicin för åstadkomma en ökad kapaciteten av laboratorieprover. Omstruktureringen innebär en koncentration av laboratorium medicins olika verksamheter till M-huset. Frigjord yta finns efter att enheten kliniskt forskningscentrum flyttat till Campus. Lokaler som lämnas i F-huset frigörs för annan verksamhet. 111 (160) M-huset omstrukturering laboratorium medicin Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Byggnation 58,0 6,7 10,0 25,3 16,0 Summa bygginvestering 58,0 6,7 10,0 25,3 16,0 0,1 0,1 1,5 2,0 26,8 18,0 Plan 2019 Förstudie Planering Projektering varav byggnadsanknuten konst 0,2 Utrustning/Inredning exl MTinvestering 4,0 0,5 62,0 7,2 Totalt för objektet 10,0 0,0 0,0 Objekt: USÖ. Underkulvert till media under H-huset Det krävs större dimensioner på rörledningarna till H-huset för att öka redundansen på mediaförsörjningen mellan undercentralerna i byggnaderna. Detta innebär att ledningarna blir för grova för att korsa transportkulverten med tänkt takhöjd. I och med detta uppstår kravet på en underkulvert för all media. Underkulvert till media, under Hhuset Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 0,6 0,6 Planering 0,9 0,9 Projektering 1,5 1,5 Byggnation 27,0 17,0 10,0 Summa bygginvestering 30,0 0,0 20,0 10,0 0,0 0,0 30,0 0,0 20,0 10,0 0,0 0,0 Utrustning/Inredning exl MT-investering Totalt för objektet 112 (160) Objekt: USÖ. B-Huset poliklinisk verksamhet Urologi Urologiverksamhetens utomlänsuppdrag ökar vilket medför behov av lokalförändring och större lokalytor. Verksamheten har också förändrats vad gäller provtagning, preparathantering, analyser och telefonrådgivning, vilket också ställer nya krav på lokaler. En ombyggnad planeras där dagkirurgiska ingrepp i lokalanestesi sker på mottagningen. Omstruktureringen skulle innebära ett snabbare patientflöde och frigöra operationstid i O-huset. B-huset poliklinisk verksamhet Urologi Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Byggnation 32,9 20,5 Summa bygginvestering 32,9 20,5 varav byggnadsanknuten konst 0,2 0,2 Utrustning/Inredning exl MT-investering 2,0 2,0 34,9 22,5 Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 12,4 0,0 0,0 0,0 12,4 0,0 0,0 0,0 12,4 0,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Totalt för objektet Objekt: Reservvatten – USÖ, Karlskoga och Lindesberg Socialstyrelsen rekommenderar att akutsjukhusen i Sverige ska kunna vara självförsörjande på el, värme och vatten vid en krissituation. Utifrån dessa rekommendationer finns ett behov att utveckla reservvattenförsörjningen vid länets tre sjukhus. Reservvatten- USÖ, Karlskoga och Lindesberg Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Byggnation 48,5 19,5 11,5 17,5 Summa bygginvestering 48,5 19,5 11,5 17,5 1,3 2,0 12,8 19,5 Plan 2018 Plan 2019 0,0 0,0 0,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Utrustning/Inredning exl MTinvestering Totalt för objektet 3,3 51,8 19,5 113 (160) Objekt: USÖ. Fertilitetsenheten F-huset vån 2 Nya metoder och ny utrustning inom fertilitetsverksamheten har medfört behov av förnyelse av lokalerna. Nya lokaler för verksamheten skulle ge en möjlighet att kunna erbjuda fler inom- och utomlänsbehandlingar av god kvalité. En förstudie och ett planeringsarbete föreslås genomföras under 2016. Fertilitetsenheten, F-huset vån 2 Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 0,6 0,6 Planering 0,9 0,9 Projektering 1,5 1,5 Byggnation 27,0 5,0 10,0 12,0 Summa bygginvestering 30,0 6,5 10,0 12,0 varav byggnadsanknuten konst 0,1 Utrustning/Inredning exl MTinvestering 2,7 Totalt för objektet 32,7 0,0 1,5 0,1 0,0 1,5 6,5 0,7 2,0 10,7 14,0 Objekt: USÖ. Omstrukturering av kvinnokliniken En större upprustning av B-huset genomfördes åren 1993/1996. Verksamheterna har sedan dess förändrats. Vissa riktade förändringar har genomförts för ett antal av klinikerna. Den föreslagna omstruktureringen syftar till att genomföra en mer långsiktig lösning av lokalerna i huset. Omstrukturering av Kvinnokliniken Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 12,0 2,0 0,0 10,0 Summa bygginvestering 12,0 2,0 0,0 10,0 0,0 0,0 varav byggnadsanknuten konst 0,1 0,1 0,0 0,1 Utrustning/Inredning exl MT-investering 0,6 0,1 0,0 0,5 0,0 0,0 12,6 2,1 0,0 10,5 0,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Totalt för objektet 114 (160) Objekt: Karlskoga lasarett. Ombyggnad operation samt sterilcentral Operationsavdelningen som är från 1972 byggs om för att uppfylla dagens krav på bland annat ventilation och storlek. Ombyggnationen klarar behovet av mer medicinsk teknisk utrustning och logistiken förbättras. Sterilcentralens lokaler och utrustning anpassas för dagens behov. Sterilcentralen är centralt placerad på operation vilket gör att ombyggnad kan sker samtidigt som operationslokalerna byggs om. Ombyggnationen innebär stora förbättringar ur miljö-synpunkt. Ombyggnad operation o sterilcentral Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 129,3 35,0 59,3 25,0 10,0 Summa bygginvestering 129,3 35,0 59,3 25,0 10,0 0,0 0,5 0,3 10,0 0,0 Förstudie Planering Projektering varav byggnadsanknuten konst Utrustning/Inredning exl MT-investering Totalt för objektet 0,8 15,0 2,0 6,5 6,5 144,3 37,0 65,8 31,5 Objekt: Karlskoga lasarett. Ombyggnad Rehab med bassäng Ombyggnationen ersätter nuvarande rehab med bassäng från 1972. Bassängen bedriver dagligen träning för ca 100 deltagare. Ombyggnad Rehab med bassäng Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 19,0 2,0 2,0 8,0 7,0 0,0 Summa bygginvestering 19,0 2,0 2,0 8,0 7,0 0,0 Förstudie Planering Projektering varav byggnadsanknuten konst 0,2 0,1 0,1 Utrustning/Inredning exl MT-investering 1,9 0,9 1,0 8,9 8,0 Totalt för objektet 20,9 2,0 2,0 0,0 115 (160) Objekt: Lindesbergs lasarett. Akutmottagningen och saneringsstation Ombyggnationen medför ett säkrare patientflöde in till akutmottagningen. Planeringen innebär en första sluss till ett väntrum och därefter en sluss till sjukvårdsdelen. En saneringsstation byggs för patienter som har blivit utsatta för kemikalier vid olyckshändelser. Akutmottagning och saneringsstation Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Byggnation 69,1 40,0 18,0 11,1 Summa bygginvestering 69,1 40,0 18,0 11,1 varav byggnadsanknuten konst 0,5 0,5 Utrustning/Inredning exkl MTinvestering 3,0 1,5 72,1 41,5 Plan 2018 Plan 2019 0,0 0,0 0,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Totalt för objektet 1,5 18,0 12,6 Objekt: Lindesbergs lasarett. Byggnation reservkraft el En ny reservkraftanläggning är nödvändig för att lånsiktigt säkerställa patientsäkerheten enligt dagens normer och krav på kapacitet. De förändringar som sker på sjukhuset (ny dialysmottagning och ombyggnation av akutmottagen) har möjliggjort en tillfällig reservkraftsanläggning. Byggnation reservkraft el Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Förstudie 0,4 0,4 Planering 0,6 0,6 Projektering 1,0 1,0 Byggnation 19,0 5,5 13,5 Summa bygginvestering 21,0 7,5 13,5 0,0 varav byggnadsanknuten konst 0,1 0,0 0,1 Utrustning/Inredning exl MTinvestering 1,0 0,5 0,5 8,0 14,0 Totalt för objektet 116 (160) Beräknad utgift 22,0 0,0 Plan 2018 Plan 2019 0,0 0,0 0,0 0,0 Objekt: Psykiatrin. Anpassning av L-huset USÖ, slutenvård inklusive avd. 5 Avdelning 5 för BUP (f.n. i E-huset) och avd.2 för vuxenpsykiatrin har båda fått upprepade påpekanden för brister i vårdsäkerhet och arbetsmiljö från Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Därför är beslut fattat att inrymma avd. 5 i L-huset och därmed förbättra sambandet till akutverksamheten och övrig heldygnsvårdsverksamhet. Genom att använda en flygel kopplad till nuvarande avd. 2 för BUP och samtidigt begränsa avdelningens uppdrag till 12 vårdplatser uppnås en positiv effekt för båda avdelningarna. Riskbedömning och konsekvensanalys pågår parallellt med byggprojektering för att utreda möjligheter att ta vara på tidigare miljö för Tillnyktringsenhetens avgiftningar i anslutning till akutmottagningen för korta insatsepisoder och därmed kunna erbjuda oförändrat vårdplatsantal. Verksamhetens behov av en ECT-enhet för att öka kapaciteten för elchocksbehandlingar ingår också i projekteringsuppdraget. Behovet är identifierat tillsammans med Narkosenheten på USÖ där i nuläget behandlingarna sker och kapaciteten är för låg för de behov som faktiskt finns. Anpassning L-huset, slutenvård inkl avd 5 Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Byggnation 15,0 5,0 2,0 8,0 Summa bygginvestering 15,0 5,0 2,0 8,0 varav byggnadsanknuten konst 0,2 0,1 0,1 0,1 Utrustning/Inredning exkl MTinvestering 1,5 0,5 0,5 0,5 16,5 5,5 2,5 8,5 Plan 2018 Plan 2019 0,0 0,0 0,0 0,0 Plan 2019 Förstudie Planering Projektering Totalt för objektet Objekt: Primärvården. Ny vårdcentral Lindesberg Planeringen av en ny vårdcentral i Lindesberg är genomförd och projektet går under 2016 in i byggfasen. Ny vårdcentral Lindesberg Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Byggnation 105,3 1,5 7,0 40,8 56,0 Summa bygginvestering 105,3 1,5 7,0 40,8 56,0 1,5 0,5 1,0 10,0 5,0 5,0 45,8 61,0 Förstudie Planering Projektering varav byggnadsanknuten konst Utrustning/Inredning exkl MTinvestering Totalt för objektet 115,3 1,5 7,0 0,0 0,0 117 (160) Objekt: Primärvården. Anpassning lokaler läkarstudenter Anpassning av rum i befintliga eller i utökade lokaler. Varje vårdcentral skall ha ett rum med fyra arbetsplatser samt ett behandlingsrum för läkarstudenter. Anpassning lokaler läkarstudenter Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Byggnation 18,0 16,0 Summa bygginvestering 18,0 16,0 2,5 2,5 20,5 18,5 Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie Planering Projektering Utrustning/Inredning exkl MTinvestering Totalt för objektet 2,0 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 2,0 0,0 0,0 Utblick 2020 2.3.2 Hälso- och sjukvården, etapp 2 USÖ Hälso och sjukvården, Etapp 2 USÖ Förberedande arbete Etapp 2A Nybyggnad Högspec.hus Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 120,0 81,5 12,5 15,0 5,0 6,0 1 036,8 81,5 120,0 320,0 270,0 180,0 Etapp 2A Entré A-huset anslutningsgång 14,0 0,0 0,0 0,0 1,5 12,5 Etapp 2A Anpassning befintlig entré Ahuset 15,7 0,0 0,0 0,0 1,7 14,0 56,0 49,5 85,1 Etapp 2B ombyggnad befintligt A-hus Etapp 2C om och tillbyggnad akuten 1,0 1,0 0,0 216,0 14,5 24,0 56,0 Etapp 2D Ombyggnad operation O-huset 19,0 4,0 0,0 15,0 Parkeringshus/markparkering inkl entresol CV 1 233,0 4,0 4,0 60,0 80,0 Utbyggnad godsmottagning F-huset 104,0 2,5 20,0 71,5 10,0 Ny nätstation ersättning för stn 04 10,6 0,0 0,0 1,1 9,5 A-husets anpassningar för fortlevnad 8 10 år 26,0 1,0 5,0 5,0 5,0 Fasad A-huset 15,0 0,0 0,0 15,0 Utbyggnad reservkraft 35,0 0,0 4,0 15,0 16,0 Fredsgatan 40, garagelänga 15,0 0,0 0,0 2,0 5,0 Uppsäkring framtida vattenförsörjning ringledning 10,0 0,0 2,0 5,0 3,0 1 871,1 190,0 191,5 580,6 462,7 Etapp 2 USÖ totalt MT-utrustning H-huset tillkommer 150 miljoner 118 (160) Beräknad utgift 5,0 65,3 16,0 5,0 8,0 360,1 86,3 Objekt: Etapp 2, USÖ Byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro – benämnd etapp 2 – är en stor pågående strategisk satsning inom Region Örebro Län. Det är en framtidsinriktad förnyelse för länets invånare som ska bidra till att målen inom hälso- och sjukvårdsområdet nås, däribland målen för den högspecialiserade vården. Den nya byggnaden för högspecialitets vård, H-huset, beräknas stå klar år 2020. Under flera år har det pågått ett förberedande arbete för att skapa förutsättningar för nya lokaler för verksamheter inrymda i A-huset. Tidigare utredningar har pekat på att delar av A-husets nuvarande verksamheter inte kan inrymmas i den befintliga byggnaden utan kräver en ny byggnad. En sådan skapar de förutsättningar som krävs för en vård anpassad till nutida- och framtida krav. Detta gäller framförallt operationslokaler och lokaler för inneliggande patienter. Samtidigt har under senare år behovet av att skapa mer väldimensionerade och funktionella lokaler för Akutmottagningen ökat för att möta nya förutsättningar i fler besök och tilltagande hot- och våldsituationer. En förstudie togs fram under 2011 som formulerade behoven av byggnadsförnyelse inom USÖ, med utgångspunkt från de uppdrag och förutsättningar som verksamheten vid sjukhuset förväntades ha 2015/2017. Viktiga ställningstaganden i detta arbete för de A-husverksamheter som skall flytta är • En samlad operationsenhet • En samlad slutenvård • En dagkirurgisk och postoperativ enhet för barn och vuxna • En samlad öppenvård – korta vårdkedjor • Lokaler för forskning och utbildning A-husets framtida användning utreddes under 2014. Utgångspunkten för budgeterade investeringsutgifter baseras på kravet att kunna upprätthålla en säker byggnad med ändamålsenliga lokaler för befintlig verksamhet fram till dess att det nya H-huset tas i bruk. Genomförandet av byggnationerna i Etapp 2 förutsätter en rad förberedande arbeten som pågår eller är genomförda, till exempel: • Flytt av Södra Grev Rosengatan med tillhörande media (Se beslut från Landstingsfullmäktige dat 2011-06-20) • Planändring • El-arbeten för ökad framtida elkraftförsörjning för USÖ • Flytt av el, fiber och telekablar 119 (160) • Flytt av ställverk • Markundersökning inkl. geoteknik • Utredningar • Markköp • Ersättningsparkeringar (ej parkeringshus) • Anslutningsvägar • El- och VVS-arbeten För att i framtiden klara parkeringsbehovet byggs parkeringshus vid USÖ-området. H-huset och akutmottagningen utgör ett särskilt projekt med specifik projektledning och styrning. 2.3.3 Folktandvården Folktandvården Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Verksamhetsförändring teknik och miljö 13,5 0,0 1,5 3,0 Lokalanpassning i samband med unitbyte Odensbacken 4,0 2,0 0,0 2,0 Omdisponering befintliga lokaler FKC 8,0 3,0 5,0 Laxå FTV omdisponering befintliga lokaler 5 behandlingsrum 6,0 2,0 4,0 Ombyggnad klinik Fellingsbro 5,0 0,0 0,0 0,5 4,5 36,5 7,0 10,5 5,5 7,5 Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Folktandvården totalt Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 3,0 3,0 3,0 2.3.4 Regional utveckling Regional utveckling Verksamhetsförändring teknik och miljö Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 0,5 2,5 0,0 0,5 0,5 0,5 31,5 0,5 2,0 15,0 14,0 Kävesta FHS, utökning av danshus 0,6 0,1 0,5 Fellingsbro FHS, aula förstudie 0,5 0,0 0,5 Öka tillgängligheten vid Sixtorps friluftsgård 0,5 0,0 0,5 Gamla skolhuset Sixtorp 0,4 0,0 0,4 Installation av en tre-kammarbrunn med infiltrering Blankhult 0,4 0,0 0,4 36,3 0,6 4,7 15,5 14,5 Kävesta FHS, Musikens hus Regional utveckling totalt 120 (160) Budget 2016 för beslut 0,5 Objekt: Kävesta Folkhögskola, Musikens hus Kävesta folkhögskolas nybygge av Musikens hus innebär en möjlighet att kunna fortsätta med denna idag uppskattade och populära musiklinje och bidrar till att stärka och förbättra förutsättningarna för den allmänna linjen. Musiklinjen på Kävesta är en av tre profilkurser och har två inriktningar, klassisk inriktning samt jazz-, pop- och rockinriktning. Musiklinjen håller en hög nivå och är en viktig del i skolans kulturprofil. Kävesta FHS, Musikens hus Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Planering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Projektering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Byggnation 31,5 0,5 2,0 15,0 14,0 0,0 Summa bygginvestering 31,5 0,5 2,0 15,0 14,0 0,0 varav byggnadsanknuten konst 0,3 0,0 0,1 0,3 0,0 0,0 Utrustning/Inredning exkl MTinvestering 3,0 0,0 0,0 1,0 2,0 0,0 34,5 0,5 2,0 16,0 16,0 0,0 Totalt för objektet 2.3.5 Regionhälsan Regionhälsan Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 Verksamhetsförändring teknik och miljö 0,5 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Regionhälsan totalt 0,5 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 7,0 0 1,0 1,5 1,5 1,5 250,0 65,0 30,0 40,0 40,0 40,0 Energi 70,0 20,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Wifi och MIN, USÖ 31,8 0,0 3,2 7,4 10,6 10,6 2.3.6 Regionservice fastigheter Regionservice, fastigheter Verksamhetsförändring teknik och miljö Brand och säkerhet SBA 121 (160) HIN enkelt avhjälpta hinder 26,4 Reinvesteringspeng i samband med energiprojekt 0,0 2,0 25,0 5,0 5,0 5,0 Hissar USÖ 13,6 2,0 6,1 5,5 Markarbeten kaj M-huset 10,5 0,0 5,0 Utredning Karlskoga lasarett, tegelfasaden 10,0 1,0 4,0 5,0 Utredning Karlskoga lasarett, fönsterbyte alla husen 8,2 0,8 1,3 2,0 3,5 5,5 Gräsgatan, sprinkling 8,0 1,0 3,5 Hallsbergs VC, miljöåtgärder, markarbeten 8,0 6,0 2,0 Fönsterbyte Lindesbergs lasarett 8,0 2,0 2,0 2,0 8,0 6,0 0,0 2,0 Ventilation Klostergatan FTV 6,0 1,0 0,0 2,5 2,5 Karlskoga lasarett, badet ny ventilation & reningsanläggning 6,0 0,5 0,0 1,0 4,5 Hallsbergs VC, utbyte belysning 5,5 3,5 0,5 0,5 0,5 Halltorp, utbyte ventilationsagg, 3 st 5,0 2,0 3,0 Klortillverkning badvatten, länet 4,0 0,0 1,5 Solkyla, Adolfsberg 4,0 0,0 4,0 Byte fönster, Hallsberg vårdcentral 4,0 0,0 2,0 2,0 Byte tak, Hallsberg vårdcentral 3,8 0,0 0,2 1,6 Belysning, Odensbackens vårdcentral 3,0 1,5 0,0 1,5 Ventilation E-huset 3,0 0,3 2,7 Belysning, Nora vårdcentral 2,5 1,5 0,0 1,0 Belysning, Pilgården Degerfors 2,5 1,5 0,0 1,0 Utbyte fönster, Pilgårdens vårdcentral 2,5 0,0 0,8 0,8 Hallsbergs vårdcentral, hörsal 2,0 0,5 0,0 1,5 Belysning, Fellingsbro Folkhögskola 2,0 0,5 0,0 1,5 Sop- och tvättnedkast USÖ 2,0 0,2 1,0 Fellingsbro vårdcentral, utredning och åtgärder källare grund 2,0 0,2 1,8 Utbyte entrésnurra L-huset USÖ 1,5 1,5 Länsövergripande konst 1,2 0,2 0,2 Snörasskydd, USÖ 1,0 1,0 Informationsdisken, Gallerian USÖ 0,5 0,5 Utredning kylanläggning hus 39 USÖ 0,5 0,5 Utredning utbyte ställverk 2 st USÖ 0,5 0,5 Utbyte ventilationsaggregat Lilla Karlahuset 0,5 0,5 Utredning fasaden F-huset USÖ 0,2 0,2 Utredning utbyte ställverk 1 st Karlahuset 0,2 0,2 Regionservice, fastigheter totalt 0,1 550,5 5,0 2,0 2,0 Hyresgästanpassning, Utsikten Installation nyckelskåp 122 (160) 24,4 0,5 2,5 2,0 1,0 0,8 0,2 0,2 0,2 112,9 93,1 69,8 0,1 142,6 78,3 Objekt: Brand och säkerhet SBA Brandskyddet i regionorganisationens byggnader är från början utformat utifrån den lagstiftning som var gällande vid uppförandet av respektive byggnad. Med tiden kan det byggnadstekniska brandskyddet försvagas samtidigt som synen på vad som anses vara skäligt brandskydd förändras. Detta medför att åtgärder ofta behöver vidtas för att lyfta brandskyddet till en nivå som är skälig enligt dagens krav. I samband med brandskyddsinventeringar och annat systematiskt brandskyddsarbete (SBA) upptäcks ofta brister i brandskyddet som behöver åtgärdas för att upprätthålla en skälig nivå på det byggnadstekniska brandskyddet. Åtgärderna kan till exempel bestå av: • • • • • • Sprinkling av lokaler Brandtätning av hål Utbyte av dörrpartier Tillskapande av nya brandceller Åtgärdsarbeten på ventilationsanläggningar Kompletteringar av utrymningsvägar och -skyltar För 2016 avser budgeterade medel 20 miljoner kronor för sprinklerarbeten och 10 miljoner kronor för övriga brandsäkerhetshöjande åtgärder. Brand och säkerhet SBA Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 250,0 65,0 30,0 40,0 40,0 40,0 Summa bygginvestering 250,0 65,0 30,0 40,0 40,0 40,0 250,0 65,0 35,0 35,0 40,0 40,0 Förstudie Planering Projektering Utrustning/Inredning exkl MTinvestering Totalt för objektet 123 (160) Objekt: Energisparobjekt Investeringarna ingår i Regionfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå Region Örebro läns mål gällande energi och co2 besparingar. Energisparobjekten enligt ovan utreds för närvarande i syfte att undersöka möjligheterna om samtliga eller vissa av objekten kan utgöra grund för ansökan om det särskilda statsbidraget för klimatåtgärder. Energi Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 70,0 20,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Summa bygginvestering 70,0 20,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Förstudie Planering Projektering Varav Karlskoga lasarett, byte ventilationsaggregat IT-paviljongen 0,5 0,5 Karlskoga lasarett, frekvensstyrning samt byte fläktar 0,8 0,8 Karlskoga lasarett, ombyggnad centralånga vid PO/sterilombyggnaden 0,3 0,3 Lindesbergs lasarett, byte ventilationsaggregat 0,5 0,5 Lindesbergs lasarett, fönsterbyte 1,5 1,5 Lindesbergs lasarett, ny belysning i verksamheternas lokaler 1,1 1,1 USÖ, centrala till- o frånluftsagg. Bättre återvinning 4,0 4,0 USÖ, gaskonvertering ångpanna 02 1,4 1,4 Totalt för objektet 124 (160) 70,0 20,0 10,0 Objekt: Wifi och MIN, USÖ Utvecklingen från fasta nät mot trådlös kommunikation, både för tal (telefoni) och datakommunikation, är snabb och entydig. För Region Örebro län medför denna tekniska utveckling att följande ska tillgodose: • • • Krav och önskemål på täckning och kapacitet för mobiltelefoni (MIN) inom sjukhusen (något som är bristfälligt idag). Krav och önskemål om ett heltäckande trådlöst datakommunikationsnät (WiFi) för att kunna vidareutveckla ett mobilt arbetssätt i befintliga verksamhetssystem, men även för att kunna införa nya verksamhetstillämpningar, t ex ett nytt vårdinformationssystem där ett mobilt arbetssätt förutsätts. Krav och förväntningar från patienter och besökande på mobil täckning och tillgång till trådlös kommunikation. Detta förutsätter installation av nya fastighetsnät för MIN. För WiFi förutsätts nya och kompletterande fastighetsnät. Installation av fastighetsnät för MIN görs på de tre sjukhusen. Fastighetsnät för WiFi görs på de tre sjukhusen, Eklundavägen, Karlahuset och vårdcentralerna (inklusive samlokaliserade verksamheter). Wifi och MIN Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 0,6 0,6 Planering 1,0 1,0 Projektering 1,6 1,6 Byggnation 28,6 0,0 7,4 10,6 10,6 Summa bygginvestering 31,8 0,0 3,2 7,4 10,6 10,6 31,8 0,0 3,2 7,4 10,6 10,6 Utrustning/Inredning exkl MTinvestering Totalt för objektet 125 (160) Objekt: Reinvesteringar i samband med energiprojekt Investeringarna ingår i Regionfastigheters handlingsplan som syftar till att uppnå Region Örebro läns mål gällande energi och co2 besparingar. Reinvesteringspeng i samband med energiprojekt Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förstudie 0,5 0,1 0,1 0,1 0,1 Planering 0,8 0,2 0,2 0,2 0,2 Projektering 1,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Byggnation 22,5 4,5 4,5 4,5 4,5 Summa bygginvestering 25,0 5,0 5,0 5,0 5,0 0,0 Varav Karlskoga lasarett, byte ventilationsaggregat IT-paviljongen 0,4 0,4 Karlskoga lasarett, frekvensstyrning samt byte fläktar 0,2 0,2 Karlskoga lasarett, omb centralånga vid PO/sterilombyggnaden 0,4 0,4 Lindesbergs lasarett, byte ventilationsaggregat 1,0 1,0 Lindesbergs lasarett, injustering kylsystem 0,4 0,4 Ospecificerade projekt 2,6 2,6 Totalt för objektet 25,0 0,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 9,0 0,0 1,0 2,0 2,0 2,0 Fredsgatan ny datahall 51,0 21,0 0,0 3,0 12,0 10,0 T-huset iordningställande lokal Regionservice fastighet 40,0 2,0 0,0 4,0 20,0 14,0 Regionservice lokaler USÖ-området (F-huset, fd. med.bibliotek) 9,6 9,5 0,1 Arkivet A-huset ombyggnad för försörjning städ 6,0 0,0 3,7 Regionservice. lokaler USÖ-området (K-huset IT-drift o teknik) 1,1 1,0 0,1 116,6 33,5 4,8 34,0 26,0 2.3.7 Regionservice Regionservice Verksamhetsförändring Teknik-Miljö Områden Regionservice totalt 126 (160) 2,3 11,3 Objekt: Fredsgatan. Ny datahall För att klara tillväxten av system och funktioner tillskapas en ny primärdatahall samt arbetsplats i anslutning till hallen på Fredsgatan. Nuvarande primärhall i F-huset går inte att expandera men kvarstår därefter som ny sekundärhall. Region Örebro läns nuvarande primär- och sekundärhall når sitt kapacitetstak inom 1 – 2 år. Fredsgatan ny datahall Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 51,0 21,0 0,0 3,0 12,0 10,0 Summa bygginvestering 51,0 21,0 0,0 3,0 12,0 10,0 Förstudie Planering Projektering varav byggnadsanknuten konst 0,5 0,3 Utrustning/Inredning exkl MTinvestering 2,0 1,0 Totalt för objektet 53,0 21,0 0,0 3,0 12,0 11,0 Objekt: T-huset USÖ, iordningställande av lokaler för Regionservice fastigheter Reparation och anpassning av lokaler inom T-huset USÖ sker för att ge Regionservice fastigheter ändamålsriktiga arbetsytor inklusive omklädningsrum. Byggnationen möjliggör psykiatrins behov av ytterligare lokaler i anslutning till Lhuset då Regionservice fastigheter kan släppa lokalerna i K-huset. T-huset iordningställande lokal Regionservice fastighet Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 40,0 2,0 0,0 4,0 20,0 14,0 Summa bygginvestering 40,0 2,0 0,0 4,0 20,0 14,0 0,2 0,3 Förstudie Planering Projektering varav byggnadsanknuten konst 0,5 Utrustning/Inredning exkl MTinvestering 2,3 0,3 42,3 2,3 Totalt för objektet 2,0 0,0 4,0 20,0 16,0 127 (160) 2.3.8 Regionstyrelsen Regionstyrelsen Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Omflyttning regionbildning 10,0 5,0 5,0 Akuta medel 10,0 0,0 10,0 Regionstyrelsen totalt 20,0 5,0 15,0 0,0 Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Utblick 2019 0,0 0,0 2.3.9 Regionstyrelsen externa hyresgäster Externa hyresgäster Beräknad utgift Lekebergs VC, Capio 30,0 20,0 0,0 10,0 Ombyggnad av Kullängens ädreboende, Hallsberg 54,0 4,0 5,0 35,0 10,0 Karlahuset, lättvårdsplatser 1,0 0,0 1,0 Hyresgästanpassning Fellingsbro förskola 1,5 0,0 1,5 86,5 24,0 7,5 45,0 10,0 Externa hyresgäster totalt Redan beslutat (- 2015) Plan 2018 Utblick 2019 0,0 Objekt: Lekebergs VC, Capio Capio, som hyr lokaler för att driva vårdcentral inom Hälsoval Örebro län, har behov av ökade lokalytor, varför tomställda ytor inom vårdcentralen anpassas till deras verksamhet. Lekebergs VC, Capio Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 30,0 20,0 0,0 10,0 Summa bygginvestering 30,0 20,0 0,0 10,0 0,0 0,0 20,0 0,0 10,0 0,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Utrustning/Inredning exl MTinvestering Totalt för objektet 128 (160) 0,0 30,0 Objekt: Ombyggnation Kullängens äldreboende i Hallsberg På uppdrag av Hallsbergs kommun verksamhetsanpassas äldreboendet för att kunna driva säker och funktionell vård. Ombyggnad av Kullängens äldreboende, Hallsberg Beräknad utgift Redan beslutat (- 2015) Budget 2016 för beslut Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnation 54,0 4,0 5,0 35,0 10,0 0,0 Summa bygginvestering 54,0 4,0 5,0 35,0 10,0 0,0 54,0 4,0 5,0 35,0 10,0 0,0 Förstudie Planering Projektering Utrustning/Inredning exkl MTinvestering Totalt för objektet 129 (160) 2.4 Medicinsk teknik Nedan följer en sammanställning av medicintekniska investeringar fördelat på ny- och reinvesteringar. Efter sammanställningen följer en beskrivning av samtliga nya objekt och reinvesteringar med investeringsbelopp över 2,5 miljoner kronor. Nyinvesteringar 2016 Hälso och sjukvårdsförvaltningen Indocyanid-grönt stapel, Öronoperation 0,7 Teleradiologisk utrustning, Kardiologiska kliniken 0,8 Neuroendoskopi, Anestesi- och intensivvårdskliniken 0,9 Bestrålningsapparat Laboratoriemedicinska länskliniken 1,4 Folktandvården Digital avtryckstagning 0,7 Summa nyinvesteringar 4,5 Reinvesteringar Hälso och sjukvårdsförvaltningen 99,6 varav objekt > 2,5 mnkr 130 (160) Odlingsrobot, Mikrobiologi 3,0 Spect CT, Röntgenkliniken 5,8 MR 1,5 tesla, Röntgenkliniken 6,0 Endoskopiutrustning, Endoskopimottagningen 4,0 Intensivvårdsventilator, Kärl och ThoraxIVA 3,5 Operationsutrustning, operationsavdelningen 4,0 Ventilator, intensivvårdsavdelningen 3,0 Ambulanser 5,2 Folktandvården 5,9 Summa reinvesteringar 105,5 Summa totalt 110,0 2.4.1 Nyinvesteringar Objekt: Indocyanid-grön stapel, Öron,- näs,- och halskliniken USÖ Utrustning för diagnostik och kartläggning av körtlar och kärl i huvud-halsområdet inom onkologin. Investeringsutgift: Totalt 0,7 miljoner kronor Objekt: Teleradiologisk utrustning för konferens online, Kardiologiska kliniken USÖ USÖ ämnar starta neurointerventioner på dygnet runt-basis. För att kunna genomföra ingrepp behöver man konsultera on-line centra med högre erfarenhet. Teleradiologisk utrustning kommer att behövas till båda interventionslabb, T2 och T4. Investeringsutgift: Totalt 0,8 miljoner kronor Objekt: Neuroendoskop, Anestesi- och intensivvårdskliniken USÖ Utrustning för neuroendoskopi är nödvändigt för vissa neurokirurgiska ingrepp, t.ex. s.k. ventrikulostomi vid obstruktiv hydrocephalus och inspektion av olika typer av intrakraniella hålrum. Investeringsutgift: Totalt 0,9 miljoner kronor Objekt: Utrustning för fotoferesbehandling, Laboratoriemedicinska länsklinikens AK-mottagning Utrustning för fotoferesbehandling av kroniska och ev akuta GvHD hos allogentransplanterade patienter från Örebro och Värmlands län. Investeringsutgift: Totalt 1,4 miljoner kronor Objekt: Digital avtryckstagning, Folktandvården Denna utrustning medför en ny metod för avtryckstagning där patienten slipper ha avtrycksmaterial i munnen. Tandläkaren arbetar istället med en kamera för att samla information som underlag till protetiskt arbete. Investeringsutgift: Totalt 0,7 miljoner kronor 2.4.2 Reinvesteringar större än 2,5 miljoner kronor Objekt: Odlingsrobot, Mikrobiologi, USÖ Denna utrustning är ett första steg i att automatisera bakteriediagnostiken. Den innebär bl.a. att många av patientproverna inte behöver hanteras manuellt. Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 3,0 miljoner kronor. 131 (160) Objekt: Spect-CT, Röntgenkliniken, USÖ Ersätter en utrustning som idag är 10 år gammal. Spect-CT innebär en förbättrad diagnostik och är en kombination av en gammakamera och en datortomograf vilket ger förbättrad möjlighet att lokalisera var vävnadsförändringar med ökat upptag av isotoper är belägna. Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 5,8 miljoner kronor. Objekt: MR 1,5 Tesla Röntgenkliniken, USÖ Förutom vanliga diagnostiska MR-undersökningar kommer denna uppgradering av befintlig MR innebära att utrustningen kan användas även till akuta situationer samt vid narkoser. Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt ca 12,0 miljoner kronor, varav utrustningsinvesteringen utgör 6,0 miljoner kronor och byggåtgärder 6,0 miljoner kronor. Objekt: Endoskopisystem, Medicinska kliniken, USÖ Ny utrustning som ersätter äldre, avsedd för endoskopiska undersökningar av magsäck samt tjocktarm. Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 8,0 miljoner kronor 2016, varav 3,9 miljoner kronor beviljades 2014. Inga byggåtgärder förväntas. Objekt: Intensivvårdsventilatorer, Kärl-Thorax IVA, USÖ och Intensivvårdsavdelningen Lindesbergs lasarett Utbyte av 13 st (7 st på USÖ, 6 st på Lindesbergs lasarett) befintliga utrustningar för intensivvårdsventilation av svårt sjuka patienter. De som idag finns har passerat den tekniska och kliniska livslängden. Investeringsutgift: Investeringen uppgår till totalt 6,5 miljoner kronor. Objekt: Operationsutrustning, Operationsavdelning, Karlskoga lasarett Utbyte av utrustning till nya operationssalar, t.ex. OP-bord, OP-lampor som installerades 1993-96. Utrustningarna som ska anskaffas kommer att vara anpassade till aktuella standarder och passa i de nya operationslokalerna som uppförs under planperiod 2014-2016. Investeringsutgift: Utrustningsinvesteringen utgör 11,5 miljoner kronor och byggåtgärder 108 miljoner kronor. För 2016 är utrustningsinvesteringen 4,0 miljoner kronor och byggåtgärder 37,0 miljoner kronor. Objekt: Ambulanser Akutkliniken Regelbundet utbyte av akutambulanser sker enligt ersättningsplan. Ersättningsplanen är utformad för att uppnå bästa möjliga balans mellan ekonomi och medicinsk säkerhet. 132 (160) Investeringsutgift: Tre stycken ersätter äldre ambulanser under 2016 till en kostnad av 5,2 miljoner kronor. En till Lindesbergs lasarett, 1,7 miljoner kronor och två till USÖ, 3,5 miljoner kronor. 2.5 IT-investeringar (mnkr) Budget 2016 IT-investeringar 20,8 Investeringarna för IT-området 2016 uppgår till 20,8 miljoner kronor. Investeringarna innehåller återinvesteringar inom vårdsystem, driftsystem och bastjänstsystem. Utrustning till ny Wifi strategi inkluderas med 6,9 miljoner kronor. 2.6 Övriga investeringar Förvaltning Budget 2016 varav byggansluten utrustning USÖ 6,7 1,3 Etapp 2 USÖ 0,5 0,5 Karlskoga lasarett 9,2 7,2 Lindesbergs lasarett 3,9 1,6 Psykiatri 1,7 1,1 Habilitering 0,4 0,1 Primärvården 3,5 0,3 (mnkr) H&S förvaltningen totalt 25,9 Folktandvården 3,0 Regionservice 6,4 Regional utveckling 17,8 SUMMA 53,1 Övriga investeringar för 2016 uppgår till 53,1 miljoner kronor varav 12,1 miljoner kronor avser byggansluten utrustning. Bland övriga större investeringar finns realtidsinfosystem i fordon/terminaler 12,2 miljoner kronor och kreditkortsterminaler i bussar 3,0 miljoner kronor. 133 (160) 3. Åtagande till respektive nämnd 3.1 Åtagande till regionstyrelsen Nedanstående redovisar de övergripande mål, inriktningsmål med indikator samt de uppdrag som regionstyrelsen ansvarar för. Styrelsen har därmed även en återrapporteringsskyldighet för dessa frågor. 3.1.1 Hållbar utveckling Övergripande mål för social hållbarhet • Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och service och möjlighet till delaktighet. Övergripande mål för ekologisk hållbarhet • Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Övergripande mål för ekonomisk hållbarhet • Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras. 3.1.2 Digital agenda, eSamhälle och eHälsa Övergripande mål • Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark region som kan möta framtidens utmaningar. Inriktningsmål 33. Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål 2020. Indikator: Redovisning av genomförandeplan och måluppfyllelse till uppsatta mål redovisas. 34. År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. 134 (160) Indikator: År 2016 ska minst 40 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s Övergripande mål • Synliga och konkreta förbättringar inom eHälsa för tre huvudsakliga målgrupper: individerna, personalen och beslutsfattarna. Inriktningsmål 35. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, etjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Indikator: Minst 45 procent av länsinvånarna är delaktiga i den egna vården via etjänsterna på 1177.se. 3.1.3 Attraktiv arbetsgivare Övergripande mål • Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Inriktningsmål 36. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. Indikator: NMI – Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011 och 2013. Indikator: AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år. 135 (160) 3.1.4 Region Örebro läns ekonomi Övergripande mål • Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Inriktningsmål 40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst noll. 3.1.5 Uppdrag inom hållbar utveckling 1. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla ett långsiktigt program för hållbar utveckling för beslut under 2016. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att förlänga Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 till att gälla under 2016. 3. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 även under 2016. 4. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete. 5. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom minst ett verksamhetsområde under 2016. 3.1.6 Uppdrag inom hälso- och sjukvård 6. Regionstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med andra aktörer utarbeta en handlingsplan för att minska andelen rökare inom länet. 7. Regionstyrelsen får i uppdrag att förlänga länets folkhälsoplan ”En god och jämlik hälsa i Örebro län”. 8. Regionstyrelsen får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan som redovisar hur Region Örebro län tillsammans med kommunerna kan utveckla en sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre. 136 (160) 3.1.7 Uppdrag inom digital agenda, eSamhälle och eHälsa 9. Regionstyrelsen får i uppdrag att utveckla samordningen gällande styrning och koordinering av övergripande och strategiska frågor inom regional digital agenda och e-samhälle med RUP för Örebro län. 10. Regionstyrelsen får i uppdrag att successivt införa Journal via nätet enligt handlingsplanen ”Journal och läkemedel”. 11. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta samarbetet om Framtidens vårdinformationssystem med andra landsting/regioner. 12. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för att samla patientinformation som regionala tillägg på 1177.se. 13. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en gemensam dokumentationspolicy och ge förutsättningar till att arbeta med strukturerad vårddokumentation baserat på nationellt fackspråk. 14. Regionstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av Region Örebro läns webbplatser, specifikt regionorebrolan.se och 1177.se. 3.1.8 Uppdrag inom attraktiv arbetsgivare 15. Regionstyrelsen får i uppdrag att konkretisera kompetensförsörjningsplanen. 16. Regionstyrelsen får i uppdrag att redovisa en plan för mottagande av utökat antal AT-läkartjänster. 17. Regionstyrelsen får i uppdrag att redovisa planerade insatser för projektet ”En kortare väg”. 137 (160) 3.2 Åtagande till nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning Nedanstående redovisar de övergripande mål, inriktningsmål med indikator samt de uppdrag som nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning ansvarar för. Nämnden har därmed även en återrapporteringsskyldighet för dessa frågor. 3.2.1 Hållbar utveckling Övergripande mål för social hållbarhet • Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och service och möjlighet till delaktighet. Övergripande mål för ekologisk hållbarhet • Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Övergripande mål för ekonomisk hållbarhet • Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras. 3.2.2 Hälso- och sjukvård Övergripande mål • Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Inriktningsmål 1. Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Indikator: Patienter som vårdats i Region Örebro län har tillfrågats om livsstil. Följs via Nationella patientenkäten, vartannat år. Andel patienter som fått frågor om livsstil skall förbättras jämfört med senast genomförda patientenkät. Indikator: Etablering av forum för öppna föreläsningar med spridning över länet med syfte att höja kunskapsnivån i befolkningen. Följs via antal föreläsningar och spridning över länet och antal deltagare Indikator: Den antagna rutinen för rökfri operation för patienter som röker tillämpas inom berörda verksamheter. 138 (160) Följs via antalet patienter som erbjudits stöd för rökstopp inför operation. Målet är en ökning jämfört med 2015. Övergripande mål • Hälso- och sjukvården är kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd. Inriktningsmål 2. Vården är patientsäker Indikator: Samtliga verksamheter har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Följs via nationellt fastställda målvärden för berörda verksamheter. De ska uppvisa närmande eller resultat i paritet med fastställda målvärdet. Indikator: Alla konkreta gemomförda åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna. Följs via antalet avikelserapporter samt kommunicerade åtgärder vid allvarliga avvikelser, händelseanalys, riskanalys. De ska öka under perioden 2016-2017. 3. Vården är patientcentrerad Indikator: Region Örebro län ska vara en av de regioner/landsting i landet som har högst patientnöjdhet gällande delaktighet, information och tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Följs via Nationell patientenkät. Trenden för patientnöjdhet skall vara positiv. Resultat erhålls vartannat år inklusive 2016. Indikator: Mobila enheter ökar tillgängligheten till vården. Antal besök till mobila enheter ökar 2016 jämfört med 2015. 4. Vården är effektiv med fokus på hög kvalitet. Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdkedjor skapas ökat värde för hälso- och sjukvårdens patienter. Följs via respektive område inom den specialiserade vården, vilka ska ha minst en kartlagd vårdkedja med definierade mätetal som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången av 2016. 5. Vården är tillgänglig och ska ges efter behov. Indikator: Tillgängligheten till vården ska öka 2016 jämfört med 2015. Följs via andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt operation/behandling inom 60 dagar. Värdena ska ständigt förbättras under 2016 jämfört med motsvarande månader 2015 och antalet väntande > 60 dagar vid årets slut minst halveras jämfört med årslutet 2015. Följs via telefontillgängligheten och tillgängligheten till första läkarbesök inom primärvården. Ökning ska ske under 2016 jämfört med motsvarande månader 139 (160) 2015 och tillgängligheten skall vara minst 90 procent vid årets slut. Variationen mellan vårdcentralernas resultat skall minska jämfört med 2015. Indikator: Under 2016 införs standardiserat vårdförlopp för cancer för ytterligare 10 diagnoser. 6. Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig Indikator: Den högspecialiserade vården utvecklas jämfört med 2015. Följs via uppföljning av den sålda vården som ska öka 2016 jämfört med 2015 samt nyetablering av högspecialiserade verksamheter under 2016. Övergripande mål • Regionen bedriver och stödjer klinisk patientnära forskning i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för medborgarnas hälsa, vård och omsorg. Regionen samverkar med Örebro universitet avseende såväl forskning som akademisk utbildning. Inriktningsmål 7. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ Indikator: I Region Örebro län ska universitetssjukvård implementeras och utvecklas. Universitetssjukvårdsenheter ska utses under 2016. Indikator: Det medicinska vetenskapsområdet i Region Örebro län fortsätter att stärkas. Följs via antalet vetenskapliga publikationer och ökad vetenskaplig kvalitet enligt vetenskapsrådet modell för utvärdering av klinisk forskning jämfört med 2015, antal publikationer (400 per år), antaldisputationer (15 per år), antal docentkompetenta medarbetare (60 st) samt extern finansiering (35 miljoner kronor per år). Indikator: Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats jämfört med 2015. Följs via utfall inom AT-rankning som ska förbättras jämfört med föregående år. VFU studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål (målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering (målnivå 80 procent). 3.2.3 Tandvård Övergripande mål • Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. 140 (160) Inriktningsmål 8. Tandvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande Indikator: Tandvården bidrar med professionell kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Folktandvården utarbetar tillsammans med primärvården och psykiatrin rutiner för att säkerställa att psykiatrins och primärvårdens patienter får en vård, där den psykiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas på ett bättre sätt än i dag. Folktandvården tillsammans med berörda aktörer i sjukvården undersöker möjligheterna att utarbeta en modell, som stödjer ett omhändertagande så munhälsan inte försämras hos inneliggande patienter. Indikator: Den förebyggande tandvården i skolorna stärks, särskilt i områden där behoven är som störst. Alla barn ska om möjligt ges kunskaper i förskolan och vid ett tillfälle i vart och ett av grundskolans stadier. Insatser ska också göras på gymnasienivå. Övergripande mål • Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd. Inriktningsmål 9. Tandvården är patientsäker Indikator: Folktandvården har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Folktandvården ska öka antalet nya och reviderade riktlinjer i jämförelse med föregående år. Indikator: Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna och ska öka i jämförelse med föregående år. Inriktningsmål 10. Tandvården är patientfokuserad Indikator: Patientenkät ska visa att 100 procent av Folktandvårdens patienter upplever sig personligt mottagna och att hänsyn tas till individens önskemål kring behandlingen. 11. Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet Indikator: Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde för Folktandvårdens patienter. Minst fyra av Folktandvårdens viktigaste vårdprocesser ska finnas kartlagda. 141 (160) 12. Tandvården är jämlik och jämställd Indikator: Genom individuell riskbedömning av varje patient är vårdinsatsen individanpassad. och 100 procent av Folktandvårdens patienter ska vara riskgrupperade. 13. Forskningen och utbildningen är högkvalitativ Indikator: Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden, som organiseras i Folktandvården. Indikator: Folktandvården har en stabil akademisk kompetens och ska redovisa antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander. Folktandvården har en disputerad medarbetare i var och en av de odontologiska specialistområdena som organiseras i Folktandvården. Indikator: Folktandvården bedriver klinisk patientnära forskning och redovisar omfattning och inriktning på den forskning som bedrivs. Folktandvården bedriver klinisk forskning inom alla odontologiska specialistområden som organiseras i Folktandvården. 3.2.4 Digital agenda, eSamhälle och eHälsa Övergripande mål • Synliga och konkreta förbättringar inom eHälsa för tre huvudsakliga målgrupper: individerna, personalen och beslutsfattarna. Inriktningsmål 35. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, etjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Indikator: Minst 45 procent av länsinvånarna är delaktiga i den egna vården via etjänsterna på 1177.se. 142 (160) 3.2.5 Attraktiv arbetsgivare Övergripande mål • Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Inriktningsmål 36. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. Indikator: NMI – Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011 och 2013. Indikator: AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år. 3.2.6 Region Örebro läns ekonomi Övergripande mål • Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Inriktningsmål 40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst noll. 3.2.7 Uppdrag inom hållbar utveckling 3. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 även under 2016. 4. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete. 5. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom minst ett verksamhetsområde under 2016. 143 (160) 3.2.8 Uppdrag inom hälso- och sjukvård 18. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att ta fram riktlinjer för registrering av hälsofrämjande åtgärder såsom erbjudande av stöd för rökstopp. Gäller såväl hur inregistrering av data skall ske som hur detta skall kopplas till utdata/uppföljning med hänsynstagande till nationellt framtagna riktlinjer. 19. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att i samverkan med aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att öka kvinnors deltagande i mammografiundersökningar och gynekologisk hälsokontroll. 20. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att i samverkan med aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att förbättra tillgängligheten inom regionen för barn och unga med behov av utredning på grund av misstänkt dyslexi. Syftet är även att öka flödet och förbättra effektiviteten i vårdprocessen samt undanröja övriga eventuella hinder för att tillgodose dessa barn och ungas behov av insatser från hälso- och sjukvården. 21. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att fortsätta att utveckla identifierade vårdkedjor så att de har fastställda målvärden för att följa patientens väg genom vårdkedjan. 22. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att inom respektive område inom den specialiserade vården, ta fram minst en kartlagd vårdkedja med definierade mätetal som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången av 2016. 23. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende konkreta åtgärder som ökar tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. 24. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende konkreta åtgärder som ökar patientsäkerheten. 25. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan för hur verksamheterna mer kan genomsyras av ett hälsoperspektiv. 144 (160) 3.2.9 Uppdrag inom tandvård 26. Nämnden för hälsa- vård och klinisk forskning får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan för hur Region Örebro län kan stärka rollen som Nationellt odontologiskt Centrum. 3.2.10 Uppdrag inom Region Örebro läns ekonomi 27. Nämnden för hälsa vård och klinisk forskning får i uppdrag att, utifrån befintlig ekonomisk ram, redovisa en handlingsplan för att senast i december 2016 ha en ekonomi i balans. Handlingsplanen ska vara omsatt i konkreta, hållbara och långsiktiga åtgärder med uppgifter om ekonomiska- och verksamhetsmässiga konsekvenser. Nämnden ska redovisa handlingsplanen för styrelsen senast den 31 mars 2016. 145 (160) 3.3 Åtagande till nämnden för regional tillväxt Nedanstående redovisar de övergripande mål, inriktningsmål med indikator samt de uppdrag som nämnden för regional tillväxt ansvarar för. Nämnden har därmed även en återrapporteringsskyldighet för dessa frågor. 3.3.1 Hållbar utveckling Övergripande mål för social hållbarhet • Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och service och möjlighet till delaktighet. Övergripande mål för ekologisk hållbarhet • Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Övergripande mål för ekonomisk hållbarhet • Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras. 3.3.2 Regional utveckling Övergripande mål • Bildandet av Region Örebro län och det regionala ledarskap regionen utövar förstärker den samlade handlingsförmågan i Örebro län genom aktiv samverkan med övriga aktörer inom och utom länet. • Region Örebro län skapar förutsättningar för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Inriktningsmål 14. Skapa delaktighet och engagemang för regionala utvecklingsfrågor i Örebro län. Indikator: Vid öppna forum, seminarier och övriga publika arrangemang ska privata, offentliga och ideella sektorn representeras. Antalet deltagare från respektive gruppering ska öka i jämförelse med tidigare år. Fördelning per kön ska redovisas. 15. Stärka den systematiska projektfinansieringen för att möta Örebroregionens utmaningar enligt den regionala utvecklingsstrategin, RUS. 146 (160) Indikator: Antal olika EU-program som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Andelen EU-medel som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år. 16. Region Örebro län ökar sin förståelse för samt påverkar EUs politiska agenda till regionens fördel samt är en aktiv part i relevanta internationella sammanslutningar. Indikator: Grad av deltagande i olika internationella organisationer och nätverk ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Antal remissvar, konsultationer och andra insatser som regionen spelat in för att påverka EUs politiska agenda till regionens fördel ska öka i jämförelse med tidigare år. Övergripande mål • Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället. Inriktningsmål 17. Region Örebro län utvecklar och förstärker samverkan inom områdena folkhälsa och social välfärd genom en fungerande samverkansstruktur inom ramen för det specifika samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och vård. Indikator: Antal möten och antal beslut inom ramen för samverkansstrukturen ska öka i jämförelse med tidigare år. 18. Region Örebro län utvecklar och stödjer kunskaps- och metodutveckling inom områdena folkhälsa och social välfärd. Verksamhet inom områdena folkhälsa och social välfärd i regionen bedrivs med utgångspunkt i evidens och aktuell kunskap. Indikator: Antal regionala utvecklingsprojekt, konferenser och utbildningar ska öka i jämförelse med tidigare år. Övergripande mål • Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län. 147 (160) Inriktningsmål 19. Driva, stödja och inspirera aktörer i det innovations- och företagsfrämjande systemet för fortsatt utveckling av innovationer, nya produkter och tjänster samt fler och växande företag i hela länet. Indikator: Antal aktiviteter för aktörer i företags och innovationsfrämjande systemet ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Andel deltagare fördelat på kvinnor/män i procent som instämmer i påståendet att aktiviteten gett relevant kunskap/information/nytta ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Antal utvecklingsprojekt inom Innovation, Företagande, Entreprenörskap och Turism ska öka i jämförelse med tidigare år. 20. Driva innovation genom utveckling av Region Örebro läns Innovationssluss, utveckla testbäddsverksamhet och verka för innovationsvänlig upphandling. Indikator: Antal idéer som tagits emot i Innovationsslussen ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Andel idéer som slussats vidare ska öka i jämförelse med tidigare år. 21. Effektiv hantering och beslut om Företagsstöd till företag med bra spridning i hela länet. Indikator: Andelen företagsstöd som handläggs inom sex veckor från inkommen ansökan ska öka i jämförelse med tidigare år. Indikator: Kundnöjdheten avseende handläggningstiden av företagsstöd ska öka i jämförelse med tidigare år Övergripande mål • Örebro län har en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning. Inriktningsmål 22. Verka för att alla ungdomar och vuxna, utifrån sina val och förutsättningar, som deltar i utbildning når sina kunskapsmål och blir högskolebehöriga eller kvalificerar sig till anställning. Indikator: Andel ungdomar och vuxna som gör studieavbrott minskar från föregående år. 23. Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Indikator: Nyttjande av tilldelade deltagarveckor ska vara 100 procent. 148 (160) 24. Verka i samarbete med arbetsmarknads- och utbildningsaktörer för ökad matchningsgrad. Indikator: Öka andelen möten mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare i jämförelse med föregående år Indikator: Öka antalet dialogmöten inom arbetsmarknad och kompetensförsörjning mellan region, kommuner och myndigheter i jämförelse med föregående år. Indikator: Öka antalet praktikplatser inom Region Örebro län i jämförelse med föregående år. Övergripande mål • Region Örebro län bidrar och skapar förutsättningar för ett levande kulturliv av hög kvalitet för alla i hela länet samt en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet prioriteras. Inriktningsmål 25. Stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets invånare med kultur av hög kvalitet. Indikator: Publik/deltagare ska öka i jämförelse med föregående år. 3.3.3 Digital agenda, eSamhälle och eHälsa Övergripande mål • Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark region som kan möta framtidens utmaningar. Inriktningsmål 33. Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål 2020. Indikator: Redovisning av genomförandeplan och måluppfyllelse till uppsatta mål redovisas. Övergripande mål • Synliga och konkreta förbättringar inom eHälsa för tre huvudsakliga målgrupper: individerna, personalen och beslutsfattarna. 149 (160) Inriktningsmål 35. Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad information om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsosituation. De ska också kunna kontakta vården via internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård. Indikator: Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, etjänster och sjukvårdsrådgivning via internet på 1177.se. Indikator: Minst 45 procent av länsinvånarna är delaktiga i den egna vården via etjänsterna på 1177.se. 3.3.4 Attraktiv arbetsgivare Övergripande mål • Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Inriktningsmål 36. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. Indikator: NMI – Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011 och 2013. Indikator: AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år. 3.3.5 Region Örebro läns ekonomi Övergripande mål • Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. 150 (160) Inriktningsmål 40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst noll. 3.3.6 Uppdrag inom hållbar utveckling 3. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 även under 2016. 4. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete. 5. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom minst ett verksamhetsområde under 2016. 3.3.7 Uppdrag inom regional tillväxt 28. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en åtgärdsplan för att öka andelen innovationer som kommersialiseras och ger företagstillväxt i hela länet. 29. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en åtgärdsplan som visar hur Region Örebro län kan öka matchningen mellan kompetens och utbud på arbetsmarknaden. 30. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utarbeta tydliga riktlinjer för en regional stödform för sociala innovationer. 31. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att verka för att fler företag startas av kvinnor. 151 (160) 3.4 Åtagande till nämnden för samhällsbyggnad Nedanstående redovisar de övergripande mål, inriktningsmål med indikator samt de uppdrag som nämnden för samhällsbyggnad ansvarar för. Nämnden har därmed även en återrapporteringsskyldighet för dessa frågor. 3.4.1 Hållbar utveckling Övergripande mål för social hållbarhet • Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och service och möjlighet till delaktighet. Övergripande mål för ekologisk hållbarhet • Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Övergripande mål för ekonomisk hållbarhet • Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras. 3.4.2 Regional utveckling Övergripande mål • Region Örebro län verkar för ett län med hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Inriktningsmål 26. Driva på, inspirera och samverka med externa aktörer för minskade växthusgasutsläpp, ökad andel förnybar energi och effektivare energianvändning. Indikator: Antal externa deltagare vid aktiviteter ska överstiga 650 per år. Fördelning per kön ska redovisas. Indikator: Energianvändningen, per yta, inom regionorganisationens fastigheter (el och klimatkorrigerad värme) har minskat med minst 15 procent jämfört med 2010. Indikator: Region Örebro läns klimatpåverkan från resor i tjänst har minskat med 30 procent jämfört med 2010. 152 (160) Övergripande mål • Örebro län har väl fungerande infrastruktur och kommunikationer både inom och utom länet som möjliggör en fungerande vardag i ett större geografiskt sammanhang. • Örebroregionen fortsätter att utvecklas som en ledande logistikregion i norra Europa. • Infrastrukturen till och från Örebroregionen utvecklas till hög internationell standard. Inriktningsmål 27. Res- och transporttider till Stockholm, Arlanda, Göteborg, Malmö och Oslo minskar. Mäts med restid med bil enligt Google-maps från Örebro C till centralstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Oslo samt till Arlanda. Mäts ”utan trafik”. Indikator: Antal mil på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen, Bergslagsbanan och Värmlandsbanan som har 200 km/h som högsta tillåtna hastighet ska öka i jämförelse med tidigare år. 28. Antal försenade person- och godståg där förseningen beror på fel och brister i infrastrukturen ska minska i jämförelse med tidigare år. Indikator: Antal mil på järnväg med små kapacitetsbegränsningar (dygn) på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen, Bergslagsbanan och Värmlandsbanan ska minska i jämförelse med tidigare år. Övergripande mål • Kollektivtrafikens marknadsandel (i förhållande till bilen) ska öka från 13 procent (2014) till 15 procent 2020. Inriktningsmål 29. Antal resor i kollektivtrafiken ökar med 18 procent till år 2020. Det innebär en ökning från 2014 års cirka 12,5 miljoner resor till 15 miljoner resor. Indikator: Antal resor med samtlig regional kollektivtrafik ska öka med 2 procent från 2015 till 2016. 30. Restiden med kollektivtrafiken ska minska. Indikator: Restidskvoten minskar på minst en linje under 2016. 31. Kvaliteten i den allmänna kollektivtrafiken ska öka. Indikator: Andelen resenärer nöjda med senaste resan ökar till 86 procent under 2016 (Enligt Nöjd Kund Index, NKI, Q1-Q3 2014: 82 procent). 153 (160) 32. Kvaliteten i servicetrafiken ska öka. Indikator: Andelen certifierade förare av samtliga förare inom servicetrafiken ska uppgå till 60 procent 2016 3.4.3 Digital agenda, eSamhälle och eHälsa Övergripande mål • Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark region som kan möta framtidens utmaningar. Inriktningsmål 34. År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. Indikator: År 2016 ska minst 40 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s 3.4.4 Attraktiv arbetsgivare Övergripande mål • Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv. Inriktningsmål 35. Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll. Indikator: NMI – Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011 och 2013. Indikator: AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år. Indikator: Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år. 3.4.5 Region Örebro läns ekonomi Övergripande mål • Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god 154 (160) hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Inriktningsmål 40. Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans. Indikator: Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst noll. 3.4.6 Uppdrag inom hållbar utveckling 3. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå prioriterade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 även under 2016. 4. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete. 5. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom minst ett verksamhetsområde under 2016. 3.4.7 Uppdrag inom samhällsbyggnad 32. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan som tydliggör hur en bättre synkroniserad kollektivtrafik kan stärka regionens attraktionskraft. 33. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att se över de befintliga avtalen vad gäller drivmedel för egna fordon då ny situation uppstått vad gäller konventionella drivmedels inblandning av biodrivmedel. 34. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram en IT-lösning för att öka självservicekapaciteten till brukare av serviceresor. 35. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram ett cykelbokslut för regionen 2016. 36. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att stärka marknadsföringen inom kollektivtrafiken. 155 (160) 4. Budgetdirektiv för andra juridiska personer inom Region Örebro län Avsnittet omfattar budgetdirektiv för de bolag, inklusive dotterbolag, eller organisationer som Region Örebro län är majoritetsägare i eller har ett betydande inflytande över och som har en ekonomisk omslutning av betydelse. 4.1 Budgetdirektiv för Region Örebro läns Förvaltnings AB Ändamål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvärva, äga och förvalta aktier i aktiebolag eller äga andelar i företag, som Region Örebro län använder för sin verksamhet. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställning. Bolaget får ej driva verksamhet eller vidtaga åtgärder som inte är förenligt med kommunal kompetens. Bolagets syfte är att med iakttagande av kommunal lokalisering-, likställighets- och självkostnadsprincip utöva och samordna Region Örebro läns ägarroll för de majoritetsägda bolagen så att resurserna inom bolagskoncernen utnyttjas på ett optimalt sätt. Bolaget ska också bevaka och hantera övrigt ägande i bolag utanför koncernen. Verksamhet/uppdrag Bolaget äger och förvaltar aktier i Länsgården Fastigheter AB, Länsteatern i Örebro AB, Scantec AB och Länsmusiken i Örebro AB. Genom detta samordnade ägaransvar och tydliga ägarroll för de majoritetsägda bolagen kan resurserna inom bolagskoncernen utnyttjas på ett optimalt sätt. Härigenom kan verksamheterna i bolagen utvecklas till nytta för regionen och medborgarna. Bolaget ska verka för en utveckling av sin verksamhet som är långsiktigt hållbar ur ekonomisk, social och miljömässig synpunkt. Under året ska bolaget utreda förutsättningarna för en överföring av ytterligare aktieinnehav från Region Örebro län till bolagskoncernen för att erhålla samordningsfördelar. 156 (160) Ekonomi Bolagskoncernens verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder med beaktande av kommunala principer. Moderbolaget ska finansiera sin verksamhet genom avkastning på placerade medel och i form av koncernbidrag från dotterbolagen. Bolagskoncernen ska sträva efter ett ekonomiskt resultat som ger utrymme för långsiktig konsolidering i moderbolaget och i dess dotterbolag samt en skälig avkastning till Region Örebro län. Förvaltningsbolaget ska under 2015 generera en utdelning på 15 miljoner kronor till ägaren. 4.2 Budgetdirektiv för Länsgården Fastigheter AB Ändamål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvärva, utveckla, uppföra, avyttra och förvalta fast egendom, även som bedriva därmed förenlig verksamhet inom Örebro län. Bolaget har till syfte med sin verksamhet att tillgodose ett allmänt intresse för Region Örebro län och dess medborgare av ändamålsenliga lokaler för vård, omsorg, boende, utbildning samt liknande verksamhet inom Örebro län. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Länsgården Fastigheter AB är helägt dotterbolag till Region Örebro läns förvaltnings AB. Bolaget äger i sin tur samtliga aktier i Länstrafiken i T-läns förvaltnings AB, med syfte att förvalta sex depåfastigheter som hyrs ut till Länstrafiken Örebro. Verksamhet/uppdrag Bolaget ska verka för en utveckling av sin verksamhet som är långsiktigt hållbar ur ekonomisk, social och miljömässig synpunkt. Ekonomi Bolagets verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder med beaktande av kommunala principer. Bolaget ska sträva efter ett ekonomiskt resultat som ger utrymme för långsiktig konsolidering och årlig avkastning i form av koncernbidrag eller aktieutdelning till Region Örebro läns förvaltnings AB. Avkastningskravet på bolaget ska, i samråd med dess styrelse, årligen prövas och fastställas av styrelsen för Region Örebro läns förvaltnings AB med utgångspunkt från bolagets konsolideringsbehov. 157 (160) 4.3 Budgetdirektiv för Länsteatern AB Ändamål Bolaget har enligt bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att ge teaterföreställningar och utveckla teaterverksamhet i Örebro kommun och i Örebro län. Bolaget har till syfte för sin verksamhet att erbjuda invånare i Örebro kommun och Örebro län professionell teater av hög konstnärlig kvalitet samt vara en resurs inom kommunen och länet för såväl professionella teateraktörer och amatörteater som för skolan i dess olika former. Teaterverksamheten ska till övervägande del produceras av en egen ensemble. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i frågor som rör verksamhetsinriktningen löpande samverka med länsteaterrådet. Bolaget bör härvid utarbeta förslag till teaterpolitiskt program för beredning i rådet. Ett sådant teaterpolitiskt program ska behandlas i Region Örebro läns förvaltnings AB innan det fastställs av bolagets styrelse. Länsteatern i Örebro AB utgör dotterbolag till Region Örebro läns förvaltnings AB, som äger 91 % av aktierna i bolaget. Örebro Rådhus AB äger resterande del av aktierna. Verksamhet/uppdrag Bolaget ska verka för en utveckling av sin verksamhet som är långsiktigt hållbar ur ekonomisk, social och miljömässig synpunkt. Bolaget ska bidra till att stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets invånare med kultur av hög kvalitet. Kulturplanen ska i högre grad styra de regionala prioriteringarna. Bolaget får i uppdrag att tidsätta prioriteringar över den regionala kulturplanens fyraårsperiod, med en utvecklad handlingsplan för år 2016. Ekonomi Bolagets verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder med beaktande av kommunala principer. Bolaget ska sträva efter ett ekonomiskt resultat som ger utrymme för långsiktig konsolidering. 158 (160) 4.4 Budgetdirektiv för Stiftelsen Örebro läns museum Ändamål, verksamhet och uppdrag Örebro läns museum är en stiftelse med bland annat Region Örebro län och hembygdsförbund som stiftare. Region Örebro län utser ordförande. Örebro läns museum ansvarar för insamling, vård, dokumentation och exponering av länets kultur, samhälls- och naturhistoria samt konst. Stiftelsen får i uppdrag att slutföra Länsmuseets påbörjade omställningsarbete för att bättre harmonisera med länets kulturplan och dess utvecklingsområden. Stiftelsen får i uppdrag att tidsätta prioriteringar över den regionala kulturplanens fyraårsperiod, med en utvecklad handlingsplan för år 2016. Ekonomi Styrelsen i Stiftelsen Örebro läns museum uppdras att utifrån lämnade driftsbidrag anpassa ekonomin så att ett positivt resultat redovisas för 2016. Styrelsen får som särskilt uppdrag att i högre grad ta tillvara Örebro slott som en del av länets kulturarv. Detta genom ett långsiktigt arbete, där en första prioritet ligger i stärkt samverkan kring den historiska utställning som finns på slottet. Medel för detta erhålls med 0,6 miljoner kronor för 2016. 4.5 Budgetdirektiv för Örebro Läns Flygplats AB Ändamål Bolaget har till ändamål att ta tillvara och utveckla kommunikationer med reguljärflyg, fraktflyg och charterflyg till och från regionen och att därigenom bidra till regionens utveckling och tillväxt. Bolaget ska verka för att flygplatsen ingår i ett med övriga trafikslag integrerat logistik- och transportcentrum i regionen Verksamhet/uppdrag Örebro Läns Flygplats AB har i uppdrag att driva och utveckla Örebro Airport med reguljärflyg, fraktflyg och charterflyg till och från regionen. Bolaget ska genom sin verksamhet bidra till regionens utveckling och tillväxt. Bolaget ägs av Region Örebro län med 44,95 procent, Örebro kommun med 44,95 procent, Karlskoga kommun med 5,05 procent och Kumla kommun med 5,05 procent. 159 (160) Bolaget ska verka för en utveckling av flygtrafiken som är långsiktigt hållbar ur ekonomisk, social och miljömässig synpunkt. Örebro Läns Flygplats ska bidra till en hållbar samhällsutveckling i Örebroregionen. Miljöarbetet är strategiskt viktigt för flygplatsen och genom samverkan med ägare och partners ska verksamheten 2016 påbörja arbetet med att stärka sin miljöprofil. Under år 2016 ska bolaget slutföra förlängning av nuvarande start- och landningsbana. För att möta behovet av ökad passagerarkapacitet ska bolaget genomföra en om- och utbyggnation av passagerarterminalen. Ekonomi Örebro Läns Flygplats AB har ett krav på minst nollresultat för år 2016 utifrån av aktieägarna beslutade driftbidrag. 160 (160)
© Copyright 2024