1. No category

STOCKHOLMS UNIVERSITET
Psykologiska institutionen
Arbets- och organisationspsykologi
Arbets- och organisationspsykologi
Grundnivå (7.5 hp)
HT 2015
Anvisningar
2015-09-24
Kursansvarig: Anders Sjöberg
Innehåll
Kursens syfte är att ge en teoretisk grund inom området arbets- och organisationspsykologi
(AO) och att presentera aktuella frågeställningar i denna disciplin av psykologin. Kursen
börjar med att ge en historisk beskrivning av AO psykologins framväxt. Föreläsningarna och
kurslitteraturen kommer att presentera strukturer och processer vilka gagnar
individens/gruppens lärande, initiativkraft, hälsa och organisationens produktivitet och
effektivitet. Under kursen belyses teorier och metoder som är av särskild relevans för
psykologer som kommer vara verksamma inom AO-området. Den modell som inlärningen
kommer kretsa kring visas i Figur 1.
Figur 1. Arbets- och organisationspsykologins områden med hänvisning till kapitel i
kurslitteraturen.
Psykologens arbetsuppgift är att driva på utvecklingen som finns benämnda i cirklarna.
Psykologens arbete får konsekvenser som finns beskrivna i modellen utifrån tre nivåer,
individ, grupp och organisation. Pilarnas riktning indikerar ett ömsesidigt beroende mellan de
olika nivåerna och dess effekter på individ, grupp och organisation. Strukturer och processer i
organisationen hänger likaså samman och påverkar vartannat.
Blivande psykologer har nytta av kunskaper om arbets- och organisationspsykologin av flera
skäl:
• Psykologer arbetar ofta i stora och komplexa organisationer. Förståelse av hur dessa
fungerar underlättar utförandet av det egna arbetet.
• Utvecklings- och förändringsarbete sker i samspel och inom en organisatorisk ram.
För att du ska kunna medverka i att utveckla arbetet och verksamheten oavsett vilken
•
uppgift du kommer att arbeta med krävs kunskaper om den organisatoriska ramen och
vilka frihetsgrader den bjuder.
Kunskaper om arbets- och organisationspsykologin är förstås basen för att kunna
arbeta som praktiskt verksam inom området.
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas deltagarna:
• Kunna redogöra för centrala teorier om hur arbetets innehåll, utformning och
organisation påverkar individers och grupper av individers hälsa, motivation, lärande,
personliga utvecklingsmöjligheter samt långsiktiga anställbarhet och organisationens
effektivitet
• Ha en orientering om och teoretiska kunskaper rörande de fenomen som ligger i
fronten inom det arbets- och organisationspsykologiska forskningsfältet.
• Visa prov på kunskap om centrala arbetsuppgifter för legitimerade arbets- och
organisationspsykologer.
Litteratur
Wood, S. A., & West, M. (2015). The Psychology of Work and Organizations. Second
Edition. Andover, Hampshire, UK: Cengage Learning.
Kursens uppläggning
Som hjälp till självstudierna ges undervisning i form av föreläsningar. Inläsningstiden är
intensiv, vilket kräver att man ”hänger med” redan från början genom att läsa in aktuell
litteratur inför varje undervisningstillfälle. Lärare kommer att göra (ett urval av) sina bilder (i
form av pdf) tillgängliga på kurshemsidan i anslutning till undervisningstillfället. Lärarna
kommer att anknyta till litteraturen, men syftet med undervisningen är också att ge ett bredare
perspektiv på ämnesinnehållet och inte enbart redogöra för litteraturen.
Schema
Se schema i Fastreg för uppdateringar. Observera att eventuella ändringar redovisas på
Fastreg.
Examination och betygskriterier
Examinationen sker individuellt. Den består av två moment, en individuell skriftlig tentamen
och en fallbeskrivning.
Individuell skriftlig tentamen
Tentamen behandlar de teoretiska aspekterna av kursen och examinerar lärandemål 1–4 enligt
ovan. Tentan omfattar både kortsvarsfrågor och essäfrågor. Resultat på denna tentamen ger
underlag för betyg på en sjugradig målrelaterad skala enligt följande kriterier:
A. Utmärkt
Studenten kan självständigt koppla ihop centrala begrepp, teorier och modeller.
Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till kurslitteraturen
samt integrerar på ett förtjänstfullt sätt relevanta principer och problematiseringar på ett
övergripande teoretiskt plan. Studenten har uppnått 90% rätt på tentamen.
B. Mycket bra
Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader och likheter mellan centrala
begrepp, teorier och modeller samt resonera kring de centrala begreppens relevans,
tillkortakommanden och giltighet. Studenten har uppnått 80% rätt på tentamen.
C. Bra
Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader mellan centrala begrepp, teorier
och modeller samt applicera centrala begrepp på egna exempel. Studenten har uppnått
70% rätt på tentamen.
D. Tillfredsställande
Studenten kan redogöra för centrala begrepp, teorier och modeller med egna ord.
Studenten har uppnått 60% rätt på tentamen.
E. Tillräckligt
Studenten kan definiera centrala begrepp och redogöra för huvuddragen i relevanta
teorier och modeller. Studenten har uppnått 50% rätt på tentamen.
Fx. Komplettering krävs
Komplettering krävs för att de förväntade studieresultaten ska ha uppnåtts.
F. Otillräckligt
De förväntade studieresultaten har inte uppnåtts. Studenten har inte uppnått 50% rätt på
tentamen.
Kurskrav
I syfte att fördjupa förståelsen av litteraturen löser studenterna med hjälp av litteraturen
problem hämtat från en fallbeskrivning. Detta inslag är ett kurskrav och bedöms med
kriterierna godkänt/underkänt (vid underkänt krävs komplettering). Ett annat kurskrav är
aktivt deltagande vid seminarium där fallet redovisas. Närmare anvisningar för projektarbetet
ges vid särskilt tillfälle (se schema). Fallbeskrivningen redovisas i bilaga.
Momentansvarig är Anders Sjöberg som finns i rum 358, Frescati Hagväg 14, plan 3.
Postadress: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm.
Lärare
Anders Sjöberg
Annika Lantz
Johnny Hellgren
Titel
Docent
Professor
E-post
[email protected]
[email protected]
16 12 88
[email protected]
Docent
Ulrica von Thiele Schwarz Doktor
Sara Henrysson Eidvall
Tel
073-2056048
16 39 13
Leg Psykolog
[email protected]
16 42 90
070-2668761
[email protected]
Bilaga
Fallbeskrivning och uppgift till kursen Arbets- och Organisationspsykologi I.
Termin 4
Psykologprogrammet, HT2015
Syftet med uppgiften är att du ska visa att du tillgodogjort dig litteraturen och kan tillämpa
kunskaperna för att genomföra en inledande organisationsanalys. Det innebär att du förväntas
visa att du har teoretiska kunskaper om organisatoriska strukturer och processer som påverkar
organisationens långsiktiga konkurrenskraft, medarbetarnas hälsa, utveckling och
arbetsrelaterade attityder och beteenden.
Uppgiften består i att göra en teoretisk belysning av ett fall.
Frågeställningen; Vilka organisatoriska strukturer, processer och arbetsutformning
gagnar särskilt skolans måluppfyllelse avseende elevers lärande och lärares
arbetsvillkor?
Fallet redovisas nedan.
Skriv komprimerat om teorier/modeller och utan redogörelser för fallet.
Du får ingen individuell återkoppling på din examinationsuppgift, men examinator kommer
att ge muntlig återkoppling till samtliga vid ett undervisningstillfälle. Uppgiften ska redovisas
på max fem antal sidor, normalt radavstånd, och lämnas utskrivet i Anders Sjöbergs
postfack senast den OBS TID MEDDELAS SENARE. OBSERVERA, de som lämnar in
uppgiften senare kommer att få redovisa detta under nästa termin.
Fallbeskrivning
Du får nu ett helt autentiskt fall som avidentifierats. Organisationen är en privat
gymnasieskola i Storstockholm. Du själv arbetar i ett företag som inriktar sig både på att
analysera problemet och sedan föreslå och genomföra interventioner. Du har inledningsvis
fått uppdraget av VD för skolan att göra en probleminventering utifrån din psykologiska
kunskapsbas om organisationer.
Skolan
Skolan som vi gör vår studie på är en av de största privata skolorna i Stockholms län. Skolan
drivs som ett AB där aktieägarna inte har ett uttalat vinstintresse. Skolan har en VD som
rapporterar direkt till bolagsstyrelsen. Styrelsen är ytterst ansvarig för skolans verksamhet.
Under VD finns tre programrektorer för de ekonomiska och juridiska, de naturveternskapliga,
respektive de samhällsvetenskapliga och estetiska utbildningarna. Det finns även en
programchef för särskolan (som rapporterar direkt till styrelsen) samt en administrativ chef.
Programrektorerna har lärarna inom sina ämnen under sig och den administrative chefen
ansvarar för sin personal. Skolan erbjuder åtta utbildningsprogram som förgrenar sig i olika
inriktningar.
Styrelsen följer att skolan har att möta både Skolverkets regler som gäller i Sverige och
styrelsens egna mål med skolverksamheten. Styrelsens mål är dels att eleverna är nöjda med
verksamheten, tryggheten, arbetsro, internationella kunskapsjämförelser, fullständiga betyg,
inflytande samt välmående/stress. För att nå dessa mål är det verkställande direktörens uppgift
att verka för nöjda kunder (föräldrar), nöjda medarbetare, goda resultat och ekonomi i balans.
Elevantalet ligger kring 1 500 elever, jämnt spridda över årskurserna.
Organisation
Lärarna är indelade i programarbetslag indelade efter de tre huvudsakliga programområdena
(natur, ekonomi och juridik samt samhälle och estet). Programarbetslagen träffas varannan
månad, mötena är i praktiken programövergripande informationsträffar. Dessa lag är vidare, i
vissa fall, indelade i mindre arbetslag bestående av åtta till nio lärare. Indelningen är baserad
på inriktningar inom ett program och innehåller exempelvis lärarna för Naturvetenskaplig
internationell inriktning, osv.
Varje arbetslag innehåller alltså lärare som undervisar i olika ämnen. Vissa arbetslag
innehåller alla lärare som eleverna på en viss inriktning möter under sin utbildning, medan
andra arbetslag saknar vissa av lärarna som undervisar elever som valt en viss inriktning.
Exempelvis saknar många av arbetslagen på samhälle- och estetinriktningen fysiklärare.
Arbetet och samarbetet i dessa arbetslag är inte formaliserat utan utgörs framförallt av
informellt informationsutbyte lärarna emellan. Informationsutbytet rör allt som oftast enskilda
elever. Några av arbetslagen har under avgränsade perioder haft en schemalagd mötestid i
veckan, men detta är således inte frekvent förekommande. På vissa inriktningar existerar dock
inte dessa arbetslag varken formellt eller i praktiken. Slutligen är lärarna också indelade i
ämnesarbetslag där ämnestekniska spörsmål och bedömningsgrunder diskuteras. Dessa
grupper träffas två till tre gånger per termin.
På skolan finns 98,5 helårslärartjänster. Det ger en lärartäthet på 6,3 lärare per hundra elever.
96% av lärarna har pedagogisk högskoleexamen. Som jämförelse är, på kommunala
gymnasieskolor i hela landet, lärartätheten 8,5 lärare på hundra elever och 81 % av lärarna
pedagogisk högskoleexamen (Skolverket, 2012). Lärarna på skolan har anställningsformen
ferietjänst, vilket är den gängse inom svenska skolan. Tjänsten innebär 45 timmars
arbetsvecka som kompensation för de lov då lärarna har ledigt. Tio av de 45 timmarna är så
kallad förtroendetid. Dessa timmar är den enskilde läraren ansvarig för och bestämmer när,
var och hur de ska användas. Årsarbetstiden är 1 360, av dessa är 510 undervisningstimmar,
lika många timmar är förberedelsetid och 104 timmar per år är avsatta till
kompetensutveckling.
Skolans kvalitetsredovisning sker dels genom statistik hämtad från Skolverkets
statistikverktyg, dels från intern statistikhantering. Elevers synpunkter hämtas in genom
elevenkäter, kursutvärderingar, klassråd, programråd, elevråd och skolkonferens. Utifrån de
framkomna resultaten utarbetas en plan för arbetet med prioriterade förbättringsåtgärder.
VD:s problembeskrivning
I ditt inledande samtal med VD beskriver han att många lärare inte hinner med att utföra
arbetet på det sätt som de önskar, och att många uppgifter som de sysselsätter sig med ligger
utanför deras kärnuppgifter. Situationen har inte blivit bättre av de nya uppgifter som den nya
läroplanen inneburit. Speciellt nämns som särskilt tidskrävande och därmed stressande, det
nya kravet på att lärare skall utforma en individuell åtgärdsplan för alla elever som riskerar
underkänt i lärarens ämne.
VD upplever också att många lärare använder mycket tid till kommunikation med föräldrar.
Programrektorerna, enligt VD, ser också oroande på lärarnas upplevelse av tidsbrist och
förutspår att det kan leda till en mer mekanisk syn på arbetet, exempelvis en fokus på att
bocka av sina åtaganden och arbeta sina timmar snarare än att utforma den bästa möjliga
lektionen. VD spår att detta i slutändan kommer att innebära minskad måluppfyllelse, dvs.
elevernas betyg kommer att sjunka. Idag är måluppfyllelsen god i jämförelse med andra
kommunala gymnasieskolor, men den är inte lika hög som genomsnittet för skolor i riket med
samma elevunderlag (antagningspoäng/betyg från grundskolan och socioekonomiska
förhållanden).
Din uppgift
Inför ett fortsatt arbete är det värdefullt att göra en genomlysning av de aspekter som
teoretiskt har påverkan på det ”problem” man vill lösa. Man kan sammanfatta att målet för det
kommande utvecklingsarbetet mycket förenklat som ”ökad måluppfyllelse (elevernas betyg)
och minskad arbetsbelastning”.
Uppgiften är att beskriva tänkbara orsaker/påverkansfaktorer till problemet. Det kräver
att du med redovisning av stöd i kurslittearturen kan motivera val av teoretiska modeller och
begrepp. Begrepp ska definieras första gången de nämns och du ska redovisa de psykologiska
orsakerna till varför samband finns (t.ex. de psykologiska orsakerna till att sambandet mellan
autonomi i arbetet och möjligheten att utföra ett ändamålsenligt arbete).
Din text ska kunna användas som underlag i ett organisatoriskt utvecklingsarbete grundat på
psykologisk teori och empiri, och det ska ge en utveckling av lärarnas möjligheter att göra ett
gott arbete. Tänk dig att du skriver till rektorn som är din uppdragsgivare, detta ska sedan
utgöra ett diskussionsunderlag hur ett kommande utvecklingsarbete kan bedrivas.
I uppgiftens lösning ska du för ett godkänt betyg (E) behandla
1. strategi, struktur,
2. arbetets utformning,
3. arbetsorganisation/teams,
4. ledarskap,
5. performance management,
6. rekrytering/urval och
7. kultur/klimat
8. motivation, (tex OCB, committment, arbetstillfredsställelse)
9. stress och hälsa, och
10. Lärande.
Det är ett krav för betyg E att alla orsaker till varför samband finns redovisas precist och vad
sambandet innebär.
Ett exempel på en skrivning som bedöms som Fx: ”ett gott ledarskap, att chefen är delaktig
och bryr sig om sin personal är betydelsefullt för medarbetarnas motivation”.
Ett exempel på en skrivning som bedöms som E: ”Ett gott ledarskap innebär att chefen
tillsammans med personalen formulerar mål och inbjuder till delaktighet och inflytande i att
skapa arbetsrutiner (s.k. participativt ledarskap). Detta i sin tur skapar förståelse för uppgiften,
vilket gör att medarbetare ser sin del i flödet (helhet) och ökar personalens motivation.
Du kan redovisa i slutet av uppgiften (eller i början) en figur där väsentliga
parametrar/variabler/orsakande faktorer framgår, centrala begrepp nämns och sambanden
mellan variabler redovisas som pilar (enkelriktade för kausala samband). Figuren kan vara en
visualisering av din ”mindmap” över ”hur det hänger samman”.
Din uppgift är alltså att utifrån litteraturen göra en s.k. orsaksanalys. Ett första led kan vara att
göra en s.k. mindmap där du listar olika aspekter som kan påverka medarbetares delaktighet i
utvecklings- och förändringsarbete. Se nedan för inspiration. Gör din egen mindmap och för
in relevanta aspekter/teorier.
Arbetets
Innehåll
och
utformning
Ledarskap
Motivation
o attityder
Kultur o
klimat
Prestation
Beslutsfattande
Samspel i och
mellan grupper
Ett andra led är att i text koncist beskriva a) logiken i din mindmap och b) koncist i löpande
text beskriva vad som avses med olika teorier som förklarar t.ex. hur motivation skapas. I din
mindmap ska du alltså ex. ange centrala aspekter hämtade från olika teorier om hur tex
motivation och andra arbetsrelaterade attityder skapas och i texten förklara vad som avses.
(Den ovala ringen runt motivation avser visa att detta är en medierande/modererande
variabel). På samma sätt bör du beskriva olika ledarskapsteorier etc.
Lycka till med din uppgift