FILIPSf,ADS STADS OCII BERGSLAG,S TIDNING Torsda
Ur Rämmens
q
i"j
SJÖK
Y523
sochenhröniha"
8n b ebg g g else öv en sik,t.
Ännu vid 1600-talets början var mot sarnma årtiondes slut. Näsdet område, som nu utgör ,Räm- rämshyttan krlåste ,till och med 1896.
mers socken, en fullständig vild- I den blivande socknens mellersta
mark. Nordligaste delen hörde till del tillkomrno flera nya ibeb;rggelser
i Kopparrbergs län. Vid Fär- före och efter 1600-talets mitt. På
nebotinget 'den 21 november 1667 1650-talet uppstod fast bosättning
menade värmlänningarna, att rået vid Rämsberget. Ej långt därefter
gick "'ifrån Talleberget till Swälber- tråffas finnenybyggare vid Pullingeget" rsarnt vidare över "Itrrjckzsiöen, torp (Kämptorpet), Linnerhöjden
wattdraget intill Swartelfwen". Ei- och Liinnhöjden. 1'670 anla<ies den
ter åtskilliga års tvistande faststäil- första gården vid Skärfjäilet på
de k. m:t den 6 d.ecemjber 1695 I Äppelboskogen. Vid samma tid til-"n kom Västra Vittklinten i sockne;ic
någct'sydligare gnänslinje, nämligen
från Talläsröset över nuvarande Lil- sydöstra del samt på 1680-talet Fijendais ibruk och Liinnhöjden till kullen och Lesjön. 1693 ;bebyggdes
Norra Laggen vid Laggsundet. L772 Högsjön på Äppelboskogen. Lilla
lades det 7 år gamla Liljendal till Lönnhöjden, Tallåsen ooh Itrolmsjörr
Vär,mlands jur.isdiktion. 180,5 över- errhöllo likaså sina första åbor för'e
f,lyttades bebyggarna på Åppelbo- 1,600-talets slut.
skogens södra hälft i kyrkligt hånIlackarasberget var redan pä
'seende till RjfuB1gn. lvlen ända tili 1630-talet tillfällig ,boplats för Pek1864 hade läns- ocrh landskapsgrän- ka Hahkarainen, som snart övergav
sen den 1695 uppdragna str:äcknin- detta ställe för ett bättre vid Nargen.
sjön i nuvarande Gustav Adoifs
Socknens rnellersta och ,södra de- socken. På sarnma 'sätt övergav
lar hildade kärnområdet i den gamla "Kurcke Hindr{ch" (Heikki Kurki)
kronoallmänningen Dalskogen på sin svedjemark Kurkhöjden och
Värmlandssidan. Till denna räkna.- flyttade till Mangen i Vitsands soedes därjåmte så gott som hela nu- ken. Kurkhöjden blev därefter likvarande Gåsborns oeh Nordmafks sorn Hackarasberget en tid öde. Sesocknar. Tiögare sträckte sig Dalsko- nare blev dock Kurkhöjden bergsgens allmänning ända ned mot Pers- manshem.
berg. Men efter han'd. qom nya hyttor
Långmarken, soeknens nordli,gagrundades norrut, avskil.des delar av ste by, till hälften inom Äppel,bo.
'densarnma för dessa .hyttors behov. llar urspmngligen ett fäbodställe.
Namnet Dalskogen betyder "gräns- 1679 läses i jordeboken för Stora
skogen upp mot Dalarna". Benäm- Kopparbergs län, Nås socken, under.
ningarna Dalk4glsberget oeh Dai- rubriken "tr'innar med dess oskattakarlsjön från safilrna områLde äro de torperställe och qvanrar" bl. a.:
tydligen givna på grund av lokalite- "{-ångmarken 1 st. Mårten Persson
ternas trelägenhet rpå Dalskogen. bygt på Äpleboo skogdn och vo:e
Dessa namnformer måste ha före- därifrån dömt 1663 oeh är örstört"
Äppe}bo
dragits f,ramför
"Dalskogsberget"
och "Dalskogssjön". Alternativt kan
dock namnet Dalkarisjön tolkas Såsom "sjön som 'passeras av dalkarlartt.
Rämrmens. socken är från hörjan
helt finnkoloniserad. Denna kolonisation rbegyn:te kort ef,ter 1600-talet:
ingång. 1610 fanns ett finne-nybygr
se vid Dalkarlsjön, möjligen en a1'
Den torped,erade suenska &ngaren
t
"Vi äro toq
I
.t
Dramatisk läkareskilc
bordvarande
Brutal behandling:,
hgsterisk
I
r\ordisk Medicin lä.rnnar d:r T<lr-
sten ,S:son Frey en översikt över
s. k. krigspsykoser ,och neuroser. I
denna över,sikt ingår en dramatisk
berättelse, som avgivits av en fransk
läkai"e, vilken haft tillfälle att iaktta
uppförandet av de omLbordvar.ande
på ett torpederat transportfartyg,
som så srnåningom sjönk.
Han uppdelar sin berättelse i fyra
perioder. Den första perioden är
rubricerad "ombord .omedelbart efter
torpederingen, under de 17 minuter,
Samma ante0kning återkourmer som förflöto mellan expiosionen och
1681. I 1713 års specialjordebok till dess båten helt sjunkit untler
för Nås socken upptages under vatten5rtan".
"be;:gsbygden åtskiltiga torp ,sonr
KI. 15 satt jag nere i .salongen
-då
brukas under bolbyen" bl. a.: Lång- berättar den franske läkaren
marken 1,
jag plötsligt hörde en svag -exploMed anläggningen av Lesjtifors sion. Jag kände en lätt darrning i
hammarverk, sotn pr,ivilegierades s'krovet som om båten gått på grund.
16'15 och hyggdes i rbörjan av 168O- Ivlaskinerna stoppade omedelbart.
talet, ägde det f,örsta intrånget &v Jag gick upp på däck. Trapporna