Detaljplan för Hindås 1:11 VILLA ROSKULLEN i
Samrådshandling juni 2015 Detaljplan för Hindås 1:11 VILLA ROSKULLEN i Hindås, Härryda kommun SAMRÅDSHANDLINGAR: • • Plan- och illustrationskarta Planbeskrivning inklusive genomförandebeskrivning Bilagor • • Kulturmiljöutredning Geoteknisk undersökning Samrådshandling maj 2015 Detaljplan för Hindås 1:11 VILLA ROSKULLEN i Hindås, Härryda kommun PLANBESKRIVNING Badplats Badplats VillaVillastaden staden Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt Bulaatt redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Planbeskrivningen har ingen viken viken rättsverkan. Fridhem Fridhem Vårdc. Vårdc. Planområde Översiktskarta PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG SolSolåsen åsen åsen Planförslaget innebär att befintliga byggnad Villa Roskullen planläggs för bostadsändamål och att två flerbostadshus kan uppföras i anslutning till denna. Planen innefattar även parkmark, samt möjlighet till gångförbindelse till Hindås centrum. Planförslaget HaraHarainnebär en förtätning av samhället i anslutning till befintlig centrumnära service och utbyggd infrastruktur. ku ku 1 Scale 1 : 5,000 100 0 100 200 300 METERS Utskrift från SHBs Webbkarta. Härryda kommun, Sektorn för Samhällsbyggnad. Kartredovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar. Wednesday, July 02, 2014 02:21 P Läge och avgränsning Planområdet ligger i Hindås centrum och gränsar i norr och väster mot centrumbebyggelse och ett flerbostadshusområde, i söder mot ett småhusområde och i öster mot Hindås skola. Området omfattar ca 0,8 hektar. Mark inom planområdet ägs i huvudsak av Härryda kommun. Norra delen av planområdet ägs av Förbo AB. Plangräns Härryda kommun äger marken Ägarförhållanden inom planområdet. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Gemensam strategi för utveckling av göteborgsregionen. Härryda kommun har tillsammans med Göteborgs kommun och de elva andra kommunerna i Göteborgsregionens kommunförbund (GR) kommit överens om en strategi för hur regionen skall utvecklas. Syftet är att skapa en långsiktigt hållbar struktur som skall ligga till grund för den kommunala planeringen. Härryda kommun ligger längs ett av fem huvudstråk som skall stärkas genom etableringen av en attraktiv region- och pendeltrafik. Nybyggnation av bostäder skall ske i anslutning till dessa kollektivtrafikstråk. En förtätning i Hindås centrum är förenlig med ambitionerna bakom strukturbilden då det innebär en vidareutveckling av befintlig bebyggelse i anslutning till utbyggd infrastruktur och befintliga kollektivtrafikförbindelser. 2 Utdrag ur kommunens översiktsplan 2012. Planområde Värdefull kulturmiljö Fokusområde för grönytor Gräns för utvecklingsområde 600 m avstånd från större kollektivtrafikplats Översiktsplanen för Härryda kommun - ÖP 2012 Hindås tätort pekas i kommunens översiktsplan ut som ett av de utvecklingsområden inom vilka kommunens huvudsakliga bostadförsörjning skall ske de kommande åren. Inom denna gräns skall en del av kommunens tillväxtmål på 1,5 % tillgodoses. Detta skall ske genom förtätning av tidigare fritidshusområden, nybyggnation av småhusområden och, som i fallet med den nu aktuella planen, centrumutveckling. Kommunens översiktsplan pekar särskilt ut zoner inom en radie av 600 meter från stora kollektivtrafikknutpunkter som områden där det är särskilt positivt med bostadsutveckling. Nybyggnation inom dessa zoner är nödvändig om Göteborgsregionens tankar om bostäder i nära anslutning till större kollektivtrafikstråk skall förverkligas. Det aktuella planområdet ligger inom denna zon. 3 Kommunens översiktsplan 2012. Fokusområde markerat med grön linje, planområde markerat med vitt. Naturområdet öster om planområdet är utpekat som ett fokusområde i Grön plan 2012, vilket innebär att området har en särskild betydelse i grönstrukturen och kommer att prioriteras för att nå sitt mål. Dessa områdena är utvalda utifrån att de har ett strategiskt bra läge och har en hög kvalité eller en stor potential att bli en bra grönyta. I centrumnära områden som vid Roskullen handlar dettta om att skötsel och utveckling av de gröna inslagen. Området består av en sluttande ängsyta omgiven av träd och buskar där en ståtlig rad av lindar högst uppe på kullen utgör en viktig stomme. Backen är vintertid välanvänd för pulkaåkning. Ytan hålls öppen med slyröjning och slagning av gräset till förmån för ängsvegetationen. De stora träden sköts så att de behåller sin vitalitet och karaktär. Någon form av sittplats anordnas och eventuellt även en lekplats. Planläggning vid Villa Roskullen bedöms inte negativt påverka möjligheterna att uveckla detta grönområde. Planen inkluderar en trappa till centrum som har potential att förbättra allmänhetens tillgång till parkområdet. Bostadsförsörjningsprogram Villa Roskullen ingår i Härryda kommuns bostadsförsörjningsprogram för perioden 2015-2019, fastställt av kommunfullmäktige 2014-11-17. Utbyggnad av 25 bostäder är planerad till 2015. 4 Gällande detaljplaner för området. Gällande detaljplaner För planområdet gäller detaljplan P-3 (antagen 1998-02-16) som begränsar användningen av Villa Roskullen till föreningslokal och bygdegård, samt stadsplan S-65 (antagen 197704-12) som anger användningen parkområde. Planområdet angränsar S-65 vid alla sidor. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Hindås historia Hindås växte fram i slutet av 1800-talet i samband med utbyggnaden av järnvägen mellan Borås och Göteborg. Innan dess bestod omgivningen av skogsområden med endast ett fåtal gårdar, där befolkningen i huvudsak livnärde sig på skogsbruk, mindre jordbruk och fiske. Samhällets framväxt sammanföll till stor del med industrialiseringen av Göteborg och dåtidens ökade intresse för natur och idrott. Samhället, som ligger en knapp timmes tågresa från Göteborg, lämpade sig därför väl som rekreationsort för välbeställda Göteborgare. På grund av sitt geografiska läge var Hindås förhållandevis snörikt jämfört med Göteborg, och Göteborgs idrottsförbund satsade på Hindås som ett vintersportcentrum. 5 Två hoppbackar byggdes 1904 och 1934, och Idrottsgården byggdes 1905 för att husera besökande idrottare. Ett antal enfamiljshus och villor byggdes även i Hindås vid denna tid, främst som sommarbostäder för besökande välbeställda Göteborgare. Hindås Villastad AB bildades vid sekelskiftet 1900 för att stycka av villatomter på gården Hindås ägor, det som idag är området på Bocköhalvön och området i anslutning till stationen. En av de som flyttade till orten var Gustaf von Reis, en trävaruhandlare från Göteborg. Von Reis var aktiv i Hallen är inredd i nationalromantisk stil med en exTeriör murad öppen spis och inredninguppbyggnad med fernissade och var bl a ordförande i Hindås kommunalförening när denna samhällets Huvudentrén är placerad asymmetriskt på hörträpaneler på väggar och tak samt en dominerannet i södra inkragande öppna veranda. bildades tog initiativet tillfasadens att bygga kyrkan i Hindås. de trätrappa med figursågade1916 räcken.samt Sällskaps- Bakom den ursprungliga ytterpardörren sitter rummen mot söder, dvs. herrummet, salongen glasade innerpardörrar som visar den tidstypiska och matsalen är placerade i fil. Herrummet och viktiga kopplingen mellan inomhusmiljön och salongen är mer inredda i jugendstil med slätputträdgården utanför. Verandan hade ursprungsade väggar och tak med dekorerade takrosetter ligen ett centralt placerat högsmalt sadeltak i medan matsalen ursprungligen var inredd i natiofornnordisk stil, dekorerat liksom övriga gavlar nalromantik med vägg- och takpaneler. Endast ett med figursågade vindskivor. Till denna en Von Reis Köket lät bygga Villa Roskullen år 1905 somledde sommarbostad åt sig och sin mindre parti avGustaf väggpanelen är bevarad. är naturstenstrappa med ursprungligen figursågade placerat med en utkragande köksingång på västra familj. Byggnaden var alltså räcken, en avvilka de senare första som kom att byggas i Hindås. Huset harvillorna bytts ut till tidstypiska gaveln. I denna fanns det ursprungligen troligtvis smidesräcken. Entréer till köket och den stora en mindre jungfrukammare. I anslutning till köket är uppfört i en blandning avhallen jugend, nationalromantisk finns också på de båda gavlarna. och fornnordisk stil, stilar som finns också en serveringsgång, ursprungligen med var populära vid denna tid. Huset var försett med detaljer som man upplevde som typiskt fast skåpsinredning. Exteriört dominerar de lokala och tidstypiska byggnadsmaterialen. Sockeln av grovt hug-utformad veranda. Dessa detaljer fornnordiska, bl a dragryggsnock och en karaktäristiskt På övervåningen möts man av en stor hall, motgen granit. Den robusta timmerpanelen, som svarande den påhar bottenvåningen. Även denna försvunnit idag, varför huset i huvudsak som en blandning mellan jugend och ursprungligen ströks medupplevs mörk tjärolja. Jugenmed öppenspis. Mot norr finns ett fönster- och fönster, med T-poster och småspröjsade övre dörrparti som leder ut till den stora balkongen. nationalromantisk stil. Byggnaden låg centralt placerad i samhället med en tydlig kopprutor. Ytterdörrar av trä. Foder och listverk i Denna placerades i norr eftersom järnvägen låg fasad som delvis är dekorerade och figursågade. ling rakt norrut stationshuset. Trädgården kring huset utformades också den enligt här och de besökande till huset vanligenmot kom från Balkongen med sadeltak och figursågade räcken detta hållet. På övre våningen finns familjens sovdåtidens ideal, med bevaradeoch björkar och tallar som gav var en naturlig skogskaraktär. Södra balkar. Sadeltaket som ursprungligen rum, barnkammare samt ursprungligen troligen belagt med enkupiga tegelpannor och hade två en separat torrklosett toalettrum för tvättdelenochavettträdgården, som vette mot kyrkan, hade mer av en park- eller trädgårdskamurade skorstenar av tegel samtdock var dekorerad ning intill. Den har under senare tid byggt som till med en drakryggsnock. en större toalett.raktär. Villa Roskullens historia För detaljerad beskrivning av byggnadens interiör se ”Antikvarisk byggnadsbeskrivning”. För detaljerad beskrivning av byggnadens exteriör med ursprungliga delar se ”Antikvarisk byggnadsbeskrivning”. Villa Roskullen sedd från norr. Den trädbevuxna trädgården med gångförbindelse ned till stationen i förgrunden. Figur 16. En tidig bild på Villa Roskullen, med familjen von Reis på balkongen. Gran och björk täckte delar av den naturinspirerade trädgården. Fors och Carlsson. 6 9 miljelivet i villan. Bottenvåningen innehöll främst sällskapsrum med en tidstypisk stor välkomnade hall sammankopplad med sällskapsrummen. Figur 14. Planritning över bottenvåningen. REV ANT REV AVSER VILLA ROSKULLE Acanthus arkitektur och kulturvård ab Pusterviksgatan 15 413 01 Göteborg 031-760 90 98 Göteborg 2014-05-09 Härryda kommun BYGGNADSBESKRIVING Entréplan SKALA 1:100 (A3) Villa Roskullen sedd från söder. Gustaf von Reis med familj syns i bild. Figur 15. En bild på Villa Roskullen med familjen von Reis, tidigt 1900-tal. Taknocksdekorationer och ursprunglig farstukvist finns med i bild. Från Björketorps sockens hembygdsförening 1997. 8Natur Topografi och landskapsbild Planområdet är beläget på en kulle, till största del bevuxen med träd. Områdets norra del sluttar relativt brant ned mot omgivande bebyggelse, med en höjdskillnad på ca 8 m. Här har en trappa anlagts för som skapar en gångförbindelse ned till centrum. På den del av planområdet där bebyggelse föreslås och mot planområdets södra gräns är det förhållandevis små höjdskillnader. Planområdets sydöstra del utgörs av en sluttande gräsbevuxen backe. Planområdet sett från söder. 7 RITNINGSNR Vegetation Området i anslutning till Villa Roskullen anlades från början som trädgård för bostadshuset. Med tiden har denna yta fått karaktären av ett park- eller naturområde med sly och buskage. Inom området står flera stora träd och en trädinventering har gjorts som underlag för planarbetet. Ungefär 10 träd inom eller direkt angränsande planområdet har en omkrets som överstiger 2.5 m. Inom planområdet finns en anlagd trädallé med lindträd. Marken där dessa träd står föreslås planläggas för parkändamål i syfte att bevara dessa träd. Mark Geoteknik & Radon En geoteknisk undersökning har gjorts av WSP Samhällsbyggnad i Göteborg i januari 2014. Undersökningarna innefattade jordartskartering samt radongasmätning för att klassificera tomten med avseende på markradon. Planområdet består av en moränhöjd med tre krön. Brantaste partierna återfinns strax väster och norr om Villa Roskullen. Markytan sluttar här från ca +157 ned till +148. Utredningen visar att jorden överst består av ca 0,2m mulljord och därunder siltig sandig morän. Grundvattennivån antas följa topografin och bedöms ligga någon eller några meter under markytan. Nivån kan dock variera avsevärt beroende på årstid. Sättningsförhållanden i mörän är goda och någon risk för skred eller ras föreligger inte. Viss jordkrypning har ägt rum i områdets norra del. Grundläggning av byggnader kan ske på konventionellt sätt. Generellt gäller att mulljord skall schaktas bort under blivande byggnader och hårdgjorda ytor. I övrigt hänvisas till PM Planeringsunderlag Geoteknik (2014) samt Markteknisk undersökningsrapport (2013) Radonmätningar har gjorts vilka visar att området bör klassificeras som normalriskområde. Inga särskilda planbestämmelser om att byggnader bör uppföras med radonsäker konstruktion bedöms vara nödvändiga. Fornlämningar På riksantikvarieämbetets karta (Fornsök, www.raa.se) finns inga fornlämningar markerade. 8 Bebyggelse Bostäder Detaljplanen innebär att Villa Roskullen planläggs för bostadsändamål samt att två flerbostadshus med ca 25 lägenheter vardera kan uppföras i anslutning till detta. Flerbostadshusen uppförs i två respektive fem våningar. Sektion föreslaget BGT-boende. Huset föreslås utformas som ett sutterränghus där de nedersta våningarna kan användas för bl a förråds- och serviceutrymmen. Byggnaden beräknas bli ca 3 m högre än Roskullens högsta punkt. Serviceboende Avsikten är att det östra av de två flerbostadshusen skall användas som seniorboende eller annat användande där boende med särskilt god tillänglighet är önskvärt. Denna typ av boende benämns ibland BGT-boende (boende med god tillgänglighet). I anslutning till byggnaden föreslås en parkeringsanläggning för att säkerställa god tillgänglighet. Offentlig service Närmaste skola är Hindåsskolan som ligger strax öster om planområdet. Skolan är en F-5-skola. Förskola ligger direkt angränsande planområdet i norr. I centrum ligger bibliotek, vårdcentral och tandläkare. Kommersiell service Planområdet har god tillänglighet till kommersiell service. Vid torget ligger bl a en livsmedelsbutik och andra mindre butiker. 9 Tillgänglighet Detaljplanen innebär att en bättre gångförbindelse skapas ned mot Hindås centrum. Befintligt gångstråk rustas upp med en ny trappa. Området är idag relativt tätt bevuxet med sly och en förbättrad skötsel av detta innebär en bättre tillgänglighet till området. En lokalgata föreslås i planområdet vilket skapar en vändmöjlighet för utryckningsfordon, servicefordon och personbilar. Byggnadskultur och gestaltning Villa Roskullen är en byggnad med högt historiskt värde, som har spelat en viktig roll i Hindås framväxt. Med anledning av detta har en kulturmiljöutredning gjorts som har legat till grund för planarbetet. Planen föreslås utformas med skyddbestämmelser som innebär att Villa Roskullen ej får rivas och att möjligheterna att ändra exteriören är begränsade. Kommunens bedömning är att ett användande som privatbostad ger bäst förutsättningar för ett bevarande. Ett användande som offentlig lokal skulle innebära omfattande ingrepp exteriört och interiört för att klara gällande tillgänglighetskrav. Planen utformas med bevarandebestämmelser som innebär att ombyggnader och andra yttre ändringar skall ske med stor varsamhet och anpassning till ursprunglig utformning. Friytor Naturmiljö Detaljplanen innebär att en del av parkområdet i direkt anslutning till Villa Roskullen i anspråktas för bostadsändamål. En stor del av parkområdet längs Fagerhultsvägen, i planområdets östra del, är idag dock planlagt för Allmänt ändamål (kvartersmark). Planförslaget innebär att denna del av naturområdet istället planläggs för parkändamål (allmän platsmark) vilket förbättrar möjligheterna att sköta och bevara detta parkområde i enlighet med de ambitioner som anges i kommunens översiktsplan. Befintlig parkering förskola (ca 11 parkeringar) 10 GATOR OCH TRAFIK Gatunät Planområdet har tillfart från Fagerhultsvägen. Vägen avses utformas så att den uppfyller god tillgänglighet för utryckningsfordon och personbilstrafik, med vändmöjlighet. Gång- cykel och mopedtrafik En gång- och cykelbana föreslås genom planområdet. Denna är allmänt tillgänglig och ansluter till den föreslagna gångförbindelsen ned till Hindås centrum. Parkering och utfarter För Villa Roskullen och det flerbostadshus som föreslås i områdets västra del skall parkering anordnas på den egna fastigheten. I anslutning till det östra flerbostadshuset föreslås en utbyggnad av befintlig parkeringsanläggning i anslutning till förskolan. Parkeringen är idag enkelsidig och rymmer 10-12 parkeringar. Befintlig enkelsidig parkering, förskola. 11 Ny parkering anordnas (18 + 6 platser) Byggnad för avfallshantering flyttas Möjlighet till ytterligare parkering (5 platser) Parkering för rörelsehindrade (2 platser) Föreslagen parkering, BGT-boende och förskola Planförslaget innebär att denna yta kan byggas ut till en dubbelsidig parkering med ca 25 parkeringar. Parkeringen kan då samutnyttjas mellan förskolan och föreslaget BGT-boende. Parkeringar för rörelsehindrade kan därmed även anordnas i direkt anslutning till detta boende. Föreslagen ombyggnation innebär att förskolans sophus kan behöva flyttas något. Ytterligare 5 parkeringar kan anordnas i förlängningen av Hindås stationsväg. Kollektivtrafik Hindås har förhållandevis god kollektivtrafikförsörjning. Närmaste hållplats är Hindås station, som trafikeras av pendeltåg på sträckan Borås - Göteborg. Hållplatsen trafikeras även av bussar 401 (Jordås - Hindås - Bollebygd), 610 (Rävlanda - Hindås - Göteborg) samt 611 (Bollebygd - Landvetter - Mölnlycke) 12 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Föreslagen bebyggelse ansluts till det kommunala VA-nätet. Dagvatten Dagvatten skall hanteras i enlighet med kommunens dagvattenpolicy, i huvudsak genom lokalt omhändertagande på kvartersmark. Planen utformas med en bestämmelse som reglerar att minst 10% av fastighetens markyta skall vara anordnad så att den är tillgänglig för infiltration av dagvatten. En särskild dagvattenutredning har ej gjorts för området. En sådan utredning tas fram till granskningsskedet. Värme Bebyggelse kan anslutas till fjärrvärmenätet. El Härryda Energi svarar för elförsörjningen i området. Avfall Utrymme för kompostering och sortering av avfall ska anordnas på kvartersmark. Lämplig placering och utformning redovisas i varje projekt. Föreslagen ombyggnation av förskolans parkering innebär att befintligt hus för avfallshantering behöver flyttas något. Tele Framtida ledningsdragning förutsätts kunna ske i vägmark. 13 KONSEKVENSER Avvägningar enligt miljöbalken Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller andra allmänna intressen. Användningen är därmed förenligt med Miljöbalken kapitel 3. Detaljplanen kommer lokalt inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kapitel 5 överskrids. Miljökonsekvensbeskrivning och Miljöbedömning enligt MKB-förordningen En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättas ”om detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser”. Detaljplanen omfattar ett mindre område centralt i ett samhälle med utbyggd infrastruktur som gator, vatten- och avlopp, elförsörjning och kollektivtrafik. Planen innebär ingen betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs därför inte. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter enligt MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Någon miljöbedömning av planen behövs därför inte. Samråd med Länsstyrelsen har skett 2014-04-07. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Hälsa och säkerhet Ca 170 meter norr om planområdet går kust-till-kustbanan. Nivåskillnaden är dessutom ca 16 meter. Området mellan järnväg och planområdet är bebyggt med större bebyggelse. så som flerfamiljshus, butiker och förskola. Trafiken längs järnvägen bedöms därmed inte påverka planområdet. Brandförsvar Vägar i området uppfyller kraven på tillgänglighet för brandfordon. Brandvattenförsörjningen dimensioneras i den VA-projektering som görs inför planens genomförande. 14 Miljömål Exploateringen är förenlig med de nationella och regionala miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Uppvärmningen av planerad bebyggelse ska ske genom förnyelsebar energi genom möjligheten att ansluta befintlig bebyggelse till fjärrvärmeanläggning. Med områdets centrala läge i ett befintligt samhälle finns goda möjligheter för många att utnyttja kollektivtrafiken för miljöanpassade och resurssnåla transporter. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidsplan Samråd planeras ske under sommaren 2015 varefter kommunfullmäktige kan anta detaljplanen tidigast hösten 2015. Om detaljplanen inte överklagas kan därefter bygglov för ytterligare eller större bostäder beviljas i enlighet med detaljplanen. Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år, med början då detaljplanen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att få bygga i enlighet med planen. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersättning för förlorad byggrätt. 15 Huvudmän Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Planens genomförande åvilar följande ansvariga: Fastighetsägarna inom - vägar och gångvägar planområdet - vatten- och avloppsnät inom planområdet - naturmark Fastighetsägare- kvartersmark Härryda Energi AB - elförsörjning Pemco Energi- fjärrvärme Markägande Fastigheten Hindås 1:451 är privatägd. Övriga fastigheter ägs av Härryda kommun. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Ca 280 kvm av fastigheten Hindås 1:451 är i detaljplanen utlagd som allmänplatsmark för park. Härryda kommun har en skyldighet och en rättighet att lösa in den marken. Kommunen avser att träffa en överenskommelse med fastighetsägaren. Skulle detta inte vara möjligt har kommunen eller fastighetsägaren möjlighet att begära inlösen av Lantmäteriet. Kvartersmarken på del av fastigheten Hindås 1:433 ligger mellan fastigheterna Hindås 1:334 och Hindås 1:383. På den ytan har idag fastigheten Hindås 1:334 sin infart och det är detaljplanens syfte att den mark ska regleras till Hindås 1:334. Kommunen avser att träffa en överenskommelse med fastighetsägaren. Övriga fastighetsbildningar sker inom av kommunen ägda fastigheter. 16 Gemensam parkering Kvartersmark för parkering är tänkt att kunna samnyttjas för ny intilliggande byggrätt inom detaljplanen samt för fastigheten Hindås 1:394. Detta kan lösas genom att det bildas en gemensamhetsanläggning för parkering. TEKNISKA FRÅGOR Vägar Härryda kommun anlägger gårdsplats, parkering och gångväg inom fastigheten och mot centrum. Vatten och avlopp Vatten Kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut inom planområdet. Befintliga fastigheter som inte är anslutna till kommunalt vatten och avlopp kan anslutas efter utbyggnaden av området. Taxan för vatten och avlopp kommer att debiteras enligt gällande taxa den dag anslutningspunkten skriftligen redovisas. Dagvatten Dagvatten skall omhändertas lokalt på varje fastighet i enlighet med kommunens policy om lokalt omhändertagande av dagvatten. Dagvattenledning får alltså inte kopplas till kommunens VA-nät. Väghållaren ansvarar för att dagvatten inom vägområdet omhändertas. Elförsörjning Härryda Energi AB svarar för områdets elförsörjning. 17 EKONOMISKA FRÅGOR Kommunens ekonomi Kommunens kostnad för planläggning beräknas bli finansierad via planavgift i samband med ansökan om bygglov. Kommunens kostnad för utbyggnad av gator beräknas bli finansierat av försäljning av fastigheter. Då det enbart är kommunalt ägda fastigheter med befintliga och nya byggrätter som berörs av planen kommer ingen gatukostnadsutredning att upprättas. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden är 10 år från det datum planen vunnit laga kraft. Mölnlycke i juni 2015 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten Michaela Kleman Tobias Pålsson Verksamhetschef förPlanarkitekt Plan och bygglov Mark och Bostad Karl Falck Mark- & Exploateringsingenjör 18
© Copyright 2024