1. No category

Redovisning av det
systematiska kvalitetsarbetet
2014-2015
Förskolan Norrskenet
Ingalill Grinde Holm
Maria H Wagenius
Bildning, Fritid och Kultur
1. Inledning/Sammanfattning
För att förtydliga verksamhetens kvalitetsarbete har vi använt oss av den här
bilden:
2. Beskrivning av organisationen
Norrskenet ingår i området Östra Härjedalen där ledningen består av en 100 %
förskolechef och en 50 % biträdande förskolechef. I området finns det fem
förskolor varav tre ligger i Sveg, en i Ytterhogdal och en i Lillhärdal samt en
pedagogisk omsorg i Sveg. Sammanlagt finns det 12 avdelningar och i genomsnitt
3 personal per avdelning. Vi har organiserat området i olika arbetsgrupper för att
säkra vår kvalité. Utifrån nämndens mål: förskolan ska kontinuerligt och
systematiskt dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten har vi
tydliggjort vårt kvalitetsarbete genom bilder som visar arbetsgången från läroplan
till individ, och från förskolechef till individ.
2(25)
Vi har organiserat området i olika arbetsgrupper för att säkra vår kvalité:
Förskolan Norrskenet är en treavdelningsförskola som ligger vackert
belägen intill skogen som utnyttjas flitigt av personal och barn.
På förskolan vistas 48 heltidsbarn, tillsammans med 10 stycken personal,
6 förskollärare, 3 barnskötare samt 1 kokerska. På förskolan serveras
husmanskost som tillagas från grunden. Det är hög kvalitet på maten och
ett stort intresse för miljön vilket har gjort att personal och barn är
miljömedvetna och förskolan har grön flagg. Förskolan har tagit ett
gemensamt beslut om att sätta upp ett växthus under våren.
Alla avdelningar och kök har en egen budget som de ansvarar för under
hela verksamhetsåret.
Förskolan är byggd så att det är lätt att samarbeta mellan avdelningarna.
En ambition är att dörrarna så ofta det är möjligt skall stå öppna för alla
barn mellan avdelningarna.
3(25)
Faktiska antal
barn på
förskolan
Antal tjänster
Antal tjänster
med
pedagogisk
utbildning
Antal
barn/personal
48
9
3
5,33
Kort beskrivning av verksamheten
Förskolan Norrskenet är en förskola med en god pedagogisk grund. Medarbetarna
har utformat en tydlig organisation på förskolan när det gäller arbetsfördelning och
strukturer.
Under året har alla avdelningar utvecklat en god pedagogisk inomhusmiljö. Även
utemiljön har setts över och används flitigare och mer genomtänkt än tidigare. Det
har även införskaffats ett växthus som sköts gemensamt i huset.
Förskolan startades på hösten upp och fick mycket tid för att göra en
omorganisation där den delades upp i två avdelningar med 1-3 åringar och en
avdelning med 4-5 åringar.
Under våren har alla förskolor arbetat med naturvetenskap och teknik under våra
pedagogiska torg där personalen på Norrskenet varit positiva och tagit till sig
materialet på ett mycket genomtänkt sätt. Personalen säger att de fått ett ökat
intresse för ämnet och en glädje i arbetet och det kan vi förskolechefer se under
våra verksamhetsbesök. Bornholmsmodellen är en grundstomme i verksamheten
och det har bekräftats från förskoleklassen genom att de flesta barn kan läsa redan
när de är 6 år.
En röd tråd i analysen är att pedagogerna varit särskilt aktiva i sitt arbete med
normer och värden och har väglett och hanterat konflikter bland barnen genom att
vara närvarande pedagoger.
Norrskenets vision:
Vi är alla lika värda och naturen är vårt extra rum
I trygghet slår lärandet rot
4(25)
3. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet
Varje arbetslag har två timmar gemensam pedagogisk planering i veckan. Tiden
är alltid förlagd mellan 16.00 -18.00. Förskollärarna har utöver detta tre (3)
timmars enskild planering samt att barnskötarna har två timmars enskild planering.
Den gemensamma pedagogiska planeringen och den enskilda planeringen blir
sammanlagt 5 timmar för förskollärarna och 3,5 för barnskötarna per vecka.
Underlag för våra analyser får vi genom:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Föräldraenkäter
BRUK-enkät
TRAS
Språksnabben
Dialog
Självskattning
Månadsbrev
Verksamhetsbesök
Pedagogträffar
Målen som är ställda för året utvärderas varje månad i ett kvalitetshjul,
(månadsbrev) till förskolecheferna. Dessa månadsbrev gjordes om vid årsskiftet
och under vårterminen har mallen alltså sett annorlunda ut.
Vi använder oss även av mallen för pedagogisk planering där man fyller i ett blad
för varje läroplansmål och skriver arbetslagsvis ner följande:
* Konkreta mål
* Arbetssätt
* Uppföljning/utvärdering
* Dokumentation
Arbetslagen skriver information/utvärderings brev till föräldrarna regelbundet.
Föräldrainformationen ges i dag via e-brev och i pappersform och där beskrivs
genomförd verksamhet samt vad de planerar framöver. Månadsbreven till chef och
föräldrar ligger sedan till grund för den årliga kvalitetsredovisningen.
5(25)
Vi har även i år utvärderat avdelningsvis för att sedan göra en gemensam
utvärdering för hela huset. De som sammanställt allas avdelningars utvärderingar
har varit de som ingått i vår teamledargrupp. En förskollärare från varje avdelning
har ingått i gruppen (12 stycken).
Utvärderingsförfarandet har skett stegvis från arbetslag, teamledare och slutligen
strategigrupp tillsammans med förskolecheferna.
Vi ser vinster i att på ett naturligt sätt ge varandra insikt och förståelse för vad alla
avdelningarna arbetat med under året. Vi får på detta sätt en analys på vilket
utvecklingsmål hela förskolan ska ha för kommande år.
Vi utvärderar också våra mål genom att vi följer vår Uppföljning och
utvärderingsplan. Utvärderingsmetoderna som står i Uppföljnings och
utvärderingsplanen är samma utvärderingsmetoder som arbetslagen skriver i den
pedagogiska planeringsmallen. Vi har det här året gjort en uppföljning och
utvärderingsplan för varje förskola. Vi har också använt oss av BRUK enkäterna i
utvärderingsarbetet.
utvärderingssystem.
Dessa
har
ingått
i
kvalitetshjulets/månadsbrevens
Målet från bildning, fritid och kulturförvaltningen:
•
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till
och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Målet
när uppnått är: det framgår i förskolornas systematiska kvalitetsarbete att
detta arbete är prioriterat.
•
Förskolan ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp,
utvärdera och utveckla verksamheten. Målet är uppnått när: det
systematiska kvalitetsarbete innehåller analyser av utvärderingens resultat
som pekar ut väsentliga utvecklingsområden.
•
För att stödja elevers utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv
krävs ett samarbete mellan olika övergångar. Målet är uppnått när: det
finns rutiner för samarbete och samverkan mellan förskolan, förskoleklass,
skola och fritids på samtliga enheter.
Förvaltningens utvecklingsmål har vi vävt in på ett naturligt sätt i förskolans
läroplansmål. Detta har varit tydligt för alla medarbetare.
Förskolorna har arbetat att utveckla sitt kvalitetsarbete så att analyser av
verksamhetens resultat har förbättras och utvecklats.
6(25)
4. Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98)
4.1 Normer och värden
Verksamhetsmål från föregående år:
Att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Målet är uppnått när varje barn har besökt Norrskenets naturruta en gång per
termin och att varje barn är delaktig i kompostering och i växthusodling.
Har utvärderats genom:
• Månadsbrev – oktober, mars och april (sammanfattning av året)
• Pedagogiska planeringar
• Portfoliopärmar
•
Föräldraenkät/ Barnintervju
•
•
Utvärdering av årlig plan mot kränkande behandling
Stående punk på husmöten
Hur blev det?
Förskolan Norrskenets vision lyder:
Vi är alla lika värda och naturen är vårt extra rum.
I trygghet slår lärandet rot.
Den här visionen ger förskolan en starkare vi-känsla i huset, att pedagogerna
strävar mot samma mål samt att skogen och utemiljön utnyttjas i förskolans
verksamhet.
Alla avdelningarna har en planerad skogsdag per vecka då undervisningen flyttar ut
i form av bl.a. Rörelse/ motorik, Matematik, Bornholm (språklek) och REDE
(respekt empati djur etik), Naturvetenskap o teknik och Grönflagg. Förskolan
använder även skogen i arbetet med gruppens sociala utbildning. Att gå ut i skogen
och ha fri lek löser många samspelsproblem när barnen bara har varandra och
naturens resurser att leka med, inga leksaker att kämpa om eller givna roller. Alla
blir jämställda och får på så vis större inflytande på leken. Närheten till skogen gör
också att pedagogerna ofta går ut med en liten grupp för att leka, träna grov/ fin
och ögon motorik, detta sker små stunder under hela dagen.
7(25)
Förskolan har gemensamt i huset tagit ett beslut för att vidareutveckla Grönt flaggprojektet genom att starta upp ett växthus. Detta är allas gemensamma ansvar att se
till att det fungerar. Alla avdelningar deltar aktivt i kompostering och återvinning
av olika material. Målet med att besöka naturrutan har utfallit bra på två
avdelningar där naturrutan besökts flera gånger under året och där har barnen
kunnat följa årstidsväxlingarna och fått sköna naturupplevelser. På den tredje
avdelningen har gruppsammansättningen gjort att man valt att besöka ett eget ställe
i skogen närmare förskolan en gång i veckan där man arbetat med gruppstärkande
och motoriska övningar.
Alla tre avdelningar har under året haft behovet av att jobba medvetet och aktivt
med att förebygga och vägleda konflikthantering Det har varit viktigt att stärka den
svage och ge dem verktyg att lösa konflikter själva. Pedagogerna har varit
konsekventa, lyhörda och närvarande och sett vad som skett både ute och inne och
kan på så vis direkt samtala med barnen om att man måste vara rädda om allt
levande och sin närmiljö. Förskolan har uppmärksammat ett ökat användande av
fula och nedvärderande ord bland barnen. Detta bemöter pedagogerna genom att
alla vuxna står eniga och tar tag i situationen för att visa att det inte är acceptabelt.
Pedagogerna agerar direkt i situationen, talar om att ingen får säga så om någon
annan, de pratar lugnt med och förklarar för barnet som säger fula och nedlåtande
ord och tröstar, stärker och uppmuntrar de barn som utsätts. Pedagogerna tar
därefter upp det med berörda föräldrar.
Eftersom målet med Normer och värden är prioriterat hos nämnden ligger det som
en stadig punkt i dagordningen på varje husmöte samt på avdelningens
veckoplanering.
Kort analys av förskolechef
Förskolechefernas analys är att vi kan se att pedagogerna varit aktiva i sitt arbete
vad gäller Normer och värden och har strävat efter att vägleda och hantera
konflikter hos barnen genom att vara närvarande pedagoger. Pedagogerna är eniga
och tar ett gemensamt ansvar i sitt förhållningssätt. Pedagogerna stöttar varandra i
arbetet vilket är en framgångsfaktor.
8(25)
Nytt mål:
Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att lösa konflikter samt att reda ut
missförstånd, kompromissa och respektera varandra.
Åtgärder för måluppfyllelse:
Vi ska vara närvarande och konsekventa pedagoger under barnets vistelse i
förskolan.
Vi ska fortsätta med gruppstärkande lekar och aktiviteter kontinuerligt i
verksamheten.
Bland de äldre barnen ska vi använda ett material som utgår från
Barnkonventionen.
Uppföljning/utvärdering av måluppfyllelse:
• Pedagogisk planering - utvärderar och följer upp enligt dagordningen där
det står veckoplanering utifrån avdelningens mål.
• Stående punkt och diskussioner på varje husmöte. – all personal i huset ska
aktivt diskutera ämnet så att alla strävar åt samma håll.
• Månadsbrev i oktober och mars
Uppföljning av årlig plan mot kränkande behandling och
diskriminering
Beskrivning hur fjolårets plan har utvärderats
En arbetsgrupp från varje förskola arbetar med planen. Representanten har
sammanställt och analyserat enkäterna från sin förskola. Utifrån resultatet har man
sett om något behöver åtgärdas.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Förskolans personal och arbetsgruppen.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
• Regnbågens personal lämnade ut intervjufrågor till barnen i åldern 4-5 som
de fick ta hem och besvara. Intervjufrågorna samlades sedan in och
analyserades.
• Ingen anmälan har inkommit angående kränkande behandling och
diskriminering.
• Arbetslagen ska bli mer delaktiga i arbetet med planen.
• Vi kommer att formulera de nya målen efter Redovisning av det
systematiska kvalitetsarbetet 2015/16
9(25)
4.2 Utveckling och lärande
Verksamhetsmål från föregående år:
Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att urskilja teknik/ natur i vardagen och hur
enkel teknik/natur fungerar, samt vidareutveckla arbetet med Bornholmsmodellen.
Målet är uppnått när alla barn har deltagit i minst två aktiviteter med teknik/
natur, samt att vi pedagoger planerar och genomför språklekar tillsammans
Har utvärderats genom:
• Bruksenkät A2.4 Lekinriktat arbetssätt
• Månadsbrev i november och februari
• Föräldrabrev
• Portfolio
Hur blev det?
Förskolan har uppfyllt målet att alla barn har deltagit i minst två aktiviteter med
teknik/ natur och även jobbat med det mer kontinuerligt efter pedagogiska torgets
tekniksatsning. Pedagogerna har vaknat upp, känt ett stort intresse och glädje för
detta arbete. Pedagogerna använder begreppsord på ett nytt och tydligt sätt och
sätter ständigt ord på tekniska fenomen som finns i vardagen. Barnen använder
också många nya begreppsord. Pedagogerna lägger tydligare märke till hur barnen
uttrycker sig när de funderar över tekniska och naturvetenskapliga fenomen i
vardagen.
Barnen ger även uttryck för sina kunskaper vad gäller miljöfrågor såsom energi
sparande (släck lampan!) Kommenterar skräp i naturen, plockar upp o tar med till
återvinningen.
Vi har alla arbetat enligt Bornholmsmodellen i olika smågrupper efter barnens
utvecklingsnivåer. Bornholms material är en grundstomme för språklek men man
måste vara lyhörd och läsa av barnen för att hitta alternativ som passar barnen
bättre. De äldre barnen har varit delaktiga i att omarbeta innehållet genom att
pedagogerna har lyssnat på barnens önskemål om mera rörelse, matte, mattesånger,
matteexperiment, andra sagor, barnen har gjort ritsagor. Arbetet har visat resultat
som att barnens språk har utvecklats.
10(25)
Pedagogerna hör barnen rimma, ramsa, ljuda och hitta bokstäver, de har ett ökat
intresse för skriftspråket och skriver sitt namn. Barnen har utvecklat sin
matematiska förmåga genom att föra resonemang om matematiska begrepp som
tid, form, storlek, volym, antal, mätning, läge och vikt.
Innemiljön har under året anpassats till att locka barnen till motoriskt stimulerande
lekar och förskolan håller även på att förändra utemiljön till att bli mer motoriskt
stimulerande för barnen. Barnen går balansgång på olika material och underlag ute
o inne. Barnen ålar kryper klättrar snurrar gungar ute o inne. Pedagogerna ser att
barnen över lag har en stark fysik och bra motorik och det finns en rörelseglädje
hos barnen och det är mer fysisk aktivitet i lekarna. Den motoriska stimulansen ger
barnen ro i leken och de kan lättare koncentrera sig på sin lek.
Kort analys av förskolechef
Vi ser att pedagogerna kommit fram till att styrda aktiviteter har tagit stor del av
deras verksamhet, vilket har gjort att barnens egen lek fått för lite utrymme, mer
stimulans i samspel med varandra behövs fortsättningsvis.
Pedagogerna bör inte ha lika många planerade aktiviteter per dag under nästa år
utan ska fortsätta vara närvarande vardagspedagoger och fånga tillfällen till
undervisning i den spontana leken.
Pedagogerna är duktiga på att analysera sin verksamhet
Under våren har de arbetat med naturvetenskap och teknik under pedagogiska torg
på kvällstid och där har personalen på Norrskenet varit positiva och tagit till sig
materialet på ett mycket bra sätt. De säger själva att de fått ett ökat intresse för
ämnet och en glädje i arbetet och de kan vi se i våra verksamhetsbesök hur de
arbetar med ämnet.
De har även Bornholmsmodellen som en grundstomme i sin verksamhet och det får
vi bekräftelse från förskoleklassen att de flesta barn kan läsa redan när de är 6 år.
Nytt mål:
Leken ska ges större utrymme i verksamheten.
Motorisk stimulans ska genomsyra vår verksamhet
Åtgärder för måluppfyllelse:
Vi ska vara delaktiga och lyhörda tillsammans med barnen i leken och vägleda den
på ett utvecklande och lärande sätt.
Vi ska fortsätta vidareutveckla både innemiljön och utemiljön.
11(25)
Uppföljning/utvärdering av måluppfyllelse:
• Pedagogisk planering
• Månadsbrev i november och februari
• Pedagogiska diskussioner på husmötet
4.3 Barns inflytande
Verksamhetsmål från föregående år:
Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och
därmed få möjlighet att påverka sin situation.
Målet är uppnått när barnens val är till stöd för den pedagogiska planeringen.
Har utvärderats genom:
• Brukenkät A.7. Barns inflytande
• Pedagogiska planeringen
• Samtal/ utvärdering med barnen
Hur blev det?
Pedagogerna är inte fastlåsta i sina planeringar utan kan direkt svara upp till
barnens önskningar och idéer. Spontana aktiviteter har lett fram till ett mer
utvecklat lärande. T.ex. vid en skogspromenad började barnen fantisera om
sagofiguren Gruffalo vilket ledde fram till att pedagogerna började rimma, ramsa
och prata om olika djur som kan finnas i skogen. Även hur de lever, bor, äter och
rör sig. När förskolan planerar veckans verksamhet så tar pedagogerna med
barnens tankar, åsikter och önskemål som de får fram när det är barnmöte och det
pedagogerna ser och hör i barnens lek. Pedagogerna tar även med tankar och
önskemål som kommer fram när de utvärderar aktiviteter tillsammans med barnen.
När en aktivitet utvärderas pratar pedagogerna igenom hur barnen upplevt
aktiviteten och skriver deras tankar på ett blädderblock. Andra gånger gör
pedagogerna en dokumentation tillsammans med barnen där de väljer bilder och
skriver ner barnens ord direkt i dokumentet. Pedagogerna samtalar med barnen
enskilt och i grupp för att få deras åsikter och deras bild av vad de tycker. Detta
används sedan som grund till kommande veckans planerade verksamhet och i det
ständigt utvecklande arbetet med miljö- och materialtillgång.
12(25)
Kort analys av förskolechef
Pedagogerna har upplevt att det har varit svårt att alltid få in barnens val i
verksamhetsplaneringen pga. att de har haft mycket styrda aktiviteter och tiden har
därför inte räckt till.
Pedagogerna på förskolan måste vara flexibla i sina tankar och i sin planering där
de bör ha med barnens önskemål och vad de visar intresse för. Det som är viktigt är
att barnens inflytande lyfts när de genomför aktiviteten eller önskemålet.
Förskolan arbetar med barns inflytande men kan vidareutveckla arbetet främst med
de små barnen.
Nytt mål:
Alla barn ska få inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.
Åtgärder för måluppfyllelse:
Barnen ska få göra aktiva val
Barnen ska få lära sig att stå fast vid sitt val, genom att vara närvarande pedagoger
och goda förebilder påminns barnen om deras val och de uppmuntras att hålla fast
vid aktiviteten en liten stund.
Arbeta i små grupper.
Uppföljning/utvärdering av måluppfyllelse:
• Samtal/utvärdering med barnen minst en gång i månaden.
•
•
•
Pedagogisk planering
Månadsbrev i januari
Portfolio
4.4 Förskola och hem
Verksamhetsmål från föregående år:
Att värna om att vårdnadshavarna ska känna trygghet och tillit till oss pedagoger.
Målet är uppnått när 100 % av föräldrarna uttrycker sig trygga i
föräldraenkäten.
Har utvärderats genom:
• Föräldraenkät
• Utvecklingssamtal/Uppföljningssamtal vid inskolning.
• Månadsbrev
13(25)
Hur blev det?
33 av 43 föräldrar har svarat på föräldraenkäten som kommunen skickade ut hösten
2014. Resultatet visar att alla föräldrar känner trygghet och tillit till förskolan. Ca 5
av 43 föräldrar svarar på enkäten att det inte vet hur vi arbetar med hälsa, miljö och
genus. Övriga föräldrar är nöjda.
Föräldrarna ger oss pedagoger feedback på vår verksamhet genom att berätta vad
barnen säger och gör hemma, dessutom frågar de om vi har arbetat med detta just
nu.
Förskolan arbetar med information till föräldrar på dessa sätt:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förskolan har levande tavlor i hallarna där de skriver dagens och veckans
händelser.
Föräldrabrev varje månad där de informerar om vad som gjorts på förskolan
och kommer att göras, dessa sänds ut via e-mail o i pappersform.
Förskolan lägger stor vikt vid den dagliga tamburkontakten.
Viktiga anslag sätts upp i hallarna.
Förskolan inbjuder till föräldramöte med information och träffar kvällstid
där pedagoger och föräldrar hjälps åt att ordna till miljön på förskolan.
Förskolan inbjuder till utvecklingssamtal 1 – 2 ggr per år.
Bilddokumentationer sätts upp i hallarna och inne på avdelningarna.
Föräldrarna uppmuntras att komma in och se vad barnen gör och har gjort i
samband med hämtning och lämning.
En portfoliepärm görs till varje barn som visar dess utveckling o lärande,
denna används vid utvecklingssamtal samt att föräldrarna uppmuntras att
tillsammans med barnet titta i pärmen när de har tid att sitta ner.
Förskolan uppdaterar sin hemsida med olika styrdokument, matsedel och
annan information.
Analys av förskolechef
Informationen till föräldrar upplevs fungera men att de brister i några av områdena
där föräldrar uppger att de inte har vetskap. Förskolan känner att de har god
kontakt med föräldrar och ska bli bättre på att nå ut med all information till
föräldrar på ett enkelt sätt.
14(25)
I starten av höstterminen diskuterade vi de föräldrabrev som skickas ut eftersom vi
såg att de skilde sig mycket i innehåll och utseende. Vi kunde se efter det mötet att
alla ändrade sitt föräldrabrev till det bättre och att föräldrabreven har getts ut en
gång i månaden.
Nytt mål:
Det ska bli tydligare information till föräldrar om vårt arbete med hälsa, miljö och
genus så det når alla föräldrar på lämpligt vis.
Åtgärder för måluppfyllelse:
• Förskolan fortsätter med sina dagliga tambur-kontakter där de berättar för
föräldrarna om sin verksamhet.
• Pedagogerna dokumenterar verksamheten i hallen
• Föräldrabrev skrivs och skickas ut en gång i månaden.
•
•
Inskolningssamtal/utvecklingssamtal
Införandet av Schoolsoft kommer att bidra till att öka informationsflödet till
föräldrar.
Uppföljning/utvärdering av måluppfyllelse:
• Nästa föräldraenkät (hösten 2015)
• Utvecklingssamtal
• Pedagogisk planering
• Månadsbrev i april
4.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet
Verksamhetsmål från föregående år:
Utbyta kunskaper och erfarenheter med pedagoger i förskoleklass t.ex. i
temaarbeten.
Målet är uppnått när vi har haft en gemensam träff under ht- 2014.
Har utvärderats genom:
Pedagogisk planering
15(25)
Hur blev det?
Förskolan har följt handlingsplanen överlämnanderutiner för förskola och
förskoleklass och de har även gjort spontana besök till skolans matsal samt lekt på
skolgården.
Analys av förskolechef
Pedagogerna säger att de saknar en kontinuerlig kontakt mellan arbetslagen i
förskolan och förskoleklassen där ett pedagogiskt utbyte kan ske.
Vad gäller handlingsplanen för överlämningsrutiner mellan förskola och
förskoleklass har det fungerat bra detta år.
Personalen säger också att de saknar pedagogiska träffar mellan förskola och
förskoleklass och det kan vi se att det har fallit bort under året och de tror vi beror
på personalbyte i rektorsgruppen samt byte av lokaler för förskolechef. Den
naturliga kontakten med skolan finns inte längre och det krävs då mer planering för
att få till en träff mellan pedagogerna. Vi önskar arbeta vidare med detta till nästa
år.
Enligt nämndens mål: stödja elevers utveckling och lärande i ett långsiktigt
perspektiv krävs ett samarbete mellan olika övergångar och det arbetar vi efter med
våra överlämningsrutiner. Det som idag saknas är en träff mellan pedagoger för att
fördjupa sig i pedagogiska frågor.
Nytt mål:
Vi ska arbeta med kollegialt lärande mellan de olika enheterna.
Samarbetet mellan förskola och förskoleklass ska bli tydligare
Åtgärder för måluppfyllelse:
Pedagogerna vill återuppta samarbetet mellan förskolorna där de besökte varandras
förskolor i syftet att lära känna varandra och ta del av varandras verksamhet samt
att pedagogerna utbytte erfarenheter och tittade närmare på varandras lärmiljöer.
Pedagogerna önskar även flera möten mellan arbetslagen i förskola och
förskoleklassen för att utbyta erfarenhet och få feedback på hur arbetet utfaller i
skolmiljön.
Uppföljning/utvärdering av måluppfyllelse:
• Teamledarträffar
• Handlingsplan; överlämnanderutiner för förskola och förskoleklass
• Pedagogisk planering
16(25)
4.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling
Verksamhetsmål från föregående år:
Att vi kontinuerligt dokumenterar, följer upp och analyserar varje barns utveckling
och lärande.
Att stimulera deras möjligheter att vidareutvecklas i enlighet med läroplanens mål.
Målet är uppnått när vi har upprättat en mall för en tydlig arbetsprocess.
Har utvärderats genom:
• Pedagogisk planering
• Månadsbrev
• Kvalitetsredovisning
• Enskilda planeringar
Hur blev det?
Förskolan har inte upprättat en mall för en tydlig arbetsprocess som de hade som
mål till barnens portfoliopärmar. Pedagogerna är idag inte nöjda med
portfoliopärmens utformande och vill utveckla denna.
Alla tre avdelningar har istället upprättat varsin planeringspärm där de samlar alla
dokument (rutiner, planeringsmallen, vikarieinformation mm). Pärmen blir ett
samlat arbetsmaterial för planeringsarbetet.
Förskolan har strukturerade morgonmöten som har blivit tavel möten. Pedagogerna
har diskuterat i hela huset hur de tycker tavel mötena fungerat. Förskolan har
beslutat tillsammans att de återgår till sittande morgonmöten igen då de säger att
det fungerar mer praktiskt för dem.
Kort analys av förskolechef
I höstas infördes tavelmöten för att alla skulle träffas varje morgon och hålla en
kort informationsträff om vad som händer på förskolan under veckan. Detta har
fungerat bra.
Pedagogerna behöver utveckla arbetet med portfoliopärmarna.
Nytt mål:
Portfoliopärmarnas utformning ska omarbetas.
17(25)
Åtgärder för måluppfyllelse:
Förskolan kan inte se nu hur det skulle kunna se ut men de har idéer som lyfts på
första husmötet hösten 2015.
Förskolans gemensamma förslag lyfter de på teamledarträff under hösten 2015.
Uppföljning/utvärdering av måluppfyllelse:
• Diskussioner i arbetslagen innan första husmötet hösten 2015
• Husmöte
• Teamledarträff
4.7 Förskolechefens ansvar
I östra Härjedalen finns en förskolechef på 100 % och en biträdande förskolechef
på 50 %.
Förskolechefens övergripande ansvar som pedagogisk ledare är att systematiskt
och kontinuerligt planera, följa upp och utvärdera verksamheten som bedrivs i
enlighet med målen i läroplanen samt uppdraget i dess helhet.
Vårt ansvar som förskolechefer har stor betydelse då vi tror på parallella processer.
Det är vi som ger tid och motivation till att leda kvalitetesarbetet framåt.
En viktig aspekt på hur resultatet av kvaliten blir är beroende på vilka som arbetar i
verksamheten, där grundkomptenserna till de olika uppdragen är tillgodosedda.
Det är av stor vikt för oss att se till att våra medarbetare arbetar utifrån vår
gemensamma värdegrund. Vi ska se till att varje enskild medarbetare är klar över
hur dennes uppdrag ser ut.
För att utveckla vårt kvalitetsarbete måste vi utgå från vår vardag och därifrån
reflektera och systematiskt se på arbetet från ett nuläge.
Vi har ett ansvar att kontinuerligt besöka våra förskolor i syfte att följa upp och
leda verksamheten.
Att skapa forum för dialog kring verksamhetsfrågor ligger i vårt uppdrag, idag
finns följande mötesplattformar; arbetsplatsträff, strategigrupp, teamledargrupp,
barnskötarträff, pedagogiska torg samt husmöten. Dessa mötens innehåll
tillsammans med fortbildning är grundstenar för att bygga ett förskoleområde i
framkant.
Utifrån analys har vi beslutat att under nästkommande läsår dela upp oss mer både
när det gäller verksamhetbesök och olika möten för att använda tiden på ett mer
effektivt sätt.
På grund av förskolornas olika behov har verksamhetsbesöken sett olika ut.
18(25)
Utvärdering och mål för förskolechef 2014-2015
•
Förskolechefen ska leda verksamhetens pedagogiska arbete på ett
sådant sätt att förutsättningarna för barnens utveckling succesivt
förbättras
Detta arbete sker genom att:
- Förskolechefen har ansvar att skapa strukturer och tid så att alla i
arbetslagen kan delta i kvalitetsarbetet med årshjulet.
-
Färdiga läsårskalendarium och mandat för teamledaren att arbeta med
det systematiska kvalitetsarbetet
Förskolechefen ska tydliggöra sambandet mellan:
* konkreta mål
* arbetssätt
* uppföljning/utvärdering
* dokumentation i kvalitetshjulet.
Analys
Under förra årets analys kan man läsa följande:
”Det ska läggas ett större ansvar på arbetslagsledarna, som vi har döpt om till
teamledare. Ett förbättringsområde som står kvar är att alla måste se sig själv i
den nya rollen. Ett Fortsatt förbättringsområde även nästa år är att se flödet
mellan de olika stegen i kvalitetsarbetet.”
Arbetet med teamledarna har i år fortgått och vi kan se att de under vårterminen
hittat sina roller ytterligare där de leder olika sorters möten och tar ett större ansvar
samt att de förstår nyttan i att vara teamledare och varför det behövs.
Flödet mellan stegen i kvalitetsarbetet har förtydligats genom bilder och
diskussioner. Månadsbreven har utvecklats och förnyats och detta har gett mycket
positiv feedback från pedagogerna.
Strategigruppen har inte förekommit i samma utsträckning som tidigare då det
tillkommit en bitr. förskolechef och diskussionerna förs tätare mellan cheferna
istället för med strategigruppen.
Planeringstiden och planeringens innehåll diskuterades i höstas på teamledarträff,
barnskötarträff och i arbetslagen och utifrån de träffarna fick pedagogerna en ny
mall att utgå från. Efter det har arbetslagen själva tagit fram en planeringspärm som
tydliggör avdelningarnas arbetssätt och är ett bra underlag för t.ex. nya vikarier.
19(25)
•
Alla barn ska känna sig trygga i kommunens förskolor.
Detta arbete sker genom att:
- utarbeta planen mot kränkande behandling i enlighet med godkända
verktyg som diskrimineringsverktyget från diskrimineringsombudsmannens
mall.
- ha som ambition att vid alla pedagogiska mötestillfällen ta upp ett ”fall”
som belyser en fråga ur ett likabehandlingsperspektiv. På så sätt hålla
värdegrundsfrågorna levande.
Analys
Olika vardagsdilemman har tagits upp vid teamledarträffar och barnskötarträffar
men det har oftast inte blivit några konkreta lösningar av detta. Det kanske har varit
för stor grupp att diskutera i och att man skulle komma längre om det var små
grupper. Om dilemman ska diskuteras kanske det vore en idé att presentera dem i
förväg för att vara mer förberedd i diskussionen.
•
Kvalitetsarbetet ska identifiera utvecklingsområden och leda till att
åtgärder utarbetas
Detta arbete sker genom att:
-
-
Förskolechefen ska ge olika verktyg för att medarbetarna ska kunna
spegla sig själva i sitt arbete mot forskning och rapporter
(skolinspektionen).
Få förståelse för vilka uppdrag vi har genom att aktivt delta i alla
mötesforum
Analys
I medarbetarsamtal kom det fram i nästan samtliga samtal att behovet av
fortbildning i naturvetenskap och teknik var ett område som pedagogerna behövde
mer fördjupning i. Därför valdes det att på vårens pedagogkvällar enbart arbeta
med naturvetenskap och teknik utifrån Skolverkets material.
Det har varit en stor framgång med två förskolechefer under året, det har funnits
tillfällen till dialog och planering av verksamhetsfrågor som har lett till utveckling.
Det är viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet används som ett konkret levande
instrument för att förbättra och utveckla verksamheten. Man bör dock vara
uppmärksam på att inte omfattningen av det administrativa arbetet blir ”viktigare”
än den dagliga kärnverksamheten.
20(25)
Utifrån den analys vi har gjort av fjolårets mål behöver förskolecheferna fokusera
mera på nedanstående mål:
Förskolechefernas mål och utvecklingsområden 2015/2016
Utifrån den analys vi har gjort av fjolårets mål och resultat behöver
förskolecheferna fokusera på följande områden utifrån kapitlet om förskolechefens
ansvar i läroplanen.
”personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de
professionellt ska kunna utföra sina uppgifter” Lpfö-10
Förskolecheferna ska leda arbetet på ett sådant sätt att alla barn får de bästa
förutsättningarna genom att våra medarbetare är väl förtrogna med sitt
uppdrag.
Analys: Då vi har ett flertal tjänster där det saknas behöriga förskollärare behöver
vi arbeta med kompetenshöjning då vi har sett att det saknas kunskaper kring
uppdraget.
Genom att:
- Kompetensutveckla arbetslagen i läroplansarbete. Detta kommer vi att
organisera i form av inplanerade träffar där vi förskolechefer har lagt
upp ett strategiskt arbete.
- Ge medarbetarna verktyg i form av tid och lärdom om att kritiskt kunna
granska och reflektera kring sitt arbete mot forskning och rapporter.
- Ta tillvara på de kompetenser som finns i vårt förskoleområde och lyfta
fram dessa för att få en bredare kompetens hos alla medarbetare.
- Vi kommer att utse mentorer till de medarbetare som är anställda som
förskollärare men inte har adekvat utbildning.
”systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla
verksamheten” Lpfö-10
För att kunna vidareutveckla verksamheten på våra förskolor behöver vi
förbättra våra verksamhetsbesök.
Analys: Vi har tidigare besökt förskolorna på bestämda dagar och tider under
läsåret. Vi upplevde då att vi bara fick en inblick i delar av verksamheten och
saknade en helhetsbild.
21(25)
Genom att:
- Genomföra verksamhetsbesök på varierande tider och dagar.
- Ha tydliga syften med besöken. Använda oss av olika ”glasögon” för att
se på verksamheten utifrån olika värdegrundsperspektiv.
- Planering och uppföljning av våra besök sker veckovis i form av
bestämda möten mellan förskolecheferna.
”upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för
att förebygga, och motverka alla former av diskriminering och kränkande
behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda”
Lpfö-10
”formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att
föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta” Lpfö-10
För att lägga en god värdegrund utifrån ett jämställdhetsperspektiv vill vi
fördjupa oss i hur vi arbetar och synliggör arbetet med likabehandling i
förskolan.
Analys:
Utifrån de senaste föräldraenkäterna har vi sett att många föräldrar svarat att de inte
kan se hur förskolan arbetar med att pojkar och flickor behandlas lika av
personalen.
Vi har även sett att det saknas en fördjupad kunskap om hur det ska arbetas med
likabehandlingsplanen i praktiken, främst gällande arbetet kring pojkar och flickor.
Genom att:
- Använda pedagogiska torgen till att arbeta med detta teoretiskt för att
sedan praktiskt ta med reflektioner och uppgifter ut i verksamheten
- Kompetenshöja genom föreläsare.
- Lyfta fram ny forskning
- Läsa framtagen litteratur
- Synliggöra på föräldramöten och föräldraråd samt genom
dokumentation hur vi arbetar med detta mål
22(25)
5. Kompetensutveckling
Vilken kompetensutveckling har förskolan arbetat med?
Berätta hur kompetensutveckling bidragit till förbättring av verksamheten.
•
Matematiklyftet – Förskolan ser att barnen fått ett intresse och kunskap
inom ämnet genom att de sätter ord på begrepp och praktiskt visar hur de
tänker inom matematiska termer. Pedagogerna känner bekräftelse ifrån
utbildningen att det de gör i den dagliga verksamheten är matematiskt
grundande. Pedagogerna blir påminda om vikten av att sätta rätt ord på
matematiska begrepp i vardagen.
•
Naturvetenskap och teknik i förskolan – Pedagogerna ger barnen
grunderna i naturvetenskap och teknik på ett enkelt och lustfyllt sätt i den
vardagliga verksamheten. Det utbildningen har tillfört är att pedagogerna
fått bekräftelse på att det de redan gör är viktigt, men att de dessutom ska
bli bättre på att sätta ord på och ge dem förståelse för begreppen.
Pedagogerna har fått många enkla tips på material och aktiviteter för att
vidareutveckla sitt arbete.
•
Fortbildning i dokumentationsarbete – Det gav pedagogerna verktyg till
att fortsätta arbeta enkelt med pedagogiska dokumentationer. Bl. a stannar
de inte vid ”görandet”, utan att det blir en fortsättning. Förskolan arbetar
vidare i olika riktningar beroende på individen utifrån dokumentationen.
Det har uträttats en handlingsplan för utvecklingen av verksamheten och
pedagogerna har utvecklat dokumentationen av verksamheten genom att
plasta in och alltid ha framme den i barnens närhet. Detta har lett till att
pedagogerna vill omstrukturera barnens portfoliopärmar.
•
•
•
Jerker Porat
Kvalité i förskolan
Kvalité i förskola - nyanlända.
23(25)
6. Redovisa situationen för barn med annat
modersmål än svenska
Hur säkerställs att barn med annat modersmål än svenska får det stöd de
behöver?
Det är ingen som är berättigad till hemspråksundervisning men pedagogerna lyfter
med föräldrarna att det är viktigt att de ger barnet modersmålet i hemmet.
Förskolan uppmuntrar barnen genom att visa intresse för deras modersmål.
Pedagogerna synliggör ord på deras språk genom exempelvis bilder som sätts upp
på väggen.
Gör en kartläggning i tabellen och beskriv situationen för barn med annat
modersmål.
Ålder/född Modersmål
- 09
Danska
- 09
Polska
- 10
Nederländska
- 11
Danska
- 11
Turkiska
- 12
Danska
- 12
Turkiska/Bulgariska
- 13
Arabiska
- 13
Tyska
7. Barn i behov av särskilt stöd
Vilka rutiner har förskolan för barn i behov av särskilt stöd?
Norrskenet har haft tillgång till specialpedagog där hon har besökt avdelningarna
och gett oss råd hur de kan jobba vidare med barngrupperna. Hon har gett
arbetslagen återkopplande samtal utifrån vad hon sett i verksamheten och hon har
varit med vid specifika överlämningssamtal.
24(25)
Förskolan känner ett behov av talpedagog men det finns ingen anställd i vår del av
kommunen.
Förskolan anser att 20 % specialpedagog som finns idag inte är tillräckligt.
Har förskolan fått extra resurser tilldelade? Nej
Hur har dessa resurser använts? Har resurserna lett till önskat resultat? -
8. Klagomålshantering
Inga klagomål har inkommit till förskolan.
9. Utvecklingsområden läsåret 2015/16
Normer och värden
• Stimulera barnens samspel och hjälpa de att lösa konflikter samt att reda ut
missförstånd, kompromissa och respektera varandra.
Utveckling och lärande
• Leken ska ges större utrymme i verksamheten.
• Motorisk stimulans ska genomsyra vår verksamhet.
Barns inflytande
• Alla barn ska få inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll.
Förskola och hem
• Det ska bli tydligare information till föräldrar om vårt arbete med hälsa,
miljö och genus så det når alla föräldrar på lämpligt vis.
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
• Vi ska arbeta med kollegialt lärande mellan de olika enheterna.
• Samarbetet mellan förskola och förskoleklass ska bli tydligare.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
• Portfoliopärmarnas utformning ska omarbetas.
25(25)