Hagaskolans
GÖTEBORGS STAD MAJORNA/LINNÉ Hagaskolans Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-10-27 Planen utgår från skollagen och diskrimineringslagen och beskriver arbetet för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Grunduppgifter 3 Skolans vision 3 Delaktighet i utarbetandet av planen 3 Utvärdering av föregående läsårs plan 3 Resultat och slutsatser 3 Utvärdering och uppföljning 4 Främjande insatser 5 Trygghet och trivsel 5 Likabehandling 6 Kartläggning 7 Förebyggande åtgärder 8 Skolgården 8 Elever i behov av stöd 9 Jämställdhetssäkring 10 Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar 11 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till 11 Vid akuta händelser: 11 Rutiner för att utreda, åtgärda och anmäla när elev utsätts för trakasserier eller kränks av andra elever 11 Bilagor 12 bil. 1 Definitioner och begrepp 12 bil. 2 Incidentrapport 13 bil. 3 Anmälan om utredning av kränkande behandling 14 bil. 4 ”Ta tempen” – frågor 15 2 Grunduppgifter Hagaskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015/2016. Två planer ska utarbetas utifrån skollag och diskrimineringslag. Hagaskolan väljer att slå samman dessa båda planer till en. Likabehandlingsplanen omfattar de olika verksamhetsformerna förskoleklass, skolbarnomsorg och grundskola åk 1-5 på Hagaskolan. Rektor är ansvarig för planen och skolutvecklingsgruppen utgör referensgrupp. Skolans vision Vi vill lära alla elever att visa förståelse och respekt för varandras olikheter. Vi vill lära alla elever hur man är en bra kompis. Vi vill ge alla elever en god lärandemiljö kunskapsmässigt och socialt. Delaktighet i utarbetandet av planen Eleverna är delaktiga i framtagandet av planen genom att frågor om likabehandling tas upp i alla klasser både i undervisning, via elevrådet och på klassråd. Som ett led i kartläggningsarbetet deltar eleverna i kartläggningen av trygga/otrygga platser i skolan. Eleverna undervisas i vad en likabehandlingsplan är och ges utrymme att komma med förslag på främjande och förebyggande åtgärder. Vårdnadshavarna kan ta del av likabehandlingsplanen via skolans hemsida. På höstterminens första föräldramöte informeras alla vårdnadshavare om planen. Kontinuerlig information om skolans aktiviteter kring likabehandling får vårdnadshavarna via veckobrev och föräldramöten. Föräldrarepresentanter träffar rektor och personalrepresentanter en gång/månad för ömsesidigt utbyte om skolans angelägenheter. På dessa möten diskuteras också frågor kring skolans värdegrundsarbete och därmed också likabehandlingsplanen. Personalen diskuterar planen på arbetsplatsträffar, kategorimöten och på terminens utvärderingsdagar. De olika verksamhetsformerna kartlägger vid terminsstarten på hösten aktuella områden som ligger till grund för det förebyggande arbetet under läsåret. Skolutvecklingsgruppen tillsammans med rektor utvärderar, följer upp och upprättar den nya likabehandlingsplanen. Rektor ansvarar för att en ny plan upprättas en gång per år. Utvärdering av föregående läsårs plan Förra årets plan hade både främjande och förebyggande åtgärder som utvärderats inför upprättandet av årets plan. Planen har tagits upp i skolutvecklingsgruppen, på kategorimöten, i elevrådet, i elevhälsoteamet, på kontaktföräldramöten och på arbetsplatsträffar. Resultat och slutsatser Vi har fortsatt arbetet kring implementeringen av diskrimineringsgrunderna. Alla elever har fått utbildning i vilka diskrimineringsgrunderna är. Trygghetsteamet har besökt samtliga klasser och visat film om vänskap, ett bildspel kring diskrimineringsgrunderna och diskuterat innehållet i likabehandlingsplanen. Eleverna har också lämnat synpunkter rörande likabehandling, vilka har tagits med i planen. Medvetenheten om planens innehåll har ökat bland personalen. Den har behandlats på flera arbetsplatsträffar och kategorimöten. Detta är ett ständigt pågående arbete då vi under läsåret har fått nya medarbetare som har satt sig in i hur arbetet kring likabehandling på Hagaskolan bedrivs. Slutsatser av årets utvärdering är att vi även under läsåret 2015/2016, arbetar med att skolgården ska vara trygg och tillgänglig för alla. Under våren har återigen en fotbollsturnering genomförts, som varit uppskattad. Syftet med turneringen är att öka vuxennärvaron kring fotbollsplanen, öka kunskapen kring fotbollsregler och få till stånd en trevlig stämning kring fotbollsplanen. Parallellt med detta har det funnits en bollfri dag i veckan 3 då man kunnat använda skolgården till andra typer av lekar. Arbetet kring den bollfria dagen kan utvecklas ytterligare. Incidentrapporteringen har fortsatt och rutinen är nu mer känd hos alla pedagoger. Trygghetsteamet har läst och analyserat de rapporter som kommit in. Blanketten (bil. 2) där diskrimineringsgrunderna är tydligt angivna används nu, vilket gör det lättare att se vilken typ av kränkning som skett. Ett fortsatt förbättringsområde är att anmäla incidenterna vidare till huvudmannen i högre grad (bil. 3). Arbetet med att minska antalet kränkningar har fortsatt under föregående läsår. Vår grundinställning är att konflikter finns där det finns människor i grupp, men vi arbetar vidare på att lära våra elever att hantera dessa konflikter på ett konstruktivt sätt. Vår trivselenkät visar att en hög andel elever svarar att de trivs i skolan, vilket vi tolkar som att vårt främjande arbete kring trivsel fungerar bra. När det gäller elever som känner sig kränkta/ofta retade finns en skillnad mellan klasserna. Vi behöver gå vidare i arbetet genom riktade insatser i form av handledning, samtal och genomgång av rutinsituationer. Bakom siffrorna finns också tecken på hur de klasser fungerar där det finns barn i behov av särskilt stöd. Ett fortsatt arbete kring dessa elever/klasser är nödvändigt för att få ner siffrorna kring antalet kränkningar. Trygghetsteamet och elevhälsoteamet har under året kontinuerligt tagit upp dessa frågor. Under läsåret har vi fortsatt diskuterat diskrimineringsgrunderna för att medvetandegöra personalen kring t.ex. jämställdhet och ett normkritiskt förhållningssätt. Detta arbete påbörjades under läsåret 2012/2013 och kommer att fortsätta under 2015/2016. De pedagoger som utsetts till så kallade akutpersoner, har utbildats i ”lågaffektivt bemötande”. Detta kommer att göras även under kommande läsår. Utvärdering och uppföljning Planen gäller för fortsättningen av läsåret 2015/2016 och har tagits fram tillsammans med elever, personal och föräldrar. Årets plan ska utvärderas senast 2016-06-12 av rektor tillsammans med skolutvecklingsgruppen, genom att synpunkter inhämtas från elevråd, föräldraförening och personal. Trygghetsteamet sammanställer trivselenkäterna och de incidentrapporter som gjorts under året för att analysera och söka mönster i de händelser som inträffat under året. Sammanställningen redovisas för Elevhälsoteamet (EHT) som ger sin bild, av året som gått, till rektor. Planen för läsåret 2016/2017 ska vara upprättad senast 2015-11-01. Främjande insatser Under de första sex veckorna ägnar alla klasser tid åt att arbeta med trygghetsskapande åtgärder. Insatserna utgår från likabehandlingsplanen och aktualiseras på den första planeringsdagen på höstterminen. En avstämning görs efter dessa veckor genom att alla klasslärare ger en skriftlig rapport till rektor över hur man arbetat och vilken effekt som åstadkommits i klassen (bil. 4). Rektor tillsammans med trygghetsteamet beslutar då om ytterligare arbete krävs för att åstadkomma trygghet och stabilitet i klasserna. Våra mål för läsåret 2015/2016 kommer att samla sig under rubrikerna: Trygghet och trivsel Likabehandling 4 Främjande insatser Trygghet och trivsel Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Hagaskolan ska vara en trygg skola. Alla elever ska känna sig delaktiga och trygga i skolan oavsett kön, ålder, religion, trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Uppföljning sker genom gemensam reflektion på respektive kategorimöte i slutet av läsåret. Insats I förskoleklass. Förskoleklassens arbete grundar sig på ”Förskoleklassens arbetsplan” som utarbetats på Hagaskolan under läsåret 2010/2011. Förskoleklasseleverna är nya på skolan och behöver därför mycket stöttning i att lära känna varandra och att komma in i rutinerna. Pedagogerna ägnar sig åt att lära känna alla elever och att skapa en trygg grupp. Pedagogerna uttrycker att eleverna brukar vilja ha hjälp med att lösa konflikter. Målet för trygghets- och trivselarbetet i förskoleklasserna kommer därför att inrikta sig på att lära eleverna att lösa konflikter och att lära sig lekar där man kan leka många för att utveckla gemenskapen och förmågan att kunna följa regler. Utvärdering sker i juni 2015. Personalen i förskoleklass kommer under läsåret att revidera förskoleklassens arbetsplan. I skolan som helhet (där även fritidshemmet och förskoleklassen ingår) har vi olika trivselskapande traditioner såsom luciafirande, hattparader och skolavslutningar. Eleverna är delaktiga i planering och genomförande av dessa traditioner, vilket vi menar bidrar till en vi-känsla. Genom vårt spårarbete och våra faddergrupper lär yngre och äldre barn i skolan känna varandra vilket också främjar en atmosfär där man känner sig trygg. Trygghet skapas genom våra gemensamma regler och värdegrund som arbetats fram av elever, vårdnadshavare och personal. Vuxennärvaro på gården skapar trygghet. Vi använder oss av rastvaktsvästar för att alla elever ska veta vem de ska gå till om de behöver hjälp. Vuxna på skolan diskuterar kontinuerligt förhållningssätt och regler för att uppnå samsyn, vilket också skapar trygghet för eleverna. Vi påminner varandra om att rastvakterna måste cirkulera runt på gården för att se alla elever. På den bollfria dag som hålls en dag i veckan har vi infört en ny aktivitet som kallas ”fredagsdisco”, vilket innebär att vi har musik på gården under kortrasten. På fritids. Arbetet kretsar kring att alla elever ska lära känna varandra och känna sig delaktiga i planeringen kring det som sker på fritidshemmet vilket t.ex. sker på regelbundna fritidsmöten. Föräldrar bjuds in för att ta del av verksamheten på öppet hus och liknande. Utflykter i närområdet görs regelbundet. Ett arbete har startats kring att införa fler organiserade aktiviteter på fritidstid.Samtal om olikhet som en tillgång utifrån ett inkluderande perspektiv, förs i hela skolan både i förskoleklass, i skolan och på fritidshemmen. Ansvarig Likabehandlingsledaren tillsammans med Trygghetsteam och all personal Datum när det ska vara klart Pågår under läsåret och utvärderas vid läsårets slut. 5 Likabehandling Områden som berörs av insatsen Samtliga; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning All personal (i förskoleklass, skola och fritidshem) ska känna till och tillämpa det som står i likabehandlingsplanen kring incidentrapportering och rutiner för akuta situationer. All personal ska ha kunskap om hur man skapar trygga grupper och ett positivt icke-kränkande klimat i klassen.. Uppföljning sker genom enkät i slutet av läsåret. Insatser Personalen I förskoleklass – I förskoleklassen är pedagogerna nära eleverna för att stötta dem i lekar och samspel. Pedagogerna samtalar mycket med barnen om hur man ska vara mot varandra för att alla ska må bra. Pedagogerna agerar aktivt på eventuella kränkningar eller diskriminering och tar hjälp av trygghetsteamet eller elevhälsoteamet vid behov. Insatser i skolan - Vid inköp av nya läromedel och annat material, har vi ett ”normkritiskt öga” så att de läromedel vi använder inte diskriminerar eller kränker någon. Under höstterminen utbildas alla elever (även förskoleklassen) av trygghetsteamet i frågor som handlar om likabehandling. Utbildningen anpassas efter ålder och mognad. Eleverna får t.ex. lära sig vad en kränkning är och hur man kan göra för att ingen ska känna sig kränkt. Diskrimineringsgrunderna gås igenom på ett för eleverna lättfattligt sätt. Utbildningen består av lek, samtal och filmvisning. En uppföljning görs av trygghetsteamet i början av vt 15. Trygghetsteamet genomför en enkätundersökning i mitten av höstterminen där alla elever får svara på frågor kring trivsel, studiero och om de utsatts för några kränkningar. Enkäten sammanställs i form av stapeldiagram och förmedlas till pedagogerna i skolan. Sammanställningen ligger till grund för eventuella insatser på individ- grupp- eller organisationsnivå. Likabehandlingsplanen diskuteras kontinuerligt på arbetsplatsträffar och kategorimöten. Insatser på fritids- På fritids handlar det om att skapa en verksamhet som kan ge eleverna stimulerande aktiviteter och utrymme för vila och samspel. Genom en struktur med fasta rutiner och olika aktiviteter olika dagar blir det en tydlighet för eleverna vad som ska hända. De ges möjlighet att påverka innehållet på fritids. Pedagogerna är närvarande vuxna som fångar upp samspelet och agerar på eventuella kränkningar eller diskriminering. Ansvarig Likabehandlingsledaren tillsammans med Trygghetsteam och all personal Datum när det ska vara klart Pågår under läsåret och utvärderas vid läsårets slut. 6 Kartläggningsmetoder Incidentrapportering Trygghetsvandringar, observationer och elevsamtal Trivselenkät ”Ta tempen frågor” Personalen fyller i incidentrapportering när en incident inträffat. Blanketterna samlas i en pärm som läses och analyseras kontinuerligt av trygghetsteamet. Rapportering till huvudmannen ska ske kontinuerligt. Elevrådet gör trygghetsvandringar som en del i kartläggningen av trygga/otrygga platser på skolgården och i övriga allmänna utrymmen på skolan. Pedagogerna gör regelbundet observationer av klimatet i klasserna och har enskilda elevsamtal vid behov. Trivselenkäter fylls i av barnen en gång/termin. Enkäterna läses av trygghetsteamet och för de elever/grupper som behöver stöd planeras sådan insats av EHT/trygghetsteamet. Enkäten sammanställs också till årets utvärderingsdagar där all pedagogisk personal deltar. ”Ta tempen frågor” skickas ut till alla klasser för att kartlägga hur klimatet är i klassen efter de första 6 veckorna. Insatser sker på grupp- eller individnivå vid behov. Kartläggning Förskoleklass – Eleverna i förskoleklass, fyller tillsammans med en pedagog i trivselenkäten. Då enkäten fylls i med en elev i taget, möjliggörs enskilda samtal med eleverna kring trivsel, konflikthantering o.d. Enkäterna visar att förskoleklassbarnen känner sig trygga. De anger att pojkar och flickor ibland leker olika lekar. De behöver hjälp med att lösa bråk och tycker att de får det. När eleverna uppger att de känner sig retade, handlar det ofta om konflikter som kan redas ut direkt, mer sällan om att någon under en längre tid känner sig utsatt. ÅK 1-5 – Kartläggningen har utgått från trivselenkäten, trygghetsvandringarna, ”ta tempen frågorna” och genom observationer och elevsamtal. Eleverna uppger att det finns både trygga och otrygga platser på skolgården. Alla vet att man kan gå till rastvakten om man behöver hjälp, men eleverna önskar att rastvakterna håller sig mer synliga. Eleverna vill ha fler vuxna på skolgården särskilt kring fotbollsplanen. Korridorerna och omklädningsrummen känns nu tryggare efter uppfräschning och renovering Fritidshemmet - Eleverna är nöjda med de aktiviteter som erbjuds på fritids. De tycker inte att det spelar någon roll om man är tjej eller kille, eller vilken ålder man har, men de anger att flickor och pojkar väljer att leka/göra olika saker. De uppger att det finns lugna platser på fritidshemmet och att det känner sig tryggast i det rummet där det finns en vuxen att tillgå. 7 Förebyggande åtgärder Skolgården Områden som berörs av åtgärden Samtliga; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Skolgården ska vara en trygg och stimulerande lekplats för alla elever. Hagaskolans skolgård är liten och ska rymma lek för många elever i olika åldrar. Skolgården ska kännas trygg och tillgänglig för alla elever, vilket följs upp via klassråd, elevsamtal, i trivselenkäterna och av trygghetsteamet. Åtgärder I förskoleklass – Förskoleklassen har alltid pedagoger nära för att förebygga konflikter. Pedagogerna introducerar lekar som lär eleverna hur man samspelar på ett positivt sätt. Vi försöker lära eleverna att kompromissa i lekar och andra aktiviteter. I skolan – Rastvakterna ska cirkulera på skolgården, på angränsande fotbollsplan (Soldaten) och i korridorerna i möjligaste mån. Under de raster då det är flest elever ute, ska det finnas två rastvakter för att möjliggöra ett sådant system. De äldre elever som får ha innerast, ska hålla sig i sitt klassrum under rasten. På den bollfria rasten har vi på prov infört ett fredagsdisco, för att erbjuda en aktivitet som många kan delta i. Klasserna har rast på olika tider för att minska trycket på skolgården. Vi har utsett en pedagog/spår som fungerar som ”akut-person” om det uppstår någon större incident på skolgården där man behöver vara flera. Dessa personer utbildas av specialpedagog i ”låg-affektivt” bemötande. Fotbollsturneringen kommer att fortsätta även under våren, men ev. med blandade lag mellan klasserna. På fritidshemmet – Rastvakter finns ute på skolgården även under fritidsrasten. Planer finns för att utveckla skolgården vidare mot en mer stimulerande lekplats. Utflykter anordnas regelbundet för att eleverna ska lära känna närområdet och för att minska trycket på skolgården. Fritidspedagogerna introducerar även på fritids lekar/aktiviteter som alla elever kan delta i. Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart Pågår under läsåret och utvärderas vid läsårets slut. 8 Elever i behov av stöd Områden som berörs av åtgärden Skolarbete Mål och uppföljning Att öka kunskapen kring elever i behov av särskilt stöd i syfte att bättre hantera de konflikter som uppstår och på så vis få ner antalet incidenter kring dessa elever. Åtgärd Åtgärder i alla verksamhetsformer – En fortsatt utbildningssatsning kring elever i behov av särskilt stöd kommer att genomföras under läsåret. En föreläsare kommer att bjudas in under ett av vårens APT-möten. De elevassistenter som finns på skolan får regelbunden utbildning och handledning kring sitt uppdrag av specialpedagog. Mer detaljerade handlingsplaner ska utarbetas kring elever i behov av stöd. Känsliga tillfällen är t.ex. när det är vikarier inne i klasserna. Vikarierna behöver få en tydligare beskrivning av stödelevens behov och vilka insatser som krävs. Kända vikarier anlitas i möjligaste mån. Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart Pågår under läsåret och utvärderas vid läsårets slut. 9 Jämställdhetssäkring Områden som berörs av åtgärden Samtliga; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning Att uppnå en större medvetenhet hos pedagogerna kring genusfrågor och ett normkritiskt tänkande och alla elever skall få lika mycket tid och fysisk, social plats i verksamheten oavsett kön. Åtgärd Insats i förskoleklass - Pedagogerna diskuterar t.ex. vilka leksaker och vilket material som köps in och används. Eleverna erbjuds att pröva på olika aktiviteter som stimulerar samspel oavsett kön. Pedagogerna för kontinuerligt samtal sinsemellan, kring språkbruk, aktiviteter och förhållningssätt. Insats i skolan - Utbildning av personalgruppen (förskollärare, fritidspedagoger och lärare) i jämställdhetsfrågor kommer att ske under läsåret, för att uppnå en ökad medvetenhet. Vi kommer att se på filmer utarbetade av Skolverket; ”För en jämställd skola”, använda material från jamstallt.se och bjuda in en handledare i jämställdhetsfrågor till ett APT eller kategorimöte under våren. På fritidshemmet arbetar vi mycket med att alla elever oavsett kön ska få tillgång till olika aktiviteter som kan erbjudas på ett fritidshem. Alla elever gör gemensamma aktiviteter på loven. Ett årligt inslag är t.ex. vår bandyturnering där lagen är mixade. Ett genomtänkt arbetssätt används genom att personalen reflekterar över hur man bemöter eleverna på ett likvärdigt sätt och hur man sätter samman grupper utifrån ålder och kön. Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart Pågår under läsåret och utvärderas vid läsårets slut. 10 Rutiner Policy Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar Att upptäcka kränkande handlingar kan ske på olika sätt: Trygghetsteamet kan få kännedom om kränkande incidenter genom samtal med elever, föräldrar eller personal. Trivselenkäten kan ge indikationer på att någon elev känner sig utsatt på något sätt. Incidentrapporterna kan visa på om något barn ofta hamnar i konflikt, vilket då följs upp av Trygghetsteamet/EHT. ”Ta tempen”- frågorna ger en indikation på hur klimatet är i de olika klasserna. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsteamet består av; rektor Eva Nilsson, Idrottslärare Pekka Johanson, Skolsköterska Gunilla Gurander och Specialpedagog Lena Samara. Vid akuta händelser: Den person som först upptäcker bråket ser till att det avbryts. Om bråket inte kan stävjas, tillkallas hjälp från andra vuxna. Tre personer (1 pedagog/spår) ur personalgruppen ska i förväg vara utsedda att, under ett läsår ingå i detta akutteam. Under läsåret 2014/2015 består teamet av Ali Ebrahimi (gröna spåret), Jonas Sundberg (gula spåret) och Anna Steen (blå spåret). Rutiner för att utreda, åtgärda och anmäla när elev utsätts för trakasserier eller kränks av andra elever 1. Händelsen reds ut, båda parter får berätta sin version för en vuxen. 2. Pedagogen har samtal med den elev som blivit kränkt. 3. Pedagogen dokumenterar i en incidentrapport händelseförloppet. Rapporterna dokumenteras i en pärm klassvis. Pedagogen (ev. i samråd med trygghetsteamet) kontaktar snarast övrig personal i skolan för att samla in iakttagelser. 4. Berörda pedagoger (ev. tillsammans med specialpedagog) har samtal var för sig med elev/elever som utfört kränkningen/kränkningarna och förklarar att kränkningar inte får ske och att detta måste åtgärdas. Man bestämmer tid för uppföljning inom kort. 5. Föräldrarna till alla inblandade informeras. 6. Rektor tillsammans med trygghetsteamet anmäler incidenterna till huvudmannen. 7. Vid misshandel eller hot om våld avgör rektor om en polisanmälan ska göras. 8. Skolsköterskan kontaktas vid fysisk skada. 11 Bilagor 1. Begreppsdefinitioner (ur skolverkets allmänna råd bilaga 1). 2. Incidentrapport (skolans interna). 3. Blankett för anmälan om kränkande behandling till huvudmannen. 4. ”Ta tempen” – frågor. bil. 1 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95). En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I diskrimineringslagen används begreppet utbildningsanordnare men i den här skriften används begreppet huvudman oavsett vilken lagstiftning det rör sig om. 12 bil. 2 Incidentrapport Incidentrapport vid trakasserier och kränkande behandling Enhet Ansvarig rektor/förskolechef Telefon Barns/elevs namn Klass/grupp/avdelning Ansvarig personal Händelse (Vad har hänt? Vilka är inblandade? Vem har uppmärksammat händelsen?) När hände det? I verksamheten Under rast Utanför skoltid På vilken plats? ( I klassrummet / på avdelningen, i matsalen, i korridoren, via MSN, Facebook, SMS etc.) Datum Kommunikation/åtgärd (Vem/vilka har kontaktats? Vilka har deltagit i eventuella möten? Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av incidenten? Vilken uppföljning har skett med anledning av vidtagna åtgärder? Ange datum när ärendet avslutas) Samband med diskrimineringsgrund: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Eller Kränkande behandling Underskrift ansvarig personal Datum 13 bil. 3 Anmälan om utredning av kränkande behandling 14 bil. 4 ”Ta tempen” – frågor 1. Hur har du/ni arbetat med klassen för att skapa en trygg grupp? 2. Beskriv kort vad som hänt i gruppen från augusti till nu. 3. Hur är klimatet i gruppen nu? 4. Tycker du/ni att ni behöver någon hjälp från trygghetsteamet eller EHT för att gruppen ska bli tryggare och/eller få mer arbetsro? 15
© Copyright 2024