Årsredovisning 2014
Grästorps kommun Årsredovisning 2014 Innehåll 3 Kommunstyrelsens ordförande summerar 2014 4Sammanfattning 7 Större evenemang i Grästorp 2014 8 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse 18 Det här är Grästorp 19Organisation 26Driftredovisning 27 Personalekonomisk redovisning 31Investeringsredovisning 33 Sammanställd redovisning Räkenskaper 36 Ekonomin i sammandrag 37Resultaträkning 38Finansieringsanalys 39Balansräkning 40Nothänvisningar 46Redovisningsprinciper 47 Allmän verksamhet 55 Teknisk verksamhet 62 Bildningsverksamhet 69 Social verksamhet 78 Miljö- och byggnämnd 84Revisionsberättelse Kommunstyrelsens ordförande summerar 2014 En mandatperiod från botten till toppen Vi har precis tagit Grästorp genom fyra tuffa år i spå ren av en kraftig lågkonjunktur. Det var en stor utma ning, men med gemensamma krafter har kommunen lyckats på ett framgångsrikt och kontrollerat sätt. Ekonomiskt blev 2014 ett bra år där Grästorps kommun landade strax över det planerade resul tatet på två procent. Kommunen har dessutom kla rat av att betala in nära 4,5 miljoner av pensions skulden från tiden före 1998. Nu ser kommunen det positiva resultatet av effektiviseringarna i verksam heterna under de senaste åren. Detta är dock ett stän digt pågående arbete som hela tiden måste utvärderas och förändras utifrån nya förutsättningar och lagkrav. Värdskap med hjärta och kunskap var ett prioriterat område och all personal deltog i utbildning inom ämnet. Som ett led i arbetet med att lyfta alla verksam heter, så deltog kommunen även i den landsomfattande utvärderingen Kommunkompassen. Utfallet blev mer än positivt och dessutom ett erkännande för att Grästorp är en kommun i den absoluta Sverigetoppen. Kommunens väl utvecklade samarbete med närings livet fortsatte att ge goda resultat och kommunen tog ytterligare ett steg uppåt på landets företagsrankning. Grästorp hamnade på 42:a plats i riket. Kommunen kan glatt konstatera att många vik tiga investeringar under senaste mandatperioden nu är i bruk. Medborgarna har därmed en ännu mer att raktiv kommun att bo och arbeta i. De största objek ten är Kulturhuset, Vistegården, Ambjörnsgårdens förskola samt kök och matsal på Centralskolan. Senast total renoverades hela Nya Centralskolan som ska invigas i mars 2015. Projektering av Nya Åsevi är klar och renoveringen har i skrivande stund just startat. Grästorps kommun har mycket medvetet valt att göra dessa investeringar – främst inom kärnverksam heterna – för att visa att här är en kommun som tror på framtiden, sina invånare och bygden. Kommu nen hindras inte av urbaniseringskrafterna, utan upp muntrar istället människorna att trivas och satsar på att den fina kommunen växer. En annan viktig uppgift är Grästorps översikts plan. Här arbetar kommunen i en arbetsgrupp där alla partier är representerade, och planen börjar nu ta sin form i stora drag. Den stora utmaningen är att få igång bostadsbyggandet i Grästorp, vilket har varit och är i fokus under hela planeringsprocessen. Undertecknad vill slutligen tacka för förtroendet att leda Grästorps kommunstyrelse i ytterligare fyra år, och ser med glädje och tillförsikt fram emot uppdraget. Kent Larsson Kommunstyrelsens ordförande GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 3 Sammanfattning 1.1 Vision 2020 Grästorp har Västra Götalands bästa boendemiljö. Invånarna är nöjda med service och fritidsutbud och det är nära till mycket – allt från jobbutbudet i regionen till golfbanan i centrum. Förskolan och skolan ligger i topp i nationella undersökningar. Näringslivet sjuder av entreprenörsanda och de gröna näringarna blomstrar. Arbete i linje med visionen Visionen för Grästorps kommun fastställdes av kommun fullmäktige redan 2008. Mycket har hänt sedan dess, inte minst under denna mandatperiods sista år. Skolan förbättrade sina resultat jämfört med förra året. Meritvärdet ökade och låg därmed över riks snittet. Andelen behöriga för gymnasiestudier ökade från 85 procent till 89 procent. I hela skolverksam heten i Grästorp gjordes ett förändringsarbete och bedömningen var att de förbättrade resultaten syntes även i övriga årskurser. Inför läsårsstarten 2014–2015 genomfördes utvecklingsdagar för all personal, bland annat med start av utvecklingsarbetet Lust att lära i en lärande kultur. Under året byggdes Centralskolan om och blev en skola som är anpassad till dagens pedagogik. Projek teringen för ombyggnaden av Åsevi gjordes av den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem i Gräs torp. Projektet startade i december då fastigheten sål des till föreningen. Ombyggnaden sker i två etap per och beräknas vara klar i början av 2016. Det är sista delen i en omfattande omvandling av hela äldre centrum. Åtgärder för att skapa ett mer attraktivt och tryg gare motionsspår genomfördes på Skubbet. Nu finns också en långsiktig strategi antagen för kommunens motions- och promenadstigar. Grästorp behöll sin ställning i Svenskt Näringslivs ranking. Kommunen låg på 42:a plats i den mätning som presenterades i april 2014 (43:e 2013 samt 79:e plats år 2012). Kommunens satsning på landsbygdsutveckling innebär att utreda och skapa förutsättningar för lands bygdsbefolkningen att ansluta till det kommunala vatten- och avloppsnätet genom föreningsbildning. Därmed skulle invånarna även få tillgång till bred band. Utredningens slutsats innebar att kommunen hade goda förutsättningar att gå ut med ett brett erbju dande till landsbygdsbefolkningen. Intresset visade sig vara stort efter det välbesökta informationsmöte som kommunen genomförde i februari. I juni samlades representanter från alla kommundelar och nu pågår aktiviteter för anslutning i hela kommunen. En fören ing i Flo är i full gång med sin anläggning. 1.2 Resultat och måluppfyllelse Mål Mått Ut Mål veckling uppfyllnad Nöjda elever Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda Medborgare och kunder är nöjda med med sitt särskilda boende (Öppna jämförelser) kommunens verksamhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten (Öppna jämförelser) Andel nöjda brukare med personlig assistans enligt lagen om särskilt stöd och service (LSS) (egen mätning) Andel behöriga elever till något nationellt program på Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i gymnasiet kommunen Meritvärde Antal barnfamiljer med försörjningsstöd Öka kommunens attraktionskraft Antal bygglov för bostadsbyggande Öka antalet arbetstillfällen och företag i Svenskt Näringslivs ranking kommunen Grästorps kommun som attraktiv arbetsgivare Nöjd medarbetar-index 4 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 ÒÒ JJ ÒÒ zz ÔÔ JJ ÎÎ zz ÒÒ JJ ÒÒ ÎÎ ÒÒ ÒÒ zz zz zz zz Sammanfattning Vid en sammanfattande bedömning konstaterades att de övergripande fullmäktigemålen antingen upp nåddes eller hade en positiv utveckling. Undantaget var hemtjänsten. Men denna mätning genomfördes när verksamheten gjort stora förändringar för att få kontroll på ekonomin, och dessutom leddes av två konsulter. Den nya chef som anställdes hade just börjat och inte hunnit påverka situationen. Kommunstyrelsen bedömde att ekonomin därmed var under kontroll och att verk samheten utvecklades positivt. Alla kommunens verksamheter låg på en kostnads nivå som understeg eller låg i paritet med den beräk nade standardkostnaden, det vill säga den kostnad som är beräknad i utjämningssystemet. Samtidigt kunde kommunen se en positiv utveckling av mål uppfyllelsen inom alla verksamheter. Det innebar att Grästorp uppfyllde kravet på god ekonomisk hushåll ning, inte bara för de finansiella målen utan även för verksamhetsmålen. 1.3 Verksamhet och viktiga händelser Under 2014 byggdes Centralskolan om. Det var den största satsning som kommunen gjort på väldigt länge. Resultatet lovordades av såväl elever, perso nal som alla andra berörda. Projektet hölls inom det budgeterade investeringsanslaget och det kan eventu ellt bli en positiv avvikelse. Under våren gick all personal en utbildning på tre timmar under rubriken Värdskap med hjärta och kunskap. Utbildningen handlade om värdegrundsfrågor och hur kommunen kunde överträffa kundernas för väntningar. Projekteringen av äldreboendet Åsevi pågick under hela året och fastigheten såldes till den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem i Grästorp i decem ber. Det ombyggda Åsevi kommer, förutom särskilda boenden, att innehålla dagverksamhet för äldre och funktionshindrade samt tio trygghetsboenden. Kommunen deltog för första gången i Sveriges Kom muner och Landstings (SKL:s) kvalitetsundersökning Kommunkompassen. Resultatet redovisades för fullmäktige på decembermötet, där det uttrycktes stor tillfredsstäl lelse över att få mycket höga värden inom områdena politisk styrning, uppföljning och resultat samt effekti vitet och resultat. Enligt undersökningsgruppen hade Grästorp det högsta resultatet som någonsin uppmätts för en kommun - i Grästorps storlek - som deltog för första gången. Undersökningsgruppen menade också att om kommunen anstränger sig vidare är det fullt möj ligt att nå upp till de resultat som årets kvalitetskommun Örebro fått. Efter ett initiativ från Grästorp tecknade sex kommu ner i västra Skaraborg en gemensam avsiktsförklaring om utökad samverkan inom en rad områden. Arbetet kom därefter snabbt igång och det mesta tyder på att resultaten kommer att börja visa sig redan under 2015. 1.4 Framtiden Kommunens styrmodell ska fortsätta att utvecklas, allt från styrningen från fullmäktige till planering och upp följning inom alla enheter. Det innebär ett allt bättre fokus på att utveckla och förbättra den verksamhet som de förtroendevalda prioriterat. Det blir också lätt are för alla förtroendevalda att följa upp verksamheten och dess resultat. En grundläggande framgångsfaktor i kvalitetsarbetet är att dialogen och samspelet mellan de förtroendevalda och tjänstemannaorganisationen fungerar väl. De förtroendevalda är tydliga i vad de vill åstadkomma, men överlåter till verksamheten att med frihet under ansvar genomföra uppdragen utifrån sina professionella roller. Kommunkompassens resultat visar också att området politisk styrning, uppföljning, resultat och effektivitet fick de högsta värdena. Det är helt i klass med kommuner som utsetts till årets kvalitetskom mun. Målet är att fortsätta kvalitetsarbetet och kandi dera till utmärkelsen Årets kvalitetskommun 2017. Planerna för framtiden handlar mycket om hur verksamheten ska kunna skapa en effektiv organisa tion för att klara de framtida utmaningarna med en allt äldre befolkning. En liten kommun måste alltid välja vad den ska klara själv och vad som ska göras i samverkan med andra. Kommunstyrelsens beslut om lönesamverkan mellan Skövde och Grästorp samt mellan Lidköping och Grästorp inom miljö- och byggverksamheten är exempel på den väg som Gräs torp valt för att fortsätta vara en fristående kommun. Under 2014 undertecknade sex kommuner en avsikts förklaring om utökad samverkan. Detta kommer att skapa goda förutsättningar för en fortsatt utveckling i samma linje. Genom denna strategi och kvalitetsutveckling i verk samheterna, kan Grästorp också dra nytta av de förde GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 5 Sammanfattning lar som en liten kommun har – med korta beslutsvägar och goda möjligheter att kommunicera visioner och mål till alla anställda. Engagemanget finns bland kom munens chefer och medarbetare. Kommunen ska bli ännu bättre på att ta vara på engagemanget för ständiga förbättringar och nya innovativa lösningar. Skolan ska enligt visionen ligga i framkant och i topp i alla nationella mätningar. Just nu är det inte så. Men kommunstyrelsen kunde se en positiv utveckling under 2014. Med den inriktning som verksamhets ledningen bestämt sig för ser framtiden ljus ut. 6 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Det stora förändringsarbetet inom kommunens äldre omsorg ska fortsätta. Kostnaderna är under kontroll, kommunens äldreboenden har mycket goda resultat i Öppna jämförelser och det hälsoförebyggande arbetet ska utvecklas vidare. Den tekniska verksamheten behöver mer rimliga ekonomiska möjligheter för att sköta underhållet av gator, parker, VA-anläggningar och fastigheter. Om den tioårsplan för investeringar och planerat under håll som verksamheten tagit fram genomförs, så kommer kommunen att klara även denna utmaning. Större evenemang i Grästorp 2014 Nossan Ljusfestival Grästorpsmässan Grästorpsfestivalen Kulturveckan Den magiska ljusfestivalen med musikunderhållning och aktiviteter var 4–11 oktober. År 2014 sattes nytt publikrekord med cirka 25 000 besökare! I år var Grästorpsfestivalen ett femdagars evene mang, med lördagen 9 augusti som den stora avslut ningen med tävlingen världens starkaste grästorpare och karnevalståg. Den 26 april var den stora företags- och förenings mässan med många utställare både inomhus och utomhus, samt många aktiviteter på scenen. Under kulturveckan 1-6 september var det aktiviteter för alla åldrar och på avslutning uppträdde melodi festivalvinnaren Robin Stjernberg! GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 7 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning 8 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 God ekonomisk hushållning 1 Styrmodell 1.1 Målstyrning Grästorps kommuns styrmodell bygger på målstyrning. Syftet är att tydliggöra prioriterade mål och säkerställa att politisk viljeinriktning får genomslag i verksam heterna. Därmed ska kommunens vision och mål kunna uppfyllas. Styrmodellen baseras på dialog mellan förtroende valda och tjänstemän samt mellan chefer och med arbetare, både vid verksamhetsplanering och upp följningar. Resursfördelningen görs utifrån prioriterade mål och uppföljningar för att säkerställa god ekonomisk hushållning. Styrmodellen ska även underlätta för Grästorps invånare, så att de vet vad de kan förvänta sig av kommunen och vilka som är de prioriterade utvecklingsområdena. 1.2 Den röda tråden Utifrån visionen beslutar kommunfullmäktige om vilka övergripande mål som ska gälla. Målen blir mätbara genom att koppla mått till alla mål. Varje verksamhet ansvarar för att arbeta fram aktiviteter som bidrar till att uppfylla målen. 1.3 Fyra perspektiv Kommunens verksamheter styrs, planeras och följs upp utifrån fyra perspektiv. På så sätt får de förtroendevalda en helhetsbild av kommunens verksamheter. De fyra perspektiven är: • Kund/medborgare • Verksamhet • Personal • Ekonomi 1.4 Uppföljning Ekonomi och verksamhet följs upp kontinuerligt under året. Tre gånger om året redovisas resultatet för kommunfullmäktige. Redovisningarna omfattar första tertialet och andra tertialet – vilket även inne fattar delårsbokslut – samt årsredovisningen. Syftet är att visa hur ekonomin utvecklas och om verksam heterna når sina mål. Uppföljningarna ska innehålla en analys och en slutsats, där verksamheterna redogör för om de måste vidta åtgärder för att nå sina mål. Den ekonomiska uppföljningen sker kontinuerligt utifrån kommungemensamma rutiner och rappor teras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 2 Finansiella mål 2.1 Sammanfattande analys av måluppfyllelse Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som använts i rapporten framgår av tabellen nedan. zzMålvärdet är uppnått Målvärdet är delvis uppnått JJ Målvärdet är inte uppnått ÒÒ ÎÎ ÔÔ Utveckling jämfört med förra året Mål God ekonomisk hushållning, Målupp- Utveckling fyllnad jämfört med zz förra året ÒÒ sammanfattande analys av finansiella mål Resultat – årets resultat Beredskap – finansiell reserv Risk – ränterisk och åtaganden Likviditet – betalningsberedskap Investeringar – självfinansiering Målupp- Utveckling fyllnad jämfört med zz zz zz zz JJ förra året ÒÒ ÒÒ ÎÎ ÒÒ ÔÔ Analys I Grästorps kommun definieras god ekonomisk hus hållning utifrån fem olika finansiella mål. Dessa rikt linjer beslutades av kommunfullmäktige under 2013. För de finansiella målen gjordes en samlad bedöm ning om kommunen uppnådde god ekonomisk hus hållning utifrån dessa fem områden. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 9 God ekonomisk hushållning • • • • • Områdena beskriver: resultat beredskap risk likviditet finansieringsgrad av investeringar. Resultatet för 2014 visade en förbättring av det finansiella och ekonomiska resultatet för kommunen. Samtliga områden som definierar god ekonomisk hushållning i Grästorp uppfylldes, med undantag för området investeringar – självfinansiering. För tre av områdena var dessutom utvecklingen klart positiv. Slutsats Den samlade bedömningen är att kommunen under 2014 uppfyllde kravet på god ekonomisk hushållning för de finansiella målen. Tre av de områden som ingår i bedömningen för bättrades jämfört med 2013. Området risk redovisade en stabil nivå, medan området för självfinansiering av investeringar inte uppfylldes. Det hade även ett sämre resultat jämfört med 2013. Ett av de områden som visade en positiv utveck ling var nivån på årets resultat, ett mål som väger tungt i den sammanvägda bedömningen. Även beredskapen för förändrade kostnads- och intäkts nivåer stärktes kraftigt 2014 eftersom medel fanns 10 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 budgeterade i en finansiell reserv. En sådan bered skap skapar goda förutsättningar för en ökad finans iell handlingsfrihet. Kommunen hade en god likviditets nivå vid bokslutstillfället, betydligt starkare än 2013. Delvis berodde det på en upplåning för finansiering av Centralskolans ombyggnad, där medel fortlöpande placerats för att möta finansieringen av investeringen. Området för risk i bedömningen av god ekono misk hushållning avser ränterisker och den risk det medför att kommunen går i borgen för kommunala företag, föreningar och organisationer. Genom en låg ränta, omplaceringar av lån samt varierande löp tider minimerades ränterisken. Det totala borgens åtagandet ökade visserligen något under 2014, men risken bedömdes inte ha ökat i samma omfattning. Att självfinansieringen av investeringar inte upp fylldes var väntat. En så stor investering som ombyggnaden av Centralskolan kan inte finansie ras med egna medel. Däremot var det en väl plan erad investering, där nivån 2013 medvetet var på en låg nivå för att möta 2014 års höga nivå. Även inför kommande år är investeringsnivån planerad så att självfinansieringen ska uppfyllas för att balansera 2014 års nivå. Sammantaget är därför bedömningen att kommu nen uppfyllde nivån för god ekonomisk hushållning i Grästorps kommun för 2014. God ekonomisk hushållning 3 Prioriterade mål 3.1 Kund /medborgare Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Mått zzNöjd medborgarindex zzMedborgarpanel JJ Nöjda elever (enkät) Utfall Målvärde 56 53 94 % 90 % 75 % 85 % 88 % 88 % 83 % 89 % Andel som sammantaget är eller ganska nöjda med zzmycket sitt särskilda boende (öppna jämförelser) Andel som sammantaget är JJ mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten (öppna jämförelser) Analys Medborgarundersökningen och enkät till medborgar panelen genomfördes 2013, övriga nyckeltal härrör från 2014. Elevenkäten från våren 2014 visade att verk samheten ännu inte nått målet. I senaste Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om elevernas trivsel, hamnade Grästorp på en botten placering vad gäller elevernas lust att lära. Verksam heten analyserade resultatet genom djupintervjuer med eleverna. Resultatet för 2014 ökade från 51,8 procent (2013) till 64,3 på frågan ”Mina lärare är bra på att väcka mitt intresse och lust att lära”. Inom äldreomsorgen hamnade kommunens äldre boenden på femte plats bland alla Sveriges kommuner i Öppna jämförelser, som SKL presenterade under hösten. Hemtjänsten hade sämre resultat, men mätningen gjor des när den nya chefen just blivit tillsatt och verksam heten genomförde ganska stora förändringar. Kommunen arrangerade 18 utbildningstillfällen i värdskap och bemötande. Det innebar att så gott som all personal deltog. Utbildningarna var en del i ett tvåårigt projekt för att förankra en gemensam värde grund i hela kommunen utifrån kommunfullmäktiges mål. I maj genomfördes dessutom en medarbetardag, där en föreläsare gav ytterligare energi och inspira tion för arbetet med att brukare och medborgare ska bli nöjda med kommunens service. I samband med Grästorpsmässan lanserades ett antal e-tjänster. Denna service ska successivt byggas ut utifrån medborgarnas önskan och efterfrågan. Tillgängligheten på återvinningscentralen för bättrades genom olika åtgärder. Slutsats Värdskapsutbildningen utvärderades med gott resul tat. I kommande kundundersökningar ska kommu nen analysera om utbildningen gett önskad effekt. Resultatet av de intervjuer som lärarna gjorde med sina elever var grunden för utvecklingsarbetet under rubriken Lust att lära i en lärande kultur. Projektet drogs igång under utvecklingsdagarna för all personal inom verksamheten inför terminsstarten. Sammantaget är skolan på rätt väg och samsynen kring uppdrag och mål är hög. Det finns alltså goda förutsättningar för att förbättra resultaten de kommande åren. Inom social verksamhet infördes ett kvalitets ledningssystem inom verksamhetssystemet Stratsys. Skälet var att möjliggöra en systematisk uppföljning. Hemtjänsten formulerade mål tillsammans med en ny chef. Syftet var att förbättra resultaten under kom mande år. En kundundersökning ska genomföras för den tekniska verksamhetens område i början av 2015. Då hoppas verksamheten att invånarnas positiva syn, enligt tidigare undersökningar, fortsätter i samma goda riktning. E-tjänster ska byggas ut utifrån medborgarnas efterfrågan. Planer finns för att öka tillgängligheten ännu mer på återvinningscentralen i Forshall. 3.2 Verksamhet Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen Mått Utfall Målvärde Antal barnfamiljer med zzförsörjningsstöd 3 6 89 % 100 % Andel behöriga elever till något JJ nationellt program på gymnasiet under vårterminen 2014 Analys Andelen elever som blev behöriga för fortsatta stu dier på gymnasiet var 89 procent. Detta innebar en ökning med 4 procentenheter. Meritvärdet ökade från 199,6 till 215,7. Här ska dock noteras att merit värdet beräknades annorlunda under 2014, jämfört med 2013. Om verksamheten hade räknat på samma sätt som i fjol, skulle meritvärdet motsvaras av 208. Kommunfullmäktige har flera gånger diskuterat de relativt låga resultatet av meritvärde och behörighet till fortsatta studier på gymnasieskolan. Inom skolan GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 11 God ekonomisk hushållning pågår ett utvecklingsarbete, vilket ska ge utslag år för år. Även om resultatet 2014 var för lågt så gick utvecklingen åt rätt håll. Uppföljningar för elever på gymnasiet visade att de klarade sig bra. Lärarna ansåg att eleverna fick bra grundkunskaper med sig från sin tid i grundskolan. Beträffande begreppet barnfattigdom, visade kom munen mycket låga siffror för antalet barnfamiljer med försörjningsstöd. Psykisk ohälsa bland barn och unga var däremot ett växande problem. Samverkan mellan social verksamhet och skola utvecklades vidare med inriktningen att göra tidiga insatser. Inom skolmåltidsverksamheten innebar bättre styrning av inköpen att mer resurser kunde läggas på personal. Därmed kunde verksamheten öka kvalite ten och kunde erbjuda alternativrätter. Syftet var att få fler elever att äta en näringsriktig måltid och där med få bättre förutsättningar för sitt lärande. Det finns nu även en plan för att underhålla och utveckla de nio lekplatser som kommunfullmäktige beslöt ska finnas kvar. Slutsats Bildningsutskott, kommunstyrelse och kommun fullmäktige följer skolans utveckling noggrant. Bildningsverksamheten följer en plan där lusten att lära och kunskapsmålen står i centrum. Verksam heten kopplar utvecklingsarbetet till aktuell forsk ning och beprövad erfarenhet. Dessutom kom mer förutsättningarna att förbättras efter att den ombyggda Centralskolan tagits i bruk. Team Agera verkar nu fullt ut med sitt förebyggande arbete. Ett projekt startades i samverkan med regio nen och Capio vårdcentral för att skapa en familje central. Syftet var att i samverkan arbeta mer effek tivt och förebyggande med barns uppväxtvillkor. Verksamheterna ska tillsammans bidra till att ge alla barn goda förutsättningar under sin uppväxt i Grästorps kommun. Öka kommunens attraktionskraft Mått JJ Antal invånare zz Antal bygglov för bostads zzbyggande Nöjd region index (NRI) 12 Utfall Målvärde 5 630 5 641 63 59 23 20 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Analys Invånarantalet minskade med 11 personer, vilket är hanterbart ur ett ekonomiskt perspektiv. Födelseta let var 56 och innebar ett födelsenetto på minus två personer vilket är bättre än tidigare år. Flyttningsnet tot stannade på minus nio personer. Det är en för sämring. Kommunstyrelsen konstaterade att den vikti gaste faktorn för en positiv befolkningsutveckling är att öka bostadsbyggandet. Under året utfärdades 23 bygglov för bostäder, vilket var över målvärdet 20. Tyvärr hade verksamheten inga siffror på hur många bostäder som försvunnit under samma period, så det är vanskligt att avgöra hur nettotillskottet verkligen ser ut. Kommunen satsade på landsbygdsutvecklingen och utredde samt skapade förutsättningar för anslut ning till det kommunala vatten- och avloppsnätet genom föreningsbildning. Därmed ska invånarna också få tillgång till fiberbredband. Utrednings arbetets slutsats visade att kommunen har goda för utsättningar för ett brett erbjudande till landsbygds befolkningen. Intresset visade sig vara stort efter det välbesökta informationsmöte som kommunen genomförde i februari. Nu finns pågående aktiviteter i alla kommundelar. Föreningen i Flo har redan bör jat gräva och den befintliga föreningen i Ås slutförde sitt arbete. Åtgärder genomfördes på motionsspåret Skubbet för att öka tryggheten och göra området mer attrak tivt vad gäller motion och rekreation. Nu finns även en långsiktig plan för att utveckla området vidare. Slutsats I 2014 års investeringsbudget fanns pengar till ytter ligare förbättringar av kommunens gator. Kommun styrelse och fullmäktige beslutade också att behålla de lekplatser som finns, samt att avsätta medel för att successivt rusta upp dem. Vidare finns beslut om att försköna torgmiljön vid Kulturhuset. Även kommande sommar ska bland annat ferieungdomar se till att det är snyggt och prydligt i kommunen. Det är nu klart att Trafikverket kommer att bygga en cykelväg från tätorten till världshuset Tre Älgar. Kommunen väntar på besked från regionen för att minska den tunga trafiken på Södergatan. Försla get till regionen från Skaraborgs kommunalförbund God ekonomisk hushållning innebär att pengar kommer att avsättas. Regionen fat tade i oktober beslut enligt förslaget. Det allra mest glädjande är att nya byggprojekt är på gång. Det gäller dels i kvarteret Skogsgläntan med småhus och dels hyresfastigheter med 20 lägenheter vid Velandagatan. Utfall Målvärde Nyföretagande 19 20 Nyetableringar 1 1 zz zzSvenskt Näringslivs ranking Arbetstillfällen i kommunen zzArbetslöshet relativt rikssnittet Mått zzNöjd medarbetarindex (NMI) Önskad sysselsättningsgrad JJ Sjuktal (helår) Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Mått 3.3 Personal Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare 42 100 1 743 1 850 7,5 % 8,1 % Analys Nyföretagandet är fortfarande lågt i kommunen, lik som i hela riket. 19 nya företag startades i Grästorp, men 12 av dem tillkom under sista halvåret 2014. Därför är målvärdet grönmarkerat. Enligt nyckeltalen skulle antalet arbetstillfällen i kommunen ha minskat med 107. Det är en siffra som verksamheten undrar över, och det återstår att analysera den djupare under kommande år. Grästorp behöll sin position i Svenskt Näringslivs ranking. En 42:a plats innebar en förbättring med en (1) placering. I en enkät som besvarades av 70 före tagare i Grästorp blev det samlande omdömet så bra att kommunen kom på plats 18. Grästorpsmässan blev återigen en manifestation för framåtandan som finns i kommunen. Näringsliv, föreningar och kommunen visade upp sina verksam heter och framtidstro. Slutsats Inom företagande görs det mesta arbetet i Näringsliv samverkan Grästorps (NSG) regi. Här samverkar kom mun, företagarna, Grästorps handel, LRF, Åse Viste Sparbank och fastighetsägarna för att skapa ett bra företagsklimat och en positiv utveckling av näringslivet. NSG prioriterade nyföretagande och etableringar i sin verksamhetsplan. Kommunen ingår dessutom i Position Väst som är en samverkansorganisation för 18 kommu ner mellan Göteborg och Oslo. Utfall Målvärde 71 70 93 % 100 % 5,4 % 4 % Analys Målsättningen för sjuktalen är att de på helårsbasis inte ska överstiga fyra procent. De senaste åren har sjuktalen ökat. Under 2014 stannade denna utveck ling upp och kommunen kunde notera en liten minskning på en tiondel till 5,4. I de verksamheter där sjukfrånvaron var högre än målvärdet, arbetade cheferna aktivt med rehabilitering och att finna de individuella lösningar som kan behövas för att med arbetare ska återvända till arbetet. Slutsats Alla verksamheter och enheter analyserade med arbetarenkätens resultat och gjorde därefter handlings planer som nu genomförs. Chefer och skyddsombud gick en arbetsmiljöutbildning under hösten med syfte att skapa hälsosamma arbetsplatser. Sjukfrånvaron följs noga upp varje månad. Berörda chefer arbetade med rehabiliteringsärenden för att se vad som behövs för att underlätta återgång i arbe tet. Chefer och personalenheten hade mycket kontakt med företagshälsovården i gemensamma ärenden för att komma närmare en återgång i arbetet. Under hösten startade kommunens stora friskvårds satsning Hälsa Grästorp. Samtidigt antog kommun styrelsen nya riktlinjer för en hälsoförebyggande arbets miljö. Denna satsning syftar till att på sikt få ned sjuktalen under målvärdet. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 13 God ekonomisk hushållning 3.4 Ekonomi Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respektive budgetår 2015 och 2016 Mått zz Budgetavvikelse Utfall Målvärde Nej Analys Årets resultat på 2,4 procent överträffade målet. Det innebar att kommunen kunde starta verksamhetsåret 2015 med goda förutsättningar och en stark ekonomi. Till viss del berodde det goda resultatet på att verksamheterna sammantaget redovisade ett över skott med 0,9 mkr. Överskottet skulle varit större om inte kostnaderna för översvämningen i augusti hade påverkat verksamheten med cirka 1,0 mkr. Även finansförvaltningen redovisade ett mindre överskott, trots en extra inlösen av pensionsskulden med 4,4 mkr. Denna kostnad finansierades delvis med den budgeterade reserven på 2,9 mkr, som fanns avsatt för att möta ökade kostnader eller intäktsminskningar. Ett intensivt arbete genomfördes i verksamheterna under hela året. Skälet var att minska den ekonomiska obalansen som tidigare redovisats. Sedan balanskravet infördes år 2000, har verksamheterna redovisat ett sammanlagt positivt resultat vid endast fyra tillfällen. Slutsats Kommunstyrelsen följde noga ekonomi och verksam het under året för att upptäcka obalanser och vidta åtgärder i ett tidigt skede. Det ska också betonas att den reserv som fanns budgeterad, skapade ett bra finansiellt handlingsutrymme. För 2014 visade den löpande uppföljningen att det fanns utrymme för en partiell inlösen av pensionsskulden. Därmed kunde kostnadsnivån minskas inför kommande år. Tack vare de åtgärder som genomfördes för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna, redovisades ett positivt resultat för 2014. En avgö rande del i kommunens samlade resultat var att den löpande verksamheten klarade av sitt uppdrag inom den budget som var beslutad. Med resultatet 2014 och en utökad budget till 2015 bedömde kommunen att alla verksamheter hade en budget i balans inför kommande år. För att ytterligare skapa förutsättningar inför kommande utmaningar, höjdes resultatmålet för 2015. 14 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser Mått Utfall Målvärde Kostnadseffektivitet i grundskolan zz(kostnad per betygspoäng) Nettokostnad per invånare, VKV 315 331 47 409 45 892 88 100 105 100 124 100 60 100 Standardkostnad barnomsorg, zzVKV Standardkostnad grundskola, VKV JJ Standardkostnad äldreomsorg, VKV Standardkostnad individ- och zzfamiljeomsorg, VKV Måtten från VKV (Vad Kostar Verksamheten i din kommun) är från 2013. Analys Standardkostnaderna avser 2013 enligt de senast till gängliga uppgifterna. De flesta värdena för standard kostnader låg på rätt nivå, där endast äldreomsorgen stack ut. I bokslutet märktes att hemtjänsten, som var orsaken till avvikelsen, nu har fått kontroll över sina kostnader. Det betyder att när jämförelsetalen görs nästa gång, kommer alla verksamheter att ligga på en acceptabel nivå. En viss reservation görs dock för grundskolan. Den kommer att visa helt andra siff ror på grund av ökade avskrivningskostnader för den ombyggda Centralskolan. Värdet för nettokostnader per invånare förbättra des och låg närmare genomsnittet för riket jämfört med 2012. Slutsats Att ha en bra budgetstyrning med återkommande kon troller av kostnadsutvecklingen är av högsta prioritet. Därmed kan verksamheterna visa positiva resultat även under nästkommande år. Resurser för kvalitets utveckling ska skapas genom effektiviseringsarbete, med hjälp av den i verksamheten etablerade lean-metoden. Dessutom ska verksamheten uppmuntra innovations tänkande och ta vara på möjligheterna som den tek niska utvecklingen ger. Allt i syfte att skapa utrymme för att höja värdet av skattebetalarnas pengar. Bland verksamhetens mycket engagerade personal finns potentialer som kan öka kvaliteten i form av arbets tillfredsställelse och motivation. God ekonomisk hushållning Miljö 3.5 Särskilda uppdrag och inriktningar Jämställdhet och likabehandling Mått JJ Mått` Utfall Målvärde Uttag av föräldrapenning i orten Grästorp JJ Andel utrikesfödda 52,8 65 6,3 % 10 % Utfallen för måtten är från 2013. Analys Uttag av föräldrapenning Måttet uttag av föräldrapenning i Grästorp bygger på det så kallade pappaindexet som tas fram av TCO. TCO har under många år beräknat ett pappaindex som utgår från hur mycket föräldraledighet som tas ut av kvinnor respektive män. TCO hämtar uppgift erna från Försäkringskassans statistik. Pappaindexet är uppbyggt så att värdet 100 innebär att föräldrar delar lika på föräldrapenningsdagarna. I Grästorp var pappaindexet 52,8 under 2013. I riket var motsvarande värde 44,5 vilket visar att Grästorp var något bättre än rikssnittet, även om det fortfarande är en bit kvar tills föräldraledigheten delas lika. Andel utrikesfödda Andelen utrikes födda medborgare i Grästorp var 6,3 procent. Då kommunen har som mål att öka befolk ningen, var nyanlända en viktig målgrupp för att kunna nå målet om att bli fler grästorpare. Målet är att andelen utrikesfödda ska uppgå till 10 procent. Slutsats Det är en lång väg kvar innan föräldraledigheten delas lika mellan föräldrarna. Om inte takten ökas kommer det att ta 80 år. Föräldrar i Grästorp delar dock mer lika på föräldraledigheten än snittet i lan det. Den jämställdhetsbonus som beslutats i kom munstyrelsen kan bidra till att uppmuntra föräldrar att dela lika på föräldraledigheten. Målet att 10 procent av befolkningen ska vara utrikes födda uppnåddes inte. En orsak var att det råder brist på bostäder i kommunen, vilket gjorde att Grästorp inte kunde ta emot lika många nyanlända som tidigare. Ett högre mottagande, tillsammans med en bra integration är värdefullt eftersom det ökar mångfalden i kommunen. Samtidigt påverkas även invånarantalet i positiv riktning. Utfall Målvärde miljöbilar i kommun zzAndel organisationen 77,7 % 70 % biogasbilar i zzAndelen kommunorganisationen 72,2 % 65 % 71 % 90 % 209 181 JJ Andel biogas som kommunens biogasbilar körs på Kommunens byggnaders JJ normalårskorrigerade energiförbrukning Nedersta måttet är från 2013. Analys Kommunen fokuserade på ett av de 16 nationella miljö målen: Begränsad klimatpåverkan. Genom att minska fastighetsbeståndets energiförbrukning samt ställa om fordonsflottan till förnyelsebara bränslen, bidrog Gräs torp till lägre utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Sveriges, och kommunens, mål att reducera fastig heters energiförbrukning med 20 procent fram till år 2020 relativt 2009, innebar under 2014 att Gräs torp skulle nått 181 kWh per kvadratmeter och år. Det motsvarade cirka 10 procent minskning. Då det hittills endast gjorts marginella åtgärder för att spara energi, uppnådde kommunen i princip inte någon reduktion alls. Gapet till målet, och därmed beho vet av kraftfulla åtgärder och investeringar, ökar där med för varje år. En uppenbar riskfaktor är att det kommer att saknas medel för att senare komma ikapp flera års eftersläpning. Andelen biogasdrivna bilar i kommunens fordons flotta var bland de högsta i Sverige, och vid senaste nyanskaffning av bilar höjde Grästorp andelen ytter ligare. Nästa steg, att även köra dessa biogasdrivna bilar på just biogas lyckades kommunen sämre med. Brister i några bilars konstruktion, i kombination med ett motstånd hos medarbetare att tanka biogas, gör att vissa bilar körs i onödan på bensin. Biogas tankning är viktig för både miljö och tankstationens fortlevnad! Slutsats Under året inventerade kommunen energistatus hos merparten av kommunens byggnader, och det ska pade en klar bild över vad som behöver åtgärdas. Flera av insatserna är dyra att genomföra, till exempel GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 15 God ekonomisk hushållning att byta ventilationen på förskolor och skolor. Därför behövs resurser till detta. Om den långsiktiga invest erings- och underhållsplanen från tekniska verksam heten antas, skapas dock goda förutsättningar att klara målet. Att höja biogasandel som kommunens gasbilar körs på är mycket svårt med nuvarande fordonsflotta. I realiteten kommer detta att hända först när de byts ut vid leasingstidens utgång. Nuvarande bilar är bil liga i inköp, men måste tankas alltför ofta. Trygghet och hälsa Mått Andel personer med bra eller mycket bra hälsotillstånd Utfall Målvärde 69 % 73 % 14 % 13 % 7,1 6,5 Andel personer med stillasit- tande fritid (16-84 år) Hur tryggt och säkert kan med- zzborgaren vistas utomhus på kvällar och nätter (MBU)* * Medborgarundersökning (MBU) gjordes senast 2013. Analys 69 procent i åldrarna 16 -84 år (av cirka 900 svar) anser sig ha ett bra eller mycket bra hälsotillstånd i Grästorps kommun. Måttet kan jämföras med riket som ligger på 73 procent. I december 2014 presenterades resultatet av Öppna jämförelser – Folkhälsa. Den var en viktig utgångspunkt vad gäller mått och indikatorer inom folkhälso området. Resultaten visade att Grästorp överlag hade mycket goda siffror. Områden med bra utveckling var bland annat: Den pedagogiska utbildningen inom för skolan (andel anställda årsarbetare inom förskolan med pedagogisk högskoleutbildning) där kommunen ökade från 55,2 till 69,3 procent. Kommunen hade även en låg andel av långvarigt ekonomiskt bistånd på 17,9 procent. Det kan jämföras med rikets värde på 36,7 procent. Rikskonsumtion av alkohol minskade markant från 17 till 12 procent vid senaste underökningen. De områden som stack ut i negativ riktning var fortfarande övervikt och fetma, där Grästorp, liksom 16 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 övriga Skaraborg ökade i fel riktning. Dessutom minskade den vardagliga motionen och stillasittandet på fritiden ökade, en trend som gällde över hela lan det. För Grästorps del minskade även konsumtionen av frukt och grönt. Kommunen såg även en ökning av fallskador bland äldre, främst hos männen. Värt att lyfta var även bjudvanor av alkohol, där 42 pro cent av alla 15-åringar från Grästorps kommun upp gav att de blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Det är högt jämfört med Västra Götaland. Just övervikt, fetma och fysisk inaktivitet, är en fråga som engagerar och berör många. Utmaningen för kommunen är att försöka få en så korrekt bild som möjligt av dessa områden. Där är kompetens och god kännedom från olika verksamheter oerhört vik tigt. För att kunna identifiera och planera bra insat ser, krävs ett strategiskt och långsiktigt tänk. Slutsats Det var ett mycket positivt år för Folkhälsoarbetet rent organisationsmässigt. Efter att kommunen arbe tade fram målområdet Särskilda inriktningar och uppdrag så flyttades positionen för folkhälsoarbetet fram betydligt. Under året genomfördes flera möten för att förtydliga Folkhälsorådets och Folkhälsoplanerarens roll. Både tjänstemän och politiker diskuterade och utformade en ny, gemensam arbetsmodell för Folkhälsorådet. Nu finns en starkare koppling till kommunens chefstjänstemän än tidigare. Det skapar bättre förut sättningar för att implementera folkhälsoarbete. På den politiska sidan i Folkhälsorådet deltog ord föranden från respektive utskott i kommunen, vil ket också visade på vikten av dessa frågor. I regio nen finns en tydlig linje där folkhälsoarbetet blir allt mer viktigt. En gemensam modell för folkhälso arbetet arbetas nu fram inom hela Västra Götalands regionen. I och med det arbete som genomförts i Grästorp 2014, ligger kommunen i framkant vad gäl ler organisat ion kring folkhälsofrågor. Bildningsverksamhet Förvaltningsberättelse GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 17 Förvaltningsberättelse Det här är Grästorp MANDATFÖRTECKNING 2011–2014 Vision Grästorp 2020 Totalt 31 mandat i kommunfullmäktige fördelas på: I Grästorp finns energi Grästorp har Västra Götalands bästa boendemiljö. Invånarna är nöjda med service och fritidsutbud och det är nära till mycket – allt från jobbutbudet i regionen till golfbanan i centrum. Förskolan och skolan ligger i topp i nationella undersökningar. Näringslivet sjuder av entreprenörsanda och de gröna näringarna blomstrar. Kommun är belägen söder om Vänern. Kommunen ligger mitt i Västra Götalands län där centralorten Kommunen har goda väg-, buss- och tågförbindelser. Avståndet från Grästorp till Trollhättan och Vänersborg är cirka tre mil. Till Göteborg är avstån det nio mil. Kommunen gränsar till Lidköping, Vara och Ess unga kommuner samt i väster mot Trollhättan och Vänersborgs kommuner. BEFOLKNING 31/12 FÖR RESPEKTIVE ÅR 2014 Årlig förändring Totalt: 2013 2012 2011 2010 –11 2 –35 –102 –81 5 630 5 641 5 639 5 674 5 776 Moderaterna (M) 11 mandat Socialdemokraterna (S) 9 mandat Centern (C) 6 mandat Folkpartiet (Fp) 3 mandat Sverigedemokraterna (SD) 1 mandat Svenskarnas parti (SvP) 1 mandat Den politiska maktfördelningen dominerades av Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Ord föranden i kommunfullmäktige representerade Center partiet och i kommunstyrelsen var ordföranden från Moderaterna. Sverigedemokraterna och Svenskarnas parti saknade representation för sina mandat i kommun fullmäktige. Därför stod de partistolarna tomma. ARBETSMARKNAD Arbetstillfällen i Grästorps kommun Grästorp Riket Vård/omsorg 24 17 Byggverksamhet 15 7 Handel 13 12 Utbildning 11 11 Jordbruk/skogsbruk 10 2 efter näringsgren (procent) – därav 0–6 år 400 405 419 424 420 Företagstjänster, finans/försäkring 6 13 7–5 år 552 548 539 532 579 Tillverkning 5 13 16–24 år 586 622 642 663 682 Personliga/kulturella tjänster 5 4 25-64 år 2 762 2 782 2 782 2 843 2 901 Hotell/restaurang 4 3 65–84 år 1 139 1 097 1 070 191 187 187 191 186 – varav män 2 870 2 859 2 851 2 873 2 933 – varav kvinnor 2 760 2 782 2 788 2 801 2 843 85– år 1 021 1 008 Transport 3 5 Information/kommunikation 2 3 Civila myndigheter och försvar 1 6 Ej specificerad verksamhet 1 4 Anmärkning: Tabellsiffrorna avser 2012 års statistik enligt senast tillgängliga uppgifter. UTDEBITERING Kommunal utdebitering 2014 2013 2012 2011 2010 21,57 21,57 21,57 22,00 21,75 Skillnaden i utdebitering mellan 2011 och 2012 (–0,43) avsåg skatteväxling mellan kommunen och Västra Götalandsregionen. Det berodde på ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken. 18 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Förvaltningsberättelse Organisation Kommunstyrelsen har tre utskott som utgör bered ningsorgan. Dessutom finns miljö- och byggnämnden som arbetar med myndighetsfrågor samt tillsyn inom området miljö och bygg. Räddningsnämnden är gemen sam för Grästorp, Lidköping, Vara och Essunga kommuner. I kommunstyrelsen fattas alla beslut med undantag av de som beslutas i miljö- och byggnämnden. Det är bara kommunstyrelsen som kan lämna förslag till kommunfullmäktige och ge uppdrag till kommunens gemensamma förvaltning. Utskottens främsta uppgifter finns inom följande områden: • Verksamhetsuppföljning • Beredning för förslag till mål, inriktningar och särskilda uppdrag • Medborgardialog • Beslut i enskilda individärenden Det allmänna utskottet är även personalutskott. KOMMUNFULLMÄKTIGE MILJÖ- OCH BYGGNÄMND KOMMUNSTYRELSE Allmänna utskottet Bildningsutskottet Sociala utskottet REVISION VALNÄMND STAB KOMMUNFÖRVALTNING Teknisk verksamhet Allmän verksamhet Bildningsverksamhet RÄDDNINGSNÄMND Social verksamhet GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 19 Förvaltningsberättelse Ekonomisk sammanfattning Årets resultat blev ett överskott på 1,1 mkr mot budget och ett totalt resultat på 6,8 mkr. Genom det positiva resultatet uppfyllde kommu nen kommunallagens krav på ekonomisk balans. Kom munen uppfyllde även kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Under 2013 definierade kommunfullmäktige vad god ekonomisk hushållning ska innebära i Grästorps kommun. Resultatet var bättre än 2013. Sedan balanskravet infördes år 2000 har kommunen haft positiva resul tat, med undantag av 2003 och 2004. 2014 var tionde året i rad med överskott. Budgetavvikelserna i den löpande verksamheten, som nämnder och utskott ansvarar för, varierade mellan 0,9 mkr och –0,6 mkr. Totalt redovisade den löpande verksamheten ett överskott på 0,9 mkr mot budget med en nettokostnad på 276,7 mkr. Budget avvikelsen blev därmed cirka 0,3 procent i den löp ande verksamheten. År 2013 redovisade verksam heterna ett sammanlagt underskott på 7,0 mkr mot budget, vilket motsvarade 2,6 procent i budget avvikelse. Även finansförvaltningen redovisade en positiv avvikelse med 0,9 mkr. Den viktigaste uppgiften framöver är att behålla den goda kostnadskontrollen, för att även i fortsätt ningen få positiva resultat för kommunen. Genom god kostnadskontroll och budgetdisciplin kan Grästorp ha en stabil ekonomi och långsiktigt klara en nivå som uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning. Investeringsvolymen var 54,2 mkr netto, vilket var den högsta nivån någonsin under ett enskilt budgetår. Investeringarna 2013 uppgick till 11,9 mkr och 2012 till 42,2 mkr. Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan kostnadsoch intäktsränta, var något bättre än 2013 och belas tade kommunens resultat med cirka 1,8 mkr. Kom munen behöver göra en noggrann prioritering av olika behov för att hålla investeringarna på en nivå som kan finansieras långsiktigt, utan alltför stora påfrestningar på ekonomin. En ökad upplåning för att finansiera höga investeringsnivåer ökar det nega tiva finansnettot. Den procentuella förändringen av nettokostnaderna, 4,1 procent, var i princip lika stor som förändringen av skatte- och bidragsintäkterna. De ökade med 4,0 procent jämfört med 2013. För att klara de finansiella målen och en god ekono misk hushållning, måste verksamhetens nettokostnader 20 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 ligga på en nivå som är anpassad till de ekonomiska förutsättningarna. Kommunens negativa finans netto behöver förbättras för att inte räntekostnaderna ska tränga undan det ekonomiska utrymmet för olika verksamheter. Pengar som då frigörs kan kommunen använda till att stärka sin ekonomi, vilket ökar möjlig heterna till verksamhetsutveckling. Omvärldsanalys Samhällsekonomin De ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kom muner – även för Grästorp – påverkas av utvecklingen både inom landet och i omvärlden. Efter en stark avslutning på 2013 utvecklades svensk ekonomi för hållandevis svagt. Den främsta orsaken var en fortsatt svag internationell utveckling. Det medförde en svag utveckling av exporten, och eftersom Sverige är starkt beroende av en internationell marknad påverkades tillväxten negativt. Tidigt 2014 fanns det tecken på att utrikeshandeln skulle ge ett visst bidrag till åter hämtningen av svensk ekonomi. Dessa förhoppningar infriades dock inte. I flera länder i Europa fastnade arbetslösheten på höga nivåer, med undantag av Storbritannien och Tyskland där arbetslösheten återgick till mera nor mala nivåer. Det ekonomiska läget i Europa för svagades. Både internationell och svensk ekonomi hade tydliga drag av att gå i otakt. Tillväxttakten dämpades markant efter ett tillfälligt uppsving under andra halvåret 2013. Sysselsättning och arbetade tim mar fortsatte trots det att öka i god takt. Utifrån denna spretiga bild klarade sig skatteunderlaget för vånansvärt bra. Tack vare att ekonomin befann sig i en viss återhämtningsfas, växte skatteunderlaget med reala ökningar kring 2 procent under 2014. Till växten förväntas fortsätta under kommande år. Det beror främst på den relativt starka ökningen av arbe tade timmar. 2014 var det fjärde året i rad med rela tivt stark skatteunderlagstillväxt. Den privata konsumtionen utvecklades svagare än beräknat under senare delen av 2014. Det innebar att den årliga ökningen blev något långsammare än plan erat. Detta medförde att även ökningen för 2015 revide rades ner, trots att en expansiv finanspolitik fördes med syftet att motverka den svaga inhemska efterfrågan. Förvaltningsberättelse Grästorps kommuns ekonomi Ekonomin i Grästorps kommun var stark från 2005 och framåt. Sedan balanskravet infördes år 2000 har kom munen redovisat positiva resultat alla år, utom 2003 och 2004. Resultatet för 2014 blev 6,8 mkr. Redovisningen innehöll engångsposter som påverkade resultatet. Den löpande verksamheten redovisade ett överskott 2014 på 0,9 mkr, medan resultatet på verksamhetsnivå 2013 var –7,0 mkr och –5,1 mkr under 2012. Utvecklingen av skatteunderlaget är en viktig del i kommunens ekonomi. Skatteintäkterna 2014 var i nivå med budget. 2013 var skatteintäkterna 1,2 mkr högre än budgeterat och 2012 1,9 mkr högre än budgeterat. Att de positiva skatteavräkningarna starkt bidrog till positiva resultat för kommunen under de senaste åren är tydligt. För 2014 var situationen annorlunda, då utfallet av skatteintäkterna uppgick till budgeterad nivå. En annan viktig del i den kommunala ekonomin är invånarantalet och hur det förändras. Grästorps kom mun ökade sitt invånarantal med totalt 95 personer 2006–2009, efter att befolkningen minskade tio år i rad. En kraftig förändring inträffade 2010 då kom munen minskade med 81 personer. Trenden fortsatte även 2011, då befolkningen minskade med 102 perso ner. Totalt innebar det en minskning med 183 perso ner på två år, vilket medförde kraftiga minskningar av skatte- och bidragsintäkter. En analys av föränd ringen under dessa år visar att det främst är inflytt ningen till kommunen som minskat. År 2012 fort satte invånarantalet att minska, men planade ut. Totalt uppgick förändringen 2012 till minus 35 perso ner. 2013 vände utvecklingen och kommunen ökade med 2 invånare. 2014 minskade invånarantalet åter igen, denna gång med 11 personer. Det budgeterade resultatet 2015 uppgår till 6,8 mkr. Inför kommande år är förutsättningarna för den kommunala planeringen osäkra, därför finns nu en finansiell reserv i budgeten 2015 för att öka bered skapen för kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Det är också nödvändigt att kommunen fortsätter att effektivisera, förändra organisationsmönster samt samverka med andra aktörer. Därmed minskar ris kerna för en försämrad ekonomi. Ekonomiskt resultat Årets resultat blev 6,8 mkr, vilket motsvarade ett resultat på 1 203 kronor per invånare. Resultatet överträffade budgeten med 1,1 mkr. Mellan 1993 och 1999 redovisade kommunen negativa resultat på sammantaget 52,8 mkr. Åren 2000–2002 var resultatet totalt 9,8 mkr, medan resul taten åren 2003–2004 åter var negativa och gav ett sammanlagt underskott på 12 mkr. Från och med 2005 uppgick de sammanlagda resultaten i kommu nen till 65,6 mkr. Sedan balanskravet infördes har kommunen redo visat ett ackumulerat resultat på 63,4 mkr. Balanskravsutredning Från budgetåret 2000 kräver lagen att kommunens budget ska vara balanserad, det vill säga att intäk terna måste vara större än kostnaderna. För att upp fylla kravet räcker det inte med att konstatera att kommunen redovisar ett positivt resultat på sista raden i balansräkningen. En särskild balanskravs utredning måste göras för att svara på frågan om kommunen uppnår ekonomisk balans. Uppställnings formen är delvis reglerad och har kommunen en resultatutjämningsreserv ska förändringen av reser ven också redovisas i balanskravsutredningen. Balanskravsutredning (tkr) År 2014 2013 2012 Årets resultat enligt resultaträkningen 6 775 6 472 4 065 Samtliga realisationsvinster – 511 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 6 263 6 472 4 065 Medel till resultatutjämningsreserv, RUR – 520 – 950 Medel från resultatutjämningsreserv, RUR Årets balanskravsresultat 0 0 0 0 0 0 5 743 5 522 4 065 Av utredningen framgår att kommunen klarade balanskravet 2014. Av tidigare balanskravs utredningar framgår också att kommunen klarade balanskravet 2000–2002 och 2005–2013, men inte åren 2003 och 2004. Enligt kommunallagens kapitel 8, § 5, ska kommunen, om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, reglera det nega tiva resultatet. Kommunen ska även återställa det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen under de närmast följande tre åren. Kommun fullmäktige kan besluta att låta bli att göra en sådan GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 21 Förvaltningsberättelse reglering om det finns synnerliga skäl att inte åter ställa resultatet. Den kommunala redovisningslagen anger i sin tur att om fullmäktige beslutar att inte göra en reglering av ett negativt resultat, ska kommunen i förvaltnings berättelsen för det aktuella året skriva att man beslu tat att inte reglera underskottet. Kommunen ska redogöra för sina skäl till beslutet och även beskriva när och på vilket sätt man i stället tänker återställa det negativa resultatet. Genom resultatet 2005, efter genomförd balanskravsutredning, återställde kom munen det egna kapitalet i sin helhet utifrån 2003 och 2004 års underskott. Kommunen uppfyllde där med kommunallagens krav och är på så sätt i fas med kraven på en ekonomi i balans. Av balanskravsutredningen framgår även att det fanns ett utrymme under 2014 att avsätta ytterligare medel till resultatutjämningsreserven enligt kommu nens beslutade riktlinjer. Av balansräkningen fram gick att reserven uppgick till 3,5 mkr vid årsskiftet. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader visade hur mycket kommunens verksamheter kostade under året. Här ingick även delar av finansförvaltningen, inklusive avskrivningar. Nettokostnaderna visade hur mycket skatteintäkter och bidrag som behövde skjutas till för att finansiera den löpande verksamheten. Nettokostnaderna var 278,5 mkr år 2014, vilket var en ökning med 4,1 procent från 2013. För att klara en ekonomi i balans är det viktigt att verksamhetens kostnader anpassas till kommunens ekonomiska förutsättningar. Verksamhetens förmåga att hålla budget är avgörande för resultatet. För att kunna jämföra olika år, måste nettokost nadernas utveckling ställas i förhållande till skatte intäkterna, statsbidraget och utjämningssystem. Intäk terna från skatte- och utjämningssystem ökade med 4,0 procentenheter och uppgick till 287,1 mkr i bokslutet. Ökningen av intäkterna, räknat i procent, var alltså i princip lika stor som den procentuella ökningen av kostnaderna – en skillnad på bara 0,1 procentenheter. Skatteintäkter och statsbidrag blev i nivå med budget. 2013 var avvikelsen 2,0 mkr och 2012 2,1 mkr. Av redovisningen framgår att nettokostnads ökningen de senaste fem åren var större än ökningen av skatte- och bidragsintäkter vid två tillfällen, 2010 22 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 och 2012. Förändringen var lika stor 2014. 2011 och 2013 ökade intäkterna mer än kostnaderna. Kostnads- och intäktsförändringen 2014 signal erade en stabil utveckling av kommunens ekonomi, men det är viktigt att nettokostnaderna inte ökar mer än skatte- och bidragsintäkterna. Kommunen måste kunna skattefinansiera sina investeringar och resultatutvecklingen får därför inte försämras. Utvecklingen 2014 stabiliserade förutsättning arna för en ekonomi i balans och ökningen 2011 och 2013 gav en positiv inverkan på ekonomin. 2010 och 2012 var situationen den omvända, vilket gav direkt effekt på resultatet och minskade förutsättningarna att finansiera kommunens investeringar med skatte intäkter. Utveckling av nettokostnader, skatteintäkter och skattebidrag (procent) 8 6 Skatt/bidrag 4 Nettokostn 2 0 –2 2010 2011 2012 2013 2014 Resultat före extraordinära poster Resultatet visade hur mycket årets verksamhet inklu sive finansförvaltningen kunde bidra med till inves teringar och eller påverka rörelsekapitalet. Resultatet 2014, 6,8 mkr, var bättre än 2013. Finansnettot – som påverkar resultatnivån – är skillnaden mellan ränteintäkterna på kapital och räntekostnaderna för kommunens lån, inklu sive räntekostnaden på avsättningen till pensioner. Finansnettot 2014 var cirka 1,8 mkr i kostnader, vil ket betyder att kommunens räntekostnader var högre än ränteintäkterna. Finansnettot var därmed något bättre 2014 än både 2013 och 2012. Utvecklingen av finansnettot påverkade kommunens totala ekonomi. Det berodde på att räntekostnaderna tog ett utrymme, som annars skulle ha kunnat användas till kommunens verksamhet. Förvaltningsberättelse Eget kapital Finansnetto (mkr) 6 4 2 0 –2 –4 –6 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat Ett mått på resultatutvecklingen är hur stor andel resultatet utgör i förhållande till skatteintäkter, stats bidrag och utjämningssystem. Miniminivån – en ekonomi i balans – är långt ifrån tillräcklig för att kommunen ska ha långsiktigt stabila ekonomiska förutsättningar. I ett längre perspektiv kan kommunen därför inte nöja sig med att nå ett noll resultat eller strax över noll. Kommunen måste ha ett ekonomiskt överskott för att skapa handlingsutrymme och hantera svängningar i skatte- och utjämnings system eller andra oförutsedda händelser. Resultatet 2014 var 2,4 procent av skatte- och bidragsintäkterna. Därmed klarade kommunen resultatmålet som var 2,0 procent enligt budget 2014. Årets resultat av skatter och statsbidrag (procent) 3 Resultat 2 Förändringen av det egna kapitalet i balansräkningen var 6,8 mkr, samma som årets resultat. Det egna kapitalet uppgick till 133,3 mkr i bokslutet. Den del av pensionsåtagandet som intjänades före 1998, redovisas i sin helhet som en ansvarsförbindelse enligt den så kallade blandmodellen. Ansvars förbindelsen för pensionsförpliktelserna uppgick till 119,8 mkr, inklusive ränta. Totalt, med löneskatten inräknad, uppgick pensionsåtagandet till 148,9 mkr, en minskning med 8,6 mkr jämfört med 2013. Det är viktigt att kommunen skapar utrymme för dessa kostnader under lång tid framöver. På skuld sidan i balansräkningen redovisas bara de pensions förpliktelser som intjänats från och med 1998, och som gäller det tidigare pensionsavtalet PA-KL. För övriga pensionsåtaganden har kommunen en försäkringslösning som regleras via premieinbetalning. Under 2013 beslutade kommunfullmäktige om riktlinjer för en resultatutjämningsreserv, RUR. Beslutet innefattade även att avsätta medel till reser ven. Det innebar att cirka 2,0 mkr av resultatet för åren 2010–2012 redovisas som en separat post under rubriken Eget kapital i balansräkningen. 2013 avsat tes ytterligare cirka 1,0 mkr till reserven. För 2014 avsattes ytterligare 0,5 mkr till resultatutjämnings reserven enligt regelverket i kommunallagen och kommunens riktlinjer som styr hanteringen av reser ven. Resultatutjämningsreserven uppgick därmed till 3,5 mkr 2014 som en del av det egna kapitalet. Reste rande del, 129,8 mkr, utgjordes av övrigt eget kapital. Kommunen hade inga andra avsättningar specifi cerade inom det egna kapitalet. Pensionsförpliktelserna i sin helhet (mkr) 1 Resultat mål Avsatt för pension inklusive löneskatt 2014 2013 2012 3,7 4,3 4,2 - Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 0 2010 2011 2012 2013 2014 som redovisas som ansvarsförbindelse 148,9 157,5 146,3 Summa pensionsförpliktelser (återlån) 152,6 161,8 150,5 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 23 Förvaltningsberättelse Soliditet Förändring av eget kapital (mkr) 8 6 4 2 0 2010 2011 2012 2013 2014 2013 2014 Utveckling av eget kapital (mkr) 150 120 90 60 30 0 2010 2011 2012 Rörelsekapital De likvida medlen ökade med 14,0 mkr och var vid årsskiftet 38,7 mkr. Förändringar i kortfristiga skulder och fordringar påverkade också kommunens rörelsekapital. De kortfristiga fordringarna minskade med 0,7 mkr och var vid årets slut totalt 20,8 mkr. De kortfristiga skulderna ökade med 5,4 mkr till 66,6 mkr vid års skiftet. Rörelsekapitalet var totalt –6,6 mkr, vilket innebär att kommunens kortfristiga skulder (66,6 mkr) var större än omsättningstillgångarna (60,0 mkr). Likvida medel (mkr) 50 40 30 20 10 0 24 2010 2011 2012 2013 2014 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan. En sjunkande soliditet är ett tecken på en ekonomi i obalans. Inom den privata sektorn är soliditets begreppet viktigt för att mäta den ekonomiska styr kan i ett företag. Inom den offentliga sektorn har inte soliditetsmåttet samma tyngd, bland annat på grund av beskattningsrätten. Soliditeten 2014 var 44,2 procent, det vill säga 6,8 procentenheter lägre än 2013. Ett annat och tydligare sätt att redovisa soliditeten är att räkna in det totala pensionsåtagandet – även de pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen som intjä nats före 1998. Med det sättet att räkna hade kommu nen en negativ soliditet, –5,2 procent. Det berodde på att pensionsförpliktelsen i ansvarsförbindelsen (148,9 mkr) var betydligt större än det egna kapitalet (133,3 mkr) i balansräkningen. Hela ansvarsförbindelsen minskade med 8,6 mkr mellan 2013 och 2014, vilket till en del berodde på en partiell inlösen av ansvarsförbindelsen med cirka 4,4 mkr för 2014. Utbetalningar av pensionsmedel från ansvarsförbindelsen var 4,8 mkr, vilket också minskade skulden. Motsatt effekt – en ökning – får den finansiella posten som värdesäkrar åtagandet. Förändringen var 1,5 mkr inklusive löneskatt. Diagrammet visar utvecklingen av soliditeten; dels exklusive pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelsen (den övre rosa kurvan) och dels inklusive ansvars förbindelsen (den nedre grå kurvan). Soliditet (procent) 60 50 40 30 20 10 0 –10 –20 –30 Exkl. ansvarsförbindelse Inkl. ansvarsförbindelse 2010 2011 2012 2013 2014 Förvaltningsberättelse Låneskuld Av finansieringsanalysen framgår att kommunen amorterade låneskulden med 22,5 mkr. Summan bestod av en amortering enligt löpande kreditavtal (3,9 mkr) samt omsättning av befintliga lån (18,6 mkr). Upplåningen (57,9 mkr) som redovisades i finansieringsanalysen avsåg nyupplåning (40,0 mkr) samt omsättning av befintliga lån (17,9 mkr). Ingen ytterligare upplåning är budgeterad för 2015. Enligt balansräkningen hade kommunen lång fristiga skulder på 90,7 mkr vid årsskiftet. Den fak tiska låneskulden till kommunens långivare var 94,9 mkr. Skillnaden utgör 2015 års planerade amorteringar, som i redovisningen betraktas som kortfristig skuld. Grästorps kommun har inga utlandslån. 87,0 pro cent av den totala låneskulden har bunden ränta, medan resterande 13,0 procent löper med rörlig ränta. Att ha delar av den totala låneskulden med rör lig ränta innebär att kommunen är känslig för ränte förändringar och därmed utsatt för en viss ränte risk. Då låneskulden ökade från 26,7 mkr 2010 till nuvarande 94,9 mkr har en allt större del av den totala låneskulden bunden ränta för att minska ränterisken. Totalt är krediterna fördelade på: • Kommuninvest AB med 82,6 mkr • Åse Viste Sparbank med 12,3 mkr Krediter med bunden ränta finns hos Kommuninvest AB (82,6 mkr) varav: • 2,2 mkr omsätts i augusti 2015 • 8,9 mkr omsätts i maj 2016 • 14,4 mkr omsätts i maj 2017 • 12,5 mkr omsätts i maj 2018 • 44,6 mkr omsätts i juni 2019 Låneskuld (mkr) 100 80 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 25 Förvaltningsberättelse Driftredovisning Sammanställningen visar verksamhetens resultat och fördelningen mellan kommunens olika verksam heter. En utförligare redovisning av ekonomin finns i kommunstyrelsens samt miljö- och byggnämndens enskilda redovisningar. I driftredovisningen ingår verksamheternas interna kostnads- och intäktsposter. Dessa poster justeras sedan i finansförvaltningens redovisning för att resultatet ska bli detsamma som visas i kommunens externredovisning – resultaträkningen. Av sammanställningen framgår att resultatet på verksamhetsnivå var +0,9 mkr. Sammanfattningsvis överskred kostnaderna budgeten med 13,2 mkr. Intäkterna var 14,1 mkr högre än budgeterat. Budgetavvikelserna varierade mellan bildnings verksamhetens överskott på 0,9 mkr och den tekniska verksamhetens underskott på 0,6 mkr. I tekniska verksamhetens underskott ingick en kostnad på 1,4 mkr i samband med översvämningen 20 augusti. En försäkringsersättning är beräknad till cirka 0,4 mkr, vilket innebär att cirka 1,0 mkr påverkade resultatet för 2014 i negativ riktning för verksamheten. Det är värt att notera att om engångs kostnaden inte hade drabbat den tekniska verksam heten, så skulle samtliga verksamheter redovisat ett positivt resultat mot budget för 2014. Finansförvaltningen redovisade ett överskott på cirka 0,9 mkr exklusive avskrivningar. Överskottet berodde främst på en redovisad reavinst vid försälj ning av Åsevi vård- och omsorgsboende samt lägre kostnader för arbetsgivaravgifter och försäkring. Arbetsgivaravgifter och försäkringskostnader blev 1,8 mkr lägre än beräknat. De sammanlagda kostnaderna (inklusive löneskatt) för utbetalade pensioner, den avgiftsbestämda delen och avsättningar blev 5,8 mkr högre än budgeterat. Det beror på att en partiell inlösen av ansvarsförbindelsen genomfördes i december med 4,4 mkr. Inbetalningen finansierades delvis av den budgeterade reserven på 2,9 mkr i finansförvaltningen. I finansförvaltningen redovisades även 0,3 mkr. Summan utgjorde en kost nad på 0,3 mkr som motsvarade 1/25-del av kostnaden för medfinansieringen av E20:s utbyggnad. I redovisningen fördelades kostnaden för föränd ringen av semesterlöneskulden till verksamheterna. Resultatet för avskrivningarna var en följd av genomförda investeringar. Avskrivningarna uppgick till 13,7 mkr – vilket var 1,0 mkr högre än budget och cirka 0,6 mkr högre än 2013. Pågående investerings projekt belastas inte med avskrivningar. Totalt blev nettokostnaderna i den löpande verk samheten 0,9 mkr lägre än budgeterat. Det mot svarade 0,3 procent av de budgeterade nettokostna derna för 2014. Driftredovisning NÄMND KOSTNAD Redovisning INTÄKT Avvikelse Redovisning mot budget NETTOKOSTNAD Avvikelse Redovisning mot budget Avvikelse mot budget Kommunstyrelsen - allmän verksamhet 44 764 – 1 430 11 935 - teknisk verksamhet 87 146 – 3 235 54 759 - bildningsverksamhet 121 938 – 2 007 11 636 - social verksamhet 151 304 – 6 638 50 652 6 862 100 652 224 1 363 105 844 181 519 286 Miljö- och byggnämnd Summa 1 551 32 829 121 2 601 32 387 – 634 2 901 110 302 894 406 515 – 13 205 129 826 14 096 276 689 891 Finansförvaltningen – 60 622 221 – 48 770 665 – 11 852 886 Summa 345 893 – 12 984 81 056 14 761 264 837 1 777 13 653 – 1 026 13 653 – 1 026 359 547 – 14 010 278 490 751 Avskrivningar SUMMA 26 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 81 056 14 761 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Syftet med redovisningen är att följa upp det personal politiska arbetet samt ge en bild av personalrelaterade aktiviteter och åtaganden under 2014. Efter den lyckade medarbetardagen 2013 som inne höll en föreläsning om värdskap av Jan Gunnarsson, beslöt kommunen att genomföra en värdskaps utbildning. Värdskapsutbildningen genomfördes för all personal under våren 2014. Utbildningen är en del i projektet Värdskap – med hjärta och kunskap. Utbildningen innehöll olika case i form av händel ser hämtade ur Grästorps verksamheter. Deltagarna diskuterade scenarion tillsammans med medarbetare från andra enheter. Enligt utvärderingarna upp skattade deltagarna innehållet, och tyckte även att det var givande att träffa övriga medarbetare från andra enheter. En reflektion som ofta gjordes var att dilem man inom förskolan i hög utsträckning kunde likna situationer i äldreomsorgen. 16 maj arrangerades en gemensam medarbetar dag för all personal i kommunen.På programmet stod en föreläsning med Henrik Mattson, där budskapet om olika kommunikationsstilar var mycket givande. Föreläsningen var mycket lyckad och stämningen under dagen var på topp. Antalet anställda och personalkostnader Antalet anställda omfattar alla månadsanställda, det vill säga både tillsvidare- och visstidsanställda. Anta let anställda förblev oförändrat under året, medan antalet årsarbetare ökade med 6 personer. Årsarbetare innebär alla arbetade timmar enligt anställnings avtal och över- eller fyllnadstid exklusive frånvaro. Även tid för timavlönade räknas in i årsanställda. Drygt 80 procent av samtlig personal arbetade inom bildningsverksamheten och social verksam het. Undersköterskor var den största enskilda yrkes gruppen i kommunen, följd av lärare. Under de när maste tre åren kommer 53 personer i kommunal anställning att nå pensionsålder. 13 av dem är under sköterskor och 7 personer finns inom omsorgen för funktionsh indrade. Inom städ kommer cirka 40 pro cent av medarbetarna att gå i pension inom tre år. Verksamheten måste därför planera för den framtida organisationen, och vilken kompetens som behövs. Personalomsättningen var 10,3 procent under 2014 jämfört med 9,4 procent föregående år. Störst personalrörlighet hade teknisk verksamhet och bildningsverksamheten. En personalomsättning på ungefär 10 procent är bra för organisationen, efter som det ger möjlighet till ny kompetens och erfarenhet. Personal 2014 2013 2012 Årsarbetare 452 446 449 Anställda 463 463 476 2014 2013 2012 209,6 202,6 196,8 Personalkostnader (mkr) Lönesumma inklusive personalomkostnader Ålder och könsfördelning Medelåldern bland medarbetare i Grästorps kommun är hög. År 2014 var medelåldern 49,2 år för tillsvidare anställda. Störst andel anställda bland både kvinnor och män fanns i åldersgruppen 50–59 år, medan kom munen hade få medarbetare i åldern 20–29 år. Totalt sett var könsfördelningen 83,7 procent kvinnor och 16,3 procent män. Det fanns flest kvinnliga med arbetare inom traditionellt kvinnodominerade yrken: undersköterska, barnskötare och personlig assistent. Andelen män var låg, men en marginell ökning märk tes under året. Vid nyrekrytering är det viktigt att försöka få in det underrepresenterade könet. Förut sättningen är att det finns rätt kompetens på arbets marknaden. Löneöversyn Löneöversyn för samtliga tillsvidareanställda med arbetare genomfördes. Alla centrala avtal var klara och löneöversynsprocessen var i fas. Lönesamtal hölls under februari och de nya lönerna betalades ut i april. I 2014 års löneöversyn beslutade de förtroende valda att prioritera förskollärare, tidiglärare och rek torer. Anledningen till att förskollärare och tidig lärare prioriterades var att grupperna är efterfrågade på marknaden, vilket gör att de är svårrekryterade. Rektorerna prioriterades eftersom även de är en konkurrensutsatt grupp. Lönenivån för rektorerna i Grästorp låg lågt jämfört med samma yrkesgrupp i Skaraborg, vilket gjorde att de förtroendevalda beslu tade att prioritera gruppen. Modellen chef–medarbetare användes fullt ut i organisationen. Lönekriterierna som tillämpades i årets löneöversyn har använts sedan 2012. Avsik GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 27 Förvaltningsberättelse ten är att behålla samma lönekriterier under några år, för att medarbetarna ska känna igen sig i strukturen och innehållet. Lönekriterierna ska vara kända för de anställda. Det har visat sig att resultatet blir mest lyckat på de enheter där arbetsgivaren, tillsammans med fackliga företrädare, diskuterar kriterierna under en arbetsplatsträff. Jämställdhet Grästorps kommun hade en ojämn könsfördelning, precis som de flesta kommuner. Inom vård och omsorg var cirka 90 procent av medarbetarna kvinnor. Totalt i kommunen var andelen kvinnor 83,7 procent. Grästorps kommuns jämställdhetsplan reviderades och fastställdes av kommunstyrelsen i början av 2014. Jämställdhetsplanen innehöll en unik jämställdhets bonus för medarbetare som delar lika på föräldra ledigheten. Beslutet väckte stor uppmärksamhet i media, vilket var roligt eftersom omdömena till största delen var positiva. Kommunen gjorde en lönekartläggning för 2014. Syftet var att säkerställa att det inte finns osakliga löneskillnader på grund av kön i Grästorp. Löne kartläggningen jämförde grupper med befattningar som kunde betraktas som lika, och den visade att det inte finns några osakliga skillnader på grund av kön. Kartläggningen visade även att lönespridningen ökade i de flesta grupperna. Det fanns endast två grupper där lönespridningen var oförändrad och en grupp där den minskade. Gruppen bestod av hand läggare med en lönespridning på mer än 30 pro cent. Det är glädjande att lönespridningen ökade i så många grupper, eftersom det är en effekt av indivi duell lönesättning. Det är också en viktig signal som visar att de förväntningar arbetsgivaren har på med arbetarna även ska avspegla sig i löneutvecklingen. Arbetsmiljö Arbetet med att ta fram gemensamma rutiner och riktlinjer för det systematiska arbetsmiljö- och hälso arbetet fortsatte under våren. Syftet var att under lätta för cheferna, så att det systematiska arbetsmiljö arbetet flyter på under året – alla chefer ska känna sig trygga med att arbetsmiljöarbetet är en naturlig del av 28 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 verksamheten. Genom att koppla ett hälsoperspektiv till arbetsmiljöfrågorna förväntas arbetsmiljöarbetet lyftas till en annan nivå. Under hösten genomfördes en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Vikten av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande lyftes fram. Det var även viktigt att visa hur den systematiska arbets miljön och hälsoarbetet blir en naturlig del i den dag liga verksamheten. Utvärderingarna visade att utbild ningen var uppskattad och inspirerande. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron (mätt i procent av arbetad tid) minskade marginellt från 5,5 procent till 5,4 pro cent. Sjukfrånvaron för respektive verksamhet låg på ungefär samma nivå som föregående år, förutom inom bildningsverksamheten där den minskade. En föränd ring från 2013 var att andelen långtidssjukskrivningar minskade, vilket visade att arbetet med rehabilite ringen av långtidssjukskrivna gick åt rätt håll. Däremot ökade korttidssjukskrivningarna (upp till 14 dagar). Det är viktigt att cheferna jobbar aktivt med rehabili tering för att medarbetarna ska få tillbaks hälsa och arbetsförmåga för att börja arbeta igen. Kommunen behöver också analysera varför korttidsfrånvaron ökat och vidta åtgärder för att vända utvecklingen. Sjukfrånvaro totalt per verksamhet (Procent av arbetad tid) 2014 2013 2012 KS/allmän verksamhet 3,3 3,1 1,5 KS/teknisk verksamhet 6,1 5,8 4,8 KS/bildningsverksamhet 4,7 5,7 5,2 KS/social verksamhet 6,1 5,8 5,6 Miljö- och byggnämnd 0 0 0 5,4 5,5 4,6 2014 2013 2012 893 884 847 Totalt Sjukfrånvaron uppdelad i intervall (Dagar) Dag 1 Dag 2–14 2 873 2 184 1 970 Dag 15–90 1 244 1 440 1 304 Dag 91– 2 062 2 476 1 736 Totalt 7 072 6 984 5 857 Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro (Procent) 2014 2013 2012 5,4 5,5 4,6 46,1 54,4 48,2 5,7 5,7 4,8 4,2 4,8 4,0 3,1 3,0 2,7 5,2 4,8 4,9 5,4 6,7 5,5 Total sjukfrånvaro av total ordinarie arbetstid Långtidssjukfrånvaro (>60 dagar) av total sjukfrånvarotid Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid för kvinnor Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid för män Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid, 29 år eller yngre Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid, 30–49 år Sjukfrånvarotid av total ordinarie arbetstid, 50 år eller äldre Frisknärvaro Frisknärvaro är ett mått som mäter hur stor andel av medarbetarna som har låg eller ingen sjukfrånvaro alls. 65,1 procent av medarbetarna hade ingen eller max fem sjukdagar under året. Allmän verksamhet och bildningsverksamheten hade högst frisknärvaro. Det är roligt att bildningsverksamheten hade så hög frisknärvaro, då många medarbetare är utsatta för stor smittorisk bland barn och elever. Den totala frisknärvaron var ungefär på samma nivå under 2013. Verksamhet Kön Allmän verksamhet Teknisk verksamhet Kvinnor Procent friska 90,5 Män 66,7 Kvinnor 56,2 Män 72,7 Bildningsverksamhet Kvinnor 70,2 Män 88,9 Social verksamhet Kvinnor 57,0 Män 63,2 Kvinnor 63,0 Män 75,3 Kvinnor och män 65,1 Totalt Rehabilitering Arbetet med rehabilitering fortsatte och företags hälsovården var en viktig samarbetspartner. Rehabili tering är angeläget för att hålla sjuktalen nere, men framför allt för att medarbetare ska kunna komma till baks till arbetet. Cheferna måste få stöd för att arbeta aktivt med rehabiliteringsfrågorna. Meningen är att de ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet. Exempel på stöd är en modell för arbetsinriktad rehabilitering som säkerställer att arbetsgivarens skyldigheter uppfylls. Ett av personalspecialistens uppdrag är att arbeta när mare cheferna i rehabiliteringsärenden. Cheferna har fortfarande ansvar för rehabiliteringen, men personal enheten kan stödja dem på en operativ nivå. Företagshälsovård Grästorps kommun har avtal med Avonova Kinne kullehälsan för företagshälsovård. Företagshälsovården är en viktig stödresurs för kommunen vad gäller arbets miljöarbete, rehabilitering och förebyggande hälso frågor. Exempel på insatser: • Arbetsplatsbesök • Personlig rådgivning • Riktade undersökningar • Lagstadgade undersökningar • Tidig rehabilitering • Arbetsplatsanpassning • Utbildning • Ergonomi • Konflikthantering. En viktig del är förebyggande åtgärder. Om en verksam het vill ha annat stöd får de beställa och finansiera det ur egen budget. Under hösten gjordes en upphandling av företags hälsovård, där Previa vann. Avtalet börjar gälla under våren 2015. Hälsoutveckling Personalspecialist och arbetsmiljökonsulent struktu rerade det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet. De fokuserade på friskfaktorer och att utforma ett friskvårdsprogram för alla medarbetare. Tan ken med friskvårdsprogrammet är att det skulle fin nas ett urval av aktiviter som passar alla. Målet är att öka medarbetarnas trivsel och minska sjukfrånvaron. Under hösten erbjöds flera olika aktiviteter; bland annat yoga, morgonsim, vattengymnastik, styrke GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 29 Förvaltningsberättelse träning och badminton. Flera av aktiviteterna var mycket populära. Personalklubben, som har legat vilande under ett par år, kommer att väckas till liv igen och arbetet med att hitta formerna för den har påbörjats. Ledarskap Goda ledare är en förutsättning för en väl funge rande organisation. Cheferna inom kommunen del tog i sammanlagt fyra utbildningsdagar under året. Under våren låg fokus på förmågan att analysera resultat och skriftlig kommunikation. Höstens utbild ning handlade om att leda i förändring. Den lilla kommunens fördel är att det är lätt att samla cheferna och informera om vad som händer i organisationen. Alla chefer träffas regelbundet för att diskutera aktu ella frågor eller ta del av en utbildning i mindre omfattning. Basgrupper samlar cheferna i mindre grupper för att diskutera ledarskapsfrågor, få en form av kollegial handledning och bolla idéer. 30 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Kompetensutveckling Verksamheterna genomförde kompetensutveckling inom en rad olika områden. Cheferna i teknisk verksamhet gick en tvådagars ledningsgruppsutveckling med fokus på självkänne dom och att hitta gruppens olikheter för att kunna dra nytta av dem. Ledningsgrupputvecklingen följdes upp med coachningssamtal under året. I bildningsverksamheten genomfördes flera min dre utbildningsinsatser med fokus på lust att skapa lust att lära i en lärande kultur. Framtida strategier Personalpolitiken har under året utvecklats på ett positivt sätt. Men det behövs ett samlat personal politiskt program för att möta utmaningarna i fram tiden, som till exempel stora pensionsavgångar och konkurrens om kvalificerad personal. Detta gäller inte minst inom utbildningsområdet där någon kon staterade att det var färre sökande till lärarutbildning arna än till aktörer i tv-serien Paradise Hotel. En bra personalpolitik är grunden inför framtida rekryteringar. De medarbetare som ser positivt på kommunen som arbetsgivare är de bästa ambassadör erna för Grästorp. Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Kommunen investerade i fastigheter och anläggningar för totalt 54,2 mkr under 2014. De mest omfattande investeringarna var: • Den fortsatta ombyggnaden av Centralskolan: 44,5 mkr. • Gator och vägar i tätorten: 2,6 mkr. • Säkerhets- och trygghetsåtgärder: 1,2 mkr. • Maskiner och utrustning till tekniska verksam heten: 1,1 mkr. • IT-investeringar: 1,1 mkr. Ovanstående fem projekt stod för cirka 93 procent av de totala investeringarna. I november 2013 fastställde kommunfullmäktige 2014 års investeringsbudget till 56,4 mkr. Kommun styrelsen beslutade i april att ombudgetera cirka 3,2 mkr för pågående projekt och/eller täckning av under skott i investeringsredovisningen 2013. Efter detta beslut ökade budgeten för investeringar 2014 till totalt 59,6 mkr. Investeringarna uppgick till 54,2 mkr år 2014 och därmed blev investeringsvolymen 5,4 mkr lägre än budgeterat. En del av dessa återstående medel avsåg pågående investeringsprojekt och fördes över till 2015 års investeringsbudget. Under de senaste åren har kommunen haft för höga nettoinvesteringar i förhållande till resultat utvecklingen över tid. Nettoinvesteringarna 2014 var de högsta någonsin under ett enskilt budgetår; hela 42,4 mkr högre än 2013 och 12,0 mkr högre än 2012. Investeringsnivån har legat på en konstant hög nivå sedan 2008, med undantag av 2013. Investeringsnivån 2014 medförde också att kommu nen tvingades lånefinansiera delar av investeringarna. I redovisningen framgår att lånefinansieringen ökade med 35,5 mkr under 2014. Inför 2015 budgeterade kommunen 25,2 mkr till investeringar, vilket gjorde att nivån kommer att min ska i förhållande till tidigare år. I den totala nivån för 2015 ingår ett anslag för den fortsatta ombyggnaden av Centralskolan på 7,0 mkr. I investeringsplanen för 2015–2017 är budgeten totalt 60,6 mkr. De senaste tio åren redovisade kommunen en netto investeringsnivå som var högre än 15 mkr vid åtta tillf ällen; under 2005, 2007–2012 och 2014. De senaste fem åren, 2010–2014, investerade kom munen för 152,7 mkr netto. Kommunen sålde vård- och omsorgsboendet Åsevi för cirka 7,6 mkr under 2014 vilket påverkade kassaflödet positivt och delvis minskade lånebehovet. Nivån på investeringsutgifterna de senaste fem åren (152,7 mkr) i relation till resultat och planenliga avskrivningar för samma period (89,4 mkr), visar en obalans på 63,3 mkr sedan 2010. Det motsvarar 12,7 mkr per år. Denna obalans måste finansieras med ökad upp låning eller minskning av likviditeten. En alltför hög investeringsvolym över tid medför också ökade driftkostnader och avskrivningsnivåer, samt behov av lånefinansiering som påverkar kom munens räntekostnader och finansnetto. Nedanstående tabell visar pågående och avslutade investeringsprojekt. För en fullständig investeringsredovisning, se not 11 i finansieringsanalysen. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 31 Förvaltningsberättelse INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd/projekt Proj nr Nettoanslag Nettoinv Utgifter Inkomster Nettoinv Nettoinv per projekt t o m 2013 2014 2014 2014 t o m 2014 0 0 Kommunstyrelsen - allmän verksamhet 1 074 0 varav IT 1 074 0 0 1 074 7 646 0 0 0002, 0183, 0190 7 570 6 572 - teknisk verksamhet 1 074 53 135 3 varav 53 132 0 0 0 Stallbyggnad 0197 2 250 VA/gata 0208 2 000 1 510 2 589 2 589 4 099 Proj ombyggn Centralskolan 0175 2 700 3 548 44 460 44 460 48 008 SUMMA Kolumn ”Nettoinv t o m 2014” innehåller investeringar fr o m redovisningsåret 2004. 32 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 91 54 209 3 54 206 Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning Redovisningen ger en samlad bild av det totala eko nomiska åtagandet för kommunen och dess bolag, oavsett verksamhetsform. I den sammanställda redo visningen ingår Grästorps kommun och Grästorps Fjärrvärme AB (GFAB). Sammanställningen baseras på kommunens samt bolagets resultat- och balansräkningar. Alla interna mellanhavanden mellan enheterna i koncernen är borttagna. Kommunens redovisningsprinciper var vägledande när redovisningen upprättades. I aktiebolag anses kommunen ha ett väsentligt inflytande om den har en röstandel på minst 20 pro cent. Kommunens andel i Grästorps Fjärrvärme är 40,2 procent. Grästorps kommun är även delägare i andra verksamheter, men kommunens andel är där mindre än 4,5 procent. Det gör att kommunens eko nomiska åtagande i dessa verksamheter är försum bart. Därför ingår inte dessa i den sammanställda redovisningen. Grästorps Fjärrvärme AB Grästorps Fjärrvärme AB startade 1999, med pro duktion och försäljning av fjärrvärme till det befint liga kulvertnätet i Grästorps tätort. Bolaget ägdes tidigare helt av Grästorps kommun. Numera är det den andra delägaren i bolaget, Lant männen Agrovärme AB, som har en ägarandel på 59,8 procent. Bolaget producerar och säljer färdig värme. Energin framställs av biobränsle och distribueras via fjärrvärme kulvert till fastigheter i Grästorps tätort. Panncentralen i Grästorp är integrerad med kulvertnätet. Bolagets verksamhet är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Den anmälningspliktiga produktionen står för 99 procent av bolagets nettoomsättning. Bolaget har arbetat fram kontrollprogram för att besikta utsläpp och ta hand om restprodukter. Det finns planer på att bygga ut kulvertnätet ytter ligare och att ansluta nya kunder till det befintliga kulvertnätet. Kommunens borgensåtagande för bolaget var vid årets slut 1,3 mkr. Av bolagets redovisning framgår att årets resultat för 2014 uppgick till –16 tkr. Försäljningsintäkterna uppgick till 8 257 tkr och kostnaderna, inklusive avskrivningarna, var 8 202 tkr, vilket gav ett rörelse resultat på 55 tkr för 2014. Finansnettot uppgick till –71 tkr. Bolagets balansomslutning uppgick till 21 442 tkr, varav eget kapital utgjorde 7 687 tkr. De långfristiga skulderna uppgick till 1 875 tkr på balansdagen. Bolagets soliditet uppgick till 36 procent. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 33 Förvaltningsberättelse SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING 2014 Belopp i tkr Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2014 2013 2012 81 056 83 140 81 055 74 237 – 345 893 – 346 862 – 334 036 – 322 248 – 13 653 – 14 746 – 14 385 – 13 347 – 278 490 – 278 468 – 267 367 – 261 358 215 774 215 774 211 026 207 511 71 336 71 336 64 963 60 239 326 332 353 466 – 2 171 – 2 205 – 2 505 – 2 653 Resultat före extraordinära poster 6 775 6 769 6 470 4 205 Årets resultat 6 775 6 769 6 470 4 205 Kommunen Koncernen 2014 2014 2013 2012 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING 2014 Belopp i tkr Koncernen TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 241 328 240 175 201 041 206 223 Materiella anläggningstillgångar 228 399 229 934 197 541 202 730 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 219 754 221 289 189 079 193 644 8 645 8 645 8 462 9 086 12 929 10 241 3 500 3 493 5 109 2 421 3 500 3 493 59 986 62 735 49 811 44 031 523 650 658 735 Fordringar 20 763 21 433 22 016 25 052 Kassa och bank 38 700 40 651 27 137 18 244 301 314 302 909 250 849 250 253 133 268 133 671 126 902 120 432 6 775 6 769 6 474 4 205 Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Därav årets resultat 10 746 10 746 4 263 4 250 Pensioner och liknande förpliktelser AVSÄTTNINGAR 3 746 3 746 4 263 4 250 Avsättningar 7 000 7 000 0 0 SKULDER 157 300 158 492 119 684 125 570 Långfristiga skulder 90 735 91 489 57 300 61 096 Kortfristiga skulder 66 565 67 004 62 384 64 474 301 314 302 909 250 849 250 253 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 34 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Bildningsverksamhet Räkenskaper GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 35 Räkenskaper Ekonomin i sammandrag NYCKELTAL 2014 2013 2012 2011 2010 Antal invånare 31 dec 5 630 5 641 5 639 5 674 5 776 Förändring under året – 11 2 – 35 – 102 – 81 Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivning mkr 359,5 346,2 333,3 325,4 326,1 intäkter mkr 81,1 78,8 71,6 65,5 63,5 nettokostnader mkr 278,5 267,4 261,6 260,0 262,6 nettokostnader/inv kr 49 465 47 409 46 398 45 817 45 460 Nettoinvesteringar mkr 54,2 11,8 42,2 25,1 19,4 kr 9 628 2 089 7 492 4 420 3 361 Nettoinvesteringar/inv % 21,57 21,57 21,57 22,00 21,75 Skatteintäkter Utdebitering mkr 215,8 211,0 207,5 206,1 200,3 Totala tillgångar mkr 301,3 247,8 247,0 223,9 204,9 Totala tillgångar/inv kr 53 519 43 935 43 810 39 456 35 478 Anläggningstillgångar/inv kr 42 865 35 669 36 376 30 894 29 528 Omsättningstillgångar/inv kr 10 654 8 266 7 434 8 562 5 950 Avsättning/skuld, pensioner mkr 3,7 4,3 4,3 4,3 1,8 Ansvarsförbindelse, pensioner mkr 148,9 157,5 146,3 147,8 135,6 Låneskuld mkr 90,7 55,3 58,8 38,2 26,7 kr 16 116 9 799 10 434 6 740 4 619 Låneskuld/inv Eget kapital mkr 133,3 126,5 120,0 116,0 108,5 Eget kapital/inv kr 23 671 22 424 21 284 20 436 18 789 Soliditet % 44 51 49 52 53 Soliditet inklusive ansvarsförbindelse % – 5 – 13 – 11 – 14 – 13 mkr 116,0 100,6 109,9 81,1 38,0 kr 20 606 17 839 19 494 14 294 6 583 mkr 38,7 24,7 17,0 24,8 16,8 % 89 75 65 73 49 mkr – 1,8 – 2,1 – 2,0 – 1,7 – 1,2 Årets resultat/inv kr 1 203 1 147 721 1 309 479 Årets resultat i % av skatt och statsbidrag % 2,4 2,3 1,5 2,8 1,0 Borgen och förpliktelser 1) Borgen och förpliktelser/inv Likvida medel Likviditet 2) Finansnetto 1) Exklusive ansvarsförbindelse pensioner 2) Likvida medel och korta fordringar/korta skulder 36 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Räkenskaper Resultaträkning Belopp i tkr Not Budget 2014 2013 2012 Verksamhetens intäkter 1 75 855 81 056 78 804 71 623 Verksamhetens kostnader 2 – 342 469 – 345 893 – 333 147 – 321 251 Avskrivningar 3 – 12 627 – 13 653 – 13 089 – 12 014 – 279 241 – 278 490 – 267 432 – 261 641 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter 4 215 599 215 774 211 026 207 511 Statsbidrag och utjämning 5 71 520 71 336 64 963 60 239 Finansiella intäkter 6 290 326 345 466 Finansiella kostnader 7 – 2 426 – 2 171 – 2 430 – 2 509 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 5 742 6 775 6 472 4 065 ÅRETS RESULTAT 5 742 6 775 6 472 4 065 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 37 Räkenskaper Finansieringsanalys Kassaflödesanalys Belopp i tkr Not 2014 2013 2012 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 8 Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning, kortfristiga fordringar Ökning/minskning, förråd, exploateringstillgångar 10 Ökning/minskning, kortfristiga skulder MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 6 775 6 472 4 065 13 654 13 089 12 014 6 532 13 – 63 26 961 19 574 16 016 663 2 837 – 1 208 0 96 59 4 757 – 2 130 – 1 424 32 381 20 377 13 443 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11 – 54 206 – 11 783 – 42 247 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 12 7 126 2 618 0 – 6 742 – 6 0 0 0 400 – 53 822 – 9 171 – 41 847 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nya lån 13 57 938 9 625 29 650 Amortering av skuld 14 – 22 478 – 13 186 – 9 059 Ökning av långfristiga fordringar 0 0 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 0 0 35 460 – 3 561 20 591 MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början 24 681 17 036 24 848 Likvida medel vid årets slut 38 700 24 681 17 036 38 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Räkenskaper Balansräkning Belopp i tkr Not 2014 2013 2012 241 329 201 209 205 127 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar 228 399 195 022 198 946 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 15 219 754 186 560 189 860 Maskiner och inventarier 16 8 645 8 462 9 086 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 17 12 929 6 188 6 181 5 109 5 088 5 081 Långfristiga fordringar 18 1 100 1 100 1 100 Bidrag till statlig infrastruktur 19 6 720 0 0 41 918 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 59 986 46 630 Förråd och exploateringstillgångar 20 523 523 619 Fordringar 21 20 763 21 426 24 263 Kassa och bank 22 38 700 24 681 17 036 301 314 247 839 247 045 126 493 120 021 115 956 6 775 6 472 4 065 120 021 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL, vid årets början Årets resultat EGET KAPITAL, vid årets slut 23 133 268 126 493 - resultatutjämningreserv 24 3 515 2 995 0 129 753 123 498 120 021 - övrigt eget kapital AVSÄTTNINGAR 10 746 4 263 4 250 Pensioner och liknande förpliktelser 25 3 746 4 263 4 250 Andra avsättningar 26 7 000 0 0 157 300 117 083 122 774 Långfristiga skulder SKULDER 27 90 735 55 276 58 837 Kortfristiga skulder 28 66 565 61 807 63 937 301 314 247 839 247 045 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser 116 014 100 612 110 425 Borgen gentemot kommunens företag Borgensförbindelser 29 1 280 1 280 1 280 Borgensåtaganden egnahem 30 234 322 354 Övriga förpliktelser 31 114 500 99 010 108 791 148 898 157 517 146 269 32 148 898 157 517 146 269 29 070 30 753 28 556 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före -98 - därav särskild löneskatt GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 39 Räkenskaper Nothänvisningar Belopp i tkr 2014 2013 80 210 73 112 Inkomstutjämningsbidrag Ersättning pensionskostnad 20 22 Strukturbidrag Reservation för befarade kundförluster 71 – 8 Bidrag för LSS-utjämning 222 343 21 0 Återbetalning AFA-medel 0 5 335 Reavinst försäljning Åsevi 512 0 81 056 78 804 Borgensavgift Momsåterbetalning 2 Verksamhetens kostnader Nämndrelaterade kostnader Faktiska personalkostnader Kalkylerade personalkostnader Omställningsfonden Pensioner Kalkylerade pensionskostnader Löneskatt F-skatt fastigheter Medfinansiering E20, periodisering Övriga kostnader 0 Fastighetsavgift 10 264 10 386 Regleringsbidrag 1 304 2 572 – 337 557 – 329 657 – 44 412 – 43 177 47 630 45 929 – 141 – 125 – 16 545 – 12 848 9 906 9 775 – 4 474 – 2 986 – 4 – 2 – 280 0 – 16 – 56 Summa – 3 675 – 7 522 64 963 Penningmarknadskonto 160 210 Räntor placerade medel 85 49 Övriga ränteintäkter 46 24 Räntesäkring/ränteswap 35 62 326 345 – 1 829 – 1 750 Summa 7 Finansiella kostnader Räntekostnader, anläggningslån Ränta pensionskostnad Sänkning diskonteringsränta pensioner Dröjsmålsränta (lev fakturor) Ränta kvarskatt Räntesäkring/ränteswap 2003-2012 avseende Lunneviområdet 1 556 71 336 6 Finansiella intäkter Avgift bankgirot – 71 – 100 0 – 306 – 8 – 7 – 13 0 – 49 – 27 – 201 – 240 – 2 171 – 2 430 6 775 6 472 pensioner – 517 13 Medfinansiering E20 7 000 0 Summa – 1 419 8 Årets resultat, före extraordinära poster Partiell inlösen av ansvarsförbindelse Verksamhetens kostnader 53 089 6 438 Retroaktiva elkostnader för åren inklusive löneskatt 51 965 584 Jämförelsestörande poster: Kostnader vid översvämning 140820 2013 5 663 Kostnadsutjämningsbidrag Jämförelsestörande post: Verksamhetens intäkter 2014 5 Statsbidrag och utjämning 1 Verksamhetens intäkter Nämndrelaterade intäkter Belopp i tkr Beloppet överförs från resultaträkning- – 4 427 – 345 893 – 333 147 en, motsvarar resultat före extraordinära poster. 3 Avskrivningar Avskrivningar av anläggningstillgångar 9 Ej likvidpåverkande poster görs efter en bedömning av tillgångens Skuldförändring och finansiell kost- nyttjandeperiod, viss vägledning finns nad inklusive löneskatt på avsättning i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förslag till avskrivningstider. 13 653 – 13 089 Nedskrivning inventarier Åsevi 216 350 212 267 Prognos årets slutavräkning – 616 – 1 377 Slutavräkning föregående år 40 136 215 774 211 026 Summa 40 0 6 532 13 Förändring förråd 0 96 Summa 0 96 Summa 4 Skatteintäkter Årets preliminära skatteintäkter 49 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 10 Förändring förråd/expl tillgångar Räkenskaper Belopp i tkr 2014 2013 – 1 074 – 463 Åse Viste Arena Inventarier/maskiner Kulturhus/Centrumåtgärder kv Höken Utsmyckning torgmiljö 2014 2013 Nya lån 45 000 0 13 Nya lån 11 Förvärv materiella anläggningar IT-investeringar Belopp i tkr 0 – 200 Konverterade lån 12 938 9 625 – 1 122 – 741 Summa 57 938 9 625 0 – 171 – 583 0 – 3 370 – 3 436 14 Amortering av skuld Kök C-skolan om-/tillbyggnad 0 – 100 Amortering innevarande år Vattenledning Salstad förstärkning 0 – 488 Inlösta lån – 44 – 204 Konverterade lån – 1 246 – 495 Återförda kalkylerade amorteringar Förskola Ambjörnsgården 0 – 2 751 Forshallspromenaden 0 – 100 – 44 460 – 3 093 – 285 – 78 Övervakningssystem VA/reningsverk Säkerhet/trygghetsåtgärder Centralskolan projektering/omb Vatten/avlopp landsbygd Förskola kök förstudie Hiss m m Åsevi Maskinhall/varmlager Vattenverk uv-filtrering Återvinningscentral, förbättring nästkommande år Summa – 3 686 – 13 186 0 0 – 271 Ingående bokfört värde 5 067 5 067 därav anskaffningsvärden 5 067 5 067 0 – 24 Staket varutransport Lunneviskolan 0 – 9 – 7 – 20 Utrustning källsortering återvinnings- 15 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Exploateringsmark därav ack avskrivningar 0 0 Försäljning 0 0 Utgående bokfört värde 5 067 5 067 därav anskaffningsvärden 5 067 5 067 0 0 därav ack avskrivningar central 0 – 74 Gatubelysning Östra vägen 0 – 213 Förvaltningsfastigheter Ingående bokfört värde 0 – 98 – 91 – 8 Diskinlämning Lunneviskolan – 87 0 därav ack avskrivningar Utemiljö förskola Ugglan – 29 0 Nyanskaffning – 500 0 Pågående investering – 81 0 Försäljning Tillgänglighetsåtgärder gata – 102 0 Nedskrivning Gatubelysning – 151 0 Årets avskrivning Belysning Skubbet – 4 195 – 22 478 – 69 Ytterbelysning Lunneviskolan Kartsystem 3 686 – 50 – 120 Förrådsbyggnad Lunnevi 3 686 Kalkylerade amorteringar – 502 – 1 510 Stallbyggnad – 9 750 0 – 96 IT-stöd förråd 0 0 – 24 – 2 589 VA/gata innevarande år – 18 599 därav anskaffningsvärden 98 153 99 966 215 012 217 413 – 116 859 – 117 447 45 873 3 830 60 3 143 – 7 641 – 2 460 511 – 218 – 6 353 – 6 108 – 83 0 Utgående bokfört värde 130 603 98 153 – 199 0 därav anskaffningsvärden 253 304 224 326 Lunneviskolan ventilation – 743 0 därav ack avskrivningar Upprustning Jon Jesperssalen – 236 0 Asfaltering tennisbana – 208 0 Anläggningar/industriell verksamhet – 97 0 Ingående bokfört värde 12 669 – 54 206 – 11 783 därav anskaffningsvärden 48 379 47 011 – 35 710 – 34 545 2 036 1 171 Gång- och cykelvägar Lekplatser Bänkytor kök Kommunens Hus Summa därav ack avskrivningar 12 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning Plommonet 3, bokfört värde Nyanskaffning 0 2 618 Försäljning Åsevi 1, bokfört värde 7 126 0 Summa 7 126 2 618 Pågående investering – 122 701 – 126 173 12 466 215 197 Årets avskrivning – 1 187 – 1 165 Utgående bokfört värde 13 733 12 669 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 41 Räkenskaper Belopp i tkr därav avskaffningsvärden 2014 2013 Belopp i tkr 2013 50 630 48 379 – 36 897 – 35 710 Ingående bokfört värde 29 128 29 234 Ingående bokfört värde därav anskaffningsvärden 54 020 52 580 därav anskaffningsvärden – 24 892 – 23 346 1 853 1 440 Årets avskrivning – 1 535 – 1 546 Pågående investering 81 0 Utgående bokfört värde 29 446 29 128 Avyttring/utrangering – 50 0 55 873 54 020 Årets avskrivning – 1 378 – 1 402 – 26 427 – 24 892 därav ack avskrivningar Gator, vägar, gatubelysning därav ack avskrivningar Nyanskaffning därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar därav anskaffningsvärden 2014 därav ack avskrivningar 7 419 6 855 – 3 773 – 3 668 Inventarier därav ack avskrivningar Nyanskaffningar Utgående bokfört värde därav anskaffningsvärden Hyresfastigheter därav ack avskrivningar 4 995 5 710 22 857 29 958 – 17 862 – 24 248 1 177 687 4 825 4 995 24 115 30 645 – 19 290 – 25 650 Ingående bokfört värde 268 därav anskaffningsvärden 618 618 – 350 – 319 279 386 Årets avskrivning – 31 – 31 därav anskaffningsvärden 1 256 2 273 Utgående bokfört värde 237 268 därav ack avskrivningar – 977 – 1 887 därav anskaffningsvärden 618 618 Nyanskaffningar – 381 – 350 därav ack avskrivningar därav ack avskrivningar 299 Övriga inventarier Ingående bokfört värde Årets avskrivning Utgående bokfört värde Övriga fastigheter/anläggningar Ingående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar Nyanskaffningar Pågående investering därav anskaffningsvärden 41 275 42 828 61 161 60 835 – 19 886 – 18 007 1 411 633 199 därav ack avskrivningar Summa utgående värde därav anskaffningsvärden 428 264 393 878 8 462 Senare än 1 år men inom 5 år 1 149 1 101 Operationell leasing 186 560 8 645 2 510 Leasing 219 754 2 273 – 1 994 1 993 41 275 61 468 1 256 – 1 082 Inom 1 år – 2 186 – 20 193 279 39 774 40 667 62 771 174 – 31 312 – 2 218 – 22 104 – 107 32 790 Årets avskrivning därav anskaffningsvärden 0 – 105 – 24 145 därav ack avskrivningar Utgående bokfört värde därav ack avskrivningar 0 Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Summa utgående bokfört värde därav anskaffningsvärden därav ack avskrivningar – 208 510 – 207 318 Senare än 5 år 0 0 3 143 3 611 16 Maskiner och inventarier Finansiella leasingavtal vars avtalstid Maskiner Ingående bokfört värde 3 187 2 990 överstiger 3 år därav anskaffningsvärden 6 349 6 115 Totala minimileaseavgifter 814 1 467 – 3 162 – 3 125 Framtida finansiella kostnader – 33 – 66 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 781 1 401 därav ack avskrivningar Nyanskaffning 1 070 741 Årets avskrivning – 611 – 544 Utgående bokfört värde 3 646 3 187 42 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Räkenskaper Belopp i tkr 2014 2013 Belopp i tkr Nuvärdet av minimileaseavgifterna 20 Förråd förfaller enligt följande: Virkesförråd 2014 2013 21 21 Inom 1 år 307 620 Exploateringstillgångar 502 502 Senare än 1 år men inom 5 år 474 781 Summa 523 523 0 0 781 1 401 2 739 2 434 12 127 9 201 Senare än 5 år 21 Fordringar, kortfristiga Kundfordringar 17 Aktier och andelar Grästorps Fjärrvärme AB Skatt- och statsbidragsfordringar 2 688 2 688 6 6 Förenade Småkommuners Försäkring 2 000 2 000 Summa aktier 4 694 4 694 Stiftelsen Bergagården 10 10 Laxfond Vänern 20 20 5 5 10 10 328 307 42 42 balansräkning 415 394 Årets resultat Naturgaskonsortiet, Skaraborg Övriga fordringar Summa 9 791 20 763 21 426 22 Kassa, bank Kassa, växelkassa Västergötlands turistråd 5 897 17 16 492 262 Bank 38 191 24 403 Summa 38 700 24 681 126 493 120 021 6 775 6 472 133 268 126 493 Plusgiro Grästorps Energi, reglering med Grästorps Fjärrvärme AB Kommuninvest ek för RKHF Trygga Hem i Grästorp Summa andelar 23 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd Utgående eget kapital med hänsyn Summa aktier och andelar 5 109 5 088 tagen till årets resultat Insatskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser Rörelsekapital – 6 579 – 15 177 inbetalt insatskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har Anläggningskapital 139 847 141 670 därefter beslutat om återbäring för 2014 med 182 678 kronor Eget kapital 133 268 126 493 2 995 2 045 520 950 3 515 2 995 för Grästorps kommun. Grästorps kommuns totala insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2014-12-31 till 24 Resultatutjämningsreserv, RUR 682 040 kronor. 2013 beslutade kommunfullmäktige om riktlinjer för en resultatutjämnings- 18 Långfristiga fordringar reserv. Efter årets avsättning uppgår Långfristig fordran Kommuninvest ek för 1 100 1 100 reserven till 3 515 tkr. Summa långfristiga fordringar 1 100 1 100 Ingående värde av resultatutjämningsreserv 19 Bidrag till statlig infrastruktur Årets avsättning Medfinansiering enligt beslut Utgående värde av oktober 2014 7 000 0 resultatutjämningsreserv Upplösning 1/25-del om året t o m år 2038 Upplösning t o m 2014 – 280 0 Summa 6 720 0 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 43 Räkenskaper Belopp i tkr 2014 2013 Belopp i tkr 2014 2013 58 837 25 Avsättningar 27 Långfristiga skulder Pensionsförpliktelser intjänade fr o m Ingående låneskuld 55 276 Nya lån 57 937 9 625 3 686 3 686 – 21 969 – 13 186 nästkommande år – 4 195 – 3 686 Summa 90 735 55 276 17 796 13 612 8 088 9 624 1998 inklusive ränta Ingående avsättning Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Årets utbetalningar Förändring diskonteringsränta Intjänad PA-KL/ÖK-SAP Övrig post Pensionsutfästelser förtroendevalda Utgående avsättning 3 429 3 419 Kalkylerad amortering innevarande år 68 56 Verklig amortering – 11 25 Kalkylerad amortering – 560 – 735 0 246 96 152 – 107 40 95 226 3 010 3 429 28 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Förutbetalda intäkter Räntor, upplupna Ingående avsättning löneskatt 834 831 Ränteuppräkning 16 13 Basbeloppsuppräkning – 2 6 – 136 – 178 0 60 Årets utbetalningar Sänkning diskonteringsränta Intjänad PA-KL/ÖK-SAP Övrig post Pensionsutfästelser förtroendevalda Utgående avsättning löneskatt Summa avsättningar 115 183 26 125 24 530 okompenserad övertid 14 441 13 858 Summa 66 565 61 807 Övriga skulder Semesterlöneskuld inklusive 23 37 29 Borgen, kommunala företag – 22 10 Grästorps Fjärrvärme AB 1 280 1 280 23 55 Summa 1 280 1 280 736 834 3 746 4 263 97,0 % 96,0 % 193 277 30 Borgensåtagande egnahem Motsvarar 40 % vid ev förlustförsäljning Aktualiseringsgrad av återstående kapital inklusive ränta. Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Statens Bostadsfinansierings AB Boverket/Statens Bostadskreditnämnd Summa Antal visstidsförordnanden Politiker 1 1 Tjänstemän 0 0 41 45 234 322 17 100 18 393 31 Övriga förpliktelser Grästorps Energi ek för 26 Andra avsättningar Grästorps Energi AB 1 656 1 840 Medfinansiering enligt beslut oktober IK Gauthiod 1 502 1 884 2014 Indexering 2014 Summa 7 000 0 Ekarnas Golfklubb 360 480 0 0 Grästorps Konserthus 100 100 7 000 0 Fiber, vatten och avlopp i Flo ek för RKHF Trygga Hem i Grästorp Summa 44 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 3 000 0 90 782 76 313 114 500 99 010 Räkenskaper Belopp i tkr 2014 2013 Belopp i tkr Grästorps kommun har i oktober 2008 ingått en solidarisk Kapital i överskottsfonden hos KPA borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s Pensionsförsäkring AB 2014 2013 0 0 3 746 4 263 148 898 157 517 152 644 161 780 samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommunin- Pensionsförpliktelser vest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbin- Pensionsförpliktelser i balansräkning delser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk (not 25) förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen Pensionsförpliktelser i ansvars- av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt förbindelsen (not 32) ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till stor- Summa totala pensionsförpliktelser leken på de medel som respektive medlemskommun lånat av inklusive löneskatt (återlån) Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommunin- Inga placeringar avseende pensions- vest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella medel finns. effekten av Grästorps kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 477 tkr och totala tillgångar till 290 729 650 tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 111 664 tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 108 492 tkr. 32 Ansvarsförbindelser Pensionsåtaganden intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning 126 764 117 713 1 055 1 193 Basbeloppsuppräkning 172 2 506 Försäkring IPR/inlösen – 3 563 0 Gamla utbetalningar – 4 776 – 5 016 0 9 525 – 67 0 Sänkning diskonteringsränta Aktualisering Bromsen Övrig post Beräkning förtroendevald Utgående avsättning Ingående avsättning löneskatt Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Försäkring IPR/inlösen Gamla utbetalningar Sänkning diskonteringsränta Aktualisering – 475 0 826 509 – 108 334 119 828 126 764 30 753 28 556 257 290 41 609 – 864 0 – 1 160 – 1 216 0 2 310 – 16 0 Bromsen – 115 0 Övrig post 200 123 Beräkning förtroendevald Utgående avsättning löneskatt Summa – 26 81 29 070 30 753 148 898 157 517 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 45 Räkenskaper Redovisningsprinciper Redovisningen baseras på bokföringsmässiga grun der och följer god redovisningssed enligt reglerna i kommunal redovisningslag. Undantag: Kommunen har inte upprättat någon fullständig systemdokumentation över bokförings systemet enligt 2 kap. § 7. Rekommendationerna från Rådet för kommu nal redovisning (RKR) används där det är tillämp ligt. Undantag från rådets rekommendationer gjordes i följande fall: Rekommendation 11.4. Materiella anläggnings tillgångar av mindre värde skrivs av från det år (12 månader) då anläggningen tas i bruk eller är färdig ställd. Detta är ett avsteg från rekommendationen som anger att all avskrivning ska ske vid den tid punkt då anläggningen tas i bruk. Eftersom detta endast avser tillgångar av mindre värde, är skillnaden marginell. Med hänsyn till anläggningens totala avskrivnings tid bedöms detta inte utgöra något hinder. Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres- och leasingavtal tillämpas inte. Samtliga leasingavtal redovisas som hyresavtal. Däremot lämnas upplysningar om leasingavtalens omfattning och löptider i nothänvisningarna. Rekommendation 18.1. Inkomst från anslutningsavgifter periodiseras mot investeringsutgiftens avskrivnings tid, om den totala intäkten för redovisningsåret över stiger 500 tkr. Vid lägre belopp intäktsförs anslutnings avgifterna i sin helhet, då en periodisering över tillgångens avskrivningstid inte skulle vara meningsfull med hänsyn till beloppens storlek. Tomtmark för exploatering som gjorts i ordning för att säljas klassificeras som omsättningstillgång. De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och oreglerad övertid skuld bokfördes och kostnaden redovisas på verksamhetsnivå. Den avgiftsbestämda delen av pensionerna bok fördes under kortfristiga skulder, med utbetalning i mars 2015. För den förmånsbestämda delen har kom munen en försäkringslösning. Intjänad pension före 1998 redovisas i sin helhet som ansvarsförbindelse (blandmodellen). Beräkningsunderlaget för pensio ner utgår från RIPS, Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. 46 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Kostnaden för löneskatt på pensioner behand las på samma sätt som pensionskostnaden i redovis ningen. Den sammanställda redovisningen upprättades enligt förvärvsmetoden. Ingen avskrivning gjordes på investeringar i mater iella anläggningstillgångar som pågår över boksluts dagen. Anläggningstillgångar togs upp till anskaffnings värdet (utgiften minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. Avskrivningstiden för tillgångar beräknas efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss väg ledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) förslag till avskrivningstider. De avskrivnings tider kommunen tillämpar i bokslut 2014 framgår i tabellen. I bokslutet för 2014 tillämpas inte komponent avskrivning. Arbetet med att anpassa redovisningen till nya avskrivningsregler påbörjades genom en över syn av komponentindelning inom området gator och vägar. En anpassning av kostnaderna för planerat underhåll genomfördes delvis till budget 2015 då dessa kommer att aktiveras. Detta kommer att vara helt genomfört till budget 2016. Avskrivningstider, år Inventarier Fordon Bostadshus Idrottsanläggningar Byggnader 3–10 10 20–33 20 20–33 Gator och vägar 33 VA-verk, ledningsnät 35 Känslighetsanalys (mkr) Löneökning med en procent Tio heltidstjänster Ökad upplåning med tio mkr Ränteförändring med en procent Resultatpåverkan –2,8 +/–4,6 –0,1 +/–0,9 Förändring av statsbidrag och utjämningssystem med en procent Skattehöjning med en krona +/–0,8 +10,5 Allmän verksamhet Allmän verksamhet GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 47 Allmän verksamhet 1 Sammanfattning Allmän verksamhet – Ove Johansson, verksamhetschef “Några av de viktigaste uppgifterna under 2014 var ansvaret för värdskapsutbildningen av all personal i kommunen. Jag tycker också att all personal har tagit till sig utbildningen. Bra har blivit ännu bättre värdskap! Vårt varumärke, som kommunfullmäktige beslutade om i slutet av 2013, lyckades vi använda effektivt i marknadsföringen. Ett exempel är kommunens film som spreds på Facebook, Youtube och hemsidan med över 2 000 visningar på kort tid! Vi var också de första som införde kommunal webb-tv med nyheter varje vecka. Grästorp vågade sticka ut och vi var först i Sverige med jämställdhetsbonus för personalen. Under 2015 fortsätter vi att utveckla en ännu effektivare administration för hela kommunen. En utmaning är att förbättra information och dialog med medborgarna. Grästorp ska även ta viktiga steg för att bli en e-kommun med fler e-tjänster. Syftet är att skapa en dygnetruntmyndighet för invånarna. All män verksamhet kommer även att utveckla hemsidan och sociala medier ännu mer. Kommunen ska fortsätta att arbeta för ett gott värdskap och att alla ska känna sig nöjda med bemöt andet när de haft kontakt med allmän verksamhet.” 1.1 Resultat och måluppfyllelse Verksamhetens högsta prioriterade mål är att för bättra profileringen av Grästorp. Bilden av Grästorp, som formulerades i den varumärkesplattform som fullmäktige fastställt, var lyckosam. Några exem pel på detta är jämställdhetsbonusen (först i Sverige), webb-tv (troligen också först i Sverige) och alla lyck ade evenemang som verksamheten deltog i. Allmän verksamhet uppnådde i stort sett alla sina mål och uppfyllde samtliga kvalitetsgarantier under första och andra tertialen. Undantaget var synpunkts hanteringen, där två svar inte lämnades inom 14 dagar på grund av semester. En satsning på Värdskap med hjärta och kunskap genomfördes för alla kommunanställda, där allmän verksamhet hade huvudansvaret. Samtliga anställda gick en utbildning på detta tema, med uppföljning under en medarbetardag. I en genomlysning av kommunens kvalitets system Kommunkompassen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utförde, fick kommunen höga 48 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 poäng. Det gällde framför allt politisk styrning och uppföljning samt resultat och effektivitet. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsk limat hamnade Grästorp på plats 42, vilket var en för bättring med en placering sedan förra året. Arbetsmarknadsenhetens ungdomsprojekt för unga som står längst från arbetsmarknaden fortsatte. Målet för hela arbetsmarknadsenheten är att minst 70 pro cent av deltagarna ska gå vidare till jobb eller studier efter genomgånget program. Målet överträffades i de grupper som hittills genomförts. Kommunens satsning på landsbygdsutveckling tog ny fart. En förening i Flo började att anlägga fiber, vatten- och avloppsnät och i resten av kommu nen fanns det pågående aktiviteter. Går alla planer i lås kommer Grästorp att bli en unik kommun för landsbygdsboende inom denna service. Fullmäktige antog i december en landsbygdsstrategi som innebär fortsatta satsningar. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut 2014 2013 2012 Intäkter 11 935 10 722 8 572 Kostnader 44 764 42 363 38 972 Nettokostnader 32 829 31 641 30 400 Budget 32 950 31 409 30 256 121 – 232 – 144 Budgetavvikelse 1.3 Grunduppdrag och vision Allmän verksamhets uppdrag är att ansvara för omvärldsbevakning, samhällsservice, information, marknadsföring, kvalitetsutveckling, arbetsmarknad och integration. Tyngdpunkten ligger på att ansvara för proces serna inom verksamhets- och ekonomistyrning, per sonal, information, ärendehantering, inköp och IT i hela kommunen. Den allmänna verksamhetens ansvar för kvalitets utvecklingen bidrog till att kommunen nu har en sta bil ekonomi, nöjdare medborgare, framgångsrika ledare och medarbetare som tar ett stort ansvar för kvaliteten. En grundläggande framgångsfaktor i detta arbete är att dialogen och samspelet mellan de förtroendevalda Allmän verksamhet och tjänstemannaorganisationen fungerar väl. De förtroendevalda är tydliga med vad de vill åstadkomma, men överlåter till verksamheten att med frihet under ansvar genomföra detta utifrån sin professionella roll. Arbetsmarknadsenheten fortsätter att nå sina högt ställda mål. Integrationsarbetet flyttades, i samband med en omorganisation, till social verksamhet. Kom munens ansvar för jobbcoachning och ersättningar till nyanlända flyttades till arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Allmänna verksamheten bidrar till att förverkliga Grästorps vision genom samhällsplanering för ett attraktivt boende, varumärkesbyggande och arbe tet med näringslivsfrågor. Kommunens engagemang i Näringslivssamverkan Grästorp (NSG) innebar att samverkan mellan kommun och näringsliv hade en fortsatt god utveckling, som manifesterades på Grästorpsmässan den 26 april. Mycket arbete lades på att påverka regionen och Trafikverket för att minska den tunga trafiken genom samhället. Arbetet gav resultat och en satsning fanns med i förslaget som togs av regionstyrelsen i oktober. 2 Prioriterade mål zzMålvärdet är uppnått Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen. Målvärdet är delvis uppnått JJ Målvärdet är inte uppnått 2.1 Kund medborgare Prioriterade mål Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Nöjda kunder – chefer 3,7 3,7 zz Analys För att utveckla bemötandet och värdskapet utbil dades alla anställda i kommunen. Allmän verksam het ansvarade för projektet och totalt genomfördes 18 utbildningstillfällen. Utvärderingarna visade att syfte och mål med utbildningarna uppfylldes till stor del. Insatsen pågick fram till 16 maj, då en ny medarbetar dag med föreläsare gav ytterligare inspiration. Allmän verksamhet gjorde även en kundundersök ning bland alla chefer, som visade att kommunen kla rade målvärdet 3,7 på en fyragradig skala. Cheferna ansåg dock generellt att de tyngdes av för mycket administrativt arbete. Det innebar för lite tid till ett mer coachande och närvarande ledarskap. Efterfrågan på ökat stöd från informationsverk samheten var fortsatt hög, inte minst i samband med olika evenemang som exempelvis Grästorpsmässan. En analys av enkätsvar med efterföljande möten i verksamheternas chefsgrupper visade ett önskat och utökat stöd i informationsarbetet. Inköpsverksamheten implementerade de riktlinjer som kommunstyrelsen beslutat. En utbildning för alla inköpsansvariga med rätt att göra direktupphand lingar genomfördes. Verksamhetens reception på Medborgarkontoret fortsatte att fungera utmärkt. En mer välkomnande miljö skapades, som dessutom tydliggör vart man ska vända sig när man besöker kommunen eller söker någon tjänsteman. Kommunen införde e-tjänster och medborgarna erbjöds att komma in med önskemål om fler liknande tjänster. I den genomlysningen av kommunens kvalitets system Kommunkompassen, som SKL genomförde, fick kommunen höga poäng. Det gällde framför allt poli tisk styrning och uppföljning samt resultat och effek tivitet. Kommunen lanserade också en ny medborgar tjänst, Skattekollen, som på ett pedagogiskt sätt visar vart skattepengarna hamnar. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 49 Allmän verksamhet Slutsats Verksamheten söker hela tiden vägar för att effektiv isera och förenkla administrationen för alla kunder, det gäller såväl de externa som interna. Digitala for mulär, e-tjänster och e-fakturor är exempel på detta. Verksamheten fortsätter utvecklingen för att få än mer nöjda kunder. Allmän verksamhet ser över och prioriterar om inom informationsområdet för att möta de ökade krav som finns hos övriga verksamheter och förtroende valda. Utbildningsinsatsen för alla anställda i värdskap och bemötande fortsätter att genomföras under 2015 och kommer därefter att utvärderas 2.2 Verksamhet Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen Öka kommunens attraktionskraft Förbättra profileringen av Grästorp Öka bostadsbyggandet i hela kommunen zzAntal publiceringar (lokalmedia) zzAntal rikspubliceringar Antal bygglov för bostadsbyggande zz 1221 1150 1672 1150 23 20 Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Analys Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor Insatser för att öka barns och ungas inflytande gjor des. Ungdomsrådet träffades tidigare inför varje kommunstyrelsemöte. Tyvärr svalnade intresset och det var få ungdomar som medverkade. Förbättra profileringen av Grästorp Den allmänna verksamhetens mål och högsta prio ritet var profileringen av Grästorp. Målet följdes upp genom mätning av antalet publiceringar i media. Mål värdet var 1 150 för lokalmedia och 1 150 för riksmedia. Resultatet för lokalmedia blev 1 221 och 1 672 för riks media. Definitionen av riksmedia var allt utom NLT, TTELA, Radio Väst, Radio Skaraborg, Lidköpingsnytt. nu och Skaraborgsbygden. Kommunens Facebook-sida hade 478 följare vid årsskiftet 2014–2015. Det stora utslaget i riksmedia visades i samband med att jämställdhetsplanen antogs av kommun styrelsen. Den innehöll bland annat en jämställdhets bonus för de som delar lika på föräldraledigheten. Det ökade intresset för Svenskarnas parti bidrog även till resultatet, eftersom Grästorp ofta nämndes i dessa sammanhang. En Grästorpsfilm producerades under året. Utifrån varumärkesplattformen beskrev filmen fördelarna med att bo och verka i Grästorp. Den ska användas i olika marknadsföringsinsatser. 50 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunens satsning på landsbygdsutveckling tog ny fart. En förening i Flo började att anlägga fiber, vatten- och avloppsnät och i resten av kommu nen fanns det pågående aktiviteter. Går alla planer i lås kommer Grästorp att bli en unik kommun för landsbygdsboende vad gäller denna service. I decem ber antog fullmäktige en landsbygdsstrategi med mål och åtgärder för en fortsatt utveckling. I Grästorps kommun råder bostadsbrist. En min dre utredning om förutsättningarna för att skapa ett gemensamhetsägt bostadsbolag genomfördes. Det stora problemet beror på att marknadsläget i Grästorp är lägre än investeringskostnaden, vilket innebär ett ökat risktagande. Målvärdet för bygglov för bostads byggande uppnåddes dock under sista tertialet. Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Allmän verksamhet bidrog till samhällsplanering för ett attraktivt boende och arbete kring näringslivs frågorna. Kommunens engagemang i Näringslivs samverkan Grästorp (NSG) utvecklade samverkan mellan kommun och näringsliv. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat hamnade Grästorp på 42:a plats. Det var en förbättring med en placering sedan 2013. I en enkät till 70 företagare i Grästorp hörde Grästorp till de 20 bästa i Sverige. Däremot var nyfö Allmän verksamhet retagandet fortsatt lågt i kommunen, 19 nya företag startades under året. Allmän verksamhet vill påverka regionen och Trafikverket att minska den tunga trafiken genom Grästorp. En satsning fanns i förslaget som antogs av regionstyrelsen i oktober. Arbetsmarknadsenhetens ungdomsprojekt för unga som står längst från arbetsmarknaden fortsätter. Målet för arbetsmarknadsenheten är att minst 70 pro cent av deltagarna ska gå vidare till jobb eller studier efter genomgånget program. Målet överträffades i de grupper som hittills genomfört programmet. Slutsats Det behövs åtgärder för att vitalisera ungdoms rådet. Det är nödvändigt om rådet ska bli ett levande inslag i beredningsarbetet och ge ett reellt inflytande för kommunens ungdomar. Profileringen av Grästorp, utifrån den varumärkes plattform som kommunfullmäktige beslutat, är ett mål inriktat och långsiktigt arbete. Bilden av Grästorp som en kommun där det händer mycket kreativt och positivt förstärktes. Det är ändå viktigt att vara medveten om att det även finns mindre smickrande saker som skrivs om Grästorp. Ett exempel är att kommunen ligger dåligt till beträffande bredbandsutbyggnaden. Den frågan kopp las till vatten och avlopp på landsbygden. Flera arbets insatser gör dock att situationen så småningom kommer att se bättre ut. I tätorten byggs stadsnätet ut av Gräs torps Energi. Här finns en plan som innebär att hela tät orten kommer att få tillgång till fiber om ett antal år. Det stora genomslag kommunen fick i massmedia för jämställdhetsbonusen visar att det krävs något unikt och kontroversiellt för att en liten kommun som Grästorp ska kunna tränga igenom i medie bruset. Grästorp fick mycket positiv respons för initiat ivet, men det fanns även de som varit kritiska. Hur kommunen ska öka intresset för nyföretagande är en fråga som kommer att diskuteras i Näringslivs samverkan Grästorp (NSG). En åtgärd som på sikt kan ge resultat, är att kommunen samverkade med Essunga och Vara som hade sommarlovsentreprenörer för andra sommaren i rad. Det bästa sättet att öka antalet arbets tillfällen är att de befintliga företagen växer. NSG pla nerar därför ett projekt inför 2015, som ska ge professio nellt stöd till företag som vill utvecklas och växa. Trygga Hem i Grästorp är den kooperativa hyresrättsförening som ska bygga tio trygghets boenden i samband med renoveringen av Åsevi vård- och omsorgsboende. Blir efterfrågan stor finns planer på att bygga fler. Trygghetsboenden är en bra väg för kommunen att skapa rörelse på bostadsmarknaden och minska bostadsbristen. Framtiden för bostadsbyggande ser ljusare ut än på länge. Det finns långt framskridna planer på att bygga hyresfastigheter med 20 lägenheter. Ett optionsavtal gjordes med ett småhusföretag för att exploatera och bygga det sedan länge detaljplanerade området Skogsgläntan. En offensiv satsning på att locka hit invånare från Holland och angränsande länder planeras för kom mande år. 2.3 Personal Prioriterade mål Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Nöjd medarbetar-index (NMI) 80 70 zz Analys Någon ny medarbetarenkät genomfördes inte under året. Alla enheter analyserade den enkät som gjor des 2013 och upprättade därefter handlingsplaner för att ytterligare öka trivsel och motivation bland med arbetarna. Verksamheten tog även fram en modell för det systematiska arbetsmiljöarbetet och frisk vård i samverkan med teknisk verksamhet. Modellen implementerades i hela kommunen. Arbetet startade i oktober med utbildning för alla chefer och skydds ombud. Slutsats Verksamheten fortsätter sitt arbete enligt ovan stående analys under kommande år. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 51 Allmän verksamhet 2.4 Ekonomi Prioriterade mål Verksamhetens mål Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respektive budgetår Mått Utfall Budgetavvikelse Nej Målvärde zz 2015 och 2016 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser Samma eller ökad kvalitet inom zzbefintliga resurser Analys Allmän verksamhet redovisade ett mindre överskott mot budget för 2014. Analysen visade ganska stora budgetavvikelser, både positiva och negativa, för olika anslag i verksamheten. Kostnaderna översteg budget, men genom högre intäkter blev det sammantaget ett positivt resultat för hela verksamheten. Oförutsedda kostnader som belastade resultatet 2014 var exem pelvis en lantmäteriförrättning utifrån en överens kommelse 2005 för åtgärder på Södergatan (väg 47). Dubbelbemanningen av nämndsekreterare och kommunsekreterare under hösten, i anslutning till pensionsavgång och nyrekrytering, medförde ökade personalkostnader. Det var dock en förutsättning för att personalen skulle kunna ta ut sparad semester och kompensationsledighet. Arbetsmarknadsenheten redo visade ett bra ekonomiskt resultat genom aktiviteter och åtgärder som enligt gällande regelverk omfattas av ekonomiskt stöd från staten. Detta medförde ökade intäkter. Anslaget för bostadsanpassning ökades inför bud geten 2014. Det redovisade beloppet motsvarade i princip budget. För första gången på flera år rymdes kostnaderna för bostadsanpassning inom budgeten. För att öka effektiviteten fortsatte arbetet med att förbättra rutiner, organisation och effektivare arbetsmetoder. De flesta medarbetarna har under de senaste åren deltagit i olika lean-processer. Inställ ningen till att minimera slöseri och arbeta med löpande förbättringar har blivit en del av kulturen i verksamheten. Ja Slutsats Den budget som fastlades inför 2015 har inga utrym men för utökad verksamhet. Det betyder att ompriori teringar krävs för ökade satsningar. Verksamheten ser därför över organisationen för att ta till vara den kompetens som finns och samtidigt skapa resur ser för nya utmaningar. Det gäller inte minst inom informationsområdet. Verksamheten ska även tänka innovativt för nya lösningar med målet att effektiv isera arbetsuppgifterna. 3 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respek tive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zzMålvärdet är uppnått JJ Målvärdet är inte uppnått Verksamheten garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier Vi lovar att frågor från medborgare via mail besvaras zzinom två arbetsdagar JJ Vi lovar att synpunkter eller klagomål ska besvaras inom två veckor (avvikelse synpunktshantering) Vi lovar att startsidan på hemsidan ska uppdateras zzvarje vecka Avvikelse finns vad gäller garantin att besvara synpunkter inom två veckor. Det berodde på befattningshavarens semester. Avvikelsen handlar om två synpunkter som inte besvarades inom tidsgränsen. 52 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Allmän verksamhet 4 Framtida strategier Grästorps kommun har inga resurser för kostsamma marknadsföringsinsatser, men genom att förbättra kommunens egen mediekommunikation är det ändå möjligt att profilera kommunen positivt. Den all männa verksamheten ska, under kommande verk samhetsår, ta fram underlag för en politiskt beslutad kommunikationspolicy och bygga goda rutiner för mediekommunikationen. Allmän verksamhet fortsätter att effektivisera verksamheten. Den blir en viktig motor i det leanprojekt som kommunen bedriver under kommande år. Den egna verksamheten tar också aktiv del i för bättringsarbetet. Rutiner och kommunövergripande processer ska ses över och även här har lean-metoden utmärkta verktyg att erbjuda. Det gör att medarbetarna själva, med stöd av ledningen, kan utveckla sin verksamhet. Kommunens styrmodell ska fortsätta att utveck las, allt från styrningen från fullmäktige till plane ring och uppföljning inom alla enheter. Det inne bär ett allt bättre fokus på att utveckla och förbättra den verksamhet som de förtroendevalda priorite rat. Det blir också lättare för alla förtroendevalda att följa upp verksamheten och dess resultat. En grund läggande framgångsfaktor i kvalitetsarbetet är att dia logen och samspelet mellan de förtroendevalda och tjänstemannaorganisationen fungerar väl. De förtro endevalda är tydliga i vad de vill åstadkomma, men överlåter till verksamheten att under frihet och ansvar genomföra arbetet utifrån sin professionella roll. Allmän verksamhet genomgår en ganska stor omställning. Planerna för framtiden handlar mycket om hur verksamheten ska kunna skapa en effek tiv organisation för att klara arbetsuppgifterna. En liten kommun måste alltid välja vad den ska göra själv och vad som ska utföras i samverkan med andra. Kommunstyrelsens beslut om lönesamverkan mel lan Skövde och Grästorp samt mellan Lidköping och Grästorp inom miljö- och byggverksamheten är exempel på den väg som Grästorp valt för att kunna leva vidare som en fristående kommun. Samverkan mellan de sex kommunerna i västra Skaraborg kom mer att förbättra förutsättningarna för denna stra tegi. Genom samverkan och kvalitetsutveckling i verksamheterna kan Grästorp också dra nytta av de fördelar som en liten kommun har – med korta beslutsvägar och goda möjligheter att kommunicera visioner och mål till alla anställda. Engagemanget finns bland kommunens chefer och medarbetare. Allmän verksamhet har en nyckel position för att driva förändringsprocesser och är därmed en viktig resurs för kommunstyrelsen. 5 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2014 År 2013 År 2012 2 096 2 150 1 939 372 381 344 14 066 13 017 12 821 Kommunledning och revision (tkr) – kostnad per invånare (kr) Allmän kommun administration, inklusive IT – andel av kommunens bruttokostnad (procent) Färdtjänst (tkr) – kostnad per invånare (kr) 4,07 3,91 3,99 1 412 1 264 1 198 251 224 212 4 798 4 668 4 483 – kostnad per invånare (kr) 852 828 795 – antal utryckningar 133 129 109 Räddningstjänst (tkr) Ökningen mellan 2012 och 2013 beror på ökat antal gräsbränder. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 53 Allmän verksamhet Allmän verksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2014 Kostnad Intäkt Redovisat 2014 Kostnad Intäkt 00 Kommunledning och revision 2 782 87 2 941 87 03 Allmän kommunadministration 13 430 3 503 13 387 2 951 04 Ekonomiadministration 3 243 06 Personaladministration 1 144 300 1 138 540 07 Fysisk planering 1 010 560 1 447 954 08 Särskilda servicefunktioner 2 223 463 2 150 451 09 Övrig gemensam verksamhet 3 717 258 3 683 458 11 Arbetsområden och lokaler 1 031 13 Arbetsmarknadsåtgärder 6 396 17 Konsumentpolitisk verksamhet 21 Markförsörjning 28 Bostadspolitiska åtgärder 43 Turistverksamhet 188 47 Hyra externa lokaler 245 1 032 4 523 40 7 101 70 78 Färdtjänst 1 347 Miljöskydd 90 88 Räddningstjänst 89 Totalförsvar, övriga samhällsskyddande åtgärder SUMMA Allmän verksamhet Kostnad Intäkt Netto Budget 43 334 10 384 32 950 Redovisning 44 764 11 935 32 829 Resultat – 1 430 1 551 121 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 91 1 208 110 255 77 265 70 1 537 68 57 4 810 Sammanställning 5 841 34 1 200 82 54 3 316 4 798 438 440 415 417 43 334 10 384 44 764 11 935 Bildningsverksamhet Teknisk verksamhet GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 55 Teknisk verksamhet 1 Sammanfattning 1.2 Ekonomiskt resultat Teknisk verksamhet – Mattias Svensson, verksamhetschef ”De två absolut största händelserna var ombyggna tionen av Centralskolan samt vatten- och avlopps frågorna med en stor översvämning. Kommunen sane rade och kopplade bort dagvatten från spillvatten, vilket medförde ökad och effektivare reningsprocess. Det viktigaste inför 2015 är fortsatt effektivisering. Verksamheten ska arbeta mer med organisationen och rutiner för att säkerställa god kvalitet på alla plan. Hela personalen ska engageras i förbättrings arbetet, både i stort och smått. Kunskap ska häm tas av personalen och verksamheten ska arbeta över gripande med utveckling.” 1.1 Resultat och måluppfyllelse Ekonomin var, och kommer alltid att vara, ett priori terat område som verksamheten arbetar mycket med. Ekonomin var under året ansträngd men kontrol lerad. Vad gällde de prioriterade målen, så uppfyllde verksamheten dessa på ett tillfredsställande sätt uti från de resurser som fanns att jobba med. Det goda resultatet i medarbetarundersökningen var en stabil grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. En bra och trygg arbetsmiljö där medarbetarna trivs är en förutsättning för fortsatt utveckling. 2. Prioriterade mål Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen. (tkr) Intäkter Bokslut Bokslut Bokslut 2014 2013 2012 54 759 53 143 45 584 80 463 Kostnader 87 146 87 686 Nettokostnader 32 387 34 543 34 879 Budget 31 753 29 947 30 988 –634 –4 596 –3 891 Budgetavvikelse 1.3 Grunduppdrag och vision Den tekniska verksamhetens uppdrag är att förvalta och förädla kommunens fastigheter, gator, vattenoch avloppssystem (VA-system) samt parker. Upp draget består även av att förse Grästorps kunder med näringsriktiga måltider. Grästorps medborgare och besökare ska tycka att: • Lokaler är väl underhållna och välstädade • Gator och parker är i gott skick • Vattnet är av god kvalitet • Den serverade maten är god. Verksamheten jobbar målmedvetet för att leva upp till kommunens målsättning: att utföra uppgifterna effektivt och med hög kvalitet. zzMålvärdet är uppnått Målvärdet är delvis uppnått JJ Målvärdet är inte uppnått 2.1 Kund/medborgare Prioriterade mål Verksamhetens mål Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Mått zzMedborgarnas betyg på renhållning zzMedborgarnas betyg på vatten och avlopp Bedömning av tillgänglighet av gång- och zzcykelvägar zzMedborgarpanelen zzWebbinformation till medborgare De två översta måtten ingår i medborgarundersökningen som gjordes 2013. 56 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Utfall Målvärde 67 65 79 79 Ja 0% 0% 84 % 83 % Teknisk verksamhet Analys Tekniska verksamheten jobbade målmedvetet med att öka tillgängligheten, alltid tillgodose ett gott bemö tande och ha ett professionellt förhållningssätt mot kunder och medborgare. Detta gav ett positivt resul tat i den senaste medborgarundersökningen (2013) och uppfattningen är att resultatet även var gott under 2014. Eftersom medborgarundersökningen bara görs var fjärde år, så ställdes ett antal frågor till medborgarpanelen i slutet av 2014. Svaren indikerade att verksamheten är på rätt spår och uppfattas i enlig het med det målmedvetna arbetet. Hemsidan uppdaterades med jämnare intervall än tidigare för att exponera vår verksamhet gentemot våra kunder. Motionsslingan Skubbet fick ny belysning på sträckan 2,5 km. Hängbelysningen byttes till belysningsstolpar, vilket är både driftsäkrare och energisnålare. Slutsats Teknisk verksamhet ska fortsätta att se över möjlig heten för utökade öppettider på återvinningscentralen. Verksamheten ska planera för fler förbättringar under hösten 2015, vilket ska förenkla för medborgarna. Motionsslingan Skubbet ska rustas upp under en period på två år för att underlätta möjligheterna till bättre hälsa och ökad trygghet. Det gäller även Forshalls- och Tengenepromenaden utifrån inriktningsdokumentet för motions slingorna i Grästorp. Bättre informationsspridning är fortsatt högt på dagordningen. 2.2 Verksamhet Prioriterade mål Verksamhetens mål Förbättra barns och Förbättra barns och ungas ungas uppväxtvillkor fysiska uppväxtmiljö i kommunen Mått Utfall Målvärde Andel elever som tycker att det är rent och fint 78 % 80 % Andel elever som är nöjda med inom- och 93 % 90 % Andel elever som tycker att det är rent och fint 76 % 80 % Andel elever som är nöjda med inom- och 86 % 90 % Andel elever som tycker att det är rent och fint 40 % 80 % 48 % 80 % 85 % 85 % 50 52 på Backenskolan (enkät) zzutomhusmiljön på Backenskolan (enkät) på Lunneviskolan (enkät) utomhusmiljön på Lunneviskolan (enkät) JJ JJ Öka kommunens Förbättra utemiljön i kom- attraktionskraft munen Skapa bättre förutsättningar för kommunalt vatten och avlopp på landsbygden på Centralskolan (enkät) Andel elever som är nöjda med inom- och utomhusmiljön på Centralskolan (enkät) zzMatlagning från grunden Medborgarnas betyg på gator och vägar zz zzMedborgarnas betyg på kommunens miljöarbete Medborgarnas betyg på gång- och cykelvägar Antal nya abonnenter utanför verksamhets zz 53 52 62 59 0 0 området De tre måtten som gäller förbättring av utemiljön i kommunen kommer från medborgarundersökningen som gjordes 2013. Analys Förbättra barns och ungas fysiska uppväxtmiljö Med hjälp av investeringar kunde teknisk verksam het förbättra miljön för barn, ungdomar och personal i kommunens fastigheter. Bland annat kompletterades fastigheter med brandskydd, och ventilationsbyte på Lunneviskolan blev klart enligt etapp 1 av 2. Centralskolan besiktigades med godkännande och slut bevis för etapp 1 och 2. Slutbesiktning ska äga rum i januari 2015. Verksamheten verkar visa ett mycket gott resultat, både vad gäller kvalitet och ekonomi. En analys kring de låga resultaten i elevenkäten om inne- och utemiljö på Centralskolan kan ha påverkats negativt på grund av ombyggnationen under 2014. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 57 Teknisk verksamhet Kostenheten förbättrade skolmåltiderna överlag. Andelen ekologiska livsmedel ökade i snabb takt och uppgick till cirka 23 procent. Samtidigt höjdes effek tiviteten, och ett ekonomiskt utrymme möjliggjorde att Centralskolan och Lunneviskolans kök kunde öka personalstyrkan. Därmed kan alternativa rätter och vegetarisk mat serveras varje dag. Investeringsmedel tilldelades för att behålla kom munens lekplatsers befintliga utbud. Strövområden gallrades och gjordes mer tillgängliga. Trafiksäkerhets åtgärder genomfördes på Trädgårdsvägen och i Fors hall i anslutning till förskolan Asphagen. Verksamheten beviljade det första tillståndet för en privatperson som placerade blomsterlådor för att sänka hastigheten i olika bostadsområden. Förbättra utemiljön i kommunen Medborgarna tyckte att kommunens utemiljö blev bättre. Mycket arbete gjordes för att skogspartier och offentliga miljöer ska upplevas som inbjudande och trygga. Bättre förutsättningar för kommunalt vatten och avlopp på landsbygden En utredning av kommunalt vatten och avlopp (VA) på landsbygden inleddes som fortfarande pågår. Ett underlag till ansökan om vattenskyddsområde på vattentäkten i Ryda togs fram. Samrådsmöten hölls, vilket medförde att ansökan kunde skickas till läns styrelsen. En VA-plan startades som ska vara klar under 2015. Vatten- och avloppsföreningar bilda des och fler är på gång att skapas. En förening bör jade gräva för avlopp, vatten och fiber som sedan ska kopplas till det kommunala VA-nätet med etapp 1 i början av 2015. Föreningar och fastighetsägare öns kade anslutning, vilket medförde en god kartläggning över omfattningen av intressenter. Verksamhetens landsbygdsutvecklare genomförde flera möten, som bidrog till den goda kunskapen kring intresset för kommunalt vatten och avlopp på landsbygden. Slutsats Kommunen fortsätter att arbeta mot nämndens mål med stöd av aktiviteter och åtgärder enligt analysen ovan. Resultatet förutsätts att bli bättre för att öka Grästorps attraktionskraft och ytterligare förbättra de ungas uppväxtmiljö. Under 2015 kommer verksamheten att starta det nya måttet för antalet nya abonnenter utanför verksamhets området. Målvärdet för 2015 planeras att resultera i 35 nya abonnenter. Verksamheten ska fortsätta att söka alternativa aktiv iteter och lösningar för att förbättra det låga resulta tet för inne- och utemiljö på Centralskolan. Medel ska frigöras för att investeras i utemiljön på Central skolan. Utomhusmiljön inkluderades inte i ombygg nadsprojektet och bidrog eventuellt till det låga resul tatet. 2.3 Personal Prioriterade mål Verksamhetens mål Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Mått zzBedömning av minskad sårbarhet zzNöjd medarbetar-index (NMI) Utfall Målvärde Ja 80 70 NMI är ett sammanfattande index från den senaste medarbetarundersökningen 2013. Analys Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Tekniska verksamheten upplevdes som en attraktiv arbetsgivare. Grunden för antagandet var goda resul tat i medarbetarundersökningen samt egna analyser i samband med höstens genomförda medarbetarsamtal. Framgången var ett resultat av stort engagemang, tydlig het, lyssnande och tillgänglighet. Minskad sårbarhet inom verksamheten Sårbarheten inom verksamheten blev relativt låg på grund av genomförda rekryteringar av viktiga funktioner. Pensionsavgångar inom de närmsta åren är dock en svårighet och utmaning att lösa. 58 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Slutsats Verksamheten har en tuff utmaning på grund av stora pensionsavgångar. Personalförsörjningen kom mer därför av naturliga skäl att vara ett fokusområde. Detta innebär dock inte bara negativa konsekvenser, utan även möjligheter till ny personal med nya idéer. Detta är självklart positivt och vidareutvecklande. Att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare är också viktigt för att behålla det fina resultatet enligt den senaste medarbetarundersökningen. Undersökning ens frågeställning om verksamhetens mål visar att det dock finns en förbättringspotential. Teknisk verksamhet 2.4 Ekonomi Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Budgetavvikelse Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för Utfall Målvärde Ja JJ respektive budgetår 2015 och 2016 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser JJ Årets energisparåtgärder i kWh 130 000 196 000 Andel miljömärkta inköp (minst mot- zzsvarande krav som EU-ekologiskt) 23 20 Samma eller ökad kvalitet till lägre Ja zzkostnad (bedömning) Analys Tekniska verksamheten redovisade ett negativt resul tat på –634 tkr. Det var ett mycket gott resultat his toriskt utifrån förutsättningarna. I resultatet inklude rades de kostnader som översvämningen medförde under hösten. Storleken på dessa kostnader uppgick till cirka 1 800 tkr, intäkterna via ersättning från för säkringsbolaget blev 835 tkr. Utan översvämning hade budgeten balanserats med god marginal. Kostenheten redovisade ett överskott på cirka 500 tkr i sitt bokslut, liksom gatu-, park- och VAenheten som redovisade ett överskott på cirka 300 tkr. Tekniska verksamhetens administrativa bud get redovisade också ett överskott på cirka 130 tkr i bokslutet. Fastighetsenheten redovisade ett under skott på cirka 1 600 tkr, vilket är en mycket stor för bättring jämfört med tidigare år – ett resultat av vår fokusering på ekonomin. Fastighetsenhetens under skott berodde på ett antal medelstora akuta åtgär der. Merparten av kostnaderna som översvämningen medförde ligger inom detta resultat. Tekniska verksamhetens resultat grundades på åter hållsamhet och prioriteringar inom alla enheter. Goda verksamhetsresultat nåddes utan allt för stora minsk ningar inom området kvalitet. Dock fick vissa aktivite ter och åtgärder stå tillbaks trots att det fanns behov. 2014 års energisparåtgärder nådde godkänt resul tat, även om målvärdet inte träffades. Bakgrunden till målvärdet baserades på kommunens beslut för ett energisparmål på 20 procent fram till 2020 med startåret 2009. Om åtgärder prioriterats vid start, hade målvärdet varit 144 kWh per år fram till 2020. Verksamhetens analys, där årets resultat ansågs som godkänt, har sin grund i kommunens energisparmål. Slutsats Med årets goda resultat i ryggen kommer verk samheten att följa den inslagna linjen. Värme- och ventilationsanläggningars effektivitet samt injuste ringar fortsätter. Verksamheten arbetar vidare med att kartlägga kostnader och öka kostnadseffektiviteten. Detta ska medföra en stabilare budget. Samtidigt ser verksamheten att framtiden kan innebära utmaningar eftersom behovet av underhåll kvarstår. Tekniska verksamheten ser positivt på att för bättra och nå målvärdet för energisparande. Den tio åriga investeringsplanen som verksamheten tagit fram och redovisat under gemensamma strategidagar är viktig för ett framgångsrikt arbete. Investerings planerna behöver även godkännas i kommande budgetprocesser. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 59 Teknisk verksamhet 3 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt res pektive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zzKvalitetsgarantin uppfylls JJ Kvalitetsgarantin uppfylls inte 5 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2014 År 2013 År 2012 Antal anställda 54 54 55 – varav kvinnor 29 30 31 – varav män Personalkostnad 25 24 24 24 037 22 292 22 158 26 25 27 268 000 268 000 268 000 Personalkostnad i procent av verksamhetens Verksamheten garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier zzSnöröjningsarbete ska påbörjas vid snödjup som överstiger sex centimeter där kommunalt ansvar gäller zzGräsklippning ska ske när gräsets längd överstiger sju centimeter zzEfter larm och jour- och beredskapstid ska insats vara påbörjad inom 30 minuter zzSäkerhetsbesiktningar av lekplatser ska utföras i egen regi vid minst två tillfällen per år zzAlla matgäster ska kunna äta sig mätta på en näringsriktig måltid zzObligatorisk ventilationskontroll (OVK) genomförs på alla kommunens fastigheter Verksamheten har inga avvikelser utifrån ställda kva litetsgarantier. Däremot finns funderingar om att prioritera gång- och cykelvägar före vägar och att sätta tre centimeters snögräns för snöröjning. Det är positivt utifrån hälsa och säkerhet; framför allt för äldre personer. 4 Framtida strategier Tekniska verksamhetens framtida strategier kommer i stor utsträckning att finnas inom området effektivi sering och utveckling av den egna verksamheten. Det gäller både ekonomi och kvalitet. Verksamheten kommer också att arbeta mål inriktat för att vara det naturliga väl bemötande valet att vända sig till när det gäller stöd och hjälp inom verksamhetens kompetenser. Verksamheten ska signalera tydlighet, professionalitet, ödmjukhet, lyhördhet och hög kompetens. För att nå visioner och strategier behövs delmål och mål inom flera områden. Därför ska de olika målen finnas med som aktiviteter i verksamhetens framtida strategier. Alla aktiviteter och strategier ska ligga i linje med och främja resultaten i kommunfullmäktiges över gripande mål. 60 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 kostnader Gator inklusive P-platser och GCM-vägar i kvadratmeter Teknisk verksamhet Teknisk verksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2014 Kostnad Intäkt Redovisat 2014 Kostnad Intäkt 05 Teknisk administration 4 069 2 875 4 329 3 283 08 Särskilda serviceverksamheter 5 521 5 064 5 390 5 219 11 Särskilda servicefunktioner 7 055 6 205 8 476 6 410 15 Personal fastighetsavdelning 2 454 1 725 2 700 1 663 21 Markförsörjning 186 200 3 27 Tillhandahållande av bostäder 279 666 164 656 6 869 1 073 7 097 1 364 31 Kommunala vägar 33 Enskilda vägar exklusive tätortsvägar 34 Personal förråd 36 Resecentrum 41 Parkverksamhet 1 426 42 Fritidsanläggningar 7 105 340 340 7 208 6 381 7 408 7 032 352 68 300 68 1 432 330 8 130 354 44 Övriga fastigheter 168 144 268 145 54 Vattenförsörjning och avloppshantering 6 349 6 475 6 388 6 389 4 430 3 915 4 351 3 943 56 Avfallshantering 63 Skolbarnsomsorg (kost) 64 Grundskola (fastigheter och kost) 67 Särskola (kost) 72 Förskoleverksamhet (fastigheter och kost) 5 566 2 090 5 559 2 195 77 Särskilda boendeformer (fastigheter) 2 074 2 898 2 244 3 099 78 Jon Jespers restaurang 5 086 3 659 5 191 3 745 88 Räddningsstation 398 250 424 265 SUMMA Teknisk verksamhet 83 911 52 158 87 146 54 759 360 16 592 360 8 340 24 16 372 8 926 24 Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget 83 911 52 158 31 753 Redovisning 87 146 54 759 32 387 Resultat – 3 235 2 601 – 634 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 61 Bildningsverksamhet Bildningsverksamhet 62 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Bildningsverksamhet 1 Sammanfattning Bildningsverksamheten – Pernilla Bjerkesjö, verksamhetschef ”Det viktigaste under 2014 var ombyggnationen av Centralskolan. Den innebär att vi kan ha en anpassad verksamhet till det nya pedagogiska arbetssättet, med olika indelningar av elevgrupper i olika sammanhang. Arbetet Lust att lära i en lärande kultur har fokus på att lärare och elever tillsammans ska arbeta för att för bättra studieresultaten. De som är involverade i föreningsbidrag fick ett förnyat arbetssätt, som hänger ihop med förening arnas planerade målgrupper och verksamheter. Det innebär att det blir en tydligare politisk riktning i för delningen av föreningsbidragen. Det viktigaste inför 2015 är starten av den nya ungdomsverksamheten, där ungdomar även fort sättningsvis får vara med och styra både innehåll samt den nya kommande byggnadens utformning. Verksamheten kommer att starta i Centralskolan och under tiden träffas ungdomar, personal och arkitek ter tillsammans för planering. Ett annat viktigt projekt under 2015 är Kubprojektet som handlar om mänskliga rättigheter och medmänsk liga skyldigheter. Det är Raoul Wallenberg Academy som står bakom projektet med Grästorp som pilot kommun. Förutom skolan får alla föreningar, företag, kommunens personal, brukare och invånare vara med. Det blir flera aktiviteter och utställningar både i Gräs torp och Stockholm.” 1.1 Resultat och måluppfyllelse Verksamheten visade en budget i balans, där intäk terna blev högre än beräknat. Kostnadseffektiviteten i grundskolan, räknad i kostnad per betygspoäng, fick ett utfall på 315 där målvärdet var 331. Det prioriterade målet var att alla verksamheter skulle öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser. Verksamhetens samtliga garanterade servicenivåer infriades och visade inga avvikelser. Resultatet för nationella prov i matematik för års kurs 3 stack ut, där endast 47 procent blev godkända. Liknande resultat märktes i hela Sverige. 2013 fick Grästorps kommun väldigt låga resultat vad gäller elevers lust att lära. Resultatet var bättre i undersökningen 2014 men behöver fortfarande för bättras. Meritvärdet för årskurs 9 ökade (207) jämfört med 2013 (199,6). Även behöriga till gymnasiet ökade från 85 procent till 89 procent, medan rikssnittet i Sverige var 86 procent. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Intäkter Bokslut Bokslut Bokslut 2014 2013 2012 11 636 11 990 10 145 Kostnader 121 938 118 718 113 774 Nettokostnader 110 302 106 728 103 629 Budget 111 196 108 679 106 437 894 1 951 2 808 Budgetavvikelse 1.3 Grunduppdrag och vision Lust att lära i en lärande kultur Nämndens prioriterade mål: * Barn och elever möts av en utmanande, pedagogisk miljö med trygghet och lust att lära. * Alla elever når målen i samtliga ämnen och stimuleras till toppresultat. * I Grästorp stimuleras utvecklingen av kulturella, idrottsliga och kreativa aktiviteter. Vision: En modern skola i framtiden. Genom ett entreprenöriellt lärande, digitala lärandemiljöer, att våga vara norm brytande och flexibla skapar vi större kunskapsfokus för våra barn och elever samt ger dem möjlighet att bli världsmedborgare. I bildningsverksamheten ingår förskola, skola, fri tid, kultur och bibliotek. Verksamheten genomgår en förändring inom många områden – en förändring som pågår i hela skolsverige och inte bara i Grästorp. Med en ny skollag, nya kursplaner och läroplaner har riksdagen tagit ut en annan kursriktning. Den innehåller entreprenöriellt lärande, digitala lärande miljöer och ännu större arbetslagssamverkan för all personal. Kommunens vision 2020 tydliggör utvecklingen av entreprenörskapet, vilket är en mycket viktig del i förskolans och skolans utveckling. Det är inom sko lan som Grästorps framtida medborgare fostras. En del av strategin är att ligga i topp vad gäller betyg och behörighet till gymnasieskolan. Nämnden sätter där för kunskapsmålen främst. All verksamhet ska ha sin grund i aktuell forsk ning och beprövad erfarenhet. Verksamheten ska GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 63 Bildningsverksamhet arbeta mer med analys, forskning och utvärdering. Kommunen uppmuntrar all samverkan med högskola och universitet, och redan idag finns gemensamma projekt. Grästorp arbetar också, bland annat genom Team Agera, i samverkan med social verksamhet för att snabbt fånga upp barn och unga i riskzonen. Ett tidigt uppfångande minskar risken för mer bestående problem. Inom lärcentra läggs störst vikt på att samordna resurserna och fokus där det behövs bäst. Det är där för en stor fördel att verka inom gemensamma lokaler i Kulturhuset, med bättre möjligheter till studier för 2 Prioriterade mål Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen. alla invånare i kommunen. Verksamheten kan där med fokusera ännu mer på individuella behov. Folk- och skolbiblioteket finns också i Kulturhuset. Skolbibliotek är en självklar del i barns och elevers lärande. Under läsåret 2013–2014 tillsattes därför en grupp som tog fram en plan för läsåret 2014–2015, där olika aktiviteter provas ut för att stimulera kreativitet, lust att lära samt öka läsförmågan. Fritidsverksamheten i kommunen har en tydlig profil med många olika idrottsanläggningar. Det idrottsliga arbetet genomförs i de många ideella föreningarna. Bildningsverksam heten arbetar med bidrag, föreningsråd och särskilda insatser. zzMålvärdet är uppnått Målvärdet är delvis uppnått JJ Målvärdet är inte uppnått 2.1 Kund/medborgare Prioriterade mål Verksamhetens mål Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Analys 2013 fick Grästorps kommun väldigt låga resultat vad gäller elevers lust att lära. Resultatet var bättre i undersökningen 2014 men behöver fortfarande för bättras. Lust att lära är viktigt i elevernas skoldag, både för att nå toppresultat och för att trivas. Alla lärare inom alla årskurser har i uppdrag att tala om lust att lära i sina klasser. De ska även fråga eleverna vad just de anser skapar lust att lära. Vårdnadshavarna uppger att de är nöjda med för skolan och skolan. Vårdnadshavarna uppgav också att deras barn kände sig trygga och trivdes. Förskolan har haft toppresultat under flera år. Men det gäller ändå att ständigt identifiera olika utveck 64 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Mått JJ Nöjda elever (enkät) zz Nöjda vårdnadshavare Utfall Målvärde 75 % 85 % 83 % 80 % lingsområden, och under våren 2014 arbetade kom munen med att skapa förutsättningar för att utveckla pedagogiken. Slutsats Under uppstartsdagarna för personalen, 14–15 augusti 2014, inleddes utvecklingsarbetet med Lust att lära i en lärande kultur. Det innebär bland annat att både barn, elever och personal ska arbeta i en lärande kultur med ökat inflytande och ansvar för var och en. Här tog pedagogerna även med resultatet från intervjuer med eleverna, där frågan var vad som kunde öka lusten att lära. Bildningsverksamhet 2.2 Verksamhet Prioriterade mål Verksamhetens mål Förbättra barns och Barn och elever möts av en ungas uppväxtvillkor utmanande, pedagogisk miljö i kommunen med trygghet och lust att lära Mått zzNäringsriktig skolmåltid Lärarna är bra på att väcka mitt intresse och zzlust att lära (elevenkät) Utfall Ja 73,7 % Elevernas ansvar och inflytande (elevenkät) liga ämnen och stimuleras till toppresultat zz(bedömning) Bedömning av måluppfyllelse på förskolorna Ja Andel elever som når målen i alla ämnen 71 % 75 % 85,6 % 95 % Meritvärde 207 210 89 % 100 % Resultat nationella prov åk 9 89 % 90 % 47 % 90 % Resultat nationella prov åk 3, svenska 85 % 90 % Flickors meritvärde och betyg ämne för ämne 218 210 Andel pojkar i åk 1–3 som nått målen i alla ämnen enligt skriftligt omdöme 180,1 210 90,3 % 100 % Andel pojkar i åk 4–5 som nått målen i alla 81 % 100 % Andel flickor i åk 1–3 som nått målen i alla 90,4 % 100 % Andel flickor i åk 4–5 som nått målen i alla 80,8 % 100 % 93 93 1 495 1 400 JJ Resultat nationella prov åk 6 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, vårtermin 2014 JJ Resultat nationella prov åk 3, matematik zz Pojkars meritvärde och betyg ämne för ämne JJ ämnen enligt skriftligt omdöme ämnen enligt skriftligt omdöme JJ I Grästorp stimuleras utveck- attraktionskraft lingen av kulturella, idrottsliga och kreativa aktiviteter 80 % Ja JJ Öka kommunens 70 % Bedömning av måluppfyllelse på fritidshem zzoch fritidsklubb (bedömning) Alla elever når målen i samt- Målvärde ämnen enligt skriftligt omdöme zzAntal föreningar zzAntal besökare på onsdagar i Kulturhuset Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Analys De olika nyckeltalen i olika sammanhang kan räknas ihop på olika sätt. I framtiden redovisas därför endast nyckeltal på samma sätt som Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och Skolverket. Redovisningen blir därmed mer lättförståelig och lättillgänglig. Meritvärdet för årskurs 9 ökade (207) jämfört med 2013 (199,6). Även behöriga till gymnasiet ökade från 85 procent till 89 procent, medan rikssnittet i Sverige var 86 procent. Det är glädjande att resultatet tyder på en positiv trend. Resultat för nationella prov i matematik för års kurs 3 stack ut, där endast 47 procent blev godkända. Liknande resultat märktes i hela Sverige. Hälften av landets elever missade samma fråga. I förutsättning arna för uppgiften fanns en linjal. Men linjalen bör jade från värdet 10 cm i stället för 0 cm, vilket hälften av barnen i Sverige inte såg. Lärarna och rektorerna analyserade samtliga resul tat för att se hur måluppfyllelsen ska bli ännu bättre. Slutsats Resultaten för kommunens elever visade en positiv trend. Trots detta finns delar kvar i olika ämnen som måste utvecklas. Utvecklingsarbetet Lust att lära i en lärande kultur kommer att ge resultat på sikt. Syftet är att utveckla all undervisning i alla ämnen och att pröva olika metoder och angreppssätt. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 65 Bildningsverksamhet 2.3 Personal Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Grästorps kommun ska vara en Nöjd medarbetar-index (NMI) 69 attraktiv arbetsgivare Nöjdhet med samverkan (bedömning) Ja Analys Arbetstagarorganisationerna och arbetsgivaren plane rade uppstarten av läsåret med tonvikt på arbetsmiljö. Resultatet av planeringen genomfördes under 14–15 augusti 2014 och blev två mycket bra uppstartsdagar. Alla arbetslag gjorde egna handlingsplaner som ska genomföras de närmsta åren för en så bra arbetsmiljö som möjligt. 70 Slutsats De handlingsplaner som togs fram under uppstarts dagarna på arbetslagsnivå kommer att följas upp under två kompetensdagar våren 2015. Även hand lingsplaner på enhetsnivå från medarbetarundersök ningen finns med i det fortsatta arbetet. 2.4 Ekonomi Prioriterade mål Verksamhetens mål Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respek- Mått Budgetavvikelse Utfall Målvärde Nej tive budgetår 2015 och 2016 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser Analys Verksamheten har en budget i balans. 66 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Kostnadseffektivitet i grundskolan zz 315 331 (kostnad per betygspoäng) Slutsats Resultatet blev positivt år 2014. Det berodde på att intäkterna blev högre än beräknat. Bildningsverksamhet 3 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respek tive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zzKvalitetsgarantin uppfylls JJ Kvalitetsgarantin uppfylls inte Under 2015 ska kommunen ta fram en ny ungdoms verksamhet riktat till invånare i åldern 13–17 år. Ung domarna ska få möjlighet att diskutera vilket innehåll verksamheten ska ha. Det finns även en politisk vilja att bygga ett nytt aktivitetshus för de unga. 5 Nyckeltal och verksamhetsmått Verksamheten garanterar följande servicenivå: Antal elever per lärare År 2014 År 2013 År 2012 12,5 13,5 13,6 Antal barn per årsarbetare * 5,2 5,5 5,9 Kvalitetsgarantier Medeltal gymnasieelever ** 197 214 240 Åtgärdsprogram för alla elever som riskerar att inte nå Medeltal grundskoleelever 622 613 601 Medeltal förskolebarn 266 263 278 98 950 96 970 92 970 92 88 90 zzmålen Minst två gånger per termin får vårdnadshavare Snittkostnad per gymna- zzinformation om sitt barns utveckling (föräldraenkät) zzGaranterad förskoleplats inom fjorton dagar Skola, förskola och fritids präglas av trygga miljöer där zzkränkningar och mobbning aktivt motverkas Skola, förskola och fritids präglas av trygga miljöer där kränkningar och mobbning aktivt motverkas (andel zzlikabehandlingsärenden där elever och föräldrar känner att de fått hjälp med situationen) Kulturhuset skapar förutsättningar för kreativt lärande zzoch kulturella möten (bedömning) sieprogram och elev *** räknat i kr Antal elever i musikskolan Antal barn per heltidstjänster inom förskola och familjedaghem per 15 oktober exklusive kök, lokalvård, vaktmästeri och förskolechef. ** Antal g ymnasieelever i friskolor och andra kommuner. *** Snittkostnad för elevernas programkostnader vad gäller g ymnasieskola exklusive skolbuss och inackorderingstillägg. * Resultatet visade inga avvikelser. 4 Framtida strategier Under 2015 kommer bildningsverksamheten att fort sätta med utvecklingsarbetet Lust att lära i en lärande kultur. De olika förskolorna och skolorna kommer att pröva olika metoder och strategier för att ytter ligare utveckla undervisningen. Det ska resultera i att alla barn och elever når en högre måluppfyllelse, får högre meritvärden och blir behöriga till gymnasiet. Förskolan står inför en ny utmaning där kommu nen ser att antalet platser inte längre räcker till, och det gäller både lokalyta och personal. Tillsammans med tekniska verksamheten startades en utredning som ska visa ett resultat som hjälper kommunen att täcka behovet för flera år framöver. Hela Grästorp deltar i Kubprojektet. Kommu nen arbetar med mänskliga rättigheter samt med mänskliga skyldigheter. Raoul Wallenberg Academy står bakom projektet som ska bli en utställning i Grästorp och Stockholm. Grästorp tilldelades rättig heten “Rätten till rättvis behandling”. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 67 Bildningsverksamhet Bildningsverksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2014 44 Fritidsverksamhet 45 Stöd till fritidsverksamhet 46 Biblioteksverksamhet 48 Stöd till kulturverksamhet Redovisning 2014 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 1 930 55 1 458 287 747 0 761 4 3 894 30 3 940 96 238 213 49 Övrig kulturell verksamhet 656 50 946 60 Gemensam administration 1 962 0 1 756 61 1 62 Skolformsövergripande aktiviteter 2 583 50 3 057 253 63 Skolbarnsomsorg 0 1 730 111 1 717 64 Grundskolan 52 755 1 765 56 020 3 613 65 Ungdomsutbildning, gymnasieskola 22 243 200 21 045 436 66 Vuxenutbildning 3 001 900 2 787 1 028 67 Särskola 3 328 0 2 987 0 69 Musikskola 1 200 515 1 164 454 72 Förskoleverksamhet 25 394 3 440 25 693 3 686 SUMMA Bildningsverksamhet 119 931 8 735 121 938 11 636 Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget 119 931 8 735 111 196 Redovisning 121 938 11 636 110 302 – 2 007 2 901 894 Resultat 68 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Social verksamhet Social verksamhet GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 69 Social verksamhet 1 Sammanfattning Social verksamhet – Hans Ekensskär, verksamhetschef “Social verksamhet arbetade mycket med fokus på kvalitet för kunden. Bland annat anställde verksam heten en samordnare vars uppdrag är att arbeta med förebyggande insatser, starta volontärverksamhet samt utveckla anhörigstödet inom hela social verk samhet. Det var även glädjande att kommunens äldre boende i en nationell mätning rankades som nummer fem i Sverige vad gäller känsla av upplevd trygghet. Kommunen tecknade i början av året ett avtal gäl lande ensamkommande flyktingbarn, vilket var en utmaning inom lagstiftning och handläggning. I december påbörjades äntligen byggstarten av Nya Åsevi, med möjlighet till trygghetsboenden för äldre i kommunen. Inför 2015 kommer hälsoperspektivet för de äldre att vara ännu mer i fokus. Det gäller även frågor om ny digital teknik.” 1.1 Resultat och måluppfyllelse Bokslutet för 2014 visade ett totalt överskott på cirka 200 tkr. Verksamheten Individ- och familjeomsorg (IFO) redovisade ett underskott på endast 450 tkr, trots placeringskostnader motsvarande cirka 3 000 tkr under 2014. Kvalitetsgarantin som erbjöd en genomförandeplan inom 30 dagar uppfylldes inte inom alla enheter. Totalt 17 genomförandeplaner (målvärde 24) granskades. Av dessa blev 13 godkända. Verksamhetens extra satsning på registrering i kvalitetsregistren förbättrade resultatet avsevärt under 2014. 70 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Inom måtten nöjd med aktiviteter inom särskilt boende samt trygghet att bo på särskilt boende fanns en stor posi tiv förändring. Kunderna var mycket nöjda med de aktiviteter som erbjöds och kände sig trygga. Natio nellt rankades Grästorps äldreboende som nummer fem vad gällde trygghet. De komplicerade barn- och ungdomsärendena ökade i omfattning, vilket ställde höga krav på verksamheten. Samtidigt fanns det få barnfamiljer som behövde försörjningsstöd, vilket var positivt utifrån ett barnfattigdomsperspektiv. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Intäkter Bokslut Bokslut Bokslut 2014 2013 2012 50 652 34 409 31 692 Kostnader 151 304 136 349 131 152 Nettokostnader 100 652 101 940 99 460 Budget 100 876 97 584 95 398 224 – 4 356 – 4 062 Budgetavvikelse 1.3 Grunduppdrag och vision Social verksamhet arbetar bland annat med att stödja barn och föräldrar med olika svårigheter. En vik tig del i arbetet är samverkan med skolan och andra berörda verksamheter. Serviceinsatser, som gör det möjligt att erbjuda stöd och hjälp i ett tidigt skede, är en viktig faktor. För att kunna möta framtidens nya krav skapas nya boendeformer. Det ger förutsättningar för jämlik het i levnadsvillkor för äldre, samt för personer med funktionsh inder. Social verksamhet 2 Prioriterade mål Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen. zzMålvärdet är uppnått Målvärdet är delvis uppnått JJ Målvärdet är inte uppnått 2.1 Kund och medborgare Prioriterade mål Verksamhetens mål Medborgare och Kvalitetssäkring kunder är nöjda utifrån insats och med kommunens patientsäkerhet verksamhet Mått Utfall Målvärde 9 12 6 6 0 0 zz zzPalliativregistret Förbättrad vård i livets slutskede 5 % 85 % 90 % 77,6 % 70 % 6,1 % 5% JJ Palliativregistret Förbättrad vård i livets slutskede 10 % 6,1 % 10 % Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda 88 % 88 % Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda 83 % 89 % 86 % 85 % Antal godkända genomförandeplaner (intern uppföljning) Antal godkända verkställighetsjournaler utifrån Social zz tjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), intern uppföljning Antal registreringar i kvalitetsregistret Beteendemässiga zzoch psykiska symtom vid demens (BPSD) Registreringar 90 %, Senior alert Täckningsgrad 70 %, Palliativregistret zzmed sitt särskilda boende (Öppna jämförelser) JJ med hemtjänsten (Öppna jämförelser) Andel nöjda brukare med personlig assistans LSS zz(kommunens regi – egen mätning) De två översta måtten mäts halvårsvis. Det vill säga att utfallet är för de senaste 6 månaderna av 2014. Analys Genomförandeplaner (plan som beskriver hur en beslu tad insats praktiskt ska genomföras) granskas regel bundet vid kontroll. År 2014 granskades totalt 17 genomförandeplaner (målvärde 24). Av dessa blev 13 godkända. Detta var en förbättring jämfört med tidi gare års mätningar, men är ännu inte ett godkänt resultat. Vad gällde verkställighetsjournaler blev 10 av 12 god kända, vilket anses som ett godkänt resultat och en stor förbättring från tidigare år. Sveriges Kommuner och Landsting och reger ingen fortsatte att satsa på utveckling av vård och omsorg för sjuka äldre under 2014. I hela landet visade resultaten att arbetet gör skillnad för sjuka äldre. Utmaningen är nu att gå från några till alla. Satsningen omfattade fem huvudområden: • Sammanhållen vård och omsorg • Förebyggande arbetssätt • God vård vid demenssjukdom • God läkemedelsbehandling • God vård i livets slut. För att stödja fortsatt utveckling och behålla upp nådda resultat i vården gavs fortsatt stöd (presta tionsersättning) för registrering i olika kvalitetsregister. Det gäller exempelvis Beteendemässiga och psy kiska symptom vid demens (BPSD), Senior alert (fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen) samt Svenska Palliativregistret. Kommunens registrering i Senior alert och BPSD följde uppgjord plan, och Palliativregistret följde delvis uppgjord plan. För måtten nöjda brukare med särskilt boende (SÄBO) och nöjda brukare med hemtjänst, gjordes en natio nell mätning under 2014 via Socialstyrelsen och Sta tistiska centralbyrån. Resultatet presenterades i Socialstyrelsens Öppna jämförelser. Det aktuella resultatet för nöjda brukare med särskilt boende (SÄBO) blev grönt värde och hemtjänst fick rött värde. Enligt Öppna jämförelser gällde gult värde de 50 procent av kommunerna som låg mitt emellan de 25 procent som hade bäst värde (grönt) och de 25 procent med sämst värde (rött). Inom området LSS (personlig assistans och bostad med särskild service och gruppbostad) redovisades en egen mätning för 2013. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 71 Social verksamhet Slutsats De godkända genomförandeplanerna och verkställighets journalerna förbättrades, och arbetet med dem pågår kontinuerligt. Förbättringen berodde delvis på en utbildning med fokus på dokumentation för all berörd personal under hösten 2013. Verksamheten ser ytterligare behov av utbildning inom dokumenta tionsområdet under 2015. För att uppfylla lagstifta rens krav är utbildning nödvändig. Finansiering finns för detta ändamål och ingår som en del i kompetens utvecklingsplanen. Verksamhetens extra satsning på registrering i kvalitetsregistren förbättrade resultatet avsevärt under 2014. Dock krävs ett kontinuerligt arbete för att upprätt hålla goda resultat och kvalitet. Dessutom behövs rutin för registreringarna som en naturlig del i vardagen. Hemtjänstenheten inledde ett stort kvalitetsarbete under 2014. På sikt kommer arbetet att påverka kund nöjdheten. Här kommer självklart dialogen med kun derna att vara en viktig del. 2.2 Verksamhet Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Förbättra barns och ungas Förbättra barns och Andel gemensamma “fokusplaner” mellan 50 % 50 % uppväxtvillkor i kommunen ungas uppväxtvillkor i 3 6 Andel i särskilt boende som är mycket eller 69 % 61 % 34 % 53 % 67 % 58 % kommunen Öka kommunens attrak- Utveckla hälsoper- tionskraft spektivet för äldre zzsocialtjänst och förskola/skola zzAntal barnfamiljer med försörjningsstöd zzganska nöjda med aktiviteterna om erbjuds (Öppna jämförelser) Andel som uppger att det känns mycket JJ tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänst (Öppna jämförelser) Andel som uppger att det känns mycket zz tryggt att bo i särskilt boende (Öppna jämförelser) Analys Barns och ungas uppväxtvillkor påverkar i hög grad deras hälsa. Relationerna i och utanför familjen har stor betydelse. Det gäller även miljön i bostads områden, förskola och skola samt i fritidsverksam heterna. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan alltså ske på flera olika arenor, till exempel inom barnomsorgen, skolan eller i hemmet. Svenska barn mår fysiskt mycket bra. Flera undersökningar visar dock att det finns brister i den psykiska hälsan, sär skilt den självskattade hälsan och inom vissa grup per enligt Folkhälsorapport 2012. Föräldrar som lever under pressade socioekonomiska villkor kan ha svå rare att utveckla goda relationer till sina barn. Att stödja föräldrarna kan bidra till en bättre situation för barnen. I Grästorp finns till exempel föräldrastöds utbildningar som KOMET och ICDP som fokuse rar på de utsatta familjerna. Barn som lever i hus håll med liten disponibel inkomst löper större risk för exempelvis skador, astma och fetma. Det påverkar 72 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 även deras skolprestationer och kan dessutom leda till beteendeavvikelser. Samverkan mellan skola och socialtjänst är oerhört viktig för att påverka barns uppväxtvillkor. För att säkerställa samverkan arbetar verksamheten med fokusplaner, det vill säga ett gemen samt dokument mellan skola och socialtjänst för pla nerade insatser. Fokusplanerna är till för att social tjänst, skola och familj ska arbeta mot samma mål i gemensamma ärenden. Vid den senaste mätningen av fokusplanerna konstaterar kommunen att arbetet nu kommit igång som planerat. Berörda parter upp levde att arbetet med fokusplaner fyllde sin funktion. Ytterligare en viktig del i samverkan är den utökade elevhälsan Team Agera, som har ett starkt fokus på det förebyggande arbetet med barn, ungdomar och deras föräldrar. Statens Folkhälsoinstitut har beviljat utvecklingsmedel till Team Agera i samverkan med Högskolan Väst. Syftet är att främja barn och ung domars hälsa. Resultatet av detta arbete presenteras under 2015. Social verksamhet Verksamheten fick uppdraget att utreda möjlig heten att starta en familjecentral i kommunen i sam verkan med skolan, primärvård (Capio) samt När hälsan. En familjecentral är till för både föräldrar och barn. Den ska vara hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande. De komplicerade barn- och ungdomsärendena ökade i omfattning, vilket ställde höga krav på verksamheten. Samtidigt fanns det få barnfamiljer som behövde försörjningsstöd, vilket var positivt uti från ett barnfattigdomsperspektiv. Med ålderdomen förändras hälsan utifrån ett psykologiskt, emotionellt, fysiskt, socialt samt spiri tuellt perspektiv. Forskning visar att stimuli inom de olika hälsoperspektiven ger äldre en ökad eller bibe hållen upplevd hälsa. Den ökade upplevda hälsan inom en hälsodimension påverkar ofta andra dimen sioner på ett positivt sätt. Inom måtten nöjd med aktiviteter inom särskilt boende samt trygghet att bo på särskilt boende fanns en stor posi tiv förändring. Kunderna var mycket nöjda med de aktiviteter som erbjöds och kände sig trygga. Natio nellt rankades Grästorps äldreboende som nummer fem vad gällde trygghet. Det är otroligt glädjande. Måttet trygghet i ordinärt boendet (stöd med hjälp av hemtjänsten) visade ett rött värde enligt den natio nella mätningen. Ett av de viktigaste skälen var låg personalkontinuitet. Slutsats Samverkan mellan skola och socialtjänst utvecklas kontinuerligt. Denna samverkan är en viktig del av det proaktiva arbetet för barn och ungdomar i kom munen. Ökningen av antalet komplicerade ärenden följs kontinuerligt upp av verksamheten. En välfungerande familjecentral bedöms kunna för bättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen. Aktiviteter för att utveckla hälsoperspektivet för äldre har påverkat måluppfyllelsen i positiv riktning. Utifrån aktuell forskning måste verksamheten även arbeta med utveckling av mått inom hälsoperspek tivet för äldre. Kommunens satsning på nya boen den för äldre, baspersonalens stora engagemang och volontärsamordnare är i linje med ovanstående resonemang kring hälsoperspektiv. Vad gäller trygghetsmåtten vill verksamheten öka känslan av trygghet. En viktig del i detta är dialogen med brukare och anhöriga som ska utvecklas. Ett av skälen till rött värde avseende trygghet att bo hemma med stöd från hemtjänsten bedöms vara behovet av personal kontinuitet. Verksamheten påbörjade ett arbete för att hitta bra och effektiva lösningar. I nuläget är det osäkert om resursförstärkningar kan behövas. Under 2015 kommer verksamheten att genomföra egna trygghetsmätningar. 2. 3 Personal Prioriterade mål Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Andel nöjda praktikanter och studenter 100 % 95 % Nöjd medarbetar-index (NMI) 69 70 zz Antal förbättringsidéer i social verksamhet via e-tjänst Nöjd medarbetarindex är från medarbetarundersökningen som gjordes 2013. Analys Nöjd medarbetar-index (NMI) år 2010 visade att verksamhetens lägsta resultat fanns inom områdena organisationsklimat och ledarskap. Ledningsgruppen arbetade aktivt med dessa områden under flera år. Ett kvitto på insatserna var NMI-resultatet för 2013 som visade en kraftig förbättring, jämfört med mätningen 2010. Höga resultat redovisades inom flera enheter, men även låga resultat där hemtjänsten fick lägst vär den. Det fanns förklarliga skäl till hemtjänstens resul tat, eftersom de gått igenom en stor förändrings process som väckte starka reaktioner. Verksamhetens mätning av nöjda praktikanter visade ett mycket positivt resultat. De praktikanter som arbe tade inom social verksamhet kände sig väl omhänder tagna med ett gott bemötande och bra innehåll. Förbättringar i verksamheten görs utifrån idéer och tankar hos personalen. Men verksamheten saknar ett systematiserat sätt att hantera idéerna. Ett pilot projekt med e-tjänster för idéhantering startar där för i början av 2015. Inom detta system är det vik tigt att personalen verkligen ser att idéerna påverkar verksamheten. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 73 Social verksamhet Slutsats NMI 2013 analyserades av ledningsgrupp och perso nal under år 2014. Handlingsplaner utifrån aktuella förbättringsområden arbetades fram gemensamt och ska följas upp kontinuerligt. För att vårdtagarna ska få bästa möjliga vård och omsorg måste verksamheten ständigt arbeta för att förbättra effektiviteten och kvaliteten. Den som inte ständigt strävar efter att bli bättre, upphör snart att vara bra. 2.4 Ekonomi Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Budgetavvikelse Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respektive budgetår 2015 Utfall Målvärde Nej zz och 2016 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta Kostnad i kr per plats i särskilda boende 595 052 689 835 Kostnad i kr per vårdtagare inom 313 024 248 127 2 654 3 414 61 682 56 830 6 795 7 112 zz(VKV) möjliga kvalitet med insatta JJ hemtjänsten (VKV) resurser Kostnad för individ- och familjeomsorg zz(IFO), räknat i kr per invånare (VKV) Kostnad för äldreomsorg (ÄO), räknat i kr per invånare som är 65 år och äldre (VKV) Kostnad för insatser för personer med funktionsnedsättning (LSS), totalt exklusive zzersättning från Försäkringskassan, räknat i kr per invånare 0–64 år (VKV) Värdena i VKV (Vad kostar verksamheten i din kommun) är från 2013. Analys Bokslut för 2014 visade ett totalt överskott på cirka 200 tkr. Verksamheten Individ- och familjeomsorg (IFO) redovisade ett underskott på cirka 450 tkr, LSS redovisade ett överskott på cirka 700 tkr och Äldre omsorgen ett överskott på cirka 50 tkr. Gemen sam verksamhet redovisade ett underskott på cirka 100 tkr. Kostnaderna för kommunens äldreboenden var låga, men kostnaden för hemtjänst var extremt hög (2013). Därför hade kommunen höga totalkostnader för äldreomsorgen. 74 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Slutsats Verksamheten arbetar kontinuerligt med kostnads sänkande åtgärder för högre effektivitet. Åtgärder inom bland annat hemtjänsten visar på sänkta kost nader under ett längre tidsperspektiv. År 2012 redovisade hemtjänsten ett underskott på cirka 3 000 tkr och i aktuellt bokslut ett underskott på cirka 300 tkr, räknat på årsbasis. IFO redovisade ett underskott på endast 450 tkr, trots placerings kostnader motsvarande cirka 3 000 tkr under 2014. För att behålla god kvalitet och hög kompetens i verksamheten, krävs att kommunen även söker stat liga utvecklingsmedel. Det är dock förenat med krav som ska uppfyllas. Kommunen måste även ständigt vara uppdaterad om vilka ytterligare medel som finns att söka. Social verksamhet 2.5 Värdighetsgarantier Prioriterade mål Mått De individer som bor på ett De individer som bor på särskilt boende ska erbjudas zzsärskilt boende ska erbjudas en aktivitet varje vardag en aktivitet varje vardag 3 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respek tive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zzKvalitetsgarantin uppfylls JJ Kvalitetsgarantin uppfylls inte Verksamheten garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier Vi garanterar att när du tackat ja till erbjudande om JJ genomförandeplan görs denna tillsammans med dig inom 30 dagar. Planen följs upp minst var sjätte månad. Vi garanterar att du vid kontakt med socialsekreterare zzerbjuds en besökstid inom tio arbetsdagar. Vi garanterar att när du skickat in en komplett ansökan zzom försörjningsstöd får du ett skriftligt beslut skickat till dig senast inom sju arbetsdagar. De individer inom äldreomsorgen som har en JJ beslutad insats från hemtjänsten erbjuds en skyddsrond i hemmet. individer som har en beslutad insats från hemtjänszzDe ten och är över 65 år erbjuds registrering i Senior alert. Kvalitetsgarantin som erbjöd en genomförandeplan inom 30 dagar uppfylldes inte inom alla enheter. Från och med första januari 2015 kommer myndighetsenheten att följa upp att genomförandeplaner finns i aktuella ärenden. Verksamheten beräknar att garantin upp fylls under hösten 2015. Kvalitetsgarantierna om skyddsrond i hemmet kom mer att starta under våren 2015. Verksamheten beräknar att garantin uppfylls under hösten 2015. 4 Framtida strategier Social verksamhet arbetar bland annat med att stödja barn och föräldrar med olika svårigheter. En vik tig del i arbetet är samverkan med skolan och andra berörda verksamheter. Utifrån ett förebyggande perspektiv, så har socialtjänst och skola sedan några år ett tvärprofessionellt team (Team Agera) som under hösten 2013 tilldelades ett folkhälsopris i Skaraborg. De fick även medel från Folkhälsoinstitutet för ett forskningsprojekt kring nyttan med en utökad elevhälsa. Detta resultat kommer att redovisas våren 2015. En av de främsta utmaningarna för kommunen är att erbjuda god äldreomsorg och en god hälsooch sjukvård. Allt fler i befolkningen når en mycket hög ålder. Äldres förmåga att klara vardagliga sysslor som att städa, handla och laga mat har förbättrats under senare år. Men samtidigt rapporterar allt fler äldre hälsoproblem och besvär av olika slag. Under den senaste tiden har vården och omsorgen för de äldre gjort en stor omstrukturering. Behov av platser i sär skilt boende har minskat kraftigt. Dock kommer behovet att öka efter år 2020. Antalet platser på sjuk hus har minskat under de senaste åren och genom strömningen av äldre patienter på sjukhus ökade. Detta ställer höga och ökade krav på en mer avan cerad eftervård, vilket verksamheten i dag erbju der på korttidsboende eller i det egna boendet. Den grupp som ökar mest är de mest sjuka äldre. De har omfattande funktionsnedsättningar på grund av åld rande, skada eller sjukdom. För att ge dem god vård och omsorg ställs särskilda krav på hälso- och sjuk vården samt äldreomsorgen. Socialstyrelsen arbetar brett för att förbättra äldreomsorgen och vården av de mest sjuka äldre. Detta ställer i sin tur ökade krav på kommunerna. För att på bästa sätt ge de svårast sjuka äldre en god och trygg vård och omsorg, krävs en ökad samverkan mellan landsting, primärvård och kommun. Ur ett hälsofrämjande perspektiv finns fyra hörnpelare för ett gott åldrande med friska äldre: • Fysisk aktivitet • Bra matvanor • Social gemenskap • Stöd för delaktighet och ett aktivt liv. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 75 Social verksamhet Det gäller att kommunen arbetar på ett strukturerat sätt för att möta utmaningarna med en ökande äldre befolkning. Ny teknik kommer att vara katalysatorn som möj liggör nytänkande inom sjuk- och äldrevård. Mildare åkommor kommer patienterna att kunna sköta själva i hemmet eller via telefon och dator. Screening och automatiserad diagnosticering på vårdcentraler och sjukhus kommer leda till att allvarligare åkommor upptäcks i tid. Inom äldreomsorgen kan ny teknologi underlätta för många av de tyngre arbetsuppgifterna. När tekniken används på rätt sätt får kommunerna besparingar som kan finansiera en värdigare vård för de allt fler äldre. Kommunerna måste också rusta för att kunna erbjuda en annan form av boende – så kallade trygghets boenden och seniorboenden – för de som inte har behov av full service. Det nya Åsevi-projektet kommer att innebära att kommunen får tillgång till service- och trygghets lägenheter för äldre. Det kan påverka inflödet till kom munens äldreboenden, men även minska transporter för hemtjänstens personal. Sammantaget kan det påverka trygghetsaspekten och kostnadsläget positivt. 76 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Under åren 2015–2020 kommer cirka 40 pro cent av social verksamhets personal att gå i pension. Det ställer höga krav på nyrekrytering av personal och krav på kommunen som arbetsgivare. Flera olika åtgärder görs för att möta detta, bland annat genom kommunens engagemang i Vård- och omsorgscollege. 5 Nyckeltal och verksamhetsmått År 2014 År 2013 År 2012 Försörjningsstöd, 1 503 2 038 1 954 18 15 13 85 600 84 000 92 000 393 292 167 170 160 151 60 60 63 65 43 57 nettokostnad tkr Socialpsykiatri, antal insatser daglig sysselsättning LSS och ASS, antal timmar Antal behandlade hemtjänst ärenden under året Antal personer som har hemtjänst under året Särskilda boendeformer, antal lägenheter Öppenvård, antal insatser barn och familj Social verksamhet Social verksamhet Verksamhet Anslagsnivå Budget 2014 70 Gemensam verksamhet 75 Särskilda individuellt inriktade insatser 76 77 Kostnad Intäkt Redovisning 2014 Kostnad Intäkt 7 060 300 7 573 696 12 576 198 17 326 4 571 Insatser enligt LSS 48 513 24 257 48 635 25 116 Särskilda boendeformer 44 989 5 904 45 884 6 934 78 Stöd i ordinärt boende 31 528 13 131 31 886 13 335 SUMMA Social verksamhet 144 666 43 790 151 304 50 652 Sammanställning Kostnad Intäkt Netto Budget 144 666 43 790 100 876 Redovisning 151 304 50 652 100 652 – 6 638 6 862 224 Resultat Social verksamhets årsredovisning är tillika social verksamhets kvalitetsberättelse. GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 77 Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggnämnd 78 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Miljö- och byggnämnd 1 Sammanfattning Miljö och bygg – Ove Johansson, verksamhetschef ”Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämn dens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav nöjda medborgare och företagare inom både miljö- och byggfrågor. Vår goda service var en starkt bidragande orsak till Grästorps klättring till en ny topplacering (42) i rankningslistan över kommuners företagsklimat. De undersökningar vi gjorde visade på mycket nöjda kunder. Inför 2015 är det viktigaste att fortsätta med den höga servicegraden och att ha ett bra bemötande med hög rättssäkerhet.” 1.1 Resultat och måluppfyllelse Miljö- och byggnämnden klarade 2014 med en ordent lig marginal till budgeterade nettokostnader. Återhåll samhet med kurser och effektivisering av nämndens månatliga sammanträden var två bidragande orsaker. Den största utgiftsposten utgjordes av timdebitering för tillsyn och ärendehantering, enligt livsmedelslagen och miljöbalken. Ett antal stora byggprojekt gav intäkter 2014. Pro jekten kommer dock att generera kostnader under hela byggprocessen. Bland de prioriterade målen fanns god service och smidig administration i miljö- och byggfrågor. Både full god hemsidesinformation och nöjd kund-index föll ut enligt målvärdena 70 procent respektive 4 enligt index. Miljö- och byggnämndens operativa myndighets utövning är viktig för företagsklimatet i kommunen. Grästorps kommun höll en bra nivå på effektivitet och rättssäkerhet enligt Svenskt Näringslivs ranking av företagsk limatet i Sveriges kommuner. 2 Prioriterade mål Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som används i rapporten framgår av tabellen. 1.2 Ekonomiskt resultat (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut 2014 2013 2012 844 776 782 Intäkter Kostnader 1 363 1 305 1 342 Nettokostnader 519 529 560 Budget 805 778 756 Budgetavvikelse 286 249 196 1.3 Grunduppdrag och vision Miljö och hälsa Miljö- och byggnämnden ansvarar för tillsyn och ärendehandläggning utifrån miljöbalk, livsmedels lag, strålskyddslagen och lag om foder och anima liska biprodukter. Miljö-Hälsa bedriver sin tillsyn främst genom inspektioner för att kontrollera att företag och organisat ioner följer lagen. Miljö-Hälsa ska även lämna råd och upplysningar till allmänheten, samt samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda. Miljö- och hälsoskydds arbetet styrs främst av ramlagstiftning och nationella miljökvalitetsmål. Miljö- och hälsoskyddschefen eller miljö- eller livsmedelsinspektören deltar i aktuella fall för genom gång av ärenden under miljö- och byggnämndens sammanträden. Planarbete, byggnation och trafik Grästorp köpte plan-, bygg- och trafikinspektörstjänster av Lidköpings kommun för att miljö- och byggnämn den skulle kunna uppfylla lagkraven. Handläggare från Lidköpings kommun gav också information och råd till enskilda personer och verksamhetsutövare i Grästorp. Lidköping redogjorde för aktuella ärenden i miljö- och byggnämnden. zzMålvärdet är uppnått Målvärdet är delvis uppnått JJ Målvärdet är inte uppnått 2.1 Kund/medborgare Prioriterade mål Verksamhetens mål Medborgare och Allmänheten ska få god service och infor- kunder är nöjda mation inom nämndens ansvarsområde med kommunens Administrationen ska vara smidig i miljö- verksamhet och byggfrågor Mått zzFullgod hemsidesinformation zzNöjd kund-index Bygg zzNöjd kund-index Miljö och hälsa Utfall Målvärde 70 % 70 % 4,48 4 4,09 4 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 79 Miljö- och byggnämnd Analys Hemsidan blir ett allt viktigare verktyg för informa tion, ärendehantering och uppföljning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde en ny hemsidestest hösten 2014. Påståenden som ”Det ges möjlighet att kunna göra ansökan om bygglov på kommunens webb” och ”Det finns möjlighet att via kommunens webb följa beredning av en bygglovsansökan” gav noll poäng, det vill säga lägsta värde. Utfallet av SKL:s hemsidestest resulterade i förtydligande av text på Grästorps hem sida. Under våren 2014 infördes e-tjänster som fung erade bra. Svaren i enkätutskicket visade att det fanns mer behov av information på hemsidan. Slutsats Införandet av e-tjänster förändrade varken miljö- och byggkontorets arbetssätt eller effektivitet. De bygg des ut för att omfatta flera sorters formulär och anta let ansökningar i byggnadsärenden ökade därefter. Det fanns behov av en omfattande genomgång av hemsidans innehåll för miljö och bygg, i stället för att göra sporadiska uppdateringar av de olika delarna. I framtiden ska ytterligare förtydliganden läggas in i texterna, för att därmed länka till olika hemsidor där informationen är mer detaljerad och aktuell. Miljö- och byggnämndens operativa myndighets utövning är viktig för företagsklimatet i kommu nen. Grästorp höll en bra nivå på effektivitet och rättssäkerhet enligt Svenskt Näringslivs ranking av företagsk limatet i Sveriges kommuner. 2.2 Verksamhet Prioriterade mål Verksamhetens mål Förbättra barns och ungas Förbättra trafiksäkerheten i kommu- uppväxtvillkor i kommunen nen, framför allt för barn och unga Mått JJ Antal trafikbeslut Utfall Målvärde 0 2 Öka kommunens attraktionskraft Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Analys Miljö- och byggnämnden är en ren myndighets nämnd. I verksamheten fattas främst beslut i trafik ärenden utifrån remisser från polismyndigheten. Slutsats Som myndighetsnämnd finns ingen egen budget för strategiskt trafikplaneringsarbete. 2.3 Personal Prioriterade mål Verksamhetens mål Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Eftersom kommunen samverkar med Lidköpings kommun redovisas inte detta mål här. Den tjänste man inom miljö- och bygg som är anställd i Gräs torps kommun ingår i den allmänna verksamhetens personalarbete. 80 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Mått Utfall Målvärde Miljö- och byggnämnd Ekonomi Prioriterade mål Verksamhetens mål Mått Utfall Målvärde Årets resultat av skatteintäkter och stats bidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respektive budgetår 2015 Budgetavvikelse zz Nej och 2016 Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser Analys Miljö- och hälsoskyddsarbetet styrs i huvudsak av ramlagstiftning och nationella miljökvalitetsmål. Som myndighetsnämnden inom miljö- och bygg nämndens ansvarsområde bestod den största utgifts posten av timdebitering för tillsyn och ärendehante ring, enligt livsmedelslagen och miljöbalken. Ett antal nya stora byggprojekt gav intäkter 2014. De kommer att generera kostnader under hela bygg processen. Vissa kostnader för ledning och administra tion belastar även andra konton utanför miljö- och byggnämndens budget. Miljö- och byggnämnden klarade 2014 med en ordentlig marginal till budgeterade nettokostnader. Under mandatperioden 2011–2014 var nämnden återhållsam med kurser och seminarier på annan ort. Dessutom bokade nämnden, enligt rutin, månatliga sammanträden och valde att ställa in mötena när inget ärende krävde beslut i miljö- och byggnämnden. Rutinen, i kombination med de nya byggprojekten, är förklaringen till överskottet. Slutsats Miljö- och byggnämndens budgeterade intäkter på bygglovssidan är helt beroende av inkomna ansök ningar. Att endast arbeta med avslutning av äldre ärenden ger obalans i budgeten. Efter projektens pro filering och ökad marknadsföring av Grästorps kom mun kan miljö och bygg bidra med att effektivt och rättssäkert ta emot ett ökat antal ansökningar. Bedömning av ständiga zzförbättringar Ja 3 Kvalitetsgarantier Färgmarkeringarna och symbolerna i grönt respek tive rött visar om garantin är uppfylld eller inte (se illustration nedan). zzKvalitetsgarantin uppfylls JJ Kvalitetsgarantin uppfylls inte Verksamheten garanterar följande servicenivå: Kvalitetsgarantier Vi lovar att kvittens på inkomna ansökningar ska zzskickas ut till sökande med vändande post Vi lovar att handläggningstiden för komplett inlämnade ansökningar angående miljö- och byggärenden zzsom beslutas i nämnd normalt inte ska överskrida sex veckor Vi lovar att handläggningstiden för komplett inlämnade zzansökningar angående byggärenden som beslutas med delegation normalt inte ska överskrida två veckor zzVi lovar att allt kartmaterial ska hållas aktuellt Vi lovar att handläggningstiden för detaljplaneärenden zznormalt inte ska överskrida ett år Vi lovar att handläggningstiden för trafikärenden zznormalt inte ska överskrida en månad Vi lovar att handläggningen för komplett inlämnade zzansökningar angående miljöärenden som beslutas med delegation normalt inte ska överskrida tre veckor GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 81 Miljö- och byggnämnd 4 Framtida strategier För medborgare och företagare är det viktigt att miljö- och byggverksamheten fungerar väl. I såväl medborgarundersökningar som Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet, är just bemötande och effektiv hantering av bygglov och andra sökta till stånd av stor betydelse för hur allmänhet och före tagare upplever sin kommun. Nämnden har fastställt sina mål utifrån dessa para metrar. Grästorp ska ha en bra rådgivning och en rättssäker process utan onödiga förseningar. Oavsett hur det går i ett tillstånds- eller kontrollärende ska kunderna och invånarna alltid kunna räkna med ett professionellt bemötande. Miljö-Hälsa är aktiv inom ramen för Miljösam verkan Västra Götaland (MVG). Det ger förutsätt ningar att behålla en hög kompetens, ett effektivt nyttjande av personalresurser samt skapar en enhet lig tolkning av lagstiftningen inom regionen. Miljö- Hälsas arbete inom kommunerna Lidköping, Götene och Grästorp ger liknande möjligheter som MVGarbetet på lokal nivå. Miljö-Hälsa prenumererar på en rättsdatabas samt en e-tjänst där nyheter förmedlas för att kunna hålla hög nivå på rättssäkerheten. Inom miljö- och byggnämndens ansvarsområde finns det goda möjligheter att utveckla kvantitet och kvalitet på e-tjänsterna. Detta får inte innebära att invånarna i Grästorps kommun upplever att det bara är hemsidor och digitala blanketter som gäller. En telefonkontakt eller personligt möte är viktigt för att kunna nå målen för kund och medborgare. God ser vice och information kräver en uppdaterad hemsida som är nåbar hela dygnet. Men det behövs även ett mycket ett bra och professionellt bemötande vid en personlig kontakt. 5 Nyckeltal och verksamhetsmått Antal diarieförda ärenden Tillsynsobjekt livsmedel Tillsynsobjekt lantbruk År 2014 År 2013 År 2012 282 274 327 50 55 60 129 123 120 Antal tillsynsobjekt miljöfarlig verksamhet Antal delegationsbeslut totalt 49 59 55 271 318 386 Bygglov 37 41 39 Parkeringstillstånd 30 23 21 82 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Miljö- och byggnämnd MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN Verksamhet Anslagsnivå Budget 2014 07 Fysisk planering 38 Övriga trafiksäkerhetsåtgärder 81 Hälsoskydd SUMMA Miljö- och byggnämnd Redovisning 2014 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt 968 288 925 460 60 28 0 440 375 410 384 1 468 663 1 363 844 Sammanställning Kostnad Intäkt Netto 805 Budget 1 468 663 Redovisning 1 363 844 519 105 181 286 Resultat GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 83 Revisionsberättelse Revisionen Till kommunfullmäktige i Grästorps kommun Revisionsberättelse för år 2014 Vi har granskat kommunstyrelsens och miljö- och byggnämndens verksamhet, Stiftelsen Bergagården, Bygdegårds föreningen Grästorps Konserthus ideell förening, Räddningstjänsten Västra Skaraborg, RKHF Trygga Hem, Stiftelsen Ester och Sigfrid Johanssons minnesfond, Stiftelsen Syskonen Bengtssons donationsfond samt Stiftel sen Grästorps kommuns skolsamfond. Granskning har även utförts av lekmannarevisor i Grästorps Fjärrvärme AB. Granskning avseende kommunen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksam het och kommunens revisionsreglemente. Huvudsyftet för granskningen av kommunstyrelse, nämnd och verksamheter har varit att pröva deras styr ning, ledning och kontroll av sina verksamheter samt att de följer kommunfullmäktiges beslut. Årets resultat uppgår till 6,8 mkr vilket är 1,1 mkr bättre än budget. Enligt driftredovisningen uppvisar verk samheterna en positiv avvikelse gentemot budget på +0,9 mkr. Det är främst teknisk verksamhet samt bild ningsverksamheten som står för de största avvikelserna på -0,6 mkr respektive +0,8 mkr. Vi noterar med till fredsställelse att kommunstyrelsen varit mer aktiv i sitt uppföljningsansvar beträffande åtgärdsplaner. Vi noterar samtidigt att teknisk verksamhet fortfarande uppvisar negativa resultat även om utvecklingen går åt rätt håll om de jämförelsestörande posterna exkluderas för 2013 och 2014. Kommunfullmäktige har för 2014 antagit sju prioriterade mål, varav fem är verksamhetsmässiga och två är finansiella. De prioriterade målen är nedbrutna i 25 mått, vilka skall kunna jämföras över tid och med andra kommuner. Kommunstyrelsen bedömer utifrån en samlad analys av måluppfyllelsen för såväl de finans iella målen som de verksamhetsmässiga målen att kommunen uppfyller kraven för god ekonomisk hushåll ning. Vi bedömer, utifrån avrapportering i årsredovisningen, att resultatet i all väsentlighet är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt. Vi delar således styrelsens bedömning att god ekonomisk hushållning uppnåtts. Däremot anser vi att uppföljningen i årsredovisningen kan tydliggöras genom att den samlade analysen av de verksamhetsmässiga målen presenteras i avsnittet om god ekonomisk hushållning. Kommunen uppfyller balanskravet, fyra av fem finansiella mål samt av ovanstående 25 mått är 15 stycken upp fyllda. Årets större granskningsinsatser har genomförts inom följande områden: Bokslutsrapport Delårsrapport Finansiell granskning av befintliga lån med avseende på riktlinjer i enlighet med kommunens finanspolicy Granskning av intern kontroll Granskning av ombyggnation av Centralskolan Grundläggande granskning, en översiktlig granskning av kommunens styrelse, nämnd och utskott. Löpande granskning Registeranalys av kommunens lönetransaktioner • • • • • • • • 84 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 Vi har under året följt verksamheterna dels genom besök och dels genom att löpande följa flödet av ärenden i protokoll och därmed fullgjort uppdraget från kommunfullmäktige. I vårt revisionsuppdrag har vi biträtts av EY (Ernst & Young AB). Vi tillstyrker att kommunstyrelsen och miljö- och byggnämnden och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. Årsredovisningen uppfyller kraven enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed i kommunal verksamhet. På grund av jäv har CarlJohan Månsson ej deltagit aktivt i revisionsarbetet fr.o.m. 20140220. Månssons revisionsansvar omfattar tiden 20140101 – 20140219. KjellArne Magnusson ClaesGöran Svensson AnnCharlotte Carlsson JanOlof Ödlund CarlJohan Månsson Till revisionsberättelsen hör de granskningsrapporter som successivt under året lämnats till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. GRÄSTORPS KOMMUN • åRSREDOVISNING 2014 85 86 GRÄSTORPS KOMMUN • ÅRSREDOVISNING 2014 PRODUKTION: Fernemo Information & Grafik AB, Nora Språkbearbetning Elisabeth Krogh | Korrektur Noomi Svahn | Layout Sarah Virtanen Vindh Grästorps kommun | 467 80 GRÄSTORP | Tel 0514-58 000 | www.grastorp.se
© Copyright 2024