Mottagare
Larsmo kommun
Dokument
Uppdatering av byggnadsinventering
Datum
9.2.2015
REVIDERING OCH UTVIDGNING AV DELGENERALPLANEN FÖR VÄSTERBY
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING VÄSTERBY
Granskning
Datum
Författare
Granskare
Översättning
28.6.2015
9.2.2015
Jenny Jungar
Jonas Lindholm
Sanna Moliis
Ramboll
Pitkänsillankatu 1
67100 KOKKOLA
P +358 20 755 7600
F +358 20 755 7602
www.ramboll.fi
RAKENNUSINVENTOINNIN PÄIVITYS – VÄSTERBY
INNEHÅLL
1.
2.
3.
4.
5.
5.1
5.2
5.3
5.4
6.
6.1
6.2
6.3
6.4
7.
8.
INLEDNING
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
DEFINITION AV UTREDNINGSOMRÅDET
UTREDNINGSOMRÅDETS HISTORIA
KULTURLANDSKAP
Landskapsstruktur
Landskapsbild
Landskapets särdrag
Rekommendationer
DEN BEBYGGDA MILJÖN
Allmänt
Kulturhistoriska värden
Byamässigt värdefulla helheter
Värdefulla huvudbyggnader
SAMMANDRAG OCH SLUTSATSER
KÄLLOR
1
1
1
2
4
4
5
5
6
6
6
6
7
7
30
32
Fotografier: Ramboll Finland Oy
Denna inventering har gjort som en delutredning i anslutning till delgeneralplaneringen av
Västerby i Larsmo kommun. Rapporten har uppgjorts av Arkitekt SAFA Jenny Jungar samt
Lantmäteriingenjör YHS Jonas Lindholm från Ramboll Finland Oy:s Österbottniska enhet.
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
1.
INLEDNING
Områdets kulturhistoriska värde har studerats i samband med byggnadsinventeringen år 2001.
Målsättningen med denna utredning är att uppdatera den tidigare byggnadsinventeringen.
Västerby klassas som värdefull kulturmiljö på landskaps- eller regional nivå i Österbottens landskapsplan 2030. I samband med uppgörandet av landskapsplanen 2040 granskas alla kulturhistoriskt värdefulla områden. För Västerbys del har föreslagits en ny avgränsning för det kulturhistoriskt värdefulla området. Avgränsningen presenteras närmare i kap. 7.
Målsättningen med byggnadsinventeringen som gjorts för revideringen av delgeneralplanen, är
att studera planområdet ur kulturmiljöns synvinkel. I kulturmiljön ingår den byggda miljön samt
för området typiska landskapsområden. I utredningen gås igenom helheter som är värdefulla för
bybilden samt enstaka kulturhistoriskt värdefulla byggnader, vars skick i nuläget har jämförts
med resultaten från inventeringen år 2001. I inventeringen finns bilder på byggnaderna från år
2001 och 2014, viktig grundinformation från år 2001 och 2014 samt en uppskattning av hur värden bevarats.
Målsättningen med utredningen är att styra delgeneralplansprocessen i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT), så att planeringen av markanvändningen främjar
bevarandet av den nationella kulturmiljön och byggnadsarvets regionalt varierande karaktär. Målet är dessutom att anpassa kompletteringsbyggande och andra förändringar till kulturmiljöns
särdrag och karaktär, eftersom bevarande och förändringarnas omfattning samt dess innehåll bestäms genom planläggning.
Byn Västerby utgör en genomfartsplats när man längs landsvägen färdas till småbåtshamnen i
Sonamo och därifrån vidare till det kända rekreationsområdet Köpmanholmen.
Bild 1. Bytätortens centrum fotograferat mot nordväst från Västerbyvägens och Sonamovägens korsningsområde.
2.
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Utgångspunkten i uppdateringen av byggnadsinventeringen har varit terrängbesök under hösten
2013 och i november 2014. Vid dessa tillfällen fotograferades områdets natur och landskap samt
alla byggnader. Kartor från området, den tidigare byggnadsinventeringen från 2001 och planeringsmaterial samt markanvändningsplaner har använts som utgångsmaterial i utredningen.
3.
DEFINITION AV UTREDNINGSOMRÅDET
Generalplanområdet är beläget i Larsmo kommun i byn Västerby. Utredningsområdet har angetts
i bilden nedan.
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Bild 2. Utredningsområdet © Lantmäteriverket.
4.
UTREDNINGSOMRÅDETS HISTORIA
I sockenkartan från år 1840 framgår två husgrupper, hemmanen Finne och Kass, som utgjort
stommen i det ursprungliga byggnadsbeståndet. Sockenkartan är av dålig kvalitet på en del av
Västerbyområdet, men odlingsområdena kring Finnes hus kan urskiljas på båda sidorna av Västerbyvägen. Vid sidan av säljakten, som avslutades på 1900-talet, har fiskeri alltid varit en betydande näringsgren i Larsmo, också i Västerbyområdet.
På 1970-talet blev jordbruket en stark näringsgren på området, vilket de utbredda åkerområdena
kring byn vittnar om. Endast de mest stenrika och mest ogynnsamma terrängområdena har lämnats outnyttjade av jordbruket. Sedan 1900-talet ända tills dagsläget har de största odlingsområdena har funnits på västra sidan av bycentrumet i området Björkliden. Numera är en del åkerområden beskogade, vilket vittnar om en förändring i näringslivet. Ett antal aktiva lantgårdar
finns fortfarande i byn (bl.a. boskapsskötsel).
Västerby skola (Västerbyvägen 352) byggdes år 1922, beslut om byggandet av skolan gjordes
det föregående året. Byn har veterligen haft en butik från början av 1900-talet tills 1920-talet
(Västerbyvägen 409, Vinbacka).
Bild 3. Det nordliga kartbladet av sockenkartan från år 1840. I kartan framgår Kass, det ena av områdets
två hemman (http://www.vanhakartta.fi/historialliset-kartat/pitaejaenkartat, 28.1.2015).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Bild 4. Det södra kartbladet av områdets sockenkarta från år 1840. I kartan framgår områdets andra
hemman, Finne (http://www.vanhakartta.fi/historialliset-kartat/pitaejaenkartat, 28.1.2015).
Bild 5. Grundkarta över området från år 1972. (http://vanhatpainetutkartat.maanmittauslaitos.fi,
28.1.2015).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
5.
KULTURLANDSKAP
5.1
Landskapsstruktur
Västerby bycentrum är beläget på tre låga backområden samt i dalen mellan dessa. Topografin
är i huvudsak jämn på utredningsområdet som är beläget utanför bycentrumet. På området finns
rikligt med rullstensfält typiska för landhöjningskusten. Speciellt steniga är de vidare backområdena. De största åkerområdena på utredningsområdet ligger väster om bycentrumet i Björkliden
och Sjöboda. Åkerlandskapen syns inte från huvudvägen.
Områdets vägnät består av Västerbyvägen, längs vilken bebyggelsen i huvudsak är belägen,
samt av Krokvägen och Sonamovägen, som ansluter till Västerbyvägen. Vägkanterna samt området överlag, är frodigt och trädrikt. Omfattande skogsområden angränsar till vägarna.
Strandområdet eller Krok båthamn är inte inom synhåll från bycentrumet.
Bild 6. Flygfotografi över utredningsområdet. © Lantmäteriverket.
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Bild 7. Byns södra del fotograferat från norr från
Träskvägen.
Bild 8. Det äldsta byggnadsbeståndet i byns norra
del, fotograferat söderut från Västerbyvägen.
Bild 9. Landskapsstrukturen i Västerby. Trädbeståndet är illustrerat med grönt, åkerområden med gult,
bebyggd miljö och vägar med grått samt hav med blått. I bilden redovisas även en höjdmodell och terrängskuggning (© Lantmäteriverket).
5.2
Landskapsbild
När man kommer till bycentrumet längs den belagda Västerbyvägen syns de första husen till
vänster bland det skyddande skogsbeståndet. Husen är bandlikt, relativt glest belägna längs den
slingrande Västerbyvägen. Byns visuella, relativt glesa centrum består av husen på de högsta
terrängpunkterna samt av dalen mellan dem, väster om Sonamovägens korsningsområde. Blicken fångas av den gamla vackra skolbyggnaden och av gårdsplanen på Västerbyvägen 369 samt
dess vackra ladugårdsbyggnad som ligger något norrut i kurvan av Västerbyvägen.
5.3
Landskapets särdrag
Landskapets särdrag består av de öppna dalvyerna väster om Västerbyvägen samt av Revelnområdets vida åkervyer.
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
5.4
Rekommendationer
Åkrarna på Björkiden/Reveln/Kärnstenen området kunde övervägas att anges med planebeteckningen MA (Landskapsmässigt värdefullt åkerområde).
6.
DEN BEBYGGDA MILJÖN
6.1
Allmänt
Husen är bandlikt, relativt glest, belägna längs Västerbyvägen. Några hus ligger längre ifrån väglinjen.
Hela byggnadsbeståndet i byns centrumområde är bebodda året om. I närheten av Krokhamn
finns några fritidsfastigheter. Största delen av byggnadsbeståndet har byggts under skiftet 18001900-talet. I byn finns det endast tre exempel från återbyggnadstiden, av vilka huset som bevarats i ursprungligt skick syns på bilden nedan. Nyare byggnadsbestånd har bildats under 1980och 1990-talen, nybyggen finns inte i byns centrumområde.
Framförallt norr om byggnaden vid Västerbyvägen 369 finns ett enhetligare område med gammalt byggnadsbestånd från 1800- och 1900-talsskiftet. Den senare byggda, tidsmässigt skiktade
bebyggelsen, har smält relativt bra in i det gamla bycentrumet och kompletterat detta.
Bild 10. Västerbyvägen 369, huset med gårdsplan.
6.2
Kulturhistoriska värden
I inventeringen år 2001 har alla enskilda hus (totalt 16 st) värderats som byggnadshistoriskt-,
historiskt- samt landskapsmässigt värdefulla. För 11 byggnader har värdegrunden hållits oförändrad. En av byggnaderna som inventerats år 2001 har rivits (objekt 15), en byggnad hade delvis rivits vid fotograferingstillfället 2013 (objekt 2) och tre av byggnaderna har förlorat sitt byggnadshistoriska värde på grund av omfattande ändringsåtgärder (objekten 9, 13. och 14.).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
En värdefull byggnad som lämnats utanför inventeringsurvalet år 2001, är byggnaden från återuppbyggnadstiden vid Västerbyvägen 336. Byggnaden och dess gård rekommenderas att anges
med planebeteckningen /s i planen.
Dessutom är Västerby gamla skolbyggnad som stilmässigt företräder jugend (Västerbyvägen
352, objekt nr 1, värdefulla huvudbyggnader) arkitektoniskt sett värdefull. Byggnaden har dock
veterligen byggts först år 1922.
6.3
Byamässigt värdefulla helheter
Enskilda tidsmässigt enhetliga helheter kan inte klart definieras på området. Bycentrumet är relativt glest bebyggt och på en del av byggnaderna har omfattande ändringsåtgärder gjorts. Detta
hindrar i flera fall definitionen av klara helheter. En betydande andel av det gamla byggnadsbeståndet är dock bevarat och bidrar således helhetsmässigt till den byamässiga känslan. I enlighet
med gällande landskapsplan är området klassificerat som "Område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården”.
6.4
Värdefulla huvudbyggnader
1. Västerbyvägen 352
Byggår: 1922
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): god
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrunden kvarstår: Ja
Förslag till planebeteckning: /s
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2001).
Fotografi (2013).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
2. Västerbyvägen 347 (Breite)
Byggår: 1940
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): riven
Bevaringsmöjligheter (2014):-
Värdegrunden kvarstår: Nej (byggnaden är helt eller delvis riven)
Förslag till planebeteckning: -
Fotografi (2001).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2013).
3. Västerbyvägen
Byggår: ca. 1920
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): god
Bevaringsmöjligheter (2014):goda
Värdegrunden kvarstår: Ja
Förslag till planebeteckning: /s
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
4. Västerbyvägen 365 (Nymans 3)
Byggår: 1920
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): god
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrunden kvarstår: Ja
Förslag till planebeteckning: /s
Fotografi (2001).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2013).
5. Västerbyvägen 369 (Västboda)
Byggår: 1893
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): god
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrunden kvarstår: Ja
Förslag till planebeteckning: /s
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2001).
Fotografi, byggnaden har fotograferats från nordväst (2013).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
6. Västerbyvägen 374 (Strandbo)
Byggår: 1850-talet
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): nöjaktig
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrunden kvarstår: Ja
Förslag till planebeteckning: /s
Fotografi (2001).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2014).
7. Västerbyvägen 377 (Nystoantas
19:13)
Byggår: 1900-1920 -talet
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): nöjaktig
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrunden kvarstår: Ja
Förslag till planebeteckning: /s
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
8. Västerbyvägen 387 (Krok I/ 77:2)
Byggår: 1945
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): god
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrunden kvarstår: Ja (endast små förändringar har gjorts på byggnaden, bl.a. har en fönstertyp bytts ut)
Förslag till planebeteckning: /s
Fotografi (2001).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2014).
9. Västerbyvägen 393
Byggnadens skick (2001): god
Värdegrunden kvarstår: Delvis (inga byggnadshistoriska värden kvarstår på grund av omfattande ändringsåtgärder, den ursprungliga byggnadstidpunkten kan ej urskiljas)
Byggår: 1852
Byggnadens skick (2014): god
Bevaringsmöjligheter (2014): nöjaktiga
(byggnaden står tom/sommarbostad (?)).
Förslag till planebeteckning: -
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
10. Västerbyvägen 403 (Björkbacka)
Byggår: 1865
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): god
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrunden kvarstår: Ja
Förslag till planebeteckning: /s
Fotografi (2001).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2013).
11. Västerbyvägen 404 (Krok)
Byggår: 1845
Byggnadens skick (2001): dålig
Bevaringsmöjligheter (2001): dåliga
Byggnadens skick (2014): god
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrunden kvarstår: Ja
Förslag till planebeteckning: /s
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
12. Västerbyvägen 409 (Vinbacka)
Byggår: 1860-talet
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): nöjaktig
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrund kvarstår: Ja
Förslag till planebeteckning: /s
Fotografi (2001).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2014).
13. Västerbyvägen 410
Byggår: 1890-talet
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): god
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrunden kvarstår: Delvis (byggnadshistoriska värden kvarstår inte, bl.a. har fönstertypen
bytts ut, byggnadstidpunkten kan ej definieras)
Förslag till planebeteckning: -
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2001).
Fotografi, fotograferat från norr (2014).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
14. Krokvägen 1 (Teresia 3:98)
Byggnadens skick (2001): god
Byggår: 1900
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): god (farstun mot
väst tillbyggd senare)
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrunden kvarstår: Ja
Förslag till planebeteckning: -
Fotografi (2001).
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2014).
15. Krokvägen (Bergendahl)
Byggår: 1800-1900 –talsskiftet
Byggnadens skick (2001): dålig
Bevaringsmöjligheter (2001): små möjligheter
Byggnadens skick (2014): Bevaringsmöjligheter (2014): -
Värdegrunden kvarstår: Nej (byggnaden har rivits)
Förslag till planebeteckning: -
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2001).
16. Krokvägen
Byggår: 1885
Byggnadens skick (2001): god
Bevaringsmöjligheter (2001): goda
Byggnadens skick (2014): god
Bevaringsmöjligheter (2014): goda
Värdegrund kvarstår: Ja
Förslag till planebeteckning: /s
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
7.
SAMMANDRAG OCH SLUTSATSER
De vida åkerområdena som syns från vägområdet väster om bycentrumet är landskapsmässigt
värdefulla; förslag till planebeteckning MA (landskapsmässigt värdefullt åkerområde).
Byggnadsbeståndet som framställts i denna inventeringsrapport har formats under olika tidsperioder. I inventeringen år 2001 konstaterades byggnadsbeståndet vara kulturhistoriskt, historiskt
och miljömässigt värdefullt. Byggnadsbeståndet från 1800-1900-talen är i sin helhet byggnads-
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
traditionellt värdefullt. Dessutom är den gamla skolbyggnaden, i jugendstil arkitektoniskt värdefull.
Utöver inventeringsurvalet år 2001, föreslås planebeteckningen /s för området vid Västerbyvägen
336, som representerar återuppbyggnadstiden.
Bild 11. På 1940-50-talet byggda Västerbyvägen 336, som har bevarats i ursprungligt skick. Förslag till
planebeteckning /s.
Förslag till planebeteckning för alla områden med värdefulla huvudbyggnader, med undantag för
byggnader som förlorat sitt byggnadshistoriska värde (rivna eller ombyggda), AO/s eller AM/s
(/s: område där miljön bevaras). Totalt 12 objekt.
De föreslagna planebeteckningarna har beskrivits byggnadsvis i kapitel 6.4 samt visas i nedanstående bild.
Bild 12. Förslag till planebeteckningar: landskapsmässigt värdefulla åkerområden (gult område) - MA,
byggnadsplatser vars miljö bevaras (gula fyrkanter) -/s.
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING – VÄSTERBY
Byområdet är klassificerat som byggd kulturmiljö I Österbottens landskapsplan. Området, vilket
innefattar de enstaka värdefulla byggnadsobjekten som upptagits i denna inventering, rekommenderas att anges med planebeteckningen sk, område som är värdefullt med tanke på stadseller bybilden.
Bild 13. Föreslagen utsträckning för byggd kulturmiljö i landskapsplanen 2040, © Österbottens förbund.
Rekommenderas att området anges med sk-beteckning i delgeneralplanen.
8.
KÄLLOR
Skriftliga källor:
Larsmo kommun. Byggnadsinventering, 2001.
Appel, Hans; Appel, Peter; Haglund, Lars; Rudbäck Ulrika. Larsmo. En skänk från havet. Jakobstad, 1992.
Larsmo Hembygdsförening r.f. Larsmo. Från istid till nutid. Jakobstad, 2006.
Internetkällor:
http://www.paikkatietoikkuna.fi/web/fi/kartta, 15.12.2014.
http://www.vanhakartta.fi/historialliset-kartat/pitaejaenkartat, 28.1.2015.
http://vanhatpainetutkartat.maanmittauslaitos.fi/, 28.1.2015.
http://www.kopmanholmen.fi/, 3.2.2015.