Ramföreläsning perspektiv och utgångspunkter

2015-03-05
Ramföreläsning om Perspektiv och
utgångspunkt i Kandidatuppsatsen
DOCENT MONNE WIHLBORG, INST., FÖR HÄLSOVETENSKAPER.
Belysning av följande delar - aktivt
kunskapssökande förutsätts med fördjupning
inom de olika delarna.
• Perspektiv och utgångspunkter
• Tanken med perspektiv och utgångspunkter – varför?
• Tanken med teori – varför?
• Teori – några exempel på omvårdnadsteorier
• Centrala begrepp
• Tanken med centrala begrepp – varför?
• Fokus på människosyn & kunskapssyn
• Relation till metodval och analysprocess
• Tanken att alla delar relaterar till varandra – kan jag
argumentera och visa på att det förhåller sig så?
1
2015-03-05
Nivåer
• Perspektiv – VAD & VEM?
• Perspektiv – Forskningstraditioner - samhällssyn
VILKEN?
• Utgångspunkt – Teorier VILKEN?
• Människosyn & Kunskapssyn INNEBÖRD?
• Utgångspunkt – centrala (teoretiska) begrepp VILKA?
• Perspektiv & Utgångspunkt i relation till syfte och vald
datainsamlingsmetod och dataanalys i uppsatsen
RELATION/DESIGN?
• Central fråga i samtliga fall – VARFÖR?
Varför? - en blue print som karta – en design
- strukturvägledning (logistik i texten).
2
2015-03-05
Arkiteten ritar huset innan det byggs
Båtvarvet följer ingenjörens ritningar…
3
2015-03-05
Vad styr forskarens/undersökarens
/studiens perspektivval?
• Forskarens val av världsbild (ontologi)
• Forskarens val av vetenskapligt paradigm vilket
inkluderar;
• Forskarens val av människosyn (studiens grundsyn på
människan?) och
• Forskarens val av kunskapssyn (epistemologi)
- Framkommer i de studier ni väljer till era uppsatser &
- Framkommer i er egen studie när ni själva tydliggör
perspektiv och utgångspunkter.
Perspektiv I – VAD – ämne?
• VAD: Vilket ämne inom ett forskningsområde/intresse tex.,
Diabetes Typ 2...; Uppfattningar av hemsjukvård..;
Vård av patienter i livets slutskede...
• Perspektiv – vad gäller ämnet ger en utblick – översikt – vy
– överblick = vad vet vi om ämnet just nu??
- börja ’top-down’ – från det generella till det specifika, sök
fram forskningsresultat och beskriv allmänt samt specifikt =
dvs. i relation till ert valda problemområde.
- på så sätt positionerar ni ämnet och gör avgränsningar
(från det generella till det specifika).
• Anta en problematiserande ansats – ta fram forskning som
visar olika resultat (undvik ensidigt ’för’ eller ’emot’) dvs ge
en balanserad bild av ’the state of the art’ läget.
4
2015-03-05
Perspektiv II – VEM (individ-gruppnivå)?
• Organisationsperspektiv
• Vårdperspektiv – (interprofessionellt (inom),
tvärprofessionellt (mellan) singelprofessionellt (tex., ssk)
• Patientperspektiv
• Anhörigperspektiv
• Genusperspektiv (olika – man – kvinna – oftast utifrån en
social-konstruktivistisk utgångpunkt inkluderande
maktaspekter och (lika/olika) villkor inom levda sociala
verksamheter)
Perspektiv II -VEM
• VEM: patient – anhörig - vårdpersonal – övrig?
Från vems perspektiv vill du utgå i din studie?
• Ex: från ett patientperspektiv
• Fråga: vilket ämne?
Fråga: vilken människosyn?
Fråga: vilken forskningstradition?
Fråga: vilken omvårdnadsteori kan bli aktuell?
Fråga: vilka centrala begrepp?
• Varför: ger stöd att diskutera uppsatsens resultat i ett djupare
sammanhang – skapa djupare förståelse, jmf. med att endast
beskriva/redovisa resultaten.
• I uppsatsen skall ni argumentera för valen och att de olika
teoretiska delarna ’hör ihop’ dvs. inte är i motsatsförhållande till
varandra’, istället, stödjer varandra = ett ’logiskt relationellt’
system av antaganden och fakta.
5
2015-03-05
Perspektiv III – Vilket Paradigm?
• Paradigm – beskriver en forskningsdisciplins värdsbild –
kunskapssyn – teorier – metoder/metodologier och
traditioner (forskningskultur: hur vi förhåller oss inom
traditionen).
• Ontologi – handlar om grundläggande frågor om existens
och existensvillkor – hur varat/världen ter sig/visar sig
Grek: ’ontos’ – varande och ’logos’ lära = läran om hur
världen el. tingen är beskaffade, deras väsen betingade
drag/läran om varandet.
• Olika design: Inom ett paradigm (jämfört med annat P)
vägleds en vetenskapsuppfattning i termer om vad man
kan och bör söka kunskap om/forska om, och varför.
Perspektiv IV ngr ex på Forskningstraditioner –
& lagar/policy
Olika perspektiv på forskningstraditioner förekommer inkluderar alltid en människosyn & kunskapssyn
• Behavioristisk traditon – fokus på beteende
• Kognitivistisk traditon – fokus på tänkande/medvetande
• Sociokulturell traditon – fokus på språk & kommunikation
• Livsvärldsfenomenologisk traditon – fokus på den ’levda
kroppens’ interaktion med omvärlden – situationen
påverkar (kroppen minns)
• Humanistisk traditon – fokus på självet (självupplevelse
och självuppfattning - självutveckling)
• Beakta även: Kompetensbeskrivning – Lagar – Policy –
Riktlinjer – etiska principer
6
2015-03-05
Förenklad bild paradigm – från det generella till det
konkreta vs från det konkreta till det generella
Förståelse &
Från det konkreta,
upptäckandets väg,
till det
allmänna/generella
/abstrakta
Från det generella,
abstrakta/principiella,
hypotesprövande, till
det konkreta/enskillda
Positivistisk
tradition/paradigm.
Kvantitativa analyser:
Statistik
Hermeneutisk tradition/paradigm
Kvalitativa metodanalyser:
Förståelse
Olika design på er ’blue-print’ – jmf;
kvantitativa och kvalitativa metodansatser
Övergripande indelning -Paradigm
Positivistisk Paradigm
Humanistisk/fenomenlogisk
Paradigm
Verkligheten är objektiv: det finns en
verklig värld som bygger på
lagbundenhet
Verkligheten är subjektiv:
människans medvetande
skapar/konstruerar en social
verklighet
Forskning: oberoende av vem som
forskar, distans, utifrån perspektiv
Forskning: interagerar med den som
forskar, och deltagare, inifrån
perspektiv
Värderingar och ’felräkning’ undviks
med stöd av matematiska principer.
Subjektiva värden/erfarenheter
inkluderas (följer principer inom
kvalitativ forskning)
Deduktiva processer kvantitativ
ansats
Induktiva processer kvalitativ ansats
’Fixed design’
’Flexible design’
Reduktionistisk människosyn
Holistisk människosyn
7
2015-03-05
Utgångspunkt I - Teori
• Teori – ett välgrundat och komplext, abstrakt (logiskt
system) – uppsättning begrepp, satser (påståenden) som
förhåller sig till varandra.
• Grekiska filosofin: ’theoria’ - betyder ’att titta på’, vara
medveten om, åskåda
• Gemensamt: teorin har ett syfte, en räckvidd och en
precision och består av begrepp och deras inbördes
relationer (existens- och lagsatser).
•
Olika kortfilmer angående: Litterature search and theoretical framework:
https://www.youtube.com/watch?v=VkiKK8sj_bs
Teorins syfte
• En kvalificerad gissning en förklaringsmodell
som bygger på ett logiskt resonemang - för något slags
förhållande…
• En teoretisk ram som anses förklara och beskriv något
förhållande på ett mycket bra sätt; en beskrivning som
tros ligga mycket nära sanningen samt ger förutsägelser
som kan bekräftas experimentellt.
• Alternativt skapar en förståelse för ett visst subjektivt
skede, subjektivt tillstånd, upplevelse, uppfattning i
relation till ett ’objekt’ (upplevelsen av diabetes typ 2.)
• Teorin/systemet ger en systematisk, abstrakt bild av en
viss företeelse. Jmf. Hur vi förstår ångest - Hur vi förstår
lidande -Hur vi förstår fysiska skeenden – Hur vi förstår
psykiska tillstånd – Hur vi förstår ’hastighet’ och
’tyngdkraft’.
8
2015-03-05
Teori som utgångspunkt i examensarbetet
ngr ex…
• Omvårdnadsteorier
• Kommunikationsteori [perspektiv] modeller: Olika fokus och nivåer
(individ-grupp – verbal ickeverbal m m).
• Verksamhets och Organisationsteorier (Engeström/Lave/Säljö &
Taylor/scientific management; Weber/Byråkratin; Eldon/Human
relations)
• Psykosociala – psykoanalytiska teorier – [Freud & Jung]
• Evolutionsteori – Biologi/fysiologi/gener – Darwin och efterföljare...
VARFÖR?
• Kunna diskutera resultatet i examensarbetet mot en
teoretisk ’ram’.
• Ger högre grad av tolkningsmöjlighet och fördjupar
förståelsen för framtaget innehåll.
• Högre grad av generalisering (överförbarhet) av
resultatet.
• Minskar risken för ’fria spekulationer’.
• Kan vägleda den kliniska verksamheten på ett mer
strukturerat/systematiskt sätt.
9
2015-03-05
Kunskapssyn I
• Episteme – ’vetenskaplig karta’ - knowing what and
knowing why
• Techne – means and methods – dygder/etik/göra rätt knowing how
• Phonesis – kunskap och förhållningssätt – förmåga knowing that
• Jmf: Kunskaper – färdigheter – förhållningssätt (era
kursplaner)
• Epistemologi fr., grekiskans ’episteme’ > kunskap och
’logos’ > förnuft [förståelse-förhållningssätt] - kunskapsteori
• Läran om vad man kan veta och hur man kan nå kunskap.
• Repetion: Barbro Gustafssons artikel.
Kunskapstraditioner I ngr., exempel
• Rationalismen - kunskapen finns i vårt medfödda förnuft,
anser att förnuftet är den enda verkliga kunskapskällan.
Platon menade att källan till kunskap är tänkandet och
förnuftet. R. Descartes (Mä.syn: dualism – kropp & själ skilda)
’Cogito ergo sum’
• jag tänker alltså är jag
• Empirism - kunskapen kommer med erfarenheter - betraktar
erfarenheten som kunskapskälla. Vid födseln är vår själ som
en ’tabula rasa’, en ’tom tavla' som efter hand fylls med
erfarenhet. John Stuart Mill.
10
2015-03-05
Kunskapstradioner II
• Positivism - vetenskapen ska bygga på observerbara/
mätbara fakta, matematik och logik. Auguste Comte.
(Mä.syn: dualism – kropp och själ är olika entitieter.)
• Hermeneutik - läran om tolkning av verkligheten/vår
existensupplevelse Hans-Georg Gadarmer.
• Fenomenologi – läran om fenomen/upplevelsen av
fenomen. Edmund Husserl/Maurice Merleau-Ponty (Mä.
Syn: monism – kropp och själ en holistisk enhet).
Människosyn I
Människan som subjekt eller objekt
• Människan som subjekt – aktiv, autonom och självständig
• Människan som objekt – passiv mottagare och
osjälvständig
• Människan som biologisk varelse – anatomisk
konstruktion – ’arvsbiologiskt programmerad’
• Människan som både subjekt och objekt – respektera
individens självbestämmande i balans med hens
relation/beroende av andra.
• Fråga: Vilken teori stödjer vilken människosyn?
11
2015-03-05
Människosyn II
Människan och kropp-medvetande
• Dualism – kropp och medvetande är skilda entiteter
(René Descartes och rationalism – August Comte och
positivism - naturvetenskap)
• Monism – Kropp/medvetande är en holistisk enhet
(Maurice Merleau-Ponty/Edmund Husserl; fenomenologin
– Jean Paul Gustave Ricoeur/Hans-Georg Gadamer;
hermeneutik)
Människosyn III - i relation till
Omvårdnadsforskning (B. Gustafsson (2006) indelning/repetition)
(i) The reductionistic view - mechanical and materialistic view on
human nature: natural Sciences – behaviorism – biological
(ii) The action-theoretical view - dialectical and idealistic view on
human nature: the active subject, person, is assigned a crucial role
with subjective intentions… abilities, motives etc.,
(iii) The ideal-relativistic view - dialectical and idealistic view on
human nature: human being as a mental/intellectual being is
assigned a crucial role with subjective intentions, abilities, motives
etc.,
(iv) The religious view - mechanical and idealistic view on human
nature: a religious being with spiritual attributes.
(v) The cultural view - dialectical and materialistic view on human
nature: human being as a cultural being - consciousness is
determined by material circumstances – social class, culture
12
2015-03-05
Val av människosyn och kunskapssyn –
del av studiens ’blue-print’ (karta).
• Exemplet Humanistiskt perspektiv
Världsbild – människan ses som en helhet. Helheten är mer än
summan av delarna & fokus på självet
• Människosyn – möjlighet att framförallt forma sitt eget livmänniskan är ett subjekt och aktiv, autonom och självständig –
självutvecklande och skapande
• Kunskapssyn – skapa förståelse/agera är själv-initierat och
innefattar personlig växt – delaktighet.
• Metodologisk nivå – utgångspunkt i att göra den andre delaktig
och stimulera hens vilja till växt (att utvecklas), motivation,
egenväxt och utveckling, interaktion är viktiga begrepp.
• Fråga: Vilken (omv)teori är förenlig med ett humanistiskt
perspektiv?
Omvårdnadsteorier I - ex. på indelning
• Grand theory - omfattande räckvidd, förklarar/beskriver/förutser
• Middle range theory – begränsad räckvidd lägre grad av
generalisering
• Situationsbestämd [Nursing practice theory] teori med specifik
räckvidd.
• Övergripande - teorin har ett syfte, en räckvidd och en precision
och består av begrepp och deras inbördes relationer – när det
gäller omvårdnad bygger teorierna på konsensusbegreppen:
– Människa – Hälsa – Miljö - Omvårdnadens aktiviteter… på
olika sätt och med olika fokus.
13
2015-03-05
Omvårdnadsteorier II
Se även Gustafsson (2006): ontologi (i-v) i relation till människosyn (i-iv)
• Behovsteorier – ex: D. Orem (tillgodose mänskliga behov)
• Interaktionsteorier – ex: K. Eriksson & I. King (samspel, ömsesidig relation)
Socio-kulturella teorier – ex: (social mångfald) M. Leininger
• Systemteorier – ex: Betty Neuman/Aaron Antonovsky (omvårdnad ’balans’
sjukdom, att ha en hög känsla av sammanhang Jmf KASAM, tillvaron som
meningsfull, begriplig och hanterbar).
• Utvecklingsteorier – ex: M. Rogers & J. Watson (med fokus på helhet mer än
summan av delarna… relational caring for self and others)
JMF: inom utvecklingspsykologin - Jean Piaget/Abraham Maslow/Carl
Rogers/Erik Erikson (med fokus på faser/stadier).
• Omsorgsteorier – Ex: J. Travelbee & P. Benner (fokus på pat upplevelser och
erfarenheter; omsorgens karaktär, förutsättningar och konsekvenser).
• JMF: Förbättringsarbete – (med fokus på förbättringskunskap – kvalitet[strukturprocess- resultat]).
En omvårdnadsteori II – en möjlig
utgångpunkt i examensarbetet
• Om uppsatsen lyfter ett syfte som är förenligt med att
personcentrerad vård (VAD&VEM?) skall utgöra en central del…
Frågor:
• Vilken forskningstradition? - kunskapssyn?
• Vilken teori – människosyn?
• Vilka begrepp?
• Vägledande: Börja med att ’identifiera’ centrala grundantaganden
inom personcentrerad vård, tex:
• Fokus på hela personen med en sjukdom, INTE fokus på
sjukdomen i person; Fokus på att anpassa vård och vårdmiljö efter
den enskilde personen; Förstå symtom och beteenden utifrån
presonens upplevelse som utgångpunkt.
14
2015-03-05
Holistisk grund i omvårdnads teorier ngr ex.
Teori
Fokus
•Imogene King's
Theory of Goal attainment
Janice Morse’s and Katharina
Kolcaba’s
Theory of comfort (Lidande/course of
suffering)
•Martha Rogers'
Theory of Unitary Human Beings
•Nightingale's
Environment Theory
•Rosemarie Parse's, Joyce Travelbee’s
Human Becoming Theory
•Dorothea Orem's
Self-Care Deficit Nursing Theory
•Helen Erickson's
Modeling and Role Modeling Theory
•Margaret Newman's
Health as Expanding Consciousness
Theory
•Jane Watson's and Patricia Benner’s
Philosophy and Science of Caring, the
Humanistic Model of Nursing.
Referens: www.nurising-theory.org,hämtad150212; Mores, J.M. (2002) On Comfort and Cormforting, American J of Nurding,
100(9), 34-38; Kolcaba, K. (2010). An intorduction to comfort theory. In The comfort line. http://www.thecomfortline.com
Utgångspunkt – centrala (teoretiska)
begrepp I
• Beroende av syftet med studien och därefter vilket
utgångsperspektiv tex., humanistiskt perspektiv och förenligt val av
teori tex., (Travelbee) lyfter ni även fram centrala begrepp
hämtade från Travelbees teorisystem – tex ’kommunikation’
• Ni tar utgångpunkt i den framtagna ’vetenskapliga evidens’ ni
använder som underlag i ert problemområde, samt den fördjupning
av det valda ämnet ni beskriver uppsatsens bakgrunden (state of
the art). Identifiera de nyckelord som träder fram?
• Centrala nyckelord/begrepp skall tydliggöras – ex: om syftet
handlar om ssk samtal med patienter… kan kommunikation vara
ett centralt begrepp.
• Begreppen är ’positionerade’ i en viss ämnes &
forskningstradition vilka även definiera begreppens specifika
innebörd.
15
2015-03-05
Centrala begrepp II i relation till vald teori/
perspektiv/människosyn/kunskapssyn ngr ex.
• Comfort … (enligt vald teori, vad innebär det?)
förekommer det underbegrepp?? Tex., ’relief’ ’ease’
• Lidande….Disease…Ilness…Caring…Sickness…
• Personcentrerad vård…patientcentrerad vård…enligt vald
teori, vad innebär det?
• Fenomen…enligt vald teori?
• Upplevelse … enligt vald teori?
• Kommunikation…enligt vald teori?
• Undervisning… information…definitioner enligt vald teori
eller förenlig med vald teori?
• Etiska begrepp av central betydelse ex: autonomi - enligt
vald teori och i enlighet med rådande lagstiftning?
Begreppstydlighet pga. ger olika innebörder
ex; Person-centred care vs. patient-centred care
• Patient-centred care focus on the person as someone
with a disease and passiv target of medical intervention
vs
• Person-centred care (PCC) is the antithesis of
reductionism [instead being holistic in nature]. It asserts
that patients are persons and should not be reduced to
their disease alone, but rather that their subjectivity and
integration within a given environment, their strengths,
their future plans and their rights should be taken into
account (Ekman et al., 2011, ).
16
2015-03-05
Att lyfta fram ’begrepp’ från teorin ngr ex.
• Travelbees teori – framhåller bl.a. begreppen empati,
sympati, kommunikation, relation, identitet, och
’ömsesidig förståelse’ som centrala.
• Orems teori – framhåller bl.a. begreppen egenvård
närståendeomsorg som centrala.
• Erikssons teori - framhåller bl.a. begreppen ansa, leka
och lära som centrala.
Varför perspektiv och utgångspunkter?
Problemområde &
’kondens’ av ’state of
the art’ av valt ämne
Utveckling av
ämnet samt val
av perspektiv/
utgångspunkt.
Vägledande för
datainsamlingsmetod
Plattform ämnesbakgrund
& studiens blue-print:
perspektiv och
utgångpunkter
Positonerar
syftet
och visar vägen
fram
Stöd när studiens
resultat diskuteras
och problematiseras
Vägledande för
dataanalysmetod
S
T
U
D
I
E
N
S
L
O
G
I
S
T
I
K
17
2015-03-05
Referenser
• Se(kurs) litteraturlista för SJS17: Sjuksköterskans professon och vetenskap II
• Eide, H. & Eide, T. (2007). Omvårdnadsorienterad kommunikation…Lund: Studentlitteratur.
• Ekman et al., (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of
Cardiovascular Nursing, journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the
European Society of Cardiology, 10 ( 4 ) s. 248-251.
• Förbättringsarbete – Vårdförbundet. Hämtad 20150218: https://www.vardforbundet.se/Minprofession/Forbattringskunskap/Metoder-och-verktyg-for-systematiskt-forbattringsarbete/
• Fossum, B. (2013). Kommunikation, samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.
• Gustafsson, B. (2006). The Pholosophy of Science from a Nursing-Scientific Perspective.
Theoria, Journal of Nursing Theory, 15(4), pp. 31-41.
• Mores, J.M. (2002) On Comfort and Cormforting, American J of Nurding, 100(9), 34-38;
Kolcaba, K. (2010). An intorduction to comfort theory. In The comfort line.
http://www.thecomfortline.com
• Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2013). Kunskapens former. Vetenskapsteori och
forskningsmetod. Stockholm: Liber.
Tack för er medverkan och deltagande i ramföresläsningen
om perspektiv och utgångspunkter – Lycka till med er
Kandidatuppsats
Docent Monne Wihlborg, Inst., för Hälsovetenskaper,
Medicinska fakulteten, Lunds universitet VT 2015
18