Föredragningslista - Norrbottens läns landsting
LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Landstingsstyrelsens föredragningslista Sammanträdet den 15 december 2015 10.00-12.00: Temasammanträde 13.00: Landstingsstyrelsens sammanträde Lokal: Landstingshuset, styrelserummet 1 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Val av protokolljusterare ................................................................................ 3 Slutlig föredragningslista ................................................................................ 3 Närvarorätt ...................................................................................................... 3 För kännedom ................................................................................................. 3 Rapport från styrgruppen för bildandet av Region Norrbotten ...................... 3 Rapport från Internationella beredningen ....................................................... 3 Landstingsdirektörens rapport ........................................................................ 4 Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ....................................................................................... 4 Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning ....................................................................................... 5 Förändring av filialverksamhet vid hälsocentralerna i Arvidsjaur och Arjeplog .......................................................................................................... 6 Reinvestering datortomograf, Länssjukvård ................................................... 8 Strategi för Verksamhetsutveckling med stöd av IT/MT................................ 8 Reglementen för Länshandikappråd och Länspensionärsråd.......................... 9 Rätt att under år 2016 underteckna vissa handlingar ..................................... 9 Vidarefördelning av landstingsfullmäktiges anslag ...................................... 10 Investeringar 2015 ........................................................................................ 11 Revisionsrapport Granskning av inhyrd personal ........................................ 12 Revisionsrapport Styrning, ledning, uppföljning och intern kontroll av pågående investeringsprojekt ........................................................................ 14 Yttrande över En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) .................... 15 Yttrande över Utredningen om tvångsvård för barn och unga (SOU 2015:71) ........................................................................................................ 17 Bidrag till Kultur och dess betydelse för äldreomsorgen- ett pilotprojekt .... 19 Bidrag till Norrbottens författar- och litteraturmässa ................................... 20 Bidrag till Kiruna Winter Metal.................................................................... 22 Bidrag till Modet att förändra ....................................................................... 23 Bidrag till Melodin genom isen .................................................................... 24 Bidrag till Konst, dans och musik ................................................................. 26 Bidrag till Rättighetscentrum Norrbotten ..................................................... 28 Fossilfri busstrafik Norrlandskusten ............................................................. 29 Medfinansiering till Lappland 2020 - Lokalt ledd utveckling ...................... 31 Medfinansiering till Leader Polaris 2020- Lokalt ledd utveckling ............... 34 Medfinansiering till Spira Mare 2020- Lokalt ledd utveckling .................... 37 Medfinansiering till Tornedalen 2020- Lokalt ledd utveckling .................... 40 Förslag till Ägardirektiv för BD Pop AB ...................................................... 43 Förslag till Ägardirektiv för Energikontor Norr AB ..................................... 45 Förslag till ägardirektiv för Filmpool Nord AB ............................................ 47 Förslag till Ägardirektiv för Investeringar i Norrbotten AB ......................... 49 Förslag till Ägardirektiv för IT Norrbotten AB ............................................ 51 2 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 1 Val av protokolljusterare Val av en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet. I tur: Mattias Karlsson (M) 2 Slutlig föredragningslista Fastställelse av slutlig föredragningslista för sammanträdet. 3 Närvarorätt Fastställelse av i vilken utsträckning dagens sammanträde ska vara offentligt. 4 För kännedom Delegationsbeslut m m enligt bilaga. 5 Rapport från styrgruppen för bildandet av Region Norrbotten 6 Rapport från Internationella beredningen 3 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 7 Landstingsdirektörens rapport Dnr 17-14 Ärendebeskrivning Landstingsdirektörens rapport enligt bilaga. 8 Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Dnr Ärendebeskrivning Enligt den gällande hjälpmedelspolicyn, som är antagen av landstinget och länets kommuner, ska en årlig översyn ske av de gemensamma riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Översynen av riktlinjerna inför 2016 har föranlett två förslag till förändringar av förskrivningsrätt och kriterier för förskrivning: 1 Förskrivning av andningsmuskeltränare ändras till praxis som det redan fungerar idag ute i verksamheterna. 2 Badkarslyftar ska inte kunna förskrivas. Motivering till punkt 1 är att RMT/PEP set/masken endast används vid behandling för utandningsmotstånd i Norrbotten. PEP/RMT set/masken fungerar för både in- och utandningsmotstånd men kan endast förskrivas för utandningsmotstånd. Motivering till punkt 2 är att det inte finns medicinska skäl att förskriva badkarsmonterade lyft. De fem som används idag är förskrivna mellan 1995-2007. De nya riktlinjerna innehåller även förtydliganden i kriterier för kompressionsstrumpor, kompressionsutrustning, Tens-apparat, tryckreducerande madrass, avancerad eldriven träningscykel för aktiv/passiv träning, gåbord, manuella rullstolar, eldrivna rullstolar, anpassad arbetsstol, portabla ramper, Daisy-spelare, epilepsilarm samt förtydliganden i de generella riktlinjerna. Enligt strategin för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län sker samverkan med handikapp- och pensionärsorganisationerna i arbetet med förslag till riktlinjeförändringar. Medverkan har skett vid tre möten under året tillsammans med Handikappföreningarnas samarbetsorgan HSO, Synskadades Riksförbund SRF och Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder DHR. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar föreslagna förändringar i Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning 2016. 4 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 9 Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning Dnr Ärendebeskrivning Ansvaret för försörjning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen. I Norrbottens län styrs ansvarsförhållandena av avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna i länet. Till grund för samverkan gäller ”Kommunaliserad hälso- och sjukvård i hemmen”, ”Hjälpmedelspolicy för förskrivning av personliga hjälpmedel” samt ”Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning”. Landstinget och länets kommuner har samverkat kring hjälpmedelsförsörjning sedan Ädel-reformen 1992. Samverkansavtal i nuvarande form har funnits sedan 2008. Det nu gällande avtalet är från 2008 och löper ut den 31 december 2015. Under hösten har förslag till nytt samverkansavtal utarbetats. Avtalet reglerar försörjningen av personliga hjälpmedel för de 14 kommunerna samt vårdgivarnas och landstingets samarbete kring denna verksamhet. Målet med samverkansavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är att patienterna/brukarna på lika villkor får tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel i hela länet. Samarbetet kring hjälpmedelsfrågorna ska också ge en effektiv hjälpmedelsförsörjning av god kvalité samtidigt som parallella organisationer undviks. Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienterna/brukarna. Grunden för den ersättning som kommunerna betalar till landstinget är en fördelning av landstingets självkostnader för tillhandahållande av hjälpmedel. Samverkansavtalet gäller under perioden 2016-01-01 – 2020-12-31, med en automatisk förlängning om tolv månader i taget. Om endera parten önskar säga upp avtalet efter avtalsperioden ska skriftlig uppsägning ske senast nio månader innan årsskiftet för att undvika automatisk förlängning. Förslag till beslut Landstingstyrelsen antar förslag till nytt samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. 5 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 10 Förändring av filialverksamhet vid hälsocentralerna i Arvidsjaur och Arjeplog Dnr Ärendebeskrivning Filialverksamheterna i länet inrättades under 1960-70 talet. Ett antal filialverksamheter har avvecklats på senare år men verksamhet bedrivs fortfarande på filialer i Glommersträsk, Moskosel, Slagnäs, Vidsel, Vuollerim, Hakkas, Muodoslompolo, Junosuando, Korpilombolo och Tärendö. En förändrad demografisk situation med minskad befolkning i byarna, kompetensförsörjningsproblem i primärvården samt en ansträngd ekonomisk situation har tillsammans med hemsjukvårdsreformen föranlett behov av verksamhetsförändringar. Hemsjukvårdsreformen innebär i korthet att ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende för personer från 18 år överförts till länets kommuner genom en skatteväxling. Den hemsjukvård och de hembesök som kommunaliserats avser hälso- och sjukvård till och med sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå. En översyn har genomförts för filialverksamheterna som tillhör hälsocentralerna i Arvidsjaur och Arjeplog. Denna visar att nyttjandegraden på filialverksamheten i Glommersträsk, Moskosel och Slagnäs är låg och omfattar få patientbesök. Nuläge Arvidsjaurs hälsocentral Arvidsjaurs hälsocentral har filialverksamhet i Glommersträsk och Moskosel. Vården består i huvudsak av sjukvårdande behandling, exempelvis provtagning, omläggning, blodtrycks- och årskontroller av diabetes. Glommersträsk med ca 480 invånare ligger 45 km sydost om Arvidsjaur. Mottagning är öppen två timmar varje vecka, 43 veckor per år. Besöksantalet är i snitt fyra till fem patienter per mottagning vilket motsvarar 170- 200 besök på årsbasis. Verksamheten bemannas av distriktsköterska med 5,0 timmar, inklusive tjänsteresor. Arvidsjaurs hälsocentral hyr lokalerna av Arvidsjaurs hem. Kontraktet löper tom 2017-05-31 med uppsägningstid om nio månader. Årshyra uppgår till en kostnad på 55 200 kr. Moskosel med ca 270 invånare ligger 42 km norr om Arvidsjaur. Mottagning är öppen två timmar varannan vecka och maximalt 20 veckor per år. Besöksantalet är i snitt tre till fyra patienter per mottagning vilket motsvarar 80 besök på årsbasis. Verksamheten bemannas av distriktsköterska med 5,0 timmar, inklusive tjänsteresor. Arvidsjaurs hälsocentral hyr lokaler för filialverksamhet av Arvidsjaurs hem. Kontraktet löper ut 2015-12-31. Årshyra uppgår till en kostnad på 37 300 kr. Arjeplogs hälsocentral Slagnäs med ca 160 innevånare ligger 60 km söder om Arjeplog. Mottagningen används sparsamt och endast för sjukvårdande behandling. Verksamheten är öppen två timmar, vid nio tillfällen per år och besöksantalet är i snitt 6 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 en till två patienter per mottagning. Mottagningen bemannas av distriktsköterska med 4,0 timmar, inklusive tjänsteresor. Arjeplogs hälsocentral hyr lokalerna av företaget Tjintokk AB. Kontraktet löper tom 2018-03-31 med uppsägningstid om nio månader. Årshyra uppgår till en kostnad på 23 800 kr. Förslag till förändring Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att besluta om nedläggning av filialverksamheterna i Glommersträsk, Moskosel och Slagnäs. Patienterna erbjuds istället hälso- och sjukvård vid hälsocentralerna i Arvidsjaur och Arjeplog. Förändringen berör endast ett fåtal patienter som är i behov av planerade sjukvårdande insatser varför konsekvenserna ur patientperspektiv blir begränsad. Avståndet till sjukvårdande insatser i form av provtagning, omläggning och årskontroller kommer att öka men vissa insatser kan samordnas med planerade besök på hälsocentralerna. Det är inte heller otänkbart att någon patient väljer att lista sig i norra Västerbotten. Genom att koncentrera personalen till hälsocentralerna ökar tillgängligheten till vård och behandling. Sårbarheten vid vakanser, sjukdom och annan frånvaro minskar, planering av besökstider till distriktsköterskor underlättas och arbetsmiljön förbättras genom minskat ensamarbete och färre tjänsteresor. Verksamhetsmässiga konsekvenser De viktigaste verksamhetsmässiga konsekvenserna kan sammanfattas i följande punkter: Resursoptimering och årlig kostnadsminskning Ökad tillgänglighet Förbättrad arbetsmiljö Ekonomiska konsekvenser Aktivitet Externa lokalhyror Glommersträsk Moskosel Slagnäs Personalkostnader exkl. mottagningstid, övriga omkostnader Glommersträsk, 3 tim utöver mottagningstid+omkostnader Moskosel, 3 tim utöver mottagningstid+omkostnader Slagnäs, 2 tim utöver mottagningstid+omkostnader Totalt Besparing (tkr) -55,2 -37,3 -23,8 -35,0 -22,0 -8,0 -181,3 Förslaget innebär en minskad kostnad för externa lokalhyror med drygt 116 tkr. Merkostnad för bemanning av distriktsköterska inkl omkostnader utöver mottagningstid uppgår till ca 65 tkr. Förändringen medför inte kostnader av engångskaraktär. Sammantaget innebär verksamhetsförändringen en årlig kostnadsminskning med drygt 180 tkr. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att fatta följande beslut: 1 Filialverksamheten i Moskosel, Glommersträsk och Slagnäs avvecklas och befintliga lokaler sägs upp. 7 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 2 Landstingsstyrelsen får i uppdrag att genomföra en översyn av övrig filialverksamhet i länet och återkomma till landstingsfullmäktige med ett beslutsunderlag. 11 Reinvestering datortomograf, Länssjukvård Dnr Ärendebeskrivning Bild och funktionsmedicin inom division Länssjukvård har påbörjat arbetet med att reinvestera nuvarande datortomografer vid Piteå Älvdals sjukhus, Kalix sjukhus och Sunderby sjukhus, enligt tidigare beslut av landstingsstyrelsen. I och med detta har fem av landstingets sex datortomografer reinvesterats från gällande avtal. Enligt den strategiska planen, för en god och långsiktig ekonomi och funktionalitet, för länets datortomografer står nu den sjätte datortomografen på tur för att reinvesteras. För att möjliggöra detta så behöver denna reinvestering samordnas med övriga beslutade då befintligt avtal löper ut 2016-06-25, dvs. beställningen samordnas och den totala investeringen fördelas över olika år. Med föreslagen reinvestering får landstinget en homogen maskinpark med sex datortomografer från en och samma leverantör, vilket leder till samordningsvinster avseende serviceavtal och utbildning för både klinisk- och teknisk personal. Samtidigt erhåller verksamheten nya förutsättningar för samordnad arbetsmetodik och samlad kunskap över hela länet vilket bidrar till en dosreducering avseende röntgenstrålning och en säkrare diagnostik för Norrbottens befolkning. Förslag till beslut För reinvestering av landstingets avancerade datortomograf vid Sunderby sjukhus anslås 8 750 000 från 2017 års investeringsram . 12 Strategi för Verksamhetsutveckling med stöd av IT/MT Dnr Ärendebeskrivning Med en omvärld i förändring, snabb teknisk utveckling och stora effektiviseringsbehov i verksamheterna, krävs en samlad strategi som beskriver landstingets prioriterade utvecklingsområden inom E-hälsa. 8 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Strategin, Verksamhetsutveckling med stöd av IT/MT, lyder under Policy för E-samhället. Strategin är styrande för underliggande strategier för Distansvård, Invånartjänster, VAS m fl. Strategin skall ligga som grund för inriktning, vägval och beslut inom Ehälsoområdet och bidra till att uppfylla målet: En enklare vardag för invånare, patienter, medarbetare, myndigheter, organisationer och företag. En tillgänglig, kunskapsstyrd och öppen verksamhet som stödjer delaktighet och nytänkande. Högre kvalitet, säkerhet och effektivitet i verksamheten. Förslag till beslut Strategin Verksamhetsutveckling med stöd av IT/MT antas. 13 Reglementen för Länshandikappråd och Länspensionärsråd Dnr Ärendebeskrivning Reglementet för Länshandikappråd och Länspensionärsråd har reviderats med mindre förändringar. Ändringarna görs för att uppdatera begrepp för landstingets planeringsarbete samt benämningar inom funktionshinderområdet. En förening har bytt namn vilket justeras. Ett utdrag ur landstingets regler för förtroendevald med funktionshinder har lagts till. Förslag till beslut 1 Reglemente för Länshandikapprådet fastställs. 2 Reglemente för Länspensionärsrådet fastställs. 14 Rätt att under år 2016 underteckna vissa handlingar Dnr Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen har att fastställa vem eller vilka som ska ha teckningsrätt för landstinget under år 2016. 9 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Förslag till beslut 1 Landstingsstyrelsens ordförande Maria Stenberg och landstingsdirektör Veronika Sundström var för sig, eller den de i sitt ställe för särskilda fall utser, ges fullmakt att för landstinget underteckna avtal, kontrakt, låne-, köpe-, borgens- och andra jämförbara handlingar. 2 Som villkor för fullmakten gäller att beslut i den sak respektive handling avser ska ha fattats av behörig instans inom landstinget. 15 Vidarefördelning av landstingsfullmäktiges anslag Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige har i Finansplanen 2016-2018 gett styrelsen ett utrymme på 7 296 mkr inklusive politisk verksamhet, vilket är 14 mkr högre jämfört med den strategiska planen 2016-2018. Fördelning till divisioner och verksamheter har utarbetats och fördelningen framgår i dokumenten: Vidarefördelning av landstingsfullmäktiges anslag. Fördelning inom ramen för regional utveckling Fördelning av bidrag inom Kultur och utbildning I landstingsstyrelsens plan 2016-2018 under medarbetarperspektivet som beslutades av styrelsen i juni saknas indikatorn Frisknärvaro, detta ska kompletteras i styrkortet Indikator Frisknärvaro Nuläge 2014: K 63, M 76 Mått för måluppfyllelse 70 % Förslag till beslut 1 2 3 4 Redovisade fördelningar av ersättningar och anslag fastställs Redovisade resultatkrav fastställs Den interkommunala ersättningen om 385 kr/deltagarvecka godkänns Indikatorn avseende frisknärvaro tillförs Landstingsstyrelsens plan 20162018 5 Landstingsdirektören ska löpande avrapportera ekonomisk handlingsplan för att klara resultatkraven. Vissa av de åtgärder som kan komma ifråga får inte genomföras utan beslut i styrelsen och i förekommande fall landstingsfullmäktige. 6 Landstingsdirektörens bemyndigas att fördela anslaget lönerevisioner till verksamheten och göra tekniska omfördelningar mellan verksamheter. 10 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 16 Investeringar 2015 Dnr Ärendebeskrivning I Landstingsstyrelsens plan 2015 har fullmäktige angett den totala nivån för investeringar i inventarier och fastigheter, inklusive investeringar för externa hyresgäster, till 353 000 tkr samt bemyndigat landstingsstyrelsen att besluta om investeringar upp till denna nivå. Styrelsen har tidigare beslutat och fördelat investeringar för 41 045 tkr för år 2015. Vid beslut om nedanstående förslag har styrelsen beslutat om investeringar för xx yyy tkr. Följande fastighetsinvesteringar föreslås: Ombyggnad av hygienrum, vårdsalar och patientkök hus 120 plan 7, Gällivare sjukhus Arbetsmiljöverket har krävt åtgärdande av hygienutrymmen vid Medicins vårdavdelningar i hus 120 på grund av att utrymmet mellan toalettstol och vägg är för litet ur arbetsmiljöperspektiv annars föreligger förbud för personal att utföra förflyttningar av patienter i toaletter och hygienutrymmen. Då det inte går att åtgärda bristerna utan att stänga avdelningarna har landstingsfastigheter på uppdrag projekterat för en ombyggnad för medicin, kirurg och ortoped avdelningarna på plan 6 i hus 120 eftersom samtliga hygienutrymmen har samma brister. Ombyggnaden omfattar ca 2500m2 med samtliga vårdavdelningar förlagda på samma våningsplan vilket även effektiviserar verksamheten. Fastighetsinvesteringen är x xxx tkr och därutöver ingår inredning och utrustning med yyyy tkr samt konstnärlig gestaltning med zzz tkr. Fastighetsinvesteringen finansieras med en ökad hyra till berörda verksamheter. Division närsjukvård får en hyresökning som uppgår till x xxx tkr/år och länssjukvården x xxx tkr/år. Ombyggnad av ventilation och dörrpartier, Landstingshuset Luleå Befintlig utformning av ventilation samt dörrpartier uppfyller inte kraven på byggnadstekniskt brandskydd och säkerhet. Landstingsfastigheter har låtit projektera fram ett förslag till nödvändiga åtgärder som eliminerar nuvarande brister i fastigheten. Ombyggnaden är planerad att genomföras med start och färdigställande under 2016. Ombyggnadskostnaden är xxxx tkr. Investeringen finansieras inom ramen för landstingsfastigheters befintliga medel utan förändring av hyrorna. 11 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Ram i budget för investeringar i fastigheter för 2015 Exkl.Sunderbyn Objekt 54 485 Varav Fastigh Verksamhetsinventarier invest och utrustning Vårdavdelningar, Gällivare sjukhus Xx xxx tkr Ventilation och dörrpartier, Landstingshuset Luleå Delsumma Xx xxx tkr Kvar av ram efter beslut xxxxx tkr Drift Belastar Disponeras Disponeras investe- i byggentav verkringsram reprenaden samheten xxxxx tkr Yyyy tkr Zzzz tkr xxxxx tkr xxxxx tkr Förslag till beslut Angivna projekt får igångsättas. 17 Revisionsrapport Granskning av inhyrd personal Dnr Ärendebeskrivning PwC har på uppdrag av landstingets revisorer granskat landstingets hantering av inhyrd personal. Syftet med granskningen har varit att ge underlag för bedömning av om upphandling och avrop av inhyrd personal sker på ett ändamålsenligt sätt samt om landstingsstyrelsens interna kontroll i sammanhanget är tillräcklig. Revisorernas sammanfattande bedömning är att upphandling och avrop av inhyrd personal inte sker på ett ändamålsenligt sätt samt att landstingsstyrelsens interna kontroll i sammanhanget är otillräcklig. Revisorernas bedömning baseras på följande: Inhyrningen av personal har inte minskat sedan förra granskningen år 2009, detta trots att en uttalad målsättning om detta finns. Upphandlingsprocessen avseende inhyrd personal har inte varit ändamålsenlig då den aktuella ramavtalsupphandlingen inte byggde på en kravspecifikation som verksamheterna i tillräcklig omfattning varit delaktiga i att utarbeta. Revisorerna noterar dock att verksamheten, inför kommande ramavtalsupphandling, vidtagit åtgärder för att öka verksamheternas delaktighet och möjlighet att påverka innehållet i upphandlingen. 12 Stats- Konstbidrag närlig gestalt staltning (1% av F-inv.) LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Inhyrning av personal sker inte i enlighet med tecknade ramavtal och landstingets regelverk. Verksamheterna fortsätter att i relativt hög utsträckning använda sig av icke avtalade leverantörer. Revisorerna ser även att det har skett en viss försämring när det gäller avtalstroheten sedan den förra granskningen år 2009. Den interna kontrollern i samband med fakturahanteringen av inhyrd personal är otillräcklig. Detta eftersom landstingets regler för attest inte följts då ett flertal uppenbart felaktiga fakturor tillåtits passera. Revisorerna ser dock positivit på beslutet att inrätta en avropsenhet med helhetsansvar för inhyrning av personal och löpande kontroller. Revisorerna bedömer att denna åtgärd, om den fullt ut implementeras, har goda möjligheter att i framtiden öka kontrollen av leverantörer, fakturor och efterlevnad av avtal. Förslag till beslut Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Landstinget konstaterar att målsättningen att minska inhyrd bemanning har inte lyckats. Orsaken till att inhyrningen har ökat under de senaste åren är den accelererande problematiken inom kompetensförsörjningsområdet som Norrbotten delar med övriga landsting och regioner. Landstingsdirektören har påbörjat arbetet med att ta fram en landstingsgemensam handlingsplan för att, på både kort och lång sikt, minska behovet av inhyrd bemanning och därmed minska kostnaderna för inhyrd personal. Landstinget delar revisorernas uppfattning om att upphandlingsprocessen inte har fungerat optimalt. Som revisorerna har uppmärksammat har landstinget vidtagit åtgärder för att öka verksamheternas delaktighet och möjlighet att lämna synpunkter och påverka innehållet i den kommande upphandlingen. Landstinget har tecknat ramavtal med ett antal företag gällande inhyrd bemanning. Under avtalsperioden har det framkommit att dessa företag i allt för hög grad inte har haft möjlighet att leverera efterfrågad kompetens till överenskommet pris. Detta har medfört att landstinget, för att på ett bra sätt kunna upprätthålla verksamheten, tvingats göra direktupphandlingar från andra leverantörer utanför ramavtalet. Det finns i ramavtalet en möjlighet för landstinget att utkräva vite vid bristande tillgänglighet, bristande kvalitet och utebliven uppföljning. Dock medför avtalskonstruktionen i ramavtalen att leverantörerna inte binder sig till leverans och därmed kan inte vite utkrävas om leverantörerna tackar nej vid en avropsförfrågan. För att vite ska bli aktuellt måste leverantören vara bunden till leverans genom ett avropsavtal. Det kan ha förekommit situationer då verksamheten inte har fått leverans trots ett undertecknat avropsavtal. Anledningen till att landstinget inte har utkrävt vite i dessa fall kan bero på bristande kunskap om denna möjlighet och tid att administrera detta. Därför har landstinget under våren 2015 tagit beslut om att under innevarande år starta en avropsfunktion i syfte att stödja och avlasta verksamheten i dessa frågor. Landstinget kommer att genomföra en egen internkontrollgranskning av fakturor avseende kostnader för inhyrd personal under 2015 i syfte att kontrollera att betalning har skett för erhållen tjänst och till avtalat pris. I 2016 13 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 års plan för internkontroll kommer också att ingå granskning av kostnader för inhyrd personal. Inrättandet av en avropsfunktion ger landstinget bättre förutsättningar att öka kontrollen av leverantörer, fakturor och efterlevnaden av avtal. 18 Revisionsrapport Styrning, ledning, uppföljning och intern kontroll av pågående investeringsprojekt Dnr Ärendebeskrivning PwC har på uppdrag av landstingets revisorer granskat landstingets interna och externa projektverksamhet. Syftet var att bedöma om landstingsstyrelsens styrning, ledning, uppföljning och intern kontroll av investeringsprojekt i fastigheter är tillräcklig. Landstinget bedriver för närvarande betydande investeringsprojekt. Dessa sträcker sig över långa perioder och ställer krav på tydlighet och säkerhet i rutiner och processer. Risker finns speciellt inom projektstyrning, samverkan med leverantörer, avvikelser mot budget och kalkyler samt förseningar i överenskomna leveranser. Revisorernas sammanfattande bedömning är att landstingsstyrelsens styrning, ledning och uppföljning av pågående projekt kan förbättras i vissa avseenden: Landstingsstyrelsen behöver själva ta ställning till vilka risker som de anser vara förknippade med byggnadsprojektet. De anser att styrelsen måste ta in detta i sitt intern kontroll arbete och begära redogörelse för hur olika risker omhändertas i verksamheten och bedöma om det behöver vidtas ytterligare åtgärder. Revisorerna bedömer att verksamheten har en erforderlig och ändamålsenlig internkontrollmiljö för projekthantering, redovisning och ekonomisk uppföljning. Alla handlingar och räkenskaper gällande projekt som valts ut för fördjupad granskning kännetecknas av god ”ordning och reda”. Revisorerna saknar: Att de risker som upprättas för projekten inte innehåller annat än verksamhetsrelaterade risker. Att landstinget inte agerar mer proaktivt med att nyttja det samverkansavtal som tecknats med Skatteverket som syftar till att förebygga ekonomisk brottslighet, Rutiner för att säkerställa kompetensen och efterlevnaden av de riktlinjer som finns gällande etik och moral i yrkesrollen. Landstingsunika skall-krav vid upphandling. 14 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Förslag till beslut Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Landstinget bedriver för närvarande flera investeringsprojekt i fastigheter och avtalet med skatteverket är ett viktigt instrument för att enbart seriösa företag används. I de projekt som bedrivs för närvarande medverkar Skatteverket i utvalda projekt med stickprovskontroller. Lagen om elektroniska personalliggare som träder i krav vid årsskiftet 2015/2016 kommer ytterligare att säkerställa detta. Vid upphandling för fastighetsprojekt ingår branschens ska-krav, gemensamma krav utarbetade av norrlandstingen samt landstingets miljökrav. I den pågående översynen av investeringsprocessen ingår även att se över beslutsprocess samt övriga rutiner. I arbetet med internkontroll ingår att lyfta in kontroll av att landstingets riktlinjer följs. 19 Yttrande över En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Dnr Ärendebeskrivning Näringsdepartementet tillsatte 2009 en e-delegation med uppdrag att samordna myndigheternas arbete för att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning. Edelegationen har slutfört sitt uppdrag och lämnat sitt slutbetänkande och har inbjudit landstinget att lämna synpunkter. Remissen E-delegationen lämnar ett antal rekommendationer för att öka förutsättningarna nå målen med den nationella e-förvaltningen. Utredningen föreslår följande: Digitala tjänster ska, så långt det är möjligt och där det är relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare och företag. Avgiftsfritt informationsutbyte mellan myndigheter. En långsiktigt hållbar finansieringsmodell för utveckling, förvaltning och drift av förvaltningsgemensamma lösningar Omhänderta och driva på nödvändiga författningsändringar för att skapa bättre förutsättningar för förvaltningsgemensam e-utveckling Reglering av förutsättningar för en effektiv e-förvaltning och ett välavvägt integritetsskydd när det gäller automatiserad behandling av uppgifter om enskilda. 15 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Genomgång av regler som kräver egenhändig underskrift eller fysiska originalexemplar så att onödiga hinder mot elektroniska rutiner kan undanröjas. Behov av att utländska medborgare ska kunna få Svensk e-legitimation eller kunna legitimera sig med en utländsk e-legitimation i svenska etjänster. Kvarvarande utmaningar för elektroniskt informationsutbyte mellan socialnämnder och andra myndigheter vid handläggning av ärenden avseende försörjningsstöd. Onödiga hinder i författningsregleringen mot elektronisk hantering av bygglov och planhantering vid informationsutbyte. Förslag till beslut Följande yttrande avges: E-hälsa är ett starkt tillväxtområde och landstingens verksamhet är en viktig aktör i E-samhället. Landstingen är tillsammans föregångare i många stycken när det gäller nationell samverkan och gemensamma plattformslösningar. Landstinget noterar att området Hälso- och sjukvård inte omnämns närmare i betänkandet och att perspektivet saknas. Landstinget vill här peka på landstingens nationella samverkan, som ett gott exempel att ta med i det vidare arbetet med nationell e-förvaltning. Sveriges samtliga landsting har de senaste tio åren byggt upp en gemensam nationell plattform för informationsutbyte över organisationsgränser med tillhörande vård- och invånartjänster. Landstingen har i detta samverkansarbete löst många av de frågor som e-delegationen pekar på, gällande organisation, finansiering och juridik. Arbetet som gjorts inom Inera är ett gott exempel som bör lyftas nationellt som ett föredöme. Detta är också ett bra exempel på en stegvis utveckling mot en effektivare förvaltning, där man också klarat av att hantera de utmaningar som följer, med verksamhetsförändringar, organisationsfrågor, finansiering, och juridik. Landstinget anser att det i dagsläget finns många styrande nationella aktörer inom E-området, och att detta i vissa fall leder till otydlighet och gränssnittsproblematik gentemot utförarna. Landstinget menar att det behövs ytterligare samordning mellan departement och myndigheter i e-förvaltningfrågor, och ser inte behov av ytterligare styrande grupperingar innan man utrett dagens läge och tydliggjort ansvar, uppdrag och avgränsningar för de befintliga aktörerna. Landstinget anser vidare att finansiering av e-förvaltning i första hand ska göras gemensamt av deltagande parter och att införande av nya lösningar ska baseras på verksamheternas kostnads- och värdehemtagningskalkyler. Landstinget vill också betona problematiken med riktade stimulansmedel som kan inverka negativt på redan lagda planer och prioriteringar och bli kostnadsdrivande på sikt. 16 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 20 Yttrande över Utredningen om tvångsvård för barn och unga (SOU 2015:71) Dnr Ärendebeskrivning Socialdepartementet har gett Norrbottens läns landsting tillfälle att yttra sig över slutbetänkandet av utredningen om tvångsvård för barn och unga. Utredarens uppdrag har varit att göra en översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU 1990:52) samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverket. Av direktiven framgår att även vissa frågor som rör socialtjänstlagen (SoL 2001:453) ingår i uppdraget. Syftet med utredningen är att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga samt bidra till kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården med särskilt fokus på tvångsvård. Utredningens huvudsakliga förslag är att barnrättsperspektivet behöver stärkas i tvångsvården för barn och unga upp till 20 år genom en ny lag, i betänkandet kallad nya LVU. Utredningen föreslår vidare att det ska framgå av den nya LVU att den obligatoriska läkarundersökningen inför en ansökan om vård enligt LVU syftar till att vara en del av underlaget för bedömningen av barnets eller den unges behov av vård och planeringen av vården. Utredningen förtydligar skillnaderna mellan, och i vilket sammanhang som läkarundersökning (inför beslut om vård enligt LVU) och hälsoundersökning (inför placering) ska genomföras. Utredningen lyfter även fram integrerade vårdformer för barn och unga med omfattande psykiatriska vårdbehov. Utredningen bedömer att det kommer att uppstå kostnadsökningar för staten, kommunerna och landstingen om förslagen genomförs. I yttrandet kommenteras enbart förslag som direkt påverkar landstingets verksamheter. Yttrandet ska vara socialdepartementet tillhanda senast den 10 december 2015. Ikraftträdande Utredningen föreslår att den nya LVU och övriga författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. Utredningens förslag En ny bestämmelse införs i hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) om att landstinget, på socialnämndens begäran, ska erbjuda barn och unga en läkarundersökning inför beslut om vård och en hälsoundersökning i samband med placering i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB-hem). Läkarundersökningen ska utföras inför en ansökan om vård enligt LVU med syfte att vara en del av underlaget för bedömningen av barnets eller den unges behov av vård och för planeringen av eventuell fortsatt vård. Utredningen föreslår att det i SoL och HSL införs likalydande bestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om ett samar- 17 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 bete i fråga om vård utanför det egna hemmet av barn och unga. Kravet avser överenskommelser om samarbete såväl inför en placering som under genomförandet av vården och inför att den avslutas. I betänkandet föreslås att Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett vägledande kunskapsstöd till huvudmän och verksamheter om ansvarsfördelningen för vård och stöd vid psykisk ohälsa hos barn och unga i samhällsvård. Utredningen påpekar den höga förekomsten av psykisk problematik bland unga som placeras i HVB eller enligt LVU. Utredningen bedömer att det kommer att uppstå kostnadsökningar för staten, kommunerna och landstingen om förslagen genomförs. Enligt vad utredningen kommit fram i sina beräkningar får landstingen ökade kostnader med 8 miljoner kronor per år till följd av utökade arbetsuppgifter som bekostas av landstinget. Förslag till beslut Följande yttrande avges: Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har en gemensam överenskommelse om hälsoundersökningar inför placering av barn utanför hemmet. Utredningens förslag om att hälsoundersökningar ska regleras i lag innebär en skärpning av landstingens åtagande. Landstinget är positivt till att förslaget omfattar både somatisk och psykisk hälsa. Däremot innebär det en ökad belastning på såväl primärvård som barnpsykiatri. Ett utökat åtagande för landstinget innebär ökad belastning på redan ansträngda verksamheter. En av landstingens absolut största utmaning är att säkerställa god kompetensförsörjningen i framtiden. Landsting inser vikten av en samordnad och välplanerad utslussning efter avslutad vård. Placerade barn har ofta har en särskilt utsatt situation och ett omfattande stödbehov. Det är även angeläget att stärka barnrättsperspektivet vid tvångsvård. Avseende kravet på överenskommelser om samarbete har landstinget gemensamt med länets kommuner redan ett antal överenskommelser som efterfrågas i betänkandet: Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottens län Norrbus – Överenskommelse om samverkan kring barn och unga mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Gemensamma riktlinjer för samverkan – Samordnad individuell planering Landstinget delar utredningens uppfattning att Socialstyrelsen ska ges i uppdrag att ta fram ett vägledande kunskapsstöd. Kunskapsstödet bör utformas så att det leder till ökad tydlighet om vad som är respektive huvudmans-, verksamhets- och professions ansvar inom området. Landstinget delar utredningens bedömning att förslagen i den nya LVU kommer att leda till kostnadsökningar. Landstinget ställer sig frågande huruvida kostnadsberäkningarna som redovisas i utredningen täcker det ökade åtagandet, inte minst med tanke på att bemanningsföretag är vanligt förekommande inom området. Landstinget vill även uppmärksamma lagstiftaren på den stora tillströmningen av minderåriga ensamkommande barn. Det är nödvändigt att den statliga ersättningen täcker alla merkostnader som en ny lagstiftning innebär. 18 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 21 Bidrag till Kultur och dess betydelse för äldreomsorgen- ett pilotprojekt Dnr 3644-15 Ärendebeskrivning Sverigefinska folkhögskolan söker 400 000 kr till projektet Kultur och dess betydelse för äldreomsorgen-ett pilotprojekt Bakgrund Projektägaren vill främja välfärden och hälsan med hjälp av kultur samt öka delaktigheten av kultur på vård- och omsorgsboenden. Syftet är att öka kunskapen om kopplingen mellan kultur och hälsa och hur kultur kan användas som verktyg och komplement till traditionell vård. Vidare ska projektet göra kultur varaktig på vård- och omsorgsboenden, stärka det salutogena tänkandet i arbetslivet, utveckla personalens syn på sig själva och sin yrkesroll samt ge möjlighet till kompetensutveckling inom området kultur och hälsa. Ambitionen är att göra vistelsen på vård- och omsorgsboenden mer hemlik och meningsfull, skapa jämlikhet mellan boende och personal samt bidra med redskap för att stärka demokratin och fullfölja människosynen i värdegrunden. Projektet ska även väcka kulturarbetares intresse för att medverka i denna typ av projekt. Genomförande Projektet förväntas pågå 2015-12-15 till 2017-11-30 i Haparanda kommun. Projektets målgrupp är boende på vård- och omsorgsboenden i Haparanda, personal på vård- och omsorgsboenden i Haparanda samt allmänheten. Även chefer på vård- och omsorgsboenden i övriga Norrbotten kommer att informeras om projektet och ges möjlighet till fortbildning. Deltagare förväntas från Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kalix och Luleå. Projektet innehåller kompetenshöjande insatser samt kulturupplevelser genom utställningar, föreställningar, konsert, utsmyckningar och workshops inom dans, bildkonst, musik, hantverk och allsång. Arbetet inleds med en kartläggning av behov och önskemål, där chefer på omsorgsboenden samt Haparandas kulturchef deltar. Projektet innehåller: 1 seminarium, 8 föreläsningar, 6 workshops och 10 utställningar av vårdtagare och konstnärer. Aktiviteterna är öppna för allmänheten och erbjuds alla intresserade. Utöver detta ska projektet bidra med 4 utsmyckningar, 12 workshops och 4 konserter på vård- och omsorgsboenden. Varje aktivitet ska utvärderas av boende, personal och ledare. En processbeskrivning skrivs i slutet av projektet. Den ska analysera lärdomar, reaktioner, hur målgruppen har uppfattat projektet samt betydelsen av projektet för boende och personal. Finansiering Budgeten är totalt 791 700 kr. Haparanda stad har beviljat 138 700 kr och Sverigefinska folkhögskolan har beviljat 183 000kr. Ytterligare 70 000kr har sökts från Haparanda stad om särskilt bidrag. Sverigefinska folkhögskolan söker 400 000 kr från Norrbottens läns landsting. 19 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Förväntade resultat av projektet Projektägaren förväntar sig att projektet: ger ökade kunskaper om kulturens betydelse för hälsan i hela Norrbotten ökar utbudet av kvalitativa kulturella aktiviteter ökar kulturell delaktighet och social gemenskap i vardagliga funktioner och miljöer inom vård- och omsorg ger redskap och motivation för personalen att arbeta med kulturaktiviteter som kan ge förutsättningar för höjd livskvalité ger förutsättningar att på sikt öka livets meningsfullhet, hälsa och välfärd förbättrar arbetshälsan och produktiviteten samt förhindrar eller undanröjer arbetshälsoproblem skapar diskussionsforum mellan kultur- och socialförvaltningar Målet är att på sikt skapa regionala samarbetsmodeller mellan kultur- och socialförvaltningar. Yttrande och förslag till beslut Projektet berör det regionala målet för kultur och hälsa i Norrbottens kulturplan 2014-2016 och fokuserar på ett angeläget område där behovet av insatser är stort. Projekt för att främja äldres hälsa och projekt som präglas av aktiv medverkan hos personal och deltagare, är särskilt prioriterade. Dock uppfattas ansökan inte vara utformad tillsammans med berörda enheter där aktiviteterna ska genomföras, vilket bedöms vara en förutsättning för ett framgångsrikt resultat. Kulturrådet understryker vikten av att arbeta långsiktigt, målmedvetet och strategiskt kring frågor som rör kultur för äldre, inom ramen för äldreomsorgen. Projektet uppfattas inte vara i linje med detta eller följa Kulturrådets rekommendationer för arbete på kommunal eller regional nivå. Arbetet med en regional modell framgår inte av ansökan. Därför uppfattas projektet ha en stark kommunal prägel och avse ett kommunalt ansvarsområde. Mot denna bakgrund föreslås landstingsstyrelsen besluta: Norrbottens läns landsting avslår finansiering till projektet. 22 Bidrag till Norrbottens författar- och litteraturmässa Dnr 3554-15 Ärendebeskrivning Bodens kommun söker 300 000 kr till projektet Norrbottens författar- och litteraturmässa. Bakgrund Bodens kommun vill skapa en litterär mötesplats i norra Sverige genom att arrangera en författar- och litteraturmässa. Målet med mässan är 20 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 att skapa en mötesplats i norra Sverige för regionala författare, publik och förlag att stärka läslusten i Norrbotten att stärka litteraturen som konstform och bidra till att Norrbotten utmärker sig som ett läsande och skrivande län Till mässan förväntar man sig 4 000 besökare varav 1000 från Boden. Genomförande Mässan genomförs av Bodens kommun i samverkan med studieförbund, kulturföreningar, Filmpool Nord, Litteraturresurscentrum i Norrbotten samt biblioteken i Norrbotten. Mässan väntas gå av stapeln 2-4 september 2016 och ska vara årligen återkommande. Projektet genomsyras av mångfald- och jämställdhetstänk och det finns resonemang kring tillgänglighet. Mässan genomförs på Boden Arena. Finansiering Bodens kommun bidrar med 900 000 kr till projektet. I övrigt förväntar man sig en biljettintäkt på 200 000 kr. Totalt är budgeten 1 400 000 kr. Förväntade resultat av projektet Detta hoppas man att projektet ska uppnå att nå upp till det förväntade besöksantalet att få bevakning och genomslag i regional media att minst fyra norrländska förlag ska finnas representerade på mässan att lokala och regionala författare medverkar Yttrande och förslag till beslut Projektet är i linje med Kulturplanens mål 1 Genom en stabilare infrastruktur utveckla tillgänglighet och delaktighet till kultur inom alla områden i hela Norrbotten och litteratur prioriteras särskilt i Kulturplanen 2014-2016. Projektet bedöms vara väl genomarbetat och förankrat i Boden och övriga länet. Norrbottens författar- och litteraturmässa genomförs för första gången 2016 och föreslagna summa korrelerar med liknande projekt, både i innehåll och ambition, som startats upp på andra håll i länet. Mot ovanstående bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 Medel anvisas till genomförandet av Norrbottens författar- och litteraturmässa ur Division Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag med 150 000 kr. Bidrag rekvireras tidigast januari 2016. 2 Den del av projektet, som bidraget avser, utvärderas separat efter projektets slutförande 3 Eventuella förändringar i den del av projektet, som bidraget avser, ska ske i samråd med division Kultur och utbildning 4 Projektets syfte ska bibehållas 5 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska användas. Logotyp hittas på www.nll.se/kultur 6 Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast tre månader från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid uppföljning mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven beskrivning kan återbetalning av stödet eller del därav bli aktuell. 21 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 7 Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om bidrag omprövas 8 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade med beslutet 9 Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande år betalas ej ut. 23 Bidrag till Kiruna Winter Metal Dnr 3558-15 Ärendebeskrivning Tobias Mattsson ansöker om 700 000 kr för att genomföra festivalen Kiruna Winter Metal. Bakgrund Syftet med projektet är att starta en årlig musikfestival i Kiruna med ett brett utbud av artister inom rock och metal. Man vill skapa en arena för lokala akter, internationellt kända band och allt där emellan. Projektet kommer att genomföras under 2016 och man strävar efter att nå 4 000 besökare. Festivalen förläggs i Kiruna för att man vill marknadsföra den som världens nordligaste rock- och metalfestival norr om polcirkeln under vinterhalvåret. Målen med projektet är följande att festivalen ska vara lokalt producerad med samarbetspartners från Kiruna och Norrbotten att festvalen ska bli årligen återkommande att sätta Kiruna, Norrbotten och Swedish Lapland på världskartan Genomförande Festivalen förväntas genomföras 16-17 december 2016 i en inomhusarena i Kiruna. En ideell förening kommer att startas med syfte att genomföra projektet. Flera tilltänka samarbetspartners finns och tiden fram till festivalens start kommer att gå till förberedelser, bokning av artister och biljettförsäljning. Den lokala förankringen tillgodoses genom aktiviteter av lokala näringsidkare samt att mat och dryck under festivalen kommer att vara lokalproducerade. Man hoppas även på ett samarbete med Försvarsmakten. Projektet har en gedigen marknadsföringsplan och man hoppas på deltagare lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Finansiering Totalt har man en budget på 7 794 404 kr. Övriga tilltänkta finansiärer för festivalen är Kiruna kommun med 1 060 903 kr, Sparbanken Nord 700 000 kr och biljettintäkter och försäljning 5 333 501 kr. Förväntade resultat av projektet Om festivalen genomförs på ett bra sätt under 2016 strävar man efter en långsiktig satsning. I första hand ska festivalen vara återkommande under två år men man strävar efter ett mångårigt återkommande arrangemang. Med 22 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 hjälp av festivalen vill man marknadsföra Kiruna nationellt och internationellt som ett attraktivt resmål och som ett komplement utöver friluftsaktiviteter under vinterhalvåret. Yttrande och förslag till beslut Detta är en helt ny satsning i sin genre och en festival av den här kalibern skulle vara ett bra komplement till musiklivet i Norrbotten. Dock finns det, i det här skedet, tveksamheter till projektets omfattning och genomförandepotential. Det saknas även en tydlig organisation bakom projektet. Projektidén uppfattas inte förankrad hos kommunen, då man inte går in som medfinansiär, vilket bedöms vara en avgörande förutsättning för ett projekt som detta. I övrigt tveksamheter kring de ekonomiska möjligheterna att genomföra projektet enligt projektbeskrivningen. Mot ovanstående bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: Norrbottens läns landsting avslår finansiering till projektet. 24 Bidrag till Modet att förändra Dnr 3596-15 Ärendebeskrivning Mitra Sohrabian ansöker om 300 000 kr till projektet Modet att förändra. Bakgrund Syftet med projektet är att göra en serie dokumentärfilmer om några starka kvinnor som har haft modet att förändra sina liv och hitta lyckan. Med filmen vill projektägaren ge inspiration till dem som vill men inte vågar förändra sina liv. Tanken är att det ska bli en filmserie om tre fantastiska kvinnor som är verksamma i Norrland och Västernorrland. Genomförande Genom projektet vill projektägaren följa tre kvinnors liv och visa vad de varit med om, hur de lever och vad de har för drömmar. Filmen handlar om Pia-Karin Helsing och hennes val att välja musiken och att lämna Jehovas Vittnen och hela sin tillvaro med allt som det innebär, Anna Waara och hennes starka engagemang kring mänskliga rättigheter och val i livet att konvertera till islam samt Jonna Jinton som ung tjej vågade lämna storstaden Göteborg för att bo och verka på en liten plats nära naturen med bara 10 invånare och därifrån driva sitt företag och blogg. Tanken är att filmen ska bli poetisk med vackra bilder och mycket känslor. Filmandet ska pågå under några månader och filmaren har för avsikt att klippa filmen själv och därefter arbeta med musik och efterarbete. Finansiering Totalt har projektet en budget på 713 680 kr. Övriga tilltänkta finansiärer för filmen är Filmpool Nord med produktionsstöd 74 070 kr och teknikstöd 79 400 kr. Från SVT söks stöd för visningsrätt 90 000 kr. Projektägarens egeninsats i projektet är 170 210 kr. 23 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Förväntade resultat av projektet Projektägaren vill genom filmerna visa att vi har många starka och fantastiska kvinnor i Norrland som är kunniga och ger kraft och fungerar som inspiration genom sina liv och sitt arbete. Genom filmerna hoppas projektägaren kunna inspirera och visa på att inget är omöjligt för den som bara vill och vågar. Genom filmserien vill hon visa en annan bild av Norrbotten, enligt henne den sanna och inte den feltolkade bilden som ofta visas i media Yttrande och förslag till beslut Tanken att lyfta fram tre starka kvinnor och berätta om deras mod och val i livet är god och behjärtansvärd. Dock är formen för projektet oklar och fortfarande under utveckling. Det finns t.ex. planer på att det ska bli en tv-serie och då är det viktigt att ha klartecken från SVT att de går in i projektet. Ska formen bli en timmes avsnitt om varje kvinna skulle en professionell producent behöva kopplas in. Det finns också en tanke om att göra en längre dokumentär om Jonna Jinton. Projektet känns därför inte färdigbearbetat i nuläget och behöver avgränsas mer. Mot ovanstående bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: Norrbottens läns landsting avslår finansiering till projektet. 25 Bidrag till Melodin genom isen Dnr 3637-15 Ärendebeskrivning Mitra Sohrabian söker 300 000 kr till projektet Melodin genom isen. Bakgrund Projektägaren vill skapa en dokumentärfilm om konstnären Tim Lindhart och hans passion och arbete med att skapa musikinstrument av is. Filmen är tänkt att belysa Tim Lindharts faschination för is och hans kreativa arbete med att skapa musikinstrument. En film om vattens föränderlighet och en konstnärs arbete. Genomförande Filmen kommer enligt projektägaren att vara konstnärlig och poetisk med mycket närbilder. Hon vill skildra isen som formas i händerna på en konstnär, en förvandling från något vackert, men enkelt till något fascinerande och komplicerat. I filmen kommer filmaren att följa Tim Linharts arbete i detaljer och visa hur kan skapar musikinstrumenten av is. Tanken är också att visa på hur vatten förändras, hur konstnären kämpar med och mot naturens krafter, en film om människan, naturen och om att skapa. Enligt projektägaren ska det bli en vacker film med starka och uttrycksfulla bilder som binds samman med fantastisk musik. En poetisk film om en konstnärs passion och kreativitet och om hans arbete med naturen som material. Tanken är att bilderna till stor del ska tala för sig själva och dialogen är underordnad. 24 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Finansiering Från Filmpool Nord ansöks om 68 000 kr till teknik och hyra av utrustning samt utvecklingsstöd (beviljat) samt samproduktionsstöd om 97 857 kr. I övrigt söks en summa på 100 000 kr från SVT. Projektägarens egeninsats i projektet är 75 300 kr. Totalt är budgeten för projektet på 641 157 kr. Förväntade resultat av projektet Projektägaren vill med hjälp av filmen visa det fantastiska i vår natur och berätta om de imponerande naturupplevelser som vi har i Norrbotten. Många känner till eller har hört talas om Ice Music och den unika upplevelsen av konserthall och instrument uppbyggda i is. Med hjälp av dokumentärfilmen om projektet kan hela processen kring byggandet av instrumenten och iskonserthallen enligt projektägaren åskådliggöras och visas för publik runt om i Sverige och övriga världen. Yttrande och förslag till beslut Projektet baserar sig på filmarens bildberättande, något som är en av hennes största styrkor. Formerna för filmen är klara, där projektägaren följer Tim Lindhart under lång tid. Projektets fokus på arbetet med is är speciellt och intressant ur norrbottnisk synvinkel. Filmpool Nord har också beviljat utvecklingsmedel till projektet och på så sätt samverkar vi för att projektet kan realiseras. Projektet är i linje med Kulturplanens mål 2. Kulturen ska vara en motor och pådrivare i länets utveckling, samt mål 4. Den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten ska ha ett särskilt fokus och hela länet ska få del av kultur av hög kvalitet. Mot ovanstående bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 Medel anvisas till genomförandet av Melodin genom isen ur Division Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag med 100 000 kr. Bidraget rekvireras tidigast januari 2016. 2 Den del av projektet, som bidraget avser, utvärderas separat efter projektets slutförande 3 Eventuella förändringar i den del av projektet, som bidraget avser, ska ske i samråd med division Kultur och utbildning 4 Projektets syfte ska bibehållas 5 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska användas. Logotyp hittas på www.nll.se/kultur 6 Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast tre månader från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid uppföljning mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven beskrivning kan återbetalning av stödet eller del därav bli aktuell. 7 Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om bidrag omprövas 8 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade med beslutet 9 Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande år betalas ej ut. 25 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 26 Bidrag till Konst, dans och musik för att möta ett kulturellt och socialt behov hos nyanlända och ensamkommande barn- och ungdomar under mångfaldsåret 2016 Dnr 3698-15 Ärendebeskrivning Arvidsjaurs kommun ansöker om bidrag på 300 000 kr till ett mångfaldsprojekt för att arbeta med nyanlända och ensamkommande i kulturskolorna i Arvidsjaur, Kalix och Luleå. Bakgrund Kulturskolorna i Sverige befinner sig i en förändringsprocess där fler ämnen erbjuds, förutom musik kan det t.ex. vara bild, drama och dans. Ett större fokus läggs också på ungdomspolitiska frågor och mångfaldsfrågor. Antalet nyanlända i kommunerna gör kulturskolorna till aktörer där kulturfrågor kan gå hand i hand med sociala frågor. Kulturskolorna i Arvidsjaur, Kalix och Luleå vill genom projektet skapa en kulturell och social hållbar strategi för arbetet med framförallt nyanlända och ensamkommande i kulturskolorna, samt utgöra en resurs i mottagandet av nya unga svenskar. Projektet har för avsikt att bredda kulturskolornas förståelse för andra kulturer och andra arbetssätt i mötet med nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar. Projektägarna vill också ta tillvara ungdomars egna drivkrafter och kreativitet, men också integrera dem i samhället och skapa en attraktivitet för kommunerna att leva och verka i. Genomförande Projektet ska pågå under Mångfaldsåret 2016. Genom projektet vill projektägarna inspirera och kompetensutveckla kulturskolans lärare och elever samt hitta nya lösningar och möjligheter till samverkan. Projektägarna vill också förstärka den länsövergripande samverkan mellan kulturskolor i Norrbotten och det sektorsövergripande arbetet inom kommunerna, samt skapa en gemensam syn och kartbild om hur det går att arbeta i ett socialt syfte med kulturella uttrycksmedel. Genom projektet ska kulturskolor i Arvidsjaur, Kalix och Luleå få träffa och arbeta med två konstnärer från Inema Art Center i Kigali, Rwanda för att inspireras av deras sätt att arbeta med unga i utsatta miljöer. Tanken är också att erbjuda föreläsning, konstutställning och workshops till t.ex. institutioner på kulturområdet i Norrbotten, såsom Norrbottens museum och Konstmuseet i Norr. Projektet har för avsikt att arbeta sektorsövergripande inom kommunen med alla de aktörer som jobbar med nyanlända och ensamkommande såsom olika förvaltningar, församlingen och civila samhället, men också över kommungränser. Ambitionen är att de unga ska delta aktivt i arbetsprocessen och vara delaktiga i hur kulturskolan kan vara en attraktiv miljö för dem i sina respektive kommuner. Barnen och ungdomarna ska få jobba enskilt och i grupp samt tillsammans med andra kulturskole elever som ofta är etniska svenskar för 26 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 att stimulera till nya möten. Tanken är att fånga upp barnen- och ungdomarna på deras egna arenor, skolor, boenden och föreningar, det vill säga på andra sätt än kulturskorna vanligtvis rekryterar. Projektägarna har också för avsikt att söka upp andra projekt i landet som arbetar liknande kring kulturell- och social samverkan för att hämta inspiration. Finansiering Totalbudgeten för projektet är 690 000 kr. Arvidsjaurs kommun satsar 130 000 kr i projekt, samt de två övriga kommunerna som ingår i projektet, Kalix och Luleå förväntas gå in med 130 000 kr vardera. Respektive kommuns insats utgörs av kostnader för lokalhyror, arbetstid för ledning och lärare, feriearbetskostnader samt viss material- och resekostnad. Förväntade resultat av projektet Resultatet som projektägarna vill uppnå är att etablera en fungerande metod för hur kulturskolorna kan arbeta med nyanlända och ensamkommande barn i sin verksamhet. Tanken är att samverka inom kommunen och i länet kring arbetet med nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar. Genom projektet vill de också göra kommunerna och länet till en attraktiv plats att leva i för våra nya svenskar, samt skapa ett brett samhällsengagemang kring dessa frågor. Projektet vill också sprida erfarenheterna både regionalt och nationellt via de nätverk som kulturskolorna har, t.ex. Kulturskolerådet. Yttrande och förslag till beslut Projektet är väl genomtänkt och kommer att arbeta med en av de viktigaste och mest aktuella frågorna och utmaningarna för vårt län just nu. Att inkludera alla norrbottningar oavsett social, etnisk och kulturell bakgrund är viktigt för ett socialt hållbart samhälle. Kulturskolan i Arvidsjaur, Kalix och Luleå kan genom projektet komma att bli en viktig resurs i arbetet med nyanlända/ensamkommande, samt erfarenheter och metoder kan spridas vidare till övriga kommuner i Norrbotten. Projektet är i linje med Kulturplanens målsättning för kulturell mångfald i Norrbotten och är också tydligt kopplat till Kulturplanens mål 3.Barn och unga ska erbjudas ökad delaktighet i kulturlivet och möjligheter att påverka kulturutbudet i länet. Under 2016 görs också en extra satsning på mångfaldsfrågor genom Mångfaldsåret 2016, ett kulturår med mångfaldstema. Mot ovanstående bakgrund föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 Medel anvisas till genomförandet av projektet Konst, dans och musik för att möta ett kulturellt och socialt behov hos nyanlända och ensamkommande barn- och ungdomar under mångfaldsåret 2016 från Division Kultur och Utbildnings anslag för kulturbidrag med 150 000 kr. Bidrag rekvireras tidigast januari 2016 2 Den del av projektet, som bidraget avser, utvärderas separat efter projektets slutförande 3 Eventuella förändringar i den del av projektet, som bidraget avser, ska ske i samråd med division Kultur och utbildning 4 Projektets syfte ska bibehållas 5 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska användas. Logotyp hittas på www.nll.se/kultur 27 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 6 Slutrapport med ekonomisk redovisning ska lämnas senast tre månader från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid uppföljning mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven beskrivning kan återbetalning av stödet eller del därav bli aktuell. 1 Om projektet inte är avslutat inom tre månader från angiven sluttid eller påbörjat inom tre månader från angiven starttid, måste beslutet om bidrag omprövas 2 Projektet ska genomföras enligt de eventuella villkor som är förenade med beslutet 3 Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande år betalas ej ut. 27 Bidrag till Rättighetscentrum Norrbotten Dnr 3665-15 Ärendebeskrivning Sensus studieförbund region Norra Norrland driver sedan några år tillbaka Rättighetscentrum Norrbotten. Syftet är att minska diskrimineringen och öka mångfalden i regionen. Det finns ett ständigt behov av det ute i samhället, i arbetslivet (offentlig, privat och ideell sektor), skolan, föreningslivet och på andra håll. Genom att öka människors kunskap om rätten att inte bli diskriminerad och rätten att vara sig själv, samt främja delaktighet och demokrati inom samhällets alla områden. Verksamheten har funnits sedan 2006. Då startades det av Röda Korset som drev det till 2012. 2013 tog Sensus studieförbund över och har drivit det sen dess. Norrbottens läns landsting har funnits med som finansiär sedan 2008. Uppdrag är att arbeta med de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna. Normer och värderingar kring dem finns hela tiden även om de förändras över tid. Mål Målen är att verka för ett Norrbotten utan diskriminering där människors olikheter ses som potentiella tillgångar i stället för problem och där dessa olikheter uppskattas och nyttjas på bästa sätt. Målgrupper och planerade aktiviteter De primära målgrupperna och planerade aktiviteter är följande: Enskilda personer som utsatts eller utsätts för diskriminering: stöd och juridisk rådgivning samt eventuell medling/lokala uppgörelser alternativt anmälan till myndighet/stämning i domstol. Företag: kompetenshöjande insatser och information om diskriminering, mångfald och mänskliga rättigheter, förebyggande arbete mot diskriminering/aktiva åtgärder. Offentliga organisationer såsom arbetsförmedlingen, kommuner, länsstyrelsen, polisen, politiker: kompetenshöjande insatser om diskriminering, 28 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 mångfald och mänskliga rättigheter, förebyggande arbete mot diskriminering/aktiva åtgärder. Skolor och föreningar: seminarier och arbete med fördomar, värderingar samt hur verksamheten kan arbeta förebyggande mot diskriminering. Främst riktat till skolans personal och till föreningens förtroendevalda och anställda. Allmänheten: arrangemang såsom öppna seminarier, utställningar och aktiviteter om diskriminering, mångfald och mänskliga rättigheter. Budget Ansökan avser finansiering för perioden 1 januari 2016 till 31 december 2016. Den totala budgeten är 1 975 000 kr. Från landstinget söks finansiering med 400 000 kr. Övriga tänka finansiärer är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 700 000 kr, Luleå kommun med 200 000 kr, Sensus egen insats med 475 000 kr samt intäkter för bland annat utbildningar med 200 000 kr. Yttrande och förslag till beslut Rättighetscentrum Norrbottens verksamhet är kopplad till den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten genom att Rättighetscentrum Norrbotten arbetar för ett mer öppet och jämlikt Norrbotten. Arbete för ökad öppenhet och mångfald bidrar till att fler vill bosätta sig i länet och det bidrar också till norrbottningarnas livskvalité. Liksom i förlängningen till ökad tillväxt och trygghet liksom förbättrad kompetensförsörjning. Rättighetscentrum Norrbottens arbete syftar till att bidra till en positiv utveckling i länet på områdena jämställdhet, integration och mångfald vilket ligger i linje med Kraftsamlings framtidsbilder. Rättighetscentrum har fått bidrag av landstingen sedan 2008 och möjligheten att inrätta ett verksamhetsbidrag ska ses över i samband med förberedelserna för Region Norrbotten. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 Norrbottens läns landsting beviljar Sensus studieförbund region Norra Norrland finansiering till Rättighetscentrum Norrbotten med 400 000 kr för år 2016. 2 Medlen anvisas ur anslaget för regionala utvecklingsmedel för 2016 med 400 000 kr. 28 Fossilfri busstrafik Norrlandskusten Dnr 3622-15 Ärendebeskrivning Som en del i arbetet med att nå klimatmålet inom transportsektorn och omställning till en fossiloberoende fordonsflotta 2030 arbetar Länstrafiken på uppdrag av den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten med att minska fossilberoendet. En ökad satsning på förnyelsebara bränslen är också en del i att nå miljömålet i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för 29 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Norrbottens län där andelen fordon som drivs med förnyelsebara bränslen och fordonens utsläpp följs upp årligen. Tillsammans med Transdev, som är den bussoperatör som trafikerar Norrlandskusten, har Länstrafiken i Norrbotten och Länstrafiken i Västerbotten diskuterat fram ett förslag om att införa fossilfri diesel på E4- trafiken. Förslaget utgår ifrån de olika egenskaperna som de fossilfria dieselalternativen medger och innebär att trafiken bedrivs ca 6 månader på RME(rapsmetylester) och 6 månader med HVO (hydrotreated vegetable oil). Omställningen beräknas medföra en årlig kostnad på 216 000 kr baserat på kostnaden för att införa fossilfri diesel är 12 öre per km. Båda bränsletyperna är helt förnyelsebara och giftfria samt innebär en reduktion av utsläpp av växthusgaser med upp till 90 procent och minskade avgasemissioner. RME klarar en vinterkvalitet ner till -20°C medan HVO klarar ner till -34°C. Bränslena kan användas i alla dieselmotorer vilket innebär att befintliga fordon kan användas. Yttrande och förslag till beslut Att införa fossilfri diesel på E4 trafiken är ett steg i riktning mot att minska miljöpåverkan och busstrafikens bidrag till minskat utsläpp av växthusgaser och avgasemissioner. Omställningen till en fossilfri busstrafik stämmer väl överens med landstingets miljöpolicy och miljöstrategins mål. Trafikutbudet längs Norrlandskusten, E4, omfattas av bussar på sträckan Umeå till Haparanda. Ett införande av fossilfri diesel på sträckan förutsätter att landstingen i både Västerbotten och Norrbotten är villiga att övergå till fossilfritt drivmedel. Landstinget i Västerbotten har beslutat att ge i uppdrag till Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbotten att ge Länstrafiken i Västerbotten i uppdrag att övergå till fossilfritt drivmedel på sträckan. Därmed föreslås en övergång till fossilfritt drivmedel på bussarna längs Norrlandskusten, Haparanda- Umeå. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut: 1 Norrbottens läns landsting ger i uppdrag till Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten att ge Länstrafiken i Norrbotten i uppdrag att övergå till fossilfritt drivmedel omfattande trafiken inom avtal 284 (Linje 100 och 20). 2 De ökade kostnaderna som beräknas till 216 000 kr för 2016 ska hanteras inom ramen för de medel som landstingsstyrelsen avsätter till Länstrafiken i Norrbotten. 3 Beslutet gäller under förutsättning att övriga finansiärer också är villiga att övergå till fossilfritt drivmedel. 30 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 29 Medfinansiering till Lappland 2020 Lokalt ledd utveckling Dnr 2712-15 Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Partnerskap Inland – Akademi Norr är vid uppstartsfasen huvudman för Lappland 2020. Utvecklingsområdet Lappland 2020 omfattar kommunerna Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbottens län samt kommunerna Dorotea, Lycksele, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele i Västerbottens län. Projektet kan ses som en fortsatt satsning på att stärka företagsamhet och konkurrenskraft på landsbygden genom leadermetoden. Leader är en metod där privat, ideell och offentlig sektor arbetar tillsammans för att bidra till lokal utveckling. Människor från de tre sektorerna samlas i ett partnerskap och bildar en ideell förening. Styrelsen för denna förening kallas LAG (Local Action Group) och leder arbetet i leaderområdet. De tre sektorerna tar utifrån lokala initiativ och förutsättningar gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi att arbeta efter området. Det är LAG som utifrån strategin bestämmer vilka projekt som prioriteras. I den nya programperioden 2014-2020 samordnas fyra fonder (jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, havs- och fiskerifonden, socialfonden och regionala utvecklingsfonden) i det lokala utvecklingsarbetet. Jordbruksverket är förvaltande myndighet. Utgångspunkten för strategin är visionen att Lappland 2020 är en internationell och attraktiv del av Europa där stolta, kompetenta och engagerade människor och företag vill bo, arbeta och utvecklas i nära samspel med natur, kultur, idéburen sektor och modern teknik. För att uppfylla denna finns tre övergripande mål att jobba för: Främja utvecklingen av fysiska och sociala miljöer där människor vill leva och bo. Stärka människors kompetens och samhällsengagemang. Främja utvecklingen av regionens näringsliv och breddning av den lokala arbetsmarknaden Finansiering Tilldelad budget under programperioden 2014-2020 är 41 500 000 kr och finansieras av Jordbruksverket med 25 263 510 kr, Regionala utvecklingsfonden med 1 151 241 och av Socialfonden med 1 390 250. Övriga 33 procent offentlig medfinansiering fördelas enligt följande: Länsstyrelsen i Norrbotten med 756 217 kr, Länsstyrelsen i Västerbotten med 5 335 064 kr, kommunerna i Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Storuman, Lycksele, Åsele, Vilhelmina och Dorotea bidrar tillsammans med 6 847 501 kr samt 756 217 kr söks från landstinget. 31 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Mål Strategins fyra insatsområden med delmål: Aktivt medborgarskap - Bidra till bättre dialog och samverkan för lokal utveckling, anpassning och ökat engagemang. - Bidra till att stärka bilden av landsbygden. - Bidra till att skapa mötesplatser och forum för idéutveckling och engagemang. - Bidra till att bevara, tillgängliggöra och sprida kunskap om lokal historia och tradition. Attraktiv boenderegion - Bidra till att skapa fysiskt attraktiva miljöer för boende och besökare. - Bidra till att skapa en tillgänglig fritid. - Bidra till bättre nyttjande och utveckling av teknik för landsbygdens utveckling. Hållbart näringsliv i utveckling - Bidra till ökad diversifiering av lokal arbetsmarknad. - Bidra till att öka mångfald en bland företagare. - Bidra till att öka graden av distansoberoende arbetsplatser och företag. Arbetsmarknad och kompetens - Bidra till kompetensutveckling hos människor för att öka anställningsbarheten och kompetensen i företag. - Bidra till att fler unga och utrikesfödda kommer in på arbetsmarknaden. Huvudaktiviteter Minst trefjärdedelar av programbudgeten ska användas till finansiering av lokala utvecklingsprojekt som bidrar till att uppfylla strategin för området. I dessa projekt kommer en mängd aktiviteter genomföras som harmoniserar med valda insatsområden. Resterande del av programbudgeten ska användas till aktiviterer för att samordna insatser, bevilja projektstöd, ge handledning till lokala utvecklingsprojekt, informera olika intressenter, samarbeta och utbyta idéer med till exempel angränsande leaderområden. Förväntade resultat Projektet ska bidra till att öka regionens attraktivitet för boende, inflyttare, besökare och företagare. Verksamhet efter projektperioden Resultaten från programmet kommer att återföras till deltagare i programmet, medlemmar i föreningen, finansiärer och övriga samarbetspartners och intressenter. Programmet är från första början väl förankrat lokalt (vilket också kommer att fortsätta arbetas med under programmets genomförande) och som kommer att fungera som garant för en fortsatt verksamhet. Jämställdhetsintegrering Statistik ska föras över hur män och kvinnor deltar i projektledning, styrning och deltagande. Projekten ska uppmanas att eftersträva jämn könsfördelning 32 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 och uppmuntra otraditionella val. Projekt som aktivt jobbar med jämställdhet ska prioriteras. Informationsmaterial ska utformas så att det inte förstärker de traditionella könsrollerna och andra normer utan visar på den mångfald som finns i regionen. Ungdomars delaktighet är viktig att tillgodose, antingen i genomförandet av projektet eller som målgrupp och projektmottagare. En checklista med kontrollfrågor som underlättar jämställdhetsintegreringen kommer att användas och anpassas till den lokala strategin. Yttrande och förslag till beslut Leader har funnits som arbetssätt i EU sedan 1991 och i Sverige sedan 1996. Programperioden 2007-2013 var första programperioden som omfattade hela Sverige och även Norrbotten. Lappland 2020- Lokalt ledd utveckling kan ses som en fortsättning och utveckling av de satsningar som har gjorts på landsbygdsutveckling genom Leader under föregående programperiod. Att arbeta med landsbygdsutveckling och med Leader som verktyg innebär att allt arbete utgår från lokala förutsättningar och lokala initiativ och ska bidra till ett underifrånperspektiv. Centralt för Leadermetoden är det gemensamma ansvaret för lokalsamhället där samarbete mellan samhällets sektorer blir den bästa grunden för långsiktig och hållbar utveckling. Kreativa och innovativa arbetssätt gör Leadermetoden till en arbetsform som ger landsbygden stora möjligheter att hitta nya konkurrenskraftiga och företagsamma lösningar. Leadermetoden skapar nya samarbetskulturer och nya forum där människor som kanske aldrig annars skulle ha träffats möts för att diskutera det gemensamma utvecklingsarbetet. Arbetet i partnerskapet innebär att ny kunskap tillförs alla parter. Medfinansiering till lokalt ledda utvecklingsområden är en möjlighet för landstinget att indirekt stödja lokala utvecklingsprojekt i enlighet med de strategier som med bred förankring tagits fram. De lokala utvecklingsstrategierna har en ambition att tillämpa en programlogik från lokal och regional, till nationell och europeisk nivå. Utvecklingsprojekt som prioriteras bör därav kunna bidra till uppfyllandet av såväl lokala och regionala mål som EU 2020. Möjligheterna till finansiering genom lokalt ledd utveckling kommer att ha betydelse för till exempel besöksnäringens utveckling i länet. Det är viktigt att arbetet följs upp med avstämningar och att delrapportering görs utifrån handlingsplanen och dess mål. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut 1 Norrbottens läns landsting beviljar Leader Lappland 2020 medfinansiering med medfinansiering med 1,82 procent av stödberättigade bokförda nettokostnader eller maximalt 756 217 kr. Medfinansieringen gäller under förutsättning att Jordbruksverket beviljar ansökan samt att övriga finansiärer bidrar så att förväntade resultat kan uppnås. 2 Medlen anvisas ur anslaget för regionala utvecklingsmedel med 151 243 kr/år åren 2016 till 2020. 3 Lägesrapporter skall kontinuerligt redovisas samt att slutredovisning ska göras senast tre månader efter avslutat projekt. 4 Erhållna bidrag ska redovisas i samband med att bidraget rekvireras. 33 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 5 I all annonsering och övrig marknadsföring ska anges att projektet genomförs med stöd av Norrbottens läns landsting. Landstingets logotyp ska användas. 6 Eventuell avvikelse från projektplan ska rapporteras till Norrbottens läns landsting. Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan projektägare bli återbetalningsskyldig. 30 Medfinansiering till Leader Polaris 2020- Lokalt ledd utveckling Dnr: 2699-15 Ärendebeskrivning Den ideella föreingen Leader Polaris 2020 är huvudman för genomförandet av utvecklingsstrategin Leader Polaris 2020 som omfattar kommunerna i Gällivare, Jokkmokk och Överkalix. Projektet kan ses som en fortsatt satsning på att stärka företagsamhet och konkurrenskraft på landsbygden genom leadermetoden. Leader är en metod där privat, ideell och offentlig sektor arbetar tillsammans för att bidra till lokal utveckling. Människor från de tre sektorerna samlas i ett partnerskap och bildar en ideell förening. Styrelsen för denna förening kallas LAG (Local Action Group) och leder arbetet i leaderområdet. De tre sektorerna tar utifrån lokala initiativ och förutsättningar gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi att arbeta efter området. Det är LAG som utifrån strategin bestämmer vilka projekt som prioriteras. I den nya programperioden 2014-2020 samordnas fyra fonder (jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, havs- och fiskerifonden, socialfonden och regionala utvecklingsfonden) i det lokala utvecklingsarbetet. Jordbruksverket är förvaltande myndighet. Leader Polaris 2020 arbetar mot att fortsatt utveckla ett smart ett smart, tillgängligt och tillåtande område där människor vill leva, verka och bo. Det lokala analys- och förankringsarbetet har formulerat utvecklingsbehoven. Ambitionen att tillämpa en programlogik från lokal och regional, till nationell och europeisk nivå som kan bidra till uppfyllandet av såväl lokala och regionala mål som EU 2020. Projektets tre övergripande mål är: En bred lokal arbetsmarknad och ett differentierat, konkurrenskraftigt näringsliv. Hög delaktighet, samverkan och kompetens hos individer i området. Attraktiva och tillgängliga livsmiljöer där människor vill leva och bo. Finansiering Tilldelad budget under programperioden 2014-2020 är 40 000 000 kr. 67 procent av budgeten finansieras med EU-medel och av Jordbruksverket. 34 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Resterande 33 procent offentlig medfinansiering fördelas enligt följande: Länsstyrelsen i Norrbotten med 1 320 000 kr, Gällivare kommun med 4 592 959 kr, Jokkmokks kommun med 1 522 080 kr, Överkalix kommun med 1 144 962 kr samt från landstinget söks 1 320 000 kr. Övrig medfinansiering i annat än kontanter är 3 300 000 kr. Mål De övergripande målen har specificerats i sju insatsområden. Mål insatsområde 1, Innovation och affärsutveckling: Stärka det lokala näringslivets konkurrenskraft Öka diversifieringen och stärka samverkan i det lokala näringslivet Mål insatsområde 2, Kompetensutveckling och kompetensförsörjning: Stärka individers ställning på arbetsmarknaden Öka övergångarna till arbete bland personer som står långt ifrån arbets-marknaden Stärka lokal och regional kompetensförsörjning Mål insatsområde 3, Lokala servicelösningar: Utveckla lokala servicelösningar och öka antalet invånare som får tillgång till förbättrad service/infrastruktur Mål insatsområde 4, IT, energi och kommunikationer: Skapa nya bredbandslösningar på landsbygden Skapa lokala energilösningar på landsbygden Skapa nya kommunikationslösningar för landsbygden Mål insatsområde 5, Kultur och föreningsliv: Stärka utbudet av fritids- och kulturverksamheter Stärka kopplingen mellan näringsliv och kultur Mål insatsområde 6, Inkluderande och attraktiva livsmiljöer: Skapa inkluderande och attraktiva livsmiljöer Mål insatsområde 7, Attitydpåverkan: Skapa positiva attitydförändringar kring normer och värderingar Öka kunskapen kring mångfald, normer och värderingar Öka mångfalden på arbetsplatser i utvecklingsområdet Huvudaktiviteter Minst trefjärdedelar av programbudgeten ska användas till finansiering av lokala utvecklingsprojekt som bidrar till att uppfylla strategin för området. I dessa projekt kommer en mängd aktiviteter genomföras som harmoniserar med valda insatsområden. Resterande del av programbudgeten kommer användas till aktiviterer för att samordna insatser, bevilja projektstöd, ge handledning till lokala utvecklingsprojekt, informera olika intressenter, samarbeta och utbyta idéer med till exempel angränsande leaderområden. Förväntade resultat Förväntat resultat är att de projekt som bedrivs genom lokalt ledd utveckling i området ska ge lånsiktiga positiva effekter på näringsliv, sysselsättning, 35 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 attityder och livsmiljöer genom fortsatt verksamhet även efter projekttidens slut. Jämställdhetsintegrering Män och kvinnor ska ha samma möjligheter att utveckla och driva projekt inom lokalt ledd utveckling och bidra till att forma sitt samhälle på ett demokratiskt sätt. Strategin och projekten som genomförs ska ta hänsyn till jämställdhet och inte befästa eller förstärka traditionella könsroller. Projekt som bidrar till att förbättra jämställdhet på ett tydligt sätt ska prioriteras. Yttrande och förslag till beslut Leader har funnits som arbetssätt i EU sedan 1991 och i Sverige sedan 1996. Programperioden 2007-2013 var första programperioden som omfattade hela Sverige och även Norrbotten. Leader Polaris 2020- Lokalt ledd utveckling kan ses som en fortsättning och utveckling av de satsningar som gjordes på landsbygdsutveckling genom Leader under föregående programperiod. Att arbeta med landsbygdsutveckling och med Leader som verktyg innebär att allt arbete utgår från lokala förutsättningar och lokala initiativ och ska bidra till ett underifrånperspektiv. Centralt för Leadermetoden är det gemensamma ansvaret för lokalsamhället där samarbete mellan samhällets sektorer blir den bästa grunden för långsiktig och hållbar utveckling. Kreativa och innovativa arbetssätt gör Leadermetoden till en arbetsform som ger landsbygden stora möjligheter att hitta nya konkurrenskraftiga och företagsamma lösningar. Leadermetoden skapar nya samarbetskulturer och nya forum där människor som kanske aldrig annars skulle ha träffats möts för att diskutera det gemensamma utvecklingsarbetet. Arbetet i partnerskapet innebär att ny kunskap tillförs alla parter. Medfinansiering till lokalt ledda utvecklingsområden är en möjlighet för landstinget att indirekt stödja lokala utvecklingsprojekt i enlighet med de strategier som med bred förankring tagits fram. De lokala utvecklingsstrategierna har en ambition att tillämpa en programlogik från lokal och regional, till nationell och europeisk nivå. Utvecklingsprojekt som prioriteras bör därav kunna bidra till uppfyllandet av såväl lokala och regionala mål som EU 2020. Möjligheterna till finansiering genom lokalt ledd utveckling kommer att ha betydelse för till exempel besöksnäringens utveckling i länet. Det är viktigt att arbetet följs upp med avstämningar och att delrapportering görs utifrån handlingsplanen och dess mål. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut 1 Norrbottens läns landsting beviljar Leader Polaris 2020 medfinansiering med 3,3 procent av stödberättigade bokförda nettokostnader eller högst 1 320 000 kr. Medfinansieringen gäller under förutsättning att Jordbruksverket beviljar ansökan samt att övriga finansiärer bidrar så att förväntade resultat kan uppnås. 2 Medlen anvisas ur anslaget för regionala utvecklingsmedel med 264 000 kr/år åren 2016 till 2020. 3 Erhållna bidrag ska redovisas i samband med att bidraget rekvireras. 4 I all annonsering och övrig marknadsföring ska anges att projektet genomförs med stöd av Norrbottens läns landsting. Landstingets logotyp ska användas. 36 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 5 Lägesrapporter skall kontinuerligt redovisas samt att slutredovisning ska göras senast tre månader efter avslutat projekt. 6 Eventuell avvikelse från projektplan ska rapporteras till Norrbottens läns landsting. Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan projektägare bli återbetalningsskyldig. 31 Medfinansiering till Spira Mare 2020Lokalt ledd utveckling Dnr: 3356-15 Ärendebeskrivning Den ideella föreningen Spira Mare 2020 är huvudman för genomförandet av Spira Mare 2020s utvecklingsstrategi. Området utgörs av femkantkommunerna Boden, Luleå, Kalix, Piteå och Älvsbyn tillsammans med kustdelen av Haparanda kommun. Spira Mare är en sammanslagning av de tidigare områdena Leader Mare Boreale (exklusivt Skellefteås kust och skärgårdsområde) och Leader Spira fyrkanten plus Leader Polaris-området norr om E4 i Kalix kommun. Projektet kan ses som en fortsatt satsning på att stärka företagsamhet och konkurrenskraft på landsbygden genom leadermetoden. Leader är en metod där privat, ideell och offentlig sektor arbetar tillsammans för att bidra till lokal utveckling. Människor från de tre sektorerna samlas i ett partnerskap och bildar en ideell förening. Styrelsen för denna förening kallas LAG (Local Action Group) och leder arbetet i leaderområdet. De tre sektorerna tar utifrån lokala initiativ och förutsättningar gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi att arbeta efter området. Det är LAG som utifrån strategin bestämmer vilka projekt som prioriteras. I den nya programperioden 2014-2020 samordnas fyra fonder (jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, havs- och fiskerifonden, socialfonden och regionala utvecklingsfonden) i det lokala utvecklingsarbetet. Jordbruksverket är förvaltande myndighet. Spira Mare 2020:s område är ett naturligt utvecklingsområde genom kommunernas femkantsamarbete och den tematiska destinationen Bottenvikens skärgård inom besöksnäringen. Syftet är att i ett trepartnerskap (offentlig, privat och ideell sektor) och ett underifrån-perspektiv fortsätta utveckla samhället på landsbygden. Kritiska framgångsfaktorer för att lyckas utveckla och sälja landsbygden till boende, besökare, företagare, unga och unga vuxna är tillgång till mobilitet, bredband, kommunikationer, service, entreprenörskap, och aktiviteter. Här ska Leader Spira Mare 2020 vara ett aktivt verktyg för att möte de lokala behoven som bidrar till att lösa lokalsamhällets och besökares efterfrågan. Övergripande mål för strategin är långsiktig och hållbar utveckling i form av Tillväxt- smart, innovativ, grön och blå utvecklingskraft Arbetstillfällen, varaktiga och tillfälliga Företagande- stärka befintligt och verka för nyföretagande 37 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Livskvalitet – leva i samklang med naturen. Finansiering Tilldelad budget för programperioden 2014-2020 är 43 379 147 kr. 50 procent av budgeten finansieras med EU-medel och 17 procent av Jordbruksverket. Resterande 33 procent är offentlig medfinansiering och fördelas enligt följande: Länsstyrelsen i Norrbotten med 2 170 959 kr, kommunerna i Boden, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn bidrar tillsammans med 9 986 404 kr samt från landstinget söks 2 170 959 kr. Mål Fyra insatsområdena har tagits fram med stöd av Länsstyrelsens regionala utvecklingsplan, och i samverkan med regionala aktörer som Swedish Lapland Visitors Board, berörda kommuner, ideella och privata aktörer. Inom dessa insatsområden kommer delmål att formuleras. Småskalig infrastruktur - anläggningar - vägar, leder och broar - byggnader Besöksnäring och entreprenörskap - lokal mat - produkt/produktions/tjänste-utveckling och förädling - marknadsföring Lokal service, tillgänglighet och delaktighet - handel, service och värdskap - samhällsutveckling på landsbygden - kommunikation och kommunikationer Miljö och hälsa - energieffektivisering - transporter - rekreation och fritid Huvudaktiviteter Minst trefjärdedelar av programbudgeten ska användas till finansiering av lokala utvecklingsprojekt som bidrar till att uppfylla strategin för området. I dessa projekt kommer en mängd aktiviteter genomföras som harmoniserar med valda insatsområden. Resterande del av programbudgeten kommer att användas till aktiviterer för att samordna insatser, bevilja projektstöd, ge handledning till lokala utvecklingsprojekt, informera olika intressenter, samarbeta och utbyta idéer med till exempel angränsande leaderområden. Förväntade resultat Programmet väntas bidra till en ökad tillväxt, fler arbetstillfällen, stärkt företagande och att livskvaliteten för medborgare ökat i området. Verksamhet efter projektperioden Projekt som beviljas ska vara hållbara enligt EU-direktiven och det skall finnas övertagare. 38 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Jämställdhetsintegrering För allt från styrelsens/beslutsgruppens besättning till den dagliga verksamhetens praktiska tillämpningar och måluppfyllelse lyfts jämställdhetsintegrering fram. För att kunna göra bra bedömningar av jämställdheten ska LAG och anställda ges utbildning i normkritik och konkret jämställdhetsarbete. För projektverksamheten kommer det att finnas en checklista, som alla projektsökande, beredare och beslutsfattare måste berätta om eller besvara hur de jämställer sina planer. Yttrande och förslag till beslut Leader har funnits som arbetssätt i EU sedan 1991 och i Sverige sedan 1996. Programperioden 2007-2013 var första programperioden som omfattade hela Sverige och även Norrbotten. Spira Mare 2020- Lokalt ledd utveckling kan ses som en fortsättning och utveckling av de satsningar som har gjorts på landsbygdsutveckling genom Leader under föregående programperiod. Att arbeta med landsbygdsutveckling och med Leader som verktyg innebär att allt arbete utgår från lokala förutsättningar och lokala initiativ och ska bidra till ett underifrånperspektiv. Centralt för Leadermetoden är det gemensamma ansvaret för lokalsamhället där samarbete mellan samhällets sektorer blir den bästa grunden för långsiktig och hållbar utveckling. Kreativa och innovativa arbetssätt gör Leadermetoden till en arbetsform som ger landsbygden stora möjligheter att hitta nya konkurrenskraftiga och företagsamma lösningar. Leadermetoden skapar nya samarbetskulturer och nya forum där människor som kanske aldrig annars skulle ha träffats möts för att diskutera det gemensamma utvecklingsarbetet. Arbetet i partnerskapet innebär att ny kunskap tillförs alla parter. Medfinansiering till lokalt ledda utvecklingsområden är en möjlighet för landstinget att indirekt stödja lokala utvecklingsprojekt i enlighet med de strategier som med bred förankring tagits fram. De lokala utvecklingsstrategierna har en ambition att tillämpa en programlogik från lokal och regional, till nationell och europeisk nivå. Utvecklingsprojekt som prioriteras bör därav kunna bidra till uppfyllandet av såväl lokala och regionala mål som EU 2020. Möjligheterna till finansiering genom lokalt ledd utveckling kommer att ha betydelse för till exempel besöksnäringens utveckling i länet. Det är viktigt att arbetet följs upp med avstämningar och att delrapportering görs utifrån handlingsplanen och dess mål. Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut 1 Norrbottens läns landsting beviljar Spira Mare 2020 medfinansiering med 5 procent av stödberättigade bokförda nettokostnader eller maximalt 2 170 959 kr. Medfinansieringen gäller under förutsättning att Jordbruksverket beviljar ansökan samt att övriga finansiärer bidrar så att förväntade resultat kan uppnås. 2 Medlen anvisas ur anslaget för regionala utvecklingsmedel med 434 192 kr/år åren 2016 till 2020. 3 Erhållna bidrag ska redovisas i samband med att bidraget rekvireras. 4 I all annonsering och övrig marknadsföring ska anges att projektet genomförs med stöd av Norrbottens läns landsting. Landstingets logotyp ska användas. 39 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 5 Lägesrapporter skall kontinuerligt redovisas samt att slutredovisning ska göras senast tre månader efter avslutat projekt. 6 Eventuell avvikelse från projektplan ska rapporteras till Norrbottens läns landsting. Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan projektägare bli återbetalningsskyldig. 32 Medfinansiering till Tornedalen 2020Lokalt ledd utveckling Dnr 2176-15 Ärendebeskrivning Den ideella Föreningen Tornedalen 2020 är huvudman för Leader Tornedalen 2020. Området innefattar större delen av Haparanda kommun, Övertorneå och Pajala kommun samt Vittangi och Karesuando församling i Kiruna kommun. Projektet kan ses som en fortsatt satsning på att stärka företagsamhet och konkurrenskraft på landsbygden genom leadermetoden. Leader är en metod där privat, ideell och offentlig sektor arbetar tillsammans för att bidra till lokal utveckling. Människor från de tre sektorerna samlas i ett partnerskap och bildar en ideell förening. Styrelsen för denna förening kallas LAG (Local Action Group) och leder arbetet i leaderområdet. De tre sektorerna tar utifrån lokala initiativ och förutsättningar gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi att arbeta efter området. Det är LAG som utifrån strategin bestämmer vilka projekt som prioriteras. I den nya programperioden 2014-2020 samordnas fyra fonder (jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, havs- och fiskerifonden, socialfonden och regionala utvecklingsfonden) i det lokala utvecklingsarbetet. Jordbruksverket är förvaltande myndighet. Den lokala utvecklingsstrategin för Tornedalen 2020 ska ge vägledning och inspirera till smart, inkluderande och hållbar utveckling av området. Med stöd i utvecklingsstrategin ska innovationer med bas i Tornedalens unika natur- och kulturområde utvecklas. Tornedalen gränsar till Finland med tre minoritetsbefolkningar och språk, finska, samiska och meänkieli, vilket ses som en tillgång i strategin, liksom inflyttning av nya svenskar till området. Strategin ska bidra till att uppfylla visionen för området där: ” Tornedalen är en gränsöverskridande mötesplats där människor och företag kan förverkliga sina idéer i en kreativ livsmiljö” Övergripande mål: Ett inkluderande, välkomnande och attraktivt område för människor och företag att växa i. Ny kompetens i befintliga och nya verksamheter. En hållbar ekonomisk, social och ekologisk tillväxt med bas i områdets natur- och kulturtillgångar. 40 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Finansiering Tilldelad budgeten under programperioden 2014-2020 är 34 000 000 kr. 17 000 000 finansieras genom EU-medel och 5 780 000 kr av Jordbruksverket. Övrig offentlig kontant medfinansiering fördelas enligt följande: Länsstyrelsen i Norrbotten med 2 170 500 kr, kommunerna i Kiruna, Pajala, Övertorneå och Haparanda bidrar tillsammans med 4 200 000 kr samt från landstinget söks 2 170 500 kr. Övrig medfinansiering i annat än kontanter är 2 805 000 kr. Mål De tre insatsområdena med delmål: Utveckling av områdets attraktivitet, lokala engagemang och gränsöverskridande samverkan - Nya innovativa lösningar för service, omsorg, boende och infrastruktur. - Nya nätverk och samverkanskonstellationer lokalt, regional, nationellt och internationellt. - Öka ungas deltagande i lokal utveckling. - Innovativa lösningar för en attraktiv livsmiljö. - Erfarenhetsutbyte med andra regioner i Europa. Utveckling av ny kompetens och entreprenörskap i befintliga och nya företag och verksamheter. - Ökad kompetens i befintliga företag. - Främja ungas idéer för företagande. - Främja tillkomsten av nya former av företagande t ex sociala företag. Nya innovationer baserade på avknoppning från eller komplettering till offentlig verksamhet. Utveckling av hållbar tillväxt i nya och befintliga företag med utgångspunkt i områdets natur- och kulturtillgångar. - Ökad samverkan mellan företag och forskning. - Ökad sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk, kultur och besöksnäring. - Nya innovationer baserat på områdets natur- och kulturtillgångar. - Hitta innovativa vägar för finansiering. - Ökad användning av lokalt producerad energi från förnyelsebara energikällor. - Öka diversifiering inom jordbruk, skogsbruk, kultur och besöksnäring. - Främja branschöverskridande samverkan mellan företagen i området. Huvudaktiviteter Minst trefjärdedelar av programbudgeten ska användas till finansiering av lokala utvecklingsprojekt som bidrar till att uppfylla strategin för området. I dessa projekt kommer en mängd aktiviteter genomföras som harmoniserar med valda insatsområden. Resterande del av programbudgeten kommer att användas till aktiviterer för att samordna insatser, bevilja projektstöd, ge handledning till lokala utvecklingsprojekt, informera olika intressenter, samarbeta och utbyta idéer med till exempel angränsande leaderområden. 41 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Förväntade resultat Strategin bidrar till att utveckla inkluderande, kreativa och innovativa vägar för att ta tillvara områdets och människors fulla potential. Syftet är att skapa en social, ekonomisk och ekologisk långsiktigt hållbar utveckling av området. Det innebär t ex fler företag med fler arbetstillfällen inom en mer diversifierad arbetsmarknad, minskad utflyttning och ökad andel sysselsatta. Verksamhet efter projektperioden Partnerskapet utgör en grund för att organisera framtida utveckling även efter 2023. Jämställdhetsintegrering I arbetet med genomförandet av strategierna för FOG Tornedalen (fiskeområde) ska ESFs processtöd för att säkerställa jämställdhetsintegrering användas. I utveckling av strategin har också insatsområden utvecklats och mål formulerats som tar hänsyn till områdets styrkor och svagheter från ett jämställdhetsperspektiv. Det finns en utmaning bland annat i att möta utflyttning av unga kvinnor, att få utrikesfödda att stanna kvar i området när de fått sina uppehållstillstånd och i att överbrygga utbildningsgapet som växer mellan män och kvinnor där män generellt har lägre utbildningsnivå. Det finns även styrkor som att bygga på områdets tradition av starka och företagsamma kvinnor samt att utveckla natur- och kulturturism för besökande kvinnor som målgrupp och inte enbart mot jakt och fiske. Yttrande och förslag till beslut Leader har funnits som arbetssätt i EU sedan 1991 och i Sverige sedan 1996. Programperioden 2007-2013 var första programperioden som omfattade hela Sverige och även Norrbotten. Tornedalen 2020- Lokalt ledd utveckling kan ses som en fortsättning och utveckling av de satsningar som har gjorts på landsbygdsutveckling genom Leader under föregående programperiod. Att arbeta med landsbygdsutveckling och med Leader som verktyg innebär att allt arbete utgår från lokala förutsättningar och lokala initiativ och ska bidra till ett underifrånperspektiv. Centralt för Leadermetoden är det gemensamma ansvaret för lokalsamhället där samarbete mellan samhällets sektorer blir den bästa grunden för långsiktig och hållbar utveckling. Kreativa och innovativa arbetssätt gör Leadermetoden till en arbetsform som ger landsbygden stora möjligheter att hitta nya konkurrenskraftiga och företagsamma lösningar. Leadermetoden skapar nya samarbetskulturer och nya forum där människor som kanske aldrig annars skulle ha träffats möts för att diskutera det gemensamma utvecklingsarbetet. Arbetet i partnerskapet innebär att ny kunskap tillförs alla parter. Medfinansiering till lokalt ledda utvecklingsområden är en möjlighet för landstinget att indirekt stödja lokala utvecklingsprojekt i enlighet med de strategier som med bred förankring tagits fram. De lokala utvecklingsstrategierna har en ambition att tillämpa en programlogik från lokal och regional, till nationell och europeisk nivå. Utvecklingsprojekt som prioriteras bör därav kunna bidra till uppfyllandet av såväl lokala och regionala mål som EU 2020. Möjligheterna till finansiering genom lokalt ledd utveckling kommer att ha betydelse för till exempel besöksnäringens utveckling i länet. Det är viktigt att arbetet följs upp med avstämningar och att delrapportering görs utifrån handlingsplanen och dess mål. 42 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Mot den bakgrunden föreslås landstingsstyrelsen fatta följande beslut 1 Norrbottens läns landsting beviljar Leader Tornedalen 2020 medfinansiering med 6,38 procent av stödberättigade bokförda nettokostnader eller maximalt 2 170 500 kr. Medfinansieringen gäller under förutsättning att Jordbruksverket beviljar ansökan samt att övriga finansiärer bidrar så att förväntade resultat kan uppnås. 2 Medlen anvisas ur anslaget för regionala utvecklingsmedel med 434 100 kr/år åren 2016 till 2020. 3 Erhållna bidrag ska redovisas i samband med att bidraget rekvireras. 4 I all annonsering och övrig marknadsföring ska anges att projektet genomförs med stöd av Norrbottens läns landsting. Landstingets logotyp ska användas. 5 Lägesrapporter skall kontinuerligt redovisas samt att slutredovisning ska göras senast tre månader efter avslutat projekt. 6 Eventuell avvikelse från projektplan ska rapporteras till Norrbottens läns landsting. Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan projektägare bli återbetalningsskyldig. 33 Förslag till Ägardirektiv för BD Pop AB Dnr Ärendebeskrivning Landstinget avger årliga ägardirektiv till BD Pop AB. Ägardirektivet ska senare behandlas och fastställas tillsammans med övriga ägare vid ägarsamråd inför beslut vid BD Pop AB:s ordinarie årsstämma. Ägardirektiv för BD Pop AB För den verksamhet som bedrivs i BD Pop AB (nedan kallat bolaget), gäller dessa ägardirektiv antagna av årsstämman. Ägarna har i dessa ägardirektiv tydliggjort ägarnas gemensamma intentioner avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver vad som framgår av gällande bolagsordning och aktiebolagslag. Direktiven gäller i första hand för tiden intill nästa årsstämma men omfattar även bolagets verksamhet på längre sikt. Verksamhetens mål Bolaget ska vara ett regionalt resurs- och produktionscentrum för populärmusik i syfte att stödja talanger och stärka den regionala musikbranschen och stimulera tillväxt av kreativa näringar. Verksamhetens inriktning Bolagets huvudsakliga verksamhetsområden ska vara artistutveckling, branschutveckling, inspelning, distribution, marknadsföring, kompetens- och affärsutveckling samt arrangemang i samarbete med lokala arrangörer. Bolaget ska medverka till regionala musikproduktioner genom stöd eller som samproducent, med personella, tekniska och/eller ekonomiska resurser. 43 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Samproduktionsinsatser ska prioriteras till medverkande som är bosatta eller verksamma i kommuner som är ägare i bolaget. Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt verksamhetsområde, med särskild uppmärksamhet på ny teknik och nya distributionsformer. Bolaget ska utveckla den regionala musikbranschen genom strategiska allianser såväl nationellt som internationellt. Ägarna ser positivt på att samverkan utvecklas med andra aktörer som tillsammans med bolaget kan stärka de kreativa näringarna i länet och ge andra synergier. Bolagets arbete ska vila på allas lika värde, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Jämställdhetsintegrering, integration och mångfald ska genomgående beaktas i bolagets verksamhet. Bolagets arbete ska bedrivas i linje med Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020, andra relevanta regionala strategier samt Kulturplan för Norrbotten. Ekonomiska och finansiella mål Bolaget ska ha en god finansiell stabilitet. Ägarnas anslag till bolaget kan användas som medfinansiering i projekt inom ramen för bolagets kärnverksamhet och på så sätt växlas upp med annan finansiering. Ägarnas insyn och information Respektive ägares kommunstyrelse samt landstingsstyrelsen utövar insyn och tillsyn över bolaget. Protokoll från styrelsesammanträden ska finnas tillgängliga hos bolaget. Bolaget ska löpande hålla ägarna (verksamhetsnivå) väl informerade och kommunicera verksamhetens resultat och nytta. Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma med delårsrapport per juni och december, innehållande uppföljning av gällande ägardirektiv utifrån uppsatt rapportmall. Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma med ekonomisk uppföljning innehållande nyckeltal per april och augusti. Utöver delårsrapport och tertialrapport ska årsredovisning samt protokoll från årsstämma sändas skriftligt till samtliga ägare. Protokoll från styrelsesammanträden ska finnas tillgängliga hos bolaget. För de bolag som även måste rapportera in specifika nyckeltal eller statistik, ofta till tredje part, ska detta tydliggöras i särskilt uppdrag till bolaget. Bolaget ska samråda med ägarna innan planer och åtgärder vidtas som direkt eller indirekt kan påverka ägarna eller på annat sätt förutsätter ekonomiskt engagemang från ägarnas sida. För att förenkla bolagets kommunikation med ägarna har respektive ägare ansvar för att en egen kontaktperson finns till bolaget. Förslag till beslut 1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för BD Pop AB. 2 Slutligt ägardirektiv till bolaget fastställs tillsammans med övriga ägare på ägarsamråd inför beslut BD Pop ABs ordinarie årsstämma. Slutligt ägardirektiv ska återrapporteras till landstingsstyrelsen. 44 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 34 Förslag till Ägardirektiv för Energikontor Norr AB Dnr Ärendebeskrivning Landstinget avger årliga ägardirektiv till Energikontor Norr AB. Ägardirektivet ska senare behandlas och fastställas tillsammans med övriga ägare vid ägarsamråd inför beslut vid Energikontor Norr AB:s ordinarie årsstämma. Ägardirektiv för Energikontor Norr AB För den verksamhet som bedrivs Energikontor Norr AB (nedan kallat Bolaget), gäller dessa ägardirektiv antagna av årsstämman. Ägarna har i dessa ägardirektiv tydliggjort ägarnas gemensamma intentioner avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver vad som framgår av gällande bolagsordning, aktieägaravtal och aktiebolagslag. Direktiven gäller i första hand för tiden intill nästa årsstämma men omfattar även bolagets verksamhet på längre sikt. Verksamhetens mål Bolaget ska driva energi- och klimatfrågor på lokal och regional nivå i ett internationellt perspektiv. Bolagets mål är att öka andelen av förnybara energikällor i regionen, arbeta för en effektivare användning av energi och naturresurser, bidra till utvecklingen av samarbete inom energi- och klimatområdet och att stödja och utveckla regionsamverkan i ett internationellt perspektiv. Verksamhetens inriktning Bolaget ska erbjuda kompetens inom energi- och klimatområdet som påverkar offentliga och privata aktörer i regionen att arbeta för en hållbar utveckling. Bolaget ska initiera och samordna projekt mellan kommuner, näringsliv, FoU-organisationer och andra lokala och regionala aktörer, skapa nätverk och sprida information inom energi- och klimatområdet och inom sitt sakområde vara EU-kontakt i regionen. Bolaget ska vara ägarnas expertorgan inom klimat- och energifrågor. Bolaget ska operativt utföra landstingets åtaganden som regional samordnare i Borgmästaravtalet. Bolaget ska operativt driva ett regionalt energi- och klimatbranschråd för affärs- och projektutveckling inom miljöteknik. Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt verksamhetsområde. Bolagets arbete ska vila på allas lika värde, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Arbete med jämställdhet, integration och mångfald ska genomgående beaktas i bolagets verksamhet. 45 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Bolagets arbete ska bedrivas i linje med Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020, andra relevanta regionala strategier samt klimat- och energistrategin för Norrbottens län. Ekonomiska och finansiella mål Bolaget ska ha en god finansiell stabilitet. Ägarnas tillskott till bolaget kan användas som medfinansiering i projekt inom ramen för bolagets kärnverksamhet och på så sätt växlas upp med annan finansiering. Ägarnas insyn och information Respektive ägares kommunstyrelse samt landstingsstyrelsen utövar insyn och tillsyn över bolaget. Protokoll från styrelsesammanträden ska finnas tillgängliga hos bolaget. Bolaget ska löpande hålla ägarna (verksamhetsnivå) väl informerade och kommunicera verksamhetens resultat och nytta. Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma med delårsrapport per juni och december, innehållande uppföljning av gällande ägardirektiv utifrån uppsatt rapportmall. Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma med ekonomisk uppföljning innehållande nyckeltal per april och augusti. Utöver delårsrapport och tertialrapport ska årsredovisning samt protokoll från årsstämma sändas skriftligt till samtliga ägare. Protokoll från styrelsesammanträden ska finnas tillgängliga hos bolaget. För de bolag som även måste rapportera in specifika nyckeltal eller statistik, ofta till tredje part, ska detta tydliggöras i särskilt uppdrag till bolaget. Bolaget ska samråda med ägarna innan planer och åtgärder vidtas som direkt eller indirekt kan påverka ägarna eller på annat sätt förutsätter ekonomiskt engagemang från ägarnas sida. För att förenkla bolagets kommunikation med ägarna har respektive ägare ansvar för att en egen kontaktperson finns till bolaget. Förslag till beslut 1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för Energikontor Norr AB. 2 Slutligt ägardirektiv till bolaget fastställs tillsammans med övriga ägare på ägarsamråd inför beslut vid Energikontor Norr ABs ordinarie årsstämma. Slutligt ägardirektiv ska återrapporteras till landstingsstyrelsen. 46 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 35 Förslag till ägardirektiv för Filmpool Nord AB Dnr Ärendebeskrivning Landstinget avger årliga ägardirektiv till Filmpool Nord AB. Ägardirektivet ska senare behandlas och fastställas tillsammans med övriga ägare vid ägarsamråd inför beslut vid Filmpool Nord AB:s ordinarie årsstämma. Ägardirektiv för Filmpool Nord AB För den verksamhet som bedrivs i Filmpool Nord AB (nedan kallat Bolaget), gäller dessa ägardirektiv antagna av årsstämman. Ägarna har i dessa ägardirektiv tydliggjort ägarnas gemensamma intentioner avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver vad som framgår av gällande bolagsordning och aktiebolagslag. Direktiven gäller i första hand för tiden intill nästa årsstämma men omfattar även bolagets verksamhet på längre sikt. Verksamhetens mål Filmpool Nord AB ska utveckla den regionala filmbranschen samt filmen som kulturform i Norrbotten. Filmbranschen är en viktig kulturnäring som bidrar till hela Norrbottens utveckling. Bolaget ska också utveckla intresset för film och audiovisuell produktion. Satsningarna ska ge direkta och indirekta intäkter till länets näringsliv. Verksamhetens inriktning Bolagets två huvuduppdrag är att vara ett produktionscentrum för långfilm, audiovisuella verk och TV-drama samt vara ett regionalt resurscentrum innefattande bland annat filmpedagogik, barn- och ungdomsverksamhet, talangutveckling, digitalutveckling, visning och spridning av film, filmkulturella frågor och biograffrågor. Bolaget ska som samproducent tillhandahålla riskkapital, ekonomiska och tekniska resurser i kort-, dokumentär- och långfilm, audiovisuella verk samt TV-drama. Bolaget ska ge information och bidra med kompetens till länets filmarbetare och till de bolag som planerar och genomför produktioner i länet. Bolaget ska även arbeta med att öka insatserna av privat kapital i regionens filmer. Bolaget ska verka för att prioritera produktionerna till de kommuner som är ägare. Bolaget ska verka för att den regionala resursverksamheten kommer hela Norrbotten till godo. Bolaget ska vara länets expertorgan inför beslut om insatser och investeringar i filmproduktioner. Beslut om olika produktioner i länet bör fattas av bolaget där kompetens och resurser finns samlade. 47 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Bolagets ska arbeta med film för och med barn och unga, i skolor och med unga filmare för att utveckla filmintresset och branschens långsiktiga utveckling. Bolaget ska göra insatser inom distribution, skolbioverksamhet och spridning av värdefull film. Bolaget ska aktivt verka för att den regionalt producerade filmen på lämpliga sätt sprids och visas för länets invånare. Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt verksamhetsområde, med särskild uppmärksamhet på ny teknik och nya visningsformer. Bolaget ska utveckla den regionala filmbranschen genom strategiska allianser såväl nationellt som internationellt. Ägarna ser positivt på att samverkan utvecklas med andra aktörer som tillsammans med bolaget kan stärka de kreativa näringarna och andra synergier, ex turism- och upplevelseindustrin. Bolagets arbete ska vila på allas lika värde, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Jämställdhetsintegrering, integration och mångfald ska genomgående beaktas i bolagets verksamhet. Bolagets arbete ska bedrivas i linje med Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020, andra relevanta regionala strategier samt Kulturplan för Norrbotten. Ekonomiska och finansiella mål Bolaget ska ha en god finansiell stabilitet. Ägarnas anslag till bolaget kan användas som medfinansiering i projekt inom ramen för bolagets kärnverksamhet och på så sätt växlas upp med annan finansiering. Ägarnas insyn och information Respektive ägares kommunstyrelse samt landstingsstyrelsen utövar insyn och tillsyn över bolaget. Protokoll från styrelsesammanträden ska finnas tillgängliga hos bolaget. Bolaget ska löpande hålla ägarna (verksamhetsnivå) väl informerade och kommunicera verksamhetens resultat och nytta. Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma med delårsrapport per juni och december, innehållande uppföljning av gällande ägardirektiv utifrån uppsatt rapportmall. Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma med ekonomisk uppföljning innehållande nyckeltal per april och augusti. Utöver delårsrapport och tertialrapport ska årsredovisning samt protokoll från årsstämma sändas skriftligt till samtliga ägare. Protokoll från styrelsesammanträden ska finnas tillgängliga hos bolaget. För de bolag som även måste rapportera in specifika nyckeltal eller statistik, ofta till tredje part, ska detta tydliggöras i särskilt uppdrag till bolaget. Bolaget ska samråda med ägarna innan planer och åtgärder vidtas som direkt eller indirekt kan påverka ägarna eller på annat sätt förutsätter ekonomiskt engagemang från ägarnas sida. För att förenkla bolagets kommunikation med ägarna har respektive ägare ansvar för att en egen kontaktperson finns till bolaget. Förslag till beslut 1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för Filmpool Nord AB. 48 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 2 Slutligt ägardirektiv till bolaget fastställs tillsammans med övriga ägare på ägarsamråd inför beslut Filmpool Nord AB:s ordinarie årsstämma. Slutligt ägardirektiv ska återrapporteras till landstingsstyrelsen. 36 Förslag till Ägardirektiv för Investeringar i Norrbotten AB Dnr Ärendebeskrivning Landstinget ska avge årliga ägardirektiv till Investeringar i Norrbotten AB (Invest in Norrbotten). Ägardirektivet ska senare behandlas och fastställas tillsammans med övriga ägare vid ägarsamråd inför beslut vid Investeringar i Norrbotten AB ordinarie årsstämma. Ägardirektiv till Investeringar i Norrbotten AB För den verksamhet som bedrivs i Investeringar i Norrbotten AB (nedan kallat Bolaget), gäller dessa ägardirektiv antagna av årsstämman. Ägarna har i dessa ägardirektiv tydliggjort ägarnas gemensamma intentioner avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver vad som framgår av gällande bolagsordning, aktieägaravtal och aktiebolagslag. Direktiven gäller i första hand för tiden intill nästa årsstämma men omfattar även bolagets verksamhet på längre sikt. Verksamhetens mål Bolaget ska verka som koordinator för landsting och kommuner i Norrbotten inom bland annat marknadsföring och försäljning, faktahantering, mässor, kompetensutveckling och stöd i offertarbete samt ägna sig åt uppsökande verksamhet mot internationella investerare och etablerare, marknadsföra Norrbotten samt därmed förenlig verksamhet. Verksamhetens inriktning Bolaget ska proaktivt arbeta med etablerings- och investeringsfrämjande arbete för att öka regionens attraktions- och konkurrenskraft samt öka regionens offertförmåga. Arbetet ska verka för fler internationella affärer till Norrbotten. Bolaget ska primärt bearbeta internationella investerare och etablerare inom Norrbottens unika affärsmöjligheter. Bolaget ska medverka till att Norrbottens unika affärsmöjligheter paketeras och placeras i upparbetade optimala internationella nätverk. Bolaget ska via bolagets kontrakterade agenter erbjuda norrbottniska företag möjligheten att finna internationella, finansiella eller industriella, partners. Bolaget ska stödja enskilda kommuner att bli mer proaktiva, i deras paketeringsarbete och offertarbete samt deras arbete för affärsavslut gällande internationella affärsmöjligheter. 49 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Bolaget ska driva och koordinera ett kontinuerligt lärande tillsammans med länets kommuner och dess nyckelpersoner, i fråga om kunskap i ett proaktivt etablerings- och investeringsfrämjande arbete. Bolaget är länets part till Business Sweden. Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt verksamhetsområde. Bolagets arbete ska vila på allas lika värde, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Arbete med jämställdhet, integration och mångfald ska genomgående beaktas i bolagets verksamhet. Bolaget ska arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering i sin verksamhet. Bolagets arbete ska bedrivas i linje med Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 och andra relevanta regionala strategier. Ekonomiska och finansiella mål Bolaget ska ha en god finansiell stabilitet. Ägarnas tillskott till bolaget kan användas som medfinansiering i projekt inom ramen för bolagets kärnverksamhet och på så sätt växlas upp med annan finansiering. Ägarnas insyn och information Respektive ägares kommunstyrelse samt landstingsstyrelsen utövar insyn och tillsyn över bolaget. Bolaget ska löpande hålla ägarna (verksamhetsnivå) väl informerade och kommunicera verksamhetens resultat och nytta. Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma meddelårsrapport per juni och december, innehållande uppföljning av gällande ägardirektiv utifrån uppsatt rapportmall. Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma med ekonomisk uppföljning innehållande nyckeltal per april och augusti. Utöver delårsrapport och tertialrapport ska årsredovisning samt protokoll från årsstämma sändas skriftligt till samtliga ägare. Protokoll från styrelsesammanträden ska finnas tillgängliga hos bolaget. För de bolag som även måste rapportera in specifika nyckeltal eller statistik, ofta till tredje part, ska detta tydliggöras i särskilt uppdrag till bolaget. Bolaget ska samråda med ägarna innan planer och åtgärder vidtas som direkt eller indirekt kan påverka ägarna eller på annat sätt förutsätter ekonomiskt engagemang från ägarnas sida. För att förenkla bolagets kommunikation med ägarna har respektive ägare ansvar för att en egen kontaktperson finns till bolaget. Förslag till beslut 1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för Investeringar i Norrbotten AB. 2 Slutligt ägardirektiv till bolaget fastställs tillsammans med övriga ägare på ägarsamrådet inför beslut vid Investeringar i Norrbotten ABs ordinarie årsstämma. Slutligt ägardirektiv ska återrapporteras till landstingsstyrelsen. 50 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 37 Förslag till Ägardirektiv för IT Norrbotten AB Dnr Ärendebeskrivning Landstinget avger årliga ägardirektiv till Informationsteknik i Norrbotten AB (IT Norrbotten). Ägardirektivet ska senare behandlas och fastställas tillsammans med övriga ägare vid ägarsamråd inför beslut vid IT Norrbotten AB:s ordinarie årsstämma. Ägardirektiv för IT Norrbotten AB För den verksamhet som bedrivs i Informationsteknik i Norrbotten AB (nedan kallat Bolaget), gäller dessa ägardirektiv antagna av årsstämman. Ägarna har i dessa ägardirektiv tydliggjort ägarnas gemensamma intentioner avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver vad som framgår av gällande bolagsordning, aktieägaravtal och aktiebolagslag. Direktiven gäller i första hand för tiden intill nästa årsstämma men omfattar även bolagets verksamhet på längre sikt. Verksamhetens mål Bolaget ska erbjuda ett länsgemensamt fiberbaserat höghastighetsnät till näringsliv och offentlig service, för ett utökat tjänsteutbud, som bidrar till ekonomisk tillväxt och utveckling i regionen. Verksamhetens inriktning Bolaget ska förvalta och utveckla det länsgemensamma fiberbaserade höghastighetsnätet. Bolaget ska verka för att nätet kommer till praktisk användning för näringsliv och offentlig service så att en mångfald av tjänster skapas. Bolaget ska vara ett projektkontor, där IT Norrbotten är ägarnas förlängda arm gällande samordning och beställarkompetens. Bolaget ska verka som katalysator för den regionala utvecklingen och tillväxten inom bolagets verksamhetsområde. Bolaget ska utveckla och medverka i strategiska allianser såväl nationellt som internationellt. Ägarna ser positivt på att samverkan utvecklas med andra aktörer som tillsammans med bolaget kan stärka länets utveckling och ge andra synergier. Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt verksamhetsområde. Bolagets arbete ska vila på allas lika värde, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Arbete med jämställdhet, integration och mångfald ska genomgående beaktas i bolagets verksamhet. Bolaget ska arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering i sin verksamhet. 51 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 15 DECEMBER 2015 Bolagets arbete ska bedrivas i linje med Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020, andra relevanta regionala strategier, regeringens digitala agenda samt Norrbottens regionala digitala agenda. Ekonomiska och finansiella mål Bolaget ska ha en god finansiell stabilitet. Bolaget ska fortsätta sitt arbete med att vara självfinansierande. Ägarna ser positivt på att bolaget kan använda sina medel som medfinansiering i projekt inom ramen för bolagets kärnverksamhet och på så sätt växlas upp med annan finansiering. Ägarnas insyn och information Respektive ägares kommunstyrelse samt landstingsstyrelsen utövar insyn och tillsyn över bolaget. Bolaget ska löpande hålla ägarna (verksamhetsnivå) väl informerade och kommunicera verksamhetens resultat och nytta. Bolaget ska till samtliga ägare via webb inkomma med delårsrapport per juni och december, innehållande uppföljning av gällande ägardirektiv utifrån uppsatt rapportmall. Bolaget ska till samtliga ägare (verksamhetsnivå) inkomma med ekonomisk uppföljning per april och augusti. Utöver delårsrapport och tertialrapport ska årsredovisning samt protokoll från årsstämma sändas skriftligt till samtliga ägare. Protokoll från styrelsesammanträden ska finnas tillgängliga hos bolaget. För de bolag som även måste rapportera in specifika nyckeltal eller statistik, ofta till tredje part, ska detta tydliggöras i särskilt uppdrag till bolaget. Bolaget ska samråda med ägarna innan planer och åtgärder vidtas som direkt eller indirekt kan påverka ägarna eller på annat sätt förutsätter ekonomiskt engagemang från ägarnas sida. För att förenkla bolagets kommunikation med ägarna har respektive ägare ansvar för att en egen kontaktperson finns till bolaget. Förslag till beslut 1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för IT Norrbotten AB. 2 Slutligt ägardirektiv till bolaget fastställs tillsammans med övriga ägare på ägarsamråd inför beslut vid IT Norrbotten ABs ordinarie årsstämma. Slutligt ägardirektiv ska återrapporteras till landstingsstyrelsen. 52
© Copyright 2024