PLU 2015-10-19 - Kallelse
BURLÖVS KOMMUN Planutskott Plats: Tid: Kallelse 2015-10-12 Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv 2015-10-19 kl. 9:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna. Vid eventuellt förhinder för ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon 040-625 61 15 eller via e-post till [email protected] Katja Larsson Ordförande Nima Khojasteh Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Ove Johansson Ärende Beteckning Sida 1. Val av justerare samt bestämmande av plats och tid för justeringen 2. Förslag till planbesked för ändring av detaljplan för Arlöv 20:58 KS/2015:742 2 3. Remiss granskning för ändring av detaljplan för del av Nordanå 8:23 m.fl. Nordanå by, Staffanstorps kommun KS/2015:547 7 4. Fastställande av dagvattenstrategi för Burlövs kommun KS/2013:205 13 5. Informationsärenden 65 BURLÖVS KOMMUN Planutskott 2 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-10-19 Förslag till planbesked för ändring av detaljplan för Arlöv 20:58 Dnr KS/2015:742 Sammanfattning En ansökan om planbesked inkom den 4 september 2015 för att möjliggöra utbyggnad av flerbostadshus på fastigheterna Arlöv 20:58 och 20:105-106. Fastigheterna ligger i östra Arlöv norr om Dalbyvägen och väster om Ringvägen i anslutning till kyrkogården. Gällande detaljplan Dp 225 från 2008 möjliggör 20 terrasshus. Det föreslagna projektet innehåller samma byggvolym som den gällande detaljplanen. Detaljplaneringen avses genomföras med standardförfarande enligt nya PBL (SFS 2010:900), men processen kan vid behov komma att utökas till utökat förfarande. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att ge positivt besked till att pröva ärendet i detaljplan, att plankostnadsavtal ska tecknas för detaljplanearbetet samt att om planarbetet inte resulterat i en samrådshandling inom två år från detta beslut så upphör beskedet om positivt planbesked att gälla. Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Mareile Walter 040-625 61 43 [email protected] 3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-18 1 (2) Diarienummer KS/2015:742-214 Kommunstyrelsen Planbesked för detaljplan avseende bostäder på fastigheten Arlöv 20:58 m. fl. Sammanfattning En ansökan om planbesked inkom den 4 september 2015 för att möjliggöra utbyggnad av flerbostadshus på fastigheterna Arlöv 20:58 och 20:105-106. Fastigheterna ligger i östra Arlöv norr om Dalbyvägen och väster om Ringvägen i anslutning till kyrkogården. Gällande detaljplan Dp 225 från 2008 möjliggör 20 terrasshus. Det föreslagna projektet innehåller samma byggvolym som den gällande detaljplanen. Detaljplaneringen avses genomföras med standardförfarande enligt nya PBL (SFS 2010:900), men processen kan vid behov komma att utökas till utökat förfarande. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att ge positivt besked till att pröva ärendet i detaljplan, att plankostnadsavtal ska tecknas för detaljplanearbetet samt att om planarbetet inte resulterat i en samrådshandling inom två år från detta beslut så upphör beskedet om positivt planbesked att gälla. BURLÖVS KOMMUN 4 2015-09-18 KS/2015:742 Redogörelse för ärendet Exploatören har förvärvat fastigheterna för att bygga flerbostadshus. Fastighetsförvärvet är villkorat med lagakraft vunnen detaljplan. Den gällande detaljplanen DP 225 med genomförandetid till 2018 ger byggrätt för 20 terrasshus i tre sluttande byggnadsstrukturer i nordöst-sydvästlig riktning. I arbetet med detaljplanen ingår att pröva lämplig utformning på husen. Gestaltningen bör förhålla sig till befintlig och planerad bebyggelse vid Dalbyvägen och ta hänsyn till fastighetens grönstruktur. Förtätningen på detta centrala område med närhet till service och kollektivtrafik bedöms vara lämplig enligt kommunens översiktsplan, Framtidsplan för Burlövs kommun. Bostadsbrist gäller i hela kommunen och särskilt i Arlöv. Framtidsplanen framhåller också att höga krav måste ställas på utformningen av de offentliga gaturummen i detta område, där kyrkogården bidrar till det sköna och gröna, och att utemiljön längs Dalbyvägen behöver ses över. Det finns ett pågående detaljplaneärende för kv. Ugglan på andra sidan Dalbyvägen, där parkeringsplatsen ska bebyggas med flerbostadshus och lokaler för kontor och handel. Tillsammans möjliggör de två projekten en omgestaltning av Dalbyvägen. För den gällande detaljplanen gjordes arkeologiska och geotekniska undersökningar, som bedöms kunna användas även i detta ärende. Läget vid Dalbyvägen och närheten till Stockholmsvägen gör att bullersituationen behöver utredas vidare. Eventuellt kommer en dagvattenutredning att behöva genomföras. Behov av andra utredningar kan framkomma under planarbetets gång. Julia Branting Samhällsbyggnadschef Bengt Guldstrand Tf. Planchef Handläggare Vid handläggning av ärendet har även planarkitekt Erik Karlsson deltagit Ärendebilagor Översiktskarta till ansökan om planbesked för Arlöv 20:58 m.fl. Beslut i ärendet delges Sökanden 2 (2) 5 en Dalbyväg KS/2015:742-214 Ri v ng en äg BURLÖVS KOMMUN Planutskott 6 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-10-19 Remiss granskning för ändring av detaljplan för del av Nordanå 8:23 m.fl. Nordanå by, Staffanstorps kommun Dnr KS/2015:547 Sammanfattning Staffanstorps kommun har utarbetat granskningsförslag för ändring av detaljplan för del av Nordanå 8:23 m.fl. i Nordanå by. Förslaget har översänts till Burlövs kommun för yttrande. Ändringens syfte är att möjliggöra en något högre exploatering, genom att tillåta mindre tomtstorlekar och högre utnyttjandegrad. Ändringarna skapar också en större flexibilitet i utformningen av bebyggelsen. Detta görs genom att ett antal planbestämmelser ändras och tas bort. I det aktuella planområdet på del av fastighet Nordanå 8:23 anger gällande detaljplan B - Bostäder i kombination med ej störande kontor och hantverk. Ändringarna gäller vissa egenskapsbestämmelser avseende kvartersmarken. Planområdet är beläget omedelbart öster om Nordanå samhälle och ansluter i norr mot järnvägen mellan Malmö - Staffanstorp. Planområdet omfattar drygt 7 ha som ägs av Staffanstorp kommunfastigheter. Planändringen bedöms inte påverka Burlövs kommun i någon större utsträckning då det är en mindre ändring av en befintlig detaljplan. Burlövs kommun avstod från att yttra sig över samrådsförslaget. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att avstå från att yttra sig i ärendet. Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Gärda Sjöholm 040-625 61 43 [email protected] 7 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-30 1 (1) Diarienummer KS/2015:547-214 Kommunstyrelsen Remiss granskning för ändring av detaljplan för del av Nordanå 8:23 m.fl. Nordanå by, Staffanstorps kommun Sammanfattning Staffanstorps kommun har utarbetat granskningsförslag för ändring av detaljplan för del av Nordanå 8:23 m.fl. i Nordanå by. Förslaget har översänts till Burlövs kommun för yttrande. Ändringens syfte är att möjliggöra en något högre exploatering, genom att tillåta mindre tomtstorlekar och högre utnyttjandegrad. Ändringarna skapar också en större flexibilitet i utformningen av bebyggelsen. Detta görs genom att ett antal planbestämmelser ändras och tas bort. I det aktuella planområdet på del av fastighet Nordanå 8:23 anger gällande detaljplan B - Bostäder i kombination med ej störande kontor och hantverk. Ändringarna gäller vissa egenskapsbestämmelser avseende kvartersmarken. Planområdet är beläget omedelbart öster om Nordanå samhälle och ansluter i norr mot järnvägen mellan Malmö - Staffanstorp. Planområdet omfattar drygt 7 ha som ägs av Staffanstorp kommunfastigheter. Planändringen bedöms inte påverka Burlövs kommun i någon större utsträckning då det är en mindre ändring av en befintlig detaljplan. Burlövs kommun avstod från att yttra sig över samrådsförslaget. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att avstå från att yttra sig i ärendet. Julia Branting Samhällsbyggnadschef Bengt Guldstrand Tf Planchef 8 GRANSKNINGSHANDLING Plan- och genomförandebeskrivning Ändring av detaljplan för del av Nordanå 8:23 m fl Nordanå by TILLÄGG till PLANBESKRIVNING och BESTÄMMELSER i Nordanå, Staffanstorps kommun. en Planområdet s rg o eb g vä ll e Tr Görshögsvägen da Nor en g nåvä Ortofoto med planområdet markerat. Orienteringskarta 9 Handlingar Tillägg till planbeskrivning och bestämmelser. Denna ändring ska läsas tillsammans med plankarta, bestämmelser och beskrivning som hör till detaljplan betecknad N 1 (Detaljplan för del av Nordanå 8:23 m fl, Nordanå by), lagakraftvunnen 2003-03-06. Ändringens syfte och huvuddrag n ge Planområdet g or b lle e Tr ä sv Ändringens syfte är att möjliggöra en något högre exploatering, genom att tillåta mindre tomtstorlekar och högre utnyttjandegrad. Ändringarna skapar också en större flexibilitet i utformningen av bebyggelsen. Detta görs genom att ett antal planbestämmelser ändras och tas bort. I det aktuella planområdet på del av fastighet Nordanå 8:23 anger gällande detaljplan B - Bostäder i kombination med ej störande kontor och hantverk. Ändringarna gäller vissa egenskapsbestämmelser avseende kvartersmarken. Planområdet är beläget omedelbart öster om Nordanå samhälle och ansluter i norr mot järnvägen mellan Malmö - Staffanstorp. I väster avrundas detaljplanen av Trelleborgsvägen, del av fastigheten Nordanå 3:76, vilken utgör allmän väg 858. I söder ansluter befintliga bebyggda fastigheter och öppen jordbruksmark. Öster om exploateringsområdet, Nordanå 8:23, ligger fastigheten Nordanå 8:4 från vilken det aktuella området avstyckats. Planområdet omfattar drygt 7 ha. Staffanstorp kommunfastigheter äger marken. Görshögsvägen Sammanfattning av ändringarna. UTNYTTJANDE: • Största byggnadsarea i procent av fastigheten ändras från 25 till 30% • Minsta tomtstorlek i m2 utgår. BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE: • Mark som inte får bebyggas, parkering får dock ske ändras till: Prickmark mot Trelleborgsvägen får ej bebyggas, dock får prickmark mot lokalgata eller Natur bebyggas med carport, garage, komplementbyggnad. da Nor en g nåvä Orotofo över planområdet. PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE: • Bestämmelsen om huvudbyggnadens avstånd till fastighetsgräns ändras från 4.0 till minst 1.5 m. • Bestämmelsen om minsta- respektive största taklutning på huvudbyggnad i grader, utgår. • Krav på sadeltak utgår. • Krav till takmaterial utgår. • Krav till fasadmaterial utgår. 10 Planändringen 30 30 30 30 30 30 30 30 30 30 Utdrag ur gällande detaljplan (ovan) och planbestämmelser (på nästa sida) med illustrerade ändringar. 11 Huvudbyggnad skall uppföras fristående minst 1.5 m från fastighetsgräns Mark mot Trelleborgsvägen får ej bebyggas, dock får prickmark mot lokalgata eller Natur bebyggas med carport, garage, komplementbyggnad Bedömning av miljöpåverkan 12 För detaljplaner ska kommunen bedöma om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning därför ska göras enligt 6 kap 11 § miljöbalken. Denna så kallade behovsbedömning ska göras med hjälp av de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen handlar bl a om riskerna för människors hälsa eller för miljön, det berörda områdets sårbarhet på grund av t ex överskridande av miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller påverkan på skyddad natur. Marken är sedan tidigare detaljplanelagd, ändringen gäller endast utformning, utnyttjandegrad inom kvartersmark. Ändringen bedöms leda till ett högre och effektivare markutnyttjande. Sammantaget bedömer kommunen att kriterierna i bilaga 4 till MKB-förordningen inte uppfylls och att ett genomförandet av denna planändring inte innebär betydande miljöpåverkan, varför miljöbedömning ej görs. Så genomförs planen! Organisatoriska frågor Tidplan (standardförfarande) Samråd Granskning Antagande Laga kraft Samråd pågick under juni till juli 2015. Granskning (denna handling) pågår under sept/okt 2015. Planen planeras kunna antas i dec 2015. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Ekonomiska och administrativa frågor Markägaren har ansvaret för utbyggnaden inom kvartersmark. Medverkande tjänstemän och/eller konsulter Medverkande tjänstemän från Staffanstorps kommun har varit Thomas Lexén, stadsarkitekt, Lisa Callréus, gatu- och trafikingenjör. Staffanstorp 2015-09-09 Lowe Kisiel Planarkitekt Staffanstorps kommun BURLÖVS KOMMUN Planutskott 13 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-10-19 Fastställande av dagvattenstrategi för Burlövs kommun Dnr KS/2013:205 Sammanfattning Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 17 oktober 2013, §55 att anta projektbeskrivningen och påbörja arbetet med en dagvattenstrategi tillsammans med VA SYD i enlighet med projektbeskrivningen. Dagvattenstrategin är ett led i Burlövs kommuns arbete med att förbättra vattenkvaliten i våra vattendrag och i havet. Dagvattenhanteringen ska också minska översvämningsriskerna och bidra till fler livsmiljöer för växter och djur. Dagvattenstrategin ska medverka till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan uppnås enligt EUs ramdirektiv. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa Dagvattenstrategi för Burlövs kommun, enligt i ärendet redovisat förslag. Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Johan Rönnborg 040-625 64 44 [email protected] 14 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-08-28 1 (4) Diarienummer KS/2013:205-400 Kommunstyrelsen Fastställande av dagvattenstrategi för Burlövs kommun Sammanfattning Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 17 oktober 2013, §55 att anta projektbeskrivningen och påbörja arbetet med en dagvattenstrategi tillsammans med VA SYD i enlighet med projektbeskrivningen. Dagvattenstrategin är ett led i Burlövs kommuns arbete med att förbättra vattenkvaliten i våra vattendrag och i havet. Dagvattenhanteringen ska också minska översvämningsriskerna och bidra till fler livsmiljöer för växter och djur. Dagvattenstrategin ska medverka till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan uppnås enligt EUs ramdirektiv. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa Dagvattenstrategi för Burlövs kommun, enligt i ärendet redovisat förslag. BURLÖVS KOMMUN 15 2015-08-28 KS/2013:205 Redogörelse för ärendet Kommunstyrelsens planutskott beslutade den 17 oktober 2013, §55 att anta projektbeskrivningen och påbörja arbetet med en dagvattenstrategi tillsammans med VA SYD i enlighet med projektbeskrivningen. Förslag till dagvattenstrategin har tagits fram i arbetsgruppen och styrgruppen har haft möjligheter att komma med synpunkter. VA SYD och Kommunledningskontoret har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget till dagvattenstrategi mellan 13 januari till 28 februari 2015. Samhällsbyggnadsförvaltningen har beaktat dessa synpunkter i föreliggande förslag. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från främst hårdgjorda ytor (tak, gator med mera), dräneringsvatten och uppträngande grundvatten. Mottagarna av dagvatten inom kommunen är Alnarpsån, Sege å och Kalineån. Hantering av dagvatten regleras i Lagen om allmänna vattentjänster, Miljöbalken och Plan- och bygglagen. I Miljöprogram 2009-2015 anges dagvattenpolicy som åtgärd för att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag och en dagvattenstrategi beskrivs i Framtidsplan för Burlövs kommun och VA-plan för Burlövs kommun, som ett viktigt dokument för vattenplaneringen. En dagvattenstrategi är också en del i kommunens arbete för att uppnå vattendirektivets krav på kommunen. Strategin Sidan 4-7 i dagvattenstrategin består av en beslutande del för vilken politiskt beslut fattas. Sidan 4-5 redovisas nedan, dessutom finns tabellen Ansvar för dagvatten på sidorna 6 och 7 i dagvattenstrategin. Resten av dokumentet utgör en kunskapsdel som inte är beslutande. Ambition Inom Burlövs kommun ska dagvattnet hanteras som en tillgång och inte påverka recipienter (exempelvis åar och Öresund) eller kommuninvånare negativt. För att detta ska kunna uppnås måste dagvattenfrågan lyftas tidigt på en övergripande nivå i planeringsprocessen och det krävs samverkan mellan kommunen, VA SYD och fastighetsägare. Hantering av dagvatten och översvämningsrisker är frågor som behöver lösas gemensamt av VA SYD och Burlövs kommun. Frågorna ska till stor del lösas i stadsplaneprocessen där det är viktigt att arbeta med säkra vattenvägar och översvämningsytor i nya planområden. Dagvattnet ska hanteras så att möjligheterna till att nå miljökvalitetsnormerna för vatten inte påverkas negativt. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad om gällande riktlinjer och krav. I möjligaste mån ska kommunen och VA SYD verka för att dagvattnet inte förorenas och att eventuella föroreningar hanteras så tidigt i systemet som möjligt. 2 (4) BURLÖVS KOMMUN 16 2015-08-28 KS/2013:205 Metod Dagvattenfrågan är en viktig del i stadsbyggnadsprocessen och ska lyftas tidigt i planeringsarbetet. Vid val av utbyggnadsområden är dagvattenfrågan viktig att belysa. Områden med hög översvämningsrisk och instängda områden ska inte bebyggas om det inte finns särskilda skäl och då krävs speciella åtgärder. I planarbetet ska det ges förutsättningar för en fungerande dagvattenhantering bland annat genom att tillräckligt med mark avsätts för detta. Olika förutsättningar kräver olika åtgärder. Dagvattnet ska omhändertas på ett för platsen lämpligt sätt utifrån områdets karaktär och belastad recipient. Kommunen och VA SYD ska ta ett stort ansvar för de åtgärder som krävs genom att på kommunal mark anlägga och sköta öppna dagvattenanläggningar. Dagvattenhanteringen ska beskrivas väl i planbeskrivningar och, där det finns skäl till det, regleras i planbestämmelser. Säkra vattenvägar ska skapas, genom en väl genomarbetad höjdsättning, så att skador på byggnader och andra viktiga funktioner minimeras. Vid en situation där ledningsnätet inte kan ta hand om allt dagvatten ska det kunna rinna på ytan bort från bebyggelse och andra viktiga anläggningar till t ex grönytor och parker där vattnet tillfälligt kan tillåtas att samlas. Dagvattenanläggningar ska i första hand utföras som öppna anläggningar (t ex dammar, diken, våtmarker, samt multifunktionella ytor) och integreras i samhället. Utöver den viktiga hydrauliska funktionen ska utformningen ta hänsyn till biologisk mångfald, gynna ekosystemtjänster och vara estetiskt tilltalande. Utformningen ska vara sådan att risken för olyckor minimeras, samt drift och underhåll underlättas. Dagvattensystemet ska utformas så att en så stor del av föroreningarna som möjligt kan avskiljas under vattnets väg till recipienten. Dimensionering av dagvattensystem ska ske enligt svensk standard och gällande publikationer från Svenskt Vatten. Julia Branting Samhällsbyggnadschef Bengt Guldstrand T.f Planchef 3 (4) BURLÖVS KOMMUN 17 2015-08-28 KS/2013:205 Ärendebilagor - Dagvattenstrategi för Burlövs kommun - Yttranden Handläggare I handläggningen av ärendet har flertalet tjänstemän deltagit, se Dagvattenstrategi för Burlövs kommun. Beslut i ärendet delges Kommunstyrelsen VA SYD 4 (4) 18 Dagvattenstrategi för Burlövs kommun, Skåne län - antagandehandling 2015-09-14 19 FÖRORD Beslut togs i planutskottet 2013-10-17 om att påbörja arbetet med dagvattenstrategin. Strategin är framtagen av en arbetsgrupp respektive styrgrupp sammansatt av representanter som arbetar med planering, genomförande, kontroll och underhåll av dagvattenanläggningar inom Burlövs kommun. Dagvattenstrategin är ett led i Burlövs kommuns arbete med att förbättra vattenkvaliten i våra vattendrag och i havet. Dagvattenhanteringen ska också minska översvämningsriskerna och bidra till fler livsmiljöer för växter och djur. Då vatten är en av våra viktigaste resurser är det viktigt att vi förvaltar den väl. Arlöv, 2015-xx-xx Arbetsgrupp Cornelia Wallner, projektledare, VA SYD Johan Rönnborg/Jacquelin Nilsson, miljöstrateg, Burlövs kommun Linda Larsson, planarkitekt, Burlövs kommun Eva Aquarin, landskapsingenjör, Burlövs kommun Ewa Romberg, miljöinspektör/geolog, Burlövs kommun Styrgrupp Pär Hagstrand, enhetschef nybyggnad och exploatering, VA SYD Michael Horn, miljö- och byggchef, Burlövs kommun Ingemar Lindeberg, gatuchef, Burlövs kommun Gertrud Richter, planchef, Burlövs kommun Resurspersoner Bengt Guldstrand/Jesper Croall, byggnadsinspektör, Burlövs kommun Eva Blosfeld, exploatering, Burlövs kommun Kristina Hall, projektingenjör, VA SYD Kartor Johan Birgersson, GIS-samordnare, Burlövs kommun 2 (43) 20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 Beslutande del 4 Ambition 4 Metod 5 Ansvar för dagvatten 6 Kunskapsdel 8 Inledning 8 Avgränsning 9 Förutsättningar 10 Recipienter Dikningsföretag Geologi Begränsningar i ledningssystemen, 2014 Översvämningsbenägna områden 10 14 16 18 19 Översiktlig planering 22 Detaljplanering 23 Ansvar i detaljplaneprocessen Dagvattenutredning Detaljplan 23 23 23 Dimensionering 25 Utformning 27 Personsäkerhet vid öppna dagvattenanläggningar Riktlinjer för olika typer av markanvändning 27 28 Projektering, anläggning och drift 35 Allmän platsmark Kvartersmark 35 38 Bygglov/anmälan/Servisanmälan 39 Bygglov Anmälan Servisanmälan 39 39 39 Miljöpåverkan 40 Lagar, juridik & ekonomi 41 Lagen om allmänna vattentjänster Plan- och bygglagen Miljöbalken Vattendirektivet (EUs ramdirektiv för vatten) Översvämningsdirektivet EUs fågeldirektiv och art- och habitatsdirektiv Pågående arbete 41 41 41 41 42 42 42 Bilagor 43 Vidare arbeten 43 Uppdatering 43 3 (43) 21 BESLUTANDE DEL AMBITION Inom Burlövs kommun ska dagvattnet hanteras som en tillgång och inte påverka recipienter eller kommuninvånare negativt. För att detta ska kunna uppnås måste dagvattenfrågan lyftas tidigt på en övergripande nivå i planeringsprocessen och det krävs samverkan mellan kommunen, VA SYD och fastighetsägare. Hantering av dagvatten och översvämningsrisker är frågor som behöver lösas gemensamt av VA SYD och Burlövs kommun. Frågorna ska till stor del lösas i stadsplaneprocessen där det är viktigt att arbeta med säkra vattenvägar och översvämningsytor i nya planområden. Dagvattnet ska hanteras så att möjligheterna till att nå miljökvalitetsnormerna för vatten inte påverkas negativt. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad om gällande riktlinjer och krav. I möjligaste mån ska kommunen och VA SYD verka för att dagvattnet inte förorenas och att eventuella föroreningar hanteras så tidigt i systemet som möjligt. Tågarps hed vid översvämningen 2011. 4 (43) 22 METOD Dagvattenfrågan är en viktig del i stadsbyggnadsprocessen och ska lyftas tidigt i planeringsarbetet. Vid val av utbyggnadsområden är dagvattenfrågan viktig att belysa. Områden med hög översvämningsrisk och instängda områden ska inte bebyggas om det inte finns särskilda skäl och då krävs speciella åtgärder. I planarbetet ska det ges förutsättningar för en fungerande dagvattenhantering bland annat genom att tillräckligt med mark avsätts för detta. Olika förutsättningar kräver olika åtgärder. Dagvattnet ska omhändertas på ett för platsen lämpligt sätt utifrån områdets karaktär och belastad recipient. Kommunen och VA SYD ska ta ett stort ansvar för de åtgärder som krävs genom att på kommunal mark anlägga och sköta öppna dagvattenanläggningar. Dagvattenhanteringen ska beskrivas väl i planbeskrivningar och, där det finns skäl till det, regleras i planbestämmelser. Säkra vattenvägar ska skapas, genom en väl genomarbetad höjdsättning, så att skador på byggnader och andra viktiga funktioner minimeras. Vid en situation där ledningsnätet inte kan ta hand om allt dagvatten ska det kunna rinna på ytan bort från bebyggelse och andra viktiga anläggningar till t ex grönytor och parker där vattnet tillfälligt kan tillåtas att samlas. Dagvattenanläggningar ska i första hand utföras som öppna anläggningar (t ex dammar, diken, våtmarker, samt multifunktionella ytor) och integreras i samhället. Utöver den viktiga hydrauliska funktionen ska utformningen ta hänsyn till biologisk mångfald, gynna ekosystemtjänster och vara estetiskt tilltalande. Utformningen ska vara sådan att risken för olyckor minimeras, samt drift och underhåll underlättas. Dagvattensystemet ska utformas så att en så stor del av föroreningarna som möjligt kan avskiljas under vattnets väg till recipienten. Dimensionering av dagvattensystem ska ske enligt svensk standard och gällande publikationer från Svenskt Vatten. 5 (43) ANSVAR FÖR DAGVATTEN 23 I ansvar för dagvatten beskrivs ansvarsfördelningen och när i stadsbyggnadsprocessen olika moment ska genomföras. För mer information och bakgrund se under rubriken Kunskapsdel. Planeringsavdelningen Planprocessen Projektering • Översiktsplanen - beaktande av översvämningsrisk vid val av nya exploateringsområden Bygglov • Startmöte – bjuder in berörda avdelningar och VA SYD Kommunägd mark: Planutskottet, • Kontroll av att tillräckligt underlag i form av höjder finns i grundkartan Kommun• Exploateringsavtal (stab) styrelsen • Markanvisning (stab) (Stab) Kommunstyrelsens arbetsutskott, Kommunstyrelsen • Hjälpa till med tolkning av detaljplanen • Bevaka dagvattenfrågorna fastighetsbildning och marköverlåtelse (stab) • Avsluta berörda dikningsföretag (stab) • Köp/tomträttsavtal (stab) Privatägd mark: • Dagvattenutredning – om behov se till att den görs • Bevaka kommunens intressen i fastighetsbildning och andra förrättningar (stab) • Sammanvägning av olika förvaltningars och övriga berördas intressen. • Se över höjdsättning för avvattning i detaljplan i samråd med VA SYD & kommunteknik • Beakta estetik, rekreation & ekologi Om kommunens plan • Fastighetsrättsliga frågor – vid behov inköp av mark (stab) • Bildande av gemensamhetsanläggning (stab) • Formulera behov av grönyteaspekter • Reservera mark i detaljplan för dagvattenhantering • När så är lämpligt reglera dagvattenhanteringen i planbestämmelser • Tydliggöra dagvattenhanteringen i planbeskrivningen och där så är lämpligt i en informationsruta på plankartan • Ta hänsyn till recipienters känslighet och vattenskyddsområden • Ansvara för att omprövning av dikningsföretag utförs • Ta hänsyn till extrema skyfall, t ex 100-års regn i samråd med VA SYD och kommunteknik. Område bygg • Startmöte – delta Bygglov - tillsyn enligt PBL • Tolkning av detaljplanen Miljö- och Byggnämnden • Granskar nybyggnadskarta • Ansvarar för att följa upp bestämmelser i detaljplan i samråd med VA SYD • Granska och godkänna höjdsättning i bygglovet. Område miljö Miljö- och byggnämnden Kommunteknik Tekniska utskottet, Kommunstyrelsen VA SYD Ägarnämnden • Startmöte – delta och informera om kända föroreningar • Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken • Tillsynsmyndighet i enlighet med miljöbalken • Kontroll av markundersökningar • Startmöte – delta • Fullt ansvar samt hela kostnaden för anläggningar som enbart avvattnar vägområden. • Beakta drift- & underhållsaspekter • Granskar grov höjdsättning i samråd/utställning • Medverka vid framtagandet av förprojektering. Kostnader kan fördelas mellan de olika förvaltningarna och VA SYD • Beakta estetiska, rekreativa och biologiska aspekter • För övriga anläggningar på allmän platsmark ansvar samt kostnad för utformning med avseende på estetik & landskapsplanering • Skötselplan i objektsspecifik överenskommelse med VA SYD • Formulera behov av grönytor • Initiera markavtal / objektspecifik överenskommelse som reglerar ansvar/kostnader mellan VA SYD och kommunteknik • Bevaka dagvattenfrågan i översiktsplanen • Ansvarar för de hydrauliska beräkningarna • Startmöte – deltar & lyfter dagvattenärenden • Överenskommelse - kostnadsfördelning mellan kommunteknik & VA SYD • Utreder förutsättningarna för dagvattenhantering • Skötselplan i objektsspecifik överenskommelse med kommunteknik • Beakta drift- & underhållsaspekter • Beakta tekniska förutsättningar • Anger anslutningspunkt till nybyggnadskartan • Söker tillstånd för vattenverksamhet hos LST • Granskar grov höjdsättning i samråd/ granskning • Ta fram dagvattenutredning/förprojektering eller medverka vid framtagandet av en. Kostnader kan fördelas mellan de olika förvaltningarna eller exploatörer och VA SYD. • Föreslå regleringar och informationstext till detaljplan • Beakta dimensionerande regn 6 • Markavtal / objektspecifik överenskommelse reglerar ansvar/kostnader mellan VA SYD och kommunen • Vid behov upprättande av servitutsavtal för ledningar 24 Byggskede Drift och underhåll Privatägd mark: - • Följa upp exploateringsavtal (stab) - Anmälan • Om behov finns kalla till tekniskt samråd med byggherre & kontrollansvarig • Kontrollplan beslutas vid tekniskt samråd • Ansvarar för att följa upp bestämmelser i detaljplan i samråd med VA SYD • Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken • Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken • Genomförande - kostnader för landskaps- arkitektur, estetiska åtgärder & plantering. Gräns mellan VA SYDs & kommuntekniks ansvar regleras i markavtal / objektsspecifik överenskommelse. • Ansvarar för biologiska, estetiska & rekreativa funktioner vid öppna dagvattenanläggningar • Drift och underhåll av öppna dagvattenanläggningar enligt markavtal / objektspecifik överenskommelse. • Ansvarar för genomförandet av projektet inom allmän platsmark tillsammans med VA SYD • Extra kostnader för ev reparation av slänter, bortforsling av träd etc ska godkännas av VA SYD om ersättning ska erhållas • Ansvarar för att relationsritningar tas fram och överlämnas till VA SYD. • Ändring av hydraulisk funktion, utformning, rekreativ funktion ska ske med godkännande från VA SYD • Övertagande av skötsel sker efter garantibesiktning. • Gränsdragning för skötsel av grönytor som ingår i öppna dagvattenanläggningar ska tas fram i samarbete med VA SYD • Genomförande exkl kostnader för landskapsarkitektur, estetik & plantering (gäller VA SYDs anläggningar på allmän platsmark) • Ansvara för öppna dagvattenanläggningars funktion inkl hydraulisk kapacitet och vattenkvalitet • Gräns mellan VA SYDs & kommuntekniks ansvar regleras i en objektsspecifik överenskommelse • Ändring av hydraulisk funktion, utformning, rekreativ funktion får ej ske utan godkännande från kommunteknik • Skötsel av in- & utlopp • Kostnader för drift & underhåll av anläggningen enligt objektspecifik överenskommelse • Utreder alla ev skador som anläggningen förorsakar (t ex översvämning, personskada) • Dela med sig av praktiska erfarenheter av genomförda projekt till Burlövs kommun • Eventuell revidering av skötselplanen i samråd med kommunen 7 25 KUNSKAPSDEL INLEDNING Syfte Dagvattenfrågor ska lyftas fram tidigt i stadsplaneringsprocessen. Det ska finnas ett engagemang inom kommunen att arbeta med dagvattenhantering. Dagvattenstrategin ska användas som hjälpmedel och guide vid frågor som gäller dagvatten. Den ska även reda ut begrepp, mål, krav, förutsättningar och ansvarsfördelning så det är tydligt vad som gäller. Utöver att dokumentet är viktigt i sig ska processen med framtagandet av dagvattenstrategin leda till förståelse och samsyn gällande dagvattenfrågorna. Process Under hösten 2013 påbörjades arbetet med projektbeskrivningen som ledde fram till en beställning av planutskottet i Burlövs kommun i oktober. Därefter har arbetsgruppen under ledning av Cornelia Wallner arbetat fram ett förslag till dagvattensstrategi, som under arbetets gång förankrats i styrgruppen. En remissutgåva har arbetats fram under 2014. Denna remissutgåva ska gå ut på samråd till berörda. Därefter ska den revideras och godkännas av styrgrupp, planutskott och kommunstyrelse innan den kan antas av kommunfullmäktige, Burlövs kommun. Bakgrund För att lösa dagvattenhanteringen framöver när Burlövs kommun växer är det viktigt att kommunen och VA SYD har ett gemensamt förhållningssätt till hur man ska arbeta med dagvattenfrågor. Med de klimatförändringar som väntas i framtiden med påverkad nederbörd och havshöjning blir dagvattenfrågan än viktigare. För att uppnå en långsiktigt hållbar stadsutveckling i kommunen krävs det att samtliga aktörer som är delaktiga i stadsbyggnadsprocessen arbetar mot samma mål och med samma förutsättningar. De huvudsakliga recipienterna för dagvatten inom Burlövs kommun är Alnarpsån, Kalinaån och Sege å. Dagvattnet når slutligen Lommabukten vilket är ett Natura 2000-område. Vattendragen har mycket olika förutsättningar. Gemensamt för dem är att de inte når miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Obehandlat dagvatten har påverkan på vattendragen. I kommunen finns det också översvämningsproblematik att handskas med. Burlövs kommun föreslår i sin Framtidsplan, 22 maj 2014, utbyggnad och förtätning av bostäder och verksamheter. En strategi för hållbart omhändertagande av dagvatten bedöms därför angelägen. Denna dagvattenstrategi är också en del av kommunens arbete för att uppnå vattendirektivets krav på kommunen. I direktivets åtgärd 37 står att “Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vattenoch avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status”. Kalinaån i regn 8 (43) 26 Dagvatten Dagvatten är ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter eller reningsverk. Begreppet dagvatten används för vatten från urbana miljöer och samlad bebyggelse. Detta strategiarbete omfattar även dräneringsvatten från bebyggelse. AVGRÄNSNING Dagvattenstrategin är ett internt strategidokument för hur kommunen och VA SYD ska arbeta med dagvattenhantering. Strategin behandlar inte avrinning från åkermark och dess konsekvenser på vattendragen i form av till exempel ökad näringsbelastning. Strategin kommer främst hantera frågor gällande dagvatten som uppkommer vid nyexploatering men även hur man bör arbeta där redan bebyggd/ hårdgjord mark ska förändras/förtätas. Strategin beskriver recipienterna som en förutsättning för dagvattenhantering, men de är inte en del av de öppna dagvattenanläggningar där projektering, anläggning och drift behandlas. Strategin innehåller inga projekteringar, detaljlösningar eller specifika genomförandeåtgärder. VA SYD arbetar parallellt med en ”Åtgärdsplan för Burlövs avlopp” med syfte att inventera befintliga avloppsförhållanden, föreslå åtgärder för att förbättra ledningsnätet och föreslå framtida undersökningar för att bland annat minska andelen tillskottsvatten och risken för källaröversvämningar. En första utgåva av denna Åtgärdsplan blev färdig i september 2013. Strategin innefattar inte någon översvämningskartering avseende vattendragen utöver en sammanfattning av det som redan är gjort. Ytavrinnande regnvatten, ... ... kan även komma i form av hagel. ... blivande smältvatten... 9 (43) 27 FÖRUTSÄTTNINGAR Recipienter Burlövs kommun delas i två avrinningsområden, Alnarpsån i norr och Sege å i söder. Inom Burlövs kommun karaktäriseras de av olika förutsättningar. Lomma bukten Alnarpsåns avrinningsområde Åkarp Ordförklaringar Recipient - mottagare av dagvatten Ytvattenförekomst - En avgränsad och betydande förekomst av ytvatten, som kan vara till exempel hela eller delar av en sjö, å, älv eller kanal, ett vattenområde i övergångszonen eller ett kustvattenområde. Ett vattendrag, en sjö eller kustvattenområde kan bestå av flera ytvattenförekomster. KMV, kraftigt modifierat vattenförekomst - En ytvattenförekomst vars fysiska karaktär har förändrats väsentligt som en följd av en samhällsviktig, mänsklig verksamhet. Arlöv Malmö hamnområde Sege ås avrinningsområde Stora Bernstorp VISS, Vatteninformationssystem Sverige - databas över svenska vattenförekomster med klassning och status. Respektive länsstyrelse är ansvarig för att uppdatera databasen. http://www.viss. lansstyrelsen.se/ Karta k1 över avrinningsområden för recipienterna i kommunen. Sege å Avrinningen till Sege å kommer till största delen från åkermark och med inslag av en del bebyggelse som till exempel handelsområde och industrier. Totalt sett sträcker sig Sege ås avrinningsområde över cirka 335 km2 fördelat på sju kommuner (Burlöv, Lund, Staffanstorp, Svedala, Malmö, Vellinge och Trelleborg). Den största delen av avrinningsområdet utgörs av åkermark (ca 55 %). En mindre del utgörs av tätort (10 %). Sege å mynnar sydväst om Spillepeng vid Sjölunda i gränsen mellan Burlövs kommun och Malmö stad. Vattendraget är starkt präglat av jordbruksmarken. Det största problemet i Sege å är övergödande ämnen.1 Sege å (Havet-Torrebergabäcken) bedöms ha otillfredsställande status enligt EU-direktivet för vatten. Sege å mynnar i vattenförekomsten Malmö hamn vilken är klassad som kraftigt modifierat vatten (KMV). Enligt expertbedömning, finns det måttlig ekologisk potential för vattenförekomsten, på grund av höga halter av näringsämnen. Bedömningen är gjord utifrån omgivande vattenförekomsters klassning där övergödning är ett miljöproblem.2 1 2 Segeåns vattendragsförbund, www.segea.se Bedömning enligt VISS hämtad 2013 Sege å 10 (43) 28 Lommabukten med Tågarps hed - ett Natura 2000 område Natura 2000 är ett nätverk av områden som skapades inom EU för att stoppa utrotning av djur och växter och deras livsmiljöer. I Sverige finns drygt 3 500 Natura 2000-områden. Områdena har valts ut av länsstyrelserna i respektive län utifrån EUs habitat- och fågeldirektiv. En stor del av Sveriges Natura 2000-områden skyddade som naturreservat eller nationalpark. Alnarpsån Avrinningen inom kommunen till Alnarpsån utgörs till största delen av dagvatten från tätorterna Arlöv och Åkarp samt avvattning från jordbuksmark, till exempel Kronetorpsområdet och Östra dalslundsområdet. Totalt sett är avrinningsområdet ca 21 km2 fördelat på tre kommuner (Burlöv, Lomma och Staffanstorp). Ungefär 55 % av markanvändningen utgörs av åkermark och ca 40 % utgörs av tätorter. De största problemen i avrinningsområdet är övergödande ämnen och flödesvariationer.3 Alnarpsån bedöms ha dålig ekologisk status enligt EU-direktivet för vatten. Bedömningen baseras främst på den kemiska kvalitetsfaktorn näringsämnen, som klassats som dålig status. Enstaka bottenfaunaundersökningar, utförda 20074 , bekräftar bedömningarna av den dåliga ekologiska statusen och att orsaken är övergödning. Alnarpsån mynnar i Lommabukten där det är näringsämnena som avgör den ekologiska statusen och detta utgör ett miljöproblem i vattenförekomsten. Om Malmö hamn och Lommabukten betraktas som separata vattenförekomster får Lommabukten klassningen måttlig ekologisk status medan Malmö hamn klassas som KMV.5 Alnarpsån med parken till vänster i bilden utefter stambanan genom Åkarp. Alnarpsån vid stationsområdet i Åkarp. 3 4 5 Segeåns vattendragsförbund, www.segea.se Medins biologiska, 2007, Alnarpsån, Tillstånd och åtgärdsförslag för att förbättra vattenkvaliteten Bedömning enligt VISS hämtad 2013 11 (43) 29 Kalinaån väster om Arlövsvägen vid högt flöde i november 2013. Kalinaån Kalinaån är en förgrening till Sege å. Tidigare kallades den för Lilla Sege å. Den ursprungliga sträckningen för Kalinaån är nuvarande Malmö Burlöv Golfklubb, genom Arlöv, genom nuvarande Spillepengens avfallsdeponi till Lommabukten i Öresund. År 1869 anlades Arlöv Sockerfabrik, en lokalisering som skedde tack vare tillgången till vatten och anslutning till Södra stambanan. För att säkra tillgången till sötvatten för sockerfabrikens behov, stängdes den övre delen av Kalinaån vid sockerfabriken och ett vattenmagasin skapades mellan Sege å och fabriken. Vatten pumpas över från Sege å till den gamla åfåran, sedan vidare till en damm vid sockerfabriken och in i kylprocessen i fabriken. Kylvatten leds via ledningar till ett utlopp vid Arlövsvägen, vidare via kulvert med utlopp på gränsen mellan Spillepengens avfallsdeponi och Tågarps hed för att slutligen nå Lommabukten. Vid höga vattennivåer i bruksdammen pumpas överloppsvatten över i kulvert som sträcker sig längs med Södra Stambanan med utlopp i Sege å. Kalinaån tar emot dagvatten från delar av Arlöv tätort men även industriområden i Malmö stad. Kalinaåns tillrinningsområde, justerat med hänsyn till dagvattensystemet, är cirka 3 km2. Vid extrema väderförhållanden som häftiga regn, höga havsnivåer och stormar har ån små möjligheter att magasinera stora volymer vatten med risk för driftstopp i sockerfabriken och översvämningar i bebyggelsen. Det finns inte möjlighet för ett naturligt flöde genom Kalinaån . Kalinaåns vatten är mycket näringsrikt. Undersökningar utförda mellan 2004 och 2007 antyder att Kalinaån är näringsrik till följd av vattenkvaliten i Sege å.6 Även senare mätningar och rapporter tyder på detsamma. 6 Kalinaån - Tillstånd och åtgärdsförslag för att förbättra vattenkvaliteten, 2008-08-08, Medins Biologi AB 12 (43) Sockerbruket i Arlöv 30 Kalkrikkärr Ett kalkrikkärr är en myr eller en källmiljö. Naturtypen är naturligt näringsfattig men rik på mineraler på grund av kalkrikt basiskt vatten. Detta ger en speciell flora och fauna som domineras av olika halvgräs och örter. Naturtypen är idag hotad av framför allt igenväxning. Betande kor på Bernstorpsmosse i juni 2012. Bernstorps mosse Bernstorps mosse är ett kalkrikkärr som finns i anslutning till riksväg 11 och Stora Bernstorps industri- och handelsområde. Mossen är ett kommunalt naturvårdsområde skyddat av en detaljplan. I dagsläget tar Bernstorps mosse emot delar av dagvattnet från intilliggande handelsområde. Blåvinge, Bernstorps mosse Orkidé, Bernstorps mosse Klassificering av recipienter Recipienterna i Burlövs kommun har klassificerats efter hur mycket flöde, närsalter och föroreningar (organiska föroreningar/ tungmetaller/salt) recipienterna kan tåla/ta emot beroende på dess speciella förutsättningar. Recipienternas känslighet har delats in i tre klasser där klass 1 är känsligast och klass 3 är minst känslig. Klassificeringen har skett med avseende på typ av recipient, inte med avseende på halter eller mängder som recipienterna tål då dessa inte är kända. Tabellen bygger på de kriterier som Lunds kommun respektive Malmö stad satt för sina recipienter (se tabell t2). Recipient klassificering Flöde Närsalter Föroreningar Förslag på åtgärd Sege å 2 2 1 Alnarspån 1 2 1 Kalinaån 2 2 2 Fördröjningsmagasin etc med rening av dagvatten Fördröjningsmagasin etc med rening av dagvatten Om dagvattenutsläpp sker i nedre delarna blir ån känsligare för föroreningar och närsalter då den ofördröjt rinner ut i Naturreservat/ Natura 2000-område. Fördröjningsmagasin etc med rening av dagvatten Tabell t1 bygger på klassningsindelning i tabell t2. 13 (43) 31 Klass Kriterium Flöde 1 Djupa, raka diken/bäckar med branta kanter, små grunda dammar. Mycket känslig för ökad vattenföring Flöde 2 Känslig för ökad vattenföring Flöde 3 Mindre känslig för ökad vattenföring Närsalt 1 Mycket känslig för närsalter Närsalt 2 Känslig för närsalter Närsalt 3 Mindre känslig för närsalter Förorening 1 Mycket känslig för föroreningar Förorening 2 Känslig för föroreningar Förorening 3 Mindre känslig för föroreningar Grunda diken, våtmarker, större/djupare dammar, relativt stora vattendrag. Vatten med stensatta kanter, stora vattendrag, grässvål (översilningsmarker, svalldiken). Dammar utan vegetationsskörd eller sedimentfällor. Vattendrag med låga närsalter, översvämningsområden där floran påverkas av förhöjda närsalter. Dammar med skörd och/eller sedimentfällor, våtmarker, bäckar och diken där dagvatten utgör en större del (>10%). Bäckar, diken från områden med intensivt jordbruk där dagvattnet förväntas hålla lägre närsaltkoncentration än vattendraget i sig. Bäckar och diken från områden med intensivt jordbruk där dagvatten utgör en mindre del (<10%). Dammar byggda för dagvattenhantering. Vatten där det finns eller har funnits känsliga/rödlistade arter t ex grönling, öring, vattenförekomster i naturreservat. Vatten som saknar rödlistade/känsliga arter, vatten byggda för att ta hand om dagvatten men där andra aspekter, t ex rekreation är viktiga. Vatten byggda enbart för att ta hand om föroreningar. Åkarpsdammen Tabell t2: underlag för klassning av vattenförekomster Dikningsföretag I Burlövs kommun finns ett antal dikningsföretag (se tabell t3). När kommunen exploaterar områden som tidigare varit odlingsmark byggs dagvattensystem ut av VA SYD. Dessa ersätter då eventuellt dikningsföretag som finns i området. Alnarps- och Åkarpsbäckens avvattningsföretag från 1983 är recipient till största delen av kommunen. Från nya exploateringsområden som avvattnas till Alnarps- och Åkarpsbäckens avvattningsföretag bör det inte släppas mer vatten än vad den naturliga marken redan idag släpper. Den naturliga avrinningen uppskattas ofta till 1,5 l/s ha. Det kommer alltså krävas stora ytor för fördröjningsmagasin i de områden som i framtiden ska exploateras för att inte släppa mer än 1,5 l/s ha till dikningsföretaget. I stället för att skapa ytkrävande fördröjningsmagasin kan ett alternativ vara att kombinera fördröjningsvolymer med att öka kapaciteten i Alnarpsån gentemot känd kapacitet 2013. Detta behöver emellertid utredas vidare. I samband med utbyggnaden av järnvägsspåren mellan Malmö och Lund kommer en omförrättning för delar av dikningsföretaget utföras, initierat av trafikverket. Då kommer ägandeförhållanden och vilka utsläppskrav som ska gälla, att ses över. När det ska planeras för områden där Alnarpsoch Åkarpsbäcken är recipient är det viktigt att ta reda på om omförrätt14 (43) Dikningsföretag Ett dikningsföretag är en samfällighet bildad för att förbättra markavvattningen. Dikningsföretag har bildats sedan 1800-talets slut. Anledningen till bildandet var främst att göra det möjligt att odla marken. Område som genom avvattning har ökat ekonomiskt i värde kallas för båtnadsområde. Idag bildas nästan inga nya dikningsföretag, men bestämmelser i äldre företag gäller tills de officiellt har upphävts. 32 12 Karta k2: Dikningsföretag, numrerade efter tabell t3, Länsstyrelsen i Skåne Förändrade dikningsföretag ning är genomförd och vilket utsläppskrav som då gäller. En del dikningsföretag har förändrats i samband med exploatering och utbyggnad av infrastruktur och skiljer sig något från angiven sträckning i karta k2 som hämtats från länsstyrelsen. Utöver Alnarps- och Åkarpsbäckens avvattningsföretag är Nygrävning av Segeån år 1929 det dikningsföretag som tar emot mest vatten från kommunen. Flödesbegränsningen i detta dikningsföretag är 1,5 l/s ha. Nr Dikningsföretag Recipient 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Åkarp, Hjärup och Kabbarp år 1951 Åkarp nr 8 m fl hemman år 1923 Burlöv nr 7 m fl hemman år 1929 Alnarps och Åkarpsbäckens avf 1983 Kronetorp Burlöv år 1940 Burlöv Kronetorp år 1935 Tågarp nr 1 år 1938 Nygrävning av segeån år 1929 Burlöv nr 2 och 6 Burlöv 1921 Nordanå nr 1 litt B m fl hemman 1922 Sunnanå avloppsföretag år 1984 Sunnanå nr 6 och 8 år m fl hemman år 1930 Alnarpsån Alnarpsån Alnarpsån via kommunal ledning Alnarpsån Kalinaån via kommunal ledning Alnarpsån Kalinaån via kommunal ledning Segeå Kalinaån via kommunal ledning Segeå Segeå Segeå Tabell t3: Dikningsföretag 15 (43) 33 Geologi Faktaruta Den djupt liggande berggrunden inom Burlövs kommun består troligen huvudsakligen av gnejser och möjligen graniter. Det har inte gjorts någon borrning som säkerställer detta. Urberget överlagras av kalkberggrund. I kalkbergrundens överyta finns en sänka som går i nordvästlig riktning, den kallas för Alnarpssänkan. Den är 5-10 km bred, drygt 60 m djup och berör kommunens nordöstra hälft. Sänkan är troligen ett resultat av rörelser i jordskorpan och av erosion orsakad av landis och vatten. De ytliga jordarterna i kommunen bildades huvudsakligen under senare delen av den senaste istiden. När landisen smälte för cirka 13 000 år sedan fick landskapet huvudsakligen sitt nuvarande utseende. Jorddjupet uppvisar stora variationer. Alnarpssänkan medför att jorddjupen kan uppgå till 70-80 meter. Det är i sänkans sandiga avlagringar som man hittar den största grundvattenförekomsten - Alnarpsströmmen. De ytliga jordarterna består till stor del av ler- och kritrika moräner transporterade från sydväst. Därunder finns moräner transporterade från nordost. Mellan dessa moränlager finns ställvis isälvsavlagringar bestående av grus, sand och mo. Moränen inom kommunen är blockfattig. Moränleror och lermoräner är de två dominerande typer som förekommer inom kommunen. När landisen smälte lämnade den efter sig sorterat material i form av isälvsavlagringar som består av mo, sand och grus. Dessa genomsläppliga jordarter återfinns oftast i markytan men kan även bilda bankar, skikt eller linser mellan moränlagren. Än idag bildas svämsediment längs med Sege å. Jordarter som kan vara lämpliga för infiltration av dagvatten är sand, grus samt sväm- och isälvssediment. Det är också viktigt att dessa har en tillräcklig mäktighet och är sammanhängande för att infiltration ska vara möjlig. Täta jordarter som lera, silt (mo) och moräner är inte lämpliga för infiltration. Om grundvattennivån är hög, det vill säga nära markytan, är förutsättningen för infiltration begränsad. Generellt förekommer grundvattenytan på mellan 1,5 och 3 meter under markytan. Grundvattennivån varierar vanligen med årstid och nederbördsväxlingar och kan vid långvarig pålandsvind även påverkas av havsvattenståndet, framför allt i Arlövs västra delar. De generella förutsättningarna i Burlövs kommun för infiltration av dagvatten är små, men lokalt kan det finnas möjligheter till infiltration. Alnarpsdalen Yngre morän (SV) Sand - grus Äldre morän (NO) Yngre krita (Danien) Äldre krita (Senon) Alnarpssediment Förkastning Berggrund i Burlövs kommun i genomskärning. 16 (43) Romeleåsen 34 Åkarp Burlövs kyrkby Arlöv Burlövs egnahem Sege by St Bernstorp Karta k3: Jordartskarta 17 (43) 35 Begränsningar i ledningssystemen, 2014 Ordförklaringar Burlövs kommuns ledningsnät består till största del av duplikata ledningssystem. I Åkarp finns fortfarande kombinerade ledningar i drift, medan det i Arlöv finns ett fåtal. Arbetet med att separera ledningssystemen i Åkarp är inte slutfört. Därför pågår uppföljningar av tidigare utförda kontroller av befintliga ledningsanslutningar, så kallade anslutningskontroller. Nya anslutningskontroller med påföljande separeringskrav, i regnpåverkade områden, påbörjades under 2014. Om ett nytt område mot förmodan skulle behöva anslutas till en kombinerad ledning är det viktigt att dagvattnet fördröjs. Duplikata system - Dagvatten och spillvatten går i separata ledningar. Kombinerat ledningssystem Dagvatten och spillvatten går i samma ledningar. De duplikata ledningssystemen dimensionerades för de områden som fanns med i planeringen vid tiden för anläggandet. De är ofta fullt utnyttjade av de områden som redan idag är anslutna till systemet. Dagvattenledningarna kan därför inte ta emot mycket mer dagvatten än vad de gör idag. I varje detaljplan studeras anslutningsmöjligheter och kapacitet i befintligt nät för att avgöra hur dagvattenhanteringen inom planområdet ska ske. I Åtgärdsplan för Burlövs avlopp, september 2013, har ett antal problemområden pekats ut. De områden där problem kvarstår är Tågarpsområdet i Arlöv och Villavägen/Genvägen i Åkarp. Tågarpsområdet i nordvästra Arlöv påverkas av höga vattenstånd från både Kalinaån och Alnapsån vilket gör att området blir extra känsligt om det kommer stora regn samtidigt som vattenståndet är högt. När vatten trycks upp från havet fylls ledningarna och det är svårt att leda bort vattnet. Villavägen och Genvägen i Åkarp ligger lågt i förhållande till Alnarpsån. Vid kraftig nederbörd kan ledningarna dämmas och vatten rinna på ytan till lågt belägna punkter som källarnerfarter, källartrappor med mera. Förbättringsåtgärder har utförts för att minska uppdämning från Alnarpsån men ytterligare åtgärder behövs i området. Östgatan i Tågarpsområdet, Arlöv. Översvämning under tunnel vid Kronetorpsvägen, 2007. I vattnet står en bil som är helt under ytan. 18 (43) Vändplats vid Villavägen i anslutning till Alnarpsån. 36 Översvämningsbenägna områden I Burlövs kommun sker det översvämningar, dels på grund av att recipienterna (Alnarpsån och Sege å) bräddar över sina kanter och dels på grund av att ledningsnätet för dagvatten inte klarar av att ta emot dagvattnet från ett regn som är större än vad ledningsnätet har dimensionerats för. Ibland sker en kombination av dessa två orsaker när exempelvis åvatten dämmer upp dagvattennätet som därmed redan är ”fullt” vid ett häftigt regn. Även havet kan ha uppdämningseffekter i recipienterna. Effekten av havsnivåhöjningar kan dessutom bli större på grund av kommande klimatförändringar. Bron vid Åkarpsdammen har tidigare varit en dämningspunkt vid översvämningar. Vid en havsnivåhöjning på 3 m har havet en dämningseffekt knappt 3 000 löpmeter upp i Alnarpsån och påverkar därmed nordvästra Arlöv men inte Åkarp eller Kronetorpsområdet.7 Diagram d1: Skillnad i vattennivå (uppdämning) i Alnarpsån mellan höga havsvattenstånd och havsnivå +0,0 m (Översvämningsmodell för Alnarpsån SWECO, 2014). Alnarpsån Rapport över översvämningseffek- Havsnivåhöjningar, på grund av klimatförändringar, kommer framförallt ter, Sweco 2014. att beröra bebyggda områden i Arlöv. I dagens situation är det områdena som ligger runt Alnarpsån i Åkarp som är de mest frekvent översvämmade. Här skedde översvämningar senast 2007, 2011 och 2014. Orsaken var dels häftig nederbörd och dels snabb snösmältning, något som ställer stora krav på dagvattenhanteringen. De närmsta åren kommer Södra stambanan att byggas ut. Trafikverket har inför sin miljökonsekvensbeskrivning för projektet utfört modelleringar av Alnarpsån i Åkarp. Dessa visar att de åtgärder som föreslås i samband med utbyggnaden av järnvägen kommer minska översvämningsrisken i östra Åkarp. Som ett komplement till Trafikverkets utredning har Burlövs kommun därför tagit fram en mer omfattande modellering över Alnarpsån i en så kallad översvämningskartering som visar översvämningsrisker vid olika scenarios. Bilderna på följande sida är tagna från denna. 7 Rapport över översvämningseffekter, Sweco 2014. 19 (43) 37 Karta k4: Översvämningskartering Alnarpsån med 2014 års förutsättningar 10 årsflöde (gult i kartan), 0 meter havsnivåhöjning samt 100-årsflöde (blått i kartan), 0 meter havsnivåhöjning. Karta k5: Översvämningskartering Alnarpsån med effekten från föreslagna åtgärder och 10 årsflöde (gult i kartan), 0 meter havsnivåhöjning samt 100-årsflöde (blått i kartan), 0 meter havsnivåhöjning. Alnarpsån intill järnvägen i Åkarp. 20 (43) 38 Segeåns Vattendragsförbund Segeåns Vattendragsförbund bildades 1988 med representanter från kommuner, företag, dikningsföretag och markägare. Syftet med vattendragsförbundets arbete är att uppnå god ekologisk och kemisk status i Segeå. Detta görs bland annat genom att övervaka skötsel och användning av vattendraget, rådgivning i frågor gällande vattendraget och genom att vara en aktör inom planering i avrinningsområdet. Sege å Översvämningskarteringar för Sege å är gjorda av Segeås vattendragsförbund. Inom Burlövs kommun berörs främst åkerlandskapet, men till viss del även bebyggd miljö, av översvämningsrisk vid häftiga flöden med återkomsttid på 100 år. Segeåns Vattenråd Ett Vattenråd är ett regionalt eller lokalt samverkansorgan för vattenfrågor. Vattenråd består av medlemmar från kommuner, industrier och dikningsföretag med verksamhet i avrinningsområdet. Segeåns Vattendragsförbund ombildades under 2010 till Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i enlighet med EU:s vattendirektiv. Vattenrådets uppdrag är att uppnå god ekologisk och kemisk status i Segeå. Detta görs genom informationsprojekt och samverkan mellan kommuner, myndigheter och allmänhet. Karta k6: Översvämningskartering Sege å vid 100-årsflöde. Svanar på dammen invid Sege å mellan Sege by och Stora Bernstorp. 21 (43) 39 ÖVERSIKTLIG PLANERING I Burlövs kommuns Framtidsplan - översiktsplan (lagakraftvunnen 22 maj 2014) redovisas kommunens dagvattenförhållanden på ett översiktligt sätt under en särskild rubrik. Dagvattenhanteringen har även påverkat valet av utbyggnadsområden. Vid valet av utbyggnadsområden har låglänta områden med hög översvämningsrisk valts bort eller uppmärksammats och pekats ut för särskilda åtgärder. Kommunen har planmonopol och ansvar för att ta fram översiktsplan och fördjupade översiktsplaner. VA SYD har ett ansvar att särskilt titta på vattenhanteringen i de planerade utbyggnadsområdena för att olämpliga utbyggnadsområden tidigt ska uppmärksammas. Vid utpekande av utbyggnadsområden i kommande planering bör följande kriterier för dagvattenhanteringen utredas för respektive område: Översiktsplan • om området saknar avrinningsmöjligheter • om området är låglänt (< 3 meter) • om området har hög översvämningsrisk Områden som uppfyller något av ovanstående kriterier bör inte bebyggas utan att särskilda åtgärder vidtas. För att hitta dessa områden ska en översvämningskartering tas fram och sedan uppdateras i samband med att kommunen tar fram en ny översiktsplan. Inom översiktsplanearbetet görs en översiktlig kartering, men det bör även göras mer ingående studier i det fortsatta planarbetet, inom de områden som den översiktliga studien pekar ut som problematiska. Dagvattenfrågan skulle kunna tas upp som ett program för berörda områden eller vara ett lämpligt ämne för ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Oavsett hur det tas upp bör det behandla: • Områden för anläggningar och sammanhängande stråk för dagvattenhantering • Förutsättningar för dagvattenhantering i utbyggnadsområden och befintlig miljö • Områden som är olämpliga att bebygga på grund av att de saknar avrinningsmöjligheter, är låglänta eller att det är stor risk att de översvämmas vid höga vattenstånd • Övergripande struktur för recipienter, avrinningsområden, in- och utströmningsområden • Recipienters vattenkvalitet och känslighet för föroreningar • Skyddsområden för vattentäkter • Detaljplanering Vattenplaneringen med avseende på översvämningsrisker pågår och har kommit en bit på vägen. Ambitionen är att alla utredningar ska sammanställas till ett tematiskt tillägg till översiktsplanen eller ett program. 22 (43) Enligt plan- och bygglagen (PBL, se s 34) ska översiktsplanen eller fördjupade översiktsplaner bedöma lämpligheten av ändamålet för vilken marken planeras. Kommunens översiktsplan ska täcka in hela kommunens markanvändning. Det är den som beskriver vilka utbyggnadsområden som är lämpliga att bebygga i framtiden. Det är därför viktigt att kontrollera markens förutsättningar. Tematiskt tillägg Kommuntäckande fördjupningar av översiktsplanen till exempel en fördjupad översiktsplan inom ett särskilt ämnesområde av strategisk karaktär kallas tematiskt tilllägg. Program Program kan vara en del av planprocessen och samma regler gäller om samråd för planprogram som för detaljplaner. Vanligtvis tas programmet fram då en detaljplan saknar stöd i översiktsplanen, men det kan även användas för områden där det finns särskilda problem eller där det kan vara intressant att lyfta frågor om alternativa lösningar. 40 DETALJPLANERING Ansvar i detaljplaneprocessen Reglering inom kvartersmark Inom kvartersmark kan man reglera de frågor som behövs för de enskilda fastigheternas egna behov. För att kunna reglera dagvattenhanteringen inom kvartersmark måste det finnas skäl till det, att vattnet är ett problem som måste vara löst för att området ska kunna anses vara lämpligt för det ändamål det ska användas för. Kommunen har planmonopol och ansvar för att ta fram detaljplaner.Planeringsavdelningen ansvarar för att dagvattenfrågan lyfts fram tidigt i planprocessen helst innan det egentliga planarbetet kommit igång. Kommunstyrelsen beslutar att större utredningar gällande dagvatten, masshantering och höjdsättning ska tas fram. I planarbetet ska det ges förutsättningar för en fungerande dagvattenhantering bland annat genom att tillräckligt med mark avsätts för detta. Planeringsavdelningen i samråd med VA SYD ansvarar för att reglera dagvattenhanteringen i planbestämmelser, där så är möjligt, och att beskriva hanteringen av dagvatten tydligt i planbeskrivningen. I mindre planområden gör VA SYD en enkel dagvattenutredning där förutsättningar för dagvattenhanteringen klargörs i det aktuella området. Större utredningar görs oftast av konsult. VA SYD har också ansvar för att i ett tidigt skede beakta driftsaspekter och förmedla eventuella problem till planhandläggare. Kommunen ansvarar för de estetiska, rekreativa och ekologiska aspekterna av dagvattenanläggningarna. Parallelt med planarbetet bör drift- och underhållsaspekter tydliggöras så att kommunteknik kan göra kostnadsberäkningar. Medel för drifts- och underhållskostnader ska i samband med detta avsättas i budgeten. Dagvattenutredning Frågor som bör tas upp i dagvattenutredningen: • Begränsning med avseende på recipienten • Begränsning i befintliga VA-system • Möjliggörande av fördröjning och rening på kvartersmark respektive allmän platsmark • Kontroll av att de dagvattenfördröjningar som föreslås, är möjliga att genomföra • Möjliga placeringar och ytbehov för dagvattenanläggningar • Säkra vattenvägar/höjdsättning/risk för instängda områden • Hur förutsättningarna att uppnå miljökvalitetsnormerna påverkas • Om området ingår, eller kommer att ingå, i verksamhetsområde för dagvatten Detaljplan Planbeskrivningen ska tydliggöra hur dagvattenhanteringen är tänkt att fungera och vilken effekt som uppnås. Dessutom ska det anges i planbeskrivningen om området ingår, eller kommer att ingå, i verksamhetsområde för dagvatten. 23 (43) 41 Planbeskrivningen kan redovisa principiella lösningar, till exempel: Att tänka på! • Minsta erforderliga fördröjningsvolym på allmän platsmark. • Maximalt avlett dagvattenflöde, uttryckt som antal liter per sekund och ha (l/s ha) vid regn med viss återkomsttid uttryckt i år. • Förslag på hur dagvattnet från den egna fastigheten kan avledas ovan mark över infiltrationsytor där vattnet ges möjligheter att fördröjas innan det når det kommunala systemet. • Information om att kommunen har en lista över ämnen och material som bör undvikas för att inte förorena recipienten. • Om rening av dagvatten ska ske och hur detta kan genomföras. • Reservation av mark som kan ge möjlighet till gemensamhetsanläggning (g-område) för gemensamma dagvattenlösningar. På prickmark är det av vikt att den nuvarande egenskapsbestämmelsetexten Byggnad får inte uppföras, används. Tidigare var egenskapsbestämmelsen: Marken får inte bebyggas. Ett dagvattenmagasin räknas som anläggning vilket är bebyggelse. Dagvattenmagasin får inte finnas inom området om den gamla bestämmelsetexten för prickmark används. • Redovisning av drift- och underhållsaspekter för dagvattenhanteringen, till exempel servicevägar, gräsmattor, buskar, träd. Lämpliga planbestämmelser som kan användas för att påverka dagvattenhanteringen/minska översvämningsrisk: • Reservation av markytor tillgängliga för infiltration eller fördröjning; Största tillåtna andel hårdgjord mark inklusive takytor/Minsta tilllåtna andel infiltrationsvänlig mark • Minsta erforderliga fördröjningsvolym utryckt som m3 eller m3/ha om det gäller generella förhållanden inom fastigheten. • Reservation av mark som ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning (g-område) för gemensamma dagvattenlösningar. • Vegetationsbestämmelser • Begränsning av tillåtelse att bygga hus med källare • Begränsning av murar och andra hinder för vattnets väg • Marknivå på gator och andra allmänna platser • Marknivå på kvartersmark, i fastighetsgräns mot allmän plats eller inom tomtmarken • Grönytefaktor 11 8,9 11,1 10,9 8,8 10,7 NATUR 11,0 8,1 ,9 12 +12,9 14,0 7,6 10,8 gc 11,3 11,0 våtmark 10,9 T +11,0 11,0 gc-väg äg -v 11 11,2 T 10,8 11,7 11,2 7,6 13,0 7,7 12,9 våtmark BURLÖV T NATUR T 1176 13:1 18:1 d1 yd sk 6,1 7,7 7,0 T Fördröjningsmagasin för dagvatten ska redovisas på plankartan. På plankarta från detaljplan för Kronetorp 1:1, Kronetorps gård, används beteckningen våtmark - fördröjningsmagasin för dagvatten får finnas. 12,0 11,8 TÅGARP 24 (43) 42 Gröna tak Krav på gröna tak kan bara regleras genom utformningsbestämmelser. Det går inte att med nuvarande regler ställa krav på gröna tak som en dagvattenåtgärd. Avtal I samband med att en detaljplan tas fram skrivs ett avtal mellan kommunen och exploatören som ställer krav på vad som ska genomföras och vad som inte får genomföras. Det finns två typer av avtal: Exploateringsavtal – Tecknas mellan kommunen och exploatör vid de tillfällen då kommunen inte äger marken. Markanvisningsavtal – Tecknas mellan kommunen och exploatören vid de tillfällen då kommunen äger marken. Gröna tak i Västra hamnen i Malmö uppifrån Turning Torso. Dagvattenåtgärder på kvartersmark kan till viss del regleras genom planbestämmelser, till exempel genom höjdsättning, grönytefaktor och begränsning av möjlighet till källarvåningar, samt utanför kommunens verksamhetsområde för dagvatten. Det finns inget behov av att reglera de dagvattenåtgärder som behövs på kommunal mark men det kan av tydlighetsskäl finnas behov av att alla berörda ges en tydlig uppfattning om hur den allmänna platsen ska användas. Det är därför viktigt med en bra planbeskrivning och en illustration som visar en damm med erforderlig fördröjningsvolym. Kommunen, genom VA SYD, ska ta ett stort ansvar för dagvattenhanteringen och där möjlighet finns (rådighet och genomförbarhet till rimlig kostnad i förhållande till nytta) bygga anläggningar för dagvattenhantering på allmän platsmark. I nya större områden är det oftast möjligt att hitta lämpliga allmänna ytor för dagvattenhantering om man har med dagvattnet tidigt i planeringen. I förtätningsområden är det svårare att hitta lösningar. GRÖNYTEFAKTOR Att arbeta med grönytefaktor ger möjlighet att mäta förutsättningarna för god vattenhushållning. I grönytefaktorn ingår att exploatören ska beräkna mängden hårdgjord yta och andelen hårdgjord yta som avvattnas till omgivande grönska. Inom kvartersmark rekommenderas att grönytefaktorn sätts till 0,5 för flerbostadshus och 0,7 för fristående bostäder och grupphusbebyggelse, enligt den beräkning av grönytefaktor som har tagits fram av planeringsavdelningen. En större andel av tomten kan bebyggas om gröna tak används. Detta resulterar i en lägre avrinningskoefficient och gör att vattnet fördröjs inom kvartersmark. Vart tar dagvattnet vägen? 25 (43) 43 DIMENSIONERING Dimensionering av dagvattensystem ska göras enligt, svensk standard och gällande publikationer. 2014 gäller P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Svenskt Vatten 2004, P104 nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Svenskt Vatten 2011; P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt Vatten 2011. Avsnitten om val av nederbörd i Svenskt Vatten P90 har ersatts med Svenskt Vatten P104. Till sommaren 2015 kommer P90 ersättas av P110. Ledningsnät, diken och övriga anläggningar kan inte dimensioneras för extrema värdersituationer eftersom det innebär orimliga ledningsdimensioner och ytbehovet för öppna anläggningar blir enormt. Det är däremot väldigt viktigt att tänka på vad som händer vid kraftigare regn och höjd havsvattennivå. En fråga som alltid ska ställas är, var vattnet rinner när det inte får plats i ledningsnätet. Ny bebyggelse bör säkras så att den klarar avrinning även från förväntad 100-års situation. Ytliga vattenvägar ska skapas och bebyggelse ska säkras med rätt höjdsättning. Dagvattnet ska kunna ledas öppet i lågstråk, på vägar och gator, samt ställa sig på ytor som parker, torg, fotbollsplaner, lekplatser och parkeringsplatser. Gator måste ligga lägre än omkringliggande mark och byggnader ska aldrig placeras i lågstråk. Översvämningsyta med plantering och lekutrustning, Gyllins trädgård i Malmö. 26 (43) 44 UTFORMNING Tipsruta Läs mer om detaljerad praktisk utformning i Svenskt vatten P105 ”Hållbar dag- och dränvattenhantering”. Hur vi utformar våra dagvattenanläggningar beror på en mängd olika parametrar som recipientens känslighet, ledningsnätets kapacitet, platsens förutsättningar och dagvattnets föroreningsgrad. Det finns en mångfald av anläggningar med olika funktioner och olika utseende. Vissa byggs för fördröjning, vissa för rening. Några kan ha permanent vattenspegel medan andra tillåts torka ut under torrperioder. Det finns även anläggningar som endast översvämmas vid kraftiga regn. Hänsyn ska alltid tas till platsens förutsättningar vid val av anläggning. Amfiteater i Augustenborg, Malmö som är gjord för att översvämmas vid höga vattenstånd. Gemensamt för alla dagvattenanläggningar är att de ska: • vara en naturlig del av stadsmiljön • ta hänsyn till den hydrauliska funktionen • ta hänsyn till biologisk mångfald och gynna ekosystemtjänster • vara estetiskt tilltalande och tillföra ett trivselvärde • utformas så att risken för olyckor minimeras. • utformas för att underlätta drift och underhåll • vara yteffektiva Dagvattenränna i Augustenborg, Malmö. Åtgärder måste vidtas både på kvartersmark och på allmänna ytor för att undvika för höga dagvattenflöden. Det är även viktigt att hanteringen av dagvatten finns med som förutsättning vid förtätning och ombyggnad av redan exploaterad mark. Läs mer Personsäkerhet vid öppna dagvattenanläggningar I skriften ” Dagvattenanläggningar - utformning i syfte att minimera olycksrisk” som blir färdig under 2015 beskrivs mer detaljerat hur anläggningar kan utformas för att möta säkerhetskraven. Det är viktigt att dagvattenanläggningar utformas på ett säkert sätt så att risken för olyckor minimeras. För att få säkra anläggningar ska de utföras med flacka slänter med lutning där man begränsar vattendjupet närmst kanten. Stängsel bör inte användas. Undantag där stängsel eller räcke kan vara lämpligt är vid till exempel broar. 27 (43) 45 Riktlinjer för olika typer av markanvändning Dagvatten som uppstår inom nya planområden bör inte ledas till recipient utan rening/fördröjning. Nedan följer några förslag på hur dagvattenhanteringen kan utföras för olika typer av markanvändning. Allmän platsmark Stor del av dagvattenhanteringen sker på allmän plats och man ska alltid sträva efter en hållbar dagvattenhantering. Beroende på vilka ytor som ska hanteras och var man befinner sig kan olika lösningar användas. Lösningarna kan vara antingen lokal omhändertagande, fördröjning nära källan, trög avledning eller samlad fördröjning. Gator vägar och parkeringsplatser (allmän platsmark) Dagvatten från gator och vägar kan innehålla höga halter av föroreningar. Mängden föroreningar beror på hur trafikerade gatorna är. Dagvatten från större gator med en trafikmängd på mer än 15 000 fordon/dygn bör alltid renas. Detta kan utföras t ex genom att anlägga svackdike längs vägarna, utföra nedsänkta planteringar eller leda dagvattnet till dammar som utformas så att rening uppnås. Nedsänkt plantering och singelyta vid Augustenborg i Malmö. Öppen dagvattenhantering medför många fördelar, Gyllins trädgård i Malmö. Svackdike i Malmö Även befintliga gator kan förbättras genom att kantsten och rännstensbrunnar tas bort och vattnet istället får rinna i infiltrations-/dräneringsstråk eller svackdiken längs gatan. Det är viktigt att gatan fortfarande har kvar sin egen dränering för att säkerställa att konstruktionen inte skadas. Det finns även brunnar med filter som fångar upp föroreningar som kan vara ett alternativ vid gator med hög trafikbelastning där det inte finns utrymme för exempelvis svackdiken. Viktigt att tänka på vid detta alternativ är att filtren behöver bytas regelbundet för att bibehålla sin funktion vilket medför en större underhållskostnad. Underhållet av gator och vägar ska inriktas mot att begränsa andel partikelbundna föroreningar i dagvattnet. Då gator rengörs samlas föroreningarna upp istället för att följa med dagvattnet. Dagvattenbrunnar ska underhålGata utan upphöjd kantsten, Gyllas kontinuerligt för att förhindra att föroreningar urlakas och hamnar i lins trädgård i Malmö. recipienterna. 28 (43) 46 Högt trafikbelastade ytor bör ha separat oljeavskiljning för dagvattnet. Avledningssystemet för dagvatten bör anordnas så att skadeverkningarna vid eventuella miljöolyckor begränsas. Parkeringsplatser bör utformas så att dagvattnet från dessa ytor inte direkt leds till ledningsnät och recipient utan fördröjs och renas nära källan. Vattnet från parkeringsytor kan ledas till mindre svackdiken/infiltrationsytor. Mindre parkeringsytor eller parkeringsytor som endast används vid ett fåtal större evenemang kan utformas genomsläppliga med till exempel gräsarmering eller hålsten. Parker och grönytor Parker och gröna stråk har en betydande roll vid dagvattenplanering. Det är bland annat dessa ytor som ska fungera som avledningsvägar och där det Brandvägar och vägar som sällan ska tillåtas stå vatten vid extremväder. Ytorna ger förutsättningar för att ta används kan med fördel utformas upp och fördröja dagvatten samt minska översvämningar under förutsättgenomsläppliga med till exempel ning att de planeras rätt. gräsarmeringssten, infart till handikappentré, vårdcentralen, Ystad. Stensatt dike som ligger nedsänkt i förhållande till omgivande bebyggelse, se stenmuren. Park i Köpenhamn. Lekplats i Hjärup som fungerar som dagvattenmagasin vid stora regn då den ligger lägre än omkringliggande bebyggelse. Dagvattenränna i Bilbao, Spanien. 29 (43) 47 Den samlade dagvattenfördröjningen anläggs ofta i kommunens parker och grönytor. Dagvattenanläggningar ska utformas på ett säkert och attraktivt sätt och få en naturlig plats i parken. Den samlade fördröjningen utförs ofta som dammar eller dikesstråk. Dammar kan utföras med permanent vattenyta eller som torra magasin där det bara står vatten när det regnar. Det finns också möjlighet att skapa ytor där vattnet enbart stiger upp från ledningsnätet vid stora regn. Parkmark med dagvattendike i Lerviksparken, Lomma. Tygelsjö, Malmö Dagvattensystemen bör alltid utformas så att rekreation, lek och biologisk mångfald gynnas. Det är en fördel om öppna dagvattensystem i exploateringsområden kan anläggas i ett tidigt skede så att de är på plats när ytorna i området börjar hårdgöras. Kvartersmark Precis som på allmän platsmark ska man även inom kvartersmark alltid eftersträva en hållbar dagvattenhantering. Åtgärder som vidtas på tomtmark hjälper till att minska flödestopparna nedströms. Dagvattenränna i Västra hamnen, Malmö. Grönt tak med buskar på hus i Zürich, Schweiz. 30 (43) 48 Småhus/grupphus/flerbostadshus I områden med småhus kan dagvattnet hanteras genom att hålla vattnet ytligt genom att till exempel använda stuprörsutkastare och leda ut takvatten över gräsytor. Om det krävs större fördröjningar bör dessa tas i samlade gemensamma ytor eller på kommunal mark. Dagvattenränna i Augustenborg, Malmö Trädgårdsföreningen i Linköping. Vid exploatering av områden med flerbostadshus kan fördröjning ordnas genom till exempel svackdiken, genomsläppliga beläggningar, gröna tak, mindre dammar, makadammagasin och mångfunktionella ytor. Markplanering invid byggnader bör utformas så att marken runt husen har ett fall på minst 1:20 från fasad och minst 3 m ut från byggnaden för att säkerställa att vattnet faller från huset och att det inte översvämmas vid en eventuell katastrofsituation då vatten kan rinna på gatan. Det är viktigt att se till att husgrundsdräneringar inte däms upp så att konstruktioner skadas. I ett dagvattensystem där vattnet hålls på ytan bör husgrundsdräneringen ledas bort i en separat tät ledning. Hus med fall ut från fasad mot grönytor, Berlin. 31 (43) 49 Industrimark Industrifastigheter är ofta relativt stora och har stor andel hårdgjorda ytor vilket skapar ett högt dagvattenflöde. Eftersom det ofta finns utrymme för att ordna fördröjning/rening inom tomtmark bör detta eftersträvas och möjliggöras i detaljplan. Fördröjning kan ske genom svackdiken, makadammagasin, dammar eller mångfunktionella ytor. Det är även lämpligt att arbeta med genomsläppliga material och gröna tak för att minska flödet. Höjdsättningen ska ske på ett sätt som underlättar omhändertagandet av dagvatten. Dagvatten från stora trafikerade ytor bör renas innan det släpps till kommunens nät. Systemet bör även utformas så att skadeverkningarna vid eventuella miljöolyckor begränsas. Stora hårdgjorda ytor i kommunens industriområde Stora Bernstorp. 32 (43) 50 Befintlig bebyggelse/förtätning Dagvattensystemen i befintliga områden är generellt inte anpassade för ytterligare bebyggelse utan är redan hårt belastade. Flöde och föroreningar ökar när allt fler ytor hårdgörs. Vid förtätning i befintliga områden bör kommunen se över dagvattensystemet. Åtgärder för att minska dagvattenflödet till ledningsnätet bör tas fram och andelen hårdgjorda ytor bör generellt minska. I bostadsområden kan ytor med stenlagda uppfarter och trädgårdar istället för gräsytor medföra en ökad risk för översvämningar i omkringliggande områden. Planteringsgropar för träd bör utformas så de kan ta del av dagvattnet. Genom att utnyttja taken på grannarnas hus som trädgårdar minskar Bjerget Örestad, Danmark sin andel hårdgjord mark. Bjerget är dessutom ett parkeringshus. Vid förtätning kan det vara svårt att hitta allmän platsmark för att göra åtgärder vilket resulterar i att dagvatten ofta måste hanteras på tomtmark. Exempel på lösningar är gröna tak, svackdiken och genomsläppliga material som armerat gräs eller grus där det måste vara hårdgjort. Vatten från takytor och parkeringsytor kan ledas till planteringsgropar, trädgropar eller genomsläppliga ytor. Trädgård på köpcentrat Emporias tak, med utsikt över Hyllie, Malmö. 33 (43) 51 Markanvändning - reningsbehov Nedan redovisas bedömningen av reningsbehov av dagvatten från olika typer av markanvändning. I de fall både ja och nej är markerade under ”Reningsbehov” får en bedömning göras utifrån områdets karaktär och recipientens känslighet. Tabellen är baserad på dagvattenklassificeringstabellen i Malmös och Lunds dagvattenstrategier (som i sin tur är baserad på mätningar gjorda i Stockholm). Markanvändning Föroreningar Reningsbehov Typ av rening Ja Nej X X Grönytor, genomsläppliga ytor, gröna tak X X Grönytor, genomsläppliga ytor, gröna tak - Centrala delar Bostads- och arbetsområden inkl lokalgator Måttliga Ytterområden Bostadsområden (flerLåga-Måttliga familjshus) och arbetsområden inkl lokalgator Småhusområden inkl Låga lokalgator Centrala delar och ytterområden Större parkeringar och Måttliga-Höga terminalområden X X Industrifastigheter med miljöfarlig verksamhet Beroende på verksamhet Allmän platsmark Lokalgator <8 000 f/d Vägar 8 000-15 000 f/d Låga Låga-Måttliga X Trafikleder 15 00030 000 f/d Måttliga-Höga X Trafikleder>30 000 f/d Höga X Parker, naturmark Låga Svackdiken, grönytor, dammar, avskiljare, infiltrations/ dräneringsstråk Svackdiken, grönytor, dammar, avskiljare X X X X Svackdiken, dammar, filtervallar, översilningsytor Svackdiken, dammar, filtervallar, översilningsytor Svackdiken, dammar, filtervallar, översilningsytor - Väg med svackdike, till höger i bilden, Stora Bernstorp. 34 (43) Gräs och grusbeklädd innergård i 8Tallet, Örestad, Danmark. 52 PROJEKTERING, ANLÄGGNING OCH DRIFT Allmän platsmark Dagvattenledningar och öppna dagvattenanläggningar på allmän platsmark ägs av VA SYD i de fall de inte enbart hanterar dagvatten från allmän platsmark utan även dagvatten från kvartersmark. Ansvaret omfattar både hydraulisk kapacitet och vattenkvalitet. Dagvattenledningar och öppna anläggningar med dagvatten från endast allmän platsmark ägs av kommunen. Vid släntutformning är det viktigt med motveck som här i form av ett svackdike, vid cykeltunnel under E22, vid Arlövsgården. Anläggning av bräddledningar för att minska uppdämning från Alnarpsån vid bron i Åkarp. I nedanstående text innefattas enbart de dagvattenanläggningar där åtminstone viss del av dagvattnet kommer från kvartersmark och VA SYD och kommunen har ett gemensamt ansvar för projektering, anläggning och drift. Projektering VA SYD projekterar dagvattenledningar i allmän platsmark. VA SYD projekterar och bygger dagvattenledningar i allmän platsmark. Öppna dagvattenanläggningar på allmän platsmark projekterar VA SYD tillsammans med kommunen genom kommunteknik. VA SYD ansvarar för den hydrauliska kapacitetsberäkningen av dagvattensystemet och dimensionering av kommunala anläggningar. Kommunen, genom kommunteknik och planeringsavdelningen ansvarar för estetik och landskapsplanering. Under projekteringen tas det fram en objektspecifik överenskommelse mellan kommunen och VA SYD där ansvar, anläggningskostnader samt drift och underhållsfrågor klargörs. Kopplat till detta ska även en skötselplan tas fram. Ansvaret för att överenskommelse och skötselplan tas fram delar kommunen genom kommunteknik och VA SYD, men ska initieras av kommunen under projekteringsskedet. Mallar bör tas fram i det vidare samarbetet. Grundprinciperna i överenskommelsen för anläggandet bör vara följande: 35 (43) 53 VA SYD bekostar • schakt och fyll för att klara hydraulisk kapacitet, vattenkvalitet och fördröjning av dagvatten • erosionsskydd • in- och utlopp • nödvändiga anläggningar för den hydrauliska funktionen • plantering upp till släntkrön, vanligtvis grässådd, för att dagvattenanläggningen ska få en acceptabel estetisk utformning • tillfartsväg (om den enbart är till för att komma åt att sköta magasinet) • trummor Kommunen beskostar • Kostnader för att ge anläggningen ett mervärde estetiskt, biologiskt och rekreativt, utöver VA SYDs standard • Utformning, mark- och planteringsarbeten för kringliggande markområde Gemensamma kostnader för till exempel broar över dagvattenanläggningar som behövs för att säkra tillfredställande kommunikation på allmän plats regleras i objektspecifik överenskommelse. Nedsänkta planteringsytor kan hjälpa till att fördröja dagvatten, Västra hamnen, Malmö. Bro över dagvattenanläggning, Fjärilsdiket, Malmö. Anläggning Kommunen genom kommunteknik ansvarar för genomförandet tillsammans med VA SYD enligt objektspecifik överenskommelse. Kommunen har huvudansvaret för genomförande då de ofta är projektledare för entreprenaden. 36 (43) 54 Drift VA SYD har ansvar för förvaltningen av dagvattenanläggningens hydrauliska kapacitet och för vattenkvalitén. VA SYD utreder eventuella skador som anläggningen orsakar. Drift och underhållskostnader för dagvattenanläggningar fördelas enligt överenskommelse eller avtal. I normalfallet bekostar VA SYD drift och underhåll upp till släntkrön och kommunen genom kommunteknik utför drift och underhållet. Det är de öppna dagvattenanläggningarnas botten, slänter, erosionsskydd och vegetation som ska underhållas enligt skötselplanen. Park som fungerar som fördröjningsmagasin vid stora regn då den ligger lägre än omkringliggande vägar och bebyggelse. VA SYD utför och bekostar skötsel och rensning av de öppna dagvattenanläggningarnas in- och utlopp samt eventuella övriga anläggningar som krävs för den hydrauliska funktionen. Dräneringsbrunnar eller acodrän kan se ut på många olika sätt. VA SYD och kommunen genom kommunteknik ansvarar för att funktion (hydraulisk eller rekreativ) inte förändras utan den andres godkännande. Rännstensbrunnar som inte rensats har orsakat översvämning i korsningen Hyllevägen Byvägen i Åkarp. Kommunteknik ansvarar för rensning av gatubrunnar. 37 (43) 55 Kvartersmark Inom kvartersmark är det fastighetsägaren som har ansvaret för att projektera, bygga och drifta de fördröjnings- och reningsanläggningar som krävs för att uppnå eventuella krav som ställts i detaljplan. De ansvarar även för kvalitet på utgående vatten i anslutningspunkten. Det är av stor vikt att informera och engagera allmänheten i dagvattenfrågor så att det skapas förståelse för att hantering av dagvatten på kvartersmark har betydelse. Åtgärder som vidtas på tomtmark hjälper till att minska flödestopparna nedströms. Fastighetsägare ska uppmuntras att hantera dagvattnet inom sin tomt för att minska flödestoppar och föroreningar. Dagvattnet från denna innergård samlas i den skålade gräsytan i mitten av kvarteret, Tietgenkollegiet, Örestad, Danmark 38 (43) 56 BYGGLOV/ANMÄLAN/SERVISANMÄLAN Bygglov Bygglov hanteras av miljö- och byggnämnden. I bygglovsskedet ska det kontrolleras att byggherren uppfyller ställda krav. Det är bygglovshandläggaren som granskar handlingarna och de har ansvar för att följa upp bestämmelser i detaljplan och genomförandedelen av planbeskrivningen. Uppstår frågor gällande dagvattenhanteringen kontaktas VA SYD. Om det finns material som belastar dagvattnet, till exempel koppar, så ska det särskilt uppmärksammas vid det tekniska samrådet och om så är möjligt ersättas med andra material. ABVA Allmänna Bestämmelser för brukande av den allmänna Vatten- och avloppsanläggningen Bygglovshandläggarna skickar listor till VA SYD med inkomna bygglov. Från listan över bygglovsärenden plockar VA SYD ut de ärenden som innebär nybyggnad eller om- och tillbyggnad. Gäller det nybyggnad skickar VA SYD ut ett brev till fastighetsägaren innehållande ABVA, förutsättningar VA-projektering, servisanmälan och vattenabonnemang. Ifylld servisanmälan, vattenabonnemang, installationsritningar och planritning begärs in. Anmälan Där nybyggnad inte kräver bygglov men anmälan enligt plan- och bygglagen kallas byggherren och dennes kontrollansvarige till tekniskt samråd av kommunen om behov finns. Vid det tekniska samrådet tas dagvattenfrågan upp som en av punkterna. Serv isanm Anslu lut utn tn ttniing ng g till älan Allmä nin allm n del av ser änna vat tenvisled Ansöka och ning till för avlopp dimens n skall inlä bindel snätet mnas ioner i ett vid för sepunk bindel exemp t sepunk lar tills blanke amm terna, tten samt ans med till: VA Fast situatio kom ighe SYD pletta t som , Box berö VA-ritn nsplan som 191, rs av 201 inga ingarr anm visar Adre 21 Ma älan och pla ser ss. Gata (kva lmö rter snam nritning viserna /Box s läge n + tom ar. Skicka Anta Anta Nivå Anta Nivå Övri Kval Utsä FASTIG Nam Adre Tele FAK TUR Nam Adre n n sam AAD ss. Gata d eller unde r färd viser måt t unde r färd Dimensi ig gata ) mer) Post on Från on Från iser nas Dimensi ig gata ) läge på plat ARE Från umm gata , väg , väg , nivå er och Servisanmälan mun Ort , väg eller eller dylik eller dylik dylik t t t sen utfö res av Tele fon (äve Post mär knin n riktn n riktn umm umm er) er) er) S tuell gata Tele fon (äve n riktn /Box Kom nr gata on /Box id (äve RES t even nser Dimensi rviser måt t arig serv HETSÄG ss. Gata fon dagt ansv g av rviser ense d eller atte (Plushöj tnum ense vatt gt itets ttnin l vatt l spill (Plushöj l dagv g (t ex Alte kont rnat onr) Orga nr nisation Ort iv tele fon (äve n riktn umm snum mer/Per sonn umm er När servisanmälan och tillhörande handlingar kommit VA SYD tillhanda kontrollerar VA SYD att dagvattenkrav ställda i detaljplan är uppfyllda. er) Jag förb Om det inder mig att bet vid slut besiktn ala kos tnad Orga ERS inge erna nisation Post KRIFT n visa (anlägg num snum r sig mer ning datu mer/Per mer/ att serv savgift m Perssonn Ort iser na onnu umm mme behöve er, servisle err Nam ntec dnin r rep knin gar, bru arer g, fast as är nnar ighe jag äve tsäg mm) are n sky enligt ldig att VA SYD VA SYD betala s S ANT denna aktuella Inläm ECK kostnad taxa . ning NINGAR sdat . UND Ort och um Godkänd Nam Vatt ense nför tydligan de rvis , Infor kont mati o on om som Vatt berö ense r dig personup rvis , och även pgift orde slage begä tslag rnum n (PuL ra rätteen mer serv Utfö lse av ): För att ice: 040 Avlo rd admi dess ppss nistr - 635 a. Pers 040 ervi s, era din rson 10 00 - 635 onup uppg 5 00 kont pgift ift sans anmälan/a 50 o varig nsök Avlo kund : VA SYD an kräv ppss @va ervis, s regis syd.s . Pers orde e treri onup www ng rnum pgift .vasy somb i vårt data mer d.se Utfö ud: Simo Box regis rd 191 ter. n Jang emar Du har rätt 201 k, telef 21 Malm att Org on: 040- ta del ö nr: 2220 av de 635 00-2 03 70. uppg ifter 378 Kund Fax: VA40 02 Utgå va 05 2013 VA SYD skickar ett granskningsintyg till fastighetsägaren där man godkänner inkomna handlingar eller ber om kompletteringar om man anser att handlingarna är ofullständiga. .01 Sevisanmälan finns att ladda ner på www.vasyd.se, sök på blanketter. 39 (43) 57 MILJÖPÅVERKAN Det finns många ämnen som är giftiga och skadliga för våra recipienter. Nedanstående tabell visar ett urval av de ämnen/föroreningar som kan hamna i dagvattnet. Föroreningarna kommer både från naturliga processer (erosion och atmosfäriskt nedfall) men framför allt från mänsklig aktivitet. Ämnen Påverkan på människor och natur Källor till föroreningar Bakterier Endast problem vid badplatser Bräddat avloppsvatten och djurspillning Bly Mycket giftigt för människor och djur Skorstenskragar, fordon och infrastruktur (t ex blymönjade broar) DEHP (dietylhexylftalat) Misstänkt reproduktionstoxisk, giftig Mjukgörare i plast Kadmium Mycket giftigt för människor och djur Fordon och som förorening i zink (byggnadsmaterial) Koppar Krom Giftigt för vattenlevande djur och växter Negativ påverkan på människor, djur och växter Mycket giftigt för människor, djur och växter Takytor, fordonstrafik, t ex bromsbelägg Fordon och byggnader Kvicksilver Nickel Nonylfenoletoxylater och nonylfenol Näringsämnen Olja PAH (naftalen, pyren, benz(a)pyren) PCB Pentaklorfenol Platina Suspenderat material som främst innehåller kalk och krita Växtbekämpningsmedel (pendimetalin, fenmedifam, glyfosat, tertbutylazin) Zink Negativ påverkan på människor, djur och växter Mycket giftigt för vattenorganismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön Övergödning i sjöar och hav, orsakar bl a algblomning och ger upphov till syrebrist Skadligt för människor och djur. Giftigt för växter Cancerogen och giftiga för människor. Giftiga för vattenlevande djur. Giftiga för människor och djur Mycket giftigt för vattenorganismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön Negativ påverkan på människor, djur och växter Skadar gälar och andra organ hos vattenlevande djur, orsakar källaröversvämingar och fuktskador m m Varor som innehåller kvicksilver. Diffus spridning vid avfallshantering Fordonstrafik t ex del i ytbeläggning Komponent i biltvättmedel, andra rengöringsmedel, färgpastor m m Bräddat avloppsvatten, djurspillning och gödsling Oljeutsläpp, trafik, läckage från fordon och cisterner samt trafikolyckor Småskalig vedeldning, trafikavgaser och däck Fogmassor i byggnader, el-kondensatorer, kablar och transformatorer Impregneringsämne för trästolpar Katalysatorer i avgasrenare på fordon Utsläpp från brunnsborrning, värmepumpar mm Skadliga för människor och djur. Giftiga för växter Växtbekämpningsmedel Giftigt för vattenlevande djur och växter Byggnader, fordon och infrastruktur (t ex stolpar och räcken) Tabellens innehåll är hämtat från rapporten, Dagvattenstrategi för Malmö, Malmö Stad (2008). Läs mer Ytterligare information och en utökad lista finns i Utredning av föroreningsinnehållet i Stockholms dagvatten, Stockholms stad, Stockholms Vatten och SWECO (2010). 40 (43) 58 LAGAR, JURIDIK & EKONOMI Lagen om allmänna vattentjänster Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) ger va-huvudmannen rätt att ta ut avgifter inom verksamhetsområde för dagvatten. I lagen om allmänna vattentjänster definieras bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse som avlopp. Dagvatten kan till viss del regleras i kommunens ABVA (Allmänna Bestämmelserna för brukande av den allmänna Vatten- och avloppsanläggningen) men i praktiken är både plan- och bygglagen samt miljöbalken betydelsefullare styrinstrument vid dagvattenplaneringen. I lagen om allmänna vattentjänster finns möjligheter för va-huvudmannen att neka inkoppling om bedömningen görs att installationer på fastigheten inte uppfyller va-huvudmannens ställda krav. Plan- och bygglagen Ett viktigt styrinstrument för dagvattenhantering är plan- och bygglagen (PBL SFS 2010:900). Plan- och bygglagen reglerar nödvändigt skydd för, och reserverar plats för, nödvändiga anläggningar för att marken ska kunna bli lämplig för exploatering. Som ett kriterium enligt kommunens lämplighetsprövning i 2 kap 3 § PBL ingår exempelvis risken för översvämningar. Det gäller att i detaljplanerna fastställa riktlinjer och regler för dagvattenhanteringen. Eftersom dagvatten kan ge upphov till översvämningar är det viktigt att hanteringen redovisas tydligt i alla planskeden. Länsstyrelsen kan pröva och upphäva kommunens beslut att anta en detaljplan med hänsyn till risken för översvämningar. Mer information kan fås i Boverkets skrift ”Klimatanpassning i planering och byggandeanalys, åtgärder och exempel”. Miljöbalken Markavvattning I Skåne är markavvattning generellt förbjudet och prövningen av markavvattning ska därför ske i två steg. Först krävs dispens från markavvattningsförbudet och sedan tillstånd till åtgärden. Markavvattning och rensning av vattendrag och diken beskrivs i Naturvårdsverkets handbok 2009:5. I miljöbalken (MB SFS 1998:808) finns paragrafer tillämpliga för dagvattenhantering både med avseende på vattenverksamhet samt miljö- och vattenkvalitet. I miljöbalkens 9 kap som behandlar miljöfarlig verksamhet definieras vatten som avleds för avvattning av mark inom detaljplan och som inte utförs för en viss eller vissa fastigheters räkning, som avloppsvatten. För tillsynen över dagvattnet ansvarar kommunernas miljönämnder. Dagvattenanordningar kan vara anmälningspliktiga om de inte leds till en allmän anläggning enligt förordningen om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd (1998:899). Vattendirektivet (nedan) har införts bland annat genom bestämmelserna om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram i 5 kap miljöbalken. Det kan uppkomma situationer när dagvattnet juridiskt är att betrakta som en vattenverksamhet enligt 11 kap MB, till exempel när avledandet av vatten inte sker genom en allmän avloppsledning eller allmänt öppet dagvattensystem. Det kan då röra sig om markavvattning. För vattenverksamhet, enligt 11 kap MB, är oftast länsstyrelsen tillsynsmyndighet. Vattendirektivet (EUs ramdirektiv för vatten) Europaparlamentets och Europarådets ramdirektiv 2000/60/EG för vatten, även kallat Vattendirektivet, trädde i kraft år 2000. Målet med direktivet är att ta fram en strategi för, samt skydda, inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten från ytterligare försämring av kvaliteten. Direktivet syftar till att statusen hos vattenförekomster ska förbättras och nå god status. Även en hållbar resursanvändning av vatten ska främjas och 41 (43) 59 utsläpp av prioriterade farliga ämnen till vattenmiljön ska upphöra alternativt minska. Avsikten är att även effekterna av översvämningar och torka ska mildras. Till ramdirektivets bestämmelser finns två så kallade dotterdirektiv. Utöver dessa finns vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660), föreskrifter från Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning. Ett av dessa dotterdirektiv är Direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och det är här dagvatten främst berörs. Genom detta direktiv har Sverige fastställt miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster och tagit fram åtgärdsprogram för de vattenförekomster som inte uppnår ”god status” enligt vattenförvaltningsförordningen. Miljökvalitetsnormerna innebär bland annat att statusen inte får försämras i vattenförekomsterna. Dagvattenhanteringen bör medverka till att miljökvalitetsnormen följs. För att miljökvalitetsnormerna ska uppnås har vattenmyndigheten för Södra Östersjön beslutat om åtgärdsprogram för vattendistriktets vattenförekomster. Åtgärderna ska genomföras av bland annat kommunerna för att miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas. Beslut om normer har fattats för Alnarpsån, Sege å samt Lommabukten vilka är ytvattenförekomster i Burlövs kommun. Men även för grundvattenförekomsterna Alnarpsströmmen och SV Skånes kalkstenar. Under 2014-2016 pågår arbetet med att gå in i en ny period i förvaltningscykeln. Detta medför att åtgärdsprogram och normer kan komma att förändras. Översvämningsdirektivet Översvämningsdirektivet tar upp handlingsplaner för att förebygga översvämningar. I Sverige hanteras detta av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. EUs fågeldirektiv och art- och habitatsdirektiv Dessa direktiv har tillkommit för att skydda den biologiska mångfalden och är den lagliga grunden till att varje medlemsstat inom EU måste peka ut så kallade Natura 2000-områden. Direktiven har införts i svensk lagstiftning såsom i miljöbalken. I praktiken innebär direktiven att inga arter och naturtyper, som har prioriterats av EU, får skadas och i de svenska tilläggen gäller detta även utrotningshotade och fridlysta arter. Pågående arbete Det finns en ambition på regeringsnivå att se över lagstiftningen gällande hur berörda lagar kan komma att samspela så att det blir en hållbar användning av mark och vatten8. 8 SOU 2014:50 42 (43) I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram finns det åtgärder som kommunen ska vidta: 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 60 BILAGOR 1. Ansvarsfördelning VIDARE ARBETEN • Mall – Skötselplan • Mall –Objektspecifik överenskommelse där ansvar, anläggningskostnader samt drift och underhållsfrågor klargörs • Informationsmaterial till fastighetsägare • Beskriva översvämningsrisker inom kommunen, både översvämning från vattendrag och nederbörd. Kartlägga områden som ej är lämpliga för bebyggelse med tanke på översvämningsrisk. Förslag på åtgärder för att hantera översvämningsrisker i befintlig miljö. UPPDATERING Dagvattenstrategin bör om behov finns uppdateras vart tredje år. Burlövs kommuns planeringsavdelning ansvarar för att vid behov initiera uppdateringen av att dagvattenstrategin. 43 (43) 61 62 63 64 Johan Rönnborg Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Lars Ståhl den 20 januari 2015 11:57 Linda Larsson Charlotta Delin Wemme; Johan Rönnborg; Gertrud Richter; Ingemar Lindeberg; Eva Blosfeld; Ricky Holmgren; Michael Horn; Boris Blumenfeld SV: Remiss Dagvattenstrategi för Burlövs kommun Hej Som informationsdokument är det alldeles utmärkt. Eftersom vi/man/någon rubricerar det som en ”strategi” så måste jag konstatera att det är svårt att se vilken strategi vi föreslår våra förtroendevalda att anta. Konsekvensen av detta är att de delar av dokumentet som är avser att antas som strategi MÅSTE lyftas ut och i texten tydliggöras. Jag förslår att vi därefter bilägger all intressant information. En sakfråga på sid 22: I samma stycke som vi skriver att vi inte kan dimensionera för ”extrema vädersituationer” föreslår vi likväl att vi skall säkra ny bebyggelse för sk 100‐års regn. Vi kan såvitt jag förstår knappast ha båda ståndpunkterna i texten. Men kanske har jag missförstått. F ö är jag undrande över just 100 års regnet som dimensionering, utan att vi tydligt visar på ev ekonomiska konsekvenser av ett sådant ställningstagande. Jag påminner om att alla styrdokument som föreslås för Burlövs kommun skall passera kanslichefen för bedömning och godkännande om det just är en ”strategi”, ”policy”, ”handlingsplan” som skall föreslås. Mvh Lars‐Åke Från: Linda Larsson Skickat: den 13 januari 2015 14:35 Till: Eva Aquarin; Eva Blosfeld; Ingemar Lindeberg; Michael Horn; Ewa Romberg; Bengt Guldstrand; Johan Rönnborg; Gertrud Richter; Boris Blumenfeld; Johan Birgersson; Jesper Croall; Lars Ståhl; Ricky Holmgren Ämne: Remiss Dagvattenstrategi för Burlövs kommun Hej, Bifogad är remissversion av Dagvattenstrategi för Burlövs kommun. Vi vill ha in era kommentarer på remissversionen senast den sista februari. Ni som har fått remissutgåvan är samhällsbyggnadschef, avdelningschefer, styrgrupp, arbetsgrupp och referenspersoner, samt ekonomichefen. Med vänlig hälsning Linda Larsson Planarkitekt Burlövs kommun Box 53, 232 21 ARLÖV 040-625 61 43, vxl: 040-625 6000 1 BURLÖVS KOMMUN Planutskott Informationsärenden • PLA:s planeringslista • Övrigt 65 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-10-19 66 PLAs planeringslista MÅLOMRÅDEN: Kommunfullmäktigemål Kommunstyrelsemål KF 1 Trygghet - Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne KS 1 KF 2 Senast ändrad: 2015-10-07 KS 6 Arbete och näringsliv - Uppfylla målen i bredbandsstrategin med 90 % anslutna med minst 100Mbit, innan 2020. Medborgarinflytande - Burlövsborna ska uppleva KS 2 att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Trygghet - Andel personer som känner sig otrygga ska KS 7 minska Arbete och näringsliv - Företagsklimatet ska rankas högt KF 3 Boende och miljö - År 2017 ska Burlöv vara en av KS 3 de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne Medborgarinflytande - Burlövsborna ska uppleva att KS 8 de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Service och kvalitet - Vår information ska vara av hög kvalitet KF 4 Arbete och näringsliv - År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för KS 4 Boende och miljö - God planberedskap för bostäder KS 9 Service och kvalitet - De anställdas hälsa ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska KF 5 Service och kvalitet - År 2017 ska Burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med KS 5 Boende och miljö - Viljan att rekommendera andra att flytta till Burlöv ska öka Aktualitetsdatum: 2014-11-24 EK Trygghet - Den totala brottlighetens ska minska ARBETSGRUPPER - utöver projekten som berör planeringsavdelningen (sk) - sammankallande eller ansvarig (par) - planeringsavdelningens representant ARBETSGRUPP ANSVARIG (vsk) - stand-in för sammankallande eller ansvarig ARBETSGRUPP ANSVARIG Badgruppen Jane Andersson (sk) Metria Johan Birgersson (sk) Barnens miljöpris Johan Rönnborg (sk), Linda Larsson (vsk) Plangruppen Erik Karlsson (sk), Linda Larsson (vsk) Bullergruppen Johan Rönnborg (sk) RTI Gertrud Richter (par) Dikningsföretag Ingemar Lindeberg (sk), Johan Rönnborg (par) RUS Gertrud Richter (par) Energirådgivarna i Skåne Johan Rönnborg (par) Sege å vattendragsförbund Eva Aquarin (sk), Johan Rönnborg (par) Enkelt avhjälpta hinder Malin Melin (sk) Skånetrafiken Erik Karlsson (sk), Gertrud Richter (vsk) Hållbar Mobilitet Skåne Johan Rönnborg (sk), Erik Karlsson (vsk) Statistik- och befolkningsgruppen Johan Birgersson (sk), Linda Larsson (par) Håll Sverige Rent Johan Rönnborg (sk) Strukturbild MalmöLund Gertrud Richter (par) Lantmäteriet Peter Wencel (sk), Johan Birgersson (par) Strukturbild Skåne Gertrud Richter (par) Ledningsägargruppen Ingemar Lindeberg (sk), Linda Larsson (par) Trafikverket - genomförande Ingemar Lindeberg (sk), Erik Karlsson (par) Lokalgruppen ? Trafikverket - långsiktig planering Gertrud Richter (sk) MalmöLund strukturplan Gertrud Richter (par) Öresundsvattensamarbete Johan Rönnborg (sk), Michael Horn (vsk) 1 av 24 67 ÖVERSIKTLIG PLANERING Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp DIARIENUMMER/ PROJEKT KS 2002: 413 KS 2009:253 Stambanan inklusive Burlöv Centrum och Åkarps stationsområde BESLUT KS 2008:154 KS 2011:55 Kronetorpsområdet pb 20140614 §41, beslut om tävling 20121115, §61 Naturvårdsplan KS/2013:300 Snabbcykelväg Strukturplan MalmöLundregionen ÅVS MalmöLund Interna informationsträffar om Burlövs planering Kortversioner av Framtidsplanen AVTAL på gång PROJEKTORGANISATION Gertrud Richter (pl) Erik Karlsson, Eva Blosfeld, Fanny Jacobsson, Johan Rönnborg (ag) Lars-Åke Ståhl,Elisabeth Weber länsstyrelsen, Mats Pettersson Skånetrafiken, Ingela Olofsson Renström TRV, Jens Möller TRV, Marie Minör TRV, Eva Kühl TRV (SG) Eva Blosfeld (pl) Linda Larsson, Johan Rönnborg, Johan Birgersson, Fanny Jacobsson (ag) pb [datum] = projektbeskrivning TIDPLAN Stambanan fyra spår påbörjas 2017 och färdigbyggd i början av 2020-talet. NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Detaljplanehandlingar för etapp 1 har tagits upp i PLU 150223 för beslut om granskning som hållits 16 mars - 26 april. Arkitekttävlingen för skelettplanen är avgjord. Vinnaren offentligjordes den 20140508. Detaljplanearbete för allmänplatsmark påbörjades dec 2014 och färdig samrådshandling beräknas till hösten 2015. Fastighetsfrågor för Burlövs C och Kronetorpsområdet är utredda. Strategiska markförvärv och förhandlingar pågår, arkitekttävling för skelettplan är slutförd. Kalkyler och tidplaner tas fram. Utredning om el-ledningarnas placering inom området pågår. Nytt riksintresse från RAÄ. pb 120614. Workshop kommer att hållas den 21 april angående områdets utveckling. Fanny Jacobsson (pl), Johan Rönnborg, Eva Förslag färdigt 2015 Aquarin, Linda Larsson (ag), Julia Branting, Gertrud Richter, Ingemar Lindeberg, Michael Horn (sg) Gertrud Richter (pl) Fanny Jacobsson, Erik Karlsson, Johan Birgersson, Malin Melin (ag) Gertrud Richter, Fanny Jacobsson Gertrud Richter (pl), Fanny Jacobsson, Malin Melin, Johan Birgersson (ag) PLA 4:e och 11:e maj 2015 Fanny Jacobsson 2015-05-11 EK Intern kortversion 4:e maj 2015 Arbeta för att åtgärder i Framtidsplanen och Miljöprogrammet som berör arbete och näringsliv inspirerar kommunens arbetsgivare genom informationsträffar 2 av 24 Någon tidplan finns ännu inte. Planeringsavdelningens mål är att planeringen av cykelvägen ska möjliggöra ett genomförande av cykelvägen samtidigt som stambanan. Trafikverket avsera att göra en vägplan för utbyggnaden av cykelvägen. 68 Sverigeförhandlingen Framtagande av underlagsmaterial och utökad planering 3 av 24 69 STRATEGISK MILJÖPLANERING Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp pb [datum] = projektbeskrivning HANDLÄGGARE Johan Rönnborg TIDPLAN rapportering mars 2015 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Miljöprogram Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson 2014-2016 Nulägesanalys påbörjad. Luftrapport, luftmätningar Avfallsplan Johan Rönnborg Johan Rönnborg Höst 2015 2014-2016 Internt avfallsarbete (malvin, policy och upphandling enl VP) Johan Rönnborg Miljödag Earth hour Miljöpris (Barnens) Skånetrampar Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Mätningar pågår. Rapport för 2013 klar. Nulägesanalys klar. Arbetet leds av VA Syd. Antagande beräknas 2016. 2014-2016 upphandlingsunderlag påbörjat (nulägesanalys m.m.) samt ställningstaganden. Malvin ej påbörjat. Underlag till policy delvis framtaget. Klart 2015-04-24 samt 25 Miljödagen genomförd med gott resultat i Arlöv. 2015-03-28 Beslutsunderlag skrivet och förankrat. Beslut i MBN efter april. Prisutdelning den Böcker utskickade beslut fattat. Våren 2015+hösten 2015 administrativa och beteendepåverkan. Kampanjen finns ej mer. Rapportering till vattenmyndigheten om genomförda åtgärder enligt nationellt åtgärdsprogram samt rapportering till LST Johan Rönnborg Besvarad 11 februari resp början April. DIARIENUMMER/ PROJEKT Energieffektiviseringsstöd BESLUT 2015-06-03 JR Energibesparingar-genomförande KS 2013:205 Dagvattenstrategi - antagandehandlingar påbörjade Beslut i PLU 131017 Miljöbokslut 2014 Resepolicy (mobilitetsfrågor) Klimatanpassningsplan, klimatutredning Beslut jan 2014 PLU Rapportering 2015 klar. Rpport godkänd och ärendet avslutat. Energibesparande åtgärder genomförs 2013 och 2015. Johan Rönnborg Beteendepåverkande åtgärder (information). Cornelia Wallner (pl) Remissrunda från början av januari till sista Förhandskopia till styrgrupp för behandling i nov 2014. Johan Rönnborg, februari 2015. Färdig Dagvattenstrategi Revideringar av handlingar pågår. Ingen politisk behandling Linda Larsson, Ewa för politisk behandling beräknas tas upp för nödvändig för att skicka handlingen på remiss. Handlingen har Romberg, Eva beslut i PLU i september och KS och KF i gått ut på remiss till planeringsavdelningen, kommunteknik, Aquarin oktober. miljö- och byggavdelningen, fastighetsavdelningen, samt VA SYD ledningsnät. Johan Rönnborg Andra halvan 2015 Redigerat utkast styrgrupp 2014 samt Johan Rönnborg Utkast har presenterat för ledningsgrupp. Ärende avskrivet då ledningsgrupp 2015 arbetet denomförts av annan förvaltning. Första delprojekt klart feb 2014. Projektplan för helhet antagen i jan 2014 PLU. Utredningar om Johan Rönnborg Skyfallsberäkning klar mars 2015. Resultat översvämningar Sege å, Alnarpsån samt fördröjningsbehov klart. analyser påbörjat. Markavrinningsmodell prioriteras före havsnivåhöjning. Åtgärdsanalys för havsnivå höjning ej påbörjad. 4 av 24 Samråd med va syd och mbn 70 KARTA-GIS-STATISTIKPLANERING Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp BESLUT 2015-09-03 JB pb [datum] = projektbeskrivning HANDLÄGGARE TIDPLAN NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Ajourhållning primärkarta GIS-utveckling KIR Stomnätsstrategi Johan Birgersson Johan Birgersson Johan Birgersson Johan Birgersson Fortlöpande Fortlöpande Fortlöpande 2016 Kartleveranser Bostadsprognos/bostadsförsörjningsprogram/ befolkningsprogram Befolkningsprognos Johan Birgersson Johan Birgersson Fortlöpande Fortlöpande Nya byggnader från kontrollmätningar. Fler karttema. Nya användningsområden Kommuninvånarregister. Systemansvarig Hur ska kommunens polygonpunkter underhållas och förtätas? Vägar och anläggningar från relationshandlingar Cad-filer, GIS-underlag, utskrifter. Externa och interna kunder Bostadsprognosen uppdateras 3 ggr årligen Johan Birgersson Fortlöpande Digitalisering av detaljplaner, arkeologiska och geologiska undersökningar, samt bevarande enligt tilläggsplaner. Cykelkarta Karta på kommunens hemsida NYKO Johan Birgersson 2015-12-31 Johan Birgersson Johan Birgersson Johan Birgersson 2015-12-31 klart 2014-02-28, Klart 2014-12-31 Digitalisering och utredning av tomtindelning/fastighetsplaner Johan Birgersson 2015-12-31 Licensfråga rörande bakgrundskarta måste lösas. ArcGIS Online. Fortlöpande ajourhållning. Statistikområde. Uppdatering av områdesindelningen. Nya fastigheter kopplas till NYKO 1 ggr/år hos SCB. Klar. 2015-02-20 Sammanställning brottsstatistik från polisen Johan Birgersson Klar. 2015-03-04 Brottsstatistik 2011-2014 ABT-avtal Lantmäteriet Johan Birgersson Fortlöpande Leverans av nya adresser och byggnader till Lantmäteriet DRK-avtal Lantmäteriet Johan Birgersson Fortlöpande IT-rådet Johan Birgersson Fortlöpande Leverans av nya detaljplaner och inmätta gränspunkter till Lantmäteriet IT-rådet representerar kommunen som beställare mot IT-teamet Geosecma 10.3 Johan Birgersson 2015-08-18 DIARIENUMMER/ PROJEKT STRATEGISK EXPLOATERING - som inte ingår i andra projekt Årligen återkommande. Förbereda underlag (bostadsprognos) till konsulten. John digitaliserar detaljplaner till kartdatabas. Klar 2014-08-20. Installationen klar men vissa programfel återstår. Nytt utbildningstillfälle. Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp DIARIENUMMER/ PROJEKT Segeområdet BESLUT HANDLÄGGARE Eva Blosfeld TIDPLAN 5 av 24 2014-02-26 LL pb [datum] = projektbeskrivning NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Lokalgatan utbyggd. Markförsäljning pågår 71 DETALJPLANERING Detaljplaner, normalt förfarande Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp Ingår i arbetsgrupp för DP: DIARIENUMMER/ DETALJPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) Detaljplan för Tågarp 15:5 m fl, Södra stambanan genom Arlöv GS Gärda Sjöholm EB Eva Blosfeld EK Erik Karlsson PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLU 111020 KS 2011:269 del av Åkarp PLU 111020 1:68 m fl, Södra stambanan genom Åkarp KS 2012:307 Planprogram Åkarp 1:68 m fl anslutning till Södra stambanan GR Gertrud Richter PLU 121115 JB Johan Birgersson FJ Fanny Jacobsson JR Johan Rönnborg JN Jaquelin Nilsson AVTAL /DATUM Avtal m TRV finns. Tillagsavtal framarbetas. Avtal m TRV finns. Tillagsavtal framarbetas. PLANHANDLÄGGARE/ PLANFÖRFATTARE Erik /Sandra Lindahl och Maria Carlsson Wsp (b) Erik /Sandra Lindahl och Maria Carlsson Wsp (b) SAMRÅD samråd 23 okt - 23 nov, utökat för utökad samrådskrets till den 14 dec ANTAGANDE / LAGA GRANSKNING KRAFT granskning 16 mars - PLU 150928 26 april, utökat för utökad granskningskrets till den 10 juni samråd 23 okt - 23 nov granskning 16 mars - PLU 150928 26 april Hösten 2015 Erik / Erik 6 av 24 2015-10-06 GS pb [datum] = projektbeskrivning NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Detaljplanehandling ar för etapp 1 har tagits upp i PLU 150223 för beslut om granskning som hållits 16 mars - 26 Detaljplanehandling ar för etapp 1 har tagits upp i PLU 150223 för beslut Samla den info som finns om stambanan, visa kommunens intentioner för området runt spåren. Har tagits upp i PLU 150323 72 KS 2010:56 / KF 010820 TKN 2001:709 7:58 i Åkarp, område vid Södervångsskolan TKN 100208 TKN 101108 TKN 110411 100218 - 100319 101125 - 101223 KF 110620 PLU 131017 131121-131215 PLU 140220 140718-140920 Tyréns (b) KS 2014:282 Skelettdetaljplan för Kronetorp Plankostnadsav Gärda/Nyréns tal för Nyréns finns. Plankostnadsav tal för kommunens arbete saknas DIARIENUMMER/ DETALJPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) KS 2012:87 Arlöv 17:15 m fl Wennerts väg KS 2012:142 Del av Tågarp 21:102 m fl Kv Hägern m fl PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLU 120426 KS 2012:121 Au 050125 PLU 120614 §37 vår 2106 PLANHANDLÄGGARE/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE SAMRÅD Plankostnadsa Erik 2015 vtal Erik/ Plankostnadavtal för Robert Werner (b) programskede finns tidigare TKN 2005:20019/214 Höst 2016 GRANSKNING 2015 Gärda / Robert Werner (b) 2016 2016 Mareile PLU 130919 131011-131115 PLU 151123 Burlövs Egnahem Burlöv 3:48 m m KS 2012:243 Del av Burlöv 13:1 Burlövs Egnahem KS 2011:204 PLU 120927 Au 061128 Kommunens plan Riksbyggen, Bonum seniorboende. Antagandebeslut upphävt av MarkPLU 141120 KS och 141201 KF miljööverdomstolen 141215 LK . Utställning 3 efter 150113? möte med Lst. Överklagad Antagen av KF efter votering. Lst överprövar inte Början 2017 Skelettplan för att bestämma allmän platsmark inom hela Kronetorpsområde, kvalitetsprogram som program/utgångspu nkt för fortsatta detaljplaner. Gärda / Johan Bergström, Vakant tidigare TKN 2006:401 Åkarp 21:1, 4:71 7 av 24 ANTAGANDE / LAGA NOTERINGAR/ KRAFT MÅLOMRÅDEN Bostäder. Inväntar exploatörens val av plankonslut. Exploatören ska Komplettering med ny bebyggelse inom området, ev högre hus vid Lommavägen. Samråd 21 juli -20 aug 2014. Inväntar exploatörens ansökan om planbesked 2017 Tidigare dnr. 214.17.05 samrådsredogörelse 080128 Gamla PBL. Konsult ska uppdatera undersökningar, därefter samrådshand. Har fått geoteknik. 2015 Kommunal plan, kommunen äger nästan all mark Övergår till normalt förfarande. Avvaktar utbyggnad av Östra Dalslund & järnvägen Gamla vattenverket. Gamla PBL? 73 KS 2010:51 TKN 2010: 253/214 TKN 100913 Vakant Detaljplan för bostäder vid Östra Dalslund. Avvaktar lösning av utformning av järnvägen. tidigare dnr: 2001: 337/214 8 av 24 74 KS 2011:201 TKN 110509 tidigare TKN 2011:178 Östragård - nya bostäder KS 2014:109 TKN 071008 Arlöv 6:23 och del av 6:2, kv Ugglan KS 2015:233 PLU 230215 KS 2015:233 Del av Sunnanå 8:9 m fl, Flansbjer södra PLU 230215 Gärda / Bengt Hellborg (b) 2016 Erik/ Thomas Holtenäs PLU 151019 2016 2017 2016 Detaljplan för 4-5 nya villor. Arkitekten har visat skisser som vi har gått igenom och han å bostäder, Nya kontor och handel. Parkeringshus. Arkitekttävling som vanns av Jais Logistikföretag vill etablera kontor och uppställning för klastbilar nära DHL i Flansbjer. Ägaren till fastigheten med DHL är inte positiv och därför har logistikföretaget börjat leta efter alternativ mark. Se noteringar. Erik 9 av 24 Kontor och uppställningsplats för logistikverksamhet , Sunnanå 8:9, Fortunavägen 28. Ärendet går 75 Detaljplaner, enkelt förfarande Aktualitetsdatum: 2015-09-30 GS (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp Ingår i arbetsgrupp för DP: GR Gertrud Richter GS Gärda Sjöholm EB Eva Blosfeld EK Erik Karlsson JB Johan Birgersson FJ Fanny Jacobsson JR Johan Rönnborg DIARIENUMMER/ DETALJPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR KS 2015:319 Åkarp Centrum KS 2012:155 Ändring av dpl 72T vid Möllegården PLU 15-04-20 § 23 Kommunens PLU 120614 plan §38 KS 2013:98 tidigare dnr: BU§50/99-313 Burlöv 3:13 m fl, Burlövs Egnahem Bu 990628 Grundkarta KS 2005:272 TKN 2007:377/214 Åkarp 19:1 m fl Lervägen KS 2014:218 21:57 m fl TKN 071008 KS 2015:489 Kabbarp 8:110 Frestaren Arlöv PLU 141016 PLU 150928 pb [datum] = projektbeskrivning MW Mareile Walter PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE UNDERRÄTTELSE GRANSKNING ANTAGANDE / LAGA NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN KRAFT Utökad exploatering inom fastigheten Åkarp 3:79, vilande för dyrt, ev. ny kontakt? Mareile Mareile Gärda/ Thor Heijkenskjöld Myresjöhus, Jonas Holmberg Mareile/ Erik Utkast till Mareile plankostnadsavtal underskrivet. Mareile 2015 Upphävande av infartsförbud i dpl för infartsmöjlighet för buss från Lundav till Möllev. Ingen äganderättsutr. Medel för genomförande borttagna ur budget. Tommy Samuelsson vill att vi fortsätter planarbetet. Utreds vidare. Ingemar Lindeberg ser till att få ett beslut från kommunteknik huruvida vi ska fortsätta med planen. Handlingar finns i pärm med vilande detaljplaner. Myresjöhus ska kontaktas när projekteringshandlingar ska tas fram för kablering av kraftledning. PLU 151123 2016 Ändring av detaljplan i form av tilläggsbestämmelser för bevarande. Görs i mån av tid. PLU 150928 2016 Upphävande av tomtindelning, men detaljplanen bör ses över då befintligt hus är planstridigt. Markägaren vill att kommunen gör planen. 150629 - 150825 2016 10 av 24 76 Fastighetsplaner, normalt förfarande Aktualitetsdatum: 2012-10-08 LL (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp Ingår i arbetsgrupp för DP: DIARIENUMMER/ FASTIGHETSPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) GR Gertrud Richter LL Linda Larsson EB Eva Blosfeld EK Erik Karlsson PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR JB Johan Birgersson FJ Fanny Jacobsson JR Johan Rönnborg JN Jaquelin Nilsson PLANHANDLÄGGARE/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE PROGRAM pb [datum] = projektbeskrivning ANTAGANDE / LAGA KRAFT SAMRÅD GRANSKNING Fastighetsplaner, enkelt förfarande Aktualitetsdatum: 2012-06-13 LL DIARIENUMMER/ FASTIGHETSPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) ANTAGANDE / LAGA KRAFT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE UNDERRÄTTELSE Planbesked Aktualitetsdatum: 2015-09-18 FJ DIARIENUMMER/ ÄRENDE ANSÖKAN INKOM Dammar, omdragning av Alnarpsån och bullerskydd, Sockervägen, Åkarp HANDLÄGGARE Fanny BESLUT PLU 150928 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Vallhusen Linda PLU aug? OBOS bostäder vill ändra detaljplanen för Vallhusen men vi undersöker om det går att bygga bostadsrätter utan detaljplaneändring. Informationsmöte 21/3 om ombyggnad av Hvilans folkhögskola resulterade i att Hvilans rektor skulle ta upp ärendet med styrelsen och därefter inkomma med ansökan om planbesked. Allmänt ändamål till bostad, kontor el verksamhet utan skyddsområde. Tekniska ska visa kostnadsberäkningar för flytt innan planbesked får ges. 2015-04-21 Hvilans folkhögskola Linda KS 2012:269 Arlöv 19:65 TKN 2012:337, Hantverkargatan 3 Linda PLU 12-11-15 KS 12-12-03 KS 2015:489 Kabbarp 8:110, Frestaren 2015-05-18 Mareile/Erik PLU 150928 Utökad byggrätt från handel till bostad med eventuell handel i bottenvåningen. KS 2015:742 Arlöv 20:58, Kyrkogården 2015-09-04 Erik PLU 151019 Hyresrätter i flerbostadshus. Befintlig detaljplan anger brfterrasshus. 11 av 24 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 77 12 av 24 78 LOKALISERINGSPRÖVNINGAR DIARIENUMMER/ PROJEKT Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE TIDPLAN PROGRAM, STRATEGIER, POLICIES OCH DYLIKT DIARIENUMMER/ PROJEKT Parkeringsprogram Skapa checklista för sociala konsekvenser till detaljplanearbetet. NY PBL - Utbildning. Flera stora planprocesser samtidigt. Uppdatera checklistor och rutiner Policy för allmän platsmark Omvärldsanalys kommunal planering Plank- och murpolicy KS 2013:228, Exploateringspolicy Skyltprogram 2013-06-11 EK NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: TIDPLAN HANDLÄGGARE/ARBETSGRUPP Fanny Jacobsson, Erik Karlsson, Malin Melin, Evert Olsson PLU 150928 2015-08-31 FJ NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Linda Larsson, Erik Karlsson, Gertrud Richter Avslutas 2015 Linda Larsson, Erik Karlsson, Gertrud Richter Tommy Samuelsson/ Linda Larsson Erik Karlsson Linda Larsson Avslutas 2015 Avvaktar ny handläggare 2015 Påbörjas hösten 2014, avslutas 2016 Eva Blosfeld PLU 131216 REMISSER OCH ENKÄTER MED MERA Aktualitetsdatum: PROJEKT Sveriges ekokommuner Bostadsmarknadsenkät. Länssstyrelsen HANDLÄGGARE/ ANSVARIG Johan Rönnborg Johan Birgersson TIDPLAN 2015-01-31 Samråd södra östersjöns vattendistrikt Johan Rönnborg Plu april KVALITETSLEDNINGSARBETE Park, gata, bullervallar, lekplatser och andra allmänna platser. Projektbeskrivning under framtagande. Avvaktar samråd Skelettdetaljplan för Kronetorpsområdet. Stoppa arbete enligt LÅS. 2015-06-03 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN apr-15 Rapportering 2015 genomförd Yttrande klart och skickat. Aktualitetsdatum: 2014-02-13 LL PROJEKT Arkivering av öppna avslutade planärenden i LEX 2011-2013 HANDLÄGGARE/ ARBETSGRUPP Linda Larsson, Erik Karlsson TIDPLAN Sommaren 2015 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Avslutande av gamla detaljplaneärenden som inte har avslutats i LEX pågår. Öppna planärenden hos KLK: ärenden från 20002010 har avslutats under sommaren 2013, arkivering av ärenden från 2011 pågår. Lista för ärenden att avsluta framtagen till sommararkivarie Tova på alla ärenden som varit uppe i PLU de senaste 3 åren som ska avslutas. Övriga ärenden har vi inte koll på då länkarna bröts när vi blev överflyttade i LEX till SBF 2015. Kvalitetsledningsarbete Linda Larsson/ Gertrud Richter Skelett klart årsskiftet 2014-2015 Kompetensöversikt planeringsavdelningen finns som utkast, 13 av 24 79 AVSLUTADE ÄRENDEN ÖVERSIKTLIG PLANERING DIARIENUMMER/ PROJEKT BESLUT Aktualitetsdatum: AVTAL PROJEKTORGANISATION TIDPLAN 14 av 24 2014-02-26 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 80 KS 2011:67 Framtidsplanen Gertrud Richter (pl) Fanny Jacobsson, PLU 120927 121017-130117 KS 2011:67/ KS 2014:158 Trafikplan Gertrud Richter (pl) Fanny Jacobsson, Johan Rönnborg, Johan Birgersson, Erik Karlsson tillsammans med PLU 130919 131003-131205 PLU 140320 KS 140407 PLU 140918 , KS 141006, KF 141020 STRATEGISK MILJÖPLANERING Aktualitetsdatum: Inga inkomna överklaganden. Framtidsplanen vann laga kraft KF 140522. KF antog trafikplanen 141020. 2014-02-13 LL 2014 DIARIENUMMER/ PROJEKT Skånetrampar BESLUT Miljödag Miljöpris (Barnens) Earth Hour Beslut jan 2014 PLU Luftrapport, luftmätningar Miljöbokslut 2013 HANDLÄGGARE Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson Johan Rönnborg/ Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson Johan Rönnborg Johan Rönnborg TIDPLAN Våren 2014+hösten 2014 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN administrativa och beteendepåverkan Prelimärt datum 2014-04-25 Samordning pågår. Beslut i MBN efter april. inträffar 29 mars Böcker utskickade Samordning pågår. Höst 2014 (rapport 2014) Tryck i slutet av 2014 Mätningar pågår. Rapport för 2013 klar. Framtagande av artiklar påbörjas. Statistikbearbetning oktober KARTA-GIS-STATISTIK-PLANERING Aktualitetsdatum: 2015-03-06 JB 2014 DIARIENUMMER/ PROJEKT Införande av Geosecma for ArcGIS Kommuntäckande primärkarta Uppdatering Geosecma for ArcGIS BESLUT HANDLÄGGARE Johan Birgersson Johan Birgersson TIDPLAN 2014-02-15, utbildning av våren 2014. 2014-12-31 Johan Birgersson Utbildning och installation 2014-06-11- DETALJPLANERING 15 av 24 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Programmet installerat. Karttjänster upplagda. Utbildning av Flygfotografering klar, 140420, för ortofoto och primärkarta hösten 2014 Ortofoto klart Klar 81 Avslagna och tillbakadragna planbesked/planer 2014 ÄRENDE ANSÖKAN INKOM HANDLÄGGARE Aktualitetsdatum: BESLUT Lagakraftvunna planer DIARIENUMMER/ DETALJPLAN 2015 KS 2012:250 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: 2015-08-07 LL PLANBESKED AVTAL PLANHANDLÄGGARE/ PLANFÖRFATTARE PROGRAM SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE / LAGA KRAFT Arkitekttävling Plankostnads- Linda/ PLU 130919 avtal finns. Johan Celsing Arkitekter 131007-131115 131022 möte PLU 140619 140901-141020 PLU 150223 150316-150420 PLU 150518 KS 150601 KF 150615 Laga kraft 150716 Kronetorp 1:1 Kronetorp Park AB KS 2012:299 Burlöv 3:78 Burlövs egnahem 2014-04-24 EK PLU 121115 PLU 140619 140815-140920 samrådsmöte 26/8 PLU 150420 KS 150504 LK 150603 Erik/Erik PLU 141120 PLU 150518 KS 150601 LK 150701 PLANHANDLÄGGARE/ PLANFÖRFATTARE PROGRAM Erik / Magdalena TKN 090309 Hedman, FOJAB (b) 090317-090430 SAMRÅD 090623 - 090804 GRANSKNING TKN 090914 090921 - 091020 TKN 110613 120213-120312 Aktualitetsdatum: 2012-06-13 LL Plankostnadsa Linda / Robert vtal finns. Werner KS 2014:89 Arlöv 21:58, Kv. Skatan NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Ute på en andra granskning efter att länsstyrelsen ansett att det behövdes. Planen ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Planen avvaktar laga kraft 16 juli 2015 . Tre nya tomter för bostäder. Miljöteknisk och geoteknisk utredning ska utföras innan antagande. Dessutom har komplettering av bullerutredning genomförts. 24/3-15, Särskilt utlåtande har tagits fram av kommunen. Ändring av detaljplan. 2014 DIARIENUMMER/ DETALJPLAN PLANBESKED KS 2011:274 Sunnanå 1:2 m fl, Flansbjer tidigare TKN 2009: 69/214 tidigare dnr 2005:P0010/214 AVTAL Upphävda fastighetsplaner ANTAGANDE / LAGA KRAFT KS 120604 130121 LK 140326 2014 DIARIENUMMER/ FASTIGHETSPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE UNDERRÄTTELSE ANTAGANDE / LAGA KRAFT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 16 av 24 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN KF Ansöknan om resning har lämnats till Högsta domstolen 82 LOKALISERINGSPRÖVNINGAR 2014 DIARIENUMMER/ PROJEKT KS 2013:254 KS2012:163 Placering förskola i Arlöv Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE Eva (pl), Linda, Fanny (ag) Erik (pl), Fanny, Linda (ag) TIDPLAN Färdig inventering 20130220 PLU Redovisad i PLU 20140515 och i BUN PROGRAM, STRATEGIER, POLICIES OCH DYLIKT 2014 DIARIENUMMER/ PROJEKT HANDLÄGGARE/ARBETSGRUPP Aktualitetsdatum: TIDPLAN 17 av 24 2014-06-11 EK NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Boverket har skriftligen godkänt vår rapport. Utredning togs fram till BUN, utredningen delgivs PLU. 2014-02-26 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 83 REMISSER, ENKÄTER MED MERA Aktualitetsdatum: 2015-05-28 JB 2015 PROJEKT Internyttrande över ansökan om förhandsbesked avseende biltvätt vid Burlöv Center HANDLÄGGARE/ ANSVARIG Fanny Jacobsson Förslag till yttrande över FÖP Bjärred, Borgeby Fanny Jacobsson PLU 150223 Förslag till yttrande över remiss Upphörande av underhåll på järnvägen Malmö-Simrishamn bandel 964 Yttrande angående tidsbegränsat bygglov för lagertält på Enkät länsstyrelsen - Samverkan som framgångsfaktor för naturvården Förslag till yttrande över Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag Förslag till yttrande över Planprogram för Pråmlyckan Lindströms, Lomma kommun Detaljplanegranskning för del av Hjärup 4:159 m fl Spårområdet, Hjärup, Staffanstorps kommun Fanny Jacobsson PLU 150223 Yttrande 2 efter kompletteringar i materialet från Trafikverket Fanny Jacobsson Fanny Jacobsson Avslutat Besvarad 150319 KS 2015:124, Delgivning PLU 150223 Fanny Jacobsson PLU 150420 Fanny Jacobsson PLU 150518 Erik Karlsson Avslutat KS 2015:359-214 KS 2014:165 PLU 150518 Granskning av järnvägsplan för Flackarp - Arlöv från två till fyra Erik Karlsson spår Avslutat KS 2015:341 PLU 150518 Bostadsmarknadsenkät. Lst Johan Birgersson m fl. Avslutat 2015-01-20 Planerat bostadsbyggande. Region Skåne Johan Birgersson Avslutat 2015-05-20 HANDLÄGGARE/ ANSVARIG Jacquelin TIDPLAN PLU 140918 Jacquelin PLU 140918 Jacquelin Linda Larsson PLU 140918 PLU 140918 Johan Birgersson 2014-05-09 Klart Johan Birgersson Johan Birgersson 2014-05-21 Klart 2014-08-11 Klart Johan Birgersson Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg 2014-08-20 Klart Besvarad innan 28 feb Besvarad 27 feb Besvarad 20140212 Besvarad januari/feb Besvarad januari/feb 2014 PROJEKT KS 2012:320, Avfallsförbränning samt uppförande av ny biogasanläggning vid Sjölunda i Malmö KS 2014:151, Yttrande till remiss: Remiss - Swedegas AB ansöker om förlängning av befintlig koncession för KS 2014:184, Yttrande till remiss: Förslag till förordning om KS 2014:189, Planprogram för Alnarpsområdet, Lomma kommun Enkät Länsstyrelsen. Inventering av Skånes planberedskap för bostäder Enkät Skl. Kommunernas arbete med NVDB. (Nationell Enkät Skl. Öppna geodata i kommunen Enkät Lantmäteriet. Behov av att utveckla lagstiftningen för Miljöfordonsenkät energieffektiviseringsenkät Klimatanpassning Burlövs kommun rapport - remiss Friluftsenkät Rapportering till vattenmyndigheten om genomförda åtgärder TIDPLAN Avslutat 18 av 24 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Huvudremiss kommer senare 84 KVALITETSLEDNINGSARBETE 2014 PROJEKT Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE/ ARBETSGRUPP TIDPLAN 19 av 24 2014-02-26 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 85 POLICIES, REMISSER OCH ENKÄTER MED MERA Aktualitetsdatum: 2015-05-12 FJ 2014 PROJEKT Detaljplanesamråd för Hjärup 21:38 m.fl. Äppelhagen i Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplanesamråd för del av Stanstorp 1:177, och 1:6, Anneroskolan, Staffanstorps kommun Detaljplanegranskning för Hjärup 8:16 m.fl., Åkerslundshusen, Staffanstorps kommun g HANDLÄGGARE Erik Karlsson TIDPLAN Avslutat NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN KS 2013:301 PLU 140123 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:32 PLU 140123 Erik Karlsson Avslutat KS 2013: 224 PLU 140320 transportsystem i Lunds kommun Erik Karlsson Avslutat KS 2014:66 PLU 140320 2014-04-11 Enkät Region Skåne, befolkningsprognos Detaljplanesamråd för del av Stora Uppåkra 12:2 m.fl - Hjärup NO etapp 2 , Åretruntbyn i Hjärup Detaljplanesamråd för del av Flackarp 2:9, omformarstation Tillköpsförfrågan om regional busstrafik Johan Birgersson Erik Karlsson Erik Karlsson Erik Karlsson Avslutat Avslutat Avslutat KS 2014:98 PLU 140417 KS 2014:99 PLU 140417 KS 2014:138 PLU 140619 Programsamråd spårområdet i Sjöbo tätort Yttrande - bygglov för nybyggnad av industri- och lagerbyggnad (terminalanläggning - DHL) Detaljplanegranskning för del av Stora Uppåkra 12:2 m.fl. Hjärup NO etapp 2 , Åretruntbyn i Hjärup Detaljplanegranskning för del av Stora Uppåkra 12:2 - Skola Hjärup NO i Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan - Omformarstation Flackarp Erik Karlsson Avslutat KS 2014:103 PLU 140515 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:170 Delgivning PLU 140918 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:98 Delgivning PLU 140918 Erik Karlsson Erik Karlsson Avslutat Avslutat KS 2014:213 Delgivning PLU 140918 KS 2014:99 PLU 140918 Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl – VRAGERUPSVÄGEN, Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan för del av Hjärup 4:159 m fl – SPÅROMRÅDET, Hjärup, Staffanstorps kommun Erik Karlsson Avslutat KS 2014:163 PLU 140918 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:165 PLU 140918 Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl – STATIONSBRON, Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl - LOMMAVÄGEN och BANVALLSVÄGEN, Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan för del av Hjärup 18:2 m fl, Åttevägen i Hjärup, Staffanstorps kommun Yttrande över ansökan om rivningslov för Tågarp 16:13 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:212 PLU 140918 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:162 PLU 140918 Erik Karlsson Avslutat KS: 2014:288 PLU 141020 Förslag till yttrande över Översiktsplan för södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsunderlag Förslag till yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 Förslag till yttrande över remiss Upphörande av underhåll på järnvägen Malmö-Simrishamn bandel 964 Avslutat Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:337 Delgivning PLU 141218 Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:81 PLU 140417 Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:190 PLU 140918 Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:302, PLU 141218 20 av 24 86 Förslag till yttrande över remiss Funktionellt prioriterat vägnät Fanny Jacobsson Avslutat 21 av 24 KS 2014:325, PLU 141218 87 EVENTUELLT KOMMANDE ÄRENDEN 2015-> ÖVERSIKTLIG PLANERING PROJEKT Lommabanan Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE TIDPLAN STRATEGISK MILJÖPLANERING PROJEKT TIDPLAN KARTA-GIS-STATISTIKPLANERING PROJEKT HANDLÄGGARE HANDLÄGGARE TIDPLAN 22 av 24 2014-02-26 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: TIDPLAN 2014-02-26 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: STRATEGISK EXPLOATERING - som inte ingår i andra projekt PROJEKT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE 2015-09-09 EK 2014-02-26 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 88 DETALJPLANERING Aktualitetsdatum: PROJEKT Arlövs företagsby Svanetorp Burlövs kyrkby Lillevångsområdet Industriområde HANDLÄGGARE Bruksvägen, Åkarp - stationsnära Erik Karlsson TIDPLAN NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Genomföra framtidsplanen när den antagits Detaljplan för ny skola? Detaljplan för att skydda bevarandevärda miljöer. Tilläggsbestämmelser för att bevara områdets utseende Genomföra framtidsplanen: Blandstad Lundavägen genom Arlöv Burlöv Center/Burlövs bostäder - Lundavägen Sunnanå söder om väg 11 Genomföra framtidsplanen: Stadsgata Vid bygglovsansökan bör ställning tas till om området ska detaljplaneläggas. Vid bygglovsansökan bör ställning tas till om området ska detaljplaneläggas. Genomföra framtidsplanen: Stadsgata Skyddsvall i söder bör inte förhindra framtida väg. f2 och k3 - motstridiga, k1 - felaktig Rest kvar väster om DP 235 - lokalgata Gc-väg kombinerad med tillfart på olämpligt sätt Gångväg på x som missköts bör bli allmän plats. Gammal detaljplan som behöver ersättas Gammal detaljplan som behöver ersättas Ändring av byggrätt 25% till 50% Nedanför dagiset används tomtmark som park/plantering. Se över hur de två planerna hänger ihop. Gäller för Arlöv 20:12 Planen troligtvis felplacerad på grundkartan. Obegränsad byggrätt på BF-områdena Entré till stationen, torg och byggrätter Entré till stationen, torg och byggrätter Kompensationsåtgärder för kulvertering av Alnarpsån Var ska växtligheten sparas? Flansbjer söder om logistikcentrumet Dalbyvägen genom Arlöv Flansbjer planen Ändring av dp 72 och 90 DP 130 DP 219 DP 45 DP 3 DP 5 DP 131 DP 136 DP 240/DP 237 DP 22 DP 196 DP 114TT Burlöv C Åkarp station Socerkvägen Bullervallar längs E6/E20 Erik Karlsson Linda Larsson / Evert Olsson Linda Larsson / Johan Birgersson Erik Karlsson/ Eva Aquarin Erik Karlsson/ Jesper Croall Linda Larsson / Johan Birgersson Erik Karlsson Johan Birgersson Johan Birgersson LOKALISERINGSPRÖVNINGAR PROJEKT Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE TIDPLAN PROGRAM, STRATEGIER, POLICIES OCH DYLIKT DIARIENUMMER/ PROJEKT 2015-06-02 EK HANDLÄGGARE/ARBETSGRUPP NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: TIDPLAN 23 av 24 2013-02-13 LL 2015-01-12 FJ NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 89 Policy för allmän platsmark Uppdatering av bevarandeplan Riktlinjer för grönytefaktor Tommy Samuelsson/ Linda Larsson Linda Larsson/Jenny Frank Utredning Sockervägen och Alnarpsån Erik Karlsson Tas fram i samarbete med SBF. Park, gata, bullervallar, Villa Fortuna + Södervång Evert vet vilken fastighet Jenny Frank har tagit fram ett underlag till kommunen utifrån Malmö Stads grönytefaktor, bör jämföras med Göteborgs. KS 2014:56 Förfrågan om utökad turtäthet vid Burlövs station Erik Karlsson Bevarandeplan - uppdatering Linda/Jesper, Evert Omvärldsanalys kommunal planering Kulturmiljö har visat intresse av att hålla i kulturmiljön, vi sparar tillsammans med bygglovssidan intressanta objekt som inte finns med i bevarandeplanen i en mapp under Samhällsbyggnad/förvaltningsgemensamt/Bevarandeplan Erik Karlsson REMISSER, ENKÄTER MED MERA PROJEKT Arkivering av öppna avslutade planärenden i LEX 2011-2013 Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE/ ANSVARIG Linda Larsson, Eva Andersson, Nima, Erik TIDPLAN Troligtvis under sommaren 2015 KVALITETSLEDNINGSARBETE Aktualitetsdatum: PROJEKT Checklista för krav på bullerutredningar för detaljplaner HANDLÄGGARE/ ARBETSGRUPP Erik Karlsson Checklista för genomförandebeskrivningar och exploateringsavtal Linda Larsson TIDPLAN 2014-02-13 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Avslutande av gamla detaljplaneärenden som inte har avslutats 2014-02-13 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN I arbetsgruppen bör förutom Erik, Johan Rönnborg och Linda Larsson ingå. I arbetsgruppen bör förutom Linda, Eva Blosfeld och Erik Karlsson ingå. 24 av 24
© Copyright 2024