HAGAINITIATIVET / KLIMATBOKSLUT 2014
Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 1 Klimatbokslut 2014 2 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Innehåll Förord…………………………………………………………………………………………………………… 3 Hagainitiativets klimatbokslut……………………………………………………………………… 4 Hagainitiativets beräkningsmetod och GHG-protokollet………………………………… 5 Företagens redovisningar enligt GHG-protokollet………………………………………… 6 Externa faktorer som påverkar utsläppen……………………………………………………… 7 Klimatbokslut Axfood…………………………………………………………………………………………………………… 8 Coca-Cola Enterprises Sverige…………………………………………………………………… 12 Folksam…………………………………………………………………………………………………… 16 Fortum Värme…………………………………………………………………………………………… 20 Green Cargo……………………………………………………………………………………………… 24 HKScan……………………………………………………………………………………………………… 28 JM……………………………………………………………………………………………………………… 32 Lantmännen……………………………………………………………………………………………… 36 Löfbergs…………………………………………………………………………………………………… 40 McDonald’s Sverige…………………………………………………………………………………… 44 Statoil Fuel & Retail…………………………………………………………………………………… 48 Stena Recycling………………………………………………………………………………………… 52 Sveaskog…………………………………………………………………………………………………… 56 Vasakronan………………………………………………………………………………………………… 60 Bilagor……………………………………………………………………………………………………… 64 Publicerat: Maj 2015. Ansvarig utgivare: Nina Ekelund, Hagainitiativet Projektledare: Linnéa Haeggström och Sara Anderson, Hagainitiativet Beräkningar: Sara Anderson, Göran Erselius och Henrik Sundberg, 2050 Form/original: Maria Lewander och Marie Kofod-Hansen, Grön idé Omslagsbild: Yamagiwa/Shutterstock, Olle Eriksson (sid. 2–3) samt respektive företag där inget annat anges. 3 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Förord År 2015 är ett klimatår. I september kommer FN:s generalförsamling att besluta om en hållbarhetsagenda i New York, och i december träffas världens ledare i Paris för att enas om ett nytt klimatavtal. Det är bra att världen enas om gemensamma klimatmål. Vår erfarenhet är att det är först när vi sätter mål som arbetet får en riktning och som utsläppen kan minskas radikalt. I denna rapport kan du läsa om hur medlemsföretagen i Hagainitativet arbetat och vilka resultat det gett. För fyra år sedan enades vi om att minska vår klimatpåverkan med minst 40 procent till 2020. Med fem år kvar kan vi konstatera att utsläppen sjunker och att vi med största sannolikhet kommer att klara våra mål. Under resans gång har vi sett ekonomiska fördelar genom kostnadsbesparingar, nya affärsområden, minskad risk och konkurrensfördelar med ett aktivt klimatarbete. Med andra ord stärker vi både affärsmöjligheter och vårt varumärke genom att tydligt agera för att minska vår klimatpåverkan. Genom att visa att ambitiösa klimatåtgärder leder till ökad lönsamhet vill vi bidra till positiv energi i klimatförhandlingarna. Vi hoppas att det inspirerar andra företag till egna djärva klimatmål och får klimatförhandlarna att våga höja ambitionen ytterligare. Trevlig läsning! Anders Strålman vd och koncernchef Axfood Jan Kilström vd Green Cargo Per Olof Nyman Pierre Decroix vd Coca-Cola Enterprises Sverige vd och koncernchef Lantmännen Olli Kilpi vd McDonald’s Sverige Per-Olof Wedin vd Sveaskog Göran Holm vd HKScan Sverige Fredrik Wirdenius vd Vasakronan Jens Henriksson vd och koncernchef Folksam Lars Appelqvist vd Löfbergs Staffan Persson vd Stena Recycling Anders Egelrud vd Fortum Värme Johan Skoglund vd och koncernchef JM Morgan Wiktorsson vd Statoil Fuel & Retail Sverige 4 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Hagainitiativets klimatbokslut Ett lönsamt näringsliv utan klimatpåverkan är Hagainitiativets vision. Företagen ser att det är lönsamt att ta sitt klimatansvar och vill entusiasmera andra företag att göra likadant. Det är därför detta klimatbokslut lyfter fram lönsamma exempel från företagen. Hagainitiativet vill visa på möjligheter med klimatomställningen och samtidigt arbeta aktivt med att skapa rätt förutsättningar för att näringslivet på bästa sätt ska kunna bidra till denna. Näringslivet har en central roll att spela när det kommer till att agera mot klimatförändringarna, inte minst då företag har de rätta förutsättningarna att driva utvecklingen i rätt riktning. Här finns innovationskraften och möjligheter till snabb förändring. Ett första steg i rätt riktning är att veta var man står idag genom att beräkna sin klimatpåverkan. Hagainitiativet ser det som självklart då det ligger till grund för att gå vidare och ta fram en klimatstrategi med mål för att minska klimatpåverkan över tid. Beräkningar är viktiga för att kunna veta var man står idag, vart man är på väg och om man kommer kunna lyckas nå sina klimatmål i framtiden. De behövs för att kunna agera och prioritera rätt i företaget. Företagen i Hagainitiativet ser att det ofta är lönsamt att ta sitt klimatansvar och det är bland annat med detta budskap vi strävar efter att inspirera andra företag till att höja ambitionerna på klimatområdet. Därför har vi i klimatbokslut tagit fram exempel från varje företag i nätverket på en klimatåtgärd som gett konkreta resultat, såväl för klimatet som resultaträkningen. Varje åtgärd, stora som små, räknas! Företagen inom nätverket har satt egna klimatmål om minst 40 procentiga minskningar till 2020 i förhållande till frivilligt valt basår efter 1990. Medlemsföretagen har klimatmål som minst omfattar haga scopet. Hagascopet definieras som utsläppen i scope 1, 2 och tjänste resor i scope 3. Många av företagen har satt bredare systemgränser och/eller högre klimatmål än så. Nytt för i år i klimatbokslutet är att vi har valt att lyfta fram betydande utsläpp som inte tidigare redovisats eller inkluderats i klimatmålet. Många av företagen är på god väg att nå sina klimatmål, som omfattar hagascopet, men det finns också utsläpp som inte omfattas i målet. När Hagainitiativet startade upp i slutet av 2010 och satte klimatmålen till 2020 fanns inte den breddade scope 3-standarden (Corporate Value Chain Accounting and Reporting Standard). Idag riktas alltmer fokus på klimatutsläppen från hela leverantörskedjan; uppströms och nedströms. Ett företag kan förknippas med utsläpp som ligger utanför hagascopet, och för att vara transparenta och trovärdiga har vi därför valt att även redovisa betydande utsläpp som inte omfattas i nuvarande klimatmål, som vi har valt att kalla ”elefanten i rummet”. Om Hagainitiativet Hagainitiativet består av fjorton välkända företag: Axfood, CocaCola Enterprises Sverige, Folksam, Fortum Värme, GreenCargo Lantmännen, Löfbergs, JM, McDonald’s, HKScan Sweden, Stena Recycling, Statoil Fuel & Retail, Sveaskog och Vasakronan. Företagen i Hagainitiativet har bland annat åtagit sig att: X VD/ledning aktivt tar sitt klimatansvar. X Ha en förankrad och ambitiös klimatstrategi. X Beräkna och redovisa klimatpåverkan, enligt GHG-protokollet. X Ha en tydligt minskande utsläppstrend. X Ha ett definierat utsläppsmål med en reducering med minst 40 % till 2020 eller mot svarande ambitionsnivå. Hagainitiativet Vision Ett lönsamt näringsliv utan klimatpåverkan. Syfte Hagainitiativet vill visa att det är lönsamt för företag att göra goda affärer och samtidigt ta ett aktivt klimatansvar. 5 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Hagainitiativet och GHG Hagainitiativet följer idag GHGprotokollet där medlemmarna frivilligt får välja mellan att sätta absoluta eller relativa mål. Det förstnämnda alternativet återspeglar företagets absoluta utsläpp. Däremot opererar alla företagen i nätverket på växande marknader vilket i många fall gör relativ målsättning till ett lämpligt alternativ. I vissa fall kan till och med ökade absoluta utsläpp för företaget innebära totalt minskade utsläpp genom dess produkter, t ex ökad materialåtervinning eller övergång till tågtrafik och fjärrvärme. I klimat bokslutet visar företagen sina mål, åtgärder de har gjort och de planerar att göra för att nå målen samt hur det hittills har gått med måluppfyllelsen. Greenhouse gas protocol GHG-protokollet är den mest använda internationella redovisningsstandarden som används av nationer och företag som ett beräkningsverktyg för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser. GHG-protokollet har ett över tio år långt samarbete med World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), och arbetar med företag, nationer och miljögrupper världen över för att bygga en ny generation av trovärdiga och effektiva program för att hantera klimatförändringarna. Hagainitiativets beräkningsmetod och GHG-protokollet All beräkning och rapportering inom Hagainitiativet sker enligt GHG-protokollets riktlinjer. GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) är en internationell beräkningsstandard som följer följande riktlinjer: Relevans – rapporteringen ska på ett relevant sätt spegla företagets eller organisationens utsläpp så att den kan fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt. Fullständighet – rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras. Jämförbarhet – metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras. Transparens – all bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras. Noggrannhet – de beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt. Hagainitiativets beräkningsmetod beskriver vilken metodik Haga initiativet använder för de utsläppskällor som är aktuella vid beräkning av klimatpåverkan. För varje beskrivning redovisas vilket eller vilka av GHG-protkollets scope utsläppen tillhör. Utsläppen delas in i scope 1 direkta utsläpp, scope 2 indirekta utsläpp genom inköpt energi och scope 3 övriga indirekta utsläpp. Klicka här för att läsa mer om beräkningsmetoden. j CO2 CH4 SF6 Scope 2 indirekt N2O HFCs PFCs Scope 1 direkt Scope 3 indirekt Scope 3 indirekt Inköpta varor och tjänster Inköpt el, värme, kyla och ånga för eget bruk Hyrd tillgång Egna anläggningar Transport och distribution Investeringar Kapitalvaror Pendlingsresor Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Tjänsteresor Transport och distribution Avfallshantering i egna verksamheten UPPSTRÖMS Franchise Bearbetning av såld produkt Egenägda fordon RAPPORTERANDE FÖRETAG Hyrd tillgång Användning av sålda produkter Avfallshantering av sålda produkter NEDSTRÖMS 6 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Företagens redovisningar enligt GHG-protokollet I klimatbokslutet redovisar varje företag vilka utsläpp de haft under Hagascope Hagascopet definieras som utsläppen i scope 1, 2 och tjänsteresor i scope 3. Medlemsföretagen har klimatmål som minst omfattar hagascopet. året, tidigare år samt under det valda basåret. Företagen berättar också om vilka klimatmål de satt upp och vad de avser göra för att nå dessa mål. För varje år strävar Hagainitiativet efter att bli mer transparenta Utsläpp verksamhet Scope 1 Tjänsteresor Uppvärmning Köldmedier Egna transporter Egna arbetsmaskiner Övriga företagsspecifika utsläpp i scope 1 Scope 2 Inköpt energi Scope 3 Tjänsteresor SUMMA exklusive ursprungsmärkning Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el eller fjärrvärme SUMMA hagascope Produktion och distribution av energioch fordonsbränslen Inköpta transporter Pendlingsresor Inhyrda arbetsmaskiner Förpackningar, övrigt material, odling, trycksaker, papper, vatten och kaffe Avfallshantering Koldioxid i förpackningar Hantering av förpackningsavfall hos slutkonsument Kylning av dryck hos kund Energianvändning nya bostäder El och värme franchiseverksamhet SUMMA (exkl klimatkompensation) Reduktion genom köp av klimatkompenserade produkter Egen klimatkompensation SUMMA (inkl klimatkompensation) Kommentar GHG Scope 3* Fordon som brukas av företaget, t ex tjänstebilar, hyrbilar, personalens bilar i tjänst. Utsläpp från värmeanläggningar som kontrolleras av företaget, t ex oljepanna. Utsläpp av köldmedier från anläggningar som kontrolleras av företaget. Transport med fordon som ägs av företaget. Arbetsmaskin som ägs av företaget. Aktivitet som kontrolleras av företaget, t ex rostning. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). Övriga tjänsteresor, t.ex. flyg, tåg och taxi. Om ett företag köper ursprungsmärkta energiprodukter, där en viss del av produktionen öronmärkts för kunden, dras detta av från energiposten i scope 2. Medlemsföretagen har klimatmål som minst omfattar hagascopet. Hagascopet definieras som utsläppen i scope 1, 2 och tjänsteresor. Utvinning, raffinering och transport av de bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. I klimatbokslutet uppdelas utsläppet efter om de förbrukas vid tjänsteresor, energiproduktion, transporter och arbetsmaskiner. Transporter som har köpts som en tjänst. Både utsläpp från fordonet och uppströms utsläpp. Anställdas resor till och från arbetsplatsen. Både utsläpp från fordonet och uppströms utsläpp. Både utsläpp från fordonet och uppströms utsläpp. Utsläpp för produktion av produkter och material, t ex förpackningar som sker utanför företaget, samt förbrukning av kontorsrelaterade produkter. Utsläpp vid hantering av avfall, t ex insamling, deponering och förbränning. Koldioxid som har inneslutits i förpackningar och släpps ut när slutkonsumenten öppnar förpackningen. Utsläpp vid hantering av avfall, t ex insamling och förbränning. Kylarnas elförbrukning och köldmedieläckage. Uppvärmning och elanvändning i bostäder de första 2 åren. Produktion av el och värme förbrukad i franchiseverksamhet, inklusive uppströms utsläpp. Summa av alla redovisade utsläpp exklusive avräkning för eventuell klimatkompensation. Utsläpp som har klimatkompenserats av leverantör. Omfattar endast utsläpp som redovisats ovan. I detta års klimatbokslut avser denna punkt endast fjärrvärme och fjärrkyla. Vid klimatkompensation redovisas vilka utsläpp företaget kompenserat för, t.ex. flygresor under ett visst år. Summa av alla redovisade utsläpp efter avräkning för eventuell klimatkompensation. Nyckeltal Hagainitiativet Enhet Utsläpp per frivilligt vald enhet Beroende på valt nyckeltal (t.ex. g CO2e/SEK, g CO2e/anställd etc.) 6 3 4 och 9 7 8 1 5 11 12 8 13 3 och 14 * Se bilaga 3 för beskrivning av kategorierna i Scope 3. För att underlätta förståelsen av utsläppstabellen för respektive företag, redovisas här en förklarande tabell som innehåller samtliga kategorier i scope 1, 2 och de kategorier som förekommer från breddade scope 3 i detta klimatbokslut. l och enhetliga i sin rapportering. Som ett steg i detta har utsläppen delats upp mellan GHG-protokollets tre scope i respektive företags utsläppstabell. Utsläppen i scope 3, som uppstår uppströms och nedströms i värdekedjan, har även kopplats ihop med kategorierna från den breddade scope 3 standarden (Corporate Value Chain Accounting and Reporting Standard). Läs mer om de olika kategorierna som är inkluderade i scope 3 i bilaga 3. 7 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Externa faktorer som påverkar utsläppen För att beräkna utsläppen används aktivitetsdata för t ex energi användning och bränsleförbrukning som grund. Därefter räknas dessa värden om till utsläpp av växthusgaser (CO2e) med hjälp av utsläpps faktorer för respektive utsläppskälla. Ibland händer att utsläppen ökar hos företagen fastän de har energioch resurseffektiviserat verksamheten. Hur kan det komma sig? Företagen kan till stor del påverka sin förbrukning av resurser men ibland finns det yttre faktorer som göra att utsläppen ökar ändå, trots företagets effektiviseringar. Det kan exempelvis vara kalla vintrar som göra att energianvändningen ökar och fjärrvärmebolagen måste använda fossil spetsproduktion eller samhällsfunktioner som slås ut och leder till förändrade logistikflöden. Aktivitetsdata Energianvändning Förbrukning transporter Resestatistik Direkta utsläpp av växthusgaser Materialförbrukning Förändringar i utsläppsfaktorerna kan inte påverkas av företagen. Det är framför allt utsläppsfaktorerna för el och fjärrvärme som varierar från år till år på grund av förändringar i produktionen. Utsläppsfaktorer Kontroll, beräkning och analys Företagen kan använda olika typer av el; ursprungsmärkt el eller ospecificerad el. För ursprungsmärkt el används en utsläppsfaktor för den valda energikällan. För den ospecificerade elen används en utsläppsfaktor för den så kallade nordiska residualmixen. I enlighet med nya riktlinjer i GHG-protokollet redovisas, separat i bilaga 3, också utsläppen från inköpt energi när ingen skillnad görs mellan ursprungsmärkt el och ospecificerad el. Figuren visar hur utsläppsfaktorn för nordisk residualmix har förändrats mellan 2003 och 2014. Utsläppsfaktorn sjönk två år på raken, 2012-2013, innan utsläppen nu ökade kraftigt med 87% jämfört med föregående år. Bakgrunden till detta är inte ökade utsläpp för total produktion utan att marknaden för utsläppsgarantier vuxit. l CO2e k För år 2011–2014 släpar utsläppsfaktorn efter ett år. Utsläppsfaktorn som används för 2014 avser alltså 2013. Alla utsläppsfaktorer redovisar koldioxidekvivalenter (CO2e) med undantag för 2011–2014 då underlaget från Energimarknadsinspektionen inte möjliggjorde omräkning till CO2e. Utsläppsfaktorn ökade med 87 % mellan 2013–2014 Nordisk residualmix 2003–2014 600 g CO2e/kWh 500 400 300 200 100 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 residualmix Med residualmix menas den produktionsmix som blir över efter att ursprungsmärkt produktion avräknats. 8 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Detaljhandeln drivs genom de egenägda kedjorna Willys och Hemköp. Antalet butiker uppgår till 252 stycken. Därutöver samverkar Axfood med ett stort antal handlarägda butiker knutna till Axfood genom avtal. Omräknat till heltidsanställda motsvarar det 8 481 årsmedarbetare. Nettoomsättningen för 2014 var 38 484 Mkr. www.axfood.se Hållbarhetsarbete är nyckeln till framgång 9 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet Satsning på solceller Åtgärd: Investering i solceller till Dagabs fryslager i Göteborg under 2013 har utvärderats och visat goda resultat. Utsläppsreducering: Anläggningen täcker cirka 5 procent av lagrets energibehov på årsbasis och 20 procent under sommarperioden då behovet av kyla är störst. Prognosen låg på 91 500 kWh/år. Utfallet blev 99 800 kWh/år, ca 11 % mer. Kostnadsbesparing: Solcellsanlägg- ningen har resulterat i en kostnadsbesparing av el på 85 000 kr. Inkomsten av elcertifikat som sålts på den öppna marknaden uppgick till 13 400 kr. Klimatmål Axfood ska reducera sin klimatpåverkan från den egna verksamheten med 75 procent till 2020 (basår 2009). Axfoodkoncernen ska minska sin energianvändning med 25 procent per kvm till år 2015 (basår 2009). Båda målen är absoluta. Hur ska målen nås? Den största delen av måluppfyllelsen ska nås genom Axfoods övergång till förnyelsebar el. Genom systematisk mätning och uppföljning kan energibehovet minskas. Vid om- och nybyggnationer av butiker är fokus på energieffektivitet stort, speciellt med tanke på att kylbehovet ökar. I butikerna väljs kylsystem som inte innehåller klimatpåverkande köldmedia vid nyinstallationer. Axfood köper bara el märkt med Bra Miljöval. Dagab, som sköter Axfoods transporter och lager, använder Evolution Diesel vars råvara till 25 procent är biobaserad. Under 2014 har Axfood infört ett nytt nyckeltal för att minska andelen brännbara restprodukter mätt i förhållande till omsättning. Syftet är att öka materialåtervinningen genom förbättrad källsortering. Samtliga butiker, lager och kontor källsorterar många fraktioner. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Den största delen av matens klimatpåverkan sker redan i produktionen. Axfood har låtit göra en jämförelse mellan miljöbelastningen av tomater från Nederländerna, Spanien och Sverige. De holländska tomaterna har störst belastning, på grund av att växthusen värms upp med fossila bränslen. Trots längre transporter är spanska tomater bättre men en stor användning av bristvaran vatten och förorening av vatten ökar de spanska tomaternas miljöpåverkan. Svenska växthus värms i allmänhet upp med förnyelsebara bränslen, vatten är ingen bristvara och transporterna är korta. året som gått • Effektivisering av energianvändningen fortsätter. Dagab har lyckats bra med en rad åtgärder som genomförts för effektivare vägtransporter och ökad användning av biodrivmedel. • Solcellsanläggningen på Dagabs fryslager har visat på goda resultat. 5% av lagrets energibehov täcks på årsbasis och med 20 % under sommarperioden. Satsningar framöver • Effektivisering av energianvändning, materialflöden och satsningar på biodrivmedel. • Utveckla produktion av el med sol och vind. • Miljöanpassa förpackningar för egna märkesvaror. • Minska andelen brännbara restprodukter. Fördelning av utsläpp 2009-2014 ton CO2e 100 000 90 000 80 000 10 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 70 000 60 000 Avfallshantering Produktion och distribution av energioch fordonsbränslen Elförbrukning 50 000 40 000 30 000 Axfood 20 000 Utsläpp verksamhet (ton CO2e) 10 000 0 Scope 1 2009/basår 2010 Tjänsteresor1 2011 Basår 2009 2012 2013 Egna transporter Köldmedier 2011 2012 Transporter 2013 2014 Tjänsteresor 2014 Andel av Förändring totalt 2014 2009–2014 818 738 658 599 1 038 2% 22% 10 531 10 376 9 960 9 209 10 207 9 209 21% -13% Köldmedier 851 2010 4 147 4 147 4 147 3 422 3 422 3 422 8% -17% Scope 2 Inköpt energi2 61 578 64 148 104 459 89 772 82 929 155 180 57% 152 Scope 3 Tjänsteresor3 770 762 868 614 644 643 1% -16% SUMMA exklusive ursprungsmärkning 77 877 0 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el eller fjärrvärme4 SUMMA hagascope 77 877 14 008 och distribution av energi och MWh Produktion Elförbrukning 2009–2014 400 000 fordonsbränslen5 Förnybar el El utan ursprungsmärkning 6 Avfallshantering 350 000 SUMMA (exkl. klimatkompensation) 91 885 300 000 Klimatkompensation 0 80 251 -50 165 120 172 -77 637 103 675 -71 790 97 801 -66 504 169 492 -129 666 378% - 118% - 31 885 1 544 31 297 1 535 39 826 1 584 89% 4% -49% -89% 250 000 SUMMA (inkl klimatkompensation) 200 000 91 885 Nyckeltal Hagainitiativet 150 000 100 000 Utsläpp per omsatt krona 50 000 0 Inköpt el utan avtal om ursprungshar 30 märkning 087 42 535 minskat med 84% 6 050 1 414 sedan 2009. 36 137 -2 057 43 949 -868 33 429 -605 32 832 -622 3 460 44 870 -627 8% 100% -1% -51% - 34 080 43 081 32 824 32 210 44 244 -99% -52% Basår 2009 2010 2011 2012 2013 2,838 1,055 1,263 0,921 0,875 2014 1,166 GHG Scope 3 Utsläpp per anställd exkl klimatkompensering 2012 2013 Förändring Enhet 2009–2014 -59% ton CO2/MSEK Utsläpp per anställd inkl klimatkompensering7 13,481 5,241 6,233 4,608 3,963 5,291 -61% ton CO2/anställd 2,838 0,995 1,238 0,904 0,858 1,150 -59% ton CO2/MSEK 2014 13,481 4,943 6,100 4,525 3,888 5,217 -61% ton CO2/anställd Utsläpp per ton transporterat gods7 24,3 21,6 20,1 20,1 21,9 20,0 -18% kg CO2/ ton gods Energianvändning per kvadratmeter (total)8 624 371,5 369 373 371 369 -41% kWh/m2 1. Från 2014 ingår även företagsägda bilar. Uppgår 2014 till 527 ton. 2. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). Avser energianvändning i egenägda butiker och lokaler. I ”Andel av total” inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 3. Avser Flyg, tåg och taxi i tjänsten. Direktbokade flygresor inkluderas från och med 2014. 4. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i Scope 2. 5. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. 6. Fast avfall till förbränning. Rapporteras från och med 2014. 7. Avser endast transporter av gods med egna bilar. Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014 Scope 3 2% Scope 1 Scope 1 8% 7% Scope 1 34% Scope 2 64% k Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderat i hagascope 2014. 2014 var 34% av dessa utsläpp från scope 1, 64% från scope 2 och 2% från scope 3. 3 5 exkl klimatkompensering Utsläpp per omsatt krona 2009/basår 2010 2011 inkl klimatkompensering 6 8. Endast anläggningar som har haft utfall minst 12 månader omfattas. Fördelning av resultat baserad på typ av aktivitetsdata 2014 Beräknade/ uppskattade värden 23% Uppmätta värden 77% k Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserat på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 23% av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. 11 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Fördelning av utsläpp 2009-2014 ton CO2e 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 ton CO2e Avfallshantering Produktion och distribution av energioch fordonsbränslen Elförbrukning Fördelning av utsläpp 2009-2014 40 000 100 000 30 000 90 000 20 000 80 000 10 000 70 000 0 60 000 2009/basår 2010 50 000 Köldmedier Transporter 2011 2012 2013 2014 40 000 30 000 20 000 Köldmedier 10 000 0 Tjänsteresor Avfallshantering Produktion och distribution av energioch fordonsbränslen Elförbrukning Transporter Tjänsteresor 2009/basår 2010 MWh 400 000 350 000 2011 2012 2013 Elförbrukning 2009–2014 Förnybar el El utan ursprungsmärkning Inköpt el utan avtal om ursprungsmärkning har minskat med 84% sedan 2009. 250 000 MWh 150 400000 000 100 350000 000 2014 Inköpt el utan avtal om ursprungsmärkning har minskat med 84% sedan 2009. 300 000 200 000 i Utsläppskällor som ligger utanför hagascope visas i svart-grå-vit skala. Elförbrukning 2009–2014 Förnybar el El utan ursprungsmärkning 50 000 300 000 0 250 000 200 0002009/basår 2010 2011 2012 2013 2014 150 000 Analys och kommentarer: 100 000 Axfoods utsläpp inom hagascopet har minskat med 49% sedan basåret 2009 och totalt 50 000 med 52%. 0 klimatpåverkan är störst i scope 2, där el i butiker och lager motsvarar 57% av Axfoods 2011 2012 2014 de totala2009/basår utsläppen.2010 Egna transporter i scope2013 1 står för ca en femtedel av utsläppen och köldmedieutsläppen motsvarar knappt en tiondel av de totala utsläppen. Även om energianvändningen har varit den samma som föregående år och andelen förnybar el har ökat från föregående år (motsvarar 84% av elförbrukningen år 2014) har utsläppet avseende inköpt energi ökat, främst på grund av att utsläppsfaktorn för ospeFördelning av utsläpp cificerad el (dvs Nordisk residualmix) har ökat per med scope 87% jämfört med föregående år. Ut- Fördelning av resultat inkluderade i hagascope baserad på typ av aktivitetsdata släppet från egna transporter har minskat med 10%2014 jämfört med föregående år. Scope 3 2014 Axfood har för 2014 valt att klimatkompensera för koldioxidutsläppen från flygresorna, 2% motsvarande 627 ton CO2e. Klimatkompenseringen täcker cirka 1% av det totala utsläpScope 1 pet. Scope 1 Beräknade/ 8% 7% uppskattade Från och med 2014 ingår, förutom leasingbilar och hyrbilar, även företagsägda bilar 23% Fördelning av utsläpp per scope av resultat i beräkningarna av utsläpp för tjänsteresor, vilket 527 ton CO2e. Nytt för 2014värden är Fördelning Scope 1 utgör inkluderade i hagascope 2014 baserad på typ av aktivitetsdata 34% också att utsläpp avseende avfallshantering har börjat rapporteras. Dessa utsläpp uppScope 3 2014 gick till 3460 ton CO2e 2014. 2% Uppmätta Scope 2 inkluderar även uppvärmning med fjärrvärme i Utsläpp avseende energianvändning värden 77% 64% Scope 1 med fjärrvärme har också gjorts för åren årets redovisning. En justering för uppvärmning Scope 1 Beräknade/ 8% 7% uppskattade 2012-2013. Scope 1 34% Scope 2 64% värden 23% Uppmätta värden 77% 12 Coca-Cola Enterprises Sverige AB producerar, distribuerar och säljer icke alkoholhaltiga drycker på den svenska marknaden. Några av varumärkena är Coca-Cola, Fanta, Sprite, MER, Bonaqua Silver, Powerade, Minute Maid och Chaqwa. Coca-Cola Enterprises Sverige omsätter 3,3 miljarder kr och har cirka 800 medarbetare, varav runt 600 i Jordbro utanför Stockholm. Här produceras cirka en miljon liter dryck varje dag. I Sverige lanserades Coca-Cola år 1953. Mer information om CCES hållbarhetsarbete www.cceansvar.se Deliver for Today, Inspire for Tomorrow Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 13 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet Hållbara förpackningar Åtgärd: Kontinuerlig se över resurs- förbrukning knutet till produktion av förpackningar. Genom detta reducerar CCES aluminiuminnehållet i 33cl burkarna med 50-100 ton per år. Utsläppsreducering: Detta motsva- rar ca 660 ton i minskade CO2-utsläpp per år. Kostnadsbesparing: Åtgärden hand- lar främst om att optimera och göra förpackningarna så resurs- och kostnadseffektiva som möjligt. Klimatmål Coca-Cola Enterprises har ambitionen att vara branschledande inom energi och klimat. Det övergripande klimatmålet är att till 2020 minska utsläppen genom hela värdekedjan med minst en tredjedel för varje dryck jämfört med 2007. Hur ska målen nås? Coca-Cola Enterprises (CCES) tar ansvar för klimatpåverkan genom hela värdekedjan och fokuserar på insatser där påverkan är störst. CCES arbetar ständigt med minskad klimatpåverkan från tillverkning, distribution och kylning av dryck hos kund. Kylskåp hos kunder är en stor del av klimatpåverkan. Att samarbeta med kunder att välja el från förnybara källor är avgörande för att nå klimatmålet. CCES arbetar med att energieffektivisering av kylskåpsparken t ex genom övergång till energisnål teknik, LED-belysning. Samtliga kylskåp är HFC-fria. CCES energieffektiviserar kontinuerligt sin produktion och all fjärrvärme och el kommer från förnybara energikällor. CCES arbetar med effektiv logistik och förnybara bränslen för distributionen, 65 procent av den egna fordonsflottan använder RME. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Utsläpp från produktion av förpackningar, scope 3, ingår inte i klimatbokslutet. De svenska utsläppen från förpackningar ingår i CCES carbon footprint vilket kommuniceras i den centrala hålbarhetsrapporten. CCES är medvetna om att dessa utsläpp är betydande och arbetar på central nivå med att följa upp och minska denna klimatpåverkan. året som gått Under 2014 gjorde Coca-Cola Enterprises Sverige bland annnat följande åtgärder: • Sedan okt 2014 levererar AGA klimatvänlig koldioxid till CCES kolsyrade drycker, en restprodukt från etanoltillverkning via Lantmännen Agroetanol i Norrköping. • Fortsatt energieffektivisering i produktion och energisnålare belysning. • Energieffektivisering i produktion, bland annat genom bättre rutiner för avstängning av utrustning. • Kylskåpens energianvändning sjönk 5% mot 2013 men koldioxidutsläppet ökade 80% på grund av höjd emissionsfaktor för nordisk residualmix. Satsningar framöver • Hållbara förpackningar. • Fler installationer av energisnål LED-belysning i fabrik, lager och övriga ytor. • Fortsatt energieffektivisering av kylskåpsparken i samarbete med kunder. 14 013 14 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 coca-cola enterprises sverige ab Basår 2007 2010 2011 2012 2013 Andel av Förändring GHG 2014 totalt 2014 2007–2014 Scope 3 Tjänsteresor1 2 533 1 852 1 799 1 989 1 857 1 967 22 % -22 % Köldmedier Egna transporter 157 2 618 41 1 300 13 538 13 357 10 280 105 358 1% 4% -33 % -86 % 6 107 4 840 7 990 6 890 6 486 11 652 5% 91 % Tjänsteresor 3 SUMMA exklusive ursprungsmärkning 1 118 12 533 262 8 296 496 10 837 560 9 808 728 9 360 749 14 832 8% -33 % 18 % Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el eller fjärrvärme 4 SUMMA hagascope -2 792 -4 298 -7 521 -6 409 -6 016 -11 214 9 741 3 998 3 316 3 399 3 345 3 617 Inköpta transporter 5 Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen6 - varav bränslen för tjänsteresor - varav bränslen för egna transporter - varav bränslen för energiproduktion SUMMA Hagaåtagande Kylning av dryck hos kund 7 SUMMA (exkl klimatkompensation) 5 993 1 738 239 637 862 17 472 25 131 42 603 4 620 1 285 459 470 356 9 903 35 357 45 259 4 268 1 239 359 592 288 8 823 40 353 49 176 Klimatkompensation SUMMA (inkl klimatkompensation) 0 42 603 0 45 259 0 49 176 Utsläpp (ton CO2e) Scope 1 Scope 2 Inköpt energi 2 Scope 3 46 509 43 158 2010 2011 2012 Utsläpp 70 per liter producerad dryck8 6,400 59,631 3,374 29,737 2,863 26,338 2,677 25,116 2,470 22,301 Utsläpp per omsättning9 60 Utsläpp per liter producerad dryck9 15,605 145,403 15,421 135,914 15,956 146,797 14,897 139,773 13,078 Scope 2 118,062 12% Utsläpp per omsättning8 g CO 2e/liter 50 1. Leasingbilar och hyrbilar. Kylning av dryck hos kund 40 2. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkylaEnergi förutsatt att allt är ospecificerat 30 (residualmix. I ”Andel av total” inkluderas avtal om Transporter ursprungsmärkt el. 20 3. Avser övriga tjänsteresor; Köldmedier flyg och tåg. 2014 10 Tjänsteresor 0 Utsläpp per liter dryck (klimatmål) Värme El -63 % 40 % 19 % 7% 7% 5% 100 % -41 % -2 % 163 % -5 % -44 % -49 % 145 % 65 % 21% 2,679 26,822 21,357 Scope 1 213,827 67% - 58 % - 55 % ton CO2e/MSEK g CO2e/liter 37 % 47 % ton CO2e/MSEK g CO2e/liter Fördelning av resultat baserat på typ av aktivitetsdata 2014 Beräknade/ uppskattade värden 93% Uppmätta värden 7% 8 8. Egen verksamhet, dvs exklusive elförbrukning och köldmedialäckage hos kund. 9. Egen verksamhet samt elförbrukning och köldmedialäckage hos kund. Scope 1 67% baserat på typ av aktivitetsdata 2014 3 Förändring 2007–2014 Enhet Uppmätta värden 7% k Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderat i hagascope 2014. 2014 var 67% av dessa utsläpp från scope 1, 12% från scope 2 och 21% från Fördelning av resultat scope 3. 4&9 0% 65 % Scope 3 21% Scope 2 12% 2014 41 % 70 479 2013 Scope 3 2014 4. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i Scope 2. 5. Avser godstransporter som köps av extern speditör. 6. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. 7. Kylarnas elförbrukning och köldmedialäckage utgår från schabloner som är konservativa eftersom all el antas sakna avtal om ursprungsmärkt förnybar el. Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014 302 % per scope 0 0 0 inkluderade i hagascope 2014 Basår 2007 Nyckeltal Hagainitiativet äggningar 2007–2014 013 3 488 3 342 3 512 1 470 1 465 1 712 430 407 630 760 774 602 280 285 480 8 357 8 152 8 841 38 151 35 006 61 638 46 509 43 158 70 479 Fördelning av utsläpp 6 k Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserat på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 7 % av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. 15 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Fördelnin inklude ton CO2e 80 000 Fördelning av utsläpp 2007–2014 S g CO2e/liter 70 70 000 60 60 000 50 000 50 40 000 30 000 40 Kylning av dryck hos kund 30 Energi 20 000 20 10 000 10 0 2007 2010 2011 2012 2013 2014 Scope 12% 0 Transporter i I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i företagets klimatmål. Tjänsteresor För kategorier som ligger utanför klimatUtsläpp per liter dryck (klimatmål) målet används en grå färgskala. Köldmedier Förd baserat p Förbrukning av el och värme i egna anläggningar 2007–2014 45 000 40 000 Värme El MWh 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2007 2010 2011 2012 2013 2014 Analys och kommentarer: Av de kategorier som ingår i Coca-Cola Enerprises Sverige:s klimatmål står godstransporter för 51%, tjänsteresor för 38%, inköpt el och fjärrvärme för 10% och köldmedier för 1%. I kategorierna ingår då utsläpp i så väl scope 1 och 2 som i scope 3 med ”Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen”, ”Tjänsteresor” och ”Inköpta transporter”. Coca-Cola Enterprises Sverige har minskat sina utsläpp inom alla områden i kärnverksamheten sedan basåret 2007. Andelen ursprungsmärkt el har ökat sedan 2007 vilket bidragit till att utsläppen för inköpt energi minskat med mer än 78%. Jämfört med föregående år minskade även energiförbrukningen i den egna verksamheten 2014 med 3%. Trots att dryckproduktionen ökat med cirka 12% sedan 2007 har utsläppen för transporter (-52%), tjänsteresor (-14%) och köldmedier (-33%) minskat. Utöver egna utsläpp har Coca Cola Enterprises Sverige valt att även inkludera utsläpp som orsakas av de Coca Cola-kylar som finns i butiker. Detta är även den mest betydande utsläppskällan totalt sett, då den står för cirka 87% av alla utsläpp under 2014. Dessa utsläpp har mer än fördubblats sedan basåret 2007. Förklaringen till detta är dels att antalet kylar har ökat sedan 2007, dels att utsläppsfaktorn för ospecificerad el har ökat med mer än 200% sedan basåret. Kylarnas elförbrukning utgår nämligen från schabloner som är konservativa eftersom all el antas sakna avtal om ursprungsmärkt förnybar el. Om istället 50% av elförbrukningen till kylarna hade antagits vara ursprungsmärkt förnybar el hade det totala utsläppet varit 40 336 ton CO2e, vilket hade varit en minskning med 5% jämfört med basåret 2007. Om all elförbrukning som går åt till kylar hos slutkund hade antagits vara ur- sprungsmärkt förnybar elproduktion hade det totala utsläppet varit 10 199 ton CO2e, vilket hade varit en minskning med 76% jämfört med basåret 2007. Nyckeltalet för utsläpp i den egna verksamheten per producerad liter dryck (dvs exklusive elförbrukning och köldmedialäckage hos kund) ökar med 20% 2014 jämfört med föregående år. Detta beror på att mängd producerad dryck har minskat med 10% mellan 2013 och 2014 samtidigt som utsläppet ökat med 8% . Om utsläppet baserat på kylning av dryck hos kund också räknas in har nyckeltalet för utsläpp per producerad dryck ökat med ca 80% jämfört med 2013. Skillanden mellan dessa nyckeltal beror främst på att utsläppsfaktorn för ospecificerad el har ökat med 87% jämfört med föregående år. 16 Folksam är ett kundägt företag som erbjuder försäkringar och pensionssparande. Nästan varannan svensk är försäkrad hos Folksam som är en av Sveriges största kapitalförvaltare. Folksam har cirka 3 900 anställda och under 2014 förvaltade Folksam över 350 miljarder kronor. www.folksam.se Folksams kunder ska känna sig trygga i en hållbar värld Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 17 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplat till lönsamhet Kostnadsbesparingar, förstärkt varumärke och ökad försäljning • Under 2014 sparades 148 miljoner kronor åt Folksams kunder genom återbrukat material vid bilreparationer. • Försäljningen ökade med 7 procent efter information getts om Folksams miljöansvar, detta visade en mätning av utgående samtal till kunder. • Folksam och dess dotterbolag KPA Pension rankades högst av försäkrings- och pensionsbolagen i Sustainable Brand Index. Klimatmål Folksams målsättning är att minska klimatpåverkan från den egna verksamheten med 40 procent till 2020 jämfört med basåret 2002. Hur ska målen nås? Folksam har sedan 2003 vidtagit flera åtgärder för att minska klimatpåverkan i den egna verksamheten. År 2003 gick Folksam över till el märkt med Bra Miljöval och de senaste åren har utsläppen från bilresor minskat stadigt. Resor, som står för 65 procent av det totala klimatfotavtrycket, är den främsta utsläppskällan för Folksam. Folksam har ett 40-tal kontor runt om i landet och skadereglerarna är i hög grad beroende av bil vid besök hos kunder. Under 2014 har ett nytt digitalt besiktningssystem för byggskador införts. Det innebär att skadereglerarna får uppdraget skickat till sig i en applikation. Detta underlättar planeringen av besök hos kund och minskar antalet resor fram och tillbaka till kontoret. Folksams resepolicy ger anställda tydliga riktlinjer för tjänsteresor. Resepolicyn anger att varje resa ska vara väl planerad och motiverad och att tåg av miljöskäl ska användas på sträckor upp till 500 kilometer. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Utsläppet från de verksamheter som Folksam investerar i ingår inte i Folksams redovisning till Hagainitiativet, men dessa utsläpp är betydande. Under 2014 uppgick klimatpåverkan från Folksams fastighetsinnehav till 3 722 ton CO2e och de indirekta koldioxidutsläppen från aktieinvesteringarna var 1 458 947 ton CO2e. Folksam är en aktiv kapitalförvaltare och påverkar de företag där aktier ägs genom etiska placeringskriterier och bolagsstyrning. Inom fastighetsinvesteringarna arbetar Folksam aktivt med energieffektiviseringar. året som gått • Folksams klimatpåverkan från bilresor har minskat med cirka 20 procent jämfört med 2013. • Utbildat personalen i klimat- och miljöfrågor. • Cirka 39 000 träd kommer att planteras för att klimatkompensera klimatfotavtrycket för den egna verksamheten och utsläppen från Folksams fastighetsinnehav. Satsningar framöver • Folksam har inlett ett arbete för att integrera miljömål i alla affärsenheters affärer, drift och gentemot kunderna. • Under året skrev Folksam under Montreal Carbon Pledge, vilket innebär att Folksam börjar mäta och redovisa koldioxidutsläppen i portföljerna. • Folksam fortsätter att fokusera på resfria möten. Arbetet innebär att investera i videkonferensutrustning och förändra beteendet vid mötesbokningar för att minska resandet och därmed utsläppen. 18 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 av utsläpp ton CO2ton e Fördelning av utsläpp CO2e Fördelning FOLKSAM Utsläpp verksamhet (ton CO2e) 3 000 3 000 basår Scope 1 2 500 2 500 2 000 2 000 Tjänsteresor ton CO2ton e/anställd CO2e/anställd 5 500 5 500 5 000 5 000 4 500 4 500 3 500 3 500 2002 1 1 500 1 500 1 000 1 000 500 500 Köldmedier 2 Scope 2 1,40 1,40 1,20 1,20 2012 2013 2014 773 873 765 608 43 - - 43 1,00av 1,00 Andel Förändring GHG Kaffe Kaffe totalt 2014 2002-2014 Scope 3 Vatten Vatten 0,80 0,80 Trycksaker och papper Trycksaker och papper och distribution av 0,60 0,60 Produktion Produktion och distribution av 21 % - 21 % energi-energioch fordonsbränslen och fordonsbränslen Energianvändning 0,40 2 % 0,40 Energianvändning 0% Köldmedier Köldmedier Tjänsteresor 0,20 0,20 Tjänsteresor 2 960 5 115 Tjänsteresor 1 105 1 094 1 094 1 242 44 % 12 % SUMMA exklusive ursprungsmärkning 4 245 4 927 6 974 6 461 - 52 % 0 - 2 605 -4 344 - 3 793 - - 4 245 2 322 2 630 2 667 94 % - 37 % - - - 2 0% - 3 141 152 139 146 5% 4% 1 0 Scope 3 0 Basår/2002 Basår/2002 2012 2012 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el eller fjärrvärme4 SUMMA hagascope Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen5 Trycksaker och papper 4 568 2013 2013 27 % UtsläppUtsläpp exkl. exkl. per anställd 97per % anställd 2 324 Inköpt energi 3 (nyckeltal) klimatkompensering (nyckeltal) 0,00 0,00 klimatkompensering 2014 2014 6 Vatten 2 2 2 3 0% 50 % 1 Kaffe 21 13 21 26 1% 24 % 1 4 409 2 489 2 792 2 844 100% - 35 % 0 - 2 489 - 2 792 -2 844 - 100 % 4 409 0 0 0 0% SUMMA (exkl klimatkompensation) Kilmatkompensation SUMMA (inkl klimatkompensation) Nyckeltal Hagainitiativet 100 % Förändring 2002–2014 Enhet 2002 basår 2012 2013 2014 Utsläpp per anställd exkl klimatkompensering 1,20 0,77 0,82 0,80 - 34 % ton CO2e/anställd Utsläpp per anställd inkl klimatkompensering 1,20 0,00 0,00 0,00 - 100 % ton CO2e/anställd 1. Leasingbilar och personalens egna bilar. 2. Avser endast huvudkontoret. För 2014 har läckaget beräknats utifrån ett genomsnitt för perioden 2011-2014. 3. Uppmätt värde för huvudkontoret, uppskattade värden för fält- och säljkontoren. I ”Andel av total” inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 4. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i Scope 2. 5. Endast uppströms utsläpp för vindkraftsel. Fördelning av utsläpp per scope Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 20142014 inkluderade i hagascope Fördelning av resultat Fördelning av resultat baserat på typ av aktivitetsdata baserat på typ av aktivitetsdata 20142014 ScopeScope 1 1 ScopeScope 3 3 47% 47% ScopeScope 1 1 24% 24% ScopeScope 2 2 29% 29% k Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderat i hagascope 2014. 2014 var 24% av dessa utsläpp från scope 1, 29% från scope 2 och 47% från scope 3. Uppmätta Uppmätta värdenvärden 25% 25% Beräknade/ Beräknade/ Uppmätta Uppmätta Uppmätta Uppmätta Uppmätta Uppmätta uppskattade uppskattade värden värden värden värden värden värden värdenvärden 100% 69% 100% 69% 75% 93% 75% 93% k Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserat på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 25 % av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. ton CO2e Fördelning av utsläpp ton CO2e/anställd 5 500 5 000 1,40 1,20 4 500 3 500 1,00 3 000 0,80 2 500 2 000 0,60 1 500 1 000 0,40 0,20 500 0 Basår/2002 2012 2013 2014 Vatten Trycksaker och papper Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen Energianvändning Köldmedier Tjänsteresor Utsläpp per anställd exkl. klimatkompensering (nyckeltal) Analys och kommentarer: Det är första året som Folksam är med i Hagainitiativets klimatbokslut eftersom Folksam blev medlemmar i Hagainitiativet 2014. Utsläppen inom hagascopet har för 2014 minskat med 37% jämfört med basåret 2002. Det totala utsläppet har minskat med 35% mellan 2002 och 2014. Största andelen av de totala utsläppen (65%) utgörs av utsläpp från tjänsteresor, vilket omfattar leasingbilar, personalens egna bilar samt flyg- och tågresor. Inköpt energi (scope 2) utgör 27% av det totala utsläppet. All el som köps in till Tullgården och sälj- och fältkontoren samt Förenade Liv är ursprungsmärkt vindel märkt med Bra Miljöval. Folksam klimatkompenserar för de totala utsläppet och uppnår därför nollutsläpp efter avräkning för klimatkompensation. Nyckeltalet utsläpp per anställd, exklusive klimatkompensering, har minskat med 34% 2014 jämfört med 2002. Elförbrukningen minskade mellan 2012-2014 med 20% medan värmeförbrukningen ökade med 56% under samma period. Den totala energianvändningen ökade med 2% mellan 2012 och 2014. Fördelning av resultat baserat på typ av aktivitetsdata 2014 ope 1 pe 2 % 0,00 Kaffe k I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i företagets klimatmål. För kategorier som ligger utanför klimatmålet används en grå-svart färgskala. per scope cope 2014 e1 % 19 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Uppmätta värden 25% Beräknade/ Uppmätta Uppmätta Uppmätta uppskattade värden värden värden värden 100% 69% 75% 93% 20 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har bidragit till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder och 2010 utsåg EU Stockholm till världens första miljöhuvudstad Green Capital. Mellan åren 2010-2015 investerar Fortum Värme 6,5 miljarder kronor i kraftvärmeproduktionen i Stockholmsregionen. Senast 2030 ska fjärrvärmen i Stockholm produceras till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi. Fortum Värme omsätter närmare 7 miljarder per år och har ca 660 medarbetare. Företaget har 9 500 fjärrvärme- och fjärrkylakunder. www.fortum.se Tillsammans håller vi värmen Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 21 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet Åtgärd: Mondolez Sverige AB teck- nade under 2014 avtal med Fortum Värme om 5 GWh fjärrvärme till deras anläggning i Upplands Väsby där man tillverkar choklad under varumärket Marabou. Avtalet innebär att lokal oljeeldad värmeproduktion ersätts med fjärrvärme. Mondelez ser detta som ett viktigt steg mot en effektivare och mer hållbar energi användning. Utsläppsreducering: Konvertering- en innebär en lönsam klimatbesparing om ca 1000 ton CO2 per år. Klimatmål Utsläppen ska minska med 40% till 2020 jämfört med 2010 genom omställning till förnybar energi, återvinning av spillvärme, energi ur avfallsbränslen, effektivisering, samt i sista hand klimatkompensation. Senast 2030 ska produktionen till 100% baseras på återvunnen eller förnybar energi. Ambitionen är att nå detta mål väsentligt tidigare än 2030. Hur ska målen nås? Uppförandet av ett av världens största kraftvärmeverk för biobränsle pågår i Värtan med siktet inställt mot driftstart 2016. En ny anläggning för lossning av biobränslen som ska inblandas direkt i kolbränslet trimmas in under våren 2015. Idag återvinns en betydande andel energi ur avloppsvatten. Genom produkten Öppen Fjärrvärme räknar Fortum Värme med att öka tillförseln av spillvärme ytterligare. En ökad integration av regionens fjärrvärmenät ökar förutsättningarna för de centrala anläggningarna att samverka, inte minst med ny decentraliserad produktion. Olika koncept som styrning av effektbehov och energilagring är potentiella åtgärder i framtiden. Senast år 2030, men troligen väsentligt tidigare, kommer fjärrvärmen till 100 procent bestå av förnybar eller återvunnen energi. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Samtliga betydande klimatpåverkande utsläpp redovisas sedan många år av Fortum Värme. Utsläppen vid utvinning, förädling och transport av bränslen in till anläggningarna (ingår i scope 3) står endast för ca 6 procent av den globala klimatpåverkan. Betydande investeringar genomförs i en ny hamn och tåglossningsterminal för att merparten av biobränslet till det nya kraftvärmeverket i Värtan ska kunna transporteras med fartyg eller tåg. året som gått • Kraftvärmeverk för avfallsbränslen i Brista minskade behovet av primär energi med över 200 GWh jämfört med om fjärrvärmen producerats. Det motsvarar energi behovet i över 17000 genomsnittliga lägenheter. • Från och med 2014 klimatkompenseras för fjärrvärmeproduktionens utsläpp som beror av de fossila bränslena kol och olja. • Under 2014 anslöts kunder motsvarande 100 GWh till fjärrvärme. Det minskar kundernas utsläpp av växthusgaser med cirka 24 000 ton per år. Satsningar framöver • Öppen Fjärrvärme utgör en unik marknadsplats för återvunnen energi. Överskottsvärme från bl.a. datahallar kan ge 1 TWh energi i framtiden. • Energi ur restprodukter och avfall där materialåtervinning inte är bästa alternativ. • Producenterna samverkar med kunderna för att optimera distributionen av värme i ett integrerat fjärrvärmenät. • Förnybar energi från biobränslen. 22 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 fortum VÄRME Utsläpp verksamhet (ton CO2e)1 Basår 2010 2011 2012 2013 2014 Fördelning 2014 Förändring 2010-2014 1 393 331 995 956 856 213 1 003 144 999 083 79% -29 % 3 709 3 526 3 526 3 529 351 0% -91 % 442 002 379 020 358 724 305 788 576 087 7% 30 % 0,0% GHG Scope 3 Scope 1 Produktion2 Tjänsteresor3 Scope 2 Inköpt Energi4 Scope 3 Tjänsteresor5 SUMMA exklusive ursprungsmärkning Reduktion genom köp av ursprungsmärkt 1 734 1 735 1 735 1 727 176 1 840 776 1 380 236 1 220 197 1 314 188 1 575 698 -14 % -90 % -364 020 -330 074 -315 061 -258 968 -492 517 35 % 1 476 756 1 050 162 905 136 1 055 220 1 083 181 86% -27 % 124 850 63 851 124 207 104 658 97 065 8% -22 % 323 470 111 551 90 547 104 374 77 026 6% -76 % 542 732 757 750 75 0% -86 % 322 928 110 819 89 790 103 624 76 951 6% -76 % 1 925 076 1 225 564 1 119 890 1 264 251 1 257 272 100 % -35 % -7 797 -9 916 1 215 648 -13 398 -172 600 1 106 492 1 091 651 -328 308 928 964 6 förnybar el eller fjärrvärme6 SUMMA hagascope Produktion av annan fjärrvärmeproducent 3 som levereras av Fortum Värme7 Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen8 - varav bränslen för tjänsteresor - varav bränslen för energiproduktion SUMMA (exkl klimatkompensation) Klimatkompensation9 SUMMA (inkl klimatkompensation) Nyckeltal Hagainitiativet 1 917 279 -52 % Basår 2010 2011 2012 2013 2014 Utsläpp per levererad energi10 161 123 112 119 135 -16 % g CO2e/kWh Utsläpp per levererad energi11 160 122 110 102 100 - 38 % g CO2e/kWh 1. Fortum Värme exklusive dotterbolaget Stockholm Gas. 2. Fortum Värmes egna produktion, utsläpp av koldioxid, lustgas, metan och köldmedier. 3. Bil i tjänst. 4. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I ”Andel av total” inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 5. Flyg- och tågresor i tjänsten. 6. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i Scope 2. Fortum Värme köper förnybar el för fjärrvärme- och fjärrkylaproduktionen. 7. Utsläpp hos annan aktör än Fortum Värme vid produktionssamverkan för fjärrvärme. Utsläppen omfattar både utsläpp från anläggning och från utvinning och distribution av bränslen till dessa anläggningar. 8. Med produktionen avses utvinning och förädling av bränslen. Förutom distribution av bränslen tillkommer transport av tillsatser och askor. Förändring 2010–2014 Enhet 9. Volymen för 2014 är preliminär och fastställs under april när mätprocessen verifieras. 10. Totalt utsläpp från scope 1, 2 och 3 enligt ovan per total leverans av fjärrvärme, el och fjärrkyla före klimatkompensation. 11. Totalt utsläpp från scope 1, 2 och 3 enligt ovan per total leverans av fjärrvärme, el och fjärrkyla efter klimatkompensation. Kretsloppsvärme för en hållbar stad 4 1 6 2 3 1 Tack vare effektivare energianvändning kan fler kunder dela på den producerade fjärrvärmen. Fortum räknar med att cirka 100 GWh sparas in varje år sedan många år, vilket varje år motsvarar Skara kommuns hela värmeförsörjning. 2 Effektivare produktion – rökgaskondensering som tar vara på mer värmeenergi i rökgaserna. Energin motsvarar 10% av fjärrvärmen eller värme för 80 000 lägenheter. 5 3 Energi i sorterat avfall 4 5 6 ger energi som motsvarar uppvärmning av närmare 250 000 typ lägenheter. Hushållen i fjärrvärmda fastigheter ingår i ett energisystem där cirka 40% av hushållets elbehov samtidigt produceras i effektiv kraftvärme. Tack vare denna elproduktion undviks 1200 kg CO2 per år.1 Förnybara biobränslen från skogsindustrin och solenergi från havet Rester från skogsindustrin ger 2 100 GWh energi vid förbränning i kraftvärmeverken. Solenergi som utvinns ur havsvatten med hjälp av värmepumpar ger 900 GWh energi. 700 GWh värme från renat avloppsvatten nyttjas i Fortums värmepumpar. I framtiden kan ca 1000 GWh överskottsvärme tas tillvara från t ex datahallar och livsmedelsbutiker i Stockholm, vilket motsvarar Norrköpings årliga värmebehov för 133 000 invånare. från hushåll och företag Vi delar elsystem med Europa. 1. Marginalproduktion i det nord europeiska kraftnätet. (Elforsk 08:30) Spillvärme från avloppsvatten, fjärrkylaretur och datahallar 23 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Utsläpp av växthusgaser 2010–2014 2 000 tusen ton CO2e Totala utsläppen minskade 1 800 mellan 2013 och 2014. Leveran1 600 sen minskade dock förhållandevis mer varför utsläppen per 400 levererad energi blev1högre. Utsläpp av växthusgaser 2010–2014 2 000 180 1 800 160 1 600 140 100 1 000 80 800 400 200 Tjänsteresor Totala utsläppen minskade Egen 0 produktion mellan 2013 och 2014. Leveran- sen minskade dock förhållandeg CO2e/kWh Basår 2010 2011 2012 vis mer varför utsläppen per levererad energi blev högre. 2013 60 400 2 000 200 Utsläpp av växthusgaser 2010–2014 40 20 1 800 Basår 2010 1 6002012 2011 2013 tusen ton CO2e 1 400 Analys och kommentarer: 2014 0 180 Produktion och Fördelning av utsläppdistribution per scope av energi160 i hagascope och fordonsbränslen inkluderade 2014 Scope 2 7,7% Inköpt el 140 Scope 3 Produktionssamverkan 0% Tjänsteresor 120 1 200 100 1 000 80 g CO2e/kWh 600 0 800 Produktion och distribution av energioch600 fordonsbränslen Produktionssamverkan 120 1 200 1 000 Inköpt el g CO2e/kWh tusen ton CO2e 1 400 1 200 Egen produktion g CO2e/kWh 79% av Fortum Värmes utsläpp uppstår 800 i den egna verksamheten. Om även produkFördelning av utsläpp per scope Fördelning av resultat 60 tionsamverkan, dvs fjärrvärmeproduktion som sker hos annan producent men vars 6002014 inkluderade i hagascope baserat på typ av aktivitetsdata Scope 1 värme ingår i Fortum Värmes leverans inräknas tillkommer ytterligare 8%. 40 Scope 1 95,4% 2014 400 3 Scope 2 Inköpt el till produktionen är förScope produkterna fjärrvärme och fjärrkyla ursprungs92,3% Beräknade/ 7,7% 0% 20 märkt vilket gör att ospecificerad el endast i anläggningarnas 200 köps för el som förbrukas uppskattade värden 2% stödprocesser och har allokerats på elproduktionen. Utsläpp för elförbrukning utgör 0 0 2011 2012 2013 2014 därför endast 7% av det totala utsläppet. Basår 2010 k Diagrammet visar fördelning av utsläpp Produktion och distribution av bränslen står för cirka 6% av det totala utsläppet. Tack per scope inkluderade i hagascope 2014. vare att över 90% av transportarbetet för bränsletransporterna sker med båt står trans2014 var 92,3% av dessa utsläpp från scope porten av bränsle till Fortum Värmes anläggningar för endast 2% av det totala utsläp1, 7,7% från scope 2 och 0,02% från scope 3. Uppmätta Scope 1 pet, medan utvinning och förädling av de bränslen som Fortum Värme förbrukar står98% 95,4% värden Scope 1 92,3% även transport av tillsatser och aska, vars del av den för cirka 4%. Till detta inkluderas Fördelning av utsläpp per scope Fördelning av resultat totala klimatpåverkan är liten. inkluderade i hagascope 2014 baserat på typ av aktivitetsdata Sedan basåret 2010 har Fortum Värmes utsläpp totalt minskat med 35% och med 28% 2014 Scope 2 3 i den egna produktionen även om produktionssamverkan inkluderas.Scope Beräknade/ 7,7% 0% uppskattade Detta har varit möjligt tack vare en successiv utfasning av fossila bränslen. värden 2% Utsläpp per levererad energi har minskat med 16% sedan basåret 2010. Under 2014 har Fortum Värme klimatkompenserat för utsläppen av växthusgaser från kol och olja i den egna fjärrvärmeproduktionen. Utöver detta klimatkompenserar Fortum Värme för de kunder som väljer produkten Klimatneutral fjärrvärme. Scope 1 95,4% Scope 1 92,3% Uppmätta värden 98% k Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserad på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 98% av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. 24 Green Cargo Green Cargo erbjuder godstransporter på järnväg, intermodala transportlösningar, järnvägslogistik, transportanalyser, hellaster, transporter med hela tåg eller enskild vagn, med containrar, lastbilstrailers och växelflak. Bra Miljöval-märkta dörr-till-dörr-transporter i ett järnvägsbaserat nätverk som når ut över hela Sverige och den europeiska kontinenten. Green Cargo har ca 2000 anställda och omsätter drygt 4,1 miljarder kronor. www.greencargo.com Hållbar logostik Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 25 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplat till lönsamhet Byte till moderna dieselmotorer Åtgärd: Green Cargo har bytt till moderna dieselmotorer i 62 av sina stora diesellok och tagit fram en utbildning i energisnålt körsätt. Utsläppsreducering: Åtgärden har inneburit att dieselförbrukningen minskat med minst 1 000 000 liter per år, vilket motsvarar ca 3 000 ton CO2 i koldioxidsminskning per år. Kostnadsbesparing: Minskningen av dieselförbrukning ger en årlig besparing av minst 6 MSEK/år. Klimatmål Green Cargos transportarbete utförs till över 90 procent med eldrivet tåg men dieselförbrukningen är ändå den största miljöaspekten. Green Cargos mål är att minska dieselförbrukningen i förhållande till transportarbetet. 2014 var målet 0,8 liter diesel per 1000 nettotonkilometer och resultatet blev 0,79. Hur ska målen nås? Green Cargo arbetar alltid med optimering av transporterna. Just nu genomförs en större omstrukturering av logistiksystemet för att koncentrera godsflödet till korridorer där det går att köra färre tåg men ändå transportera stora godsmängder, vilket driver ner klimatpåverkan per enhet. Green Cargo jobbar också kontinuerligt med att minska förbrukningen i de diesellok som måste användas. Under ett antal år har Green Cargo arbetat med att byta ut motorerna i 62 stycken av den största och vanligaste modellen av diesellok. De nya snålare dieselmotorerna innebär stora investeringar vilka dock delvis täcktes av klimatbidrag från Naturvårdsverket med anledning av den stora klimatvinsten. Nu fortsätter arbetet med att testa ett intelligent start-stoppsystem som ska minska tomgångskörningen. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Green Cargos transportverksamhet är väl genomlyst eftersom miljödata redovisats sen företaget bildades 2001 och alla miljödata är reviderade av extern revisor sen 2006. Dock så har Green Cargo fokuserat på miljöpåverkan från transportverksamheten. Green Cargo har omfattande så kallade passresor när personalen ska ta sig till arbetspassen och överliggningar när personal har nattvila på annan plats än hemorten. Den här verksamheten har inte varit i fokus tidigare men redovisas nu i Hagainitiativets klimatbokslut. året som gått Den stora åtgärden som pågått under året har varit att starta upp en pilottest av det start-stoppsystem som Green Cargo hoppas ska minska tomgångskörningen med diesellok. Systemet känner av motortemperatur, batteriets laddning med mera och ska garantera att loket startar efter att det stängts av. Satsningar framöver Green Cargo har en egenutvecklad utbildning för energisnålt körsätt. Den ska utvecklas för att kunna förmedlas som e-utbildning och den ska också anpassas till de nya dieselmotorerna. Det är inte säkert att den nya motorn ska hanteras på samma sätt som den gamla för lägsta möjliga förbrukning. Green Cargo ska också uppdatera den miljöutbildning som alla anställda erbjuds. 26 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 GREEN CARGO Utsläppsfördelning 2014 2014 Utsläppsfördelning ton CO2e ton CO2e Utsläpp verksamhet (ton CO2e) 2014 Fördelning 2014 GHG Scope 3 Scope 1 Tjänsteresor 1 Egna transporter Scope 2 286 1% 32 786 90% Tjänsteresor 2% 2% Tjänsteresor 199 881 Inköpt energi 2 Scope 3 - Energianvändning 1% 1% Energianvändning 443 Tjänsteresor3 Produktion Produktion 233 397 och distribution och distribution -199 av energi och606 och av energi fordonsbränslen 33 791 7 % 7 % fordonsbränslen SUMMA exklusive ursprungsmärkning Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el eller fjärrvärme4 Egna Egna SUMMA hagascope transporter transporter 5 Produktion och distribution av energi- och90 fordonsbränslen % 90 % Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen Klimatkompensation SUMMA (inkl klimatkompensation) Nyckeltal Hagainitiativet 1% 93% 2 450 7% 36 240 100% 0 - 36 240 100% 2014 Enhet - 2,951 g CO2e/ton km 1. Avser Privat-/leasingbilar samt hybilar. 2. Avser El och fjärrvärme. 3. Avser tåg, flyg, taxi och hotell. 4. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i scope 2. 5. Avser uppströms utsläpp för fjärrvärme, vattenkraft och fordonsbränslen. Fördelning av utsläpp per scope Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014 2014 inkluderade i hagascope Scope Scope 1 1 12% 12% 41% 41% 41% 41% Scope Scope 1 1 98% 98% k Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderat i hagascope 2014. 2014 var 98% av dessa utsläpp från scope 1, 1% från scope 2 och 1% från scope 3. 3 Basår saknas Utsläpp per transporterat ton/km Scope Scope 2 Scope 3 2 Scope 3 1% 1% 1% 1% 6 - Fördelning av resultat Fördelning av resultat baserad på typpåavtyp aktivitetsdata baserad av aktivitetsdata 2014 2014 Beräknade/ Beräknade/ uppskattade uppskattade värdenvärden 28% 28% Uppmätta Uppmätta värdenvärden 72% 72% k Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserat på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 72 % av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. 27 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Utsläppsfördelning 2014 ton CO2e Tjänsteresor 2 % Energianvändning 1 % Egna transporter 90 % Produktion och distribution av energi och fordonsbränslen 7 % k I diagrammet framgår vilka kategorier som ingår i företagets klimatmål. För kategorier som ligger utanför klimatmålet används en grå-svart färgskala. Analys och kommentarer: Det är första året som Green Cargo är med i Hagainitiativets klimatbokslut eftersom Green Cargo blev medlemmar Hagainitiativet 2014. Fördelning av utsläpp peri scope Fördelning av resultat Green Cargo har inget mål om att minska sina utsläpp medbaserad 40% till 2020 på av motsvainkluderade i hagascope 2014 på typ aktivitetsdata rande sätt som för2 andra inom Hagainititivet. Skälet till detta är att det behövs Scope Scopebolag 3 2014 1% en övergång 1% av transportarbetet till järnvägen, för att Sverige och enskilda företag ska kunna minska sin klimatpåverkan. Samtidigt behöver Green Cargo fortsätta arbeta med Scope 1 12% energieffektiviseringar för att minska utsläppet per tonkilometer. Beräknade/ Största utsläppet sker från godstransporter inom scope 1 som utgör hela 90% av det uppskattade värden Merparten totala utsläppet. Av dessa utsläpp kommer merparten från dieselförbrukning. 28% 41%i egna diesellok och en mindre del sker i inköpta lastbilsav dieselförbrukningen sker 41% Uppmätta transporter. värden All den el somScope köps1in är ursprungsmärkt förnybar el, vilket gör att utsläppet i scope 72% 98% 2 endast utgör 1% av det totala utsläppet, som annars hade utgjort 85% av det totala utsläppet. 28 HKScan Sweden grundades i Halmstad 1899 och ingår idag i HKScan-koncernen som är ett av norra Europas största livsmedelsföretag. Företaget omsätter 9,4 Mdr SEK och har ca 2 000 medarbetare. HKScan producerar, marknadsför och säljer kött, chark och färdigmat som är hållbart producerat, av hög kvalitet från gris, nöt, kyckling och lamm, under starka välkända varumärken t.ex. Scan och Pärsons. Kunderna finns inom detaljhandel, food service, industri- och exportsektorn. Hemmamarknader är Finland, Sverige, Danmark, Baltikum och Polen. HKScan exporterar till närmare 50 länder. www.sweden.hkscan.com För en mer hållbar köttproduktion Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 29 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet HKScan Skara energieffektiviserar Åtgärd: Byter från fossilt bränsle (olja) till fjärrvärme och biogas. Fjärrvärmen produceras med hjälp av fliseldning och biogas som utvinns från soptippen. Utsläppsreducering: Minskar en- ergianvändningen med 11 500 MWh/ år vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med ca 3 500 ton koldioxid. Investeringen är 4,5 MSEK. Återbetalningstid: Cirka 2 år. Klimatmål HKScan Sweden har som mål att från år 2003 till 2020 minska klimatutsläppen med 50%, målet är satt i absoluta tal för att spegla företagets totala utsläpp. I klimatmålet ingår scope 1, scope 2 och tjänsteresor, inköpta intransporter samt produktion och distribution av energi-och fordonbränslen i scope 3. Hur ska klimatmålet nås? Genom energieffektivisering, minskad användning av fossila bränslen och hållbara val av energikällor minskas klimatpåverkan på produktionsanläggningarna. Arbetet med ständiga förbättringar fokuserar på val av förpackningar, transporter och kopplar ihop detta med de positiva ekonomiska resultat som uppnås. HKScan bygger kompetens och skapar förståelse hur ett hållbarhetsarbete leder till ökad lönsamhet genom detta. Genom intern kommunikation skapas delaktighet så att alla känner till och vill bidra till klimatmålen. Året som gått • Skarafabriken har övergått från gasol till fjärrvärme. • Implementerat rengöring med lågtryck . • Installerat en ny tryckluftscentral som ger mindre elförbrukning och bättre värmeåtervinning. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Satsningar Framöver Utsläpp från primärproduktion av kött ingår inte i HKScans klimatbokslut. Uppfödning av framförallt nötkreatur orsakar betydande utsläpp av klimatpåverkande gaser, framförallt metan. Därför vill HKScan arbeta tillsammans med leverantörer för att minska klimatutsläppen. Ett exempel är att sojan i djurens foder inte kommer från odlingar som bidragit till regnskogsskövling. Lika viktigt är att förädla och använda alla detaljer från de djur som slaktas till 100 procent. HKScan arbetar tillsammans med Linköpings Universitet för att optimera intransport av slaktdjur och på så sätt minska utsläpp av koldioxid. • Byte till Grön el. • Byte till mer klimatsmarta konsumentförpackningar med hög andel återvunnen PET. Förändringen innebär att koldioxidutsläppen för trågen halveras. • Ersätta fossilt bränsle med bioånga för att generera ånga. 30 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 HK SCAN Utsläpp verksamhet (ton CO2e) Basår 2003 2011 2012 2013 2014 Fördelning 2014 Förändring 2003-2014 Scope 1 Tjänsteresor1 1 596 866 846 889 1 061 1% - 34 % Uppvärmning 22 334 12 483 13 118 12 853 9 170 11 % - 59 % 130 3 17 104 0% - 0% - 95 % 2% - 45 % 49 % 64 % 1% -3% 64 % 1% -3% - 83 % ton CO2e Fördelning av utsläpp 2003, 2011–2014 Köldmedier 90 000 Egna transporter 80Koldioxid 000 i produktion2 70Scope 000 2 Inköpt energi 3 0 2 965 276 3 347 2 593 24 619 60Scope 000 3 0,14 Övriga inköpta transporter 25 862 23Avfallshantering 456 40 363 0,12 Koldioxid i förpackningar 0,10 238 42 104 0,08 0 360 intransporter 493 Inköpta 39 511 53 193 Koldioxid i produktion 0 0 54 861 5 747 47 426 1 122 42 104 0,04 1 136 39Köldmedier 511 53 193 1Energianvändning 128 974 110 2013 0 5 637 10 516 71 123 3 347 0 0 0 0 74 470 0 247 57 2014 818 7 968 56 515 2 593 0 0 0 0 59 108 0 210 30 896 6 648 49 888 1 897 9 432 6 004 4 161 202 71 583 0 27 900 6 414 47 053 1 811 10 812 5 548 4 232 199 69 656 0 32 712 5 964 60 131 1 852 10 933 5 025 4 404 211 82 556 0 0% 1% 7% 731 % 2% 13 % 6% 5% 0% 100 % - 74 470 59 108 71 583 69 656 82 556 100 % Nyckeltal Hagainitiativet Utsläpp per ton producerad vikt (HKScans klimatmål) 0,02 Tjänsteresor 201 230 vikt (Scans klimatmål) 0% Utsläpp/ton prod. 0 110 % - 87 % - 43 % - 15 % - 45 % 11 % 3 4 4 5 1 12 11 % Basår 2003 2011 2012 2013 2014 Förändring Enhet 2013–2014 0,139 0,140 0,141 0,145 0,177 27% ton CO2e/ton produkt 2012 och framåt. 8. Utsläpp för produktion av förpackningsmaterial. Beräknas från 2012 och framåt. 9. Avser utsläpp som konsumenten ger upphov till i och med hantering av avfall. Beräknas från 2012 och framåt. Fördelning av resultat baserad på typ av aktivitetsdata 2014 Scope 1 12% Scope 1 23% Scope 2 76% 6 Egna transporter 0,06 4. Avser flygresor, hotell och tåg i tjänsten. 5. Reduktion av utsläppet för ”inköpt energi” i Scope 2. 6. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. Här ingår även inköpt el till processer utanför HKScans verksamhet. 7. Avser avfallshantering (till deponi, materialåtervinning och producering av biogas). Beräknas från Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014 Scope 3 1% 0,16 1 897 Hantering av förpacknings125 hos slutkonsument 151 avfall 1 811 1 852 Förpackningar 139 202 47 426 0 SUMMA (inkl klimatkompensation) 1. Avser endast bilar. 2. Koldioxiden är en restprodukt från industrin. Ungefär hälften släpps ut under prododuktionen (scope 1) och hälften när slutkonsument öppnar den koldioxidfyllda förpackningen (scope 3). 3. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla. Förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). 30 875 0,18 0 54 861 0 4 50Tjänsteresor 000 SUMMA exklusive ursprungsmärkning 40 000 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt el eller fjärrvärme5 30förnybar 000 SUMMA hagascope 20 000 Produktion och distribution av 10energi000 och fordonsbränslen6 - varav bränslen för tjänsteresor 0 - varav2003/basår bränslen för egna transporter 2011 2012 - varav bränslen för inköpt energi Inköpta intransporter5 SUMMA HKScans klimatmål Koldioxid i förpackningar2 Övriga inköpta transporter Avfallshantering7 Förpackningar8 Hantering av förpackningsavfall hos slutkonsument9 SUMMA (exkl klimatkompensation) Klimatkompensation ton CO2e/ton prod. vikt GHG Scope 3 Beräknade/ uppskattade värden 21% 41% 41% m Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderat i hagascope 2014. 2014 var 23% av dessa utsläpp från scope 1, 76% från scope 2 och 1% från scope 3. Uppmätta värden värden 85% 79% m Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserat på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 79% av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. 31 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 ton CO2e Fördelning av utsläpp 2003, 2011–2014 ton CO2e/ton prod. vikt 90 000 0,18 80 000 0,16 Hantering av förpackningsavfall hos slutkonsument Förpackningar 70 000 0,14 Övriga inköpta transporter 60 000 0,12 Avfallshantering Koldioxid i förpackningar 50 000 0,10 Inköpta intransporter 40 000 0,08 Koldioxid i produktion 30 000 0,06 Egna transporter 20 000 0,04 10 000 0,02 Tjänsteresor 0 Utsläpp/ton prod. vikt (Scans klimatmål) 0 2003/basår 2011 2012 2013 Köldmedier Energianvändning 2014 k I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i företagets klimatmål. För kategorier som ligger utanför klimatmålet används en grå-svart färgskala. Analys och kommentarer: Utsläppen per producerad vikt har för I HKScans klimatmål ingår utöver haFrån och med detta klimatbokslut rapporterar HKScan för sina anläggningar i Halm- gascopet även produktion och distribu- klimatmålet ökat med 27 % att jämföra stad. Dessa anläggningar har funnits även tion av bränslen och inköpta intransporter. med utsläppsökningen i absoluta tal som tidigare varför förbrukningstalen i dessa Produktion och distribution av bränslen var 11%, vilket förklaras av att produktioanläggningar, för jämförbarehetens skull, har minskat som en följd av minskad för- nen har minskat och att utsläppsfaktorn även lagts till för de tidigare åren, med an- brukning av fordons- och energibränslen. för nordisk resudualmix gjort att utsläptagandet att förbrukningen är densamma Intransporternas utsläppsreduktion beror pet för energiförbrukningen ökat krafsom 2014. Utsläppet från anläggningarna främst av minskad produktion men också tigt i scope 2. Trots minskad produktion i Halmstad står 2014 för 4 % av HKScans en bättre logistik. Utsläppet inom HKScans krävs det dock en viss fast mängd energi ”klimatmålsscope” utgjorde 2014 73 % av i processerna, vilket gör att en nedgång i totala utsläpp. köttproduktionen de utsläpp som totalt redovisas. Fördelning Fördelning utsläpp per scope HKScans utsläpp inomavdet uppsatta av resultat inte ger en motsvarande hagascope baserad på typnedgång av aktivitetsdata i utsläpp. Förutom utsläpp av koldioxid när kunklimatmålet harinkluderade minskat medi 15 % sedan 2014 Scope 3 Den stora ökning av utsläpp från inköpt derna öppnar förpackningarna är övriga 2014 basåret 2003. Detta förklaras av minskade 1% utsläpp inom alla kategorier utom inköpt kategorier i Scope 3 nya sedan 2012 och energi som skett i scope 2 2014, beror till Scope 1 kan därför inte jämföras med basåret. Den största del på att utsläppsfaktorn för resienergi. Beräknade/ 12% utökade omfattningen i Scope 3 har inne- dualmix har stigit med 87 % sedan föregå15 % av utsläppet sker i scope 1 och utuppskattade Scope 1 värden ende år. Om utsläppsfaktorn varit samma burit att 20 573 ytterligare ton redovisas görs främst av uppvärmning och därefter 23% 21% som under 2013, hade utsläppet i scope 2 koldioxid som släpps ut vid bland annat 2014 jämfört med för åren 2003 och 2011. 41% Scope 2 41% Redovisningen av inköpta transporter istället varit 22 132 ton. Totala minskningen frysning och bedövning. Utsläppen i scope 76% hade slutat på -41% inom HKScans klimat1 har sedan basåret minskat med 59 % vil- har sedan 2012 utökats med en kategori Uppmätta värden värden mål, och HKScans nyckeltal hade landat på ket främst förklaras av minskad förbruk- för ”övriga inköpta transporter” och lagts 85% 79% ning av fossila bränslen för egen uppvärm- utanför klimatmålet för jämförbarhet med 0,123 istället för 0,177 ton CO2e/ton probasåret. Dessutom finns ytterligare tre ka- dukt. ning. HKScans största utsläpp finns i scope 2 tegorier i scope 3-beräkningarna som före där utsläpp för produktion av inköpt el och 2012 inte ingått; avfallshantering i egen fjärrvärme står för 49 % av de totala ut- verksamhet, produktion av förpackningsmaterial och hantering av förpackningssläppen. De näst största utsläppen orsakas av avfall hos slutkonsument. Dessa tre kateegna och inköpta transporter vilket utgör gorier står tillsammans för cirka 12 % av HKScans totala utsläpp. 21 % av de totala utsläppet. 32 JM AB är ett publikt bolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm, segment Large Cap. JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Verksamheten är fokuserad på nyproduktion av bostäder i attraktiva lägen med tyngdpunkt på expansiva storstadsområden och universitetsorter i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Belgien. Företaget arbetar även med projektutveckling av kommersiella lokaler och entreprenadverksamhet. En bred satning på kvalitets- och miljöfrågor kännetecknar verksamheten. Antalet anställda är 2200 personer och omsättningen är cirka 14 miljarder SEK. www.jm.se Europaledande på energisnåla bostäder Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 33 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet Väderprognosstyrning sparar energi JMs bostadshus installeras idag väderprognosstyrning, vilket innebär att värmeanläggningen regleras med hjälp av data från detaljerade, lokala väderprognoser i stället för en lokal temperaturmätare. Hänsyn tas till såväl temperatur, fukt och vind och denna lösning gör att systemet kan arbeta jämnare vilket i sin tur ger en besparing på inköpt energi. Åtgärden ger en reduktion av CO2 med ungefär 100 ton per år, och en årlig kostnadsbesparing på ungefär 1 MSEK. Klimatmål JMs klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser per producerad bostad ska minska med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990. Minskningen omfattar inte bara utsläppen från den egna verksamheten utan även från de bostäder som uppförs under dess garantitid. Hur ska målet nås? JM är idag ledande i Europa på att bygga energisnåla bostäder. Strategin för framtiden är att på bred front fortsätta att minska energianvändningen, såväl i bostäderna som och på byggarbetsplatserna. Förutom att bygga mer välisolerade och tätare hus med energisnåla installationer, arbetar JM också med att påverka de boendes energianvändning bland annat genom individuell mätning och debitering av tappvarmvatten. Målsättningen är att energibehovet för JMproducerade bostäder skall ligga 25 procent lägre än gällande norm. JM arbetar också med att minska energianvändningen på byggarbetsplatserna. Genom åtgärder som exempelvis bättre isolerade bodar, lågenergilampor, och tidsstyrning av uppvärmning och belysning har energianvändningen minskats. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Utsläppet från tillverkningen av byggmaterial ingår inte i JMs klimatbokslut. JM är medvetna om att dessa utsläpp är betydande, men har valt att i klimatarbetet fokusera på de utsläpp som det finns ett direkt inflytande över. I egenskap av att vara en stor materialanvändare identifierar JM dock de produkttyper i produktionen som har en stor klimatpåverkan och arbetar löpande gentemot klimateffektivare lösningar av dessa. året som gått Under 2014 har JMs lågenergihus blivit ännu mer energieffektiva. Genom nya effektivare värmepumpar, nya ventilationssystem med högre verkningsgrad på värmeåtervinningen, användning av LED-beslysning i allmänna utrymmen samt bättre anpassade ventilationsflöden kommer energibehovet i alla nya bostäder att sänkas med i genomsnitt 7 kWh/ kvm och år. Det är en energieffektivisering med närmare 10 procent jämfört med bostäder JM utvecklade föregående år. Satsningar framöver Under 2015 prioriteras följande åtgärder: • Fortsatt förbättring av bostadshusens energiprestanda. • Fortsatt utveckling av utformningen av bostäder som underlättar klimateffektivt boende. • Fortsatt arbete för minskad klimatpåverkan från transporter och arbetsmaskiner. 34 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 JM AB 2010 2011 2012 2013 2014 Fördelning 2014 Scope 1 Tjänsteresor1 3 970 3 873 3 984 3 598 3 408 16 % -14 % Uppvärmning 1 785 1 338 1 016 1 474 1 423 7% - 20 % 9 608 13 679 10 549 9 861 18 052 9% ton CO2e Fördelning av utsläpp 2010–2014 ton CO2e/bostad Scope 3 8 485 357 523 486 550 3% Tjänsteresor325 000 SUMMA exklusive ursprungsmärkning 15 720 19 414 16 036 15 418 23 432 7 -7 065 -11 323 -8 557 -7 820 -16 061 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt 20 000 4 förnybar el eller fjärrvärme 6 SUMMA hagascope 8 656 8 091 7 478 7 598 7 371 34 % 5 2 424 Inköpta transporter 2 487 2 905 2 626 2 600 12 % 15 000 Energianvändning nya bostäder Inhyrda arbetsmaskiner 8 663 8 124 8 878 8 795 8 980 41 % 4 1 334Arbetsmaskiner 1 485 1 718 1 359 1 432 7% och distribution av energiinkluderar Produktion el- och Godstransporter och fordonsbränslen ärmeförbrukning i 10 000 5 Energi 3 byggda fastigheter - varav bränslen för tjänsteresor 692 1 162 1 053 919Tjänsteresor 813 4% första två åren i sinbränslen för energiproduktion Utsläpp per producerad - varav 793 556 306 415 619 3% 2 klimatberäkning. 5 000 Energianvändning nya bostäder 1 437 1 631 2 462 1 811bostad (JM:s 1 324klimatmål) 6% 1 (första 2 år) SUMMA (exkl klimatkompensation) 22 728 22 468 22 803 21 962 21 707 100 % 0 0 Klimatkompensation -359 -351 -387 -391 -469 -2 % JM har minskat 2010 2011 2012 2013 2014 88 % Utsläpp verksamhet (ton CO2e) Förändring 2010-2014 Scope 2 Inköpt energi2 SUMMA (inkl klimatkompensation) 22 369 Nyckeltal Hagainitiativet 22 117 22 416 2010 2011 2012 2013 7,5 6,4 7,2 6,9 Utsläpp per bostad (JM:s klimatmål) 6 1. Bilresor i fordon som kontrolleras av JM. 2. Avser elanvändning under produktion, fastighetsel i JM-ägda fastigheter, fjärrvärmeanvändning under produktion och fjärrvärme i JM-ägda fastigheter. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat utsläppen för238 21 572 21 98 % energianvändning med 21% mellan 2014och Förändring 2010-2014 2010 2014. 6,5 (residualmix). I ”Andel av total” inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 3. Avser flyg-, taxi-, buss- och tågresor samt hotell i tjänsten. 4. Reduktion av utsläppet för ”inköpt energi” i Scope 2. Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014 Scope 3 7% -14 % Scope 11 Scope 67% 66% k Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderat i hagascope 2014. 2014 var 66% av dessa utsläpp från scope 1, 27% från scope 2 och 7% från scope 3. -15 % 5% 4% -4 % 17 % -22 % -8 % 6 4 8 3 13 -4 % 31 % -5% Enhet ton CO2e/bostad 5. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. Dessa motsvarar uppströms utsläpp från bränslen (produktion av bränslen) och energianvändning i nybyggda fastigheter de första två åren. 6. Exklusive energianvändning i bostäder de första 2 åren. Fördelning av resultat baserad på typ av aktivitetsdata 2014 Beräknade/ uppskattade värden 37% Scope 2 27% 54 % 49 % 127 % GHG Scope 3 Uppmätta värden 63% k Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserat på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 63% av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. 35 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 ton CO2e Fördelning av utsläpp 2010–2014 ton CO2e/bostad 25 000 8 7 20 000 6 5 15 000 JM inkluderar el- och värmeförbrukning i nybyggda fastigheter de första två åren i sin klimatberäkning. 4 10 000 3 2 5 000 Energianvändning nya bostäder Arbetsmaskiner Godstransporter Energi Tjänsteresor Utsläpp per producerad bostad (JM:s klimatmål) 1 0 2010 2011 2012 2013 2014 k I diagrammet framgår vilka kategorier som ingår i haga scope. För kategorier som ligger utanför hagascope används en grå-svart färgskala. 0 JM har minskat utsläppen för energianvändning med 21% mellan 2010 och 2014. Analys och kommentarer: JM:s utsläpp i scope 1 och 2 står för 66 % respektive 27 % av de totala utsläppen inom hagascopet, där dessutom tjänsteresor ingår. Hagascopet utgör 34% av de totala utsläppen. Utsläppen inom hagascopet har minskat med 15% sedan 2010. Utöver de utsläpp som ingår i hagascopet, tar JM ett grepp om Scope 3-utsläppen, där Fördelning av utsläpp per scope Fördelning av resultat de utöver inköpta transporter och arbetsmaskiner inkluderar sina el- och värmeförbrukinkluderade i hagascope 2014 baserad på typ av aktivitetsdata ning i nybyggda fastigheter de första två åren i sin klimatberäkning. Att utsläppen per 2014 bostad har minskat med caScope 14 %3medan det totala utsläppen har minskat med 4%. Att 7% de totala utsläppet inte har minskat lika mycket som utsläppet per bostad beror på att produktionsvolymen har vuxit. Utsläppen avseende energianvändning i nya bostäder (under de första 2 åren) har minskat med 8% jämfört med 2010 och med 27% jämfört med Beräknade/ föregående år. Scope 2 uppskattade JMs största klimatpåverkan är från inhyrda arbetsmaskiner (scope 3) som motsvarar 27% värden Uppmätta 37% värden 41 % av de totala utsläppen. Scope 11 Scope 63% JM har valt att klimatkompensera utsläppen från sina flygresor med utsläppsreduktio67% 66% ner från CDM Gold Standard-projekt. 36 Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Det ägs av 29 000 svenska lantbrukare, är 8 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter 33 miljarder kronor. Med basen i spannmål förädlar de åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av Lantmännens mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, GoGreen, Hatting, Schulstad och Gooh. Företaget är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos ägarna. Genom att ha forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan så kan de tillsammans ta ansvar från jord till bord. www.lantmannen.com Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 37 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet Lantmännen Agroetanol tillverkar etanol från spannmål och kan genom livscykelanalys påvisa en reduktion på ca 90% jämfört med fossila drivmedel. Här ligger Lantmännen mycket bra till i jämförelse med konkurrenterna. Det har dock varit svårt att få betalt för denna höga klimatnytta. Tyskland premierar från årsskiftet biodrivmedel efter miljöprestanda och inte enbart volym. Detta gynnar Lantmännens affär då man har en konkurrenskraftig klimatprestanda. Klimatmål Lantmännens klimatmål är att minska de egna koldioxidutsläppen med 40 procent 2009-2020. Målet är relaterat till verksamhetens förädlingsvärde och är avgränsat till energianvändning inom egen produktion samt transporter. Hur ska målet nås? I Lantmännens anläggningar förädlas spannmål och andra råvaror till livsmedel, foder och förnybara bränslen. De arbetar löpande med energieffektivisering och konvertering av fossileldade anläggningar till biobränsle. De arbetar också med att utnyttja restprodukter för energiproduktion. Ett löpande arbete görs med att optimera transporterna och övergå till mer miljöanpassade bränslen och transportsätt. Lantmännen har också ett ökat fokus på klimatprestanda vid upphandling av el och värme. Det mätbara klimatmålet är avgränsat till energianvändning inom produktion och köpta transporter. Utöver detta arbetar Lantmännen för minskad klimatpåverkan även i övriga led, tillsammans med leverantörer och kunder. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Utsläpp från odling av spannmål och andra råvaror ingår inte i Lantmännens klimatbokslut. Dessa utsläpp står för i storleksordningen 80 % av klimatpåverkan i kedjan från jord till bord. Därför utvecklar Lantmännen nya odlingskoncept med fokus på minskad klimatpåverkan i samarbete med lantbrukare och kunder. Ett annat exempel är inom bioenergi där Lantmännen utvecklat ett etanoldrivmedel, tillverkat av närproducerad spannmål, som minskar koldioxidutsläppen från dieselfordon med 90 procent. året som gått Under 2014 gjorde Lantmännen bl.a. följande åtgärder: • Konvertering från olja till fjärrvärme respektive biobränsle på anläggningarna i Visby och Eslöv. • Inköp av ursprungsmärkt förnybar el till hela den skandinaviska verksamheten. • Tillvaratagande av biobaserad koldioxid från Agroetanols produktion och utnyttjande av biprodukter som råvara. Satsningar framöver Under 2015 prioriteras följande åtgärder: • Vidare arbete för att hitta lösningar för samtliga 20 återstående oljepannor. Målet är en helt oljefri verksamhet 2020. • Ökande volymer av spannmål med lägre klimatpåverkan och ytterligare utveckling av nya kundspecifika spannmålskoncept. • Mätning och uppföljning på klimatmålet i alla verksamheter och ledningsgrupper. 38 GWh 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Energianvändning 2009, 2011–2014 lantmännen Utsläpp verksamhet (ton CO2e) Basår 2009 2011 2012 2013 2014 Andel av total 2014 Förändring 2009–2014 Scope 1 800 Tjänsteresor 1 4 508 4 223 4 169 3 895 3 697 3% - 18% 600 Uppvärmning 53 637 37 876 38 506 26 465 21 471 18% - 60% El Fjärrvärme 152 930 163 167 151 398 Biobränslen Fossila bränslen 178 392 149% 78% 2% - 4% 400 200 0 Scope 2 100 138 Inköpt energi 2 Scope 3 2009/basår Tjänsteresor 3 2011 2013 2012 SUMMA exklusive ursprungsmärkning n CO2e 0 000 0 000 0 000 0 000 0 000 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar Fördelning av utsläpp 2009–2014 4 el eller fjärrvärme 2 835 2 817 2 669 2 777 161 177 197 863 208 659 184 427 206 337 0 0 0 -53 629 -162 069 -135% - 161 177 197 863 208 659 130 798 44 268 37% -73% ton CO2e/MSEK SUMMA hagascope Inköpta godstransporter 2014 2 893 79 867 5 32 993 Produktion och distribution av energioch fordonsbränslen 6 - varav bränslen för tjänsteresor 953 - varav bränslen för produktion av energi 16 Produktion och distribution av 89 347 bränslen 66 173 63uppvärmning 834 66 040 för el och 14 av 9 341 17 837 Produktion 17 257och distribution 12 563 12 bränslen för tjänsteresor 10 8 godstransporter 1 113 Inköpta1 088 918 Inköpt el, fjärrvärme 16 723 och fjärrkyla 16 169 11 645 6 859 55% -17% 4 8% - 72% 3 1% - 10% 8 482 7% - 74% SUMMA (exkl klimatkompensation) 274 037 305 046 Direktanvändning 292 089 207av195 119 649 100% - 56% 0 000 SUMMA (inkl klimatkompensation) 274 037 305 046 119 649 100% - 56% 2009/basår 2012 2011 Nyckeltal Hagainitiativet 32 040 18 2013 2009 2014 2011 4 bränslen för uppvärmning 2 Tjänsteresor 0 Utsläpp per omsatt krona 292 089 2012 207 195 2013 2014 Förändring 2009–2014 Totala utsläppen har 12,5 16,0 7,5 -47 % minskat med 56% jämfört med 2009. 1. Antaget samma förbrukning av bränsle för tjänstebilarna 2014 som 2013. 3. Avser flygresor och tåg i tjänsten. 2. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är 4. Reduktion av utsläppet för ”inköpt energi” i Scope 2. ospecificerat (residualmix). Utsäppsfaktorn för residualmix har under perioden 5. Avser godstransporter som köps av extern transportör. 2009 till 2014 ökat med ca 150%. 6. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. Utsläpp per omsättning 14,2 15,1 Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014 Scope 3 6% Fördelning av resultat baserat på typ av aktivitetsdata 2014 Scope 1 23% Scope 2 37% Beräknade/ uppskattade värden 55% Uppmätta värden 45% Scope 1 57% k Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderat i haga scope 2014. 2014 härstammade 37% av dessa utsläpp från scope 2, 57% från scope 1 och 6% från scope 3. 6 28% 0 000 0 GHG Scope 3 k Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserat på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 45% av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. Enhet ton CO2e/MSEK 39 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 GWh Energianvändning 2009, 2011–2014 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 El Fjärrvärme Biobränslen Fossila bränslen 400 200 0 ton CO2e 350 000 2009/basår 2011 2012 2013 Fördelning av utsläpp 2009–2014 2014 ton CO2e/MSEK 18 16 300 000 14 250 000 Produktion och distribution av bränslen för el och uppvärmning 12 200 000 Produktion och distribution av bränslen för tjänsteresor 10 Inköpta godstransporter 150 000 8 Inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla 6 100 000 50 000 0 2009/basår 2011 2012 2013 2014 k I stapeldiagrammet framgår vilka kategorier som ingår i Haga företagens klimatmål. Utsläppskällor som ligger utanför hagascope visas i grå färgskala. 4 Direktanvändning av bränslen för uppvärmning 2 Tjänsteresor 0 Utsläpp per omsatt krona Totala utsläppen har minskat med 56% jämfört med 2009. Analys och kommentarer: Lantmännens totala klimatpåverkan har minskat med 56% jämfört med basåret 2009 och med 42% jämfört med 2013. Totala utsläppet per ekonomisk omsättning har minskat Fördelning av utsläpp per scope Fördelning av resultat med 47% jämfört med 2009. Fokuserat arbete mot ökad energieffektivitet och utfasning inkluderade i hagascope 2014 baserat på typ av aktivitetsdata av fossila bränslen har bidragit, bland annat har användningen av eldningsolja minskat 2014 Scope 3 med över 70 procent. En betydande del av utsläppsminskningen de senaste åren har dock 6% extraordinära orsaker. Antalet bolag och produktionsanläggningar har minskat genom försäljningar eller fusioner, vilket minskat energianvändningen och utsläppen. Scope 1 2014 togs beslut om inköp av ursprungsmärkt förnybar el till hela den den skandinaviska 23% verksamheten. Beräknade/ Uppmätta uppskattade Lantmännens klimatpåverkan 2014 är störst i scope 3 där utsläpp för inköpta godsvärden 45% värden 55% Scope 2 transporter står för 55% av de totala utsläppen. Utsläppet för egen uppvärmning i scope 37% 1 står för 18% av de totala utsläppet och utsläppen för inköpt Scope 1 energi i scope 2 står för 14% 57% av det totala utsläppet. Utsläppet från egen uppvärmning har minskat med 19% jämfört med 2013. Den totala energianvändningen har sjunkit med 29% under samma tid. Det är främst uppvärmning med biobränslen som har minskat, med 52%, jämfört med 2013 vilket till största del beror på försäljning av ett bolag. 40 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Löfbergs grundades 1906 och är ett av Nordens största familjeägda kafferosterier. Produktionen motsvarar drygt 10 miljoner koppar gott kaffe – om dagen. Företaget har 300 medarbetare och omsätter 1,5 miljarder kronor. Huvudkontoret ligger i Karlstad och företaget har egna rosterier i Sverige, Norge, Danmark och Lettland. Löfbergs är en av världens största importörer av ekologiskt och Fairtrade-certifierat kaffe, och äger även te-varumärket Kobbs. www.lofbergs.se En god anledning att ses 41 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet Energieffektivisering Löfbergs produktion motsvarar 10,5 miljoner koppar gott kaffe – om dagen. Trots att man gör dubbelt så mycket kaffe idag som för 20 år sedan så har elförbrukningen inte ökat. Det är ett resultat av både stora och små åtgärder, till exempel behovsstyrda transportbanor och cirkulationspumpar, närvarostyrd belysning, lågenergilampor och LED-belysning samt en översyn av tryckluftsventiler. I kronor och ören är besparingen i energieffektivisering värd 1,9 miljoner SEK om året. Klimatmål • 100 procent certifierat kaffe senast 2016 (t.ex. Fairtrade, Krav och Rainforest Alliance) • 100 procent förnybar energi senast 2020 • 40 procent mindre klimatpåverkan senast 2020 (jämfört med 2005)* Hur ska målen nås? Drygt 80 procent av kaffets klimatpåverkan sker i odlingsledet. Löfbergs arbetar aktivt med att öka utbudet och efterfrågan på certifierat kaffe som generellt har en lägre klimatpåverkan och andra positiva effekter för människor och miljö. För att ge småskaliga kaffebönder bättre möjligheter att möta klimatförändringarna driver Löfbergs även egna utvecklingsprojekt. Här kombineras internationell klimatforskning med kaffeböndernas praktiska erfarenheter. Det har resulterat i en verktygslåda som kan användas av kaffebönder i hela världen. För att minska sin klimatpåverkan och ställa om till förnybar energi bedriver Löfbergs ett systematiskt hållbarhetsarbete med förbättringar och effektiviseringar. En stor utmaning är att hitta eller utveckla en lösning att rosta kaffet med fossilfritt bränsle. året som gått • Löfbergs fortsatte öka andelen certifierat kaffe. Idag innehåller hela Löfbergssortimentet kaffe från certifierade odlingar. • Löfbergs byggde världens första storskaliga testanläggning av solpaneler för värme och kyla. Verkningsgraden är dubbelt så hög som för tidigare känd teknik. • Löfbergs ersatte naturgas med biogas i rosteriet i Danmark som nu använder 100 procent förnybar energi. * Enligt Hagainitativets scope (relaterat till produktionsvolym). Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Kaffets klimatpåverkan är klart störst i odlingsledet, men ingår inte i Löfbergs klimatmål. Löfbergs har inga egna odlingar, men jobbar ändå på flera olika sätt med att minska klimatpåverkan i odlarladet. Bland annat genom att öka andelen certifierat kaffe, som generellt har en lägre klimatpåverkan. Löfbergs driver även utvecklingsprojekt som ger småskaliga kaffebönder verktyg att möta klimatförändringar och som bidrar till mer hållbara odlingsmetoder. Satsningar framöver • Egna utvecklingsprojekt i odlarländer för att stimulera mer hållbara odlingsmetoder. • Öka utbud och efterfrågan på kaffe från certifierade odlingar. • Aktivt hitta eller utveckla en lösning att rosta kaffet med förnybar energi. 42 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 löfbergs Basår 2005 2011 2012 2013 2014 1 623 1 977 2 011 2 062 2 112 1,4 % 30 % 295 55 54 67 44 0,0 % - 85 % Tjänsteresor2 265 218 262 237 246 Egna transporter 511 0 0 0 0 Scope 2 Inköpt energi 459 1 681 1 500 1 459 2 665 4 252 -1 334 4 260 -1 362 5 407 -2 624 2 918 2 874 2 783 261 265 271 107 110 107 112 93 92 104 104 69 59 54 55 7 915 3 087 125 699 139 776 0 0 139 776 8 094 2 640 126 338 140 252 0 0 140 252 9 018 3 564 138 341 154 089 -18 0 154 071 Utsläpp verksamhet (ton CO2e)1 Scope 1 Rostning Energi rdelning Scope 3 av utsläpp Tjänsteresor3 2005, 2011–2014 0,18 236 MWh 8000 Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen5 - varav bränslen för rostning - varav bränslen för energi - varav bränslen för tjänsteresor 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0 ton CO2e/ton producerat kaffe Egna transporter SUMMA exklusive ursprungsmärkning 3 390 4 331 0,16 Tjänsteresor 0 7000 -1 525 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el 0,14 Energi 6000 eller fjärrvärme4 Rostning 0,12 Utsläpp/ton 3 390 50002 806 SUMMA hagascope producerat 310 269 kaffe (Hagascope) 4000 112 136 29 6 825 2 966 122 873 136 363 0 0 136 363 Inköpta transporter6 Förpackningar7 Odling av kaffe8 SUMMA (exkl klimatkompensation) roduktion anläggningen i Karlstad Flygresor 9 ”Hållbar affär” – klimatkompenserat kaffe9 SUMMA (inkl klimatkompensation) 1996 3000 2000 33 1000 - varav bränslen egna transporter 5 Basår 2011 2012 för2013 2014 1 Förbrukning av el och värme i401 Karlstad 425och Viborg 377 340 0 0 0 2005 Basår 2011 0 2012 0 2013 9 161 2 777 135 299 150 291 -41 -500 149 750 Fördelning 2014 Förändring 2005-2014 GHG Scope 3 0,2är%första året helt -7 % 2014 utan 0,0ospecificerad % -el. 100 % Under året har även biogas introducerats för 1,8 % rostning i Viborg. 481 % 0,2ton % 1000 3,6 % 900 -1,8 % 2014 800 700 1,9600 % 0,2500 % 400 0,1300 % 0,1200 % 0,0100 % -0,00 % 44 % -13 % El ursprungsmärkt CO2e (ton) 0% - 24 % 3 65 % - 100 % 6,1 % 1,9 % 90,3 % 100 % 34 % -6% 10 % 10 % 100 % 10 % Förändring 2005-2014 6 Biogas 60 % Förbränning- av olja och naturgas Fjärrvärme -18 % El ospecificerad 4&9 1 1 Nyckeltal Hagainitiativet 2005 2011 2012 2013 2014 Utsläpp per ton producerat kaffe (hagascope) Utsläpp per ton producerat kaffe (totalt) 0,149 0,130 0,123 6,12 0,118 5,69 0,110 5,86 0,103 5,54 -31 % -8 % ton CO2e/ton producerat kaffe ton CO2e/ton sålt bönkaffe Utsläpp per ton inköpt råkaffe (hagascope)Elförbrukning 0,130 (MWh) 0,098 0,101 Utsläpp per ton inköpt råkaffe (totalt) 5,216 Gasolförbrukning (x4,893 100kg) 4,85 0,092 4,87 0,087 4,70 -33 % -10 % ton CO2e/ton inköpt råkaffe ton CO2e/ton inköpt råkaffe Kaffeproduktion (ton) 1. Löfbergs klimatbokslut omfattar den svenska verk5. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. 2001 samt 2006 2011 2014 samheten produktionsanläggningen i Viborg 6. Avser transport av råkaffe från odling till fabrik, (Danmark). För Viborg ingår alla delar av redovistransport av förpackningsmaterial samt distribuningen utom tjänsteresor. 2011–2014 avser brutet tion. Beräkningsmetod av transporter av förpackräkenskapsår, dvs 2014 avser höst 2013–vår 2014. ningar har förändrats. 2 Avser leasingbilar. 7. Utvinning av råmaterial och produktion av förpack3. Avser flyg, tåg, taxi och hotell. ningar. Från och med 2012 har beräkningsmetoden 4. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i Scope 2. förändrats vilket, tillsammans med att anläggning- Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014 Scope 2 0,1% Scope11 1 Scope Scope 86% 82% 80% en i Viborg också inkluderas, fram för allt förklarar det ökade utsläppet 2013 och 2014. 8. Odling, inklusive andra processer på odlingen av kaffe. Avser kategori 1 i GHG-protokollets standard för Scope 3. 9. All klimatkompensation sker genom CDM Gold standard-projekt.10. Fördelning av resultat baserad på typ av aktivitetsdata 2014 Beräknade/ uppskattade värden 16% Scope 3 12% Uppmätta värden 84% m Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderat i hagascope 2014. 2014 var 86% av dessa utsläpp från scope 1, 12% från scope 3 och 0,1% från scope 2. Enhet m Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserat på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 84 % av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata om inte odling av kaffe inräknas. Om även odling av kaffe inräknas blir andelen 8%. 43 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 3 500 ton CO2e 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 30000 2005 Basår 2011 2012 2013 2014 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0 MWh ton CO2e/ton producerat kaffe 4 000 Fördelning av utsläpp 2005, 2011–2014 Egna transporter Tjänsteresor Energi Rostning Utsläpp/ton producerat kaffe (Hagascope) 8000 Förbrukning av el och värme i Karlstad och Viborg 2014 är första året helt utan ospecificerad el. Under året har även biogas introducerats för rostning i Viborg. ton 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2005 Basår 2011 2012 2013 2014 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Biogas Förbränning av olja och naturgas Fjärrvärme El ospecificerad El ursprungsmärkt CO2e (ton) Produktion anläggningen i Karlstad 25000 20000 15000 10000 Elförbrukning (MWh) 5000 0 Gasolförbrukning (x 100kg) 1991 1996 2001 2006 2011 2014 Kaffeproduktion (ton) Analys och kommentarer: Fördelning av utsläpp per scope Fördelning av resultat inkluderade i hagascope 2014 ökat med 10% sedan basåretbaserad på typ av aktivitetsdata klimatbokslut har en mer noggrann 2005. års Löfbergs klimatbokslut omfattar den totalt 2014 svenska verksamheten samt produktions- Orsaken till detta är en ökad produktions- beräkningsmetod införts tillsammans med att även anläggningen i Viborg inkluderas. anläggningen i Viborg (Danmark). Löfbergs volym med 19%. Därutöver har utsläpp från Beräknade/ Scope 2 Scope 3 uppskattade har tagit ett0,1% brett grepp på sina utsläpp i rostning ökat med 30% med anledning av Utsläpp värden för 2012–2014 har kunnat beräk12% 16% med den nya metoden. För jämförscope 3 genom att även inkludera klimat- ökad produktion. Relativt sett har utsläp- nas påverkan vid odlingen av kaffet som köps pen per ton producerat kaffe minskat med barheten har 2005 och 2011 räknats om in. Beräknat utsläpp är inte justerat för 8% sedan 2005 och per inköpt ton råkaffe utifrån förhållandet mellan ny och gammal metodUppmätta för 2012. de kolsänkor som kaffe- och skuggträden minskat med knappt 10%. värden 84% Scope 1 Scope 1 Scope cirka 1 För egna och inköpta transporter samUtsläpp från el och värme har minskat utgör och blir därför relativt stort; 86% 82% 80% 90% av Löfbergs redovisade klimatpåver- kraftigt dels tack vare anslutning till fjärr- manslaget har utläppen ökat sedan basårkan. Inköpta transporter i scope 3 står för värme, istället för oljeförbränning, dels et med cirka 24%. Detta förklaras främst 6% av utsläppen totalt sett. På tredje plats tack vare att elförbrukningen i Sverige köps av produktionsökningen men också av hamnar rostningen av kaffe, den största som ursprungsmärkt vindkraft. Däreige- att den noggrannare förpackningsberäkutsläppskällan i scope 1, som motsvarar nom har Löfbergs lyckats minska sin kli- ningen också innebär att beräkningen av 1,4% av de totala utsläppen. Inom ramarna matpåverkan per lokalyta med cirka 80 %. utsläpp från transporter av förpackningar för hagascopet motsvarar rostningen av Under 2013 började även produktionsan- ökat. Under basåret 2005 hade Löfbergs kaffe den största utsläppskällan. Under läggningen i Viborg att köpa ursprungs- dels egna bilar dels köptes transporter 2014 har Löfberg påbörjat utfasningen från märkt vindkraft vilket fått fullt utslag 2014. medan alla transporter nu köps in. Utsläpp från tjänsteresor har ökat med Löfbergs arbetar kontinuerligt med att naturgas till biogas för rostningen av kaffet i Viborg. Denna åtgärd har inneburit 37 ton minska klimatpåverkan för förpacknings- 20% sedan 2005 på grund av ett ökat flylägre utsläpp under 2014 jämfört med om materialen, exempelvis lanserades i början gande. Ökningen av utsläppet från flygav 90-talet en förpackning med plastlami- resor bröts dock 2014 och var drygt 30% naturgas hade använts. Klimatpåverkan vid odling av kaffe har nat utan aluminium. Från och med 2013 lägre än 2013. 44 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 McDonald’s McDonald’s är Sveriges största restaurangkedja med ca 220 restauranger och 435 000 dagliga gäster. McDonald’s har ca 12 000 medarbetare och är Sveriges största privata arbetsgivare för ungdomar. Drygt 90 procent av restaurangerna ägs och drivs lokalt av egna företagare. Restaurangerna erbjuder över 400 olika möjliga måltidskombinationer och råvaror av hög kvalitet, t.ex. 100 procent nötkött – inget annat, ekologisk mjölk från Arla, miljömärkt MSC-certifierad fisk och Rainforest Alliance-certifierade kaffebönor. Över 1000 svenska bönder levererar råvaror till McDonald’s som är restaurangbranschens största inköpare av svenskt nötkött. McDonald´s har under många år arbetat för att utvecklas hållbart, från jord till bord och återvinning. www.mcdonalds.se Ett grönare McDonald’s McDonald’s nya restaurang i Motala som har 20 procent lägre energiförbrukning per gästbesök än den gamla restaurangen. 45 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet Återvunna fraktioner minskar utsläpp Åtgärd: Samtransporter av vissa åter- vunna fraktioner (wellpapp, mjukplast och PET). Utsläppsreducering när systemet är fullt utbyggt under 2016: Årlig minskning med cirka 300 ton koldioxid. Kostnadsbesparing/ återbetalningstid: Kostnadsbesparingen landar på ca 2014 installerades ytterligare 6 snabbladdare för elbilar på McDonald’s restauranger. Klimatmål McDonald’s i Sverige har en målsättning att minska koldioxidutsläppen med 40 procent i förhållande till antalet gäster till 2020, utifrån basår 2010. De utsläpp som ingår i klimatmålet är scope 1, scope 2 och tjänsteresor i scope 3. Utöver detta finns ett mål om att nå 95 procent förnyelsebart bränsle för leverans av råvaror till restaurang till år 2020. Hur ska målen nås? Utsläppsreduktioner skall ske genom att McDonald’s fortsätter arbeta mot att 100 procent av inköpt el är förnyelsebar. 2014 var 95 procent av den inköpta elen förnyelsebar. McDonald’s fortsätter arbetet med att minska sin energiförbrukning genom förbättrad uppföljning av restaurangerna, energieffektiv utrustning som exempelvis CO2-givare som styr ventilationen efter antalet gäster, LED-belysning, mer effektiv ventilation, energieffektiva fritöser m.m. McDonald’s arbetar även med att förbättra sin avfallshantering för att öka materialåtervinningen. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet År 2010 involverades WWF i McDonald’s arbete med att identifiera vad som först behöver göras för att minska miljöpåverkan från leverantörsledet. Arbetet resulterade i en vägbeskrivning för hållbara inköp och följande mål är satta till 2020: Nötkött – Planen är att påbörja inköp av hållbart producerat nötkött under 2016. Kaffe, palmolja och fisk – 100 procent från certifierade hållbara källor. Kaffet är ekologiskt och Rainforest Alliance certifierat. Fisken är MSC certifierad. Palmolja finns i ytterst få produkter och den oljan köps in i enlighet med RSPO kriterier. Pappersförpackningar – Pappersförpackningar kommer från januari 2016 att komma från enbart verifierat hållbart skogsbruk (PEFC eller FSCcertifierade) eller återvunnen pappersråvara. 14 000 SEK per ansluten restaurang och år. året som gått • Slutfört projektet med att förbinda Helsingfors, Stockholm, Oslo och Köpenhamn med Gröna Korridorer för elbilar. 2013 laddades 2955 kWh och 2014 21819 kWh. • Ökad användning av RME, 85 procent av transporterna kördes på RME 2014 (84 procent 2013). • Ytterligare ökat våra inköp av förnyelsebar el till 95,3 procent (94,3 procent 2013). Satsningar framöver • Öka andelen förnyelsebar el samt fokus på att minska elförbrukningen. • Utbyggnad av effektivare transporterför vissa återvunna fraktioner(wellpapp, mjukplast, aluminium samt PET). • Fortsatta utbyggnad av elbils laddning. 46 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Mc Donald’s Utsläpp verksamhet (ton CO2e) Scope 1 Tjänsteresor1 Köldmedier Scope 2 Inköpt energi2 Scope 3 Tjänsteresor3 SUMMA exklusive ursprungsmärkning Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el eller fjärrvärme4 SUMMA hagascope Avfallshantering Produktion och distribution av energioch fordonsbränslen5 - varav bränslen för tjänsteresor - varav för energiproduktion tonbränslen CO2 Fördelning av utsläpp SUMMA McDonald’s Sveriges klimatmål 20 000 Logistik 2011 2012 2013 2014 Fördelning 20144 Förändring 2010–2014 251 861 235 911 210 582 183 567 169 808 2% 8% -33 % -6% 33 834 32 091 31 534 28 843 51 048 24 % 51 % 427 35 373 -26 695 545 33 782 -25 563 416 32 743 -27 194 365 29 959 -25 777 418 52 443 -48 516 4% -2 % 48 % 82 % 8 678 6 078 8 219 5 947 5 548 6 160 4 181 5 941 3 927 5 860 37 % -55 % -4 % 5 3 061 2 931 1 156 684 758 -75 % 3 23 22 2 909 17 096 2 838 19 1 137 12 865 2 776 17 667 10 807 250 2 937 -33 % -76 % -41 % -5 % 4 3 038 2010–2014 17 817 3 144 18 000 16 000 Nyckeltal Basår 2010 Basår 2010 215,4 6,5 1,6 8 000 204,8 6,2 1,6 154,5150 4,7 1,5 100 g CO2e/kundbesök Utsläpp per kundbesök (klimatmål) 12 000 Utsläpp per driftsmånad (klimatmål) 10 000 Energianvändning per kundbesök 16 0% 743 7% 10 546 100 % Avfallshantering 2 987 Köldmedier 2012200 2011 14 000 56 % 7% GHG Scope 3 6 Energi Tjänsteresor 2014 2013 Förändring Utsläpp CO2/kundbesök Enhet 132,8 4,2 1,6 g CO2e/gäst ton CO2e/månad kWh/gäst 2010-2014 132,2 4,1 1,5 -39 % -37 % -9 % 1. Avser endast tjänstebilar. 6 000 2. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I ”Andel av total” inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 3. Avser4 flygresor, tåg och taxi i tjänsten. 50 000 4. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i Scope 2. 000 5. Avser2 bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. 0 2010/basår 2011 2012 2013 Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014 2014 0 Fördelning av resultat baserad på typ av aktivitetsdata 2014 Scope 3 11% Scope 1 25% Scope 2 64% k Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderat i hagascope 2014. 2014 var 64% av dessa utsläpp från scope 2, 25% från scope 1 och 11% från scope 3. . Beräknade/ uppskattade värden 58% Uppmätta Uppmätta värden 42% 45% k Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserat på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 42 % av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. 47 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 ton CO2 20 000 Fördelning av utsläpp 2010–2014 250 18 000 16 000 200 12 000 150 10 000 100 8 000 6 000 g CO2e/kundbesök 14 000 Avfallshantering Köldmedier Energi Tjänsteresor Utsläpp CO2/kundbesök 50 4 000 2 000 0 2010/basår 2011 2012 2013 2014 0 Analys och kommentarer: McDonald’s Sverige har inom sitt klimatmål reducerat utsläppen med 41 procent jämfört Fördelning av utsläpp per scope Fördelning av resultat inkluderade i hagascope 2014 baserad på typ av aktivitetsdata med basåret 2010 och med drygt 2% sedan föregående år. 2014 Utsläppen minskar inom alla kategorier men är allra störst inom energi. Energianvändningen i antal kWh har minskat med 12%. Utsläppen för energianvändning Scope 3 har dock minskat med hela 68% vilket främst beror på att en större andel restauranger 11% har avtal om ursprungsmärkt förnybar el.1 Scope Av de utsläpp som ingår i klimatmålet 25%står avfallshantering nu för 56%. Scope 2 64% Beräknade/ uppskattade värden 58% Uppmätta Uppmätta värden 42% 45% 48 Statoil Fuel & Retail Sverige AB är ett av Sveriges ledande drivmedels- och snabbmatsföretag. Statoil har 1670 anställda, en nettoomsättning på 34 230 MSEK (2013/2014) och cirka 770 drivmedelsstationer anpassade för både person bilar och tung trafik. Verksamheten består bl.a. av försäljning och distribution av drivmedel och smörjoljor. Statoils nät av fullservicestationer finns över hela landet och erbjuder förutom drivmedel, service, kunskap, fräsch mat, gott kaffe på nymalda, ekologiska och Fairtrade-märkta bönor, biluthyrning, biltvätt och Svanenmärkt spolarvätska på pump. www.statoil.se Varje litet steg räknas! Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 49 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet Moderna tankbilar och central transportplanering Åtgärd: Byte till bränslesnålare tankbilar, centralisering av transportplanering, fokus på ”eco driving” i kombination med en ökad andel förnybara råvaror i drivmedlet har inneburit miljömässiga och ekonomiska fördelar. Utsläppsreducering: Cirka 6600 ton lägre CO2-utsläpp jämfört med basåret. Kostnadsbesparing: Cirka 15 MSEK lägre drivmedelskostnad jämfört med basåret. Klimatmål Statoils mål är att minska koldioxidutsläpp från den egna verksamheten med 50 procent till 2020. (Basår 2008). I målet ingår utsläpp i scope 1, scope 2 samt tjänsteresor med flyg, tankbilstransporter, stationer, depåer och kontor i scope 3. Hur ska målen nås? Statoil har kartlagt elförbrukningen ner på anläggningsnivå vilket innebär att de kan följa förbrukningen för enskilda stationer och depåer. Under 2014 har Statoil fortsatt byta ut utrustning m m till energisnålare alternativ. Vidare har de fortsatt att fokusera på en genomgripande beteendeförändring hos alla anställda. Genom utbildning, energispartävlingar och löpande uppföljning av förbrukning stärks förståelsen för att miljö-/klimatfrågan är en viktig del i arbetet med att reducera eget såväl som kunders avtryck på miljön, förbättra lönsamhet och stärka kunderbjudandet. På depåerna arbetar man sedan en tid helt utan eldningsoljeuppvärmning. Kombinationen tekniska åtgärder och engagemang har lett fram till att depåverksamheten reducerat koldioxidutsläppen med cirka 88 procent sedan basåret. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Utsläppen från kundernas förbrukning av drivmedel ingår inte i Statoil Fuel & Retail Sverige AB’s (Statoil) klimatbokslut. Statoil är medvetna om att dessa utsläpp är betydande och har på följande sätt arbetat med att följa upp och minska denna klimatpåverkan: Statoil har under 2014 ökat antalet tankställen för miles diesel bio vilket lett till att ca 60% (2014) av såld diesel innehåller 30% förnybart. Tillsammans med försäljning av E85 och investeringar i flera tankanläggningar för B100 och fordonsgas har detta inneburit att hela drivmedelsförsäljningen 2014 till 14 % bestod av förnybart. Jämför man detta med 100% fossila produkter så innebär det en minskning av CO2-utsläpp på ca 635 000 ton. året som gått • Ny miljö- och klimatutbildning för samtliga anställda. Ett av flera syften var att tydliggöra vikten av ett ansvarsfullt miljöarbete men även kopplingen till stärkt lönsamhet och konkurrenskraft. • Depåerna har vuxit till ett föredöme, när det gäller beteende och engage mang. Utpekade ”energi-/klimat generaler” på varje depå utbyter erfarenheter och driver arbetet framåt. • Utvecklat samarbete med partners såsom Coca-Cola och GB för att, genom en översyn av utrustningen på stationerna, åstadkomma ett mindre avtryck på miljön. Satsningar framöver • Statoil kommer fortsätta att bidra i övergången från ”svart till grönt” Exempelvis kommer man att öka den förnybara andelen i diesel så att den i stora delar av landet når 40%. Statoil genomför vidare tester av produkten HVO100 tillsammans med ett antal kunder. Produkten är en syntetisk diesel som är 100% förnybar och ger en CO2-reduktion med upp till 90% jämfört med fossil diesel. 50 ton CO2 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Fördelning av utsläpp 2008, 2010–2014 60 000 ton CO2/anställd 20 18 Statoil Fuel & Retail Sverige AB 16 Energi i franchiseverksamhet 50 000 Utsläpp verksamhet (ton CO2) 40 000 1 Scope 1 Tjänsteresor2 30 000 Egen uppvärmning 20 000 Egna godstransporter3 Basår 2008 2010 1 002 738 1 875 2 693 3 264 3 917 Inköpt energi 8 190 12 774 0 Scope 3 2008/ 2010 2011 2012 5 Tjänsteresor basår SUMMA exklusive ursprungsmärkning Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el eller fjärrvärme6 SUMMA hagascope Inköpta godstransporter7 Produktion och distribution av energioch fordonsbränslen8 - varav bränslen för tjänsteresor 2013 2014 8 794 793 godstransporter 825 780 Inköpta 2% 1 125 857 Egna godstransporter 673 1% -64 % 0 0% -100 % 77 % 330 % 1% -44 % 144 % -4% -28 % -70 % 142011 12 Scope 2 10 000 4 10 Produktion och distribution av bränslen för tjänsteresor 2012 2013 2014 Andel av Produktion och distribution av bränslen för egna transporter totalt 2014 Produktion och distribution av energi för egen uppvärmning och inköpt energi 856 15 187 0 535 20 657 0 15 187 9 666 1 670 20 657 6 128 1 261 6 1 548 4 1 810 0 Tjänsteresor 0 Förändring 2008–2014 GHG Scope 3 -22 % Energi i egen verksamhet 2 22 844 0 788 27 784 0 19 669utsläpp 19 024 35 202 Totalt (exkl. franchiseverksamhet) per anställd 802 677 478 22 388 21 382 37 132 Utsläppen som ingår i 0 0 -22 482 hagascopet har minskat med 31 % jämfört 27 784 22 388 21 382 14 650 med föregående år. 7 435 715 8 966 271 6 683 257 6 926 495 32 % 15 % 1% 6 4 3 172 120 201 175 180 168 0% -2 % - varav bränslen för egna transporter 592 710 373 0 0 0 0% -100 % - varav bränslen för egen uppvärmning och inköpt energi MWh Förbrukning av el och värme El och värme franchiseverksamhet9 250 000 SUMMA (exkl klimatkompensation) Värmeförbrukning Klimatkompensation Elförbrukning 907 431 141 96 76 327 1% -64 % 13 732 40 256 0 11 688 39 734 -9 922 20 293 56 227 -4 922 17 420 49 045 -2 679 14 106 42 427 -1 005 23 642 45 713 0 52 % 100 % 0% 72 % 14 % 40 256 29 812 51 305 46 366 41 422 45 713 100 % 14 % Basår 2008 2010 2011 2012 2013 2014 8,9 12,2 17,4 14,0 12,8 8,5 -5 % ton CO2/anställd 200 000 SUMMA (inkl klimatkompensation) 150 000 Nyckeltal Hagainitiativet Utsläpp per antälld (exklusive franchiseverksamhet) 100 000 (hagascope) Utsläpp per antälld efter klimatkompensation 50 000 (exklusive franchiseverksamhet) (hagascope) Utsläpp per antälld (exklusive franchiseverksamhet) (total) 0 Utsläpp per antälld efter klimatkompensation 2008/ 2010 2011 2012 (exklusive 2013 franchiseverksamhet) (total) basår 1. Utsläpp av koldioxid. 2. Avser Privat-/Leasingbilar. 3. Avser egna tankbilar. 4. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residual- Scope 3 3% Scope 1 10% Scope 2 87% k Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014. 2014 var 10% av dessa utsläpp från scope 1, 87% från scope 2 och 3% från scope 3. Förändring 2008–2014 Enhet 8,9 6,3 14,3minskat 12,3 Statoil har sin 12,2 8,5 -5 % ton CO2/anställd 15,6 15,6 2014 förbrukning av el och värme med 16,5 22,5 36% sedan 19,8 basåret. 10,7 19,4 18,1 17,0 16,4 12,8 12,8 -18 % -18 % ton CO2/anställd ton CO2/anställd mix). Utsläppsfaktorn för residualmixen var betydligt lägre 2008 än för 2011–2014. 5. Avser flygresor i tjänsten. 6. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i Scope 2. Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014 14 7. Avser extern tankbilstransport, inklusive produktion och distribution av bränsle. 8. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. 9) El och värme franchiseverksamhet, inklusive produktion och distribution av bränsle. Fördelning av resultat baserat på typ av aktivitetsdata 2014 Beräknade/ uppskattade värden 18% Uppmätta värden 82% k Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserad på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 82% av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. 51 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 ton CO 2 Fördelning av utsläpp 2008, 2010–2014 ton CO2/anställd 20 60 000 50 000 Fördelning av utsläpp 2008, 2010–2014 60 20000 000 Produktion och distribution av bränslen för tjänsteresor Produktion och distribution av bränslen för egna transporter Produktion och distribution av energi för egen uppvärmning och inköpt energi 10 ton CO2/anställd 8 50 10000 000 30 000 16 12 30 000 40 0000 Energi i franchiseverksamhet 14 40 000 ton CO2 18 2008/ basår 2010 2011 2012 2013 2014 20 6 18 4 16 2 14 0 12 10 8 6 20 000 4 10 000 2 0 2008/ basår 2010 2011 2012 2013 2014 0 k I diagrammet framgår vilka kategorier som ingår i hagascope. För kategorier som ligger utanför hagascope används en grå färgskala. MWh 250 000 200 000 Förbrukning av el och värme Inköpta godstransporter Egna godstransporter Energi i franchiseverksamhet Tjänsteresor Produktion ochverksamhet distribution Energi i egen av bränslen för tjänsteresor Totalt utsläpp (exkl. franchiseProduktion och distribution anställd avverksamhet) bränslen förper egna transporter Produktion och distribution av energi för egen uppvärmning och inköpt energi Inköpta godstransporter Utsläppen som ingår i Egna godstransporter hagascopet har minskat med 31 % jämfört Tjänsteresor med år. Energiföregående i egen verksamhet Totalt utsläpp (exkl. franchiseverksamhet) per anställd Utsläppen som ingår i hagascopet har minskat med 31 % jämfört med föregående år. Värmeförbrukning Elförbrukning 150 000 MWh Förbrukning av el och värme 100 000 250 000 50 000 200 000 0 150 000 Värmeförbrukning Elförbrukning 2008/ basår 100 000 Analys 2010 2011 2012 2013 2014 Statoil har minskat sin förbrukning av el och värme med 36% sedan basåret. och kommentarer: I Statoils klimatberäkningar ingår koldioxidutsläpp från energianvändning vid stationer, Statoil har minskat sin 50 000 depåer och kontor, tjänsteresor samt från transporter av bränsle.förbrukning av el och Sedan basåret 2008 har Statoils utsläpp inom hagascopet fram till 2014 med värme med minskat 36% sedan 0 Jämfört med 2013 minskade utsläppet inom hagascopet med 31%. Om basåret. 4%. totala utsläp2008/ Fördelning 2010 2011 2012per scope 2013 2014 av utsläpp Fördelning av resultat pet, basår där även bland annat den franchisedrivna verksamheten och inköpta godstransporinkluderade i hagascope 2014 baserat på typ av aktivitetsdata ter ingår, inräknas har utsläppet ökat med 14% jämfört med basåret och 8% jämfört med 2014 2013. Scope 3 Beräknade/ Energianvändningen den1egna verksamheten som franchiseverk3% som omfattar såväl Scope uppskattade värden samheten har till år 2014 minskat med 36%10% jämfört med basåret 2008. 18% Under 2014 har avtal tecknats om produktionsspecifik vattenkraftsel istället för ospeFördelning av utsläpp per scope Fördelning cificerad elmix som tidigare. Detta omfattar bolagsdrivna stationer och depåer samt kon- av resultat i hagascope baseratAvtalet på typ av aktivitetsdata tor och harinkluderade medfört en kraftig reduktion 2014 av utsläppet med 22482 ton koldioxid. om 2014 produktionsspecifik vattenkraftsel har gällt under 3/4 av 2014 vilket tagits hänsyn till i Uppmätta 3 Scope 2 värden 82% beräkningarna Scope ovan. Först nästa år blir utsläppet för hela årets elförbrukningBeräknade/ (för kontor 3% Scope 1 uppskattade 87% samt bolagsdrivna stationer och depåer) baserad på vattenkraftsel. Om avtalet värden hade gällt 10% hela 2014 hade det totala utsläppet minskat med 17% och utsläppet inom hagascope 18% hade minskat med 87%. Utsläppet från tjänsteresor har minskat med 16% mellan 2013 och 2014 och 32% sedan basåret 2008. Uppmätta Utsläppet från godstransporter Scope 2 har minskat med cirka 49% sedan 2008 och jämfört värden 82% 87% med 2013 har utsläppet ökat med 4%. Under 2014 övergick många stationer från att vara franchisedrivna till att bli bolagsdrivna. Det har medfört att utsläppet från den verksamheten hamnar i scope 1 och 2 istället för i scope 3. 52 Stena Recycling ingår i Stena Metallkoncernen som samlar in, förädlar och återvinner metaller, papper, plast, elektronikskrot och farligt avfall. I koncernen ingår också produktion av aluminium från återvunnen råvara, leveranser av stålprodukter, finansverksamhet samt global handel med stål, metaller och olja. Stena Recyclings klimatredovisning omfattar enbart den svenska återvinningsverksamheten inom Stena Recycling, till skillnad från tidigare då de övriga svenska bolagen ingick. Skälet till detta är att det enbart är Stena Recycling som är medlem i nätverket. Verksamheten har drygt 1000 anställda och omsätter 6700 MSEK. Bolaget har närmare 100 anläggningar i stora delar av landet. www.stenarecycling.se Innovativ återvinning Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 53 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet Bränslebesparingar Åtgärd: Bolaget inledde ett projekt för bränslebesparingar på 30 filialer i södra Sverige, cirka en tredjedel av våra anläggningar. Utsläppsreducering: Mätning och uppföljning innebar en bränslebesparing på fem procent när tertial 1 för verksamhetsåret 14/15 jämfördes med motsvarande period året innan. Projektet gav även värdefull information om belastningen på arbetsmaskinerna, vilket kan användas till fler förbättringar. Under 2015 involveras bolagets samtliga filialer i projektet. Kostnadsbesparing: Detta är en kontinuerlig åtgärd för transportoptimering. Klimatmål Stena Recycling AB har som övergripande mål att minska klimatpåverkan med 40 procent till 2020 från 2008. Det är ett relativt mål och sätts i förhållande till insamlat material. Hur ska målet nås? Under de senaste tio åren har Stena Recycling satsat två miljarder i ny produktionsteknik och miljöskydd. Fokus ligger på att öka materialåtervinningen istället för energiåtervinning eller deponering. Investeringarna fortsätter framåt, bland annat i en helt ny anläggning i Halmstad som ska få Nordens modernaste återvinningsteknik samt på nya saxar som mångdubblar kapaciteten. Energieffektiviseringar och transportoptimering är andra åtgärder för att nå klimatmålet. Bolagets energianvändning kan öka till följd av att Stena Recycling förvärvat eller byggt nya anläggningar. Med växande återvinningsvolymer ökar även energiåtgången i produktionen. Ökad produktion betyder ökad miljönytta, då utsläppen minskar vid användning av återvunnet material jämfört med jungfruligt material. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Utsläppen från Stena Recyclings kunders transporter av avfall in till anläggningarna ingår inte i klimatbokslut. Stena Recycling är medvetna om utsläppen och arbetar för att minska dessa genom att ställa miljökrav i upphandlingar, såsom exempelvis krav på fordonens prestanda och transportoptimering. året som gått Under året inledde bolaget bland annat ett projekt för bränslebesparingar som blev framgångsrikt. Bolaget inledde också en satsning på nya saxar, en investering som mångdubblar kapaciteten vid skrotbearbetning. Fler anläggningar började trafikeras med tåg och satsningen fortsätter framåt. Satsningar framöver • Bränslebesparingsprojektet omfattar alla filialer under 2015. • Nya investeringar för att öka återvinningsgraden. • Transportoptimering av våra intransporter. • Utredning om användning av Grön El. 54 ton CO2e 80 000 70 000 60 000 ' 50 000 40 000 30 000 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Fördelning av utsläpp 2008, 2010–2014 STENA RECYcLING Utsläpp verksamhet (ton CO2e) Scope 1 Tjänsteresor Egen uppvärmning1 Egna transporter2 20 000 Arbetsmaskiner 10 000 Scope 2 Inköpt energi3 0 Scope 3 4 Tjänsteresor 2008/basår MWh 120 000 100 000 80 000 Basår 2008 2011 2012 60 000 - varav bränslen föregna arbetsmaskiner 40 000 - varav bränslen för energiproduktion SUMMA (exkl klimatkompensation) Klimatkompensation 20 000 SUMMA (inkl klimatkompensation) 0 Nyckeltal Hagainitiativet 2008/basår 2011 2013 2014 Andel av totalt 2014 Förändring 2008–2014 668 571 592 672 839 1% 26 % 3 442 3 295 3 210 3 076 5% - 71 % 5 639 5 975 12 030 8 110 6 985 16 114 251 2013 Inköpta transporter 3 749 3 569 Arbetsmaskiner 9 484 Egna transporter 9 785 9 716 Inköpt el och värme 14 526 Uppvärmning 14 356 25 947 Tjänsteresor 5 355 1392014 5% - 37 % 14 % - 19 % 38 % 271 % 145 153 70 0% - 72 % 34 351 0 33 398 0 31 855 0 43 287 0 64 % 19 % - 34 351 22 256 3 295 33 398 Egen upp31 855 21 342 värmning 19 365 Fjärrvärme 3 219 3 310 43 287 21 046 3 320 64 % 31 % 5% 19 % 27 % -42 % El (ospecificerad) 153 143 152 184 0% - 13 % 998 1 092 1 081 804 765 1% - 23 % 2 157 1 739 1 703 2 071 2 083 3% -3% 2 392 58 575 0 310 59 902 0 292 57 958 283 54 530 288 67 654 0 0% 100 % 0 - 88 % 16 % - 58 575 59 902 57 958 54 530 67 654 100 % 16 % Basår 2008 2011 0,022 0,020 2012 Utsläpp per mängd insamlat material 2012 10 681 SUMMA exklusive ursprungsmärkning 36 255 0 Reduktion genom köp av ursprungsmärkt Energianvändning 2008, 2011–2014 5 förnybar el eller fjärrvärme SUMMA hagascope 36 255 16 561 Inköpta godstransporter6 5 759 Produktion och distribution av energioch fordonsbränslen7 - varav bränslen för tjänsteresor 213 - varav bränslen för egna transporter 2011 2013 2014 2012 2013 2014 Förändring Enhet 2008–2014 0,021 0,020 0,024 7% 1. Inklusive gasolförbrukning för gasskärning. 2. Egna lastbilar samt eget tåg. 3. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I ”Andel av total” inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. 4. Flyg- och tågresor. 5. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i Scope 2. Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i Hagascopet 2014 Scope 3 0% Scope 1 40% Scope 2 60% k Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014. År 2014 var 40% av dessa utsläpp från scope 1, 60% från scope 2 och nära 0% från scope 3. GHG Scope 3 ton CO2e/ton insamlat material 6. Transporter inköpta centralt står för cirka 92 % av inköpta ut- och mellantransporter. Mätbara transporter som är till underlag i tabellen är i spannet 37-46 % av våra totala ut- och mellantransporter. 7. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. Fördelning av resultat baserad på typ av aktivitetsdata 2014 Uppmätta värden 100% Uppmätta värden 69% k Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserad på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var nära 100 % av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. 6 4 3 55 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 ton CO2e 80 000 Fördelning av utsläpp 2008, 2010–2014 70 000 60 000 ' 50 000 40 000 30 000 Inköpta transporter Arbetsmaskiner Egna transporter Inköpt el och värme Uppvärmning Tjänsteresor 20 000 10 000 0 MWh 120 000 2008/basår 2011 2012 2013 2014 Energianvändning 2008, 2011–2014 Egen uppvärmning 100 000 Fjärrvärme El (ospecificerad) 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2008/basår 2011 2012 2013 2014 k Diagrammet visar att elförbrukningen minskat sedan basåret (-9%) och att värmeförbrukningen totalt minskat med 57%. Samtidigt har fjärrvärme anslutits och avvecklat oljepannor. Fördelning av utsläpp per scope Fördelning av resultat baserad på typ av aktivitetsdata den nordiska residualmixen, som orsakats clings centrala 2014transportavdelning. De re- Analys och kommentarer: inkluderade i Hagascopet 2014 Scope 3 26% av Stenas utsläpp sker i scope 1 vilket är en stor förändring mot 0% basåret 2008 då av att marknaden för ursprungscertifikat 50 % av utsläppet skedde i scope 1. Utsläp- utvecklats kraftigt, se särskilt avsnitt om pet i scope 1 har sjunkit med 40 % mellan nordisk residualmix. 2014 är inköpt en2008 och 2014. Detta förklaras dels av en ergi den kategori som står för de största 1 utsläppen, 38 %, att jämföra med 2008, då minskad oljeförbrukning, dels minskadScope 40% den stod för 12 %. dieselförbrukning för arbetsmaskiner och Scope 2 Stena Recycling har initierat ett program dels en övergång från egna transporter till 60% där en central transportavdelning uppinköpta transporter. Utsläppen i scope 2 har ökat kraftigt. handlar lokala intransporter i syfte att öka Visserligen har fjärrvärmeanvändningen effektivitet och kvalitet. Översyn pågår även ökat med nästan 100 %, men det är främst i att se över möjligheter till utökat systemelförbrukningen den stora klimatpåverkan stöd för att mäta effekten av en större anligger, och där har förbrukningen minskat del av bolagets transporter. Utsläppen från med 9%. De ökade utsläppen beror i stäl- inköpta transporter avser i redovisningen let främst av en stigande utsläppsfaktor för endast de som bokas genom Stena Recy- dovisade utsläppen för inköpta transporter 2014 står för 31 % av utsläppen och utsläppen för transporter i stort, om även de egna bilarna inräknas, är 38 % och har ökat med 9 % sedan Uppmätta 2008. värden Miljönyttan med återvinning överskri100% Uppmätta der vida Stena värden Recyclings egna utsläpp. Utsläppet för Stena 69% Recyclings verksamhet år 2014 var ca 68 000 ton CO2e. Tack vare att Stena Recycling förädlar material som kommer till nytta i nya produkter har företaget, enligt egna beräkningar, reducerat utsläppen med 3,2 miljoner ton CO2 jämfört med om jungfruligt material skulle behövts. 56 Sveaskogs kärnverksamhet är att bruka och sälja skog som timmer, massaved och biobränsle, för att användas i produktion av träprodukter, papper, förpackningar och energi. Sveaskog är Sveriges största skogsägare med kunder över hela landet och omsätter årligen drygt 6 miljarder kronor. Företaget bedriver verksamhet på 3 miljoner hektar med 700 medarbetare och ett stort antal entreprenörer över hela landet. Sveaskog tar långsiktigt ansvar för skogen som ett komplext ekosystem med plats för människor, djur och växter. Med sin förnybara råvara bidrar de till framgångsrika industrier i Sverige och en mer hållbar värld. www.sveaskog.se Vårt klimatbidrag är förnybar råvara Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 57 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet Fortsatt energieffektivi sering vid Sveaskogs plantskolor Åtgärd: Tätare odlingar på mindre yta växthus minskar uppvärmningsbehovet på plantskolorna. Utsläppsreducering: Genomförda förändringar i odlingssystem på tre plantskolor har lett till en reduktion av koldioxidutsläppen med cirka ett ton CO2. Många skogsarter lever på döda träd. Sveaskog använder 20% av skogsarealen till naturskydd och naturvård. Klimatmål Sveaskogs mål är att 2010–2020 minska utsläppen av koldioxid med minst 30 procent, relaterat till mängd levererad skogsråvara. Med 2005 som basår är målet att uppnå en minskning av de totala koldioxidutsläppen med 40 procent till 2020. Hur ska målen nås? Utsläpp av koldioxid till följd av Sveaskogs verksamhet kommer till 75 procent från virkestransporter på väg och körning av skogsmaskiner. De viktigaste områdena för att nå målen om minskade utsläpp till 2020 bedöms vara effektiv logistik för att minimera vägtransporter och ökad användning av förnybara bränslen. Sveaskogs fokus ligger de närmaste åren på att öka inblandningen av förnybart i bränslen för transporter och skogsavverkning. Därutöver fortsätter arbetet på många andra fronter, exempelvis att öka returlassen, lägesbyten med andra skogsägare, flytta långa lastbilstransporter till tåg och att köra bränslesnålt. Vid Sveaskogs plantskolor fortsätter arbetet med energibesparingar, genom anpassad odlingsplanering, värmeisolering och översyn av befintliga värmesystem. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Sveaskogs mest betydande utsläpp härrör från virkestransporter med lastbil och från skogsmaskiner. Dessa ingår i scope 3 och redovisas i klimatbokslutet under inköpta transporter samt under egna eller inhyrda arbetsmaskiner och de ingår i klimatmålet. Kostnadsbesparing: Förändringarna i odlingssystemen har resulterat i en årlig besparing på 3 MSEK. året som gått • Test av drivmedlet BioMax, ett bränsle som till 100 procent består av HVO, i egna skogsmaskiner i Syd- och Mellansverige. • Uppföljning och dialog med åkerier rörande användning av förnybara bränslen bidrog till en minskning av koldioxidemissionerna från vidaretransport med sju procent jämfört med föregående år. Satsningar framöver • Handlingsplaner för ökad andel förnybara bränslen upprättas för Sveaskog regionalt och lokalt och dessa följs upp kontinuerligt i samband med ordinarie affärsuppföljning. • Ökad andel förnybart i egna maskiner och fordon. • I affärssamtal och avtalsdiskussioner fortsatt uppmuntra entreprenörer inom transport och skogsarbete att öka andelen förnybara bränslenhandling. 58 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 sveaskog Basår 2005 Utsläpp verksamhet (ton CO2e) 2010 2013 2014 Andel av totalt 2014 Förändring 2005–2014 GHG Scope 3 Scope 1 13 380 3 436 1 073 1 530 1,0% -89 % 5 084 5 084 3 644 2 528 1,7 % -50% 12 303 9 861 7 827 7 527 5,0 % -39% 776 3 376 2 387 4 458 0,1 % 475% 643 638 698 419 0,3 % -35 % 3 fub 3 fub SUMMA 32 185 22 394 15 630 462 ton CO2e/km16 ton CO2e/km av2005, utsläpp 2005, 2010, 2013 2014 av utsläpp 2010, 2013 och 2014och ton COursprungsmärkning ton CO2exklusive e Fördelning 2e Fördelning 10,9 % -49% Tjänsteresor1 Energi2 Egna arbetsmaskiner Scope 2 Inköpt energi 3 Scope 3 Tjänsteresor 4 250 000 250 000 genom Reduktion köp av ursprungsmärkt förnybar el eller fjärrvärme 5 6 -272 20 -2 299 20 -4 313 - 22 123 18 16331 13 18 16 149 12 8,0 % -62% 109 631 81 034 14 81 081 14 957 83 55,6 % -23 % 53 576 45 308 12 49 447 12 578 52 34,8 % -2 % 8 Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen 6 8 542 2 919 -72 % 3 5 575 587 10 2 365 8 1,6 % - varav bränslen för tjänsteresor 10 2 366 8 751 574 0 200 000 200 000hagascope SUMMA 32 185 Inköpta transporter 150 000 150 000 Inhyrda arbetsmaskiner 100 000 100 000 - varav bränslen för energiproduktion 50 000 50 000 - varav bränslen för egna transporter och arbetsmaskiner SUMMA (exkl klimatkompensation) 0 0 Klimatkompensation Basår 2005Basår 2005 2010 2010 Nyckeltal Hagainitiativet 1 758 146 225 0 2014 0 2014 0 0 0,0 % - 151 384 146 225 151 049 100 % -26% 2 -32 % 151 100 % 0 049 Transporter Transporter Basår 2005 2010 2013 2014 18,532 13,435 13,531 13,937 1) Företagsbil, bil i tjänst och hyrbilar 2) Uppvärmning i egna pannor. -30 % 4 Energi Energi 1 512 1,0 % Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 2 151 384 203 934 Utsläpp per levererad skogsråvara (totalt) -94 % 2 216 0 2013 1 554 325 0,2 leverans % Utsläpp per Utsläpp per leverans 6 Tjänsteresor 528 Tjänsteresor 0,3 % 203 934 2013 SUMMA (inkl klimatkompensation) 235 6 577 4 3) Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I ”Andel av total” inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. -26 % Förändring 2005–2014 Enhet -25 % Scope 2 1% Scope Scope 23 4% 1% Scope 1 95% Scope 3 4% Scope 1 95% k Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014. År 2014 var 95% av dessa utsläpp från scope 1, 1% från scope 2 och nära 4% från scope 3. ton CO2e/km3fub 4. Flyg och tåg. 5. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i Scope 2. 6. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. Fördelning avper utsläpp per scope Fördelning av utsläpp scope inkluderade i hagascope 2014 inkluderade i hagascope 2014 4 Fördelning av resultat Fördelning av resultat baserat typ av aktivitetsdata baserat på typ avpå aktivitetsdata 2014 2014 Beräknade/Beräknade/ uppskattade uppskattade värden 8% värden 8% Uppmätta Uppmätta Uppmätta Uppmätta 92% värdenvärden 92%värdenvärden 92% 92% k Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserad på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 92% av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. 59 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 ton CO2e 250 000 Fördelning av utsläpp 2005, 2010, 2013 och 2014 ton CO2e/km3 fub 20 18 16 200 000 14 150 000 12 100 000 10 8 50 000 6 4 0 2 0 Basår 2005 2010 2013 Utsläpp per leverans Tjänsteresor Energi Arbetsmaskiner Transporter 2014 Analys och kommentarer: Sveaskogs utsläpp av växthusgaser domineras av transporter, 56%, och arbetsmaskiner, 41%. Sedan basåret 2005 har utsläppen minskat inom alla områden; transporter -23%, arbetsmaskiner -10%, energi -52% och tjänsteresor -88%. För transporter står fartygstransporter för den största minskningen, men även lastbilstransporter minskar, vilket resulterar i minskade utsläpp med 23%. Förklaringen till de minskade fartygstransporterna är minskade importvolymer. Fördelning av utsläpp per scope Fördelning av resultat För arbetsmaskiner bränsleförbrukningen minskat. Utöver detta har inkluderade har i hagascope 2014 baserat påäven typförnybaav aktivitetsdata ra bränslen introducerats i såväl högsom låginblandad form, vilket tillsammans innebär 2014 Scope 3 Scope 2 minskade utsläpp1% med 10%. 4% Beräknade/ Det totala behovet av el och uppvärmning är i stort sett oförändrat,uppskattade men tack vare att värden 8% andelen förnybara bränslen för uppvärmning ökat från 21% till 65% och att andelen ursprungsmärkt förnybar el ökat från 0% till 97% har utsläppen för energi minskat med 52%. Den kraftiga minskningen av utsläppen från tjänsteresor, -88%, beror främst av kraftig minskning på tjänstebilssidan på grund av utrangering av äldre fordon och moderniseUppmätta Scope 1 Uppmätta ring av fordonspark. värden 95% värden 92% 92% 60 Vasakronan är Sveriges största fastighetsbolag med ett fastighetsbestånd värderat till 92 miljarder kronor. Vasakronan äger, utvecklar och förvaltar 185 centralt belägna kontors- och butiksfastigheter i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö och Lund. Ambitionen är att i nära samarbete med sina hyresgäster och leverantörer skapa attraktiva och hållbara lokaler i stadsmiljöer där alla människor trivs och verksamheter utvecklas. Vasakronan ägs till lika delar av Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden och har drygt 350 anställda. www.vasakronan.se Välkommen till en bättre värd Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 61 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Klimatåtgärder kopplADE till lönsamhet Installation av solceller Åtgärd: Installation av solceller med en effekt på 721 kW på 12 byggnader. Utsläppsreducering: Solcellerna beräknas årligen ge cirka 680 MWh energi vilket leder till en utsläppsminskning motsvarande 460 ton per år. ÅtERBETALNINGSTID Solcellsanlägg- ningarnas genomsnittliga återbetalningstid beräknas till under 10 år. Klimatmål Vasakronans mål är att verksamheten inte ska bidra till den globala uppvärmningen, det vill säga att vara klimatneutrala. I beräkningarna ingår utsläpp i scope 1 och 2, tjänste- och pendlingsresor, samt produktion och distribution av energi- och fordonsbränsle i scope 3. Basår är 2006 och målet är att utsläppen ska vara noll till 2020. Hur ska målen nås? Den största utsläppskällan är energianvändningen i fastigheterna, och därför är det av största betydelse att minska den. Den minskade energianvändningen och en övergång till klimatneutral energi har lett till att Vasakronan har minskat sina koldioxidutsläpp med över 95 procent sedan 2006. De utsläpp som återstår kommer bland annat från elavtal där Vasakronan inte står som abonnent, resor och transporter samt läckage av köldmedia. Sedan 2008 kompenserar företaget för kvarvarande utsläpp och är därmed klimatneutrala. Även om bolaget redan har uppnått klimatneutralitet så fortsätter det systematiska arbetet med att minska energianvändningen och de faktiska utsläppen ytterligare. Det görs bland annat genom att minska fossilberoendet i den egna fordonsflottan och minska resandet. Betydande utsläpp som inte är med i Klimatbokslutet Utsläpp i scope 3 som inte ingår i Vasakronans klimatbokslut är utsläpp från byggmaterial, avfall och transporter från byggprojekt samt omhändertaget avfall från hyresgästerna. Det finns en medvetenhet i bolaget om att dessa utsläpp är betydande och därför har ett arbete påbörjats med att kartlägga hur stora de är. En första genomgång har resulterat i att dessa utsläpp uppgår till ca 45 000 ton CO2e, där den allra största delen kommer från utvinning, produktion och transporter av byggmaterial. året som gått Under 2014 gjordes bl.a. följande åtgärder: • Installerade solceller på ytter ligare 7 fastigheter. • Installerade laddinfrastruktur för elbilar i 4 av våra fastigheter. Satsningar framöver Under 2015 prioriteras följande åtgärder: • Fortsatta energiinvesteringar i befintliga fastigheter med målet att sänka den totala energianvändningen med ytterligare 6 procent. • Installation av solceller på ytterligare 20 byggnader. • Ny affärsmodell för avfall med syfte att öka återvinningen ytterligare. 62 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Utsläppen (före egen klimatkompensation) har minskat med 12% sedan 2010. ton CO2e Fördelning 7 000 av utsläpp 2010 – 2014 Pendling Köldmedier vasAkronan 6 000 Energianvändning 5 000 Utsläpp verksamhet (ton CO2e)1 2010 2011 2012 Tjänsteresor 2013 2014 Andel av totalt 20141 Förändring 2010–2014 GHG Scope 3 kWh/m2 och år 4 000 Scope 1 3 000 40 59 65 36 till ökningen 39 1% -3 % Tjänsteresor 2 Orsaken av utsläppet 3 jämfört 99 27 32 19 med 2013 14 beror av ökade 0% -85 % Egen uppvärmning 2 000 utsläpp för ärvda elavtal i 874 874 874 944 555 11 % -37 % Köldmedier 4 övertagna fastigheter. Utan denna 1 000 Scope 2 ökning hade de totala utsläppen med 300 ton 39 % 64 276 79 958 58 985 50 215 minskat 77 626 20 % Inköpt energi 5 0 mellan 2013 och 2014. 2013 2014 2012 2010 2011 Scope 3 158 70 132 130 103 2% -35 % 6 Tjänsteresor 6 SUMMA exklusive ursprungsmärkning 65 447 80 988 60 087 76 914 19 % Vasakronan har minskat51 344 energianvändningen -46 408 -60 704 -40 390 per -31 992 -61 538 33 % Reduktion genom köp av ursprungsmärkt el 7 uthyrningsbar yta med -3 801 -9 390 -6 654 -6 082 -7 345 93 % Reduktion genom köp av ursprungsmärkt Utsläpp från inköpt energi med och utan avt 26 % sedan 2010. förnybar fjärrvärme och fjärrkyla 8 ton CO2e om förnybara/klimatneutrala leveranser Energianvändning 2010–2014 SUMMA hagascope200 15 238 10 894 13 043 13 270140 000 8 743 -43 % U 2 460 1 692 2 613 2 447 2 177 42 % -12 % 3 Produktion och distribution av energiav 180 120 000 och fordonsbränslen 9 kl 160 en - varav bränslen för tjänsteresor 44 0 15 9 12 0% -73 % in 100 000 140 - varav bränslen för inköpt energi 2 416 1 692 2 598 2 438 2 165 42 % -10 % F 120 Pendling 206 193 240 221 80 000232 5% 13 % 7 va SUMMA (exkl klimatkompensation) 17 904 12 779 15 896 15 938 11 152 -38 % 100 fö k -12 084 -8 370 -11 430 -12 040 60 000 -6 014 -50 % Reduktion genom köp 80 av klimatkompenserad fjärrvärme e och fjärrkyla 10 60 40 000 SUMMA (exkl egen klimatkompensation) 5 821 4 410 4 466 3 898 5 137 100 % -12 % 40 Kyla -2 066 -3 536 -4 466 -3 898 20 000 -5 137 Egen klimatkompensation 11 Värme 20 SUMMA 3 755 874 0 0 0 El 0 0 2010 2011 2012 2013 2014 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Nyckeltal Hagainitiativet 2010 2011 2012 2013 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 – ton CO2e/Mkr Utsläpp per uthyrningsbar yta (efter klimatkompensation) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 – kg CO2e/m2 Utsläpp per uthyrningsbar yta (före egen klimatkompensation) 2,1 1,6 1,7 1,5 2,0 -1% kg CO2e/m2 Utsläpp per omsättning (efter klimatkompensation)12 12 1. Vasakronans klimatmål har basåret 2006 där stora reduktioner genomfördes under perioden 20072009. 2. Avser Driftbilar, tjänstebilar, bil i tjänst. 3. Lokal uppvärmning av lokaler som Vasakronan hyr ut. 4. Läckage från värmepumpar/kylmaskiner i lokaler som Vasakronan hyr ut. Läckaget har beräknats först för 2012 men har för 2010 och 2011 antagits vara samma som 2012. 5. Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I ”Andel av total” inkluderas avtal om ursprungsmärkt el, fjärrvärme och klimatkompenserade leveranser. 6. Flyg, tåg, taxi och hotell. Skillnader kan bero på skillnader i underlag från resebyråer. 7. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i Scope 2. Vasakronan köper ursprungsmärkt förnybar fastighetsel. Ibland kan dock avtal med ospecificerad elleverans ingå vid överlåtelse av bostäder. Vasakronan tar därför hänsyn till detta i beräkningarna. 8. Reduktion av utsläppet för ”Inköpt energi” i Scope 2. Avtal med fjärrvärme- och fjärrkylaleverantörer om att öronmärka förnybar produktion. Fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014 Scope 3 1% Scope 1 Scope 1 8% 7% n Diagrammet visar fördelning av utsläpp per scope inkluderade i hagascope 2014. År 2014 var 7% av dessa utsläpp från scope 1, 92% från scope 2 och nära 1% från scope 3. Scope 2 92% 2014 Förändring 2010-2014 Enhet 9. Avser bränslen som förbrukas i scope 1 och 2. 10. Avtal med fjärrvärme- och fjärrkylaleverantör om att klimatkompensera i CDM-projekt för de utsläpp som leveransen ger upphov till. 11. För de utsläpp som kvarstår klimatkompenserar Vasakronan i CDM-projekt certifierade av Gold Standard. 12. Vasakronan är ett klimatneutralt företag varför dessa nyckeltal blir 0 utifrån den metodik och omfattning som då användes. Fördelning av resultat baserat på typ av aktivitetsdata 2014 Beräknade/ uppskattade värden 6% Uppmätta Uppmätta värden värden 93% 94% m Diagrammet visar hur stor del av resultatet av klimatberäkningarna som är baserad på uppmätta aktivitetsdata respektive antaganden och beräknade aktivitetsdata. I beräkningarna 2014 var 94% av de totala utsläppen beräknade utifrån uppmätta aktivitetsdata. 63 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Utsläppen (före egen klimatkompensation) har minskat med 12% sedan 2010. ton CO2e Fördelning 7 000 av utsläpp 2010 – 2014 Pendling Köldmedier 6 000 Energianvändning 5 000 Tjänsteresor 4 000 3 000 Orsaken till ökningen av utsläppet jämfört med 2013 beror av ökade utsläpp för ärvda elavtal i övertagna fastigheter. Utan denna ökning hade de totala utsläppen minskat med 300 ton mellan 2013 och 2014. 2 000 1 000 0 200 2010 2011 2012 Energianvändning 2010–2014 2013 2014 Vasakronan har minskat energianvändningen per uthyrningsbar yta med 26 % sedan 2010. ton CO2e 140 000 180 kWh/m2 och år Utsläpp om avtal avseende förnybara eller klimatneutrala energileveranser inte hade tecknats 120 000 160 100 000 140 120 Faktiska utsläpp tack vare avtal avseende förnybara eller klimatneutrala energileveranser 80 000 100 60 000 80 60 40 20 0 Utsläpp från inköpt energi med och utan avtal om förnybara/klimatneutrala leveranser 40 000 Kyla Värme 20 000 El 2010 2011 2012 2013 2014 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Analys och kommentarer: Vasakronan har sedan 2010 minskat sina utsläpp med 12%. Vasakronan har basår 2006 och en stor reduktion gjordes under perioden 2007-2009. Från 2006 har utsläppen minskat med över 95%. I Vasakronans beräkningar ingår utsläpp för produktion av el, värme och kyla i Vasakronans fastigheter, köldmedier, tjänsteresor och pendlingsresor. Fördelning av utsläpp scope förBortsett från enstakaper fastigheter inkluderade i hagascope 2014 sörjs fastigheterna med fjärrvärme och i 3 de flesta Scope fall med fjärrkyla. Fastighetsel 1% köps som ursprungsmärkt med fördelScope 115% vindkraft och ningen 75% vattenkraft, Scope 1 8% 7% 10% biokraft med undantag för fastigheter som övertagits under året och som har haft andra elavtal som inte löpt ut. Reduceringen av utsläppen sedan 2010 beror främst på minskade utsläpp för enScope 2 ergianvändningen,92% -7%, vilket dels förkla- totalt hade minskat med 310 ton om inte ras av en minskad energianvändning, cirka de ärvda elavtalens utsläpp hade ökat. Att 26% lägre per uthyrningsbar yta, dels på energivolymen för de övertagna elavtalen att avtal om förnybara eller klimatkomökade beror dels på noggrannare uppföljpenserade fjärrvärme- och fjärrkylalevening av förbrukningen, dels på att det blivit ranser har utökats ytterligare. fler sådana avtal. Jämfört med 2013 ökar totala utsläppen Orsaken till att 2012–2014 års klimatföre egen klimatkompensation med 1240 kompensering sker på hela utsläppet och ton. Borträknat energianvändningen minsinte 2010 och 2011 beror av att Vasakrokade utsläppen med 400 ton, vilket betyder av resultat nan hela tiden utvecklar sin rapportering. att utsläppen för Fördelning energianvändning ökade baserat på typ av aktivitetsdata Nytt från och med 2012 var beräkningen med 1640 ton. Detta trots att energian2014 av köldmedieläckagen varför 2011 års vändningen minskade med 3%. Orsaken Beräknade/ klimatkompensation inte avsåg köldmetill det var främst de ärvda elavtalen för uppskattade 6% energivodier. 2010 års klimatkompensation avsåg övertagna fastighetervärden där dels endast utsläpp av koldioxid och omfattade lymen för dessa ökade, dels utsläppsfakinte köldmedier och produktion och distritorn för nordisk residualmix ökade kraftigt bution av bränslen och tog inte hänsyn till vilket sammantaget ledde till 1550 ton överlåtna ospecificerade elavtal. ökade utsläpp jämfört medUppmätta 2013. UtsläpUppmätta pen från energianvändning ivärden övrigt ökade värden 93%utsläppen med andra ord med 90 ton men 94% 64 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Bilaga 1: Beräkningsspecifikation för aktivitetsdata I största delen av detta Klimatbokslut används en operationell ansats enligt GHG Protokollet. Detta betyder att det viktiga inte är vem som äger och därmed har ”finansiell kontroll” över utsläppskällan, utan det avgörande är vem som har operationell kontroll över den. Vad gäller tjänstefordon betyder det exempelvis att alla tjänstefordon (hyrbil, egenägda bilar och bilersättning till personal) ingår i scope 1, medan resor där medarbetare endast är passagerare däremot hamnar i scope 3 (t.ex. taxi, flyg, tåg och buss). Nedan redovisas företagens övriga ansatser och antaganden. Axfood En majoritet av butikerna värms antingen upp direkt med el eller indirekt genom värmeåtervinning från eldrivna kylar och frysar. Klimatpåverkan för denna elförbrukning ingår i beräkningen av klimatpåverkan för el. En del butiker är dock uppvärmda med fjärrvärme där betalningen för denna sker genom hyresavtalet för butiken. Axfood arbetar för att ta fram en metod för att beräkna även dessa utsläpp. Alla beräknade godstransporter avser egna transporter med lastbil. Utsläpp av koldioxid från flygresor är beräknade av resebyrå och de redovisar bara utsläpp av CO2. Beräkning av utsläpp från tjänstebilar baseras på uppmätt sträcka som körts och ett antagande om bränsleförbrukning per kilometer. Axfoods utsläpp beräknas i denna rapport enligt Hagainitiativets beräkningsmetod. Denna beräkningsmetod skiljer sig delvis från den metod som används vid beräkningarna av utsläppen som redovisas i Axfoods hållbarhetsredovisningar. De största skillnaderna är följande: • Axfood redovisar CO2 i hållbarhetsredovisningen och CO2-ekvivalenter (samtliga växthusgasutsläpp omräknade till CO2) i Hagainitiativets klimatbokslut. • Utsläppen som redovisas i detta klimatbokslut inkluderar utsläpp med livscykelperspektiv medan utsläppen som redovisas i hållbarhetsredovisningen inkluderar utsläpp vid förbränning/produktion. Coca-Cola Enterprises Sverige I den egna verksamheten köper bolaget ursprungsmärkt förnybar el vars utsläpp är beräknat utifrån emissionsfaktorer vilka inkluderar uppströms utsläpp och utsläpp vid konstruktion och rivning av an- läggning. Elförbrukning i kundernas kylar antas vara ospecificerad varför emissionsfaktor för nordisk residualmix är hämtad från Energimarknadsinspektionen för år 2012. Elförbrukningen och köldmedieläckaget i kundernas kylar är beräknat utifrån uppskattad förbrukning och läckage för en kyl multiplicerat med antal kylar. Folksam Folksams beräkningar är inte utförda enligt Hagainitiativets beräkningsmanual. Hagainitiativet har dock gjort en grov kvalitetsbedömning av Folksams beräkningsmetod och bedömer att beräkningarna är utförda i enlighet med Greenhouse Gas Protocol. Fortum Värme För utsläpp av koldioxid, metan och lustgas i Fortum Värmes anläggningar är i första hand uppmätta värden använda och därefter används utsläppsfaktorer i enlighet med överenskommelsen i Värmemarknadskommittén. Utsläpp av köldmedier beräknas med hjälp av vägning av värmepumparna en gång per år tillsammans med uppgift om påfylld mängd förutom i de fall där värmepumparna är utrustade med kontinuerlig mätning av läckaget. Emissionsfaktor för ospecificerad el är för CO2 i produktion hämtad från Energimarknadsinspektionens vägledning om ursprungsmärkning för år 2013. Utsläpp för importerad fjärrvärme är för de största volymerna baserade på uppgift från leverantör om CO2e-utsläpp i enligt Värmemarknadskommittén. Transport av bränslen, tillsatser och askor är beräknade utifrån uppgifter om medelavstånd per bränsle, bränslevolymer per bränsle och transportfordon. Emissionsfaktorer för transportfordonen är hämtade från Nätverket för Transporter och Miljön (NTM). Emissionsfaktorer för uppströms produktion av bränslen m m är hämtade från IVLs Miljöfaktabok för bränslen och uppgörelsen i Värmemarknadskommittén. Green Cargo Transportarbetet på järnvägssidan är verkliga uppmätta data från interna system. Elförbrukningen mäts och redovisas till Trafikverket, data består av både uppmätt förbrukning och beräknad förbrukning utifrån transportvolymer. Den delen som är lastbilstrafik (i år 3%) bygger på enkäter till anlitade åkerier (svarsfrekvens i år drygt 55% av ekonomiska värdet) och sen en uppräkning till 100% av ekonomiska värdet. Utsläpp avseende tjänsteresor med flygresor, tåg och taxi baseras på uppgift från resebyrå. Uppgifter om privata/leasingbilar baseras på underlag från extern part som hanterar administration av Green Cargos bilar. Utsläpp för tjänsteresor med hyrbilar baseras på en kostnad för hyrbilar. HK Scan Utsläpp från hantering av förpackningsavfall hos slutkonsument har beräknats utifrån HKScans statistik för 2014 över hur mycket förpackningsmaterial som går till slutkonsument samt Förpacknings- och tidningsinsamlingens återvinningsresultat för papp-, plast- och metallförpackningar avseende år 2014. Förbrukning av koldioxid i produktion och förpackning, elförbrukning och värmeförbrukning för anläggningar i Halmstad antas vara densamma som 2014 för alla åren. JM Bränsleförbrukning avseende gasol och eldningsolja: Beräknat från faktisk förbrukning vid under året avslutade projekt. Räknas upp mot JMs totala produktion. 65 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Fjärrvärmeanvändning under produktion: Underlaget är en schablon/uppräkning baserat på inrapporterad användning av fjärrvärme från byggprojekt som avslutats under 2014. Uppräknat baserat på antal lägenheter totalt under produktion. Fjärrvärme JM-ägda fastigheter: Beräknad utifrån uppgifter om uthyrningsbar försäkrad yta samt en schablon för fjärrvärmeanvändning i lokaler resp bostäder. Elanvändning under produktion: Underlaget är en schablon baserat på inrapporterad elanvänding i byggprojekt som avslutats under året. Uppräkning har gjorts baserat på totalt antal lägenheter under produktion. Fastighetsel i JM-ägda fastigheter: Beräknad utifrån uppgifter om uthyrningsbar försäkrad yta samt en schablon för elanvändning. Verksamhetsel i hyrda lokaler: Uppskattad utifrån schablon. Flygresor: Bygger på statistik från resebyrå BCD, viktat mot vad som är konterat som utgift för flygresa i JM affärssystem (för att täcka in självbokade resor). Transporter: Beräknad från schablon framtagen genom logistikstudie av verkliga arbetsplatser. Avser transporter genererade i produktionsskedet. Arbetsmaskiner: Underlaget är en schablon baserat på underlag från referensprojekt från JMs miljöutredning 2000 angående bränsleåtgång hos arbetsmaskiner under byggproduktion. Uppräknat baserat på antal lägenheter under produktion. Pendlingsresor: Pendlingsresor med privat bil till och från byggarbetsplatser som fick milersättning (statistik från JMs personalavdelning). Antas vara bensindrivna. Hotell: Uppskattad volym i hotellavtalet (1240 hotellnätter). Fördelning mellan Sverige, Europa och övriga världen baseras på fördelning i statistik från First Card. Uppvärmning och fastighetsel i nyproducerade bostäder de två första åren: Nyckeltal lämnade av varje avslutat bostadsprojekt (beräknat energibehov samt uppvärmningssystem). I beräkningarna har omvändlingsfaktorer för residualmix använts, samt för fjärrvär- me respektive leverantörs omräkningsfaktor. Lantmännen Utsläpp från godstransporter har i första hand hämtats från speditionsföretaget och i andra hand beräknats utifrån antaganden om lastbilstyp utifrån NTM:s utsläppsfaktorer. För 2009 och 2011 har tjänsteresor per anställd antagits vara desamma som 2012. För tjänsteresor har bilarnas bränsleförbrukning antagits vara de samma 2014 som 2013. Löfbergs Genomsnittligt transportavstånd och typ av fordon från odling till exporthamn är uppskattat per odlingsland. Från och med 2012 beräknas förpackningsvolymer utifrån faktiskt inköpta mängder. Tidigare beräknades förpackningsvolymerna utifrån rapporteringen till Förpacknings- och tidningsinsamling (FTI) med uppräkning proportionellt för försåld kaffevolym som inte omfattas av rapporteringen till FTI. 2005 och 2011 års utsläpp är beräknade med den gamla metoden. För jämförbarhetens skull har dock 2005 och 2011 uppräknat enligt förhållandet mellan utsläpp från ny och gammal metod för 2012. Utöver utsläpp för framställande av förpackningarna påverkas också beräknat utsläpp för inköpta transporter eftersom de bygger på hur stora förpackningsvolymerna är. Nytt från och med 2012 är också att förutom anläggningen i Karlstad ingår även Viborg i Danmark vid beräkning av utsläpp från förpackningsmaterial. I 2012 års klimatbokslut beräknades 2012 med den gamla metoden och omfattade endast Karlstad. Utsläppet för odling av kaffe har justerats för samtliga år då nya studier där ytterligare delar av livscykeln har kompletterats nu ligger till grund för beräkningarna. Kaffe- och skuggträd på odlingen utgör i allmänhet en betydande kolsänka. Denna har dock inte inkluderats vid beräkning av odlingens utsläpp av växthusgaser. McDonald’s Sverige Uppmätta värden finns för de flesta av restaurangerna. För de restauranger som inte har uppmätta värden har energianvändning, köldmedieläckage och avfallsgenerering antagits överensstämma med genomsnittet per restaurang för de restauranger som har uppmätta värden. Dessa restauranger antas sakna avtal om ursprungsmärkt el. För RME, AME, avfallshantering och tjänstebilar har utsläppsfaktorer enligt McDonald´s europeiska beräkningar använts. Dessa utsläppsfaktorer är i överkant jämfört med de utsläppsfaktorer som skulle ha använts enligt Hagainitiativets beräkningsmanual. Statoil Fuel & Retail Beräkning av utsläpp från flygresor har gjorts av Statoils resebyrå. Statoil har 3 externa åkare som utför godstransporter. Dessa tankar olika bränslekvaliteter (från B5 till B100). Utifrån förbrukningsdata från dessa åkare beräknas en vägd snittemission. Stena Recycling Flygberäkningarna för Stena har gjorts av företagets resebyrå Via Travel och följer därmed inte Hagainitiativets generella beräkningsmetod. Utsläpp från godstransporter med tåg är genomförda av Green Cargo. Endast inköpta transporter som bokas genom Stena Recyclings centrala transportavdelning beräknas. Av totalt transporterat tonnage står dessa för 44-46% för de redovisade åren (2008; 37%, 2011: 46%, 2012: 45%, 2013: 44%, 2014: 45%). Sveaskog Bränsleförbrukning i företagsbilar utgår från typbilar fastställda av Sveaskog. Bränsleförbrukning i arbetsmaskiner för skogsvård är beräknad utifrån schabloner om liter/hektar från Skogforsk. För 2005 har förbrukning av energi samt flyg- och tågresor antagits vara samma som för 2010. Vasakronan Uppgifter för flygresor, tågresor och hotellnätter har inhämtats från resebyrå. Utsläpp från taxiresor har beräknats utifrån kostnad. Utsläpp från driftbilar har beräknats utifrån drivmedelskostnader, förmånsbilar och egen bil i tjänst utifrån körsträcka. Pendlingsresornas klimatpåverkan har beräknats utifrån en personalenkät med cirka 90 procents svarsfrekvens. För de 10 procent som inte svarat har en konservativ ansats tagits. Köldmedieläckage har beräknats utifrån rapporterade påfyllda mängder. För energianvändning har Vasakronan valt att använda ansats om ”finansiell kontroll” vilket innebär att inköpt energi som deras hyresgäster förbrukar rapporteras som scope 2. 66 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Bilaga 2: Biogena Utsläpp De biogena koldioxidutsläppen sker vid användning av biobränslen för uppvärmning, produktion och transporter. Vid förbränning i luft av bränslen som innehåller kol bildas koldioxid oavsett om bränslet är fossilt eller förnybart. På medellång till lång sikt är det dock bara koldioxidutsläpp från fossila bränslen som bidrar till växthuseffekten eftersom biobränslen tar upp lika mycket koldioxid under sin framväxt som det släpps ut vid förbränning. Koldioxidutsläppet vid förbränning av biobränslen kallas för biogena koldioxidutsläpp. Enligt GHG-protokollet och även i den nationella klimatrapporteringen ska det biogena koldioxidutsläppet redovisas separat från det fossila. I tabellen nedan redovisas företagens biogena koldioxidutsläpp parallellt med de fossila i scope 1. Notera att endast koldioxidutsläpp redovisas varför de fossila CO2-utsläppen i tabellen inte överensstämmer med utsläpp av växthusgaser uttryckta i CO2e (koldioxid ekvivalenter) i respektive företags klimatbokslut. Fördelning av biogena och fossila CO2-utsläpp i scope 1 Axfood Biogent CO2-utsläpp i scope 1 (ton) Fossilt CO2-utsläpp i scope 1 (ton) 0 10 247 Coca Cola Enterprises Sverige 899 2 305 Folksam 47 608 1 384 091 903 700 Fortum Värme Green Cargo 0 33 072 HKScan 45 10 283 JM Lantmännen Löfbergs McDonald's Sverige 497 4 785 99 799 22 752 58 2 379 0 169 Statoil Fuel & Retail Sverige 134 1 453 Stena Recycling 596 17 115 7 004 11 333 128 50 Sveaskog Vasakronan 67 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Bilaga 3: UTSLÄPP I SCOPE 2 REDOVISADE MED OLIKA BERÄKNINGSMETODER Beräkning av utsläpp i scope 2 kan enligt GHG-protokollet göras med någon av följande metoder: • ”Market-based method”, där man skiljer mellan ursprungsmärkt inköpt el, värme eller kyla och ospecificerad. Specifik utsläppsfaktor används för ursprungsmärkt produkt och utsläppsfaktor för residualmix används för ospecificerad leverans. • ”Location-based method”, där utsläppsfaktor för hela leveransen i kraft-, värmeeller kylanätet används. Enligt nya riktlinjer i GHG-protokollet skall dels vald metod deklareras, dels utsläppen med ej vald metod redovisas separat. I Hagainitiativets klimatbokslut används ”Market-based method”, vilken också är den som Energimarknadsinspektionen föreskriver. Nedan redovisas utsläppen i scope 2 med respektive metod. Utsläpp i scope 2 med respektive beräkningsmetod "Location-based method" ton CO2e ”Market-based method” ton CO2e 25 514 Axfood 37 303 Coca-Cola Enterprises Sweden 3 045 437 Folksam 1 598 774 Fortum Värme 136 021 83 570 Green Cargo 48 174 275 HKScan 10 647 40 363 JM 5 845 1 991 Lantmännen 45 717 16 323 671 41 Löfbergs McDonald´s Sverige 13 071 2 533 Statoil Fuel & Retail Sverige 8 502 12 720 Stena Recycling 6 513 25 947 Sveaskog 1 070 145 Vasakronan 27 685 8 031 68 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 Bilaga 4: BESKRIVNING AV BREDDAT SCOPE 3 Marknaden har under senare år efterfrågat en tydligare kategorisering av utsläppen i scope 3. Därför tog organisationen bakom GHG-protokollet fram den nya standarden Corporate Value Chain år 2012, som vägleder företag i hur man redovisar sina utsläpp för hela värdekedjan, såväl uppströms som nedströms. Detta har resulterat i ett breddat scope 3, bestående av 15 kategorier, där 1-8 avser uppströms utsläpp och 9-15 avser nedströms utsläpp. Dessa kategorier är sammanfattade i tabellen nedan. CO2 CH4 SF6 Scope 2 indirekt N2 O PFCs Scope 1 direkt Scope 3 indirekt Scope 3 indirekt Inköpta varor och tjänster Inköpt el, värme, kyla och ånga för eget bruk Hyrd tillgång Egna anläggningar Transport och distribution Investeringar Kapitalvaror Pendlingsresor Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Tjänsteresor UPPSTRÖMS Franchise Bearbetning av såld produkt Egenägda fordon Transport och distribution Avfallshantering i egna verksamheten Kategori HFCs RAPPORTERANDE FÖRETAG Hyrd tillgång Användning av sålda produkter Avfallshantering av sålda produkter NEDSTRÖMS Beskrivning Uppströms 1. Inköpta varor och tjänster Utvinning, produktion och transport av varor och tjänster köpta eller förvärvade av det rapporterande företaget under rapporteringsåret, som inte inkluderas i kategori 2-8. 2. Kapitalvaror Utvinning, produktion och transport av kapitalvaror köpta eller förvärvade av det rapporterande företaget under rapporteringsåret, t.ex. maskiner. 3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (som inte är inkluderade i scope 1 eller 2) Utvinning, produktion och transport av bränsle som förbrukats av företaget direkt eller genom den el, fjärrvärme eller fjärrkyla som köpts under rapporteringsåret. 4. Uppströms transport och distribution Transport och distribution av produkter och råvaror köpta av det rapporterande företaget under rapporteringsåret (fordon och faciliteter som inte ägs eller kontrolleras av det rapporterande företaget) 5. Avfallshantering i den egna verksamheten Förbränning och behandling av avfall genererat av det rapporterande företaget under rapporteringsåret (i faciliteter som inte ägs eller kontrolleras av det rapporterande företaget) 6. Tjänsteresor Affärsrelaterade resor för medarbetare under det rapporterande året (i fordon som inte ägs eller kontrolleras av det rapporterande företaget) 7. Pendlingsresor Transport av medarbetare mellan deras hem och arbetsplats under det rapporterande året (i fordon som inte ägs eller kontrolleras av det rapporterande företaget) 8. Uppströms hyrd tillgång Användning av tillgångar som hyrs av det rapporterande företaget (hyrestagare) under det rapporterande året, som inte är inkluderade i scope 1 och scope 2 - rapporterat av hyrestagaren. Nedströms 9. Nedströms transport och distribution Transport och distribution av produkter sålda av det rapporterande företaget under rapporteringsåret mellan det rapporterande företagets verksamhet och deras slutkonsumenter, inklusive detaljhandel och förvar (i fordon och faciliteter som inte ägs eller kontrolleras av det rapporterande företaget). 10. Bearbetning av såld produkt Bearbetning av mellanliggandeprodukter sålda under rapporteringsåret av underleverantörer (t.ex. tillverkare) 11. Användning av sålda produkter Användning av varor och tjänster sålda av det rapporterande företaget under det rapporterande året. 12. Avfallshantering av såld produkt Avfallshantering av produkt såld av det rapporterande företaget under det rapporterande året. 13. Nedströms hyrd tillgång Användning av tillgångar som ägs av det rapporterande företaget och uthyrt till andra enheter under det rapporterande året, som inte är inkluderade i scope 1 och scope 2 - rapporterat av utarrenderare. 14. Franchise Franchiseverksamhet under rapporteringsåret som inte är inkluderat i scope 1 och 2 - rapporterat av franchisetagaren. 15. Investeringar Investeringar (inklusive värdeökning, skulder och projektfinansiering) under rapporteringsåret som inte är inkluderat i scope 1 eller 2. Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 ” Det är bra att världen enas om gemensamma klimatmål. Vår erfarenhet är att det är först när vi sätter mål som arbetet får en riktning och som utsläppen kan minskas radikalt.” Hagainitiativets vd:ar 69 70 Hagainitiativet / klimatbokslut 2014 HagainitiativetS vision är ett lönsamt näringsliv utan klimatpåverkan.
© Copyright 2024