Till hemsidan │ Prenumerera
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015
Kväveupptaget går långsamt i kylan
Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på
låg mineralisering av kväve från marken. Det beror antagligen på kylan. Upptaget av
kväve i nollrutorna var i medeltal 33 kg och i de gödslade fälten 42 kg per hektar.
Upptaget av kväve går långsamt
Vi har mätt kväveupptaget den 30 april i Östergötland och den 4 maj i Södermanland och
Örebro län. Veckans mätningar visar att kväveupptaget har ökat mycket lite jämfört med förra
veckan. Upptaget av kväve i nollrutorna var i medeltal 32 kg och i de gödslade fälten 42 kg
per hektar. Variationen är stor. I nollrutorna varierade upptaget mellan 18 och 47 kg och i de
gödslade fälten mellan 27 och 79 kg kväve, diagram 1. Vi ser inga mönster när det gäller
förfrukter denna vecka heller. Än så länge finns det mycket kväve kvar för höstvetet att ta upp
på de flesta fälten.
Enligt de marktemperaturmätningar som görs via Lantmet är marktemperaturen knappt
10 grader C på de platser i Östergötland som är utrustade med jordtermometer. För att få
ordentlig fart på mineraliseringen bör marktemperaturen vara minst 10 grader. Det kyliga
vädret tror vi förklarar den långsamma mineraliseringen. Även den tidigare torkan kan
förklara varför mineraliseringen och kväveupptaget går sakta.
Upptaget av tillfört gödselkväve (alltså skillnaden mellan upptag i fält och nollruta) var i
medeltal 12 kg/ha och varierade mellan -1 och 50 kg/ha. Skillnaden har ökat från 7 till 12 kg
kväve per hektar jämfört med förra veckan. Det mest intensiva kväveupptaget kommer
troligen i gång inom kort.
Kväveförluster på grund av nederbörd
På många håll har det kommit en hel del nederbörd de senaste dagarna. Kvävet kan dels
transporteras bort i vattenburen form via utlakning, ytavrinning eller genom
dräneringssystemet, dels avgå i gasform.
Gasformiga kväveförluster på grund av nederbörden är mycket svåra att förutsäga, men kan
lokalt ha viss betydelse. För att kväve ska avgå som kväv- eller lustgas krävs att det finns
nitrat och en kolkälla tillgänglig och att det varierar mellan att vara syrefritt och syre i
marken. Den relativt låga temperaturen håller även emot lustgasbildningen. Störst risk för
gasförluster är det på lerjordar, särskilt på fält med stående vatten som är packade eller dåligt
Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30
Östergötland, Södermanland, Örebro, vecka 18 och 19, 2015
dränerade. Risken för vattenburna förluster via utlakning är däremot störst på lätta jordar. I en
sammanställning av fältstudier på jordbruksmark i Sverige och andra nordeuropeiska länder
visar att medelvärdet för lustgasavgången låg mellan 0-10 kg N2O-N/ha och år men att
variationen i uppmätt lustgasavgång är mycket stor (M Henriksson, M Stenberg, M Berglund,
Lustgas från jordbruksmark, 2015 Hushållningssällskapet Halland). Dessa förluster är relativt
små sedda ur produktionssynpunkt men är betydande för påverkan på klimatet eftersom
lustgas är en stark växthusgas.
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Kväveupptag nollruta kg N/ha
Kväveupptag gödslat fält kg N/ha
Tillfört kväve våren 2015
*dessa nollrutor har även fått MAP, ca 10 kg kväve, eller organisk gödsel under hösten.
Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötland den 30 april och i
Södermanland och Örebro län den 4 maj 2015. Vi kan ännu inte se några direkta skillnader mellan
olika förfrukter, däremot varierar kväveupptaget en hel del. Höstvetet var i bestockningsstadiet till
stråskjutningen, DC 23-31, i nollrutorna och i omgivande fält hade utvecklingen kommit något längre.
Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30
Sida 2
Vi har fält med varierande höstvetesorter (Julius, Nobel, Brons, Ellvis, Mariboss och Kranich)
och olika förfrukter, se tabell 1. På de 16 fälten har sex stråsäd som förfrukt, fem höstraps och
resten är andra förfrukter. Fälten som har en stjärna i diagram 1 är höstgödslade med MAP
eller organisk gödsel och då har även nollrutan fått en liten mängd kväve. I tabell 1 på nästa
sida finns en sammanställning av bakgrundsdata och uppgifter om gödsling på fälten där vi
mäter kväveupptag.
Varierande sorter och förfrukter
Östergötland, Södermanland, Örebro, vecka 18 och 19, 2015
Tabell 1. Bakgrundsdata och gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag i Östergötland,
Södermanland och Örebro län.
Kvävegödsling, kg N/ha
Våren 2015
Regelbunden
stallgödseltillförsel
Rödklöverfrö 13 MAP
60 NPK
Nej
mmh ML
Höstvete
13 MAP
175 NPK
Nej
Nobel
mf l Sa
Höstraps
12 MAP
175 NPK+N27
Nej
Brons
mf l Mo
Höstraps
175 NPK+N27
Nej
Fält
Plats
Sort
Jordart
Förfrukt
1
Helleberga
Julius
mmh ML
2
Helleberga
Julius
3
Ullekalv
4
Ullekalv
Hösten 2014
nmh sa
5
Högby
Julius
ML
60, 20 ton
Höstraps
svinflyt
mmh sa
Ja
66, 22 ton
6
Högby
Julius
ML
Höstvete
svinflyt
Ja
7
Broby
Ellvis
mr ML
Åkerböna
77 Axan
Ja
8
Broby
Mariboss mmh LL
Höstvete
76 Axan
Ja
9
Mörby
Mariboss ML
Höstvete
95 NPK
10
Björkåkla
Julius
SL
Höstvete
11
Björkåkla
Julius
SL
Höstraps
12
St Lövhulta
Julius
SL
Höstraps
Rötslam
81 Axan
Slam hösten 2014
81 Axan
Nej
4 ton kyckling-
13
St Lövhulta
Kranich
SL
Höstvete
gödsel/ha
Nej
Slam/djupströ
14
Klahammar
Julius
mmh ML
Vårkorn
10 MAP
140 NS
15
Hidinge
Vårkorn
65
16
Hidinge
Ärter
65
ibland
Nästa mätning
Vi planerar att mäta den 8 och 11 maj igen. Tidigare brev finns på www.greppa.nu/säsongsnytt
På följande sidor hittar du bilder från tre av platserna.
Sida 3
Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping
Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30
Till hemsidan │ Prenumerera
Bilder från några platser
Bild 1: Mätning av kväveupptag i nollrutan på
Björkåkla, Östergötland, med höstvete som
förfrukt. Kväveupptaget i nollrutan var 31 kg
och i fältet 37 kg kväve per hektar.
Foto: Anton Kvarmo.
Bild 2: Nollrutan på Broby, Vadstena,
Östergötland, förfrukt åkerböna. Fältet är
nyligen flytgödslat men nollrutan behålls
ogödslad med hjälp av presenningen.
Kväveupptaget i nollrutan var 40 kg och i fältet
43 kg kväve per hektar.
Foto: Pernilla Kvarmo
Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30
Östergötland, Södermanland, Örebro, vecka 18 och 19, 2015
Sida 5
Bild 3. I höstvetet i Österstad, Östergötland, syns tydlig skillnad mellan nollruta och fält.
Kväveupptaget i nollrutan var 18 kg och i fältet 33 kg kväve.
Foto: Pernilla Kvarmo
Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30