Kompletteringsgödsla eller inte – det är frågan
Till hemsidan │ Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte – det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna hade vetet nått flaggbladsstadiet (DC 37) i samtliga fält. Där skördepotentialen bedöms som god och grödan har tagit upp en stor del av det tillgängliga kvävet kan det vara aktuellt att kompletteringsgödsla. Kväveupptaget fortsätter sakta Mätningarna den 29 maj och 1 juni visar att kväveupptaget i nollrutorna stannat av medan upptaget i de gödslade delarna av fälten fortsätter i maklig takt. Vetet har nu nått flaggbladsstadiet (DC 37) i samtliga fält. Sedan den förra mätningen för en vecka sen har kväveupptaget i nollrutorna i stort sett legat stilla eller t.o.m. backat lite på vissa håll. I de gödslade delarna av fälten har det ökat med i genomsnitt 13 kg per hektar. Det innebär att vetet nu i genomsnitt har tagit upp 37 kg kväve per hektar i nollrutorna och 91 kg i de gödslade delarna av fälten. Variationen är dock stor och vi ser fortsatt tydliga förfruktseffekter. I nollrutorna varierade upptaget mellan 17 och 74 kg och i de gödslade delarna av fälten mellan 47 och 121 kg per hektar, se diagram 1. Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötland den 29 maj och Södermanland och Örebro län den 1 juni 2015. När mätningarna gjordes var höstvetet i DC 37. Upptaget av tillfört gödselkväve (alltså skillnaden mellan kväveupptag i fält och nollruta) var i medeltal 54 kg per ha med en variation mellan 24 och 70 kg/ha. Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30 Östergötland, Södermanland och Örebro län, vecka 23 2015 Ofta ligger verkningsgraden på tillfört ammoniumnitratkväve från runt 75 %, och vi kan inte räkna med att allt tillfört kväve kommer att hamna i kärnan. Runt 60 % räknar vi med hamnar i kärnan och resten i rötter, halm och eventuella förluster. Omvandlingen av ammoniumkväve till nitrat gynnas av markfukt och ökande jordtemperatur. Vid varmt och fuktigt väder går det på någon vecka. Är det torrt och kallt i jorden tar omvandlingen längre tid. Vid riktigt låga temperaturer kan den ta upp till 5-6 veckor. Mineraliseringen något högre i år Den genomsnittliga kvävemineraliseringen i år (37 kg per hektar i våra mätningar) är ett par kg högre än förra året och ca 12 kg högre än 2013. Jämförelsen visar också att vetet är något senare utvecklat i år jämfört med förra året, men tidigare jämfört med 2013. Dock är det inte exakt samma gårdar och fält de olika åren, så jämförelsen får tas med en nypa salt. Medeltalet för kväveupptaget i nollrutor från tidigare års grödklippningar i ÖSF- och Sveaförsökens område (1999-2008) låg på 28 kg per hektar med en variation i intervallet 14-43 kg per hektar. I dessa studier ingick bara fält med spannmål som förfrukt. Tydliga förfruktseffekter Bild 2: Nollruta efter höstvete på Mörby, Östergötland 22 maj. Nollrutan syns mycket tydligt. Markens mineralisering var 15 kg kväve per hektar och upptaget i fältet 74 kg. Foto: Pernilla Kvarmo Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30 Sida 2 Bild 1: Nollruta efter rödklöverfrövall på Helleberga, Östergötland 29 maj. Markens mineralisering var 74 kg kväve per hektar och upptaget i fältet 121 kg. Foto: Johan Malgeryd Som vi skrivit om i ett tidigare brev ser vi i år tydliga mönster när det gäller förfrukter. Störst kväveleverans är det inte oväntat efter en rödklöverfrövall, hela 74 kg/ha. Därefter följer ett fält med ärter som förfrukt med 42 kg/ha. Vi ser också att höstraps på de flesta håll har levererat mer kväve än stråsäd. Den genomsnittliga kväveleveransen efter höstraps (fem fält) är 41 kg/ha medan våra sju fält med stråsäd som förfrukt hittills i snitt levererat 30 kg/ha. I år har vi bara ett fält med åkerböna som förfrukt och där är kväveleveransen hittills 33 kg/ha. Fältet med lin som förfrukt har levererat 32 kg/ha. Till hemsidan │ Prenumerera Justera kvävegivan utifrån skördepotential och markens mineralisering Nu när höstvetet är i DC 37 (flaggbladsstadiet) är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling. Där skördepotentialen bedöms som god och grödan har tagit upp en stor del av det tillgängliga kvävet (markens mineralisering + tillfört gödselkväve) kan det vara läge att komplettera. Visserligen finns det fortfarande gödselkväve kvar i marken på de flesta håll, men för att inte ska bli brist senare under säsongen bör inte mycket mer än hälften av kvävet ha tagits upp när grödan är i DC 37. Givan bör anpassas efter förväntad skörd och hur mycket kväve marken har levererat hittills under säsongen. Markens mineralisering är lite högre än förra året och grödorna ser minst lika bra ut på många håll. Det är alltid svårt att bedöma skörden i förväg, men om skördepotentialen bedöms som högre än normalt kan det vara läge att justera upp kvävegivan. Det kan vara aktuellt att kompletteringsgödsla fält med höstvete till både foder, bröd eller etanol för att höja skörden. Olika hjälpmedel för att översätta resultat från N-sensormätningar till konkreta gödslingsråd är under utveckling. Yara arbetar sedan flera år med en funktion för absolutkalibrering av Nsensorn och i år har man för första gången publicerat konkreta rekommendationer för tilläggsgödsling i 160 kg-leden i höstveteförsöken i serie L3-2290 sitt nyhetsbrev Yara N-prognos 2015. Rekommendationen varierar mellan 35 och 75 kg per hektar i de 15 försöken. I några fall bedömer man det vara för tidigt att ta ställning än. Ingemar Gruvaeus (numera Yara, tidigare Lantmännen/Bjertorps egendom) har också tagit fram formler för att bedöma det totala kvävebehovet med eller utan proteinbetalning utifrån förväntad skörd och N-sensormätningar i nollrutor i DC 37. Formlerna baseras på flera års försöksresultat och bygger, liksom Yaras absolutkalibrering, på att man lyckas uppskatta skörden korrekt, vilket ju inte alltid är helt lätt. Om vi utgår från lantbrukarnas skördeuppskattning och tillämpar dessa formler på ”våra” fält blir rekommendationen att de flesta av fälten inte behöver kompletteringsgödslas, men det kan behövas en mindre komplettering (5-30 kg/ha) på de tre-fyra fält där störst andel av det tillgängliga kvävet har tagits upp. När är det dags att tilläggsgödsla? När flaggbladet växer fram är det lämpligt att tilläggsgödsla, DC 37-39. Erfarenheter från tidigare försök (M3-2271 år 2004-2006 och L3-2290 år 2013-2014) visar att det går att komplettera med 40 kg kväve så sent som i DC45 utan att få en lägre skörd jämfört med Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30 Östergötland, Södermanland och Örebro län, vecka 23 2015 komplettering i DC 31-32 eller DC 37-39, förutsatt att man har gett en huvudgiva på minst 120 kg per hektar före stråskjutningen. I förra årets försök gav tilläggsgivor så sent som i DC 55 skördeökningar på över ett ton. Proteinhalten höjs mest vid senare komplettering. Sen komplettering ger också mindre risk för liggsäd jämfört med stora givor tidigt på säsongen. Vilket gödselmedel ska jag välja? Kalksalpeter innehåller enbart nitratkväve och är därför mer snabbverkande än t.ex. N27 eller Axan där kvävet finns i form av ammoniumnitrat. Vid sena kompletteringsgödslingar och under torra förhållanden har kalksalpeter en säkrare effekt. Särskilt på lätta, mullfattiga jordar får man dock se upp så att det inte blir svavelbrist om man använder gödselmedel som inte innehåller svavel. En tumregel säger att stråsäd behöver ungefär 1 kg svavel per 10 kg kväve. Kvävet i urea och organiska gödselmedel behöver ännu längre tid på sig för att bli tillgängligt eftersom det först ska omvandlas till ammonium. Flera uppgifter om gödslingar I tabell 2 på sista sidan finns en sammanställning av bakgrundsdata och uppgifter om gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag. Nästa mätning Nästa mätning blir den 5 och 8 juni. Tidigare brev finns på www.greppa.nu/säsongsnytt. CropSAT – använd det nya verktyget Det finns ett antal verktyg som kan vara till hjälp när du ska avgöra kvävebehovet vid kompletteringsgivan. Nytt för i år är CropSAT, där du kan se variationen i grönmassa på dina fält beräknat från satellitbilder. Med CropSAT är det lätt att göra kvävebehovskartor och styrfiler till gödselspridaren med satellitkartans vegetationsindex som grund. Du måste dock själv ta ställning till hur stor medelgivan ska vara och inom vilka gränser du vill att givan ska variera. Läs mer på www.greppa.nu eller gå direkt till www.cropsat.se. Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Sida 4 Linköping Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30 Till hemsidan │ Prenumerera Tabell 2. Bakgrundsdata och gödsling på fälten där vi mäter kväveupptag i Östergötland, Södermanland och Örebro län. Kvävegödsling, kg N/ha Våren 2015 Regelbunden stallgödseltillförsel Rödklöverfrö 13 MAP 174 NPK Nej mmh ML Höstvete 13 MAP 175 NPK Nej Nobel mf l Sa Höstraps 12 MAP 175 NPK+N27 Nej Brons mf l Mo Höstraps 175 NPK+N27 Nej Fält Plats Sort Jordart Förfrukt 1 Helleberga Julius mmh ML 2 Helleberga Julius 3 Ullekalv 4 Ullekalv Hösten 2014 nmh sa 5 Högby Julius ML 60 (20 ton svinHöstraps flyt)+81 Axan mmh sa 6 Högby Julius ML Ja 66 (22 ton svinHöstvete flyt)+81 Axan Ja 172 Axan+ 7 Broby Ellvis mr ML Åkerböna hönsflyt Ja 144 Axan+ 8 Broby Mariboss mmh LL Höstvete hönsflyt Ja 9 Mörby Mariboss ML Höstvete 190 NPK Nej Slam hösten 10 Björkåkla Julius SL Höstvete Rötslam 195 Axan 2014 11 Björkåkla Julius SL Höstraps 180 Axan 12 St Lövhulta Julius SL Höstraps 119 Axan Nej 13 St Lövhulta Kranich SL Höstvete 119 Axan Nej 4 ton kycklinggödsel/ha Slam/djupströ 14 Klahammar Julius mmh ML Vårkorn 10 MAP 140 NS ibland 65 Axan+90 15 Hidinge Julius ML Oljelin (35 ton svinflyt) Ja 65 Axan+90 16 Hidinge Julius ML Ärter (35 ton svinflyt) Ja Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 070-845 95 18, Uppsala 036-15 89 30
© Copyright 2024