1. No category

Våga variera ­
vårgödslingen
Tiden är förbi när vi regelmässigt
körde 150 kilo kväve på våren i
höstraps. Kvävenivån kan ­variera
från 0 kilo till höga nivåer. Provtagning med Kvävevågen ger
vägledning för en gödsling som
är både ekonomiskt optimal för
lantbrukaren och bra för miljön.
med Kvävevågen
Text: Albin Gunnarson, SFO
Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning
G
ödslingsstrategierna i höstoljeväxter har tagit en ny
vändning efter flera år av
­revolutionerande resultat. Nu
råder det inga tvivel om att rapsplantan
ska vara fulltankad på hösten med växtnäring. Då förbättras vinterhärdigheten
och vårkvävebehovet kan i många fall
minska. Men hur hittar man rätt kvävenivå på våren? Lösningen är Kvävevågen!
Forskning och fältförsök har resulterat i
framtagandet av denna mycket användbar rådgivningsmetod för att optimera
vårgödslingen i höstraps. Att följa gamla
rekommendationer baserade på enbart
förväntad skörd riskerar både ekonomi
och miljö. Nu kan vi träffa mer rätt.
Bra försöksunderlag
I serien OS3 192 mäts kväveupptaget på
hösten till planerade vårgödslingsförsök.
Försöken utförs i fält oberoende av
höstgödsling och etableringsmetod. Det
viktiga är att det i serien ingår försök
med olika höstkväveupptag och höstutveckling. Med hjälp av kvävestegar
på våren har vi kunnat fastslå optimal
vårkvävegiva i upp till 8 försök årligen
under 3 år.
Svensk Frötidning 5/15
Ingen rådgivningsdimma längre.
Tack vare Kvävevågen kan man
nu oavsett såtid, bestånd, sort,
förväntad skörd etc. få råd för
en ­optimal kvävegödsling till
­höstraps på våren.
Genom att väga samman de tre
f­ aktorerna 1) höstkväveupptag, 2) kväve­
upptag i 0-rutan på våren som speglar
markens mineralisering, och 3) optimal
skörd i försöket - har en formel för vårkvävegivans storlek under svenska förhållanden kunnat fastslås. Efter försöksbearbetning 2014 har formeln reviderats
något lite från 2013 till:
Nvårgiva =
250 – 0,98NHöstupptag – 1,21Nmin vår
R2 = 0,77
Senaste versionen på hemsidan
Denna metod att kunna bedöma vår­
kvävebehovet utifrån förutsättningarna
på hösten i det aktuella fältet har vi
döpt till Kvävevågen. Kväveformeln
finns inmatad i den digitala vågen som
man lätt hittar på www.svenskraps.se.
Det fina med en digital formel är att
Kvävevågen nu uppdateras årligen
med fler försöksresultat och att den
senaste versionen alltid finns on-line
på hemsidan. Hösten 2014 ingick 18
försök som underlag till formeln från
åren 2011, 2012 och 2014. Till hösten
»
11
Snabbt och lätt. Grönmassavikten och
mineraliseringen ger en rekommendation för vårkvävegiva. Formeln finns på
SFOs hemsida.
2015 beräknas formeln uppdateras med
ytterligare 6 försök.
Klipp, väg och mata in
Att använda metoden är enkelt. Man går
ut i fält och klipper och väger en kvadratmeter raps så sent som möjligt, men före
första riktiga frosten. Detta bör upprepas
på en handfull platser. Den våta vikten
i växtmaterialet matas in i formeln på
hemsidan samtidigt som man måste ange
en förväntad mineralisering. Att gissa sin
mineralisering är det svåra, men känner
man sin jord kan man ofta ha ett hum om
på vilken nivå den brukar ligga.
12
Tabellvärden på 12,5 % torrsubstans
och 4,5 % kväveinnehåll i höstraps ingår
också i beräkningen. Kvävevågen returnerar sedan en vårkväverekommendation baserad på inmatade värden. Provtagningsinstruktioner finns på en film på
SFOs hemsida!
bra kunskap om sin jords kvävemineralisering ökar chansen för ett riktigt bra
gödslingsråd. Samtidigt visar en känslighetsanalys för metoden att riskerna
med att optimera fel är begränsade. 30
kilo fel kvävegiva kostar i medeltal 150
kronor per hektar.
Finns ingen normalgiva
Spännande utveckling 2015
Kvävevågen ger odlaren en utmärkt
möjlighet att både sänka och höja
sin kväve­giva mot det ”normala”. Ju
kraftigare raps desto lägre kvävebehov
och tvärt om. Skördarna från försöken i
serien OS3 192 år 2014 visar att metoden
som introducerades hösten 2013 verkligen fungerar. På försöksplatsen Gärsnäs
i Skåne var optimal kvävegiva 0 kilo
per hektar, på Kvinneby i Östergötland
27 kilo per hektar, medan Klagstorp i
Skåne hade en optimal kvävegiva på 197
kilo per hektar. Det är således uppenbart
att om man följer gamla rekommendationer baserade på enbart förväntad
skörd riskerar man både oekonomisk
gödsling och kväveläckage. Nackdelen
med Kvävevågen blir att det kan vara
svårt att gissa sin mineralisering. Att ha
Utvecklingsmöjligheterna med kvävevågen och gödselrekommendationerna i
höstraps ligger i att avgöra om det är så
enkelt som att bara variera kvävegivan.
Våra kvävegödselmedel är ju i regel
samformulerade med svavel. Det är inte
alls säkert att svavelgivan ska varieras på
samma sätt som kväve. Det gäller speciellt när kvävevågen returnerar ett lågt
kvävebehov. Här kan det vara aktuellt
att använda andra kvävegödselmedel
än traditionell Axan och Sulfan, såsom
granulerad ammonsulfat, NS 21–24,
speciellt vid låga kvävebehov.
Detta är något vi försöker titta på i
årets försök. Där har vi kompletterat
den rena stegen med Sulfan genom att
även göra ett led med ammonsulfat på
80-kilosnivån med kväve. På så sätt ska
Svensk Frötidning 5/15
vi kunna se om det ledet bryter ut och
ger skördehöjning i försöken med lägst
­k väveoptimum.
Att studera varje enskilt försök i
­serien OS 192 och få en gödselrekommendation är fel sätt att tolka resultaten. Då kommer vi att få samma resultat som runt sekelskiftet visade att
höstraps ska gödslas med 150 kg kväve
oavsett hur den ser ut och vad den har
för potential. Det unika är att vi genom att ha vägt försökets grönmassa på
­hösten nu kan skapa oss en upp­fattning
om kvävebehovet helt beroende av
höstutvecklingen. Vi har låtit anpassa
och utveckla en från början tysk metod
till Sverige.
Utfallet från de många praktiska mätningarna hösten 2014 blir spännande att
följa i skörden 2015. Den ovanligt blöta
och kalla våren kan medföra att mineraliseringen blivit lägre än man förväntat
och då underoptimerat kvävegivan. Å
andra sidan kanske det kvävet levereras
efter blomning och kompenseras lagom
till frösättning. En spännande höst blir
det med den bästa rapsen i mannaminne
försommaren 2015.
•
Svensk Frötidning 5/15
Fakta
­Kvävevågen
Kvävevågen är resultatet av
studier finansierade av stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning. Dessa medel utgörs
av insamlade odlaravgifter
från Sveriges Frö- och
Oljeväxtodlare. Arbetet är
till största delen utfört vid
SLU i Skara och AgrD Lena
Engström. Den praktiska
tillämpning och implementeringen i odlingen har
gjorts i samarbete mellan
Lena Engström och Albin
Gunnarson på SFO.
Väl avvägt.
Grönmassan­
vägs med
den praktiska
­k vävepåsen
och kväve­
vågen.
Provtagning och
­beräkning.
På SFOs hemsida ­
www.svenskraps.se finns
såväl instruktionsfilm som
en digital formel. Provtagning i fält och några knapptryckningar ger dig ett gott
råd för din vårgödsling i
höstraps.
Gör klippet. Provtagning av rapsen grönmassa sker på några slumpvis valda platser i fältet. Plantorna läggs i Kvävepåsen.
13