1. No category

KB S ra ppo rt N r 59
TOTALENTREPRENAD
Förfrågni ngshandlingar
KBS-AN VISNINGAR
DATUM
NR
1
2
3 :3
4
5
5A
6
7
7A
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
Regler för yt- och volymberäkning
Rumsbeskrivningar 1965
Gränsdragning mellan anslag för byggn, inredn o utrustn
Kodningsplan
Erfarenhetsåterföring
Tillägg till anvisning nr 5 Erfarenhetsåterföring
Kalkylering och kostnadsstyrning av projekt
Projekteringsanvisningar 1967
Detaljanvisningar till kap 2
Tillägg nr 1 till detaljanvisningar
Tillägg nr 2 till detaljanvisningar
Ändringar o kompl av projanvisningar
Installation av teletekniska anläggningar
Myndigheter och samrådsinstanser vid projektering
Normer för kontorsbyggnader
Vägbeläggningar och kantstöd av asfaltbetong
Lärosalar för högre utbildning
Toaletter och kapprum
Märkning av rörledningar och uttag för vatten , gas o luft
Normer för laboratoriebyggnader
Tillämpning av svensk standard
Lägeskodning
18
Anvisningar
19
Gränsdragning mellan anslag för byggn , inredn och utrustn
betr utbyggnadsplaner
ANM
mars
mars
66
66
juni
70
sept
dec
okt
apr
apr
dec
juni
sept
aug
apr
apr
jan
mars
apr
febr
dec
apr
dec
dec
dec
juni
66
68
69
67.
67
67
68
68
69
67
67
68
68
69
69
68
70
69
70
69
70
juni
apr
apr
okt
maj
maj
aug
69
70
68
68
68
68
68
Proj- o byggskedena
bilaga 2 till anvisning 7
fastighetsförvaltningen
Beskrivningsexempel till KBS-anvisning 7
1:3
1:3 A
2:2
3:1
4:2
5:2
6:1
Byggnads - och anläggningsbeskrivn för nyb. bygghandl
Tillägg till d:o
Byggnads - och anläggningsbeskrivn för nyb, huvudhand)
D:o BDC-kodad entreprenad , bygghandl
VVS- beskrivning , kapitel A och B, bygghandl
El-beskrivning, bygghandl
Rivningsbeskrivning, bygghandl
Tidigare nr
ers utgåva maj 68
utgår
ers utgåva maj 67
konceptupplaga
ers utgåva apr 1967
ers utgåva nov 1967
17 A+2 A
18 C+3 C
21
24:1 + 15:1
33
KBS-anvisningar, KBS-rapporter och byggnadsstyrelsens övriga publikationer försäljs av Allmänna Förlaget AB, Stockholm, Svensk
Byggtjänst AB, Stockholm, Skånsk Byggtjänst, Malmö, Byggcentrum i Göteborg AB, Göteborg, Norrlands Byggtjänst, Umeå samt
bokhandeln.
B
0
p
Sammanfattning
av KBS-rapport 59
e
ALLMÄNT
Under diskussioner och utredningar om industrialisering
av byggprocessen har stort intresse visats för nya upphandlingsformer bl a totalentreprenad.
Med totalentreprenad avses en upphandlingsform där
en beställare sluter avtal med en part - totalentreprenören
RESUME
Byggnadsstyrelsen
bedriver sedan sommaren 1969 försöksverksamhet
med totalentreprenad . Utvecklingsarbetet kommer att ge ökad kunskap om frågor som normalt ingår i byggherrens ansvarsområde Doch som inte
enbart är kopplade till totalentreprenad . Det gäller frågor som styrning av projektering , metoder får kravbestämning, värdering och kontroll samt normering av
krav och produktegenskaper.
Förf rågningshandlingarna spelar en stor roll vid totalentreprenader och utvecklingsarbetet har hittills till stor
del gällt just upprättande av sådana . För att ge handlingarna en överskådlighet och lättläshet har dessa systematiserats
efter en mall, som har 5 kapitel med
underindelning . Rapporten har byggts upp kring denna
mall med kommentarer och exemplifieringar i anslutning till respektive avsnitt.
AVSIKTEN
MED RAPPORTEN
Byggnadsstyrelsens
försöksverksamhet
med upphandTing på totalentreprenad
kommer att pågå under några
år för att undersöka upphandlings f ormens inverkan på
produkt och genom f örandeprocess.
Utvecklingsarbetet
kommer att redovisas efterhand i en serie rapporter
varav denna är den första.
RAPPORTEN
VÄNDER
SIG TILL
personer som är engagerade i totalentreprenadsverksamhet och redigering av programhandlingar.
UPPLYSNINGAR
genom Anders Liljefors och Svante Berg vid byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå.
om såväl själva uppförandet
av anläggnings-
eller byggnadsobjekt som en väsentlig del av projekteringen.
Som motiv för upphandling på totalentreprenad i stället
för upphandling med huvud- eller bygghandlingar anför
man:
- minskning av de totala kostnaderna för ett projekt
- kortare byggprocess
- större sannolikhet för bra projekt
-
enkelt partsförhållande,
byggherre-totalentreprenör
Som motiv mot har anförts:
- konkurrensbegränsning
- stora anbudskostnader
- byggherren/nyttjaren
förlorar inflytande på produkt-
utformning
svårigheter med kontraktskrivning
totalentreprenörens
möjlighet till "schackring" N
svårigheter att jämföra anbud med varierande kvali-
tet/kostnad
Fortsatt försöksverksamhet avser upphandlingsformens
inverkan på produkten och de fördelar den eventuellt
ger marknadens
olika parter.
KBS FÖRSÖKSVERKSAMHET
På uppdrag av Kungl Maj:t bedriver byggnadsstyrelsen
sedan sommaren 1969 försöksverksamhet
med totalentreprenad. För att medvetet genomföra upphandling
på totalentreprenad
fordras omfattande utvecklingsar-
bete inom vissa områden. Stora delar av detta arbete
kommer att ge resultat som inte bara gäller totalentreprenad. Det kommer även att ge en ökad kunskap om
frågor som ingår i byggherrens ansvarsområde. Som
exempel kan nämnas programmeringsmetoder,
stämning, normering av krav och egenskaper,
kravbemetoder
för värdering och kontroll samt underhålls- och driftfrågor.
Totalentreprenad
UDK 69.003.93
1. Förf rågningshandlingar
Stockholm 1971
4:0, 67 sidor
(Byggnadsstyrelsen,
KBS-rapport
59)
Försöksverksamheten har hittills bedrivits som dels en
generell studie av de åtgärder och det underlag som erfordras för entreprenadformen, dels tillämpning och test
av dessa åtgärder och underlag på särskilda objekt. Utarbetande
av förf rågningshandlingar
och värderingsproblematik har därvid ägnats särskilt intresse.
PRODUKTBESTÄMNING
Den låsning till vissa tekniska lösningar vad gäller system och material som är karaktäristisk för upphandling
med färdiga huvud- eller bygghandlingar inskränker
producentens frihet beträffande produktutformning och
val av produktionsmetod.
De ramar som fastställs i en
teknisk projektredovisning (av t ex huvudhandlingars
detaljeringsgrad ) ger utrymme för en viss frihet vid produktutformningen . Vissa produktionsmetoder
fordrar
dock ett större utrymme . Det kan vara fråga om spännvidd, stormoduler , trapphusplacering , husformat etc.
Denna ytterligare grad av frihet påverkar även hela den
fysiska miljön och dess bruksvärde.
Om producenternas inflytande skall ökas till att gälla
hela den fysiska miljön krävs att byggherren i förfrågningshandlingarn .a klart anger vad som är krav och vad
som är önskemål . Anbudsarbetet måste styras så att
man får bra anbud att välja bland.
Totalentreprenadformen fordrar att man uttrycker krav
på byggnaders egenskaper utan att i onödan låsa den
tekniska utformningen . Byggherrens kravspecificering
måste därmed förändras jämfört med dess utformning
i gängse upphandlingsf ormer.
Totalentreprenadformen
medför en prövning av vad
produktbestämningen egentligen bör avse . Det är inte
givet att en detaljerad produktbestämning tillgodoser
kravet på totaloptimering av resurser.
Totalentreprenadens omfattning och innehåll beror på
hur stort inflytande man vill att entreprenören skall få.
på produktens utformning . Detta måste avgöras från fall
2 FÖRUTSÄTTNINGAR
behandlar förhållanden som
är givna och vilka byggherren i princip ej kan påverka.
Byggherren svarar dock för uppgifternas riktighet gentemot entreprenören . Man kan tala om tre sorters förutsättningar, 1) gällande planteknik och juridik, 2) befintlig tomt och omgivning samt 3) försörjning i form
av ledningar och trafikleder.
3 PRODUKTKRAV
gäller alla krav och önskemål som
ställs på den färdiga anläggningen /byggnaden . Kraven
kan avse helheten eller delar i den fysiska anläggningen/byggnaden . En byggnad
kan betraktas som
en samling rum eller som en samling tekniska delar som
bildar rum.
De krav som ställs måste till omfattning och formulering vara relevanta för anbudsgivarna och måste gå att
verifiera , annars får de beskrivas som önskemål. Det är
viktigt att skilja på krav och önskemål . Kraven och önskemålen på slutprodukten kommer från de aktuella nyttj arna, förvaltaren samt från samhället . Man nivåindelar
kraven från en översiktlig målbeskrivning via en lokalbeskrivning till en detaljerad specifikation av tekniska
lösningar.
4 VÄRDERINGSMODELL
. Behovet av värderingsmodell är i och för sig inte knutet till totalentreprenad,
det har bara accentuerats med denna upphandlingsform.
En värderingsmodells uppgifter är att
-
styra projektörens/anbudsgivarens
produkt
-
redovisa och dokumentera värderingar för bl a brukarnas insyn
FÖRFRÅGNINGSHANDLINGAR
-
utgöra beslutsunderlag för val av alternativ
Man kan se det så att de problem byggherren har vid
styrning av konsulterna vid byggherreledd projektering
delvis överförs till arbetet med förfrågningshandlingar-
För att byggherren skall ha bra anbud att välja mellan
krävs att i förfrågningshandlingar anges vad som får va-
till fall.
arbete mot en bra
riera och prioriteringardäremellan.
na.
En värderingsmodell kan avse enbart kvalitet eller kost-
Kraven på anläggningar/byggnader formuleras och systematiseras enligt nya metoder och förfrågningshand-
nad. Det vanligaste vid totalentreprenader
lingarna är relativt omfattande. För att underlätta anbudsarbetet sorteras handlingarna överskådligt och
värderingsmodellen.
systematiskt enligt följande mall:
i en separat rapport som är under utarbetande.
MALL FÖR FÖRFRÄGNINGSHANDLINGAR
0 INTRODUKTION
avser att beskriva handlingarna
samt att snabbt ge totalentreprenören en överblick av
projektet.
1 ADMINISTRATIVA
FÖRESKRIFTER
behandlar
olika entreprenad - och upphandlingsföreskrifter. Innehållet utgörs av A-kapitlet i ByggAMA -72. Provisoriska allmänna bestämmelser för totalentreprenad har
utarbetats.
är att man
ställer kvalitet mot kostnad och detta skall då prägla
Principer
för värderingsmodeller
öch redovisning av en tillämpning kommer att redovisas
SLUTORD
Det bör betonas att totalentreprenaden
skall ses som en
alternativ upphandlingsform som kan visa sig lämplig
för vissa byggnadsobjekt. Förfrågningshandlingarna
spelar en stor roll i totalentreprenadförfarandet
och ut-
vecklingsarbetet har hittills till stor del gällt just upprättande av sådana. För att göra handlingarna överskådliga och lättlästa har de systematiserats enligt en mall.
Totalentreprenad
1. FöRFRÅGNINGSHANDLINGAR
KBS-Rapport 59
maj 1971
ersätter -
Så LÄSER MAN RAPPORTEN
Rapporten är uppbyggd på ett förslag till mall för redigering av förfrågningshandlingar.
Denna mall har fem kapitel med ett antal underavdelningar. I rapporten kommenteras och illustreras mallens olika punkter.
På sidan 8-9 finns redigeringsmallen . Till höger om denna har vi lagt innehållsförteckningen till rapporten med de kommentarer , exempel och hjälpmedel som rapporten är uppbyggd av.
Redigeringsmallen
bör följas vid varje upphandling på totalentreprenad.
Exemplen (E) och Hjälpmedlen (Hj) har till syfte att illustrera vad vi åsyftar
med varje rubrik i mallen.
Det vi betecknar som exempel är ordagrant återgivna avsnitt från olika förfrågningshandlingar medan vi med hjälpmedel åsyftar bearbetade och redigerade avsnitt ur olika publikationer och handlingar.
Rapporten börjar med ett inledningskapitel som behandlar totalentreprenad
och produktbestämning i allmänhet.
1
á
Inledning
ALLMÄNT
Under diskussioner och utredningar om industrialisering av byggprocessen har
stort intresse visats för nya upphandlingsformer
t ex totalentreprenad.
Med totalentreprenad
avses här en upphandlingsf orm där beställaren sluter
avtal med en enda part - totalentreprenören
-- om såväl själva uppförandet
av ett byggnads- eller anläggningsprojekt
som en väsentlig del av projekteringen.
Totalentreprenad
är en alternativ upphandlingsf orm till generalentreprenad,
delad upphandling eller olika former av tidiga upphandlingar.
Intressant är
vilka utvecklingsmöjligheter
som denna entreprenadform
har och hur den utnyttjats av marknadens
parter. Upphandlingsformen
har fått en allt större
användning.
KBS FÖRSÖKSVERKSAMHET
På uppdrag av Kgl Maj:t bedriver byggnadsstyrelsen
sedan sommaren 1969
försöksverksamhet
med totalentreprenad.
Försöksverksamheten
har hittills bedrivits dels som en generell studie av de åtgärder och det underlag som erfordras
för entreprenadformen,
dels i form av tillämpning och test av åtgärder och
underlag på särskilda objekt. Principiellt gäller försöksarbetet
utarbetande av
handlingar för upphandling och utvärdering av upphandlingsresultatet
såväl
av anbud som av färdig anläggning i drift.
För att medvetet genomföra upphandling på totalentreprenad
fordras ett i vissa
avseenden omfattande
utvecklingsarbete.
Stora delar av utvecklingsarbetet
kommer att ge ökad kunskap om frågor som normalt ingår i byggherrens ansvarsområde och som inte enbart är kopplade till totalentreprenad.
Det gäller
frågor som styrning av projektering, metoder för kravbestämning,
värdering
och kontroll samt normering av krav och produktegenskaper.
Denna rapport avser att belysa vilket förfrågningsunderlag
denna upphandlingsform synes kräva.
PRODUKTBESTÄMNING
Totalentreprenad
har föreslagits som ett sätt att öka entreprenörens inflytande
på projekteringsarbetet.
Det speciella med totalentreprenaden
är att en väsentlig
del av projekteringsarbetet
läggs över på entreprenörledet.
Byggherrens beslutsprocess förändras därmed. Programunderlaget
för konsulterna vid byggherreledd projektering ges sällan större tyngd och produktbestämningen
går
relativt långt ned i detaljeringsnivå,
utan att byggherren egentligen deltar.
Projekteringsarbetet
drivs vanligtvis så långt att produkten vid upphandlingstillfället i allt väsentligt är bestämd genom ritningar och beskrivningar. Entreprenörernas inflytande på produktutformningen
är därmed starkt begränsad.
Vid upphandling av relativt f ärdigprojekterade
objekt kommer byggherrens
olika målsättningar
och ambitionsnivåer
avseende produktbestämningen
ej
klart till uttryck.
Den låsning till vissa tekniska lösningar och material som är karaktäristisk för
upphandling på huvud- eller bygghandlingar inskränker konkurrensmöjligheterna för producenter med egna produktionsmetoder
och minskar totalt sett
entreprenörernas
benägenhet för produktutveckling
och produktrationalise-
ring. Den frihet beträffande produktutformning, som avses i samband med totalentreprenader,
gäller byggnadernas tekniska utformning och skall stimulera
en utveckling och rationalisering.
De ramar som fastställs i en teknisk projektredovisning
(av t ex huvudhandlingars detaljeringsgrad)
ger utrymme för en viss frihet vid produktutformningen. Vissa produktionsmetoder
fordrar dock ett större utrymme. Det kan
vara fråga om prefererade spännvidder, stormoduler,
trapphusenheter
eller
husformat. Den ytterligare grad av frihet beträffande produktens utformning
som har framförts med motivet att konkurrensen bör omfatta såväl "pris som
3
kvalitet", avser emellertid även byggnadernas och byggnadsområdenas utformning i en sådan utsträckning,
att hela den fysiska miljön och dess bruksvärde
i väsentliga avseenden påverkas.
Om entreprenörernas
inflytande skall vidgas krävs att byggherren i förf rågningshandlingarna
noggrant anger vad som kan tillåtas variera och hur. Bygg-
herren måste därvid i ett tidigt skede styra entreprenören så att man vid anbudsprövningen
har bra alternativ att välja mellan.
Målet för totalentreprenadförfarandet är att nå en bra slutprodukt, d v s en
produkt som är bra från alla synpunkter - kvaliteten, kostnaden och produktionstiden.
Med denna upphandlingsform uppkommer och betonas önskemål om att uttrycka krav på byggnader och byggnadsdelars egenskaper på sådant sätt att
man inte låser den tekniska utformningen. Detta innebär att byggherrens nuvarande kravprecisering
måste förändras.
De krav som ställs måste till omfattning och formulering vara relevanta för
anbudsgivarna.
Krav kan ställas med eller utan grafiska illustrationer.
Viktigt är att till illustrationerna
beskriva i vilka avseenden de utgör krav.
Kraven måste ställas så att man kan kontrollera att de uppfylls. Sådana som
inte går att verifiera ska man inte ställa utan istället formulera som önskemål.
Byggherren måste ange sina preferenser och detta kan göras översiktligt genom
att begära lägsta investeringskostnad
för en viss produkt, att årshyran räknad
på ett normerat sätt ej får överstiga vissa värden, att kvaliteten kommer att
väsentligt beaktas vid utvärderingen, att produktionstiden
inom vissa gränser
tillmäts värde osv. Dessa preferenser blir styrande för anbudsarbetet
genom
att byggherren binder sig för att utvärdera projekten enligt angivna principer.
Man försöker att åstadkomma ett målinriktat anbudsarbete. Avsikten är dels
att "anbuden" skall komma närmare målet, dels att spara på de totala anbuds-
kostnaderna. Ju sämre preferenserna är uttryckta ju fler alternativ måste anbudsgivarna
ta fram för att med rimlig sannolikhet
hamna i målområdet.
Detta
är avgörande för hur styrinstrumentet skall utformas.
Upphandlingsf ormen torde medföra en prövning av vad produktbestämning ur
byggherresynpunkt egentligen bör avse. Det är inte givet att en produktbestämning i detalj även tillgodoser kravet på totaloptimering av erforderliga
resurser.
Byggherren förlorar ett visst detaljinflytande
på produktutformningen
med
denna entreprenadform.
Det väsentliga är om produkten blir bättre eller sämre
av detta förhållande. Frågan är om styrinstrumentet för totalentreprenaden
till-
sammans med tävlingsmomentet ger ett sortiment av anbud av vilka ett är
bättre än vad man kunde ha erhållit
i en normal
byggherreledd
produktbe-
stämningsprocess. Det är den frågan som man måste besvara i varje särskilt
fall och svaret blir bestämmande för hur produktbestämningen bör utföras.
Totalentreprenadens omfattning och innehåll beror på hur stort inflytande man
ger entreprenören. I vissa fall bestäms i allt väsentligt byggnadens estetiska
utformning, organisation, byggnadsteknik och entreprenören tillåts endast påverka vissa tekniska lösningar. I andra fall lämnas entreprenören praktiskt
taget full frihet. En tendens som bl a byggherreföreningen märkt är att ju fler
totalentreprenader en byggherre genomför, dess mer vill han begränsa producentens inflytande.
För- och nackdelar med totalentreprenad
Som fördelar med totalentreprenad
anförs:
minskning erhålls av de totala kostnaderna
kortare genomloppstider nås för projekten
4
-
största sannolikhet för bra projekt
-
enkelt partsförhållande,
ur byggherrens
för ett projekt
synpunkt
Detta menar man skall åstadkommas
genom att:
entreprenörerna kan skaffa sig en fast organisation för rutinprojektering
entreprenörernas
teringen
kunnande
i produktionsteknik
kan samordnas
med projek-
samordningen stimulerar entreprenörens produktionsutveckling och rationalisering
administrativa
kostnader minskas
byggherren endast får en part att tvista med
man får en projekteringskonkurrens så att chansen att få ett bra projekt är stor
man styr flera projektöver mot ett mål.
Som totalentreprenadens
nackdelar anförs:
- stora anbudskostnader
- konkurrensbegränsning
- byggherren/nyttjaren
förlorar delvis sitt inflytande på produktutformningen
- svårigheter med kontraktskrivningen
-
svårt att precisera krav och önskemål i förfrågningshandlingarna
svårt att jämföra anbud med varierande kvalitet och kostnad
-
totalentreprenörernas
och projektörer
Nackdelarna
möjlighet
till "schackring"
med underentreprenörer
får man därför att:
anbudsarbetet blir dyrt och komplicerat vilket medför att enbart stora byggföretag kan ge anbud
små företag kan ej deltaga och därmed hindras en förnyelse i entreprenörkåren
så att man går mot oligopolmarknad
de stora företagen får kontroll över mark, krediter och materialtillverkning,
vi&et begränsar konkurrenssituationen
de höga anbudskostnaderna uppväger ej eventuella vinster med totalentreprenaden sett ur nationalekonomisk synpunkt
det saknas sätt att uttrycka krav på funktioner
det successiva beslutsfattandet som byggherren normalt deltar i försvinner och
därmed också styrningen
metoderna för anbudsprövning är inte utvecklade tillräckligt
nyttjarnas
påverkan och insyn begränsas till ett tillfälle.
ANBUDSKONKURRENS
Flera intressanta former av anbudskonkurrens har förekommit vid totalentreprenader. Mot bakgrunden av dessa måste diskuteras vilken utgångspunkt för
anbudskonkurrens som kan anses vara lämpligast för olika projekt. Konkurrens om pris, kvalitet eller en kombination av båda. Särskild vikt bör läggas
vid bruks- och driftfrågor.
Bland nackdelarna med entreprenadformen är den ev minskade konkurrenssituationen den allvarligaste. Utväljer man mycket få anbudsgivare för att
minska det totala anbudsarbetet erhålls få lösningar att välja mellan. Å andra
sidan torde en tävlan med stort antal konkurrenter medföra att resp anbudsgivare ej satsar helhjärtat då hans chans att vinna är procentuellt liten. Troligtvis finns det ett samband enligt följande mellan antal anbudsgivare och sannolikheten att få ett mycket bra anbud:
5
Sannolikhet för
mycket bra
ai bud
Antal anbudsgivare
Det gäller att välja det antal som ger största sannolikhet för bra anbud.
Flera sätt finns att påverka anbudssituationen, t ex genom att betala en viss
summa för anbud, att utföra handlingarna så att anbudsarbetet
blir billigare
o s v. Detta är särskilt viktigt om man vill ha med mindre företag i tävlingen.
Åtgärder bör vidtas från byggherrehåll så att även småföretag får möjlighet att
delta i totalentreprenader,
om omfattningen kan anses rimlig för företagen.
FÖRFRÅGNINGSHANDLINGAR
Man kan se det så att de problem byggherren har med styrning av konsulter
vid byggherreledd projektering delvis överförs till arbetet med förfrågnings-
handlingarna för totalentreprenaden.
Förfrågningshandlingarnas
omfattning blir helt beroende av objektets storlek
och byggherrens intentioner.
Innehållet i handlingarna kan göras relativt omfattande om därvid anbudsgivarnas insatser hålls på en rimlig nivå. Handlingarna skall ge anbudsgivarna
alla förutsättningar
och krav så att anbudsarbetet underlättas och inriktas på
väsentliga problem.
För varje projekt måste fastställas om entreprenadtävlingen skall omfatta kostnad och/eller kvalitet. I förfrågningshandlingarna
vad och hur byggherren värderar hos produkten.
anges i värderingsmodellen
Kraven på produkten/byggnaden formuleras och systematiseras enligt nya metoder. Anbudsarbetet utgör en stor och avgränsad del i totalentreprenadförfarandet och anbudsprövningen får en framträdande roll. De nödvändiga förfrågningshandlingarna
är mycket varierande och omfattande. För att få en
överskådlig och lättläst handling har adla i förfrågan ingående handlingar sor-
terats enhetligt enligt en redigeringsmall.
KONTROLLER
Man skall inte ställa andra krav än sådana som kan kontrolleras. I och med
att kravformuleringarna inte blir knutna till tekniska lösningar måste kontrollen av kraven istället göras på egenskaper/funktioner. Detta innebär att nya
kontrollmetoder behöver utvecklas.
Tidpunkten för dessa kontroller blir beroende av när den tekniska lösningen
är så klar att funktionen kan mätas. I allmänhet kommer kontrollerna att ske
vid överlämnandet av produkten, dock måste vissa krav kontrolleras tidigare.
Information till beställaren under projektering och byggande är nödvändigt
dels för att uppmärksamma projektörer/entreprenörer om brister dels för att
ha möjlighet att göra ändringar.
I princip innebär totalentreprenadf
örf arandet
att kontroller
av tekniska
lös-
ningar under byggtiden överflyttas till entreprenören eftersom han skall svara
för att kontrakterade funktionskrav skall uppfyllas och dessa ofta inte kan
kontrolleras
förrän efter färdigställandet.
ALLMÄNT
Avslutningsvis bör det åter betonas att totalentreprenaden skall ses som ett
alternativ till andra upphandlingsformer.
Generalentreprenad
med konsultavtal och totalkostnadsincitament
kan vara en god konkurrent. Det måste vara
till fördel för hela branschen att kunna välja mellan alternativa upphandlings-
metoder. Totalentreprenaden kräver för ett meningsfullt genomförande ett i
vissa avseenden omfattande utvecklingsarbete. Det är dock väsentligt att understryka, att det mesta av detta arbete ger resultat som inte är direkt kopplat till
totalentreprenadupphandling utan som även ger ökad kunskap om annat som
faller inom byggherrens ansvarsområde.
7
Innehållsförteckning
Mall
Kommentarer (K), Exempel (E),
Hjälpmedel (Hj)
Sida
0 INTRODUKTION
1 ADMINISTRATIVA
lo (K)
lo (K)
lo (E)
FÖRESKRIFTER
Introduktion till handlingarna
Orientering om projektet
Introduktion till handlingarna
11 (K) Administrativa föreskrifter
1.0 Allmän orientering
11 (Hj)
1.1 Upphandlingsföreskrifter
11 (Hj) Entreprenadform,
anbudsunderlag, anbudsgivning, anbudsöppning, anbudsprövning
14 (E) Objektredovisning hämtad från kvarteret
Primus
18 (E) Objektredovisning
1.2 Entreprenadföreskrifter
19 (Hj)
Art och omfattning
Omfattning, utförande, organisation,
ansvar, ersättning, besiktning
tider,
1.3 Allmänna hjälpmedel
1.4 Allmänna arbeten
2 FÖRUTSÄTTNINGAR
2.1 Plantekniska och juridiska förutsättningar
23 (K) Förutsättningar
24 (Hj) Generalplan,
stadsplan ...
24 (Hj) Fastighetsbildnings- och ägoförhållanden,
gränser, arealer
2.2 Fysiska förhållanden
25 (Hj) Mark- och grundförhållanden
25 (Hj) Vegetations- och klimatförhållanden
26 (Hj) Natur- och kulturvårdsfrågor
27 (Hj)
Hinder och störningar
27 (Hj) Nuvarande användning av marken och de
närmaste omgivningarna
28 (Hj) Befintlig bebyggelse
23 Försörjningsförutsättningar
31 (Hj) Försörjningssituationen
32 (Hj)
8
Kommunikation,
vägar och parkering
3 PRODUKTKRAV
3.1 Målbeskrivning
33 (K)
Allmänt om produktkrav
34 (K)
35 (E)
Målbeskrivning
Målbeskrivning
från kv Primus
35 (K)
Huvuduppläggning
36 (E)
Huvuduppläggning från kv Primus
38 (K)
Krav på lokal
.1 Lokalförteckning, tomt och hus
39 (E)
Lokalförteckning, tomt och hus för kv Primus
.2 Lokalbeskrivning, tomt och hus
42 (E)
Lokalbeskrivning,
.3 Samband
47 (E)
Sambandskrav
.4 Bevakning
48 (E)
Bevakningskrav
49 (K)
Allmänt
3.2 Huvuduppläggning
3.3 Krav på lokal
3.4 Krav på anläggnings -/byggnadsdelar
hus
för kv Primus
för kv Primus
.1 Mark
49 (Hj) Allmän del. Försörjningsåtgärder.
Markdelskatalog.
.2 Hus
56 (Hj) Grund. Stomsystem. Vertikala bärverk.
Horisontella bärverk. Ytterväggar . Innerväggar.
Tak. Huskomplettering . Målning.
3 Elinstallation
.4 VVS-installation
3 Transportanordningar
3.5 Krav på drift och underhåll
63 (Hj) Driftsinstruktion. Redovisning. Serviceavtal.
Styrning och övervakning. Åtkomlighet.
Tillförlitlighet och enkelhet. Driftskostnader.
Underhållskostnader.
4 VÄRDERINGSMODELL
67 (K)
Allmänt om anbudsvärdering.
9
0 Introduktion
0.1 INTRODUKTION
TILL HANDLINGARNA
Kortfattad introduktion till handlingarna (bruksanvisning) som avser uppläggning och systematik.
0.2 ORIENTERING
OM PROJEKTET
Syftet med denna orientering är att snabbt ge anbudsgivarna en uppfattning
om storleksordningenpå och omfattningen av entreprenaden. Därför bör vissa
data om projektet lämnas som ungefärlig kostnad, m3, m2, tider etc.
EXEMPEL FRÅN KV PRIMUS
INTRODUKTION
TILL
Viss
HANDLINGARNA
komplettering
anbudstiden
" Handlingar
Föreliggande
";
entreprenad
utgör,
pärm
förutom
beställaren
särskild
avser
inbjudan
till
ändamål
inom
1-4,
för
anbudsförfrågan
även
kallade
modellplatta
att tillhandahålla
totalentreprenad
kv Primus,
, allt
material
i samband
på nybyggnad
Stockholm.
Total-
förfrågningshandlingar
för
med
som
nu aktuell
sökning
rial,
bli
som
aktuell.
ingår
kan dock
på eventuellt
entreprenadföreskrifterna
tänkas
inkomna
kan kompletterande
Information
kring
i värderingsmodellen
ske
frågor.
under
Enligt
grundunder-
tillämpning
kan` även
av matekomma
ifråga.
förvaltningsFörfr
ågning
ningen
tre
sättningar"
lo
av uppgifter
beroende
sharidlingarna
kapitel:
och
1.
3.
omfattar
"Allmänna
"Produktkrav".
enligt
innehållsförteck-
föreskrifter",
2.
' Förut-
1 Administrativa föreskrifter
Detta kapitel
har samma omfattning
som B-kapitlet
i ByggAMA-65 . Efter-
som AMA-arbetet nu har resulterat i en remiss om B-kapitlets innehåll (som
i AMA-72 och i remissen kallas A-kapitlet) har motsvarande del i mallen för
förf rågningshandlingar
utformats på samma sätt.
"Allmänna bestämmelser för totalentreprenad"
(TAB 70) skall enligt beslut
utgöra underlag för anbud . Dessa bestämmelser med tillhörande kommentar
har utformats av en arbetsgrupp från byggnadsstyrelsen , Svenska Kommunförbundet och Byggherreföreningen
i avvaktan på att motsvarande bestämmelser utges av Svenska Teknologföreningen . TAB 70 kan rekvireras hos
byggnadsstyrelsen.
Nedan redovisar vi vissa speciella punkter och formuleringar som har använts
då förfrågningshardlingar
upprättats avseende totalentreprenad.
För entreprenaden gäller allmänna bestämmelser för totalentreprenad TAB 70
i sin helhet och allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och
ingenjörsverksamhet (ABK 1966 ) enligt hänvisningar nedan.
1.0 ALLMÄN ORIENTERING
ART OCH OMFATTNING
Anbudet skall avse att i form av totalentreprenad
reglering för beställarens räkning utföra ............
mot fast pris utan index-
Arbetet omfattar projektering, konstruktion och uppförande av byggnad, installationer för el och vvs, inredningsarbete , yttre anläggningsarbete samt samordning av projektering och byggverksamhet.
Till beställaren skall sålunda överlämnas en fullt färdig och funktionsduglig
anläggning.
1.1 UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER
ENTREPRENADFORM
Entreprenaden skall bedrivas som totalentreprenad mot fast pris utan indexreglering . Mervärdeskatt
skall ej ingå i anbudspriset men redovisas separat i
anbudet. I övrigt hänvisas till den statliga upphandlingskungörelsen SFS
1952:496 vari §§ 4, 40, 51-55, 57, 60-62 och 65-70 är i tillämpliga delar
bindande för anbudsgivaren.
ANB UDSUNDERLAG
Anbudet skall grunda sig på nedan angivna handlingar . Krav enligt förf rågningshandlingen skall alltid vara uppfyllda i den färdiga anläggningen även om
detta inte framgår av anbudet. Förekommer mot varandra stridande föreskrifter i handlingarna skall de gälla sinsemellan i följande ordning:
01 bifogat beställningsformulär
02
03
04
05
06
allmänna bestämmelser för totalentreprenad TAB 70
tidplaner
betalningsplaner
anbud
å-prislista/mängdförteckning , prissatt
07 kompletterande föreskrifter för entreprenaden, lämnade före anbudets
avgivande
08 administrativa entreprenadföreskrifter
09 entreprenörens eventuella reservationer mot förfrågningsunderlaget
10 specifikationer
11 ritningar
12 allmänna material - och arbetsbeskrivningar
13 maskinlasta
14 övriga handlingar
11
Äterställande av handlingar
Förfrågningshandlingar
återlämnas
hållet besked om anbudsprövningens
till anbudsgivaren
utgång.
inom viss tid efter er-
ANB UDSGI VNING
A nbuds innehåll och form.
Ritningar och beskrivningar skall utföras enligt KBS projekteringsanvisningar
nr 7, 1967 jämte KBS-anvisningen 7a, augusti 1969 och minst motsvara vad
som krävs av förslagshandlingar.
Anbudsgivaren skall redovisa en förteckning
över alla de handlingar som ingår i anbudet. Anbudspris och övrig begärd
kostnadsredovisning
skall lämnas i särskilt förseglat kuvert.
Kostnadsredovisning
Anbud skall avges med fast pris utan indexreglering.
redovisas separat i anbudet.
Mervärdeskatt
skall
Den procentsats anbudsgivaren avser att tillämpa vid tilläggsarbeten beträffande projekteringen, som skall ersättas på grundval av självkostnad med påslag
för omkostnader och vinst, skall anges i anbudet.
Anbudssummans
uppdelning
Kostnadsredovisning skall göras enligt uppställning på anbudsformuläret, bilaga ..
..
Betalningsplan
Skall redovisas i anbudet.
Möjlighet
till förskott
finns intill 10 % av den bli-
vande beställningssumman. Önskemål härom skall anges i anbudet.
å-prislista
Anbudsgivare skall senast sex dagar efter anmodan inlämna å-prislista enligt
särskilt formulär som uppgjorts i samråd mellan beställaren och anbudsgivaren.
Prissatta reservationer
Samråd med myndigheter
Anbudsgivaren skall redovisa vilka kontakter han haft med myndigheter och
vilka resultat som därvid uppnåtts.
OBJEKTREDOVISNING
Se exempel på sidorna 14 och 18.
REDOVISNING
Tidplan
AV
ARBETENAS
BEDRIVANDE
Till anbudet fogas en huvudtidplan utvisande huvudtidpunkter.
Byggnadsområde
Om den i förf rågningshandlingarna
angivna storleken på byggnadsområdet
inte accepteras av anbudsgivaren skall önskad storlek redovisas.
Hygieniska
störningar
Anbudsgivaren skall specificera de åtgärder han avser att vidtaga för att minska
störningarna under byggnadstiden.
Arbetskra ftsåtgång
Åtgång och fördelning av byggarbetskraft redovisas på särskilt tillhandahållet
formulär
12
... .
ANBUDSÖPPNING
Uppgifter om projektörer samt kostnadsredovisning öppnas ej förrän kvalitetsvärdering utförts.
ANBUDSPRÖVNING
Beställaren förbehåller sig fri prövningsrätt av anbuden . Krav på lägsta godtagbara kvalitet måste ovillkorligen hållas. (Om värderingsmodell ingår hänvisas till denna.)
EXEMPEL PÅ OBJEKTREDOVISNING
PÅ NÄSTA SIDA
EXEMPEL
PÅ EN ENKLARE
FRÅN KV PRIMUS
OBJEKTREDOVISNING
PÅ SIDAN
18.
13
EXEMPEL PÅ OBJEKTREDOVISNING
FRÅN FÖRFRÅGNINGSHANDLINGAR
KV PRIMUS
HÄMTAT
TILL
Miljöbeskrivning
FÖR
entreprenören
OBJEKTREDOVISNING
begäres,
produktbestämning
motsvara
enligt
vad
krävs
där
ej annat
särskilt
är
och beskrivningar
ras
KDS Projekteringsanvisningar
särskilt
begäres.
skall
även
Samtliga
utformas
1967
ritningar
och
med
skall
redige-
de tillägg
utföras
Enligt
följande
:151
med
av b
och
att värderas
modell
för
mått,
ytor,
dömning
, som
egenskaper
enligt
teknisk
enligt
berörs
bilaga
, skall
anbudsbedömning
lösning
uppgifter.
Se även
1.2
av s k A-krav
3.5.
6,
redovisas
m m i sådan
värderingsmodellen
terande
KBS
Utföres
i skala
med
:101
och
innehåll
bilaga
och
valda
disposi-
Till
gestaltningsprinciper.
Blankett
för
enligt
KBS
följande
och
Projekteringsanvisningar
:102
P2.21-27.
Utföres
PR-blankett
i skala
hus
ifylles
, fackvis
sförteckning
indelad.
:152
Enligt
följande
av markanlä
nin
tomt
KBS Projekteringsanvisningar
1967
med
bilaga
:153
i skala
1:400
rekreation
, blivande
huvuddrag
, ytskikt
fastighetsgräns,
ytor
för
, belysning
och
trafik
bygg-
. I textspalt
för
enligt
Ledningsplan
som
(vatten-,
huvudledningar
med
annan
verksamhets-
därvid
.väggar
enligt
Till
och
. och
den bäranövriga
3.3 . 1.7,
punkt
verksamhetsknutna
övriga
punkt
gäller
punkt
3.3.1.6.
3.3.
delar,
1. 7,
delar,
med
delar
som
med
Minst
två
tomtyta,
omger
lokal-
flexibilitetsklass
avlopp-,
anges
respektive
I,
punkter.
Utföres
i skala
1 : 200.
den .generalitets-
våningsplan
exteriörperspektiv
valfria
samt
två
enligt
interiörperspek-
anges
för
Grundläggning
på planritning
för
och
VVS
i samma
speciella
på särskild
och
skala.
dränering
Erforderliga
grundläggningsmetoder
redo-
ritning.
utrymmesbehov
och
för
El redovisas
horisontella
huvudstråk
i huvudtvärsnitt
i skala.1:50.
antal
Byggdelsredovisning
byggnadsyta,
fikationer
Tomtavvattning
skall
för
tiv från
Läge
i
grönytor.
VA 1:400.
från
hänföres
samt
översiktsritningarna
skall
lösning.
:121V
avviker
skall
eller
III.
visas
, parkering,
, planteringar
markhöjder
, arealer
parkeringsplatser
hårdgjorda
visande
, utrymmen
delar
0.
väggar
detaljer
Dispositionsplan.
nadsområdesgräns
fyllda
och
kommentarer:
Utföres
och . sektioner
planer
lokalgrupper
redovisas
:121 T
och
bifogas.
På
ritning
er-
verksledning
redovisas
och fasaden
omger
grupper
t o m P3
av smårumskontor
Statskontorets
delar
flexibilitetsklass
1:1000.
Sammanställd
Redovisnin
för
byggnadsknutna
nivå
:104
. Beträffande
(R.y) m m , se KBS-
delar,
II och
exkl
rumsyta
så att de tydligt
hänföres
resursdata
på en särskild
direktion.
de stommen
kommentarer:
produkt
redovisas
fullständigt
( Ty),
översiktsritningarnas
som
1967
skall
av rumsindelning
ej utom
knutna
+ hus
Omfattning
skall
byggnaden.
nr 1.
markering
till
an-
punkt
På
motiveringar
redovisa
, Fasaderna
den befintliga
genomföres
byggnadsknutna
med
hela
totalyta
Redovisning
och
skall
ritningar.
Ytredovisning
komplet-
entreprenadföreskrifter,
beskrivning
och
att be-
utan
omfattning.
planlösningar
.bilaga
med
byggnad.
av fasader
omgång
OBJEKTREDOVISNING
Översiktlig
Planerna
redovisa
Färgsättning
beträffande
möjlig
hus
1967
av befintlig
Statskonsults
tioner,
B-krav
och
Värderings-
omfattning
blir
nin
1:200.
del
fordras
Tömt
hur
Projekteringsanvisningar
anvisning
BA 3. 3 Anbuds
A-
kommentarer:
begreppen
Administrativa
'hur
redovisning
nadsanlä
schematiskt
kommer
redovisar
uppfyllda.
gränsande
som
de ansluter
i
A-format.
Förhållanden
och
så att
1967.
Ritningar
söm
och
Miljö-
som
uppfyllts.
Redovisnin
enhetligt
framhålla.
i
annat
av en förslagshandling
KBS Projekteringsanvisningar
enligt
vill
eller
upprättas
Utrymmesbeskrivning
skall,
som
särskilt
B-krav
av växtmaterial
utsmyckning
programbeskrivningarna
och
ANBUDS
OMFATTNING
OCH FORM
--------------------------------Anläggningens
angivande
funktionsbeskrivningar
till
ANVISNINGÅR
med
, konstnärlig
huvuddrag
System
med
lämnas
' och
detaljritningar
enligt
bifogade
ytterväggar
speci-
blad,
respektive
Teknisk
innerväggar.
, kulvertar,
dagvatten-),
an-
:154
Modell
platta
slutningar.
i skala
, som
1 :400
skall
redovisar
utföras
befintlig
på utlämnad
terräng
och
.modellangrän-
sande bebyggelse.
:121E
Ledningsplan
belysta
EL
områden
1:400.
Belysning
, bilvärmare
, markering
, huvudledningar
av
, anslut-
:155
Dataspecifikationer
skikt
ningar.
yta
:124
Funktionsbeskrivningar
Elsystem
planerna.
14
i den mån
för
det
trafiksystem
ej framgår
, VA-
av situations-
och
lämnas
se. bl a punkt
än 50 m2
specificeras
om möjligt
även
fabrikat..
preciseras
pris
för
kvantiteter.
ifyllda.
3.4.3.7.
Beträffande
Varje
till
ytskikt
mängd
och
I å-prislista
tillkommande
eller
yt-
med
större
kvalitet
skall
och
senare
avgående
För
stomme
ning
och.stabiliseringsprinciper.
gifter
och.grundläggning
Brandklass
ende
skall
delar
systemutform-
Material
om prefabricerad
redovisas.
anges
eller
för
och
upp-
konstruktion
platsgjuten
i byggnadsstomme
Teknisk
ingå-
redovisas.
lösnin
Innervägg
. S stem
För
följande
skala
1:50
typrum
med
skall
redovisas
illustration
Smårumskontor
10 m2
Storrumskontor
från
av tänkt
(olika
fasad
planskiss
i
2,
inredning:
varianter).
till
fasad
kan
seobjekt
för
härutöver
redovisa
fastställande
skall
ombyggt
utförda
.7 redovisa
av erbjuden
över
och
motsvarande
. Skala
rum
kvalitet.
typer
mot
korridor
.
lokalgrupperna
av mellanvåggar
tak,
med
tanke
genom
med
Vid
på varierande
Verti-
Skala
1:5.
av korridorvägg
svarande
anbudsbilaga
nr
åtgärder
bjälklaget.
tröskel.
Vertikalsnitt
kontors-
golv.
angivas
av övre
kalsnitt
anbudsbilaga
nr
anslutning-
samt
skall
vidtagits
mot
med
dörrkarm
belastningar
mot
eller
1:20.
motsvarande
takanslutningen
som
för
mellanvägg
mot
av mellanvägg
eller
ar
anbudsbilagor
förekommande
kontorsrum
Vertikalsnitt
jämförel-
som
följande:
Vägguppställning
(avser
smårumskontor).
Entreprenör
4 och
enligt
ar
typ.........................................
Anbudsgivare
:181
innervä
eller
anslutningen
mot
mot-
anbudsbilaga
övre
nr
bjälklag. Skala 1:5.
Teknisk
lösnin
. S stem
ttervä
ar
Horisontalsnitt
Anbudsgivare
skall
handlingar
som
avseende
Typiskt
typiska
vertikalsnitt
bröstning
samt
och
anbudsbilagor
anslutningar
fönster
ingående
mot
följande
yttervägg,
fasaddetaljer:
genom
i denna
redovisa
övre
med
installation
och
av anslutningar
dörrkarm
eller
motsvarande.
anbudsbilaga
vägg
med
nr
ringar.
Skala
Mängd
väggyta
undre
samt
Snitt
inlagd
mot
anbudsbilaga
korridorvägg
med
stomm.e
parti
samt
nr
av
isole-
1:5.
i anbud
.............
m2
bjälklag. Skala 1:5.
Typiskt
horisontalsnitt
bröstning
med
mellanvägg.
Typiskt
Skala
avsnitt
en bredd
fönster
anslutning
och
av
anbudsbilaga
nr
1:5.
av. ytterfasad
av minst
två
en höjd
av en våning
hälfter
av övre
Skala
genom
och utan
omfattande
bärande
med
och undre
plan
anbudsbilaga
samt
nr
anslutande
våningsplan.
Anbudsgivaren
skall
nedan
redovisa
följande:
1:20.
Systemdel
Detaljritningar
redovisar
i skala
1:2 eller
fönsterkonstruktion
1:5
mot
som
res-
Material
Godstjocklek
Typ
anbudsbilaga
nr
Stomme
pektive
samt
väderstreck
mot
SV,
NV,
N0,
SO
Ytskikt
gård.
Isolering
Tätning
tak
yttervägg
golv
Anbudsgivare
skall
nedan
redovisa
Stommtrl
Fasad
Fönsterbågar
utsida
insida
utsida
insida
Fönster-
utsida
karmar
Dörrblad
insida
utsida
insida
utsida
insida
utv
Dörrkarmar
Plåtbeslagn
Dörr
mot
korridor
Dörr
mot
kontorsrum
följande:
Ytskiktsmtrl
Ytbehandling
Anm
Taklist
Redovisnin
Sockel
Beslagn
av luftbehandlin
sanlä
nin
hus
fönster
dörrar
Glastyp
sv fasad nyfasad
Solavskärmningar
sv fasader
K-värde
K-värde
fasad
Diffusionsspärr
Fogar
no fasad
so fasad
gårdsfasad
Anbudsredovisning
nyfasader
no fasader
so fasader
slagshandlingar"
fönster
Värmekapacitet
Fönsterarea/m2
fasad
Värmeisolering
Vindtätning
Figur
1 i avsnitt
lingsanläggning
liggör
bundna
skall
i KBS
enligt
3.4.4.3,
Krav
illustrerar
hur
en bedömning
nedan
omfatta
mer
Projekteringsanvisningar
och
bedömning.
de lämnade
av luftbehandlingsanläggningens
än
'för-
1967.
Luftbehand-
uppgifterna
möjkrav-
egenskaper.
15
1.
Ritnin
Principer
ar
Principschema
över
luftbehandlingsanläggningen
tilluftsaggregatens
flöden,
struktur,
betjäningsområden
frånluftsfläktarnas
samt
principerna
nödvändigt
och
betjäningsområden
för
åter-
kompletteras
och
och. överluftföring.
med
och
visande
luft-
Styrning
luftflöden
Om
för
och
över
byggnaden
ungefärliga
av återlufts-
Uppbyggnad
och
Struktur
aggregatrummens
.kanalschakt
och
placering
horisontella
visande
och
här
Planskiss
och
sektion
över.
från/överluftdonens
armaturen.
av tilluftsaggregat
1:100.
antal
av normalrum
Följande
i vitala
visande
som
tilluft.-
bl a i förhållande
3 rumstyper
skall
flödesändringar
av larmcentralen
av övervakningsoch
och
larmpunkter.
larmsystem
skall
Värme-
redovisas
utförande
Förtecknin
kan
över
till
och
belysnings-
redovisas:
i -drift
på liknande
användas
erbjuden
placering
tillfälliga
övervaknings-
i samordnat
5.
disposition
Skala
och
belägenhet
av entreprenören
aggregatrum.
temperaturer
kanal-•
dragningar.. Skala 1:200.
Skisser
lokalernas
så är
en beskrivning.
visande
storlek,
av de olika
fuktigheten
centralens
Plan
reglering
relativa
som
varande
sätt
anläggningar
som
den.här
jämförelseobjekt
utförda
offererade
för
fastställande
av
kvalitet.
6.
Beskrivnin
redelser
för
över
en.senare
ev vidtagna
övergång
eller
till
planerade
förbe-
systemklass
C för
hela
huset.
Smårumskontor
Redovisnin
Storrumskontor
sträckande
sig
från
fasad
till
av röranlä
Anbudsredovisning
Kontorslandskap
för
ringsprinciper.
2.
kylanläggningen
I detta
rummens
innefattande
sammanhang
även
redovisas
regle-
även
kyl-
kylförsörjning.
Förtecknin
fabrikat
Figur
1 i,avsnitt
ning
över
för
anläggningen
hänvisar
till
valda
typer
Kompressorer
Principschema
effekter,
3.
Luftkylare
varmvattenberedare
Rörmaterial
schemat
av kodnummer
Ritnin
kanaler.
Material
redovisat
i form
av kod-
Tilluftdon.
Häri
ingår
ex fönsterapparat,
3.
ev kombination
värmefrönt
med
värmare
etc
med
skall
framgå
alla
tryck
framtida
över
transport
Principschema
tekniska
7.
Luftfilter
8.
Luftfuktare
Övervaknings-
och
över
och
klimat,
ecifikationerna
så att
larmutrustning
Skiss
samtliga
värmekällor,
kompletterade,
uppgifter,
grunduppvärmning
utöver
d v s pkt
och
27-63,
luftflöden
bestäl-
4.
fyllig
och
av skall
16
och
av styr-
larmsystem.
illustreras
bl a klart
från
så är
delarna
förberedd
av
för
nödvändigt
samt
rökgasrenare
till
med
värme-
visande
ungefärliga
anlägg-
sotficka
för
de väsentligaste
och.undercentralernas
storlek,
rörschakt
och
horisontella
1:200.
värmecentralen
med
framgå:
och
reglersystem.
Denna
erforderliga
redovisning
finns
samt
över-
skall
vara
principschema.
och
visande
rökgasrenare
, huvudpumpar,
med
för
oljebrännare,
, skorsten,
ev expansionskärl
av neutraliseringsanläggning
Skala
pannor
, sotficka
etc
s otning
2.
samt
oljeplace-
svatten.
1:100.
Där-
Förtecknin
av:
över
(kapitel-nr
(50)---
VVS- anläggningar,
1.
Oljecisterner
2.
Rörmaterial
form
för
anläggningen
hänvisar
för
till
valda
VVS-AMA
typer
och
1966)
- tomt
tappvatten
av kodnummer
och
avlopp
ev
komplet-
markplanet.
oljeanläggning
Skala
över
fabrikat
Redovisnin
belägna
ej vara
även
tempera-
för
redovisade.
vaknings-
skall
dim
reglerutrustning
ring
Datas
skall
såsom
angivna.
och
cisterner
data
de högst
och
apparaterna.
data
Om
från
byggnaden
placering
rökgasfläktar
3.
Av
i värmecentral
rökgasreningsanläggning
över
data
rördragningar.
Styr-
för
av sot
utvändigt
Fläktar
Plan
värmeförbrukning.
en beskrivning.
6.
larens
+ höjder
med
luftvärmare.,
expansionssystem
Anläggningen
Principschema
för
pannor
etc,
av de värmeförbrukande
väsentliga
och
med
Överluftdon
10.
en be-
egenskaper.
rörkopplingar
fjärrvärmeanslutning.
Strypdon
tak
max
deras
tekniska
5.
11.
Röranlägg-
radiatorer
och
samt
4.
och
'för-
möjliggör
visande
samt
alla
samt
avtappning
Aggregatrumsväggar
data
Tappvarmvattenberedning
ning
F r ånluf tdon
9.
bedömning.
kravbundna
visas
teras
nummer.
2..
än
1967.
uppgifterna
värmeanläggning
med
värmesystemet.
Luftbehandlingsanläggning
och
och
de lämnade
över
pumpar
turer,
Rör
mer
ar
undercentraler
1.
omfatta
och
Ev kyltorn
(57)---
nedan
1966)
VVS-AMA
2.
i form
enligt
Projekteringsanvisningar
av röranläggningens
1.
redovisat
hus
5. 3 Krav
hur
1.
4.
3.4.
illustrerar
dömning
av : (kapitel-nr
i KBS
Kylanläggning
(55)
skall
slagshandlingar'
Principschema
nin
fasad
redovisat
i
X52}
Vatten-
1.
och avloppsanläggningar
Rörmaterial
form
för tappvatten
63.---
och
avlopp
redovisat
Kraft
a.
i
belysning
Dimensionerande
mått
transformatorer
av kodnummer
regler-
och
,i
skala
Styr-,
3.
Pumpar
4.
Tvättställ,
5.
Klosetter,
RSK-nummer
c.
Sti,garscheman
6.
Urinaler,
R.SK-nummer'
d.
Översiktsritningar
7.
DiskmasJiner
(56---
Värmeanlänin
1.
Rörmaterial
2.
Expansionskärl,
3.
Styr-,
4.
Rökgas-
5.
Pumpar
6.
Stoftavskiljare
mätdon
b.
Principritningar
i skala
RSK-nummer
och
i form
från
Planer
regler-
och
och
luftfläktar
med
Oljebrännare
med
karakteristika,
stofttransport-
a.
Värmeväxlare,
Värmare
11.
Skorsten,
3.
Datas
larens
data , så att
konvektorer
etc
med
och
utförande,
antal
ecifikationerna
samt
rökrör,
uppgifter,
avlopp
finns
utöver
d v s pkt
66:
bestäl-
64-65,
skall
för
ej ske
luftbehandling
Förtecknin
mande
som
kan
här,
erbjuden
i drift
på liknande
användas
utan
samordnat
med
68:
mot-
Redo
som
örelse
värmecentralen
för
varande
sätt
anläggningar
som
den
jämförelseobjekt
för
för
de åtgärder
fintliga
i nybyggnaden
hela
kvarteret
byggnaden
som
tas
skall
d v s när
ur
tillhörande
Redovisnin
av elanlä
här
utförda
offererade
fastställande
visande
av ställ
det allmänna
och plintar
teletekniska
anläggningar
nin
erfordras
överta
signal
samt
i KBS
lokaler
etc för
enligt
som
anlägg-
.produktkrav,
nämns
under
el-
punkt
63
på inom
av schaktstorlekar
punkt
byggnaden
redovisas
förekom-
på översiktsritningar
68.
Övriga. elanläggningar
i skala
rännor
etc)
och
i den
Beskrivnin
a.
Dataspecifikationer
b.
be-
än."för-
för
hög-
interntelefon,
och
allmän
lågtele-
ar
punkt
ifyllda
enligt
särskilda
anvisning-
Allmän
3.5.1.1
funktionsbeskrivning
läggningen
förekommande
Huvuddata
för
tyngre
över
görande
samtliga
installationsenheter
hissar,
samt
an-
enheter
som
ställel-
manöver-
övriga
vid
som
kabelstegar,
korskopplingsställ,
betydelse
inom
elsystem
transformatorer,
vakningstavlor
1967.
Projekteringsanvisningar
elkanalisation
transportanläggningar.
centraltyper,
mer
visande
utrymmesbehov
rikstelefon,
2.
c.
omfatta
1:200
samt
när
värmeproduk-
värmecentralen
nedan
utrustning
) inom
spänningsställverk,
hus
enligt
(kanaler
av
drift.
skall
slagshandlingar"
1:200
placering
transportanordningar
verk,
Anbudsredovisning
del
Hissar
ar,
tionen
i skala
samt
Översiktsritningar
kvalitet.
6.
småsamt
övervaknings-
sanläggningen.
över
av entreprenören
samtliga
såsom
anläggningar
installationer
(stegar,
5.
visande
lokaler
av storrumskontor
visande
Markering
för
redovisade.
av värmeanläggningens
larmsystem
del
Typritningar
anläggning
höjd.
kompletterade,
samtliga
Redovisnin
svarande
10 m2,
förberedande
ningar
enligt
4.
1:50
speciella
varmvattenberedare
d v s radiatorer,
etc
huvudledi byggnaden
Nätscheman
regleringsventiler
gas
i skala
inom
Översiktsritningar
c.
vatten,
sektioner
Teletekniska
b.
9.
10.
till
centraler
och
telesignalnätet
Pannor
ledningsareor
visande
karakteristika
apparatur
8.
centraler
av kontorslandskap
mätdon
64:---
7.
1:200
lågspänningsställverk
rumskontor
kodnummer
Utföres
av större
preliminära
i skala
elinstallationer
av kodnummer
och
ställverk.
enlinjescheman
utvisande
förekommande
redovisat
på
på uppbyggnad
1:20
ningar
e.
fronter
1:20.
2.
och
på lågspänningsställverk
samt
och
har
anbudsgranskningen.
över-
en avFabrikat
och typer skall anges
d.
Fabrikat,
typ
kommer
i stora
för
1.
Ritnin
ar
vis:
värdering
Högspänningsanläggningar
Dimensionerande
skala
1:20.
ställverkens
mått
e.
samt
fronter
Enlinjeschema
visande
principiella
uppbyggnad.
på
hög-
ställverk.
och
Utföres,
lågspännings-
f.
och
för
om
teknisk
som
avgörande
Exempelellist-
i kontorsutrymmen
speciella
åter-
betydelse
belysningsstolpar,
offererade
t ex beroende
Uppgift
på varor
har
av installationsutformning.
komponenter
Motivering
ar.,
i
broschyrblad
serier
Lysrörsarmaturer,
system,
62: ---
och
etc
tekniska
lösning-
på byggmetod
lösning
erfordrar
dispens
från
Kommerskollegium
17
INR EDNING
EXEMPEL PÅ OBJEKTREDOVISNING
:181-187
REDOVISNING
utgår
BYGGNADSDELAR
5.3
Utöver
redovisning
redovisning
på ritningar
ske på bifogade
Invändiga
ytskikt
VISNING
Skisser
byggdel
redovisas
skall
för
utföras
i skala
snitt
byggnadsdelens
b,
eventuella
c.
anslutningar
Redovisning
a REDOVISNING
Beträffande
ytskikt
ytskikt
för
1:10
vilka
till
olika
eller
insida
gäller
)
rum
som
respektive
rums
motsvarande
innerväggsytor.
i "REDO-
1:5 och
av före-
uppbyggnad
angränsande
av vedertagen
bestå
VÄRMEISOLERING
FUKTISOLERING
placering
byggnadsdelar
typlösningar
redovisas
kan
typlösning
UTVÄNDIGA
på
ske
separata
med
YTSKIKT
blad.
ER-blad
ÖVRIGT
(t ex beslagning)
SIS-blad.
REDOVISNING
LOKALER
skall
SKAPSKRAV
ske på motsvarande
LOKALER"
REDOVISNING
a LOKALSAMMANSTÄLLNING")
specifik
nade
blankett)
för
a REDOVISNING
Principiellt
behöver
(i förhållande
och
till
Rubriksatta
valfrihet
ej annat
Slutlig
ev avvikelser
(vilka
skall
motive-
preciseringar
(t ex beträffande
byggherren
anges
k (på
förteck-
angivas
anges.
ej sker
för
blankett
krav).
skall
detaljredovisning
sättes
mot
b - 5.4
rumsvarianter
ev nödvändiga
ställda
uppgifter
5.4
SKISS
a
LOKALSAMMANSTÄLLNING".
endast
och prissättas)
bifogad
av rummen
förekommande
EGEN-
"5.4
( svarande
enligt
lokalredovisning
i "5.4
Där
som . "4.4
, d v s med
LOKALSAMMANSTÄLLNING"
samt
bifogad
sätt
är uppbyggd
"4.4
inom
ytskikt)
förut-
angivna
programkrav,
slutligt
lokalprogram
i anbudshandlingen.
rumsfördelning
utföres
sedan
erhållits.
5.3
REDOVISNING
BYGGNAD
d
Kommentarer
till
avsnitt
2:22.
TOMT
+ HUS
:102
utgår
KBS
anvisning
nr
7/1967
och
för
STOMME
LJUDISOLERING
:121
i skala
:122
utgår
:124
utgår
ÖVRIGT
1:400
HUS
:151
i skala
1:100
:152
utgår
:153
principsektioner
:154
utgår
SKISS
( 1:200)
i skala
Byggdelarna
redovisas
Redovisning
av rum
Materialredovisning
de beskrivning
ställda
1:50
på blanketter
skall
. Där
skall
(för
anges
blad,
m m.
Byggkatalog
ritningar.
för
gruppens
rör
rapport
kanaler.
"VVS
5. 3
på blanketter
enl 5.4
så ej framgår
av ovanståeni förhållande
till
material
och
utsträckning
med
Systemplaner
och
enl
ske
bedömning
krav ) i erforderlig
materialkvaliteter
stråk
hänvisningar
i:100
En-
huvud-
utvisande
Flödesschema
byggritningars
till
enl
VVS-
bearbetnings-
grad redovisas".
El-ritningar.
stråk.
ytskikt
respektive
7 a 1969
TOMT
VVS
REDOVISNING
Beträffande
som
18
ytterväggars
(Typ
redovisar
principiella
Redovisningen
:155
YTTERVÄGGAR
sblanketter.
respektive
installationers
och
Alternativa
om
skall
STOMME
typiska
a.
ras
beskrivningar
LOKALER".
kommande
eller
och
Systemplaner
Stigarschema.
1:100,
utvisande
huvud-
INNERVÄGGAR
innerväggar
rums
ytskikt
gäller
(Typ
)
motsvarande
innerväggar.
ytskikt
5.4
a
REDOVISNING
LOKALSAMMANSTÄLLNING
5.4
Rums-nummer
Motsvarande
typrum
nr
Yta
rum
Antal
rum
Summa
yta
REDOVISNING.
.............
.
Anmärkningar
RUMSDATA
Benämning:
Darrtyp
:
Fönstertyp:
Undertak
typ:
yta
m2
Anmärkningar:
KLIMAT
VÄRMEKÄLLOR
LUFTFLÖDEN
-------------Aterluftsgrad
Överluft
%
från/till
av totalluftsflödet
(Se KBS
anvisning
nr
10 sid
rum
Anmärkningar:
VATTEN,
GAS, AVLOPP
----------------------BELYSNING
Armaturtyp:
Antal:
Totaleffekt
W
Manöversystem:
Anmärkningar:
KRAFT
OCH
TELETEKN.
ANL.
KANALSYSTEM
Anm.
Varianter
av
samma
typrum
ges
olik,
rumsnummer.
1.2 ENTREPRENADFÖRESKRIFTER
OMFATTNING
Handlingar m m till beställaren
Entreprenören
tillhandahåller
alla erforderliga ritningar och handlingar
entreprenadens genomförande utöver förfrågningsunderlaget.
för
Entreprenörens ritningar och handlingar skall granskas av beställaren. Granskningsritning tillställs beställaren i transparent kopia och en papperskopia i
färg enligt byggforskningens rapport 2066 punkt 3.1.
Efter granskningen som får ta högst tre veckor, stämplas ritningen av beställaren "Granskad den - - - " och får först därefter användas som arbetsritning.
Om den juridiska betydelsen av granskningen se TAB kap 6 § 2.
Senast vid anmälan till slutbesiktning skall även protokoll från funktionsprov
avlämnas till beställaren.
Entreprenören
tillhandahåller
erforderliga undersökningar
beträffande material, vara eller arbete därest inte på annat sätt kan styrkas att i förfrågningsoch anbudshandlingarna
avsedd kvalitet uppfylls.
Vid anmälan till slutbesiktning skall entreprenören låna ut en omgång ritningsoriginal med alla ändringar införda.
Relationshandlingar
till beställaren
Entreprenören är skyldig att senast 14 dagar före anmälan till slutbesiktning
till beställaren överlämna underlag för relationsritningar, avseende av beställaren tillhandahållna ritningar, varvid på arbetsplatsen eventuellt företagna ändringar noggrant skall redovisas på aktuella ritningskopior, som förses med
påskriften "Underlag för relationsritning".
KBS-anvisning nr 7 pkt 6:1.
19
11)
Instruktioner för drift och underhåll, hus
Entreprenörenskall senast vid anmälan till slutbesiktning överlämna funktionsbeskrivningar, drifts- och skötselinstruktioner i 10 ex för alla i entreprenaden
ingående maskiner , apparater, aggregat, maskinella anläggningar etc. Beskrivningar och instruktioner skall vara på svenska.
Driftsinstruktioner och skötselföreskrifter skall upprättas enligt följande:
a) Orienteringom uppläggning av instruktioner.
b) Allmän orientering om uppläggning av de olika systemen för värme, ventilation, vatten, avlopp, gas, elkraft, belysning (svagström), teleteknik etc med
angivande av temperatur , tryckuppgifter , spänningar m m, samt uppgifter om
huvudleverantörer, fabrikat och serviceföretagför de olika systemen.
c) Ritningar omfattande lägesorienterat schema över rör-, kabel- och kanaldragningar med inmarkering av aggregat, apparater och förbrukningsställen,
avstängningsventiler , brytare , säkringar etc. På ritning anges systemens betjäningsområde (rumsnummer ), manöverplats , data och typbeteckning , effekt-
behov, säkringar, styr- och reglersystem med normala förvärdesinställningar,
funktionsbeskrivning, aggregatförteckning och teckenförklaring.
d) Tabulerade avstängningsanvisningar med utgång från rumsnummer.
e) Uppläggning av schema för periodisk service och tillsyn.
f) Uppläggning av servicekort för servicekrävande delar indelat efter belägen-
het, frekvensbehov samt med redovisning av tid och materialkostnad.
g) Felsökningsanvisningarför ingående system och apparater.
h) Sammanställning av tillverkares och leverantörers beskrivningar och skötselföreskrifter.
Märkning och rörledning och uttag för vatten , olja etc skall ske enligt KBSanvisning nr 14 december 1968.
Instruktioner för drift och underhull, tomt
Entreprenören skall senast vid anmälan till slutbesiktning överlämna driftsoch skötselinstruktioner för samtliga i den yttre anläggningen ingående delar,
såsom gräsytor, träd, buskage, bevattnings- och reningsanläggningar etc. För
va- och reningsanläggningargäller att drift- och skötselinstruktionerna, liksom
beträffande belysnings- och signalanläggningar på tomt skall upprättas enligt
a)-h) under rubriken " Instruktionerför drift och underhåll, hus".
Anmälningar till myndigheter
Beställaren verkställer anmärkningar enligt KBS -anvisning nr 7 punkt 1:81
Anmälan till byggnadsnämnd skall utformas som normal byggnadslovsansökan. Underlag för anmälan till byggnadsnämnd skall vara beställaren tillhanda
den ..............
Gällande föreskrifter
Entreprenören ansvarar för att den i anbudet erbjudna entreprenaden projekteras och byggs helt enligt av KBS utfärdade anvisningar och föreskrifter.
teckna aktuella anvisningar och föreskrifter här.)
(För-
UTFÖRANDE
Kvalitetsangivelser
Förekommer i anbudshandlingarnakvalitetsangivelser som kan ge upphov till
tveksamhet betr utförandet skall detta anges vid anbudsgivande. Alternativt
utförande bör i sådant fall lämpligen offereras. Om kvalitetsangivelse i visst
fall ej lämnats i anbudshandlingarna skall arbetet i dessa avseenden utföras i
klass med beställningsarbeteti övrigt.
Underentreprenörer
Underentreprenörerfår ej utbytas utan beställarens medgivande.
20
Pro jektörer
Projektörer får ej utbytas utan beställarens medgivande.
Provning
Funktionsprov som skall utföras av entreprenörenföre anmälan till slutbesiktning omfattar följande moment:
1. Provbelastning om så erfordras av myndighet eller krävs i förfrågningsunderlaget
2. Kontroll av att rätta apparater, maskiner och aggregat etc levereras
3. Prov av funktion hos varje enhet
4. Luftmätningar och täthetsprovning av ventilationsanläggningen
5. Mätningar enligt ...
All provning som krävs av myndighet skall ombesörjas och bekostas av entreprenören.
ORGANISATION
Dagbok
(Hänvisa ev till bilaga med nedanstående lydelse.)
Dagboken bör i första hand innehålla dagliga uppgifter om:
1. Utlämnande och mottagande av nya och revideraderitningar.
2. Resultat av utförd kontroll och provning av material och arbetsutföranden.
3. Förändringar i arbetsstyrkan.
4. Påbörjandeoch avslutande av viktigare arbetsmoment.
5. Mottagna och lämnade direktiv och anvisningar om i första hand ändringar av entreprenaden.
6. Brist eller skada som uppkommit på material eller arbeten på grund av
väderleksförhållanden, olyckshändelser, stöld, brand, åverkan eller bristfällig vård.
7. I marken påträffade ledningar, kablar o d.
8. Oförutsedda grundförhållanden m m.
9. Väderleksförhållanden, förekomst av tjäle, grundvattenförhållanden o d.
10. Hinder i arbetet.
il. Annan omständighet av betydelse.
12. Uppmätning av utfört arbete.
Kopia av dagboken lämnas veckovis till beställaren.
TIDER
Tidplan
Detaljerad tidplan skall avlämnas till beställaren senast tre veckor efter anmodan. Tidplanen skall omfatta samtliga i entreprenadeningående arbeten och
vara en nätplan.
Garantitiden
Garantitiden enligt TAB70 kap 3 § 5 skall vara två år för entreprenaden i dess
helhet.
För konsultarbeten gäller punkt 3 i 9 § ABK 1966.
För transportanordning och luftbehandlingsanläggning gäller att beställaren
skall tillföras de längre garantitider som är knutna till dessa anläggningar betr
deras funktion.
Förseningsvite
Vid försening gäller ett vite av 0,5 % av beställningssumman per påbörjad
vecka. Om inflyttning delvis kan ske väsentligt tidigare än som är avtalat och
detta förhållande utnyttjas av beställaren, skall överenskommelse träffas om
reduktion av vitet.
21
ANSVAR
Försäkring
ABK. Entreprenörens konsultansvarighetsförsäkring
skall gälla på lägst tre (3) miljoner kronor. CAR.
ERSÄTTNING
Ersättning för tillkommande
enligt 23 § ABK
1966
och avgående arbeten enligt å-prislista
Lämna lista efter sex dagar.
Betalningsplan
Faktura skall inges i original och två kopior.
Förskott
Önskas förskott skall detta anges i anbudet. För förskott skall särskild säkerhet
i form av bankgaranti eller annan realsäkerhet lämnas.
Förskott skall successivt återbetalasmed beställarens delbetalningar.
Begäran om förskott belastar vid utvärdering anbudet med gällande diskonto
under den tid och med de belopp som kan antas gälla för förskottet.
BESIKTNING,
AVL9.MNANDE
Underlag för besiktningar skall vara de av beställaren ställda kraven och således inte av entreprenören uppgjorda handlingar. Om av beställaren ställda
krav saknas sker besiktning enligt entreprenörens handlingar.
22
Kap. 2 Förutsättningar
I detta kapitel beskrivs olika förhållanden som är givna i och med lokaliseringen av produkten
till en tomt. Förutsättningar
är förhållanden
över vilka
byggherren i princip ej råder men vilkas riktighet han svarar för gentemot projektörer och entreprenörer.
Innehållet i kapitlet är hämtat från ett pågående utvecklingsprojekt inom byggnadsstyrelsen och avses vara en minneslista vid utrednings- och programarbete.
Listan är inte slutgiltigt utformad och kommer att kompletteras med nyttjareoch förvaltningsaspekter.
23
2.1 PLANTEKNISKA OCH JURIDISKA FÖRUTSÄTTNINGAR
.1 GENERALPLAN,
STADSPLAN,
UTBYGGNADSPLAN
tag reda på
material
var
Är generalplanefrågornalösta?
(Hör till utbyggnadsplanskedet)
generalplan
utbyggnadsplan
länsarkitektkontor
stadsarkitektkontor
Stadsplanefrågor: områdets avsedda användning, exploateringsgrad, hushöjder, tillåtet källardjup, uppgir
ter om överbyggda gårdar m m. Bebyggelsenärhet, omgivande områdens stadsplan. Hinder, t ex byggnadsförbud, och möjligheter för planläggningen.
stadsplan, beskrivningar,
muntliga upplysningar
om aktuella tankegångar
länsarkitektkontor
stadsarkitektkontor
byggnadsnämnd
kommunalnämndens
ordförande
Om stadsplan ej är upprättad tag kontakt med stadsarkitekten.
Kommunikationer, parkeringsplanering, gemensam-
stadsplan, beskrivningar,
stadsarkitektkontor
hetsanläggningar.
muntliga upplysningar
länsarkitektkontor
om aktuella tankegångar
byggnadsnämnd
kommunalnämndens
ordförande
Utbyggnadsplanfrågor
KBS-rapport nr 25
a) försörjning
utbyggnadsplan
byggnadsnämnd
gatukontor
kommunala tekniska
verk , Vattenfall m fl
b) disposition
utbyggnadsplan
Avser bl a tomtens kapacitet med hänsyn till byggnadsrätten (t ex våningstal eller byggnadsvolym). Jämkning
av byggnadsrättenkan förekomma. En preliminär disposition kan ibland göras enkelt i huvudet.
stadsplan
R (Redovisningsform ): kartor
.2 INVENTERING
AV
ÄGOFÖRHALLANDEN,
stadsarkitektkontor
+ beskrivningar.
FASTIGHETSBILDNINGSFÖRHALLANDEN,
GRÄNSER, AREALER
tag reda på
material
var
Fastighetsbildningsförhållandes
R: karta, ev beskrivning
fastighetsregister
byggnadsnämnd
Är tomten rättsligen bildad? Om ej måste dispens sökas innan man bygger
R: beskrivning
byggnadskontor
Gränseroch arealer
R: beskrivning, karta
fastighetsregister,
även tomtkarta
lantmätare
(ev kammarkollegiet)
byggnadskontorets
mätningsavdelning
Ägoförhållanden och besked om inteckningar
R: beskrivning, karta
fastighetsregister,
gravationsbevis
byggnadsnämnd
inskrivningsdomare
i domsaga eller rådhusrätt
Servitut (ledningar, vägar m m), intecknade servitut
R: beskrivning , karta
24
gravationsbevis,
karta över ledningar
domstol
2.2 FYSISKA FÖRHÅLLANDEN
.1 MARK-
OCH GRUNDFÖRHÅLLANDEN
tag reda på
material
var
Befintliga uppmätnings - avvägnings - och flygkartor.
byggnadsstyrelsen
Områdets orientering i väderstreck. Topografi
stadsingenjörskontor
R: kartor (ofta skala 1:1000), snitt
fastighetsförvaltare
Markens byggbarhet ur bärighetssynpunkt. Jordarter,
djup till fast botten, tjälfarlighet, kvalitet, ev tomtens
kontinuitet (t ex stora nivåskillnader berg-lera).
grundundersökning,
ny eller tidigare utförd,
ev komplettering
byggnadsstyrelsen
konsulter, stadsingenjörskontor och motsvarande,
Grundvattenförhållanden
R: karta , diagram , beskrivning
privata markägare
Ev hydrologi, översvämningsrisker, högvattenyta och
Sveriges Meteorologiska
lågvattenyta , inverkan på grundvattennivån
R: vatten- och klimatbeskrivning
och Hydrologiska institut
relationsritningar
Befintliga ledningar i mark
R: karta, beskrivning
Framkomstvägar för ledningsschakt
grundundersökaren)
gatukontor
byggnadsnämnd
byggnadsstyrelsen
(hänvisning till
besiktning , ritningar
konsult, byggnadsstyrelsen
R: karta, beskrivning
Tillåten markanvändning på djupet
byggnadsnämnd
R: beskrivning
ev besiktning av grannfastighet och av marken
konsult eller byggnads-
besiktning, karta
byggnadsnämnd
gatukontor
tag reda på
material
var
Vegetation och vegetationszoner
R: ekologisk-biologisk beskrivning, karta
särskilda undersökningar
(först lokala kontakter)
Klimatiska faktorer såsom förhärskande vindar, solbelysning, snöförhållanden, nederbörd, fuktighet, temperatur etc i den mån de kan ha betydelse för planlägg-
särskilda undersökningar
(först lokala kontakter)
Byggandets och sprängandets inverkan på grannfastigheter
styrelsen
R: beskrivning
Vägar , parkeringsplatser , hårdgjord mark
R: karta, beskrivning
.2 VEGETATIONS-
OCH KLIMATFÖRHÅLLANDEN
ningen
R: beskrivning
25
j
NATUR-
OC H KTILTURVÅRDSFRÅGOR
tag reda på
Speciella bestämmelser
ur naturvårdssynpunkt
för om-
rådet. Byggnadsförbud (t ex strandlagsförbud)
material
var
kartor över naturskyddsområden
byggnadsnämnd
R: beskrivning, karta
länsstyrelsens
naturvårdssektion
ev naturvårdsverket
länsstyrelsens
bl a immissions-
Utsläpps- och avfallsfrågor
R: beskrivning
lagstif tningen
naturvårdssektion
Kulturminnen:
Fasta fornlämningar, (t ex ruiner, gravfält, runstenar)
/1942 års fornminneslag/
register
på Riksantikva-
rieämbetet och hos vissa
landsantikvarier, forn-
landsantikvarie eller
motsvarande, ev
Riksantikvarieämbetet
lämningar synliga ovan
jord markerade på
ekonomiska kartan
Byggnadsminnesmärken
(statliga) /1920 års kungörelse
om offentliga byggnadsväsendet/
Byggnadsminnen
(icke statliga)
/1960 års byggnads-
minneslag/
register förs av Riksantikvarieämbetet,
tryckta förteckningar
finns utgivna
men är ej
helt aktuella, upplysning
om ev kompletteringar
genom landsantikvarie
eller Riksantikvarieämbetet
Till objekt av ovanstående typer hör i många fall ett
omgivande markområde, vars omfattning framgår av
skyddsbeslut eller motsvarande.
Alla fasta fornlämningar åtnjuter ovillkorligt skydd.
Ett motsvarande skydd gäller kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser med tillhörande byggnader.
Beträffande
byggnadsminnesmärken
och byggnadsminnen gäller däremot det fullständiga skyddet efter
beslut i varje särskilt fall (uppförande på förteckning).
Även byggnad som ej är upptagen på sådan förteckning kan dock vara av kulturhistoriskt
värde. I tvek-
samt fall bör samråd ske med landsantikvarie eller
motsvarande.
R: karta, beskrivning
26
ev lokala inventeringar
landsantikvarie eller
motsvarande, ev
Riksantikvarieämbetet
4. HINDER
OCH STÖRNINGAR
material
tag reda på
Anordningar
kartor,
i mark
kulvertar, kablar, ledningar för vatten, avlopp, värme,
el och gas, spårbundna tunnlar, teletunnlar, ev stag för
spont under jord på granntomten,
grundläggning
relationsritningar
över yttre ledningsnät,
muntliga
uppgifter
grannfastighetens
R: beskrivning, utlåtande, rekommendation
nadsstyrelsens fackavdelningar
karta, ritningar
Anordningar
var
byggnadsnämnd
stadsingenjörskontor
byggnadsstyrelsen
nytt] aren
Televerket
från bygg-
kartor,
i luft
relationsritningar
byggnadsnämnd
stadsingenjörskontor
byggnadsstyrelsen
nyttjaren, Televerket
kraftleverantör
t ex kraft- och teleledningar
över yttre ledningsnät,
R: beskrivning, karta
muntliga uppgifter
besiktning
Skyddsområden för vattentäkt, naturreservat etc. Över-
kartor, muntliga
byggnadsnämnd
svämningsrisk
R: beskrivning, karta
uppgifter
stadsingenj örnkontor
Militära skyddszoner, t ex luftkorridorer
R: beskrivning, karta
kartor, muntliga
uppgifter
byggnadsnämnd
stad s ingenj örskonto r
Befarade störningar av typen buller, lukt, nedsmuts-
kartor, muntliga
uppgifter
byggnadsnämnd
stadsingenj örskontor
ning, trafik
R: beskrivning, karta
Televerket
Luftfartsverket
Närbelägna sändare (radio, TV, radar) som kan tänkas
störa planerad verksamhet inom området
R: beskrivning
5. NUVARANDE
ANVÄNDNING
AV MARKEN
OCH DE NÄRMASTE
tag reda på
Bebyggelse,
OMGIVNINGARNA
var
material
anläggningar
besiktning, intervjuer,
gionplan, generalplan,
ner och liknande
R: beskrivning, karta
stadsplan, kartor, vägplaner, dispositionsplaner
länsarkitektkontor
mm
nytt] aren, förvaltare
eller annan
användning
av
re-
stadsarkitektkontor
stadsplanearkitekt
byggnadsnämnd
marken samt ändamålet för anläggningar, vägar, pla-
ev byggnadsstyrelsen
Arrende- och hyresförhållanden
av hyresgäster)
R: beskrivning
(t ex för evakuering
avtal
fastighetsägaren
27
6. INVENTERING
AV BEFINTLIG
BEBYGGELSE
tag reda på
material
var
Läge
stadsplan
stadsplanekontor
stadsarkitektkontor
byggnadsnämnd
R: karta, beskrivning
gatukontor
stadsplan
Trafik- och parkeringsförhållanden
stadsplanekontor
stadsarkitektkontor
byggnadsnämnd
R: karta, beskrivning
gatukontor
Juridiska förhållanden
inteckningar av olika slag, servitut
gravationsbevis
domsaga, fastighets-
ev åtgärder på grannfastigheter
R: beskrivning
speciella lagregler
ägaren
domsaga, fastighetsägaren, möjligen nyttjaren
byggnadsnämnd
Bebyggelsens kvalitet (gå t ex från tak till källare)
besiktning , relationsritningar , ev arkitekt-,
upplåtna rättigheter som ej har intecknats
stadsplanebestämmelser
material i huset
taket misskött
konstruktions-, VVS-, eloch övriga special-
stuprörens tillstånd
putsen lös
sättningar i väggarna (sprickornas
byggnadsnämnd
arkitekt, entreprenör
fastighetsägare
ritningar
lägen anger orsaken)
snickeriernas och kittets tillstånd
golvens tillstånd
sanitär utrustning
värmesystemets tillstånd (t ex ventiler på radiatorer)
tillräckliga stammar för avlopp (se efter i schakten)
utslag på avloppsrören, knacka, rost (håller de en
5-årsperiod)
märkbara defekter i källaren
utslag på väggarna (kan vara skada från dräneringsledningar)
tidigare översvämningar,
varför
grundmurarnas tillstånd
sprickor kring pålknippena
blir det belastningsförändringar i huset
(tag ev med specialister, konsulter)
R: beskrivning, besiktningsutlåtande, ritningsmaterial
Husbyggnadstekniska
förhållanden
Grundförhållanden
R: besiktningsutlåtande, ritningar
ritningar, beskrivningar
byggnadsnämndens arkiv
Grundvattenläge
beskrivning,
byggnadsnämndens
ev egna prov
arkiv
R: besiktningsutlåtande
Stomsystem
mycket skadat, typiska skador
R: besiktningsutlåtande , ev uppmätningsskiss
Sättningar
R: besiktningsutlåtande, ev uppmätningsskiss
28
ritningar, beskrivning, ev
besiktning
besiktning
byggnadsnämndens arkiv
tag reda på
Tak, vattenavrinning
R: besiktningsutlåtande
Sprickförändringar(underca 5 år)
material
var
ritningar, besiktning, där-
efter ev provgropar intill
grundmuren, hål i bjälklag
mätningar
R: besiktningsutlåtande , ev uppmätningsskiss
Ev åtgärder på grannfastigheter
R: beskrivning
Om huset skall renoveras utarbetas förslag ev med
konsult. Detta kostnadsberäknas.
VA- och VVS-tekniska förhållanden
Allmänt:
Varifrån kommer värmen?
avtal
fastighetsskötaren
Tekniskt värmesystem- fjärrvärmeeller egen panna?
villkor för anslutning av
kommunala
Undergrupper
R: skriftlig redovisning + ritningar
vatten och avlopp
tekniska verk
Tomt:
Är fastigheten ansluten till kommunal vatten- och avloppsanläggning?
Om ej hur är vattenförsörjningenordnad?
Hur är avloppsfrågan löst?
undersökning på platsen
byggnadskontor
eller motsvarande,
fastighetsägaren
Hur sker rening av avloppsvattnet?
(låggradig rening eller höggradig med eller utan när-
saltsreduktion?)
Anläggningarnas kapacitet
ritningar, beskrivningar
fastighetsägaren
kommunala myndigheter
(kommunalingenjör
drätselkammare
hälsovårdsnämnd
byggnadskontor)
kommunala
tekniska verk
Kulvertars tillstånd och värmenätets utformning
Panncentralens och det interna nätets tillstånd
Tryckklass, temperatur och nuvarande driftsdata
Flödesfördelning i kulvertar
Möjligheter att reglera flödet
R: skriftlig redovisning + ritningar
ritningar, beskrivningar
fastighetsägaren
kommunala myndigheter
(kommunalingenjör
drätselkammare
hälsovårdsnämnd
byggnadskontor)
kommunala
tekniska verk
Hus:
Systemuppbyggnadoch tillstånd hos
ritningar, undersökning
vatten - och avloppsinstallationer
på platsen
fastighetsägaren
värmeinstallationer
ventilationsinstallationer
Styr-och reglersystem
R: skriftlig redovisning + ritningar
Allmänteknisk finansiell bedömning, kvantifTerad i
kronor, nuvärdesanalys (avgörande för bedömningen)
R: skriftlig redovisning
resultatet av ovanstående, tomt och hus
29
tag reda på
material
Totalbedömning:
går det att inrymma
i försörjningssystemet?
R: skriftlig redovisning
en nybyggnad
El-tekniska förhållanden:
Områdets ledningar
R: ritning
var
ovanstående
relationsritningar
över
yttre kabelnät och luftledningar
byggnadsstyrelsen
nyttjaren
kraftleverantören
Televerket
Byggnadens ledningar, krafttekniska och teletekniska,
ställverk och centraler- bedömning av deras tillstånd
R: ritning,beskrivning
relationsritningar,
tering på platsen
inven-
byggnadsstyrelsen
nyttjaren
kraftleverantören
Televerket
Belysning på tomten, stolpar, ledningar öch deras till-
relationsritningar
byggnadsstyrelsen
nytt] aren
kraftleverantören
Televerket
stånd
R: ritning, beskrivning
Marktekniska förhållanden:
Hårdgjorda ytor (t ex planer, gårdar, parkering, körvägar, brandvägar,
sportytor)
Gröngjorda ytor (gräs, plantering, sportplaner)
Anordningar/tomtkomplettering/
(hägnader, skärmtak)
Speciella anläggningar
(murar, sportplatser)
Utrustning (flaggstång, fasta bänkar)
R: kartor
1:200, 1:400 eller 1:1000 samt teknisk be-
skrivning
Hur skall byggnaden klassificeras?
gott tillstånd
mindre gott tillstånd
dåligt tillstånd
R beskrivning
30
kartor
undersökning
på platsen
byggnadsnämnd
arkitekt, entreprenör
fastighetsägare
kartor
byggnadsnämnd
arkitekt, entreprenör
undersökning
på platsen
fastighetsägare
kårtor
undersökning
byggnadsnämnd
arkitekt, entreprenör
på platsen
fastighetsägare
kartor
undersökning
på platsen
byggnadsnämnd
arkitekt, entreprenör
fastighetsägare
2.3 FÖRSÖRJNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
1. FÖRSÖRJNINGSSIT
UATION
tag reda på
material
Förutsättningar för att till områdets gräns få fram den
försörjning som verksamheten i olika avseenden behöver
R: kartor + beskrivning
kartor över ledningar
var
kommunens byggnadskontor, elverk, gasverk
vattenverk, televerk
elektrisk förening
närliggande fastigheter
konsulter, byggnadsstyrelsen
VA- och VVS-försörjning:
Vatten- och avloppssystem , gasförsörjning
Ev egen gva-försörjning
ritningar, villkor för anslutning av gas-, vatten-
Se även "Inventeringav befintlig bebyggelse"
och avloppsledningar till
R: kortfattad PM + erforderligt ritningsmaterial
kommunalt
Anslutningsmöjligheter till befintligt internt nät
Ev erforderliga åtgärder på befintligt nät för att möjliggöra anslutning
R: kortfattad PM och erforderligt ritningsmaterial
undersökning
ritning
kommunala
tekniska verk
nät
på platsen,
fastighetsägaren
kommunala myndigheter
(kommunalingenjör
drätselkammare
hälsovårdsnämnd
byggnadskontor)
kommunala
tekniska verk
Kan värme köpas från utomstående producent?
Tekniskt värmesystem - fjärrvärme eller egen panncentral?
Även kunskaper om t ex planerat
framkomma
Kostnad för egen produktion
fjärrvärmeverk
PM och erforderligt
ritningsmaterial
till
externt värmenät och
leveransvillkor
kommunala
tekniska verk
eller andra större
värmeproducenter
bör
VVS-konsultens
lingar
Miljöbetingelser för ev rökutsläpp
R: kortfattad
villkor för anslutning
hand-
såsom sjukhus m fl
VVS-konsulten
Statliga och kommunala
föreskrifter
naturvårdsverket
avtal
kraftleverantören
Elförsörjning:
Varifrån kan elkraft erhållas
(högspännings- eller lågspänningsleverans)?
alt 1 Allmän elkraftleverantör
(elverk, Vattenfall, distributionsförening)
alt 2 Annan statlig institution
R: beskrivning
byggnadsstyrelsen
ev fortifikationsförvaltningen
31
.2 KOMMUNIKATIONER,
VÅGAR
OCH PARKERING
tag reda på
material
var
Befintlig situation
kartor, tidtabeller
vederbörande
trafikföretag
När- och fjärrkommunikationer
vägdragningar
spårbunden trafik
busslinjer
vattentrafik
flygtrafik
godstrafik
cykel- och gångtrafik
Kapaciteten hos trafikmedlen, riktningar, täthet
R: beskrivning, kartor
Områden för parkering, antal bilplatser
R: kartor
byggnadsnämnd eller
speciellt trafikkontor
eller parkeringskontor
Planerade förändringar av den befintliga situationen,
beslutade och ej beslutade.
byggnadsnämnd eller
speciellt trafikkontor
eller parkeringskontor
R: kartor, beskrivning
vederbörande trafikföretag, andra trafikföretag,
såväl privata som
kommunala
Erforderliga
kommunikationer,
vägar och parkerings-
möjligheter
Extern trafikförsörjning,
stadsplan,
krav
kollektiv och enskild
verksamhetens
gatukontor
Interna kommunikationer
verksamhetens
Parkering
bilar, cyklar, mopeder
hänvisas till Kgl Maj :ts
beslut beträffande framställningen
byggnadsnämnd
krav
nyttjare, byggherre
"Byggnads-
styrelsen angående
avgiftsbeläggning
m m av
statliga bilplatser" jämte
efterföljande tillämpningar
Gemensamhetsanläggningar , t ex parkeringshus,
farter
R: kartor, beskrivning
32
in-
lag om vissa gemensamhetsanläggningar
byggnadsnämnd
3. Produktkrav
Man måste skilja på krav och önskemål. Allt som oundvikligen måste finnas
hos produkten och som är mätbart, kallas krav. Det man önskar eller kan
kompromissa om, kallas önskemål.
I detta kapitel har sammanförts alla krav som ställs på slutprodukten,
den
färdiga byggnaden med tillhörande mark. Dessa krav kan grovt indelas i mätbara krav och ej mätbara krav. Det är svårt att dra någon exakt gräns mellan
det som är mätbart eller inte. Begreppet mätning har en objektiv prägel men
objektiv är endast den mätning där resultatet kan uttryckas i antal eller enheter av olika slag såsom m, kg, cal och avläsningen av mätinstrumenten
inte
är beroende av de som brukar dem.
Principiellt har strävan varit att redovisa alla krav som mätbara. Detta är dock
inte möjligt och torde knappast någonsin bli genomförbart för annat än mycket
enkla byggnadsuppgifter. Det finns således ett antal ej mätbara krav som har
betydelse för såväl planering som värdering. De kan exemplifieras med parvis
grupperade värdeord som tråkig - omväxlande,
i anläggningen, sluten - öppen, avvisande -
kal -lummig,
lätt att hitta - svårt att hitta
vänlig, eller för tomtens del
lättillgänglig - svårtillgänglig etc.
Man kan jämföra
olikheter
i alternativ
som ej är mätbara
genom en relativ
mätning dvs man anger skillnaderna i någon sort.
Ej mätbara krav kan således inte kvantifieras med mättat utan måste beskrivas
till ledning för planeringen och som bakgrund till värderingsmomentet
i anbudsbedömningen. Beskrivningen av ej mätbara krav tillsammans med lämnade kravspecifikationer
för mätbara krav kan sägas sammanfatta målet för det
planerade byggnadsföretaget.
Man nivåindelar kraven som spänner från översiktlig målbeskrivning till detaljerad kravspecifikation
för tekniska delar.
Krav på produkten kan avse helheten eller delar i den fysiska strukturen. De
kan avse såväl rum som tekniska delar. Val av synsätt är närmast en fråga om
vad som är praktiskt och lämpligt. En byggnad kan betraktas som en samling
rum eller som en samling tekniska delar, som bildar rum. De krav som ställs
måste till omfattning och formulering vara relevanta för anbudsgivarna. Krav
ställs med eller utan grafiska illustrationer. Viktigt är att illustrationer beskriver i vilka avseenden de utgör krav, önskemål eller kompromisser.
Man kan t ex formulera krav på flexibilitet i en planutformning antingen som
ett krav på vilka olika rumstyper som skall vara möjliga att åstadkomma eller
som ett krav på väggarnas flyttbarhet. I det följande används en kombination
av dessa möjligheter. Målbeskrivning
och huvuduppläggning
är produktkrav
på hög nivå som behandlar krav på tekniska delar och lokalkrav sammantagna. Delen som handlar om rum kallas krav på lokal och krav på de tekniska
systemen och delarna kallas krav på anläggnings-/byggnadsdelar. Slutligen
samlas krav på drift och underhåll till ett särskilt avsnitt.
Som underlag för bestämning av produktkrav, tidplan, budget samt krav på
utformning av program, bifogas nedanstående
lista:
LISTA ÖVER KRAV
1. KRAV FRÅN NU
AKTUELLA NYTTJARE PÅ
Total miljö. Yttre och inre miljö
Kommunikation/Tillgänglighet
Aktuella rum Mängd
Egenskap
Pris
Andra/fler rum i framtiden
Tid för färdigställande
Begriplig information
33
2. KRAV FRÅN
FÖRVALTARE
PÅ
Total miljö. Yttre och inre miljö
Kommunikation/Tillgänglighet
Ytterligare andra/flerrum för
andra nyttjare
Rum för fastighetsf örvaltning
Tid för genomförande
Resursbehov , kapital , arbete
Markutnyttjande
Försörjning
Underhåll
Modernisering
Drift
3. KRAV FRÅN
SAMHÄLLE/OMGIVNING PÅ
Yttre miljö
Tillgänglighet
Speciella rum
Uppfyllande av normer
Beaktande av restriktioner
Tidsmässig anpassning
Begriplig information
Anpassning till Finansdepartementets och Arbetsmarknadsstyrelsens
planering
3.1 MÅLBESKRIVNING
Följande betraktelsesätt har varit utgångspunkt. Byggnadsstyrelsen som byggherre är ombud för olika parter vilkas intressen anläggningen skall tillgodose
nämligen:
Samhälle
varmed avses kommun, kringboende , trafikanter på omgivande leder etc.
Förvaltare
är byggnadsstyrelsen som skall äga och förvalta fastigheten och fungera som
hyresvärdåt nuvarande och kommande nyttjare.
Nytt jare
är såväl de myndigheter som skall disponera fastigheten, som de individer som
skall verka i anläggningen.
Målbeskrivningen utgörs av en kortfattad sammanställning av ovan nämnda
parters krav och önskemål på objektet. Därvid behandlas den sociala, estetiska
och klimatologiska miljön samt de funktioner som produkten skall tillgodose.
Även synpunkter på modernisering , drift och underhåll behandlas.
Avsikten är att målbeskrivningen skall vara så lättläst, att även personer som
inte är insatta i byggprocessens terminologi skall kunna tillgodogöra sig den.
34
EXEMPEL PÅ MÅLBESKRIVNING
KV PRIMUS
FRÅN
Byggnadsstyrelsen
i vid
därför
MÅLBESKRIVNING
inte
krav.
SAMHÄLLETS
Kommunens
tomten.
rellt
formella
bildar
Tillgänglig
sammanfattas
med
gällande
har
Därmed
. Det
av tillbyggnaden
kväm
tillgänglighet
betjäna
även
Det
. Som
för
bör
de arbetande
inom
ramen
för
som
i
etc ) både
utsikt
be-
Förvaltaren
kan
är anläggningens
tomtens
arbets-
tillgänglig
även
len.
I princip
även
bör
Möjligheter
med
FRÅN
FÖRVALTARENS
SYNPUNKT
--------------------------------Utbyggnaden
nyttjar
utses
till
syftar
tomtens
inte
komma
ändrad
helt
nya
till
verksamhet
nyttjare
hos
liksom
måste
kunna
byggs.
Byggnadsstyrelsen
nadsknutna
delarna
generalitet
. Därmed
verksamheter
med
till
tillhörande
därför
av att på kort
verksamhetsknutna
utan
, lokalstandard
etc.
sikt
kunna
verksamhet.
delarna
flyttbara
och utbytbara
förandet
av nybyggandet
vara
eller
att dessa
anpassa
inverkan
för
Till
driftpersona-
motsvara
kontorslokalernas
anpassas
till
arbetsuppgifterna.
genom
värmetröghet
etc
klimatisering
och
bör
nyttjarorganisationernas
krav
personalens
tomtplane-
prövas.
krav
förvaltaren
för
täcks
ställer
även
i andra
med
framtida
till
stor
tanke
på
nyttjande.
att de
i
i form
d v s
på genomefter
visa
stänga
hör
också
etc.
i fråga
vara
är möjlighet
artificiellt
individuella
och
ljus
regler-
utformning
individuella
om färg
och
god
reglerbar-
för.detta
den
görs
. sannolikt,
arkitektonisk
möbleringar
kompletteringar
komforten
påverka
Till
relativt
tillräckligt
individuell
form
en allmän
individuella
ger
innebär
av värme,
av platsbelysning
barheten
bör
. Det
. En enkel
fönster,
miljön
är olika , att hög
människor
medger
egna
arbetsplatsen
att det
att tillgängligheten
. Vidare
rekreation
eftersträvas
att öppna
genom
, att den
avseenden
och
eftersom
är det önskvärt
kompenseras
den enskilda
het bör
lokalerna
synpunkt
läget
av service
hos
bindes
på lokalanvändningen
Från
hög
har
avses
liksom
skötsel.
arbetsmiljö
energikostnader
användbarhet
isolerade
förvaltning
föränderbara,
störande
nu
hög
Samtidigt
Därmed
skall
utan
som
härbärgera
statlig
och
på arbets-
med
ska kunna
sektorn
god
drift-
sammanhang
SYNPUNKT
av de generella
lokalernas
på att de bir g-
struktur
att den
typ inom
sin aktuella
krav
av det
krav
serviceverksamheter
behov
till
respektive
ökande
en teknisk
avses
lokaltyper
nyttjarna
detalj
bildar
nyttjare
läge,
låga
städvänlighet
drift
på mikroklimatet
NYTTJARNAS
De nu aktuella
del
och
av stommens
inverkan
FRÅN
för-
anpassningar
modernisering
har
ut-
utbyggnad
och
successivt
genom
som
framtida
nuvarande
till
ske
av olika
dagens
bebyggelse
. Någon
stånd . Förändringar
till
miljön
ringens
en permanent
möjligheter
utnyttjande
med-
(fritt
i detta
och
måste
att nå låga
att göra
av individu-
egenskaper
till
standarden
om utformningen
grad
poster
hänsyn
också
vid
etc ) och vid
ljus
driftvänlighet
klimatreglering
hör
-
vid
vinter.
hög
med
avance
läggas
etc),
vid hög
betydelsefulla
utförande
driftvänligheten
kapacitet.
trafik,
positiva
eftersträvar
lummig.
vikt
planeringsåtgärder
(klimat,
och
sommar
. Särskilt
kostnader
tekniska
och
från
eftersträvas
tekniskt
stor
att med
miljö
av tomtens
utnyttjande
bör
bör
.dagsaktuella
bör
ytskikt,
(busshållplatser
, vid
i inre
den hårt
kan göras
programmerad
bullerstörningar
reglerbarhet
. Miljön
nyttjarens
standard
hos
Däremot
och lummig
grön
vid närbelägna
om personalrestaurangen
dem
till
den vara
ges
kan
en park
kontrast
utgör
roll
att hög
standard
mildra
till
elegans
etc.
grön
vetet
vid utformningen
om. tomten
som
installationer
tomten
ell
utnyttjas.
en väsentlig
beaktas
är värdefullt
kringboende
är värdefullt
platser
spelar
att detta
och utformas
som : trafiklederna
miljö
och
bör
exempelvis
på arbetsmiljön
successivt
anpassas
inte
avses
att kraven
att öka
snålt
kollektivtrafikens
för
av gene-
ram.
planförslaget
läge
är viktigt
rade
i stadsplan
en formell
enligt
ett fritt
. Det
stadsbilden
SYNPUNKT
bestämmelser
stadsplaneförslaget
byggnadsrätt
Byggnaderna
OMGIVNINGENS
krav
Tillsammans
slag
för
OCH
med
kommer
alltför
beträffande
FRÅN
räknar
bemärkelse
som
och
grupp-
form.
inflyttningen.
Konflikten
mellan
Fastigheten
drift,
Den
skall
kunna
varuförsörjning
nuvarande
eller
som
är fallet
ponerad
i ett visst
kan
också
en enda
på flera
Det
gäller
skede
skall
och personal
i rationella
nyttjare
fastigheten
har
samtidigt
former.
bekväma
som
kan
. Oavsett
vara
och
kontroll
respektive
Fastigheten
förekomma
nyttjare
krav
fönster
är ett krav,
krav
å ena
på bullerskydd
vid
sidan
mot
individuella
och
ar-
säkerhets-
Essingeleden
bör
observeras.
lokalanvändningen.
olika
entreförhållanden
ske
en helhet.
på nyttjarorganisationer
kan
ske
att besökare
överskådliga
service
fördelningen
en uppdelning
som
m m men
. I en framtid
förskjutas
fungera
öppningstara
, som
betsplatser
platser.
vad
så dis-
innehåller
Det
finns
tionerna
. I princip
samma
oberoende
inte
olika
skall
endast
typer
normala
av arbete
arbetsmiljöns
av arbetets
kontorsarbets-
inom
nyttjarorganisa-
standard
vara
den-
typ.
lätt
och
Handikappanpassningen
förhållanden
såväl
skall
på tomt
vara
som
hög . Därvid
inom
skall
beaktas
byggnad.
3.2 HUVUDUPPLÄGGNING
Krav på helhetsgrepp och huvuduppläggning ställs med avseende på att den
färdiga produkten skall uppfylla vissa krav på allmängiltighet (generalitet) och
föränderbarhet (flexibilitet). Dessa krav kan naturligtvis illustreras med modeller och ritningar.
EXEMPEL PÅ HUVUDUPPLÄGGNING FRÅN KV PRIMUS
PÅ NÄSTA SIDA
35
EXEMPEL FRÅN KV PRIMUS
Modulsamordnin
HUVUDUPPLÄGGNING
Allmänt
För
anläggningen
upprättade
tion
till
som
anges
står
krav
och
inom
för
i
en illustra-
ske
helt
fritt
i den
Beträffande
m m
av den befintliga
med
från
, som
kan godtagas
lämnande
med
se punkt
Allmänt
gäller
handling
i samverkan
dock
2. 3. 3,
före-
planförslaget
får
av byggnads-
av byggnadslov.
planerad
om-
lågdel,
anläggning
och andra
systemets
måttförhållanden
sionerade
för
Begreppet
flexibilitet.
enligt
i total-
i programmet
skall
som
sålunda
orienteras
med
anbuds-
Av anläggningens
fungera
programmet
för
gemensamma
hänsyn
till
miljön
. Udden
rekreationsområde
för
av den yttre
och
områdets
även
vara
tillgänglig
anläggas
längs
för
fri
höjd
parkvägar
på bägge
entreer
I systemskissen
skall
ses
som
inom
yta
promenadskall
skall
därför
Stockholms
stads
. God anslutning
till
finnas.
vägplanering
antal
angiven
som
, men
till
om tomten
parkeringsplatser
för
mark-
och körtrafik
skall
vara
SBN
minst
lagd
intill
Nivå
III
eller
och
bör
vara
vis
badminton.
vara
av permanent
utformade
så att
till
befintlig
, Parkens
natur.
de kan användas
för
gräsmattor
spel,
exempel-
entre
till
huvuduppläggning
För
hela
undervisningslokaler
anläggningen
ritningar
skall
över
Relationen
disponerade
planerad
inom
funktioner
anslut-
såsom
biblio-
höjd
och
fri
vara
fram-
max
minst
den yta
39M
27M.
som
disponeras
4,
höjd
lägre
för
utnyttjas
minst
Möjlighet
får
minst
I
varierande
inom
lokalgrupp
6.
2 samt
Våningshöjd
lokalgrupper
kan
fri
får
dock
höjd
lokal-
för
5 och
i dessa
I storrumskontor
disponerad
höjd
enligt
inskränkas
ej helt
vara
för-
lager
av bilar
lokalgrupp
motsvarande
10
lokalgrupp
9:4.
24M.
att utöver
lokalprogrammets
kommer
blad
40.
krav
kunna
ge ytor
enligt
värde-
att värderas
Därvid
, som
måttförhållanden
rumskontor
garagering
som
generalitetsnivå
förutsättes
ger
att dessa
möjlighet
även
till
ytor
renodlad
slösning.
inte
landskapskontor
onödigtvis.
och
byggnad,
storrumskontor
72M
synes
krav
ve rksamhet
rumskontor
samt
värderas
enligt
fasad
m2 totalyta
per
bör
( Ty)
i kontor
relationen
svåning
Ry/Ty
värderingsmodellen,
ej understiga
i kontorsvåningsplan
0, 12.
. Under
1.4
på speciell
sknutna
till
delar
hänförts
Anvisningar
redovisning
till
för
någon
förav
objektredovisning
av byggnadsknutna
och
. Redovisningen
på översiktsritningar
nedanstående
0, b
Klass
klassindelning.
nadsknuten
klass
Ingrepp
i byggnadens
bärande
utföres
rivningsbara
där
V-
E- installation
och
Lokalgrupp
Klass
(Ry)/totalyta
Löpmeter
rumskontor
klasser
ställs
och
tt ande
för
dessa
, vid
föränderbarhet
, har
blad
stomme
så är möjligt
kan
. Väggar
erfordras
. Total
omläggning
av
erfordras.
skall
ej accep-
lokaltyper.
rumsyta
på anläggningsdelars
av plandispositionen
2. 3. 7 , visande
av befintlig
under
i stort
ändring
hänföre5
m fl skall
till. dessa
omdisponering
byggnaden
som
samt
. Bilaga
.. Pelarindelning
studeras
i dessa
.Planutn
och
beaktas.
Pelardelning
tabel
avklara
, personalrestaurang
verksamhetsfunktioner
därvid
speciellt
gemensamma
så att kommunikationen
övriga
präglas
byggnad.
tek,
stör
bör
och kommunikationsförhållanden
-
befintlig
orienteras
lokal-
fasad.
kunna
Krav
Anläggningens
enkla
lokal-
för
Flexibilitet
Plandisposition
ningar
som
lokalgrupp
skall
storrumskontor
33M
25M.
Parkanläggningens
anslutas
skall
flexibelt
av lokalgrupper
av ytan . Zon med
på del
Fri
- och
max
ringsmodellen,
vegetation
under
SBN.
kunna
andel
högre
skall
den yta
disponeras
3 landskapskontor
totalyta
smårums
i garage.
växtmaterial
minst
av respektive
enligt
anger
erforderlig
skall
skall
som
parkering
anlägg-
anges
II
Lokalyta
och markparkering
. Anbudsgivare
en illustration
in erforderligt
parkering
anslutning
skall . även
redovisad
endast
planera
tjäna
. En promenadväg
med
sidor
skall
dimensionering
på respektive
Våningshöjd
i lokalgrupp
lokalgrupper
andel
vid utformningen
de kontorsanställda
andra
stranden
byggnadens
i norr
angivna
anläggningen
huvuddisposition.
utnyttjas
dimen-
för
våningsplan.
anläggningen
skall
7. Andelen
och
Stadsplaneskissen
bör
helt
främst
. Krav
kunna . flexibelt
av lokalförteckningen.
programmet
vattnet
m m vara
avse
sålunda
nivå
stom-
utnyttjande
skall
inom
generalitets-
respektive
installation,
bärighet
snivå
totalyta
3 , 4 och
grupper
Nivå
redovisar
med
att inom
för
och
avser
går
Av anläggningens
till
utformas
ett generellt
stomsystem
anger
Tomt
närhet
kontorsbygg-
funk-
helhet.
Tomtens
för
I
övriga
tioner
Normer
innebär
föränderbarhet
skall
användbar
angivna
och
denna
byggnad
generellt
att medge
generalitet
ej ingår
skall
. Gene ralitet
lokalgrupper
Nivå
befintlig
de måttsamordningsregler
10,
, framkomstvägar
våningshöjd
ningsdelars
2. 1. 5.
med
huvuddelar
nedan . Detta
enligt
av utrymmen
sverksamhet.
Entreer
Anläggningens
och tillbyggnad
vilken
att tillbyggnaden
en sammanhållen
bilaga
. Avvikelse
byggnadens
entreprenaden,
nr
nivåer
programmets
ram,
utsträckning
samordning
förvaltning
att utifrån
stadsplaneförslagets
i samband
efter
- anvisning
Generalitet
krav
lokalfunktioner
planläggas
'i KBS
anges
skall
huvuduppläggning
nämnden
som
som
den målformulering,
samband
anbudsgivaren
annan
endast
utifrån
redovisas
ses
skall
som
nader.
i det följande.
och
slå
skall
huvuduppläggning
på lägesorientering
Det
systemskisser
3. 5. 5 . Systemskisserna
bilaga
Byggnaden
splan
för hela
: Toaletter
I , verksamhetsknuten
Rumsavgränsande
tering
inom
5,
centralarkiv
inom
9 samt
11
12.
av ytskikt
klass
väggar
utföres
rivning
sbara
. Total
komplet-
erfordras.
41.
utnyttjat
Ombyggnad
huvudstråk,
av V-
och
E - installation
våningscentral
eller
inom
våningsplan
vertikalschakt
från
erfordras.
Lokalgrupp:
1,
sammanträdesrum
30 m2
inom
lokalgrupp
Yttre
4, 5, 6, 7, 8 och 10.
Klass
II,
estaltnin
Anläggningens
verksamhetsknuten
exponerade
Essingeleden
klass
ställer
utformning
Rumsavgränsande
väggar
komplettering
Begränsad
tion
rivningstara.
Begränsad
skick
vid
och komplettering
våningsplan
4 inom
lätt
erfordras.
ombyggnad
inom
3 och
utföres
av ytskikt
erfordras,
av V-
dock
ej för
och
lokalgrupper
lokalgrupp
Klass
3,
alla
4 samt
III,
sätts
sammanträdesrum
trafik,
faktorer
väggar,
Inre
monter
- och
av ytskikt
ombyggnad
inom
3 och
remonterbara,
golv,
och. komplettering
våningsplan
4 inom
väggar
uppoch
2,
4 samt
erfordras,
3,
av V-
dock
ej för
Vid
den
inre
och
48 och
vikt
bör
läggas
och
samspelet
vatten.
37 redovisas
tomt
respektive
kommer
och
E-installa-
lokalgrupper
till
20 m2
inom
bör
att
väsenthus
beaktas
anläggningen
stimulerande
därvid
omgivning,
arbetsmiljö.
framstår
vid
och
anbuds-
ges
en lätt
Som
viktiga
rumssammanhang
materialbehandling
och
och
relation
färgsättning.
2,
lokal-
ges
dragningar
utan
av VVS-
och
undertaksinklädnad
en enkel
och
estetiskt
I värderingsmodellen,
klass
II eller
enligt
värderingsmodellen,
2,
3,
III kan
4 och
6,
tillämpas,
där
alternativt
kommer
blad
flexibilitets-
värdering
att
respektive
ske
Visuella
36.
att
beaktas
Samband
Rumsdjup
En förutsättning
våningsplan
för
som
goda
helhet
kommunikationsleder
om
El-installationer
kan
installationsdelarna
tilltalande
utformning
och
placering.
sambandsförhållanden
utformas
och
med
en väl
är
enkla
avvägd
och
att
an-
blad
överskådliga
fördelning
blad
lokal
och
samband,
vid
för
blad
38 och
49,
redovisas
43,
Plandisponering
Gestaltning
lokal
väsentliga
faktorer,
hus
samt
blad
som
44,
kommer
anbudsbedömningen.
rumskontor
kommer
att
samt
breddmått
värderas
enligt
för
korridorer
i
värderingsmodellen,
45.
av hiss-
trappstigare.
Sambandskrav
under
3.3.
grupper
krav
46,
som
gestaltningen
och
Horisontella
sammanträdesrum
lokaigrupper
och
Stor
av tomten
6.
För
läggningen
delen
i utbyggt
, rumsform
orienterbar
tak.
rumskontorsfil.
Lokalgrupp:
en helhet.
Gestaltning
tömt,
estaltnin
t ex ske
grupp
Genom
anläggningen
vegetation
blad
såsom
komponenter
tion
som
obebyggda
plantering,
Plandisponering
inom
klass
färdigställande
Begränsad
framstå
av den
bör
intill
gestaltning.
bedömningen.
verksamhetsknuten
efter
20 m2
6.
Rumsavgränsande
att
I värderingsmodellen;
liga
2,
bringas
behandling
och
yttre
2,
rumskontorsfil.
Lokalgrupp:
i stadsbilden
på en god
och materialbehandling
byggnad,
E-installa-
läge
krav
mellan
5 Samband.
sker
mellan
byggnad
och
enligt
lokaler
bilaga
lokalgrupper
redovisas
Värdering
värderingsmodellen,
redovisas
3. 5.2
i schemaform
av Närsamband
även
mellan
blad
i 3. 3.2.
Funktionsprogram
39.
lokal-
Sambands-
Lokalförteckning
för
personal-
restaurang.
37
3.3 KRAV PÅ LOKAL
Omfattningen av lokaler såväl för tomt som hus sammanställs i en lokalförteckning. I denna sorteras lokalerna och sammanställningen av ytor eller andra krav kan ev göras här . Vilken sortering eller gruppering som skall användas måste avgöras från fall till fall.
Metod för att beskriva krav på lokaler utvecklas inom byggnadsstyrelsen i
annat sammanhang. Den förklaras därför endast översiktligt här.
Kraven på lokalen skrivs i en lokalbeskrivning som består av tre åtföljande
delar (se exempel på sidan 42):
del 1 omfattar en allmän verbal beskrivning av lokalens egenskaper
del 2 omfattar tekniska data som i vissa omfattande delar kodifieras
del 3 omfattar en ev illustration som perspektiv, foto, plan etc.
Av lokalförteckningen framgår vilken beskrivning som gäller för respektive
lokal.
Nämnda kravbeskrivning /redovisning är tänkt att användas från utredningsoch programskedet t o m nyttjarens användning av lokalen . Beskrivningen föl-
jer således lokalen under dess livstid.
Avsikten med redovisningen är att avsnitt 1 och avsnitt 3 tillsammans skall
beskriva egenskaper som juridiskt - ekonomiskt binds av avsnitt 2 . Avsnitt 1
och 3 är avsedda även för dem som inte är fackmän.
Lokalbeskrivningen medger en omfattande precisering av egenskaper och meningen är inte att de skall vara fullständiga från början . Vunnen erfarenhet
skall efter hand komplettera och revidera beskrivningen till önskvärd grad av
information och styrning.
Lokalbeskrivningen har utarbetats med tanke på följande användning:
1. 1 det objektbundna programmeringsskedet används beskrivningen av anslagsbeviljare - byggherre - nyttjare - nyttjarens personal - programgrupp
som gemensam referens för lämplig produktbestämning.
Objektmotiverade ändringar och kompletteringar införs som överstrykningar
och skrivs direkt på det generella grundmaterialet.
2. En projekteringsmetodik där lokalbestämningar anges som koder på t ex
planritningar medger att ändringar kan ske enbart genom utbyte av lokalkod.
3. I anbudshandlingen
ingår eventuellt kompletterade lokalbeskrivningar som
referensför önskad kvantitet och kvalitet.
4. I anbudet returnerar anbudsgivaren lokalbeskrivningen eventuellt komplet-
terad efter egna metoder eller material som en bekräftelse på åtagandet. Det är
tänkbart att beskrivningen i sin nuvarande form även kan användas för kostnadsberäkning och att i så fall varje lokalkomplettering för en viss funktion kan
prissättas.
5. Under upphandlingen kan lokalbeskrivningen kompletteras efter eventuella
nya överenskömmelser varefter handlingen ingår i upphandlingsprotokollet.
6. Under byggnadstiden och vid ef terbesiktningen
använder kontrollanten
(len kompletterade beskrivningen som referens för överenskomna krav och
åtaganden . Eventuella åtgärder eller iakttagelser införs på lokalbeskrivningen.
7. Vid nyttjandet kan erfarenheter införas i lokalbeskrivningen.
8. Vid ombyggnad kan möjligheterna till nya funktioner undersökas genom
att befintlig lokals beskrivning jämförs med beskrivningen av den nya funktionen.
9. Erfarenhetsåterföring erhålls genom här föreslagen rutin som ger en stegvis komplettering av grundmaterialet.
I kompletterandeavsnitt behandlas krav på samband mellan lokaler och lokalgrupper samt skydd och bevakning. Även speciella utredningar t ex rörande
akustik eller speciella krav kan tilläggas under 3.3. Krav på lokal.
38
EXEMPEL FRÅN KV PRIMUS
UTRYMMESFÖRTECKNING
TOMT
--------------------------------
Utr
minen
Rör
och
' nin
försör
. skall
ledningar
stråk,
sätt
för
i anslutning
till
vägar
lättillgängliga
och
- och
planer
, se 3.4.
motorvärmaruttag
Utr
muren
samt
, se 3.4.
för kommunikation
Skyddsanordnin
och
på ett
sådant
ej berörs
dagvattenledning
5 Röranläggning
och
i samlade
planteringsytor
. Beträffande
reparationsarbeten
vattning
, allmänt
förläggas
att kommunikations
TEKNISKA
Min
2.500
mm
Fri
Min
3. 000
mm
höjd
Bärförmåga
Dimensioneras
BYGG-AMA
Stigning/lutning
Max 1:10,
vid lutning
stigande
1:10 anordna
eller
trappväg
Yttorrhet/vattenavledning
Tvärfall
1:40.
Utrymmet
vattenavledes
med hjälp
kantsten
och rännstensbrunnar
av
och be-
beträffande
belysning
6 E1 - anläggning.
och
, allmänt
parkerin
Detta
områden
anordnas
Trappor
ses
utrymme
belysning
skall
strandkant
3, 0 m bred
bör
till
infarter
vara
vid trappor
utrymme
av
är ej dimensionerat
för
, trappa,
kantsten
rullstolar,
trappväg
barnvagnar
o s v,
se 3.4.2
försedda
bägge
med
sidor
stadens
utformning
parkväg
Öi - instruktion
kontor
för-
teknisk
till
av promenadväg
hänvisas
till
nr 291968
med
Stockholms
"Tekniska
anslut-
stads
gatu-
bestämmelser
för parkvägar".
PARKERINGSPLATS
i terräng.
anordnas
en minst
avsedd
UTRYMME
NR 5
för cykelparkering
grönområde.
nivåskillnader
sk
med
stora
lutningar
TEKNISKA
ltnin
enkelriktas
i erforderlig
n till
inom
. Skyltar
området
omfattning
liksom
, huvudentre
parkeringsutrymmen
placeras
Hänsyn
med
om möjligt
uppsättes
sk y ltar
annat
och.andra
och
Trafiken
tioner
skall
övertrappa
KRAVSPECIFIKATION
EGENSKAPER
skyddsräcken.
Trafiklednin
Häns
Beträffande
2, 0 m skall
finnas
och
bankett
stödmurar
anordnas
härför
Beträffande
ning
plansteg
C4
ledstång.
Mellan
Vid
fler
Om trappbredden
med
Extra
3 eller
tab
Markanläggning.
- planteringsyta
med
ledstång.
kantsten:
- grönområden
Parkeringsplats/köryta
Gångbana/sittplats
enl.
1965
ANM
ar
följande
KRAVSPECIFIKATION
Bredd
etc.
Mellan
EGENSKAPER
hänvisnings-
och
lastkaj.
Vid
c/c
cykel
Fri
höjd
Min
Stigning/lutning
Max
Yttorrhet/vattenavledning
Tvärfall
1:40 . Utrymmet
vattenavledes
med hjälp av
kantsten
och rännstensbrunnar
Antal
i KBS
tages
enligt
SBN
nr 38 , daterad
UV-information
och
mm
Dimensioneras
BYGG-AMA
till
enl.
1965
tab
C4
1:20
100 st
cykelplatser
Avstånd
rörelsehindrade
3.000
Bärförmåga
hastighetsbegränsningsskyltar.
rörelsehindrade
till
40 cm
5-20
hus
m
rekommenda-
11 . 3. 70 , Handi-
ANM
kappfrågor.
Cykelparkering
Anslutnin
till
allmän
ata
: Minsta
Horisontalradie
Väg
på tomt
får
Utr
mmesförtecknin
inom
skild
från
bil-
och
MC-parkering.
vä
= 6, 0 m.
innerradie
6, 0 m från
anslutning
KÖRBANA
luta
max
1:30.
avsedd
för
TEKNISKA
UTRYMME
NR
Bredd
Gångbana
1
Fri
2
Bärförmåga
Gångbana
anordnas
, handikappade
UTRYMME
personbilar
och
enstaka
EGENSKAPER
fordon
KRAVSPECIFIKATION
höjd
Min
6.000
mm
Min
3.600
mm.
Dimensioneras
BYGG-AMA
3
Körbana
tyngre
NR 3
enl.
1965
tab
4
Stigning/lutning
Max
Parkering
, cyklar
5
Yttorrhet/vattenavledning
Parkering
, motorcyklar
6
Parkering
, personbilar
7
Tvärfall
1:40 . Utrymmet
vattenavledes
med hjälp
kantsten
och rännstensbrunnar
Körbana
, brandfordon
8
Sittplats
GÅNGBANA
avsedd
för att gå ., springa,
UTRYMME
promenera
C2
1:20
av
ANM
NR
1
Vid
garageinfart
Beträffande
kan
kantsten
lutning
o s v,
1:10
se
accepteras.
3.4.2
Markanläggning.
39
Betr.
LOKALFÖRTECKNING
ljudisolering
ljudPM.
med
NR
LOKALGRUPP
Allmänna
gemensamma
bud,
post,
(reception,
utrymmen
bevakningscentral)
och
Övriga
rum
ha med
(gäller
ej dörrbladen).
stora
fästas
celler
och
2
storrum
att
att
3
landskap
Sammanträde
4
s rum
fästas
vid
II eller
toaletter,
Närförråd,
vilrum,
närarkiv,
5
kafferum
väntrum,
övriga
6
närutrymmen
Hörsalar,
lektionssalar,
grupprum,
ITV,
bibliotek
7
Reproduktionscentral
8
utan
sekretesskrav.
likvärdig
gör
att
stor
III (se
väggisolering
vikt
i rummet.
skall
att
vikt
kommer
Möjlighet
alternativt
system
g
kommer
Stor
rumsförändringar.
till
rum
göra
härvid
stor-
ha flexibili-
produktkrav).
Storrum
Programmerat
Kapprum,
som
chefsrum
pelare
Tekniska
särskild
betraktas
chefsrum
möjlighet
gäller
därvid
installationsmässigt
finnas.
tetsklass
8 % som
av ev.
och
skall
behandling
skall
10 m2: s rum
placering
byggnads-
rum
Kontor,
skall
antalet
vid
även
Kontor,
akustisk
rum
sekretesskrav
Det
1
och
2 % av antalet
befintliga
stoffrum
avses
lagerbyggnaden
och
bör
vid
ett
ligga
i omedelbar
kontorsarbete
upptill
fasad)
vara
min.
25 M och
27 M.
20.%
av
nedtill
lägst
härtill.
72 M (120
vid
storrumsyta
får
för
den
dataverksamheten
anslutning
rumsdjup
Betr.
för
avsedda
M vid
ett
Rumshöjd
rum
rumsdjup
understiga
från
därutöver
angivna
i den
(DAFA)
bör
fasad
till
min.
rumshöjder
23 M.
ljudfrågor,
se
särskild
PM.
Re staurang
Centralförråd,
Städrum,
centralarkiv,
städcentral,
Elutrymmen
och
Utrymmen
för
fastighetsförråd
10
m m
Beteckning
Anm.
12
teleutrymmen
och
LOKALGRUPP
11
soprum
hissar
LOKALPROGRAM
övriga'transportanord13
ningar
Kontorssmårum
II
II
2:2
2.3
2:4
321
28
22
I
14
VVS-utrymmen
Garage
,I
,I
,
,I
15
- parkering
2:6
2:7
4
1
-
2:10
1
-
2:12
2:16
1
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
3210
420
440
120
3'5
.
50
60
80
4415
LOKALGRUPP
LOKALPROGRAM
2
Storrum
Kontor,
celler
och
storrum
celler
Angivna
rumsytor
planens
ram.
är
85 % 10 m2: s rum,
rum
Utöver
eller
40
8 M.
som
av rumsantal
7, 5 % 15 m2: s rum
får
ökas
skall
och
inom
stads-
därvid
vara
7, 5 % 20 m2: s
större.
kontorsmöblering
cm/anställd)
min.
minimikrav
Fördelningen
för
Dörrblad
skall
gångkläder.
förberedes
rummen
Dagermått
för
innehålla
på dörrar
cylinderlåsning.
skåp
skall
(30x60
vara
2:17
700
700
skrivcentral
2
TYPRUM NR 2:2
(..ITT.
[ ODK ENT
DATASPECIFT4 GODE: BEST
KATION
DATUM
SIGN
DATUM.. _I 510N
DATASPECtFlKATIOy
24
M
-
REVA
B
c
STOCKHOLM
kontor
i ii
BESTÄLLN
KVPRIMUS
BENÄMNING
RUM NR
BREDD
GOLV
DJUP
VÄGGAR
DAGSLJUS erfordras
FÖNSTER MOT
VERKSAMHET
kontorsarbete
HÖJD min
TAK
FÖNSTER
PERSONANTAL
DÖRR
UNDERTAK TYP
FÖNSTERYTA _m
LAST kp /m2
UNDERTAK YTA m2
LJUSAVSKÄRM TYP
YTA rn
1
10
KL!MAT
VOLYMrr
SYSTEMKLASS
ABCD
25 M
VINER
SOMMAR
C/;,
oc
o/
lJ
m,n /k
DIM VARDE
NOGGRAMNHET
VÄRMEKÄLLOR
TYP
:!:
MAX
1
W/ST
vi/ST
25
W/rn2
LUFTFLÖDEN
MIN OMS/h
RED VV DIM VARMEUTVECKLINS
100
0
vi
EXKL SOLVÄRME
INKL SOLVARME
m,;;_
RITN NR
1Yi
DONTYP
ANTAL
SYSTEM
NORMALT (NF)
REDUCERAT(RF)
TILLUFT
FORCERAT
(FF)
ATERLUFTSCR
0/0
NORMALT (NF)
REDUCERAT(RF)
FORCERAT (FE)
ÖVERLUFT FRAN / TILL RUM
KALLV
VARMV
GAS
TRYCKL ALAGA KYLV
i
SA UTTAG
GAS. ETC
ANSL
AVLOPP
ANTAL
. NING
100
0
TEMP REOL.
FRÅNLUFT
BELYST
FILTERKLASS
'I,
LR
MOTSV m3/h
VATTEN
DRANIVA
cm/sek
NF FF
w
BELYSNING
MED
SA W
100
50
SOLVARME
GRUNDUPPV
VISTELSEZON
.1.
ANTAL
PERSONER
MASKINER
LJU DNIVÅ
d BA
Nr FF
TYP
WC
ENHET1
TVÄTTST URINAL
EGENSKAPER
ANTAL
TRATT BRUNN
TYP
ARMATUR
BLÄNDi BIHET
MANÖVER
KRAFT
TELET ANL
KANALSYST
uTTAG
ÖVRIGT'
APPARATER
APPARATER
R+I+U±P
ANMÄRKN
41
Utfärdad dsn
REvidrad din
Allm'ånt
:
Rumskontor
är vanligen
uppbyggda
Kod
MSKDNT
1-
BLAD
NR 2
av 2 eller
3 fasadmoduler
om 120 cm, ibland
av k eller fler moduler. Rumsdjupet
är oftast 4-5 meter. 2-modulsrummetrymmer
alltid endast en arbetsplats,
medan 3-modulsrummet
ofta rymmer två platser.
Yt-, förvaringsoch inredningsbehovet
för olika typer av kontorsarbete
finns
utrett av Statskontoret
och redovisat i en PM, "Normer för inredning av statliga
tjänsterum".
I denna typrumsbeskrivning,
Del 3 Illustrationer
(blad ll-4L),
finns redovisat alla de olika arbetsplasttyperna
som Statskontoret
studerat,
anpassade till rumskontor med fasadmodulen
120 cm. Där redovisas också allmänt
samt de olika arbetsplatsernas
gällande dimensionerande.mått
och utrymmesbehov
specifika krav betr. förvaring, inredning etc. Det bör särskilt påpekas att
de förslag till inredning som finns redovisade
i illustrationsbladen
endast
är ide-exempel
och.inte på något sätt redovisar en bindande norm eller ett
särskilt 1'åmpligt utförande. Se också inledning till inredningsexempel
(blad 11).
Verksamhet:
Kontorsaktiviteter
av skilda slag, såsom maskinskrivning,
diktepennskrivning,
ring, telefonsamtal,
simtal med besökande, inläsning av handlingar,
studium av
litteratur,
registreringsoch sorteringsarbete,
maskinräkning,
ritarbete.
För de olika arbetsplasternas
specifike. förutsättningar,
se illustrationsbladen.
Yt- och måttbeståmmande
faktorer:
Funktionsmått
för kontorsmöbler,
passagemått,
dörrkarmmått
Allmänt om människans mått, handikappmått
och funktionmått
Del 3, blad
5-10.
för rullstolspassage.
finns redovisat
i
Förvaring:
Pärmar, böcker, skrifter, ritningar, penn- och skrivbordsmaterial,
-ritmateriel,
personliga
tillhörigheter,
gångkläder (om kapprum för personal ej finnes).
För de olika arbetsplatsernas
specifika förvaringskrav,
se illustrationsbladen,
blad
12-k.
Miljöbeskrivning:
Rumsmiljön
skall
tillgodose
såväl de rent
arbetsfunktionella
kraven,
som de
psykologiska/sociala
krav som människan kan ställa på sin arbetsmiljö.
Rumskontorets relativa "slutenhet"år
betingad av att individen i vissa (arbets-)
situationer
kan kräva tystnad, sekretess eller avskildhet av personliga skäl.
Det skall dock inte tagas som skäl för att isolera individen (-erna) i rumsarbetsplatserna.
Dörren till ett rumskontor
är
kontoret från de närliggande
inte till för att vara stängd och vid behov kunna öppnas, utan snarare till för
att vara öppen och kunna stängas vid behov av tillfällig
avskildhet. Därför
skall dörrslagning,. dörrplacering
etc. utformas så att dörren på ett naturligt
och inte störande sätt kan ställas öppen.
Golvmaterialet
skall vara linoleum, plastmatta eller liknande halvmjuka material,
gärna heltäckande
nålfiltmatta.
Väggbehandlingen
kan vara målning eller uppsättning av väv, plastbeklädnad eller liknande material. Färgsättningen
bör vara
ljus för att uppnå mjuk allmänbelysning
i rummet. Utformning
av möbler och
annan inredning skall främst styras av ergonomiska
(bl.a. arbetsfysiologiska)
och arbetsfunktionella
krav. Allmänbelysning
skall kompletteras
med ställbar
platsbelysning
för att dels kunna erhålla mycket god belysning på arbetsytan,
dels få en större variation i rummets ljusföring. Endast kontorsrum med
speciella sekretesskrav
skall ha mellanväggar
med mycket god ljudisolering.
Övriga rum skall ha normala akustiska krav tillgodosedda.
42
DEL
1
ALLMÄN
BESKRIVNING
Ef ypi try ;r
RUMSKONTOR
Kod B
UiL dad dan
sign
BLADN1 3
P,ev'tr.4Crad cien
15 {
16
.01
Miljöns förånderbarhet
för individen:
Rumstemperaturen
skall i normal omfattning kunna enkelt regleras från rummet.
Allmånbelysning
och övriga belysningar skall likaså manövreras
från rummet.
för
lättare
föremål
och dekorationer
Del av. väggytan
skall
ha god infästbarhet
(ex.vis genom stor anslagstavla
av porös typ). Samtliga möbler skall vara helt
flyttbara. Alla bordytor skall vara individuellt anpassningsbara
i höjdled.
För rum speciellt utrustade för handikappad,. skull samtliga inredningsenheter
vara höj- och s'ånkbara genom fästskenor i vägg (se också blad 9-10). Oavsett
typ av ventilationsanläggning
skall minst ett fönster i varje rum utföras
öppningsbart
och uppställningsbart
sita
för vädring. Ev, fönsteravskärmningar
vara reglerbara.
17 {
18
19
Rumsföremål:
Basmöblering
(vanligen) för varje arbetsplats i rumskontor:
stol, arbetslampa,
tillsatsbord
(vanligen), förvaringsenhet,
20
som därutöver krävs för de olika arbetsplatstyperna finns redovisat i respektive
21
illustrationsblad
arbetsbord,
arbetsbesöksstol.
Vad
(Del 3).
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
Teknisk försörjning:
Rikstelefon
samt ev. andra teletekniska
anslutningar
(snabbtelefon,
/vänta/stig
in-signal etc.), ventilåtion,
värme, belysning.
upptagen/
Krav från lokalhållare:
inredning, tekniska system etc.) utRummets olika komponenter. (golvmaterial,
formas så att de underlättar
förändringar
i rumsstorlekar,
rumsantal etc. genom
ombyggnad eller omflyttning
av mellan väggar. De rumsskiljande
väggarna utföres
flyttbara eller lätt rivningsbana
(ev. också återuppbyggnadsbara)
för att kunna
anpassa antalet rum av skilda,storlekar
efter det aktuella behovet. Materialval,
rumsutformning,,
. inredningens
detaljutformning
mm utföres
med tanke
på
underhåll.och
rengöring
(städning).
36
Referenser:
37
38
Preliminärt
program för totalentrepenad
Generellt program för kv.. Garnisonen.
39
Detaljprogram för byggnader, flygplats vid Sturup
40
41
Projektrapport
UtredningsPM,
42
Statskontoret.
ang, polishus i Gävle
projekt 601113-9, Normer
för kv. Primus
för inredning
av statliga
43
KBS-rapport
44
Kontorsrummet 1-8, Informationsblad från Byggforskningen
45
4.6
47
48
49
Det nya kontoret,
nr 12, Tjänsterum
i statliga
tjänsterum,
byggnader
Ottoson-Stephansson
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
681
=-..
43
DEL
2
TEKNISK
nyttig last
X00 kp/2
punktlast
0
antal pers.
Pip 2
MATT
LJUD
akustik
AKUSTIK/007
KLIMAT sommar
0
ljudalstring
2
N brandbelastning
2
W
Y
vårmealstring
personer
.....................
Y
c
..... . W
> allmånbelysnin4 ..............
platsbelysning
....................
ii
askiner
totalt
INREUN
ING
BENÄMNING
....................
W
....................
'd
D
höjd
djup
bredd
öppning
m2
m3>25d
dm %8c
bullers buller2 l a korr 1 rua 1. korr 1. rus
N /4 dB 4 d3 U ö dB *3 dG
30
1 5a
°C
vinter
vinter
somaar
35
`-' 25
BELYSNING
W/e2
dSA
W,1a2 200
lx
lx /Z2
skäraning
bländtal
luminans
/9
AZ'
.
________
ANMÅRKN.
>'dRRU1 MEo kDNTOs
RUM
X30/2
AVA/ARS
BYGG"IADSKOMPLETTER
ING
9ENÄMN
ING
RUMSBESKRIYN
I CIG
GOLV
RIKSTELEFON
POSTSIGNAL
SOCKLAR
VAGGAR
TAK
X
7-25: oC
ARBETSBORD
ARBETSSTOL
ARBETSLAMPA
BESÖKSSTOL
FÖRVARINGSENHET
UTRUSTNI
ir'G
BENÄMNING
v arusauband
vinter
,ai n.5 g/kg
Systemkl, l'udnivåPWtfludnivå EF dragnivå NF dragnivå NF zon filter
/5
ce/s
cm/s k'
F/
CD 3 5
d5A
/5
belysning P
Inst,effekt A inst.effekt P belysning A
LJUS
27:
Mca1/m2
volym
yta
0
4
ö fuktalstring .
BLÄO1R k
2
/<
luktalstring
W
0
! __B 8.01
Typutryeame RUMSKONTOR
Utfärdad den
si n
.
i n
Reviderad den
SAM8A?;Ddagsljus
direktsamband
BESKRIVNING
tswNER s
//1/6ET
/GRAV
ir
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
1 yputryT^'e
DEL
3
1LLUSTRAT1ON1
R
[Uttårdaci
Rumskontor
_ d:n
Funktionsmått
för kontorsinredning:
--------------------------------ARBE'T'SHiJD
SITTANDE
VID
-
BORD
Bordshöjden
är beroende
av i änniskans
fysiska
mått
och förhållandet
mellan
sitthöjd
och underkant
bcrdss
k; va .
sitthöjd
och
bordeAvståndet
mellan
skiva bör vara 2730 cm
utrymme
Stolhöjd
+ 30 cm fritt
:. 70.7'
cm.
tjocklo)
E. Berglund
Enl,
'Bord",
±--
7U--7G.
+ sk3.w•,..
18
SKRIVHASKINS>>.RBETE
19
20
21
22
23
rr
.)
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
Bordsskivans
hold
bar
vara
sa.vpassad
att
denna
+ skrivmaskin
j d.
normal
bordshö
Tangenterna
sitter
mellan
7-10
över bordsskivan.
4-
• ...--..
;t
utrymme
golv
-
bord
minimum
63 cm
(Enl. BYGG)
hr
_t_.-.____--=
Fritt
---_-_
PLOCKARBETE
Ploekhö
SITTANDE
j d rör
stående
ner
on
16 cm under ögonhöjd vilket
I
100
cm
är
c:a
kän
överforas
på sittande
arbete.
Sittande
ögonhöjd
är 116 cm över
golv
16 cm = 100 cm, vilket
är
maximal
övre arbetshöjd
(Enl.
K, Metcalf
)
39
40
41
42
43
44
45
46.
47
48
49
50
51
PLOCKARBETE MINIMAL HEJD
Vid plockarbete
person
72
i lådor för stående
är minimal
över golv.
För
10 cm.
Enl.
;:. Metcalf
arbetshöjd
män tillkommer
72 cm
c:a
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
PLOCKARBETE
NAYIMAL
HÖJD
Vid plockarbete
i lådor
för
stående
arbetshöjd
131+ cm
person
är maximal
över
golv . För män tillkom
mer c:a
1.0 cm.
Enl. K. Metcalf
64
65
66
67
68
45
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46.
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
46
i y: ut ry: e
DEL
3
vid'r'd
HANDLÄGGARE
- UTREDARE
ums16r
m0
tjtä.Tdd der
ILLUSTRATIONER
u
7r
sign
sin
dr,
Nod
• •
" 21
°'
(H4v)
FÖRUTSÄTTNINGAR:
Ofta besök
Ofta samråd i eget rum
Dikterings maskin
Räknemaskin
Ej tillgång till konferensrum
40
54
FÖRVARINGSBEHOV:
Stående:
10 löpdm
Liggande:
7 C4-backar
Pennlåda
Utrymme
för telefonkataloger
och
privata
tillhörigheter
SPECIFIKATION:
40
Skrivbord
27
"
07
Skåp
05
Bokhylla
41
Bord
18
Mappvagn
52
Arbetsstol
53
Besöksstol
54
Läsfåtölj
140 x 130
140x70
115 x 42 x 67
115 x 30 x 45
60 x 60 x 55
med armstöd
med armstöd
52
27
4:1
.
05
24
Skala 1:50
EXEMPEL FRÅN KV PRIMUS
SAMBAND
Personsamband
med
huvudentrd
m m av bet
delse
Allmänt
Med
samband
samband)
och
avses
här
varor
(varusamband).
uppläggningen
behandlas
göres
relevanta
i det
av dessa
gata
nr
till
skall
Därutöver
huvudsakligen
24,
huvudentrd
vertikalförflyttning
för
stegfritt
genom
där
rullande
varutransport
skall
hiss,
stegfri.
kan
samband
SBN
från
RRV
bef.
transportvägar
eller
'e d.
allmänhet
Ovanstående
Huvudentre,
postoch
kontorsbyggn.
DAFA
bef. lagerbyggn.
• reception
budcentral
kunna
gäller
även
förutses.
ar
SYMBOL
Mycket
3,
betydelsefull
Statskontoret
cellkontor
Betydelsefull
2,
=
Ej
1,
-
Utan
Restaurang
samband.
uppfylla
I inre
tjänsteman
ramp
Lektionssalar
.grupprum
i nyttjar-
Förbindelse
ANGELÄGENHETSGRAD
utan
vissa
"verksamhetsknutna"
våra
huvudsamband,
och
Handikappbyggnormer.
ske
Betecknin
behandlas
Personsamband
skall
(personför
angelägenhetsgradering
verksamhetsbeskrivningar
Se 3. 3. b Bevakning.
publikation
personer
vissa
"byggnadsknutna!'
En informativ
samband.
programmen,
för
Endast
samband,
följande.
i lokalförteckningens
kommunikation
betydelse
betydelse
Statskonsult
Reprocentral
cellkontor,
landskap
0
Varusamband
Personsamband
huvudentrd,
postoch
reception
budcentral
2
huvudentrd,
postoch
reception
budcentral
cellkontor
och
2
STATSKONTORET
cellkontor
och
närutrymmen
STATSKONSULT
cellkontor
och
AB
närutrymmen
1
2
1
3
och
närutrymmen
lektionssalar
m m
0
garage
3
varuentrd
kök och
för restaurangnärutrymmen
1
förråd,
0
byggnad
0
1
2
0
0
0
0
2
1
1
1
0'
arkiv
1
2
1
1
2
0
0
centrala
1
1
1
städcentral
allmänt
soprum
2
3
lastkaj
(ramp)
lagerbyggnad
i befintlig
0
1
2
0
0
1
3
1
RRV
befintlig
0
1
1
1
kök
1
1
0
2
0
restaurang,
1
1
2
1
1
0
2
1
1
0
0
0
1
0
1
1
0
0.
3
1
1
0
0
reprocentral
1
1
2
restaurang
2
2
2
reprocentral
2
2
2
2
2
förråd
2
2
2
hörsalar,
grupprum
lärosalar,
2
2
2
1
närutrymmen
0
2
1
di sponibelt
och
1
3
landskap
landskap
2
1
STATSKONSULT
AB
landskap
och närutrymmen
2
närutrymmen
DAFA
befintlig
byggnad
RRV
befintlig
byggnad
1
2
DAFA
befintlig
byggnad
47
EXEMPEL FRÅN KV . PRIMUS
BEVAKNING
DAFA
kräver
sektionering
(maskinhallen
Bevaknin
och
säkerhetssk
Under
de senaste
vidare
innebörd
skyddet
i sig
mot
även
åren
dd - allmänt
har
. Det
begreppet
innebär
, inbrott,
brand
, sabotage
spionage
, att utföra
och
man
alltmer
börjat
vid
, byggnader
ha betydelse
stallationer
för
och
en befintlig
faror
med
i fastighets-
receptionstjänst,
ta
av bostadsområden,
o s v,
i och
omkring
tillkommer
även
då dessa
in-
byggnader
aspekten
m m.
samordna
att
, med
s 'k Bahcohuset
frågor
, placering,
utformning
anordningar
det
och avhjälpa
m m.
myndigheter
en tillbyggnad,
nybyggnaden.
Även
passerkontroll
separat
avlåsning
och
mot
Detta
skall
närvarande
, bör
i kv Primus
synes
i princip
vara
flexibelt
utnyttjande.
vara
utgångspunkten
' i bevaknings
bedömningar
- och
en generell
s och
Även
klart
vid
vilka
nyttjarna
övervägande
kravet
så är det
givetvis
Tillträde
till
anlä
I princip
bör
allt
övriga
knappast
till
säkerhetsskyddsfrågor
byggnad
säkerhetssk
med
möjligheter
dd - n tt'arnas
från
utgår
grundtanken
på skyddsnivå
som
skall
av värde
säkerhetsskyddande
För
för
m m
sina
till
ett
kunna
nyttjare
placeras
av bevakning,
service
skall
ha sina
därför
förts
oav-
i kv Primus,
behovet
, allmän
planerna
frågor
har
(RRV),
Riksrevisionsverket
administrativ
kom
databehandling
) och
o s v hos
lokaler
de
i kvarteret.
med
representanter
Datamaskincentralen
(DAFA),
Statskontoret
sammanfattningsvis
Alla
nyttjarna
garaget
bör
behov
Vid
behov
dessa
och
av en kombinerad
service
samt
för
. Denna
gemensam
för
DAFA
dessutom
alla
dock
från
Denna
samtal
fram-
ej denna
entreprenad
utöver
innanför
huvudentrdn
ras
något
att hindra
receptions/beoch
obehörigas
den
av med
egen
placeras
Den
tillträde
till
kan vara
befintlig
S-konsults
har
lokaler
samt
utföras
framför
givetvis
för
som
utför
behov
hela
personal
som
forderlig
utsträckning
be-
besökare
och
receptionen
bör
kunna
med
kunna
då de lämnar
Säkerhetsskyddsåt
från
placeras
mer
under
vissa
personal.
eller
icke
tjänste-
intervaller.
ett gemensamhetsbruk
av den
ronderingen.
icke
avlåsningsmöjlighet
nyttjarna.
inom
eller
den
egna
bör
från
det
detta
till
. Tillträde
förslagsvis
till
genom
kan kompletteras
finnas
i garaget
huvudentrdn
tek-
med
över-
an?rdnas
möjligt.
reception
och
dagtid
på arbetsdagar
och
utpasseringskontroll
in-
hänvisar
eventuella
bevakas
utan
som
en kombinerad
samt
besökare
andra
antingen
kunna
bevakmed
i er-
m m.
ingångar
genom
för
direkt
hjälpmedel.
larmfunktioner
arbetstid
dirigeras
förutom
vara
med
mannad
kunna
all
nödvändig
" till
"kundtrafiken
Till
Från
t ex
synkontakt
receptionen
termineras.
tanke
in-
DAFA.
Möjligen
bemannad
även
sannolikt
, hörsalar
Eventuellt
bör
anordnas
Utformningen
bör
förhindras.
byggnaden
i båda
på
kvällstid
att
i
med
bedrivas
Vid
o s v.
in - och
den
obe-
utpassage
utrustning
för
auto-
runt.
särskild
till
receptionen/be-
och
kommer
förses
till
garageinfarten
övertidsarbete
bör
dygnet
erfordras
bör
under
, konferensrum
, som
garaget
personkontroll
utpassage
genom
på förekommande
som
via
ske
och
passage
reception/bevakningscentral
Säkerhetssk
gemensamt
för
varumottagning
fallen
göras
alla
för
nyttjarna.
restaurangen.
så att obehörigt
tillträde
Generellt
ddsåt ärder
bör
verksamhet
låsa
sektionering
verksamheten
eller
krävs
varje
från
vissa
Beträffande
nyttjare
åtgärder
ha möjlighet
. Samtliga
plan
önskar
i byggnaden
så litet
de övriga
Möjligheter
som
placeringen
avspärrningen
personell
nyttjare
de övriga
att avgränsa
nyttjare
sin
önskar
kunna
tjänsterum.
givetvis
att hela
nyttjare
icke
även
vissa
huvudentrdn,
för
ärder
övriga
garaget
direkt
huvudentrdn
som
bevakningstekniska
även
sig
kontroll,
ombesörjer
personalen
uppsättande
av alla
innan
dock
av besöks-
och kan kombine-
nyttjarna
med
och berör
kontroll
av egen
bevakning
i lokalerna
bemannad
byggnad
. En sådan
av personell
av sonderingar
är man
är tillgänglig
S- konsult
till
bevakningspersonal
som
. Även
kontorsarbete
behov
personal
ingång
gemensamma
uttalat
viss
alla
att använda
bemannas
utbildningslokaler
besökare
egen
till
mindre
Avspärrning
bör
tillträdet
att passera
under
bör
ningscentral.
matisk
förlägges
tjänstetidsbevakningen
här
passeras
torde
på bl a personalens
att förflytta
så nära
fritidsverksamhet
receptions/bevakningsfunktion
Utöver
Även
en huvudentrd,
huvudentrdn.
I huvudentrdn
samt
önskemål.
åt . personal
både
behov
entyd
kontroll
i form
vid
kommer
ske
utvändigt
Under
AB
nyttjarna.
" med
"kundmottagning
tid
intresse.
lösning
tanke
både
utan
Godsmottagningen
med
eller
funktionsduglig
för
Statskonsult
(STK).
följande
för
tjänstetid
dygnet.
byggm m.
bevakning
och
en ingång,
Däremot
bevakningsanordningar
vardagar
har
tjänstelokalerna
har
med
möjlighet
arbetslokaler
bör
bevaknin
vakningsfunktion
under
via
m m.
som
finnas
vakningscentralen
Personell
av
skydda
så att huvudentrdn
huvudentrdn
Besöksparkering
behov
att varje
att kartlägga
åtgärder
enligt
om dessa
(S-konsult
teknisk
i nyttjarnas
ske
möjligt
den personal
således
eller
Samtal
av att
, driftstopp
skyddad
Att nå en sådan
, gångvägar
hänvisas
genom
behov
en
tillträde
helt
övriga
ske
behov
behov
eller
även
nin
nås .
vara
kvämlighet
arens
En väl
inkommande
lokaler
niska
givetvis
nyttjare
personell
ligger
och
n tt'are
om man
sett
med
dirigeras
hetsä
ett naturligt
fastighet
sådan
Aktuella
ske
DAFA
brand , vattenskador
angrepp,
av dessa.
vakning
Bevaknin
har
har
kan
tjänsterum.
- fasti
en kombination
eller
detta
av ett antal
Fastighetsägaren
naden
den
och utpassage
. Utöver
skydd
) från
utrymmen
av in-
lokalerna.
om det för
blir
teknisk
Bevaknin
och
ta upp bevakningsfrågorna
byggnaders
byggnad,
det innesluter
och i samarbete
som
byggande
för
om kv Primus
I fråga
service
en allt
att förebygga
incidenter
meddelanden
i programskedet
industrier
kan
utan
som
, att upptäcka
allmän
vidarebefordra
har
redan
etc.
tillrättalägga
fått
det traditionella
, att övervaka
driftservicepersonal
Vidare
bara
stöld
av arbetarskyddskaraktär
emot
bevakning
av databehandlingslokalerna
tillhörande
. Kontroll
verksamheten
säkerhetsskyddsfunktioner
upptäcka
driften
inte
med
som
avspärrning
av stor
möjligt
begränsar
. Avgränsning
eller
av vägg - och
dörrpartier
. In-
avspärras
bevakning
bör
kunna
eller
därför
genom
finnas
iordningställa
och
för
från
betydelse,
kan
i korridorer
automatisk
att utan
sådan
är
så att
rörelsefriheten
sektionering
utpassage
övriga
sker
ske
genom
eller
genom
antingen
under
pas serkontroll.
alltför
avgränsning.
omfattande
Mindre
enheter
för
och
. Därför
avlåsning
enskilda
bör
tjänsterum
alla
dörrar
kan
till
spärras
tjänsterum
genom
Rent
förberedas
leder
övrigt
För
att avgränsa
bör
även
förvaring
material
huvudentrehallen
ingå
i planeringen
av hemliga
bör
utrymmen
'för
ordnas
skall
handlingar
med
kunna
från
och
byggnaden
utformningen
eller
med
larm,
varför
för
övrigt
detta
genom
tomrörsförläggning
" allmänna
torde
" kabelvägar
brottslarm
, automatisk
sättas
centralutrustningar
för
i anknytning
till
skyddade
eftersträvas
både
Dessa
med
kunna
passerkontroll
användas
m m.
Plats
, korskopplingsstativ
och
inbrotts-
liknande
och
för
in-
bör
av-
m m
med
Huvudentren
vara
låsbara
marknivå
nyckel
och
mande.
säkerhetslarm.
receptionen/bevakningscentralen
inkommande
nå några
dirigeras
lokaler
förbi
och
öppna
trafik
i hela
byggs
-
som
övervakas
till
göras
av
låsutrustning.
vara
fasta
förvaras
eller
av för
i detta
stabil
kon-
Fönster
åt-
öppningsbara
fastigheten
avseende
bör
ansvarig.
vidtagas
be-
i databehandlingsdelarna,
andra
delar
garageplanet
av byggnaden.
driftlarmutrustning
Driftlarm
bör
bör placeras
receptionen
innan
de
dit.
externt
Under
. Även
obemannad
mottagningsställe,
centralstation
bör
summavis
. Samma
samordnas
med
nytillkom-
termineras
till
receptionen/
nödlarm
tid
från
överförs
förslagsvis
förhållande
hissar
bör
termine-
larmsignalerna
ständigt
gäller
för
till
bemannad
inbrottslarm.
i huset.
av lokaler
anslutning
ytterportar
lämplig
bör
erfordras
eventuellt
Befintlig
och
För
nära
vertikalt
. Kopplings-
skall
ras
Placeringen
ett antal
och
t
bör
med
bevakningscentralen
kan
skapa
Bahcohuset.
Brandlarm
och
- övri
förbättringsåtgärder
träffande
Lokaliserin
så att alla
att
horisontellt
intrång
och. förses
från
endast
I
skydd
försvåra
komliga
förberedel-
vidtagas.
reception/bevakningscentralen
, stativrum
utrymmen
bör
och
Töratt
struktion
" känsligt"
annat
- och valvutrymmen.
arkiv
skyddas
Bevaknin
i
av denna.
Vissa
ser
bör
rörelse
nadskomplexet.
cylinderlås.
Möjlighet
allmänt
för
gemensamhetsbruk
receptionen
därifrån,
eventuellt
hjälpmedel.
att de om möjligt
med
bör
ligga
i så
kan betjänas
bevakningstekniska
att erhålla
görelse,
ytterligare
. skydd
brand , översvämningar
den allmänna
ordningen
utrymmen'verkställes
i både
rondering
mot
inbrott,
m m samt
fastighetens
i erforderlig
stöld,
för
och
skade-
tillsyn
av
nyttjarnas
omfattning
av bevakningspersonal.
3.4 KRAV PÅ ANLÄGGNINGS ../BYGGNADSDELAR
I detta kapitel samlas krav på tekniska system och lösningar. Dessa kan utgöras
av utförliga tekniska beskrivningar, specifikationer, ritningar eller andra krav.
Dessa krav sorteras i förfrågningshandlingarnaenligt mallen och övrig underindelning enligt gängse redigeringsteknik. Därför har vi här endast exemplifierat det som gäller mark- och husdelen.
Eftersom BSAB-systemet (System 70) nu börjar få en allt fastare form är mallen anpassad till P2-tabellen.
Exemplen från förfrågningshandlingarnagällande kv Primus är inte redigerade
enligt BSAB -systemet. Därför betraktas dessa som hjälpmedel vid beskrivningen av vad de olika delarna handlar om.
3.4.1 Mark
ALLMÄNT
De krav som uppdragsgivaren/beställarenönskar få uppfyllda avseende byggnadsdelarna på tomt kan delas in i två olika kategorier, nämligen i:
1. Gemensamma krav, som gäller anläggningen i dess helhet eller anläggningsdelarna gemensamt, och
2. Speciella krav som avser de enskilda anläggningsdelarna.
Gemensamma krav kan avse miljöfrågor (teknisk respektive estetisk miljö,
konstnärlig utsmyckning etc) eller försörjningsfrågor (dagvattenavledning, vat-
tentillförsel, el etc).
Speciella krav kan avse vägunderbyggnader , trappor , vegetation , kantsten,
räcken etc.
Dessa två typer av krav kan inte redovisas på samma sätt; krav av gemensam
karaktär kan inte fastställas en gång för alla eftersom de oftast är direkt
objektsbundna. Däremot kan kraven på anläggningarnas delar (speciella krav)
sägas vara allmängiltiga och lika från objekt till objekt.
Gemensamma krav bör presenteras i någon form av program för anläggningen.
För detta ändamål har s k checklistor för programskrivning upprättats. Listorna är ej fullständiga utan måste ständigt revideras och kompletteras . Tanken
är att programförfattarna med hjälp av checklistorna skall ges impulser till
ställningstaganden i markfrågor som sällan eller aldrig behandlas i program-
49
sammanhang. Checklistorna kan självfallet användas för alla projekt, oavsett
entreprenadform.
Speciella krav, som alltså avser anläggningsdelar,
blir relevanta först sedan
respektive delar valts ut vid anbudsgivarens projektering. Krav av detta slag
finner projektören i en sammanställning kallad "Markdelskatalog".
I många
fall har emellertid funktions- och/eller egenskapskrav varit svåra att ange på
sådant sätt att resultatet kan mätas eller på annat sätt kontrolleras. Där så
varit fallet har i stället tekniska lösningar anvisats, antingen i form av alternativa lösningar som kan accepteras eller i form av föreskriven teknisk lösning.
På denna och nästa sida ges exempel på checklistor beträffande gemensamma
krav, varefter markdelskatalogen
visas sådan den använts beträffande kv
Primus.
FÖRSÖRJNINGSA
T GÄRDER
Vid programskrivningför enskilda objekt används följande ej kompletta listor,
som även kan tjänstgöra som hjälpmedel vid anbudsbedömning:
Allmän t VA-system
systemval
reningsanordningar
ledningars planläge
ledningars höjdläge
ledningars lutning
ledningars hållfasthet/material
ledningars täthet/skarvtyp/
ledningars avstängningsmöjlighet
ledningarsutbyggbarhet
ledningars
ledningars
ledningars
ledningars
låsmöjlighet
tillgänglighet
underhållsvänlighet
rengöringsvänlighet
ledningars uppvärmningsanordning
rörgravars ledningsbädd
rörgravars kringfyllning
rörgravars återfyllning /tillåtna sättningar/
rörgravars grundförstärkning
rörgravars frysskydd
V attentill f örsel
matningssystem
tryck
kapacitet
kvalitet
temperatur
spolposter/antal, placering/
spolmöjligheter vintertid
automatbevattning
dricksvattenposter
eldsläckningsmöjligheter
Spillvattenavledning
kapaciteter
brunnar/typ, placering, lock etc
pumpningsanordningar
tryckledningar
50
Dagvattenavledning
kapaciteter/dimensionerande regn, t ex
avrinningstider
brunnar/typ , placering, lock, etc/
pumpningsanordningar.
Lutningar på olika typer av ytskikt och områden
El-system:
systemval/planläge , läggningsdjup , dragningssätt , skyddstäckning etc
utbyggbarhet för alla system/inkl tomrör
ytterbelysning/armatur - och stolptyper , placering av stolpar , olika områdens
krav på belysningsstyrka, manöversystem för belysningen, speciellt belysta
delar, fasadbelysning, etc/
funktioner/hos t ex manöverorgan för belysningar
bilvärmarcentraler/apparatplacering t exa
uppvärmning av markyta , aktuella områden
uppvärmning av va-ledningar och portmaskineri/f rysrisk/
ljud- och signalsystem utomhus
fjärrmanöverorgan utomhus/för t ex garageportar
övrigt/f ontänpumpar , undervattenbelysning etc
ev reservkablar för oförutsett
MARKDELSKATALOG
MED FÖLJANDE
DELAR:
VÄGAR OCH PLANER
Trafikytor dimensioneras i enlighet med typutrymmestabellerna . Detta innebär
att i de fall byggvägar förläggs till ytor som även efter färdigställandet, är av-
sedda för trafik, skall dimensionsökning av vägkroppen undvikas och i stället
förstärkning av bärlagret tillgripas. (BG, IM)
Förstärkningslager
Material:
Enligt BYA.
Tjocklek:
Enligt dimensioneringstabellerna
i BYGG-AMA
1965
i BYGG-AMA
1965
Bärlager
Material:
Enligt BYA.
Tjocklek:
Enligt dimensioneringstabellerna
Slitlager
Krossmaterial:
På gångvägar och sittplatser tätas bärlagret med 30 mm samkross 0-8 mm,
som nedvältas under vattning.
Grusmaterial:
På gångvägar och sittplatser avgrusas ytan med 20 mm grus 0-8
mm.
Naturstensgatsten:
Gatstensättningutförs enligt (40) Cc9.164 i BYGG-AMA 1965.
Betongplattor:
För produkter och material skall sådan måttsättning eftersträvas att deras användning och anpassning sinsemellan kan ske utan sågningar och huggningar.
För plattor lagda på körytor skall garanti lämnas för plattornas körbarhet.
Asfalt:
På gångvägar utförs asfaltbeläggning med 60 Ab 8t. På körbara ytor utförs
80 Ab 12t eller IM 6t --I--Y1. Om ljusa beläggningar föreslås skall någon av
följande typer användas:
51
Ytbehandling med ljusa stenmaterial:
Lämpligt underlag : 40-60 Ab 8ö utförd enligt BYA eller befintlig öppen
asfaltbetong av god kvalitet.
Stenmaterial till ytbehandlingen : I orten tillgängligt ljust naturligt stenmaterial
(ljus granit , kvartsit , labradorit e d) i fraktionen 8-12 mm eller för enbart
gångvägar 4-8
BYA.
mm. I övrigt skall materialet uppfylla fordringarna enligt
Bindemedel : Vid temperaturer över + 10°C RMA 90, annars RMA 75. Bästa
resultat erhålls dock med epoxitjära . Ytbehandlingen utförs enligt BYA.
Fördelar:
Estetiskt tilltalande.
Kan utföras på befintlig beläggning.
Ljus yta omedelbart efter läggningen.
Nackdelar:
Olägenheter vid bindemedelsspridningen.
Viss risk finns för att stenmaterialet lossnar.
Asfaltbetong med verksinblandad luxovit:
Sammansättning:
Massan skall utgöras av 60-80 Ab 8t eller Ab 12t där stenmaterialet i fraktionen 0-6 mm helt eller delvis bytts ut mot luxovit i motsvarande stenstorlek.
Minsta luxovithalt i stenmaterialet som bör komma i fråga är 40 %. Ab 8t skall
ha en bindemedelshalt av 6,6 % och Ab 12t 6,5 %. Härav skall 15-20 %
utgöras av tjärbeck . Hålvolymen skall vara 3- 5 %. I övrigt utförs beläggningen enligt BYA.
Fördelar:
Stor slitstyrka.
Goda friktionsegenskaper.
Nackdelar:
Den ljusa ytan framträder först några månader efter läggningen.
Ett något prickigt utseende.
Beträffande läggning av vissa asfaltbeläggningar hänvisas till KBS anvisningar
nr 11 "Vägbeläggningaroch kantstöd av asfaltbetong".
Asfalten läggs om möjligt i en läggning , om skarvning måste förekomma skall
asfalten läggas mot träsarg.
GRÄSMATTOR,
PLANTERINGAR
Fukthållande skikt
Fukthållande skikt påförs vid berg eller stenfyllning. Tjocklekar enligt BYGGAMA 1965. Skiktet skall utgöras av lerhaltig jord med största stenstorlek lika
med en tredjedel av fyllnadshöjden.
innanmatjorden
påförs.
Odlingssubstans
Matjordstjocklekar
Stenar i ytan större än 100 mm bortkrattas
enligt (40) Cc9.25 i BYGG-AMA
utläggs skall underlaget
fräsas till 10-20
1965. Innan matjorden
cm djup. Klar materialgräns
mellan
matjord och fyllnadsjord får ej förekomma.
Om den matjord som tillvaratas på platsen skall användas till blivande anläggning skall jordanalysprotokoll
avtagningen.
sändas till beställaren
senast en (1) månad efter
All matjord som skall användas i anläggningen skall godkännas av beställaren
genom jordanalysprotokoll daterad högst en (1) månad innan utläggningen.
Växtmaterial
Planteringsytor:
Med tanke på ett gott resultat bör växtmaterialet vara enhetligt, således kan ej
tillåtas att växtmaterial inom samma art upphandlas i flera plantskolor. Entreprenören tillser att aktuell plantskola ej i sin tur upphandlar växtmaterial inom
samma art från olika plantskolor.
52
Stomplantering utförs med enhetligt växtmaterial.
Stort växtmaterial kan med fördel användas. Om så sker skall växtleverantörens synpunkter på materialets hantering och användning inhämtas.
Vid eventuell väntan på plantering jordslås växterna noggrant. Jordslagning
sker på skuggig plats. Därvid löses förekommande buntar upp och växterna
nedgrävs,
hellre för djupt än för grunt. Vattning
och spridning utförs och på
sådant sätt att risk för uttorkning ej föreligger. Växterna planteras på sin nya
växtplats på samma djup som de stått i plantskolan.
I samband med all plantering vattnas ytorna noggrant. Vattning sker innan
hela planteringsgropen
är igenfylld. Efter vattning fylls resten av jord i. Säckväv
omkring växter med klump upplöses men borttages ej.
På planteringsytor får ej ogräs förekomma under entreprenad- och garantitiden. Vid varje tillfälle kemiska preparat används för bekämpning av ogräs,
skadeinsekter och svampsjukdomar skall instruktioner från Statens Växtskyddsanstalt
inhämtas och följas.
Vattning skall ske vid behov och bör efter 1 augusti ske endast i undantagsfall.
Under svår torka genomvattnas
Trädplantering:
Planteringsgropar
jorden ordentligt varefter ytan luckras.
för träd skall ha en minsta bottenyta
av 1 m2 och vara så
beskaffade (ev dränerade) att stillastående vatten under inga omständigheter
förekommer i gropen. Botten på gropen luckras väl och matjorden blandas väl
med underlaget så att klara materialgränser
ej uppstår.
Uppbindningsanordning se (40) Cc9.282 i BYGG-AMA 1965. Särskilt väsentligt är att störar för uppbindning,
i färdigt skick, har samma höjd som trädets
stamhöjd. Uppbindning kan med fördel ske med reglerbara plastband.
Träd, planterade i hårdgjorda ytor, skall förses med omfattningar avpassade
till beläggningen.
Buskplantering:
Vid plantering av häckväxter
stickning användas.
och andra växter med små rotsystem kan spad-
Erforderlig putsning och avkapning av växtrötterna skall ske före plantering.
Gräsytor:
Gräsytor sås med i marknaden
förekommande
standardblandningar,
eller rena
sorter. I övrigt gäller (40) Cc9.281 i BYGG-AMA 1965.
SLÄNTER,
MURAR,
TRAPPOR
Slänter
Grässlänt utförs i max 1:3.
Planterad slänt utförs i max 1:2.
Murar
Om mur anordnas bör denna ta upp hela den aktuella nivåskillnaden. Muren
skall utföras i plastgjuten
betong eller med hjälp av förtillverkade
betongele-
ment (s k perrongelement eller betongvinklar).
Förtillverkade element skall om möjligt vara lagervara.
Kantstenar
Kantsten runt körytor skall ha en höjd av 10 cm över vägbanan utom vid övergångsställe då höjden skall vara 6 cm. Övriga kantstenar skall ha en höjd av
6-8
cm. I första hand används 10 cm bredd.
Måttsättning skall ske på sådant sätt att huggningar och sågvingar av betongkantsten och/eller anslutande betongprodukter ej förekommer.
Någon av följande typer av kantsten skall användas:
Mellan köryta -
annan yta (gångyta, planteringsyta,
gräsyta):
1. Granitkantsten SIS 2218 06
2. Granitkantsten
SIS 2218 07
53
3.
4.
5.
6.
7.
Granitkantsten SIS 2218 08
Betongkantsten för sättning typ S:t Eriks eller likvärdig.
Betongkantsten för limning G-stöd typ B eller likvärdig.
Granitkantsten för limning 1OX 10 cm.
Asfaltkantstöd (se KBS-anvisningar nr 11 mars 1968).
Mellan gångyta - annan yta (planteringsyta, gräsyta):
1. Betongkantsten för sättning typ S:t Eriks eller likvärdig (trädgårdskantsten).
2. Betongkantsten för limning G-stöd typ C eller likvärdig.
3. Granitkantsten (trädgårdskantsten).
Ramper
Bilramp max lutning 1:10
Gångramp se KBS-rapport nr 52
Trappvägar
Vid marklutningar 1:4-1:12, anordnas trappvägar. Sättstegets höjd < 14 cm,
planstegets längd > 1,80 m. Lutning på plansteget ca 1:12.
Trappvägar bör vid olika ytbeläggningar utföras med sättsteg enligt nedan:
Beläggning
Sättsteg av
Grus
Asfalt
Betongplattor
Granit eller betong
Betong
Betong
Gatsten
Granit
Trappor
Beträffande trappor hänvisas till SBN 691:1611. Vid minst vart tionde steg
anordnas ett vilplan med 1,80 m bredd.
Trappan utförs i enfärgad betong eller i gradhuggen granit (minst grad 1).
Om trappan finns i utrymmen avsedda för barnvagn skall barnvagnsramp
anordnas i trappan. Bredd på ramp 25-30
cm. Bredd på trappsteg mellan
ramper 30-40 cm.
ANORDNINGAR
FÖR SÄKERHET
Skyddsräcken
Handledare vid trappor:
Beträffande handledare
avslutning vikas in.
ANORDNINGAR
OCH SKYDD
hänvisas till SBN 691:1612, dock skall handledarens
FÖR PARKERING
Linjemarkering
På asfalt markeras bilplatserna
med vit trafiklinjefärg.
Vid längsparkeringen målas alltid rutan runt om.
T
54
TT
T
T
Stopplanka
Utförs i ohyvlat tryckimpregnerat
virke 2"X 6".
Röret utförs i stålplåt , dess mått avpassas till beläggningen dock minst 150 X
300. I asfalt- och grusbeläggningarslopas [] röret.
2 st 1/2" skruv med kullrigt huvud och fyrkant med mutter 1=312".
Skarv-
ning utförs enl fig, där så är nödvändigt.
Allt stål varmförzinkas efter bearbetning.
C = BILPLA
I
I
1
1
1
I
1
1
1
I
I
zu
TSBREDD
0
0
x 6••
UNP
10
RÖR
BTG-FUNDAMENT
P-PLATS
55
3.4.2 Hus
ST OMSYST EM
Allmänt
Innerväggar får i begränsad utsträckning utföras bärande . Se (25).
Ytterväggar får utföras bärande. Se (24).
Pelare , balkar och bärande innerväggar placeras centriskt på systemlinjekort
respektive systemlinje enligt KBS-anvisning nr 10.
Belastningar
För nedan angivna utrymmen gäller följande nyttiga laster
Utrymme
Nyttig last kp/m2
Garage
Kontorslandskap
Centralarkiv och förråd
Kontorsrum och anslutande korridor
500
1000
1000
3001)
1) Inklusive last från mellanväggar varvid det förutsatts att mellanväggarnas
andel ej överstiger 100 kpf m2. Väljer entreprenörer tyngre väggar skall således
tillägg göras härför.
Stabilisering och dilatering
Stommen skall utformas så att säkerhet mot "kedjeras " fyller kraven i planerat
komplement till SBN.
Ljusisolering
Generellt gäller att stomme, anslutningsdetaljer etc skall vara så utförda att
ombyggnad till index för luf tljudisolering Ja = 48 dB.
VERTIKALA
BÅRVERK
För att möjliggöra god möblering i rum med indragna fasadpelare måste erforderlig hänsyn tas till begränsning av pelardimensionerna.
Formtoleranser
Tangerande rätskiva (med full längd ) får avvika från lodlinjen 0,5 % dock
högst 15 mm.
För planhet och kantrakhet gäller att vid kontroll med rätskiva med godtycklig
längd och placering får pilhöjden maximalt uppgå till 10 mm vid mätlängder
upp ti115 m.
BJÄLKLAG
(HORISONTELLA
BÅRVERK)
Deformationer
Formändringar skall generellt redovisas i entreprenörens konstruktionsberäkningar för såväl vilande som rörlig last. Härvid gäller bl a följande:
För horisontella bärverk skall beräknade ned- och upphöjningar avseende
långtidsdeformationer av total last vid vanligt lastfall begränsas till 1500-del
av den teoretiska spännvidden , eller i fråga om konsol till 1/250-del av konsol-
längden. För slakarmerade betongkonstruktionergäller därjämte följande:
Den andel i ovannämnda deformation ( 1/500-del av teoretiska spännvidden
resp 1250-del av konsollängden), som uppstår efter montage av mellanväggar
skall dock begränsas till 1/100-del av den teoretiska spännvidden resp 1/500-del
av den teoretiska konsollängden . Vid beräkningarna skall förutsättas att mellanväggsmontage sker omedelbart efter formrivning . För spända betongkonstruktioner skall för begränsning av deformationerna förutsättas att mellanväggar skall kunna monteras på samtliga bjälklag och att böjdragpåkänningarna således skall begränsas till 1,5 }/K.
Jämför spännbetongnormerna punkt 4:334.
56
Formtoleranser
överkant bj älklagsyta från vilken mellanväggar skall kunna monteras får avvika från tangerande horisontalplan max 20 mm för mätpunkter som ej ligger
längre från varandra än 15 meter. Kravet skall uppfyllas såväl före som efter
det att mellanväggarna monterats. Dessutom skall planhetstoleranser för golvyta enligt Bygg-AMA Ea5.121, toleransklass
2, innehållas.
Absoluta lägestoleranser
Bjälklags överyta exkl golvbeläggning får avvika från horisontellt basplan
max ± 10 mm. Mätning skall ske efter formrivning vid platsgjutna bjälklag.
Vid prefabricerade eller plastgjutna spända bjälklag mäts efter formgivning
resp montage samt eventuell pågjutning.
Absoluta lägestoleranser för underkant bjälklagsyta skall överenskommas under upphandlingen baserade på av anbudsgivaren
deformationer (ned- eller uppböjningar).
lämnade
beräkningar
över
YTTERVÄGGAR
Med ytterväggaravses ett komplett system inkl vägg under mark, sockel , fasad,
material på ut- och insida , dörrar , fönster, bröstning , beslagning , taklist m m.
Allmänt
Ytterväggen får utföras som bärning för vertikala laster. Om detaljer av ytterväggen har en kortare livslängd än väggen för övrigt (vilket bör undvikas) skall
dessa utformas så att de blir lätt utbytbara. Breddmodul för mellanväggsanslutningar 12 M.
System under marknivå
Med hänsyn till att en stor del av lokalerna i byggnaden skall tillföras befuktad
luft och att denna luft överförs till källaren genom returluft eller kommunika-
tionsutrymmen måste innerluftens vatteninnehåll beaktas vid utförandet av
ytterväggen. Detta innebär bl a att fuktkänsliga material inte får ingå.
Med tanke på verksamheten i lokalerna (garage alt förråd) skall inre ytskikt
antingen bestå av putsad betong med ett utförande enl Bygg-AMA tabell El
toleransklass 2, största avvikelse från lodplanet 15 mm, eller av synligt fasadtegel med ett utförande enl tabell Fl toleransklass 2. Mot ej lastupptagande
mellanväggar skall ytterväggens ytskikt vara genomgående så att mellanväggen
kan rivas utan att påverka ytterväggens ytskikt.
System över marknivå
Måttkrav:
genom det stora antalet 24 M-rum bör ytterväggens
12 M-sekundär-
linjer sammanfalla med stommens primära systemlinjer. Fönsterpelare skall
även täcka en ev anslutning med mellanvägg, centralt placerad på systemlinjen,
som kompletterats med en isolering för rum med sekretesskrav på ena sidan.
Utan åtgärder för en utvändig solavskärmning får inte fönsterarean mot kontorsrum utgöra mer än 30 % av fasadarean.
Större fönsterarea i kombination med utvändig solavskärmning kan, om den
utförs estetiskt tilltalande, ge övervärden
bilaga 23.6. Se även tabell i KBS-anvisning
ur miljösynpunkt
nr 10 sid 10.
Lägestoleranser för färdig fasad:
För tabell eller motsvarande i ByggAMA
lämpas. Därutöver tillämpas:
som värderas
gäller att toleransklass
enl
2 skall till-
För fasader i allmänhet:
a. Vinkelavvikelser
15 mm.
b. Storbuktighet,
c. Storbuktighet,
d. Storbuktighet
från ett tangerande
vertikalplan
på hela hushöjden
max
horisontell
eller vertikal på mätlängd
90 M max 15 mm.
horisontell
eller vertikal
30 M max 5 mm.
på mätlängd
horisontell på mätlängd 300 M max 20 mm.
e. Vid elementbyggda fasader gäller i hörnpunkterna av elementen:
57
att språng i samband med fogarna mellan elementen får vara högst 5 mm på
utsida och 7 mm på insida fasad . Detta gäller såväl i höjd-, sido- som djupled.
f. För fogar gäller att avvikelser från nominell fogbredd får vara max ± 5 mm.
g. För fasader i glas eller annat material med spegeleffekter gäller att storbuktigheten på mätlängden 30 M får vara max 3 mm.
Installationsbarhet :
För lokalgrupperna
1-9 gäller att alla vertikala ledningsstråk för vatten,
värme, starkström samt svagström förläggs till täckta slitsar eller speciella
anordningar för ledningsdragning
som är åtkomliga från insidan av väggen
utan ef terlagning av ytskiktet. Slitsar och kanaler för vatten, värmerör samt
starkström ges ett reservutrymme för kommande utbyggnad med 50 %. För
svagström skall motsvarande reserv vara 100 %. För lokalgrupperna
1-4 skall
uttag för stark- och svagström placeras i gemensamma installationslådor
med
max avstånd 24 M. Lådorna skall förskjutas i förhållande till mellanväggsanslutningar.
Fuktläckage och diffusion:
Ytterväggar skall utföras med erforderligt diffusionsmotstånd
och skall i alla
delar och detaljer t ex i fogar utföras så att luftens vatteninnehåll
i fasadbelägna lokaler kan uppgå till 6 g vatten/kg torr luft utan att skador uppstår
eller att väggens värmeisolerande förmåga nedsätts. Luftövertryck av ventilationen, vind eller termiska förhållande,
skall härvid beaktas. Om anbudsgivare planerar in verksamhet som medför större vatteninnehåll i luften i anslutning till ytterf asad skall kommunikationer
anpassas" i motsvarande mån.
Täthet mot nederbörd:
Kravet på väggen är att vatten inte skall tränga igenom väggen eller in i väggen
så att värmeisoleringen eller väggens livslängd nedsätts eller väggens funktionssätt ändras.
Fasadytans vindtäthet:
Väggen skall vara så vindtät att man inte kan märka några luftrörelser på insidan på grund av vind som tränger igenom konstruktionen,
eller att vinden
medför skador.
öppningsbara fönster:
Samtliga fönster skall vara öppningsbara
inåt samt reningsbara
inifrån.
De
skall förses med uppställningsbeslag som kan låsas i öppet läge.
INNERVÄGGAR
Allmänt
Alla innerväggar, med undantag för sådana där byggnadens stabilitet eller
verksamhetens art inte kan klaras med annan lösning, skall utföras rivningsbara för framtida ombyggnad. Väggars placering i förhållande till systemlinjer framgår av KBS-anvisning nr 10 kap modulsamordning.
Flyttbarhet
Mellanväggar för lokalgruppen 2 samt sammanträdesrum
under 20 m2 värderas ur flyttbarhetssynpunkt
enligt bilaga 227. Bedömningen omfattar: lätthet
i rivning, återvinning av ursprunglig investering och störningar i samband med
en omflyttning.. Dörrar i mellanväggar för lokalgrupperna
2-4 utförs med
karmar och beslagning så att dörrblad med 30 dB och 39 dB ljudreduktion
alternativt kan skiftas på samma karm. Vid TT bjälklag behöver inte korridorväggens anslutning mot tak mellan balkarna göras flyttbar i samma utsträckning som väggen i övrigt.
Dörrkarmars ytterbredd
9 M för kontorsrum. Lokal dataspecifikation
ver annan typ av dörr.
58
redovisar om verksamheten
krä-
Installationsbarhet
Väggar kontorsrum -
kontorsrum : Inga installationer får dras inne i vägg,
installationer får ej göras i sockel eller taklist. Väggar kontorsrum- korridor:
Manöverdon för belysning och svagström till ett utrymme skall kunna anbringas vid entredörren . Väggar med ytskikt av fogade plattor : Rörledningar
för el och vatten förläggs dolda av utrustningen eller innanför väggens ytskikt
och om möjligt så att om- och tillbyggnad av ytskiktet kan ske på en sida av
väggen som inte berörs av de fogade plattorna . Ifall rörledningar förläggs
till väggar av fasadtegel eller betong skall de läggas i håltagningar eller slitsar
innanför väggliv och så att rörledningarna är åtkomliga utan efterlagning av
ytskikt.
Håltagningar
och slitsar för VA och starkström
utförs med 50 %
reservutrymmeför senare tillbyggnad. För svagström skall motsvarande reserv
vara 100 %.
Isolering mot luftljud
Beträffande krav på väggar för olika verksamheter se samband
Dörrar
i mellanvägg
med 48 dB reduktionstal
utförs som dubbeldörrar
med
lägsta reduktionstal för innerdörrar 30 dB och för ytterdörr 39 dB. Reduktionstalet räknas som medelvärde för frekvensområdet 100-315 Hz. Dörrarna
skall tillverkas under kontroll av Statens provningsanstalt och förses med godkännande-skylt som anger reduktionstalet. Av levererade dörrsnickerier skall
stickprovsmässigt utvalda dörrar med karm vid provning hos Statens provningsanstalt enligt SIS 025251 uppnå angivet reduktionstal.
teras före stommen.
Dörrkarmar
mon-
Planhet
ByggAMA tabell R1 toleransklass 2.
Väggars avvikelse från lodplan
Högsta tillåtna avvikelse 0,4 % av våningshöjden.
Hörnskydd
Alla utåtgående hörn förses med hörnskydd av en kvalitet som ger samma
underhållsfrekvens på hörn som på vägg för övrigt.
Motståndsförmåga
mot belastningar
Mot utrymmen för kontorsverksamheter i allmänhet.
Väggen dimensioneras för följande belastningsfall:
a. En horisontell linjelast av 40 kp/m angriper alternativt vid tak, på väggens
halva höjd eller vid golv. Utböjningen för 40 kpjm angripande på väggens
halva höjd skall vara högst 10 mm och skall till övervägande delen vara elastisk, vilket betyder att utböjningen efter avlastningen till största delen skall
gå tillbaka och att därvid inga synliga sprickor kvarstår.
b. En vertikal linjelast (vertikala krafter längs en horisontell linje ex last från
en bokhylla) av 25 kp fm angriper på den ena eller vardera sidan av väggen
0,2 m utanförväggens
yta och på ogynnsammaste höjd.
c. Väggen skall tåla en 60 kp punktlast. Provningsmetod:
långsamt via en stålstämpel, O 25 mm.
Lasten 60 kp påförs
d. Väggens yta skall ha sådan hårdhet att en 19 mm stålkula som belastas med
25 kp ger ett intryck som är mindre än 0,5 mm.
Provningsmetod: Stålkulan belastas först med 0,3 kp och intryckningens utgångsvärde uppmäts. Därefter belastas stålkulan med 25 kp och ny mätning
av intryckningen
utförs. Skillnaden skall vara högst 0,5 mm.
e. Väggbeklädnadsplatta skall ha sådan styvhet att en 20 kp punktlast ger en
deformation mindre än 7 mm.
Provningsmetod:
Lasten 20 kp påförs långsamt
via en stålstämpel,
j 25 mm,
och deformationen mäts.
Vid belastningsfallen som gäller oberoende av varandra, krävs en tvåfaldig
säkerhet mot brott.
59
Motståndsförmåga
mot slag och stötar
Mot utrymmen med normalt kontors- eller undervisningsarbete utan större
frekvens av persontrafik
a. Väggen skall förbli oskadad av en stöt med rörelseenergin 75 kpm.
Provningsmetod: En säck fylld med 50 kg grus (= 1,6) och försedd med en lina
hängs i taket intill väggen som en pendel. För att få 75 kpm rörelsemängd
fordras en fallhöjd av 1,5 m.
b. Väggen skall förbli oskadad av 10 upprepade stötar med rörelseenergin
6 kpm.
Provningsmetod:En pendel av en boll fylld med 5 kg sand hängs i taket intill
väggen. Pendeln får falla 10 gånger med fallhöjden 1,2 m.
Beständighet mot utrymmen med stor frekvens på persontrafik:
a. Robusta ytskikt. Underhållsfrekvens skall motsvara innerväggar i arbetsutrymme.
Mot utrymmen med mycket stor frekvens på persöntrafik eller med gods- och
fordonstrafik:
b. Ytskikt med en robusthet som motsvarar 1/2 stens fasadtegel eller oputsad
slätformsgjuten betong.
Motståndsförmåga
mot antändning
Ytskikt lägst klass II. Tändskyddande beklädnad.
TAK
Allmänt
Yttertaket skall utformas så att snöskottning ej blir nödvändig.
Vid flack taklutning skall yttertaket ventileras mekaniskt.
Fuktläckage
och diffusion
Vindsbjälklaget skall utföras med erforderligt diffusionsmotstånd och skall i
alla delar och detaljer (t ex fogar ) utföras så att luftens vatteninnehåll i under-
liggande lokaler kan uppgå till 6 g vatten/kg torr luft utan att skador uppstår
eller att takbjälklagets vårmeisolerande
förmåga nedsätts . Luftövertryck
or-
sakat av ventilation, vind eller termiska förhållanden skall härvid beaktas. Om
anbudsgivareplanerar in verksamheter som medför större vatteninnehåll i luften i anslutning till vindsbjälklaget skall konstruktionen anpassas i motsvarande mån.
HUSKOMPLETTERING
Trappor, ramper , hissar
Kommunikation via huvudtrappor skall göras lätttillgänglig
samt attraktiv.
Samband och Ytskikt samt Svensk Byggnorm 67 supplement kap 691.
Minimikravutöver normer:
Trapphus skall, såvida verksamhetens art inte ställer högre krav på brandsäkerhet,mot de olika våningsplanen avgränsas med vägg- och dörrpartiersom
är uppglasademed trådspegelglas med klar genomsikt utan vrångbilder. Trapphus skall ha robusta ytor. Detaljer i räcken m m skall ha motsvarande utförande. Huvudtrapplöp skall vara raka och ha ett stegförhållande enl nedanstående
kurva med stegbreddenminst 25 cm och högst 35 cm.
Trapporskallvara halkfria och samtidigt lättstädade i alla detaljer.
Ramper skall utföras med lutningen högst 1:12.
Hissar skall läggas i anslutning till huvudtrappor.
Ramper utomhus i direkt anslutning till garage utförs med uppvärmningsanordning.
60
MALNING
Målning utförs enligt i samråd med beställaren senare utarbetat schema för
färgsättning i klass med följande kvaliteter:
Allmänt
Stål rengörs före målning från rost och löst sittande valshud. Rost avlägsnas
Behandling
Va6
Vc9
enligt SIS 05 59 00, noggrannhetsgrad St2 för varje förekommande rostgrad.
Stål utomhus rengörs genom blästring.
För utförande av rostskyddsmålning gäller föreskrifterna i kap 4 i Handbok
i rostskyddsmålning,
utgiven
av Korrosionsinstitutet,
Bulletin nr 52, fjärde
omarbetade upplagan.
Målning enligt Vv.6072 ges en skikttjocklek av minst 140 dum.
Byggnadsmålning
Innerväggspartier,
inomhus
innerväggsskärmar:
Karmar, foder, lister av teak
Karmar, foder, lister av barrträ
Lister av teak i samband med partier och skärmar av annat material än teak
Dörrar av teak
Vz .5024
Vvv.5552
Dörrar av barrträ
Fönster, fönsterdörrar:
Karmar, foder, lister av barrträ
Karmar och lister av barrträ med intill 50 mm bredd
Bågar av barrträ
Vvv.5552
Vvv.5512
Vvv.5542
Vv .6050 + Vvv. 6602
Bågar av stål
Mellansidor
Mellansidor
av barrträ
av stål
Ytterdörrar,
portar:
Vv .5022
Vv .6050 + Vv.6072
Karmar, foder, lister av teak
Vz .5022
Vvv.5552
Vz .5022
Vvv.5552
Karmar, foder, lister av barrträ
Ytterdörrar av teak
Ytterdörrar
av barrträ
Innerdörrar, luckor:
Karmar, foder, lister av teak
Karmar, foder, lister av barrträ
Lister av teak i samband med dörrar av annat material än teak
Karmar av stål till hisschaktdörrar
Karmar av stål till arkivdörrar,
Vz .5022
Vvv.5552
Vz .5024
branddörrar
Vz .5022
Vvv.5552
Vz .5024
Vvv.6643
Vvv.6642
Vvv.6002
Vvv.6282
od
Karmar av stål till dörrar och luckor i enklare utrymmen
Skyddsrumsdörrar med karmar
Trösklar av ek
Vz .5024
Trösklar av stål
Vv .6020+Vv.6002
Dörrar och luckor av teak
Dörrar och luckor av barrträ
Hisschaktdörrar
Vz .5024
Vvv.5552
Vvv.6643
Schaktdörrarna förses med målade beteckningar
Arkivdörrar, branddörrar o d
för våningsplan
Vvv.6642
Dörrar och luckor i enklare utrymmen
Dörrar och luckor till skyddsrumsanläggningen förses med målade beteckningar ö och S för öppet och stängt samt pilar som anger låsmekanismens
svarande lägen.
mot-
Vvv.6602
Ledstänger av stål
Räcken av stål
Behandling
Vv .6020 + Vv. 6112
Vv .6020+Vv.6112
Golvsocklar av barrträ
Vvv.5542
VVS-anläggningar:
Värmeradiatorer
Rörledningar, ej isolerade
Rörledningar, isolerade
Plåttrummor
Övriga synliga stålytor, såsom galler, ventiler, värmepannor, rännbetäckningar,
Vv
Vv
Vv
Vv
pumpar , rattar m m
Synliga asfalterade rörledningar m m
Vv .6020 + Vv. 6002
Schellackering utförs tillräckligt antal gånger före målning
Vv .7102
.7022
.7112
.7242
.6020 + Vv.6002
El- och hissanläggningar:
Hissmaskinbalkar , gejderfästen , luckor , ramar , rör för ledningar , doslock m m
Vv .6020 + Vv. 6002
Ej rostfritt fästmaterial för utanpåliggande ledningar m m rostskyddsbehandlas
före målning och tapetsering
Rumskomplettering:
Utsidor av skåp, luckor och kantytor av barrträ
Insidor och hyllor m m i skåp av barrträ
Hyllor av barrträ,frisittande
Sittbänkar av barrträ
Vvv.5552
Vz .5024
Vz .5024
Vz .5024
Konsoler 0 d ståldetaljer
Vv .6020 + Vv. 6002
Byggnadsmålning
utomhus
Fönster, fönsterdörrar:
Karmar, foder , lister av barrträ
Bågar av barrträ
Bågar och karmar av stål
Ytterdörrar , portar:
Karmar och lister av teak
Karmar och lister av barrträ
Ytterdörrar av teak
Ytterdörrar av barrträ
Vv .5022
Vv .5022
Vv .6050 + Vv.6072
Ytterdörrar av stål
Vz
Vv
Vz
Vv
Vv
.5022
.5022
.5022
.5022
.6050 + Vv.6072
Ledstänger av stål
Vv .6050 + Vv.6072
Räcken av stål
Vv .6050 + Vv. 6072
Stålstommar till skärmtak
Vv .6050 + Vv. 6072
Fasader , fasaddetaljer , plåtbeslag m m:
Förzinkad plåt
Vv .6010 + Vv. 6002
VVS-anläggningar:
Galler , ventiler m m
62
Vv .6040 + Vv. 6002
Industriell målning av byggvaror
utförs enligt SIS 05 6811
Fönstersnickerier
Insidor
Mellansidor , utsidor, kanter och falsar
Trösklar
Dörrsnickerier
Kvalitets-
Material-
klass
grupp
P2
P3
KB2
a2
b2
al
Kvalitets-
Material-
klass
grupp
Dörrblad
P2
a2
Dörrblad genomsynlig behandling
Övrigt
Övrigt genomsynlig behandling
Trösklar
KB 1
P2
KB 1
KB2
a2
a2
a2
al
3.5 KRAV PÅ DRIFT OCH UNDERHALL
Följande exempel på drifts - och underhållskrav
statlig administrativ verksamhet.
för en byggnad avsedd för
DRIFTINSTRUKTION
En för el och VVS gemensamt utformad drift - och skötselföreskrift i huvudsak
upplagd enligt nedan tillhandahålls.
a) Orientering och uppläggning av instruktionen.
b) Allmän orientering och uppläggning av de olika systemen för kraft- och
belysning, värme samt teletekniska anläggningar med angivande av spänningar m m.
Uppgifter om huvudleverantörer , fabrikat och serviceföretag för de olika systemen.
c) Ritningar enligt vad som sägs under produktkrav elanläggning.
d) Uppläggning av schema för periodisk service och tillsyn med utgång från
rekommenderad periodicitet.
e) Uppläggning av servicekort för servicekrävande delar (indelat efter belägen-
het, frekvensbehov).
f) Aggregatkort med plats för redovisning av arbetstid, mtrl-kostnad och
orsak vid ingrepp utöver fastställd rutinserviceenligt d).
g) Speciella rutiner vid larm. Telefonkontaktsrutiner med kontrollcentral etc.
h) Felsökningsanvisningarför ingående system och apparater.
i) Sammanställning
av tillverkares
och leverantörers beskrivningar och sköt-
selföreskrifter.
REDOVISNING
Till beställaren skall årligen lämnas sammanställd redovisning för förbrukat
bränsle, gas, vatten och elkraft, fel och felfrekvens hos i fastigheten ingående
installationssystem samt systematiserad förteckning över ingrepp enligt punkt
g) och ingrepp av servicekontraktbundna företag utöver avtalad rutinservice.
SERVICEAVTAL
För komplettering av servicefunktioner enligt ovan så att dessa omfattar fullständig service och underhåll, skall kontraktsförslag upprättas med härför
lämpliga företag.
Det bör observeras att sådana serviceavtal som upprättas i samband med entreprenaden och som är ägnade att höja tillförlitligheten hos installerade system
63
(incitamentavtal) kan innebära möjlighet att slopa reserver och begränsa mängder så att kostnaden per effektiv ytenhet minskar.
Incitamentet bör innebära att totala årskostnaden för ifrågavarande objekt
sjunker.
Generellt gäller att entreprenören skall svara för all kompletterande
service,
reparation och underhåll av i resp serviceavtal ingående objekt under en tid av
5 år. De funktionella krav som preciserats i annat sammanhang skall under
denna tid innehållas. Servicekontrakt
skall efter denna tid kunna överlåtas på
byggnadsstyrelsen. Vid reparationer och ersättning av komponenter i anläggningen skall minst samma kvalitet som den i anbudet angivna innehållas.
Reparationer och sådana servicearbeten som kan komma att störa lokalnyttjaren i dennes arbete skall förläggas till tider som överenskommits med nyttjaren. Vid sådant driftsavbrott vartill entreprenören genom sitt åtagande befinns vara skyldig och som innebär väsentligt avbrott för nyttjaren i dennes
normala arbetsrutiner skall entreprenören till byggnadsstyrelsen utgiva skälig
ersättning.
Serviceavtal kommer att upprättas beträffande hissanläggningar samt elanläggningar.
STYRNING
OCH ÖVERVAKNING
Störningar i vissa objekt och processer inom en byggnad kan innebära
risk för
personskador, materiella skador och, givetvis, ekonomiska förluster. I avsikt
att reducera dessa risker skall objektet kunna övervakas från ett övervakningsställe (kontrollcentral). För övervakning på tider då kontrollcentralen är obemannad skall larm om fel automatiskt
överföras från kontrollcentralen
till en
bemannad larmcentral.
VVS-anläggningen förses med reglerautomatik som är ägnad att uppfylla ställda krav på stabilitet, klimat etc samt utlovade prestanda.
Automatiken skall vara utrustad för manuell börvärdesomställning.
Anläggningen förses med mätinstrument,
termometrar,
manometrar
och hygro-
metrar etc för rutinkontroll av utstyrd storhet (ärvärdesmätare) samt erforderliga mätuttag för funktionsbesiktning
och funktionskontroller.
Om objektets storlek är måttligt och möjligheter finns att begränsa antalet
fjärröverförda signaler bör övervakningssystemet
byggas på system för summasignal.
Fjärrindikering av börvärden, fjärröverförd driftindikering samt fjärromställning av börvärden skall ej förekomma i nämnvärd utsträckning.
Fel som uppträder i larmövervakade objekt indelas med avseende på felens
(klass I) skall
angelägenhetsgrad i två klasser. Fel av högsta angelägenhetsgrad
åtgärdas snarast möjligt. Fel av klass II avhjälps efterhand i den dagliga rutinen.
Generellt gäller att fel och störningar i utrustning som har betydelse för värmeoch elkraftförsörjning, eller annan viktig verksamhet, tillhör klass 1 liksom ock-
så fel som innebär personfara. Till klass II hänförs mindre betydelsefulla funktionella fel.
Klass
I
Feltyp
Övervakat objekt
A
B
Ställverk och transformatorer
Instängning i hissar
Annan personf ara
C
VVS-anläggningar byggnad
(Pannanläggning etc)
Speciell utrustning
D
(Datacentral etc)
II
64
E
VVS-anläggningar
byggnad
Har en övervakad process ett stort antal objekt eller delprocesser från vilka
larm kan utgå indikeras felen var för sig i en felsignalcentral lämpligen placerad
i anslutning till den övervakade utrustningen.
Från varje sådan felsignalcentral vidarebefordras larmen till byggnadens felindikeringscentral (Summasignal).
I felindikeringscentralen indikeras även individuella f elsignaler från övervakande objekt med enstaka larmgivare och utan felsignalcentral.
För övervakning av summalarmer från befintlig byggnad skall kontrollcentralen förberedas för anslutning av dessa.
I varje felindikeringscentral (i förekommande fall felsignalcentral ) sammanförs
felsignalerna i grupper - "typer " - av fel till kontrollcentral enligt tabell.
Varje sådan typ av fel tillordnas en summasignal. Summasignalerna överförs
till kontrollcentralen.
Kontrollcentralen placeras lämpligast i bevakningscentral. Förbindelser mellan
denna och framtida felindikeringscentralerrespektive larmutrustadeobjekt typ
c och D skall förutses och förläggas till strategiska punkter.
Larm av typ D behandlas på ett avvikande sätt. Under dagtid indikeras sådana
larm individuellt på en för ansvarsman strategisk plats inom byggnaden. För
övriga tider ordnas så att felsignalerna direkt överförs (per telefon) till den (de)
för verksamheten ansvarige (-a).
På tider då kontrollcentralen är obevakad , vidarebefordras - per telefon efter
viss fördröjning
larm till en bemannad larmcentral . Endast larm klass I
grupperade i feltyper som i tabell transmitteras till larmcentralen. Antalet feltyper eller grupperingar av fel som via var sin summasignal överförs till larmcentralen skall medge en övervakningsgrad som, med hänsyn till samtliga
ekonomiska och tekniska faktorer, är försvarbar.
Från kontrollcentralen
skall även viss fjärrmanövrering av byggnadens värme-
och ventilationssystem ske. Manöveråtgärderna är vanligtvis gemensam styrning av ventilationsfläkthastigheter under tidsperioder då ordinarie programstyrning ej gäller och där pågående verksamhet ej är av sådan art att fara kan
uppstå.
Eldörrlås , personkontroll och inbrottslarm
Elektriska dörrlås anordnas vid alla entredörrar och ytterdörrar.
Medelst elektriska dörrlås skall avspärrninganordnas mellan de olika nyttjarna
i byggnaden. Inom data skall sektionering av databehandlingslokalerna från
den övriga verksamheten anordnas medelst eldörrlås och personkontroll enligt
följande:
Kundmottagning
förses med eldörrlås . Kontor skall ha helautomatisk kort-
kontroll. Inom kontorsrum skall även säkerhetslarmade objekt (skåp) förutses.
Godsmottagning
skall ha eldörrlås som styrs från reception med speciell nyc-
kel. Garage förses med helautomatisk kortkontroll, kombinerad med automatisk dörröppning.
Reception förses med eldörrlås.
Bevaknings-TV
Kanalisation skall utföras för bevaknings -TV. Utförs i samråd med Allmänna
Bevaknings -AB (ABAB).
Brandalarm
Befintlig byggnad är till större delen skyddad medelst sprinkler och termodetektorer.
Beträffande nybyggnader
gäller att kontakt skall tas med brandmyndighet
för yttrande om behov av automatisk brandalarm alt sprinklerföreligger med
hänsyn tagen till byggnadens planlösning.
Om brandalarmanläggning erfordras skall centralapparatutrustningenför nybyggnaden sammanbyggas med befintliga byggnadens centralapparat.
65
ÅTKOMLIGHET
Fläkt-, hiss- och apparatrum skall kunna nås genom hiss och trappa -
dörr
eller sluss' (lejdare-stege-lucka accepteras ej).
Installerade apparater eller delar och komponenter i dessa: filter, fläktmotorer,
pannor, oljetankar, värmebatterier, värmeväxlare, pumpar etc skall kunna demonteras och transporteras vid utbyte utan att ingrepp i byggnadsdelar eller
i sådana installationer som ej är direkt anslutna till objektet måste företas. Tak
över tyngre komponenter skall förses med ingjutningshylsor för infästning av
lyftdon.
Byggnadsknutna avskärmningar etc skall i förekommande
monterbara.
fall göras lätt de-
I anslutning till installerade apparater eller delar och komponenter av dessa
skall fri golvyta reserveras för god åtkomlighet vid skötsel och underhåll. Detta
innebär att utrymme skall finnas för såväl avlastning av demonterade delar
som för arbete med dessa.
TILLFÖRLITLIGET
OCH ENKELHET
För att underlätta drift och skötsel av byggnadens olika installationssystem
skall konstruktionervara enkla och montage överskådliga.
Installationerna bör vara uppbyggda av enkla beprövade komponenter vars
tillförlitligheterfarenhetsmässigtdokumenterats.
Aggregat, remskivoroch dylikt skall vara väl uppriktade.
Maskiner skall vara väl balanserade och vibrationsavskärmade mot byggnadsstommen.
Speciella åtgärder för att förhöja installationernas driftsäkerhet kommer att
värderas.
DRIFTKOSTNADER
Några krav ifråga om driftkostnader föreligger ej. Värdering kommer att ske
med hänsyn till effektgränser, drifttider , sammanlagring etc. I detta sammanhang kommer möjlighet till återluftföring att vara betydelsefull.
Rengöringskostnader för fönster , bjälklag bedöms enligt värderingsmodell.
Varje del av ytterväggssystemet skall motstå rengöring med vatten och normala
rengöringsmedel samt de speciella rengöringsmedel som tillämpad teknisk lösning kan kräva ur rationell rengöringssynpunkt. Rengöringskostnad för fönster
bedöms enligt värderingsmodell.
UNDERHÅLLSKOSTNADER
Underhållskostnader för fasadmaterial och fönster bedöms enligt värderingsmodell . För beslagning och utvändiga bleckarbeten gäller att ytbehandlingen
skall skydda underliggande material mot korrosion i minst 60 år. Delar av fasad
som i höjd och läge gränsar mot stråk med person - eller fordonstrafik skall ges
en robusthet så att underhållet motsvarar ytterväggssystemet för övrigt.
Underhållskostnad för tak och innerväggar bedöms enligt värderingsmodell.
66
4. Värdering smodeller
ALLMÄNT OM ANBUDSVÄRDERING
Värderingsproblematiken
är inte i och för sig knuten till totalentreprenad. Men
värderingsproblemet
har accentuerats av denna upphandlingsf orm, Det finns
många anledningar till att utveckla metoder (i fortsättningen kallade värderingsmodeller ) för att jämföra såväl utförda som planerade byggnaders/produkters kvaliteter och kostnader.
Den viktigaste anledningen till detta är att man med värderingsmodeller får
ett nytt instrument att styra projekt mot uppsatta mål. Med värderingsmodeller
kan man samtidigt redovisa och dokumentera
gjorda värderingar
så att använ-
darnas insyn ökar . En annan anledning är att man med värderingsmodeller på
ett tidigt stadium i byggprocessen ökar kunskapen hos byggherren om vilka
egenskaper hos byggnader/produkter som är väsentliga . Ytterligare en anledning är att man med värderingsmodeller
får beslutsunderlag
för val av bästa
alternativ.
Värderingsmodellens
uppgift är således att
- styra projektörens/anbudsgivarens
arbete mot en bra produkt
- redovisa och dokumentera värderingar för bl a användarna
-
utgöra beslutsunderlag för val av alternativ
Om entreprenörernas
inflytande vidgas , krävs att byggherren i förfrågningshandlingarna noggrant anger vad som tillåts variera och hur, t ex i form av en
värderingsmodell . Byggherren måste i ett tidigt skede styra anbudsarbetet så
att man vid anbudsprövningen
har bra alternativ att välja mellan . Den största
styrningen görs när man ställer minimikraven.
För att kunna styra anbudsgivarnas
arbete till att gälla vissa väsentliga pro-
duktegenskaper förutsätter man att styreffekten hos värderingsmodellen kan
förutses. Idag saknar vi dock tillräckliga kunskaper om denna styreffekt, men
vår förhoppning är att pågående försöksverksamhet
kommer att öka dessa
kunskaper.
Mycket hård disciplin måste iakttas vid utvärdering och jämförelse mellan
olika entreprenörers anbud. Det är absolut nödvändigt att bara jämföra och
värdera det som formuleras i kraven och förutsättningarna . Fördelar som en del
entreprenörer vill erbjuda " på köpet" torde på något sätt ekonomiskt belasta
anbudet och bör rensas bort.
Innan man bestämmer sig för värderingsmodell
måste man göra klart för sig
om värderingen ska avse kvalitet , kostnad eller bådadera.
Man kan t ex fastställa alla kvalitetsnivåer och enbart intressera sig för lägsta
kostnad . Då är anbudsvärderingen relativt enkel. Man kan också lägga fast
vad byggnaden får kosta och sedan värdera anbudens kvalitet. Ett tredje sätt är
alltså att värdera både kostnad och kvalitet. Det är det vanligaste sättet för
totalentreprenader.
Anbudsprövningen innebär dels en kontroll av att anbudet baserats på de förutsättningar och att de uppfyller de minimikrav som angivits i förfrågningshandlingarna . Anbudsprövningen
innebär
även en mätning och bedömning
av hur
anbudet uppfyller byggherrens önskemål . Den innebär också en sammanvägning av kostnad och kvalitet . Kontroll av förutsättningar och krav kan göras
rutinmässigt . Att väga offererade
kvaliteter
mot anbudspris
är däremot
ett
komplicerat problem.
För att värderingen
av miljö - och andra kvalitetsfaktorer
inte ska påverkas av
kostnadsbilden föreslås att a abuden först värderas från kvalitetssynpunkt och
sedan från kostnadssynpunkt
separat.
. Anbudsgivaren
måste därför lämna in prisdelen
I god tid före anbudsarbetets början utses den värderingsgrupp som ska pröva
anbuden och sammansättningen
av denna anges i förf rågningshandlingarna.
Vid bedömningen ska såväl nyttjare som förvaltare delta.
Den senaste tiden har en hel rad värderingsmetoder diskuterats och en rapport
om principer för värdering och aktuella tillämpningar
utarbetas för närvarande.
67
á
á
•
KBS-RAPPORTER
DATUM
NR1)
1:2
6:2
8
9
10
KBS normaldragskåp
Kemisk o termisk resistens f vissa laboratoriebänkmaterial
Dimensionering av lab för 1 och 2-betygskurser i kemi
Provning av dragskåpsventilation
10:2
Byggprocess
och verksplanering
Byggprocessen
11
11 E
12
Seminarium, hörsalar, audiovisuella hjälpmedel
Seminar Rooms Lecture Halls and Audio-Visual Aids
Kontorshusutredning
1966
.
1966
12 E
Office
13:3
13:3 A
14
15
16
16 E
17
18
19
21
22
23
24
25
26
27
30
31 E
31 F
31 R
31 T
32
33
34
35
36
37
38
Produkt- och resursdata
Produkt- o resursdata: kostnadsuppskattningar
och anbud
Byggkostnadsindex 63
Slutna fångvårdsanstalter
Byggnader för högre utbildning och forskning
Buildings for Higher Education and. Research
Byggherreuppgiften. Referat från 5:te NKS-konferensen
Provhus för med fak i Uppsala. Delrapport 1
BZ-metodens användning f beräkning av allmänbelysning
Elementbyggda trähus
Monteringsfärdiga lätta mellanväggar i torr konstruktion
Lätta mellanväggar av gipsskivor på stålreglar
Undertak
Utbyggnadsplaner
Arbetsbox för mikrobiologiska arbeten
Aktuell byggkostnadsindex
Underhållskostnadsindex
63
The National Swedish Board of Public Building
Organisationstablå för KBS (franska)
Organisationstablå för KBS (ryska)
Das Schwedische Reichsamt fur Bauverwaltung
Nyttjare- o f ondförvaltarefunktionerna
inom byggprocessen
Miljökammare
Lokaler för försöksdjur
Behov av skyddsrumsplatser vid universitet och högskolor
KBS draghuv
Kv Blåmannen i Stockholm. Projektrapport
Kv Garnisonen i Stockholm. Projektrapport. Del 1
39
Polishus
40
41
44
47
48
49
50
51
52
53
53 E
54
55
56
57
Belysning i kontor
Högskolor o universitet i Holland o Tyskland. Reserapport
Org o utveckiingsarb f stat byggande i Engl. Reserapport
Kontorslandskap. Rapport från resor i Tyskland 1965
Annorlunda skyddsrum
Stegljudisolering hos isotropa bjälklag
Golv, funktions- och kvalitetskrav
KBS laboratorieinredning
Handikappfrågor I
Elanläggningar i byggn för högre utbildn o forskning
Electric Facilities in Buildings for Higher Education and Research
Elektromagnetisk avskärmning
Lokalproduktionsprocessen
Ljus
Incitamentsavtal
58
Ytterväggar
59
60
61
62
63
64
65
66
Totalentreprenad -1 Förfrågningshandlingar
Lokaler för tingsrätter
Provhus med fack i Uppsala
Brandskadestatistik
Isbildning på tak
»Flexibelt byggande»
Universitetsbibliotek
Farsta-tele, en studie av den yttre miljön
68
Lärarhögskolor
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
Den framtida högskolans lokalutformning
Tidig upphandling
Metodutveckling under projektering
Utvärdering av stomme
Spaltfönster
Program ungdomsvårdskolor
Avloppsrening
Handikappguide
Fasader
Metoder för kostnadsstyrning
Buildings
Investigation
ANM
juni
68
2)
juni
juni
apr
67
66
67
2)
sept
66
sept
nov
maj
febr
nov
aug
66
66
67
67
67
69
aug
69
apr
apr
maj
sept
maj
sept
67
67
67
67
67
67
dec
67
febr
mars
mars
68
68
68
mars
68
nov
apr
69
70
dec
febr
jan
dec
jan
68
69
70
69
70
2)
dec
särtryck ur rapport 10
engelskt sammandrag
av rapport 11
2)
engelskt sammandrag
intern
av rapport 12
upplaga
engelskt sammandrag
av rapport 16
utkommer 3 ggr/år
68
70
mars
69
mars
69
nov
dec
69
70
mars
71
febr
71
nov
63
dec
okt
nov
64
65
70
under arbete
under arbete
i Gävle
apr
70
mars
71
dec
70
remissupplaga,
apr
70
delrapport
utgången
nov
70
jan
71
70
engelskt sammandrag
under arbete
juni
nov
70
70
förhandsupplaga,
okt
70
maj
febr
71
71
dec
70
dec
70
dec
70
jan
apr
71
71
av rapport 53
utgången
under arbete
under arbete
under
under
under
under
under
under
under
under
under
apr
arbete
arbete
arbete
arbete
arbete
arbete
arbete
arbete
arbete
71
1) Ej upptagna
rapportnr
har utgått.
2) Ersätter tidigare utgåva.
KBS-anvisningar,
Byggtjänst
bokhandeln.
KBS-rapporter
AB, Stockholm,
Skånsk
och byggnadsstyrelsens
Byggtjänst,
Malmö,
övriga publikationer
Byggcentrum
försäljs av Allmänna Förlaget AB, Stockholm, Svensk
i Göteborg
AB, Göteborg,
Norrlands
Byggtjänst,
Umeå
samt
RESUME
Byggnadsstyrelsen bedriver sedan sommaren 1969 försöksverksamhet med totalentreprenad.
Utvecklingsarbetet kommer att ge ökad kunskap om frågor som normalt
ingår i byggherrens ansvarsområde och som inte enbart
är kopplad till totalentreprenad.
Det gäller frågor som
styrning av projektering, metoder för kravbestämning,
värdering och kontroll samt normering av krav och produktegenskaper.
Förfrågningshandlingarna
spelar en stor roll vid totalentreprenader och utvecklingsarbetet
har hittills till stor
del gällt just upprättande av sådana. För att ge handlingarna en överskådlighet och lättlästhet har dessa systematiserats enligt en mall, som har fem kapitel med underindelning. Rapporten har byggts upp kring denna
mall med kommentarer och exemplifieringar
i anslutning till respektive avsnitt.
Avsikten med rapporten
Byggnadsstyrelsens
försöksverksamhet
med upphandling på totalentreprenad
kommer att pågå under några
år för att undersöka upphandlingsformens
inverkan på
produkt och genomförandeprocess.
Utvecklingsarbetet
kommer att redovisas efterhand i en serie rapporter varav denna är den första.
Rapporten vänder sig till
personer som är engagerade i totalentreprenadsverksamhet.
Upplysningar
genom Anders Liljefors och Svante Berg vid byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå.
Stockholm maj 1971
Omslag:
T KURT W-NGSTEOT AB /
KURIR-
tryck Katrineholm
45013
ALLF
18071
013