Matchar ritningarna kraven i PBL?

Matchar ritningarna
kraven i PBL?
Det vi från byggnadsnämnden i
Enköping märker, är att tydligheten gällande ritningarnas innehåll
och status varierar kraftigt. Detta
gäller alla typer av ritningar under
hela bygglovsprocessen. Efter
kontakter med andra byggnadsnämnder så verkar fenomenet
finnas i stora delar av landet.
EN TYDLIGARE PBL
Nuvarande Plan- och bygglagen PBL framfördes som en enklare PBL. Kanske inte.
Men däremot en tydligare PBL. Alla
bygglovspliktiga åtgärder, efter bygglovs
beslut, eller anmälanspliktiga åtgärder kräver ett startbesked för att få påbörja åtgärderna och ett slutbesked för att få använda
det som utförts.
Det är alltså tydligt att den tekniska prövningen med anmälansskedet som det nu
heter, utförandeskedet om ni så vill säga,
har fått en större betydelse. I äPBL blev det
ju tyvärr så att den tekniska prövningen
ofta togs för lättvindigt eller till och med
hoppades över. Det var aldrig intentionen
med lagen har det framkommit.
Startbesked via ett tekniskt samråd meddelas ju inte förrän byggnadsnämnden ska
kunna anta att åtgärderna kan komma att
följa samhällets krav, se PBL 10 kap 23 §.
HUR SKA BYGGNADSNÄMNDEN DÅ KUNNA SE
DETTA?
HUSBYGGAREN NR 1.2015
Då man läser propositionen till nuvarande
PBL blir detta tydligt. Om alla delar som
projektet berör är rätt projekterade så som
anvisas i BBR 2:31 så tas det fram handlingar i någon form. Oftast en ritning. Eftersom byggnadsnämnden inte detaljgranskar
projekterade handlingar men ska titta på
uppenbara brister så finns det en handlingstyp som presenterar detta tydligast: en
konstruktionsritning och andra tekniska ritningar som bygghandling. Utifrån dessa
kan byggnadsnämnden göra sig en bild av
materialval och dimensioner med mera,
och framför allt få en god allmän bild över
det som ritningen visar, exempelvis kon-
struktionen eller VVS-systemet.
En kontrollplan har också tydligare
anvisningar om vad den ska innehålla. Där
är beskrivningen i propositionen tydligast.
Om vi ska beröra ritningar så står det att
det ska framgå vad kontrollen ska avse. Där
man ska tolka det som mot vad kontrollen
ska ställas, alltså det utförande som en ritning visar.
RITNINGSSTANDARD OCH HANDLINGSSTATUS
Byggnadsnämnden ska göra en översiktlig
genomgång av framtagen projektering, inte
detaljgranska utan försöka se uppenbara
brister. Helt enkelt försöka se så att projekteringen är utförd innan byggstart och att
man i projektering visar att åtgärden troligen kommer att uppfylla samhällets krav.
Därför är konstruktionshandlingen tillsammans med exempelvis VVS-ritningar de
handlingar som ger den bästa översikten av
ett projekt.
Ibland är det små brister, exempelvis att
man glömt skriva ut kv-tal och effekt på en
ritning över värmesystemet. Denna typ av
fel är ju inte så konstiga och dessutom lätta
att komplettera. Då fel typ av ritningar lämnas in blir vi mer förvånade. Speciellt där
både byggherren, projektörer och andra i
byggherrens organisation är professionella.
I ett projekt nyligen med några små flerbostadshus fick vi in femton arbetsritningar
för utvändigt VA, grundläggning och
stomme inkluderat takets konstruktion och
VVS. Med konstruktionsritningar som
utformats enligt ritningsstandard så hade
det normalt varit en grundplan och kanske
en eller två ritningar med olika sektioner
på grund, stomme och tak samt VVS-ritningar och stamschema. Kanske sex eller
sju ritningar eftersom projektet inte var så
omfattande och varje byggnad bestod av
sektioner av två olika lägenhetstyper.
Arbetsritningar ger ju en detaljerad bild
av åtgärden. Men för det som normalt kan
ses på en grundplan, en eller två mindre
sektioner på grunden samt allmänna föreskrifter på dessa ritningar så behövdes det
många ritningar. Två ritningar för kantbalkselementen, två ritningar för kantbalkens armering, en för radonslangens dragning, en detalj med markdräneringen, en
ritning för utvändig VA-dragning. Dessutom
behövde man läsa en systembeskrivning
eftersom inga ritningar hade fullständiga
allmänna föreskrifter eller att allt gällande
materialval och dimensioner med mera
stod direkt i ritningen. Likadant var det då
vi tittade igenom konstruktionen för
stomme och tak och VVS. Många ritningar
och systemhandlingen behövdes för materialval och dimensioner och dylikt. Projekteringen var utförd av en av våra största
byggföretag, så vi var verkligen förvånade.
Vi vill se normala konstruktions- och
andra tekniska ritningar, dessutom som
bygghandling. Om handlingen som lämnas
in är ett förfrågningsunderlag eller annan
status innan bygghandling, hur ska byggnadsnämnden då kunna anta att exempelvis konstruktionen dimensioneras så som
ritningen visar och att materialvalen stämmer med det som verkligen utförs?
DELSTARTBESKED VARTEFTER PROJEKTERINGEN
ÄR KLAR
Vi kan förstå att det är svårt att hinna få
fram bygghandlingar i tid. Det är därför
PBL möjliggör delstartbesked. Då byggherren är klar med projekteringen kan det
vartefter hållas tekniska samråd och delstartbesked kan meddelas av byggnadsnämnden.
RITNINGSUTFORMNING
Har kunskaperna om ritningsutformning
blivit sämre? Tyvärr tror vi det. Hinner man
inte ta upp detta tillräckligt under utbildningarna? Tyvärr lever det nog ännu kvar
en del från äPBL då den tekniska prövningen inte blev prioriterad, fortfarande
efter nästan fyra år med nuvarande PBL.
Känslan är att många i projekten fick se tekniska ritningar först framåt byggstart eller
senare beroende på vilket stadie de hade
sin del av projektet. Kan detta också ha spelat en roll? Hur förbättrar vi detta?
Kontrollplanernas utformning är också
en viktig fråga att belysa. Många detaljer i
händelsekedjan hänger ju ihop, främst att
tydliggöra kontrollen och få till ett stort
mått tilltro till kontrollen. ■
FREDRIK ÖLUND
Byggnadsinspektör
Byggavdelningen
Miljö- och byggnadsförvaltningen
Enköpings kommun
23