1. No category

 3 Symtomkontroll
150102
Den vårdgivare som ansvarar för diagnostik och behandling av grundsjukdomen ansvarar också för
symtomkontroll relaterad till cancer och cancerbehandling. I många fall besväras patienten av symtom
relaterade till andra sjukdomar. I dessa fall är det i allmänhet bäst att den vårdgivare som har
huvudansvaret för respektive sjukdom även ansvarar för behandling av symtom. Primärvården är i
allmänhet rätt vårdnivå för dessa frågeställningar.
Basen för all symtomkontroll är symtomanalys
Vid patientens kontakter med sjukvården ska förekomsten av plågsamma symtom kartläggas. Många
patienter avstår från att spontant rapportera dessa symtom. De utgår från att cancer alltid måste innebära
plågor, att plågorna inte kan behandlas – åtminstone inte utan betydande biverkningar – att
vårdpersonalen inte tycker om att ta del av rapporter om plågsamma symtom osv. Därför bör läkaren eller
sjuksköterskan vid varje kontakt aktivt fråga efter förekomst av plågsamma symtom.
Information
Patienten, och i många fall de närstående, bör informeras om vikten av att plågsamma symtom
kontrolleras optimalt. Efter individuell bedömning bör patienten erbjudas information om vilka
plågsamma symtom som kan förväntas, och vilken behandling som står till buds. När behandling sätts in
måste information ges om behandlingens syfte och biverkningar. Målet är ofta att erbjuda patienten en
symtomlindrande behandling som balanserar effekt mot bieffekter på det sätt som patienten bedömer
rimligt. Fullständig frihet från alla plågor är i vissa fall inte möjlig att uppnå utan orimligt mycket
biverkningar.
Egenvård
Många symtom kan mildras genom enkla åtgärder som patienten förfogar över. Informera om detta,
eventuellt med skriftliga informationsblad eller häften från t ex cancerfonden eller apoteket.
Kompletterande ickefarmakologiska metoder
Sjuksköterskan, sjukgymnasten, arbetsterapeuten, dietisten m fl. Har kompetens att ge information och
behandling som inte tillhör de traditionellt medicinska metoderna. Det kan gälla TENS vid neurogen
smärta, akupunktur vid illamående, avslappning vid huvudvärk, distraktion vid matleda mm. Beröring/lätt
massage används på några enheter för att ge ökad avslappning, trygghet och minska smärta, oro och
sömnproblem. Taktila behandlingsmetoder är bristfälligt vetenskapligt utvärderade med avseende på
livskvalitetsparametrar. Dock pågår studier på många håll internationellt.
Medicinsk behandling av grundsjukdomen
Onkologisk behandling är ofta effektiv för att förebygga och lindra plågsamma symtom. Operation,
cytostatikabehandling, strålbehandling, hormonell behandling m.m. Kan många gånger effektivt reducera
eller helt eliminera patientens plågsamma symtom. Behandlingsval, potential för symtomlindrande effekt
samt risken för biverkningar varierar mycket mellan cancerdiagnoser, skeden av sjukdomen och mellan
individer. Specifika behandlingsmetoder beskrivs i respektive vårdprogram.
Medicinska behandlingsmetoder
Läkaren ansvarar för att den medicinska behandling som ger bäst effekt satt i relation till biverkningsrisk
erbjuds. Inom vårdteamet kan beslut om medicinska behandlingsåtgärder efter delegation fattas av
Cancervårdprocessen RCC-­‐väst Detta dokument är en bilaga till vårdprogrammet som
finns på www.rccvast.se Ansvarig: Gunnar Eckerdal
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen
sjuksköterska eller andra teammedlemmar. Patient och/eller närstående kan också anförtros ansvar att
sätta in och avsluta symtomkontrollerande behandling.
Utvärdering, dokumentation
Alla de åtgärder som syftar till symtomlindring måste utvärderas vad avser effekt och bieffekter.
Utvärderingen ska dokumenteras på ett sätt som underlättar för framtida behandling. Utvärdering och
dokumentation kan i många fall genomföras i nära samråd med patient och närstående.
Cancervårdprocessen RCC-­‐väst Detta dokument är en bilaga till vårdprogrammet som
finns på www.rccvast.se Ansvarig: Gunnar Eckerdal
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen