Läkemedel som bör undvikas till äldre Läkemedel med antikolinerga effekter Läkemedel med antikolinerga effekter t.ex. alimemazin, klomipramin och tolterodin bör undvikas främst p.g.a. risken för kognitiva störningar och konfusion. Äldre och läkemedel LATHUND Långverkande bensodiazepiner Lugnande medel och sömnmedel som innehåller bensodiazepiner med relativt lång verkan bör undvikas p.g.a. större risk för biverkningar som dagtrötthet, kognitiva störningar och muskelsvaghet med risk för fall. Endast oxazepam (Oxascand) rekommenderas till äldre. Generella rekommendationer För att förhindra biverkningar bör läkemedelsbehandlingen ses över regelbundet och omprövas genom regelbundna läkemedelsgenomgångar. Lägsta möjliga dos bör eftersträvas vid läkemedelsbehandling av äldre. Äldre kan vara extra känsliga för läkemedel som påverkar nervsystemet. Njurfunktionen är nedsatt hos äldre. Läkemedel som till stor del utsöndras oförändrade i urinen bör därför ges i lägre dos. Alzheimers sjukdom Detta är en rekommendation. För utförligare information se även: Kloka Listan 2006 samt www.janusinfo.se Behandling med kolinesterashämmare bör ordineras av läkare med god kännedom om Alzheimers sjukdom. Beställ Äldre och Läkemedel, Lathund: E-post: [email protected] Tel: Läkemedelscentrum 08-737 32 60 Depression Utvärdering bör ske med dosoptimering, avvägd uppföljningstid för respektive dos och utvärdering med validerad symtomskattningsskala. Tänkvärt – omprövning Läkemedelssakkunniga i Stockholms läns landsting Hos äldre vanligt förekommande läkemedelsgrupper som innebär risk för biverkningar eller läkemedelsinteraktioner. Behandlingen bör fortlöpande omprövas. Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Neuroleptika Bör begränsas till allvarliga tillstånd där ickefarmakologisk behandling är otillräcklig Protonpumpshämmare Bör endast användas vid påtagliga symtom av gastroesofagal reﬂux eller vid magsårssjukdom. Om dessa tillstånd ej kan veriﬁeras bör läkemedelsbehandlingen trappas ned och sedan avslutas. Utsättning av PPI kan försvåras genom temporär symtomgivande hypersekretion av saltsyra. Patienten bör informeras om detta. NSAID/COX-hämmare Risk för gastrointestinala, kardiovaskulära och renala biverkningar, liksom kognitiva störningar. Ges med försiktighet, indicerat endast om det inte föreligger kontraindikation i form av nedsatt njurfunktion, högt blodtryck eller hjärtsvikt. En vid behovs-dosering med lägsta effektiva dos av ett preparat med kort halveringstid, t.ex. ibuprofen eller diklofenak är att föredra framför långverkande preparat. I de fall kontinuerlig NSAID-behandling är lämplig bör ulcusprofylax med omeprazol övervägas. Opioider Risk för biverkningar, såsom yrsel, illamående, konfusion, förstoppning, sedation, kognitiva störningar och fallolyckor. Börja med låg dos och anpassa doseringen efter effektdurationen. Halveringstiden av opioider är förlängd hos äldre bland annat p.g.a. nedsatt njurfunktion. Det föreligger således risk för ackumulering vid för täta doseringsintervall. Digoxin Risk för digoxinintoxikation då kreatininclearence minskar drastiskt hos äldre. Minska dosen hos äldre. Överväg digoxin vid förmaksﬂimmer eller som tilläggsbehandling vid svår svikt. SSRI Blödningsrisken ökar vid samtidig behandling med lågdos ASA. Vid ångest och depression bör utvärdering ske med dosoptimering, avvägd uppföljningstid för respektive dos och utvärdering med validerad symtomskattningsskala. Warfarin Risk för allvarlig blödning. Överväg vid förmaksﬂimmer eller som tilläggsbehandling vid svår svikt. Skall omprövas regelbundet. Loopdiuretika Tramadol Risk för intorkning hos äldre. Ökad risk för yrsel, konfusion och illamående. Överväg dosminskning. Tramadol bör inte kombineras med antidepressiva, t.ex. SSRI-preparat, p.g.a. ökad risk för serotonergt syndrom.