SAMRÅDSUNDERLAG Väg 659 – Så-Vik
SAMRÅDSUNDERLAG Väg 659 – Så-Vik Åre kommun, Jämtlands län Vägplan, 2015-04-01 Projektnummer: 144493 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket Ärendemottagningen Region Mitt, Box 810, 781 28 Borlänge E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Väg 659 Så-Vik Författare: Frida Larsson, Björn Gordonsson, Sweco Dokumentdatum: 2015-04-01 Ärendenummer: TRV 2014/92148 Kontaktperson: Karin Nyqvist 2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 5 2.1. Planläggningsprocessen 5 2.2. Bakgrund 5 2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) 6 2.4. Ändamål och projektmål 6 2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning 6 2.6. Föreslagna åtgärder 8 2.7. Angränsande planering 9 3. AVGRÄNSNINGAR 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 9 10 4.1. Markanvändning 10 4.2. Miljöintressen 14 4.3. Miljöbelastning 19 4.4. Naturresurser 19 4.5. Risker 21 5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 22 5.1. Nollalternativet 22 5.2. Trafik och markanvändning 22 5.3. Miljöintressen 23 5.4. Miljöbelastning 23 5.5. Naturresurser 23 5.6. Risker 23 5.7. Byggtiden 24 6. FORTSATT ARBETE 25 6.1. Planläggning och projektering 25 6.2. Eventuella kommande prövningar 25 7. KÄLLOR 26 3 1. Sammanfattning Väg 659 Så-Vik är en viktig länk i det lokala vägnätet i Åredalen. Längs vägen finns flera målpunkter av betydelse för näringslivet och boende i området. Längs vägen har det dessutom byggts många nya bostäder de senaste åren. Vägen är idag en bitvis mycket smal (4-5 meter) grusväg med dålig bärighet, tjälskador och problem med gropig och slirig vägbana. Det finns starka önskemål om att kunna köra fler kollektivtrafikturer längs vägen, vilket nu begränsas av den låga vägstandarden. Ändamålet med projektet är förbättra vägens bärighet och framkomlighet. Bärigheten ska i framtiden vara BK 1 året runt. Vägförslaget innebär ombyggnad och förstärkning samt beläggning av väg 659 i befintlig sträckning. Målsättningen är även att få en enhetlig vägbredd, 6,0 meter, längs sträckan. Åtgärderna bedöms förbättra tillgängligheten för boende och för näringslivets och turismens trafik. Vägen gränsar till Natura 2000-område och riksintresse för naturmiljö, Åresjön. Sjön bedöms inte påverkas förutsatt att anvisningar för att skydda vattendragen som korsar vägen följs under byggtiden. Vägen ligger även inom riksintresse för kulturmiljö, Åredalen. Detta riksintresse bedöms inte påverkas eftersom vägen byggs om i befintlig sträckning och vägen i sig har en lång tradition som kommunikationsled i Åredalen. Vägen ligger inom det riksintresse för rörligt friluftsliv som definieras som ”Fjällvärlden från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset i norr” och inom riksintresse för friluftsliv Åredalen. Riksintressena för friluftsliv påverkas inte. Vägavsnittet bedömdes ha artrika vägkanter i dåvarande Vägverkets inventering från 1996. Projektets miljöpåverkan bedöms främst vara knuten till byggtiden, eftersom ombyggnaden ska ske i befintlig sträckning. Exempelvis bör floran i vägkanterna på sikt kunna återetablera sig. Miljöfrågor som särskilt behöver belysas i kommande skede är hantering av vägkantsflora och vattendrag. Eventuell förekomst av objekt med generellt biotopskydd i vägens närområde bör inventeras. En del av sträckan kommer sannolikt att ligga inom sekundär zon för det nya vattenskyddsområdet som ska fastställas för vattentäkten Långnäset. Den planerade vägombyggnaden innebär inga betydande förändringar av miljöbelastningen i området. Projektet innehåller en rad byggnadstekniska utmaningar som trånga passager vid bebyggelse och järnvägen, närhet till kontaktledningar och VA-ledningar i mark. 4 2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det beslutet har betydelse för kraven på miljöredovisning i den fortsatta processen. Figuren nedan visar ett schema över en förenklad planeringsprocess som följs om länsstyrelsen beslutar att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. Om beslutet blir att miljöpåverkan är betydande ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram och godkännas av länsstyrelsen innan planens granskningshandling kungörs och granskas. Alternativa sträckningar kommer inte att bli aktuellt i detta projekt. Figur 1. Schemat visar de olika formella stegen i planeringen av ombyggnad av vägen. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 2.2. Bakgrund Väg 659 mellan Så – Vik är en smal grusväg, på vissa delar endast 4,0 - 4,3 meter. Vägen har dålig standard med bärighetsproblem och tjälskador som skapar problem med framkomligheten för bland annat busstrafiken. 5 Figur 2. Översiktskarta. Väg 659 Så-Vik ligger i Åre kommun, Jämtlands län. 2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Ingen åtgärdsvalsstudie har utförts men det aktuella projektet har funnits med länge i Trafikverkets planering. 2.4. Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att öka vägens bärighet och framkomligheten. Bärigheten ska i framtiden vara BK 1 året runt. 2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning Väg 659 en del av den gamla huvudvägen genom Åredalen. Det är en statlig väg, sekundär länsväg, som sträcker sig mellan korsningen med E14 i Så och korsningen med E14 vid Vik, totalt fem kilometer. Väg 659 är mestadels en grusväg, utom korta sträckor vid korsningarna med E14 som är belagda. Vägens bredd varierar mellan cirka fyra och sex meter. Som på alla grusvägar varierar ytskiktets standard med vädret och underhållsintervallet. Det innebär perioder med ojämn vägbana, damning, hal och slirig vägbana eller löst grus. Dålig bärighet, spårbildning och ojämna tjällyft och sprickor hör till de mer konstanta problemen på 6 vägsträckan. Sträckan är idag skyltad med hastighetbegränsningen 50 km/h mellan Så och Vik. Trafikflödet på vägen är cirka 170 fordon per årsmedeldygn varav cirka 15 stycken lastbilar. Mätningarna är från år 2004 och osäkerheten i uppgifterna är omkring 45 procent. Den stora osäkerheten beror på att trafiken varierar mycket över säsongen, med betydligt större trafikmängder under skidsäsongen än under exempelvis sensommaren. E14 ingår i det nationella stamvägnätet samt i det av EU utpekade Trans-European Transport Network (TEN-T, vägar av särskild internationell betydelse). Trafikflödet på E14 är omkring 2000 fordon per årsmedeldygn varav omkring 300 är lastbilar (osäkerhet cirka 20 procent). I Björnänge ansluter de kommunala gatorna Jämtgårdsvägen och Björneborgsvägen mot väg 659. Mellan väg 659 och E14 går flera enskilda vägar och brukningsvägar som används av boende i området. Flera mindre vägar leder även från väg 659 till åkerskiften, hus och stugor mellan järnvägen och Åresjön. Järnvägen korsas av små enskilda vägar med obevakade övergångar. Figur 3. Översikt med vägnät och målpunkter. 7 Figur 4. Typisk sträcka av väg 659 med trånga passager, bristfälliga diken, samt gropig och slirig vägbana. Kollektivtrafik Väg 659 trafikeras av kollektivtrafikens linje 157 som också fungerar som skolbuss. Att vägen är så smal som 4,0 - 4,3 meter på vissa partier gör att framkomligheten för busstrafiken är begränsad och särskilt stora är problemen för låggolvsbussarna på grund av vägens tjälskador. Om vägen förbättrades skulle fler turer kunna framföras efter denna väg istället för på väg E14. Det finns hållplatser längs sträckan, men bussfickor saknas, bussen stannar vid vägkanten. Hållplatserna är från öster till väster: Såå östra, Såå, Såå västra, Björnänge, Björnänge byvägen, Björnänge västra byvägen, Vik och Vik västra Oskyddade trafikanter Vägen är sannolikt flitigt använd av gående och cyklister. Det saknas gångbana och vägren. I och med att det ligger en ridskola invid vägen behöver häst och ryttare samt hästtransporter ibland färdas utmed eller korsa väg 659. 2.6. Föreslagna åtgärder De planerade åtgärderna är att förbättra vägen i befintlig sträckning, alltså utan att ändra linjeföringen. Ombyggnaden inriktas på att förbättra bärigheten, minska tjällyft, spårbildningar, sprickor mm. Vägens sidoområde görs säkrare bl.a. genom att stenblock, stolpar med mera tas bort. Två olika metoder för att förstärka vägen bedöms kunna bli aktuella. Antingen kan vägens befintliga överbyggnad grävas ur och ersättas med nya bättre massor – vägbanan kommer då på ungefär samma höjdnivå som den befintliga vägen. Ett annat sätt är att bara ta bort de översta 10-15 cm och sedan lägga på en ny överbyggnad av bra massor – vägbanan kommer då att ligga något högre än idag. Metoderna kan också kombineras 8 beroende på förutsättningarna (bl.a. tillgängligt utrymme och geoteknik) längs olika delsträckor av vägen. Den nya överbyggnaden bedöms bli 0,6-0,7 meter tjock efter påbyggnad med 0,4-0,5 meter och dikesdjupet efter ombyggnad bör vara omkring 1,2 m under vägbanan. Den nya vägen föreslås bli 6,0 m bred, där så är möjligt, och belagd. Vägbredden föreslås minskas till 5,5 meter där det är ont om utrymme. I mycket trånga passager, till exempel mellan järnvägen och bebyggelse, kommer speciella lösningar att krävas. Det kan handla om att bygga vägen med dränering istället för öppna diken eller att flytta eller lösa in mindre byggnader. Efter ombyggnad föreslås hastigheten på sträckan vara 60 km/h. Beroende på hur vägen slutligen utformas kan lägre hastighetsbegränsning, 40 km/h, bli aktuell längs smala och/eller tätbebyggda avsnitt. 2.7. Angränsande planering Vägplan för ny cykelbana på E14 mellan Vik och Frönäset, omedelbart väster om utredningsområdet för väg 659, är under framtagande. 3. Avgränsningar Det vägavsnitt som ska rustas upp omfattar väg 659 mellan korsningen med E14 i Så och korsningen med E14 i Vik, se figur 3. Eftersom upprustning av vägen ska ske i samma sträckning som den befintliga vägen kartläggs befintliga förhållanden i vägens omedelbara närhet. Influensområdet, där effekter kan uppstå, avgränsas till det nya vägområde som definieras, till vägar som ansluter till väg 659 samt till del av Åresjöns vattenområde vid de vattendrag som korsar vägen. Projektering av vägen och samråd beräknas pågå under cirka tre år, 2015-2017, och byggstarten planeras bli sommaren 2018. Figur 5. Budskap invid vägen. 9 4. Förutsättningar 4.1. 4.1.1. Markanvändning Riksintressen och Natura 2000-områden Natura 2000-områden och områden av riksintresse redovisas på karta i figur 6. Väg 659 ligger intill Åreälven som är både Natura 2000-område med skydd enligt art- och habitatdirektivet SCI/SAC (objekt SE0720286) och riksintresse för naturvård enligt miljöbalken 3 kap. 6§ (objekt NRO23036). Åresjön har ett riksvärde som älvdal och odlingslandskap. Åresjön har även ett stort biologiskt värde och är skyddad för att den bl.a. innehåller artrena, skyddsvärda fiskebestånd. Det är det naturliga, oreglerade vattenflödet som skapar förutsättningar för naturligt förekommande arter av växter och djur. Vid alla typer av ingrepp i Åre samhälle, byggnationer, markarbeten osv. måste man förhindra att Åresjöns känsliga miljö skadas. Vägen ligger inom område av riksintresse för kulturmiljö enligt miljöbalken 3 kap. 6§, (Z32 Åredalen). Riksintresset skyddar det öppna odlingslandskapet väster och sydost om Åre med bebyggelse från 1800-talet och en historia som sträcker sig tillbaka till järnåldern. Riksintresset skyddar även turistorten Åre med medeltidskyrkan. Det är den tidiga turismens byggnader med hotell och villor i nationalromantisk stil, Åre medeltida kyrka och Tottens by som ligger till grund för skyddet. Hela Åre samhälle ligger inom det riksintresse för rörligt friluftsliv som definieras som ”Fjällvärlden från Transtrandsfjällen i söder till Treriksröset i norr” enligt miljöbalken kap.4 §§1 och 2. Riksintresset bevakar att exploatering och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Hela Åre samhälle är av riksintresse (miljöbalken 3 kap. 6§) för friluftslivet – Jämtlands län F7/Åredalen. Riksintresset omfattar ett stort område med bland annat Åredalen, Renfjället-Ottfället, Vålådalen, Bunnerfjällen, Ånnsjön och Sylarna-Helags. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse, fysisk aktivitet och avkoppling. Områden av riksintresse ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. E14 och järnvägen (Mittbanan) är av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap. 8§. 10 Figur 6. Översiktskarta, Natura 2000- områden och områden av riksintresse i Åredalen och södra Kallbygden. 4.1.2. Befolkning och bebyggelse I Åre kommun bor drygt 10 000 personer, varav knappt 4000 inom Åre församling och 1400 fast boende i tätorten Åre. Enligt kommunens befolkningsprognos för 2013-2022 kommer en befolkningsökning ske längs E14 stråket mellan Mörsil och Duved samt i tätorterna Duved och Åre. Folkmängden i Åredalen ökar stort under vinterhalvåret i och med säsongsarbetare och tillfälliga besökare. Längs hela väg 659 finns spridd bebyggelse mellan E14 och väg 659 samt enstaka hus och stugor mellan vägen (järnvägen) och Åresjön. I Så ligger husen relativt spridda i jordbrukslandskapet medan det i Björnänge finns nybyggda grupper med villor, och i Vik ett område med flerbostadshus. 11 Området längs vägen har många bostadshus tillkommit på senare år. Sannolikt bor många barnfamiljer längs vägen. 4.1.3. Verksamheter och målpunkter Den näringsgren som sysselsätter allra flest i Åre kommun (över 20 procent av dagbefolkningen enligt SCB) är hotell och restauranger. Vård och omsorg, handel och utbildning sysselsätter också många. Verksamheter i nära anslutning till väg 659 är campingplats, bondgård, svetsverkstad mm. Det finns en förskola i Så och en ridskola i Björnänge. Vid E14 i Björnänge finns ett litet centrum med matbutik, bensinstation, hotell och restaurang. Här ligger även Åre Chokladfabrik som sysselsätter cirka 25 personer. Vid E14 strax öster om korsningen med väg 659 ligger ett mindre industriområde med bl.a. skidfabrik och handelshus för byggvaror, motorsport m.m. samt veterinär. Närmaste kompletta utbud av handel, service, vård och skola finns i Åre eller kommuncentrum i Järpen. Såå förskola ligger intill väg 659 i Så. Närmaste F-3 skola är Åre skola och elever i årskurs 4-9 går i Duveds skola. Närmaste gymnasium ligger i Järpen, där finns yrkesoch högskoleförberedande program, introduktionsprogram och nationellt skidgymnasium. De viktigaste målpunkterna för trafik på väg 659 är förutom de verksamheter och bostadsområden som ligger längs vägen (se ovan), korsningarna med E14, se figur 3. Via E14 tar man sig vidare mot Åre i väster (cirka tre kilometer) och Undersåker – Järpen – Krokom och Östersund i öster, se figur 2. 4.1.4. Ledningar och annan infrastruktur Järnvägen Mittbanan går parallellt med väg 659 på hela sträckan, som närmast endast 10-15 meter mellan spårmitt och vägmitt. Avståndet till E14 är som mest omkring 350 meter. Luftburen ledning för belysning går omväxlande norr och söder om väg 659 längs hela sträckan. Belysningen är av typen byhattar på trästolpar. Jämtkraft har elledningar i mark som följer och korsar väg 659. Skanova har teleledning i mark längs hela sträckan. Det finns även luftburen teleledning längs vägen på delar av sträckan. Kommunala VA-ledningar ligger längs med vägens norra sida. Ytterligare inventering, bland annat genom samråd med enskilda markägare och eventuella ytterligare ledningsägare, behövs för att undvika konflikt med befintliga kablar och ledningar. 12 4.1.5. Kommunala planer Översiktsplan Gällande översiktsplan (ÖP) för Åre kommun antogs den 1991-02-13. För Åredalen finns en separat översiktsplan antagen 1989-05-18. Enligt ÖP Åredalen är de allmänna vägarna 638 och 659 är viktiga parallellvägar till E14. De förbinder Åredalens delar med varandra och avlastar därmed E14. Vägarna föreslås rustas upp för att trafiksäkert kunna rymma bil, buss samt gång och cykeltrafik. För väg 659 anges att den bör rustas upp och beläggas. Planen föreslår förtätningsområden för bebyggelse vid Så hållplats och Björnänge by. Vid sidan av ovanstående anger ÖP området mellan Så och Björnänge som ett jordbruksområde med utrymme för mindre etableringar av småindustri. För Åre samhälle finns en fördjupad översiktsplan (FÖP) antagen 2005-06-21. Denna omfattar inte väg 659. När det gäller bostadsförsörjning anger dock planen att eftersom de framtida utbyggnadsmöjligheterna för villor är begränsade i centrala Åre behövs främst villor kompletteras genom projekt utanför Åre samhälle. Exempelvis väster om Kläppen och i Duved samt öster om Vik i Björnänge och i Undersåker. Längs sträckan mellan Så och Björnänge är marken inte detaljplanelagd, men i Björnänge finns tre byggnadsplaner/detaljplaner, se tabell 1. Tabell 1. Detaljplaner som omfattar eller gränsar till väg 659. Nr Antagen Namn Läge Planbestämmelser intill vägen 1 1974-12-16 Byggnadsplan för Björnänge (Svedje 1:6, Hårbörsta 2:10 m.m.) Planområdet ligger norr om och omfattar väg 659 i Björnänge. Allmän plats – väg (väg 659). Kvartersmark småindustri och bostadsändamål, prickmark samt allmän plats. 2 2005-04-13 Småhusbebyggelse och förskola (Hårbörsta 2:28 m.fl.) Planområdet ligger norr om väg 659 i Björnänge med plangräns mot vägkant. Allmän plats - lokalgata. Kvartersmark - bostäder, Prickmark. Förbud att anordna utfart. 3 2004-02-05 Detaljplan för Björnänge samhälle (Vik 1:38) Planområdet ligger norr om väg 659 i Vik med plangräns mot vägkant. Kvartersmark - bostäder. Prickmark. Räcke ska finnas. 4.1.6. Byggnadstekniska förutsättningar Den översiktliga jordartskartan, se figur 7, visar att vägen främst ligger på morän (ljusblå). Geotekniska undersökningar kommer att utföras inför projekteringen. De byggnadstekniska utmaningarna ligger främst i de trånga passagerna längs sträckan, som närheten till järnvägen och bebyggelse. Det gäller att hantera möten med ledningar i luft och mark och passager nära murar, gärdesgårdar och en stor mängd andra detaljer. 13 Figur 7. Utdrag ur översiktlig jordartskarta, källa: SGU 4.2. 4.2.1. Miljöintressen Landskapsbild Väg 659 sträcker sig i sydost-nordväst längs Åredalen, vägen ligger på svag skrå i landskapet som sluttar mot Åresjön. Vägsträckan har en karaktär av äldre landsväg som följer terrängen väl och passerar över gårdsplaner. Vid Så är landskapet öppet runt vägen, i nordväst tornar Åreskutan upp sig i vägens förlängning. Glimtar av Åresjön medges liksom vyer över jordbrukslandskapet och de omgivande höjdryggarna Sätteråsen och Förberget i norr och öster och Renfjället i söder, se figur 11. Figur 8. Jordbrukslandskap mellan E14 och väg 659 i Så. I Björnänge ändras karaktären något då väg 659 möter järnvägen och sjön. Här dominerar den vida vyn över Åresjön med Mullfjället i fonden. Närmare Vik blir 14 bebyggelsen tätare och ligger stundtals mycket nära vägen vilket ger sträckan sin karaktär. Vyn längs sjön finns kvar och Högåsens sluttningar ovan E14 närmar sig medan Åreskutans topp försvinner ur sikte. Figur 9. Vy längs Åredalen över sjön – fjälltopparna döljs i molnen. 4.2.2. Kulturmiljö Området runt vägen ingår i riksintresse för kulturmiljö som skyddar det öppna odlingslandskapet väster och sydost om Åre med bebyggelse från 1800-talet och en historia som sträcker sig tillbaka till järnåldern. Åredalen har varit en central mötesplats sedan medeltiden, först för europeiska pilgrimer som vandrade på Nidarosvägarna till/från Norge och därefter sommarturism av besökande så kallade "luftgäster". Bygden stärktes på ett avgörande sätt av järnvägen Mittbanan som invigdes år 1882. Väg 659 i sig är en historisk årsring i vägnätet som huvudväg genom Åredalen innan E14 byggdes förbi Åre och Duved på 1960-talet. Registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 meter från vägmitt redovisas i tabell 2 och figur 11. Minnesstenen i Björnänge, nr 4 i tabellen, ligger cirka 70 meter från vägen. Det är en drygt 3 meter hög granitsten med texten: Åt Armfeldts Karoliner, Sveriges och Finlands söner som vila i Åredalens jord, 1719, 1937. Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950), det gäller både kända och okända fornlämningar. Lämningar med status ”övriga kulturhistoriska lämningar” kan i vissa fall utgöras av fasta fornlämningar, kunskapsläget kan ha förändrats och lämningen kan nu bedömas vara en fornlämning. Därför krävs det samråd med länsstyrelsen om verksamhet planeras så att lämningar med status övrig kulturhistorisk lämning kan komma att påverkas. 15 Tabell 2. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 m från väg 659. RAÄ nr Antikv. Bedömn. Typ Avstånd vägmitt 1 Åre 314:1 Uppgift om Bytomt/gårdstomt, täkt <20 m 2 Åre 515:1 Uppgift om Vägmärke <20 m 3 Åre 313:1 Övrig kulturhistorisk lämning Plats med tradition <100 m 4 Åre 31:1 Övrig kulturhistorisk lämning Minnesmärke <100 m 5 Åre 31:2 Övrig kulturhistorisk lämning Obestämbar <100 m 6 Åre 8:1 Övrig kulturhistorisk lämning Fyndplats <100 m 7 Åre 9:1 Övrig kulturhistorisk lämning Byggnad, annan <100 m 8 Åre 9:2 Övrig kulturhistorisk lämning Byggnad, annan <100 m 4.2.3. Naturmiljö Våtmarker och vatten Väg 659 korsas av flera små vattendrag. Namngivna på fastighetskartan är Lomsbäcken (parallell med väg 659 vid avfart från E14 i Så) och Råbockbäcken. Vikbäcken korsar E14 strax väster om korsningen mellan E14 och väg 659, se figur 11. Den vattenförekomst som kan beröras i projektet är Åresjön som är recipient för vattendrag som korsar väg 659. Beslutad miljökvalitetsnorm är att sjön ska ha god ekologisk status år 2021 och god kemisk statur 2015. Preliminär statusklassning för år 2015 är att Åresjön har otillfredsställande ekologisk status och inte uppnår god kemisk status. Vägkantsflora Sträckan är utpekad för att ha artrika vägkanter enligt dåvarande Vägverkets inventering från 1996. I inventeringen beskrivs att det på många ställen i övre delarna av högre ytterslänter på norra sidan finns partier med ”originalflora” av lågörttyp. I Så ska det finnas en nästan intakt rik lågörtslänt tillsammans med en ”ensidig allé” av sju aspar och ett par björkar. Hela sträckan går genom odlingslandskap där landskapsbilden är av stort värde. Kattfot, slåtterfibbla, bockrot, prästkrage och rosettjungfrulin ingår i artstocken. Det är okänt om dessa särskilt värdefulla florapartier finns kvar. Järnvägssidan beskrivs som till stor del invaderad av ruderatflora. Generellt biotopskydd Det generella biotopskyddet enligt 7 kap. 11§ miljöbalken är främst knutet till odlingslandskapet och omfattar alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, småvatten och våtmarker inklusive öppna diken, stengärdesgårdar samt vissa åkerholmar. Man får inte bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada ett biotopskyddat objekt. Förbudet gäller dock inte byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. Det måste klargöras genom inventering om det finns några objekt med generellt biotopskydd som kan komma att påverkas av ombyggnaden av vägen. 16 4.2.4. Friluftsliv och rekreation Markerna längs väg 659 är inte tillgängliga för friluftsliv då de främst består av jordbruksmark och tomtmark. Möjligheterna till rekreation är däremot stora i närområdet i och med Åres hela utbud av anläggningar och tillgång till fjäll, skog och vatten för rörligt friluftsliv. Vandringsleden Pilgrimsledan Sankt Olof korsar E14 i Så och fortsätter mot Åre och Norge längs väg 659. I Så finns en informationstavla. Enligt kommunens skoterledskarta ansluter skoterleden som går längs Åresjön till väg 659 vid sågen i Björnänge, där det även är möjligt för skoteråkare att parkera sina bilar och ta sig över järnvägen. Fiskevårdsområde Delen av Åresjön inom utredningsområdet ingår i Östra Åresjöns fiskevårdsområdesförening. Arter som fiskas är särskilt öring och röding. Strandskydd Vid sjöar och vattendrag i utredningsområdet råder generellt strandskydd enligt miljöbalken 7 kap. 13 §. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen, det vill säga inte bara på land utan även ute i vattnet. Även små bäckar, småvatten och anlagda vatten omfattas av skyddet. Strandskyddet är till för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång av strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Figur 10. Råbockbäcken korsar väg 659 i trumma. 17 Figur 11. Karta över miljö- och naturresursintressen i vägens närområde. 18 4.3. Miljöbelastning Utredningsområdet har generellt en låg befintlig miljöbelastning tack vare låga bakgrundshalter och låga trafikflöden. Väg 659 har en årsdygnstrafik (ÅDT) på cirka 170 fordon varav 15 lastbilar enligt mätningar från år 2004. 4.3.1. Buller Den låga trafikmängden gör det osannolikt att gränsvärden för buller överskrids i nuläget. Om bullerutredning behöver utföras med anledning av de föreslagna vägåtgärderna avgörs i projekteringsskedet. 4.3.2. Luft- och markföroreningar Låga bakgrundshalter och liten trafikmängd gör att inga gränsvärden för luftföroreningar överskrids. Ingen utredning av luftföroreningar bedöms behövas i kommande planering av projektet. Den låga trafikmängden gör även att förekomst av föroreningar från vägdagvatten inte behöver utredas. Det finns två fastigheter nära vägen där det förekommit verksamheter som kan ha förorenat marken inom fastigheten enligt uppgifter från Åre kommun och länsstyrelsens EBH-stöd. Dessa är svetsverkstaden i Så som är av typen verkstadsindustri utan halogeniserade lösningsmedel, ej riskklassad och den s.k. Flinktomten, Åre-Svedje 1:38, där det funnits en tillverkningsindustri. 4.4. 4.4.1. Naturresurser Rennäring Kalls sameby har sina åretruntmarker (renbetesfjäll) norr och väster om Åre. Enligt samebyns markanvändningskarta ingår marken runt väg 659 i vinterbetesmarkerna. Området vid vägen är i dagsläget otillgängligt för renar i och med den relativt täta bebyggelsen och det inklämda läget mellan E14 och järnvägen. 4.4.2. Jord- och skogsbruk Åre bondgård i Såå ligger intill väg 659. Gårdens verksamhet är mjölk- och köttproduktion, gårdsbutik och markentreprenader. Fjällbete i Åredalen ekonomisk förening är delägare i gården och arbetar bland annat med att samordna betesdrift i Åredalen. Jordbruksmarken längs väg 659 är främst vallodling och i viss mån betesmark. Ett stort antal brukningsvägar ansluter mot väg 659. Inget skogsbruk av betydelse förekommer nära väg 659. 19 4.4.3. Vatten som resurs Vattentäkter En av Åres kommunala vattentäkter Långnäset ligger på västra sidan Åresjön i höjd med Björnänge. Nytt vattenskyddsområde med föreskrifter är för närvarande under framtagande, se figur 12. Enligt förslaget ligger en del av väg 659 inom sekundär skyddszon för vattentäkten. De föreslagna föreskrifterna kan på flera punkter komma att beröra väg 659 när det gäller byggande och drift av väg samt trafikering. Figur 12. Karta över föreslaget nytt vattenskyddsområde för Långnäset. Enskilda brunnar Enligt SGU:s brunnsarkiv finns åtta vattenbrunnar och ett fyrtiotal energibrunnar inom en cirka 200 meter bred korridor längs vägen. För att få kännedom om exakta lägen för brunnar och om fler vattentäkter finns kommer ytterligare inventering ske inför projekteringen. Tabell 3. Vattenbrunnar, källa SGU:s brunnsarkiv. Fastighet, om känt Typ 1 Så 9:1 Enskild vattentäkt 2 Så 1:19 Enskild vattentäkt 3 Så 14:1 Enskild vattentäkt 4 Så 2:11 Enskild vattentäkt 5 Så 6:3 Enskild vattentäkt 6 Så 1:50 Enskild vattentäkt 7 Hårbörsta 2:7 Enskild vattentäkt 8 Åre-Svedje 1:45 Enskild vattentäkt 20 Anm. 2 brunnar 2 brunnar 4.5. 4.5.1. Risker Farligt gods E14 är anvisad väg för transport av farligt gods. Tung trafik och trafik med farligt gods ska gå på E14 och endast undantagsvis belasta det lokala trafiknätet enligt fördjupad översiktsplan för Åre samhälle. Vid en mätning från Räddningsverket utförd 1998 trafikeras E14 med 1000-10 000 ton farligt gods årligen. Troligtvis har den mängden ökat. Omfattningen av farligt gods-transporter på väg 659 är okänd men består troligtvis främst av petroleumprodukter. Väg 659, delen mellan Björnänge och Vik, kommer om föreslaget skyddsområde för Långnäsets vattentäkt fastställs ligga inom sekundär zon vilket ska beaktas i projekteringen och i byggskedet. 4.5.2. Översvämningar Åresjöns nivå varierar i en årscykel mellan en lågvattennivå ner till ca +372 under vintern och ett högvatten på upp till +375 under snösmältningen runt månadsskiftet maj-juni. Dessa värden kan naturligtvis både över- och underskridas liksom att tidpunkten kan variera. Översvämningskartering är utförd för Indalsälvens vattensystem. Enligt denna når inte Åresjöns vatten väg 659 vid högsta beräknade flöde. Även om inte vägen i sig ligger inom riskzonen att översvämmas skulle dock ett högre vattenstånd kunna innebära att slänter ner mot vattnet kommer att bli mindre stabila. Detta kan resultera i lokala skred. En möjlig konsekvens av klimatförändringarna är högre vattenflöden och eller periodvis högre vattenstånd. Trummor bör med utgångspunkt från detta dimensioneras för att kunna möta större vattenmängder. 4.5.3. Erosion, ras och skred samt översvämningar Vikbäcken strax utanför utredningsområdet är i kommunens översiktsplan utpekad som ett riskområde i sammanhanget. Längs väg 659 finns inga särskilt utpekade risker för erosion, ras och skred men kraften i de små bäckarna får inte underskattas. Därför är det viktigt att bäckflödena inte bryts och att trummor och andra hinder dimensioneras rätt och underhålls. Bäckar får inte läggas samman genom överledning annat än efter grundliga studier om konsekvenserna. Risksituationen för vägar påverkas av hur omgivande områden ser ut och hur de används. Även utformningen av ingående konstruktioner i väganläggningen påverkar riskerna. När det gäller omgivningen är topografi, jordart och påverkan av vatten de faktorer som har störst betydelse. Branta sluttningar, jordarter som silt, lera och sand samt påverkan från nederbörd och strömmande vatten kan påverka stabilitetssituationen negativt. Utformningen av vägen påverkar också risken för ras, skred och erosion. Det gäller utformning av avvattningsanläggningar såsom diken, trummor och dräneringar, erosionsskyddens utbredning och motståndskraft samt uppbyggnad av jordkonstruktioner. 21 Risken för erosion, ras och skred längs väg 659 bedöms som måttlig i och med att terrängen är förhållandevis flack och jordarten främst är morän. 5. Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1. Nollalternativet Bedömningen av konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär att inga åtgärder förutom normalt vägunderhåll görs. Detta skulle innebära att nuvarande problem med framkomlighet på grund av dålig bärighet och generellt låg standard, kvarstår eller förvärras (om trafikmängden ökar). Nollalternativet förändrar inte vägens miljöpåverkan. 5.2. Trafik och markanvändning Vägombyggnaden bedöms förbättra tillgängligheten till målpunkter för boende längs vägen och underlätta för kollektivtrafiken, näringslivets och turismens transporter. De föreslagna åtgärderna, förstärkning, förbättring av avvattnigen och beläggning av vägen, innebär förbättrad bärighet och bättre tillgänglighet för bil- och busstrafik, jämfört med nollalternativet. Rensning av sidoområdet från hinder som görs i samband med förstärkningsåtgärderna medför även en viss förbättring av trafiksäkerheten för motortrafiken. För oskyddade trafikanter bedöms trafiksäkerheten försämras något då vägen blir belagd, eftersom vägen fortfarande är mycket smal och saknar vägren eller gång/cykelbana. Riksintresset för kulturmiljö bedöms inte påverkas av vägförslaget eftersom vägen byggs om i befintlig sträckning. Vägen är en del i kulturmiljön som en av de äldre färdvägarna i Åredalen. Utvecklingen av befintliga tätorter är undantaget från skyddet genom riksintresse för rörligt friluftsliv – Fjällvärlden. Upprustning av väg 659 bör kunna ses som en del av tätortsutvecklingen. När det gäller riksintresse för friluftsliv Åredalen bedöms inte vägombyggnaden påverka riksintressets värde. Riksintresse för naturvård och Natura 2000-området Åresjön kan komma att påverkas lokalt och kortvarigt av grumling vid åtgärder på vägtrummor under väg 659. Skyddsåtgärder kommer att tas fram för att minimera påverkan. Möjligheten att förbättra trummornas ekologiska funktion bedöms dock som begränsad i och med att alla bäckar även korsar järnvägen och trummor i banvallen inte planeras att åtgärdas i det aktuella projektet. Vägprojektet ligger i huvudsak i linje med den kommunala översiktsplanens intentioner. Däremot bidrar de föreslagna åtgärderna inte till kommunens mål om att förbättra trafiksäkerheten och tryggheten för oskyddade trafikanter på sträckan eller det generella målet om att förbättra förutsättningarna för att gå och cykla i kommunen. Vägförslaget bedöms preliminärt inte motverka syftet med de detaljplaner som berör eller angränsar till väg 659. Åre kommun ska inför granskning av vägplanen göra en bedömning av eventuell påverkan på detaljplaner. 22 5.3. Miljöintressen Åtgärderna förändrar till viss del landskapsbilden. Eftersom vägen kan komma att ligga högre i terrängen och blir belagd kommer den att upplevas storskaligare och mindre anpassad i landskapet. Denna effekt kommer att avklinga något när växtligheten återetablerar sig i sidoområdena. Kulturmiljön som helhet eller enskilda fornlämningar bedöms inte påverkas. Markarbeten i vägens sidoområden skadar växtligheten, i alla fall tillfälligt. Troligtvis kommer de arter som finns i vägområdet med rätt skötsel att kunna återetablera sig, men det kan ta lång tid innan floran helt har kommit tillbaka. Vattendragen påverkas temporärt av grumling vid byte/förlängning av trummor. Åtgärder för att förhindra grumling och riktlinjer vid utformning av trummor kommer att tas fram och om dessa följs bedöms påverkan på vattendragen inte bli bestående och eventuell påverkan på Åresjön kan minimeras. Ytterligare inventering bör utföras för att klargöra om det finns några objekt med generellt biotopskydd i vägens närhet. 5.4. Miljöbelastning Om vägen får beläggning förändras ljudbilden jämfört med nollalternativet. Om det i projekteringen visar sig att det är uppenbart att åtgärderna medför ett tillkommande trafikbuller för närliggande fastigheter, till exempel om hastighetsbegränsningen höjs, kommer bullerutredning att utföras. Bullerberäkning utförs i så fall och eventuella bullerstörda bostäder åtgärdas utifrån gränsvärden för befintlig miljö. 5.5. Naturresurser Byggtiden kan medföra störningar för jordbruket. Anslutningar till åkermarken kommer att detaljstuderas. I och med att vägen kommer att höjas och breddas kommer en viss areal ny mark tas i anspråk för vägområdet. Föreskrifter för den kommunala vattentäkten i Långnäset ska följas vid byggnadsarbeten och i driftskedet. Ytterligare inventering av enskilda brunnar ska utföras inför projekteringen. Vägombyggnaden bedöms inte påverka vattenresurserna. 5.6. Risker Riskbilden för olyckor med farligt gods bedöms inte påverkas av vägprojektet. Däremot kan en förbättrad väganläggning göra att konsekvenserna av en eventuell farligt gods olycka mildras. Åresjön är det mest relevanta skyddsobjektet i området. Ombyggnad och förstärkning av vägen gör konstruktionen mindre sårbar för eventuell översvämning samt ras och skred. Avvattningen utförs enligt Trafikverkets riktlinjer som tagits fram för att möta framtida klimatförändringar. 23 5.7. Byggtiden Byggtiden innebär störningar för trafiken och boende, såsom sämre framkomlighet, buller och damning. Längs väg 659 kan störningarna särskilt komma att drabba jordbrukare och skolelever samt verksamheterna längs vägen. De fornlämningar som ligger nära vägen bör märkas ut inför byggskedet. Om tidigare ej kända fornlämningar, eller misstanke om sådana, upptäcks ska kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. På vissa delar av sträckan mellan Björnänge och Vik kommer anläggningsarbete att ske nära järnvägen vilket komplicerar arbetet och gör det svårt att komma åt med maskiner. Järnvägstrafiken kan även komma att påverkas vilket också kan ge extra kostnader i projektet. Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära kontaktledning och föreskrifter och standarder för bland annat trummor och ledningar samt stabilitet i järnvägsbanken måste följas. Om något tidigare känt eller nyupptäckt förorenat område berörs av arbeten i mark ska uppmärksamhet riktas mot förändringar av lukt och/eller utseendet på marken. Ifall förändringar upptäcks ska tillsynsmyndigheten tillkallas. Det kan även bli aktuellt med undersökning av marken ifall tillsynsmyndigheten anser det befogat. Föreskrifter för det nya vattenskyddsområdet för Långnäsets kommunala vattentäkt ska följas i byggskedet. 24 6. Fortsatt arbete 6.1. Planläggning och projektering Detta samrådsunderlag ska ligga till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Hur den fortsatta planläggningsprocessen ser ut beror bland annat på det beslutet. Samråd i projektet har hållits med Åre kommun i januari 2015. I december hölls även ett informationsmöte i Åre dit allmänheten bjöds in via annonser i den lokala dagspressen. En fullständig beskrivning av genomförda samråd i projektet finns i samrådsredogörelsen, som är ett eget dokument. Den föreslagna förstärkningen av väg 659 ska detaljprojekteras. Påbörjade inventeringar och utredningar av teknisk art är bland annat geoteknisk utredning, tjälinventering, truminventering och kartläggning av ledningar och enskilda brunnar. 6.2. Eventuella kommande prövningar Om det visar sig att fridlysta växter måste flyttas eller tas bort kommer Trafikverket att ansöka om dispens från artskyddsförordningen. Vägtrummor kommer att behöva förlängas över ett flertal bäckar längs den aktuella vägsträckan. Vattenverksamhet hanteras i enlighet med miljöbalkens 11 kapitel (1998:808) och är enligt huvudregeln tillståndspliktig. Om medelvattenföringen i vattendraget uppgår till högst 1 kubikmeter per sekund och om den bottenyta som verksamheten omfattar är högst 500 kvadratmeter är verksamheten istället anmälningspliktig. Anmälan/samråd inför upplag av massor sker enligt miljöbalken kapitel 12 § 6. Om förorenade massor framkommer under arbetet ska det anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 10 kapitlet 11 § miljöbalken. Sanering av eventuella förorenade jordmassor utförs enligt 28 § (1998.899) förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 6.2.1. Dispens genom fastställd vägplan Anmälan/samråd inför upplag av massor enligt miljöbalken kap. 12 §6 gäller inte vid byggande av allmän väg om verksamheten eller åtgärden anges i en fastställd vägplan enligt väglagen 1971:948, exempelvis som område med tillfällig nyttjanderätt. Eventuella objekt med generellt biotopskydd enligt miljöbalken kap. 7 § 11, kan genom fastställd vägplan undantas från förbudet att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan skada ett sådant objekt. Sjöar och vattendrag längs den aktuella vägsträckan omfattas av strandskydd i enlighet med miljöbalkens sjunde kapitel. Det krävs dispens för att anlägga, gräva, eller bygga inom strandskyddat område. Ingen särskild ansökan om dispens från strandskyddet behövs om motiven i vägplanen bedöms som tillräckligt starka samt om eventuella skyddsåtgärder har övervägts. Då ges dispens från strandskyddet när vägplanen fastställs. 25 7. Källor Muntliga källor Örjan Norum, Åre kommun Tryckta källor Banverket 2009: Järnvägen i samhällsplaneringen Länsstyrelsen i Västernorrlands län 2010: Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys – Naturolyckor Länsstyrelsen Jämtlands län 2010: Länstransportplan 2010-2021, samt 2015-2025 för Jämtlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län 2013: Översvämning utifrån ett förändrat klimat Länsstyrelsen i Jämtlands län 2013: Ras och skred utifrån ett förändrat klimat Riksantikvarieämbetet 2014: Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning, version 4.1. Åre kommun 1989: Översiktsplan Åredalen Åre kommun 1991: Översiktsplan Åre kommun 2005: Fördjupad översiksplan för Åre samhälle. Websidor och databaser Geodataportalen: https://www.geodata.se/GeodataExplorer/index.jsp?loc=sv&site=AdvancedUser Länsstyrelsens GIS-data: www.gis.lst.se NVDB: https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket Riksantikvarieämbetet FMIS: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Sveriges fiskevattenägareförbund: http://www.vattenagarna.se/softadmin.aspx?page=4693&menu=4700 Vägtrafikflödeskartan Åre kommun: www.are.se Åre kommuns skoterkarta: http://swp.cartesia.se/are/default.aspx?karta=Skoterkartan Åre på Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85re 26 27 Trafikverket, Region Mitt Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 T www.trafikverket.se
© Copyright 2024