1. No category

Sid 1 (36)
Sammanträdesprotokoll
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum 2015-02-23
Plats och tid
Stadshuset, Spegelsalen, Kl. 09.00-17.00
Sekreterare
Markus Svensson
Ordförande
Eva Älander (S)
Justerare
Richard Carlsson (SD)
Åsa Wiklund Lång (S)
Anslag/Bevis
Protokollet är justerat. Justeringen har offentliggjorts genom anslag.
Organ
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum
2015-02-23
Anslag sätts upp
2015-03-06
Anslag tas ned
2015-03-29
Förvaringsplats för protokollet
Kommunledningskontoret/ Diariet
Underskrift
Lena Arnberg
Sid 6 (36)
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum 2015-02-23
§ 2 Norrlandet 3:1, Engesberg. Detaljplan för bostäder
Delges: Samhällsbyggnad Gävle, KLK Övergripande Planering
Dnr 12KS459
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag
att anta detaljplan för Norrlandet 3:1 m.fl., Engesberg, daterad 2014-09-10.
Ärendebeskrivning
Byggnads- och miljönämnden har vid sitt sammanträde den 24 september 2014 antagit detaljplanen för Norrlandet 3:1 och överlämnat planen till Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige för beslut. Detaljplanen antogs av Byggnads- och miljönämnden 2013-06-12. Detta beslut har senare upphävts av Mark- och miljödomstolen 2014-09-08 med hänvisning till att fördjupad översiktsplan för Norrlandet (antagen av KF 2012-03-26) inte vunnit laga kraft vid beslutstidpunkten. Detta berodde
på att den fördjupade översiktsplanen var överklagad och vann laga kraft först 201310-18 efter beslut av kammarrätten i Sundsvall. Eftersom detaljplanen gjorde avsteg
från då gällande översiktsplan, ska sådana detaljplanebeslut tas av Kommunfullmäktige.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens protokoll 2014-11-18 § 212.
Detaljplan Engesberg (Norrlandet 3:1), kort historik
Tjänsteskrivelse - Detaljplan Del av Norrlandet 3:1, Engesberg
Protokollsutdrag från Byggnads- och miljönämnden - Beslut Norrlandet 3:1 mfl
Engesberg
Planbeskrivning Del av Norrlandet 3:1, Engesberg
Plankarta Del av Norrlandet 3:1, Engesberg
Utlåtande - Norrlandet 3:1, Engesberg - Detaljplan för bostäder
Inlägg görs av
Jörgen Edsvik (S), Roland Nilsson (M), Peter Hansson (MP), Birgittha Bjerkén (M),
Inger Schörling (MP), Lars Beckman (M), Lena Ödeen (FP) och Helene Åkerlind
(FP)
Yrkande
Jörgen Edsvik (S), Roland Nilsson (M), Lars Beckman (M), och Helene Åkerlind (FP)
yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Justerare
Uppdragsbestyrkande
Sid 7 (36)
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum 2015-02-23
Peter Hansson (MP), Birgittha Bjerkén (M), Inger Schörling (MP) och Lena Ödeen
(FP) yrkar avslag på ärendet.
Propositionsordning
Vid proposition på bifall till kommunstyrelsens förslag respektive
Miljöpartiets, Birgittha Bjerkéns (M) och Lena Ödeens (FP) avslagsyrkande finner
ordföranden att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag.
Reservation
Miljöpartiets ledamöter reserverar sig skriftligt mot beslutet.
Birgittha Bjerkén (M) och Lena Ödeen (FP) reserverar sig muntligt mot beslutet.
Justerare
Uppdragsbestyrkande
Sid 1 (1)
Dnr 12KS459
2015-02-09
Kommunfullmäktige
Harald Knutsen
Telefon 026-17 81 07
[email protected]
Detaljplan Engesberg (Norrlandet 3:1), kort historik

Detaljplanen för Engesberg (Norrlandet 3:1) var på samråd (2012-1214 – 2013-01-31) och kungörelse/granskning (2013-03-27 – 2013-0426) med samma innehåll som den plan som nu föreläggs
kommunfullmäktige för antagande.

Planen togs upp i Byggnads- och miljönämnden (BMN) för antagande
2013-06-12. BMN beslutade vid sammanträdet att undanta område 2
(tältängen) innehållande 5 radhus från planen.

BMN:s beslut överklagades till Länsstyrelsen, som beslutade att avvisa
överklagan.

Länsstyrelsens beslut överklagades vidare till Mark- och
miljödomstolen.

Detaljplanen upphävs av Mark- och miljödomstolen i dom 2014-0908, med hänvisning till att aktuell översiktsplan för Norrlandet vid
tidpunkten för BMN-beslut inte hade vunnit laga kraft.

BMN tar upp planen till ny behandling 2014-09-24 och beslutar att
godkänna denna och skicka den vidare till KS/KF för antagande. Även
om översiktsplan för Norrlandet nu har vunnit laga kraft, görs detta
för att få en tydlig politisk förankring av planen. Det är den
ursprungliga detaljplanen som innehåller område 2 (5 radhus på
tältängen) som BMN godkänner.

KS godkänner vidare planen 2014-11-18.

KF får planen för antagande 2015-02-23.
Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Besök Drottninggatan 22
Växel 026-17 80 00 [email protected] www.gavle.se
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE
2013-03-20, REV. 2014-09-10
DNR: 12BMN58
HANDLÄGGARE: PETTER JONEGÅRD
Planbeskrivning
Del av Norrlandet 3:1, Engesberg
Detaljplan för bostäder m.m.
Gävle kommun, Gävleborgslän
ANTAGANDESHANDLING
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Planens syfte och huvuddrag
I Engesberg har det länge funnits en efterfrågan på att uppföra ett seniorboende
i anslutning till den gamla gården. Enligt preliminära skisser handlar det om ca
30 lägenheter. Det finns även ett mindre område i översiktsplanen intill
herrgården (f d köksträdgården) som är utpekat för bostadsbebyggelse som ska
prövas i planen.
I planarbetet ingår också området strax söder om Engesbergs gård som pekas ut
som lämplig plats för Villa Sjötorp. Detaljplanen ska generellt hantera en
framtida god hantering av platsens kulturvärden genom skydds- och
varsamhetsbestämmelser för Engesbergs gård med omkringliggande park.
Planen ska även ange hänsyns- och utformningsbestämmelser för den nya
bebyggelsen.
Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB
Norrlandet utgör ett riksintresseområde för kulturmiljövården. Planområdet är
en liten del inom detta område. Värdebärare för riksintresset är bland annat
sommarvillorna och landstället Engesberg. Gården är utvecklad från en fäbod
och delar av flygeln, som är den äldsta byggnaden inom planområdet,
härstammar från 1700-talet.
Den viktigaste värdebäraren på Norrlandet är sommarvillorna med
bakomliggande skogsparti. Endast en mindre del av skogspartiet ingår i
detaljplanen För att inte påverka riksintresset negativt ska vyn från vattnet med
sommarvillor och skog i fonden vara oförändrad.
I övrigt bevaras Engesbergs gårdsanläggning som ett av två bevarade landställen
på Norrlandet. Anläggningen påverkas dock av ny bebyggelse som förläggs i den
f d köksträdgården och skogsområdet strax nordöst om gården. Den f d
fäbodskogen påverkas också till liten del av ny bebyggelse. Den nya bebyggelsen
blir delvis synlig från Engesbergsviken.
Plandata
Lägesbestämning
Detaljplanen är avgränsad till Engesbergs gård som ligger på Norrlandet ca 12
km från Gävle centrum. I planen ingår även omkringliggande bebyggelse med
skogs- och parkområden. I väster avgränsas planen av strandzonen mot
Engesbergsviken och i öster av stenmuren mot Ryssängen.
Areal
Detaljplanen omfattar ett område på ca 5 hektar.
1
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Markägoförhållanden
Inom planområdet ligger endast fastigheten Norrlandet 3:1 som ägs av Gävle
kommun.
Tidigare ställningstaganden
Översiktliga planer
För området finns det en ny översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige
2012-03-26 och som vann laga kraft 2013-10-18. Den fördjupade
översiktsplanen ger stöd för den föreslagna användningen och anger att den nya
bebyggelsen ska anpassas till den befintliga kultur- och parkmiljön.
Engesbergsområdet enligt översiktsplanen. Planområdet är markerat med röd linje.
Utdrag ur FÖP Norrlandet:
Seniorboende
Seniorboende, eller s k trygghetsboende, föreslås kunna byggas vid Engeltofta
backe, vid Böna skola, vid Engesberg eller i Utvalnäs.
En mindre, sydlig del av campingområdet i Engesberg bebyggs med bostäder.
Bostäder och camping i Engesberg
Området används idag som campingplats och parkering. Översiktsplanen
föreslår nu en utveckling av Engesberg med nya bostäder och med en bevarad
och utvecklad camping. Även kulturmiljö, grönstruktur och service utvecklas
vidare.
2
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Utredningsområde
Områden där det inte varit möjligt att lägga fast den framtida
markanvändningen betecknas som utredningsområden i plankartan.
U.2 Engesberg. Lilla ängen norr om Engesbergs gård utreds vidare för bostäder.
För Engesbergsområdet förslås nu:
• Badplatsen bevaras och utvecklas med parkering och kiosktomt. (Ingår delvis i
detaljplanen)
• Strandzonen mellan badet och fiskekajen utvecklas vidare med grillplatser, ny
småbåtshamn och servering. (ingår ej i detaljplanen)
• Infarten till Engesbergsområdet flyttas närmare Bönan enligt gällande
detaljplan. (ingår ej i detaljplanen)
• Äldre sommarvillor och äldre skog vid Solviksvägen bevaras. (uppfylls av
planförslaget)
• Mindre bollplan vid Engesbergs Gård kan utvecklas med lekplats eller
aktivitetspark. (uppfylls av planförslaget)
• Äldre lövskog och park sydväst om Engesbergs gård gallras och vårdas som
park. (uppfylls av planförslaget)
• Engesbergs Gård kan säljas som bostad efter en planläggning med
bevarandeinriktning. (uppfylls av planförslaget)
• Bostäder, eventuellt s k trygghetsboende, byggs i skogspartiet öster om
Engesbergs Gård, område B.7. (uppfylls av planförslaget)
• Camping med stugor minskas något i södra delen närmast Ryssängen. (Ingår
delvis i detaljplanen)
• Campingområdet kan ev. utökas något på skogsmark närmast Bönavägen.
(ingår ej i detaljplanen)
Program för detaljplan
Något program har inte upprättats då översiktsplanen ger tillräckligt stöd inför
detaljplaneläggning av området.
Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden
Planområdet berörs av två gällande detaljplaner. Engesbergs gård och flygeln
omfattas av detaljplan från 1960 som anger friluftsändamål med obegränsad
byggrätt.
För området runt Engesbergs gård finns det en nyare detaljplan som antogs av
Byggnadsnämnden och som vann laga kraft den 27 oktober 1998. Planens syfte
var att kunna medge en försäljning av marken till ett företag inom
campingindustrin. Försäljningen blev aldrig genomförd och fastigheten ägs idag
av kommunen.
3
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Kommunens miljömål
God bebyggd miljö
Gävle kommuns lokala miljömål anger följande inom området God bebyggd
miljö. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam
livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och
kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska
lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god
hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Planförslaget uppfyller miljömålet genom:
Miljömålet uppfylls genom att kulturmiljö kring Engesbergs gård skyddas och
värdefulla landskapselement undantas från exploatering. Den nya bebyggelsen
blir underordnad och får en modern men diskret utformning. Det är även
positivt att det skapas ett liv kring den gamla anläggningen. Planen medger även
en utveckling och försäljning av gårdsanläggningen vilket torde trygga dess
fortlevnad.
Vision 2025
Vision 2025 - Gävle sätter segel
Visionen beskriver kommunens önskade bild av Gävle i framtiden. Tillsammans
med strategin ”Vägen till 2025” inspirerar och visar den vägen i den
gemensamma utvecklingen av Gävle.
Planförslaget uppfyller visionen genom:
Forma attraktiva boendemiljöer för alla samhällsgrupper i stadsdelar som kan
försörjas med hållbara transportlösningar och med ett utbud av service,
mötesplatser och grön miljö i form av ren luft, mark och vatten.
Miljökonsekvensbeskrivning
Planens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att
en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen 5 kap. 18§ och
miljöbalken 6 kap. behöver upprättas. Konsekvenser av detaljplanens
genomförande beskrivs tydligt under rubriken ”Konsekvenser”.
Kommunala beslut i övrigt
Planuppdrag
Byggnads- och miljönämnden beslutade den 14 juni 2012, § 24, att ge
Samhällsbyggnad Gävle i uppdrag att upprätta en detaljplan för området.
4
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Förutsättningar och förändringar
Natur
Största delen av planområdet består av tomt- och parkmark tillhörande
Engesbergs gård. Mot Ryssängen och ned mot Solviksvägen finns ett skogsparti
med äldre tallar och lövträd med vissa naturvärden och mycket stort värde för
landskapsbilden och områdets värde som rekreations- och friluftsområde.
Utsikt mot den gamla köksträdgården genom trädraden i nordväst.
Allérna, den höga andelen ädellövträd, övriga äldre lövträd och de gamla tallarna
utgör viktiga landskapselement, men har också naturvärden i och med den höga
åldern och att många av dem står solbelyst. Träden kring den gamla
köksträdgården står inom område betecknat med parkmark och ska bevaras och
återplanteras vid behov.
Höjdskillnaderna i området har tagits upp genom terraseringar och stenmurar.
Även dessa har landskapsmässiga värden och kan bidra till den biologiska
mångfalden i och med att de ger en annan livsmiljö än omgivningen.
Inom planområdet finns en grov, död stam efter en lind som
naturminnesförklarades 1923 (även registrerad som fornlämning, se nedan).
Stamomkretsen i brösthöjd är 712 cm. Rotskotten visar på att det fortfarande
finns liv i den. Skyltningen av naturminnet bör förbättras med en standardiserad
naturminnesbricka samt information. Eventuellt kan det bli aktuellt med att
stängsla in området där linden står för att motverka skadegörelse av den.
Skogsstyrelsen är förvaltare av naturminnet, men länsstyrelsen är ytterst
ansvarig.
Vägen som leder till den föreslagna tomten för villa Sjötorp kantas delvis av en
trädrad, en rest från den äldre parken kring Engesbergs gård. Tomten angränsar
i nordväst mot en trädrad som också ingår i den fd parkanläggningen. Båda
dessa trädrader är viktiga strukturelement och har vissa naturvärden i och med
trädens ålder. Dessa träd står inom parkmark och ska bevaras.
5
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Fornlämning
Inom planområdet berörs tre objekt som är upptagna i Riksantikvarieämbetets
register över fornlämningar. Lizzys lind som också är ett naturminne från 1923
finns i planområdets nordvästra del, Engesbergs fäbodar som ligger i skogen i
det nordöstra hörnet av planområdet och stenristning utefter Solviksvägen
(planområdet södra del). Det finns även en blästerbruksugn i planområdets
omedelbara närhet (sydväst om planområdet). Alla lämningar omfattas av
kulturminneslagen där länsstyrelsen är myndighetsutövare.
Lizzys lind
Befintlig bebyggelse
Historik
Området kring Engesbergs gård har gamla anor. Redan under medeltiden bör
det ha funnits en fäbod här. Detta är belagt från 1500-talet via de historiska
kartorna. Platsen för fäboden är inregistrerad som fornlämning. Det var bönder i
Testebo och senare köpmän från Gävle stad som ägde området.
Fäboden utvecklades till ett jordbruk och vid mitten av 1700-talet finns belägg
för att det var en gård. På en karta från 1741 syns bebyggelsen men anläggningen
benämns fortfarande fäbod. På en karta från 1771 är bebyggelsen tydligare
redovisad med brygghus, sjöbod, köksbyggning och stora byggningen.
Anläggningen benämns ännu som ”fäbodstället Ängesberg”. Det är dock vanligt
förekommande att fäbodställen utefter Norrlandet övergick till att bli
herrgårdsliknande jordbruk under 1700-talet och ägdes av grosshandlare i
Gävle.
6
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
1891 köptes anläggningen av Gävle stad och byggdes om till barnhem. 1949
startade den nuvarande verksamheten med inriktning på camping och friluftsliv
då badet anlades och mindre campingstugor byggdes i området. 1
Karta med trädgårdsanläggningen
Byggnader, trädgård och park
Huvudbyggnaden är troligen uppförd på 1700-talet, möjligen under dess första
hälft. Byggnaden var dock förfallen och byggdes om 1852 då den fick sin
nuvarande prägel och då trapphuset i mitten på fasaden tillkom på dess sydöstra
sida samt verandan med balkong mot nordväst. 1890 byggdes den sydöstra
fasaden till ytterligare . Idag bär byggnaden spår från 1700-, 1800- och 1900talet.
Gårdsanläggningen omges av karaktärsskapande strukturelement. En allé leder
upp mot huvudbyggnaden i nordvästlig riktning. I sydöstra delen av planområdet
finns en murterrassering samt en öppen halvcirkelformad yta som kringgärdas av
träd.
Såväl byggnader som tomt och park samt angränsande skogsmark är bedömd
som kulturhistoriskt värdefull enl PBL 8:13, 14 samt 17.
1 Kulturmiljöunderlag till detaljplanen:
Engesbergs Gård. Kulturhistorisk beskrivning och värdering. Länsmuseet Gävleborg 1996.
Engesbergs Gård. Programutredning. Blomberg&Linscott Arkitekter AB 1999.
7
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Engesberg gård är förutom gården Gröndal det enda kvarvarande landstället av
sitt slag på Norrlandet.
Huvudbyggnad
Byggnadens exteriöra värdebärare är: Utseendet, dock påverkat mot
sydost genom kraftig tillbyggnad. Stensockel, timmerstomme, panel, takfotslist,
glasveranda, stentrappa och balkong med gjutjärnsräcke, fönsterbågar,
skorstenar, dörrar. Byggnadens interiöra värdebärare är Kakelugnar,
äldre snickerier såsom foder, socklar och dörrar.
Köksflygeln är också uppförd under 1700-talet och har fungerat som
huvudbyggnad under 1800-talets första hälft. Även denna byggnad renoverades
vid mitten av 1800-talet och fick då sitt nuvarande utseende. Byggnaden bär
spår från 1700-, 1800- och 1900-talet.
Flygelbyggnaden
Byggnadens exteriöra värdebärare är: Utseendet. Stensockel,
timmerstomme, knutpilastrar, takfotlist, äldre fönsterbågar och dörrar,
skorstenar.
Trädgårds- och parkanläggningen vid Engesberg fanns anlagd 1890. Att döma av
dess utseende och stil är den anlagd och utvecklad under 1800-talets första hälft.
Anläggningen kringgärdas av allékantade vägar, ett parklandskap uppbyggt i
engelsk stil samt en prydnadsträdgård vid huvudbyggnadens sydöstra fasad i en
mer strikt planerad stil. På anläggningens östra sida tar skogen vid som är en
rest efter platsens användning som fäbod.
Övriga värdebärare: Rester av äldre trädgårdsanläggning, allér, murarna och
murterasseringar och stenkällare.
Värdebärarna är synliga strukturelement som är viktiga för miljön.
Av gårdens ekonomibyggnader finns endast en lada bevarad på ängen sydväst
om huvudbyggnaden.
Bestämmelser för den befintliga bebyggelsen
Huvudbyggnad
Huvudbyggnaden föreslås bevaras på plats och ges användningsättet bostad och
handel. Användningen handel innebär att flera versamheter kan vara möjliga så
länge som dessa är förenliga med kulturvärdet samt att varsamhets- och
skyddsbestämmelserna beaktas.
Senare tillbyggnad mot sydöst bedöms ha ett mindre värde och påverkar
huvudbyggnadens gestaltning negativt.
Det är viktigt att byggnanden fortsätter vårdas och förvaltas i den traditionella
och nyklassicistiska stil som byggnaden har. Senare tiders tillägg som t ex
treluftfönster kan tas bort och ersättas med tvåluftsfönster.
8
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Byggnadens värdebärare ska bevaras och beaktas vid fortsatt förvaltning. Se
stycket ovan.
Bild huvudbyggnad
Planskiss som markerar del av huvudbyggnad som kan rivas (markerat med rött).
9
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Tre utvecklingsmöjligheter bedöms vara möjliga för byggnaden för att beakta
kulturvärden på den och tomten:
• Byggnaden bibehåller nuvarande utseende och volymer.
• Tillbyggnader från 1890 rivs för att återskapa byggnadens äldre
utseende. Se planskiss.
• Byggnaden bibehåller nuvarande utseende och volymer men byggs till
ytterligare mot sydöst i en våning genom att tillåta en volym mitt på
fasaden som är 4 meter djup och 13 meter lång. Den ska ha en
gestaltning som veranda. Mot nordväst kan den köksentré som revs på
1990-talet återuppföras med en volym på ca 3 meter på djupet och 8
meter på bredden. Den ska ha en gestaltning som en entré.
Möjlig utformning av ny tillbyggnad mot öster
Flygelbyggnad
Flygeln bevaras på plats och till sitt utseende och ges användningssättet bostad,
handel. Användningen handel innebär att flera användningssätt kan vara
möjliga så länge som dessa är förenliga med kulturvärdet samt att varsamhetsoch skyddsbestämmelserna beaktas.
Byggnaden är dock i bristande tekniskt skick. Om utredning skulle visa att
byggnaden har omfattande skador som skulle innebära att stor del av stomme m
m behöver ersättas kan undantag från rivningsförbudet vara skäligt.
Skadeomfattningen ska vara mycket omfattande och vägas mot byggnadens höga
ålder, vilket i sig gör den mycket värdefull. Bedömning ska ske av kompetens
inom bygg och byggnadsvård/kulturmiljö.
Ny byggnad ska då till volym, utseende, exteriört material och detaljer kopiera
befintlig. Byggnadens värdebärare ska bevaras och beaktas vid fortsatt
förvaltning. Se stycket ovan.
10
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Bild flygelbyggnaden
Det är viktigt att byggnanden fortsätter vårdas och förvaltas i den traditionella
och nyklassicistiska stil som byggnaden har. Byggnadens värdebärare ska
bevaras och beaktas vid fortsatt förvaltning. Se stycket ovan.
Ladan
Ladan föreslås bevaras på plats och till sitt utseende och ges användningen
handel, användningen ska vara förenligt med kulturvärdet samt att
varsamhetsbestämmelsen beaktas.
Komplementbyggnaden är dock i bristande tekniskt skick. Om utredning skulle
visa att byggnaden har omfattande skador som skulle innebära att stor del av
stomme m m behöver ersättas kan ny byggnad uppföras.
Bild ladan
11
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Ny bebyggelse
Detaljplanen innehåller fyra stycken nya byggrätter i enlighet med
översiksplanen.
• Område 1: Byggrätt för carport.
• Område 2: Byggrätt för bostäder i delar av den gamla köksträdgården.
• Område 3: Byggrätt för bostäder nordost om herrgården – skogspartiet
mot Ryssängen.
• Område 4: Byggrätt för flytt av Villa Sjötorp.
Område 2
Område 1
Område 3
ENGESBERGS
GÅRD
Område 4
Illustration över nya de nya bebyggelseområdena
Illustration över ny bebyggelse
12
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Gestaltningsprinciper
Område 1
Byggrätt för carport om Engesbergs gård säljs som bostad eller på annat sätt
behövs i området. Byggnaden ska utformas med enkla pelare och pulpettak.
Byggnaden ska vara gemensam för huvudbyggnad och flygel vid eventuell
försäljning av marken.
Möjlig utformning av carport i område 1
13
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Område 2
Detaljplanen medger en byggrätt i den bakre delen av den gamla
köksträdgården. På så sätt kan den öppna känslan på platsen delvis sparas.
Byggnaderna får högst vara en våning där det även finns möjlighet med inredd
vind. Även här gäller en återhållen gestaltning som inte tar över uttrycket i
området.
Byggnaderna ska gestaltas med träfasader och sadeltak. Carportar kan ha
pulpettak. Tak ska utformas med bandtäktplåt, papp eller motsvarande
takmaterial. Taklutningen bör hållas nere för att minska höjden på husen. Spröjs
och andra detaljer som anknyter till sommarvillor ska undvikas. Carportas bör
väljas före garage för att bibehålla det öppna intrycket. Färgsättning ska vara
nedtonad i röd eller ljus kulör. Gul färg ska inte användas då byggnaderna inte
ska läsas ihop med Engesbergs gård.
Bebyggelsen i område 2
Illustrerad bebyggelse med ny väg
14
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Område 3
Detaljplanen medger en byggrätt på 3000 kvadratmeter byggnadsyta
(huvudbyggnader inklusive komplementbyggnader). Våningshöjden är reglerad
till högst två respektive tre våningar. Motivet för detta är att skapa en variation i
byggnadsvolymen, fasaden och taklandskapet.
Ny byggnad/-er ska gestaltas på ett modernt sätt med traditionella stildrag och
ett återhållet uttryck som underordnar sig Engesbergs gård. Vilket betyder att
snickarglädje, fönsterspröjsar, färgsättning och takmaterial ska nedtonas. Nya
byggnader samspelar med gården och omgivningen med träfasad och kulörer
som framhäver det naturliga, exempelvis med järnvitriol eller falurödfärg.
Färgsättningen regleras med en planbestämmelse som anger att den ska vara
enhetlig vilket innebär färger som passar ihop där ingen färg framhävs som
accent på byggnaden. Byggnaderna ska i huvudsak ha sadeltak, men förråd och
mindre byggnader kan ha pulpettak. Taklutningen ska hållas nere för att få ett
luftigt intryck men också minska höjden på husen.
Bebyggelsen i område 3
Planskiss över området med illustrerad ny byggnad
15
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Område 4
Detaljplanen ger utrymme för en bostads-/kulturmiljötomt vid havet och
Grötviken. Tomten är en möjlig placering inför en eventuell flytt av Villa Sjötorp.
Tomten anses som lämplig eftersom huset kan ligga relativt ostört ifrån
omgivande bebyggelse och att det skapas ett visst avstånd till vattnet. Planen
medger även komplementbyggnader på tomten som ska utformas som en
traditionell ekonomibyggnad. Den ska ha ett nedtonat och enkelt uttryck i
jämförelse med huvudbyggnaden. Den kan ha pulpettak eller sadeltak, vara
målad i lika färgsättning som huvudbyggnaden eller i klassisk slamfärg,
exempelvis faluröd. I övrigt ska material och detaljer, såsom fönstersättning,
taklutning, spröjs m m till en komplementbyggnad. Komplementbyggnaderna
ska placeras ovan huvudbyggnaden för att inte störa villans intryck från havet.
Vid val av utformning av komplementbyggnaden ska denna aspekt vägas in. Det
är även möjligt att placera ett mindre lusthus på tomten nedanför
huvudbyggnaden. Lusthuset ska ha en vit färgsättning.
Villa Sjötorp i område 4
Illustrerat läge för Villa Sjötorp
16
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Markplanering, slänter och stödmurar
I samband med grovplanering av tomterna är det viktigt att ta hänsyn till
omgivande naturmark så att det inte skapas onödiga barriärer. Ett sätt är att
med hjälp av terrasseringar ta ned höjdskillnaden. Det går också att med hjälp av
stödmurar inom tomten ta ner höjdskillnader. Alla typer av släntningar ska ske
inom tomtmark. Stor hänsyn ska tas till eventuella träd som ligger i direkt
anslutning till nya fastighetsgränser, då särskilt runt den nya tomten nordväst
om Engesbergs gård.
Bild 1
Bild 2
Principskiss för markplanering. Bild 1 Där slänterna mjukas upp med planteringar och terrasseringar.
Bild 2 Innebär negativa barriärer och dålig anpassning till miljön och ska därför undvikas.
Friytor
Det finns stora friytor kring planområdet för lek och rekreation. Genom området
går det ett flertal skogsstigar som ska sparas om det är möjligt. Stigen som går
längs Ryssängen behöver flyttas. Det finns en ny dragning illustrerad på
plankartan men den exakta sträckningen är inte detaljstuderad. Väster om
planområdet finns det en allmän brygga med badmöjlighet.
Strandskydd
Planområdet ligger inom det utvidgade strandskyddsområdet om 300 meter vid
Gävleborgs kust. Strandskyddet inom kvartersmark upphävs med hänvisning till
att det finns särskilda skäl i och med att området närmast strandlinjen är väl
avskilt genom befintlig väg och bebyggelse. För den planerade tomten för Villa
Sjötorp är de särskilda skälen för att upphäva strandskyddet att bevarandet av
villan är ett angeläget allmänt intresse ur kulturmiljösynpunkt. Inom natur- och
parkmark som ligger inom 300 meter ska strandskydd gälla.
Gator och trafik
Trafik - allmänt
Området trafikeras från Bönavägen via Solviksvägen. Vägen är delvis smal vilket
gör att framkomligheten vintertid kan vara begränsad vid möte. Detaljplanen
innebär att det ställs större krav på framkomlighet och den befintliga infarten till
den gamla köksträdgården måste byggas om. Det handlar om en ca 250 meter
lång ny gata.
17
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Inom planområdet
Detaljplanen föreslår en standardhöjning på den befintliga gatan intill den nya
bebyggelsen. Gatubredden ska vara minst 5,5 meter. Gatan ska belysas och val av
armaturer bör anpassas till den rådande kulturmiljön. Den nya bebyggelsen
beräknas alstra en trafik på ca 200 rörelser på dygn. Detta är beräknat på 0,5 – 1
bil per hushåll samt att det finns tillgång till bilpool.
Illustrerad vägsektion (5,5 meter) med belysning.
Planen utgår ifrån att huvudmannaskapet för området är delat. Gatan in till
Engesberg är allmänt fram till bryggorna och vändplatsen vid Grötviken.
Traditionen på Norrlandet har varit att de mindre gatorna som servar fritidshus
och numera bostäder har varit enskilda med vägföreningar. Till carportarna är
det möjligt att anordna utfart över allmänplatsmark, Park. Till den nya tomten
för Sjötorp används befintlig väg som delvis är enskild.
Parkering
Parkering och uppställning av fordon ska ske inom tomtmark eller anvisad
parkering på allmänplats. Den nya exploateringen ska klara kommunens
parkerings policy på kvartersmark.
Kollektivtrafik
Utmed Bönavägen finns det kollektivtrafik. I dagsläget är trafiken begränsad
men på sikt om befolkningsunderlaget ökar på Norrlandet kan det blir frågan om
utökad turtäthet. Detta är dock väldigt osäkert. Det närmaste hållplatsläget på
Bönavägen ligger ca 250 meter från planområdet.
Gång- och cykel
Inom planområdet finns det inte några anlagda gång- eller cykelvägar.
Planförslaget ger dock möjlighet att anlägga sådana eftersom det är förenligt
med park- och naturändamålet. I dagsläget får man cykla och gå i blandtrafik.
Utmed Bönavägen finns det gång- och cykelväg som leder in till centrala Gävle.
Cykelparkering ska lösas inom den egna tomtmarken (2 platser per lägenhet)
enligt kommunens policy.
18
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Störningar
Buller
Området är inte utsatt för några störningar. Bullersituationen inom planområdet
är god och ingen påverkan från Bönavägen, hamnen eller farleden beräknas
påverka området negativt. Bullerberäkningarna visar att de ekvivalenta
ljudnivåerna (medelvärde under ett dygn) ligger under 45 dB(A).
Luftkvalitet
Enligt Luftkvalitetsförordning (2010:477) finns ett antal miljökvalitetsnormer
(MKN) för utomhusluft. De ämnen som regleras är kvävedioxid/kväveoxider
(NO2 och NOx) 2, svaveldioxid1 och bly1, partiklar (PM101 och PM2,5 3), bensen1,
kolmonoxid1, ozon 4, arsenik 5, kadmium 6, nickel6 och bens(a)pyren6. Normerna
baseras huvudsakligen på krav i EU-direktiv. Inga Miljökvalitetsnormer (MKN)
för utomhusluft överskrids i Gävle kommun. Övervakning av luftkvaliteten sker
genom att Gävle kommun är medlem i Stockholms och Uppsala läns
Luftvårdsförbund som genomför mätningar och beräkningar.
Beräkningar från 2010 visade att halterna av NO2 i planområdet ligger i
intervallet 12 -15 μg/m3 beräknat som dygnsmedelvärde, MKN är 60 μg/m3.
PM10 beräknades 2010 ligga i intervallet 14 – 16 μg/m3 beräknat som
dygnsmedelvärde, MKN är 50 μg/m3. PM2.5 beräknades 2010 att understiga 12
μg/m3 i hela kommunen, normen från 2012 är 25 μg/m3. Bens(a)pyren
beräknades 2009 understiga 0,4 ng/m3 sett som årsmedelvärde i hela
kommunen, normen från 2012 är 1,0 μg/m3 för skydd mot människors hälsa.
Bensen beräknades 2012 till <0,7 μg/m3 sett som 8-timmars medelvärde i hela
kommunen, normen är 10,0 μg/m3 för skydd mot människors hälsa. 2011
understeg halterna marknära ozon 50 μg/m3 mätt som regional bakgrund, MKN
är 120 μg/m3.
Teknisk försörjning
El
Ny bebyggelse ska anslutas till det befintliga elnätet. Gävle Energi planerar att
uppföra en ny transformatorstation i närheten av Solviksvägen i den södra delen
av planområdet. Området finns markerat med bestämmelse i plankartan.
VA
Kommunfullmäktige har beslutat om att dra ut kommunalt vatten och avlopp på
Norrlandet. Förarbete och projektering beräknas starta under 2013 och 2014.
När en VA-ledning finns utdragen till området är oklart. Ny bebyggelse ska
anslutas till det kommunala VA-systemet och ingå i verksamhetsområde för VA.
Gästrike Vatten anvisar inkopplingspunkt för respektive fastighet.
Dagvatten
Dagvattenlösning ska redovisas till Samhällsbyggnad Gävle genom anmälan
enligt miljöbalken. Det finns inget dagvattennät på Norrlandet och vattnet ska
omhändertas och i vissa fall renas (större parkeringsytor) innan det släpps ut i
2 Får inte överskridas.
3 Ska eftersträvas 2010 och ej överträdas 2015.
4 Ska efterstävas 2009 och ej överträdas 2019.
5 Ska eftersträvas 2012.
6 Ska ej överträdas 2013.
19
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
recipient. Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten och inte
avledas ut på allmänplats.
Avfall
Gästrike Återvinnare sköter avfallshanteringen i området.
Byggnader/anordningar för avfallshantering samt åtkomst till dessa ska
utformas i samråd med Gästrike återvinnare i samband med bygglov.
Värme
Detaljplanen ger utrymme för en teknisk anläggning/värmeanläggning på
kvartersmark i område 3.
Konsekvenser
Nedan följer en beskrivning av vilka konsekvenser som planens genomförande
beräknas innebära.
Stadsbild/landskapsbild
Landskapsbilden kommer att påverkas av den föreslagna bebyggelsen. Dock
kommer det att bli i mindre omfattning eftersom det handlar om komplettering
av det befintliga bebyggelsemönstret.
Detaljplanen ställer krav på god gestaltning med hög ambitionsnivå för att få ett
anpassat byggnadssätt till området. Med god gestaltning får den nya bebyggelsen
en måttlig påverkan på landskapsbilden. Färgsättningen gör så att byggnaderna
smälter in i miljön.
Detaljplanen förutsätter att de befintliga byggnaderna får en varaktig
användning som främjar skötseln och dess framtida fortlevnad.
Perspektiv från Engesbergsviken
20
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Rekreation och friluftsliv
Exploateringen kommer i huvudsak att ske i anslutning till befintlig bebyggelse.
Intill området finns det sammanhängande naturområden. Den nya bebyggelsen
förhindrar inte åtkomsten till naturområdet med dess stigar. Stigar som kan
behöva flyttas ska detaljstuderas i samband med exploatering av området.
Barn
Barn kan inte på egen hand ta sig till skolor och fritidsaktiviteter utan är
beroende av vuxna för bilskjuts. Den skolskjuts som erbjuds gör att barn och
ungdomar blir begränsade till vissa tider för att komma till och från skolan.
Närheten till naturen gör att barn erbjuds en kreativ miljö för lek som stimulerar
deras utveckling.
Trafiksäkerhet
Området kring Engesberg har en begränsad trafik, i och med den nya
exploateringen väntas trafiken öka i måttlig omfattning. Belysning ska sättas upp
på infartsgatan till den nya exploateringen. Cykelväg finns utmed Bönavägen.
Fram till Bönavägen finns ingen separat gång- och cykelväg vilket innebär att
man får gå och cykla i blandtrafik.
Tillgänglighet
Tillgängligheten till service och kommunikationer är begränsad i Engesberg. Den
närmaste matvarubutiken finns i Strömsbro ca 9 km från planområdet. Den
närmaste förskolan ligger i Bönan ca 1 km från området, det finns även en
förskola i Lindbacka ca 7 km från området. Utmed Bönavägen finns det
kollektivtrafik, hållplatsläge finns ca 250 meter från planområdet.
Trygghet
Planen medger bostäder med inslag av verksamheter, t ex kontor och butik. Det
kan bidra till att området är befolkat även under dagtid då de flesta jobbar vilket
kan skapa en trygghetskänsla i området. Att det är en mindre sammanhållen
gruppbebyggelse kan även ge en ökad trygghet genom att man känner varandra.
Vägbelysning ska även anläggas i samband med den nya gatan.
Jämlikhet
Planen innebär troligen bostäder i ett läge med stort bilbehov. Det medför att det
i första hand vänder sig till medborgare med god ekonomi. Eventuella
hyresrätter eller bostadsrätter bidrar till att skapa ett mer varierat utbud av
bostadstyper på Norrlandet.
21
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Fastighetsrättsliga genomförandefrågor och
konsekvenser
Fastighetsbildning
Med fastighetsbildning avses bl a nybildning av fastigheter, ändring av fastigheters gränser och bildande av gemensamhetsanläggningar, servitut och ledningsrätter. Fastighetsbildningsåtgärder prövas i en lantmäteriförrättning som
handläggs av Lantmäterimyndigheten i Gävle kommun.
Fastighetsbildning Engesberg
Lantmäteriförrättning, både vad gäller avstyckning, fastighetsreglering och
bildande av gemensamhetsanläggningar, ska sökas och bekostas av Gävle
kommun.
Fastighetskonsekvenser
Detaljplanen berör enbart fastigheten Norrlandet 3:1 som ägs av Gävle kommun.
Planens genomförande innebär att det är möjligt att stycka av delar av
fastigheten för bostads-, kultur- eller handelsändamål. Ny tillfartsgata ska
anläggas till de nya bostadsområdena, gatan förslås vara enskild. Till byggrätten
för en ny carport tillhörande Engesbergs gård och Flygeln föreslås ett servitut
bildas över allmän plats. Området är markerat i plankartan.
Fastighetsindelningsbestämmelser
Några fastighetsbestämmelser behöver inte upprättas.
Ekonomiska genomförandefrågor
Gata
I samband med exploateringen måste standarden på tillfartsvägen till de nya
bostäderna höjas. Delar av gatan måste nyanläggas. Det kan även krävas andra
anläggningsåtgärder på gatan från Bönavägen fram till planområdet.
Kommunen har skötselansvar för gator som är allmänna betecknat med a1 i
plankartan.
Park
Kommunen är huvudman för områden betecknat med Park i plankartan vilket
innebär ett skötselansvar. Exploateringen med nya bostäder kommer troligen
innebära ökade krav på skötseln av den gamla parken. En skötselplan bör därför
utarbetas av kommunen.
En upprustning av parkanläggningen skulle innebära att Engesbergs attraktivitet
ökar på sikt och förstärks som besöksmål.
Villa Sjötorp
Eventuellt flyttas Villa Sjötorp till tomten som finns med i detaljplanen. Det är
dock ett eget projekt där kostnaden ligger utanför detaljplanen.
22
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Tekniska genomförandefrågor
Tekniska utredningar
Innan byggnation kan starta behöver ett detaljerat projekteringsunderlag tas
fram. I underlaget ska en plan för massbalansering göras, samt kompletterande
grundundersökning.
Trädskydd
Inom detaljplanen finns träd som är bevarandevärda, särskilt träden inom de
båda alléerna. För att bevara alléerna ska beaktande tas till träden i anslutning
till detaljprojekteringen och genomförande av markanläggningar och
grundläggning. Byggnaders och anläggningars placering i plan och sektion ska
anpassas till den befintliga trädstrukturen så att rotsystem och andra för träden
vitala delar påverkas i minsta möjliga mån.
Lizzys lind som ligger i anslutning till den nya gatan ska skyddas under
anläggningsskedet.
Organisatoriska frågor
Tidplan för detaljplan
Preliminär tidplan för detaljplanen:
Samråd:
december 2012 – januari 2013
Granskning:
mars - april 2013
Antagande:
november 2014
Tidplan för VA-utbyggnad
2013 - Detaljprojektering huvudledningsnät inkl huvudavloppspumpstationer
och tryckstegringar
2013- Upphandling utförande, Utredning samfälligheter, Detaljprojektering
områdesvis, Fastighetssamråd
2014- Utförande startar med inriktning huvudledningsnätet
2015-2017 - Anslutningar av fastigheter
Genomförandetid
Detaljplanen har en genomförandetid på 10 år som gäller från det att planen har
vunnit laga kraft.
23
PLANBESKRIVNING
DNR:12BMN58
Huvudmannaskap
I detaljplanen är det både kommunalt och enskilt huvudmannaskap. När
byggnadsplanen (1960) upprättades för Norrlandet var huvudsyftet att tillåta
fritidhus vilken innebar att det var lämpligt med enskilt huvudmannaskap.
Traditionen med enskild huvudman har även fortsatt även fast nya detaljplaner
har upprättats.
Engesberg är ett viktigt besöksmål för allmänheten varför delar av området ska
ha kommunalt huvudmannaskap med kommunal skötsel. Områden med enskilt
huvudmannaskap är mindre lokalgator som betjänar fritidshus och bostäder i
området. Huvudmannaskapet redovisas i plankartan under administrativa
bestämmelser med särskilda beteckningar vad som är allmänt respektive enskilt.
Avtal
Markanvisningsavtal ska upprättas mellan kommunen och framtida exploatörer
i samband med i anspråkstagande av ny tomtmark . Avtalen reglerar,
köpeskilling, kostnader för gata, iordningställande av mark och tillträde m m.
Medverkande tjänstemän
I samband med planens upprättande har följande tjänstemän på
Samhällsbyggnad Gävle deltagit:
Lars Westholm, Miljöutredare
Lena Boox, Kommunantikvarie
Maria Lind, Kommunekolog
Anders Blomgren, Exploaterings ingenjör
Gösta Nordqvist, Trafikingenjör
Karin Linjer, Lantmätare
Thobias Nilsson Planingenjör och planförfattare
Samhällsbyggnad Gävle
Ulrica Olsson
Planchef
24
ULRICA OLSSON
PLANCHEF
REVIDERAD 2014-09-10
PLANFÖRFATTARE PLANINGENJÖR THOBIAS NILSSON
HANDLÄGGARE FR.O.M. 2014-09-10 PETTER JONEGÅRD