1. No category

Årsredovisning
2012
Orusts Sparbanks årsredovisning 2012
Tryck
IT Grafiska AB
Papper
Munken Polar, miljömärkt med Svanen
Upplaga
150 ex
Omslagsfoto
Tore Hagman
Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum
fredagen den 26 april klockan 18.00 i Sparbankens hörsal
Innehållsförteckning
VD:s kommentar ...................................................................... 2
Förvaltningsberättelse ............................................................. 3
Fem år i sammandrag ............................................................. 6
Resultat- och balansräkningar 2008-2012 ............................... 7
Resultaträkning ........................................................................ 8
Balansräkning .......................................................................... 9
Kassaflödesanalys ................................................................. 10
Förändring i eget kapital ........................................................ 11
Noter till de finansiella rapporterna ........................................ 12
Utgående mandatperioder ..................................................... 42
Revisionsberättelse ............................................................... 43
Företagsstyrning .................................................................... 45
Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer .................... 46
Styrelse, personal och kontorsförteckning ............................. 48
VD:s kommentar
till verksamhetsåret 2012
Under 2012 försämrades omvärldskonjunkturen, även om det blev en viss stabilisering på finansmarknaderna.
Riksbanken sänkte reporäntan tre gånger men ändå ökade intresset för långsiktigt banksparande.
Ett starkt år för Orusts Sparbank
Den samlade affärsvolymen ökade med 1,3 miljarder till 15,9 miljarder och rörelseresultatet blev 129 miljoner
kronor vilket är bankens bästa resultat i vår 125 åriga historia. De viktigaste faktorerna för resultatet är fler affärer
med nya och befintliga kunder samt en god finansförvaltning. Våra framgångsrika fasträntekonto och Orustkonto
stod för tillsammans 3 miljarder kronor av inlåningen vid årsskiftet.
Några nyckeltal
Orusts Sparbank
Alla Sparbanker
8,69
7,79
19,62
14,98
332
215
2 688
1 122
0,33
0,52
Räntabilitet, %
Soliditet, %
Affärsvolym per anställd, mkr
Rörelseresultat per anställd, tkr
KI-tal före kreditförluster
Orusts Sparbank 125 år av tillväxt
Vår symbol eken står för det robusta, orubbliga och långlivade. Sett till ekens livslängd är vår bank fortfarande i
ett kraftfullt och växande stadium. Symboliken blir inte mindre viktig av att eken använts mycket inom båtbyggeriet
som spant till träbåtar. Båtar som är ett signum för Orust.
Ek betyder vördnad på svenska. Det är vad vi vill visa våra kunder genom personliga möten, professionell
rådgivning och bra utbud av tjänster. Likt en ek strävar vi uppåt. Vi grenar ut oss med våra kontor på Orust.
Utöver det personliga mötet kan våra kunder välja Internetbanken, Mobilbanken med flera interaktiva tjänster. Vi
skapar ett skyddande och tryggt grenverk för våra kunder.
Vi har sedan starten 1887 växt från en affärsvolym på 30 tkr till 15 919 500 tkr och från ett eget kapital på
0 kronor till 1 208 400 tkr idag. Sett utifrån en eks livslängd har vi många goda och expansiva år framför oss.
Eken har aldrig varit ett träd lämpat för massatillverkning. Det stämmer bra på Orusts Sparbank som är
oberoende, självständig, robust och ger bästa värde för kunden.
Banken som bryr sig
Under 2011-2012 har vi gemensamt i banken gjort ett visionsarbete som fastställdes under året och som vi
arbetar utifrån. Vårt syfte är att skapa mervärde till våra kunder och tillväxt i vårt område. Vi skall vara den enda
bank du behöver. Det gör vi genom att vara engagerade, långsiktiga, enkla samt visa respekt och omtanke.
Utsikter för 2013
Vårt förtroende är vår viktigaste tillgång. Banken är finansiellt stark och står mycket väl rustad inför kommande år.
Vår bedömning är att rörelseresultatet kan hamna i linje med årets resultat. Sparbanken och dess marknader
utvecklas hela tiden. Nya produkter och tjänster lanseras samtidigt som nya regelverk införs som vi behöver
förhålla sig till. Dessa förändringar genomförs smidigt tack vare våra engagerade och kunniga medarbetare.
Henån i mars 2013
Birgitta Pettersson
2
Styrelsens berättelse
Styrelsen för Orusts Sparbank (558500-7999) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012
bankens 125:e verksamhetsår.
Förvaltningsberättelse
Vår verksamhet
Orusts Sparbank är en fristående Sparbank som bedriver traditionell bankverksamhet och försäkringsförmedling.
Banken har fyra fullservicekontor på ön. Kontoren finns i Henåns, Ellös, Varekils och Svanesunds tätorter.
Inriktningen är främst mot hushåll, små och medelstora företag, lantbruk, föreningar och kommun. Banken har ett
samarbetsavtal med Swedbank. Avtalet omfattar bland annat IT-tjänster, produktutveckling, hypoteksfinansiering,
fonder och utlandstjänster.
Ett historiskt år 2012
Orusts Sparbank bildades för 125 år sedan, här följer några historiska siffror från 1887-2012:
År
Affärsvolym
Eget kapital
Inlåningskonto
1887
30 tkr
0 tkr
177 st
1912
1 700 tkr
118 tkr
2 117 st
1937
5 200 tkr
379 tkr
3 300 st
1962
31 000 tkr
700 tkr
7 297 st
1987
1 140 300 tkr
37 200 tkr
37 000 st
2012
15 919 500 tkr
1 208 400 tkr
74 864 st
Ny organisation från och med 1 mars 2013
Olle Eliasson har valt att gå i pension efter 48 år i Orusts Sparbanks tjänst. Han började sin bankbana i Nösund
som då var huvudkontor. Verksamheten var ännu inte datoriserad och exempelvis beräknades räntan med hjälp
av räntetabeller och räknesnurror. Olle har haft flera chefsbefattningar under åren och sedan 2011 har han varit
ställföreträdande VD. Ny ställföreträdande VD blir Mikael Gustavsson. Han har under många år arbetat med
juridiska ärenden, varit compliance och ansvarig för riskkontrollen i banken.
Styrelsens arbete
Styrelsen har under året haft 13 möten. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats
verksamhetsplan, års- och delårsbokslut, resultat- finans- likviditets- kredit- och riskrapporter, kapitalbehov IKU,
policys och instruktioner inom olika riskområden, compliance och revisionsrapporter, delegeringsbestämmelser
och större kreditengagemang.
Swedbankaktier
Banken innehar sammanlagt 4 300 000 aktier i Swedbank. Inga förvärv eller avyttringar har skett under året.
Aktiernas utdelning bidrog med 22 790 000 kr till årets resultat.
Guldeken
Sparbanken har sedan 1985 en resultatandelsstiftelse där den anställde får en individuell resultatandel. Syftet är
att höja de anställdas motivation till goda arbetsinsatser i avsikt att stärka bankens ekonomiska ställning och
marknadsposition. I årets bokslut har avsatts 53 000 kr per heltidsanställd tjänsteman. Även bankens ledning
omfattas av avsättningen som avspeglar det uppnådda resultatet och framgångarna på marknaden.
3
Miljöarbete
Orusts Sparbanks miljöarbete är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärsnytta och miljönytta går
hand i hand. Arbetet styrs genom vårt miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Systemet bygger
bland annat på vår miljöpolicy och våra miljömål. Varje år granskas arbetet med Miljöledningssystemet av interna
och externa revisorer.
Bankomat AB
Orusts Sparbank har överlåtit uttagsautomaterna till Bankomat AB. Det är ett bolag som ägs gemensamt av
Swedbank och Sparbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken samt Danske Bank. Bolaget kommer att driva en
gemensam infrastruktur för bankernas uttags- och insättningsautomater. Migrering av automaterna kommer att
ske under första halvåret 2013.
Förvärv av fastigheten Glimsås 1:174
Under våren förvärvades fastigheten där vårt kontor I Ellös är beläget. Förutom banklokalen finns en
restauranglokal och fyra lägenheter . Allt är uthyrt. Köpet och ombyggnaden av kontoret i Ellös med ett extra
kundmottagningsrum samt en uppfräschning av hela fastigheten har mottagits mycket positivt.
Orusts Stora Evert Taube pris 2012
Priset är instiftat av Orusts Sparbank och Orust kommun i samarbete med Taubespelen. Priset, som är på
50 000 kr, delades ut första gången 2011. 2012 års pristagare var Eva Dahlgren som mottog priset på
Taubespelen.
Europas skuldkris fortsätter
Eurozonen gick in i recession under fjärde kvartalet 2012. Återhämtningen beräknas ske långsamt under slutet av
2013. Sedan eurokrisen började för två år sedan har EU och ECB (Europeiska centralbanken) fattat en rad beslut
som skall hindra och lindra krisens förlopp. Frågan om eller när Grekland lämnar euron har varit ständigt aktuell.
Även övriga PIIGS-länder (Portugal, Italien, Irland och Spanien) har haft ett tungt år med stora ekonomiska
neddragningar och mycket hög arbetslöshet. Många beslut som tagits är ett steg mot mer EU-integration. Bl.a.
skall ECB kontrollera unionens större bankers skötsel. Inför 2013 finns förslag på en bankakut och en färdplan för
stärkt tillväxt och konkurrenskraft i medlemsländerna.
Tyskland, Europas ekonomiska ankar, är den femte största ekonomin i världen. 10 % av svensk export går till
Tyskland. Den negativa tillväxten i landet under fjärde kvartalet 2012 beräknas bli kortvarig. Den stora
exponeringen mot tillväxtländer gör att bedömare räknar med en viss tillväxt under 2013. Arbetslösheten är f.n.
den lägsta på 25 år.
Sveriges statsfinanser var under 2012 en av de starkaste i Europa. Sviterna av Europas finanskris påverkade
dock den ekonomiska utvecklingen. BNP växte med blygsamma 1 %. Under hösten föll industrins orderingång
samtidigt som varslen ökade. Fallande inhemsk efterfrågan blev påtaglig. 2013 blir knappast något lysande
detaljhandelsår med ett sannolikt högt sparande och press på bostadspriser. Kombinationen vikande efterfrågan
och stark kronkurs gör det tuffare för svensk exportindustri. Svenska företag står dock väl rustade. Riksbanken
sänkte räntan i flera steg till 1 % och efterlyste fler åtgärder för att dämpa utlåningen till hushåll. En svängig börs
steg med 12 % på förhoppning om en bättre konjunktur i slutet av 2013. För 2013 beräknas BNP växa med drygt
1 % och arbetslösheten landa på 8 %.
Övriga världen
USA:s ekonomiska tillväxt fortsätter under 2013. Hushållens förmögenhet växer första gången på fyra år – ett gott
tecken. Med stort budgetunderskott och hög skuldsättning riskerar dock USA att kreditbetyget sänks.
Skattetrycket är med det lägsta i världen. Utrymme saknas inte för både skattehöjningar och utgiftssänkningar om
den politiska viljan finns.
Kina, USA:s största handelspartner, beräknas åter öka tillväxten till 8 % 2013. Mycket talar för att landet försöker
balansera om från investeringar till mer inhemsk konsumtion, denna är idag enbart en tredjedel av BNP. Kina är
världens fabrik, om några år kan den inhemska konsumentmarknaden vara den viktigaste.
4
Sparbankens ställning
Balansomslutning:
Balansomslutningen ökade med 824,4 mkr (15,2 %) under året och uppgick till 6 259,9 mkr vid 2012 års slut.
Inlåning:
Inlåningen ökade med 522,8 mkr (11,8 %) under året och uppgick till 4 941,3 mkr vid 2012 års slut.
Swedbank Robur:
Våra kunders placeringar i fondbolaget Swedbank Robur ökade under året med 10,5 % till 1 687,4 mkr.
Därav avser 402,7 mkr Swedbank Försäkring.
Utlåning:
Utlåningen till allmänheten ökade med 269,2 mkr (7,2 %) under året och uppgick till 4 017,7 mkr vid 2012 års slut.
Utöver egen utlåning förmedlar banken bundna fastighetskrediter till Swedbank Hypotek. Summan av dessa
ökade under året med 301,0 mkr (7,2 %) och uppgick till 4 495,4 mkr vid 2012 års slut.
Eget kapital:
Sparbankens eget kapital ökade med 248,0 mkr (25,8 %) under året och uppgick till 1 208,4 mkr vid 2012 års slut.
Kapitalbas:
Kapitalbasen ökade med 100,8 mkr under året och uppgick till 611,8 mkr vid 2012 års slut.
Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2012 var 2,07 att jämföras med 1,93 vid utgången av 2011.
Sparbankens resultat
Rörelseresultatet uppgick till 129,0 mkr. Räntenettot var 122,6 mkr och övriga intäkter 72,4 mkr. Kostnader
inklusive kreditförluster uppgick till 66,0 mkr.
5
Fem år i sammandrag
Nyckeltal
2012
2011
2010
2009
2008
15 919
14 630
14 090
13 054
11 362
8,8
3,8
7,9
14,9
8,4
19,6
17,7
17,4
16,2
14,0
2,1
1,9
2,1
2,4
2,5
2,1
1,9
2,1
2,4
2,5
2,1
2,3
2,3
2,7
2,2
1,3
1,1
1,1
1,6
1,2
0,8
0,7
0,6
1,0
-0,4
8,7
7,9
7,2
13,2
-4,5
0,33
0,38
0,40
0,32
0,39
0,34
0,38
0,47
0,36
0,46
50
41
50
62
60
1,1
1,6
1,4
0,8
0,7
0,1
0,0
0,3
0,3
0,4
48
4
48
4
49
4
48
4
48
4
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr
Förändring under året, % av sparbanken
förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 73,7 % av
obeskattade reserver i % av
balansomslutningen
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav
Primärkapitalrelation
Primärkapital i % av riskvägda placeringar
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig
affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig
affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital
Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster
och värdeförändringar på övertagen
egendom i relation till räntenetto +
rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster
och värdeförändringar på övertagen
egendom i relation till räntenetto +
rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i %
av osäkra fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total
utlåning till allmänheten och kreditinstitut
(exkl banker)
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans
för utlåning till allmänheten, kreditinstitut
(exkl banker)
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Antal kontor
6
Resultat- och balansräkning mkr
2012
2011
2010
2009
2008
122,6
38,5
9,4
24,5
195,0
-57,6
-6,3
122,3
36,5
-9,8
12,8
161,8
-54,2
-6,8
113,7
35,7
4,1
0,6
154,1
-57,2
-4,9
123,6
36,9
11,5
21,5
193,5
-57,7
-4,2
94,4
30,3
-14,2
11,7
122,2
-48,3
-3,8
-2,1
-66,0
0,0
129,0
-27,0
-21,2
80,8
-0,7
-61,7
0,0
100,1
-9,7
-71,8
0,0
82,3
-24,5
75,6
-21,8
60,5
-7,5
-69,4
0,0
124,1
12,0
-31,3
104,8
-10,1
-62,2
-102,8
-42,8
-12,0
-11,3
-66,1
10,2
557,6
4 017,7
962,2
643,0
17,9
51,3
6 259,9
31,7
4 941,3
47,1
4,4
5 024,5
27,0
1 208,4
6 259,9
8,7
419,6
3 748,5
728,1
472,4
9,4
48,8
5 435,5
11,8
4 418,5
40,1
4,7
4 475,1
7,8
561,1
3 216,4
989,2
393,0
9,3
62,6
5 239,4
177,1
4 108,5
27,9
12,4
4 325,9
8,8
359,6
2 777,3
1 296,7
243,6
10,1
64,0
4 760,1
61,2
3 876,8
44,1
7,5
3 989,6
960,4
5 435,5
913,5
5 239,4
770,5
4 760,1
10,3
13,6
2 584,4
1 626,0
92,4
10,3
75,4
4 412,4
171,9
3 561,1
52,0
5,2
3 790,2
12,0
610,2
4 412,4
Resultaträkning
Räntenetto
Provisioner, netto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga intäkter
Summa intäkter
Allmänna administrationskostnader
[1]
Övriga kostnader
Kreditförluster
Summa kostnader
Värdeförändring på finansiella tillgångar
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
Balansräkning
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Avsättningar för pensioner m m
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust
80 849
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr.
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden
80 849
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt
skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker
och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten
i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter
föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,07 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 1,93). Kapitalbasen
uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 611,8 mkr (511,0 mkr) och slutligt minimikapitalkrav
till 296,2 mkr (265,4 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan
förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är
tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
7
Resultaträkning
1 januari - 31 december
tkr
Not
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
4
5
6
7
8
9
10
19
11
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
Årets resultat
12
13
14
2012
2011
218 891
-96 315
122 576
23 922
45 211
-6 681
9 442
591
195 061
-57 592
-1 427
-4 918
-63 937
210 355
-88 080
122 275
12 617
43 420
-6 875
-9 846
216
161 807
-54 237
-1 357
-5 390
-60 984
131 124
-2 100
129 024
-27 000
-21 175
80 849
100 823
-733
100 090
0
-24 479
75 611
80 849
75 611
167 210
248 059
-28 720
46 891
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
tkr
Not
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Årets totalresultat
8
Balansräkning
Per den 31 december
tkr
Not
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Materiella tillgångar
- Inventarier
- Byggnader och mark
Aktuell skattefordran
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
15
16
17
18
3
19
20
21
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättningar
- Uppskjuten skatteskuld
- Övriga avsättningar
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Eget kapital
Bundet eget kapital
- Reservfond
Fritt eget kapital
- Fond för verkligt värde
- Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
22
23
3
24
25
26
14
26
27
28
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser
- Garantier
Åtaganden
- Övriga åtaganden
- Ställda säkerheter
2012
2011
10 205
557 649
4 014 848
2 885
962 194
642 977
1 087
8 671
419 577
3 746 068
2 440
728 075
472 401
1 270
2 260
15 642
10 984
2 788
36 373
6 259 892
2 066
7 311
10 697
2 791
34 157
5 435 524
31 663
4 941 306
5 598
21 723
19 792
11 780
4 418 517
4 751
21 009
14 399
931
3 462
5 024 475
27 000
1 208 417
1 140
3 570
4 475 166
853 336
777 725
274 232
80 849
1 208 417
6 259 892
107 022
75 611
960 358
5 435 524
44 255
49 792
295 307
Inga
291 312
Inga
960 358
29
30
9
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari - 31 december
tkr
2012
2011
129 024
-765
-4 256
1 427
2 100
-20 965
106 565
100 090
7 958
8 058
1 357
733
-29 050
89 146
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning av utlåning till allmänheten (-)
Minskning av värdepapper (+)
Ökning av inlåning från allmänheten (+)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-271 325
-401 581
522 789
1 939
6 427
-35 186
-532 881
181 731
310 010
5 565
9 088
62 659
Investeringsverksamheten
Försäljning av finansiella tillgångar (+)
Förvärv av finansiella tillgångar (-)
Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
300 096
-135 235
-9 952
154 909
852 399
-889 077
-1 392
-38 070
119 723
416 468
536 191
24 589
391 876
416 465
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-)
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)
Avskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
10
Rapport över förändringar i eget kapital
tkr
Ingående eget kapital 2011-01-01
Reservfond
Fond för
verkligt
värde
717 186
135 742
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Årets
resultat
Eget kapital
60 539
913 467
75 611
-28 720
-28 720
75 611
75 611
-28 720
46 891
Vinstdisposition
Utgående eget kapital 2011-12-31
60 539
777 725
107 022
-60 539
75 611
960 358
Ingående eget kapital 2012-01-01
777 725
107 022
75 611
960 358
80 849
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Vinstdisposition
Utgående eget kapital 2012-12-31
75 611
853 336
11
167 210
167 210
80 849
80 849
167 210
248 059
274 232
-75 611
80 849
1 208 417
Noter
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Orusts Sparbank med säte i Orust kommun.
Adressen till huvudkontoret är Södra Strandvägen, Henån.
2 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och
FFFS 2011:54 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska
personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har
antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU
godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till
sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 28 februari 2013. Resultat- och balansräkning
blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 26 april 2013.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i
de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är
redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till
verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och
skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som
finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som
finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör
bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna
och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena
är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara
rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade
värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika
från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period
ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida
perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
12
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den
funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder
i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.
Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och
utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller
skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna
avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra
skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt
effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar.
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För
räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för
räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade
värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning
fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att det är
sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt: enligt
nedan.
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan
som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av;
uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det
fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att
faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter
och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de
ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan
bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss
andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för
kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning,
aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig
över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion
redovisas omedelbart som intäkt.
13
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för
clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av
den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar
som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för
handelsändamål.
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt
Fair Value Option.
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt
värde
- Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-,
telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets
storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal
eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska
resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den
befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas
avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som
återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är
förknippade med skulden.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då
underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt
redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser
som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till
tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan
redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli
realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som
är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas
endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar
reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
14
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och
andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder
och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets
avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller
sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld
tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för
del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast
när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett
nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken
förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar
redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader
förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via
resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument
klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de
valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första
redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som
övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska
egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om
det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga
kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell
skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet
värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte
tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av
reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där
säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på
derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål,
dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value
Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar
redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med
undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som
innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten
Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller
fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa
av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar
värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som
beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta,
dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
15
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta
eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha
till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan
kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier
och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar
i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat,
dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser
på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i
enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer
eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter
ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller
eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt
totalresultat, i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till
upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör
en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet
med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i
ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella
garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och
eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för
ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på
förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett
avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en
tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att de inte kan regleras netto, sparbanken
har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än
marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
Derivat och säkringsredovisning
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som
sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en
entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att
säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får
bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet
som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda
redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt
sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från
värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet
värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om
säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten
på olika sätt enligt nedan.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar. De poster som
säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring).
Den säkrade risken är förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.
16
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i
balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den
säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast
ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans
med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella
poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat
av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.
För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att
lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje
tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra
och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av
säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med
förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för
förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av
värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i
balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen
inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten
fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda
värdejusteringar.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot
valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom
att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens
terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.
Metoder för bestämning av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från
tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid
anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument beaktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser
med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som
tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida
transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån
noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och
andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella
instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan
fastställas. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade
värdet på aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1.794 tkr (1.938 tkr).
17
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell
tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser
(förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har
en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva
belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara
uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a)
b)
c)
d)
betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens
ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på
möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet
för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell
basis för alla lån.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda
diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till
den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad
bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall
däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella
svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de
omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på
lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så
klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar
sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara
information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av
finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens
kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk.
Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också
utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till
förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som
nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades
första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
18
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett
nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande
belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som
betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas
omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till
resultaträkningen.
Banken är innehavare av förlagslån i andra finansiella företag vilka klassificerats som finansiella tillgångar som
kan säljas. Dessa instrument redovisas till aktuellt marknadsvärde (verkligt värde) inom Aktier och andelar, se
vidare not 18. Skillnaden mellan det upplupna anskaffningsvärdet och marknadsvärdet har redovisats inom
bankens egna kapital (fond för verkligt värde). Förlagslånens slutförfall har valutakurssäkrats vid
förvärvstidpunkten för att minska bankens valutakursrisk. Det aktuella marknadsvärdet av derivaten för
valutakurssäkring har inte beaktats i bankens årsredovisning då banken har för avsikt att behålla derivaten och
förlagslånen till förfall vilket medför att det inte blir någon väsentlig resultateffekt vid förfallet.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har
skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En
nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet
med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster)
redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till
upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en
händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka
tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från
vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande
instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat- räkningen om det
verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att
nedskrivningen gjordes.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet
avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara
konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits
eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade
bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
19
Materiella tillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida
ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas
på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar
och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller
avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av
tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden
mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst
och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasade tillgångar
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att
leasingavgiften kostnadsföres över löptiden.
Avskrivningsprinciper
Inventarier avskrivs planenligt med 20 % av anskaffningsvärdet, byggnaderna med 2 %. Sparbanken tillämpar
inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror
detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,25%).
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med
Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter
avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har
någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har
tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under
innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än
avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan
som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som
omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar
tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa
pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer
redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt
sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa
försäkringspremier framgår av not 10.
Ansvarsförbindelser
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och
vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som
inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att
krävas.
20
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker,
likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har
sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och
instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild
instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar
regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin
verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats.
Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem
gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor
samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken
förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören
vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och
processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller
kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också
den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje
parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk
som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken
begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit,
en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild
instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En
genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att
kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till
utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är
geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att
ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i
fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att
begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa
beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst
en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i
samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet
innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett
eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera
kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb
handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som
med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt
lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller på sidan 22.
21
Kreditriskexponering, brutto och netto 2012
Total
kreditriskexponering
(före nedskriv- Nedskrivning/
ning)
Avsättning
Redovisat
värde
Värde av
säkerheter
Total
kreditriskexponering
efter avdrag
säkerheter
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut
1 012
2 047 147
427 065
264 384
674 521
260 636
377 836
4 704
6 826
5 400
1 465
9 955
15 282
3 529
1 012
2 040 321
421 665
262 919
664 566
245 354
374 307
4 704
1 012
1 912 276
323 540
241 154
623 951
231 203
16 456
4 704
128 045
98 125
21 765
40 615
14 151
357 851
Summa
4 052 601
42 457
4 010 144
3 349 592
660 552
6
Värdepapper
- AAA
- AA
-A
- BBB
- utan rating
Summa
Åtaganden
Outnyttjad del av beviljade checkkrediter
Utställda lånelöften
Garantier
Summa
99 961
372 366
323 565
105 916
109 652
99 961
372 366
323 565
105 916
109 652
99 961
372 366
323 565
105 916
109 652
1 011 460
1 011 460
1 011 460
281 632
13 675
44 255
281 632
13 675
44 255
281 632
13 675
44 255
339 562
339 562
339 562
5 403 623
Total kreditriskexponering
42 457
5 361 166
3 349 592
1 135
1 931 114
334 342
264 542
617 951
235 577
357 559
3 847
3 742 220
1 135
1 821 476
297 796
240 927
563 718
213 750
10 378
3 847
3 149 180
2 011 574
Kreditriskexponering, brutto och netto 2011
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
1 135
1 936 619
338 742
265 032
630 918
250 394
360 880
3 847
3 783 720
Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut
Summa
5 505
4 400
490
12 967
14 817
3 321
41 500
109 638
36 546
23 615
54 233
21 827
347 181
593 040
Värdepapper6
Andra emittenter
- AA
-A
- BBB
- utan rating
Summa
317 306
270 207
100 300
106 223
794 036
317 306
270 207
100 300
106 223
794 036
317 306
270 207
100 300
106 223
794 036
Åtaganden
Outnyttjad del av beviljade checkkrediter
Utställda lånelöften
Garantier
Summa
279 582
11 730
49 792
341 104
279 582
11 730
49 792
341 104
279 582
11 730
49 792
341 104
4 918 860
Total kreditriskexponering
22
41 500
4 877 360
3 149 180
1 728 180
1
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt
kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är
upptagna till belåningsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2
Inklusive krediter till stat och kommun
3
Inklusive bostadsrätter
4
Inklusive bostadsrättsföreningar
5
Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning
6
Rating enligt Standard and Poor's
Oreglerade och osäkra fordringar
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar
tkr
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
tkr
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
2012
204
276
6 263
5 414
12 157
2011
1 907
5 890
1 385
153
9 335
1 562 351
2 489 241
785 454
5 708
4 057 300
1 391 390
2 385 217
701 840
10 957
3 787 564
26 869
21 567
5 302
14 697
8 305
6 392
85 496
82 378
3 118
100 916
94 898
6 018
42 452
40 384
2 068
41 496
38 306
3 190
1 521 967
2 487 173
779 433
5 708
4 014 848
1 353 084
2 382 027
699 869
10 957
3 746 068
Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker.
- om det utifrån inträffade händelser och omständigheter som förelåg på balansdagen är sannolikt att
betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och
- det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive
kompensation för eventuell försening.
23
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina
finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga
till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar
och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att
placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad.
Likviditeten bevakas löpande.
Sparbankens likviditetsberedskap i form av inlåning i kreditinstitut samt säkerställda obligationer
får lägst uppgå till 7 % av ej utnyttjade kontokrediter samt inlåning från allmänheten.
Uppgifter om likviditetsreserven lämnas på företagets hemsida, www.orustsparbank.se.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av
tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser
sparbankens likviditetssituation.
Kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
På
Likviditetsexponering, 2012 anfordran
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Summa skulder och eget kapital
Total skillnad
315 686
Högst 3
mån
Längre än 3 Längre än 1
mån men
år men
Längre än 5
högst 1 år högst 5 år
år
Utan löptid
50 000
82 287
150 000
146 685
150 000
515 578
10 205
207 649
2 954 612
2 885
25 000
315 686
157 287
120 564
0
417 249
31 663
3 634 778
687 025
616 303
795 240
70 656
1 534 359
3 200
3 666 441
687 025
616 303
3 200
-3 350 755
-529 738
-199 054
1 531 159
61 601
150 000
150 021
Totalt
redovisat
värde
10 205
557 649
4 014 848
2 885
2 954 612
2 954 612
21 390
641 455
880 699
962 194
712 111
6 259 892
1 286 923
31 663
4 941 306
1 286 923
1 286 923
6 259 892
-406 224
Likviditetsexponering, 2011
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Summa skulder och eget kapital
Total skillnad
275 695
8 671
269 577
465 535
2 793 216
2 440
45 199
230 791
275 695
106 800
530 812
452 085
65 961
986 021
11 780
3 484 405
610 878
318 030
5 204
3 496 185
610 878
318 030
5 204
-3 220 490
-504 078
212 782
980 817
24
8 671
419 577
3 746 068
2 440
2 793 216
2 793 216
464 732
742 980
728 075
530 693
5 435 524
1 005 227
11 780
4 418 517
1 005 227
1 005 227
5 435 524
-262 247
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar
på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra
prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och
aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken den övervägande
marknadsrisken.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då
marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av
ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att
räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte
överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska
faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund
av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels
förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden.
Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider
motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande
ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig
inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade
utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast
ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan,
som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför
balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar
räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 0,6 Mkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen
ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Enligt finanspolicyn är målsättningen för sparbankens räntebundna exponeringar att den genomsnittliga räntebindningstiden/durationen ska vara max 5 år. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för
att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat
lån och ränteswapen se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2012 var räntebindningstiden
0,87 år.
Per den 31 december 2012 hade sparbanken ränteswappar med ett kontraktsvärde på 260.000 tkr (260.000 tkr).
Swapparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2012 till -4.319 tkr (-3.269 tkr) bestående av tillgångar
om 0 tkr (88 tkr) och skulder om 4.319 tkr (3.357 tkr).
25
Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering
2012
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde
på säkrat belopp i
portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget
kapital
Differens tillgångar och
skulder
Räntederivat, fast ränta
1
erhålls
Räntederivat, fast ränta
erläggs 2
Kumulativ exponering
Högst 1
mån
170 973
2 620 455
Längre än
1 mån
men högst
3 mån
Längre än
3 mån
men högst
6 mån
50 000
964 997
150 000
30 752
Längre än
6 mån
Längre än Längre än
men högst 1 år men 3 år men Längre än
1 år
högst 3 år högst 5 år 5 år
Utan ränta Totalt
95 288
150 000
268 650
10 205
36 676
31 926
2 780
2 885
115 167
451 631
121 177
20 000
2 906 595 1 466 628
301 929
115 288
232 829
70 656
725 020
31 663
3 871 945
309 963
306 340
3 200
3 903 608
449 858
449 858
309 963
306 340
3 200
-997 013 1 016 770
-8 034
-191 052
721 820
10 000
250 000
-987 013
279 757
10 205
557 649
4 014 848
2 885
31 926
31 926
2 780
2 780
21 390
641 455
709 726
962 194
712 111
6 259 892
51 506
1 235 417
31 663
4 941 306
51 506
1 235 417
1 286 923
6 259 892
-577 197
260 000
271 723
80 671
17 434
150 000
63 876
-185 000
-75 000
987 491 1 019 417 1 097 197
-260 000
2011
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde
på säkrat belopp i
portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget
kapital
Differens tillgångar och
skulder
Räntederivat, fast ränta
1
erhålls
Räntederivat, fast ränta
erläggs 2
Kumulativ exponering
241 316
2 484 128
830 444
8 671
28 261
285 646
61 730
2 810
2 440
55 000
191 779
230 791
19 998
220 782
2 780 444 1 022 223
248 225
233 874
508 868
11 780
3 617 568
258 340
59 565
5 204
477 840
3 629 348
477 840
258 340
59 565
5 204
-848 904
544 383
-10 115
174 309
503 664
10 000
250 000
-838 904
-44 521
8 671
419 577
3 746 068
2 440
9 725
65 961
137 416
137 416
2 810
2 810
464 732
501 664
728 075
530 693
5 435 524
44 869
960 358
11 780
4 418 517
44 869
960 358
1 005 227
5 435 524
-503 563
260 000
-54 636
119 673
-185 000
808 337
-75 000
945 753 1 023 563
1 & 2 Nominellt värde
Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång
på 1 procentenhet på balansdagen utgör 570 tkr (-1 630 tkr), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns
per balansdagen.
26
-260 000
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i valutakurser.
Sparbanken är inte utsatt för någon valutarisk utöver den som följer av kassatillgodohavandet i utländska valutor,
genom vilket sparbanken tillhandahåller resevaluta åt kund. Detta tillgodohavande uppgick vid årsskiftet till 0,4 mkr.
Övriga tillgångar, skulder och valutaterminer är valutasäkrade.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av
förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller
dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
En förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 5.459 tkr
(3.833 tkr).
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller
förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller
teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt
pågående process i sparbanken, som bl a omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis
sparbankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
Derivat och säkringsredovisning
Nominellt belopp/ återstående löptid
Derivat och säkringsredovisning, 2012
tkr
Derivat för handelsändamål
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Aktierelaterade instrument
Optioner
Summa
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Valutarelaterade kontrakt
Terminer
Summa
Derivat för kassaflödessäkringar
Total summa
Derivat och säkringsredovisning, 2011
tkr
Derivat för handelsändamål
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Aktierelaterade instrument
Optioner
Summa
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Valutarelaterade kontrakt
Terminer
Summa
Derivat för kassaflödessäkringar
Total summa
Upp till 1 år > 1 år - 5 år
>5 år
75 000
10 445
13 012
18 832
198 012
75 000
75 000
10 750
32 309
2 048
43 059
187 048
27
291 844
75 000
305 107
Negativa
marknadsvärden
1 434
266
2 885
1 087
1 013
1 087
5 598
75 000
75 000
10 750
10 750
85 750
185 000
185 000
34 357
34 357
219 357
185 000
Positiva
marknadsvärden
75 000
75 000
10 445
10 445
85 445
185 000
185 000
21 399
21 399
206 399
185 000
8 387
Total
830
303
2 440
1 270
1 178
1 270
4 751
Säkring av verkligt värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 2.885 tkr och på
säkringsinstrument (derivat) till -2.885 tkr. Periodens effektivitet är således 100%.
4 Räntenetto
tkr
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Derivat
- säkringsredovisning
- ej säkringsredovisning
Övriga
Summa
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
varav: kostnad för insättningsgaranti
Räntebärande värdepapper
Derivat
- säkringsredovisning
- ej säkringsredovisning
Stabilitetsavgift
Summa
Summa räntenetto
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)
minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
Medelränta utlåningen
Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)
2012
2011
10 716
173 437
29 003
5 726
3 992
1 734
9
218 891
12 737
160 042
30 279
7 267
7 186
81
30
210 355
-1 830
-87 062
-3 816
-4 587
-75 635
-3 425
-5 606
-4 504
-1 102
-1 817
-96 315
122 576
-6 247
-6 206
-41
-1 611
-88 080
122 275
%
1,72
%
1,94
2,10
4,26
1,91
2,29
4,35
1,80
22 790
1 132
23 922
11 596
1 021
12 617
8 117
19 996
1 789
510
10 708
4 091
45 211
7 706
18 488
1 641
543
10 575
4 467
43 420
5 Erhållna utdelningar
tkr
Swedbank AB
Övriga aktier
Summa
6 Provisionsintäkter
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
28
7 Provisionskostnader
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
2012
-5 359
-597
-725
-6 681
2011
-5 620
-517
-738
-6 875
tkr
Aktier/andelar
Räntebärande värdepapper
Andra finansiella instrument
Valutakursförändringar
Summa
4 736
3 114
855
737
9 442
-5 452
-6 183
785
1 004
-9 846
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
Valutakursförändringar
Summa
8 705
737
9 442
-10 850
1 004
-9 846
274 232
107 022
325
266
591
11
16
189
216
-18 857
-5 875
-4 098
-3 122
-1 171
-33 123
-18 586
-5 625
-3 748
-2 399
-1 482
-31 840
-1 177
-11 916
-1 884
-456
-940
-3 677
-4 419
-24 469
-57 592
-1 201
-12 070
-1 765
-723
-951
-1 883
-3 804
-22 397
-54 237
8 Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat.
9 Övriga rörelseintäkter
tkr
Intäkter från rörelsefastigheter
Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar
Övriga rörelseintäkter
Summa
10 Allmänna administrationskostnader
tkr
Personalkostnader
- löner och arvoden
- sociala avgifter
- kostnad för pensionspremier
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
- övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
- IT-kostnader
- konsulttjänster
- revision
- hyror och andra lokalkostnader
- fastighetskostnader
- övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
Summa
29
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
tkr
2012
2011
Ledande
Ledande
befattningsÖvriga
befattningsÖvriga
havare
anställda
havare
anställda
2 624
16 233
2 726
15 860
818
5 057
825
4 800
3 442
21 290
3 551
20 660
Löner
Sociala kostnader
Summa
Av sparbankens pensionskostnader avser 927 (1.110) tkr sparbankens ledning (2 personer).
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till VD och stf VD beslutas av styrelsen.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.
Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande
befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare
avses den person som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen.
Ersättning till verkställande direktören för 2012 har beslutats av styrelsen.
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2012
tkr
Tommy Svensson, ordf
Sven Oscarson
Bertil Andersson
Annette Petersson
Birgit Strömberg
Birgitta Pettersson, VD
Övrig bankledning, 1 person
Summa
Grundlön / Sammanstyrelseträdesarvode
arvode
110
34
60
34
30
34
30
31
3
1 273
837
2 340
136
Övriga
förmåner
96
13
109
Pensionskostnad
749
178
927
Vinstandels
stiftelse
53
53
106
Övriga
ersättningar
39
39
Summa
183
94
64
61
3
2 171
1 081
3 657
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2011
tkr
Tommy Svensson, ordf/VD
Bo Olsson ordf, del av år
Sven Oscarson
Bertil Andersson
Annette Petersson
Birgit Strömberg
Birgitta Pettersson, VD
Övrig bankledning, 1 person
Summa
Grundlön / Sammanstyrelseträdesarvode
arvode
542
20
110
10
60
25
30
30
30
25
3
1 101
744
2 617
113
Övriga
förmåner
22
59
9
90
Pensions- Vinstandels
Övriga
kostnad
stiftelse
ersättningar
246
14
26
167
642
221
1 109
42
42
98
193
Rörlig ersättning
Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.
Övriga förmåner avser bilförmån och kostförmån.
Pensioner
Pensionerna är förmånsbestämda enligt SPK-avtal. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat.
Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning.
VD erhåller, utöver ovanstående förmånsbestämda pensionsavtal med SPK, enligt separat pensionsavtal en
premiebestämd pensionsförmån.
30
Summa
870
287
85
60
55
3
1 844
1 016
4 220
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från sparbankens sida har verkställande direktör rätt till lön under uppsägningstiden, som är
12 månader. Förutom lön under uppsägningstiden utbetalas ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner.
Vid egen uppsägning har den verkställande direktören 6 månaders uppsägningstid.
Lån till ledande befattningshavare
Verkställande direktör och ställföreträdande för verkställande direktör
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
Summa
2012
2011
70
590
660
35
69
104
37
11
48
37
11
48
3
4
3
4
1
1
1
1
106
97
Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter
FFFS 2007:5 11 kap. lämnas på företagets hemsida, www.orustsparbank.se.
Medelantalet anställda
Sparbanken
- varav kvinnor
- varav män
Totalt
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
- antal män
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Acrevi Revision KB
Revisionsuppdrag
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller
annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
11 Övriga rörelsekostnader
tkr
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader
Summa
-959
-586
-900
-2 467
-6
-4 918
-817
-360
-835
-3 304
-74
-5 390
-1 331
-3 946
1 087
-10 893
188
8 849
-2 100
-2 100
3 937
-11 673
95
10 854
-733
-733
12 Kreditförluster, netto
tkr
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som
konstaterade förluster
Årets nedskrivning för kreditförluster
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar
Årets nettokostnad för kreditförluster
31
13 Bokslutsdispositioner
tkr
Avsättning till periodiseringsfond
Summa
2012
-27 000
-27 000
2011
-21 385
210
-21 175
-21 672
-2 807
-24 479
2011
%
2011
-
14 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
tkr
Periodens skattekostnad
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Totalt redovisad skattekostnad
Avstämning av effektiv skatt
tkr
2012
%
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Redovisad effektiv skatt
26,3%
0,5%
-5,9%
21,0%
2012
102 024
26 832
546
-5 994
21 385
26,3%
0,2%
-4,9%
21,7%
100 090
26 324
225
-4 877
21 672
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
tkr
Materiella tillgångar
Pensionsavsättningar
Skattefordringar/-skulder, netto
Uppskjuten skattefordran
2012
2011
Uppskjuten skatteskuld
2012
2011
931
1 140
931
1 140
Netto
2012
-931
2011
-1 140
-931
-1 140
2012
2011
520 973
36 676
557 649
391 316
28 261
419 577
15 Utlåning till kreditinstitut
tkr
Swedbank AB
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
32
16 Utlåning till allmänheten
tkr
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
Varav: osäkra
Individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
Redovisat värde, netto
Förändring av nedskrivningar, tkr
2012
2011
4 045 284
12 016
4 057 300
85 496
42 452
4 014 848
3 774 590
12 974
3 787 564
100 916
41 496
3 746 068
Individuellt värderade
osäkra lånefordringar
41 496
10 892
-8 849
Ingående balans 1 januari 2012
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som
konstaterade förluster
Utgående balans 31 december 2012
-1 087
42 452
17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
tkr
Verkligt
värde
Emitterade av andra låntagare
- svenska bostadsinstitut
- icke finansiella företag
- finansiella företag
Summa emitterade av andra låntagare
Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper
varav: Noterade värdepapper på börs
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella
värden
427 386
242 089
299 032
968 507
968 507
2012
Redovisat
värde
423 351
241 260
297 583
962 194
962 194
962 194
Verkligt
värde
446 243
171 994
106 856
725 093
725 093
2011
Redovisat
värde
446 318
171 530
110 227
728 075
728 075
728 075
16 658
12 134
-854
4 058
18 Aktier och andelar
tkr
Handelslager
Övriga
Summa aktier och andelar
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
2012
24 668
618 309
642 977
641 183
1 794
Antal
Företag
Aktier
- Swedbank AB
- Swedbank AB preferensaktier
- Ej noterade aktier
- Övriga noterade aktier i handelslager
- Förlagslån
Summa
3 094 046
1 205 954
1 674
245 000
33
Börsvärde
392 944
152 915
24 668
70 656
641 183
2011
21 157
451 244
472 401
470 463
1 938
Redovisat
värde
392 944
152 915
1 794
24 668
70 656
642 977
19 Materiella tillgångar
Inventarier
tkr
Byggn. och
mark
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2011
Förvärv
Avyttringar
Utgående balans 31 december 2011
15 318
1 258
-290
16 286
8 524
305
Ingående balans 1 januari 2012
Förvärv
Utrangeringar under året
Utgående balans 31 december 2012
16 286
1 194
-6 445
11 035
8 829
8 758
8 829
Totalt
23 842
1 563
-290
25 115
17 587
25 115
9 952
-6 445
28 622
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari 2011
Årets avskrivningar på uppskrivet belopp
Utgående balans 31 december 2011
4 439
-105
4 334
4 439
-105
4 334
Ingående balans 1 januari 2012
Årets avskrivningar på uppskrivet belopp
Utgående balans 31 december 2012
4 334
-106
4 228
4 334
-106
4 228
-18 937
-1 249
114
-20 072
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2011
Årets avskrivningar
Avyttringar
Utgående balans 31 december 2011
-13 258
-1 076
114
-14 220
-5 679
-173
Ingående balans 1 januari 2012
Årets avskrivningar
Utrangeringar under året
Utgående balans 31 december 2012
-14 220
-1 000
6 445
-8 775
-5 852
-321
-6 173
-20 072
-1 321
6 445
-14 948
Redovisade värden
Per 1 januari 2011
Per 31 december 2011
2 059
2 066
7 286
7 311
9 345
9 377
Per 1 januari 2012
Per 31 december 2012
2 066
2 260
7 311
15 642
9 377
17 902
2012
221
20
2 547
2 788
2011
458
11
2 322
2 791
848
22 191
12 661
673
36 373
1 032
22 347
10 643
135
34 157
-5 852
20 Övriga tillgångar
tkr
Upplupna ränteintäkter på swappar
Förfallna räntefordringar
Övriga tillgångar
Summa
21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
tkr
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Upplupna provisionsintäkter
Övrigt
Summa
34
22 Skulder till kreditinstitut
tkr
Swedbank AB
- svensk valuta
Övriga
Summa
Beviljad limit hos Swedbank
Varav: kontokredit
2012
2011
31 663
31 663
750 000
750 000
4 038
7 742
11 780
750 000
750 000
tkr
Allmänheten
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
4 904 786
36 520
4 941 306
4 390 397
28 120
4 418 517
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Varav: enskilda företagare
Övriga
Summa
51 610
998 938
3 824 922
701 154
65 836
4 941 306
33 802
877 678
3 442 696
672 313
64 341
4 418 517
1 573
12 298
686
7 166
21 723
736
13 041
663
6 569
21 009
13 033
6 281
478
19 792
7 206
6 807
386
14 399
931
3 462
4 393
1 140
3 570
4 710
23 Inlåning från allmänheten
24 Övriga skulder
tkr
Upplupna räntekostnader på swappar
Preliminärskatt räntor
Anställdas källskattemedel
Övriga skulder
Summa
25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
tkr
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
26 Avsättningar
tkr
Uppskjuten skatteskuld
Pensionsförpliktelser m.m.
Totalt
35
27 Obeskattade reserver
tkr
Periodiseringsfonder
Ingående balans 1 januari
Avsatt vid taxering 2013
Utgående balans 31 december
2012
2011
0
27 000
27 000
-
28 Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan
säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar
redovisas dock i resultaträkningen.
29 Ansvarsförbindelser
tkr (nom belopp)
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
- Garantiförbindelser - övriga
Summa
16 266
27 989
44 255
17 190
32 602
49 792
13 675
281 632
295 307
11 730
279 582
291 312
30 Åtaganden
tkr (nom belopp)
- Kreditlöften
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
Summa
36
31 Finansiella tillgångar och skulder
2012
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Finansiella
tillgångar
värderade
till verkligt
värde via
resultaträk
ningen
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
Finansiella
tillgångar
som kan
säljas
Summa
redovisat
värde
10 205
557 649
4 014 848
Verkligt
värde
10 205
557 649
4 014 848
2 885
2 885
962 194
642 977
1 087
36 373
13 772
6 241 990
31 663
4 941 306
5 598
26 116
19 792
5 024 475
968 507
642 977
1 087
36 373
13 772
6 248 303
31 663
4 941 306
5 598
21 723
19 792
5 020 082
8 671
419 577
3 746 068
8 671
419 577
3 746 068
8 671
419 577
3 746 068
2 440
2 440
2 440
728 075
472 401
1 270
34 157
13 488
5 426 147
11 780
4 418 517
4 751
25 719
14 399
4 475 166
725 093
472 401
1 270
34 157
13 488
5 423 165
11 780
4 418 517
4 751
21 009
14 399
4 470 456
Övriga
skulder
2 885
50 754
24 668
1 087
76 509
911 440
618 309
36 373
13 772
4 635 732
911 440
618 309
31 663
4 941 306
5 598
26 116
19 792
5 024 475
2011
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
Lånefordringar Investeringar
och kund- som hålles till
fordringar
förfall
10 205
557 649
4 014 848
26 250
21 157
1 270
48 677
701 825
451 244
34 157
13 488
4 224 401
701 825
451 244
11 780
4 418 517
4 751
25 719
14 399
4 475 166
37
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument
som värderas till verkligt värde i balansräkningen.
Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2012
tkr
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Övriga tillgångar
Summa
Övriga skulder
Summa
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
616 515
616 515
2011
tkr
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Övriga tillgångar
Summa
Övriga skulder
Summa
Nivå 1
616 515
3 972
620 487
2 713
2 713
3 972
3 972
2 713
2 713
Nivå 2
Nivå 3
449 306
449 306
Summa
3 710
3 710
2 311
2 311
Summa
0
449 306
3 710
453 016
2 311
2 311
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de
finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt
från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid
anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser
med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som
tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida
transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån
noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna. Aktier och
andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella
instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med
hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument
som det är fråga om.
Innehavet i Fastighets AB Inedal och Sparbankernas Försäkrings AB redovisas till anskaffningsvärde då
ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där
diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.
38
32 Kassaflödesanalys
Likvida medel
tkr
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och banktillgodohavanden i centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Skulder till kreditinstitut
Summa
2012-12-31
2011-12-31
10 205
557 649
-31 663
536 191
8 671
419 577
-11 780
416 468
23 922
213 285
-90 709
12 617
204 108
-81 833
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande
utgångspunkter:
- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer
- De kan lätt omvandlas till kassamedel
- De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den
löpande verksamheten
tkr
Erhållen utdelning
Erhållen ränta
Erlagd ränta
33 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen
Orusts sparbank har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett
samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30.
Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av
fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring.
Orusts sparbank har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek
till en total volym på 4.495.4 mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning
för 2012 på 18.165 tkr med avdrag för 745 tkr avseende seniorupplåning, som redovisas
under utlåningsprovisioner.
Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade
provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.
Till Robur Fond och Försäkring har Orusts sparbank förmedlat fondsparande på 1.284.7 mkr
och försäkringssparande på 402.7 mkr. För detta har Sparbanken erhållit 9.553,0 tkr
respektive 2.198,7 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner
och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter.
Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde
dag för dag.
39
34 Kapitaltäckning
Kapitaltäckning
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och
stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning
och stora exponeringar.
För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella
förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget
kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall
omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens
kapitalutvärderingspolicy.
Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras
på
-
sparbankens riskprofil,
identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
s k stresstester och scenarioanalyser,
förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen
följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar
sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare
kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har
inga förändringar skett.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.
Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och
kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om
offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som
krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.orustsparbank.se.
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på
följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;
Kapitalbas
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.
tkr
2012
2011
Primärt kapital
Redovisat eget kapital i balansräkningen
Avräkning av aktier
Summa primärt kapital
954 084
-342 285
611 799
853 336
-342 284
511 052
Supplementärt kapital
Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav)
274 231
-274 231
107 022
-107 022
611 799
511 052
Summa supplementärt kapital
Total kapitalbas
40
Kapitalkrav
tkr
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Exponeringar mot kommuner
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Exponeringar med säkerhet i fastighet
Oreglerade poster
Övriga poster
Summa kapitalkrav för kreditrisker
2012
2011
28 670
89 891
85 971
58 140
708
7 199
270 579
15 657
83 274
83 285
49 306
1 265
7 051
239 838
25 551
25 551
25 471
25 471
35
35
48
48
296 165
265 357
Operativa risker
Basmetoden
Summa kapitalkrav för operativa risker
Valutarisk och råvarurisk
Valutarisk
Summa kapitalkrav för valutarisker
Totalt minimikapitalkrav
Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det
totala minimikapitalkravet.
Sparbanken använder sig av schablonmetoden istället för IRK-metoden.
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet
har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att
företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad
för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha
ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen
genomförs två gånger per år.
35 Händelser efter balansdagen
Banken har efter balansdagen inte kunnat notera några händelser som väsentligt påverkar
sparbankens resultat eller ställning.
41
Utgående mandatperioder
I enlighet med den successiva förnyelse av huvudmannakåren, varom stadgas i sparbankens reglemente § 6,
skall vid årssammanträdet följande huvudmän avgå:
Bertil Abrahamsson, Vasseröd, Knut Thorberntsson, Flatön, Peter Lanzén, Stillingsön, Lisbeth Maxén, Nösund
och Anna-Maria Larsson, Kårtvet.
I tur att avgå ur styrelsen är ledamöterna Tommy Svensson, Ellös och Annette Petersson, Näs.
Henån den 28 februari 2013
Tommy Svensson
Ordförande
Sven Oscarson
Annette Petersson
Bertil Andersson
Birgitta Pettersson
Verkställande direktör
Elisabeth Lidqvist
Personalrepresentant
Samuel Johansson
Personalrepresentant
Min revisionsberättelse har avgivits den 7 mars 2013
Gunnar Johansson
Auktoriserad revisor
42
Revisionsberättelse
Till sparbanksstämman i Orusts Sparbank
Org. nr 558500-7999
Rapport om årsredovisningen
Jag har reviderat årsredovisningen för Orusts Sparbank för år 2012.
Styrelsens ansvar för årsredovisning
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är
nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt
International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer
yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte
innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i
årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för
väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna
riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar
årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga
med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna
kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har
använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande.
Uttalande
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Orusts Sparbank finansiella
ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
övriga delar.
Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar
Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens
vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Orusts Sparbank för år 2012.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det
är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och sparbankens reglemente.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller
förlust och om förvaltningen på grundval av min revision.
43
Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag
till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med
sparbankslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är
ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i
strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande.
Uttalande
Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar
styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Henån den 7 mars 2013
Gunnar Johansson
Auktoriserad revisor
Av huvudmännen utsedd revisor
44
Företagsstyrning
Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens
verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen,
främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen
om bank- och finansieringsrörelse.”
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har
utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i
tillämpliga delar.
Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör
Som representanter för insättarna har sparbanken 40 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Orust kommun,
medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som
är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om
mandattider för dessa återfinns på sidan 47.
Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som
sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans
beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Knut Thorberntsson, Flatön, Siri Ek, Ellös, Mia Arvidsson,
Henån och Tomas Olsson, Ileberg och Klas Johansson, Hålebäcken. Det är valberedningens uppgift att komma
med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter.
Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutats av sparbanksstämman. Likaså
utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.
Styrelsens sammansättning och arbete
Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämman, består av 5 ledamöter och 1 ersättare. Utöver dessa är
ställföreträdande VD ersättare enligt lag. Därutöver ingår 2 personalrepresentanter och 2 ersättare för dessa. Av
styrelsens ledamöter är 2 kvinnor.
Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa finns på sidan 46.
Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende
styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till
styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete.
Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl
organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen
erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en
utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga
styrelseledamöter.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning.
Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi,
verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års/delårsbokslut, fastställa/ompröva policys/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som
ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.
Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 13 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och
delårsbokslut, riskanalys, policys inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang,
revisionsrapporter etc.
45
Huvudmän och styrelse
I enlighet med bestämmelser som är intagna i sparbankslagen och i sparbankens reglemente finns som
företrädare för insättarna i varje sparbank huvudmän som skall övervaka sparbankens förvaltning. I deras
uppgifter ingår också att utse styrelse för sparbanken.
Sparbankens styrelse består av 5 ordinarie ledamöter valda av huvudmännen och 2 personalrepresentanter.
Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder, framgår av
nedanstående uppställning.
Sparbankens styrelse
Mandatperiod
(årssammanträde)
Ordinarie ledamöter
Bertil Andersson, Nötskär
Sven Oscarson, Hälleviksstrand
Birgitta Pettersson, Kalseröd
Tommy Svensson, Ellös
Annette Petersson, Näs
2015
2014
2014
2013
2013
Ersättare
Birgit Strömberg, Säckebäck
Olle Eliasson, Kärreberg
2015
Mandatperiod
(fackklubbens
årssammanträde)
Personalrepresentanter
Elisabeth Lidqvist, Henån
Samuel Johansson, Höviksnäs
2013
2013
Ersättare
Marie Gunnarsson, Svanesund
Kristina Larsson, Ellös
2013
2013
Sparbankens revisorer
Mandatperiod
(årssammanträde)
Valda av huvudmännen
Ordinarie
Gunnar Johansson, auktoriserad revisor, Göteborg
2016
Ersättare
Anders Östblom, auktoriserad revisor, Halmstad
2016
46
Sparbankens huvudmän
Mandatperiod
(kalenderår)
Valda av Orust kommunfullmäktige
Roger Hansson, Kårehogen
Catharina Bråkenhielm, Henån
Inger Heimburger, Stillingsön
Maivor Johansson, Svanesund
Pernilla Tollesson, Nösund
Ulf Sjölinder, Henån
Irma Sjölinder, Henån
Gilberg Vinghamre, Kårehogen
Mats Arvidsson, Ellös
Annica Bergström, Ellös
Ingrid Cassel, Edshult
Lisbeth Arff, Henån
Birgit Strömberg, Säckebäck
Bengt Johansson, Henån
Gunilla Svensson, Varekil
Bengt Johansson, Mölneby
Tomas Ivarsson, Häröd
Börje Johansson, Vassö
Anna Hatt, Stillingsön
Johan Söderpalm, Henån
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
Mandatperiod
årssammanträde
Valda av huvudmännen
Bertil Abrahamsson, Vasseröd
Lisbeth Maxén, Nösund
Anna-Maria Larsson, Kårtvet
Peter Lanzén, Stillingsön
Knut Thorberntsson, Flatön
Mia Arvidsson, Henån
Henry Gustafsson, Kållekärr
Annika Hansson, Svanesund
Klas Johansson, Hålebäcken
Siv Simonsson, Molleröd
Rune Johnsson, Otterslätt
Siri Ek, Ellös
Birgitta Skoog, Brattås
Ann-Sofie Nilsson, Lyr-Trinnemyr
Tomas Olsson, Ileberg
Beatrice Ferdinandsson, Ström
Thure Johansson, Ström
Svante Göransson, Henån
Lars Olsson, Tvet
Mats Olsson, Svanesund
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
47
Styrelse och ledning
(överst från vänster) Samuel Johansson, Annette Petersson, Bertil Andersson, Elisabeth Lidqvist och Olle Eliasson.
(nederst från vänster) Sven Oscarson, Tommy Svensson och Birgitta Pettersson.
Företagsmarknad
(överst från vänster) Elisabeth Lidqvist, Anders Gustafsson, Emil Carlsson och Ann-Kristine Eriksson.
(nederst från vänster) Käthy Johansson, Fredrik Nilsson och Christina Karlsson.
48
Administrativ avdelning
(överst från vänster) Stefan Öhlander, Fredrika Andersson och Gunilla Berntsson.
(nederst från vänster) Kristina Larsson, Olle Eliasson och Kajsa Axelsson.
Administrativ avdelning
(överst från vänster) Marita Höglund, Barbro Maxell och Ingegerd Isacsson.
(nederst från vänster) Carina Christiansson, Johan Svernling och Annelie Olsson.
49
VD, Privatmarknadschef, Marknads- och Juridisk avdelninig
(överst från vänster) Ann-Louise Olsén och Mikael Skoglund.
(nederst från vänster) Eva Lennartsson, Birgitta Pettersson och Mikael Gustafsson.
Privatmarknad
(överst från vänster) Sophia Blomqvist Johansson, Monica Johnsson, Helen Andersson och Carina Almroth.
(nederst från vänster) Gunilla Lennartsson, Martin Steen och Cathrine Gunnarsson. Frida Larsson saknas.
50
Privatmarknad
(överst från vänster) Helen Johansson, Margareta Högström och Sarah Erdmark.
(nederst från vänster) Marie Gunnarsson, Samuel Johansson och Linda Strömberg. Mikaela Andersson saknas.
Svanesundskontoret
(överst från vänster) Veronica Sirnemark, Marie Hansson och Annica Olsson.
(nederst från vänster) Magnus Lindgren, Helena Samuelsson och Lisa Antonsson.
51
Ellöskontoret
(överst från vänster) Andreas Esp och Alexander Erlandsson.
(nederst från vänster) Sara Lyröholm, Tina Larsson och Maria Klinga.
Varekilskontoret
(från vänster) Emma Toresson, Robert Hedröd, Ann-Charlotte Nilsson och Ulrika Malm. Linnéa Sundqvist saknas.
52
Våra kontor
Henån................................................................................................... 0304-345 00
Svanesund........................................................................................... 0304-462 60
Ellös...................................................................................................... 0304-510 50
Varekil................................................................................................... 0304-100 75
Öppet måndag-onsdag och fredag 9.30-15.00 samt torsdag 9.30-18.00.
Telefonbanken
Telefonbanken självbetjäning dygnet runt......................................... 0771-22 11 22
Internetbanken kundtjänst
Besvarar frågor relaterade till tjänster och teknik i
internetbanken. Öppet alla dagar 7.00-23.00.................................... 0771-97 75 12
Spärr av kort
Spärrlinjen är öppen dygnet runt......................................................... 08-411 10 11
Utomlands
+46 8 411 10 11
53
www.orustsparbank.se