1. No category

Biomedicinsk utbildning
2011 -­‐ 09 -­‐ 26 Rapport från auditgruppen för utvärdering av biomedicinsk
analytikerutbildning inom ramen för BLUE 11
Auditgruppens ledamöter: Mats Isaksson, Göteborgs universitet, sammankallande Kristina Lindbratt, Västra Götalandsregionen Adam Molnar, Biomedicinska utbildningsrådet, studentrepresentant Lena Stenson, Lunds universitet Sammanfattning och slutsatser Biomedicinsk analytikerutbildningen är välfungerande med många starka sidor. Till dessa hör ett jämförelsevis högt söktryck, positiv trend i könsfördelningen och god genomströmning. Ett aktivt och fortlöpande arbete bedrivs med översyn och revidering av kursplaner och lärandemål. Studentaktiva undervisningsformer tillämpas, liksom varierade och professionsrelevanta examinationsformer med bl a praktisk examination av färdigheter. För dessa har bedömningskriterier tagits fram. Vidare är såväl den vetenskapliga som den pedagogiska och professionsanknutna kompetensen hos lärare och kursledare tillfredsställande. Programmets ledning är väl organiserad och man arbetar aktivt med kvalitetshöjande åtgärder. En modell för studentinflytande och utvärderingar är implementerad. Ett utvecklat samarbete med sjukvården inom Västra Götalandsregionen är värdefullt, utbildningen anpassas efter arbetsmarknadens behov och de utexaminerade studenterna finner relevanta jobb. Svagheter noteras bl a i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, där den vetenskapliga kompetensen hos handledare ännu är låg, och den fastlagda handledarmodellen inte fullt ut implementerad. Studenterna får inblick i professionen något sent i utbildningen och deras medverkan i kvalitetsutvärderingar är bristande. Möjligheter att integrera kursmoment är små p.g.a. uppdelning i korta kurser. Kursplanerna saknar information om undervisningsformer och progression. Områden att utveckla är kvalitetsarbetet avseende kursplaner, framför allt med fokus på lärandemål, progression och examination, samt handledning i verksamhetsförlagd utbildning, internationalisering, kurser på avancerad nivå och ökad studentmedverkan, framför allt i kvalitetsutvärderingar. Framtida hot mot utbildningen kan vara dels minskande söktryck med sämre förberedda studenter som följd, dels ekonomiska neddragningar som försämrar kvaliteten avseende lärarkompetens och hotar den resurskrävande examinationen av professionsspecifika examensmål. Prioritering av åtgärder •
•
•
•
•
•
•
Arbeta för att samtliga lärandemål examineras Öka integreringen av kursmoment, inte minst sammanhörande teori och metodik Förändra rutinerna för hantering av studiesociala frågor Stimulera studenter att aktivt medverka i kvalitetsarbetet Fortsätta med aktiv marknadsföring och rekrytering av studenter Satsa på internationaliseringsarbete Arbeta för att den nya handledarmodellen implementeras Adress BMC C11, 221 84 LUND Telefon dir 046-2228984, E-post [email protected]
Analys av temaområden 2
Tema I. Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd Biomedicinsk analytikerutbildningen attraherar många sökande. Antalet förstahandssökande har i genomsnitt varit 1.5 per plats de tre senaste åren. Jämfört med andra medicin/vårdutbildningar är detta söktryck visserligen lågt, men i jämförelse med övriga biomedicinsk analytikerutbildningar i landet är situationen i Göteborg gynnsam. Den har också inneburit att gymnasiebetyget för de sist antagna varit relativt högt. Söktrycket kan delvis tillskrivas en gedigen och lovvärd satsning på marknadsföring och rekrytering. Att Göteborg är en universitetsstad torde också vara en gynnsam faktor liksom utbildningsmodellen med inriktningsval (labmedicin respektive klinisk fysiologi). Studenternas motiv för val av utbildning och utbildningsort har dock hittills inte undersökts. Kunskap om detta och hur effektiv rekrytering ska genomföras är viktig, inte minst eftersom söktrycket minskat något 2011. Behovet av yrkesgruppen på arbetsmarknaden beräknas vara stort under de närmaste 10-­‐15 åren, och dimensioneringen i förhållande till arbetsmarknaden är otillräcklig; den är dock adekvat med hänsyn till tillgången på platser för verksamhetsförlagd utbildning inom Västra Götalandsregionen. Andelen manliga sökande har nästan fördubblats de senaste sex åren och utgör nu nära 1/3 av de antagna. Att utbildningen sedan 2006 leder till ett legitimationsyrke bör vara en orsak till detta, liksom utbildningens Bolognaanpassning med en tydliggjord möjlighet till utbildning på avancerad nivå. Studentgenomströmningen är god med 80-­‐90% godkända efter första omtentamen och med en prestationsgrad i programmet på 91 % (2010). Andelen studenter som avbryter studierna är liten. Tydliga regler och krav på avklarade kurser för uppflyttning till nästkommande läsår tillämpas. Dispens från kraven ges av den programansvarige ensam, vilket kan diskuteras, bl a ur rättssäkerhetssynpunkt. Ett alternativt sätt vore att studiesociala frågor diskuteras i en särskild grupp, förslagsvis bestående av studievägledare, representanter för lärare och studenter samt programansvarig, och att beslut fattas där. Sådan behandling vore också ett stöd för programansvarig vid svåra beslut. Styrkor: • Aktivt arbete med marknadsföring och rekrytering • Relativt högt söktryck och därmed väl förberedda studenter • Trend mot jämnare könsfördelning • God genomströmning och få avhopp Svagheter/problem: • Minskat söktryck i senaste antagningen • Behandlingen av studiesociala frågor Tema II. Innehåll och utformning Programmet är uppbyggt av kortare kurser, de flesta omfattande 7.5 hp. Flera ämnesområden är uppdelade i en teoretisk och en metodologisk/laborativ kurs. En invändning mot detta upplägg är att man missar integreringsmöjligheter av teori och praktik inom en kurs och att studenterna därmed inte examineras på förståelse av helheten. Undervisningsformerna är varierade och väl anpassade till utbildningens syfte. En svaghet är dock att en utomstående inte via övergripande dokument, utbildnings-­‐ och kursplaner, får information om vilka arbetsformer som används. I utbildningsplanen beskrivs dessa i allmänna ordalag som ”studentaktiva”, men inte förrän i de studiehandledningar som studenterna får vid kursstarterna beskrivs arbetsformerna på ett mer utförligt och informativt sätt. Att ett fortlöpande arbete med översyn och revidering av kursplaners utformning och kursernas lärandemål sker är ytterst tillfredsställande. Workshops för kursledare under professionell ledning är utmärkt. 3
Programledningen skulle också kunna överväga att ta med studenterna i arbetet med lärandemålen; de kan med sina konkreta erfarenheter av lärande t ex förmedla hur de tar till sig olika formuleringar. Detta kan också vara ett bra sätt att få studenter medvetna om processen och det tänkande som ligger bakom målbeskrivningarna. En svaghet i kursplanernas lärandemål är att de saknar uttryck som hjälper studenterna att förstå på vilken nivå deras förväntade prestationer ska ligga. Med ökad tydlighet i nivåhänseende skulle även progression i kunskaper och färdigheter genom programmet kunna framhävas i kursplanerna. Framtagandet av en matris där Högskoleförordningens mål ställs mot kursmoment och examination är ambitiös och ger en bild av var insatser för att förbättra måluppfyllelsen ska göras. Det förefaller vara ett utmärkt instrument att arbeta vidare med. En redovisning av hur man säkerställer att samtliga lärandemål i kursplanerna, inklusive dem under rubriken värderingsförmåga och förhållningssätt, blir examinerade har dock inte presenterats. Skriftlig salstentamen dominerar bland examinations-­‐formerna och torde fungera väl för test av rena kunskapsmål. Att dessutom praktisk examination av färdighetsmål och av professionsspecifika mål prioriteras och genomförs, trots att sådan är mycket resurskrävande, är föredömligt. Arbetet med framtagande av bedömnings-­‐ och betygskriterier för såväl teoretiska kurser som examensarbeten är likaså mycket lovvärt. Kontakten med professionen introduceras relativt sent i programmet, först under tredje året för studenter som väljer labmedicinsk inriktning. Det förefaller önskvärt att studenterna fick bättre inblick i yrkets särart och olika fasetter under första året, inte minst eftersom de förväntas välja inriktning redan då. De korta studiebesök som arrangeras under första terminen skulle t ex kunna utvidgas och eventuellt genomföras så att studenter individuellt besöker verksamheter och därefter i seminarieform diskuterar professionsspecifika företeelser. Att studenterna får auskultera, om än i begränsad omfattning, på vårdavdelning i sjukvården är mycket värdefullt. Internationalisering tillgodoses genom avtal för student-­‐ och lärarutbyten. En relativt blygsam utbytesaktivitet redovisas och det framgår inte huruvida programmet/universitetet har ett uppsatt mål för internationaliseringen och hur aktiviteterna inom programmet förhåller sig till målet. Styrkor: • Strukturerat arbete med revidering av kursplaner och lärandemål • Strukturerat arbete för att säkerställa att examensmålen uppfylls • Varierade och väl anpassade undervisningsformer • Kriterier för bedömning av färdigheter utarbetade • Metoder för examination av olika typer av lärandemål under utveckling • Praktisk examination av färdigheter • Praktik på vårdavdelning inom programmet Svagheter/problem: • Programmet dominerat av korta kurser med uppdelning av teori och praktik • Mager information i kursplaner om undervisningsformer och om nivå/progression i lärandemålen • Oklart om samtliga kursplanemål examineras • Sen introduktion till professionen • Svag internationaliseringsaktivitet Tema III. Lärarkompetens Den vetenskapliga kompetensen hos kursledare och övriga lärare är jämförelsevis hög och torde säkerställa att ett vetenskapligt perspektiv förmedlas till studenterna. Den främsta kontakten med vetenskaplig aktivitet får dessa dock genom att genomföra examensarbeten i forskargrupper. Likaså är omfattningen avseende pedagogisk utbildning hos kursledarna god, även om kravet på 7.5 hp högskolepedagogisk kurs verkar relativt lågt ställt. Professionskompetensen syns väl tillgodosedd, bl. a. är 2/3 av kursledarna leg. biomedicinska analytiker, varav en är professor, och flertalet övriga lärare/handledare uppges vara biomedicinska analytiker som är yrkesverksamma inom sjukvården. Tveksamhet råder däremot vad gäller handledarkompetensen inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Den sedan 2005 antagna handledarmodellen med krav på, utöver handledarutbildning, minst magisterexamen för 4
huvudhandledare och minst kandidatexamen för bashandledare har ännu inte implementerats. Endast 1/3 av handledarna inom labmedicin vid Sahlgrenska universitets-­‐ sjukhuset uppfyllde kraven 2010, och inom klinisk fysiologi uppges andelen vara ännu lägre. Även om ett par tjänster som adjungerad lektor på 20 % med ansvar för kvalitet och utveckling av verksamhetsförlagd utbildning har inrättats, och många handledare kan förmodas ha reell kompetens genom långvarig yrkesutövning, ter sig en ökad utbildningssatsning nödvändig framöver. Styrkor: • Tillfredsställande vetenskaplig kompetens hos kursledare/lärare • Hög professionskompetens hos lärare Svagheter/problem: • Relativt lågt ställt krav avseende omfattning på pedagogisk högskoleutbildning • Handledarmodell dåligt implementerad Tema IV. Studentinflytande Den formaliserade studentrepresentationen i kommittéer och utskott är tillfredsställande, även om den skulle kunna utvecklas ytterligare (se under Tema II). Modellen för kursvärderingar verkar genomtänkt och lyfter resultaten från kursnivån uppåt genom organisationen; både kurs-­‐ och programutvärderingar diskuteras i Programkommittén och publiceras via lärplattformen GUL. Resultatet av kursvärderingarna, som genomförs både med webbaserad enkät och muntligt med respektive kursledare, återförs också till studenter i nästföljande kurs. Däremot antyds ett problem med studenternas engagemang i utvärderingar, i synnerhet på programnivå; den enkät som presenteras studenterna vid utbildningens slut har mycket låg svarsfrekvens. Styrkor: • Studentrepresentation i styrande organ • Genomförd modell för kurs-­‐ och programutvärderingar Svagheter/problem: • Låg svarsfrekvens i programutvärdering Tema V. Omvärldsanalys Biomedicinska analytiker är påtagligt nöjda med sin utbildning, enligt undersökningen Göteborgs-­‐akademiker 2010. Att de efter utbildningen saknar träning i att organisera arbetsgrupper och planera/utvärdera verksamheter, vilket också framgår av undersökningen, förefaller naturligt; sådana förmågor kräver normalt längre yrkeserfarenhet. De svarande efterlyser dock fler studiebesök, vilket anknyter till kommentaren under Tema II, avseende den något sena kontakten med yrkeslivet under utbildningen. Etableringen på arbetsmarknaden är god. En majoritet (4 av 5) av de utexaminerade får arbete som är relevant i förhållande till sin utbildning och ¾ arbetar som biomedicinska analytiker inom sjukvården. Styrkor: • Utbildningen väl anpassad till professionens behov • De examinerade får jobb som är relevanta i förhållande till utbildningen Tema VI. Framtid Planerade programförändringar som redovisas i programmets självvärdering gäller framför allt examinationsformer och handledning av VFU. Brister i dessa avseenden har också påpekats ovan under Tema II och III. En långsiktig satsning på att anpassa den kliniskt fysiologiska delen av utbildningen till utvecklingen inom sjukvårdens bild-­‐ och funktionsdiagnostik anges också. En sådan satsning torde vara angelägen och måste ske både lokalt och nationellt. 5
Tema VII. Övrigt av vikt inom programmet Intrycket av den relativt nya organisationsstrukturen för programmet och dess ledning är gott. Modellen verkar ha funnit sin form och fungera väl med avseende på representation på olika nivåer och likaså förutsättningar för det för utbildningen ytterst viktiga samarbetet med sjukvården i regionen. De uppdragsbeskrivningar för programansvarig och kursledare som presenterats är tydliga och informativa. Lärplattformen GUL förefaller vara ett väl använt och väl fungerande hjälpmedel för interaktiv kommunikation. Ett litet frågetecken dock för budgetmodellen, där programledningens möjligheter att överblicka och påverka kurskostnaderna varierar beroende på om institutionerna upprättar separata kursbudgetar eller inte. Styrkor: • Implementering av ny organisationsstruktur • Samarbete med sjukvården • Tydliga uppdragsbeskrivningar • Lärplattformen GUL Svagheter/problem: • Något bristande transparens i budgethantering avseende kurskostnader Utvecklingsmöjligheter Områden med utvecklingspotential för programmet är flera; det inledda kvalitetsarbetet med kursplanerna bör fortsätta att utvecklas och även innefatta säkerställande av progressionen genom utbildningen samt metoder för och implementering av examination av samtliga lärandemål. Åtgärdande av bristerna i formell handledarkompetens i den verksamhetsförlagda utbildningen är visserligen inte enbart utbildningens ansvar utan vilar i stor utsträckning på arbetsgivaren, men utbildningen bör ha goda möjligheter till påverkan genom samarbetet med Västra Götalandsregionen. Internationaliseringsarbetet förefaller vara ett område att vidareutveckla. Här kan en framtida satsning på utveckling av kurser på avancerad nivå komma att hjälpa till; möjlighet till valbarhet i ett kursutbud gynnar studentutbyten. Slutligen kan nämnas studentmedverkan, som visserligen är inbyggd i organisationsstrukturen på olika nivåer, men ändå bör kunna ökas ytterligare. Studenterna bör ses som en resurs i förändringsarbetet och stimuleras att delta i detta och i programmets kvalitetsutvärderingar. … och hot En tendens till minskat söktryck är bekymmersam och kan hota kvaliteten i utbildningen då förkunskaperna hos de antagna blir sämre. Fortsatt aktiv marknadsföring är viktig, men den allmänna tendensen till minskat intresse för naturvetenskap och en demografiskt ogynnsam situation med minskade barnkullar mot mitten decenniet kan göra att det blir svårt att fylla programmet med studenter. En utbildning som denna med stora inslag av praktiska/laborativa moment dras med höga kostnader, och försämringar i ekonomiskt hänseende utgör ett betydande hot. Det gäller t ex den satsning som gjorts på praktisk examination, som är mycket värdefull men också resurskrävande och kostsam. Det gäller också såväl bevarande av och möjligheter till ökning av lärarkompetensen som tillskapande av nya, framför allt kliniska, lärartjänster/lektorat. Slutligen noteras att en planerad gemensam kursplanedatabas kommer att sakna expertgranskning av områdeskunniga. Detta förefaller kunna utgöra ett hot mot det kvalitetsarbete avseende kursplanerna som genomförts de senaste åren. Lund 2011-­‐09-­‐26 För auditgruppen Lena Stenson