avgiftshandboken
1 SAMMANFATTNING 10 1 ....... AVGIFTSBETALNING OCH ADMINISTRATION 11 1.1 BETALNINGSRUTINER ...................................................................11 1.2 PATIENTIDENTITET OCH LEGITIMATIONSKONTROLL .........11 1.3 KVITTON OCH KVITTOKOPIOR ...................................................11 1.4 ADMINISTRATION ...........................................................................12 1.5 DEFINITIONER OCH BESKRIVNINGAR ..............................................12 1.5.1 Läkarvård .....................................................................................12 1.5.2 Sjukvårdande behandling.............................................................12 1.5.4 Öppen och sluten vård .................................................................13 1.5.5 Inom- resp. utomlänspatienter .....................................................13 1.5.6 Samordningsnummer ...................................................................13 2 ....... ÖPPEN VÅRD FÖR BOENDE I SVERIGE 15 2.1 GRUNDLÄGGANDE AVGIFTSBESTÄMMELSER ............................15 2.1 VÅRD AV PATIENTER BOENDE I ÖSTERGÖTLAND ....................15 2.1.1 Avgift för vård p.g.a. sjukdom.....................................................15 2.1.2 Taxa för besök mm ......................................................................17 2.1.3 Födelsekontrollerande verksamhet, rådgivning ...........................21 2.1.4 Vissa laboratorieundersökningar .................................................22 2.1.5 Vårdavgiftsbestämmelser för dagsjukvård ..................................22 2.1.6 Smittskyddslagen .........................................................................23 2.1.7 Transport av avlidna ....................................................................26 2.2 VÅRD AV PATIENTER SOM INTE BOR I ÖSTERGÖTLAND ........27 2.2.1 Utomlänstaxor..............................................................................27 2.3 PATIENTER BOENDE OCH FOLKBOKFÖRDA I ANNAT LANDSTING ....................................................................................................27 2 2.3.1 Allmänt ........................................................................................28 2.3.2 Kvarskrivna patienter...................................................................28 2.3.3 Akut vård .....................................................................................28 2.3.4 Planerad vård ...............................................................................29 2.4 TANDVÅRD ...........................................................................................29 2.4.1 Allmänt ........................................................................................29 2.4.2 Personkrets...................................................................................30 2.4.3 Vårdgivare ...................................................................................30 2.4.4 Patienter boende i Östergötland ...................................................31 2.4.5 Patienter inte boende i Östergötland ............................................31 3 ....... SLUTEN VÅRD FÖR PERSONER BOENDE I SVERIGE 33 3.1 PATIENTAVGIFTER .............................................................................33 3.1.1 Patienter från Landstinget i Östergötland (inomlänspatienter) ....33 3.1.2 Patient från annat landsting än Östergötland (utomlänspatient) ..35 3.2 SPECIALBESTÄMMELSER .................................................................35 3.2.1 Permissioner och femdagarsvård .................................................35 3.2.2 Överflyttningsresor ......................................................................35 3.2.3 Sällskap hos patienten..................................................................35 3.2.4 Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm .............................36 4 ....... SJUKVÅRD FÖR PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER 37 4.1 DEFINITIONER .....................................................................................37 4.1.1 Allmänt ........................................................................................37 4.2 PATIENTER SOM ÄR UTLANDSSVENSKAR ..................................38 4.2.1 EU/EES-området och Schweiz ....................................................38 4.2.2 Inom EU bosatta pensionärer med svensk pension .....................38 4.2.3 Utlandssvenskar från länder utanför EU/EES .............................38 4.2.4 Högkostnadsskydd och resor .......................................................39 4.2.5 Kostnadsansvar ............................................................................39 4.2.6 Identifikation................................................................................39 4.2.7 Vissa utlandssvenskar i utvecklingsländer ..................................39 4.2.8 Utsända personer .........................................................................39 4.2.9 Taxa för läkarvård och sjukvårdande behandling ........................40 4.2.10 Taxa för sluten vård .....................................................................41 4.2.11 Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm .............................42 3 4.3 PATIENTER FRÅN EU/EES-LAND OCH SCHWEIZ ........................42 4.3.1 EU/EES-länderna och Schweiz ...................................................42 4.3.2 Vårdåtagande ...............................................................................43 4.3.3 Planerad vård ...............................................................................46 4.3.4 Särskilda vårdinsatser ..................................................................47 4.4 SJUKVÅRDSKONVENTIONER ..........................................................48 4.4.1 Konventions- och avtalsländer ....................................................48 4.4.2 Ersättning från Försäkringskassan ...............................................49 4.4.3 Nordiska konventionen ................................................................50 4.5 PATIENTER FRÅN ÖVRIGA LÄNDER ..............................................51 4.5.1 Patient utan rätt till sjukvårdsförmån ...........................................51 5 ....... HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILL ASYLSÖKANDE M FL 53 5.1 INLEDNING ...........................................................................................53 5.2 ALLMÄNT..............................................................................................53 5.3 FINANSIERING AV VÅRD AV ASYLSÖKANDE .............................53 5.3.1 Ersättning från Migrationsverket .................................................53 5.3.2 Patientavgift .................................................................................53 5.4 LANDSTINGENS VÅRDÅTAGANDE ................................................54 5.5 VÅRD SOM INTE ERSÄTTS AV MIGRATIONSVERKET ...............55 5.6 ADMINISTRATION INOM LANDSTINGET ......................................55 5.7 PERSONKRETS .....................................................................................56 5.7.1 Allmänt ........................................................................................56 5.7.2 Identifikation/LMA-kort ..............................................................56 5.7.3 Gömda barn .................................................................................57 5.8.4 Gömda och andra papperslösa vuxna ...............................................57 5.8 HJÄLPMEDEL .......................................................................................58 5.9 SJUKRESOR/SJUKTRANSPORT .........................................................58 5.10 ERSÄTTNINGSREGLER ......................................................................58 5.11 PATIENTAVGIFTER .............................................................................58 5.11.1 Patientavgifter i öppen vård .........................................................58 4 5.11.2 Befrielse från patientavgift i öppen vård .....................................59 5.11.3 Högkostnadsskydd/Frikort...........................................................59 5.11.4 Patientavgifter i sluten vård .........................................................60 5.12 TANDVÅRD ...........................................................................................60 5.13 TOLKKOSTNADER ..............................................................................60 5.14 HÄLSOUNDERSÖKNINGAR ..............................................................60 5.14.1 Hälsosamtal/hälsoundersökningar ...............................................60 5.14.2 Hälsoundersökningar och utlåtanden som begärs av annan myndighet ..................................................................................................61 6 ....... HÖGKOSTNADSKORT OCH FRIKORT FÖR ÖPPEN SJUKVÅRD 63 6.1 ALLMÄNT..............................................................................................63 6.2 EU/EES....................................................................................................63 6.3 DELBETALNING ..................................................................................63 6.4 LANDSTINGETS REGLER FÖR HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR SJUKVÅRD ......................................................................................................63 6.4.1 Grundläggande regler ..................................................................63 6.4.2 Särskilda regler ............................................................................64 6.4.3 Utomlänspatienter ........................................................................64 6.5 ANVISNINGAR FÖR PATIENTKASSOR ...........................................64 6.5.1 Besöksregistrering och utfärdande av frikort ..............................64 6.5.2 Besök med frikort ........................................................................66 6.5.3 Omprövning av beslut av tillämpning av reglerna för högkostnadsskyddet ...................................................................................67 6.5.4 Rekvisition av blanketter .............................................................67 6.6 HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR LÄKEMEDEL ...................................67 6.6.1 Allmänt ........................................................................................67 6.6.2 Överprövning ...............................................................................67 6.7 DELBETALNING ..................................................................................67 7 ....... HÄLSOUNDERSÖKNINGAR, INTYG, VACCINATIONER M M 69 7.1 ALLMÄNT .................................................................................................69 7.1.1 5 Intyg .............................................................................................69 7.1.2 Intyg på andra språk.....................................................................70 7.1.3 Moms ...........................................................................................70 7.1.4 Grupptaxesystem .........................................................................70 7.1.5 Intygsersättning till läkaren .........................................................70 7.1.6 Avgiftsfria intyg...........................................................................71 7.2 INTYG .....................................................................................................71 7.2.1 Laboratorieprover och Röntgenundersökningar ...............................77 7.3 VACCINATIONSVERKSAMHET ........................................................77 7.3.1 Influensavaccin för vissa riskgrupper ..........................................79 7.4 HÄLSOUNDERSÖKNINGAR ..............................................................80 7.4.1 Sjukdom konstaterad vid hälsoundersökning ..............................80 7.4.2 Särskild hälsovård och riktade hälsokontroller............................80 8 ....... KOMPLETTERANDE BESTÄMMELSER 82 ALLMÄNT .......................................................................................................82 8.1 ERSÄTTNING TILL ORGANDONATORER ......................................82 8.2 BIDRAG TILL PATIENTER MED OXYGENKONCENTRATORER 82 8.3 VÅRD UNDANTAGEN FRÅN SJUKVÅRDSANSVARET ................82 8.3.1 IVF/Äggdonation ..............................................................................82 8.3.2 Refertiliseringsoperationer................................................................83 8.3.3 Omskärelse av pojkar........................................................................83 8.3.4 Borttagande av godartade hudförändringar ......................................83 8.3.5 Ärrkorrigeringar och borttagande av tatueringar på icke medicinsk grund 83 8.4 KOSTNAD FÖR JOURNALKOPIOR MM ...........................................83 8.5 ERSÄTTNING FÖR UTSKRIVNINGSKLARA PATIENTER ............83 9 VÅRDGARANTI – ADMINISTRATIVA REGLER 9.1 9.2 85 ALLMÄNT.............................................................................................85 KLINIKENS ANSVAR ...................................................................85 9.3 TIDSREGLER .........................................................................................86 9.4 REMISSREGLER ...................................................................................86 9.5 VÅRDAVGIFTER ..................................................................................86 6 9.6 MEDICINSK SERVICE .........................................................................87 9.7 HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING ..........................................................87 9.8 TANDVÅRD ...........................................................................................87 9.9 KOSTNADSANSVAR ...........................................................................87 10 ..... REMISSREGLER VID UTOMLÄNSVÅRD M.M. 88 10.1 VÅRD I ANNAT LANDSTING ÄN HEMLANDSTINGET MM ........88 10.1.1 Allmänt ........................................................................................88 10.1.2 Avtal om utomlänsvård................................................................88 10.1.3 Former av vård enligt Riksavtalet och Regionavtalet..................88 10.1.4 Andra landstings remisskrav........................................................88 10.1.5 Ekonomiskt ansvar.......................................................................89 10.1.6 Reseersättning ..............................................................................89 10.2 REMISSRÄTT ........................................................................................89 10.2.1 Riksavtalets bestämmelser ...........................................................89 10.2.2 Remissregler ................................................................................90 10.4 REGISTRERING AV REMISS I IT-SYSTEMET KUL (KÖPT UTOMLÄNSVÅRD) ........................................................................................91 10.5 REMISS FÖR MEDICINSK SERVICE .................................................91 10.6 VALFRIHET I VÅRDSÖKANDET .......................................................91 10.7 VISSA ÖVRIGA FRÅGOR AVSEENDE VÅRD UTANFÖR LANDSTINGET ...............................................................................................92 10.7.1 Behandlingshem/rekreationsvistelser ..........................................92 10.7.2 Utlandsvård - Specialistvård utomlands ......................................92 10.7.3 Klimatvård ...................................................................................93 10.7.4 Habilitering ..................................................................................93 10.7.5 Tandvård ......................................................................................93 10.8 SJUKVÅRDSHUVUDMÄNNENS KRAV PÅ REMISS I ÖPPEN VÅRD ...............................................................................................................94 Sammanställning över krav på remiss i öppen vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin samt fysioterapeut/sjuk-gymnast ........................................................................94 10.9 SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN ...............................................96 7 10.9.1 Samverkan inom sjukvårdregionen .............................................96 10.9.2 Regionavtal ..................................................................................96 10.10 REGIONAL TAXA.................................................................................96 FÖRORD ..........................................................................................................98 1 AVTALETS OMFATTNING .......................................................................99 10.4 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN HEMLANDSTINGET ......................................................................................99 10.4 3 AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA PATIENTER ...................................................................................................100 10.4 4 ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV VÄLJER ..........................................................................................................100 10.4 5 MEDICINSK SERVICE ....................................................................101 10.4 6 HJÄLPMEDEL ..................................................................................101 10.4 7 TRANSPORTER OCH RESOR ........................................................102 10.4 8 ERSÄTTNING ...................................................................................102 2..1 8.1 Grunder för ersättning – regional prislista ...........................102 2..2 8.2 Reglering av ersättning ........................................................103 10.4 9 AVTALSTID ......................................................................................104 10.4 BILAGA. DEFINITIONER SOM ANVÄNDS I DETTA AVTAL .....105 10.4 KOMMENTARER TILL RIKSAVTALET FÖR UTOMLÄNSVÅRD107 10.4 SYFTE ...................................................................................................107 10.4 BAKGRUND ........................................................................................107 10.4 RIKSAVTALET, REGIONAVTALEN, MELLANLÄNSAVTALEN OCH KONTRAKT MED PRIVATA VÅRDGIVARE SAMT DESS INBÖRDES FÖRHÅLLANDE ......................................................................107 10.4 1 RIKSAVTALETS OMFATTNING ...................................................109 10.4 1.1 DEFINITION AV PATIENTENS HEMLANDSTING ..................109 10.4 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN HEMLANDSTINGET ....................................................................................110 8 2..1 2.1 Rätten att remittera ..............................................................110 2..2 2.2 Vidareremittering .................................................................110 2..3 2.3 Förbehåll i en remiss ............................................................110 2..4 2.4 Uppgifter om medicinsk frågeställning m.m. ......................110 10.4 3 AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA PATIENTER ...................................................................................................110 2..1 3.1 Förutsättningar för akut- och förlossningsvård....................110 2..2 3.1.a Vård av vissa patienter ......................................................111 2..3 3.2 Vidareremittering .................................................................111 2..4 3.3 Kontakt med hemlandstinget ...............................................111 10.4 4 ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV VÄLJER ..........................................................................................................111 2..1 4.1 Patientlagen – öppen vård ....................................................112 2..2 4.2 Förbundsrekommendation – sluten vård .............................114 10.4 5 MEDICINSK SERVICE ....................................................................114 2..1 5.1 Rätten att beställa medicinsk service ...................................114 2..2 5.2 Beställning av läkare med läkarvårdsersättning och vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV......................................115 2..3 5.3 Beställning från försvarsmakten m.fl. .................................115 10.4 6 HJÄLPMEDEL ..................................................................................115 10.4 7 TRANSPORTER OCH RESOR ........................................................115 2..1 7.1 Transport till vårdenhet........................................................115 2..2 7.2 Överflyttningstransport ........................................................116 2..3 7.3 Transport från vårdenhet......................................................116 2..4 7.4 Transport av avliden ............................................................116 2..5 7.5 Permissionsresa....................................................................116 2..6 7.6 Sjukresa enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor .............................................................................................116 2..7 7.7 Samordningsmöjligheter ......................................................117 2..8 7.8 Patientens val av vårdgivare i andra landsting ....................117 10.4 8 ERSÄTTNING ...................................................................................117 9 2..1 8.1 Grunder för ersättning – regional prislista ...........................117 2..2 8.2 Reglering av ersättning ........................................................118 SAMMANFATTNING Denna handbok innehåller de regler och avgifter som tillämpas för såväl den öppna som slutna sjukvården inom Landstinget i Östergötland. Patientavgifter för öppen vård för patienter boende i Sverige, oavsett medborgarskap, på grund av sjukdom eller förlossning fastställs av landstinget och redovisas under avsnitt 2. Avgifter för sluten vård för patienter boende i Sverige, oavsett medborgarskap, på grund av sjukdom eller förlossning fastställs av landstinget och redovisas under avsnitt 3. Regler för vård som ges till personer som inte bor i Sverige fastställs dels av staten, dels genom överenskommelser mellan staten och landstingen. Taxebestämmelser för utlandssvenskar samt för personer som inte bor i Sverige redovisas under avsnitt 4. Regler för vård som ges till asylsökande redovisas under avsnitt 5. Regler för tillämpning av högkostnadsskyddet återfinns under avsnitt 6 och fastställs av landstinget men grundar sig på lagbestämmelser. Avgifter för annan sjukvård än på grund av sjukdom eller förlossning, fastställs i regel av landstinget. För vissa undersökningar är dock taxan fastställd enligt skilda författningar. Taxan redovisas under avsnitt 7. Under avsnitt 8 redovisas vissa övriga avgiftsbestämmelser och andra regler som inte finns beskrivna på annat håll i taxan. Under avsnitt 9 redovisas vissa generella och allmänna bestämmelser avseende vårdgarantin. Avsnitt 10 redovisar bestämmelserna för utomlänsvård samt landstingets remissregler mm. Under avsnitt 11 återfinns samtliga bilagor, däribland Riksavtalet för utomlänsvård. 10 1 AVGIFTSBETALNING OCH ADMINISTRATION 1.1 BETALNINGSRUTINER Avgift för vårdinsatser ska i huvudsak betalas i förväg. Med anledning av att landstinget under år 2010 övergick till kontantlös hantering av avgifter ska betalning i huvudsak ske med kort. Om kortbetalning inte görs kan fakturering ske. På grund av säkerhetsskäl för såväl personal som patienter, tas kontant betalning endast emot i undantagsfall. Fakturering kan ske via autogiro i de fall patienten har tecknat avtal om sådant. Fakturering i efterhand får dock inte ske vid utfärdande av intyg eller i samband med vaccinationer. Intyg kan dock översändas till mottagaren via postförskott. Administrativa rutiner för registrering av patientbesök och annat utnyttjande av datoriserade system (Cosmic eller annat system) eller manuella system fastställs av systemansvariga. 1.2 PATIENTIDENTITET OCH LEGITIMATIONSKONTROLL Landstingsstyrelsen har 1997 fastställt följande regler för fastställande av patienters identitet. Reglerna bygger på Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1992:2) om identitetskontroll m.m. av patienter i hälso- och sjukvården. Personer som söker vård vid landstingets enheter skall vid behov kunna legitimera sig. Vid kallelse skall det framgå att patienten skall kunna legitimera sig. I det fall patienten inte kan eller vill visa legitimation skall det - om patienten inte är känd på annat sätt - antecknas på kvittot eller i annan lämplig handling, samt i journalen, att patienten vid vårdtillfället inte visat legitimation. Att hälso- och sjukvården kräver att en patient skall kunna identifiera sig innebär således inte att en patient kan nekas vård på grund av att identiteten inte är fastställd. Medföljande till ett barn ansvarar, så långt det är möjligt, för att barnets identitet är korrekt angiven. Vid remittering av patient skall på remissen antecknas om patientens identitet inte är säkerställd. Patienter har rätt att få HIV-test utförd anonymt. Ansvar för att dessa riktlinjer tillämpas, och vad som i övrigt gäller enligt lagar och förordningar, åvilar chefsöverläkare/verksamhetschef vid landstingets enheter. 1.3 KVITTON OCH KVITTOKOPIOR Kvitto ska alltid lämnas på betald avgift. Kopia på avgiftskvitto ska kunna lämnas upp till 10 år efter besöket. Särskilda rutiner finns för att ta fram sådana kvitton även från tidigare patientadministrativa system. 11 1.4 ADMINISTRATION Beställning av frikort och högkostnadskort görs hos Patientkontoret inom Resurscentrum. Frågor om taxans innehåll besvaras av Patientkontoret inom Resurscentrum, som också tacksamt tar emot synpunkter på taxan. 1.5 DEFINITIONER OCH BESKRIVNINGAR 1.5.1 Läkarvård Besök i öppen vård av patient hos läkare (eller av läkare hos patient) på grund av sjukdom benämns läkarvård. Journal skall föras. Telefonkontakt räknas inte som besök. Läkarvård hos patient, i allmänhet i den senares hem eller i särskilt boende benämns hembesök. Konsultbesök är avgiftsfritt för patienten. Med konsultbesök menas: besök i öppen vård där annan läkare än mottagningens tillkallas, eller besök på mottagning av patient inskriven i sluten vård på annan klinik. Konsultbesök kan även ske mellan sjukhus. Av patienten tidigare planerade besök som sker under ett slutenvårdstillfälle är inte att anse som ett konsultbesök utan är avgiftsbelagt. 1.5.2 Sjukvårdande behandling Behandling vid besök i öppen vård pga. sjukdom som ges av annan vårdgivare i landstinget än läkare benämns sjukvårdande behandling. Journal skall föras. Remiss till sådan vård är inte nödvändig men förekommer ofta. Vården kan lämnas av sjukgymnast, sjuksköterska, undersköterska, logoped, arbetsterapeut, kurator, psykolog, psykoterapeut, oftalmologassistent m fl. Vården kan ges till flera patienter samtidigt, s.k. gruppbesök. Som sjukvårdande behandling räknas avgiftsmässigt också delegerade eller indirekta läkarbesök. Vid sådana besök ges vården av annan vårdgivare än en läkare men på delegation eller uppdrag från läkaren. Behandling hos kiropraktor eller naprapat som omfattas av landstingets vårdavtal är också sjukvårdande behandling. Observera i dessa fall den särskilda patientavgiften för besök hos kiropraktor och naprapat. Remiss för sjukgymnastik behövs inte vare sig hos landstingets eller privata sjukgymnaster, men kan vara lämpligt ur medicinsk synpunkt. Remissfrihet gäller även hos kiropraktor/naprapat för vård enligt vårdavtal med landstinget. 1.5.3 Dagsjukvård Med dagsjukvård avses öppen vård av mer omfattande eller resurskrävande art än ett normalt besök. Till dagsjukvården räknas dagkirurgi, dagmedicin samt övrig dagsjukvård. 12 Dagkirurgi är dagsjukvård där den kirurgiska åtgärden normalt kräver att patienten får anestesi och en period av postoperativ övervakning. Som dagmedicin räknas dagsjukvård där den medicinska åtgärden omfattar diagnostik eller terapi som normalt kräver en period av observation såsom dialysbehandling eller onkologisk behandling. Annan dagsjukvård än dagkirurgi eller dagmedicin, i allmänhet i form av sjukvårdande behandling benämns övrig dagsjukvård. 1.5.4 Öppen och sluten vård Som öppen vård avses annan sjukvård än sluten vård och hemsjukvård. Som sluten vård avses vård som ges till en patient inskriven vid en vårdenhet. 1.5.5 Inom- resp. utomlänspatienter Personer folkbokförda inom landstinget i Östergötland räknas som inomlänspatienter. Dessutom räknas personer som är kvarskrivna enligt bestämmelserna om kvarskrivning i folkbokföringslagen, dvs personer folkbokförda i ett annat län, och som stadigvarande vistas inom landstinget som inomlänspatienter. Ur avgiftssynpunkt ska alla inomlänspatienter hanteras på samma sätt, de generella avgifterna ska tas ut vid besök och i sluten vård. De generella avgiftsreglerna ska även tillämpas för patienter från; andra landsting i Sverige när Riksavtalet för utomlänsvård gäller. EU/EES-länder när regler för dessa patienters sjukvård gäller, se avsnitt 4. konventionsländer när sjukvårdskonventioner gäller, se avsnitt 4. Vissa utlandssvenskar vid akut vård, se avsnitt 4. Som utomlänspatient räknas alla andra patienter oavsett dessa är bosatta i annat landsting i Sverige, i ett EU/EES-land, i ett konventionsland eller i övriga världen. Utomlänspatienter i övrigt betalar normalt avgifter enligt utomlänstaxan. För asylsökande patienter gäller dock särskilda regler, se avsnitt 5. 1.5.6 Samordningsnummer Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning för personer som inte är eller inte varit folkbokförda i Sverige. Samordningsnumret kan tilldelas en person på begäran av en statlig myndighet för registrering i statliga register. Orsaken till sådan registrering kan vara beskattning, registrering i körkortregister eller registrering av brottmål. Landstinget/sjukvården kan inte begära att ett samordningsnummer ska utfärdas. Samordningsnumret är konstruerat som ett personnummer men födelsedagen är ökat med 60. Exempelvis ersätts födelsedag 12 med dag 72. 13 De ekonomiska sjukvårdrättigheterna för personer med samordningsnummer beror på från vilket land de kommer och har sin hemvist, de nordiska länderna, EU/EES, konventionsländer eller övriga världen. Samordningsnumret som sådant ger således inte några rättigheter. 14 2 ÖPPEN VÅRD FÖR BOENDE I SVERIGE 2.1 GRUNDLÄGGANDE AVGIFTSBESTÄMMELSER Nedanstående bestämmelser för besöksavgifter skall tillämpas vid vård och behandling på grund av sjukdom, misstanke om sjukdom, skada etc, samt vidare för vård i samband med förlossning. Reglerna gäller för personer boende i Sverige (även boende i andra landsting). De vanligast förekommande avgifterna framgår av nedanstående förteckning: Läkarvård: Besök hos läkare inom primärvård Besök hos läkare inom annat än primärvård Alla läkarbesök för barn och ungdomar som inte fyllt 20 år 150 kr 300 kr 0 kr Sjukvårdande behandling: Sjukvårdande behandling Besök hos kiropraktor/naprapat (vård enligt vårdavtal) All sjukvårdande behandling för barn och ungdomar som inte fyllt 20 år 100 kr 200 kr 0 kr Detaljerade avgiftsregler återfinns i nedan följande avsnitt. Avgiftsregler för viss tandvård redovisas på sidan 30. 2.1 VÅRD AV PATIENTER BOENDE I ÖSTERGÖTLAND 2.1.1 Avgift för vård p.g.a. sjukdom 2.1.1.1 Vårdavgiftskvitto/vårdavgiftsräkning Vårdavgift som betalas med bankkort kvitteras med kvitto. I den mån vården inte betalas med kort ska fakturarutin i Cosmic användas. Fakturarutinen används även om patienten har autogiro. Tidigare har begreppen AFL-kvitto och AFL-räkning använts och har sin grund i att avgifter för vård på grund av sjukdom tidigare reglerades enligt lagen om allmän försäkring, AFL. I dag gäller denna lag inte för vårdavgifterna utan dessa regleras enligt bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, men begreppet har varit inarbetat och levt kvar i dagligt tal. 2.1.1.2 Besöksavgift Besöksavgiften utgör ersättning för samtliga åtgärder vid ett besök hos vårdgivaren, inberäknat i förekommande fall; läkemedelsförskrivning provtagning för klinisk laboratorieundersökning (inklusive senare lämnade fasteprover, prover med krav på törst och fasta samt prov som kräver att patienten under viss tid samlar urin och/eller avföring) se även nedan 15 röntgenundersökning I avgiften för vården ingår också betalning för eventuella läkarintyg för erhållande av sjuklön eller sjukpenning (inkl så kallat förstadagsintyg), samt för intyg till Försäkringskassan för vård av barn (VAB) förband och annat förbrukningsmaterial som lämnas vid besöket Provtagning i anslutning till läkarbesök kan ske en eller flera dagar innan eller efter läkarbesöket och då även vid annan mottagning än den där läkarbesöket skett. Patientavgift tas inte ut vid provtagningstillfället utan ingår i avgiften för läkarbesöket. Provtagningsremissen bör märkas att provtagningsbesöket är avgiftsfritt. Analyskostnad betalas av beställande enhet. Avgiftsfrihet gäller även för besök från privata mottagningar som dock kan debiteras för arbetet av provtagande enhet. Om provet tas på annan mottagning kan denna debitera beställaren 110 kr. Om direkt hänvisning sker samma dag inom landstinget till annan mottagning exempelvis från primärvård till akutmottagning vid sjukhus, räknas båda besöken avgiftsmässigt som ett sammanhållet besök. Avgift tas ut vid den första mottagningskontakten. Se vidare nedan. Om patienten gör flera besök samma dag tas avgift ut för varje besök om besöken avser skilda åtgärder/flera vårdgivare och flera än en besökstid. Träffar patienten vid ett besökstillfälle/en besökstid flera vårdgivare tas endast en besöksavgift ut. 2.1.1.3 Remissbesök För besök hos läkare efter remiss ska vårdavgift tas ut. För det första remissbesöket efter remiss från primärvården ska reducerad vårdavgift tas ut. Remissen ska vara utfärdad efter besök inom primärvården i Östergötland, landstingets vårdcentraler eller privat vårdcentral med vårdavtal. Remiss från privatpraktiserande läkare till sjukhus berättigar inte till reducerad vårdavgift. Remiss efter hälsoundersökning (mammografi och gynekologisk cellprovskontroll) berättigar på samma sätt till reducerad avgift. 2.1.1.3.1 Avgiftsfria remissbesök Avgiftsfrihet vid remissbesök gäller för besök; på akutmottagning efter direkt hänvisning samma dag från landstingets mottagningar då avgift betalats där. Som landstingsmottagning räknas även privatläkarmottagning med ersättning från landstinget enligt lag eller avtal. för laboratorie- och röntgenundersökning som är en del av ett läkarbesök. Debitering av eventuella kostnader för provtagningen görs till den som beställt analys eller röntgenundersökning. Besök som ersätter läkarbesök debiteras som sjukvårdande behandling, se 2.1.4.1. 16 2.1.1.4 Öppenvårdsavgift vid inläggning i sluten vård Patient som efter besök på mottagning läggs in i sluten vård ska betala avgift för såväl den öppna som den slutna vården. Rätten till befrielse från eller återbetalning av öppenvårdsavgift för besök på akutmottagning i samband med inläggning i sluten vård upphörde från och med år 2005. 2.1.1.5 Debiteringsregler Avgift för besök tas regelmässigt ut i förskott. Betalningsmottagaren debiterar avgift med utgångspunkt från de uppgifter patienten och eventuellt vårdgivaren lämnar om anledningen till besöket. Det rekommenderas att vid tidsbeställningen ta reda på orsaken till besöket för att underlätta fastställande av avgift. 2.1.1.6 Delbetalning En patient kan fördela kostnaderna för sina öppenvårdsbesök genom att betala avgiften månadsvis. Delbetalningsfunktionen innebär att en patient i samband med ett öppenvårdsbesök tecknar en överenskommelse om att månatligen betala ett visst belopp upp till frikortsgränsen. Delbetalning kan fördelas på 1, 5 eller 10 månader. Vid betalning fördelat på; 5 månader betalas en avgift om 220 kr per månad 10 månader betalas en avgift om 110 kr per månad Samtidigt som överenskommelsen tecknas får patienten ett frikort. Giltighetstiden för frikortet är ett år från utfärdandedatum och den summa som ska avbetalas är för närvarande 1 100 kr. Detaljerade regler om och blankett för överenskommelse återfinns under avsnitt 7. 2.1.2 Taxa för besök mm 2.1.2.1 Taxa, generell 2.1.2.1.1 Läkarvård Besök hos läkare inom primärvård Besök hos läkare inom annat än primärvård Reducerad avgift vid första remissbesöket 2.1.2.1.2 150 kr 300 kr 150 kr Sjukvårdande behandling - behandling av annan än läkare Sjukvårdande behandling, även hembesök i distriktsvården 100 kr avses. Vid upprepade hembesök tas endast en avgift ut per dag. Kiropraktor/naprapat (vårdavtal) 200 kr 2.1.2.1.3 17 Hembesök Hembesök av läkare oavsett vilken enhet inom landstinget läkaren tillhör. 2.1.2.1.4 200 kr Preoperativ undersökning i öppen vård Preoperativ undersökning som inte föranleder inläggning i sluten vård (jämställs med läkarbesök) Om undersökningen utförs av annan vårdpersonal 300 kr 100 kr 2.1.2.2 Indirekta läkarbesök Indirekta läkarbesök, dvs besök där vård meddelas efter delegation eller på uppdrag från läkare, av sjuksköterska, psykolog, kurator eller annan vårdgivare räknas i avgiftshänseende som sjukvårdande behandling. Inga särskild avgifter ska tas ut för receptförskrivning, provtagning o dyl. I den mån det under besöket bedöms att patienten måste träffa en läkare ska ingen förhöjd avgift tas ut för detta. 2.1.2.3 Rökavvänjning/Tobaksavvänjning Behandling mot rökning kan ges individuellt eller i grupp. Behandlingen sker normalt som sjukvårdande behandling och debiteras som sådan. 2.1.2.4 Telefonrådfrågning, recept Från och med den 1 juli 2009 tas inte längre ut någon patientavgift för telefonrådgivning oavsett om receptförskrivning skett eller inte. Apoteken kommer inte längre att kunna bistå med att ta ut dessa avgifter. Ingen avgift tas heller ut i de fall privatläkare med ersättning från landstinget efter rådgivning förskriver läkemedel per telefon. 2.1.2.5 Avgiftsbefrielse Befrielse från att betala avgift gäller i följande fall. 2.1.2.6 Barn och ungdom Besök för läkarvård och sjukvårdande behandling för barn och ungdomar som inte fyllt 20 år 0 kr 2.1.2.7 Behovsstyrt besök Besök som behovsstyrt initierats av annan vårdgivare, patienten ska ha motsatt sig att söka nödvändig behandling 0 kr 2.1.2.8 Forskning/utbildning Om patienten i samband med vård deltar i forskningsprojekt, utbildning av blivande läkare m.fl och besöket därvid kan anses pågå längre tid än normalt eller förorsakar patienten besvär av 18 fysisk eller psykisk art eller det av andra skäl kan anses som befogat kan aktuell mottagning avstå från att ta ut ersättning. Besöket ska registreras. 0 kr Om patient kallas till mottagning endast för att delta i forskningsprojekt, medicinsk studie eller tjäna som åskådningsexempel eller försökspatient i undervisning av exempelvis blivande läkare ska besöket inte registreras. Patienten har i sådana fall inte heller rätt till reseersättning från landstingets patientkontor. Resekostnader och annan ersättning till patienten betalas i dessa fall av den som engagerat patienten. 2.1.2.9 Frikort Om patient uppvisar ett giltigt frikort är besöket avgiftsfritt 2.1.2.10 0 kr GMU-soldater Sjukvård åt svenska soldater som genomgår grundläggande militär utbildning (GMU). 0 kr Är patienten hemmahörande i annat landsting debiteras hemlandstinget avgift enligt gällande riks- eller regionavtal. För övrig anställd militär personal gäller sedvanliga avgiftsregler. Riksavtalets bestämmelser gäller i förekommande fall. 2.1.2.11 Kriminalvårdens patienter Sjukvård åt anhållna, häktade och intagna på fångvårdsanstalt 0 kr Är patienten hemmahörande i annat landsting debiteras hemlandstinget avgift enligt gällande riks- eller regionavtal. För patient som inte är boende i Sverige debiteras anstalten avgift enligt gällande riks- eller regionavtal. Sjukresa betalas av kriminalvården. Patient som avtjänar straff i frivård med fotboja betalar avgift som en vanlig patient. 2.1.2.12 Medicinhämtning/provtagning och Dosettdelning) Patient som regelmässigt får hjälp med medicinering på mottagning (psykiatriska kliniken m.fl) är avgiftsfri. Provtagning för att kontrollera medicinering med psykofarmaka är även den avgiftsfri för patienten. Delning av läkemedel i Dosett är avgiftsfri 2.1.2.13 Psykiatrisk vård Behandling inom öppen psykiatrisk vård där sjukdomsinsikt saknas och där krav på betalning utgör ett hinder i vården. Gäller efter beslut av ansvarig chefsöverläkare. Gäller inte asylsökande patient. 0 kr 2.1.2.14 Sjukdom konstaterad vid hälsoundersökning 19 Konstateras sjukdom i samband med hälsoundersökning, ska ingen särskild patientavgift tas ut för vid besöket meddelad läkarvård. 2.1.2.15 Sjukskrivning, förlängning av Sjukintyg då förlängning av sjukskrivning begärts per telefon eller per brev 2.1.2.16 Tillnyktringsenhet (TNE) Avgift tas inte ut av patient som förs till TNE 2.1.2.17 0 kr 0 kr Ungdomsmottagning/Ungdomshälsa Avgift tas inte ut av patient som besöker ungdomsmottagning/ungdomshälsa även om patienten fyllt 20 år. 0 kr 2.1.2.18 Uteblivet besök Avgift ska tas ut för uteblivet besök. Avgift ska tas ut vid samtliga öppenvårdsenheter inom landstinget. Produktionsenhetschef får undantagsvis besluta att avgift för uteblivet besök inte ska tas ut för viss patient eller viss patientgrupp. Från och med den 1 september 2011 infördes avgift för uteblivna besök för barn och ungdomar för läkar- och sjuksköterskebesök inom specialitet barnoch ungdomsmedicin inklusive allergicentrum i Linköping motsvarande de gällande avgifterna för motsvarande besök för vuxna. I december 2013 infördes avgift för uteblivna besök för omyndiga patienter för läkarbesök, sjukvårdande behandling eller operation/åtgärd på kliniker i specialiserad vård som omfattas av vårdavgiftssystemet. Undantaget från ovanstående bestämmelse är uteblivna besök inom barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering respektive ungdomsmottagningar/ungdomshälsa där avgift för uteblivet besök inte får tas ut. Den nya regeln gäller när barn och ungdomar som idag är befriade från vårdavgift, uteblir från bokad vårdkontakt i specialiserad vård liksom för logopedi, sjukgymnastik och arbetsterapi inom såväl primärvård som specialiserad vård. Det betyder att regeln omfattar barn och ungdomar som ännu inte fyllt 20 år. Regeln om fakturering ska inte tillämpas inom barn- och ungdomshabilitering, ungdomsmottagning/ungdomshälsa, barn- och ungdomspsykiatri och för barn och ungdomar som ännu inte fyllt 20 år inom vuxenpsykiatri och beroendevård. 20 När avgift för uteblivet besök ska tas ut gäller följande bestämmelser: Avgift för uteblivit besök tas ut med samma belopp som avgiften för det besök patienten uteblivit från. Redovisning ska ske på U-kvitto. Tilläggsavgift för exempelvis beställd tolk får inte tas ut Patienten ska betala avgift även om denne har giltigt frikort. Avgift berättigar inte till markering i högkostnadskortet. Någon tidsgräns för avbeställning innan besöket planerats ske kan inte ställas. Om patienten, sedan krav för uteblivet besök ställts, kan göra troligt att försök till avbeställning gjorts eller att avbeställning av olika skäl inte kunnat ske skall ställda krav makuleras. 2.1.2.19 Utebliven vård eller behandling Ersättning ska ges till patient som inte fått den vård eller behandling denne kallats till. Patienten ska ersättas för utlägg för resa till och från vårdinrättningen. Ersättning lämnas med belopp enligt bestämmelserna i landstingets sjukresereglemente utan avdrag för egenavgift. Detta gäller även för resa med egen bil och kollektivtrafik inom landstinget. Eventuell betald patientavgift i öppen vård återbetalas. Vid utskrivning från sluten vård ska någon fakturering av vårdavgift inte ske. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst lämnas inte och inte heller lämnas ersättning för obehag. Ersättning ska utges oavsett om sjukvårdsenheten kan lastas för att vården uteblivit eller inte. Är patienten skyldig till att vård inte kan ges exempelvis beroende på sen ankomst eller annat skäl ska någon ersättning inte utges. Reseersättningen betalas av den vårdenhet som skulle ha gett vården eller behandlingen. Patienten får inte hänvisas till Patientkontoret för ersättning. 2.1.3 Födelsekontrollerande verksamhet, rådgivning För personer som är försäkrade enligt lagen om allmän försäkring (AFL), dvs för personer inskrivna hos Försäkringskassan, gäller rätt till kostnadsfri rådgivning för viss födelsekontrollerande verksamhet. Verksamheten kan avse såväl rådgivning avseende preventivmedel som abort. Den fria rådgivningen gäller även om patienten är utomlänspatient. Hemlandstinget ska debiteras för besöket. För asylsökande, se avsnitt 5. För patient som inte är försäkrad enligt AFL, dvs för personer som inte är bosatta i Sverige debiteras vid rådgivning gällande utomlänsavgift. Aborter och sterilisering ska alltid betalas enligt gällande taxor för sjukvård. Såväl ingrepp som förberedande besök liksom återbesök ska betalas. Besök för och utlämnande av så kallade dagen-efter-piller debiteras enligt gällande besökstaxa för sjukvårdande behandling, 100 kr. Om rådgivning inte 21 anses behövas inför ett abortingrepp debiteras avgift för ingrepp eller behandling. Injicering av p-spruta annat än i samband med rådgivning. Avgift tas ut även om injicering sker på rådgivningsbyrå för födelsekontrollerande verksamhet. (U-kvitto/ej AFL) 100 kr Graviditetstest (inte inom högkostnadsskyddet). Observera att avgift kan tas ut även inom mödrahälsovården 100 kr 2.1.4 Vissa laboratorieundersökningar 2.1.4.1 Laboratorieundersökningar som ersätter läkarbesök För provtagning för laboratorieundersökning samt för röntgenundersökning (lungmedicin) som ersätter ett läkarbesök erläggs avgift som för sjukvårdande behandling. I de fall provtagning för laboratorieundersökning görs av kommunsjuksköterska inom hemsjukvården samt inom SÄBO ska ingen avgift tas ut från landstinget eftersom patienten i dessa fall betalar för provtagningen till kommunen. 2.1.4.2 Undersökningar efter remiss från vissa privata vårdgivare Medicinsk service (lab/röntgen) efter remiss från läkare utan ersättning från landstinget debiteras enligt respektive laboratoriums självkostnadstaxa. Debitering ska även ske av åtgärder efter remiss från företagshälsovårdsläkare. 2.1.5 Vårdavgiftsbestämmelser för dagsjukvård Med dagsjukvård avses öppen vård av mer omfattande eller resurskrävande art än ett normalt besök. Till dagsjukvården räknas dagkirurgi, dagmedicin samt övrig dagsjukvård. Särskilda debiteringsrutiner för dagsjukvård kan gälla vid vissa kliniker Som dagkirurgi räknas dagsjukvård där den kirurgiska åtgärden normalt kräver att patienten får anestesi och en period av postoperativ övervakning. 300 kr Dagmedicin är dagsjukvård där den medicinska åtgärden omfattar diagnostik eller terapi som normalt kräver en period av observation såsom dialysbehandling eller onkologisk behandling. 300 kr Annan dagsjukvård än dagkirurgi eller dagmedicin i allmänhet i form av sjukvårdande behandling benämns övrig dagsjukvård. 100 kr 22 2.1.5.1 Kostavgift Vid dagsjukvård kan kost erbjudas patienterna mot särskild avgift. Avgiften innefattar alla måltider som erbjuds vid ett dagvårdstillfälle såsom lunch eller middag och kaffe. Avgift tas ut då lagad mat serveras oavsett om patienten har frikort eller inte. Respektive produktionsenhet äger rätt att besluta om kost skall serveras utan avgift vid speciella kliniker/enheter. Avgift för kost vid dagsjukvård, per dag För uttag av avgift gäller särskilda rutiner enligt respektive produktionsenhets bestämmelser 40 kr 2.1.6 Smittskyddslagen 2.1.6.1 Allmänfarliga sjukdomar Patient är befriad från patientavgift för undersökning, vård och behandling som bedöms minska risken för smittspridning om det är fråga om en allmänfarlig sjukdom. Om kriterierna inte är uppfyllda ska debitering av patienten göras enligt den generella taxan som vid ett normalt besök. Avgift för östgötar * 0:- Avgift för icke östgötar Avgift enligt gällande utomlänstaxa debiteras patientens hemlandsting enligt bestämmelserna i riksavtalet eller Försäkringskassan avseende EU/EES- eller konventionspatienter. För övriga patienter debiteras ingen avgift. * Vilka rutiner som skall användas vid redovisning av besök för samhällsfarlig sjukdom av patienter från Östergötland fastställs inom respektive produktionsenhet. Allmänfarliga sjukdomar finns förtecknade i Smittskyddslagen (Lag 2004:168). Samtliga sjukdomar är anmälningspliktiga. Läkemedel för behandlingen ges även den avgiftsfritt enligt Smittskyddslagen. 2.1.6.2 Andra anmälningspliktiga sjukdomar än samhällsfarliga Patienten erlägger vårdavgift enligt den generella taxan som vid vanligt besök. Anmälningsplikt föreligger beträffande sjukdomar som finns förtecknade i smittskyddsförordningen (Förordning 2004:255). 2.1.7 2.1.7.1 Tillhandahållande av hjälpmedel mm Hörapparater och andra hörhjälpmedel 23 2.1.7.1.1 Besöksavgift och avgift vid förskrivning av hörapparat eller annat hörhjälpmedel Besöksavgift tas ut som för sjukvårdande behandling vid utprovning av hörapparat och andra hörhjälpmedel. En egenavgift på 500 kronor tas ut vid utlämning av hörapparat eller annat hörhjälpmedel. Gravt hörselskadade (tml>60 dB på sämsta örat) erhåller annat hörhjälpmedel än hörapparat utan att egenavgift tas ut. Egenavgift berättigar inte till notering i högkostnadskort. Någon övre gräns för hörapparatens eller annat hörhjälpmedels kostnad finns inte. Egenavgift tas inte ut om patienten efter utprovning inte får någon hörapparat eller annat hörhjälpmedel. Patient som behöver/önskar en hörapparat för vardera örat har rätt till detta. Barn och ungdomar får hörapparater och andra hörhjälpmedel avgiftsfritt så länge de går i grund- eller gymnasieskolan. Hörapparat och annat hörhjälpmedel förskrivs som ett lån och ska återlämnas när behovet upphör. Egenavgift återbetalas ej när hörapparat eller annat hörhjälpmedel återlämnas. Landstinget svarar för service av utlämnade hörapparater och andra hörhjälpmedel. Avgift tas ut med 100 kronor per servicetillfälle. Serviceavgiften berättigar inte till notering i högkostnadskort. 2.1.7.1.2 Patient/brukaransvar Vid önskemål om extra hörselgångsinsats som inte är medicinskt motiverad betalar patienten/brukaren den faktiska kostnaden. Om stenar eller annan utsmyckning önskas i hörselgångsinsatsen betalar brukaren den faktiska kostnaden. Förbrukningsartiklar utöver de som ingår vid förskrivningstillfället bekostas av patienten/brukaren. Streamer, fjärrkontroll, externa mikrofoner o. dyl. bekostas av patienten/brukaren. Fjärrkontroll som av medicinska skäl. t.ex. handhavandeproblem, förskrivs tillsammans med hörapparat debiteras ej. Om medicinska skäl finns för att komplettera med fjärrkontroll vid senare tillfälle tas ny egenavgift ut. Brukare, som avböjt telespole vid utprovningstillfället (avser allt-i-öratappararater), och som sedan vill komplettera med sådan, får själv stå för kostnaden. 24 Hörapparat och annat hörhjälpmedel, som inte ingår i landstingets upphandlade sortiment, betalas av patienten/brukaren. I normalfallet är installation av slinga patientens/brukarens ansvar och bekostas av denne. Om förskrivare bedömt att särskilda medicinska eller psykosociala skäl föreligger kan installation av slinga beställas från Landstingets fördjupade hörselrehabilitering. Brukare, som flyttar inom landstinget, betalar själv kostnaden för upp/nedmontering av hörhjälpmedel. Vid flyttning av fast installerade hörhjälpmedel gäller samma regler som vid flytt av andra hjälpmedel (se avsnitt 2.1.7.6). 2.1.6.3 C-pap-utrustning Hyra av C-pap-apparat kostar 450 kr per kvartal. Avgiften berättigar inte till notering i högkostnadskort. Masker och nödvändiga tillbehör ingår i hyran medan filter och övrigt förbrukningsmaterial bekostas av patienten. 2.1.6.4 Ortopediska hjälpmedel Ortopedtekniska hjälpmedel som en patient är i behov av ska, med undantag för nedanstående, utlämnas kostnadsfritt för patienten. Nedanstående taxa ska tillämpas då en patient av medicinskt/ortopediska skäl har behov av anpassade skor eller skoinlägg. Egenavgift på skor till vuxna Egenavgift på skor till barn (vid onormal förslitning på grund av handikapp tas egenavgift ut för max tre par skor per år, ytterligare skor erhålles avgiftsfritt.) Inlägg Skoreparation, klackning Skoreparation, sulning 1000 kr 500 kr 500 kr 200 kr 250 kr 2.1.6.5 Käppar Avgifter för tillhandahållande av käpp/kryckkäpp. Ingen begränsning finns för den tid en käpp får disponeras. Käpp, enkel 100 kr Käpp, avancerad 200 kr Avgift tas inte ut av barn/ungdom som inte fyllt 20 år 2.1.6.6 Peruker Årsavgift för tillhandahållande av peruker 25 750 kr Barn som inte fyllt 20 år ska vara befriade från avgift. En patient har rätt till två peruker per år. Landstinget lämnar ersättning för upp till 3 000 kr per peruk. Överskjutande kostnad betalas av patienten. Patientavgift tas ut en gång per år genom perukleverantörens försorg. En klinik som anser att det av medicinska/sociala skäl finns anledning att förskriva peruker etc. till ett större värde än 3 000 kr per gång har rätt att göra detta. Klinikchef/motsv. bör i sådant fall fatta detta beslut. 2.1.6.7 Flyttning av el-säng samt fast installerade hjälpmedel För flyttning av el-säng samt fast installerade hjälpmedel såsom taklyft, porttelefon mm debiteras avgift med 1 250 kr per hjälpmedel. Om flera hjälpmedel flyttas samtidigt tas aldrig avgift ut för mer än tre hjälpmedel per flyttillfälle, dvs maxkostnad är 3 750 kr. 2.1.6.8 Specialkost För specialkost som förskrivs till enskild patient sker debitering med följande månatliga belopp. Avgift tas ut oavsett patientens ålder. Fakturering av barns avgifter ska ske till vårdnadshavare. Full nutrition Sondnäring inklusive aggregat som helt täcker energibehovet 1 600 kr/uttag Tilläggsnutrition Sondnäring inklusive aggregat som inte täcker energibehovet helt eller fler än tre kosttillägg per dag 800 kr/uttag Kosttillägg Ett till tre kosttillägg per dag 230 kr/uttag Ett uttag avser i samtliga fall 30 dagars förbrukning. 2.1.6.9 Inkontinensartiklar Av landstinget tillhandahållna inkontinensartiklar för personer i eget boende tas ingen avgift ut för inkontinensartiklarna. Vid förskrivning av inkontinensartiklar tas patientavgift ut. 2.1.7 Transport av avlidna Landstinget har ansvar för att patienter som avlider i hemmet och där landstinget har hemsjukvårdsansvar (inkl LAH) transporteras till bårhus där kroppen utlämnas för bisättning eller begravning. Avgift för transporten tas ut från dödsboet med faktisk kostnad för transporten. Landstinget har upphandlat denna verksamhet från vissa entreprenörer som ska anlitas vid transporter. Transportören debiterar landstinget och debitering sker sedan från landstinget 26 till respektive dödsbo. Ett dödsbo kan självt överta ansvaret för transporten av den avlidne till bårhus. 2.2 VÅRD AV PATIENTER SOM INTE BOR I ÖSTERGÖTLAND 2.2.1 Utomlänstaxor I det nedanstående hänvisas till vad som gäller patienter som inte kommer från Landstinget i Östergötland, utan är bosatta i andra landsting, till att debitering ska ske enligt gällande utomlänstaxa. Debiteringen ska då ske till andra landsting. Avgiftsreglerna gäller även för utlandssvenskar och personer bosatta i andra länder, se följande avsnitt. Debitering sker i dessa fall till Försäkringskassan eller i vissa fall direkt till patienten. Gällande utomlänstaxa varierar mellan olika kliniker/mottagningar och sjukhus. Taxan finns redovisad i ”Priser och ersättningar för sydöstra sjukvårdsregionen 2015”. Denna taxa, även kallad ”Regionala taxan” är fastställd av Regionsjukvårdsnämnden, se följande länk: http://www.sydostrasjukvardsregionen.se/prislista.html På US tillämpas såväl en åtgärdsbaserad, PBE, som en DRG-baserad utomlänstaxa. På Vrinnevisjukhuset, Lasarettet i Motala och Närsjukvården i Finspång tillämpas en i huvudsak DRG-baserad utomlänstaxa. Vissa fasta taxor finns även. För öppen vård vid enheter där ovanstående taxor inte är tillämpliga gäller en särskild av Regionsjukvårdsnämnden fastställd taxa enligt följande. Priserna anges brutto inklusive den avgift patienter har att betala när hemlandsting eller Försäkringskassan ska betala del av vårdkostnaden. A. Primärvård Läkarbesök Sjukvårdande behandling B. Besök på sjukhus Läkarbesök Sjukvårdande behandling 2 075 kr 695 kr Se ”Regionala taxan” (prislista för läns- och länsdelssjukhus öppenvård NordDRG-CC) Se ”Regionala taxan” I den mån ovanstående utomlänstaxor inte är tillämpliga ska riksavtalets ersättningsbestämmelser enligt Förteckning E tillämpas. Se avsnitt 12. 2.3 PATIENTER BOENDE OCH FOLKBOKFÖRDA I ANNAT LANDSTING 27 2.3.1 Allmänt Patienter som bor och är folkbokförda inom annat landsting än Östergötlands läns landsting räknas som utomlänspatienter. Vård av sådan patient regleras främst i det mellan landstingen tecknade "Riksavtalet för utomlänsvård", se avsnitt 12. För patienter från Jönköpings och Kalmar län regleras vården enligt "Regionavtalet för Sydöstra sjukvårdsregionen". 2.3.2 Kvarskrivna patienter Personer som riskerar att utsättas för bland annat allvarlig förföljelse eller hot kan vid flyttning få vara kvarskriven som folkbokförd på den tidigare folkbokföringsorten. Särskilda bestämmelser om detta finns i folkbokföringslagstiftningen. Antalet kvarskrivna uppgår till ca 1000 personer i hela landet. Den nya adressen är endast känd för skattemyndigheten, som vidarebefordrar personens post. Den kvarskrivne kan vistas på en ort inom eller utom det landsting där denne är kvarskriven. Folkbokföringsmyndigheten kan upplysa om och på begäran utfärda ett intyg om kvarskrivning till den enskilde personen. Intyget skall uppvisas i samband med besök i vården. En kvarskriven person har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt till fullständig sjukvård i sitt vistelselandsting på samma villkor som om de är bosatta där. Fakturering får under inga omständigheter ske till patientens folkbokföringslandsting. Patienten har rätt till reseersättning inom vistelselandstinget. Kvarskrivna personer som vistas i Östergötland har således rätt till sjukvård här liksom rätt till sjukreseersättning. Patienter som efter kvarskrivning i Östergötland (dvs är folkbokförda här) söker vård inom Landstinget i Östergötland har rätt till detta som om de var bosatta i landstinget. Någon ersättning utges inte för resan från vistelselandsting och hit. 2.3.3 Akut vård All akut vård av utomlänspatienter sker enligt riksavtalet. Avgifterna och fördelning mellan patient och hemlandsting framgår av följande. Läkarvård: Patient i allmänhet (hembesök) Patient 150:- resp 300:200:- resp 300:- Hemlandsting Fångar, häktade, värnpliktiga 0:- Utomlänstaxa Sjukvårdande behandling Patient i allmänhet 100:- Utomlänstaxa Fångar, häktade, värnpliktiga 0:- Utomlänstaxa 28 Utomlänstaxa 2.3.4 Planerad vård Planerad vård kan ske antingen enligt riksavtalet eller regionavtalet (med eller utan remiss) eller efter initiativ från patienten utanför riksavtalet. Remiss för utomlänsvård kan ges av medicinska eller andra skäl. Vård kan också ske enligt riksavtal även om remiss saknas. Hit räknas utomlänspatient som vistas inom vårdlandstinget och som är i behov av vård för sjukdom, skada eller i samband med mödra- eller barnavård. När mer kostnadskrävande åtgärder i öppen vård krävs på ett sjukhus fordras dock remiss. Avgifterna och fördelning mellan patient och hemlandsting framgår av följande. Patientkategori Läkarvård Vård enligt rikseller regionavtal Patientavgift Hemlandstinget Patient i allmänhet (hembesök) 150:- resp 300:200:- resp 300:- Utomlänstaxa Fångar, häktade, värnpliktiga 0:- Utomlänstaxa Alla patientkategorier Utomlänstaxa Patient i allmänhet 100:- Utomlänstaxa Fångar, häktade, värnpliktiga 0:- Utomlänstaxa Alla patientkategorier Utomlänstaxa Vård som inte omfattas av rikseller regionavtal Sjukvårdande behandling Vård enligt rikseller regionavtal Vård som inte omfattas av rikseller regionavtal 2.4 TANDVÅRD 2.4.1 Allmänt Sedan 1999 har landstinget ett utökat ansvar rörande tandvård för vissa grupper innebärande att dessa har rätt till tandvård enligt avgiftsbestämmelserna för öppen sjukvård. Reglerna avser vissa främst äldre patienter samt patienter som behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling och avser vård som ges av såväl folktandvård som privatpraktiserande vårdgivare. 29 För oralkirurgisk behandling som kräver sjukhusets resurser tas avgift ut enligt avgiftsbestämmelserna för öppen sjukvård. För övrig oralkirurgisk vård tas avgift ut som för annan tandvård. 2.4.2 Personkrets För var och en av nedanstående grupper har Socialstyrelsen definierat de kriterier som skall ligga till grund för de bedömningar av personernas rätt till tandvård enligt angivna grunder och vilken vård som skall ges. Landstinget har också på grundval av Socialstyrelsens kriterier fastställt de regler som skall gälla inom landstinget för att patienterna skall få rätt till förmånerna. Reglerna omfattar följande personer och tandvårdsbehov: a) Personer i särskilda boendeformer för service och omvårdnad eller personer i eget boende som har ett stort vårdbehov. (TvL 8a § st 1 och 2). Dessa personer skall erbjudas såväl bedömning av munhälsotillstånd (undersökning av behovet av daglig munvård och av nödvändig tandvård) som nödvändig tandvård. Den nödvändiga tandvården skall erhållas oavsett bedömning av munhälsotillståndet gjorts eller inte. Vad som är nödvändig tandvård fastställs (i det enskilda fallet) av respektive landsting. Förhandsbedömning av vården ska ske i vissa fall. Landsting och kommun identifierar gemensamt de individer som skall omfattas av förmånerna. Ett särskilt plastkort tilldelas aktuella personer. Vården får sökas hos valfri vårdgivare. 2.4.3 b) Personer som behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid. (TvL 8 a § st 3). Förhandsbedömning av vården ska ske i flertalet fall enligt landstingets regler. Vården får sökas hos valfri vårdgivare. c) Personer som genomgår viss oralkirurgisk behandling i de fall sjukhusets resurser krävs. (TvL 15 a § st 3). Vårdgivare Följande tandvårdspersonal kan utföra landstingsfinansierad tandvård: 1. tandläkare inom folktandvården 2. tandläkare vid sjukhusens tandvårdsavdelningar/motsv (oralkirurgi) 3. privattandläkare 4. tandhygienister inom landstingets tandvårdsorganisation 5. privata tandhygienister Av landstinget fastställda patientavgifter ska tillämpas för de aktuella patienterna av samtliga vårdgivare. Patienten har rätt att välja vårdgivare för den tandvård som landstinget enligt ovanstående är betalningsansvarig för. Landstinget skall således utge ersättning såväl till folktandvården och annan landstingsdriven tandvård som till privat vårdgivare. Privatpraktiserande vårdgivare måste vara förtecknade hos försäkringskassan för att kunna få ersättning från landstinget. 30 2.4.4 Patienter boende i Östergötland Patienter som är hemmahörande inom Landstinget i Östergötland benämns inomlänspatient. Taxa för inomlänspatienter för bedömning av munhälsotillstånd (undersökning av behovet av daglig munvård och behov av nödvändig tandvård) Vårdgivare Alla vårdgivarkategorier Patientavgift 0:- Taxa för inomlänspatienter för nödvändig tandvård, tandvård som led i sjukdomsbehandling samt oralkirurgisk behandling som kräver sjukhusets resurser. Vårdgivare Behandling av tandläkare inom allmäntandvård Patientavgift 150:- Behandling av tandläkare inom specialisttandvård, första besök efter remiss från primärvården 150:- Behandling av annan vårdgivare än tandläkare 100:- 300:- Om patienten visar giltigt frikort är besöket avgiftsfritt. Barn och ungdomar som inte fyllt 20 år är befriade från patientavgift. Ersättning till vårdgivaren utgår med belopp som av landstinget bedöms som skäligt med avdrag för de avgifter som patienten erlagt. 2.4.5 Patienter inte boende i Östergötland Patient som inte är hemmahörande inom landstingsområdet benämns utomlänspatient. En utomlänspatient kan komma från ett annat landsting eller från utlandet. För en patient som kommer från ett annat landsting gäller att hemlandstinget är betalningsansvarig för den del av avgiften som är högre än patientavgiften om vården meddelas i enlighet med hemlandstingets regler. Riksavtalet är tillämpligt för oralkirurgisk behandling. Riksavtalet är inte tillämpligt för nödvändig tandvård och tandvård som ett led i sjukdomsbehandling. Vårdgivaren fakturerar vårdkostnaden direkt till hemlandstinget. Patienten debiteras samma patientavgift som inomlänspatienter. Om patienten visar giltigt frikort är besöket avgiftsfritt för denna men hemlandstinget erlägger även patientavgiften. Barn och ungdomar som inte fyllt 20 år är befriade från 31 patientavgift. Ersättning till vårdgivaren utgår med belopp som av landstinget bedöms som skäligt med avdrag för de avgifter som patienten erlagt. För patienter från andra länder gäller att dessa kan ha rätt till förmåner om de omfattas av reglerna för EU/EES-patienter eller av konventioner/ sjukvårdsöverenskommelser. I dessa fall är det Försäkringskassan som är betalningsansvarig för den del av vårdkostnaden som överstiger patientavgiften. Asylsökande omfattas inte av de avgiftsregler för tandvård som beskrivs i detta avsnitt. 32 3 SLUTEN VÅRD FÖR PERSONER BOENDE I SVERIGE 3.1 PATIENTAVGIFTER 3.1.1 Patienter från Landstinget i Östergötland (inomlänspatienter) 3.1.1.1 Vård på landstingets sjukvårdsinrättningar Patienter intagna för sluten vård på sjukvårdsinrättning inom Landstinget i Östergötland betalar en avgift relaterad till patientens ålder enligt nedanstående: Ålder Vårdavgift per dag 0 - 19 år 0 kr per dag 20 - 64 år 100 kr per dag 65 – w 50 kr per dag Den som är 19 år vid inskrivningstillfället men fyller 20 år under vårdtillfället är befriad från avgift till slutet av den kalendermånad då 20-årsdagen inträffade. Den som fyller 65 år under pågående vårdtillfälle betalar en avgift om 50 kr hela den kalendermånad som 65-årsdagen inträffar. Avgift tas ut för inskrivningsdag och övriga vårddagar, men inte utskrivningsdag. Sker in- och utskrivning samma dag debiteras för en vårddag. Avgift tas inte ut vid permission, se nedan under avsnitt 3.2.1.1. Asylsökande ska inte debiteras avgift för sluten vård, se avsnitt 5. 3.1.1.2 Vård vid andra landstings sjukhus Patient som vårdas vid sjukhus i annat landsting ska i enlighet med reglerna i Riksavtalet för utomlänsvård betala detta landstings patientavgifter. Särskilda regler gäller för vård vid Höglandssjukhuset och Sjukhuset i Västervik, se nedan. 3.1.1.3 Vård på enskilda vårdinrättningar Vid vård efter remiss från landstinget på enskilda vårdinrättningar, behandlingshem m.fl., ska patienten själv betala patientavgift. Vården kan regleras i vårdavtal mellan landstinget och vårdinrättningen. Avgift ska tas ut enligt samma regler som för vård inom landstinget. Avgiften tas ut av vårdinrättningen och avdrag görs vid fakturering till landstinget. För klimatvårdsresa svarar landstinget för debitering. 3.1.1.4 Vård på enskilda vårdinrättningar med vårdavtal med annat landsting När patient vårdas på enskilda vårdinrättningar med vårdavtal med annat landsting ska vårdavgift tas ut enligt det andra landstingets avgiftsbestämmelser. 33 3.1.1.5 Nedsättning och befrielse från avgifter 3.1.1.5.1 Nedsatt avgift vid låg inkomst Nedsättning av slutenvårdsavgift med hänvisning till låg inkomst eller pension medges inte. 3.1.1.5.2 Sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension) Person med hel sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) som inte fyllt 40 år, vårddag 1-30 50 kr Person med hel sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) som inte fyllt 40 år, vårddag 31 – w 100 kr Person med hel sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) som fyllt 40 år, vårddag 1 – w 100 kr Observera att detta inte gäller personer med aktivitetsstöd som är en annan socialförsäkringsåtgärd. 3.1.1.5.3 Avgiftsnedsättning inom psykiatriska vården Inom den psykiatriska vården kan avgiften jämkas till lämpligt belopp i den mån en ojämkad avgift har en negativ inverkan på patientens sociala och/eller medicinska situation. Beslut fattas inom respektive klinik/motsv. av medicinskt ansvarig läkare (klinikchef eller motsvarande). 3.1.1.5.4 Avgiftsbefrielse av medicinska och/eller sociala skäl I övrigt kan avgiften jämkas om avgiften av medicinska och/eller sociala skäl kan anses utgöra ett hinder i vården. Beslut fattas inom respektive klinik/motsv. av medicinskt ansvarig läkare (klinikchef eller motsvarande). 3.1.1.5.5 GMU-soldater, fångar m.fl. Patient som fullgör Grundläggande militär utbildning (GMU) eller är anhållen, häktad eller intagen på fångvårdsanstalt 3.1.1.5.6 0 kr Studenter Studenter studerande vid utbildning i Sverige med studiemedel från CSN. CSN-intyg om studier ska visas upp. 3.1.1.5.7 0 kr Vård efter fritt val vid Höglandssjukhuset eller Sjukhuset i Västervik Patient som efter fritt val vårdats i sluten vård vid Höglandssjukhuset eller Sjukhuset i Västervik och då fått betala högre vårdavgift än om vården getts vid sjukhus i Östergötland har rätt att efter ansökan till landstinget återfå för högt betalat belopp. Begäran om nedsättning handläggs vid patientkontoret i Linköping. 34 3.1.2 Patient från annat landsting än Östergötland (utomlänspatient) Avgiften för utomlänspatienter bestäms normalt enligt bestämmelserna i Riksavtal för utomlänsvård. Patienten betalar avgift enligt bestämmelserna för inomlänspatienter, se ovan. Patientens hemlandsting debiteras avgift enligt gällande utomlänstaxa. Om avtalen inte är tillämpliga på vården betalar patienten hela vårdavgiften (ordinarie utomlänstaxa). 3.2 3.2.1 SPECIALBESTÄMMELSER Permissioner och femdagarsvård 3.2.1.1 Avgiftsbefrielse vid permission Avgift ska inte tas ut för vårddag när patienten har permission. Som permission räknas en sammanhängande frånvaro på minst 12 timmar per kalenderdygn. Vistelse utanför sjukhuset kortare tid än 12 timmar per kalenderdygn räknas inte som permission. 3.2.1.2 Femdagarsvård Femdagarsvård innebär vård på en avdelning som normalt stängs under veckosluten. Patienten anses då ha permission. 3.2.1.3 Resebestämmelser Permissionsresa räknas inte som sjukresa. Patients kostnader för resa mellan sjukhuset och den ordinarie bostaden vid permission kan i vissa fall enligt nedan ersättas av sjukhuset. Reseersättning lämnas om permissionen anordnats av sjukhuset som ett led i patientens rehabilitering. Reseersättning lämnas vid permission som beror på beslutad stängning av avdelning över kortare tid såsom helg eller vid femdagarsvård. Egenavgift för patient som har färdtjänst ersätts inte. 3.2.2 Överflyttningsresor Landstinget svarar för resor som sker av inskrivna patienter mellan av sjukvårdshuvudman drivna sjukhus (överflyttningsresa) oavsett resan sker inom eller ut ur länet. Resan betalas av avsändande vårdenhet. Om resan avser en utomlänspatient ska hemlandstinget debiteras. Överflyttningsresa räknas inte som sjukresa. 3.2.3 Sällskap hos patienten 3.2.3.1 Allmänt Anhöriga eller annan patienten närstående kan få vistas på sjukhus hos patient som sällskap (vårdare). Inskrivning av sällskapet behöver inte men kan ske. Sällskap har rätt till logi samt kost i enlighet med sjukhusets lokala förutsättningar. Sällskap ska, om kost fås på sjukhuset, betala avgift för detta enligt den taxa som tillämpas för personalkost. För logi på patienthotell erläggs avgift enligt sjukhusets taxa. 35 Respektive centrum eller klinikledning utfärdar nödvändiga tillämpningsföreskrifter. 3.2.3.2 Anhörigdygn Anhörig (en person) som stannar på sjukhuset tillsammans med nybliven mamma och nyfött barn betalar avgift med 250 kr per påbörjat dygn. Den anhörige har rätt till sådan kost (frukost och kvällsmat) som iordningställs på avdelningen. 3.2.4 Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm Den som tas in på sjukhus och själv har att svara för sådan vårdavgift som överstiger 100 kr per vårddag är skyldig att på begäran från sjukhuset betala förskottsbetalning för planerad vårdtid. I stället för förskottsbetalning kan godtagbar ansvarsförbindelse lämnas. 36 4 SJUKVÅRD FÖR PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER 4.1 DEFINITIONER I det följande avsnittet kommer nedanstående definitioner att användas för att skilja olika individers rätt till vård. Med utlandssvensk avses svensk medborgare bosatt utomlands. Patient från EU/EES-land eller Schweiz är patient som inte är bosatt i Sverige. Patient från konventionsland avser patient från land Sverige har sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal med. Patient från övriga länder avser patient från annat land än EU/EES-land, Schweiz eller land Sverige har sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal med. Rätt till vård för personer folkbokförda i Sverige oavsett medborgarskap har redovisats ovan under avsnitt 2 och 3. Folkbokföring förutsätter att vistelsen i Sverige ska vara minst ett år. Om en patient inte kan uppvisa de intyg som krävs i det följande för att ha rätt till sjukvårdsförmåner enligt EU/EES-förordningar eller konvention ska patienten i debiteringshänseende räknas som en patient utan sjukvårdsförmån. Patienten får då betala hela sjukvårdskostnaden och får själv kräva ersättning från sin eventuella försäkring. 4.1.1 Allmänt Gruppen personer bosatta i annat land kan delas in i fem undergrupper: Utlandssvenskar Med utlandssvensk avses utomlands bosatt svensk medborgare. Se vidare avsnitt 4.2. Patienter med rätt till sjukvårdsförmåner enligt EU/EES-förordning 1408/71 alternativt 883/04 Enligt ovanstående förordningar har personer från ett annat EU/EESland vid behov av nödvändig sjukvård rätt till sådan till samma avgift som de som bor i Sverige. Försäkringskassan debiteras utomlänsavgift. Se vidare avsnitt 4.3. Patienter med rätt till sjukvårdsförmåner enligt konventioner och sjukvårdsavtal (nedan kallad konvention) Personer från ett konventionsland har vid behov av akut sjukvård rätt till sådan till samma avgift som de som bor i Sverige. Försäkringskassan debiteras utomlänsavgift. Se vidare avsnitt 4.4. Patienter utan rätt till sjukvårdsförmåner Patient, som inte har rätt till sjukvårdsförmån enligt EU/EES-förordning, eller kommer från land med vilket Sverige har konvention, ska själv betala hela sin vårdkostnad. Detta gäller även vid akut vård. Även patienter som säger sig tillhöra någon av ovanstående två grupper med sjukvårdsförmåner men inte kan bevisa detta ska själva betala hela sin vårdkostnad. Patienter som hänvisar till att de har privata 37 försäkringar istället för de intyg som krävs för att ha rätt till sjukvårdsförmåner enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71 eller konvention ska själv betala hela sin vårdkostnad. Patienten får sedan kräva ersättning från sin försäkring. Se vidare avsnitt 4.5. Asylsökande För asylsökandes rätt till sjukvård gäller speciella regler som framgår av bestämmelser under avsnitt 5. Födelsekontrollerande verksamhet för utländska medborgare som inte är bosatta i Sverige, se avsnitt 2.1.3. 4.2 PATIENTER SOM ÄR UTLANDSSVENSKAR 4.2.1 EU/EES-området och Schweiz För utlandssvenskar bosatta i annat EU/EES-land eller Schweiz gäller samma regler som för personer från dessa länder. Se vidare under 4.3. 4.2.2 Inom EU bosatta pensionärer med svensk pension Pensionärer med svensk pension och deras familjemedlemmar som är bosatta i ett annat EU-land har sedan 1 maj 2010 rätt till all slags vård vid besök i Sverige. Pensionärerna har således samma rätt till vård som övriga bosatta i Sverige. Patienten, som ska uppvisa ett särskilt intyg från den svenska Försäkringskassan, ”Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU-land” (se bilaga 4), betalar samma vårdavgift som bosatta inom landstinget. Kostnaden för denna vård skall faktureras den svenska Försäkringskassan. Dessa pensionärer har ett Europeiskt sjukförsäkringskort från antingen Sverige om pensionären är boende i ett annat EU-land eller från bosättningslandet om de är boende i ett EES-land eller i Schweiz. Har pensionären ett EU-kort från Sverige ska det kortet inte användas för vård i Sverige utan det är intyget från Försäkringskassan som ska visas upp. EUkorten är avsedda att användas vid tillfälliga vistelser i andra länder. Under förutsättning att en familjemedlem till en pensionär med svensk pension har fått ett intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU-land, har denne rätt till all slags vård vid besök i Sverige. 4.2.3 Utlandssvenskar från länder utanför EU/EES 4.2.3.1 Akut vård I de fall utlandssvenskar från länder utanför EU/EES-området blir akut sjuka under vistelse i Sverige har de rätt till öppen vård till samma avgift som här bosatta och sluten vård till den högsta slutenvårdsavgiften för bosatta, för närvarande 100 kr per vårddag. Den akuta vården ska sökas i det landsting där vårdbehovet uppkom. 38 Om en utlandssvensk täcks av en sjukvårdskonvention grundar den rätten till akut sjukvård i Sverige. I dessa fall får landstinget ersättning från Försäkringskassan. Se mer om konventionsvård under avsnitt 4.4. Finns ingen konvention om sjukvård svarar landstinget för kostnaden för akut vård. 4.2.3.2 Planerad vård En förutsättning för att utlandssvenskar från länder utanför EU/EES-området kan få subventionerad planerad vård i Sverige är att vården söks i det landsting som denne var folkbokförd i vid utflyttningen från Sverige. I annat fall får patienten själv betala hela vårdkostnaden. Den avgift som utlandssvenskar betalar för planerad vård beror på om de kan få tillfredsställande vård till låg avgift i sina bosättningsländer. Till dessa länder räknas bl.a. Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA. I dessa fall betalar utlandssvenskarna de verkliga kostnaderna för planerad vård. 4.2.4 Högkostnadsskydd och resor En utlandssvensk som får akutvård som omfattas av konventionsregler har rätt till förmåner enligt högkostnadsskyddet samt till sjukreseersättning enligt landstingets regler. För övriga patienter gäller inte dessa förmåner. 4.2.5 Kostnadsansvar I de fall en utlandssvensk har rätt till subventionerad vårdavgift och debitering inte kan ske till Försäkringskassan får respektive vårdcentral eller klinik inte debitera någon annan enhet inom eller utanför landstinget. 4.2.6 Identifikation Svenskt pass måste kunna uppvisas för att styrka medborgarskap. 4.2.7 Vissa utlandssvenskar i utvecklingsländer Missionärer, präster och volontärer i utvecklingsländer har rätt till öppen vård till samma avgifter som bosatta i Sverige. De får också sluten vård, akut och planerad, till den högsta slutenvårdsavgiften för bosatta, för närvarande 100 kr per vårddag. 4.2.8 Utsända personer Med en utsänd person avses en person som arbetar åt en svensk arbetsgivare med anställning i Sverige men med arbetsplatsen förlagd i ett annat land. 4.2.8.1 Statligt utsända Statligt utsända personer och deras medföljande familj är under utsändningstiden folkbokförda i Sverige och anses som boende här och har därför tillgång till vården i Sverige såsom övriga boende i Sverige. De får öppen vård till samma avgifter som för bosatta. De får också sluten vård, akut och planerad, till den vanliga slutenvårdsavgiften för bosatta. En utsänd kan i landet denne är utsänd till ha tillgång till nödvändig vård till följd av förordning 39 883/04 alternativt förordning 1408/71 eller sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal. 4.2.8.2 Övriga utsända Den som är utsänd av en privat arbetsgivare under längre tid än ett år ska inte vara folkbokförd i Sverige. Dessa personer har därvid normalt ingen rätt till sjukvårdsförmåner i Sverige. Om utsändningen sker till ett land inom EU/EES eller till Schweiz under längre tid än ett år ska personen inte vara folkbokförd Sverige. En utsänd kan dock ha rätt till vårdförmåner i Sverige. Samma rätt kan även gälla för medföljande anhörig även om denne har en anställning i Sverige. Rätten till vårdförmåner i Sverige ska i dessa fall styrkas med ett särskilt intyg från Försäkringskassan. En utsänd kan även i landet denne är utsänd till ha tillgång till nödvändig vård till följd av förordning 883/04 alternativt förordning 1408/71 eller sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal. 4.2.9 Taxa för läkarvård och sjukvårdande behandling Utlandssvenskar Akut/nödvändig sjukvård Planerad vård Utsänd persons familjemedlem, samt missionär, präst eller volontär i utvecklingsland Samma patientavgift som bosatt i landstinget Samma patientavgift som bosatt i landstinget Pensionär med svensk pension bosatta i ett annat EU/EES-land vid tillfällig vistelse i Sverige. Samma patientavgift Samma patientavgift som för hemmasvenskar som för hemmasvenskar Krav: intyg från Försäkringskassan Svenska medborgare som är bosatta i ett annat EU/EES-land och omfattas av detta lands sjukförsäkring enligt EUforordningen 883/04 eller 1408/71. Krav: EU-kort eller intyg Svenska medborgare som bor i ett annat EU/EES-land men ej är försäkrad enligt 883/04 eller 1408/71. Saknar EU-kort. 40 Försäkringskassan Försäkringskassan betalar resterande enligt betalar resterande enligt gällande utomlänstaxa. gällande utomlänstaxa. Samma patientavgift Patienten betalar hela som för hemmasvenskar kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. Försäkringskassan betalar resterande enligt S2- eller E112- intyg gällande utomlänstaxa. ger rätt till vård till samma avgift som vid akut vård Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa Akut sjukvård Svensk medborgare bosatt i Algeriet Krav: Försäkringsintyg. Planerad vård Samma patientavgift Läkarvård: 600:som bosatt i landstinget Försäkringskassan betalar resterande enligt gällande utomlänstaxa Svensk medborgare bosatt i Australien Samma patientavgift Patienten betalar hela som bosatt i landstinget kostnaden enligt Québec (endast arbetande eller studerande) Försäkringskassan gällande utomlänstaxa. betalar resterande enligt Krav: Försäkringsintyg. gällande utomlänstaxa Svensk medborgare bosatt i USA, Kanada eller Nya Zeeland eller västeuropeiskt land utanför EU/EES-området med vilket Sverige saknar konvention. Samma patientavgift som bosatt i landstinget Landstinget står för övriga kostnader. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. Avgift betalas även av barn Övriga utlandssvenskar (Ej ingående i någon av ovanst. grupper). Samma patientavgift som bosatt i landstinget Läkarvård: 600:- Avgift betalas även av barn Landstinget står för övriga kostnader. Landstinget står för övriga kostnader 4.2.10 Taxa för sluten vård Utlandssvenskar Akut/nödvändig sjukvård Planerad vård Utsänd persons familjemedlem, samt 100:missionär, präst eller volontär i utvecklingsland 100:- Pensionär med svensk pension bosatta i ett annat EU/EES-land vid tillfällig vistelse i Sverige. 100:Försäkringskassan betalar resterande del av kostnaderna enligt gällande utomlänstaxa. 100:Försäkringskassan betalar resterande del av kostnaderna enligt gällande utomlänstaxa. 100:Försäkringskassan betalar resterande del av kostnaderna enligt gällande utomlänstaxa. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. S2- eller E112-intyg ger rätt till sjukvård till samma avgift som vid akut vård Krav: intyg från Försäkringskassan Svenska medborgare som är bosatta i ett annat EU/EES-land och omfattas av detta lands sjukförsäkring enligt EU-forordningen 883/2004 eller 1408/71. Krav: EU-kort eller intyg 41 Svenska medborgare som bor i ett annat EU/EES-land men ej är försäkrad enligt 883/2004 eller 1408/71. Saknar EU-kort. Svensk medborgare bosatt i Algeriet Krav: Försäkringsintyg. Svensk medborgare bosatt i Australien Québec (endast arbetande eller studerande) Krav: Försäkringsintyg. Patienten betalar hela Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande kostnaden enligt utomlänstaxa. gällande utomlänstaxa. Akut sjukvård Planerad vård 100:Försäkringskassan betalar resterande del av kostnaderna enligt gällande utomlänstaxa. 1000:Landstinget står för övriga kostnader. 100:Försäkringskassan betalar resterande del av kostnaderna enligt gällande utomlänstaxa. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. Svensk medborgare bosatt i USA, Kanada eller 100:Nya Zeeland eller västeuropeiskt land utanför Landstinget står för EU/EES-området med vilket Sverige saknar övriga kostnader. konvention. Patienten betalar hela kostnaden enligt gällande utomlänstaxa. Avgift betalas även av barn Övriga utlandssvenskar (Ej ingående i någon av ovanst. grupper). Avgift betalas även av barn 100:Landstinget står för övriga kostnader. 1000:Landstinget står för övriga kostnader. 4.2.11 Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm Den som tas in på sjukhus och själv svarar för den fulla vårdavgiften, dvs överstigande 100 kr per vårddag, är skyldig att på begäran från sjukhuset betala förskottsbetalning för planerad vårdtid. I stället för förskottsbetalning kan en godtagbar ansvarsförbindelse lämnas. 4.3 PATIENTER FRÅN EU/EES-LAND OCH SCHWEIZ 4.3.1 EU/EES-länderna och Schweiz Nedanstående länder, förutom Sverige, ingår i EU/EES-området vad gäller sjukvård. 42 Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Island * Italien Kroatien Lettland Liechtenstein* Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Norge * Polen Portugal Rumänien Schweiz ** Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Tjeckien Tyskland Ungern Österrike *) Island, Liechtenstein och Norge är inte med i EU men omfattas genom EESavtalet av EU:s sjukvårdsregler. **) Schweiz har ett avtal med EU. Avtalet innebär att försäkrade i Schweiz får subventionerad sjukvård i Sverige som om de vore med i EU/EES. 4.3.2 Vårdåtagande Sedan 1994 jämställs svenska medborgare boende i EU/EES-länder med övriga boende och sjukförsäkrade i dessa länder. Dessa personer omfattas av förordning (EEG) 883/2004 eller 1408/71 och har mot uppvisande av EU-kort eller intyg, som utfärdas av myndigheterna i respektive arbets- eller bosättningsland, rätt till akut och nödvändig vård i Sverige. Det innebär att de betalar vanlig patientavgift för denna vård vid vistelse i Sverige. Nedanstående text avser i det följande såväl personer bosatta i annat EU/EESland eller Schweiz samt utlandssvenskar bosatta i annat EU/EES-land eller Schweiz om inte annat anges. Förordningarna (EEG) 883/2004 eller 1408/71 reglerar rätten till vård i andra EU/EES-länder. Reglerna gäller för personer som lagligen vistas inom EU. De personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet, EU-kortet. För personer från de nordiska länderna gäller delvis andra regler vilket kommer att redogöras för nedan under 4.4.3. Försäkrade i andra EU-länder har vid tillfällig vistelse i Sverige rätt till nödvändig vård (inklusive akut vård). Rätten till nödvändig vård innebär att de försäkrade under trygga medicinska omständigheter ska kunna vistas här den tid de har planerat. De ska inte behöva avbryta en planerad vistelse och återvända till sitt hemland p.g.a. medicinska skäl. Med nödvändig vård avses också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Det inkluderar även provtagningar, medicinska kontroller, förebyggande mödra- och barnavård samt förlossning. Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. En besökare som tänker vistas här i t.ex. fem månader kan ha rätt till mer omfattande vård än en person som planerar att bara stanna några dagar. Det är behandlande läkare som i det enskilda fallet avgör vad som 43 ska anses vara nödvändig vård. Rätten till nödvändig vård ger dock inte möjligheter till vård om syftet med resan till Sverige är att söka vård. Den 1 oktober 2013 träder en ny lag i kraft gällande ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Enligt dessa bestämmelser kan en patient söka vård i ett annat EU/EES-land. En östgöte som önskar söka vård i ett annat EES-land ska hänvisas till Försäkringskassan för information om regelverket kring patientrörlighet. En patient från ett annat EES-land kan även tas emot för planerad vård i Sverige. Om patienten inte har med sig ett S2-intyg från motsvarigheten till den svenska Försäkringskassan i det andra EES-landet ska patienten betala enligt gällande utomlänstaxa för vården. Patienten kan därefter ansöka om ersättning för vårdkostnaden i sitt hemland. 4.3.2.1 Patient som är turist från EU/EES - krav på EU-kort eller intyg vid akut och nödvändig vård En patient som är bosatt och försäkrad i ett annat EU/EES-land ska för att kunna styrka sin rätt till nödvändig vård i Sverige visa sitt europeiska sjukförsäkringskort, EU-kortet. EU-kortet utfärdas av patientens försäkringskassa eller motsvarande i det andra landet. I bilaga 2 finns EU-kortet i svenskt utförande. Patienten kan istället för EU-kort uppvisa ett provisoriskt intyg om EU-kort. Även vissa andra E100 blanketter kan undantagsvis finnas (E106, 114, 120, 122, 123). I bilaga 3 finns exempel på det provisoriska intyget i svenskt utförande. En EU/EES-patient, som är berättigad till nödvändig vård, betalar samma vårdavgifter som personer som är bosatta i Sverige. omfattas av högkostnadsskyddet för sjukvård har rätt till ersättning enligt landstingens sjukreseregler omfattas av högkostnadsskyddet för läkemedel Landstinget fakturerar Försäkringskassan för utförd vård enligt gällande utomlänstaxa tillsammans med en kopia av EU-kortet eller intyg. En patient från något av de övriga nordiska länderna behöver inte uppvisa vare sig EUkort eller intyg. I dessa fall är det tillräckligt om landstinget till Försäkringskassan i stället lämnar uppgifter om patientens namn och fullständig adress i bosättningslandet. För planerad vård, se 4.9.4 Akut och nödvändig vård Läkarbesök Besök på mottagning Hembesök Sjukvårdande behandling 44 Patientavgift Försäkringskassan 150:- resp 300:200:- resp 300:100:- Utomlänstaxa Utomlänstaxa Utomlänstaxa 4.3.2.1.1 Taxa för sluten vård för patient bosatt i annat EU/EES-land vid tillfällig vistelse i Sverige Akut och nödvändig vård Patientavgift 100:Kostnad per vårddag Försäkringskassan Utomlänstaxa (EU-kort) 4.3.2.2 Giltigt EU-kort eller intyg saknas Om EU-kortet eller intyg saknas eller är ogiltigt, ska patienten själv betala hela beloppet för vården enligt gällande utomlänstaxa. Den vårdsökande kan då få ersättning för sina utlägg från sin motsvarighet till vår Försäkringskassa i det andra EU-landet. För att göra det enklare för landstingen att informera om dessa avgiftsregler finns i bilaga 6 ett informationsformulär, som är översatt till tyska, engelska, franska, italienska, spanska, polska, estniska, litauiska och lettiska. 4.3.2.3 Ogiltiga kort Försäkringskassan accepterar inte längre det särskilda försäkringskort, Versichertenkarte som patienter från Tyskland tidigare har använt i stället för intyg eller EU-kort. Numera måste även dessa patienter uppvisa EU-kort för att få nödvändig vård. Försäkringskassan accepterar inte heller försäkringskort utfärdade från försäkringsbolag i Nederländerna. Många nederländare omfattas inte av den allmänna försäkringen utan är privat försäkrade. Försäkringsbolagskorten har i vissa fall EU:s stjärnor och text om att de gäller i hela världen vilket dock inte gäller gentemot Försäkringskassan. Dessa patienter får själva betala sin vård och sedan vända sig till sin försäkring för att få ersättning. 4.3.2.4 En patient från en annan EU/EES-stat som arbetar i Sverige Personer som arbetar i Sverige och kommer från andra EU/EES-länder kan vara registrerade i den svenska Försäkringskassan. Försäkringskassan betalar ersättning till landstingen för såväl akut/nödvändig som planerad vård för denna kategori patienter som inte är bosatta här. Försäkringskassan ersätter också landstingen för mödravård, förlossningsvård och vård vid abort för dessa patienter. Regeln om registrering i Försäkringskassan gäller i de fall patienten har ett arbete här som tidsmässigt inte överskrider 12 månader. Försäkringskassan kräver för att ersättning ska kunna ges att det till fakturan bifogas ett av arbetsgivaren utfärdat giltigt svenskt arbetsgivarintyg eller Försäkringskassans ”Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz”, se bilaga 7. Om anställningstiden överskrider 12 månader ska personen ifråga normalt folkbokföra sig i Sverige. Därmed är personen bosatt här och har tillgång till hälso- och sjukvården såsom övriga bosatta i landstinget. 45 4.3.2.4.1 Taxa för patient arbetande i Sverige men bosatt i annat EU/EES-land Akut och planerad vård Patientavgift Försäkringskassan Läkarbesök Besök på mottagning Hembesök 150 kr resp 300 kr 200 kr resp 300 kr Utomlänstaxa Utomlänstaxa Sjukvårdande behandling 100 kr Utomlänstaxa Akut och planerad vård Kostnad per vårddag Patientavgift Försäkringskassan 100 kr Utomlänstaxa 4.3.2.5 Studerande och utsända Inom EU/EES har studerande, utsända personer och deras medföljande familjemedlemmar, liksom övriga försäkrade enligt förordning 883/2004 samt 1408/71, rätt till nödvändig vård. Även dessa personer skall för att styrka sin rätt till vård uppvisa sitt EU-kort eller intyg. Patienten betalar samma vårdavgift som bosatta inom landstinget. Försäkringskassan faktureras den resterande vårdkostnaden. EU-kortet ger dock inte några rättigheter om syftet med resan är att få vård i Sverige. Personer som är bosatta i Sverige och som studerar i annat EU/EES-land eller Schweiz och som är avregistrerade från folkbokföringen samtidigt som de omfattas av svensk socialförsäkring har tillgång till nödvändig och planerad vård i Sverige till svensk patientavgift. Dessa personer ska vid vårdtillfället för vårdgivaren visa upp ”Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz som utfärdas av Försäkringskassan, se bilaga 8. Kostnaden för tillhandahållen vård ska berört landsting fr.o.m den 1 oktober 2013 inte längre fakturera Försäkringskassan på Gotland. Det blir vårdlandstinget som svarar för vårdkostnaden. 4.3.3 Planerad vård 4.3.3.1 I Sverige En person som är försäkrad enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71, har möjlighet att begära av sin motsvarighet till den svenska försäkringskassan i sitt hemland att finansiera planerad vård i ett annat EU/EES-land. Med planerad vård avses att syftet med resan till Sverige är att söka vård. En patients försäkringskassa skall på blankett S2 alternativt E112 styrka att det finns tillstånd för vård i Sverige. Om en patient ges vård efter uppvisande av blankett S2/E112 ska fakturering av vården enligt gällande utomlänstaxa ske till den svenska Försäkringskassan som i sin tur vidarefakturerar sin utländska motsvarighet. 46 Planerad vård (vård enligt EU/EES-avtal) Patientavgift 150 kr resp 300 kr Läkarbesök Sjukvårdande behandling 100 kr Försäkringskassan Utomlänstaxa (S2 eller E112) Utomlänstaxa (S2 eller E112) Taxa för sluten vård vid planerad vård (vård enligt EU/EES-avtal) Kostnad per vårddag 4.3.4 Patientavgift Försäkringskassan 100 kr Utomlänstaxa (S2 alt E112) Särskilda vårdinsatser 4.3.4.1 Dialys och syrgasbehandling En person som uppvisar sitt EU-kort har vid tillfällig vistelse rätt till dialys och syrgasbehandling. För svenska patienter i utlandet gäller samma regler. En förutsättning är att avtal träffas i förväg mellan patienten och vårdinrättningen och att behandlingen utförs på institutioner som omfattas av avtal med den aktuella statens myndigheter. 4.3.4.2 Förlossning En kvinna som uppvisar EU-kortet har rätt till all vård som blir nödvändig p.g.a. graviditet. Detta inkluderar också förlossning i normal tid förutsatt att avsikten med vistelsen här inte är att söka förlossningsvård. 4.3.4.3 Hjälpmedel En person som uppvisar EU-kortet har vid tillfällig vistelse i Sverige rätt till sådana hjälpmedel som bedöms som nödvändiga. Landstingets avgiftsregler gäller. Om en person bor i ett annat EU/EES-land och arbetar i Sverige har denne rätt till hjälpmedel på samma sätt som om personen är bosatt här. Det innebär att Försäkringskassan i dessa fall ersätter landstinget. När en person som fått tillgång till hjälpmedel enligt ovanstående återvänder till sitt hemland ska lånade hjälpmedel vanligtvis återlämnas då personen inte längre har rätt till vårdförmåner i Sverige. Personen kan sedan i sitt hemland begära ett nytt hjälpmedel. 4.3.4.4 Sjukresor och sjuktransporter i Sverige Landstingen fakturerar Försäkringskassan de faktiska kostnaderna för sjukresor och andra sjuktransporter, där vården omfattas av förordning 883/2004 alternativt 1408/71. 47 4.3.4.5 Hemtransport och hemresa Förordning 883/04 eller 1408/71 täcker inte resor och transporter över nationsgränserna. En patient som ska transporteras tillbaka till sitt hemland ska hänvisas till sitt försäkringsbolag. Sjukvården får inte beställa sådana transporter. Om sådan beställning sker finns risk för betalningsåtagande för kliniken. I den nordiska sjukvårdskonventionen finns dock ett åtagande om hemtransporter. Se vidare nedan under 4.4.3. 4.3.4.6 Läkarintyg Landstingen kan få en begäran från en institution i ett annat EU-land om att utfärda läkarintyg som rör t.ex. pension för personer som bor i Sverige eller i andra EU-länder. Landstingen kan i dessa fall begära ersättning av Försäkringskassan för de faktiska kostnaderna för att utfärda ett intyg. I sådana ärenden bifogar landstingen en kopia av begäran om läkarintyg. 4.3.4.7 Vård av sjömän För de sjöman som är anställda ombord på ett fartyg som för ett EU/EES-lands flagga gäller enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71 det landets lagstiftning. Detta lands försäkringskassa utfärdar EU-kortet eller intyg. Saknas EU-kortet eller intyg och fartyget för utomnordisk flagg kan, om inte en betalningsförbindelse fås från fartyget/rederiet, hela vårdkostnaden tas ut av patienten. 4.3.4.8 Läkemedel En person som uppvisar EU-kortet har rätt till nödvändiga läkemedelsförmåner på samma ekonomiska villkor som personer bosatta i landet. När personen köper ett läkemedel från ett apotek uppvisas receptet och EU-kortet. 4.4 SJUKVÅRDSKONVENTIONER 4.4.1 Konventions- och avtalsländer Sverige har sjukvårdskonventioner och sjukvårdsavtal med många EU/EESländer. Dessa sjukvårdskonventioner och sjukvårdsavtal kommer i fortsättningen att användas alltmer sällan beroende på EU:s utvidgning och bestämmelser om att bosatta i ett EU/EES-land är försäkrade enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71. En konvention som även framöver kommer att användas är emellertid den nordiska konventionen som behandlas nedan under 4.4.3. Utöver de konventioner som finns med många EU/EES-länder finns även sjukvårdsavtal med Algeriet, Australien, Israel och Québec. Avtalet med Israel avser endast förlossningsvård. Avtalet med Algeriet avser akut vård, avtalet med Australien avser nödvändig vård och avtalet med Quebec avser all vård under vistelse här. Det innebär att personer från dessa länder har rätt till nämnda vård på samma avgiftsvillkor som bosatta i Sverige. Motsvarande rätt 48 till subventionerad akut vård har personer bosatta i Sverige vid besök i samtliga dessa länder. Sverige har sjukvårdskonventioner/sjukvårdsavtal med följande länder. Konventions- eller avtalsland Konventions- eller avtalsland Konventions- eller avtalsland Konventions- eller avtalsland Algeriet Israel 3 Nederländerna Spanien Australien Italien 4 Norden 7 Storbritannien och Nordirland Estland 1 Lettland 5 Polen Tyskland Frankrike 2 Litauen 6 Portugal Ungern 9 Grekland Luxemburg Québec 8 Österrike 1 Omfattar också dialysvård och akut tandvård till barn som är under 20 år på samma villkor som gäller för tandvård för personer över 20 år. Även medborgare i andra länder med vilka både Sverige och Frankrike har ingått avtal om social trygghet. Endast förlossningsvård. Gäller endast vid vistelse kortare än 3 månader. Vad gäller akut tandvård omfattar avtalet endast tandvård för personer över 20 år i enlighet med förordningen om tandvårdstaxan, medan tandvård till barn under 20 år inte omfattas av avtalet. Avtalet innebär att akut tandvård ges till barn som är under 20 år på samma villkor som gäller tandvård för personer över 20 år i enlighet med förordningen om tandvårdstaxan. Konventionen gäller mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Den vårdsökande skall vid behov kunna visa att personen i fråga är bosatt i annat nordiskt land. Denna konvention gör EU/EES-reglerna tillgängliga för alla bosatta i Norden oavsett medborgarskap och kraven på t.ex. arbetsanknytning. Motsvarande gäller för Grönland, Färöarna och Åland. Endast för den som arbetar eller studerar för kortare tid än ett år. Försäkringsintyg från Québec och intyg om arbetstillstånd eller inskrivningsintyg från läroanstalt i Sverige som omfattas av den svenska lagstiftningen om studiestöd. Endast sjukhusvård, som är akut slutenvård. 2 3 4 5 6 7 8 9 4.4.2 Ersättning från Försäkringskassan Landstingen får ersättning från Försäkringskassan när vård ges till patienter från de länder med vilka Sverige har konventioner eller sjukvårdsavtal. Landstinget ska med anledning därav fakturera Försäkringskassan. Fakturan ska dessutom innehålla en kopia av patientens ID-handlingar som antingen kan vara pass eller försäkringsintyg. Försäkringskassan kräver intyg från personer från EU/EES-länderna. För avtalsländerna såsom t.ex. Algeriet finns inga krav på intyg. I dessa fall är det tillräckligt med pass eller motsvarande som legitimationskrav. I den mån patienten inte kan uppvisa ett intyg eller pass ska hela patientavgiften debiteras patienten. Patienter som omfattas av konventionsreglerna har rätt till sjukreseersättning. 49 4.4.2.1 Taxa för öppen vård för patient som omfattas av konvention För patienter från länder, se ovan, med vilka Sverige har sådan konvention att den innefattar sjukvårdsförmåner vid tillfällig vistelse gäller följande vårdavgifter: Akut vård Läkarvård Besök på mottagning Hembesök Sjukvårdande behandling Patientavgift Försäkringskassan 150 kr resp 300 kr 200 kr resp 300 kr 100 kr Utomlänstaxa Utomlänstaxa Utomlänstaxa Planerad vård (ej vård enligt konvention) Patientavgift Utomlänstaxa, ev tolkavgift tillkommer Samtliga vårdformer 4.4.2.2 Taxa för sluten vård för patienter som omfattas av konvention För patienter från länder med vilka Sverige har sådan konvention att den innefattar sjukvårdsförmåner vid tillfällig vistelse gäller följande vårdavgifter vid sluten vård: Akut vård Kostnad per vårddag Patientavgift Försäkringskassan 100 kr Utomlänstaxa (Intyg eller pass) Patientavgift Försäkringskassan Utomlänstaxa 0 kr Planerad vård Kostnad per vårddag 4.4.3 Nordiska konventionen Den nordiska konventionen har ett åtagande om hemresa som sträcker sig utöver övriga konventioner och förordning 883/04 och 1408/71. Enligt den nordiska konventionen svarar det land som vården getts i för merutgifterna för hemresan till patientens hemortssjukhus/motsvarande. Med merutgift avses de kostnader som uppkommer med anledning av att patienten, p.g.a. sitt 50 sjukdomstillstånd, måste använda ett dyrare färdsätt än personen annars skulle ha använt. Patientens sjukdomstillstånd skall styrkas med läkarintyg. Inom Norden ges således den akuta vården enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71 och en eventuell hemresa enligt den nordiska konventionen. Exempel En kvinna som bor i Oslo insjuknar under en semesterresa akut i Linköping. Enligt läkarintyg behöver kvinnan flygas hem till Oslo. Kostnaden uppgår till 30 000 kr. Den vanliga hemresekostnaden, om akut sjukdom inte hade uppstått, är beräknad till 1 500 kr. Merkostnaden för hemresan blir 28 500 kr. Landstinget fakturerar Försäkringskassan för beloppet 28 500 kr. Landstinget får fakturera patienten för beloppet 1500 kr. Landstinget ska lämna upplysning till Försäkringskassan om normalt hemresesätt och kostnad för denna. Även Färöarna, Grönland och Åland omfattas av den nordiska konventionen om social trygghet. En patient boende i ett nordiskt land behöver inte uppvisa EU-kort utan endast uppge adress i bosättningslandet för att få rätt till vårdförmåner enligt den nordiska konventionen. 4.5 PATIENTER FRÅN ÖVRIGA LÄNDER De patienter som är utländska medborgare och som är bosatta i länder utanför EU/EES-området med vilka Sverige saknar sjukvårdskonventioner eller sjukvårdsöverenskommelse har inte någon rätt till subventionerad vård av landstingen. Det betyder att dessa patienter själva får betala den verkliga kostnaden för såväl akut som planerad vård. Dessa patienter är även fullt betalningsansvariga för hemtransporter och hemresor till sina respektive hemländer. Avgift tas i dessa fall även ut för barn. Vårdkostnader och resekostnader betalas oftast av patientens försäkringsbolag. 4.5.1 Patient utan rätt till sjukvårdsförmån 4.5.1.1 Taxa för öppen vård för patient utan rätt till sjukvårdsförmån För patient som ej omfattas av EU/EES-avtalet eller konvention är avgiften densamma antingen vården är akut eller planerad. Följande avgifter gäller: Läkarvård Akut och planerad vård Avgift för patienten Samtliga vårdformer Utomlänstaxa Ev tolkavgift tillkommer Sjukvårdande behandling 51 Planerad vård Avgift för patienten Samtliga vårdformer Utomlänstaxa Ev tolkavgift tillkommer Mödra- och barnavård Avgift för patienten Besök hos läkare: Utomlänstaxa Besök hos barnmorska: Utomlänstaxa Ersättning för tolkkostnad får tas ut från patienten i förekommande fall. 4.5.1.2 Taxa för sluten vård för patient utan rätt till sjukvårdsförmån Akut och planerad vård (ej vård enligt EU/EES-avtal) Patientavgift Utomlänstaxa Kostnad per vårddag Ev tolkavgift tillkommer 4.5.1.3 Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm Den som tas in på sjukhus och själv svarar för hela vårdavgiften, dvs överstigande 100 kr är skyldig att på begäran från sjukhuset betala förskottsbetalning för planerad vårdtid. Istället för förskottsbetalning kan en godtagbar ansvarsförbindelse lämnas. 52 5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILL ASYLSÖKANDE M FL 5.1 INLEDNING Nedan redovisas de regler som gäller för sjukvård till asylsökande. Inledningsvis ges en övergripande beskrivning och därefter ges direkta taxebestämmelser. 5.2 ALLMÄNT Landstinget har från 1997 enligt avtal mellan Landstingsförbundet och staten tagit över det ekonomiska ansvaret för ersättning för sjukvård åt asylsökande från Migrationsverket. Landstinget får enligt avtalet ett särskilt statsbidrag för denna vård. Från och med den 1 juli 2008 har avtalet med staten ersatts med en särskild lag som ålägger landstingen att erbjuda sjukvård åt asylsökande. Den nya lagstiftningen innebär i sak inga förändringar jämfört med tidigare förhållanden och landstinget kommer även fortsättningsvis att få ersättning från Migrationsverket för de sjukvårdsinsatser som ges till asylsökande. 5.3 FINANSIERING AV VÅRD AV ASYLSÖKANDE 5.3.1 Ersättning från Migrationsverket Migrationsverket ersätter landstingen för hälso- och sjukvård av asylsökande i enlighet med följande; Migrationsverket utbetalar fyra gånger per år ett schablonbelopp till landstingen som baseras på antalet asylsökande inom landstinget och som är registrerade hos Migrationsverket. Migrationsverket ersätter i särskild ordning kostnaden för den del av en avslutad vårdkontakt som överstiger 100 000 kr. I dessa fall ansöker landstingen om ersättning från Migrationsverket. Vid långvarig vårdkontakt kan utbetalning ske kvartalsvis i efterskott. Dessa ersättningar beräknas enligt riksavtalet. Migrationsverket ersätter landstinget för en hälsoundersökning. Ersättningen till vårdande enheter utges som för utomlänsvårdspatienter och rutinerna beskrivs längre fram under detta avsnitt. 5.3.2 Patientavgift Landstingen får inte debitera de asylsökande högre patientavgifter än vad som anges i förordningen 1994:362 om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar. Dessa patientavgifter tas ut vid vård om den vårdsökande kan uppvisa ett LMA-kort som intygar att patienten är registrerad som asylsökande hos Migrationsverket. LMA-kortet finns avbildat i bilaga 9. En hälsoundersökning är avgiftsfri för den asylsökande. Vid besök hos akutoch specialistmottagning utan remiss tillämpas vanlig patientavgift. Den slutna vården är avgiftsfri för patienten. Om en vårdsökande inte kan uppvisa ett 53 LMA-kort har landstingen möjlighet att kräva betalning för den totala vårdkostnaden (utomlänsavgift). Landstingsfullmäktige beslutade den 2014-11-25 strategisk inriktning och finansplan för 2015 -2017. I beslutet ingick inriktning för vård av asylsökande och ”papperslösa” det vill säga personer som vistas i Sverige utan tillstånd och som bedöms vara i behov av vård ska ges en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Beslutet innefattar inte tandvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2015-01-27 att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) skall erbjudas en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Alla asylsökande har, när de kommer till Sverige, dessutom rätt till en hälsoundersökning eller ett hälsosamtal. Ovanstående beslut från Hälso- och sjukvårdsnämnden ska tolkas som att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska erbjudas fullständig vård på lika villkor som patienter bosatta i Östergötland, utifrån vad som är lämpligast med hänsyn till den enskilde patientens situation. Vid bedömning av olika former av medicinska insatser (omfattar även förskrivning av hjälpmedel och läkemedel) ska beaktas huruvida en fortsatt medicinsk behandling alternativt service av förskrivet hjälpmedel kan ges i hemlandet i de fall patienten skulle komma att avvisas efter det att den medicinska insatsen påbörjats. Patienten får inte riskera att hamna i en sämre situation än om behandlingen inte hade påbörjats. De patientavgifter som framgår ovan ska fortsatt gälla. För den utökade vården som inte omfattas av lagen, beslutades att dessa ska fastställas till samma som för östgötar. Detta innebär att asylsökande fortsatt ska betala 50 kr för läkarbesök i primärvård och specialistvård efter remiss, 25 kr för sjukvårdande behandling samt 300 kr vid första besök hos specialistläkare utan remiss för vård som inte kan anstå. För vård utöver ”vård som inte kan anstå” ska dessa personer betala som personer bosatta i Östergötland. För den vård som inte kan anstå och där patienten betalar 50 kr alternativt 25 kr omfattas patienten inte av högkostnadsskyddet. För annan vård där patienten betalar som personer bosatta i Östergötland ska däremot högkostnadsskyddet tillämpas. 5.4 LANDSTINGENS VÅRDÅTAGANDE Landstinget ska, enligt det beslut som fattades av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-01-27, erbjuda asylsökande en fullständig vård på lika villkor utan åtskillnad mot svenska medborgare. Tandvård omfattas däremot inte av ovanstående beslut utan där ska landstingen enligt överenskommelse 54 med staten lämna tandvård enligt 6 § tandvårdslagen samt tandvård som inte kan anstå. Personer som inte fyllt 18 år har samma rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård som i Sverige bosatta barn. Landstinget ska även erbjuda en hälsoundersökning/hälsosamtal av samtliga asylsökande. 5.5 VÅRD SOM INTE ERSÄTTS AV MIGRATIONSVERKET Bestämmelserna omfattar inte och staten lämnar inte ersättning för hälso- och sjukvård som ges till; personer som fyllt 18 år och som håller sig undan så att beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas och som enligt 12 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. inte har rätt till bistånd, personer som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och som av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas (1 § första stycket 3 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.). Migrationsverket får dock ersätta kostnaderna för hälsoundersökning som görs av smittskyddsskäl för person som avses i 1 § första stycket 3 denna lag. Överenskommelsen omfattar inte heller personer som beviljats uppehållstillstånd och omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Staten lämnar dock under vissa förutsättningar ersättning för varaktig vård som ges till dessa personer. Migrationsverket får också lämna ersättning för hälsoundersökningar av personer som avses i 3 § 2st punkt 1,2 och 4 förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. som inte genomgått hälsoundersökning innan de första gången togs emot i en kommun. 5.6 ADMINISTRATION INOM LANDSTINGET Ersättningen inom landstinget administreras av en särskild enhet vid Patientkontoret i Linköping. All fakturering för vård och undersökningar av asylsökande som beskrivs i denna taxa ska göras till denna enhet. LMAnummer och förläggning ska anges vid faktureringen. Fakturorna sänds därefter till patientkontoret, asylsjukvården, 581 85 Linköping. Endast vård som ges av landstingets egna vårdgivare eller vårdgivare med vårdavtal med landstinget ersätts. 55 5.7 PERSONKRETS 5.7.1 Allmänt Reglerna gäller endast personer som söker asyl eller har tillfälliga uppehållstillstånd. Att en person tillhör den aktuella gruppen visas genom ett LMA-kort. Vilka personer som ingår i personkretsen redovisas i detalj nedan. För övriga som söker uppehållstillstånd i Sverige gäller att de ska betraktas som turister och i allmänhet betala hela sjukvårdskostnaden själva om de inte omfattas av konvention eller EU/EES-förordning. För personer som fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda och som inte vistas på en förläggning gäller att de i sjukvårdssammanhang har samma rättigheter som alla andra personer som bor i Sverige. 5.7.1.1 Personkretsen i detalj Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl omfattar utlänningar som; 1. 2. 3. 4. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap 2 eller 2a § utlänningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser, har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap 2,3,4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, hålls i förvar enligt 10 kap 1 eller 2 § utlänningslagen och som inte har placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap 15 § utlänningslagen. Lagen omfattar även utländska barn och ungdomar som inte fyllt 18 år och som visats i landet utan att vara bosatta här och som tidigare omfattats av bestämmelserna i lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 5.7.2 Identifikation/LMA-kort De asylsökande ska ha ett särskilt tillfälligt kort, ett så kallat LMA-kort som måste uppvisas vid vård. På LMA-kortet finns angivet ett särskilt löpnummer, LMA-nummer, som måste anges vid fakturering av vårdkostnader. Om LMAnummer utelämnas vid fakturering kan ersättning inte lämnas till vårdande enhet. LMA-kortets giltighetstid måste alltid kontrolleras. Om den som söker vård inte har ett LMA-kort bör man ta kontakt med den förläggning som patienten säger sig tillhöra eller kontakta Migrationsverket i Norrköping eller Asylsjukvården. Se vidare information om LMA-kortet i bilaga 9. Den 1 januari 2012 infördes ett nytt LMA-kort. Det nya kortet har samma typ av 56 information som finns på det tidigare LMA-kortet. Det nya kortet återfinns via följande länk. http://www.migrationsverket.se/download/18.95fff51133976f7baf800027490/ Nytt_LMA_extern_sid1.pdf 5.7.3 Gömda barn Gömda och andra papperslösa barn har rätt till samma vård som barn bosatta i Östergötland. 5.8.4 Gömda och andra papperslösa vuxna Landstingsfullmäktige beslutade 2014-11-25 strategisk inriktning och finansplan för 2015 -2017. I beslutet ingick inriktning för vård av asylsökande och ”papperslösa” det vill säga personer som vistas i Sverige utan tillstånd och som bedöms vara i behov av vård ska ges en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Beslutet innefattar inte tandvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2015-01-27 att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) skall erbjudas en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Ovanstående beslut ska tolkas som att asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska erbjudas fullständig vård på lika villkor som patienter bosatta i Östergötland, utifrån vad som är lämpligast med hänsyn till den enskilde patientens situation. Vid bedömning av olika former av medicinska insatser (omfattar även förskrivning av hjälpmedel och läkemedel) ska beaktas huruvida en fortsatt medicinsk behandling alternativt service av förskrivet hjälpmedel kan ges i hemlandet i de fall patienten skulle komma att avvisas efter det att den medicinska insatsen påbörjats. Patienten får inte riskera att hamna i en sämre situation än om behandlingen inte hade påbörjats. De patientavgifter som framgår ovan ska fortsatt gälla. För den utökade vården som inte omfattas av lagen, beslutades att dessa ska fastställas till samma som för östgötar. Detta innebär att personer som vistas utan nödvändiga tillstånd i Sverige fortsatt ska betala 50 kr för läkarbesök i primärvård och specialistvård efter remiss, 25 kr för sjukvårdande behandling samt 300 kr vid första besök hos specialistläkare utan remiss för vård som inte kan anstå. För vård utöver ”vård som inte kan anstå” ska dessa personer betala som personer bosatta i Östergötland. 57 För den vård som inte kan anstå och där patienten betalar 50 kr alternativt 25 kr omfattas patienten inte av högkostnadsskyddet. För annan vård där patienten betalar som personer bosatta i Östergötland ska däremot högkostnadsskyddet tillämpas. 5.8 HJÄLPMEDEL En patient som har rätt till sjukvård enligt ovanstående har även rätt till hjälpmedel. Till hjälpmedel räknas även inkontinensartiklar. 5.9 SJUKRESOR/SJUKTRANSPORT Sjukresor regleras på samma sätt som för boende i Sverige. Den asylsökandes LMA-nummer, reservnummer och ev. förläggning måste noteras på det blåa sjukreseintyget. Karensbeloppet för resa med taxi är för asylsökande 40 kr per enkel resa. Ambulanstransporter av asylsökande debiteras även de Asylsjukvården. 5.10 ERSÄTTNINGSREGLER Vårdande enhet får ersättning för vård av asylsökande enligt samma ersättningsregler som för andra utomlänspatienter. Debitering görs för all meddelad vård. Vid vård inom MVC resp. BVC debiteras ersättning för läkarvård eller sjukvårdande behandling beroende på vilken vårdgivare som träffat patienten. I de fall debitering inte sker enligt PBE-taxa eller DRG-taxa ska annan regional utomlänstaxa användas. Asylsjukvården ska faktureras mellanskillnaden mellan patientavgiften och utomlänstaxa. 5.11 PATIENTAVGIFTER För asylsökande gäller särskilda regler vid debitering av patientavgifter. Avgift för vård som inte kan anstå tas ut för öppen vård men inte för sluten vård. Asylsökande omfattas inte av landstingets högkostnadsskydd när avgift betalas enligt förordning 1994:362 om vårdavgifter m.m för vissa utlänningar. För vård som däremot är att anse som vård som kan anstå och där den asylsökande ska betala samma patientavgift som patienter bosatta i Östergötland gäller de vanliga avgiftsreglerna. 5.11.1 Patientavgifter i öppen vård Patientavgift ska alltid tas ut av de asylsökande med undantag för barn och ungdomar. Avgift tas inte ut av barn och ungdomar som inte fyllt 20 år, dvs samma åldersregler gäller som för svenska barn och ungdomar. Kvitto där namn och mottagning samt erlagd avgift framgår ska alltid lämnas. Avgift inom primärvården Läkarbesök vuxna barn Sjukv. behandling vuxna 58 50 kr Interndebitering med 2 025 kr 0 kr Interndebitering med 2 075 kr 25 kr Interndebitering med 670 kr barn 0 kr Interndebitering med 695 kr Angivna belopp för interndebitering ska användas i de fall PBE-taxa eller DRG-taxa inte finns för debiterande/vårdande enhet. Avgift inom länssjukvården/öppen vård på sjukhus Vid besök med remiss Läkarbesök vuxna barn Sjukv. behandling vuxna barn 50 kr Interndebitering med kliniktaxa 0 kr 25 kr Interndebitering med kliniktaxa 0 kr Gäller även fortsatta vårdkontakter efter första remissbesök. Vid besök utan remiss Läkarbesök vuxna barn Sjukv. behandling vuxna barn 300 kr Interndebitering med kliniktaxa 0 kr 100 kr Interndebitering med kliniktaxa 0 kr Angivna belopp för interndebitering ska användas i de fall PBE-taxa eller DRG-taxa inte finns för debiterande/vårdande enhet. Angivet belopp för debitering ska användas i de fall PBE-taxa eller DRG-taxa inte finns för debiterande/vårdande enhet. 5.11.2 Befrielse från patientavgift i öppen vård Patientavgift ska inte betalas för; vård vid MVC respektive BVC förlossningsvård vård enligt smittskyddslagen Debitering för denna vård ska ske med hela utomlänstaxan. 5.11.3 Högkostnadsskydd/Frikort Asylsökande patienter omfattas inte av landstingets högkostnadsskydd, dvs det vanliga högkostnadskortet och frikortet för vård som inte kan anstå. Migrationsverket har istället ett särskilt högkostnadsskydd för de asylsökande och betalar efter särskilda regler tillbaka erlagda avgifter till de asylsökande. En asylsökande över 20 års ålder ska därför alltid betala avgift till landstinget för öppen sjukvård. Asylsökande omfattas således inte av landstingets högkostnadsskydd när avgift betalas enligt förordning 1994:362 om vårdavgifter m.m för vissa utlänningar. 59 För vård som däremot är att anse som vård som kan anstå och där den asylsökande ska betala samma patientavgift som patienter bosatta i Östergötland gäller de vanliga avgiftsreglerna och de asylsökande omfattas därför av landstingets högkostnadsskydd/frikort. 5.11.4 Patientavgifter i sluten vård En asylsökande som får sluten vård som inte kan anstå får inte debiteras någon patientavgift. Debitering för sluten vård ska ske enligt utomlänstaxa till Asylsjukvården. En asylsökande som får sluten vård som kan anstå ska däremot debiteras vanlig slutenvårdsavgift likt personer bosatta inom Östergötland. 5.12 TANDVÅRD För personer som fyllt 18 år gäller att de har rätt till akut tandvård samt tandvård som inte kan anstå. Tandvården ska ges inom Folktandvården. Patienten betalar en patientavgift om 50 kr per besökstillfälle. Den som inte fyllt 18 år har rätt till all tandvård och ska få denna kostnadsfritt. Folktandvården debiterar Asylsjukvården enligt gällande tandvårdstaxa. Det utökade vårdåtagandet som beslutades av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-01-27 omfattar inte tandvård. 5.13 TOLKKOSTNADER För tolkkostnader debiteras Asylsjukvården 500 kr per utnyttjat tolktillfälle. Tolkkostnad får inte debiteras vid hälsosamtal/hälsoundersökningar där ersättning för tolkar ingår i ersättningen, se nedan. 5.14 HÄLSOUNDERSÖKNINGAR 5.14.1 Hälsosamtal/hälsoundersökningar För hälsosamtal/hälsoundersökningar för asylsökande som inte tidigare genomgått någon sådan undersökning efter sin ankomst till Sverige internlämnar Migrationsverket ersättning med 2 060 kr. Ersättningen avser såväl samtal, undersökning som nödvändiga tolktjänster. Samtalet/undersökningen ska ske snarast efter det att den nyanlända personen kommit till ett landsting och registrerats av Migrationsverket. Migrationsverket informerar landstinget om vilka personer som har rätt till samtal/undersökning och sjukvård. Debitering av ersättningsbeloppet på 2 060 kr sker till Asylsjukvården som kvartalsvis fakturerar Migrationsverket för genomförda samtal/undersökningar. Samma avgift 2 060 kr, används för extern debitering för hälsoundersökningar begärd av annan myndighet, avseende flykting eller motsvarande. 60 5.14.2 Hälsoundersökningar och utlåtanden som begärs av annan myndighet Utlåtanden, intyg, eller undersökning som begärs av exempelvis kommun (social myndighet, skola m.fl.) eller annan myndighet som krav för att ta emot ett barn i barnomsorg eller i skola etc. debiteras den beställande myndigheten som har att svara för undersökningskostnaden. Taxa om 2 060 kr enligt föregående stycke används. Landstinget i Östergötland debiterar dock inte länets kommuner för remisser från kommunernas elevhälsa/skolhälsovård avseende hälsoundersökningar för nyanlända skolbarn. 5.15.2.1 Hälsoundersökning av kvotflyktning och anhöriginvandrare Kvotflyktingar och vissa anhöriginvandrare har vid ankomsten till Sverige rätt till hälsoundersökning och hälsosamtal på liknande villkor som asylsökande. Normalt aktualiseras sådan undersökning av den kommunala flyktingsamordnaren. Aktuella personer ska folkbokföras vid ankomsten till Sverige för att få rätt till hälsoundersökning samt annan vård. Vårdenheten har rätt till ersättning för dessa undersökningar från Migrationsverket. Ersättning ges under 2015 med 2 060 kr. Ersättningen avser såväl samtal, undersökning som nödvändiga tolktjänster. Patienten ska inte betala någon avgift för undersökningen. Ansökan ska ske på särskild blankett. Fakturering enligt vanliga rutiner för hälsoundersökning av asylsökande får inte ske, utan ansökan om ersättning ska skickas till nedanstående adress för vidarebefordran till Migrationsverket. Ansökningsblanketten återfinns på följande länk på Migrationsverkets webbplats: http://www.migrationsverket.se/blanketter/kommun_landst/ers_halsounders.pdf Blanketten kan fyllas i direkt i men inte sparas i datorn. En kopia på blanketten återfinns på nästa sida. Ansökningsblanketten sänds därefter till patientkontoret för vidarebefordran till Migrationsverket under denna adress: Patientkontoret, Klostergatan 19, plan 4, Linköping. 5.14.2.2 Intyg och utlåtanden i samband med överklagningsärenden Utlåtanden, intyg och undersökningar som begärs av ombud för asylsökande i samband med överklagningsärenden och dylikt debiteras den asylsökandes ombud. Utlåtanden bör inte lämnas ut innan betalning skett. Debitering ska ske enligt timtaxa i enlighet med avsnitt 9. Utlåtandena är momspliktiga. 5.14.2.3 Intygsersättning från Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2010 enligt ny lagstiftning övertagit ansvaret från kommunerna för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Det rör sig om personer i åldersgruppen 20-65 år som beviljats 61 uppehållstillstånd som flykting, skyddsbehövande i övrigt eller som anhöriginvandrare och som blivit folkbokförda i Sverige. För att kunna fastställa dessa personers prestationsförmåga kommer Arbetsförmedlingen att behöva hjälp av läkare som utfärdar intyg om hälsotillståndet. Arbetsförmedlingen kommer att begära sådana intyg hos vården. Arbetsförmedlingen kommer att ge ersättning för sådana utlåtanden med 2 200 kr exkl moms per intyg. 62 6 HÖGKOSTNADSKORT OCH FRIKORT FÖR ÖPPEN SJUKVÅRD 6.1 ALLMÄNT Enligt bestämmelser i 26 a § i hälso- och sjukvårdslagen gäller att en patient endast behöver betala en viss sammanlagd högsta avgift per år för besök i öppen vård. Enligt lagbestämmelserna får de sammanlagda avgifterna inte överstiga 1 100 kr. Det är dock möjligt för ett landsting att fastställa ett lägre årsbelopp. För patienter som är bosatta i Östergötland är högsta avgift för att få frikort för sjukvård 1 100 kr. Registrering ska ske oavsett om besöket betalas med kort eller faktureras. Kvalificering för att få frikort kan ske genom besök i samtliga landsting hos landstingens vårdgivare, hos vårdgivare med vårdavtal med landsting eller vårdgivare med ersättning från landsting enligt särskild lag. Den som fått ett frikort har rätt till fri öppen sjukvård i samtliga landsting hos landstingens vårdgivare, hos vårdgivare med vårdavtal med landsting eller vårdgivare med ersättning från landsting enligt särskild lag. Frikortet berättigar även till fri tandvård för vissa patientgrupper enligt vad som regleras i 8 a och 15 a §§ tandvårdslagen, se avsnitt 2. 6.2 EU/EES En patient som omfattas av EU/EES-regler vid betalning av patientavgifter omfattas även av reglerna för högkostnadsskyddet. 6.3 DELBETALNING Regler om delbetalning av patientavgifter samt blankett för tecknande av överenskommelse om delbetalning återfinns nedan under 6.7 samt som bilaga 10. 6.4 LANDSTINGETS REGLER FÖR HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR SJUKVÅRD 6.4.1 Grundläggande regler Landstingets högkostnadsskydd för öppen sjukvård gäller enligt följande regler: Kvalificerande belopp för frikort är 1 100 kr Kvalificerande avgifter är avgift för besök för sjukvård hos vårdgivare i landsting, avgift för besök för sjukvård hos vårdgivare med ersättning från landsting enligt lag eller avtal, avgift för besök för tandvård för vissa patientgrupper hos folktandvård eller privat tandvård (TvL 8a & 15 a §§) samt avgift för inkontinensartiklar för vilka landsting tar ut avgift. Giltighetstiden för högkostnadsskyddet är tolv månader räknat från och med första besöket. 63 6.4.2 Särskilda regler Kvalificerande besök inom ramen för högkostnadsskyddet registreras på ett högkostnadskort som erbjuds av landstinget. Som alternativ till att registrera betalade avgifter i högkostnadskortet kan patienten spara avgiftskvitton. Stämpling i högkostnadskortet ska ske både vid betalning med kort och vid utfärdande av räkning. Sedan högkostnadsgränsen passerats och högkostnadsskyddet lösts ut utfärdas ett frikort. Patienten ska själv bevaka sin rätt till högkostnadsskydd. Om en patient visar upp kvitton på betalade avgifter bör dessa noteras i högkostnadskortet innan eventuellt utfärdande av frikort sker. Avgift erläggs upp till högst det kvalificerande beloppet. Det innebär att den sista kvalificerande avgiften kan understiga den fastställda avgiften för besöket eller förbrukningsartikeln. Tidigare betalade avgifter återbetalas inte även om gränsen för högkostnadsskydd passerats när patienten begär frikort. För mycket betalade avgifter återbetalas inte men de äldsta avgifterna kan strykas och en senare avgift räknas som den första för erhållande av högkostnadsskydd. 6.4.3 Utomlänspatienter Högkostnadsskyddet gäller även för patienter från andra landsting. Frikort ska utfärdas även för dessa patienter med tillämpning av de beloppsgränser för högkostnadskort som gäller i patientens hemlandsting. Bestämmelser om de kvalificerande besöken och avgifter kan avvika mellan landstingen. I dessa fall gäller emellertid vårdlandstingets bestämmelser vid notering i högkostnadskort. Högkostnadskort och frikort kan ha utfärdats för patient boende i Östergötland vid besök i ett annat landsting. Sådana utfärdande kort gäller även i Östergötland. 6.5 ANVISNINGAR FÖR PATIENTKASSOR 6.5.1 6.5.1.1 Besöksregistrering och utfärdande av frikort Vid första besöket På högkostnadskortets framsida ska patientens personnummer, namn och adress antecknas. På högkostnadskortets insida registreras besöket. Registreringen görs i löpande följd oavsett om besöket görs hos läkare eller hos annan vårdgivare (sjukvårdande behandling). Besökstidpunkt noteras med datumstämpel. Vid sidan om stämpeln skriver vårdpersonalen sin signatur. Besökskvittot bör även stämplas. Denna stämpel utgör en signal om att besöket noterats i högkostnadskortet. Stämpling i högkostnadskortet ska ske både vid betalning med kort och vid utfärdande av räkning. Den vid vårdtillfället debiterade avgiften antecknas på avsedd plats i högkostnadskortet. Summera även hittills betalda avgifter. 64 Om datumstämpel eller stämpel med Landstingets symbol saknas, anteckna istället mottagningens namn, länsbokstaven E, besöksdatum och signatur. Finns någon annan stämpel som visar vilken mottagning det är fråga om får den gärna användas. 6.5.1.2 Vid mellanliggande besök För patient som redan har högkostnadskort görs notering enligt ovan på kortet. Har patienten glömt sitt högkostnadskort kan ett nytt kort utfärdas. 6.5.1.3 Vid sista besöket Enligt reglerna för högkostnadsskyddet får de sammanlagda avgifterna inte överstiga den fastställda högkostnadsgränsen om 1 100 kr. Avgiften för det sista besöket kan därför understiga den för besöket fastställda avgiften. För det sista besöket innan frikortet ska utfärdas ska avgiften således inte vara högre än att summan på högkostnadskortet blir 1 100 kr. När registrerade belopp uppgår till sammanlagt 1 100 kr, inklusive det sista beloppet utfärdas ett frikort. Glöm inte att notera det sista besöket i högkostnadskortet. Frikortet ska registreras i Cosmic eller i annat patientadministrativt system. Observera att patienten själv får bestämma när frikort ska utfärdas. Patienten kan därför avstå från att räkna med de äldsta besöken. Tidigare betalade avgifter återbetalas inte även om flera besök gjorts efter det att högkostnadsgränsen passerats. Istället för att använda sig av högkostnadskortet kan patienten istället samla kvitton för sjukvård. Kvittona gäller då istället för högkostnadskortet men bör för kontroll föras in i ett högkostnadskort i samband med att frikort utfärdas. Om patienten uppvisar både högkostnadskort och kvitton bör det kontrolleras att samma besök inte räknas med mer än en gång, dvs har besöket stämplats i kortet ska kvittot ej räknas med. För säkerhets skull bör samtliga kvitton föras in på högkostnadskortet. Summera alla noterade avgifter på högkostnadskortet samt dra ifrån och stryk noteringar på de avgifter som är äldre än 12 månader. Stryk över de rutor som inte använts för noteringar och fyll i datum för utfärdande av frikortet. Före utlämnandet ska frikortet förses med uppgifter om patientens namn och personnummer, slutdatum för giltighet (ett år från datum för första registrering, varvid månad alltid skrivs med bokstäver) datum för första giltighetsdag (datum för sista erlagda avgift) var kortet utfärdats samt signatur. Kortet ska därefter plastas in. Om uppgifterna på kortet blir fel, makulera detta och skriv ut ett nytt. Underlag för frikortet, högkostnadskort och/eller kvitton på betalade avgifter ska markeras (med stämpel eller påskrift) så att det tydligt framgår att ett frikort utfärdats. Allt material lämnas sedan åter till patienten. 6.5.1.4 Förlorat frikort Patient som förlorat sitt frikort ska kunna få ett nytt om underlaget för det gamla frikortet uppvisas. Samma giltighetstid som för det förlorade frikortet 65 ska gälla. Sådant ersättningskort ska kunna lämnas ut på alla ställen som utfärdar frikort. Ange dagens datum som utfärdandedatum. Nytt frikort kan också utfärdas om det i ett patientadministrativt system finns angivet att patienten tidigare haft ett frikort och giltighetstiden är angiven i systemet. Nytt kort kan även utfärdas med kopia av delbetalningskontrakt som underlag, Samma slutdatum ska anges som på det ursprungliga frikortet. 6.5.1.5 Hembesök och räkningsbesök Vid besök där patienten fått räkning och besöket inte noterats i högkostnadskortet och patienten därefter betalat avgiften per plusgiro/motsvarande, kan besöksavgiften registreras på högkostnadskortet vid nästa besök vid en patientmottagning. Om besök gjorts efter det att högkostnadsgränsen uppnåtts ska vid utfärdande av frikort räkningar för överskjutande belopp makuleras. 6.5.1.6 Särskilda regler för barn under 18 år Barn under 18 år i samma familj har ett gemensamt högkostnadsskydd, dvs deras sammanlagda betalade avgifter ligger till grund för kvalificering för frikort. Registrering sker i princip på högkostnadskort för vart och ett av barnen. Flera barn kan dela på ett högkostnadskort och då ska samtliga namn vara noterade på kortet. Med barn i samma familj menas biologiska barn, adoptivbarn, styvbarn och fosterbarn. Om två personer sammanbor och det i familjen finns dels gemensamma barn, dels barn till den ena av dem kan alla dessa barn gemensamt kvalificera sig till frikort. Individuella frikort utfärdas för vart och ett av barnen i samma familj. Detta kan innebära att antalet frikort blir fler än antalet inlämnade högkostnadskort om inte alla barnen har varit sjuka under kvalificeringstiden. Observera att även nyfödda barn i en familj där de äldre syskonen har frikort har rätt till ett eget frikort. Ovanstående information saknar för närvarande aktualitet inom vårt landsting då barn och ungdomar under 20 år har rätt till avgiftsfri öppen sjukvård, se vidare under avsnitt 2. 6.5.1.7 Sjukvård som anställnings- eller försäkringsförmån Patienter med anställningar som har avtal om att arbetsgivaren träder in och betalar sjukvårdskostnaderna har rätt till en registrering i högkostnadskortet. Samma gäller för patienter där ett försäkringsbolag betalar patientavgift. 6.5.2 Besök med frikort Vid besök med frikort utfärdas AFL-kvitto på 0 kr. Har patienten glömt frikortet ska patientavgift erläggas i vanlig ordning. Återbetalning av avgift görs endast vid enhet där avgiften betalats. Lokala anvisningar finns om hur detta ska ske. 66 6.5.3 Omprövning av beslut av tillämpning av reglerna för högkostnadsskyddet Patienter som framför klagomål på tillämpning av högkostnadsskyddet ska i första hand hänvisas till den enhet som patienten senast hade kontakt med med anledning av högkostnadskortet. I andra hand hänvisas till patientkontoret. 6.5.4 Rekvisition av blanketter Rekvisition av blanketter etc. sker enligt lokala anvisningar, kontakta patientkontoret. 6.6 HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR LÄKEMEDEL 6.6.1 Allmänt Ett särskilt högkostnadsskydd gäller för rabattberättigade läkemedel som säljs på recept på apotek. Även p-piller och förbrukningsartiklar vid stomi omfattas av förmånen. Detta högkostnadsskydd regleras i lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och administreras av Apotekens Service AB. Den högsta sammanlagda avgift som ska betalas för läkemedel enligt denna förmån är 2 200 kr. Läkemedel har då förvärvats till ett sammanlagt värde av 5 400 kr. 6.6.2 Överprövning Landstinget prövar enligt 23 § läkemedelsförmånslagen rätten till förmåner enligt samma lag för boende i landstinget. Beslut får enligt lagens 26 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Patienter som framför klagomål på apotekets tillämpning av läkemedelsförmånerna ska i första hand hänvisas till apoteket för ny prövning av förmånssystemet och i andra hand till ledningsstaben. 6.7 DELBETALNING En patient boende i Östergötland kan fördela kostnaderna för sina öppenvårdsbesök genom att betala en avgift per månad. Delbetalningsfunktionen innebär att en patient i samband med ett öppenvårdsbesök tecknar en överenskommelse om att månatligen betala ett visst belopp upp till frikortsgränsen. Delbetalning kan fördelas på 1, 5 eller 10 månader. Vid betalning fördelat på; 5 månader betalas en avgift om 220 kr per månad 10 månader betalas en avgift om 110 kr per månad Om inget aktivt val sker av under vilken tid delbetalningen ska ske, kommer fakturering ske under 5 månader. Samtidigt som överenskommelsen tecknas får patienten ett frikort. Giltighetstiden för frikortet är ett år och den summa som ska avbetalas är för närvarande 1 100 kr. 67 Patient som tidigare betalat öppenvårdsavgift får inte räkna dessa avgifter till godo vid tecknande av delbetalningskontrakt. Öppenvårdsbesök som sker efter det att frikort lämnats hanteras som övriga besök med uppvisande av frikort. En patient som efter tecknande av delbetalningsöverenskommelse inte utnyttjar frikortet för sjukvårdsbesök har inte rätt att få tillbaka någon till landstinget betalad avgift. Någon aviseringsavgift tas inte ut i samband med de månatliga debiteringarna. Ledningsstaben har utarbetat särskilda regler och rutiner för delbetalningsfunktionen. Regler och blankett för tecknande av överenskommelse om delbetalning återfinns under bilaga 10. Blanketten kan även hämtas i landstingets blanketthotell under rubriken Sjukvård/Överenskommelse om delbetalning av öppenvårdsavgifter. 68 7 HÄLSOUNDERSÖKNINGAR, INTYG, VACCINATIONER M M 7.1 ALLMÄNT Nedanstående regelverk omfattar intyg och utlåtanden, vaccinationer samt hälsoundersökningar som inte omfattas av den allmänna försäkringen. Regelverket omfattar samtliga patientgrupper oavsett nationalitet, bosättningsort/land, försäkringsstatus eller ålder. Regelverket ska även tillämpas när exempelvis försäkringsbolag eller annan myndighet begär ett intyg. Avgifterna för intyg, hälsokontroller och vaccinationer ingår inte i högkostnadsskyddet för sjukvård och frikort gäller inte. Även barn och ungdomar betalar avgift enligt detta regelverk. 7.1.1 Intyg Enligt patientdatalagen finns en skyldighet att utfärda intyg om vården. I övrigt finns ingen allmän skyldighet att utfärda intyg, såvida det inte är klart uttryckt i lag. Landstingets verksamheter bör ändå i den mån det är möjligt tillgodose önskemål om intyg. Ett nekande att skriva intyg kan inte överklagas, men handläggningen kan anmälas till JO. En patients begäran om intyg ska prioriteras utifrån behovet med beaktande av skadan eller sjukdomens art. En intygsbehövande patient ska varken komma i bättre eller sämre läge än andra patienter. Med intyg avses även utlåtanden, skriftliga svar på förfrågningar mm av olika slag och omfattning som utfärdas på begäran av patient, Försäkringskassan, försäkringsbolag, myndighet eller annan. Intyget ska avse en bestämd person och någon patient-läkarrelation behöver inte föreligga för att intyg ska kunna utfärdas. Med intygsutfärdande avses såväl förberedande arbete, t ex inläsning av journaler, som formulering av intygstext och utskrift av intyg. För att vissa av de åtgärder som är upptagna i taxan skall kunna genomföras krävs laboratorieanalyser, röntgenundersökningar och liknande. Prover, analyser och undersökningar debiteras enligt respektive laboratoriums självkostnad, taxa för provet/undersökningen eller främmande laboratoriums faktiska kostnad. 7.1.1.1 Kostnad där intyg inte ingår i grundpriset Avgift för utfärdande av intyg/utlåtande med anledning av undersökning där intyg/utlåtande inte ingår i avgiften för undersökningen är 250 kr varav moms är 50 kr. Kostnad för utfärdande av intyg/utlåtande där sådant inte ingår i grundpriset på för åtgärden förtryckta formulär är 125 kr varav moms är 25 kr. 69 7.1.2 Intyg på andra språk Det finns ingen skyldighet att utfärda ett utlåtande eller intyg på att annat språk än svenska språket. Den som vill använda ett utlåtande på svenska i ett främmande land får svara för översättningen själv. Observera att icke auktoriserade översättningar kan innebära problem av olika slag, i värsta fall krav på skadestånd. 7.1.3 Moms Åtgärder inom sjukvården som inte främst syftar till att skydda eller vårda en persons hälsa är momspliktiga. Detta innebär att merparten av intyg och utlåtanden samt hälsoundersökningar som redovisas i denna del av avgiftshandboken är belagda med moms på 25 %. Det innebär således att utredningar, provtagningar eller undersökningar som görs av legitimerad personal med det huvudsakliga syftet att tillhandahålla fakta för att intyga ett sakförhållande för en tredje part är momspliktiga. Det kan exempelvis röra sig om rätt för en person att utöva en viss verksamhet t ex sportdykning eller att få körkortstillstånd. Vaccinationer och vissa andra åtgärder är undantagna. Särskilda rutiner gäller för redovisning och registrering av de momspliktiga åtgärderna. 7.1.4 Grupptaxesystem Landstingets taxa bygger i huvudsak på ett grupptaxesystem med viss avgift för respektive grupp enligt nedanstående förteckning. 7.1.5 Grupp 0 0 kr (avgiftsfritt) Grupp 1 100 kr 125 kr inkl moms, 25 kr Grupp 2 200 kr 250 kr inkl moms, 50 kr Grupp 3 300 kr 375 kr inkl moms, 75 kr Grupp 4 400 kr 500 kr inkl moms, 100 kr Grupp 5 Timtaxa 800 kr/tim (200 kr per påbörjad 15 min) 1 000 kr inkl moms, 200 kr. (250 kr per 15 min, moms 50 kr) Intygsersättning till läkaren För vissa utlåtanden och intyg, som tidigare reglerats i läkarnas kollektivavtal, och som utfärdas av läkare på grundval av journaler och andra handlingar, får läkare själv ta ut särskild ersättning av uppdragsgivaren enligt följande regler. Utfärdande av utlåtanden och intyg för vilka ersättning utgår till läkare personligen skall ske på annan tid än arbetstid. När ersättning från landstinget utgår för arbetstid har läkaren inte rätt att få ersättning för intyg. Arbetad tid under jour betraktas i detta sammanhang som arbetstid. 70 Läkare, som med stöd av författning eller andra bestämmelser förordnas att utföra undersökningar och med anledning därav utfärda utlåtanden och intyg, får uppbära ersättning för detta av förordnande myndighet eller den som anges i bestämmelsen. Om intyg hos landstingklinik eller motsvarande begärs av en myndighet eller företag får intyget inte utfärdas av enskild läkare utan att överenskommelse om detta träffats med beställaren. 7.1.6 Avgiftsfria intyg För vissa intyg tas ingen avgift ut. Vilka intyg som är avgiftsfria framgår av nedanstående taxa. Utöver dessa är intyg som Landstinget i Östergötland behöver för sin handläggning, exempelvis intyg för tandvårdsstöd, patientskadeförsäkringen samt stiftelser i den mån intyg behövs avgiftsfria. 7.2 INTYG A Adoption Anställning Arbetsgivare Arbetsförmedling Utlåtande om adoptivföräldrar (exkl. hälsoundersökning som debiteras särskilt) 250 kr (varav moms 50 kr) Utlåtande om adoptivbarn (undersökning av adoptivbarn sker som undersökning enligt smittskyddslagen och är avgiftsfri) Friskintyg för anställning, (kan innefatta undersökning inkl. utlåtande för anställning och liknande ändamål exkl. röntgen) Undersökning inkl utlåtande till arbetsgivare angående omplacering m m (grupp 5) Intyg och utlåtanden grundade på journaler och begärda av arbetsförmedlingen, debiteras enligt bestämmelserna i Riksförsäkringsverkets kungörelse RFFS 1977:27 i dess senaste lydelse. 250 kr (varav moms 50 kr) 375 kr (varav moms 75 kr) Timtaxa (inkl moms) 2 200 kr exkl Läkarutlåtande om hälsotillstånd ska innehålla en utförlig moms beskrivning av bl.a. status, prognos, utförda undersökningar, socialmedicinska utredningar och av hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan. Särskilt läkarutlåtande som är utfärdat av läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin och som tagit mer än tre timmar i anspråk att utfärda, kan istället för ovan angivna belopp ersättas med 1 500 kronor per timme, dock ersätts högst tolv timmar (18 000 kronor). Med arvode för läkarutlåtanden m.m. avses bruttoarvoden. (Enligt lydelse FKFS 2008:2) 71 4 500 kr Utlåtande till arbetsvårdsorgan (arbetsförmedling, länsarbetsnämnd) (grupp 4) exkl. lab prover och röntgen Audiogram Undersökning inkl utlåtande (grupp 4) B Blodkontroller Kontroll av blodgivare vid blodcentral eller motsvarande (grupp 0) D Dykare 250 kr (varav moms 50 kr) Blodprov (venblod) för laboratorieanalys (grupp 1) 125 kr (varav moms 25 kr) Tagning av blodprov utanför ordinarie arbetstid, eventuell resekostnad tillkommer (grupp 4) 500 kr (varav moms 100 kr) Undersökning för certifikat inkl utlåtande, exkl lab och röntgen Dödsbevis F Faderskapsutlåtande 0 kr Undersökning för blodgruppering (ABO, Rh) i samband med uttagande av ID-bricka eller motsvarande inkl utlåtande och provtagning (grupp 2) Anm: Laboratorieanalysen debiteras enligt respektive laboratoriums/röntgenkliniks taxa. Om undersökning eller analys utförs på främmande laboratorium debiteras faktisk kostnad. Intyg till kommun i bostadsanpassningsärenden (grupp 0) Bostadsanpassning 500 kr (varav moms 100 kr) 500 kr (varav moms 100kr) Konstaterande av dödsfall (grupp 0) 0 kr 750 kr (varav moms 150 kr) 0 kr Undersökning och utlåtande, exkl lab och röntgen (grupp 2). 250 kr (varav Intyg i faderskapsärenden/faderskapsmål utfärdas på moms 50 kr) blankett fastställd av Socialstyrelsen, se SOSFS 2004:16 Utlåtande för innehav av flygcertifikat, inkl undersökning exkl lab och röntgen. Specialundersökningar får endast utföras av godkända specialister inom respektive specialitet, auktoriserade av Transportstyrelsen. Flygcertifikat 72 Formulär 1 C, version L 1630 Kan endast utföras av flygläkare med undantag av segel-, ballong- och ultralättcertifikat 375 kr (varav moms 75 kr) Formulär 2 version L 1632-4 specialundersökning av ögon 500 kr (varav moms 100 kr) Fosterbarn Färdtjänst Formulär 3 version L 1633-3 specialundersökning av öron, näsa och halsorgan exkl audiogram 500 kr (varav moms 100 kr) Formulär 4 version L 1437-7 specialundersökning av hjärta och cirkulationsorgan Se 8.2.1 Vilo-EKG (inkl tolkning) Friskintyg för, inkl undersökning Se 8.2.1 500 kr (varav moms 100 kr) 0 kr Intyg för erhållande av färdtjänst. (Ev undersökning ersätts enl AFL). (grupp 0) Vanligt färgsinneutlåtande inkl undersökning (grupp 2) Färgsinneutlåtande I samband med anomaloskoundersökning (grupp 2) Försäkringsbolag Intyg om skada eller sjukdom, exkl undersökning (grupp 2) 500 kr (varav moms 100 kr) Intyg om invaliditet (grupp 5) Timtaxa (inkl moms) Utlåtande (intyg) SPP (grupp 2) 250 kr (varav moms 50 kr) Utlåtande (intyg) AMF (grupp 3) 375 kr (varav moms 75 kr) Intyg som behövs för att få närståendepenning ska lämnas kostnadsfritt även om det begärs av den närstående och inte av Försäkringskassan. För intyg som behövs för att få föräldrapenningförmåner får ingen patientavgift tas ut. 73 250 kr (varav moms 50 kr) 250 kr (varav moms 50 kr) Undersökning inkl intyg om hälsotillstånd (grupp 4) Utlåtande PSR (patientförsäkring) (grupp 0) Ange alltid skadenummer eller motsvarande på fakturan till försäkringsbolag eller motsvarande. Utlåtanden som begärs av Försäkringskassan ska alltid lämnas kostnadsfritt till Försäkringskassan. Detta gäller även om det är patienten som begär ett utlåtande som ska lämnas till Försäkringskassan. Försäkringskassan 250 kr (varav moms 50 kr) 0 kr Även undersökningar som behövs ska ske kostnadsfritt för den försäkrade/patienten. Om patient deltar i avstämningsmöte (sjukvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen m.fl.) ska ingen besöksavgift tas ut av patienten även om samtalet sker på vårdenheten. I de fall läkare deltar kan debitering ske med 750 kr för första timmen och därefter med 375 kr per påbörjad halvtimme till Försäkringskassan. (FKFS 2010:35) G God man/ Intyg angående klient, exkl undersökning (grupp 0) förvaltarskap Gymnastik Utlåtande för skolbarn angående gymnastik m m (grupp 0) H Hälsoresor/klimatvård Utlåtande inkl undersökning för klimatvårdsresa utom landet - begärd för resa som betalas av landstinget - begärd för annan resa (grupp 3) 0 kr 0 kr 0 kr 375 kr (varav moms 75 kr) 375 kr (varav moms 75 kr) Höjdintyg Höjdintyg inkl undersökning K Kontaktlinser Körkort Undersökning inkl utlåtande (grupp 4) Synundersökning för körkort inkl utlåtande (grupp 2) 400 kr 250 kr(varav moms 50 kr) Undersökning inkl utlåtande för olika former av körkort exkl lab eller komplicerad undersökning (grupp 3) 375 kr (varav moms 75 kr) Särskilt utlåtande inkl ev kompletterande undersökning för 0 kr körkort för hörselskadade, diabetiker, epileptiker m fl. Intyg bör i huvudsak kunna utfärdas på befintlig journal. Avser även förlängning av rätt till körkort (grupp 0) Undersökning för att återfå eller behålla körkort p.g.a. missbruk efter beslut från körkortsmyndighet. Körkort/missbruk Avgift tas ut med intygskostnad samt kostnad för varje av myndigheten begärd analys. Beloppet kan delbetalas men ska vara fullt betalt innan intyg lämnas ut. 74 Vad ingår Intyg Läkartid, sekreterartid samt ev sköterske/skötaretid Provtagning och analyskostnad Provtagning och analyskostnad Provtagning och analyskostnad MomsKostnad belopp med moms 400 kr 2000 kr Blodprov, 175 kr 875 kr per prov Urinprov, 100 kr 500 kr per prov Blod-och 225 kr 1125 kr urinprov, per prov Screening av Provtagning och Särskild andra preparat analyskostnad laboratoriesamt hårprov taxa Undersökning för förlängning efter 45 år av körkort kategori 750 kr C, CE, D, DE och Taxi, (varav inkl intyg, exkl lab moms 150 kr) Körkort/yrkesförare L Livsmedelshantering M Missbruksvård Undersökning, inkl intyg, ev inkl undersökning av salmonella och shigella (grupp 3) 375 kr (varav moms 75 kr) Endast undersökning av salmonella och shigella inkl intyg (grupp 3) 375 kr (varav moms 75 kr) Utlåtande för intagning enligt lag om vård av missbrukare (LVM), inkl intyg och undersökning (grupp 4) Undersökning av eventuellt missbruk på begäran av polis, (inkl lab. och utlåtande) Missbruk N Nykterhetsärenden O Omyndighet P Parkeringstillstånd Patientförsäkring R Radiologiskt arbete 75 400 kr 1 000 kr (varav moms 200 kr) Utlåtande till socialnämnd inkl undersökning (grupp 4) 400 kr Utlåtande inkl undersökning för omyndighetsförklaring och myndighetsförklaring (grupp 5) Timtaxa (inkl moms) Utlåtande för tillstånd till handikapparkering exkl undersökning (jfr färdtjänst) (grupp 0) Utlåtande till landstingets patientförsäkring (LÖF/PSR) 0 kr 0 kr Utlåtande inkl undersökning för anställning i radiologiskt arbete (grupp 3) 300 kr Periodisk undersökning av personal i radiologiskt arbete inkl 300 kr utlåtande (grupp 3) Somatisk undersökning inkl utlåtande (grupp 5) Rättsintyg Psykiatrisk undersökning inkl utlåtande (för rättegång eller motsvarande) (grupp 5) På begäran av socialnämnd eller anhörig (grupp 0) Röntgenundersökning Undersökning för anställning, skola etc (inkl intyg) S Sjukresa Intyg om avsteg från gällande sjukreseregler, resa utan samordning eller utanför tidtabell (grupp 0) Sjöfolk Undersökning jämte utlåtande exkl röntgen (grupp 4) Skjutvapen Utlåtande angående rätt till innehav av skjutvapen (grupp 5) Socialnämnd Utlåtande inkl undersökning till socialnämnd (grupp 4) Utlåtande enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 § (grupp 0) (enligt tidigare lagstiftning 71 §) Utlåtande avseende barnavård inkl undersökning till socialnämnd (grupp 4) Intyg för nödvändig tandvård T Travkuskar U Utbildning Utlandsvistelse Timtaxa (inkl moms) Timtaxa (inkl moms) 0 kr Se 8.2.1 0 kr 400 kr Timtaxa 400 kr 0 kr 500 kr 0 kr Utlåtande för, inkl undersökning (grupp 4) 500 kr (varav moms 100 kr) Undersökning inkl utlåtande för utbildningssökande (grupp 3) För hälsoundersökning av personal vid FN, SIDA m fl vid avresa eller tropikmedicinsk undersökning vid hemkomst; 375 kr (varav moms 75 kr) Kontroll före eller efter utlandsvistelse (tropikundersökning) Exkl röntgen samt utlåtande V Vaccinationsintyg 76 - östgötar (grupp 4) 500 kr (varav moms 100 kr) - ej östgötar 750 kr (varav moms 150 kr) Intyg att patienten inte tål vaccin (grupp 1) 100 kr Intyg om sprutor och kanyler för tull o dyl. (grupp 1) 100 kr Visum Intyg över tuberkulinprövning och BCG-vaccination (grupp 0) 0 kr Intyg över ympning mot eller vaccinationsintyg enligt WHO:s formulär, "gula kortet" (grupp 0) 0 kr Olika former av friskintyg eller intyg om sjukdom för erhållande av visum för resa till annat land. Kostnad för laboratorieanalys tillkommer. 375 kr (varav moms 75 kr) Grundat på befintlig journal 250 kr (varav moms 50 kr) Gäller även för sjukdom som omfattas av smittskyddslagens bestämmelser. Se rättsintyg Vårdintyg för sluten psykiatrisk vård, undersökning inkl intyg (grupp 0) Intyg angående hinder för inställelse i tjänsten (grupp 0) Våldtäkt Vårdintyg Värnpliktig 0 kr 0 kr Undersökningar/intyg som inte återfinns i taxan ska ersättas enligt taxa för liknande åtgärd, framräknad självkostnad eller enligt timtaxa. Om intyg/utlåtande skall utfärdas på annat språk än svenska skall timtaxa alltid tillämpas. I det fall intyg/utlåtande måste lämnas till översättare skall denna kostnad debiteras. I debiterad tid ingår den tid som krävs för undersökning, utfärdande och utskrift av intyget. Kostnader för undersökningar och utlåtanden ska alltid debiteras den som hos landstinget beställer åtgärden oavsett vem som är den slutliga betalaren. 7.2.1 Laboratorieprover och Röntgenundersökningar För laboratorieprover och röntgenundersökningar som behövs för utfärdande av utlåtande debiteras enligt respektive laboratoriums/röntgenkliniks taxa. Om undersökning eller analys utförs på främmande laboratorium debiteras faktisk kostnad. 7.3 VACCINATIONSVERKSAMHET Avgiften avser kostnad för såväl injektionen som preparatet om inte annat anges. Grupp A Ambirix 77 620:- BCG 300:- Boostrix 450:- Difteri 430:- Difteri/revaccination 420:- Difteri/stelkramp (DT), diTe booster 370:- Difteri, stelkramp kikhosta (diTeki) 400:- Fendrix 900:- Gammaglobulin 2ml 450:- Gammaglobulin över 2 ml 500:- Gardasil 1100:- Gula febern 500:- Hepatit A (samma för barn och vuxna) 400:- Hepatit B, 0,5 ml 350:- Hepatit B, 1,0 ml 375:- Hepatit B, paketpris grundskydd 1500:- Haemophilus influenzae 500:- Influensa (för riskgrupper gäller särskilda regler) 300:- Japansk encephalit Ixiaro 1100:- Vaccin mot Mässling, Påssjuka, Röda hund; 320:- Menveo 700:- Neisvac 550:- Pentavac 500:- Icke konjugerat pneumokockvaccin 450:- Prevenar 13 800:- Synflorix 550:- Polio 400:- Rabies 1,0 ml 800:- Rotarix 800:- Stelkramp 400:- TBE, fästingburen encefalit 400:- Tuberkulintest 300:- Twinrix B, barn 500:- Twinrix V, vuxen 600:- Typhim VI, tyfoidvaccin 420:- 78 Grupp B Varilrix, vattenkoppsvaccin 675:- Zoostavax, bältrosvaccin 1500:- Aunativ, injektion + preparat 250:- samt självkostnad för preparat Kolera oralt, 1 dos 375:- Kolera oralt, 2 doser 550:- Kolera oralt, 3 doser 725:- Recept, ex malariaprofylax per person 200:- (max. 2 x 200:- per familj) 7.3.1 Influensavaccin för vissa riskgrupper Influensavaccin ges avgiftsfritt till vissa riskgrupper; personer som under året fyller 65 år eller är äldre personer som i övrigt ingår i av Socialstyrelsen fastställd riskgrupp. En patient som inte tillhör någon av riskgrupperna betalar vaccinationen enligt den ordinarie taxan. Vaccinationsavgiften får inte noteras i högkostnadskortet och frikort ger inte rätt till avgiftsfri vaccination. Vaccinationsinjektioner Injicering av vaccin eller 250:och kontroller immunglobulin som medförs av patienten. För kontrollbesök som endast omfattar granskning av resultat från tidigare utförd test och vaccination uttas inte särskild avgift 7.3.2 HPV-vaccination Landstinget erbjuder alla flickor födda 1993–1998 avgiftsfri vaccination mot HPV. Flickor födda 1999 eller senare kommer att vaccineras i skolan. 79 Kvinnor födda 1992 eller tidigare som vill vaccinera sig, kan också beställa tid för vaccination. Vaccinationen kvinnor födda 1992 eller tidigare är inte avgiftsfri och ingår inte i högkostnadsskyddet. 7.4 HÄLSOUNDERSÖKNINGAR Allmän hälsoundersökning exklusive utlåtande innefattande autoanamnes, synskärpeundersökning och tonometri, hörselprövning, enkelt blod- och urinstatus, fysik samt normalstatus (grupp 4), 400 kr. För röntgen, EKG, EEG, blodstatus, audiogram, ergometertest och färgsinneundersökning samt andra laboratorieundersökningar tas tilläggsavgift enligt taxa ut, se 7.2.1. 7.4.1 Sjukdom konstaterad vid hälsoundersökning Konstateras sjukdom i samband med hälsoundersökning, skall ingen särskild patientavgift utgå för vid besöket meddelad läkarvård. 7.4.2 Särskild hälsovård och riktade hälsokontroller 7.4.2.1 Mödra- och barnhälsovård Landstinget erbjuder särskild hälsovård till blivande mödrar och nyfödda barn; mödra- och barnhälsovård. Denna hälsovård är avgiftsfri för patienten. Avser endast barnmorskebesök och läkarbesök relaterade till själva graviditeten. Sjukreseersättning ges inte vid mödra- och barnhälsovård. 7.4.2.1.1 Gynekologisk hälsoundersökning Gynekologisk hälsoundersökning exklusive utlåtande innefattande autoanamnes, bimanuell undersökning, cytologiprov, inspektion av vagina och porto samt enkel blod- och urinstatus (grupp 3), 300 kr. 7.4.2.1.2 Graviditetstest Avgift med 100 kr kan tas ut även inom mödrahälsovården för graviditetstest. 7.4.2.2 Riktade hälsokontroller Landstinget erbjuder riktade hälsokontroller, gynekologisk cellprovskontroll, mammografi samt bukaortascreening. I landstingsfullmäktige fattades 2014-0212 beslut om att fastställa avgifterna för ovanstående screeningverksamhet till 0 kr. Avgift: Gynekologisk cellprovskontroll 80 0 kr Mammografi 0 kr Bukaortascreening 0 kr Sjukreseersättning ges inte vid riktade hälsokontroller. 7.4.2.3 Asbestundersökning För asbestundersökningar som utförs på personer som i sitt dagliga arbete exponeras för asbest tillämpas taxa enligt detta kapitel. Hälsoundersökning, röntgenundersökning och eventuella lab.prover. Vid behov tillämpas timtaxa enligt 9.1.3 (ej moms) 81 8 KOMPLETTERANDE BESTÄMMELSER ALLMÄNT I detta avsnitt redovisas de generella avgifts- och ersättningsregler samt andra bestämmelser med giltighet över hela landstinget som inte finns publicerade på annat sätt. Den praktiska hanteringen av ersättningar mm. kan vara centraliserad till en enhet för hela landstinget. 8.1 ERSÄTTNING TILL ORGANDONATORER Ersättning ges till levande givare av organ eller vävnad i samband med utredning eller donation. Särskilda ersättningsregler gäller för ägg- och spermadonation, se bilaga 11. De administrativa frågorna angående ersättningen hanteras med vissa undantag vid Patientkontoret i Linköping. 8.2 BIDRAG TILL PATIENTER MED OXYGENKONCENTRATORER Patienter som behandlas med oxygenkoncentrator har sedan år 2006 rätt till ekonomisk kompensation för ökade elkostnader. Patienten förses med apparatur från landstinget sida. Ersättning kan ges till person i eget boende och som har elkostnader. Ersättning lämnas med 150 kr per månad/1 800 kr per år Ersättning ges efter uppvisande av läkarintyg. Ersättning ges så länge patienten förses med oxygenkoncentrator från landstinget och så länge patienten är bosatt i Östergötland 8.3 VÅRD UNDANTAGEN FRÅN SJUKVÅRDSANSVARET Vissa vårdinsatser är undantagna från sjukhusens och primärvårdens sjukvårdsansvar. Patienten ska när denne får sådan vård betala en avgift som motsvarar hela eller en del av åtgärdens faktiska kostnad. Aktuella åtgärder: 8.3.1 IVF/Äggdonation Vid äggdonationsbehandling gäller grundkraven rörande offentligt finansierad IVF behandling. Dessutom gäller följande vid behandling med äggdonation: Maximalt kan 3 behandlingar med färska donerade ägg ges. Eventuella tidigare offentligt finansierade IVF behandlingar inkluderas i detta antal så att maximalt 3 st återföranden med egna eller donerade ägg kan erhållas. Ingen offentligt finansierad syskonbehandling kan ges. Om paret har frysta embryon från tidigare behandlingar kan dessa endast ges genom egenfinansiering. 82 8.3.2 Refertiliseringsoperationer Patienten betalar klinikens faktiska kostnad. I första hand används gällande DRG-taxa/motsvarande. 8.3.3 Omskärelse av pojkar Rituell omskärelse utan medicinsk indikation. Kostnad, se DRG-taxa. Observera att omskärelse av flickor i lag är förbjudet. 8.3.4 Borttagande av godartade hudförändringar Patienten betalar klinikens faktiska kostnad. I första hand används gällande DRG-taxa/motsvarande. 8.3.5 Ärrkorrigeringar och borttagande av tatueringar på icke medicinsk grund Patienten betalar klinikens faktiska kostnad. I första hand används gällande DRG-taxa/motsvarande. 8.4 KOSTNAD FÖR JOURNALKOPIOR MM Vid utlämning av kopior av journaler och andra allmänna handlingar ska avgift tas ut enligt bestämmelser fastställda av Landstingsfullmäktige. Nya regler gäller från och med 2010. Övergripande avgiftsbestämmelser återfinns i bilaga 12. 8.5 ERSÄTTNING FÖR UTSKRIVNINGSKLARA PATIENTER Landstinget får ersättning från kommunerna för utskrivningsklara, tidigare benämnda medicinskt färdigbehandlade patienter enligt lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård samt förordningen (1991:1278) om kommuners betalningsansvar för viss sjukvård. Från och med den 1 januari 2015 gäller enligt förordningen följande ersättningsbelopp. 3 § För somatisk långtidsvård som bedrivs av ett landsting skall ersättning lämnas för varje utnyttjad vårdplats under år 2015 med följande belopp. Landsting Kronor per påbörjat vårddygn Landstinget i Östergötland 2 173 kr 4 § Kommunen ska lämna ersättning för patienter som inte längre behöver den medicinska vård som ges vid den enhet inom landstingets hälso- och sjukvård där de vårdas eller vid någon annan enhet inom landstingets hälso- och sjukvård för vilken kommunen inte har betalningsansvar. Har inte annat överenskommits ska ersättningen, för varje vårddygn som påbörjas under år 2015, lämnas med a) 4 666 kronor för patienter vid en enhet för somatisk akutsjukvård, 83 b) 3 367 kronor för patienter vid en enhet för geriatrisk vård, och c) 3 958 kronor för patienter vid en enhet för psykiatrisk vård. Har ett landsting och en kommun kommit överens om viss ersättning för vård av utskrivningsklara patienter, ska ersättning lämnas med detta belopp. I fall som avses i första stycket ska ersättning dock lämnas med lägst 3 367 kronor för varje vårddygn. För psykiatrisk vård som bedrivs av en enskild vårdgivare på uppdrag av ett landsting ska ersättning lämnas med det belopp som motsvarar landstingets kostnader för vården. Observera att ovanstående avser verksamhet 2015 med de belopp som publicerats i förordning 2014:1377. 84 9 VÅRDGARANTI – ADMINISTRATIVA REGLER 9.1 ALLMÄNT Den 1 november 2005 infördes en för landet gemensam vårdgaranti. Vårdgarantin är från och med den 1 juli 2010 lagstadgad genom en ändring i hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgarantin innebär att ingen ska behöva vänta mer än en viss tid för att få vård: Primärvården ska erbjuda personlig kontakt via telefon samma dag. Om läkarkontakt inom primärvården behövs ska denna erbjudas inom högst sju dagar. Efter mottagen remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den specialiserade vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar från remissdatum. Efter beslut om behandling ska denna erbjudas inom högst 90 dagar. Vårdgarantin gäller all slags vård. Klarar inte det egna landstinget detta ska patienten genom ansvarig kliniks försorg erbjudas besök, behandling/operation någon annanstans i landet. Detta ska ske utan extra kostnader för den enskilde patienten. Det är den klinik/vårdcentral som behöver sända iväg patienten till annan vårdinrättning som får stå de kostnader som detta medför. Vid remittering till annat landsting gäller reglerna i Riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet återfinns i sin helhet under avsnitt 11. Nedan redovisas vissa generella regler för tillämpning av vårdgarantin. 9.2 KLINIKENS ANSVAR Den klinik som inte klarar av att erbjuda den väntande patienten vård enligt stipulerad tid ska svara för att denne erbjuds vård vid en annan vårdenhet i eller utanför Östergötland. Kliniken ska aktivt erbjuda vård vid annan vårdenhet. Det är kliniken som ska svara för att besöks- eller behandlingstid fås vid annan vårdinrättning. Patienten ska inte själv behöva söka efter vårdenheter där vård kan fås. Bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård avseende remiss och betalningsansvar ska gälla när patient får vård vid enhet utanför landstinget. Vård utanför landstinget ska erbjudas vid en vårdenhet driven av ett annat landsting eller som har vårdavtal med ett landsting och avtalet omfattar utomlänspatienter. Remittering till privata enheter som inte har vårdavtal med något landsting får inte ske. För patient som på eget initiativ söker en vårdenhet i annat landsting gäller reglerna för valfrihet i vården. Valfrihetsregler gäller även i de fall en patient erbjuds vård vid en främmande vårdenhet men önskar vård vid en annan enhet. 85 9.3 TIDSREGLER Tid för vårdgarantins beräkning ska; inom primärvården räknas från den dag då patienten har kontaktat vårdcentralen och besök bedömts behövas för besök inom specialistvården räknas från den dag då remiss har utfärdats av remissutfärdaren för operation/behandling räknas från den dag då beslut om sådan har tagits av sjukhuskliniken En patient som erbjudits vård inom eller utanför landstinget och tackat nej till denna ska ha möjlighet att förskjuta tidpunkten för behandlingen. Eventuella förmåner som följer av vårdgarantin ska därvid inte ges. Patient som tvekar om behandling ska utföras och som två gånger tackar nej till erbjuden behandling eller uteblir ska avskrivas från väntelistan/ planeringslistan. Patienten och remittent ska informeras. Patient som erbjuds vård inom landstinget inom för vårdgarantin stipulerad tid kan ändå begära remiss enligt valfrihetsregler till annat landsting. 9.4 REMISSREGLER En patient som inte kan tas emot för undersökning eller behandling/operation vid en enhet i Östergötland enligt vårdgarantins regler ska erbjudas remiss till enhet i annat landsting. Remittering ska ske med remiss enligt kapitel 2 i Riksavtalet för utomlänsvård (remiss på landstingets initiativ, oftast benämnd specialistremiss). Remiss för vårdgaranti ska utfärdas av överläkare på sjukhus. Remiss föranledd av vårdgaranti ska märkas genom kryss i rutan C ”Enligt vårdgaranti” på remissblanketten. Remiss ska utfärdas även i de fall vården avses äga rum i ett annat landsting inom regionen och där valfrihet utan krav på remiss från hemlandstinget normalt gäller. Landstingets regler för remisser för utomlänsvård återfinns i avsnitt 11. För patient som på eget initiativ söker en vårdenhet i annat landsting gäller regler för valfrihet i vården. En klinik är skyldig att utfärda remiss för valfrihet enligt Riksavtalet kap 4.4, en så kallad valfrihetsremiss om patienten skulle ha tagits emot för vård på kliniken. Valfrihetsremiss kan utfärdas från första dagen beslut om behandling/operation tagits. Sådan remiss markeras med kryss i rutan ”Enl patientens önskan”. Remiss utfärdas av överläkare vid sjukhus samt godkännes av klinikchef/motsvarande. 9.5 VÅRDAVGIFTER En patient som erbjudits vård i ett annat landsting med anledning av vårdgaranti betalar avgift enligt vårdlandstingets avgiftsregler, se Riksavtalet kap 8.3 st 4. 86 9.6 MEDICINSK SERVICE Medicinsk service (laboratorie- och röntgenundersökningar) omfattas inte av vårdgarantins regler om väntetider. Väntetid för röntgenundersökning eller laboratorieundersökning kan därför överstiga 90 dagar utan att patienten har rätt till undersökning vid annan enhet än den som vårdande enhet valt för undersökning. 9.7 HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING Hjälpmedelsförsörjning omfattas inte av vårdgarantins regler om väntetider. Väntetid för att få hjälpmedel kan därför överstiga 90 dagar utan att patienten har rätt att få hjälpmedel vid annan enhet än den som vårdande enhet valt för detta. Undantaget är utprovning av hörapparat som omfattas av vårdgarantin. 9.8 TANDVÅRD Tandvård ingår i princip inte i vårdgarantin oavsett om avgiften för sådan vård betalas enligt sjukvårdens avgiftssystem (nödvändig tandvård, tandvård som ett led i sjukdomsbehandling eller oralkirurgi). Sådan vård regleras av tandvårdslagen. Tandvård ingår dock i vårdgarantin om tandvårdsinsatsen är ett reellt led eller moment i eller en förutsättning för en medicinsk utredning eller behandling som omfattas av vårdgarantin. Även tandvårdsinsatser som kräver sjukhusets resurser, eller samverkan med medicinska specialiteter, omfattas av vårdgarantin. Exempel på sådana insatser är behandling av käkfrakturer, käkledskirurgi, besök för bedömning av oralmedicinska tillstånd som kräver medverkan av sjukhusets medicinska specialiteter, behandling av oralmedicinska tillstånd som infektioner och tumörer samt behandling av svåra smärttillstånd där både specialistklinik för oral kirurgi och medicinska specialister krävs, se SOS 02-5062/98. Insatser som t ex rekonstruktiv och orthognat kirurgi vid medfödda missbildningar omfattas dock inte av garantin. Avgränsningen syftar till att en tandvårdsinsats som behövs för att genomföra en medicinsk behandling inte ska fördröja behandlingen. 9.9 KOSTNADSANSVAR Klinik som sänder en patient till annat landsting för vård svarar för de kostnader som uppstår i samband med vården. Kostnadsansvaret avser såväl vårdkostnader och eventuella anhörigkostnader medan resekostnader tills vidare betalas med centrala medel. 87 10 REMISSREGLER VID UTOMLÄNSVÅRD M.M. 10.1 VÅRD I ANNAT LANDSTING ÄN HEMLANDSTINGET MM 10.1.1 Allmänt Med utomlänsvård avses i huvudsak sådan vård som ges en patient hos annat landsting/region eller hos landstingsfri kommun. Utomlänsvård kan under vissa förhållanden även ske vid vårdinrättning som drivs av annan huvudman än landsting. Vården behöver i dessa fall inte alltid ske utanför landstingets gränser. Grunderna för remiss för utomlänsvård är fastställda av hälso- och sjukvårdsnämnden. Nedan redovisas även regler för valfrihet i sjukvården, vård vid rehabiliteringsanläggningar samt sjukvård utomlands. Dessutom finns vissa riktlinjer för valfrihet inom habilitering och tandvård. 10.1.2 Avtal om utomlänsvård Utomlänsvården vid landstingsdrivna vårdinrättningar regleras i olika avtal mellan de olika landstingen. Även vård vid vissa privata sjukhus som drivs enligt avtal med respektive vårdlandsting omfattas av bestämmelserna i riksavtalet. Inom sjukvårdsregionen regleras utomlänsvården i Regionavtalet. För vård utanför sjukvårdregionen regleras utomlänsvården i Riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet omfattar samtliga landsting/regioner. Mellan enskilda landsting inom samma region eller i olika regioner kan även finnas särskilda avtal så kallade mellanlänsavtal. Landstinget i Östergötland har tecknat mellanlänsavtal i form av gränsavtal om primärvård med landstinget i Södermanland. 10.1.3 Former av vård enligt Riksavtalet och Regionavtalet Riks- och Regionavtalet reglerar vård av följande former: Vård efter remiss från hemlandstinget (specialistremiss/vårdgarantiremiss) Akut- och förlossningsvård Utomlänsvård där patienten själv väljer sådan (valfrihetsremiss krävs i vissa fall) Medicinsk service 10.1.4 Andra landstings remisskrav När en patient från ett annat landsting tas emot för vård inom landstinget enligt patientens fria val, Riksavtalet kap 4.4, ska patientens hemlandstings regler för remiss för besök hos specialistläkare respektive sjukgymnast tillämpas, se närmare bestämmelser i slutet av detta avsnitt. 88 10.1.5 Ekonomiskt ansvar Hälso- och sjukvårdsnämnden har med vissa undantag det politiska ansvaret för utomlänsvården. Det ekonomiska ansvaret ligger dels hos olika produktionsenheter/centrum inom sjukvården, och dels hos hälso- och sjukvårdsnämnden. Produktionsenheterna svarar ekonomiskt för; utomlänsvård för somatisk och psykiatrisk vård efter specialistvårdsremiss/vårdgarantiremiss som ges i enlighet med Regionavtalet eller kapitel 2 i Riksavtalet. utomlänsvård för somatisk och psykiatrisk vård efter valfrihetsremiss som ges i enlighet med Regionavtal eller kapitel 4.4 i Riksavtalet. vård vid enskilda behandlingshem för psykiatrisk vård som kan jämföras med ett sjukhus psykiatriska klinik. viss annan vård som undantagsvis ges efter remiss till privat vårdenhet som inte omfattas av vårdavtal med ett landsting/motsvarande. Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar ekonomiskt för; utomlänsvård inom annat landstings primärvård. övrig akut utomlänsvård samt förlossningsvård utanför landstinget som ges i enlighet med Regionavtalet eller Riksavtalet. övrig planerad utomlänsvård som söks i enlighet med Regionavtalet eller Riksavtalet enligt gällande valfrihetsregler och som sker utan remiss från landstinget. Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar inte ekonomiskt för; medicinsk service som beställs enligt bestämmelserna i Riksavtalet av enhet inom landstinget, se särskilda regler nedan. övrig utomlänsvård som inte regleras av Riksavtalet eller Regionavtalet eller beslutats särskilt av nämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar inte heller för vård utanför landstinget avseende habiliteringsvård eller tandvård som inte är sådan oralkirurgisk verksamhet som i avgiftshänseende jämställs med sjukvård. 10.1.6 Reseersättning Reseersättning lämnas enligt landstingets sjukresereglemente i de fall utomlänsvården skett efter remiss på landstingets initiativ. Då patienten på eget initiativ väljer utomlänsvård lämnas normalt ingen reseersättning. 10.2 REMISSRÄTT 10.2.1 Riksavtalets bestämmelser Remiss för utomlänsvård på landstingets initiativ, här benämnd specialisteremiss/vårdgarantiremiss regleras i Riksavtalets kapitel 2. Remisserna kan avse öppen och/eller sluten vård. Remisser där patienten själv väljer utomlänsvård, dvs valfrihetsremiss regleras i Riksavtalets kapitel 4.4. 89 Remisserna kan avse såväl öppen som sluten vård. Övergripande regler om valfrihet redovisas nedan. 10.2.2 Remissregler 10.2.2.1 Specialistremisser/vårdgarantiremiss Överläkare vid sjukhus i Östergötland har remissrätt för vård enligt Riksavtalet kapitel 2, dvs för vård som tillkommit på landstingets initiativ (specialistremiss samt vårdgarantiremiss). Remissrätten avser patienter som behandlas vid sjukhuset oavsett patientens hemvist inom landstinget. Respektive centrum kan utfärda egna regler för godkännande av remisser utfärdade av remissberättigad läkare. Remisser för akut specialistvård enligt Riksavtalet kapitel 3.2 kan sändas direkt med patienten till främmande sjukhus. Här kan tjänstgörande läkare oavsett tjänsteställning utfärda remiss. 10.2.2.2 Valfrihetsremisser Överläkare vid sjukhus i Östergötland har remissrätt för vård enligt Riksavtalet kapitel 4.4 för vård som tillkommit på patientens initiativ (valfrihetsremiss). En valfrihetsremiss ska vara godkänd av landstinget (dubbla underskrifter). Landstingets godkännande görs av respektive chef för den enhet som är ekonomiskt ansvar för vården. 10.2.2.2.1 Grunder för utfärdande av valfrihetsremiss Grunder för valfrihet vården finns beskrivet längre ner under detta avsnitt. 10.3 PATIENTLAGEN Den 1 januari 2015 träder patientlagen (2014:821) i kraft. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. I korthet innebär patientlagen att den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas samt att patienten ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas därför i hälsooch sjukvårdslagen till att gälla även patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Patientens hemlandsting ska bekosta vård som patienten får i ett annat landsting, under förutsättning att patientens hemlandstings remissregler följs. I det fall en patient besöker primärvården i Östergötland och önskar få öppen specialiserad vård i ett annat landsting där krav på remiss finns till den specialiserade vården, har primärvården från den 1 januari 2015 möjlighet att skriva en konsultationsremiss för öppen vård till ett annat landsting på samma sätt som primärvården idag skriver remiss till den specialiserade vården inom Landstinget i Östergötland. 90 10.4 REGISTRERING AV REMISS I IT-SYSTEMET KUL (KÖPT UTOMLÄNSVÅRD) För remisser för vård (inte medicinsk service) enligt Riksavtalet ska en särskild remissblankett användas. Remissen skrivs i IT-systemet KUL: Registrera remiss i KUL För mer information kring hantering av remisser i KUL: Köpt utomlänsvård För vård som inte regleras inom Riksavtalet för utomlänsvård bör blanketten i KUL inte användas. För klimatvård finns särskilda blanketter. 10.5 REMISS FÖR MEDICINSK SERVICE Remissrätt för medicinsk service (laboratorie- och röntgentjänster) inom ramen för Riksavtalet för utomlänsvård tillkommer chefsöverläkare vid sjukhus och i primärvård. Remissrätten kan delegeras till annan läkare. Beställande enhet har betalningsansvar för köpt medicinsk service. Medicinsk service kan med beaktande av gällande upphandlingsregler och tecknade avtal även köpas vid privata enheter. Betalningsansvar för sådan service åvilar beställande enhet. Privatläkare med ersättning från landstinget enligt lag eller avtal har inom ramen för Riksavtalet för utomlänsvård rätt att på landstingets bekostnad beställa medicinsk service i sitt eller patientens hemlandsting. 10.6 VALFRIHET I VÅRDSÖKANDET Enligt riksavtalets bestämmelser gäller viss valfrihet i vårdsökandet och en patient kan därför söka planerad vård utanför landstinget enligt följande; Öppenvård: Primärvård kan sökas utan remiss i hela landet. Länssjukvård kan utan remiss sökas hos andra landsting och privata vårdgivare i hela landet. Remisskrav kan finnas i det vårdande landstinget. För mer kostnadskrävande vårdåtgärder i öppen vård såsom exempelvis dagkirurgisk verksamhet och dylikt krävs en valfrihetsremiss enligt Riksavtalet 4.4, se ovan. Valfrihetsremiss krävs inte om vården söks i landstingen i Jönköpings och Kalmar län inom sjukvårdsregionen. Sluten vård: Länssjukvård kan sökas i övriga landet om valfrihetsremiss utfärdats enligt Riksavtalet 4.4, se ovan. Sådan valfrihetsremiss krävs emellertid inte om vården söks i landstingen i Jönköpings och Kalmar län inom sjukvårdsregionen. Grunder för utfärdande av valfrihetsremiss 91 En valfrihetsremiss avser en remiss enligt Riksavtalet för utomlänsvårds bestämmelser som ges för att tillgodose en patients önskan. I dessa fall finns motsvarande medicinska vårdresurser inom patientens hemlandsting, men patienten önskar vård inom ett annat landsting. Patienten har rätt till en valfrihetsremiss om dennes sjukdom skulle innebära att patienten fått vård i Östergötland om så önskats men väljer att söka vård i ett annat landsting av personliga skäl. Samma prioriteringsgrunder ska gälla vid utfärdande av valfrihetsremiss som vid meddelande av vård inom remitterande klinik. Patientens sjukdom ska således kräva behandling vid vårdinrättning i Östergötland. Rätt till valfrihetsremiss gäller inte vid rättspsykiatrisk vård eller psykiatriskt tvångsvård och inte heller vid så kallad högspecialiserad vård. Sjukreseersättning ges inte längre när patienten utnyttjar sin valfrihet inom eller utanför landstinget. Akut vård och förlossningsvård kan alltid sökas vid vistelse i annat landsting. Abort kan också sökas i annat landsting utan krav på remiss från hemlandstinget. Patientlagen Se ovan under 11.3 vad som gäller enligt patientlagen. 10.7 VISSA ÖVRIGA FRÅGOR AVSEENDE VÅRD UTANFÖR LANDSTINGET I det följande informeras mycket översiktligt om vissa övriga frågor rörande vård utanför landstinget. 10.7.1 Behandlingshem/rekreationsvistelser Vård vid olika former av behandlingshem ofta specialiserade på olika sjukdomsgrupper eller vid rehabiliterings- eller rekreationsvistelser ofta arrangerade av olika patientorganisationer, benämns ofta utomlänsvård. Dessa vårdformer omfattas inte av remissreglerna för vård enligt Riksavtalet för utomlänsvård. Det ekonomiska ansvaret åligger inte heller hälso- och sjukvårdsnämnden utan vården betalas av sjukhus eller primärvården enligt lokalt utfärdade riktlinjer. Reseersättning utges i allmänhet inte av patientkontoret. 10.7.2 Utlandsvård - Specialistvård utomlands 10.7.2.1 Vård efter initiativ från landstinget/sjukvården Remittering för utlandsvård, specialistvård utomlands ska ske av överläkare vid klinik på Universitetssjukhuset. Remiss ska sändas till ledningsstaben. Ledningsstaben har tidigare ställt remissen till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för prövning. SKL har upphört med denna rutin varför prövning numera sker inom landstinget i samverkan med landstingsdirektörens medicinska rådgivare. Beslut om huruvida vård enligt remissen ska medges 92 eller inte fattas som delegationsbeslut av ordföranden i hälso- och sjukvårdsnämnden. Den remitterande kliniken svarar i samband med utlandsvården för alla praktiska arrangemang såsom anordnande av transporter, kontakter med det främmande sjukhuset och mottar och attesterar alla fakturor. Slutlig betalning sker via patientkontoret/utomlänsvården. Klinik kan för ECMO-behandling med eget kostandsansvar och utan godkännande från nämnden sända patient för vård utomlands. 10.7.2.2 Vård efter initiativ från patienten Enligt gällande EU/EES-bestämmelser kan en patient hos Försäkringskassan ansöka om tillstånd för vård i ett annat EU/EES-land. Försäkringskassan fattar beslut i frågan efter hörande av landstinget. Ledningsstaben inhämtar i dessa fall regelmässigt yttrande från lämplig klinik eller motsvarande. 10.7.2.3 Planerad vård i övrigt utomlands Det förekommer att landstingen remitterar patienter för vård utomlands i de fall vården inte kan ges i Sverige. Andra EU-länder kan även i dessa fall kräva att patienten uppvisar blankett S2 / E112. Försäkringskassan kan då utfärda blanketten om landstinget utfärdar en betalningsförbindelse. 10.7.3 Klimatvård Landstinget i Östergötland sänder patienter för klimatvård till främst Kanarieöarna och Spanska fastlandet. Landstinget jämställer klimatvårdsresor med sluten sjukvård. Vården omfattar följande patientgrupper; neurologiskt sjuka, unga reumatiker samt psoriatiker. Remiss kan utfärdas av patientens läkare på särskild blankett. Remisserna granskas av särskilda uttagningsläkare inom respektive specialiteter. Upplysningar kan lämnas av patientkontoret, 010-103 22 88. 10.7.4 Habilitering För habiliteringsvård som ges utanför länet är landstingets habilitering ekonomiskt ansvarig. En patient kan med hänvisning till det fria valet inom sjukvården välja vårdgivare för såväl utredning som behandling inom ett annat landstings habiliteringsorganisation. Landstingets habilitering kan då särskilda skäl föreligger efter kontakt med nämndens tjänstemän remittera till privata vårdgivare som inte har landstingsavtal. 10.7.5 Tandvård Såväl allmäntandvård som specialisttandvård ersätts förutom av patienten i huvudsak av Försäkringskassan. För vissa patientkategorier främst gamla och handikappade samt patienter i behov av tandvård i samband med kortvarigt sjukdomstillstånd lämnas ersättning av landstinget enligt särskilda regler. 93 Patienten kan i dessa fall själv välja tandläkare fritt i landet. Riksavtalet för utomlänsvård är inte tillämpligt för vården. Allmäntandvård för barn kan fritt väljas i landet under förutsättning att vårdgivaren följer av landstinget uppställda krav. Landstinget lämnar ersättning för vården enligt särskilda regler. Riksavtalet är inte tillämpligt i dessa fall. Folktandvården har ansvar för specialisttandvård för barn. Riksavtalet är inte tillämpligt. För sådan oralkirurgisk behandling som ur patientavgiftssynpunkt jämställs med sjukvård gäller riksavtalets bestämmelser. 10.8 SJUKVÅRDSHUVUDMÄNNENS KRAV PÅ REMISS I ÖPPEN VÅRD Sammanställning över krav på remiss i öppen vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin samt fysioterapeut/sjuk-gymnast I riksavtalet för utomlänsvård regleras i kapitel 4.2 frågan om icke akut öppen vård och sjukvårdande behandling till utomlänspatienter. För att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting förutsätts att patienten följer sitt hemlandstings remisskrav enligt 3 § lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning och § 3 lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Det är således nödvändigt i dessa fall, för att få ersättning från patientens hemlandsting, att behandlande specialistläkare i öppen vård och fysioterapeut/sjukgymnast vid besök av patienter från andra landsting förvissar sig om att patienterna inte omfattas av remissregler. Enligt riksavtalet kan bestämmelserna i bl.a. kapitel 4 ersättas med avtal inom sjukvårdsregionen eller avtal mellan landsting. Landsting med uppgift om länskod Läkare Remisskrav JA NEJ Stockholms läns landsting 01 Landstinget i Uppsala län 03 Landstinget Sörmland 04 Landstinget i Östergötland 05 Landstinget i Jönköpings län 06 Landstinget Kronoberg 07 94 Fysioterapeut/ sjukgymnast Remisskrav JA NEJ X X X X X X X X X X X X Kommentar Krav på remiss till psykoterapibehandling Krav på remiss till öppen specialiserad ögonsjukvård för vuxna, 20 år och äldre. Landstinget i Kalmar län 08 Landstinget Blekinge 10 Region Skåne 12 Region Halland 13 Västra Götalandsregionen 14 Landstinget i Värmland 17 Örebro läns landsting 18 Landstinget Västmanland 19 Landstinget Dalarna 20 Landstinget Gävleborg 21 Landstinget Västernorrland 22 Jämtlands läns landsting 23 Västerbottens läns landsting 24 Norrbottens läns landsting 25 Region Gotland 09 95 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Undantag: psykiatri, gynekologi, barnmedicin, STDmottagning, internmedicin, kardiologi, reumatologi, neurologi, lungmedicin samt dermatologi (hudsjukdomar) Undantag: barnmedicin, gynekologi och psykiatri. Även klinisk mammografi och smittskydd. Undantag: barn- och ungdomspsyk, infektion, delar av hudkliniken (STD-verksamhet), gynekologi, psykiatri och barnmedicin. Undantag: * Patient vars sjukdomar faller under smittskyddslagen * Patient som söker psykiatrisk vård * Kvinnor med gynekologiska besvär * Barn under ett år * Patient som söker för STD Remisstvång till barnmedicin för barn över 2 år. 10.9 10.9.1 SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Samverkan inom sjukvårdregionen Inom Sydöstra sjukvårdsregionen samverkar landstingen i Östergötland, Kalmar län och Jönköpings län med sjukvårdsfrågor av främst specialiserat slag. Även på andra områden finns olika former av samverkan. En gemensam nämnd, Regionsjukvårdsnämnden, med representanter för de tre landstingen svarar för den politiska styrningen av verksamheten. Länk till Regionsjukvårdsnämnden; http://www.sydostrasjukvardsregionen.se/start.html Länk till fler sidor om regional samverkan; http://www.lio.se/templates/Page.aspx?id=4202 10.9.2 Regionavtal Samverkan inom Sydöstra sjukvårdsregionen regleras av ett särskilt avtal. Avtalet återfinns på webben på denna länk; http://www.sydostrasjukvardsregionen.se/avtal-och-reglemente.html 10.10 REGIONAL TAXA Inom Sydöstra sjukvårdsregionen fastställs en taxa för debitering av vård avseende patienter från de andra landstingen i regionen. Denna taxa har även enligt bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård giltighet gentemot andra landsting för vård av patienter från dessa landsting. Genom förordningen (1994:2053) om vissa ersättningar i internationella förhållanden gäller taxan även för utländska patienter från EU/EES eller konventionsländer. Taxan används även vid interndebitering avseende asylsökande patienter. Taxan används även vid debitering av egenbetalande patienter. Taxan återfinns på webben via följande länk; http://www.sydostrasjukvardsregionen.se/prislista.html 96 Riksavtal för utomlänsvård och kommentarer Med giltighet fr o m den 1 januari 2015 Antagande av avtalet Landstingstyrelsen har vid sammanträde den 16 december 2014, § 223, beslutat att godkänna och från och med den 1 januari 2015 tillämpa det reviderade riksavtalet för utomlänsvård. 97 FÖRORD Riksavtalet för utomlänsvård har bestämmelser om vad som gäller när en person får vård utanför sitt eget hemlandsting. Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslöt i oktober 2014 att godkänna ett nytt riksavtal för utomlänsvård med giltighet fr.o.m. den 1 januari 2015. Styrelsen beslöt också att rekommendera landstingen och regionerna att godkänna och tillämpa detta avtal. Denna skrift innehåller riksavtalet och kommentarer till avtalet. Avsikten med kommentarerna är att underlätta den praktiska tillämpningen av avtalet. Stockholm i november 2014 Hans Karlsson Direktör Avdelningen för vård och omsorg 98 Bilaga 1 1 AVTALETS OMFATTNING Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller när en person får vård utanför sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget, akutoch förlossningsvård, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan vård, medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor. Riksavtalet gäller då verksamhet i dessa avseenden, kapitel 2 t.o.m. 7, inte regleras med avtal inom sjukvårdsregionen eller avtal mellan landsting. I kapitel 4.1 redogörs för patientlagens (2014:821) bestämmelser om möjligheterna att välja öppen vård. Dessa lagbestämmelser är tvingande. I kap 4.2 framgår den miniminivå som reglerar patienternas valmöjligheter inom den slutna vården. Kapitel 8 är tvingande. Riksavtalet förutsätter att vården är landstingsfinansierad och lämnas av: landsting privata vårdgivare som har kontrakt med landstingen med stöd av antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Kontrakt som sluts i enlighet med LOU kallas oftast för vårdavtal. Hur frågor om utomlänsvård bör regleras i sådana kontrakt behandlas i kap 8. vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. I bifogad bilaga definieras vissa termer som används i detta avtal. 10.4 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN HEMLANDSTINGET En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård som ges efter remiss från hemlandstinget enligt följande bestämmelser. 2.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att remittera patienter för hälso- och sjukvård enligt avtalet. Övergångsbestämmelser för remittering till privata vårdgivare När ett hemlandsting remitterar patient till privat vårdgivare med kontrakt med annat landsting gäller fram t.o.m. den 31 december 2014 följande. Hemlandstinget sänder i dessa fall remissen till berört vårdlandsting, som i sin tur förmedlar remissen till privat vårdgivare med vilken detta vårdlandsting har ett kontrakt, som reglerar vård av utomlänspatient i enlighet med övergångsbestämmelserna i kap 8.2. Av kap 8.2 framgår vad som gäller vid remittering till privat vårdgivare enligt kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 och vad som ska gälla enligt de kontrakt som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015. 2.2 En patient som remitterats på hemlandstingets initiativ kan remitteras vidare på hemlandstingets bekostnad av den läkare som är behörig att göra sådan remittering vid den mottagande enheten om det gäller vård eller åtgärder som anges i remissen. 2.3 Remiss för hälso- och sjukvård i annat landsting gäller både öppen och sluten vård. På remissen kan dock anges att den enbart gäller öppen vård. 99 Bilaga 1 Förbehåll i remissen kan emellertid inte göras gällande om det begränsar förutsättningarna att genomföra medicinskt motiverade undersökningar eller behandlingar. 2.4 Remissen, som är en betalningsförbindelse för det remitterande landstinget, ska innehålla uppgifter om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder som redan vidtagits. Remissen kan behöva kompletteras med annan medicinsk information. Utöver de regler som anges här gäller särskilda bestämmelser som anges på remissblanketten. Remissen gäller ett år från utfärdandet om inte annat anges. 10.4 3 AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA PATIENTER En patients hemlandsting ersätter öppen och sluten akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter som ges enligt följande bestämmelser. 3.1 Den som under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada eller havandeskap omedelbart behöver tas in för sluten vård eller tas om hand för öppen vård. 3.1.a Den som till följd av vård med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) socialtjänstlagen (2001:453) SoL, eller som är häktad eller föremål för kriminalvård i anstalt, under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada eller havandeskap omedelbart eller icke omedelbart behöver tas in för sluten vård eller tas om hand för öppen vård och som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt bestämmelserna i 4 § andra stycket HSL. 3.2 En patient som, enligt kap 3.1, tagits emot för akut- eller förlossningsvård men behöver specialistvård som vårdenheten inte kan ge, ska i första hand remitteras till vårdenhet inom hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal. Om sådan remittering inte är möjlig ska patienten remitteras till närmaste vårdenhet där den nödvändiga vården kan ges. Den tjänstgörande läkaren har rätt att utfärda en sådan remiss. En patient som tagits emot för vård, enligt kap 3.1.a, men behöver specialistvård som vårdenheten inte kan ge ska remitteras till vårdenhet enligt de regler som vårdlandstinget tillämpar för sina egna patienter. 3.3 Om en patient, enligt kap 3.1, tagits in akut för sluten vård ska så snart det är möjligt kontakt tas med patientens hemlandsting. 10.4 4 ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV VÄLJER En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård när patienten själv väljer i enlighet med följande. Patientlagen – öppen vård 100 Bilaga 1 4.1 Patienten ska få möjlighet att välja öppen vård i andra landsting. En utomlänspatient omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti. Detta gäller både för den lagreglerade nationella vårdgarantin och den eventuella vårdgaranti därutöver som ett vårdlandsting på frivillig grund tillämpar. Patienten ska få möjlighet att ”lista” sig inom primärvården i andra landsting. En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning. En patient ska få möjlighet att välja läkarvård eller sjukvårdande behandling i hemsjukvård. Hemsjukvård som tillhandahålls av kommunerna regleras inte i riksavtalet. Söker en patient öppen vård ersätter hemlandstinget vårdlandstinget enbart om hemlandstingets eventuella remisskrav från allmänläkare till specialistläkare och fysioterapeut/sjukgymnast har iakttagits. I övrigt ska vården ges på samma villkor som de som gäller för vårdlandstingets egna invånare. Detta innebär att landstingen inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter från andra landsting utan enbart ska ta hänsyn till de medicinska behov som patienterna har. Förbundsrekommendation – sluten vård 4.2 Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget. 10.4 5 MEDICINSK SERVICE En patients hemlandsting ersätter medicinsk service i enlighet med följande. 5.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att hos andra landsting beställa tjänster inom medicinsk service. Sådan befattningshavare ska tillgodose en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting. 5.2 Tjänst som en läkare med kontrakt enligt LOU (vårdavtal) eller LOV beställt om ett sådant kontrakt medger beställning av medicinsk service inom vårdlandstinget eller i andra landsting för en utomlänspatient. I dessa fall ska en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting tillgodoses om kontraktet medger det. Tjänst som en läkare som är verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställt inom vårdlandstinget eller i annat landsting för en utomlänspatient. I dessa fall ska en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting tillgodoses. 5.3 Tjänst som en läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt för person som genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning respektive anhållen, häktad eller intagen. 10.4 6 HJÄLPMEDEL 101 Bilaga 1 Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. De hjälpmedel som fordrar avancerad service och underhåll ska förskrivas av hemlandstinget. Detta gäller även de hjälpmedel som kräver installation, som måste anpassas med hänsyn till berörd persons bostadsförhållanden eller vardagliga miljö i övrigt. I de fall hjälpmedel, inklusive tillbehör, till en utomlänspatient beräknas överstiga 10 000 kr ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget. Oavsett värdet på hjälpmedel ägs de av hemlandstinget. 10.4 7 TRANSPORTER OCH RESOR En patients hemlandsting ersätter i samband med vård berört vårdlandsting för transporter och resor som påbörjas inom ett annat landsting i enlighet med följande. 7.1 Ambulans- och andra transporter till den närmaste vårdenhet där patienten kan få nödvändig vård. 7.2 Överflyttningstransporter från ett sjukhus till ett annat för patienter i sluten vård. 7.3 Ambulans- och andra transporter från en vårdenhet, gäller även vid öppen vård, till den ort där patienten började transporten till vårdenheten eller till hemmet. 7.4 Transport till hemlandstinget av en patient som avlidit efter att ha remitterats enligt kapitel 2 till ett annat landsting. 7.5 Socialt eller medicinskt motiverade permissionsresor till hemmet för utomlänspatienter som vårdas efter remiss från hemlandstinget. 7.6 Sjukresor inom vårdlandstinget enligt lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor med taxi eller annan beställningstrafik, som har beställts via vårdlandstingets beställningscentral. 7.7 Transporter och resor enligt kapitel 7 utförs av vårdlandstinget, som ska utnyttja befintliga samordningsmöjligheter. Om hemlandstinget så begär ska transporterna i stället utföras av detta landsting. 10.4 8 ERSÄTTNING 2..1 8.1 Grunder för ersättning – regional prislista För utomlänsvård i egen regi och andra tjänster som lämnats enligt de ovan angivna bestämmelserna ska hemlandstinget betala skälig ersättning till vårdlandstinget. Ersättning för tjänster enligt detta avtal lämnas i enlighet med regional prislista, som har sin grund i överenskommelse mellan vårdlandstinget och samverkande landsting inom sjukvårdsregionen. Prislistan gäller tidigast fr.o.m. månaden efter det att en överenskommelse har träffats. Respektive samverkansnämnd/motsvarande ska snarast göra prislistan tillgänglig via sin hemsida. 102 Bilaga 1 2..2 8.2 Reglering av ersättning Privat vårdgivare Vård som ges av privat vårdgivare med kontrakt med ett landsting, som detta landsting sluter i enlighet med LOU (vårdavtal) eller LOV, ersätts av det kontraktsslutande landstinget. Det kontraktsslutande landstinget ersätts i sin tur av patientens hemlandsting enligt de i kontraktet med vårdlandstinget angivna villkoren. I detta kontrakt ska regleras bl.a. att ersättning för en vårdtjänst är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Ett sådant kontrakt är en förutsättning för att ett hemlandsting ska vara skyldigt att ersätta det kontraktsslutande landstinget. Kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 För kontrakt som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 gäller att ersättningsbestämmelserna i föregående stycke endast kan tillämpas vid remittering till privat vårdgivare om hemlandstinget sänder en remiss via berört vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har ett kontrakt. Kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015 De kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015 måste gälla även för patienter från andra landsting. Detta gäller också för sådana kontrakt som förlängs fr.o.m. den 1 januari 2015. Om det finns krav på remiss behöver den inte skickas via vårdlandstinget utan den kan skickas direkt till en privat vårdgivare. Kontrakt om sluten vård Ett hemlandsting behöver sända remiss som avser sluten vård via berört vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med vilket vårdlandstinget har ett kontrakt. Lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi Vård som ges enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven ersättning. 103 Bilaga 1 Övrigt Om vård eller annan tjänst lämnats efter remiss eller annan beställning utfärdad av annat landsting än hemlandstinget har det landsting som utfärdat beställningen betalningsansvaret, dock inte för vidareremiss enligt kapitel 2.2, remiss för akutvård enligt kapitel 3.2 och för sådan tjänst som regleras i kapitel 5.2. Utomlänspatient ska betala patientavgift enligt de regler som fastställts av vårdlandstinget för inomlänspatienter. Ersättning för tjänst som lämnas enligt avtalet faktureras det betalningsansvariga landstinget med specifikation per patient och vårdtillfälle så snart vården slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot framställt krav på ersättning ska göras senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Dröjsmålsränta erläggs enligt bestämmelserna i räntelagen (1975:635). 10.4 9 AVTALSTID Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2015 t.o.m. den 31 december 2017. Om avtalet inte sägs upp senast ett år före avtalstidens utgång förlängs det med ett år i sänder. 104 Bilaga 1 10.4 BILAGA. DEFINITIONER SOM ANVÄNDS I DETTA AVTAL Med landsting avses även Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Region Halland och Region Gotland. Med regionavtal avses ett för landstingen i en sjukvårdsregion gemensamt avtal om samverkan om hälso- och sjukvård och annan verksamhet. Ett regionavtal är flerårigt och har en övergripande ramkaraktär. Med mellanlänsavtal avses ett avtal om samverkan om hälso- och sjukvård och annan verksamhet där parterna är två eller flera landsting, men där avtalet inte är ett regionavtal. Med hemlandsting avses i riksavtalet det landsting där patienten är folkbokförd vid vårdtillfällets inledning. Med kontrakt med privat vårdgivare avses sådana kontrakt som landstingen sluter i enlighet med LOU eller LOV. Ett kontrakt definieras i dessa lagar som ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, 2. avser tillhandahållandet av tjänster, och 3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med elektronisk signatur. Kontrakt kan även innehålla andra villkor än ekonomiska. Med kontraktsslutande landsting avses det landsting som har slutit kontrakt med en privat vårdgivare. Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att lista sig. Vårdlandsting kallas det landsting där en utomlänspatient undersöks eller behandlas. Med utomlänspatient avses en person som undersöks eller behandlas inom ett annat landsting än det där personen är folkbokförd. Med utomlänsvård avses undersökning eller behandling av utomlänspatient. Sluten vård är hälso- och sjukvård som ges till patient intagen i vårdinrättning. Öppen vård är annan hälso- och sjukvård än sluten vård. Hemsjukvård är hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. Akut vård är synonymt med begreppet ”omedelbar hälso- och sjukvård”, vars innebörd enligt 4 §, 1 st hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, är följande. ”Om någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård, ska landstinget erbjuda sådan vård.” Sjukvårdande behandling är behandling inom öppen hälso- och sjukvård utförd av annan än läkare. Regionsjukvård är den allmänt använda termen för ”hälso- och sjukvård som berör flera landsting” i enlighet med 9 § HSL. I det sammanhanget används också begreppet högspecialiserad vård. 105 Bilaga 1 Rikssjukvård är, i enlighet med 9 a § HSL, sådan ”hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde.” 106 Bilaga 1 10.4 KOMMENTARER TILL RIKSAVTALET FÖR UTOMLÄNSVÅRD 10.4 SYFTE Avsikten med Kommentarerna är att de ska underlätta för landstingen att praktiskt tillämpa riksavtalet. Kommentarerna är indelade i kapitel, som utgår från riksavtalets kapitelindelning. Inledningsvis ges en kort beskrivning av bakgrunden till riksavtalet samt de övriga avtal som ligger till grund för samarbete landstingen emellan. 10.4 BAKGRUND I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, och patientlagen (2014:821) fastställs grunderna för landstingens hälso- och sjukvård. Dessa lagar ställer ett antal krav på landstingens hälso- och sjukvård. Bland dessa kan nämnas att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i landstinget. Fr.o.m. den 1 januari 2015 har landstingen en skyldighet att erbjuda öppen vård även åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 4 § andra stycket HSL. Ett landsting får också i andra fall erbjuda hälsooch sjukvård åt den som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård, om landstingen kommer överens om det. Vidare har landstingen en skyldighet att erbjuda akut vård, 4 § första stycket i HSL, även åt den som tillfälligt vistas i landstinget. 9 § HSL anger att regeringen får föreskriva att riket skall delas in i regioner för den hälso- och sjukvård som berör flera landsting och att de skall samverka om sådan vård. I 9 kap. patientlagen regleras patientens möjlighet att inom eller utom det egna landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Mer utförlig information om denna lag finns i SKL-cirkulär 14:33 som är tillgängligt här. Det totala värdet i landet för utomlänsvård uppgick 2013 till drygt 8,6 miljarder kronor. De totala nettokostnaderna för samtliga landsting för hälso- och sjukvård, exklusive tandvård, uppgick 2013 till omkring 216 miljarder kronor. 10.4 RIKSAVTALET, REGIONAVTALEN, MELLANLÄNSAVTALEN OCH KONTRAKT MED PRIVATA VÅRDGIVARE SAMT DESS INBÖRDES FÖRHÅLLANDE För att åstadkomma en effektiv samverkan mellan landstingen om hälso- och sjukvård behöver ett antal frågor lösas. Svar behöver ges på hur denna samverkan ska genomföras, hur betalning för utförda tjänster ska beräknas och hur ersättning ska utgå till vårdgivande landsting och privat vårdgivare med kontrakt med landsting. Svaren på dessa frågor regleras inte i HSL. Dessa frågor har i stället lösts genom att utveckla riksavtalet, regionavtal inom sjukvårdsregionerna, mellanlänsavtal och kontrakt med privata vårdgivare. För hela landet gäller riksavtalet för utomlänsvård, som har godkänts av samtliga landsting. 107 Bilaga 1 Ett regionavtal reglerar samarbetet om utomlänsvård m.m. inom respektive sjukvårdsregion, som vid sina region- och universitetssjukhus driver högt specialiserad sjukvård såsom t.ex. neuro-, thorax- och plastikkirurgi. Inom dessa regioner upprättar de berörda landstingen tillsammans också regionala prislistor, som används vid debitering av vård i egen regi av patienter från bl.a. andra landsting och EES-länder. I ett mellanlänsavtal regleras samarbetet mellan enskilda landsting. Dessa avtal kan avse samverkan om hälso- och sjukvård för t.ex. boende i tätortsområden, som är uppdelade på flera landsting eller där landstingsgränsen korsar en naturlig arbetsmarknadsregion. Ytterligare information om relationen mellan riksavtalet och region- och mellanlänsavtalen finns nedan i kapitel 1. En viktig regel är att ett vårdlandsting ersätts för kostnader i egen regi av en patients hemlandsting enligt den regionala prislistan. Denna lista tillämpas också om patientens hemlandsting tillhör en annan sjukvårdsregion. Om ett vårdlandsting omfattas av både en regional prislista och ett mellanlänsavtal med en prislista är det mellanlänsavtalets prislista som gäller mellan de landsting som slutit detta avtal. Den regionala prislistan gäller vid vård av patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka mellanlänsavtalet inte är tillämpligt. I varje region finns en samverkansnämnd/motsvarande med uppgift att svara för samverkan som rör regionala hälso- och sjukvårdsfrågor. Landstingens och regionernas fördelning mellan sjukvårdsregionerna framgår av förordning (1982:777) om rikets indelning i regioner för hälso- och sjukvård som berör flera landstingskommuner. Landstingen och regionerna är fördelade mellan sjukvårdsregionerna enligt följande. Region Stockholm – Gotland Sydöstra Södra Västra Uppsala – Örebro Norra Landsting Stockholm och Gotland Östergötland, Jönköping och Kalmar Kronoberg, Blekinge, Region Skåne och södra delen av Halland med kommunerna Laholm, Halmstad och Hylte Västra Götalandsregionen och norra delen av Halland med kommunerna Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Uppsala, Södermanland, Värmland, Region Örebro län, Västmanland, Dalarna och Gävleborg Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Privata vårdgivare omfattas av riksavtalet om de har ett landstingskontrakt med stöd av antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Kontraktsslutande landsting är det landsting som har slutit kontrakt med en privat vårdgivare. Den privata vårdgivaren är normalt belägen inom vårdlandstinget, men kan också vara belägen utanför det kontraktsslutande landstingets geografiska område. Vård som ges av privata vårdgivare ersätts av det kontraktsslutande landstinget med en ersättning som är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Det 108 Bilaga 1 kontraktsslutande landstinget ersätts av hemlandstinget enligt de i kontraktet angivna villkoren. Riksavtalet omfattar också vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Vård som ges av dessa vårdgivare ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven ersättning. 10.4 1 RIKSAVTALETS OMFATTNING Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller angående ersättning när en person får vård utanför sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget, akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan vård. Avtalet omfattar också medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor. Med undantag för kap. 4.1 och kap 8 är riksavtalets kapitel 2 - 7 inte tvingande. Det betyder att dessa kapitel gäller enbart om inget annat avtal finns inom geografiskt avgränsade områden såsom regionavtal eller mellanlänsavtal. Med sjukvård avses i riksavtalet även sådan oralkirurgisk behandling som regleras enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) 2 §. Riksavtalet gäller vård som ges av landsting, privat vårdgivare med vilken ett landsting har kontrakt som tillgodoser kraven i kap 8.2 samt vårdgivare som är verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning eller lagen om ersättning för fysioterapi. 10.4 1.1 DEFINITION AV PATIENTENS HEMLANDSTING Begreppet bosättning har stor betydelse för hälso- och sjukvården, eftersom HSL anger att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget samt till dem som är kvarskrivna enligt folkbokföringslagen och stadigvarande vistas inom landstinget. Landstingen ska också fr.o.m. den 1 januari 2015 erbjuda öppen vård även åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 4 § andra stycket HSL. Dessutom ska landstinget erbjuda dem som inte är bosatta omedelbar hälso- och sjukvård vid behov. Beslut om folkbokföring och kvarskrivning fattas av Skatteverket. I riksavtalet definieras också patientens hemlandsting som det landsting där patienten vid vårdtillfällets inledning är folkbokförd. Ett vårdtillfälle i sluten vård avgränsas av in- och utskrivningen vid ett sjukhus. I de fall ett hemlandsting har utfärdat en remiss för en patient, som efter utfärdandet folkbokförs i ett annat landsting kvarstår det remitterande landstingets betalningsansvar under den tid som remissen gäller, normalt ett år. Om berört vårdlandsting får kännedom om att remitterad patient har flyttat från det landsting, som har utfärdat remissen ska vårdlandstinget kontakta både det tidigare hemlandstinget och det nya hemlandstinget. Det tidigare hemlandstinget ges därmed möjlighet att dra tillbaka sin remiss och det nya 109 Bilaga 1 landstinget har att bedöma om det finner behov av att remittera denna patient för utomlänsvård. 10.4 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN HEMLANDSTINGET 2..1 2.1 Rätten att remittera Ett hemlandsting kan remittera en patient till ett annat landsting för specialistvård, vård enligt den nationella vårdgarantin, ny medicinsk bedömning, rikssjukvård, akutvård, till följd av patientens eget val eller av andra skäl. Möjligheterna att utfärda en remiss omfattar också sjukvårdande behandling och hemsjukvård. Det är landstinget som fastställer vilka befattningar, som är förenade med rätt att remittera patienter för hälso-och sjukvård enligt avtalet. 2..2 2.2 Vidareremittering Den läkare som är behörig att remittera en patient kan på hemlandstingets bekostnad också vidareremittera. Förutsättningen är dock att en vidareremiss avser sådan vård eller sådana åtgärder som anges i den ursprungliga remissen. I annat fall krävs ett godkännande av hemlandstinget. 2..3 2.3 Förbehåll i en remiss En remiss kan gälla både öppen och sluten vård. Det kan dock anges att den enbart ska gälla öppen vård. Direktiv eller förbehåll i remissen, som enligt mottagande vårdenhet inte är förenligt med det medicinska ansvaret eller i övrigt är ett hinder för en medicinskt korrekt vård kan inte göras gällande. Den behandlande läkaren ska i ett sådant fall kontakta remitterande sjukhus eller läkare. 2..4 2.4 Uppgifter om medicinsk frågeställning m.m. En remiss ska innehålla information om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder som redan vidtagits. Innebörden av en remiss är att det remitterande landstinget utfärdar en betalningsförbindelse. Mottagande vårdenhet behöver inte kontrollera att en remiss är utfärdad av en behörig läkare eller att den patient remissen gäller är bosatt inom det remitterande landstingets område. Finns det i något fall anledning att ifrågasätta remissens giltighet ska remitterande vårdenhet kontaktas. Det bör observeras att det ska finnas en remiss innan en patient tas emot för vård enligt denna bestämmelse. I riksavtalet har fastställts att giltighetstiden för en remiss uppgår till ett år från utfärdandedagen eller från den dag då remissen finns tillgänglig i ett elektroniskt system om inte annat anges. 10.4 3 AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA PATIENTER 2..1 3.1 Förutsättningar för akut- och förlossningsvård Avtalet gäller för såväl öppen som sluten akut- och förlossningsvård. Vidare gäller avtalet i dessa avseenden för somatisk och psykiatrisk korttidsvård. För intagning enligt riksavtalet krävs att patienten på grund av sjukdom, skada eller havandeskap är i omedelbart behov av vård. 110 Bilaga 1 I de fall en utomlänspatient har tagits emot för akutvård gäller avtalet även nödvändiga återbesök och kontroller. Principerna för att ge förlossningsvård är desamma som vid akutvård. Eventuella läkarbesök i öppen vård som har samband med förlossningsvård ingår i avtalet. 2..2 3.1.a Vård av vissa patienter Den som vistas inom vårdlandstinget till följd av vård med stöd av LVM, LVU, LRV, LPT, SoL eller är häktad eller är föremål för kriminalvård i anstalt ska av vårdlandstinget erbjudas såväl omedelbar som icke omedelbar vård i enlighet med följande. En sådan patient ska inte sändas hem för vård till sitt hemlandsting och någon kontakt när patienten vårdas behöver vårdlandstinget inte ta med hemlandstinget. Det är vårdlandstinget som i dessa fall bedömer patientens behov av vård och patientens hemlandsting har att acceptera denna bedömning. Därmed tillämpas således inte riksavtalets regler om utfärdande av remiss/betalningsförbindelse från hemlandstinget. Vidare är det vårdlandstingets remissregler inom öppenvården som gäller. Vårdlandstinget ersätts för sina kostnader, i enlighet med riksavtalet, från patientens hemlandsting, som har betalningsansvaret. 2..3 3.2 Vidareremittering Om en patient som tagits in för akut- eller förlossningsvård behöver vidareremitteras, ska detta i första hand ske till vårdenhet i hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal. Riksavtalet ger emellertid den tjänstgörande läkaren rätt att i en akut situation, utan kontakt med eller godkännande av hemlandstinget, remittera patienten till den närmaste vårdenhet som kan ge den nödvändiga vården. 2..4 3.3 Kontakt med hemlandstinget Ett vårdlandsting ska så snart som möjligt, dock senast inom en vecka, efter inskrivningen ta kontakt med en patients hemlandsting för att ge detta möjligheter att ta ställning till vården. En utomlänspatient som tagits in för sluten vård överförs till en vårdenhet i hemlandstinget så snart det är möjligt med hänsyn till patientens tillstånd och andra omständigheter. Hemlandstinget kan naturligtvis också utfärda en remiss på patientens initiativ enligt kapitel 4. En vidareremiss för akutvård kan avse även öppen vård enligt samma regler som gäller för sluten vård. 10.4 4 ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV VÄLJER I detta kapitel finns regler om när patienten själv väljer hälso- och sjukvård utanför sitt eget landsting. Patienten ska få möjlighet att välja öppen vård i andra landsting. Patienten ska också få möjlighet att välja sluten vård i andra landsting. Öppen vård I 9 kap patientlagen regleras att patienten ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. I 4 § 111 Bilaga 1 andra stycket HSL regleras landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård till patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Sluten vård Reglerna i kapitel 4.2 om sluten vård är identiska med Landstingsförbundets rekommendation om valmöjligheter inom hälso- och sjukvården, A 00:56, som trädde i kraft den 1 juli 2001. Denna rekommendation reglerar även valmöjligheterna inom det egna landstinget. Rekommendationen avser en miniminivå som gäller i alla landsting. Därutöver kan landstingen besluta om längre gående valmöjligheter, inom en viss region eller i hela landet. Rekommendationen är tillgänglig här via SKLs hemsida. Ett landsting kan ta emot utomlänspatienter för planerad sluten vård i enlighet med reglerna för valmöjligheter i förbundsrekommendationen om landstinget samtidigt till dem som är bosatta i landstinget kan erbjuda en god hälso- och sjukvård enligt HSL 3 § leva upp till målet i HSL 2 § med avseende på att: ”Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården”. HSL ger således inte stöd för att prioritera sluten vård av utomlänspatienter på samma sätt som inomlänspatienter. Sådana prioriteringar rörande sluten vård har dock stöd i HSL vid akut-, region- och rikssjukvård. Resekostnader Patienten får själv stå för de resekostnader som det egna valet av vårdgivare inom den öppna och slutna vården i annat landsting kan medföra. Se också kap 7.8 i kommentarerna. Information I 3 kap patientlagen regleras att patienten ska ges information om bl.a. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Information om sluten vård ska utgå ifrån förbundets rekommendation om valmöjligheter. Patienten ska få information även om vårdgarantin. 2..1 4.1 Patientlagen – öppen vård Patienten ska, i enlighet med 9 kap. 1 § patientlagen ges möjlighet att i andra landsting välja utförare inom primärvården och den specialiserade öppenvården, som t.ex. dagkirurgi. Valmöjligheten omfattar även högspecialiserad vård, såsom regionsjukvård enligt 9 § HSL, under förutsättning att vården inte kräver intagning i vårdinrättning. Patienten ska få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting. Patienten har möjlighet att välja mellan samtliga behandlingsalternativ inom den öppna hälso- och sjukvården, dvs. även de behandlingsalternativ som finns i andra landsting. Patienten ska få möjlighet att också i andra landsting välja en fast läkarkontakt och få tillgång till en fast vårdkontakt. En patient med livshotande eller särskilt 112 Bilaga 1 allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning. Listning Av proposition 2013/14:106 Patientlag framgår att en patient ska få möjlighet att ”lista sig” inom primärvården i ett annat landsting. Ett landsting är skyldigt att ta emot utomlänspatienter för listning mot bakgrund av 4 § andra stycket HSL i vilket det anges att landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas att ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att lista sig. Primärvården tillämpar det egna vårdlandstingets regler och rutiner för vård och omhändertagande av ”listad” patient. Den patient som är ”listad” inom primärvården ska emellertid inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har. En listad utomlänspatient omfattas inte av den lagreglerade nationella vårdgarantin och den eventuella vårdgaranti därutöver som ett vårdlandsting på frivillig grund tillämpar. Frågor om den ekonomiska ersättningen för utomlänslistning bereds och beslutas på motsvarande sätt som gäller för övrig utomlänsvård i egen regi i enlighet med bestämmelserna i kap 8.1. Den ekonomiska ersättningen till privata vårdgivare för utomlänslistning hanteras i enlighet med kap 8.2. i riksavtalet. Förbundet kommer underhand att publicera beslutsstöd i frågor om listning via SKL:s hemsida, här. Hemlandstingets remissregler tillämpas också i andra landsting I de fall valet avser vård av annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin och fysioterapeut/sjukgymnast tillämpas hemlandstingets remissregler. Det innebär att det landsting som finansierar vården av en patient får fatta beslut om remissregler som tillämpas även i andra landsting. Om patientens hemlandsting kräver remiss i öppen vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin och fysioterapeut/sjukgymnast kan även vårdlandstinget utfärda en sådan remiss. Landstingen kan emellertid inte införa krav på remiss inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och psykiatri hos privatläkare, som ger vård enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning. För att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting förutsätts att patienten följer sitt hemlandstings remisskrav enligt 3 § lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning och 3 § lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Det är således nödvändigt i dessa fall, för att få ersättning från patientens hemlandsting, att behandlande specialistläkare i öppen vård och fysioterapeut/sjukgymnast vid besök av patienter från andra landsting förvissar sig om att patienterna inte omfattas av remissregler. Varje landsting informerar SKL om sina beslut om remisskrav i anledning av ovan nämnda lagar. Förbundet sammanställer därefter inkomna uppgifter som förmedlas vidare till samtliga landsting. Dessa uppgifter finns också tillgängliga här via SKLs hemsida. Vårdlandstingets remissregler tillämpas också för utomlänspatienter 113 Bilaga 1 Om vårdlandstinget ställer upp krav på remiss för viss vård ska dessa regler fr.o.m. den 1 januari 2015 gälla även för patienter från andra landsting i enlighet med 4 § tredje stycket HSL. Hemsjukvård Vad gäller hemsjukvård är det vårdlandstingets praxis vid hemsjukvård av inomlänspatienter som tillämpas vid bedömningen om en utomlänspatient ska anses ha fått hemsjukvård. Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för läkarinsatser i hemsjukvård, Ett hemlandsting ersätter också ett vårdlandsting för hemsjukvårdsinsatser upp till sjuksköterskenivå om detta ansvar inte har överförts till kommunerna i hemlandstinget. Hemsjukvård som tillhandahålls av kommunerna regleras inte i riksavtalet. Abort En kvinna kan valfritt söka både öppen och sluten vård vid abort i andra landsting. Det ställs inga krav på remiss från hennes hemlandsting, som ersätter denna vård. 2..2 4.2 Förbundsrekommendation – sluten vård Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av hemlandstinget. Behovet av behandling fastställs av den i hemlandstinget, som är behörig att fatta sådana beslut. En remiss utfärdas och godkänns av patientens hemlandsting. Remissen har till uppgift att överföra medicinsk information om bl.a. vårdbehovet och fungera som betalningsförbindelse för det remitterande landstinget. Möjligheterna att välja vårdgivare gäller inte för sluten vård, som ges enligt reglerna om regionsjukvård och rikssjukvård (9 - 9 b §§ i HSL). Regionsjukvård är den allmänt använda termen för ”hälso- och sjukvård som berör flera landsting” i enlighet med 9 § HSL. I det sammanhanget används också begreppet högspecialiserad vård. Med rikssjukvård avses i HSL sådan hälso- och sjukvård, som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Vidare gäller inte möjligheten att välja vårdgivare för personer som ges vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. 10.4 5 MEDICINSK SERVICE 2..1 5.1 Rätten att beställa medicinsk service En förutsättning för att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting är att den medicinska tjänsten beställs av någon som har rätt att beställa dessa tjänster, såsom t.ex. köp av laboratorietjänster. Den mottagande enheten behöver normalt inte kontrollera att en beställning är utfärdad av en behörig person. 114 Bilaga 1 2..2 5.2 Beställning av läkare med läkarvårdsersättning och vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service som beställs inom vårdlandstinget eller i andra landsting för en utomlänspatient om beställningen utförs av läkare med läkarvårdsersättning samt vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV om detta kontrakt medger sådan beställning. Om läkare verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställer medicinsk service i patientens hemlandsting fakturerar den som utfört den medicinska servicen i hemlandstinget det egna landstinget direkt och inte via beställaren i annat landsting. Motsvarande gäller för vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV om detta kontrakt medger en sådan hantering. 2..3 5.3 Beställning från försvarsmakten m.fl. En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service i de fall en läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt medicinsk service av utförare som är landstingsfinansierad inom vårdlandstinget för person som genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning, anhållen, häktad eller intagen. 10.4 6 HJÄLPMEDEL Ett vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid besök i landstinget om kostnaden understiger 10 000 kr. I dessa fall tillämpar vårdlandstinget sitt eget regelverk. Ambitionen är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att därmed kunna leva ett normalt liv även vid besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när personer med funktionsnedsättning behöver låna vissa hjälpmedel. Uppgår kostnaden till mer än 10 000 kr ska samråd ske med hemlandstinget för att vårdlandstinget även i dessa fall ska ha rätt till ersättning. Om ett hjälpmedel kräver någon form av installation, avancerad service och underhåll som kräver produktspecifik kompetens eller måste anpassas till berörd persons bostadsförhållanden etc. ska det förskrivas och betalas av den funktionshindrades hemlandsting. Lokala varianter vad gäller att hyra hjälpmedel kan förekomma. 10.4 7 TRANSPORTER OCH RESOR I detta kapitel regleras vissa transporter och resor som påbörjas i ett annat landsting än där patienten är bosatt samt transporter av avlidna till hemlandstinget i samband med vård. Vårdlandstingets val av ambulans, bårbil, ambulanshelikopter och ambulansflyg utgår från patientens medicinska behov. 2..1 7.1 Transport till vårdenhet En patients hemlandsting ersätter en transport till närmaste vårdenhet som kan lämna den nödvändiga vården. Om en patient befinner sig i en angränsande kommun till sitt hemlandsting ska patienten kunna få transport till vårdenhet i hemlandstinget. 115 Bilaga 1 2..2 7.2 Överflyttningstransport En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för överflyttningstransporter i de fall en patient är intagen för sluten vård, som regleras enligt avtal. En överflyttning av en patient bör inte ske från ett utomlänssjukhus till hemortssjukhuset om det återstående vårdbehovet bedöms som relativt kortvarigt. Innan en överflyttningstransport genomförs ska den läkare som svarar för utskrivningen komma överens med de läkare som svarar för inskrivningen vid mottagande sjukhus om tid för transporten, så att plats kan reserveras. Om en patient på eget initiativ begär överflyttning från ett sjukhus till ett annat svarar patienten själv för resekostnaden. Avtalet gäller vid överflyttningstransporter endast patienter inom sluten vård vid såväl avsändande som mottagande sjukhus. Ersättning kan dock tas ut från hemlandstinget även när en patient på grund av platsbrist eller annan anledning direkt överförs till hemortssjukhus för omedelbar intagning i sluten vård. En patients hemlandsting ersätter kostnaden för en medföljande vårdare som vårdlandstinget tillhandahåller. 2..3 7.3 Transport från vårdenhet En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för en transport från vårdenhet, gäller även vid öppen vård, till den ort där patienten påbörjade transporten till vårdenheten eller till hemmet. En patient får själv svara för den merkostnad som uppkommer i de fall en patient begär en transport till en annan vårdenhet än den närmaste där den nödvändiga vården kan lämnas eller, vid utskrivning från vårdenheten, till annan ort än hemorten eller vistelseorten. 2..4 7.4 Transport av avliden Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för transport av avliden till hemlandstinget förutsatt att den avlidne hade remitterats till vårdlandstinget enligt riksavtalets kapitel 2. Denna transport ska ske utan kostnad för dödsboet. I övriga fall svarar respektive dödsbo eller försäkring för kostnaderna för hemtransport av den avlidne. 2..5 7.5 Permissionsresa En utomlänspatient som efter remiss på hemlandstingets initiativ är inskriven vid sjukhus kan beviljas permissionsresor till hemmet. Vårdlandstinget fattar beslut om behovet av permissionsresor. Ett hemlandsting ersätter de resor som är medicinskt eller socialt motiverade. Vid femdygnsvård ersätter patientens hemlandsting en hemresa över varje veckoslut såvitt inte resekostnaden väsentligt överstiger kostnaden för patientens vistelse på sjukhusorten. 2..6 7.6 Sjukresa enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor I de fall en patient beställer taxi eller annat fordon, i enlighet med vårdlandstingets regler, för färd till vårdenhet inom vårdlandstinget och därvid betalar enbart egenavgift har vårdlandstinget enligt avtalet rätt att fakturera patientens hemlandsting de överskjutande kostnaderna. Övriga resekostnader 116 Bilaga 1 såsom t.ex. för egen bil eller kollektivtrafik regleras, i enlighet med hemlandstingets resereglemente, direkt mellan patienten och hemlandstinget. 2..7 7.7 Samordningsmöjligheter När ett vårdlandsting utför transporter och resor enligt riksavtalet ska befintliga möjligheter till samordning utnyttjas. Det kan vara särskilda busslinjer för både sittande och liggande patienter eller andra samtransporter. Dessutom finns möjligheter till samordning via SOS Alarm om andra alternativ saknas. SOS Alarm kan även genom samordningscentral i Skellefteå, tillsammans med Scandinavian Air Ambulance (SAA), handlägga transporter med flygambulans. Ett hemlandsting får genom avtalet ett stort inflytande över transporterna, då hemlandstinget, efter begäran, har rätt att på egen hand ombesörja hemtransporterna av sina patienter. Detta skapar förutsättningar för ett nära samarbete mellan landstingen om transporter av patienter över länsgränserna. Det vårdlandsting som svarar för en transport har kostnadsansvar gentemot den som verkställer eller på annat sätt har utlägg för transporten. Om betalningsansvaret inte är oklart i något avseende kan dock den som utfört transporten fakturera hemlandstinget direkt. Ett vårdlandsting som utför ambulanstransport, överflyttnings- eller permissionsresa för person som är anhållen, häktad eller dömd och intagen på kriminalvårdsanstalt ersätts av kriminalvården. 2..8 7.8 Patientens val av vårdgivare i andra landsting Patienten får själv stå för de resekostnader som det egna valet av vårdgivare inom den öppna och slutna vården i annat landsting kan medföra. Om det vid patientens eget val av vård i ett annat landsting i det enskilda fallet uppstår ett behov av ej normalt förutsedda vårdinsatser som kräver särskilda transporter så blir kap. 7.1 – 7.3 och 7.6 – 7.7, tillämpliga. 10.4 8 ERSÄTTNING 2..1 8.1 Grunder för ersättning – regional prislista Ett hemlandsting lämnar en skälig ersättning till ett vårdlandsting för tjänster, som regleras i riksavtalet. Beslut om nivån på den skäliga ersättningen fattas av vårdlandstinget tillsammans med alla övriga landsting inom respektive sjukvårdsregion, efter en gemensam beredning. Dessa beslut utgår bl.a. från en bedömning av vad skälighet i det enskilda fallet fordrar. Besluten publiceras i en regional prislista. En bedömning om ett pris är skäligt för en tjänst kan grundas på jämförelser med andra liknande åtgärder eller på jämförelser med egna eller andras självkostnader. För att skälighetsbegreppet ska få relevans krävs av landstingen en betydande öppenhet som rör redovisning av vårdkostnader. En sådan redovisning ger ett viktigt underlag för att jämföra priser för vårdtjänster mellan olika landsting. Regionala prislistor gäller normalt när en patient får utomlänsvård i vårdlandstingets egen regi enligt riksavtalet. Dessa prislistor gäller inte bara för den högspecialiserade vården utan också för vård vid bl.a. läns- och 117 Bilaga 1 länsdelssjukhus, primärvård, sjukvårdande behandling, internetbaserad vårdtjänst som t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT) samt för anhörigboende på patienthotell/motsvarande om anhörigs närvaro behövs utifrån en patients medicinska behov. En regional prislista inom en sjukvårdsregion behöver inte innebära enhetliga priser för en viss typ av vård inom regionen. Efter överenskommelse landstingen emellan kan en viss åtgärd ha ett pris vid ett sjukhus i regionen och ett annat pris vid ett annat sjukhus. Däremot krävs inom regionen enhetliga utomlänspriser för vård vid samma sjukhus för att de ska kunna faktureras enligt riksavtalet. Samma åtgärd vid ett visst sjukhus får inte ges olika pris beroende på varifrån patienten kommer såvida detta inte har sin grund i ”mängdrabatter” eller anslagsfinansierade kostnadsslag. En regional prislista gäller tidigast fr.o.m. månaden efter det att en överenskommelse har träffats. Samverkansnämnderna/motsvarande informerar via sina hemsidor om de regionala prislistorna, som också är tillgängliga här via SKLs hemsida. Om ett vårdlandsting omfattas av både en regional prislista och ett mellanlänsavtal med en prislista är det den regionala prislistan som gäller vid vård av en patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka mellanlänsavtalet inte är tillämpligt. För tjänsterna i kap 5 Medicinsk service, kap 6 Hjälpmedel och Kap 7 Transporter och resor med avseende på tjänsten resor, som inte omfattas av regionala prislistor gäller också regeln om skäliga priser. För resor gäller normalt den fakturerade kostnaden. 2..2 8.2 Reglering av ersättning En huvudprincip är att en patients hemlandsting ska faktureras och inte enskilda organisatoriska enheter. I den mån ett landsting önskar att fakturorna ska skickas vidare i organisationen behövs särskild överenskommelse. En patients hemlandsting eller det landsting som har beställt en tjänst har således kostnadsansvaret för den vård och de tjänster som ett vårdlandsting utför. Det landsting som utfärdar en remiss har kostnadsansvaret för den vård som lämnas på grundval av remissen. En remiss enligt riksavtalet har två funktioner. Den förmedlar medicinsk information till den behandlande läkaren och är samtidigt en betalningsförbindelse från det utfärdande landstinget. Detta gäller dock inte vid vidareremittering enligt kapitel 2.2, kapitel 3.2 samt beställning av medicinsk service enligt kapitel 5.2. I dessa fall har hemlandstinget fortfarande betalningsansvaret. Om en utomlänspatient söker öppen vård och i anslutning därtill blir intagen för sluten vård har vårdgivande landsting rätt till ersättning för både den öppna vården och slutenvårdsperioden. Föregås ett läkarbesök i den öppna vården eller slutna vården av sjukvårdande behandling har vårdlandstinget rätt till ersättning för även denna åtgärd. I de fall en utomlänspatient är intagen för sluten vård och samtidigt söker öppenvård, som ej har något samband med anledningen till den slutna vården, ersätter hemlandstinget vårdlandstinget även för den öppna vården. 118 Bilaga 1 Vårdgivare med kontrakt med stöd av LOU eller LOV eller vårdgivare med samverkansavtal sänder fakturor för utomlänsvård till sitt vårdlandsting, som i sin tur fakturerar berört hemlandsting. Den avgift som en utomlänspatient själv skall erlägga är densamma som för en inomlänspatient om vård- och hemlandstinget inte har kommit överens om andra avgifter. Ett vårdlandsting fakturerar det betalningsansvariga landstinget så snart vården slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Samtliga kostnader för vården, också t.ex. för röntgen- och laboratorieundersökningar, ska redovisas på en och samma faktura. Gällande system för återbetalning av mervärdeskatt till kommuner och landsting beskrivs inte i detta sammanhang. Vårdlandstingets rätt till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot framställt krav på ersättning ska göras av hemlandstinget senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Möjlighet till efterreglering av priser finns således inte. Följande uppgifter ska redovisas i anslutning till fakturan: Avtal och avtalspunkt enligt vilken vården lämnats Patientens namn, personnummer och postadress Vårdenhet där vården lämnats Tidpunkt när vården ägt rum Antal vårddagar och uppgifter om öppen- respektive slutenvård, besök, transport eller dylikt samt pris per tjänst och summa ersättning. Observera att både fakturerande och betalande landsting har att beakta gällande sekretessbestämmelser. 119 Bilaga 2 EUROPEISKA SJUKFÖRSÄKRINGSKORTET EU-KORTET Det europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet) infördes under 2004. EU-kortet ersatte blankett E111 samt blankett E128 men inledningsvis har EUkortet och blanketterna funnits parallellt. Nedan visas ett svenskt EU-kort. Språken i förklaringarna i respektive fält varierar mellan länderna men samma slags uppgifter återfinns alltid i motsvarande fält. EU-kortet är blått i olika nyanser. EU-kortet kan finnas på baksidan av nationella sjukförsäkringskort. EU-kortet är individuellt och gäller endast för den person vars namn finns på det. Kortet omfattar således inte make/maka och inte heller barn. Alla måste ha sitt eget EU-kort. Patient som saknar EU-kort kan få ett provisoriskt intyg att uppvisa i avvaktan på att kortet kan erhållas. Patient som saknar kortet kan tillfrågas att hos sin Försäkringskassa/motsvarande i hemlandet begära att beviset översänds via fax till mottagningen. Kortet för personer från Schweiz saknar ringen med stjärnor som är en symbol för EU-organisationen som Schweiz inte är medlem av. En utlandssvensk kan inte hänvisa till ett i Sverige utfärdat EU-kort utan måste ha ett kort utfärdat i bosättningslandet. 120 Bilaga 3 Blankett för: PROVISORISKT INTYG OM INNEHAV AV EUROPEISKT SJUKFÖRSÄKRINGSKORT 121 Bilaga 4 INTYG TILL PENSIONÄR MED SVENSK PENSION BOSATT I ANNAT EU/EES-LAND Intyget sänds ut med ett brev från Försäkringskassan 122 Bilaga 5 INTYG OM PLANERAD VÅRD, S 2, sidan 1 123 Bilaga 5 INTYG OM PLANERAD VÅRD, S 2, sidan 2 124 Bilaga 6 Information på olika språk till patienter från EU I denna bilaga finns informationsblad på svenska med översättning till EUspråken tyska, engelska, franska, italienska, spanska, polska, estniska, litauiska och lettiska. Informationsbladen kan kopieras och överlämnas till patienter från olika EUländer i de fall det är svårt att förklara vilka avgifter som ska erläggas. Blanketterna ska kompletteras med de avgifter som ska betalas. Om patient har EU-kort kan det nedre textavsnittet överkryssas. 125 Bilaga 6 Tyska INFORMATION FÜR PATIENTEN AUS DEUTSCHLAND ÜBER DIE GEBÜHREN FÜR NOTWENDIGE MEDIZINISCHE BEHANDLUNGEN 126 Bilaga 6 Engelska INFORMATION TO PATIENTS FROM THE EU ON FEES FOR ESSENTIAL MEDICAL CARE 127 Bilaga 6 Franska Information aux patients ressortissants de l’UE concernant les frais des soins médicaux urgents . 128 Bilaga 6 Italienska Informazioni sui costi delle cure medicalmente necessarie per i pazienti provenienti da uno Stato membro dell’Unione Europea 129 Bilaga 6 Spanska Información para pacientes de países de la UE sobre derechos por cuidados sanitarios de emergencia. 130 Bilaga 6 Polska Informacja dla pacjentów (pochodzących z) krajów UE dotycząca opłat za opiekę medyczną świadczoną w nagłych wypadkach. 131 Bilaga 6 Estniska INFO VÄLTIMATU MEDITSIINIABI TASUDE KOHTA EUROOPA LIIDUST PÄRIT PATSIENTIDELE 132 Bilaga 6 Litauiska INFORMACIJA PACIENTAMS IŠ ES DĖL MOKESČIŲ UŽ BŪTINĄJĄ MEDICININĘ PAGALBĄ 133 Bilaga 6 Lettiska INFORMĀCIJA PACIENTIEM NO ES SAISTĪBĀ AR MAKSU PAR NEPIECIEŠAMO MEDICĪNISKO PALĪDZĪBU 134 Bilaga 7 INTYG TILL PERSON BOSATT I ANNAT EU/EES-LAND SOM TILLFÄLLIGT ARBETAR I SVERIGE Intyget sänds ut med ett brev från Försäkringskassan 135 Bilaga 8 INTYG TILL PERSONER SOM STUDERAR I ANNAT EU/EES-LAND ELLER SCHWEIZ Intyget sänds ut med ett brev från Försäkringskassan 136 Bilaga 9 Giltighetstid LMA-nummer Asylsökande Telefon: 0771-235 235 137 Följande handling gäller som intyg på att personen är asylsökande till dess personen fått sitt LMAkort. Intyget är dock giltigt längst 14 dagar efter angivet datum. 138 139 Bilaga 10 Blankett för överenskommelse om delbetalning av öppenvårdsavgifter Blanketten ”Överenskommelse om delbetalning av öppenvårdsavgifter” ska användas då en patient önskar fördela kostnaderna för sina besök i öppen vård över tiden. Blanketten ska fyllas i med namn, personnummer och adress. C/o-adress kan anges om betalning ska ske genom någon annan än patienten själv (god man eller anhörig). Patienten måste notera under vilken tid delbetalningen ska ske, 1, 5 eller 10 månader. Om detta inte görs kommer debitering att ske under 5 månader. Patienten ska underteckna blanketten. Utfärda ett frikort med ett års giltighetstid. Notera frikortsnummer och sista giltighetsdag på blanketten. När blanketten är ifylld och undertecknad ska den kopieras. Kopian ges till patienten tillsammans med frikortet. Besöket registreras som ett frikortsbesök i det patientadministrativa systemet. Original av blanketten skickas till Patientkontoret, 581 85 Linköping. Patientkontoret svarar för administration och utskick av räkningar. Blanketten finns tillgänglig i blankettarkivet under rubriken sjukvård. Om intranätet inte är tillgängligt återfinns en blankett på nästa sida som kan användas för kopiering. Förfrågningar avseende delbetalning besvaras av Marianne Osin Källström, Patientkontoret, 010-10 30 479 140 Bilaga 10 141 Bilaga 11 Riktlinjer för ersättning till levande givare av organ eller vävnad i samband med utredning eller donation. Bakgrund Landstingsförbundets styrelse rekommenderade (cirkulär AC 49/72, daterad 1972-10-02) landstingen att utge ersättning till njurdonatorer. Tilläggas bör att rekommendationen från 1972 skulle ses som en temporär lösning i avvaktan på att en lagändring i den allmänna försäkringen skulle ske för att tillgodose donatorernas speciella situation. Så har emellertid inte skett. Inkomstbortfall Enligt Landstingsförbundets rekommendation ska sjukvårdshuvudmannen betala ut ersättning till donatorn för inkomstbortfall som inte betalas av Försäkringskassan samt för eventuella merkostnader i samband med utredning och donation. Utredning av donatorslämplighet kan behöva göras på flera personer och nedanstående ersättningsregler skall då avse samtliga berörda personer. Sedan Landstingsförbundets rekommendation utfärdades har transplantationsverksamheten ökat. De i skrivelsen föreslagna riktlinjerna bör i princip gälla för samtliga transplantationsformer med de eventuella modifikationer som kan behöva göras med hänsyn till de olikheter i ekonomiska förluster som kan följa av olikheter i det medicinska förloppet. Principen ska vara att donatorn inte skall lida någon ekonomisk skada. Sedan rekommendationens tillkomst har reglerna för sjuklön ändrats ett flertal gånger. De första 14 dagarna i en sjukperiod ersätts numera av arbetsgivaren. Eftersom organdonation är en frivillig sjukskrivning har enligt uppgift många blivande donatorer mötts av tveksamhet från sin arbetsgivare av just den anledningen att de skall betala ut sjuklön för denna tid. Speciellt gäller detta i mindre företag där sjukfrånvaro slår hårt mot arbetsgivarens ekonomi. Arbetsgivaren kan få vidkännas kostnader både för den bortovaro som en sjukskrivning innebär samt för ersättare i företaget. Upplysningsvis är det recipientens (mottagaren av organet) hemlandsting som står för ersättningen till donatorn. Donation av organ (ex njure) Ur patientens, samhällets och sjukvårdens synpunkt innebär en lyckad njurtransplantation en bättre och billigare behandling jämfört med dialysbehandling. Med den uttalade brist som råder på organ från avlidna innebär utnyttjandet av levande donatorer en stor fördel för hela patientgruppen med upphörd njurfunktion. Kostnaderna för ersättningen till donatorn och kostnaderna för transplantationen ska sättas i relation till kostnaderna för fortsatt dialysbehandling som kan uppgå till ca 500 000 kronor per år exklusive kostnaderna för sjukresa till och från behandlingen. Det är därför möjligt att 142 Bilaga 11 framhålla att den mottagande patientens hemlandsting med fog gör en påtaglig besparing i de fall någon anhörig till patienten vill ställa upp som donator. Donation av benmärg - stamceller Samma regler som för givare av organ bör kunna tillämpas på levande givare av benmärg. Ersättning vid eventuell skada Enligt Patientskadelagen (SFS 1996:799 § 2) jämställs levande givare av organ eller vävnad med patient vilket innebär att skada uppkommen under operation ersätts av patientförsäkringen. I den mån försäkringen inte ersätter uppkommen skada föreslås att landstinget lämnar ersättning vilken får bedömas från fall till fall. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig inkomst. Samverkansnämndens beslut: att landstinget ersätter levande givare av organ eller vävnad med belopp motsvarande mellanskillnaden mellan dennes ordinarie inkomst och försäkringskassans ersättning för sjuklön. att landstinget lämnar egenföretagare och lantbrukare full ersättning för anställning av vikarier och avbytare under den period som de är frånvarande i samband med donationsingreppet att landstinget efter särskild prövning ersätter skada uppkommen i samband med donationsingreppet som inte täcks av patientförsäkringen. Landstingets ersättningsskyldighet kommer med den nu gällande lagen om sjuklön att omfatta eventuella karensdagar under utredningstiden, dvs de första 14 dagarna i sjukskrivningsperioden samt från och med dag 15 mellanskillnaden mellan den ordinarie inkomsten och Försäkringskassans sjuklöneersättning. Ersättning lämnas för resekostnader. Patientavgift skall inte tas ut vare sig under förundersökningsperiod eller under slutenvårdstillfället. Avgiftsbefrielsen innefattar även efterkontroll. Medicinkostnader som har samband med utredning eller transplantation ska ersättas av landstinget. Styrkta kostnader i övrigt som uppkommer vid utredningstillfällena och/eller sjukhusvistelse exempelvis kostnader för barntillsyn, fördyrade telefonkostnader bör prövas från fall till fall av sjukvårdshuvudmannen. Blankett för ansökan om ersättning finns i blankettarkivet. Särskilda regler vid donation av ägg och sperma Äggdonation I samband med äggdonation lämnas en schablonersättning med 4 000 kr per donationstillfälle. Schablonersättningen utgör ersättning för alla kostnader i samband med donationen såsom förlorad arbetsförtjänst, resor och övriga kostnader. Ersättningen är skattefri enligt bestämmelserna i 8 kap 29 § 143 Bilaga 11 Inkomstskattelagen (1999:1229). Ersättningen administreras och betalas av för verksamheten ansvarig klinik. Spermadonation I samband med spermadonation lämnas en schablonersättning med 500 kr per donationstillfälle. Schablonersättningen utgör ersättning för alla kostnader i samband med donationen såsom förlorad arbetsförtjänst och övriga kostnader. Ersättningen är skattefri enligt bestämmelserna i 8 kap 29 § Inkomstskattelagen (1999:1229). Utöver detta ges ersättning för resekostnader. Ersättningen administreras och betalas av för verksamheten ansvarig klinik. 144 Bilaga 12 Kostnader för journalkopior mm Den som så önskar har rätt att avgiftsfritt ta del av allmänna handlingar "på stället" dvs. i myndighetens lokaler antingen på bildskärm om det är ändamålsenligt eller på papper om inte sekretessbestämmelser lägger hinder i vägen. Den enskilde har även rätt att mot avgift få en kopia. Denna rättighet är grundlagsskyddad enligt 2 kap 13 § tryckfrihetsförordningen. En begäran kan vara skriftlig eller muntlig. En begärd handling ska lämnas ut snarast. Landstingsfullmäktige har i november 2009 beslutat om avgifter för kopior av allmänna handlingar. För utlämnande av uppgifter enligt Personuppgiftslagen (PUL) gäller särskilda regler, se nedan. Utöver nedan fastställda avgifter är det inte tillåtet att ta ut avgift för att ta fram handlingar från eller återställande till arkiv. Inte heller kan avgift tas ut för arbetet med kopieringen. Avgift för kopior av journaler mm tas ut enligt följande: Avgift för kopior av allmänna handlingar och för utskrift ur datasystem (svart/vitt tryck) sida 1-9 utan avgift, sidan 10 60 kronor för varje sida därutöver 6 kronor/sida. För kopia av egen journal vid ett och samma tillfälle tas avgift ut om högst 300 kr. Dubbelsidig kopiering räknas som 2 sidor. Avgiften för avskrifter av allmän handling och utskrift av ljudbandsupptagning är 90 kronor per påbörjad fjärdedels timme. För betygsavskrifter tas dock ett fast pris om 300 kronor/betyg ut. Avgiften för kopia av ljudband är 120 kronor/band. Avgiften för kopior som kräver särskilda rutiner, t.ex. för handling i elektronisk form på en diskett eller CD-skiva eller om arbetet inte kan anses utföras som en rutinbetonad åtgärd skall motsvara den faktiska kostnaden. Avgiften för ultraljudsbild är 50 kronor. Privatperson som beställer egen logglista kan om antalet sidor överstigen nio stycken en gång per år betala en fast avgift om 60 kr. Vid ytterligare beställningar betalas ordinarie avgift. Avgift tas ut även om kopior sänds med fax Beställare kan inte undgå avgift genom att dela upp beställning på två eller flera tillfällen Postens avgifter tillkommer i de fall kopiorna är avgiftsbelagda 145 Bilaga 12 Kopior till enheter inom Landstinget i Östergötland utlämnas gratis Kopior lämnas ut utan avgift till vårdenheter utanför Landstinget i Östergötland när kopior behövs för vården där och till myndigheter utanför Landstinget i Östergötland då uppgifter begärs t ex för tillsynsverksamhet eller då uppgiftsskyldighet föreligger. Personuppgiftslagen En patient har en gång per år rätt att få del av vilka uppgifter som finns om denne i landstingets register. För att få del av dessa uppgifter ska en undertecknad ansökan om detta sändas till landstingets personuppgiftsombud under följande adress: Personuppgiftsombudet, Vårdprocesscentrum, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping. En begäran om exempelvis journalkopior från en vårdenhet får inte sammanblandas med en begäran från personuppgiftsombudet. En patient som kräver att få kopior utan avgift ska hänvisas till ombudet. 146 Bilaga 14 Historik – ändringar i detta dokument Detta dokument uppdateras löpande. I denna version av dokumentet framgår detta års senaste ändringar genom att texten är markerad med grå bakgrund. När dokumentet uppdateras under löpande år kompletteras dokumentet med ett versionsnummer. Denna versionshantering används från och med den 1 januari varje år och gäller under löpande år. När landstingsfullmäktige beslutat om landstingets avgifter för kommande år kommer följande års avgiftshandbok att läggas upp på landstingets webbplats och får då på nytt versionsnummer 1. I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga förändringar som gjorts i dokumentets olika versioner. 147
© Copyright 2024